Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

vid

Førskning

de mindre och

medelstora

högskolorna

SMB

1989:27

. . . . . . . H54.

Statens offentliga utredningar W534 1989:27

w

Utbildningsdepartementet

vid de

Forskning

mindre och medelstora

högskolorna

Betänkande av om vid de mindre

tgredningen forskning

och medelstora högskolorna Stockholm 1989

och Ds som omfattar åren Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU

47 STOCKHOLM. 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 Best. nr. 38-12078-X.

kan beställa» Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: O8fl63 23 20 Telefontid 8° - 12°° (externt och internt) 08/763 10 05 12°° - l6°° (endast internt)

REGERINGSKANSLHETS

OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-10312-5 Stockholm 1989 ISSN 037s-250x

Till statsrådet och chefen för

utbildningsdepartementet

Regeringen beslöt 1988-07-28 att chefen för

bemyndiga utbildnings-

departementet att tillkalla en särskild utredare med att utreda

uppdrag

vissa frågor rörande forskning vid de mindre och medelstora

hög-

skolorna. Med stöd av förordnade

regeringens bemyndigande

dåvarande chefen för statsrådet

utbildningsdepartementet, Bodström,

riksdagsledamoten Lars Gustafsson till utredare.

Till sekreterare åt kommittén Göran

utsågs forskningsledaren

Graninger och till biträdande sekreterare

avdelningsdirektören

Bengt-Göran Martinsson. Kommitténs sekretariat har varit till

förlagt

universitetet i Linköping.

Utredningen, som började sitt egentliga arbete vid månadsskiftet september-oktober 1988, har arbetat under stor och

tidspress

genomförts på sex månader.

Utredningen överlämnar härmed sitt betänkande vid de

Forskning

mindre och medelstora

högskolorna.

Från universitet, och har inhämtats en rad

högskolor forskningsråd

uppgifter om verksamhet av intresse för utredningen.

Utredningen har besökt samtliga mindre och medelstora

högskolor

med undantag för högskolan i Halmstad och i Skövde.

högskolan

Företrädare för den förra högskolan emellertid vid ett

deltog

sammanträde förlagt till i och företrädare för

högskolan Jönköping

den senare vid ett sammanträde till i Borås.

förlagt högskolan

Under utredningens gång har jag och sekreterare besökt

utredningens

samtliga universitet och haft med rektorsämbetena

överläggningar

och företrädare för olika fakultetsnämnder. Motsvarande överläggningar har ägt rum också med rektorsämbetena vid högskolan i Luleå, Högskolan för i Stockholm,

lärarutbildning

Chalmers tekniska högskola, Tekniska och

Kungliga Högskolan

Karolinska institutet.

universiteten och har jag fått

Vid överläggningama på högskolorna

den

information av väsentlig betydelse föreutredningen._Genom

med såväl ledning som i forskning direkta kontakten högskolornas under forskarutbildning har jag fått konkreta aktiva lärare och lärare av de som t ex är

och ofta livfulla beskrivningar problem

med att vara lärare vid en mindre högskola

förknippade samtidigt

Även med och doktorand vid ett universitet. överläggningarna har varit värdefulla och ökat mina universitetens företrädare t ex vilka insatser man realistiskt kan att kunna bedöma

möjligheter

när det verksamheten vid förvänta sig från en fakultetsnämnd, gäller

en mindre eller medelstor högskola.

i den av högskolan i Växjö

1 november 1988 deltog utredningen konferensen om Forskning vid de nya anordnade nordiska i samma månad med rektorerna for högskolorna och sammanträffade när dessa var samlade till en konferens.

landstingens vårdhögskolor,

Vid en studieresa till i 1989 besökte utredningen Høy-

Norge januari

sammanträffade med prorektor vid skolesenteret i Rogaland och Jens Erik Fenstad samt expeditionsuniversitetet i Oslo, professor chefen Thore Olsen vid Kultur- och vitenskapsdepartementet.

har samrått med 1987 års kommitté,

Utredningen regionalpolitiska

och och

haft överläggningar med Universitets- högskoleämbetet

förenade Studentkårer samt deltagit i ett av företrädare för Sveriges med Gudmund Hemes om den UHÄ anordnat seminarium professor och Med viten og vilje. norska universitets- högskoleutredningen Sekreteraren har i ett sammanträde med Vetenskaps-

deltagit

till har vid akademiens akademinämnd. Synpunkter utredningen

framförts av Landsorganisationens forsknings-

överläggningar

särskilt tillkallad utredare inom kommitté (LoFo) samt Sven Moberg, och Hans-Erik Östlund, konsult åt

Arbetsmarknadsdepartementet,

i Jämtlands län och Västernorrlands län.

länsstyrelserna

Med detta betänkande har jag slutfört mitt uppdrag.

Stockholm i mars 1989

Lars Gustafsson

/Göran Graninger

Innehåll

Högskolan och forskningsanknytningen x!

1977 års högskolereform

Begreppet forskningsanknytning

Högre utbildning och forskning i Norge

- och kvalitet 14

decentralisering

Högskolornas forskning och lärarnas vetenskapliga

utbildning 23 Forskning och utveckling -innehåll, organisation

-

och finansiering 23

FoU - innehåll 24

och organisation Högskolan i Borås 25 Högskolan i Eskilstuna/Västerås 26

Högskolan i Falun/Borlänge 26

Högskolan i Gävle/Sandviken 27 Högskolan i Halmstad 29

Högskolan i Jönköping 30

Högskolan i Kalmar 3 1 Högskolan i Karlstad 32 Högskolan i Kristianstad 34 Högskolan i Skövde 35 Högskolan i Sundsvall/l-Iämösand 35 Högskolan i Växjö 37 Högskolan i Örebro 39

Medlen för forskningsanknyming och högskolans kontaktorganisation 54

och regional resurs 58 4 Högskoloma som vetenskaplig 58 Lärarna 58 Lärarnas kompetens av lärare 63 Forskarutbildning högskolans 72

Högskoloma och vetenskapssamhället

forrnaliserade samarbete 72 och universitetens

Högskolomas

- det informella och universiteten

Högskoloma

75 samarbetet och sektorsorganen 77

Högskoloma, forskningsråden

78 Högskoloma och samhället 82 Slutsatser

- modeller 85 5 Framtid och utveckling några

85 Fyra universitetskulturer 88 Forskning på eget programansvar 91 Tilldelningen av resurser - 92

Fyra modeller för samverkan högskola vetenskapssamhälle

_ Re gionuniversitet

Fakultetsnänmd med nuvarande sammansättning 92

Fakultetsnänmd med från högskolorna 94

representation

Rektorsämbetena ansvarar för samarbetet 94

Högskolomas forskningsnämnd

kontrakt 97 Samarbete genom En formellt obunden 98

högskola

Högskolomas forskningsdelegation

104 Sammanfattning

6 107 Förslag

Utredarens direktiv lll Bilaga

1. Högskolan och

forskningsanknytningen

1977 års högskolereform

Min uppgift är att utreda vissa om vid

frågor forskning de mindre

och medelstora En i huvudsak allmänt

högskoloma.1 accepterad uppfattning är att god utbildningskvalitet förutsätter nära anknytning

mellan utbildning och I 1977 års

forskning. riksdagsbeslut om

högskolan betonades vikten av ett nära samband mellan och

forskning

utbildning och i den nya högskolelagen uttalades att all

utbildning

skall vila Beslutet på vetenskaplig grund. år 1977 innebar också att

högskolebegreppet vidgades och att en rad

eftergymnasiala

utbildningar fördes till högskolan. underströks att

Samtidigt

sambandet mellan och inte

utbildning forskning nödvändigtvis måste

innebära att och

grundutbildning, forskarutbildning forskning äger

rum vid eller inom varje högskola ramen för en och samma institution.

En rad nya har inrättats

högskolor sedan mitten av 1970-talet,

samtliga utan egen av dessa

forskningsorganisation. Ingen nya

högskolor har tilldelats fasta resurser för

forskning.

Frågan om sambandet mellan och

forskning grundutbildning hade aktualiserats redan tidigare, av 1963 års

nämligen universitetsutredning, som att traditionell

föreslog universitetsutbildning inom de

filosofiska fakultetemas områden skulle till förläggas fyra nya orter:

Växjö, Linköping, Karlstad och Örebro. Genom att dessa nya

utbildningsinstitutioner gjordes till universitetsfilialer « löstes frågan

och anknytning mellan och

forskning grundutbildning åstadkoms.

Universitetslektorema vid ñlialema blev ledamöter av fakultetema

1I fortsättningen används oftast högskoloma i stället för det fullständiga uttrycket de mindre och medelstora högskolorna. På motsvarande sätt används universiteten som sammanfattande begrepp för universitet och högskolor med fasta resurser för forskning och forskarutbildning.

vid moderuniversiteten, och de liksom universitetsadjunktema eniny - kom att och för universitetsñlialerna tillskapad lärarkategori tillhöra vid ämnesinstitution vid

lärarkollegiet respektive

moderuniversitetet. Därmed fick de, åtminstone i formellt avseende, samma som lärarna vid moderinstitutionerna, när det gällde

ställning möjligheterna till forskningskontakt.

När universitetsñlialen i Linköping år 1970 uppgick i den nya högskoleenheten i bröts till universitetet i

Linköping kopplingen

Stockholm och därmed blev åter aktuell om hur utbildningen

frågan

fakulteten skulle knytas till forskning. Denna vid den nya ñlosoñska löstes i slutet av 1970-talet ett för unikt sätt. Vid

på Sverige

filosofiska fakulteten en särskild sektion med

byggdes upp

och sektionen för

problemorienterad forskning forskarutbildning:

temaorienterad Denna arbetar for närvarande med

forskning (Tema).

vilka tillsammans ett professurer och

fem teman, disponerar tjugotal

har 125 forskarstuderande heltid. Med Temas tillkomst

omkring på etablerades och vetenskaplig miljö i en bred, forskningsorienterad

Tema utbildningen tillfälle till

Linköping. ger den grundläggande

samverkan med och även om inte alla

forskning forskarutbildning,

lokala en ämnesbaserad forskningsöverbyggnad kunnat

anspråk på

tillfredsställas.

I samband med 1977 års kom nytt frågan om

högskolereform på

sambandet mellan och forskning i fokus för intresset.

grundutbildning

Universitetsñlialema att vara filialer och blev självständiga

upphörde

och diskussionen om hur lärarna där skulle

högskolor ånyo uppstod

beredas tillfälle att vidmakthålla sin vetenskapliga kompetens och hur sambandet mellan och skulle tryggas. Men

forskning grundutbildning

också i lika de nya högskolor som inte tidigare

frågan gällde hög grad

varit universitetsñlialer och lärarna inom de akademiska ämnena och

de traditionella universitetsutbildningama där.

om sambandet mellan forskning och

Samtidigt vidgades frågan

grundutbildning till att omfatta också de utbildningar som nu fördes in under och som inte haft någon direkt

högskolan tidigare anknytning till vårdutbildningarna inom den forskning, exempelvis landstingskommunala och lärarutbildningarna inom den högskolan

statliga högskolan. För dessa återstod att finna

utbildningar

anknytningspunkter till redan existerande forskning eller att

organisera forskning inom nya områden, lämpade som forsknings-

överbyggnad till dem. Denna senare är emellertid för de

fråga giltig

nya högskoleutbildningarna, oavsett om de knutits till

något

universitet eller till av de mindre och medelstora

någon högskolorna.

Frågan gäller således lika vid

mycket förskollärarutbildningen

universiteten som samma vid t ex

utbildning högskolan i

Falun/Borlänge och hör därför endast indirekt samman med min

uppgift.

För att stärka sambandet mellan och

grundutbildning forskning

vidtogs en rad åtgärder i samband med 1977 års

högskolereform.

Landet indelades i sex med var sitt

högskoleregioner universitet.

Dessutom inrättades ett för var och en

fakultetskollegium av

fakulteterna i regionen. blev för

Fakultetskollegiet gemensamt

högskolorna inom regionen med som eller tjänster professor lärare

med krav

på lägst doktorskompetens. Fakultetskollegiets uppgift är att

såsom samrådsorgan och dess kontakt

främja forskning med sam-

hällslivet samt sambandet mellan

forskning, forskarutbildning och grundläggande högskoleutbildning. Dessutom har

kollegiet uppgiften

att utse ledamöter i fakultetsnämnd.

Inom inrättades vidare en

varje högskoleregion regionstyrelse, som

bl a fick att ansvara för

uppgiften utbildningamas forsknings-

anknytning. Härför tilldelades särskilda medel.

regionstyrelsema

1 början av 1980-talet den kritik som från

tilltog början funnits mot

regionstyrelserna som varande en och instans

onödig byråkratisk

mellan å ena sidan statsmakterna och å andra sidan universitet och högskolor. En rad skäl ledde till att år 1987 beslöt att

riksdagen avskaffa regionstyrelserna. utökades Därigenom högskolornas och

högskolestyrelsemas eget ansvar för planering och av

genomförande

utbildning och forskning. Samtidigt framhöll statsmakterna vikten av ett fortsatt nära samarbete mellan

högskolans utbildning och dess

vetenskapliga verksamhet. Lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna fortsatte vara ledamöter i

fakultetskollegierna vid

universiteten; fakultetsnämnderna gavs ett visst ansvar för verksamheten vid de som saknar

högskolor egen fakultetsorganisation. I högskoleförordningens 14 kapitel kom detta till

uttryck i 20 §, 3 momentet: Fakultets- eller sektionsnämnden skall särskilt till

högskolestyrelser och linjenämnder föra fram sådana och synpunkter

förslag rörande den

grundläggande högskoleutbildningens innehåll

och organisation, som av den

betingas vetenskapliga utvecklingen och

forskarutbildningens behov...

tillsköts vissa medel för att I samband med 1977 års högskolereforrn

m fl forskning. Vid högskolor utan egen främja universitetslektorers

medlen mellan de

fakultetsorganisation fördelade regionstyrelsen över ansökningarna. I

sökande sedan berörd fakultetsnämnd yttrat sig

trädde i kraft upphörde samband med att den s k LÄTU-reformen i den s k resursen - medel avsedda att detta anslag och uppgick rörliga

högskolelektorer och högskole-

bereda vetenskapligt kompetenta att bedriva forskning. Medel ur den rörliga

adjunkter tillfälle av vid högskoleenhet med

resursen har fördelats högskolestyrelse

beslut har grundats på

fasta forskningsresurser. Högskolestyrelsemas

vid vilken den sökande är anställd

från den högskoleenhet

yttrande

fakultetsnämnd. Den 1 mars 1989 trädde en ny samt från berörd med innebörden att medel för forskning ur den författning i kraft fördelas av berörd fakultetsnämnd eller

rörliga resursen

motsvarande.

ansvar således inte till verksamheten Fakultetsnämndernas begränsas

Nämndema har också ett ansvar för att till vid den egna läroanstalten.

- och högskolestyrelser - föra de närmast ansvariga linjenämnder

den utbildningens innehåll och

fram synpunkter på grundläggande

även vid de andra högskolorna i den egna

organisation

finns således i viss mening

högskoleregionen. Högskoleregionerna

kvar även om avskaffats.

regionstyrelsema

har också ett ansvar för att lärarna vid de Fakultetsnämnderna att utvecklas i sitt mindre och medelstora högskolorna ges tillfälle

Detta sker, som mina direktiv säger, fömämligast genom egen

yrke;

vid de enheter fakultetsorganisation lika väl forskning som har egen

som inte sådan. Nämndernas uppgift är som vid de enheter harnâgon

att inlemma lärare vid högskolan i en fruktbar yrkesmässig samtliga

oavsett om högskoleenheten har egen fakultetsorga-

gemenskap,

nisation eller ej.

Begreppet forskningsanknytning

de har diskussionen om

Inom medellånga vårdutbildningarna

varit särskilt omfattande. En relativt aktuell

forskningsanknytningen

av debatten finns i Samverkan för

sammanfattning Maj Aldskogius,

till och forskarutbildning för kommunal

anknytning forskning

inom vårdområdet. En sammanfattning av läget

högskoleutbildning

1987 Beträffande lärarutbildningarnas och

våren (1988, stencil).

ll

andra nya

högskoleutbildningars forskningsanknytning har

diskussionen varit mindre omfattande.

Sammanfattningarna av

debatten handlar främst om administrativa, organisatoriska och pedagogiska frågor medan mycket lite är sagt i den

innehållsliga

frågan. Den senare är relevant för mitt Vad uppdrag: är det som sker när stoff och synsätt från till

överflyttas forskning grundutbildning?

Stefan Björklund har i Att

föredraget bygga på vetenskaplig grund

analyserat begreppet forskningsanknytning och ett antal

gjort

preciseringar av detta! har funnit hans värdefull

Jag analys för mitt

uppdrag. Den följande diskussionen om

begreppet forskningsanknytning bygger i huvudsak på Björklunds

framställning.

Björklund erinrar om att stor i vårt

forskning åtnjuter prestige

samhälle. Men som

samtidigt många utbildningar vill få

forskningsanknytning och åtskilliga lärare inom strävar

högskolan

efter att bli erkända som forskare finns en underström av kritik av de värden som styr

forskningen. Forskningsanknytning har en positiv

värdeladdning. Mot detta står det laddade ordet förveten-

negativt skapligandet.

Med begreppet

forskningsanknytning kan man för det första mena att

utbildningens innehåll skall stå i överensstämmelse med

forskningens

aktuella resultat och om innefatta

möjligt forskningens senaste rön.

Forskningsanknytning i denna innebörd kräver, som

Björklund

framhåller, tre saker: att lärarna är väl att läromedlen

pålästa, hålls

aktuella samt att det finns i till

forskning anslutning utbildningen.

l diskussionen om de

medellånga vårdutbildningarna har möjlig-

heterna till inom forskarutbildning medicinska och samhällsvetenskapliga ämnen som en haft en framträdande

påbyggnad plats. Men

man har också

skapat ett eget forskningsområde, omvårdnads-

forskning. För har socionomutbildningarna påliknande sätt skapats

ett eget område, socialt arbete. Detta kan den andra sägas vara

preciseringen av begreppet

forskningsanknytning.

En tredje och av

vanlig precisering är att i

forskningsanknytning

undervisningen foga in träning i metod. vetenskaplig Björklund

påpekar, att den som skall göra en kurs i vetenskaplig metod för ett ämne som saknar

naturlig forskningsanknytning står inför

lFöredraget kommer att publiceras i festskrift till Martin Hzson Holmdahl.

inte en metod utan många och de

svårigheter. Det finns vetenskaplig från till forskningsområde. Allvarligare skiljer sig forskningsområde

i metod utan till problem i

är emellertid att undervisning anknytning

och i värsta fall leder till en form av bästa fall är bortkastad eller till att man låter metoden vara viktigare

förvetenskapligande, än problemet.

hänvisar till den norske filosofen Jon Elster, som har fäst

Björklund

förekomsten av och sociala

uppmärksamheten på psykologiska

måste vara sidoeffekter. Sömn är ett effekter som genom sin natur in för att sova, somnar inte. slående exempel: Den som beslutsamt går relevant för frågan om Elsters iakttagelse är i högsta grad

Detta framgår av Roger Säljös

utbildningens forskningsanknytning.

han i boken Hur vi lär iakttagelser för vilka redogör i en uppsats D Hounsell, N Entwistle). Inlärning är en (1986, red F Marton, i sin tur är en biprodukt av biprodukt av förståelse av en text, vilken Om däremot att lära in intresse för texten. läsningen styrs av avsikten missförstår läsaren textens vilket leder texten förbiser eller budskap, inte fastnar i minnet. pedagogiska lärdomar till att innehållet Viktiga

finns i detta resultat.

motivation drar slutsatsen att det krävs en bestämd inre

Björklund

skall komma till stånd. Det går

nyfikenhet - för att effektiv inläming

Men de yttre villkoren kan inte att instruera en elev att vara nyñken. så att stimuleras. Metodkurser eller undervisning

ordnas nyfikenhet

om aktuella kan inte vara forskningsanknytningens

forskningsrön

innebörd, allrahelst som det for stora undervisningsområden

djupaste

att redovisa och metoder

knappast finns några forskningsrön

orelaterade till problem leder ingenstans.

är av rätt art kan den en viktig länk Om den inre motivationen utgöra och studier. av

mellan forskning Björklunds fjärde precisering

kan formuleras som ett krav att

begreppet forskningsanknytning

för en till Men den

skapa förutsättningar attityd kunskapsstoffet.

det ñnns inte något sätt attityden är av den sort, som Elster pekat på: att en sådan direkt i beslut som reglerar under-

infoga attityd

visningen.

I UHA:s och förslag inför 1987 års forskningspolitiska

överväganden

diskuteras plats i

proposition (UHA-rapport 1986:14) forskningens

samhället. Först refereras till det faktum att man i hela den

industrialiserade världen vara överens om forskningens

tycks

avgörande betydelse för den ekonomiska Denna

utvecklingen.

synpunkt brukar kompletteras med synpunkten att humanveten-

skaperna också är viktiga trots att de inte låter värderas i eko-

sig

nomiska termer.

UHÄ tar inte avstånd från detta men framhåller resonemang, att det missar det som utgör fundamentet för i samhället:

vetenskapens plats

den kritiska av våra och

omprövningen föreställningar sökandet

efter ny kunskap om världen oss. Det är inte omkring nyttan eller njutningen utan nyfikenheten som får oss att utforska universums yttersta gränser, materiens minsta strukturer, livets

hemliga koder,

människans förflutna eller det i alla

mänskliga skapandet dess

uttrycksformer.

Björklund drar av detta slutsatsen att vi säkert har resonemang nytta av vår nyfikenhet, men bara som en bieffekt i Elsters

mening, eller

bara så länge vi söker för dess skull. kunskap egen Reducerar vi kunskap till ett medel kommer vi inte att vårt utvidga vetande. För frågan om innebär detta att

forskningsanknytning innehållet i en

utbildning inte helt och hållet kan underordnas krav på nytta. Omvänt leder det till slutsatsen, att vi, om vi inte har råd med en sådan inre kvalitet i en måste sluta tala om

yrkesutbildning, forskningsanknyming.

Björklund avslutar sin diskussion om med

forskningsanknytningen

följande summering: Det väsentliga med är inte

forskningsanknytning

i första hand att de infoga senaste i

forskningsresultaten

undervisningen eller instruera de studerande i

vetenskapliga metoder.

Slutsatsen blir att det inte är så bekymmersamt, som man kan tro, om det inte finns

någon livlig forskningsfront i anslutning till

utbildningen. Uppgiften bör i stället formuleras: det veten-

Öppna

skapliga samtalet för den studerande, få honom eller henne att som sina egna skäl se de skäl för och emot ståndpunkter som konstituerar

det vetenskapliga meningsutbytet.

Forskningsanknytningens betydelse, i den som här

mening begreppet

har diskuterats, i att vidmakthålla den institution

ligger där man

tänker både fritt och rätt, där tro och tvivel

balanseras, där varje

argument är välkommet men dåliga rensas och där argument bort, var och en får sina teser men

spika ingen undgår sin opponent.

i -

2. och forskning Norge Högre utbildning

och kvalitet

decentralisering

Universiteten och distriktshögskolorna

överlämnades instillingen Med viten og vilje

I september 1988

1988:28) av den s k Hemeskommittén

(Norges offentlige utredninger

Därmed startade en

till Kultur- og vitenskapsdepartementet i Norge.

intensiv debatt om det norska högskolesystemet.

erinrar om att den högre utbildningen i Norge Hemeskommittén våldsamt under de senaste 20 åren. Antalet studieplatser

expanderat

från cirka 30 000 år 1965 till 95 000 år 1987. har tredubblats

har på ett sätt som tillfredsställt regionala

Ökningen genomförts

i Trondheim och intressen dels genom att nya universitet byggts upp

dels och främst att en ny typ av utbildnings- Tromsö, genom med bl a etablerats i regionerna.

institutioner distriktshögskolor

fått två delvis - ett

Därmed har Norge parallella högskolesystem

och ett baserat - som både

nationellt och vetenskapsbaserat regionalt

varandra och ger utrymme för specialisering.

komplettar

av den har lett till att

Den högre utbildningen

geografiska spridningen

än nu studerar vid Kvinnorna

flera grupper tidigare högskolorna.

t ex i en större andel av högskolestudentema än männen. utgör dag

om vid de mindre och medelstora

För utredningen forskning

är förhållandena vid de norska distriktshögskolorna av

högskolorna

Dessa tillkom som en av den s k

stort intresse. högskolor följd

1970. Den frågan för denna

Ottosenkomiteens förslag viktigaste den dimensionering. Det kommitté gällde högre utbildningens

handlade om att tillfredsställa den stora efterfrågan på högre

när stora barnkullar vuxit

utbildning som uppstod efterkrigstidens

Kommittén beräknade att skulle stiga till cirka

upp. efterfrågan

90 000 vid mitten av 1980-talet. platser Denna har stämt

beräkning

väl.

Ottosenkommittén tog ett annat viktigt grepp genom att föreslå en

utbyggnad av regionala studiecentra: En slik

utbygging av ny utdanningkapasitet på regional basis kan det å drive også gjøre mulig

fram talenter som ellers ikke ville fått

utfoldesesmuligheter. Et lite

land som vårt er i av at

saerlig grad avhengig begavelsereservene fullt

ut blir tatt i bruk. Studiecentras

uppgifter angavs tydligt: Komiteen

vil understreke att den utdanning de nya studiesentra skall gi,

hovedsakelig vil bestå av varierte former for yrkesrettet

utdanning på

postgymnasialt nivå. Det dreier seg med andre ord først og fremst om alternativer til

universitets/høgskoleutdanningen. I et mindre

omfang kan det også komme på tale at de nye studiesentra direkte

avlaster

universiteter/høgskoler for elementatr

undervisning.

Kommittén föreslog att de nya postgymnasiala utbildningarna

jämte

en rad äldre högskoleutbildningar samlades i ett system av

distriktshögskolor.

I Herneskommitténs betänkande tas

arbetsfördelningen mellan distriktshögskolorna och andra utbildningsinstitutioner upp till

ingående diskussion. Debatten om arbets- och

ansvarsfördelningen

mellan och universitet

distriktshögskolor är principiellt intressant

också ur svensk

synpunkt.

Som en indirekt följd av Ottosenkommitténs korn

förslag forskning

att efterhand spridas till nya institutioner. Detta var främst av

följden

lokala initiativ och academic drift, dvs den mycket

vanliga

ambitionen hos högskolorna att sitt

vidga arbetsområde; först agerade

lärarna vid och sedan

distriktshögskoloma de lokala politikerna för

att öka

forskningsinslaget både som basis for

undervisning og som

ledd i regional Avsikten utvikling. var inte att

ursprungligen

distriktshögskolorna skulle bedriva men senare

forskning, har

principen knäsatts att de skall ha denna

möjlighet. Genom

Stortingsmelding 1975-76:35 slogs fast:

En vil understreke her at distrikshøgskolene må betraktes som en del av

forskningssystemet. De retningslinjer som er tnikket op i St. meld. nr 17 for 1974-75

innebar

en geografisk spredning av højere utdanning og forskning og at regionens

problemen kan bli tatt opp i undervisning og forskning.

l6

framhölls att kommunala och fylkeskom- Även i andra sammanhang

bör använda forskning för att lösa regionala problem

munala organ stöd av kan utveckla och att lokalsamhället med forskning

har senare år lett till konkreta

näringslivet. Denna inställning på och utvecklings-

åtgärder i form av regionala forskningsstiftelser

forskningen har emellertid, säger

centra. Den näringslivsinriktade

varit relativt utbyggd; dock utgör Roga- Hemeskommittén, svagt

ett prominent undantag (se nedan).

landsforskning

högskole- och forskningspolitik

Ett kännetecknande drag för norsk har varit vikt vid institutionernas ända från 1960-talet att lägga

skulle på

ulike, men komplementasre opgaver. Distriktshögskoloma

ett alternativ till studier vid

utbildningens område erbjuda verkligt

universiteten och de vetenskapliga högskolorna - alltså att ge kortare

- medan deras forskning skulle

och direkt yrkesinriktad utbildning

behov och därmed vara och ta sikte på regionala

tillämpad

komplettera universitetens grundforskning.

bör följas också Hemeskommittén hävdar, att denna huvudprincip

bör finnas mellan under nästa En klar rollfördelning

tjugoårsperiod.

är det nödvändigt att utveckla institutionerna, men samtidigt

samarbetet mellan dem.

att skulle vidtas för att Redan Ottosenkommittén föreslog åtgärder lärare mellan universiteten och öka utbytet av studerande och att universiteten skulle

Dessutom föreslogs distriktshögskoloma.

för lärarna vid anordna återkommande samlingar och seminarier

man därvid skulle följa ett fast

distriktshögskolorna och att

också kunna ägna sig åt Lärarna borde regelbundet

roteringssystem.

med bibehållen lön.

forskning och därvid åtnjuta tjänstledighet

Universitetens lärare och forskare borde inom ramen för ett system

med gästföreläsare undervisa vid distriktshögskoloma.

Norgenätverket

föreslår att man skall bygga vidare på Ottosenkom-

Hemeskommittén

mitténs samt utvidga och konkretisera det.

förslag

På av de institutionerna, de efterhand tillkomna

grundval befintliga

som inrättats i till flera distrikts-

forskningsstiftelsema, anslutning

och ett väl kommunikationsnät bör ett mera

högskolor, utbyggt

utvecklat högskolesystem byggas. Man bör, säger Hemeskommittén,

överge idén att Norge skall ha två parallella med ett

högskolesystem

mycket stort antal läroanstalter, som dels kiver med hverandre og som dels er seg selv nok. Målet bör vara att utveckla ett integrerat

nätverk för högre utbildning och forskning.

Hemeskommittén-motiverar utförligt varför det är nödvändigt att stärka nätverkets knutpunkter. Nationell styrka i ett land med så liten

befolkning som Norge bygger på regional specialisering. Därför är

det önskvärt att både universiteten och och

högskolorna specialiserar

profilerar sig. Men det finns ingen självklar bästa modell för att

organisera den högre utbildningen: ulik

Variasjon gjenom

utformning av laerestedene gir ogsåreksperimentell Ved erfaring. spesialisering kan hver institusjon spille en viktig rolle fordi den er

komplementar til andres och kan utnytte hverandres sterkeste sider. Derfor bør en institusjons mål vzere å bli

nasjonale tyngdepunkter på

sine - lokalt utformet -

spesialfelt og farget.

