SOU 1989:65
Staten i geografin : underlagsmaterial från 1987 års regionalpolitiska kommitté
11. RESURSÖVERFÖRINGARNAS FÖRDELNING PA SAMHÄLLEN 23 TRANSFERERINGSSAMHÄLLET 25 SERVICESAMHÄLLET 28
4.1 Förvaltning 30 4.2 Omsorg 32 4.3 Företagsutveckling 33 4.4 Arbetsmarknadsutveckling 35 4.5 Infrastruktur 36 4.6 Avslutning 38 KOMPLEXSAMHÄLLET 40 5.1 Försvaret 41 5.2 Bostad och energi 43 5.3 Avslutning 44 KULTUR, UTBILDNING OCH FORSKNING—KOMPETENSSAMHÄLLET 45 REAKTIONSSAMHÄLLET 51 7.1 Reaktionspolitik för individer 53 7.2 Reaktionspolitik för kommuner 55 7.3 Reaktionspolitik för företag 56 7.4 Reaktionspolitik för geografisk balans — regionalpolitik 58 AVSLUTNING 60
III RESURSÖVERFÖRINGARNAS
SAMMANSÄTTNING QCH GEOGRAFISKA OMRADEN 63 REGIONER OCH RESURSÖVERFÖRINGAR 64 8.1 Inlandet 65 8.2 Städer 67 8.3 Huvudstadsregionen 68 8.4 Göteborg/Malmö-regionen 69 8.5 Mellan- och Sydostregionen 70
8.6 Övriga landet 72
8.7 Regionprofilemas grund i olika överföringar 8.8 Regionjämförelser BUDGETENS UTFALL PÅ LÄN 9.1 Resursöverföringar länsvis 9.2 Länsöverföringama i ett omfördelningsperspektiv RESURSÖVERFÖRINGAR OCH KOMMUNER 10. 1 Kommunstorlek 10.2 En enkel kommunklassificering 10.3 Sju regionalpolitiskt intressanta städer eller stadspar
IV ANALYS AV ANSLAGENS
INRIKTNING OCH MOTTAGARE
RESURSÖVERFÖRINGAR OCH MOTTAGARE 12.1 Individer som mottagare 12.2. Företag som mottagare 12.3 Kommunen som mottagare 12.4 Staten som mottagare 12.5 Organisationer som mottagare 12.6 Sammanfattning
V SUMMERING
Bilagor Databasen GEOPOL - indelningar, data och definitioner
Kartor
73 74
78 78
84
85 85 90
93
99
108 108 109 111 112 115 116
117
123 165
FÖRORD
Regeringen tillsatte 1987 en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att utreda regionalpolitikens inriktning m.m. Kommitténs uppgift var bl a att värdera på vilket sätt en effektiv sektorpolitik som var anpassad till de regionalpolitiska målen skall bedrivas. Därvid förväntades kommittén värdera om dagens modell, där varje sektorsorgan skall medverka till att skapa en balanserad regional utveckling, kan utvecklas eller om en ny modell bör skapas. Detta innebar att utredningen fick i uppdrag att redovisa förslag till hur planeringen och genomförandet av åtgärder inom regionalpolitiskt viktiga samhällsektorer bör vara utformade för att på bästa sätt kunna tillgodose regionalpolitiska mål.
En utgångspunkt för ovanstående arbete i kommittén har varit ERU:s kart- läggning av statliga resursöverföringars betydelse för infrastruktur och sysselsättning. ERU fick i december 1985 regeringens uppdrag att genom- föra en sådan kartläggning. En forskargrupp bestående av Björn Beckman, Lunds universitet, Arne Eriksson, ERU, Einar Holm, Umeå universitet, Bo Lenntorp, Lunds universitet samt Hans Tapper, Linköpings universitet eta- blerades. I en första omgång genomförde forskargruppen en kartläggning av överföringen till sju län. Resultatet av detta arbete har redovisats i Ds I 198716 "Geografin i politiken". I samband med att ERU fick i uppdrag att ta fram ett underlag till regionalpolitiska kommittén utvidgades kartläggningen till att omfatta hela riket. Resultatet av denna riksomfattande kartläggning av de statliga resursöverföringama redovisas i denna rapport.
Till grund för rapporten ligger ett omfattande arbete med att insamla upp- gifter om hur olika statliga utgifter fördelar sig geografiskt. Datainsamlingen har skett i ett samarbete mellan länsstyrelser, myndigheter och ERU:s forskargrupp. Utan den arbetsinsats som personal vid länsstyrelser och myndigheter lagt ned hade studien inte varit möjlig att genomföra. ERU tackar därför dessa personer som möjliggjort kartläggningen.
Denna rapport har utarbetats av forskargruppens två medlemmar från Lunds universitet, Björn Beckman, Statsvetenskapliga institutionen och Bo Lenn— torp, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi. Studien har fortlöpande diskuterats i ERU:s styrelse.
Stockholm den 4 oktober 1989
Bertil Löfberg Ordförande i ERU
. . . 'fthI-Jmiltähhr åmikla1'n, . . ,;m m: ....»
”.a-'...rrhu. Hi uar.
Weil-firingmlitmru , ' *.