Hemeskommittén anför också vad den kallar en rad skäl för

negativa

sin modell till Landets intressen

utbyggnad av_Norgenätverket.

betjänas inte av att alla försöker att göra samma sak och sträva efter att bli mer eller mindre vällyckade av varandra. Landets

kopior

resurser är inte heller så stora att alla kan etableras

utbildningar

överallt. tOm flera läroanstalter samma

väljer huvudområden,

riskerar de alla att bli av andra Dessutom leder en sådan rangen. utveckling lätt till att hela det nationella systemet försvagas.

Det nationella bör därför bestå av med

systemet knutpunkter

specialiserade, solida och stabila miljöer. En mellan

arbetsfördelning

knutpunkterna bör företas, som tillåter dem att utnyttja varandras fördelar. Hemeskommittén har en tendens att alla

iakttagit fylken

eftersträvar och kräver utbildning inom den alla

högre utbildningens

områden. Kommittén tar avstånd från en sådan

utveckling.

Knutpunktema är viktiga, men lika viktiga är förbindelsema mellan dem. Den funktionella specialiseringen måste av en nationell

följas

integration. Ett vitalt nationellt system av samverkande institutioner

måste skapas: Ett Norgenätverk.

Längs sarnbandslinjema bör olika strömmar gå. Studenterna bör i ökande utsträckning flytta mellan institutionerna och

utnyttja

institutionernas olika kompetens till att

komponera lämpliga

och den

Detta gäller både inom grundutbildningen

utbildningsgångar. fortsatta utbildningen.

med hjälp av nätverket Men till individuell utveckling

möjligheterna

Aven lärare och forskare bör bör inte till studenterna. begränsas detta Nettverket mellom

kunna de kontaktmöjligheter ger. utnyttja

kan dermed motvirke isolasjon og lokale enheter

bzerekraftige

av friske intrykk

intellektuell innavl ved formidling faglige impulser,

og inspirasjon.

mellan olika institutioner inom l om fördelningen av uppgifter

fråga

har Hemeskommittén i korthet följande

den högre utbildningen

skall ha bredd; Universiteten tämligen god ämnesmässig

synpunkter.

Amnena skall ha omfatta flera fakulteter och institutioner. de skall d v s både hovedfag och

möjlighet att ge utbildning på djupet,

universiteten har uppgiften att meddela

forskarutbildning. Eftersom

hålla internationell

måste deras grundforskning

forskarutbildning

kvalitet.

och flera har uttryckt Flera läroanstalter vill bli universitet fylken

Sådana önskemål förekommer inte önskemål om att få ett universitet. dem i denna text; de är uttryck för Vi har redan mött bara i Norge.

brukar betecknas academic drift, antingen tendenser som

läroanstalterna eller från lokala ambitionen kommer från själva

läroanstalter har försökt närma sig den akademiska

politiker. Några

eftersträvar förslag om nya organisatoriska status de genom

t ex regionuniversitet.

lösningar,

har en rad förslag om nya universitet, Herneskommittén granskat

för och emot av sådana.

argumenten grundandet

prövat

både de som handlar om den nationala tillgången Resursargumenten, och medel och de som handlar om tillgången på personal

på personal

kvalitet i har varit

mot kraven på grundforskningen,

vägd

slutsats: Det finns inte tillräckligt med

utslagsgivande för kommitténs

fler universitet i Norge. Den viktigaste resurser för att etablera

kvaliteten inom utbildningen och reformen för att höja den högre

stånd en väl forskarär i stället att få till fungerande

forskningen

utbildning vid universiteten.

är att fortsätta på en En som kan vara ägnad att öka kvaliteten

åtgärd

att slå samman redan existerande, väg som redan beträtts, nämligen

och distriktshögskolor till

närbelägna högskoleutbildningar

høyskolesentra. Så har redan skett i Stavanger: Høyskolesenteret i

Rogaland, och i Bodö: Høyskolesenteret i Nordland. En sådan utveckling får emellertid inte leda till krav på att alla av

typer

utbildningar skall finnas på varje høyskolesenter.

Norgenätverket bör kännetecknas av att mellan

arbetsfördelningen

institutionerna baseras på kvalitetskriterier. till

sammanslagningen høyskolesentra bör åtföljas av en regional specialisering mellan

sentrene, så att vart och ett av dem håller en mycket hög kvalitativ nivå. i

.

Det organisatoriska problemet för i har högre utbildning Norge länge

varit detta: Den politiska önskan om av

spridning kompetensen

kommer i konflikt med det önskemålet om

sakligt betingade

koncentration for att uppnå kvalitet. i

Sprids kompetensen betydande utsträckning uppstår problem på nationell nivå eftersom utbildningens

och forskningens kvalitet inte* kan bevaras och förbättras; koncentreras å andra sidan kompetensen så

uppstår regionala problem

eftersom de fysiska avstånden till institutioner för

högre utbildning

och forskning blir alltför stora, vilket medför att den allmänna

regionala kompetensen sjunker.

Hemeskommitténs lösning på problemet är, som tidigare nämnts, att stärka det s k Norgenätverket. blir att sammanföra forskare

Åtgärden

och lärare med gemensamma så att deras samlade

forskningsintressen

kompetens kan brukas över hela landet; detta att

betyder kompetensen

består i kretsen som ingår i nätverket snarare än

i personer verksamma vid institutioner en bestämd ort. Detta

vetenskapliga på

synsätt öppnar för forsknings- och mellan

utbildningssamarbete

lärosätena. Ett sådant samarbete är, särskilt

enligt Hemeskommittén, viktigt på_ fyra områden:

Forskning, hovedfagsundervisning og

doktorgradsprogrammer og utdanningsoverganger for studenter.

Kommittén starkt vikten av ett ökat forskningssamarbete

betonar

mellan lärare och forskare vid de och

regionala högskolorna

grundforskningen vid universiteten. Små med få medarbetare

miljöer

kan lätt bli avskuma från den snabba I ett

forskningsutvecklingen.

nationellt perspektiv skulle det vara om den som

olyckligt potential

ñnns vid de regionala högskolorna inte till fullo. Risken for

utnyttjas

underutnyttjande är uppenbar om inte samarbetet ökar.

Forskarutbildning

mera omdiskuterade förslag är att forskar- Ett av Herneskommitténs vid universiteten med att akademier skall inrättas uppgiften Utan att gå närmare

organisera och genomföra forskarutbildningen.

kan konstateras, att akademiema föreslås kunna

in på detta förslag

till samverkan inom forskarutbildningen för

erbjuda möjlighet

forskare och forskarstuderande både vid universitet. lärare, och motsvarande samt

vetenskapliga institut, distriktshögskolor

att hålla fast vid näringsliv. Det är därvid viktigt, säger kommittén, mellan rätten att bedriva forskning och rätten att ge och skillnaden Den senare måste förhchållzts

organisera forskarutbildning.

universiteten.

är som förutsätter att de

Forskarutbildning nämligen en process Därför bör utbildningen studerande ges kontinuerlig vägledning.

av en av alla som skall avlägga

omgärdas forskningsmiljö;

bör krävas att de minst har arbetat doktorsexamen ett par terminer Detta för att de skall få vid en forskarakademi. är nödvändigt och för att de skall kunna etablera kontakter kvalificerad handledning med andra forskare och forskarstuderande.

att en del inom Kommittén förutsätter emellertid, forskningsuppgifter skall kunna vid de regionala

forskarutbildningen genomföras

under av lokala lärare, som forskaraka-

högskolorna handledning demien godkänt.

i är hovedfaget en viktig I den högre utbildningen Norge

beståndsdel. är en kvalificerad del av den grundläggande

Hovedfaget

och motsvarar närmast en mastersutbildning pä hög

utbildningen

skall och aktuell kunskap genom att

nivå. Hovedfaget ge fördjupning

deltar i Hovedfaget kan därför

den studerande löpande forskning.

som den första och delen av karakteriseras grundläggande Det i hovedfaget är avhand-

forskarutbildningen. viktigaste inslaget

eller ett akademiskt lärlingsprov. Hernes-

lingen hovedfagsopgaven,

kommittén att endast kan äga rum i

menar, hovedfagsundervisningen en stark och bred grundforskningsmiljö.

har det varit att ta hovedfag i

Vid vissa regionala högskolor möjligt främst inom lärarutbildningen. Flera

några få ämnen, pedagogik

har önskat att få examinera i hovedfag.

regionala högskolor

Herneskommittén anser det vara direkt olämpligt att sprida

hovedfaget till institutioner utanför universiteten. Den föreslår, att hovedfaget skall omfatta cirka två års studier och att grader som forutsetter hovedfag tildeles :av universiteten

og de vitenskapelige høyskoler. Men hovedfagsundervisning bör under speciella villkor

kunna ges vid högskolor och då som en del i

regionala i Norge-

nätverket. ›

Ansvaret och för bör

examensrättighetema hovedfagsundervisning

således inte spridas utanför universiteten. Däremot kan i

undervisning

hovedfag förläggas till andra institutioner. Eftersom det föreligger stora skillnader mellan de regionala när det

högskolorna gäller

ämnesmässig kompetens är emellertid de lokala för

förutsättningarna

samarbete med universiteten om olika.

hovedfagsundervisning

Universitetet i Bergen har samarbetat med

Agder Distriktshøyskole

om decentraliserad hovedfagsundervisning till Kristiansand.

förlagd

Undervisningen har letts av anställda vid dels Distrikts-

Agder

høyskole, dels universitetet i Bergen. På av de erfarenheter

grundval

detta samarbete givit har universitetetvi slutit avtal om

Bergen

samarbete med en rad på Vestlandet. avtalen

distriktshögskolor Enligt

kan hovedfagsundervisningen decentraliseras men examinationsrätten fortsätter att ligga kvar vid universitetet i Man har vidare

Bergen.

avtalat om samarbete när det gäller

forskarutbildning av yngre lärare

vid distriktshögskoloma samt utväxling av lärare.

Høyskolesenteret vi Rogaland

Høyskolesenteret i (HSR) har bildats en

Rogaland genom

sammanslagning av flera mindre högskolor, bl a i

distriktshøyskolan

Stavanger.

HSR bedriver och områden:

utbildning forskning på fyra (l)

humanistiske fag, (2) kultur- og (3)

,samfunnsfag, teknologi og

naturvitenskap och (4) økonomi og administrasjon. Antalet studenter är cirka 2 000 på heltid och 700 deltid. Verksamheten

omkring på leds av sju professorer, sju högskoledosenter och 100 amanuenser. De

sistnämnda har en tjänst som närmast motsvarar

högskolelektoremas,

med den skillnaden att forskning ingår i tjänsten. De undervisar cirka 200 timmar/läsår.

Avdelning för humanistiske fag bedriver och

undervisning forskning

inom norska, engelska, franska, tyska och historia. HSR arbetar för

utökas till att gälla även i framtiden skall att undervisningen

mellomfag och hovedfag.

behandlar kulturpolitik, kulturhistoria, Kultur- og samfunnsfag

HSR utbildning med

och ger

arbetsledning organisationsutveckling.

personaladministration, miljöarbete,

inriktning på kulturförvaltning,

kultur- och mediaämnen samt journalistik.

bedriver undervisning och Avdelning for teknologi og naturvitenskap

områden samt ger

inom tekniska och naturvetenskapliga

forskning och elektronik

inom bygg- anläggningsteknik,

ingenjörsutbildning

maskinteknik och materialteknologi,

och databehandling, och akvakultur. Inom flera av

och miljöskydd

petroleumsteknologi

områden civ.ilingenjörsutbildning. Avdelningen

dessa ges också att få till stånd doktorsstudier inom några arbetar dessutom för

utan att for den skull driva egen forskarutbildning. områden,

administrative fag bedriver Avdelning for økonomisk og

ADB, marknadsföring, marknads-

undervisning i revision, Skatterätt,

samt Inom dessa områden

analys, organisationsutveckling juridik.

man med både forskning och undervisning. sysslar

fast och professorerna

HSR har inte någon forskningsorganisation

kan betraktas som forskare med (utom de på den tekniska sidan)

de är således inte innehavare av några professurer.

professors namn;

av bedrivs inom ramen för

En stor del forskningen

vars lokaler ligger i

forskningsstiftelsen Rogalandsforskning,

Stiftelsen är emellertid helt fristående från HSR.

anslutning till HSR.

bedriver forskning av

Forskningsstiftelsen huvudsakligen

men ägnar sig också åt grundforskningoch uppbär

uppdragskaraktär,

från Verksamheten är indelad i tre

betydande anslag forskningsråden.

industri och näringsliv samt

sektorer: petroleumsteknologi,

1987 omsatte knappt 100

samfunnsforskning. Rogalandsforskning

i i norska kronor.

miljoner

3. och lärarnas

Högskolornas forskning

vetenskapliga utbildning

Forskning och -

utveckling innehåll, organisation och

finansiering

Min uppgift är att föreslå som och åtgärder ger de mindre medelstora högskolorna bättre att bedriva

förutsättningar forskning på eget

programansvar. I direktiven framhålls att vid

utvecklingen högskolorna går i rätt riktning; vid har ökat

forskningen högskolorna

och projektverksamheten har fått en allt större

omfattning. Samtidigt

uttalas en viss oro. Skälet härtill är att balansen mellan -

uppdrag och

vad som i direktiven kallas -forskning på eget programansvar - inte vad den borde vara. Flertalet vara

projekt påstås utredningar och utvecklingsarbete, medan egentliga och

forskningsprojekt, granskade

stödda av forskningsråd och är statliga sektorsorgan, sällsynta. Ett av

de följande avsnitten åt att redovisa hur ägnas mycket stöd

forskningsråden och de lämnar till statliga sektorsorganen forskning

vid högskolorna. I till denna av

tillägg redovisning siffermaterialct

har vid mina besök jag på högskolorna diskuterat relationen mellan dem och forskningsråden. Ett annat av de följande avsnitten behandlar, högskola för högskola, hur deras FoU är

organiserad,

vilka fait de koncentrerar samt hur de ser

sig på på möjligheterna att få anslag från

forskningsråden.

Diskussionerna med företrädare har

högskolornas förts med

utgångspunkt i det i direktiven använda

begreppet forskning på eget

programansvar: Forskning på eget programansvar innebär att forskare ges hela ansvaret för hur ställs och

problemen uppgifterna

löses och redovisas. Forskning på eget programansvar kan avse både över och över

högskolebudgeten forskningsråden finansierad

forskning och sektoriellt och industriellt motiverad

forskning som

syftar till inom ett visst

långsiktig kunskapsuppbyggnad område. Ett

nyckelord är eget, som kan syfta på den enskilde forskaren men också

på den enskilda högskolan. Med

forskning på högskolans eget

ett medvetet av

kan då åsyftas genomförande

programansvar som valt.

inom något eller några proñlområden, högskolan forskning

och medelstora högskolorna är för närvarande Lärarna vid de mindre

viss del av fakultetemas medel för forskning (den rörliga

garanterade

har inhämtat på hur fakultetsnämnderna

resursen). Jag synpunkter

av den resursen och sökt få denna fråga

handlagt fördelningen rörliga

lärarnas som högskolans. På belyst såväl ur de enskilda perspektiv

som nämnts, frågan om

högskolor har jag, tagit upp samtliga

resursen skall kunna användas för att huruvida medel ur den rörliga

inom något eller några bygga upp högskolans forskningskompetens

”särskilt utvalda proñlområden.

att endast en

I direktiven sägs, att tillgängliga uppgifter tyder på

och medelstora har mindre del av lärarna vid de mindre högskolorna

Detta förhållande har naturligtvis olika

genomgått forskarutbildning.

bl a samman med de mindre och medelstora orsaker och hänger

En lämnas för lärarnas

högskolornas ursprung. redovisning

och för vilka insatser som görs för att stödja

vetenskapliga kompetens

deras har eftersträvat att inhämta synpunkter

forskarutbildning. Jag

vilka hinder som lärarna möter när de vill genomgå

på forskarutbildning.

FoU -innehåll och organisation

med den beskrivningen av högskolornas forsknings- Syftet följande

är främst att förhållandet mellan

och utvecklingsarbete (FoU) belysa den vid högskolorna och forskningens vetenskapliga kompetensen

är i två delar:

omfattning och inriktning. Redovisningen uppdelad

Först beskrivs FoU-verksamheten. Beskrivningen bygger

verksamhetsberättelser för 1987/88

huvudsakligen på högskolornas

samt inhämtade vid mina besök på högskolorna.

på synpunkter

Därefter en kvantitativt inriktad redovisning av ett siffer-

följer

som vill beskriva hur FoU-verksamheten finansierats. material,

inte ett standardiserat

följer

Eftersom verksamhetsberättelsema

monster och heller med en enhetlig uppsättning begrepp

inte arbetar

och termer ar en tolkning och

föreliggande beskrivning

.sammanjämkning av en serie sinsemellan olikartade beskrivningar.

Högskolan i Borås

Högskolan i Borås kan för verksamhetsåret 1987/88 inte redovisa några externt finansierade i

forskningsuppdrag egentlig mening.

Högskolan uppger att rekryteringen av personal

forskarkompetent

utgör ett problem inom vissa konkurrensutsatta områden. De områden som nämns är data samt textil/konfektion. Inom det

sistnämnda utlystes under våren två högskolelektorat. Ingen behörig

person sökte. Man beklagar att ytterst små resurser står till förfogande för intern Inom

kompetensutveckling.

bibliotekshögskolan finns t ex ett femtontal lärare som saknar formell

vetenskaplig kompetens. Av dessa genomgår åtta

forskarutbildning.

Man har dock små att dessa lärare i deras

möjligheter stödja

utbildning. Endast i vissa fall har man kunnat bidra med medel för resor m m i till i seminarier vid landets olika

anslutning deltagande

I samarbete med Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola har högskolan i Borås bildat ett Centrum för biblioteksforskning. I avvaktan på att anslår medel riksdagen för permanent verksamhet har en utsetts.

interimsstyrelse Forskningsrådsnämnden

utreder f n frågan om hur i skall

biblioteksforskningen Sverige

organiseras.

Inrikmingen vid centrumorganisationen föreslås tills vidare vara

1 Skapande av en nationell för biblioteksforskare

plattform

2 Starta och uppmuntra biblioteksforskning 3 Förbereda för framtida

forskarutbildning

Då jag besökte diskuterades bl a om

högskolan frågan forskning på

eget programansvar och möjligheten att den resursen

utnyttja rörliga

för att bygga upp högskolans Flera lärare

forskningsproñl. uttryckte

en oro för att högskolan skulle satsa de små

forskningsresursema på

profilområdet biblioteksforskning och att lärare andra

på

utbildningslinjer skulle missgynnas.

Behovet av för bibliotekarier framhölls. Lärare vid

forskarutbildning

bibliotekshögskolan som bedriver studier for doktorsexamen inom traditionella akademiska ämnen möter stora De har svårt

svårigheter.

att få dels kompetent dels ekonomiskt stöd till

handledning, resor, uppehållskostnader och nedsättning i för

undervisningsskyldigheten

studier. Flera belysande exempel att

gavs på forskningskontaktema

inte begränsades till universitet. Lärare

Göteborgs bedriver

doktorandstudier vid olika universitet i och har sin

Sverige någon

handledare vid ett universitet i Storbritannien.

i Eskilstuna/Västerås

Högskolan

i sin att man är en av de

Högskolan konstaterar verksamhetsberättelse

och att i egentlig

mindre högskoleenhetema några forskningsresurser

under 1983/84 - 1987/88. _ mening inte funnits perioden

i Eskilstuna är fyra adjungerade

Vid högskolans utbildningsavdelning

för inom sektorerna

professorer engagerade forskningsanknytning

för Verkstadsteknik, arbets- och miljöteknik, lasersystemlsvets-

Professorema har genomfört

metallurgi och svetsproduktionsteknik.

mindre och medelstora företag inom seminarier, understött

knutit ett flertal till högskolans Södermanlands län samt uppdrag

också undervisat inom de reguljära linjerna. verksamhet. De har finansieras helt av i

som är deltidstjänster, högskolan Tjänsterna,

Eskilstuna/Västerås.

för år sedan externa bidrag till en extra tjänst

Högskolan erhöll något

i Avsikten var att huvuddelen av»

som professor företagsekonomi.

skulle till och en mindre

tjänstgöring förläggas högskolan professoms

Mot den tänkta anordningen hade del till universitetet i Uppsala.

varför av

fakultetsnämnden invändningar, forskningsanknytningen

annat sätt men med utnyttjande av det

ekonomutbildningen löstes på externa anslaget.

redovisades en betydande uppdragsverk- Vid mitt besök på högskolan

den till utöka dess omfattning samhet; att vidga nya områden och

Aven när det FoU är

grundideologi. gäller

tycks utgöra högskolans

närmast totalberoende av uppdrag.

högskolan

Högskolan i Falun/Borlänge

konstateras att vuxit I verksamhetsberättelsen forskningsvolymen

Detta har varit möjligt genom att under den senaste femårsperioden. som erhållits från från centralt håll ökat samtidigt finansiering

anslag

Inom sektorn för utbildning

sektorsorgan, kommuneroch näringsliv.

har koncentrerats till

för undervisningsyrken forskningsinsatserna informationsteknologiskt samhälle.

Kunskap och bam i ett

projektet

för har närmat sig färdiga

av de ansvariga projektet Några Utöver detta projekt kan man skönja ytterligare

doktorsavhandlingar.

samt med idrottsvetenskaplig några med pedagogisk inriktning några

Inom sektorn för utbildning för administrativa,

inriktning.

har på turism ekonomiska och sociala yrken projekt med inriktning

har även avsedda att leda fram till dominerat. På sistone projekt

färdiga avhandlingar initierats inom företagsekonomi. Sektorn för

utbildning för tekniska yrken bedriver större projekt rörande reglerteknik, bl a i samarbete med KTH. Vidare har tre centrum-

bildningar initierats avseende solenergiforskning, högteknologiska material och processelektronik.

Dalarnas forskningsråd, som är fristående från högskolan men arbetar i nära kontakt med denna, bedriver en omfattande verksamhet. Huvuddelen av forskningsrådets FoU är avsedd att

tillgodose landstingets behov av forskning.

Vid mitt besök på högskolan diskuterades, liksom i högskolans verksamhetsberättelse, möjligheterna för lärare att forska och deltaga i forskarutbildning. Ett av de svåraste problemen är, anser man, att ordna vikarier för dem som är tjänstlediga for forskning. De medel

som ställs till förfogande är otillräckliga. Tre förslag till åtgärder för

att stimulera lärarna att forskarutbilda sig och situationen

förbättra

förs fram: För det första måste statsmakterna ge LATU-reformcn ett reellt innehåll. För det andra måste de anslag som givits for att stödja

lärarnas forskarutbildning förlängas. För det tredje måste

lönesättningen bli sådan att de som forskar premieras.

Lärarna vid högskolan deltar i forskarutbildning vid olika universitet i landet. Inom det tekniska området har kontakter etablerats med flera tekniska högskolor. Samarbetet i forskningsfrågor är således inte begränsat till Uppsala universitet med vilket man emellertid sade sig ha ett friktionsfritt och givande samarbete.

Högskolan i Gävle/Sandviken

Finansieringen av FoU-verksamheten vid högskolan i

Gävle/Sandviken har erhållits över högskoleanslag, dels anslaget för forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning (D 15), dels den rörliga resursen för högskolelektorers forskning.

De övergripande målen för arbetet med har

forskningsanknytning varit att (1) föra grundutbildning, utvecklingsarbete och forskning

närmare varandra, (2) utveckla en problemorienterad grundutbildning samt (3) ge de studerande möjlighet att följa olika

projekt. Mot denna bakgrund har forskningsanknytningen tagit sikte på projekt vars profil och vetenskapliga inriktning varit förankrade

vid någon forskningsinstitution, i allmänhet tillhörande universiteten i Uppsala eller Stockholm. En del av medlen har anslagits till lärare

för resor och deltagande i forskningsbefrämjande

arrangemang.

i och har avrapporterats högskolans skriftserie,

Några projekt

åtminstone ett har utvecklats (med kompletterande

projekt

ända fram till doktorsavhandling. finansiering)

uttalade man vid mitt

I om den rörliga resursens fördelning fråga

lektorer i framtiden skall besök viss oro över att den egna högskolans

till dessa medel. Man har, förklarade man, utestängas från tillgång

lika villkor med _universitetets forskare, svårt att konkurrera på

sin verksamhet vid institutioner eftersom de senare gynnas genom

som bedriver forskning.

att de medlen för FoU I verksamhetsberättelsen betonas disponibla

som till 85-90 % saknar varit alltför små, särskilt för en lärarstab

i medel av sådan forskarutbildning. Endast undantagsfall har

att det blivit möjligt för kunnat satsas på ett projekt,

omfattning

har utvecklats ur en

lärare att delta i forskarutbildning. Högskolan

Detta förhållande har och ett förskoleseminarium.

lärarhögskola

att inom få gehör för till att det varit svårt högskolan

bidragit och att utbildningen bör

att forskning är värdefull

ståndpunkten

har stora ett svalt

Dessutom lärarkategorier vetenskapsanknytas.

lärarkåren är i allmänhet så uppbunden av intresse för forskning;

tid för forskning saknats även om undervisning att sammanhängande

intresse Det har dock visat sig att det trots ogynnsamma förelegat.

flera områden och» inom flera lärarkategorier

förutsättningar på

hålla kontakt med funnits intresse för att bedriva forskning och

diskussioner rådde enighet om att

forskning. Vid. mina på högskolan

forskarutbildade lärare ökar. Detta måste se till att antalet

högskolan särskilt viktigt inom lärarutbildningen.

är, sade man,

företrädare den stora Vid mitt besök framhöll högskolans

i Gävle vid de verken och

statliga

forskningspotential som_ finns

för Det borde därför varamöjligt

Statens institut byggnadsforskning.

en intressant forskarutbildning, omhögsk0lan

att i Gävle organisera

för detta och resurseratt ta vara på den kompetens kan få tillstånd “ i

som finns runt högskolan.

till fakultetsnämnder och universitet När det gäller relationerna

för lärarna hävdade åsikten redovisades olika åsikter. En företrädare

borde ha företrädare i att de mindre och medelstora högskolorna

att borde disponera medel, fakultetsnämnderna samt nämnderna

och medelstora Andra öronmärkta för de mindre högskolorna.

bindas till att samarbeta med ett hävdade att högskolan inte skulle i i

universitet.

Högskolan i Halmstad

l av FoU i Halmstad två dels

uppbyggnaden Följer högskolan linjer:

ges stöd till Centrumbildningar, dels stöd till enskilda ges projektidéer. Visst stöd har, som högskolans företrädare framförde vid mina med dem, kunnat ett tiotal

överläggningar ges till drygt

lärares forskarutbildning: medel till resor, litteratur och av

betalning avgifter. Högskolestyrelsen anser det vara mycket viktigt att

högskolans lärare kan forska eller få tid till inom

forskarutbildning

ramen för tjänst. En liten som den i Halmstad måste vidta

högskola åtgärder som förbättrar högskolans möjligheter att rekrytera goda

lärare. Erbjudande om stöd till läramas är en sådan

forskarutbildning åtgärd.

Tre finns: Centrum för och

Centrumbildningar bildbehandling

datorgrafik, Centrum för samt Centrum för

datavetenskap

arbetslivsutveckling. Under verksamhetsåret 1988/89 har ett centrum för ekonomistyrning i teknikbaserade bildats. Centra

företag fungerar

som till De

forskningsöverbyggnad högskolans grundutbildning.

personer som forskar vid centra är också verksamma i

undervisningen.

Centrumbildningarna är delvis externñnansierade och leds av forskarbehöriga personer, fil dr eller motsvarande. Vid

varje

centrum arbetar tre till fem forskare. anser

Högskolestyrelsen

centrumbildningama vara värdefulla inslag i verksamhet,

högskolans

och arbetet med att utveckla flera, främst inom och

samhällsvetenskap

humaniora, kommer därför att intensifieras.

Högskolestyrelsen anser därutöver att även fristående vid

projekt

sidan om centrumbildningama bör beredas l en del fall har utrymme. fristående projekt knutits samman med vid universitet.

projekt något

En strävan är att flertalet så skall av

projekt småningom prövas

forskningsråden i samband med att söks.

anslag

Som ett komplement till har en lokal

högskolans forskning forskningsstiftelse skapats. Denna skall stödja forskning med inriktning på livsmedelsteknik, energi och miljö. Högskolan

samarbetar dessutom med Tylösands vilket står

forskningscentrum,

öppet för bl a från

avknoppningsföretag/projekt högskolans

utbildningar.

l verksamhetsberättelsen konstateras att det är att

nödvändigt

högskolans FoU dels byggs upp efter skolans

egna förutsättningar,

dels prövas och bedöms av fakultetsnämnder, och olika

forskningsråd

kritik mot forskningsråden och

riktar en indirekt

fonder. Högskolan

av dessa organ inte enbart att några

anser det bekymmersamt

kvalitet utan också gör bedömningar,

bedömer projektansökningars

av när man tar ställning dessutom schablonartade, forskningsmiljöer

att en miljö förrän Det torde inte vara möjligt pröva till ansökningar. anser det vara försök att forska därz Högskolan

man gjort av FoU-anslag. Lärarnas

med en förstärkning högskolans nödvändigt det vidare, måste förbättras, sägs

till forskarutbildning möjligheter och utarbetandet av FoU-ansökningar

vilket skulle gynna

av försöksprojekt.

genomförandet

forskarutbildning och

har fortsatt eller påbörjat Flera lärare stöd, men det stöd man kan högskolan försöker ge dessa ekonomiskt

litet. ge är allför

med flera universitet och har inte i Halmstad har kontakter

Högskolan i Lund.

bandet till universitetet känt hämmad av det formella sig mellan betonade vikten av goda kontakter företrädare

Högskolans skall

för att kvaliteten i undervisningen högskolan och universiteten är det

förbättras. För att främja internationaliseringen

kunna

får resurser att genomföra forskarutbyte

att högskolan

betydelsefullt

med andra länder.

i Jönköping Högskolan

av verksamhetsberättelsen som beskriver I inledningen till det avsnitt

att de anslagen för FoU sägs, att det är angeläget statliga

högskolans

åtminstone i samma takt som de externa anslagen, FoU tillåts öka, bättre eftersom finansierad forskning ger högskolan

statligt med FoU-inriktning. Den del av förutsättningar att inrätta tjänster

den resursen står för är ur högskolans FoU-medlen som rörliga

har i reella termer successivt minskat; alltför liten. Anslaget

synpunkt

för att finansiera en hel tjänst, för närvarande är det inte tillräckligt

ökat kraftigt och nu trots att antalet ledamöter i fakultetskollegiet

önskar att medel för den rörliga till 31 lärare. Högskolan

uppgår

och inte via universitetet i resursen anvisas direkt till högskolan

bör emellertid även i fortsättningen Fakultetsnämnden

Linköping. bedömningen av ansökningarna. svara för den vetenskapliga

kommer Med anledning av lektorskårens höga genomsnittsålder

ett målinriktat arbete på att nyrekrytera att inleda

högskolan

och uppdragsforskning

forskarbehörig personal. Uppdragsutbildning

och till att högskolan kunnat knyta

har en viktig roll bidragit spelat

har vidare inlett ett utvecklings-

till sig. Högskolan

ny kompetens

arbete för att kunna lärarna till aktivt

stödja deltagande i

forskarutbildning.