. ' ,_- - . :— sa h_urimmnmlm ne tsm mmm: wgmugufi
. ra....- , mqhmrrgmstmunmggäb , ? '.: sv; . memllrwh #19an m: 511! '.' . — . EW um nanm Wiiwunoigai % ' *; low Kalium armani) tm sama
.. albuoiuaa hmahaiheinbaq wam'aminim all-:(.! .nuqniz
- -. mania"! h&m _, ..,; rulareinäqntagunhmtmhtamm
» -2!='- MMMmprhwwu . Wiman—Ir?- ”»me .grumu ,.
_; gatan;; hahah Manuella—'till Alimentarius Samm !. npbaatwr f'n'at'nilaqlm'tsth" &?an + _ ' - WWMwlnimrmmmi
mdet Mmmm tra mm man ' l' - .aaaamaramgaawnaamamg il " ”':'"; li" 'l- bmmqmumxatapqlnmw Wai ..
,. rim :i... minute ubmfbmagnheåbdaifmvm - ' ” "Mrammmwm '
. - nummularia vn ”Malt amt w annat:! .. ' ., mamma Wasa 513.511an
mmmamgommm m.m man " .,. J.J.”. **. . auwmaUMrMWan '|' '”." , _ anrmnimnamw ' . .:. . *. ,. ' Mallimii -
._ . , mamma
I INLEDNING
Kapitel 1 GEOGRAFIN I POLITIKEN
"STATEN I GEOGRAFIN" handlar om den geografiska fördelningen av statens resursöverföringar under budgetåret 1985/86. Dessa utgör summan av utgifter via statsbudgeten, det sociala försäkringssystemet och driftskost- nader för kommunikationsverken under budgetåret 1985/86. Från denna summa på ca 435 mrd kronor har vi tagit bort kostnaderna för räntan på statsskulden, statens investeringar, belopp som exporteras, som bidrag till FN, samt statliga utgifter som varit omöjliga att fördela geografiskt. Totalt omfattar de fördelade medlen 342 mrd kronor. I genomsnitt utgör det 41 000 kr/invånare, men variationerna mellan olika geografiska områden som län och kommuner är stora. När det gäller kommunerna rör det sig om variatio- ner från 20 000 till 100 000 kr/invånare. För länens del är variationen mellan 32 000 till 55 000 kr/invånare.
Undersökningen visar att de statliga resursöverföringarna till Stockholm uppgår till ca 58 000 kr/invånare. Samma omfattning har överföringama till Storuman. Resursöverföringama till Stockholm och Storuman har emellertid mycket skiftande sammansättning. I Stockholm avser resursöverföringen främst offentlig service och transfereringar, medan det för Storumans del gäller transfereringar, sysselsättningspolitik och offentlig service. I studien tar vi upp frågan om de statliga resursöverföringamas sammansättning i samtliga kommuner i landet.
' Vilken är bilden av de statliga resursöverföringama när hela landet studeras?
' Hur fördelar sig statens resursöverföringar kommunvis?
' Hur stora är dessa resursöverföringar?
' Hur stora är resursöverföringama inom olika politikområden? ' Varierar det geografiska utfallet över olika politikområden? ' Vilka politikområden stöder de regionalpolitiska prioriteringarna?
' Vilka politikområden uppvisar utfall som starkt avviker från regio- nalpolitikens prioriteringar?
Den här undersökningen är en utveckling av en tidigare analys av statens resursöverföringar med syfte att påverka sysselsättning och infrastruktur. Analysema har sitt ursprung i regeringens uppdrag till ERU att genomföra en studie av de statliga insatserna i några delar av stödområdet. Studien skulle för det första avse en kartläggning av omfattning och användning av sådana statliga resursöverföringarvars syfte är att påverka sysselsättning och infrastruktur. För det andra skulle studien avse olika slag av förändringar och effekter av dessa förändringar skulle analyseras.
En första kartläggning presenterades våren 1987 (DsI 1987z6). I denna analyserades statliga resursöverföringar till individer, företag, kommuner och inom staten. Omfattningen av resursöverföringama uppgick till 38 milliarder kronor och de geografiska områdena utgjordes av sju län. Diskus- sionen kring resultaten av kartläggningen ledde fram till att en studie borde göras, som omfattade hela landet och hela statsbudgeten. Det gällde framför allt att få belyst frågan om olika politikområdens regionala effekter.
Under hösten 1987 tillsattes regionalpolitiska kommittén, REK 87. I utred- ningsdirektiven anges att kommittén i nära samarbete med ERU skall värdera på vilket sätten effektiv och efter regionalpolitiska mål väl utformad sektorpolitik skall bedrivas. Denna rapport utgör ett av underlagen för kommitténs bedömning av sektorpolitiken. Analysen är den första hel- täckande och detaljerade studien av politikens geografiska utfall (i kronor) med ambitionen att studera de statliga resursöverföringama kommunvis. Studien utgör ett försök att förklara variationer i det geografiska utfallet av statens resursöverföringar. Dessutom ligger analysen till grund för ERU:s fortsatta arbete med att studera politikförändringar och dess olika effekter.
Resultaten från vår tidigare undersökning ger ett antal utgångspunkter för analysen. Resursöverföringar i den offentliga sektorn har avgörande bety— delse för den regionala utvecklingen. Frågan är emellertid vilka de regionala utfallen är när den offentliga sektorn delas upp på olika områden.
' Vilka delar av den offentliga sektorn — affärsverken, kultur, försvar, utbildning, statlig service — har betydelse för vilka geografiska områden?
' Vad innebär statsbidragen till kommuner och landsting i detta avse- ende?
Regionalpolitiken utgör endast en liten del av de totala resursöverföringama. Den regionala utvecklingen påverkas till stor del av resursöverföringar inom andra politikområden. Vi fann i den tidigare undersökningen att endast några politikområden hade en s.k regionalpolitisk profil, nämligen arbetsmark- nads-, jordbruks—, skatteutjämningsbidrags- och statlig servicepolitik.
' Kvarstår detta förhållande när såväl antal kommuner som mängden resursöverföringar utökas?
Det regionala utfallet i den tidigare kartläggningen gav upphov till mönster kallade Norrbotteneffekten resp Bergslagseffekten;
Norrbotteneffekten innebar att kommunerna i Norrbottens län erhöll resurs— överföringar betydligt över förväntade, beräknade värden. Dessa beräknade värden beaktade yrkesverksamhetsgrad, arbetslöshet, åldersfördelning och stödområdestillhörighet. Dessutom tolkade vi Norrbotteneffekten som ett resultat av en koncentration av statens resursöverföringar till några få stora kommuner i Norrbottens län.
' Kvarstår Norrbotteneffekten vad gäller de statliga resursöverföring— arna?
' Är de statliga resursöverföringama koncentrerade till stora kommu- ner?
Bergslagseffekten innebar att geografiska områden, där de regionalpolitiska problem var förhållandevis nya, erhöll lägre resursöverföringar än motsva— rande andra områden. Vi tolkade detta som en organisatorisk tröghet och ett inlämingsproblem. Det offentliga beslutssystemet behöver tid för anpass- ning till nya förhållanden. Det tar därmed ganska lång tid innan nya regio- nalpolitiska problem kommer till uttryck i en geografiskt prioriterad resurs- överföring inom olika politikområden.
' KvarstårBergslagseffekten?
' Finns det andra geografiska områden, som på motsvarande sätt uppvisar lägre värden på de statliga resursöverföringama?
' Finns det områden som uppvisar högre värden på de statliga resurs- överföringama?
Innan vi närmare behandlar de redovisade frågorna skall vi emellertid först återvända till den första frågan: hur fördelar sig statens samlade resursöver- föringar kommunvis?
Kapitel 2 _. __ TOTALA RESURSOVERFORINGAR
2.1. Geografisk fördelning
Hur stora är de totala resursöverföringama? Hur fördelar de sig per invånare och kommun?
Det finns avsevärda variationer mellan kommunerna vad gäller de totala resursöverföringama förbudgetåret 1985/86. För att kunna jämföra kommu— ner med varierande befolkningsstorlek relateras resursöverföringama till antalet invånare, dvs kronor/invånare. Detta mått är också valt för att det kan vara en approximation av en grundtanke i den svenska folkstyrelsen, näm- ligen medborgarnas lika rättigheter att delta i utövandet av politisk makt — en individ en röst. Studien är som framgått inriktad på utfallet av politiken och belyser därmed även en andra aspekt på medborgarskapet, nämligen den sociala sidan. Den sociala sidan av medborgarskapet innebär att medborga- ren har rätt till en välfärd för alla uppbyggd på att olika institutioner inrättas för att förse medborgaren med t ex utbildning och sociala förmåner (Petters- son m fl 1989). I den här studien belyses den geografiska fördelningen av statens resursöverföringar i välfärdspolitiken men studien är ingen analys av välfärdens geografiska fördelning.
Det högsta värdet på de totala resursöverföringama, Arbogas 108 000 kr/invånare, är mer än fem gånger större än det lägsta värdet, Salems 20 040 kr/invånare. I förhållande till riksmedelvärdet, dvs de totalt fördelade resurs- överföringama dividerade med folkmängden i Sverige (41 000 kr/invånare), utgör det lägsta värdet hälften av medelvärdet. Det högsta värdet är ca 2,5 gånger större än riksmedelvärdet. Det geografiska utfallet av de totalt fördelade resursöverföringama redovisas i figur 2.1 (se bilaga 2). I figuren har vi utgått från riksmedelvärdet 41 000 kr/invånare, definierat ovan, och satt det lika med 100. Kring riksmedelvär- det har vi konstruerat ett intervall, som begränsas till 10% mer respektive mindre än riksmedelvärdet. Medelvärdeskommunema, markerade med gul färg i figuren har alltså indexvärden från 90—109. Det innebär att de statli ga resursöverföringama varierar mellan 36 700 och 45 000 kr/invånare. Det finns 61 kommuner i medelvärdesgruppen. Lerum, Mölndal, Ronneby, Klippan och Bollnäs är kommuner som återfinns på riksmedelvärdet. Andra kommuner i den här gruppen är Piteå, Berg, Robertsfors och Lindesberg.
Det finns en grupp kommuner som erhåller mer resurser genom statliga överföringar. I denna grupp med högre värden är intervallgränser satta till 1 10—159. Det motsvarar ett intervall på 45 000— 65 000 kr/invånare. Ifiguren redovisas dessa kommuner med brun färg. Gruppen består av 39 kommuner. Kommunerna återfinns främst i Norrland, t ex Vilhelmina, Arjeplog och Gällivare. Några kommuner från södra Sverige ingår i gruppen, t ex Karls- krona, Mahnö, Göteborg och Eksjö. Av inledningskapitlet framgår att även Stockholm tillhör denna grupp.