Vid mitt besök på högskolan framhölls särskilt det arbete som inletts

och som syftar till att ett antal

avgränsa tvärvetenskapliga

Forskningsprofiler, vilka skall bilda för

utgångspunkt högskolans

framtida forskning. anser ha

Högskolan sig goda förutsättningar för

att utveckla flera

tvärvetenskapliga forskargrupper. Dessa profiler

ligger inom områdena barn- och

ungdomsforskning, handikapps-

forskning, industriell marknadskommunikation och

arbetsveten-

skaplig forskning. Bankmedel har det att utveckla

gjort möjligt

forskning som stöder i

undervisningen i AES-sektorn, främst

ekonomutbildningen.

Högskolan i Kalmar

Högskolan säger i sin verksamhetsberättelse att man redan från

tillkomsten prioriterat och att man forskning försöker ha en så

hög andel forskarutbildade lärare som möjligt.

Forskningen vid högskolan bedrivs både av enskilda lärare och av

forskargrupper. En grundfilosoñ är att koncentrera insatserna till

områden som i med skolans

ligger linje För

profilutbildningar.

närvarande finns fyra aktiva --

forskargrupper: (1) Bioanalys

Bioteknik, (2) Kustekologi, (3) och (4) Turism. En

Datapedagogik

femte grupp Verkstadsteknik med dator- och robot-

inriktning på

teknik -- befinner sig i ett initialskede.

Gruppernas vetenskapliga

ledning utgörs av en eller annan

professor vetenskapligt välmeriterad

person. En betydelsefull

följd av gruppernas verksamhet är att yngre

lärare ges möjlighet till i Kalmar.

forskarhandledning Huvuddelen av forskarutbildningen fullgörs vid högskolan i medan

Kalmar,

examination sker vid en institution med fasta

forskningsresurser.

Bidrag till de forskarstuderande lärarnas resor har

kunnat lämnats

med utnyttjande av medel för

forskningsanknytning. Dessa har dock

varit

otillräckliga.

Vid mitt besök vid att en ökad

högskolan framhölls, av

tilldelning

medel för av forskarutbildning högskolans lärare i kombination med

en väl organiserad och verksamhet systematiserad i

forskargrupper

bör kunna reducera med problemen lärarnas till

forskarutbildning

hanterlig storlek. Högskolan såg optimistiskt på möjligheterna att rekrytera forskarutbildade lärare en till Kalmar

genom

decentraliserad med lokala forskarutbildning handledare. Om antalet

resor till universitetet för doktoranden begränsas och den dubbla

för ett antal av högskolans minimeras kan det bli möjligt

bosättningen

att tid avlägga doktorsexamen.

lärare på rimlig

debatt om behovet av Vid mitt besök fördes en ingående

på högskolan

universitet och Några lärare formella kontakter mellan högskola.

Kalmar inte har behov av

hävdade inledningsvis, att högskolanli

med universitetet eller vetenskapssamhället. formella kontakter

några av för att med utnyttjande

har tillräcklig egen kompetens

Högskolan

av forskare få kvalificerade vetenskapliga sitt informella nätverk hävdades, att högskolan i Gentemot detta synsätt

bedömningar gjorda.

medelstora bör vårda Kalmar liksom mindre och högskolor

övriga

väl och se till att detta får .

kontakterna med vetenskapssamhället

i utbildning och forskning.

förtroende för kvaliteten högskolornas

vara för med att vinna förtroende bör högskolorna öppna dialog För kan i nämnvärd

Endast därigenom högskolorna

vetenskapssamhället.

från forskningsråd och sektorsorgan.

utsträckning få anslag

Högskolan i Karlstad

för forskning och

i Karlstad benämner sin organisation

Högskolan

Karlstad-modellen. Grundstenama i denna utgörs

forskarutbildning

vilka vuxit fram ur dels högskolans egen av ett antal forskargrupper,

dels och nationella forskningsbehov. verksamhet, regionala

är organiserade enligt följande: Grupperna

av eller

- Den ledningen består adjungerade professorer vetenskapliga

ha extra inrättad vid något

»De senare kan antingen tjänst professorer. vara

i Karlstad eller universitet men med huvudsaklig tjänstgöring

varmed förstås att i Karlstad

s k associerade professorer, högskolan

universiteten som del av sin till knutit vid förlägger

sig professorer

eller utanför sin tjänst av högskolan

tjänstgöring till Karlstad förordnats att där undervisning och forskarhandledning. genomföra

v eller teknisk med fasta till universitet högskola

Anknytning

är etablerad.

forskningsresurser

v forskare med en lokal l finns ett antal aktiva

Karlstad

som verksamhet.

forskningsledare organiserar gruppens

- vid universitet eller - Doktorander antagna till forskarutbildning

- och viss annan

teknisk erbjuds handledning

högskola

forskarutbildning i Karlstad.

v Ett nationellt och internationellt kontaktnät är etablerat.

regionalt,

Fram till och med verksamhetsåret 1987/88 hade åtta

forskargrupper

inlett sin verksamhet, för teknisk

nämligen: (l) Gruppen kemi, (2)

Gruppen för naturresurser och

energiekonomi, (3) Gruppen för

produktionens teknik och ekonomi (4) för

Gruppen

arbetslivsforskning, (5) Centrum för (6) tjänsteforskning, Gruppen

för regional (7)

forskning, Datapedagogiskt centrum och (8)

Gruppen för Under 1988/89 inrättas

skolforskning. ytterligare en

forskargrupp, benämnd Humanistiskt

forskningscentrum.

Karlstadmodellen för har kunnat med visst

forskningen byggas upp

stöd av medel för kontaktverksamhet (D 28:3) men framför allt med

hjälp av ett omfattande stöd.

regionalt Länsstyrelsen i Värmlands län,

landstinget och Sparbanken Alfa lämnar ett betydande och obundet stöd, som högskolan kan över som förfoga basresurs för Karlstadmodellen. Högskolan har inrättat en

rådgivande forsknings-

nämnd med för representanter forskare, forskarstuderande, studerande och Dessutom

allmänrepresentanter. finns ett

professorskollegium i vilket de ledarna i de nämnda

vetenskapliga

forskargruppema ingår.

Finansieringen av lärarnas sker med externa

forskarutbildning dels

medel, dels genom

doktorandtjänst/utbildningsbidrag (det

förekommer även extemñnansierade

doktorandtjänster). Några av

lärarna i Karlstad vid uppbär utbildningsbidrag det universitet där studierna bedrivs, t ex universiteten i och

Uppsala Göteborg. För att

inte lärare som deltar i skall forskarutbildning drabbas av alltför stor inkomstrninskning har högskolan i fall funnit det att

några möjligt

komplettera utbildningsbidraget med viss och låtit

lärartjänst forskning ingå i tjänsten.

Vid mitt besök

på högskolan framhölls, att det var synnerligen angeläget för högskolan att sin höja vetenskapliga kompetens genom

att antalet forskarutbildade lärare ökar. Karlstadmodellen

spelar här

en mycket stor roll genom att handledning kan ges i Karlstad inom en kreativ Denna metod forskningsmiljö. är, anser högskolan, den enda som sikt kan säkra till

på lång tillgången kompetenta lärare.

Ett allvarligt är beroendet av

problem extemñnansiering, eftersom

stödet oftast är och därmed kortsiktigt kan komma att stå i

motsatsställning till en

långsiktig kunskapsuppbyggnad. Beroendet av

projektñnansiering innebär bl a, vilket flera företrädare för forskar-

gruppema framhöll, att det är svårt att

erbjuda långsiktig finansiering av såväl för forskarutbildning nyrekryterade dok-

torander som för de lärare vid grundutbildningen, vilka inte avslutat

detta i att högskolan får

utbildning. Lösningen på problem ligger

resurser att inrätta ett antal doktorandtjänster.

har och tre licentiatavhandlingar Hittills fyra doktorsavhandlingar

och 5 till 10 tillkommit inom Karlstadmodellen, ytterligare_

väntas bli klara inom de närmaste åren. avhandlingar

i Karlstad har ett inflytande över hur den

Högskolan betydande

skall fördelas mellan de sökande som rörliga resursen fakultetsnämnderna ñnner kompetenta. Men man har inte velat knyta

av den resursen alltför hårt till Karlstad-

användningen rörliga

olika anser att det måste finnas modellens forskargrupper. Högskolan

också for enskilda, fristående forskare vid högskolan att

en möjlighet

söka medel från detta anslag.

företrädare framhöll att medel för den rörliga resursen

Högskolans

resurser som skall användas i

bör ställas till högskolans förfogande;

bör inte av Göteborgs universitet. Man ansåg det

Karlstad disponeras

att fakultetsnämnderna vid universitetet i Göteborg

orimligt

ansvarade för verksamheten i Karlstad. Relationema mellan Karlstad och måste ett ömsesidigt intresse av samverkan

Göteborg bygga på

och inte att universitetet ett formellt ansvar. Man pekade

på åläggs

också det nätverk och som innefattar

på högskolan skapat

en rad universitet i Sverige och Norge.

stödjepunkter på

Högskolan i Kristianstad

bedriver en rad med karaktär av renodlade

Högskolan projekt

finansierade av bl a Allmänna arvsfonden,

utvecklingsarbeten,

och kommuner. Den lokala har givit

Skolöverstyrelsen Sparbanken

ett relativt stort som använts för att inrätta en

högskolan anslag i företagsekonomi. Professom tjänstgör på adjungerad professur

halvtid och sex doktorander är knutna till de projekt han leder. Genom att den också är knuten till universitet

adjungerade professorn

i Lund har det blivit möjligt att i Kristianstad ge dels handledning,

dels vissa kurser i forskarutbildningen.

Medlen för används till projekt inom

forskningsanknytning

Medlen för åtgärder har

grundläggande utbildning. kontaktskapande

använts till att anställa en kontaktsekreterare, som har till att

uppgift

biträda lärare med att skriva ansökningar om forsknings-

högskolans och utvecklingspengar.

Man sade vara medveten om riskerna sig med en stor

uppdragsverksamhet. Därför har högskolan fattat beslut om att

ingen

lärare får fullgöra mera än hälften av sin

högst tjänst inom uppdragsverksamhet; i utbildningssektoremas får en tiondel

budget vara upp-

drag.

Högskolans företrädare framhöll att det kommer att bli mycket svårt att rekrytera lärare till kompetenta tekniksektom.

Högskolan i Kristianstad samarbetar flera områden på med institutioner vid universitetet i Lund.

Högskolan i Skövde

FoU-verksamheten vid högskolan har en liten

omfattning. Detta beror

dels på att tillhör högskolan de yngsta, dels på att den bedriver

verksamhet inom konkurrensutsatta

områden, vilket gör det svårt att rekrytera personal som har att både undervisa kompetens och forska. Högskolan har ingen forskarutbildad lärare.

Högskolans FoU-verksamhet har avsatt i

genomgående projekt

anslutning till särskilt inom industriföretag, området elektronik och

datorteknik. Forskning på eget programansvar förekommer ej.

Inom det området

datavetenskapliga pågår en långsiktig planering

med syfte att i samarbete med något universitet skapa en vidareutbildning som innefattar dels till

möjligheter forskarutbildning

(med viss del av till

utbildningen förlagd Skövde), dels någon form

av

mastersutbildning.

Högskolan i Sundsvall/Härnösand

Högskolan i Sundsvall/Härnösand utvecklar kompetens inom följande

områden:

Systemteknik/Elektronik, Kemi/Materialteknik, Drift- och

underhållsteknik/Produktionsteknik, Ekonomi och Systemvetenskap,

Kommunikation, Lärarutbildning, Social- och

beteendevetenskap

samt och humaniora.

Kulturvetenskap och Forsknings-

utvecklingsarbete bedrivs i projektform i de nämnda områdena.

Inom den tekniska sektorn var 10 deltidsforskare verksamma i åtta

forskningsprojekt 1987/88. Tre drevs aktivt under

forskningsprojekt

samma verksamhetsår inom AES-sektorn. Inom det

kulturvetenskapliga området har av olika bl a

pågått projekt slag,

uppbyggnad av en databas.

bebyggelsehistorisk Vissa av projekten

vid med fasta bedrivs i samarbete med institutioner högskolor

bl a universiteten i Umeå och Lund. forskningsresurser,

utifrån en modell som innebär att Huvuddelen av FoU-arbetet bedrivs

finns en examinator eller

det för varje forskningsprojekt

till en eller ett universitet som är knuten högskola

kontaktprofessor,

finns en lokal handledare

med fasta forskningsresurser. Regionalt

och en eller flera doktorander.

(ofta docentkompetent)

från lärare, bland studenter Doktoranderna rekryteras högskolans

och bland personer från

från högskolans egen grundutbildning

är att doktoranderna efter

En bakomliggande förhoppning yrkeslivet.

avslutad skall starma kvar vid högskolan.

utbildning

hävdade vid mitt besök bl a företrädare

Högskolans

innebär en förstärkning av modellen för forskning att den använda

forskningsresurser totalt;

högskolesystemets

att antalet forskare ökar; att det är angeläget motsvarande ca 200 000 kr per det krävs basresurser att_ år för att tid kunna genomföra

och på rimlig forskningsprojekt forskarutbildning;

att bredda även för bidrar till kompetensen

att_ forskningsprojekten

högskolans grundutbildning.

och

I om balansen mellan forskning på eget programansvar fråga

framhölls att den senare är av liten omfattning.

uppdragsforskning

teknikområdet bedrivs vid en särskild inom

Uppdragsforskning

som har ett nära samarbete med högskolan. stiftelse,

inte i

för att forskningsråden Högskolan gav uttryck uppfattningen,

beaktar de mindre och medelstora högskolornas

tillräcklig grad

företrädare nämnde lärare intressen. I diskussionen med högskolans

när de var verksamma vid att de haft anslag från forskningsråd när de sökt som universitet och tekniska högskolor, men fått avslag

verksamma i Sundsvall.

för resurs skall anvisas framförde åsikten att medel rörlig

Högskolan för kvalitetskontroll är angelägen om att

högskolan, som emellertid

i Sundsvall vill vara med samarbeta med fakultetsnämnder. Högskolan

till samarbete enbart med i ett större nätverk och inte hänvisas

på alla de universitetet i Umeå, eftersom detta inte äger kopmpetens

områden som högskolan bedriver FoU.

företrädare vittnade om det intresse och de förväntningar

Högskolans önskar en

möter från det omgivande samhället. Regionen

högskolorna

mera kraftfull högskola, som har att bedriva en

kompetens högklassig forskning.

Högskolan i Växjöl

En stor del av FoU-arbete högskolans organiseras i nio programområden: (l) Arbetsmarknadspolitik, (2) Datorbaserade inforrna-

tionssystem, (3) Didaktik, (4) och

Entreprenörskap företagsut-

veckling, (5) Kommunikation och språk, (6)

Organisationsteori, (7) Regionalhistoria och (8) regional utveckling, Systemekonomi och (9)

Transportekonomi med materialadministration. För

forsknings-

aktiviteterna inom vart och ett av dessa programområden ansvarar en

vetenskaplig ledare, som i regel är eller har motsvarande

professor kompetens.

Enligt en vid högskolan enkät

genomförd ägnar sig omkring hälften

av lärargruppen åt eller forsknings- utvecklingsarbete i någon form.

Fördelar man denna siffra lektors-

på resp adjunktsgruppen,

framkommer det att närmare 60 % av lektorerna är

forskningsaktiva,

medan endast 32 % av adjunktema är det. En viss skillnad mellan olika kan noteras:

ämnesgrupper Forskningsaktiviteten (mätt i antalet

forskningsaktiva lärare) är större vid de

samhällsvetenskapliga,

ekonomiska och juridiska medan

institutionerna, den är något eller

ibland mycket vid institutioner lägre övriga (svenska och samhälls-

orientering, naturvetenskap m fl). Vid de förra institutionerna är i medeltal 75 % av lärarna forskningsaktiva. Motsvarande värde för de

senare institutionerna är 27 %.

De flesta av högskolans _doktorander är lärare eller

forsknings-

assistenter vid Aven högskolan. ett antal yngre studerande har valt att ha högskolan i som bas för Växjö sina forskarstudier. Forskarutbildningen har tillkommit i huvudsak individuella genom initiativ och bedrivs i formell vid mening något universitet eller

någon högskola med fasta forskningsresurser. Högskolan spelar

emellertid, bl a som en roll forskningsmiljö, viktig för studenterna i deras

utbildning.

*Som underlag för beskrivningen av FoU vid högskolan i Växjö har i stället för verksamhetsberättelsen använts den av Göran Jense författade rapporten Den nya högskolan. En rapport om Högskolan i Växjö (1988). Rapporten redovisar detaljerat högskolans arbete. För redovisningen här står avsnittet och om forskningsutvecklingsarbetet i centrum (s 39-50) samt den analys av FoU-arbetet som presenteras i avsnittet Framtiden (s 77-85). Information har även hämtats i broschyren Forskning i samverkan.

framhöll för mig vikten av att fasta anslag ges företrädare

Högskolans

for forskning. Att bedriva till de mindre och medelstora högskolorna

externa medel ansågs

och utvecklingsarbete på högklassigt forsknings-

sade man, vore att ordentligt öka som En väg att gå,

problematiskt.

och högskolorna ett väsentligt den resursen därigenom ge i rörliga

fast stöd for FoU.

instans i Växjö tänker sig for egen del att en samordnande

Högskolan

skulle vara att (1) verka för bättre vars funktion främst inrättas, (2) verka för en lokaler för forsknings- och utvecklingsändamål,

och av den rörliga

ifråga om frdelningen användningen kraftsamling

verka för inrättandet av doktorandresursen för forskning, (3)

(4) doktorandkurser

lokaliserade till högskolan, organisera

tjänster,

kontakter nationellt och lokalt vid högskolan, (S) utveckla högskolans

enFoU-proñl för högskolan, (7) verka

internationellt, (6) utveckla och för

för att medel för doktorandtjänster tjänstledigheter beviljade utnyttjas rätt. forskning

företrädare att varken Vid mitt besök framförde högskolans

är instanser att slå vakt om eller fakultetsnämnder

fakultetskollegier

del. Det meddelades att för de mindre och medelstora högskolornas

i fakultetsnämnder, men att

begärt att få representation

högskolan

En orsak till att fakultetsnämnderna förslaget avvisats. bidragande

för frågor kan vara att högskolan

visar så ringa intresse högskolans

verksamhet, medan universitetet syftar

syftar till mångvetenskaplig

till ämnesmaximering.

för arbetet med att bygga upp företrädare redogjorde

Högskolans

Detta arbete hade nu lett till att

forskningen om småföretagsamhet.

och universitetet i Lund beslutat om

samhällsvetenskapliga fakulteten

som erhållit under en treårsperiod att med stöd av medel högskolan

som Professom forutsättes tjänstgöra

inrätta en extra tjänst professor.

i (80%). Man bedömde det

i Lund (20%) men huvudsakligen Växjö

antal skulle forskningen som sannolikt att med ett större professorer

Därmed skulle högskolan med

öka väsentligt. på eget programansvar

om medel från forskningsråden. Som en kunna konkurrera

framgång

ännu inte fått omfattande stöd från

förklaring till att högskolan något

att saknar den status som

forskningsråden angavs, högskolan

topptjänster ger.

vid en utan fasta

Ett strukturellt problem högskola allvarligt

att det är svårt att bevara en sades vara,

forskningsresurser

möda Medarbetare i forskningskompetens som med byggts upp.

över till institutioner med fasta forskningslockas att gå

projekt

resuser och högskolan har små att över en

förutsättningar brygga tillfällig svacka i tilldelade forskningsmedel.

Högskolans företrädare ansåg att medlen för resurs skall

rörlig

tilldelas högskolan, som också bör fördela medlen mellan lärarna. Man betonade emellertid att man var att fakultets-

angelägen

nämnderna medverkar i av de sökandes

bedömningen kompetens.

Kontaktskapande medel har använts till att en vid

knyta professor

Arbetslivscentrum till som har till att

högskolan uppgift bygga upp ett särskilt angeläget forskningsområde.

Högskolan i Örebro*

En stor del av den forskning som bedrivs vid i Örebro är

högskolan organiserad i olika centrumbildningar. har haft Högskolan goda

förutsättningar att bilda sådana eftersom enheten inte är alltför stor, något som anses underlätta kontakter över ämnesoch

institutionsgränser. I högskolans omnämns forskningspresentation

följande Centrumbildningar: (1) Centrum för forskning kring byggd

miljö, social planering och kommunal politik, (2) Centrum för kvinno- och jämställdhetsstudier, (3) Centrum för hälsa i arbetslivet, (4) Centrum för lokalhistoria, (5) Centrum för

forskning och

metodutveckling i statistik, (6) Centrum för samhällsarbete, (7) Centrum för skol- och

utbildningsadministration och (8) Centrum för hälso- och sjukvårdsadministration.

Inom samtliga bedrivs flera av olika

Centrumbildningar projekt

storlek och vilka förhållandevis ofta har extern

inriktning,

finansiering från forskningsråd, Riksbankens eller

jubileumsfond

sektorsorgan. En del av projekten har dessutom till det

anknytning

internationella forskarsamhället. vid omsätter .

Forskningen högskolan ungefär 6 miljoner kronor, medan

uppdragsforskningens volym

uppgår till ca 4 kronor.

miljoner

En av institutionemas

genomgång forskningprojekt visar att ett

femtiotal doktorander är knutna till dessa. Sju av doktoranderna

uppbär utbildningsbidrag.

Högskolan försöker på olika sätt sin till

anknyta forskning

. lokalsamhället. Inom projektet Örebro historia låter man t ex en

*Beskrivningen bygger på de uppgifter som lämnas i den av FoU-gruppen vid högskolan i Örebro utgivna rapporten Forskning vid Högskolan i Örebro samt olika

forskningspresentationer.

för kommun, landsting och referensgrupp med representanter

att förankra verksamheten hos de

föreningar ingå för därigenom

Ett annat medel för att utveckla högskolans FoUtänkta avnämarna.

I denna relation till samhället utgör Länsforskningskommittén.

för landsting, kommuner och ingår förutom representanter högskola,

också för löntagare och arbetsgivare, länsstyrelse, representanter

handelskarnmare samt utvecklingsfonden. Länsforskningskommittén

som i ställer resurser till

är en ideell förening begränsad omfattning

av t ex i form av utarbetande av

förfogande för initiering projekt,

om l övrigt försöker

och ansökningar forskningsanslag. projektplaner säkerställa extern finansiering av angelägna forsknings-

kommittén

och via myndigheter och forskningsfonder. utvecklingsprojekt

för närvarande ett samarbete med

Högskolan utvecklar

i Orebro vad och forskarutbildning. regionsjukhuset gäller forskning för ett direkt forskningssamarbete är

De områden som är föremål

allt social- och Dessutom driver högskolan

framför yrkesmedicin.

tillsammans med ett halvt dussin forskningsprojekt.

Vårdhögskolan

sätt utvecklar man forsknings- och forskarutbildnings- På ett likartat

som till sin huvuddel är lokaliserad till Orebro. sarnarbete med SCB,

hör också Origo hemma.

I detta sammanhang forskningsstiftelsen

skall den tekniska utvecklingen inom länet, bl a genom

Denna främja som i anknytning till högskolan

etablerandet av en företagsgrupp,

och Stiftelsen är bildad av

skall arbeta med forskning utveckling.

kommunförbundet och högskolan.

länsstyrelsen, landstinget,

för av från

allmänna strategi utveckling forskning utgår Högskolans

och den forskning som redan

den existerande basämneskompetensen

i till denna. Detta får till följd att högskolan

etablerats anslutning undviker att professorer till för högskolan jungfruliga adjungera

initiera en ny verksamhet. I forskningsfält i hopp om att dessa skall

till sig kompetens utifrån.

stället drar de etablerade forskargruppema

Ett denna utveckling är forskningen 1kring exempel på

från fått

arbetsmiljöfrågor, som genom en satsning arbetsmiljöfonden

en knuten till sig.

professor

menade att till fakulteterna är en

Högskolans företrädare knytningen

innehåll. i Örebro vill

ren skrivbordsprodukt utan reellt Högskolan

således från universitetet i Uppsala och önskar

fullständigt frigöra sig

att få sina och resurser. Exempel gavs på

själv disponera anslag

av den rörliga resursen fakultetsnärnndsbeslut angående fördelningen

mellan universitetet och som medfört att högskolornas

högskolorna

lärare kan konkurrera om medel utöver den fastställda

aldrig

miniminivån. Högskolan såg inte någon fördel i att den har representation i fakultetsnämndema.

Högskolans företrädare gav flera exempel samverkan med

på

forskargrupper vid andra universitet än och hur

Uppsala poängterade

olyckligt det skulle vara med en stark till ett enda

bindning universitet. Forskningsmetodiska motsättningar kan t ex föreligga och

omöjliggöra samarbete mellan institutioner vid en och dess

högskola

moderuniversitet.

Högskolan i Östersund!

FoU-verksamheten vid högskolan domineras av

uppdragsforskning.

Denna är inriktad av

på projekt kring rening torv, äldreomsorg,

kooperativ barnomsorg samt konsekvenser av

företagsom-

strukturering. Sektorsforskningen består av relativt små med

projekt,

undantag för några forskares medverkan i det s k Stockholmsprojektet, som behandlar

arbetsmarknadsfrågor.

För att skapa en söker att

forskningsmiljö högskolan organisera FoU-

verksamheten i olika s k temaområden. är att

tvärvetenskapliga Syftet

öka stärka och förbättra FoU-

samarbetsmöjlighetema, kompetensen

miljön vid högskolan. De teman som för närvarande är aktuella är (1) Ekonomi och Livsstilar och livskvalitet

fördelningsfrågor, (2) samt

(3) Information och kommunikation. teman för

Ytterligare några

framtida utveckling kan (a) och utveck-

urskiljas: Näringsliv regional

ling (inklusive turismfrågor), (b) Omsorgsforskning, (c) Expert-

system inom teknikområdet och (d) Praktisk

ekologi.

En enkät som genomförts vid visar att 19 av de anställda

högskolan

som saknar deltar i

doktorskompetens forskarutbildning; ytterligare

17 är intresserade av att en Man

påbörja forskarutbildning. önskar

emellertid att form av sätts in för att

någon åtgärder underlätta studiernas praktiska genomförande. Sker i dessa

inga förändringar

avseenden, sägs det vidare i den i vilken enkäten

rapport redovisas,

kommer flertalet av dessa

förmodligen potentiella forskarstudenter

aldrig att påbörja några forskarstudier. anser

Högskolan att om de rätta förutsättningarna kan av forskarstuderande

skapas gruppen däremot förväntas bli större.

*Redogörelsen utgår i huvudsak från den beskrivning av högskolans FoU som ges i rapporten Högskolan i Östersund. Utvecklingsiörslag september 1988.

framhöll vid mitt besök att det främst» är på företrädare

Högskolans man

bör sättas in. För det första pekade på

två punkter som åtgärder

utgör. Doktorandstudier, sade man, det stora hinder som ekonomin som För det

kan inte med framgång_ bedrivas en fritidssysselsättning.

Enbart ekonomisk

andra har man miljöns betydelse,

uppmärksammat

FoU-enheten bör” ha den viktiga

stimulans är inte tillräcklig. och doktorandkurserbidra till seminarier att

uppgiften att genom * “

skapa en kreativ miljö.

intresse för doktorandstudier. Tre Inom flera ämnen föreligger

är tänkbara: en i företagsekonomi, .en i

framtida doktorandgrupper

Eventuellt kan det senare socialt arbete och en i systemvetenskap.

även bli aktuellt med en teknikgrupp.

visade en mot

företrädare betydande misstänksamhet

Högskolans

ioch

som man ansåg företräda universitetens forskningsråden,

intressen. .Man de

pekade ocksåpå stora_ svårigheter

professorskårens

var, förenade med samarbetet med fakultetsoch kostnader som

Att i sammanträden med

nämnder och fakultetskollegier. deltaga

drar för en kostnad om 100

fakultetskollegiema i Umeå högskolan

- . . - 000 kronor per år.

en att utöka sin forskningsvolym genom

Högskolan ser möjlighet

t med tekniska skola i

inom regionen, ex Artnéns

samarbete -

och högskolan i Trondheim.

Os_tersund Tekniska

Sammanfattande synpunkter

om att de måste ta ansvar för sin

Högskolorna är medvetna

om de skall klara ien situation, där

sig

kompetensutveckling

De söker efter och tillgång till kvaliteten starkt betonas. förmåga

lärarnas bidrag lämnas till resurser underlätta forskarutbildning:

till ochttill täckandeiav kostnader resortill universiteten, bokinköp

har lyckats inrätta doktorandtjänster. för material, några högskolor

Ett* annat sätt att kvaliteten är att skapavforskningsmiljöer.

höja

då ofta att inom olika teman,

Medlefblir organiseratFoU

vilkas inriktning bestäms

Centrumbildningar eller programområden,

två olika och

företrädesvis av ting: tillämpningsområden

2- -

grundutbildningens ämnesproñl.

är att som liknar en egen

En mera vittgående åtgärd skapa något och forskningen förläggs till

forskarutbildning: en del av studierna

Härvid med en

den egna högskolan. spelar forskargrupper

ledare från ett moderuniversitet” stor_ro1l. “Några

vetenskaplig

högskolor har kommit så långt att de forskarstudenter från

rekryterar den egna grundutbildningen.