Den mörkröda färgen i figur 2.1. visar de kommuner som mottar stora statliga resursöverföringar. Det är definierat till 60% mer än riksmedelvärdet dvs mer än 65 000 kr/invånare. Det är fråga om 8 kommuner, Övertorneå och Boden i Norrland, Solna och Vaxholm i huvudstadsregionen samt Arboga, Karlsborg, Uddevalla och Linköping.
Det finns också kommuner som erhåller mindre resurser och dessa markeras med ljusgrönt i figur 2.1. Intervallgränsema utgörs av indexvärdena 40—89, vilket motsvarar 20 000 — 36 000 kr/invånare. I den här gruppen förekommer samtliga återstående kommuner (dvs 176). Det är huvudsakligen kommuner i södra Sverige. Minst per invånare får Ale och Lerum i Älvsborgs län, Vellinge och Staffanstorp i Malmöhus län, Håbo i Uppsala län samt Tyresö och Salem i Stockholms län.
Några kommuner i den lägsta klassen, dvs mindre än 40% av riksmedelvär- det, finns inte i materialet. I figur 2.1. framgår det genom att inte någon kommun är redovisad med en mörkgrön färg.
Kommunfördelningen över indexklassema tyder på en inte alltför ojämn geografisk fördelning. Det finns inte några kommuner i den lägsta klassen och det är få kommuner (8) i den högsta klassen.
I absoluta tal är de statliga resursöverföringama störst till Stockholm. Resursöverföringama uppgår till ca 38 mrd kr. De två andra storstadskom— munerna, Göteborg och Malmö, kommer därefter. Trots jämnstora befolk- ning erhåller Stockholm 2,6 mrd kronor mer än Göteborg och Malmö tillsammans.
När vi betraktar kommuner, som återfinns kring riksmedelvärdet 41 000 kr/inv (indexvärde 100) varierar dessa kommuner med avseende på befolk- ningsstorlek. Bollnäs, med Ca 28 000 invånare och av Kommunförbundet klassificerad som en s.k. normalkommun, får i absoluta tal 1,14 mrd kronor i statliga resursöverföringar. Motsvarande värde för en annan normalkom- mun, Klippan med ca 16 000 invånare, uppgår till 0.660 mrd kronor. Det lägsta absoluta värdet på de statliga resursöverföringama, ca 0.132 mrd
kronor återfinns i landsbygdskommunen Ydre. Även landsbygdskommunen Essunga (0.154), normalkommunen Storfors (0.166) och glesbygdskommu- nen Dorotea (0.188) har låga värden när det gäller den absoluta summan för de statliga resursöverföringama.
Geografin i den statliga politiken visar på ett utfall i riktning med de auktoriserade regionalpolitiska prioriteringarna enligt stödområdesindel- ningen. Det finns emellertid även enstaka kommuner i mellersta och södra Sverige i den grupp som erhåller ganska mycket resurser. Bland dessa kommuner återfinns Stockholm.
2.2. Datamaterialet
I detta avsnitt redovisas datamaterialets uppläggning, beräkningar och rep— resentativitet.
Utgångspunkten för studien är att staten överför resurser för olika ändamål. Det kan vara fråga om ekonomiska resurser för att täcka kostnaden för riksdagens verksamhet, men det kan också vara frågan om att stödja kultur- verksamheten i en kommun i Norrlands inland. I undersökningen har strävan varit att fånga upp så stor del av de statliga resursöverföringama som möjligt.
Vi har utgått från utgiftssidan i den statliga budgeten för budgetåret 1985/86. Statens budget innehåller emellertid inte samtliga resursöverföringar. En stor del av dessa, framför allt till individer, kommer från socialförsäkrings- sektom. Vi har därför inkluderat den del av socialförsäkringssektom som inte ingår i den statliga budgetens utgiftssida i vår redovisning av resursöver- föringar. Det finns emellertid även annan verksamhet som brukar hänföras till staten eller statlig verksamhet. I detta sammanhang gäller det de statsan- ställda. Kostnadema för dessa redovisas inte i sin helhet på budgeten. Hit hör kostnader för anställda inom affärsverk och ytterligare en del organisa- tioner. Vi har inkluderat dessa kostnaderi de totala resursöverföringama.
Studien är avgränsad till statens ekonomiska del av den offentliga sektorns verksamhet. Undersökningen ger därför ingen helhetsbild av de offentliga, dvs stat och kommun, insatserna i samhället. Det som studeras är statens inklusive socialförsäkringssystemets bidrag, i form av ekonomiska resurs- överföringar, i försöken att påverka samhällsutvecklingen.
Utgångspunkter för vår analys är alltså utgiftema på den statliga budgeten, resursöverföringar från socialförsäkringssystemet, som inte återfinns i bud- geten, och resursöverföringar för driftskostnader av affärsverken m.m (jmfr figur 22). Våra resursöverföringar motsvarar med andra ord överföringari
Anst. Statsbudget lnfrastr. 85/86 39 322
Försäkring
Ofördelat 74
Invest ll
Figur 2.2. Från statsbudget till GEOPOL — från totala till i undersökningen kommunförde/ade resursö venön'ngar.
bruttoterrner och utgörs av bidragskronor. Statens inkomster ingår inte i vår analys.
Enligt denna beräkningsmetod erhålls en totalsumma på 435 mrd kr. Denna totalsumma har reducerats av tre skäl. För det första inriktar sig undersök- ningen på geografin i politiken i Sverige. Vi har därför tagit bort resursöver- föringar till utlandet, internationella organisationer etc, omfattande drygt 8 mrd kr. För det andra är undersökning avgränsad till s.k driftskostnader. Resursöverföringar till investeringar är svåranalyserade närman arbetarmed en kort tidsperiod, vilket är fallet i denna undersökning (investeringar studeras i ett annat ERU—projekt). Investeringarna omfattar ca 1 1 mrd kr. För det tredje förekommer resursöverföringar, som är ytterst svåra att fördela per kommun. Ett exempel är statens utgifter för räntan på statsskulden. Ett annat är kostnader för exportkrediter. Omfattningen av sådana anslag uppgår till 74 mrd kr. Därmed återstår 342 122 288 000 kr. Detta är de resursöverfö- ringar, som innefattas i undersökningen, dvs de totalt fördelade statliga resursöverföringama. Om samtliga resursöverföringar, utom exporterade medel, hade varit möjliga att fördela så hade riksmedelvärdet ökat med ca 10 000 kr/invånare.
I rapporten "Geografin i Politiken" (DsI 1987z6) konstaterade vi att det var möjligt att genomföra en analys av statliga resursöverföringar från central (nationell) nivå ända ner till kommunnivå. Undersökningen bygger på statsbudgetens utfall, vilket innebär att analysen omfattar förbrukade medel.
Materialet för studien har samlats in på olika sätt. En del av datamaterialet samlades in via länsstyrelserna. Det gäller resursöverföringar som fördelas på länsnivå. En annan del av datamaterialet har insamlats direkt. Härvid användes material från myndigheters verksamhetsberättelser och anslags- framställningar. En annan typ av material har hämtats från SCB, som kommunal och landstingskommunal finansstatistik och utbetalning av stats- anställdas löner. Statistiskt material från myndighetert ex AMS, SIND, STU har också samlats in. I materialinsamlingen ingår också redovisningar av utbetalningar från riksförsäkringsverket. En fjärde typ av material är grund- läggande data om våra kommuner och landsting vad gäller befolkning, näringslivstruktur, utbildning. En femte typ av material är bearbetningar och sammanställningar kring resursöverföringar t ex Kommunförbundets rap- port "Lokal och regional näringspolitik. Sammanfattning av studier i fem län".
Data som insamlats har inte alltid medgett en exakt fördelning per kommun. För vissa anslag har vi tvingats göra olika former av beräkningar avseende utfallet per kommun. I många fall har vi utgått från resursöverföringens storlek i länet som helhet. Därefter har vi som princip använt målgruppens storlek i kommunen som fördelningsgrund. Den valda beräkningsmetoden leder till en enhetlig "styckkostnad" i respektive län. Metoden utjämnar variationerna mellan kommunerna inom ett län. En närmare redovisning över sammanslagning av anslag och fördelningsnycklar redovisas i bilaga 1.
Det finns ytterligare påpekanden att göra i detta sammanhang. Analysen omfattar resursöverföringens första steg. Det innebär att vi studerar t ex den geografiska fördelningen av resurser till företag. Ytterligare skeenden i senare steg studeras inte som t ex att bidragen används för inköp i andra företag. Enligtvår uppfattning är en analys av resursemas användning i andra och tredje steg en forskningsvärd men komplicerad uppgift. En sådan uppgift har inte varit möjligt att utföra inom ramen för denna studie. Detta innebär att effekter av resursöverföringar undantas i analysen. Tillvägagångssättet har konsekvenser vilka är mest tydliga vad gäller stöd till företag och resursöverföringar inom försvarsområdet. Den här rapporten visar erhållna resursöverföringar till mottagande företag, vilket innebär att spridningsef—
fekter genom inköp, import etc inte belyses i materialet. Speciellt tydligt blir detta förhållande inom försvarsområdet där resursöverföringen till FFV, SAAB etc registreras efter fördelningen av anställda inom försvarsindustrin (jmfr Arbogas höga tal i kr/invånare, se ovan). Vi studerar inte heller i detta sammanhang hur resursöverföringama påverkar verksamheten, t ex om stora resursöverföringar till kommunema ger högre kommunal service.
Ett andra påpekande gäller redovisningen av den statliga verksamheten, som i stor utsträckning bygger på material från den statliga lönestatistiken. Grundprincipen är att överföringar till statlig verksamhet beräknats med utgångspunkt från de anställdas löner. Den totala lönesumman för en myn- dighet har sedan justerats med hänsyn till övriga omkostnader för driften av myndigheten dvs lokaler och övriga driftskostnader. På så vis har ett "drift- skostnadspålägg" konstruerats för den statliga verksamheten. Detta varierar mellan verksamhetsområden. Med utgångspunkt från utbetalda lönerna för statsanställda per kommun har ett kommunvärde erhållits genom att multi— plicera lönen med en faktor för "driftskosmadspåläggen". Därmed överens- stämmer totalvärdet med statsbudgetens uppgifter.