å_ å _å_ å. å_ å_ å... så må så _ä_ må å _å_ så

25m

n | n | | a n | I å ä_ å å a: må

nämns

å n a a_ n | å å å å å å .å s; å_

må_

-aåz

| a. n å 1 å å å å å så å å å_ å_ _å

§5_

| å å å å å_ å .å å å_ _å_ må Nå

så å_ så

mwaø;

A53

å n u 2 å u s_ å å. å. å_ så å_ å

_än_ as_

såå

1 n | å n måna_ u | n m_ o_ 1 å å å å:

.§2 _msa

| å å å | å_ å å_ å å å å_ å _ms å

gå_ nå_

_oâmcnca å å å å å å

å å å å å å å ma_ å

§8

å å å å. å å å å a_ å å å å. å må

_E2_

mao_o__aamv__o›-øom á

_âêä såå ax; apso ?§26

§8 åâa _.23_ _§25_ Eåucv_

so,_mw____ øwáåásø_ s.___.=s:_>wo .m.,ê______ma_.âm

Forskningens finansiering

Utredningen har undersökt hur finansierar sin FoU-

högskolorna verksamhet. Högskolorna ombads i vilken

att uppge omfattning följande källor finansierat deras FoU under verksamhetsåret

1987/88. Det betonades särskilt att verksamheter som

utredningsuppdrag, uppdragsutbildning och pedagogiskt skulle

utvecklingsarbete utelämnas från

undersökningen,

(1) Högskoleanslaget D 15:1, av

forskningsanknytning grundläggande

utbildning; (2) Högskoleanslaget D 28:3, högskolans kontaktorganisation m m;

(3) Högskoleanslaget: den rörliga resursen;

(4) Forskningsråden; (5) Sektorsorgan;

A (6) Statliga myndigheter, främst länsstyrelser; (7) Kommunala myndigheter och landsting; (8) Näringsliv; (7) Övriga finansiärer, stiftelser, donationer, etc.

Undersökningens resultat sammanfattas i tabell 1 och 2.

Tabell 2. FoU-verksamhetens finansiärer,

procentuell fördelning

47,9 5,6 Sundsvall/ Hämös. » 30,5 4,2 31,9 33,5

9,3

*Medel från statliga och kommunala myndigheter samt näringsliv och övriga finansiärer. FoU-verksamhetens andel av den totala medelsförbrukningen 1987/88.

Högskolomas FoU har olika och i olika

omfattning grundas utsträckning på högskoleanslag respektive externa anslag. Medan

Högskolan i Borås finansierar över 80 % av sin FoU över högskoleanslaget, står detta anslag för endast 12 % av FoU vid Högskolan i Eskilstuna/Västerås. När man slår samman

samtliga

att cirka av denna bekostas FoU visar det sig 28 procent

högskolors

med högskolans egna medel.

medel for FoU kommer endast 2 % från de Av samlade

högskolornas

De flesta mindre ochmedelstora

nationella forskningsråden. Högskolan i har anslag från forskningsråden. högskolor inga

som mottar störst anslag från Karlstad, som är den högskola

närmare 5 % av sin FoU med sådana finansierar

forskningsråden,

i medel.

finansierar 16 % av högskolornas Medel från sektorsorgan drygt

Tre av inte erhållit anslag samlade FoU-verksamhet. högskolomahar

För i Orebro spelar sektorsfrån något sektorsorgan. Högskolan

33 % av högskolans FoU. medlen en stor roll och finansierar drygt

FoU finansieras externa medel 53 % av samlade genom

högskolornas

finansiärer. Den minsta andelen från myndigheter, företag och övriga

av det här har Högskolan i Borås med drygt

extemfmansiering slaget

Västerås finansierar däremot mer än 85 8 %. i Eskilstuna/

Högskolan

detta sätt. i Karlstad redovisar % av FoU-verksamheten på Högskolan

från finansiärer av detta slag.

betydande belopp

2 FoU-verksamhetens andel av Av kolumn i tabell framgår

höger

Variationen är som synes

högskolornas totala medelsförbrukning.

i Borås redovisar en FoU-andel om 2 %, medan

stor. Högskolan

vid i Halmstad gått

närmare 16 % av medelsforbrukningen Högskolan

till FoU.

3k

FoU bedrivs med medel som

En obetydlig del av högskolornas

hos de nationella forskningsråden. Av erhållits efter ansökningar

del av de mindre och medelstora

detta följer att en mycket ringa FoU och bedöms enligt inomvetenskapliga högskolornas granskas

och innehåll av kriterier; i stället bestäms forskningens inriktning

avnämare utanför vetenskapssamhället.

(FRN, HSFR, NFR

En genomgång av de nationella forskningsrådens

och verksam-

samt Riksbankens jubileumfond) projektkataloger

från de tre senaste verksamhetsåren visar att anslagen hetsberättelser

är utomordenligt få och

till de mindre och medelstora högskolorna

liten del av de anslag som dessa forskningsråd givit.

utgör en mycket som i med de resultat som

Detta är en iakttagelse ligger linje

redovisas Svensk sektorsforskning (Ds 1989:3). i rapporten

Högskolorna och lärarnas vetenskapliga kompetens

För att kunna ge en bild av de mindre och medelstora högskolorna

som forskningsmiljöer genomfördes en undersökning av hur många av deras högskolelektorer och högskoleadjunkter som har doktorskompetens eller genomgår forskarutbildning.

Högskolelektorema redovisas i tre grupper: (1) lektorer som avlagt doktorsexamen eller har motsvarande

i

kompetens

(2) lektorer som ej avlagt doktorsexamen och som deltar i forskar-

utbildning

(3) lektorer som ej avlagt doktorsexamen och som inte deltar i

forskarutbildning

Lektorema i grupp (1) är förordnade jämlikt högskoleförordningens 19 kap 24 §, medan lektorer i grupperna (2) och (3) är förordnade jämlikt 19 kap 43 § moment 9. Detta innebär att de förra uppfyller

behörighetskraven för befattningen som högskolelektor, medan de

senare saknar föreskriven behörighet och därför förordnas för högst ett år i taget.

Högskoleadjunktema delas in i två grupper: de som deltar resp de

som inte deltar i forskarutbildning.

Undersökningens resultat skall tolkas som en skattning av lärarnas

vetenskapliga kompetens. Den operationalisering som här gjorts är en

bland flera möjliga. Huvudsyftet har framförallt varit att beskriva

forskartätheten vid högskolorna för att därigenom få en uppfattning om deras potential som forskningsmiljöer. Ingen särbehandling har gjorts av utbildningssektorer inom vilka forskarutbildning av

tradition spelar en liten roll. Det bör emellertid omnämnas att adjunkter i ämnesmetodik (motsvarande) inte tagits med i

undersökningen. Detta av den anledningen att deras meritering går

via annan karriär än forskarensJ Med andra beräkningsgrunder skulle sålunda resultaten i vissa kunna förändras --

detaljer

huvuddragen skulle dock med största säkerhet bestå.

Undersökningens resultat presenteras i tabellerna 3 - 8.

Tabell 3. Antalet lektorer fördelat på behöriga resp ej behöriga. Ej

dem som deltar deltar i forskar-

behöriga uppdelade på resp ej

utbildning

Antal Etta_ ,Einhkil

Högskola

Falun/ Borlänge

18 66,6 22,2 11,1 Gävle/ Sandviken Halmstad 17 58,8 29,4 11,7

27 51,8 44,4 3,7 Jönköping

Kristianstad 11 - 63,6 36,4 Skövde 43 58,1 25,6 16,3 Sundsvall/ Hämös. 66 75/8 16,6 7,5 Växjö Örebro 71 67,6 15,5 16,9

49 38,8 26,5 34,7 Östersund 502 58,6 24,3 17,1

58 % av lektorsbefattningarna är

Av tabell 3 framgår det att drygt

besatta med lärare, om man ser till samtliga högskolor.

behöriga

är stor. i Skövde har

Variationen mellan högskolorna Högskolan

i Eskilstuna/Västerås utgör de

ingen behörig lektor. Vid högskolan

28 % av lektorskåren, medan de vid

behöriga lektorerna knappt

högskolan i Växjö utgör över 75 %.

i finns det stora

Även ifråga om deltagande forskarutbildning

mellan Vid i Jönköping deltar

skillnader högskolorna. högskolan

endast cirka 7 % av de icke lektorerna i forskarutbildning.

behöriga

siffra för i Karlstad är 72 %. Slår man Motsvarande Högskolan

samman deltar omkring 40 % av de icke behöriga

samtliga högskolor

i ett tal som kan beräknas med

lektorerna forskarutbildning,

i tabell 3. Dock bör nämnas att utredningen ej

utgångspunkt

vilken i forskarutbildningen dessa lektorer

aktivitetsgrad

plndersökt ar.

Tabell 4. Antalet samt

adjunkter andelen som deltar i

forskarutbildning

adjunktema utbildning. S_törst andel adjunkter i

forskarutbildning uppvisar

högskolan i Östersund med 66 %. Av

drygt högskolornas samtliga adjunkter är 28 % engagerade i

forskarutbildning.

När man skall bedöma en

högskolas vetenskapliga kompetens är det viktigt att känna till hur stor del av -

högskolans lärare högskolelektorer och - som har

högskoleadjunkter genomgått

forskarutbildning. l tabell 5 anges lektoremas och andel

adjunktemas av lärarkären samt de

forskarutbildades andel av lärarna vid

högskolorna.

lektors- adjunktstjänster samt Tabell 5. Lärarna fördelade på resp andelen forskarutbildade lärare

Eskilstuna /Västerås

463 53,2 22D Falun/ Borlänge

39,1 50,9 26.1 Gävle/ Sandviken

Kalmar 60.4 30/3 Karlstad 39,6 47,0 53.0 26,1 Kristianstad 64,7 35.3 0,0 Skövde 47,8 _ 52,2 26,1 Sundsvall/ Härnös. 35,5 64,5 34,4 Växjö 40,3 59,3 40,7 Örebro 81,3 18,7 31,1 Östersund 50,4 49,6 29,5

att lärarkåren består av två

gäller för högskolorna

Sammantaget ca 500 lektorer och 500 adjunkter. I lika stora grupper:

ungefarligen

med hälften lektorer förhållande till denna genomsnittliga fördelning

Ostersund som extrem ifråga om och hälften adjunkter framstår

Denna övervikt står dock proportion till övervikt för lektorer. inte__i

lärare vid i Ostersund, som andelen forskarutbildade högskolan

sett är endast var lärare har

relativt låg: tredje forskarutbildning.

lärare har i Orebro, och den Störst andel forskarutbildade högskolan

Skövde. Det bör anmärkas att den minsta andelen (0 %) uppvisar

lärare i fall är mindre än faktiska andelen forskarutbildade många

eftersom lärarna i ämnesmetodik vad som framkommer här,

inte ingår i (motsvarande) inom undervisningssektorn

undersökningen.

lärarnas kompetens i formellt

En annan sida av vetenskapliga

fördelar mellan olika ämnesgrupper. För att hänseende är hur den sig

denna de i undersökningen ingående undersöka kategoriserades

lärarna i sex (1) humaniora, (2) samhällsvetenskap, ämnesgrupper: (5) naturvetenskap och

(3) psykologi-pedagogik, (4) ekonomi-juridik

För de flesta ämnen att det inte är någon svårighet (6) teknik. gäller

dessa de hör. Ett klargöranden är att avgöra till vilken av grupper

Humaniora täcker de och historiska

dock på sin plats. språkliga

ämnena samt religionsvetenskap.

Tabell 6. Antalet lektorer inom olika ämnesgrupper fördelat på

resp ej behöriga. Ej behöriga uppdelade på dem som deltar behöriga

resp ej deltar i forskarutbildning

Psykologi-Pedagogik

Störst andel behöriga lektorer har humaniora; drygt 94 % av lektorerna av humanisterna har forskarutbildning. Den minsta andelen uppvisar teknikområdet med knappt 24 %. Inom humaniora och deltar samtliga icke behöriga lektorer i

psykologi-pedagogik forskarutbildning. Motsvarande siffra för teknikgruppen är drygt ll

%.

Tabell 7. Antalet adjunkter inom olika ämnesgrupper samt andelen adjunkter som deltar i forskarutbildning

Ämnesgrupp Antal Deltar i fo-utb

adjunkter %

ekonomisk-juridiska omrâdet (44 %). Den minsta andelen uppvisar de

naturvetenskapliga ämnena.

8. ,Andelen lektorer resp adjunkter samt andelen

Tabell

forskarutbildade lärare inom olika ämnesgrupper

l tabell 8 redogörs för andelen lektorsbefattningar resp och andelen forskarutbildade lärare inom de

adjunktsbefattningar

Störst andel lektorer har den ekonomisk-

olika ämnesgruppema.

som samtidigt uppvisar den lägsta andelen juridiska ämnesgruppen, Den minsta andelen lektorer återfinns i psykologiforskarutbildade. Den största andelen forskarutbildade lärare uppvisar

pedagogik.

naturvetenskapen, den minsta teknikgruppen.

3k

mellan när det gäller lärarnas vetenskapliga Skillnaderna högskolorna beror med viss sannolikhet på att de som utbildningskompetens

historiska Några har tidigare

institutioner har olika förutsättningar: andra har sitt ursprung i lärarseminarier. varit universitetsñlialer, olika att skapa en

Deras olika bakgrund ger dem förutsättningar vetenskapligt inriktad miljö.

och ålderssamman-

Förhållanden på arbetsmarknaden lärargruppens

som detta. Det stora antalet har betydelse i ett sammanhang

sättning

antalet forskarutbildade lärare inom

lektorsbefattningar och det lilla

kan sannolikt förklaras utifrån konkurrensen om komtekniksektorn Det stora antalet behöriga lektorer inom petent arbetskraft. av att kompetenta personer är god. humaniora förklaras tillgången på i humanistiska ämnen har

Till ledigförklarade lektorsbefattningar

flera sökande; högskolorna har inte hittills ofta funnits kompetenta för att kunna ge en

behövt tillgripa lektorsbefattningen konkurrenskraftig lön.

vad stöd till forskning vid högskolorna Framtida överväganden gäller

måste således från att både

och lärarnas forskarutbildning utgå

i flera avseenden skiljer sig åt och har högskolor och ämnesgrupper

hunnit olika långt i sin utveckling.

Stöd till lärares forskning

Stödet till de mindre och medelstora högskolornas FoU och lärarnas

och tre olika anslag: den rörliga

forskning fortbildning ges under

resursen, vilken redovisas under fakultetsanslagen (D 16, D 19 och D

av grundläggande högskoleutbildning (D

23), Forskningsanknytning

15) samt Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål (D 28).

l detta avsnitt redovisas dessa medel och hur de

omfattningen på

fordelats mellan högskolorna.

Den rörliga resursen

Den s k rörliga resursen tillkom i samband med att den nya arbets-

och tjänsteorganisationen för lärare i den statliga högskolan infördes.

Med reformen ville man uppnå att fler högskolelärare skulle kunna

medverka i forskning inom ramen för sin tjänst. Enligt regeringens proposition skulle medlen fördelas av högskolestyrelsen efter förslag

från fakultetsnämnder vid högskoleenheter med fasta resurser för

forskning. Anvisade medel var avsedda för samtliga högskoleenheter

i regionen. Genom statsmaktemas beslut har de mindre och medelstora högskolorna under en försöksperiod tillförsälcrats en viss del av anslaget för rörlig resurs. Föredragande statsråd framhöll i

budgetpropositionen 1985/86 att berörda lärarkategorier oavsett högskola bör kunna få någorlunda lika möjligheter att ägna sig åt s k kompetensuppehållande forskning. Medlen skall därför fördelas

mellan de olika fakultetema och högskoleenhetema med beaktande av det totala antalet anställda i de berörda tjänstekategoriema.

Handhavandet av den rörliga resursen regleras genom förordningen

om utnyttjande av medel för högskolelektorers och högskoleadjunkters forskning (SFS 1987:608). Sammanfattningsvis gäller att

ansökningar från lärare vid de mindre och medelstora högskolorna bedöms vid den högskola med fasta forskningsresurser till vilken

deras högskola hör enligt bil 10 a i högskoleförordningen.

Vid tiden för tilldelningen inför budgetåret 1988/89 förelåg ännu inte

några detaljerade för tillämpningen av förordningen. l

anvisningar_

förordningen att UHA skall utforma sådana. I avvaktan

stadgas på anvisningar har de berörda högskoleenhetema redan tidigare i några

fall utarbetat egna anvisningar. En av hur den rörliga

undersökning

resursen hanterats publicerades av UHA i maj 1988 (Den rörliga

resursen för forskning, arbetsrapport från utredningssektionen 17).

Den rörliga resursen för kompetensuppehållande forskning är enligt

rapporten begränsad. En annan aspekt, som dock inte

förhållandevis

utvecklas i UHÅrs rapport, är att fördelningen av den rörliga

resursen är arbetskrävande ur forskningsadministrativ synpunkt. De

faktiskt utdelade beloppen är små, om man ser till det arbete som på olika nivåer krävs för att fördela dem - särskilt gäller detta medlen till de mindre och medelstora högskolorna.

Läsåret 1988/89 fördelades till de mindre och medelstora

högskolorna sammanlagt drygt 4,7 miljoner kronor.

Tabell 9. Fördelning av rörlig resurs

Anslag Summa

Lunds Universitet. Halmstad 192 000 Kalmar 400 000

155 000 Kristianstad

633 000 l 390 000 vaxjo

Göteborgs Universitet Borås 111 899 Karlstad 754 608

- 866 S07 Skövde

Linköpings universitet

296 000 296 000 Jönköping

Uppsala Universitet Eskilstuna/Västerås 217 0()0

246 000 Falun/Borlänge Gävle/Sandviken 212 000

665 000 l 340 000 Örebro

Umeå Universitet Strndsvall/Häntttsartd 543 000 Östersund 286 000 829 0()0

4 721 507

Medlen för och

forskningsanknytning högskolans kontaktorganisation

D 15 Forskningsanknytning av grundläggande högskoleut- Anslagen samt konstnärligt utvecklingsarbete (anslagspost 1) och D 28 bildning för (anslagspost 3: Vissa särskilda utgifter forskningsändamål

att undersöka i

Högskolans kontaktorganisation m m) är intressanta

eftersom båda kan användas till att

sammanhanget, anslagen

underlätta lärares forskarutbildning och till att utarbeta ansökningar

till forskningsråd.

Tabell 10. Fördelning av D 15:1 1988/89 till de mindre och medelstora högskolorna

beslut. Anslaget uppgår 1988/*89 till 15 486 000. De mindre och medelstora högskolorna tilldelades 5,5 .

miljoner

Tabell ll. Fördelning av 28:3 1988/89

Falun/Borlänge

Gävle/Sandviken 550 000

Halmstad 550 000 50 000

550 000 50 000

Jönköping

Yäxjö

950 000 25 000

Qrebro

Ostersund 550 000

9 300 000 275 000 150 000 9 725 000 Summa

D 28:3 fördelas i motsats till D 15:1 efter ett ansöknings-

Anslaget

Vid av har enbart en noterats

förfarande. genomgång ansökningarna

direkt stöd till Bristen på adekvata

som gäller forskarutbildning.

kommenteras för i UHA:s skrivelse 1988-10-31:

ansökningar övrigt

tyvärr i allför få fall Årets ansökningar om medel. ur D 28:3 handlar är avsedda för. Flertalet har lagt om sådant som medlen högskolor i sina vilka mer eller mindre

tyngdpunkten ansökningar på projekt har med den utbildningen att göra. Av regleringsdirekt reguljära

brevet att medlen skall användas för kontaktskapande

framgår

omvärlden eller med fast verksamhet riktad mot högskolor för kostnader vid av projekt, for

forskningsorganisation, planering

om for seminarier i

utarbetandet av ansökningar forskningsanslag,

samt för av lärare vid

anslutning till projekt forskarutbildning

fast Mot denna bakgrund

högskolor _utan forskningsorganisation.

inte kunna dela ut hela anslaget utan anmodade

ansåg UHA sig

att inkomma med nya ansökningar. Medel grundade på

högskolorna

dessa ansökningar utdelades 1988-12-22.

kompletterande

direktiven redovisa hur D 28:3

Utredningen skall enligt anslaget

anmodats redovisa en för använts. Högskoloma har därför budget att medlen i

tilldelade medel. Av högskolornas redovisning framgår

huvudsak till fasta för kontaktsekretariat

går utgifter högskolornas

av eller gällande teknik-

och utarbetandet projekt projektansökningar

och I kunskapsspridning. något fall talas om stöd till

forskargrupper (vetenskaplig ledning och utarbetande av

forskningsprogram). I andra

fall har medlen använts för

deltagande i och resor till konferenser

samt anordnande av kurser.

Högskolan i Gävle/Sandviken avser

använda 150 000 kronor för stöd till

forskarutbildning av anställda

vid högskolan.

Genomgången indikerar således att endast en mindre del av

används anslagen

som stöd till

forskarutbildning.

som och regional 4. vetenskaplig Högskolorna

resurs

för ett material, som belyser vissa I föregående kapitel redogjordes

vid främst samt lärarnas verksamheter högskolorna, forskningen,

i hänseende. Detta material jämte formella kompetens vetenskapligt

som inhämtat vid besök högskolorna och synpunkter jag på

till för den analysen. Syftet är att universiteten ligger grund följande

av vid så att förslag kan

få en bild utvecklingspotentialen högskolorna

formuleras som stärker deras verksamhet och särskilt forskningen.

det emellertid att få en om vilka de Därutöver gäller uppfattning

och suukturella är som hindrar en kraftfull långsiktiga problem

i kvalitativt hänseende vid högskolorna. utveckling

avsnitt diskuteras vilka som bör vidtas för l närmast följande åtgärder

att den utvecklingen och att öka lärarnas möjlighet följa vetenskapliga

tillfälle sin Avsnittet därefter handlar om ger dem höja kompetens.

förhållande till universiteten, forskningsråden och högskolornas

i Slutligen diskuteras högskolornas vetenskapssamhället övrigt. relation till samhället i övrigt: statliga organ, kommuner, landsting

och näringsliv.

Lärarna

Lärarnas kompetens

Vid de mindre och medelstora finns följande lärar-

högskolorna

som adjungerad professor, forskarassistent, högskoletjänster: tjänst

och Det bör anmärkas, att sådan tjänst som adjunkt högskolelektor.

som tillsätts med förordnande av rektorsämbetet endast får professor inrättas vid med fasta resurser för forskning.

högskola

till arvodestjänst som Följande behörighetsregler gäller: Behörig

är endast den som har sin huvudsakliga adjungerad professor

verksamhet förlagd utanför högskolan. För till som

behörighet tjänst högskoleadjunkt krävs

grundläggande högskoleutbildning, till

tjänst som högskolelektor doktorsexamen och till tjänst som forskarassistent

doktorsexamen.

Av materialet i 3

kapitel framgår att 17 % av vid högskolelektorema

de mindre och medelstora högskolorna deltar i och

forskarutbildning

att drygt 40 % saknar föreskriven Stora skillnader

kompetens. finns

emellertid mellan olika högskolor och mellan olika

ämnesgrupper.

Andelen

behöriga högskolelektorer är stor vid de tidigare universitetsñlialema Växjö, Karlstad och Örebro.

Flertalet lektorer i

humaniora, psykologi-pedagogik och naturveten-

skap är och de flesta icke behöriga behöriga deltar i forskarut-

bildningen. Bland övriga samhällsvetare saknar närmare hälften av

lektorema behörighet. Ekonomer

och tekniker andel

uppvisar högst

icke lektorer. En behöriga relativt stor del av de icke

behöriga ekonomerna deltar i

forskarutbildning, medan få tekniker

skaffa tycks vilja

sig formell

behörighet.

Frågan om kompetens bör ses i ett vidare perspektiv än ett rent

formellt. För

högskolans vetenskapliga i stort

kompetens är

fördelningen mellan lektorat och

adjunkturer betydelsefull. Utbild-

ningssektorerna har olika traditioner. Inom

lärarutbildningen har

karriären till via lärartjänst gått tjänst som lärare i skolan och inte via

forskarutbildning. Det är därför

föga förvånansvärt att lärarut-

bildningen har en hög andel adjunkter och att endast ett litet antal av

demavser att forskarutbilda Inom sig. denna finns

utbildningssektor

dessutom Företrädare en för uppfattning, som står relativt främmande

för universitetstraditionen med

dess av det stora värdet

betoning i

vetenskapligt arbete för kvalitet

undervisningens på högskolan.

Jag

återkommer senare till denna

fråga.

Ekonomutbildningarna har expanderat

synnerligen snabbt, varför det är att förklarligt många lektorat besatts med ej behöriga lärare. Till

detta kommer att forskarutbildade

ekonomer i samhället.

efterfrågas

Därför torde det även i framtiden bli mycket svårt att inom denna sektor rekrytera lärare med

lektorskompetens. I en kritisk

rapport har

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) nyligen

föreslagit betydande förändringar i

ekonomutbildningama. IVA menar att

flertalet ekonomstuderande skall

hänvisas till en inriktad

praktiskt

utbildning, som ej siktar till att vara

forskningsorienterad eller

Denna skall, enligt lVA:s förslag,

forskningsförberedande. utbildning

till de mindre och medelstora högskolorna. Det synsätt som

förläggas

avviker från den uppfattning som framträder i rapporten kraftigt

finns uttalad i direktiven till min utredning.

åren har i teknik expanderat förhållandevis

De senaste utbildningarna

vid de mindre och medelstora högskolorna. Regeringens pro-

kraftigt

1989 1988/89:90) om en tvåårig

position till vårriksdagen (prop

medför att antalet utbildningsplatser inom

högskoleingenjörsexamen

ökat. Vid ett bifall till propositionen blir den tekniska sektorn kraftigt formellt lektorer markant. Reformen

bristen på kompetenta

antal lärare vid successivt förutsätter att ett stort gymnasieskolan

för att där ta hand om den nya

överflyttas till högskolan

mina har

Vid överläggningar på högskolorna

ingenjörsutbildningen.

att det blir en uppgift för

ofta mött synpunkten, besvärlig jag

att överföra till

ledning högskolans syn på utbildning högskolornas lärare i teknik med lång yrkesverksamhet inom ungdomsskolan.

direktiven till min framhålls, att all högskoleutbildning

I utredning

och att verksamheten inom högskolan

skall vila på vetenskaplig grund

vara av kvalitet oavsett var den är lokaliserad.

måste likvärdig

och medelstora bör hålla kontakt Lärarna vid de mindre högskolorna

och forska. Viktigare än lärarnas

med aktiva forskningsmiljöer

ofta endast beskriver förhållandet vid det

formella kompetens, som ju

är utan tvivel den reella kompetensen, som tillfälle en tjänst tillsätts,

vid högskolorna.

visas bl a genom forskningsaktiviteten

I 1 erinrade om hur kontakterna mellan grundutbildning

kapitel jag

tillkom 1967. Lärarna

och forskning löstes när universitetsfilialema

var då knutna till en institution vid modervid universitetsfilialema inom ämnesinstitutionernas ram bedrevs universitetet och medverkan av lärare från såväl universitet

utvecklingsarbete under

Universitetsñlialemas lärare fick därigenom ofta en stark som filial. med sin Många hade dessutom

gemenskap forskningsinstitution.

varit lärare vid denna, vilket dem både studerat och gav

och att följa forskningen genom

personkontakter goda förutsättningar

att bl a vara en aktiv diskussionspartner när forskningsprojekt

planerades.

tiden har förbindelserna blivit mindre täta mellan ämnesinstitu-

Med

vid universiteten och de vid de tidigare

högskolorna,

tionerna

universitetsfilialema inräknade. Till detta har, som flera lärare

framhållit, en rad omständigheter bidragit. De personliga banden blir

efterhand svagare och det blir inte lika naturligt att delta :i aktiviteterna vid den gamla moderinstitutionen. Lärarna vid högskolorna är inte alltid så välorienterade om vid

forskningen

moderinstitutionen att de utan vidare kan dra nytta av eller bidra till diskussionen vid seminarier. Åtskilliga lärare har skaffat sin

sig

utbildning vid den egna högskolan och har ringa kontakt med verksamheten vid universitetet. De har följaktligen inga gamla relationer att förlita sig till och har få eller inga personliga kontakter med forskare.

Även om den tidigare konstruktionen med universitetsfilialer bibehållits hade, har flera lärare framhållit, kontakterna mellan universitetsinstitution och ñlialinstitution med tiden tunnats

troligen

ut. De geografiska avstånden mellan och universiteten

högskolorna

på många håll alltför stora för att i längden kunna annat

överbryggas

än tillfalligtvis och då gynnsamma bidrar, som t ex i

omständigheter

de fall då konkreta samarbetsprojekt resurser till resor och ger uppehälle på universitetsorten.

Med 1977 års högskolereform bröts de formella banden mellan respektive ämnesinstitutioner vid universiteten och de nya högskolorna. I stället angavs att samverkan skulle ske

på

fakultetsnivå. Till frågan om hur detta samarbete skall

fungerat jag

senare återkomma. Redan nu kan emellertid att

sägas varken

fakultetskollegier eller fakultetsnämnder tycks ha kunnat bidra till att skapa förutsättningar för högskolans lektorer att hålla kontakt med

forskning.

Det är naturligtvis svårt att med säkerhet uttala om lektoremas

sig

möjlighet att vidmakthålla sin en mindre eller

kompetens på

medelstor högskola. Värdefulla har lämnats vid

synpunkter till mig

mina besök på högskolorna och bör nämnas.

Genomgående har sagts

att den forskning som den rörliga resursen till inte kan

ger upphov

värderas högt nog. Alla som med stöd av resurs kunnat forska

rörlig

några terminer tycks anse att denna

forskningskontakt betyder. mycket

för undervisningens kvalitet. I flera fall, som bl a redovisades vid konferensen i Växjö om vid

forskning de nya högskolorna, har

forskning med stöd av rörlig resurs resulterat Detta i nya kurser. gäller t ex kurser i barnlitteratur vid högskolan i Kristianstad.

om cirka 400 timmar per

Lektoremas stora undervisningsskyldighet

för den mest ambitiöse att få tid läsår gör det svårt, sägs det, även den egna högskolan och ännu

över att regelbundet delta i forskning på

med den i de flesta fall tidskrävande resan dit. svårare på universitetet resursen större Ett Detta förhållande ger den rörliga betydelse.

till den resursen skall öka och allmänt Önskemål är att medlen rörliga

Det framhållas att för

anvisas direkt till högskolorna. förtjänar

har andra villkor. De har lärarna vid de norska distriktshögskoloma

som är hälften så stor som deras

en undervisningsskyldighet ungefär

tillmätas ha helt andra att svenska de får därför möjligheter

kollegor;

och inom tjänsten bedriva

aktivt följa forskningens utveckling

att Hemeskommittén ser lärarna vid

forskning. Det bör tillfogas, underutnyttjad forsk-

distriktshögskoloma som en i forskarsamhället

Med om ett Norgenätverk vill kommittén

ningspotential. förslaget

till en bred, stimulerande och

lärarna vid distriktshögskoloma knyta

krävande forskningsmiljö.

är på många sätt

Huvudtankarna i Herneskommitténs förslag

tilltalande. Universitetsläramas förhållandevis lägre undervisnings-

emellertid att där är

i Norge gör förutsättningarna skyldighet

kan inte Hemeskommitténs förslag om annorlunda än hos oss. Därför återkommer senare ett nationellt nätverk utan vidare överflyttas. Jag

att ett nätverk också i Sverige. till tankarna på skapa

Den är också den Den lokala högskolan är studenternas studiemiljö.

lärare under år skall arbeta. Som jag

miljö i vilken högskolans många

1 handlar av grundut-

framhöll i kapitel forskningsanknytning

om mentalitet, för att låna ett uttryck från till stora delar

bildningen

Det att öppna det vetenskapliga

modern historieforskning: gäller

samtalet för studenten, att få honom eller henne att som sina egna skäl

som konstituerar det se de skäl för och emot ståndpunkter

vetenskapliga meningsutbytet.

för och l detta är det en angelägen uppgift varje högskola

perspektiv

särskilt för dess ledning, att målmedvetet bygga upp en intellektuell

som är för alla studenter och

och vetenskapsorienterad miljö öppen

kan det inte vara ett framskjutet mål att varje lärare. Därvid

och varje ämne skall ha sin egen forskningsöverbyggnad.

utbildning

Helheten har ett intresse av en rik och öppen forskningsorienterad

och detta måste sättas före de enskilda delarnas anspråk verksamhet

att få som passar just dem.

något

Genom mina samtal har om att den

på högskolorna jag övertygats vetenskapsorienterade kompetensen på de mindre och medelstora

högskolorna inte kan bevaras genom att de forskarutbildade lärarna hänvisas till universiteten. har

Högskolorna naturligtvis

huvudansvaret för att deras bevaras också i en

utbildningskompetens

forskningskontext. Detta kan bl a ske genom att

högskolorna själva skapar goda vetenskapsbaserade miljöer. Men också deras uppdrags-

givare har ett ansvar for att de ges tillfälle och resurser att få sådana till stånd. Därvid av den

är en genomtänkt användning rörliga

resursen för högskolelektorers m fl ett instrument.

forskning viktigt

Med stöd av stimulerande har lärarna

vetenskapliga miljöer goda

möjligheter att bevara sin kompetens och utvecklas i sitt

yrke.

Forskarutbildning av högskolans lärare

Till mitt hör att föreslå uppdrag åtgärder som ökar andelen forskarutbildade lärare vid de mindre och medelstora Som

högskolorna.

framgått av i 3 saknar 40 % av

redovisningen kapitel ungefär högskolelektorema forskarutbildning. Om alla skall ha behörighet

bör omkring 200 lektorer doktorsexamen.

avlägga Utbildnings-

behovet är således stort.

Av de lektorer som doktorsexamen deltar för närvarande

ej avlagt ett

sjuttiotal i varierande omfattning och med olika ambitioner i

medan cirka 130 ej deltar. Det kan antas, att

forskarutbildning,

antalet ej forskarutbildade lektorer kommer att öka

kraftigt när

förslaget om en

medellång ingenjörsutbildning genomförs.

Bedömningar, vilka redovisats vid samtal haft som

jag på högskolor

bedriver försöksverksamhet med denna

ingenjörsutbildning, pekar på

att de lektorer som överförs från skolan till i samband med

högskolan

reformen inte i större är

någon utsträckning benägna att påbörja

forskarutbildning.

Vid flertalet har kunnat

högskolor jag lyssna till belysande

redogörelser för de problem som möter den lärare som önskar forskarutbilda sig. Redan att finna som tar ersättare, över undervisning och examination under perioder då läraren vill delta i en forskamtbildningskurs, kan vara mycket svårt. I de fall det

lyckas

återstår ofta ändå en hel del arbete, t ex planläggning för kommande kurser och av uppföljning tidigare, som är svårt att undandra när

sig,

ämne har blott en eller kollegor. Även den läraren i sitt ett par

kan som jag har fått flera exempel

noggrannaste planering spolieras,

med kort varsel en kurs i

av att en universitetsinstitution flyttar på,

från en veckodag till en annan utan att ta hänsyn

forskarutbildningen

till överenskommelse med tillresande.

tidigare

att det är att deras lärare

De flesta högskolor anser, viktigt

och anvisar därför medel som täcker de direkta vidareutbildar sig resor och när lärarna deltar i kostnaderna för uppehälle

Men högskolorna har inte resurser att ge lärarna

forskarutbildning.

lön för den tid det tar att delta i med bibehållen

tjänstledighet

än mindre möjlighet att

forskarutbildningskurser, att ge sina lärare

tid vistas vid universitetet. En ofta återkommande kom-

under någon

mentar från lärare som deltar i forskarutbildning har varit, att det är

för en tillresande att komma in i institutionsmiljön

svårt sporadiskt

relationer till forskarhandledare och andra

och få de personliga

i Det har

doktorander som är så betydelsefulla forskarutbildningen.

framhållits för att många lärare i högskolan nog är intresserade

mig,

de avskräcks att en så lång och

av forskning, men att påbörja krävande utbildning som forskarutbildningen

bl a i Östersund, har uttalat ett starkt

Flera högskolor, högskolan

for att decentraliseras. Problemet

intresse forskarutbildningskurser

med forskarutbildning av lärare vid högskolorna rör, har det sagts,

kan man skriva var man än befinner främst kursdelen; avhandlingen

denna kan anföras att även avhandlings-

sig. Mot argumentation

kräver en Herneskommittén har

författandet forskningsintensiv miljö.

från kvalitativa ett övertygande sätt hävdat just

utgångspunkter på

detta.

med av lärare kan därför

Problemet forskarutbildning högskolans

så enkelt att universiteten decentraliserar ett antal inte lösas - en

De allra flesta högskolor utgör på forskarutbildningskurser.

nivå - alldeles för små for att annat än undan-

ämnesmässig miljöer

kunna bära en hel Det sagda utesluter

tagsvis forskarutbildning.

att doktorander-lärare vid en högskola kan ha en

naturligtvis inte,

och i huvudsak vid ett

lokal handledare genomföra avhandlingsarbetet

. till den högskolan. Men ett sådant

forskningsprojekt förlagt egna

förutsätter att handledaren förordnas av en institution arrangemang

med forskarutbildning på sitt program.

tar lång tid och är krävande. För att den skall

Forskarutbildning

kunna bedrivas med framgång krävs i de flesta fall att institutionen avsätter stora resurser till handledning och i övrigt ger doktoranden det bistånd han behöver. Det får därför inte bli de enskilda lärarnas

sak att hand starta och organisera forskarutbildning och

på egen samla doktorander Endast en institution som disponerar

kring sig.

medel - resurser och handledare - får anta studerande till

nödvändiga Det föreligger en betydande, men ibland forskarutbildning.

förbisedd, skillnad mellan rätten att bedriva forskning och rätten att forskarutbildning. Den senare bör förbehållas

ge och organisera

universiteten.

Forskarutbildning är en process som förutsätter att de studerande ges

kontinuerlig vägledning. För en sådan kan endast en myndighet ta

ansvar. Detta uttrycks i högskoleförordningen: Till forskarutbildning får endast antas det antal studerande som kan erbjudas god-

tagbara villkor i fråga om handledning och studievillkor i övrigt.

Av kapitel 3 framgår att högskolan står inför en stor, besvärlig och

resurskrävande uppgift om målet sätts så högt att samtliga högskolelektorer skall ha avlagt doktorsexamen. Den framstår som än större om också lektorema vid den nya ingenjörsutbildningen skall ha doktorsexamen.

Är det då nödvändigt att sätta målet så högt? Måste alla lektorer ha avlagt doktorsexamen? Måhända spelar det ingen större roll om en eller annan lektor vid stora universitetsinstitutioner saknar formell behörighet. Det allvarliga i den nuvarande situationen är emellertid, att det i många ämnen vid de mindre och medelstora högskolorna finns ytterst få lärare, kanske endast någon enstaka eller i värsta fall

ingen lärare med forskarutbildning. Problemet kan belysas på följande sätt.

I åtskilliga ämnen vid de mindre och medelstora finns

högskolorna

tre lärare, en behörig och forskarutbildad lektor och två

adjunkter

utan forskarutbildning. Andelen forskarutbildade lärare är i detta. fall 33 %. Högskolan för i Stockholm (HLS) framhöll vid

lärarutbildning

mitt besök där att man har andel forskarutbildade lärare. Det

låg

redovisade materialet visade att cirka 50 av 350 lärare har

avlagt

doktorsexamen. Således har HLS en tämligen andel

låg

forskarutbildade lärare, cirka 15 %. Men andelen forskarutbildade lärare säger inte allt eller ens det viktigaste om situationen. HLS har

liksom universiteten och av de större högskolorna ett tämligen

några

forskarutbildade lärare. Runt en sådan kärna kan en stort antal De mindre och

vetenskapsorienterad miljö byggas upp och utvecklas.

främsta ur denna aspekt är att de

medelstora högskolornas problem

saknar en kärna av forskarutbildade och forskningsaktiva

egentlig

lärare.

för situationen vid och särskilt inom

Belysande många högskolor

är från högskolan i Luleå.

lärarutbildningen följande beskrivning

hör inte i formell mening till de mindre

Denna högskola visserligen

Det bör emellertid betonas att vid högskolan i Luleå och medelstora. den tekniska som har en fast är det endast högskolan delar av högskolan kan därför sägas

forskningsorganisation. Övriga

de mindre och medelstora högskolornas och ha problem som liknar har därför besökt också denna högskola för att ta del av dess

jag

Prorektor Gunilla Johansson skriver:

problem.

är det På den institution där jag är prefekt, institutionen för pedagogik och samhälle, endast en av tjugo lärare som har forskarutbildning. De flesta lärarna på institutionen är

mellan 40 och 45 år. Den situationen är i stort densamma för de övriga två institutionerna behov av fördjupad inom lärarutbildningama. På vår institution känner allalärare ett stort kunskap för att kunna verka och uppfylla de krav som ställs på lärare inom högskolan. Det innebär för dem Tre av lärarna har på egen bekostnad gått in i forskarutbildning. 30 mil från Luleå. forskarutbildning på Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet, Institutionen har försökt stödja dem med resebidrag, men resurserna är ytterst begränsade, Det stora varför endast en mindre del av resorna kunnat bekostas av institutionsmedel. Institutionen har p g a ekonomiska problemet för lärarna är undervisningsskyldigheten. begränsningar varit tvungen att ta ut 630 undervisningstimmar per läsår av adjunktema. därutöver får till följd att Det innebär naturligtvis att deltagande vid forskarutbildning ytterst få kan klara av att dels undervisa på heltid och dels genomföra en forskarutbildning i - även om den genomförs på halv eller kvarts-fart Jag anser att vi på institutionen här underlätta studierna Luleå och på Pedagogiska institutionen vid Universitetet i Umeå sökt i för forskarstuderande men att den samlade erfarenheten sedan de första gick in resurser måste sättas in för att minska forskarutbildning (för ca 10 år sedan) är att speciella De undervisningsskyldigheten för de adjunkter som blir antagna till forskarutbildning.

kostnader som resor och vistelse på universitetsorten innebär är också av betydelse.

vi anser att forskarutbildade lärare tillför högskolan en Om kvalitet och om vi menar att verksamheten inom högskolan

nödvändig

vara av kvalitet oavsett var den är lokaliserad bör

skall likvärdig

om av högskolans korttidsförordnade

frågan forskarutbildning

lektorer ägnas särskild uppmärksamhet.

Frågan om forskarutbildning begränsas emellertid inte till lektorema.

Som framgår av kapitel 3 består lärarkåren vid de 14 mindre och medelstora högskolorna av cirka 500 lektorer och lika

många

adjunkter. Till dessa 1 000 lärare kommer ett antal lärare i ämnen, där av tradition haft t ex

forskarbehörighet föga betydelse:

musiklärare, lärare vid sjöbefälsskolan och den stora

gruppen

adjunkter i undervisningsmetodik vid Av lärarutbildningarna.

materialet framgår vidare att har olika när det

högskolorna principer gäller rekryteringen av lärare. Vid några högskolor lektorema utgör

en stor andel av lärarkåren: 81 % av lärarna vid

mycket högskolan i

Östersund är lektorer, men av lärarkåren har endast 31 %

forskarutbildning; 63 % av lärarna vid högskolan i är

Jönköping

lektorer, men endast var lärare har Andra

tredje forskarutbildning.

högskolor har en förhållandevis liten andel lektorer: Vid i

högskolan

Växjö är 35 % av lärarna lektorer och 34 % av lärarna (lektorer och

adjunkter) har forskarutbildning.

Många av de cirka 500 adjunktema deltar f n i

forskarutbildning.

Men intresset for skiftar från en till en

forskarutbildning högskola

annan och från ett till ett annat. Inom områdena

utbildningsområde

ekonomi-juridik och samhällsvetenskap deltar i det närmaste hälften av adjunktema i medan få

forskarutbildningen, tekniker och

naturvetare gör det.

I debatten har ibland varnats för de faror som är förenade med att förvetenskapliga utbildningar med rötter i en annan tradition än den akademiska. Vård- och vissa

lärarutbildningarna skulle, enligt

bedömare, löpa särskilt stora risker att förlora sin särart om ett

vetenskapligt synsätt får påverka dem.

Det hör inte till mina att behandla

uppgifter vårdutbildningama

eftersom har dem.

landstingen ansvaretför Jag har emellertid funnit

det vara av värde att ta del av de

vårdhögskolomas synpunkter på

frågor som hör till mitt Vid min

uppdrag. överläggning med

for landets framhöll

rektorema vårdhögskolor samtliga som yttrade

sig, att det var angeläget att öka antalet forskarutbildade lärare vid

vårdhögskolorna. Av diskussionen att flera framgick vårdhögskolor

har utvecklade långt planer på att etablera fasta resurser för forskning och att i samarbete med medicinska och samhälls-

vetenskapliga fakulteter starta i forskarutbildning vårdutbildningamas

Jag har också erfarit att Karolinska

karaktärsämnen. institutet,

landstinget i Stockholms län och vårdhögskolan i Stockholm har

bildat ett centrum för vårdvetenskaplig forskning och gemensamt

resurser. Detta förefaller vara ett intressant alternativ till att

tillskjutit skall utveckla sin egen forskningsorganisation. varje vårdhögskola

har varnat för de följderna av en Kritiska röster negativa av Det finns därför anledning att - i

akademisering lärarutbildningen.

nära till Stefan i kapitel l nämnda genomlysning

anlutning Björklunds

- beröra om vilka

- av forskningsanknytningsbegreppet något frågan

värden som bör få utrymme i högskolans utbildningar.

Vissa kräver en manuell utvecklad genom praktisk

yrken färdighet

Eftersom det resonerandet har en hög status

i träning. vetenskapliga

vissa risker för att moment trängs undan i kan det ñnnas praktiska Men faktisk finns mellan ett

högskolans utbildning. ingen motsättning

och manuell färdighet, och eventuella problem

vetenskapligt synsätt

kan lösas med en kursplanering. Andra och kanske

genomtänkt

kan vara av kulturell art. I många

verkligare motsättningar

är estetiska viktiga inslag; estetiska

utbildningar bedömningar

förekommer också jämsides med ett vetenskapligt

bedömningar

. i t ex arkitektur-, musiklärar- och bildlärarutbild-

förhållningssätt ningarna utan att det medför några allvarliga svårigheter.

kan också tänkas i som leder till yrken,

Motsättningar utbildningar

kontakten med människor är och det emotionella

där viktig och till inlevelse är betydelsefull, i första förhållningssättet förmågan

och Är ett och förhåll-

hand lärar- vårdyrken. analytiskt systematiskt

ett hot mot detta? Tar ett vetenskapligt förhållningssätt loven

ningssätt

moral och medkänsla, Ett jakande svar är

av frågar Björklund.

något empiriskt stöd för

vanligt, men för egen del har han inte funnit

att så skulle vara fallet.

använder ofta sin intuition. En rad kunskaper

Skickliga yrkesmän

vårt handlande, men är att artikulera; det är detta

omger omöjliga

. som brukar kallas Man kan med skäl fråga sig om

tyst kunskap.

mellan intuitiv, och den kunskap man får

motsättningen tyst kunskap

i vetenskapligt arbete är konstruerad. genom

har en rad av lärarutbildningarnas företrädare vid de

Jag frågat

mindre och medelstora högskolorna om de befarar några negativa

av ett närmande till forskning. Ingen har sagt sig hysa någon

följder

oro. alla har det stora värdet av att till Tvärtom, poängterat kunna knyta flera lärare med vetenskaplig

gslärarutbildningarna

kompetens. Men man tycker att utvecklingen går för långsamt och att

det är svårt att rekrytera lärare med forskningsbakgrund. För att

påskynda processen med forskningsanknytning har några högskolor, t

ex den i Falun/Borlänge, skurit ned studenternas under-

kraftigt

visningstimmar för att göra det möjligt för några lärare att etablera en forskningskontakt. Det bör emellertid framhållas att diskussionen vid mitt besök vid Lunds universitet i viss kom att

utsträckning

handla om riskerna med att akademisera

lärarutbildningama.

Det hadevarit önskvärt att kunna redovisa lektorers och

adjunkters aktivitetsgrad i forskarutbildningen, men det har inte varit möjligt

med den korta tid utredningen haft Det är emellertid

på sig. angeläget, att högskolorna stimulerar adjunktema att forskarutbilda

sig och underlättar deras studier. Stöd till kan leda till att

adjunktema

vi får fler forskarutbildade lärare.

Många lärare har för mig redovisat i stort sett erfarenheter

entydiga

av att på samma vara lärare vid en

gång högskola och

forskarstuderande. Dessa har bekräftats av När

högskolornas ledning.

resursbehovet till högskolorna bedöms bör kunna hänsyn tas till de särskilda kostnader deltagande i drar med

forskarutbildning sig for

lärarna: Resor till universiteten,

uppehälle på universitetsorten, också

för längre till

sammanhängande tidsperioder, ersättning vikarier

under perioder av koncentrerade studier och

forskning. Dessutom

bör behoven av litteratur och datorstöd beaktas.

Närmare tre av

fjärdedelar högskolornas lärare saknar forskarut-

bildning. Utbildningsbehovet är därför stort. Med härtill bör

hänsyn

frågan disku-teras om alla har behov

utbildningsområden av att deras

lärare är forskarutbildade. Finns det skäl att begränsa stödet för forskarutbildning till yngre lärare i Skall högskolan? resurser ges till redan verksamma lektorer eller skall

ansträngningarna främst inriktas på att forskarutbilda av nästa generation högskolelektorer?

Det är inte att ta till

möjligt ställning de nämnda frågorna på

grundval av det material som denna kunnat

utredning lägga fram.

Stor-hänsyn måste tas till individers

bakgrund, intressen, engagemang

och särskilda Det

förutsättningar. är de enskilda högskolornas

angelägenhet att ta ställning. Men varje högskola bör noga överväga

på vilka områden de begränsade resurserna skall sättas in.

för resursfördelning på nationell

Det förefaller fömuftigt att *systemet behov av stöd till forskarutbildning av nivå kan beakta högskolornas storlek bör för den enskilda kunna variera lärare. Stödets högskolan allteftersom behoven av och intresset för forskarutbildning över tiden

skiftar.

skall hålla en kvalitet, mätt med

Högskolans utbildning god

Den bästa för att så blir fallet är att internationella mått. garantin och Målet

lärarkåren har en hög vetenskaplig pedagogisk kompetens.

lärare har en kompetens på minst bör vara att flertalet vetenskaplig Ett annat mål är att enskild högskola och varje doktorsnivå. varje forskarutbildade lärare; en utbildningssektor skall ha en hög andel av välkvaliñcerade lärare medför

tillräckligt stor kärna vetenskapligt

kan utveckla att även högskolor utan egen fast forskningsorganisation

vilket höjer den grundläggande

forskning på eget programansvar,

utbildningens kvalitet.

många lärare i högskolan vetenskaplig kompetens

I dag saknar alltför har under en period vistats vid en

och många aldrig sammanhängande

institution. Även med stora resursinsatser kommer forskande mycket tid innan ens flertalet lärare vid de mindre och det därför att ta lång medelstora har avlagt doktorsexamen.

högskolorna

Av Maud och Göran Alms Stress_ och blodtrycksunder-

Smeds

av undervisande vid universitetet i Linköping

sökning personal

förhållandevis stort antal lärare inte är (1987) framgår, att ett även om de skulle intresserade av att för .egen del delta i forskning, villkor. resultat indikerar att relativt

erbjudas goda Undersökningens

inom drar för att påbörja en så

många lärare högskolan sig omfattande utbildning som forskarutbildningen

situationen är sålunda oroande. Anledning finns att Den nuvarande som relativt snabbt höjer flertalet nu verksamma

överväga åtgärder

även om ambitionen för tillfället får

lärares vetenskapliga kompetens, sättas än att alla skall ha fullständig forskarutbildning. lägre

För till krävs att ha avlagt högskoleexamen. behörighet adjunktstjänst

kan anta att flertalet har på C- eller

Man adjunkter påbyggnadskurs

D-nivå i det ämne de undervisar. Ett rimligt antagande är att de ickehar minst samma formella Det är

behöriga lektorema kompetens.

att och de icke-behöriga lektorernas

angeläget adjunkternas

kompetens snabbt höjs.

7l

Mitt uppdrag är att föreslå som ökar andelen forskar-

åtgärder

utbildade lärare vid de mindre och medelstora

högskolorna. Även om

kraftfulla åtgärder vidtas för att lärarna i ökad

utsträckning skall

kunna forskarutbilda kommer tid innan sig det att ta mycket lång ett

större antal genomgått en

fullständig forskarutbildning. Visserligen

faller det utanför mitt men uppdrag, anledning finns ändå att till

diskussion ta upp en annan som kort sikt skulle

åtgärd på kunna öka

ett större antal lärares

vetenskapliga kompetens.

I finns till

Sverige ingen motsvarighet mastersutbildningama eller till

det norska En att relativt snabbt och till

hovedfag. möjlighet rimlig

kostnad åstadkomma en av lärarnas

höjning vetenskapliga kompetens

skulle vara att for

organisera mastersutbildningar högskolans lärare.

Uppdrag skulle institutioner att utarbeta i så fall ges till universitetens

ett-åriga mastersutbildningar i ämnen eller

tvärvetenskapliga

studieprogram. Utbildningen borde innehålla en läskurs och en

längre

uppsats. Under som kunde fördelas

utbildningen, lämpligen över två

år, borde läraren en arbeta vid en

period universitetsinstitution som

bedriver och

forskning forskarutbildning så att förutsättningar

skapades för ett framtida samarbete. Ansvaret för masters-

utbildningama borde ligga men delar av

på fakultetsnämnderna,

undervisningen borde kunna förläggas till

högskolorna.

En av

mastersutbildning högskolornas lärare skulle i sig medföra en

värdefull Men det skulle

kompetenshöjning. naturligtvis vara

betänkligt att nöja sig med denna för

kompetensnivå högskolans

lärare. Målet måste fortfarande vara att flertalet

av högskolans lärare

har en vetenskaplig kompetens som lägst motsvarar doktorsexamen.

Stora måste därför ansträngningar göras för att snabbt detta

uppnå

mål. skulle Förhoppningsvis många under masterskursema komma

att upptäcka hur intressant och kunde

givande forskning vara och

därför gå vidare till en

fullständig forskarutbildning.

En nackdel med tanken om en många omfattande är

mastersutbildning

att den tar resurser i anspråk som annars skulle kunna till ges

forskarutbildning av högskolans lärare. Den

avvägningsdiskussion

som omedelbart skulle anmäla bleve

sig därvid följande:

Fullständig

forskarutbildning för ett begränsat antal av

högskolans lärare eller en

temporär mastersutbildning som omfattar flertalet nu verksamma och

e] forskarutbildade?

Högskolorna och vetenskapssamhället

och universitetens

Högskolornas formaliserade samarbete

års var att all

En av i 1977 högskolereform grundprinciperna

grund. Stor vikt lades

högskoleutbildning skall bygga på vetenskaplig

vid sambandet mellan forskning och utbildning. Samtidigt således samband inte nödvändigtvis måste som det underströks, att detta

att forskarutbildning och forskning på

innebära grundutbildning,

inom samma institution framhölls med stor hävdvunnet sätt etableras inom måste vara av likvärdig kraft, att verksamheten högskolan den är lokaliserad. Det innebär bl a att kvalitet oavsett var skall vara av samma standard oavsett om de

studenternas utbildning

vid en institution som ansvarar för såväl grundutbildning studerar eller vid en institution som

som forskning och forskarutbildning

Det innebär också att utbildningen

endast bedriver grundutbildning.

skall ha samma kvalitet som vid de stora vid de mindre högskolorna

universiteten.

för samhällsutvecklingen liksom I en tid då forskningens betydelse

kvalitet framhålls starkare än kanske

dess betydelse for utbildningens

kan de nämnda målen for högskolan synas svåra att bevara.

någonsin

vikten av en nära av utbildningen till forskning

Betonas knytning

risker för att som saknar fasta alltför starkt kan det finnas högskolor utan motiv anses ge utbildning av lägre

forskningsresurser sakliga

som måste Därför är det kvalitet. Detta är en situation undvikas.

att det finns god kontakt mellan vetenskaps-

synnerligen angeläget

och medelstora så att samhället i stort och de mindre högskolorna

förtroende för högskolorna och den utbildning de ger.

skapas

att i framtiden kommer att

Vissa tecken tyder på forskarutbildningen

studerande. Detta betyder att ha svårt att attrahera tillräckligt många sin De mindre och

universiteten måste vidga rekryteringsbas.

studenter bör i ökad omfattning stimuleras

medelstora högskolornas

till och universiteten bör ha ett intresse

att söka sig forskarutbildning

mellan dem och de mindre och medelstora av att kontakterna

högskolorna förbättras.

fick fakultetsnämnderna ett visst

Med 1977 års högskolereform

för kvalitet på alla statliga

ansvar utbildningens vetenskapliga

således även för på de mindre och medelstora

högskolor, utbildningen

högskolorna. Fakultetskollegiema blev samrådsorgan för högskolans

lärare i högskoleregionen med uppgiften att sambandet mellan

främja forskning, forskarutbildning och grundläggande I utbildning.

fakultetskollegiet ingår som ledamot den som i ämne som tillhör fakulteten vid högskolorna regionen innehar som

tjänst professor

eller innehar lärartjänst för vilken det krävs doktorsexamen.

lägst Ledamotskap i fakultetskollegium ger läraren vid en vissa högskola

rättigheter till vilka bl a hör att på lika villkor kunna konkurrera med universitetets lärare om rörliga resurser för och således att

forskning

ansöka även om sådana medel som inte statsmaktemas genom anvisningar är förutbestämda att tilldelas lärare vid Till

högskolorna.

mina uppgifter hör att pröva hur samarbetet mellan fakultets-

nämnderna och högskolorna fungerat.

Vid mina besök på högskolor och universitet har efterhört hur

jag

man ser på samarbetet och inhämtat synpunkter i vilka former det

på i fortsättningen bör äga rum.

Om de mindre och medelstora erfarenheter det att

högskolornas går

fatta sig kort; de är ensartade och Med

entydiga. något enstaka undantag, som gällde initialproblem, har inte haft

högskolorna några

invändningar mot det sätt på vilket

fakultetsnämnderna handlagt

ärendena angående den resursen. Men detta är

rörliga egentligen den

enda fråga i vilken ett konkret samarbete utvecklats mellan fakultetsnämnderna och högskolorna.

Medel för den resursen för

rörliga högskolelektorers forskning

anvisas, även för lärare vid över

högskolorna, fakultetemas anslag.

Genom statsmaktemas beslut har högskolorna tillförsäkrats ett visst minsta belopp. Det kan noteras att fakultetsnämnderna med rätt eller orätt betraktat detta som både ett belopp golv och ett tak. Högskoloma har ej fått en större tilldelning än som motiveras av statsmaktemas beslut.

Samtliga högskolor har uttalat önskemålet att statsmakterna skall anvisa medel för

högskolelektorernas forskning direkt “till

högskolorna. Den nuvarande bör

ordningen således enligt högskolornas uppfattning upphöra. Högskoloma är vidare om eniga

att fakultetsnämnderna eller annat med

något organ vetenskaplig kompetens bör granska om medel ansökningarna ur den rörliga

resursen och ange vilka lärare som kan resp ej bör tilldelas anslag.

Beslut om fördelning bör enligt högskolornas uppfattning göras av

högskolorna och ej av universiteten.

har varit om att fakultetsnämndema i övrigt ej bör

Högskoloma eniga

ansvar för verksamheten vid de mindre och medelstora

ha något

har framhållits att fakultetsnämnderna ej är

högskolorna. Det

arenor för samarbete eftersom de ärenden de normalt

lämpliga

inte alls berör verksamheten vid mindre och medelstora handlägger Samarbetet mellan universitet och högskolor främjas inte,

högskolor.

bestämmelser, som instans har det sagts, av formella utpekar någon utanför som beslutande i frågor som rör dem. Samarbete

högskolorna

däremot av att universitet och högskolor betraktas som

främjas

likställda företrädare har

självständiga och parter. Högskolornas

att det samarbetet sker i verksamhet - dvs också framhållit verkliga på institutionsnivå - och inte i organ med formella uppgifter.

mina samtal med företrädare har jag prövat olika

Vid högskolornas

att för ett bättre samarbete. En tänkbar

uppslag skapa förutsättningar

skulle vara och medelstora högskolorna åtgärd att ge de mindre i fakultetsnämnderna. Men högskolornas företrädare

representation

varit till detta förslag och hänvisat till

har genomgående negativa

som varit i

erfarenheterna från högskolor representerade

fakultetsnämnder. Fakultetsnärnndemas ärenden är sällan av intresse

och medelstora och nämnderna har visat för de mindre högskolorna för verksamheten vid Till saken hör att

ringa intresse högskolorna.

flera universitet, bl a de i och Uppsala, avskaffat fakultets-

Linköping

infört och Starka

nämnderna och utbildnings- forskningsnämnder.

i dessa nämnder, som

skäl talar mot att ge högskolorna representation

och har ansvaret för den

utöver forskningen forskarutbildningen

utbildningen vid universiteten.

grundläggande

och fakultetsnämndemas företrädare har framfört i Universitetens stort sett likartade på frågan om fakultetsnämndernas

synpunkter

ansvar för verksamheten vid de mindre och medelstora högskolorna. enstaka har universiteten visat stor förståelse för

Med något undantag

önskan att i alla avseenden vara självständiga.

högskolornas

Fakultetsnämnderna intresserar nonnalt för andra typer av frågor

sig

än sådana som är för de mindre och medelstora högskolorna.

viktiga

Även universiteten anser att samarbete bör äga rum på

institutionsnivå. kan förbättras genom att lärarna

Förutsättningarna

och medelstora får tid och resurser att

.på de mindre högskolorna delta i samarbetsprojekt och forskarutbildning.