En andra grundprincip har varit att hålla samman den statliga personalen i en grupp. Det betyder att myndigheternas personal redovisas under statlig förvaltning och inte under respektive verksamhetsområde. Så t ex återfinns resurserna för de anställda inom arbetsmarknadsverket inom området för— valtning medan resurser som överförs för KAS och beredskapsarbeten återfinns inom området "reaktion på individers sysselsätmingsproblem". En konsekvens av dessa grundprinciper är att uppgifterna i denna studie inte är direkt jämförbara med t ex budgetens redovisning av resurser för ett visst ändamål. I den här studien har vi alltså gjort en uppdelning mellan förvalt- ning/myndigheter och övrig verksamhet inom en sektor.
I studien särredovisas fyra områden av den statliga verksamheten, nämligen försvaret, kommunikationssektom, forskningen och den högre utbildningen samt AMU-verksamheten. Dessutom ingår de statliga resurserna för lärar- löner på gymnasiet under området utbildning.
En tredje fråga är i vilken utsträckning budgetåret 1985/86, i vissa fall kalenderåret 1986, ger en representativ bild av geografin i politiken. Studien har begränsats till ett år framför allt pga av datamaterialets karaktär och storlek. En studie över en längre period hade varit att föredra. I en sådan undersökning hade förändringar av politiska program och införandet av nya åtgärder kunnat analyseras. Samtidigt gäller emellertid att politiska program förändras förhållandevis långsamt. Resursöverföringar styrs exempelvis av regler, antal anställda och andra faktorer som förändras marginellt. Jämfö-
relser över åren 1984—1988 i sju län visar endast mindre förändringar utom i två avseenden. Det ena gäller investeringar, vilket är ett av motiven för att exkludera dessa. Det andra är förekomsten av nya program t ex insatserna i Bergslagen. Denna typ av problem kommer man alltid att möta i undersök- ningar inriktade mot politikens geografiska utfall. I politiken formas nya program, existerande program förändras kontinuerligt och andra program avslutas. I ett sådant perspektiv blir valet av mätår inte någon större fråga. En motsvarande kontroll i den totala budgeten visar också på en förhållan- devis stark kontinuitet i olika anslag. I den analys som görs i detta samman- hang, där olika anslag aggregeras till breda politikområden får sådana förändringar mindre betydelse. Dock påverkar vissa anslag resultaten och under året 1986 gäller det framför allt stödet till varven. Denna typ av speciella insatser från statens sida är ett ofta återkommande inslag i politiken och ett annat år kan det vara fråga om något annat område som erhåller speciellt stora resursöverföringar. Den geografi i politiken som presenteras i denna undersökning är i huvudsak representativ för statliga resursöverför- ingars mönster under mitten av 1980-talet.
Det omfattande insamlingsarbetet visar att dataunderlaget för kommunvisa studier av statliga resursöverföringar är bristfälligt. Det finns inte heller idag 1989 ett inforrnationssystem som kan vara ett underlag för studier av det geografiska utfallet av statlig politik. Den här undersökningen är den första samlade studien med syftet att redovisa en heltäckande och detaljerad bild av politikens geografiska utfall i kronor.
2.3. Resursöverföringar och regionalpolitik
Re gionalpolitikens främsta mål brukar betecknas regional balans. Detta mål är också ett centralt välfärdspolitiskt mål. De välfärdspolitiska målen uppnås genom att politik genomförs i många program och sektorer. I dessa behand- las geografiska variationer i välfärden på olika sätt. I vissa politiska program är den geografiska målsättningen explicit, dvs politiken innehåller geogra- fiska prioriteringar med syfte att utjämna välfärdsskillnader. I andra program bidrar utfallet av politiken till en sådan utjämning, trots att någon geografisk intention inte förekommer. Med avseende på den roll politiska program har i förhållande till de regionalpolitiska målen kan politiska program klassifi- ceras i fyra grupper (jmfr D51 198726);
(primär) regionalpolitik, sekundär regionalpolitik,
program med regionalpolitisk betydelse samt övrig politik eller program med regional betydelse.
I de två förstnämnda grupperna finns det en uttalad geografisk målsättningen i de politiska pro grammen. I den (primära) regionalpolitiken utgör den geografiska målsättningen en central del av de politiska programmen. I den sekundära regionalpolitiken är den geografiska målsättningen underordnad i förhållande till programmets centrala mål.
I de två sistnämnda grupperna är det avgörande politikens geografiska utfall. Vad gäller program av regionalpolitisk betydelse varierar utfallet av politi- ken Över geografiska områden. Denna variation kan antingen vara i enlighet med de regionalpolitiska målen eller i motsättning till dessa. När det gäller övrig politik eller program med regional betydelse finns inga systematiska variationer i politikens utfall över geografiska områden.
Regionalpolitiken innehåller dels mål om att skapa förutsättningar för ett i stort sett bibehållet bosättningsmönster, dels mål om välfärdens fördelning. Det förstnämnda kan också kallas för regionalpolitikens servicemål och det innehåller en geografisk precisering av målen för välfärdspolitiken. Genom- förandet av denna del av regionalpolitiken har i stort sett skett genom en skattefinansierad utbyggnad av den offentliga sektorn. Lokaliserings- och investeringsbeslut har varit politiskt styrda. En hög tillväxttakt i ekonomin har varit en nödvändig förutsättning för denna politik. Därmed har resurser skapats för individuella resursöverföringar och utbyggnad av offentlig sek- tor. På så sätt har skillnader i välfärden kunnat utjämnas. Tillväxten i ekonomin har varit förenad med en snabb strukturomvandling av näringsli- vet. Denna har samtidigt varit en viktig faktor bakom uppkomsten av re gionalpolitiska problem.