Universiteten har erfarenheter av att ärenden

goda handlägga

angående den rörliga resursen. En del smärre

problem uppstod

initialt till följd av att andel av enskilda fakultets-

varje högskolas de

anslagen är mycket liten. En strikt av bestämmelserna

tillämpning

skulle gjort systemet stelt och det att ta till att

gjort omöjligt hänsyn

varje högskola lämpligen betraktas som en enhet utan

fakultetsindelning. För högskolornas del finns behov av att över tiden

kunna ändra mellan samhällsvetare och

fördelningen humanister,

naturvetare. Det syns som om universiteten och nu

högskolorna

gemensamt kommit tillrätta med dessa -

problem.

Uppfattningama om fakultetskollegiema är de samstämmiga; fyller

inte sin funktion som för lärarna i

samrådsorgan högskoleregionen.

Resekostnaderna är dessutom betydande; för t ex i

högskolan

Östersund de till ett avsevärt

uppgår belopp per sammanträde. Enligt högskolorna ger sammanträdena i fakultetskollegiema inte något,

men tar värdefull tid från annan verksamhet. Samma har

uppfattning

företrädarna för universiteten framfört.

Högskolorna och universiteten

-Adet

informella samarbetet

Högskolorna är negativa till ett formaliserat och samarbete

påtvingat

på fakultetsnivå. Men en av vid

genomgång forskningen högskolorna

kan inte till förhållanden som

begränsas regleras av

högskoleförordningens bestämmelser och det är inte särskilt överraskande att har fått helt andra

jag synpunkter då jag övergått till

att diskutera högskolornas erfarenhet av och intresse i för samarbete

praktiskt forskningsarbete. Flertalet har redovisat

högskolor positiva

erfarenheter av samarbete med enskilda

forskare, forskargrupper

eller

universitetsinstitutioner i gemensamma projekt.

Redogörelserna för högskolornas i och

kontakter forsknings-

forskarutbildningsfrågor visar hur är;

dynamisk forskningen

Samarbetet koncentreras inte till ett universitet; flertalet högskolor

tycks ha skapat nätverk som innefattar ett stort antal universitet i Skandinavien. En karta över

högskolornas forskningsnätverk skulle

uppta institutioner vid praktiskt taget samtliga universitet i Sverige samt därutöver flera i Norden.

övriga

Högskolan i har t ex Karlstad byggt upp ett omfattande nätverk och har mer eller mindre formaliserade kontakter med institutioner

på

Naturresurser och energi-

bl a följande universitet: Forskargruppen

forskare och vid ekonomi har kontakter med forskargrupper

Chalmers tekniska och Lunds universitet; forskargruppen

högskola

ekonomi samarbetar med forskare vid Produktionens teknik och

och i Luleå; centrum

Uppsala universitet högskolan Datapedagogiskt

i Teknisk kemi med med universitetet i Bergen; forskargruppen

samverkar med forskare vid Uppsala

KTH; skolforskningsgruppen arbetslivsforskarna med

universitet och Göteborgs universitet;

Centrum för har forskare vid Göteborgs universitet; tjänsteforskning

vid universiteten i Göteborg och Umeå; kontakter med forskare

har kontakter med forskare vid

gruppen för Regional forskning

Umeå universitet och Lantbruksuniversitetet.

har som inom ramen för sin s k i Karlstad synes

Högskolan

Karlstadmodell for forskning systematiskt byggt upp ett omfattande

har inte kommit lika långt i utvecklandet kontaktnät. Andra högskolor

kontakter. Det emellertid att se en klar utveckling

av systematiska går

Bort från ett formaliserat samarbete med ett enda även hos dem:

universitet i mot samarbete forskare-forskare på många

riktning

universitet och högskolor.

mellan lärare vid och Det ökande samarbetet högskolor

universiteten överraskar inte. När forskare har vid

forskargrupper

vill de samarbeta. Det torde

att erbjuda varandra gärna något att och författningar söka

däremot vara fruktlöst genom regler

eller föreskriva former för ett sådant. åstadkomma samarbete

att öka samarbetet mellan Därmed kan också sägas, att det bästa sättet

vid och forskare vid universiteten är att stimulera

lärare högskolorna

och deras lärare att upp kreativa forsknings-

högskolorna bygga

visar ha och idéer att

Om högskolorna sig kunskaper miljöer.

universitetens institutioner och forskare att bli

erbjuda, kommer

samarbete. vill erinra om Hemesintresserade av ett vidgat Jag

kommitténs som refererade i kapitel 2, om att stärka

förslag, jag i syfte att knutpunkterna (distriktshögskoloma) kompetensmässigt for ett utökat forskningssamarbete. skapa förutsättningar

forskningsråden och

Högskolorna,

sektorsorganen

De mindre och medelstora får för närvarande endast högskolorna från forskningsråden. Under 1987/88 disponerade obetydliga anslag de tillsammans knappt 1,5 miljon kronor. Som fjorton högskolorna av i kapitel 3 hade endast högskolan i Karlstad framgår redovisningen under 1987/88 anslag överstigande en halv miljon kronor. i Örebro och Sundsvall hade vissa mindre anslag. Högskoloma Växjö, hade inga anslag från forskningsråden, om man Övriga högskolor bortser från mycket små till högskolorna i Halmstad och några Gävle/Sandviken.

I rapporten Svensk sektorsforskning (Ds 1989:3) redogörs för fördelningen av medel från de s k sektorsorganen. Om anslagen till de mindre och medelstora högskolorna säger rapporten bl a följande: I det föregående har konstaterats att de sektorsforskningsresurser som beviljas de mindre och medelstora högskolorna är av marginell betydelse sett ur de ñnansierande organens perspektiv. Totalt sett; överförs drygt 1% av de medel som fördelas till universitet oc - högskolor till de mindre och medelstora högskolorna. :

Projektanslagen dominerar sektorsorganens stöd till högskolorna. Endast högskolan i Örebro mottar basstöd och tjänsteñnansiering ges endast till högskolan i Växjö. I rapporten sägs vidare att av fyra högskolorna fått huvuddelen av det under 1987/88 fördelade stödet: Högskolan i Karlstad som tilldelats relativt från betydande belopp Arbetsmiljöfonden och Styrelsen för teknisk utveckling. Högskolan i Falun/Borlänge tilldelades betydande anslag från energiverket och trañksäkerhetsverket. Postverket gav relativt stora anslag

till_

högskolan i Örebro. Högskolan i Växjö, slutligen, ñck också relativt betydande från sektorsorganen. Sammanlagt anslogs under

anslag “

1987/88 7,9 miljoner kronor av sektorsorganen till högskolorna.

Jag utifrån en enkät beräknat hur stora har sektorsforskningsanslag högskolorna förbrukat under 1987/88. Dessa kan hänföra belopp sig till anslag tilldelade under som 1987/88, men som budgetår föregått använts under 1987/88. Detta kan förklara varför detta högskolorna år tillsammans ett kronor -› disponerat högre belopp - 10,4 miljoner än samma år - kronor. sektorsorganen anslagit 7,9 miljoner

om att få

har efterhört högskolornas uppfattning möjligheterna Jag - l-lumanistisk-samhällsvetenskapliga anslag från forskningsråden

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR),

forskningsrådet (HSFR), (MFR), Forskningsrådsnämnden (FRN) Medicinska forskningsrådet

återkom ofta att och Riksbankens jubileumsfond (RBJ). Synpunkten

det lönar sig inte att

forskningsråden inte ger anslag till högskolorna;

söka.

som ovan refererat till framgår inte hur många Av det material jag

lämnat till forskningsråden och lärare vid högskolorna

ansökningar är emellertid - men det är viktigt att som avslagits. Mitt intryck

- att lärare inte iir betona att det endast är ett intryck högskolornas

och att få lämnar in motiverade att söka anslag från forskningsråden

bero en rad förhållanden, t ex

Detta kan naturligtvis på ansökningar.

mest meriterade lärarna är hårt

att de ur forskningssynpunkt

och därför inte får tid att formulera en -upptagna av undervisning

orsaker kan också förklara att ansökan. Samma

konkurrenskraftig

andel av anslag till har så liten sektorsorganens

högskolorna från forskningsråd och sek-

universitet och högskolor. De få anslagen

till utgör emellertid ett memento.

torsorgan högskolorna

och samhället

Högskolorna

uttalas en viss oro för att balansen mellan l direktiv

utredningens

och forskning på eget program-

högskolornas uppdragsforskning

vara. Flertalet förmodas vara ansvar inte är vad den borde projekt

av Utmärkande

utredningar och utvecklingsarbete uppdragskaraktär.

är att de bara undantagsvis redovisas i sådan form, för sådana projekt sätts in i sitt veten-

att och undersökningsresultat frågeställningar

skapliga sammanhang.

av det material som redovisas i Direktivens förmodande bekräftas

FoU en liten del av högskolornas verksamhet, kapitel 3. Dels utgör

externa: medel för uppdrag från dels är huvuddelen av FoU-medlen

och Om man därtill beaktar att

kommuner näringsliv. statliga organ, och åtgärder har

medlen för forskningsanknytning kontaktskapande

sin huvuddel används för inräknats i FoU-budgeten och att dessa till

- t ex stöd till lärare som går på forskarandra ändamål än forskning

kurser för högskolans lärare,

utbildningskurser, överbryggande

bilden än av kontaktsekreterare m m - blir tydligare: Merparten

och utgörs av uppdrags-

forsknings- utvecklingsarbete högskolornas forskning och utvecklingsprojekt.

Men bilden är inte densamma vid alla Vid i

högskolor. Högskolan Eskilstuna/Västerås utgörs nästan hela FoU-budgeten av externa

medel för uppdrag. Högskolan i Örebo å sidan har

andra

förhållandevis mycket FoU-medel, men huvuddelen härrör från

högskoleanslag och anslag från forskningsråd och sektorsorgan.

1987 års regionalpolitiska kommitté har FoU vid utgivit rapporten regionala högskolor (SOU 1988:69). I denna redovisas ett

omfattande material rörande högskolornas FoU. Rapporten

framhåller att skillnaden i de externa FoU-medlens struktur

mellan

högskoleenheter med fasta forskningsresurser och enheter utan sådana

främst är av tre slag. För det första är andelen externa FoU-medel mycket högre vid de mindre och medelstora högskolorna. Dessa är för sin FoU beroende av sådant externt stöd som är till sin

kortfristigt

karaktär. För det andra kommer de externa medlen vid de mindre och medelstora i större från

högskolorna betydligt omfattning

regionala och lokala organ än vad som är fallet vid universiteten. För det tredje saknar de mindre och medelstora nästan helt

högskolorna

den typav relativt långfristiga och obundna anslag somför universitetens del utgår från forskningsråden och i viss sektors-

omfattning organen. Visserligen förekommer det att vissa länsstyrelser, landsting

och banker ger mera och obundna till

långfristiga bidrag

högskolorna. Men dessa bidrag ges utan att den

inomvetenskapliga

kvaliteten i högskolans tilltänkta verksamhet prövas.

Länsstyrelserna kan, sägs det i den regionalpolitiska utredningens rapport, med hjälp av sitt regionalpolitiska C4-anslag ge högskolorna

ekonomiskt stöd i olika former. Ett är det stöd om 1

exempel miljon

som länsstyrelsen i Jämtlands län till i

kronor ger högskolan

Ostersund. Även landstingen ekonomiskt stöd av

ger långsiktig

karaktär till I Värmland har ett

högskolorna. landstinget givit

obundet stöd till i Karlstad. Denna har for

högskolan högskola övrigt mottagit långsiktigt och obundet stöd också från länsstyrelsen samt

från en lokal i och

sparbank. Högskolan Växjö högskolan i

Kristianstad är exempel andra som mottar stöd från

på högskolor

banker i former som att kunnat finansiera

gör högskolorna tidsbegränsade tjänster som professor och adjungerad professor.

Sju av de mindre och medelstora

högskolorna harpå senare år byggt

upp sin forskningspotential med av externt finansierade

hjälp tjänster

professor och adjungerad I flertalet fall är

_som professor. tjänsterna

inrättade vid universitet och tillsatta

genom behörigt fakultetsorgan

moderuniversitet. Undantag från denna regel finns.

vid högskolans i inrättat en adjungerad professur

så har t ex universitetet Linköping i Eskilstuna/Västerås, som tillhör Uppsala

vid högskolan

i Kristianstad och Falun/Borlänge har

högskoleregion. Högskolorna

inrättat och tillsatt tjänster som adjungerad professor. själva

Den - Ett Gunnar Richardson har i uppsatsen frigjorda högskolan (Forskning om oberäkneligt inslag i den statliga forskningspolitiken undersökt förekomsten av extra tjänster som utbildning 1989:1)

Hans undersökning handlar professor och adjungerad professor.

främst om hur universiteten hanterat de möjligheter som öppnat sig

kunna inrätta På är

för dem att själva professurer. några punkter

och resultat intressanta också i det emellertid hans synpunkter

perspektiv som jag har att anlägga.

att som professor till Richardson konstaterar, tjänsterna adjungerad enbart för med fast

en var en angelägenhet högskolor början - gällde ju explicit forskningsorganisation arbetsuppgiften

och annat. om möjligheten att

forskarutbildningen inget Frågan

till en utan kom

förlägga verksamheten högskola forskningsresurser

i samband med 1984 emellertid, säger Richardson, upp till behandling Det konstaterades därvid av såväl

års forskningspolitiska proposition.

statsrådet som av att adjungerad

föredragande utbildningsutskottet,

har att efter beslut av de samverkande

professor möjlighet

verksamheten till en mindre högskola.

högskolestyrelserna förlägga

senare ändrats till att också kunna gälla

Även om arbetsuppgifterna

och forskarutbildning det

är dock alltjämt forskning

grundutbildning

indirekt av kravet att från fakultets-

centrala. Detta framgår yttrande

skall inhämtas innan förordnande utfärdas. eller sektionsnämnd

fortsätter Richardson, att en högskola utan

Det har gjorts gällande,

fasta skulle ha rätt att själv förordna adjungerad forskningsresurser Detta är dock en Uttalandet av 1984 års

professor. missuppfattning.

och krav från

riksdag är entydigt högskoleförordningens på yttrande

eller sektionsnämnd f ö också stöd för den fakultets- ger eftersom sådant inte finns vid mindre

uppfattningen, ju organ

högskolor.

har antalet inrättade under åren Richardson kartlagt professurer och kommenterar sätt. Det

1982-88 utvecklingen på följande

tveklöst så att universiteten tack vare den ökade friheten förhåller sig externa medel i betydande grad kunnat och den växande tillgången på

8l

förstärka sina forskningsresurser och att därmed också påveka de

som kommit till uttryck i statsmakternas

prioriteringar långtidsprogram.

Antal-inrättade professurer 1982-19881

De mindre och medelstora högskolornas intresse för extra tjänster

som professor och adjungerad professor bör sättas in i det av

Richardson observerade sammanhanget. I rapporten från 1987 års regionalpolitiska kommitté redovisas följande beträffande de mindre och medelstora högskolorna:

Vid högskolorna inrättade professurer: adjungerade, extra och

associerade? 1987/883

Eskilstuna 5

i Falun 2 Gävle 3

1 Kristianstad v Summa _29

Högskoloma har anpassat sig till utvecklingen och i likhet med universiteten börjat utnyttja till buds stående möjligheter och resurser för kunna hävda sig och motsvara de förväntningar som den

omgivande regionen uttalar.

Det erbjuder stora svårigheter att mera exakt kunna

uppskatta graden

av forskning på eget programansvar samt omfattningen och innehållet i den FoU som bedrivs vid högskolorna. l till flera av

anslutning

*Källaz Richardson, Den frigjorda högskolan

- Ett oberäkneligt inslag i den statliga» *forskningspolitiken (Forskning om utbildning 1989:1). ZTermen associerad professor används av högskolan i Karlstad för att beteckna en professor vid universitet som genom särskilt avtal på deltid är knuten till högskolan i Karlstad. 3Källa: FoU vid regionala högskolor (sou 1988:69).

har bildats FoU-stiftelser och det är ibland

högskolorna regionala

om en verksamhet bedrivs av högskolan eller av svårt att avgöra denna stiftelse. Stiftelsema finansieras av länsstyrelser, landsting,

utvecklingsfonder och handelskammare. kommuner/kommunförbund, har som att vara basñnansiärer for den FoU

Några stiftelser uppgift

Så är fallet vid i

som högskolan bedriver. högskolan

Vid andra som t ex de i Kalmar och Sundsvall/Härnösand. högskolor, är stiftelserna nära knutna till högskolan, men deras Halmstad, verksamhet är skild från högskolans egen FoU.

En balans mellan forskningen på eget programansvar och upp-

rimlig

är önskvärd och nödvändig. Det är min

dragsverksamheten

att det kan skada både utveckling och

uppfattning högskolans

kvalitet om begränsas till ett eller ett par utbildningens forskningen och är villiga att

områden som banker, länsstyrelser företag

för att stärka Även forskning inom

finansiera regionens näringsliv.

områden är av de nämnda skälen viktig och därför bör forskandra öka. ningen på eget programansvar

och kan också

En omfattande uppdragsverksamhet uppdragsforskning

lärarna blir så upptagna av denna att leda till att de välkvaliñcerade kvalitet inte kan Samma kan

undervisningens upprätthållas. problem

den som åt sikt drabba högskola ägnar sitt huvudintresse

på längre

och försummar att utveckla grundutbildningen

uppdragsverksamhet

Den enskilda högskolan och forskningen på eget programansvar. för att en balans mellan och måste ta ansvaret rimlig uppdrag upprätthålls. Ibland kan det därför

forskning på eget programansvar

att avvisa som inte uppvägs av en

vara nödvändigt uppdrag,

tillräckligt omfattande forskning på eget programansvar.

Slutsatser

av vilka åtgärder som Min uppgift är att göra en samlad bedömning

krävs för att i rimlig utsträckning

forskning på eget programansvar skall kunna och utvecklas också vid de mindre och medelstora

fortgå

direktiven kan forskning på eget programansvar

högskolorna. Enligt

avse både över och över forskningsråden

högskolebudgeten

och sektoriellt och industriellt motiverad finansierad forskning som till inom ett

forskning syftar långsiktig kunskapsuppbyggnad

visst område.

Av det material och de synpunkter som jag har insamlat att

framgår,

fakultetsnämndema inte har spelat någon direkt roll för utvecklandet av samarbete mellan universitet och Kontakter och

högskolor. skapas

samarbete byggs upp mellan forskare och vid olika

forskargrupper

högskolor och universitet då finns.

intressegemenskap

Mitt material visar också att är forskningen på eget programansvar svagt utvecklad vid de flesta högskolor, medan

uppdragsforskningen

växer. Kraven på högskolan från det samhället har också

omgivande

ökat relativt snabbt. Det är nu inte längre tal om att de mindre och medelstora högskolorna skall sina insatser till

begränsa

grundutbildning. Det förväntas av dem att de genom FoU skall bidra till regionens Risker finns att verksamheten

utveckling. vid

högskolorna kommer att vridas alltmera mot sådan som

forskning

kan finansieras med medel och att därmed

regionala forskningen

kommer att bedrivas i former som ställer utanför den

högskolorna

sedvanliga vetenskapliga kvalitetskontrollen. Det finns skäl att erinra om att forskningen vid alla universitet och bör bedömas

högskolor

efter en internationell måttstock. Den enda för att så blir

garantin

fallet är att en ansenlig del av vid utsätts

forskningen varje högskola

för prövning av forskningsråd och i form.

publiceras gängse

Hemeskommittén har, som jag flera nämnt, att ett

gånger föreslagit

Norgenätverk, som knyter samman forskare och lärare vid distrikts-

högskolorna med grundforskningsinstitutionerna vid universiteten och de vetenskapliga högskolorna, Humanistiskbyggs upp. samhällsvetenskapliga forskningsrådets arbetsgrupp för komparativ

kulturforskning tog för ett par år sedan upp en liknande tanke och föreslog att HSFR skall stödja av

uppbyggandet tidsbegränsade

forskarnätverk i komparativ

kulturforskning.

Arbetsgruppen framhöll för det första att det är

synnerligen viktigt att i de existerande universitetsinstitutionerna dagens läge prioritera

som forskningens basenheter. Institutionen eller

institutionsgruppen

som forskande enhet måste bevaras och stärkas för att kunna

fungera

som en vital del av det internationella kontaktnätet

vetenskapliga för

grundforskning. För det andra har det rent praktiskt visat svårt

sig

att på grund av och arbetsskäl forskare för

familje- lösgöra längre

vistelser vid ett För det menade

forskningscentrum. tredje, gruppen,

är tiden mogen för alternativa och mer flexibla som arbetsformer, bryter traditionellt revirtänkande och sammanför forskare från olika orter och ämnen utan att nya institutioner skapas. Det bör vara

att den snabba inom dataområdet. Med

möjligt utnyttja utvecklingen

kan elektroniska kommunikations-

ganska blygsamma investeringar

av i ett

former upprättas genom sammankoppling persondatorer

forskarnätverk.

bör en nätverksmodell utgå från olika grupper, Enligt arbetsgruppen som består av forskare från skilda orter och institutioner som arbetar

problematik inom större gränsöverskridande projekt.

med gemensam Dessa enskilda nätverk tilldelas ekonomiska basresurser, som korta men intensiva i form av

möjliggör sammandragningar

arbetsseminarier. sammansättningen av sådana grupper kan variera, om en viss blandning av men det vore en fördel, säger arbetsgruppen, och äldre forskare kunde etableras. yngre

till är intressant för mitt

Arbetsgruppens förslag Organisationsform

min finns att pröva om

uppdrag. Enligt mening anledning

av nätverk i vilka forskare från både univer-

uppbyggandet ingår

sitetens och skulle kunna

grundforskningsinstitutioner högskolorna

vara ett sätt att öka andelen forskning på eget programansvar på arbetssätt och metodik bör kunna

högskolorna. Forskningsrådens

vid av nätverk. Högskoloma bör således

tillämpas uppbyggandet

stimuleras att tillsammans med forskargrupper vid andra universitet och söka medel för att kunna delta i grundforsknings-

högskolor

inriktade nätverk.

5. och - modeller

Framtid utveckling några

De mindre och medelstora högskolorna har alla ambitioner att utvecklas vidare. Några har uttalade mål att bli universitet och

därmed få fasta forskningsresurser.

Myndigheter, kommuner, organisationer, press och näringsliv på högskoleortema knyter stora förhoppningar till högskolorna och

förutsätter att dessa skall bidra till regionens utveckling. Forskningen framställs som en dynamisk kraft som, om den tillåts expandera, ger regionen växtkraft. Åke E. Andersson har i flera böcker och senast i Universitet - framtid för en sådan

Regioners (1988) givit uttryck uppfattning. Liknande tankegångar framförs i den tidigare nämnda

rapporten från 1987 års regionalpolitiska kommitté: FoU vid

regionala högskolor (SOU 1988:69):

En satsning på högre utbildning och forskning har en stor betydelse för samhällsutvecklingen. Det visar inte minst den utveckling som skett i universitetsonerna under de senaste åren. Finns högskolor och forskningsverksamhet på en on drar det också till sig annan verksamhet som kräver högt utbildad personal. l den meningen har alla universitet och högskolor en regional betydelse. Detta faktum hindrar dock inte att både universitet och högskolor samtidigt bidrar till både den nationella och intemationella kompetensutvecklingen inom sina resp specialområden. Det är framförallt teknisk utveckling och forskning som hittills har ansetts viktiga för vissa typer av näringslivslokaliseringar. Alltmer börjar man dock inse att det behövs en mer differentierad verksamhet for den kvalificerade arbetskraften för att lättare kunna rekrytera personal. En viktig motor i en sådan differentierad arbetsmarknad är förekomsten av en forskningsorganisation eller av annan organiserad FoU-verksamhet.

Fyra universitetskulturer

På senare år har således starka krafter runt högskolorna börjat ställa kravet att de skall utveckla sin FoU-kapacitet. I viss utsträckning har

resurser till högskolorna för lokal och nivå frambringats

på regional

är i förhållande till de deras Dessa betydande

FoU-verksamhet,

förfogar över för lärarnas forskning på eget

resurser högskolorna

denna finns anledning att ställa frågan:

Mot bakgrund

programansvar. och vad borde den vara? Svante

Vad är en högskola för något

har ett tankeväckande sätt sökt bena ut problemet

Beckman nyligen på

(Vest - Tidskrift för veten-

Fyra universitetskulturer

i uppsatsen

framställningen ansluter nära till 1989:2). Den följande

skapsstudier

Beckmans uppsats.

är svaret omstritt. En lång Vad är en högskola? På denna fråga

då

modeller. Samtidigt har tradition dagens uttolkare många

erbjuder

senaste hundra åren blivit allt viktigare universiteten de

för och växlande krav samhällsinstitutioner, som utsätts långtgående

och nya samhällsbehov. Nya

på att tjäna nya herrar, nya ideologier

står mot varandra. De säger Beckman, och modeller svajar,

gamla

universitetet och U68:s om drömmar om det fria Humboldtska

mellan

den moderna utbildningsmaskinen.

har röster höjts för att

l hägnet av ett antågande kunskapssamhälle

identitet och status. En offensiv är tydlig restaurera universitetens

och

mot 1970-talets förskolning, byråkratisering, regionalisering

och mot den intellektuella, sociala och amsiñering av universiteten

av dem. mellan vad som

utspädningen Rågången

geografiska

är och inte är universitet markeras.

rätteligen

betonas kvalitet i stället för kvantitet; grund-

l ökande utsträckning

i stället för myndighetsstyrd utrednings-

läggande vetenskap

teoretisk i stället för praktisk verksamhet; kvalificerad bildning

starkare band till det arbetsmarknadsstyrd funktionärsutbildning;

i stället för till lokala intressegrupper;

globala vetenskapssamfundet

akademiskt i stället för byråkratisk

professionellt självstyre

Slutligen ställs

och förvaltningsmässig Standardisering.

underordning resurser till elitinstitutioner mot regional-

behovet av koncentrerade

politiskt motiverad spridning.

emellertid inte allenarådande eller ens

Denna debattlinje är

söker återställa universitetens dominerande. Medan nyklassicismen

i form av forskarbyar, brant autonomi och status knyter verkligheten

av och växande externfmansiering forskningen, uppdragsutbildning

universiteten och högskolorna med

marknadslönesättning samman

marknadens företag och organisationer på nya sätt. Denna utveckling

är särskilt vid de mindre och medelstora

tydlig högskolorna.

Universitetens, högskolornas och vetenskapens tillvunna som

ställning

det moderna samhällets strategiska produktionsfaktor, auktoritetskälla och karriärmaskin, har ställt högskolan mitt i alla tänkbara

byn;

ekonomiska, politiska och ideologiska intressenter sliter och drar i den och försöker styra den. Att förena som motor i

ställningen

utvecklingen med anspråken på egenart, distans, intellektuellt oberoende, kvalitet och självstyre är inte lätt. Beckman hävdar att universitet och högskolor därför måste ransonera sina gracer och se om sitt hus för att bibehålla sin och återställa den inre

tjuskraft

sammanhållning som hotas av deras framgångar under de senaste hundra åren.

Beckman urskiljer fyra universitetskulturer. Dessa är förenade med ett antal allmänna

målsättningar, bildningsideal, auktoriseringsprinciper, värderingar och föreställningar om kunskapsbildningens

villkor. Företrädarna för dessa olika kulturer är om vad

oeniga

universitet är och vad de borde vara. De är oense om vad universitet är bra för, om vilka verksamheter som är centrala och om de verksamhetsformer som tillkommer dem. Ofta har de

rätteligen

emellertid tron gemensamt att universitet är något viktigt, vilket nog kan förklaras av att de framlever sina liv i sådana. Med av ett

hjälp enkelt klassificeringssystem Beckman av utpekar fyra huvudtyper

universitetskulturer som fått de lagom karikerade beteckningama Templet, Fabriken, Oasen och Basaren.

I debatten intar mellan autonomi och heteronomi en

motsättningen

framträdande plats. Några betonar universitetens

organisatoriska självständighet, andra deras organisatoriska avhängighet av

omgivningen. Diskussionen kring autonomi-heteronomi handlar emellertid inte om huruvida universiteten skall vara värdefulla for sin omgivning eller inte; den handlar om vilken omgivning de skall vara värdefulla för och i vilka avseenden. Den också om

gäller frågan

universiteten for att kunna vara värdefulla för sin kräver

omgivning

en autonom eller heteronom organisatorisk till denna.

bindning

Den andra huvudmotsättningen gäller distinktionen mellan och

öppna

slutna organisationspñnciper. Element av över- och är

underordning naturligtvis självklara beståndsdelar i varje slags organisation, men

det är ett gap mellan den öppna, kollegiala form av auktoritets-

råder mellan och novisen, eller mellan relationer som experten och de slutna, hierarkiska relationer som kunden och leverantören och den eller mellan herren och råder mellan chefen underlydande I denna dimension är den svenska universitetshans undersâte.

efterkrigstiden. Fabriksmodellens kulturens utveckling tvetydig under

har med förstärkt organisa-

starkt framflyttade positioner bidragit torisk samtidigt har Basarrnodellens stigande stjärna hierarkisering,

under- den senaste tioärsperioden verkat öppnande.

de två får Beckman fram sina Genom att kombinera motsättningarna fyra huvudtyper av universitetskulturer.

heteronom

Basaren Fabriken

Marknad Byrákrati 4 á Swan

Dansa

Oasen Templet Anarki Teknokrati

Autommi

kalla annat. Fabriken skulle

Man kunde naturligtvis typerna något

modellen. kunde kallas den

kunna kallas den byråkratiska Templet

särskilt med och

teknokratiska. Byråkrati har då inget formkrångel

att utan med heteronom hög sammanträdesfrekvens göra, just hierarkiserad Det

(utifrånstyrd) (toppstyrd) organisation.

är en prototyp för en modern byråkratisk

»kapitalistiska företaget

har här särskilt med ingenjörer eller

organisation. Teknokrati inget

tekniker utan används i den gängse samhälls-

specifika att göra

av Basaren kan på ett

vetenskapliga,bemärkelsen expertstyre.

sätt kallas marknadsmodellen och

tämligen bokstavligt beskrivande

kallas den modellen.

Oasenkan anar/tiska

Forskning på eget programansvar

analys, som här endast har kunnat antydas, utgör enligt

Beckmans å

en värdefull när relationen diskuteras mellan

min mening bakgrund,

ena sidan de. mindre och medelstora högskolorna och å andra sidan

vetenskapssamhället i ston. innan jag går över till denna fråga och

fram ett antal tänkbara modeller för hur högskolornas kontakt

lägger med universiteten och vetenskapssamhället kan organiseras, skall jag

kortfattat diskutera några viktiga utgångspunkter för detta arbete.

Med den ökande strömmen av kunskap, som kännetecknar vårt samhälle, är det befogat att fråga: Vilken kunskap är varaktig och därför särskilt viktig? Vad skall man välja ut ur det ökande myllret av forskningsresultat? För att svara på sådana frågor krävs, och det sägs allt oftare, vilket den norska Herneskommittén betonar,

grundläggande kunskaper eller med andra ord grundforskningskompetens. Det är grundforskningen, som ger oss kunskaper att möta och lösa oväntade problem. Det är tillgången på goda grundforsk-

ningsmiljöer som avgör, om vi vid behov skall kunna ta upp målin-

riktad grundforskning inom ett givet fält och det är grundforskningeñ som ger den tillämpade forskningen näring.

För att de mindre och medelstora högskolorna skall kunna ha den

på-

drivande roll i den regionala utvecklingen, som många fordrar att de skall spela, krävs något mera än att de bedriver och

forsknings-

utvecklingsarbete riktat mot regionens behov. Ett bedrivel

ensidigt

utvecklingsarbete förlorar sin kraft och kompetens om det inte står i

ständig förbindelse med kvalitativt högtstående grundforskning. Detta innebär att högskolorna måste ägna kvalitetsfrågoma i utbildning och

forskning största uppmärksamhet. Men det innebär också att de i samspel med universitetens forskningsinstitutioner måste få tillfälle att utveckla sin grundforskning eller, uttryckt i andra ord, forskningen på eget programansvar. Vid konstruktionen av modeller för samarbete mellan högskolorna och bör man

vetenskapssamhället

ta hänsyn till högskolornas väl dokumenterade intresse för att utveckla sin vetenskapliga kompetens. Det viktiga blir att stimulera till utveckling av samarbetsformer på utförandenivå. får

Högskolorna

inte bli renodlade basarer eller fabriker.

Jag vill här ta upp begreppet forskning på eget programansvar till diskussion. Vid mina samtal på högskolorna har märkt att flera

jag högskolor vill använda den rörliga resursen till att

bygga upp sin

kompetens inom något eller några proñlområden. Innebörden av

ordet eget har därvid förskjutits från den enskilde forskaren till den enskilda högskolan. Det är angeläget att varje högskola stimuleras att

och ta ansvar för högskolans forskning på eget bygga upp programansvar.

sin väg, påverkad och styrd Om varje högskola går egen

av sin lokala omvärld, ñnns det stora risker för att vi

huvudsakligen

få små till orter, med kommer att institutioner, spridda många samarbete sinsemellan. Alla högskolor kan inte göra

bristfälligt

Mer bör följas av

samma sak. forskning på eget programansvar

så att sina valda fält bedriver

specialisering, varje högskola på

verksamhet. För all forskning, även för den som bedrivs

högklassig

vid de mindre och medelstora högskolorna, gäller att den bedöms

efter en internationell måttstock. min mening är det därför

Enligt

- av

att högskolornas val av profilområden utformningen nödvändigt

- med högsta forskningen på eget programansvar görs i samverkan Vid valet av modell för samarbete

möjliga vetenskapliga kompetens.

mellan och vetenskapssamhället måste de nyss nämnda

högskolorna synpunktema beaktas.

Flera har en tendens att täcka mycket stora områden.

högskolor vilja

visar att denna

Några högskolor genom utpeka många forskningsfält

ambition. Måhända har de överskattat de nationella resurser som kan

till deras och otillräckligt beaktat att

ställas förfogande

forskning förutsätter tillgång till en både bred och

problemorienterad

Utan att ta ställning till om deras

djup vetenskaplig kompetens.

ambitioner är rimliga med hänsyn till de nämnda omständigheterna,

vill det utvecklingsarbete gällande problemorienterad jag peka på

som universitetet i utförde den

forskning Linköping innan

startade. Det som om flera temaorienterade forskningen syns skulle haft av att ta del av detta väldokumenterade

högskolor nytta

som för har utvärderats av en grupp amerikanska och arbete, övrigt svenska forskare.

Lärarnas och är avgörande för högskolornas kunskaper förmåga

att utvecklas. Därför bör modellerna för samverkan

möjligheter

mellan och vetenskapssamhället utformas så att de redan

högskolorna

lärarna att bevara och höja sin

forskningskompetenta ges möjlighet

att andelen forskarutbildade lärare ökar och att de icke kompetens, forskarutbildade lärares kompetens stärks, även om de

vetenskapliga inte vill en forskarutbildning. Det finns nämligen påbörja fullständig

till en av vetenskapliga standard.

ingen genväg höjning högskolornas

har ansvaret för att strategier utformas för hur

Högskoloma själva

lärarnas skall stärkas. Högskoloma måste

vetenskapliga kompetens

9|

därvid uppmuntras att utforma och genomföra planer för en sådan höjning, som i första hand bör omfatta ett antal nyckelpersoner och nyckelgrupper.

Tilldelningen av resurser

Resurser till högskolorna för bl a forskning och av forskarutbildning deras lärare anvisas för närvarande via tre UHÄ fördelar anslag: medel från anslaget för (D 15:1) och från

forskningsanknytning

anslaget för kontaktskapande atgärder (D 28:3) och fakultetsnämnderna från anslaget för rörlig resurs på fakultetsanslagen. UHÄ:s fördelning av medel från för anslagen forskningsanknytning och kontaktskapande åtgärder sker efter varierande Den en principer. gång av regionstyrelserna gjorda fördelningen av forskningsanknytningsmedel syns emellertid ha övertagits av UHÄ och fortfarande vara e styrande.

Det är svårt att få ett grepp om vilka principer högskolorna tillämpat för den interna fördelningen av medel för och forskningsanknytning kontaktskapande åtgärder. Högskoloma bör stärka sin och sina lärares vetenskapliga kompetens och särskilt slå vakt om forskningen påeget programansvar.

Med hänsyn till de nämnda omständigheterna bör vetenskapliga bedömningsgrunder spela en större roll än hittills vid fördelningen av samtliga de medel statsmakterna ställer till högskolornas förfogande för deras utveckling och samt lärarnas

forskning forskarutbildning.

Samtidigt är det angeläget att de myndigheter eller nämnder som har att fördela medlen att ta ett samlat om ges möjlighet grepp på frågan varje högskolas utveckling. Enligt min mening är det därför motiverat att de resurser högskolorna får tilldelade för sig forskningsanknytning (D 15:1) och för kontaktskapande åtgärder (D 28:3) sammanförs i ett anslag, som jag fortsättningsvis betecknar D 999, de mindre och medelstora högskolornas och anslag för forskning forskarutbildning. Det är angeläget att detta nya anslag också tillförs ett belopp som minst motsvarar den summa som de mindre och medelstora högskolorna för närvarande är tillförsäkrade ur den rörliga resursen för forskning.

Mitt förslag om införande av det nya D 999, de mindre och anslaget medelstora högskolornas anslag för forskning och forskarutbildning,

att vissa kan införas i Förordning om utnyttjande

medför ändringar

av medel för och högskoleadjunkters forskning

högskolelektorers

Andra i 3:e kan utgå: Vid

(SFS 1987:608). stycket paragrafen

att för lärare vid sådan som urvalet skall dock tillses högskoleerhet, skall medel ur den

saknar fasta forskningsresurser, årligen utgå

resursen med minst det som i genomsnitt under de tre

rörliga belopp

åren har ur resursen för lärare vid enheten

närmast föregående utgått i fråga.

förutsätter emellertid att de mindre och medelstora högskolornas

Jag

kommer att vara ledamöter av

lärare även i fortsättningen

därav är att ansöka om

fakultetskollegierna och i kraft berättigade

ur fakulteternas för och att de på samma

medel anslag forskning

som universitetens lärare kan konkurrera om tillgängliga villkor

medel.

modeller för samverkan högskolor

Fyra

vetenskapssamhälle

Närmast tecknas alternativa modeller för högskolornas

några

universiteten och Alla

samverkan med vetenskapssamhället.

från att de ovan nämnda resurserna samlas i ett modellerna utgår modell diskuteras hur medlen skall fördelas mellan

anslag. För varje

och olika ändamål inom respektive högskola.

högskolorna på

1. onuni ver sitet

Regi

1.1 Fakultetsnämnd med nuvarande sammansättning

mellan och vid såväl

Sambandet forskning grundutbildning

universiteten som kan ett formellt plan säkerställas

högskolorna på

och betonas starkare än för närvarande om fakultetsnämndcrnas

för förstärks. En sådan åtgärd innebär att

ansvar grundutbildningen

får en mindre medan universiteten

högskolorna självständig ställning

får rollen av* eller rättare fakultetsnämnderna

regionuniversitet,

rollen av med ett utsträckt ansvar för verksamheten

regionfakulteter,

universitetet. Detta skulle kunna ske genom att utanför det egna får och fördela regionens andel av fakultetsnämnderna disponera D de mindre och medelstora anslag för

anslaget 999, högskolornas

och Fakultetsnämnderna bör i så fall

forskning forskarutbildning.

fördela anslagen såväl mellan högskolorna som mellan olika ändamål

inom respektive högskola.

I någon mening innebär modellen med regionuniversitet en återgång

till det system med universitetsñlialer, som vi hade under

perioden

1967-77. Viktiga skillnader är emellertid att det då farms endast

fyra

universitetsfilialer och att deras verksamhet var begränsad till

några

av de filosofiska fakulteternas ämnen. var

Undervisningen

organiserad på det traditionella sättet i akademiska ämnen och i ett sådant system erbjuder indelningen i fakulteter få problem eftersom det går lätt att hänföra ämnen till fakulteter.

För närvarande finns inte mindre än 14 mindre och medelstora högskolor och ytterligare två tillkommer inom kort. För t ex Lunds universitet skulle denna modell innebära att fakultetsnämndema där finge ansvar för verksamheten vid det universitetet samt egna därutöver fem högskolor. kan ställas om fakultetsnämnder

Frågan

med så spridda ansvarsområden kan vid alla

följa utvecklingen

enheterna och på ett rimligt sätt sina

fullgöra uppgifter.

Till detta kommer att högskolorna numera i

betydande omfattning

ger utbildning i teknik, varför även de tekniska måste

högskolorna

anknytas till regionuniversitetet. Detta förutsätter särskilda arrangemang i Göteborgs och Umeå Förhållandena

högskoleregioner. kompliceras ytterligare av att inte är

högskoleutbildningen längre

organiserad i ämnen utan i vilka ofta är av

utbildningslinjer,

tvärvetenskaplig karaktär och sträcker över flera fakultets- och

sig

sektionsgränser. Universitetens traditionella kan

fakultetsindelning

därför inte utan vidare vara

sägas lämplig indelningsgrund för

högskolornas verksamhet. Ett införande av en sådan skulle

indelning

kunna hindra lovande och

utbildnings- forskningssamverkan vid

högskolorna över ärnnes- och En stark av

fakultetsgränser. bindning

varje högskola till ett bestämt universitet kan också hindra den att i samarbete med institutioner och vid andra

forskargrupper universitet

utveckla en egen profil.

En uppenbar fördel med denna modell

är att högskolornas

verksamhet kommer

att prövas av vetenskapligt kompetenta organ.

Under av att fakultetsnämnderna kan

förutsättning fylla sina uppgifter

ökas för att vid

förutsättningarna utbildningen högskolorna kommer

att vila Med de på vetenskaplig grund. medel som står till fakultetsnämndemas förfogande kan de vid behov anvisa resurser för

av lärare vid och i viss omfattning

forskarutbildning högskolorna decentralisera forskarutbildningen.

Fakultetsnämndema bör också ha att i större omfattning än

möjlighet

för närvarande universitetets institutioner för lärarna vid

öppna

och forskarutbildningen för högskolornas studenter. högskolorna

inom universiteten talar emellertid mot denna modell.

Utvecklingen

För år sedan universiteten frihet att besluta

några gav statsmakterna om sin inre och möjligheten öppnades för att ersätta

organisation

fakultetsnämnder och med utbildnings- och

linjenämnder

Flera universitet har tagit vara på denna

forskningsnämnder. möjlighet.

1.2 Fakultetsnämnd med representation från högskolorna

ger inte högskolorna en självskriven represen- Högskoleförordningen

tation i fakultetsnämndema. Nämnderna har, utöver representanter for de anställda och de studerande, sju ledamöter av vilka fyra skall

vara två innehar tjänst där forskning ingår professorer, ytterligare som en arbetsuppgift samt en vara högskolelektor.

finns att ge högskolorna representation i fakultets- Möjlighet nämnderna. Om varje högskola skall vara representerad i varje

fakultetsnämnd som verksamhet anknyter till kommer

högskolans

antalet ledamöter i vissa nämnder emellertid att bli orimligt stort. Nöjer man sig å andra sidan med att föreskriva att en representant för i regionen skall vara ledamot av fakultetsnämnd

högskolorna

kommer den enskilda inte att bli representerad särskilt

högskolan

ofta. Avståndet mellan fakultetsnämndema och verksamheten vid högskolorna kommer även fortsättningsvis att förbli stort.

Man bör inte bortse från riskerna for en ökad byråkratisering med en utökad fakultetsnämnd. En rad praktiska svårigheter brukar också uppträda när beslutande organ har många ledamöter.

1.3 Rektorsämbetena ansvarar för samarbetet

Högskoloma kärmetecknas av att deras verksamhet är avsevärt mindre än universitetens. De har därför behov av att organisera sig i

inget fakulteter. Högskolomas styrka i fråga om forskning och utveckl-

ligger, som tydligt framgår av den verksamhet de redan

ingsarbete

bedriver, i att de lättare än universiteten kan ta sig an uppgifter som

griper över ämnes- och Om skall

fakultetsgränser. högskolorna

anpassa sig till universitetens som de ovannämnda

fakultetsindelning,

modellerna förutsätter, kan de få svårt att

specialisera sig på

forskningsfält, där de kan bli nationellt ledande och en

uppnå

internationell standard. Det kan därför finnas skäl att etablera kontakten mellan och universitet sådan nivå att

högskolor på

nackdelarna med undviks.

fakultetsindelningen

Genom att tilldela universitetens rektorsämbeten det ansvar för

högskoiomas kontakt med universiteten som hittills åvilat fakultetsnämndema uppnås en rad fördelar. Universitetens rektorsämbeten har sin i

motsvarighet högskolornas rektorsämbeten med vilka

överläggningar kan äga rum i gemensamma På universiteten

frågor.

kommer ansvaret att central nivå. Denna har som

ligga på regel

resurser att de som beñnns

genomföra åtgärder nödvändiga eller

särskilt angelägna. Samarbetet mellan universitet och bör

högskola

enkelt och snabbt kunna till inom

anpassas förändringar högskolorna,

vilket inte är med den relativt stela

möjligt fakultetsorganisationen.

I alla utom och Umeå kan ansvaret

högskoleregioner Göteborgs för

högskolornas vetenskapliga kontakter åvila ett rektorsämbete regionens universitet. I de två nämnda berörs emellertid

regionerna

för de tekniska del Chalmers tekniska

utbildningarnas högskola

respektive högskolan i Luleå. Det bör bli en för

angelägenhet

rektorsämbetena vid dessa två och universitetens

högskolor

rektorsämbeten att tillsammans avgöra hur ansvaret skall fördelas.

Medlen ur D 999, de mindre och medelstora

högskolornas anslag för

forskning och bör anvisas universitet

forskarutbildning, respektive

för mellan berörda sedan

fördelning högskolor, högskolorna uppgjort

långsiktiga program för hur medlen skall användas.

För att få en kan rektorsämbetet

smidig organisation delegera huvud-

delen av det arbetet för kontakterna med

praktiska högskolorna till ett

organ som också kan innehålla representanter för Det är

högskolorna.

också möjligt for rektorsämbetet att hänföra vissa frågor, som t ex

bedömning av till

vetenskaplig kompetens, lämplig fakultetsnämnd.

Men hur dessa organisationsfrågor skall ordnas bör få bli en angelägenhet för det enskilda universitetet i samråd med berörda

högskolor.

1.4¶Högskolomas forskningsnämnd

en variant modellen med kan prövas,

Ytterligare på regionuniversitet

att vid universitet inrätta en högskolornas forsknings-

nämligen varje

bör få ansvaret för de mindre och medelstora nämnd. Denna och tilldelas samma ställning och uppgifter

högskolornas forskning

Nämnden bör över regionens andel som fakultetsnärnndema. förfoga de mindre och medelstora anslag för

av D 999, högskolornas

och och fritt kunna fördela anslaget

forskning forskarutbildning, mellan högskolorna.

bör ha en sammansättning som motsvarar

Forskningsnämnden

och således utöver för de fakultetsnämndernas representanter och de studerande ha ledamöter från professorskåren anställda några universitetet samt ledamöter som är lärare vid de mindre

vid några

ledamöter bör

och medelstora högskolorna. Forskningsnämndens utses av universitetsstyrelsen.

Ik

alla kan en rad skäl anföras.

Mot regionuniversitetsmodellerna

är stor för att - med användning av Sannolikheten högskolorna

Beckmans lekfulla terminologi - kommer att uppfatta sig tillhöriga

och av en långt bort från

Fabriken, styrd byråkrati belägen

eller - varvid lärarna blir tempeltjänare, som

högskolan, Templet

- och utan att beakta krav styrs av universitetets prästerskap möjlighet och önskemål från samhället som omger högskolan.

företrädare har för att de

Högskolomas givit uttryck uppfattningen

de resurser de tilldelas. Detta talar för att

önskar disponera

mellan och universitetet inom ett

samarbetet högskolorna

inte kommer att bli särskilt fruktbart.

regionuniversitet

tanken ett talar också att högskolorna binds

Mot på regionuniversitet

samverkan med ett universitet i sin FoU-verksamhet, fastän till erfarenheterna visar att är i färd med att bygga upp

högskolorna

kontaktnät bestående av forskare och forskargrupper vid många i Skandinavien. En fast till ett universitet kan _ universitet knytning en att i samverkan med institutioner vid andra

hindra högskola

universitet utveckla sin specialitet.

Från nationella har modellerna 1.3 och 1.4 av

utgångspunkter

en fördel. Det D 999, de

regionuniversitetet föreslagna anslaget

mindre och medelstora högskolornas anslag för och

forskning

forskarutbildning, behöver av centrala myndigheter endast fördelas mellan fem regionuniversitet, om den nuvarande

regionindelningen

bibehålls, eftersom Stockholmsregionen inte innehåller mindre

några och medelstora högskolor. Det är naturligtvis möjligtäatt ändra på

ansvarsfördelningen mellan universiteten för de mindre och medelstora högskolorna. Men det ligger utanför mitt att ta

uppdrag

upp denna fråga.

2. Samarbete genom kontrakt

Universitetet i Bergen har inlett samarbete i intressanta former med

distriktshögskoloma på Vestlandet i var en Norge. Utgångspunkten till distriktshögskolan i Agder decentraliserad

hovedfagsundervisning

i norska. Undervisningen skedde lokalt i Kristiansand med lärare från Agder Distriktshøyskole och universitetet i men för

Bergen,

undervisning och examination svarade universitetet i

Bergen.

På grundval av erfarenheterna av samarbetet med i

distriktshögskolan

Agder tog universitetet initiativ till ett formaliserat samarbete med samtliga distriktshögskolor på Vestlandet. Kontrakt om samarbete slöts mellan universitet och I kontrakten

distriktshögskolorna.

regleras formerna för samarbetet. För närvarande omfattar detta: decentralisering av i en rad ämnen, men

hovedfagsundervisningen

med den innebörden att universitetet i har examinationsrätten;

Bergen

samarbete om lärare vid

forskarutbildning av yngre distriktshög-

skoloma i sådana former att dessa stimuleras att delta i universitetets

forskarutbildning; utbyte av lärare mellan universitet och

högskolor

och engagerande av kvalificerade lärare vid i

distriktshögskolorna

lärarstaben vid universitetet.

Ett utbyggt samarbete rörande borde också i kunna

forskning Sverige

ske inom ramen för ett kontrakt mellan högskola och universitet. I författningstexten skulle kunna anges att har att

varje högskola

upprätta ett kontrakt om samarbete med ett universitet i som

frågor rör högskolans och forskning utbildningens vetenskapliga anknytning.

Detaljerna i formerna för samverkan får det sedan ankomma

på

högskola och universitet att komma överens om.

Skall den enskilda ha att fritt

högskolan möjlighet välja samverkande

universitet? Högskoloma kan bindas vid ett bestämt som universitet,

fallet är i nuvarande Detta skulle innebära att den nuvarande system. mellan universiteten består, men att formerna

ansvarsfördelningen beslutas av en högskola i förhandlingar

för samverkan självständig i detta hänseende oberoende universitet. Resurser med ett likaledes och av högskolans lärare m m bör

för forskning forskarutbildning

men med att medlen får

ges till respektive högskola, tillägget

först sedan samverkande universitet godkänt ändamålet användas

med kontrakt har den fördelen att samarbetet sker mellan

Systemet

två där också högskolan kan ställa sina krav och vid

jämställda parter,

i avtalet. Genom kontraktsformen kan

behov få förändringar gjorda

inriktas områden som finner det samarbetet också på högskolan att särskilt t ex att bedriva forskarutbildning inom motiverat utveckla, ett område, där lider allvarlig brist på kompetens.

högskolan

till att sluta avtal med ett bestämt Mot att binda högskolorna kan anföras att det faktiska samarbetet inte universitet återigen till en - ett universitet. Varje högskola har

begränsar sig högskola

med flera universitet. Detta skulle tala

utvecklat forskningssamarbete

för att en skulle kunna välja att sluta avtal genom kontrakt

högskola

universitet. Vill man driva saken riktigt långt borde med helt valfritt kunna sluta avtal med flera universitet. Mot en sådan

en högskola

talar emellertid att av ansvaret för högskolorna

valfrihet fördelningen mellan universiteten blir synnerligen oöverskådlig.

med kontrakt skall ersätta den vetenskapliga granskning som Systemet fakultetsnämndema. Av denna anledning bör nu förutsätts ske genom vara enkelt i sin struktur och relativt enhetligt över landet. systemet att låta den enskilda högskolan fritt välja Därför är det inte lämpligt

sarnarbetsuniversitet.

3. En formellt obunden högskola

har en stark önskan att i alla avseenden vara

Högskolorna

enheter för utbildning. De vill i formellt

självständiga högre

hänseende med universiteten med den skillnaden att de ej

»jämställas

eller fasta Det

ger forskarutbildning disponerar forskningsresurser. är att myndigheter och organisationer mycket uppenbart regionala

stödjer strävanden.

kraftigt högskolornas

I detta finns det att skissera ett

perspektiv anledning förslag som

innebär att de mimdre och medelstora får

högskolorna samma

ställning som universiteten med undantaget att de får

ej någon egen

fakultetsorganisatiom och följaktligen ej kan inrätta och tillsätta

tjänster som professor eller ge statsmakterna

forskarutbildning.

förutsätts i denna rmodell direkt till de enskilda

högskolorna fördela

anslaget D 999, de mindre och medelstora

högskolornas anslag för

forskning och forskarutbildning. För denna modell talar att den är enkel i formell meniing.

Mot modellen kan emellertid anföras en rad skäl. En sådan är att den ställer stora krav ett från

på gott underlag högskolorna till

statsmakterna, som har att fördela resurser för m m till

forskning

minst 16 mindre medelstora och: högskolor. Det kan vara förenat med stora svårigheter att vid av resurser både

fördelningen utgå från vad

som är motiverat utifrån kraven

på vetenskaplighet och

sarnhällsrelevans oclh samtidigt ta hänsyn till

högskolornas förmåga

att samarbeta medl Det är

grundforskningsinstitutioner. också

uppenbart att fördelningen av medel kan få karaktären av fast tilldelning av resurser för

forskning.

Verksamheten vid högskolan måste vara av kvalitet

likvärdig oavsett

var den är lokaliserad. Detta mål, som i

ingår bakgrundsbeskriv-

ningen till direktiven för min kan endast

utredning, uppehållas om

verksamheten vid håller en i

högskolorna vetenskapligt hänseende hög

nivå. Det är också att

viktigt vetenskapssamhället allmänt anser att

verksamheten vid högskolorna är av god kvalitet. Högskoloma måste därför ha en öppen attityd till samverkan med

vetenskapssamhället

och aktivt arbeta för att balans råder mellan

rimlig forskningen på

eget programansvar och uppdragsverksamheten.

Högskoloma måste ha kraft sin nog att värna integritet, vilket kan vara en svår uppgift när det samhället har

omgivande många krav och

dessutom ställer resurser till för

förfogande uppdrag. Risken är

uppenbar att högskolorna kommer att utvecklas till vad Svante Beckman i den nämnda betecknar som Basaren: tidigare uppsatsen

Basarens universitet är en marknadsplats för kunskaper och kompetenser. Dit söker sig hugade spekulanter på utbildning och utbildade, på status, nyttiga kunskaper eller intellektuell stimulans för att med egna eller andras pengar inhandla lämpliga varor i de många rikt försedda stånden. Där köper arbetsgivarna arbetskraft av olika kvalitet. Företagarna köper uppslag till innovationer. Staten köper ekonomisk-politiska recept,

och engelsklärare. Militären köper bombkännedam. Ideologerna köper präster reformprojekt. Potantiella producenter och vetenskaplig legitimitet för godtyckliga handelsmän flockas givetvis också och söker tränga sig fram tilletablerade köttgrytor eller och koka ihop något nytt som kan väcka kundernas intresse. Till skillnad från Fabrikens köar framför ktnskapsproduecnterna, är Templets universitet där kunskapskundema det producentema som ivrigt, tjänstvilligt och girigt köar franför kunderna, de må vara organ eller pisutdelande stiftelser. En studenter, företag, myndigheter, anslagsgivande numera rosad serviceanda råder och utöver denna skulle det vara översåtligt övermaga att Kunden har alltid hålla sig med någon programmatisk syn på universitet eller bilcning. rätt.

Beckman framhåller att basarens mönster har bäst fotfäste i sådana aktiviteter som avkastar direkt gtipbar nytta för en

teknologisk betalningsvillig omgivning. Diagonalmotsättningen Basaren-Templet

svarar därför direkt mot den återkommande notsättningen mellan

tillämpad forskning och grundforskning.

I en Basar får om vad som ä riktig universitets-

utpräglad frågan

verksamhet och merit ett mycket praktiskt mått i reda

vetenskaplig

Talet om värde i och

pengar. vetenskapligt anslagtframställningar

Beckman, ersättas ned en enkel titt på

tjänsteutlåtanden kan, säger

hur en verksamhet eller en peson drar in. Den

mycket pengar

karakteriseras av Beckman som at fritt samhälles rika

idealaBasaren

centrum för innovativt i allminhetens tjänst. ,Den

entreprenörskap urartade Basaren däremot är den kortsiktiga vinningslystnadens

där förstfödslorätt byts mot plutokratemas

djungel, sanningens

grynvälling.

Beckmans karakteristik kan väl nen han pekar på att

tyckas grov,

en stor risk att ur kvalitetssyxpunkt utvecklas i en

högskolorna löper

beroerde av det omgivande

ogynnsam riktning om de gör sig ensidigt

samhället och därmed alltmer av Även den

uppdragsverksamhet.

formellt obundna har således behov av att fortlöpande få

högskolan

sin verksamhet kvalitetskontrollerad av Men hur

vetenskaassamhället.

denna skall lösas är i denna modell en för den

fråga angelägenhet enskilda högskolan.

skall en av denna nodell antydas. Om

_ Slutligen vidareutveckling

kraven från den omgivande regionen på att högskolan skall få fasta resurser för blir mycket starka och (m regionen i ökande

forskning

är beredd att ställa resurser till förfogande är

utsträckning högzkolans

inte till en kommunaliserad Ansvaret för

steget långt högskola.

kvaliteten i utbildning och forskning vid den enskilda

högskolan

då från den nationella nivån till den regionala eller Vid

flyttas lokala.

horisonten skymtar en situation med sex-sju nationella universitet, några likaledes nationella vetenskapliga fackhögskolor samt därutöver “

ett antal kommunala högskolor.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att frågan om de mindre och

medelstora högskolornas anknytning till vetenskapssamhället kvarstår

som ett uttalat problem även om ett par högskolor skulle bli universitet och få egna fasta forskningsresurser. Den fråga som här diskuteras kommer att ha aktualitet mycket länge.

4. Högskolornas

forskningsdelegation

De mindre och medelstora högskolorna har framfört bestämda krav på att i alla avseenden betraktas som enheter, som är

självständiga ej

underställda något universitet. Samtidigt har de uttalat att de i vissa frågor behöver ha bistånd från universiteten eller andra företrädare för vetenskapssamhället, eftersom de besitter

ej tillräcklig vetenskaplig kompetens. Högskolomas företrädare har också förstått

vikten av att vetenskapssamhället har att den

möjlighet följa

verksamhet de bedriver. till ett

Därigenom läggs grunden

förtroendefullt samarbete mellan högskolorna, universiteten och

forskningsråden och undviks att vetenskapssamhället sviktar i sitt

förtroende för kvaliteten i och FoU. Av de

högskolornas utbildning

nämnda skälen är det att resurser till för

angeläget högskolorna forskning på eget programansvar, forskarutbildning av högskolans

lärare och allokeras en metod som

forskningsanknytning genom utgår

från vetenskapliga kvalitetskrav. bör denna i

Samtidigt metod,

enlighet med vad jag tidigare uttalat, stimulera att

högskolorna

utveckla sig till starka och profilerade i den svenska

knutpunkter forskningsvärlden. Högskolomas forskning bör vara av internationell

standard, vilket utgör förutsättningen För att de skall vara intressanta

sarnarbetspartnerer för universitetens forskningsinstitutioner.