Den del av re gionalpolitiken som avser lika tillgång till arbete utgör en geografisk precisering av målet om full sysselsättning. Denna kan endast nås med stöd av näringslivets insatser. Regionalpolitiskt stöd till näringslivet har tillkommit för att försöka påverka dess lokalisering. Avsikten med politiken har varit att få till stånd en geografisk omfördelning genom att påverka företagens kostnader. Denna lokaliseringspolitik utgör grunden för regional- politiken.
Med lokaliseringspolitiken som utgångspunkt har regionalpolitiken utveck- lats till att omfatta allt bredare områden (jmfr DsI 1987z6; Ds 198928). I direktiven till den senaste svenska regionalpolitiska utredningen har det uttryckts på följande vis:
"Åtgärder för att allmänt förbättra näringslivsmiljön i skilda regioner vad gäller teknisk kompetens, utbildning, kommunikationer m.m har fått en allt större bety- delse för att åstadkomma regional utveckling. Därför måste regionalpolitiska hän- syn vägas in i många politikområden. /---/ Detta innebär att utredningen bl.a. bör
Dagens Morgondagens Regionalpolitik Reaktionssamhället Sekundär regionalpolitik Kultur, utbildning — forskningssamhället Regionalpolitisk betydelse Servicesamhället Komplexsamhället Övrig politik Transiereringssamhället
redovisa förslag till hur planeringen och genomförandet av åtgärder inom regional- politiskt viktiga samhällssektorer bör vara utformade för att bäst kunna tillgodose regionalpolitiska mål./---/. Störst vikt bör dock läggas vid industri—, arbetsmarknads, jord— och skogsbruks—, utbildnings-, kultur-, miljö- och kommunikationsornrådena. Möjligheterna att påverka tjänstesektoms, t ex turismens utveckling och lokalisering bör också beaktas"
Den breda bild av regionalpolitikens omfattning, som uttrycks i citatet ovan, ligger bakom indelningen i politiska program. I den internationella diskus- sionen har regionalpolitikens omfattning vidgats på motsvarande sätt som i Sverige. Det framgår t ex i den sammanställning om samband mellan politiska mål, val av politiska instrument och samhällssektorer som gjorts av "The Federal — Provincial Task Force on Regional Development Assess- ment" i Kanada 1987 (Ministry of Industry 1987 och som anpassats till svenska förhållanden i tabell 2.1.).
Ytterligare en aspekt påpolitiska program skall behandlas. Politiska program kan var inriktade på att lösa akuta problem, men också på att skapa bättre förutsättningar för framtiden. I regionalpolitikens perspektiv blir det fråga om program som är inriktade på att lösa problem på "dagens arbetsmarknad" å ena sidan och program som är inriktade på "morgondagens arbetsmarknad" å den andra (jmfr DsI 198716). Problem på dagens arbetsmarknad kan exemplifieras med tillfälliga sysselsättningsproblem i en bransch, t ex var- ven. Det kan emellertid också gälla åtgärder så att mer varaktig sysselsätt- ning skapas. När det gäller "morgondagens arbetsmarknad" är det fråga om program som på lång sikt antas ge positiva effekter på sysselsättningen. Sådana åtgärder kan exemplifieras med investeringari dels fysisk infrastruk- tur, dels investeringar för utveckling av kompetens, t ex utbildning och forskning. '
2.4 Rapportens uppläggning Rapporten är upplagd i tre avsnitt.
I del II är analysen systematiserad efter politikens innehåll. Politiken har delats upp i fem samhällen, nämligen transfereringssamhället, där pensio- ner, sjukförsäkring, barnbidrag och liknande överföringar ingår; reaktions- samhället, dvs överföringar som syftar till att lösa (sysselsättnings—) pro- blem i företag, i kommuner, för individer och påverka den regionala balansen (regionalpolitik); komplexsamhället bestående av försvaret samt bostads— och energipolitik; servicesamhället, vilket utgörs av förvaltning , omsorg, drift av kommunikationsväsendet mm samt; kompetenssamhället, vilket utgörs av utbildning, kultur och forskning.
Del IH handlar om resursöverföringama sammansättning och utfall för olika geografiska områden. I avsnittet behandlas regionalpolitiska områden, re- gioner, län och kommungrupper. Dessutom klassificerar vi kommuner efter resursöverföringamas sammansättning och gör en närmare analys av vissa kommuner.
Den fjärde delen innehåller flera perspektiv på resursöverföringama. I det första studeras i vilken utsträckning resursöverföringama är inriktade på dagens eller morgondagens arbetsmarknad. Det andra perspektivet behand- lar det geografiska utfallet när resursöverföringama uppdelas efter mottaga- re. Avslutningsvis diskuteras resultaten av studien med utgångspunkt från regionalpolitiska målsättningar.