Det finns skäl anta, att bristen

goda på forskarutbildade lärare

bidragit till att högskolorna i alltför liten kunnat hävda

utsträckning

sig i konkurrensen om min är

forskningsrådsmedel. Enligt mening

det därför att

betydelsefullt högskolorna ges förutsättningar att

bedriva ett långsiktigt För dem att

utvecklingsarbete: gäller bygga

sina och och att höja lärarnas

upp utbildnings- forskningsprofiler

Detta innebär att anslaget D 999, de mindre

vetenskapliga kompetens.

och medelstora för forskning och forskar-

högskolornas anslag

i huvudsak bör användas till de två nämnda ändamålen.

utbildning,

En målmedveten av verksamheten vid högskolorna

kvalitetshöjning

förutsätter, att högskolorna tilldelas

enligt de antydda riktlinjerna

resurser denna del av sin verksamhet efter en vetenskapligt

för

av deras Denna prövning bör åtföljas av

grundad prövning forslag.

en, av förslagens samhällsrelevans. Forskningsrådens

prövning

metodik, som varit framgångsrik, bör användas.

länge

bör således stimuleras att utarbeta långtidsplaner för sin

Högskoloma

Dessa bör innefatta till för

utveckling. planer förslag profilområden

-

forskning på högskolans eget prograrnansvar gärna med angivande

vid universiteten av eller forskargrupper

samverkande institutioner

samt av lärarkårens vetenskapliga kompetens.

program för höjandet

Vid utarbetandet av bör naturligtvis utgå från

planerna högskolorna

den behov och från de

grundläggande högskoleutbildningens

i bör också ingå om

förutsättningar regionen övrigt ger. Uppgifter

för sådana lärare som avser att bedriva forskning på

forskningsplaner

utanför de valda profilområdena. Jag vill eget programansvar att de lärare som av olika skäl inte kan deltaga i något av

understryka,

inte får utestängas från möjligheter att få

högskolans profilområden

medel att inom bedriva forskning. Högskoloma bör också

for tjänsten

hur avser vidare med forskningsplanema och

redovisa man gå

dem till hos forskningsråd och sektorsorgan. utveckla ansökningar

kan av fakultetsnämnder eller

Högskolornas förslag prövas

Detta förutsätter emellertid att statsmakterna

universitetsstyrelser.

fordelarresursema mellan-universiteten, som i sin tur har att fördela dessa- mella Detta har emellertid sina

_högskoloma_ förfaringssätt

Till dessa kommer att fakultetsnämnder och

begränsningar;

normalt samhällsrelevans som

universitetsstyrelser ej tillämpar

kriterium vidvfördelning av medel.

En annan är att statsmakterna anvisar medlen för hög-

möjlighet

m m under ett enda anslag och uppdrar åt ett

skolomas-forskning

nationell nivå att fördela medlen mellan högskolorna och organ på därvid ändamål i huvudsak skall användas.

angertillvilka anslaget

Med denna metodik nås flera fördelar: Statsmaktema kan anslå

medlen i en enda och behöver ej ta ställning till hur dessa

anslagspost

skall fördelas mellan sexton högskolor eller mellan sex universitet. Genom att förslagens samhällsrelevans och inomvetenskapliga

betydelse skall prövas vid fördelningen av medlen och högskolorna

konkurrerar med andra högskolor om dessa, stimuleras de att utveckla sin forskning på eget programansvar, vilket utgör en förutsättning för att de senare skall kunna konkurrera också om

forskningsrådsmedel. Inom högskolorna premieras de lärare/forskare

som har förmågan att arbeta långsiktigt och i nära samarbete med

forskare/forskargrupper vid universiteten.

Högskolomas lärare bör även enligt denna modell tillhöra fakultetskollegium. En skillnad bör emellertid finnas gentemot nuvarande system, enligt vilket läraren är bunden till ett av moderuniversitetets

kollegier. Den enskilde läraren bör enligt nätverksprincipen i stället kunna välja att registrera sig som medlem i fakultetskollegium vid

universitet som han samarbetar med. Som medlem av ett sådant kollegium bör han ha rätt att där söka forskningsmedel. Om han övergår till att samarbeta med annat universitet bör han kunna flytta

till fakultetskollegium vid detta.

Vilken myndighet bör fördela utvecklings- och forskningsmedlen mellan högskolorna? Jag har redan angivit att högskolornas förslag

bör bedömas utifrån deras samhällsrelevans och

vetenskapliga

kvalitet. Därmed är också sagt, att man i första hand bör välja en myndighet som har vanan att arbeta med metodik

forskningsrådens

och gentemot universitet och högskolor har den integritet som torde krävas för att med framgång kunna handha denna

uppgift.

Till UHÄ:s har traditionellt hört att fördela medel mellan

uppgifter

högskolor och universitet. I detta fall är det oundgängligen nödvändigt att medlen ej får karaktären av fast anslag och att de fördelas efter de kriterier som

vetenskapliga forskningsråden tillämpar. UHÄ:s organisation där för närvarande föremål för

prövning. Mot bakgrund härav och med till de ovannämnda

hänsyn

skälen syns det ej vara motiverat att föreslå att UHÄ

nu ges ansvaret för av dessa

fördelningen medel.

För ändamålet bör ej någon

ny myndighet skapas. Det syns naturligt

att undersöka om en kan sökas inom den

lösning befintliga

forskningsrådsorganisationen. En möjlighet vore att ge HSFR, NFR

och STU särskilda att fördela mellan Men mot en

anslag högskolorna.

sådan ordning kan invändas att ofta

högskolornas verksamhet är

och över flera fakultetsområden och därmed

tvärvetenskaplig griper

områden. Till detta kommer att det i också över flera forskningsråds

dettarfall inte främst att bedöma enskilda forskningsprojekt

gäller

för och höjande av

utan högskolornas planer långsiktig utveckling

En av detta anslag

lärarnas vetenskapliga kompetens. uppsplittring

mellan flera bör därför undvikas.

forskningsråd

de övriga forsknings-

Forskningsrådsnämnden (FRN) kompletterar

bl a behoven av stöd till mång- och råden och skall tillgodose

FRN har under en av år med stor

tvärvetenskaplig forskning. följd

att stimulera till på nya fält.

framgång arbetat med forskning

vid de

att vitalisera forskningen på eget programansvar Uppgiften

har likheter med centrala mindre och medelstora högskolorna många

att fördela forskningsmedel m m för FRN. Uppdraget uppgifter

mindre och medelstora högskolor kan därför mellan landets

FRN. Vid FRN bör inrättas en särskild delegation

lämpligen ges till

för denna uppgift.

bör följande erfarenheter

Beträffande delegationens sammansättning

beaktas. Det arbetet med att bygga

och omständigheter framgångsrika

har letts av ett temaråd med lika stor upp Tema i Linköping

från forskningsråden, representerande vetenskaps-

representation

vid Tema samt samhällsintressen. Flertalet samhället, forskarna

samtidigt som

ledamöter har således hög vetenskaplig kompetens,

Mot denna bör övervägas att

rådet har en extern majoritet. bakgrund

bestå av för tre grupper: låta delegationen representanter

de mindre och medelstora samt

vetenskapssamhället, högskolorna

Det bör förutsättas att och

samhällsintressen. vetenskapssamhällets

har hög vetenskaplig kompetens.

högskolornas representanter

Sammanfattning

är det av värde om den fortsatta diskussionen

Enligt min mening

relationen mellan de mindre och medelstora högskolorna

angående

kan föras från olika utgångspunkter. Av

och vetenskapssamhället

funnit det motiverat att framföra ett antal modeller detta skäl har jag g kan Vid valet av den modell som för hur samarbetet organiseras.

förordas bör skälen för och emot de olika modellerna vägas skall

samman. Därvid kan följande omständigheter åberopas.

om att införa ett nytt anslag - D 999, de mindre och

Förslaget

medelstora och -

högskolornas anslag för forskning forskarutbildning

skulle ge nya och bättre förutsättningar för att

fakultetsnämnder

besluta om högskolornas utveckling. Universiteten har emellertid av regeringen givits relativt fria händer att besluta om sin egen organisation, vilket medfört att det vid några universitet inte längre finns några fakultetsnämnder. Dessa har ersatts av utbildnings- och

forskningsnämnder, som ansvarar för såväl utbildnings- som forskningsfrågor vid universiteten. Enligt min mening är utbildningsoch forskningsnämndema inte lämpade att handlägga ärenden som

rör de mindre och medelstora högskolornas

forskning.

Omständighetema har således medfört att det inte är

meningsfullt

föreslå att fakultetsnämnderna skall ges ett ansvar för

vidgat

verksamheten vid de mindre och medelstora

högskolorna.

Av mina samtal med företrädare för har dessutom

högskolorna

framgått att de är negativt inställda till att fakultetsnämndema eller något annat organ vid universiteten får formellt

inflytande på

verksamheten vid högskolorna. Tanken ett är

på regionuniversitet

således främmande för högskolorna. Min är att inte heller

bedömning

universiteten med entusiasm skulle åta rollen att vara

sig

regionuniversitet. Därför förefaller det mig inte vara

något gångbart

alternativ att förorda införande av

regionuniversitet.

i Jag har inte funnit att starka skäl talar för ett införande av den

några

modell som kallat kontraktsmodellen. Dess är framför allt

jag svaghet

att den inte uppmuntrar till av sådana som

uppbyggande nätverk,

redan håller på att bildas mellan vid och

forskargrupper högskolorna

universiteten. Dessutom är modellen krävande ur administrativ synpunkt bl a när det gäller att fördela medel för m m till

forskning högskolorna.

Modellen En formellt obunden förutsätter att

högskola varje högskola

tilldelas resurser för bland annat i forskning på eget programansvar former som påminner om av fasta resurser för

tilldelning forskning.

Detta strider mot direktiven för min och måste redan

utredning jag

av detta skäl avfärda modellen.

Modellen Högskolomas i vilken FRN föreslås

forskningsdelegation,

få ansvaret att fördela D 999, de mindre och medelstora

anslaget högskolornas anslag för forskning och löser forskarutbildning,

högskolornas krav på att stå fria från fakultetsnämnder och

universitet samtidigt som deras kontakt med vetenskapssamhället bibehålls. En stor fördel med denna modell är att ansvaret för

fördelning av forskningsresurserna ges till en myndighet som har stor förtrogenhet att arbeta både med samhälleliga och vetenskapliga

kriterier som underlag för fördelningen samtidigt som man inte är låst till universitetens traditionella disciplin- och fakultetsorganisation. FRN har stor vana att bedöma sådana gränsöverskridande projekt som inte sällan karaktäriserar forskningsansatsema vid de mindre och medelstora högskolorna. Vidare stimulerar denna modell högskolorna själva att aktivt arbeta med att utforma sina

forskningsprofiler, göra detta i samarbete med grundforsknings-

institutioner och därigenom bli knutpunkter i det svenska forskningsnätverket.

Jag förordar således modellen Högskolomas forskningsdelegation.

6. Förslag

Stöd till forskning vid de mindre och medelstora högskolorna kan

motiveras från två utgångspunkter. Den regionalpolitiska utredningen har nyligen i rapporten FoU vid regionala högskolor pekat på den

betydelse en utbildning och forskning har för

satsning på högre

i en Regionalpolitiska motiv kan således tala för

utvecklingen region.

en ökad av forskningsmedel till en högskola i en utsatt

tilldelning region. Med denna utgångspunkt är det naturligt att vid tilldelningen

av forskningsresurser främst beakta behovet av sådan tillämpad forskning, som mer eller mindre direkt kan förstärka eller bidra till

att förnya regionens näringsliv.

En utbyggnad av stödet till forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna kan motiveras också utifrån den grundläggande

utbildningens behov av forskningskontakt. Med denna utgångspunkt blir det naturligt att betona grundforskningens betydelse och skjuta behovet av stöd till den tillämpade forskningen i bakgrunden. Jag har

sett det som min uppgift att utgå från denna senare aspekt.

Enligt mina direktiv skall jag göra en samlad bedömning av vilka åtgärder som krävs för att forskning på eget programansvar i rimlig

utsträckning kan fortgå vid de mindre och medelstora högskolorna.

Problemet bör, säger direktiven, angripas längs två huvudlinjer, den ena avsedd att öka andelen forskarutbildade lärare vid

högskolorna,

den andra avsedd att förbätna dessa lärares möjligheter att hävda sig i konkurrensen om medel från fakultetsnämnder, och

forskningsråd

sektorsorgan. Man bör kraftigt betona att det förstnämnda är en

nödvändig förutsättning for det senare: kompetens är en förutsättning

för frihet.

Huvudintrycket från mina besök vid de mindre och medelstora högskolorna är det stora och intresset för

positiva forskningsfrågor och

den ambition som finns att bristerna i

genomgående avhjälpa vetenskaplig kompetens. Ambivalensen till vetenskapsamhället är

de flesta håll De som aktivt sysslar mec forskning

samtidigt på tydlig:

har visat en till samarbete med enskilda

synnerligen positiv inställning

forskare och vid universiteten, vilket är en inställning

forskargrupper

Men den till

som det gäller att bygga vidare på. negativa inställningen

formella fakultetsnämnder och

vetenskapssamhällets organ,

är lika de mindre och medelstora högskolorna

forskningsråd, tydlig;

har för att de är illa behandlade och

givit uttryck uppfattningen

missförstådda. min bör man ta vara på och stödja

Enligt mening

intresse för samverkan med enskilda forskare

högskolornas positiva

och och i mån undvika att behålla eller

forskargrupper görligaste

sådana formella band mellan högskolor och universitet som återskapa ingen vill ha.

Hemeskommittén har för Norges vidkommande föreslagit att man

skall ut ett nätverk som knyter lärarna vid distriktslñgskoloma

bygga

till i arbetet med gemensamma

grundforskningsinstitutionerna

Denna bör gälla äveni Sverige.

forskningsuppgifter. målsättning

Lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna är en alltför resurs ur för att den skall SlÖSlS bort. De

viktig forskningssynpunkt

därför till att underlätta för högstoloma och

följande förslagen syftar

lärare att för forsknirg och att

deras organisera knutpunkter

dem till samarbete med universitetens forskare. Jag vill stimulera att har ett ansvar för att

särskilt trycka på högskolornas ledning ut starka stödjepunkter för forskning på eget högskolorna bygger just

och för högskolornas lärare programansvar därigenom gör det lättare att delta i med forskare vid universiteten.

forskningssamarbete

Mitt innebär att fakultetsnämnderna befrias från ansvar för

förslag

verksamheten vid de mindre och medelstora högskolomt. Ansvaret vilar grund bör

för att utbildningen på högskolorna på vetenskaplig

åvila som också bör bära ansvaret för att en

högskolestyrelserna, balans råder mellan uppdragsforskning och forskrjng på eget rimlig

programansvar.

föreslår vidare att tilldelas uppgiften att

Jag högskolestyrelserna

utarbeta och fram för högskolans utveckling och

lägga treårsplaner

särskilt för I dessa planer bör forskningen på eget programansvar. om vilka högskolan syftar tll att under

ingå uppgifter proñlområden

särskild samt med vilka

perioden ägna uppmärksamhet

utanför högskolan man avser att samverka. Uppgifter

forskargrupper

bör också om for sådana lärare scm avser att

ingå forskningsplaner

bedriva utanför de valda

forskning på eget programansvar

vill att sådana lärare som av olika

proñlområdena. Jag understryka

skäl inte kan i av högskolans proñlområden inte får

deltaga något

från att få medel för att inom tjänsten bedriva

utestängas möjligheter

Det är att också redovisar hur man

forskning. angeläget högskolorna

avser vidare med forskningsplanerna och utveckla dem till

gå hos forskningsråd och sektorsorgan. ansökningar

Flertalet har en relativt liten andel forskarutbildade lärare.

högskolor Det är att högskolorna kontinuerligt gör översyner av det angeläget

framtida behovet av forskarutbildade lärare och vidtar åtgärder för att öka antalet lärare med forskarutbildning.

l treårsplaner bör ingå uppgifter om vilka lärargrupper högskolornas

som bör ges resurser att genomgå forskarutbildning, var denna

utbildning skall äga rum samt högskolans kostnader för utbildningen i form av vikarieersättning, resor m m.

Högskolomas lärare bör även i fortsättningen vara ledamöter av fakultetskollegium vid universiteten och i kraft därav vara berättigade att söka medel ur fakultetemas anslag för forskning och på samma villkor som universitetens lärare konkurrera om tillgängliga medel. Till skillnad från nuvarande system, enligt vilket läraren är bunden till ett av moderuniversitetets kollegier bör den enskilde läraren

enligt nätverksprincipen kunna välja att registrera sig som medlem i fakultetskollegium vid universitet som han har forskningssamarbete

med. Han bör ha rätt att söka forskningsmedel vid den fakultet, vars kollegium han är ledamot av.

Jag föreslår vidare att de resurser högskolorna får sig tilldelade för

forskningsanknytning (D 15:1) och för kontaktskapande åtgärder (D

28:3) sammanförs i ett anslag, som jag betecknat D 999, de mindre

och medelstora högskolornas anslag för forskning och forskarutbildning. Detta nya anslag bör tillföras ett belopp som

uppgår till minst den summa som de mindre och medelstora högskolorna för närvarande är tillförsäkrade ur den rörliga resursen

for forskning. Anslaget D 999 bör tilldelas Forskningsrådsnämnden,

som har att fördela anslaget mellan de mindre och medelstora

högskolorna.

Ärendet bör inom forskningsrådsnämnden beredas av en särskild delegation. I delegationen bör ingå ledamöter representerande vetenskapssamhället, ledamöter representerande de mindre och

medelstora samt samhällsrepresentanter. Till grund för

högskolorna

till bör ansökningar från delegationensforslag fördelning ligga

de nämnda treårsplanema för högskolorna grundade på tidigare

och eget programansvar samt högskolornas utveckling forskning på för forskarutbildning av högskolans lärare.

Kommittédirektiv

om vissa rörande vid de

Utredning frågor forskning

mindre och medelstora högskolorna

Dir. 1988:47

Beslut vid regeringssammzmtrâde l988-U7-28.

Chefen för utbildningsdepartementet. statsrådet Bodström, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att utreda vissa frågor rörande forskning vid de mindre och medelstora högskolorna.

Bakgrund

1977 års högskolereform innebar att det nära och nödvändiga sambandet mellan forskning och utbildning betonades. En av högskolereformens

var att all högskoleutbildning skulle bygga på vetenskaplig grundprinciper grund. underströks att detta samband inte nödvändigtvis måste in-

Samtidigt nebära att grundutbildning. forskarutbildning och forskning på hävdvunnet sätt etablerades inom en och samma institution. I den nya. breddade och differentierade högskolan skulle det vara praktiskt omöjligt att över hela faltet basera kontakten mellan grundläggande utbildning, forskarutbildning och forskning på en permanent institutionell gemenskap. Statlig högskoleutj

kom reformen att finnas på över trettio orter i bildning genom permanent landet. Fakultetsorganisation för forskarutbildning och forskning inom högskolan finns i dag vid elva högskoleenheter på sju orter. De senast tillkomna fakulteterna är de i Linköping och Luleå.

Verksamheten inom högskolan måste vara av likvärdig kvalitet oavsett var den är lokaliserad. Det innebär bLa att också lärare vid högskolor utan

bör hålla kontakt med aktiva forskningsmiljöer och fasta forskningsresurser kunna forskningsarbete. Det förhållandet att

ägna sig åt eget självständigt fakultetsorganisation för forskarutbildning och vetenskaplig kvalitetsbedömning bara finns vid vissa högskoleenheter innebär således inte att forsk-

k)

ning maste utföras enbart vid dessa. Fvärtom bör forskning bedrivas också vid de ntinclre och medelstora högskolorna. Vid dessa högskolor bygger dock verksamheten pä projektfinainsiering.

Fakultetsnåimndernas ansvar gäller med andra ord inte bara de elva enheter. där sådana ingår i (irganisattionen. Skyldigheten bestiir också i att lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna skall kunna utvecklas i sitt yrke. Detta sker förnämligaist genom egen forskning - vid de enheter som har egen fakultetsorganisaition lika väl som vid de enheter som inte har någon sådan. Nämndernas uppgift är att inlemma samtliga högskolelärare i en fruktbar yrkesmässig gemenskap. oavsett om högskoleenhcten har egen fakultetsorganisation eller ej.

Strävan till en hög och likvärdig kvalitet är grundläggande. inte minst gäller detta. om vi ser till samhiillsutvecklingen i landet som helhet. Ju mer vi inom alla delar av Sverige och svenskt samhällsliv (inskar bli en del av världen i stort. desto viktigare blir det att ingen del av högskolan tillåts etablera egna kvalitetskriterier. Också av långsiktigt ekonomiska och regionalpolitiska skäl bör verksamheten vid samtliga enheter som rättesnöre ha den standard som gäller internationellt.

l detta allmänna perspektiv synes utvecklingen vid de mindre och medelstora högskolorna gå ät rätt håll. Under de är som gått sedan högskolereformen har projektverksamheten vid dessa enheter fått en allt större omfattning.

Samtidigt finns det skäl att hysa viss oro. Balansen mellan uppdrag och verksamhet på eget programansvar är inte vad den borde vara. Flertalet projekt vid de mindre och medelstora högskolorna avser utredningar och utvecklingsarbete av uppdragskaraktär. Utmärkande för sådana projekt är att de bara undantagsvis redovisas i en sådan form. att frågeställningar och undersökningsresultat sätts in i sitt vetenskapliga sammanhang. Projekt som är stödda av forskningsråd och statliga sektorsorgan förekommer ännu i förhållandevis ringa omfattning.

För både utbildningen och uppdragsverksamheten vid de mindre och medelstora högskolorna är det angeläget att den forskning. som bedrivs på den enskilda lärarens eget ansvar och vars uppläggning prövas vetenskapligt. vid dessa högskolor ökar. I annat fall är risken stor att det kommer att råda påtagliga skillnader i kvalitet mellan den grundläggande utbildning, de utbildningsuppdrag och de forskningsuppdrag som lärare utför vid de mindre och medelstorahögskolorna å ena sidan och vid de enheter som har fakultetsorganisation å den andra.

Uppdraget

En särskild utredare bör nu tillkallas för att göra en samlad bedömning av vilka åtgärder som krävs för att forskning på eget programansvar i rimlig utsträckning kan fortgå också vid de mindre och medelstora högskolorna. Forskning på eget innebär att forskare ges hela ansvaret för

programansvar

hur problemen ställs och uppgifterna löses och redovisas. Forskning på eget programansvar kan avse både över högskolebudgeten och över forskningsråden finansierad och sektoriellt och industriellt motiverad forsk-

forskning

kunskapsuppbyggnad inom ett visst område (jfr ning som syftar till långsiktig UbU 1986/8726, s. ll).

Problemet bör angripas längs två huvudlinjer. den ena avsedd att öka andelen forskarutbildade lärare vid de_ mindre och medelstora högskolorna, den andra avsedd att förbättra dessa lärares möjligheter att hävda sig i konkurrensen om medel från fakultetsnämnden forskningsråd och sektorsorgan.

En utgångspunkt för utredningsarbetet skall vara statsmakternas tidigare beslut om -lokaliseringen av fasta resurser för forskning. Utredningsarbetet skall inte avse antalet fakulteter eller storleken och inriktningen av de resurser som ställs till förfogande för högskolorna. Inte heller förutsätts någon förändring då det gäller sättet att bedöma vetenskaplig kvalitet. Vägledande skall konsekvent vara de kriterier som gäller internationellt.

l flera olika sammanhang har uppgifter lämnats om omfattningen och inriktningen av forskning. utvecklings- och utredningsarbete vid de mindre och medelstora högskolorna. Det är angeläget att utredaren som bakgrund till sina förslag lämnar ett aktuellt och relativt omfattande faktamaterial om verksamheten.

De medel som i form av framför allt fakultets- och forskningsrådsanslag ställs till förfogande för forskning på eget programansvar. fördelas efter vetenskapliga kvalitetsbedömningar. Tillgängliga uppgifter tyder på att endast en mindre del av lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna har genomgått forskarutbildning. Det ligger då i sakens natur att denna kategori av lärare som kollektiv betraktat har svårt att hävda sig i konkurrensen om detta slags forskningsresurser.

Jag har i årets budgetproposition (prop 1987/88: 100 bil. 10 s. 332) föreslagit att vissa medel bör få användas för olika former av stöd till lärarnas forskarutbildning. Utredaren bör redovisa vilka insatser som nu görs i detta syfte och_göra en bedömning av vilka ytterligare åtgärder som erfordras.

Aven för de lärare vid de berörda högskolorna som har genomgått forskarutbildning kan särskilda åtgärder behövas för att forskningsmöjligheterna skall kunna förbättras. En rad insatser görs redan för att på olika sätt underlätta för lärare vid mindre och medelstora högskolor att få tillgång till

resurser för forskningsprojekt. som avlagt doktorsexamen. har Högskolelektorer och högskoleadjunkter. att få arbetstid för forskning finansierad med den röniga resurs möjlighet som avsätts av fakultetsanslagen. Lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna är för närvarande garanterade viss del av de rörliga resurserna. Särskilda medel har vidare ställts till de mindre och medelstora högskoloroch för att stimulera till ökat nas förfogande för kontaktskapande åtgärder arbete på eget programansvar. Till följd av förslag i 1987 års forskningsprohar medlen ökat Medlen skall bl.a. användas som stöd i position kraftigt. arbete med att utarbeta konkurrenskraftiga ansökningar till fakullärarnas tetsnämnder. forskningsråd och sektorsorgan genom att exempelvis anordna seminarier. konferenser och speciell handledning i anslutning till projekt. medlen till sammanlagt 8.6 milj.kr. Budgetåret 1987/88 uppgår de särskilda Under fram till och medbudgetåret 1989/90 kommer beloptreårsperioden fördepet att öka till ca ll milj.kr. per år. Universitets- och högskoleämbetet lar medlen mellan högskoleenhcterna. av hittills gjorda insatser och Utredaren bör göra en samlad redovisning lämna till de åtgärder som bedöms erforderliga i fortsättningen. förslag inom högskolan finrs fakultets- För forskarutbildningen och forskningen nämnder/sektionsnämnder. Nämndernas verksamhet skall enligt högskoleinte bara avse de universitet och högskolor.

lagen och högskoleförordningen

till vilka de är direkt knutna. Verksamheten skall också avse omgivande högfasta Utredaren bör redovisa hur skolor. som saknar forskningsresurser. har konkretiserats och lämna till hur samarbetet meldetta närmare förslag lan fakultets/sektionsnämnder och högskolor utan fasta forskningsresurser kan förbättras.

Ramar för utredarens arbete

samråda med berörda organisationer och Utredaren skall myndigheter, statliga kommittéer. För utredarens arbete gäller direktiven (dir. 1984:5) till samtlzga kommittéer och särskilda utredare utredningens förslag och konsekvenangående ser. skall redovisas senast den 31 mars 1989. Uppdraget

Hemställan

till vad jag anfört hemställer jag att regeringen bemyndi- Med hänvisning gar chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare - omfattad av

kommittéfirordningen

(1976:119) - med uppdrag att utreda vima frågor rörande forskning vid de mindre och medelstora högskolorna.

att besluta om sakkunniga. referensgrupper. experter. sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar

m.m.

Beslut i

ansluter överväganden och bifaller

Regeringen sig till föredragandens hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)

Statens

offentliga utredningar 1989

Kronologisk förteckning

l. Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbilden mot och sakerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. C. 2. Beskattning av fámartsföretag. Fi. 3. integriteten vid statistikproduktion. C. 4. Fasta Öresundsförbindelser. K. 5. Samordnad lånsförvaltning. Del l: Förslag. C. 6. Samordnad länsförvalming. Del 2: Bilagor. C. 7. Vidgad etableringsfrihet lör nya medier. U. 8. UD:s prcsstjärtst UD. 9. Särskild inkomstskatt för utländska artister mfl. Fi. 10. Två nya treåriga linjer. U. ll. Hushállssparandet - Huvudrapport från Spardelegationens sparnndersökning. Fi. 12. Den regionala problembilden. A. 13. Mångfald mot enfald. Del l. A. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och rättsfrâgor. A. 15. Storstadstralik 2 - Bakgrundsmaterial. K. 16. Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. Fi. 17. Risker och skydd för befolkningen. F6. 18. SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. C. 19. Regionalpolitikens förutsätutingar. A. 20. Tullregisterlag m.m. Fi. 21. Sätt värde på miljön - miljöavgifter påsvavel och klor. ME. 22. Censurlagen - en modemisering av biografförordningen. U. 23. Parkeringsköp. Bo. 24. Statligt finansiellt stöd? I. 25.Rapporter till ñnansieringsutredningen. l. 26. Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervakningen. Fi. 27. Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. U.

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Samordnad Del 2: Bilagor. [6]

Utrikesdepartementet lånsförvaltning.

SÄPO - Säkerhetspolisens arlntsmeaoder. [18] UD:s presstjänst. [8] Bostadsdepartementet

Försvarsdepartementet Parkeringsköp. [23]

Risker och skydd för befolkningen. [17] Miljö- och energidepartementet 55 VWO P3miljön - miliöavgiñer på svavel och klor. Kommunikationsdepartementet [21] Fasta Öresundsförbindelser. [4] Storstadstrafrk 2 - Bakgmndsmaterial. [15]

Finansdepartementet

Beskattning av fåmansföretag. [2] Särskild inkomstskatt för utländska artister m.t1. [9] Hushållsparandet - Huvudrapport frán Spardelegationens sparundersökning. [11] Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. [16] Tullregisterlag m.m. [20] Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervakningen. [26]

Utbildningsdepartementet

Vidgad etableringsfrihet för nya medier. [7] Två nya treåriga linjer. [10] Censurlagen -en modernisering av biogramsrordningen. [22] Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna [27]

Arbetsmarknadsdepartementet Den regionala problembilden. [12] Mångfald mot enfald. Del 1. [13] Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och rättsfragor. [14] Regionalpolitikerts förutsättningar. [19]

Industridepartementet Statligt finansiellt stöd. [24] Rapporter till ñnansieringsutredningen. [25]

Civildepartementet

Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. [1] Integriteten vid statistikproduktion. [31 KUNGL_ B|BL Samordnad länsförvalming. Del 1:Färs .(511

.9-89--05-44

STOCKHOLM

NSSI

XORTLEO

ALLMÄNNA FÖRLAGET

BESTÄLLNlNGARZALLMÄNNA FÖRLAGET,KUNDTJÄNST,10647 STOCKHOLM, TEL: 08-7399630, FAX: 08-739 95 48. INFORMATIONSBOKHANDELN,MALMTORGSGATAN5 (vu) BRUNKEBERGSTORG),STOCKHOLM.