10301f0—F'X
rr RESURSÖVERFQRINGARNAS FÖRDELNING PA SAMHALLEN
Under en individs liv får denne del av olika former av statliga resursöver- föringar. Det är t ex fråga om barnbidrag, statens stöd till den obligatoriska skolan och folkpension. Individer kan också få del av offentliga tjänster i form av daghem, högskoleutbildning, arbetsförmedling, sjukvård, föräldra- och sjukpenning. Som individer dra vi också nytta av offentliga investeringar i vår roll som bilist, tågpassagerare eller flygpassagerare. För en del av befolkningen gäller dessutom att de har en funktion i försvaret.
När den offentliga verksamheten delas upp i ett tidsperspektiv kan offentliga tjänster och transfereringar illustreras enligt fig 3.1.
0 5 15 25 35 45 55 65 75 85 95 [För-su. Rö. .Folkp IRTP ESJuku []]Bul—nb .Utbi ld
Figur 3. 1 . Vissa offentliga tjänster och transfereringar schematisk förde/ade ö ver en individs livsperiod (efter SCB 1985).
. KUF—SRHH 5.8 % SERU—SRHH 26.6 7.
. RERKT—SRMH 10. 8 x
11.0 'I.
um TRRNSF—SRHH 45. 9 %
WI' % KOMPL—SAN"
Figur 3.2. Uppdelning av de total resursöverföringar på samhällen (se text).
I den här rapporten behandlas, som tidigare redovisats, endast statens utgifts- sida. De kan avse olika ändamål och politiken får därmed skiftande innehåll. De statliga resursöverföringama har i detta sammanhang delats upp i fem olika s.k. samhällen; transfereringssamhället, servicesamhället, komplex- samhället, kompetenssamhället och reaktionssamhället. I den här delen av rapporten studeras den kommunvisa fördelningen av de statliga resursöver- föringama inom respektive samhälle. Utgår man från den totala summan resursöverföringar 342 mrd kr fördelas dessa på de olika samhällena enligt figur 3.2.
Kapitel 3 __ TRANSFERERINGSSAMHALLET
Transfereringssamhället är det största området av resursöverföringama. Det omfattar 156 572 kkr, vilket motsvarar 45 ,7% av de totala resursöverföring- ama. Det är med andra ord en mycket stor del av statens åtaganden som återfinns inom detta område.
Transfereringama utgör den typ av politiska program som är riktade mot grupper eller individer oberoende av bostadsort. Transfereringar innebär i princip att resursöverföringar sker utan motprestation. Resursöverföringar inom detta område sker med en hög grad av automatik och tillfaller alla inom målgruppen. I transfereringssamhället ingår barnbidrag, sjukpenning, folk- och delpension, ATP, och föräldraförsäkring. Till gruppen hör också ytter- ligare några program. Det gäller yrkesskadeförsäkringen, sjukvårdsersätt- ningen till landstingen, konsumenternas andel av subventionerpå jordbruks- produkter och grundskolan. Motivet för detta är, när det gäller sjukvårdser- sättningen och jordbrukssubventionema, att dessa är fördelade efter invåna- rantal (ang sjukvårdsersättningen jmfr prop 1987/88:63; bilaga 1). För grundskolans del har vi utgått från att det finns en grundskola i varje kommun. Skolan är på denna nivå obligatorisk och erhåller statsbidrag i princip efter antal elevgrupper. Skillnader i kommunernas struktur är givet- vis av betydelse för den enskilda kommunen, elever och föräldrar. Variatio— nen mellan kommuner vad gäller grundskolan är ringa och därför har principen om resurser efter elevantalet fått avgöra resursöverföringens pla- cering till transfereringssamhället, trots att den i strikt mening inte är någon egentlig transferering. Detta gäller även sjukvårdsersättningen till landsting- en. Vad gäller yrkesskador har vi antagit att dessa fördelar sig efter den yrkesverksammma befolkningen (se bilaga 1).
Figur 3.3 (se bilaga 2) är konstruerad på samma sätt som redovisningen av de totala resursöverföringama (se figur 2.1 ovan). Bilden av transfererings- samhället visar att en mycket stor andel av kommunerna återfinns i riksme- delvärdes gruppen (gul färg). Ett mindre antal kommuner tillhör gruppen med mer resursöverföringar (brun) och ungefär lika många kommuner ingår i gruppen med mindre resursöverföringar. Av kartbilden framgår att det inte finns några kommuner vare sig i klassen med mycket höga eller med mycket låga värden på resursöverföringama, vilket tyder på en jämn fördelning.
Det finns dock ett tydligt mönster kring storstäderna. I de tre fallen visar centralkommunema Stockholm, Göteborg och Mahnö ganska höga värden
30
25
28 I
15
10
W
aINLRND STÄDER HUUUDST HRL—GöT NELLANR SO—REG öUR LÄN TOTRLY
Figur 3.4. Transferen'ngssamhä/lets utfall på regioner (kkr/inv).
medan kranskommunema eller förortskommunema visar ganska låga vär- den.
Variationema mellan kommunema är små och uppgår till ca 25% över resp under riksmedelvärdet. Det sistnämnda är 18 800 kr/invånare och kommuner som Mark, Helsingborg, Gävle, Degerfors och Skellefteå finns på denna nivå. Det högsta värdet registreras för Bjurholm och Åsele och nivån uppgår där till knappt 24 000 kr/invånare. I gruppen med högre värden finns 50 kommuner. De är av mycket skiftande karaktär allt från storstädema Stock- holm, Göteborg och Malmö till glesbygdskommuner som Ragunda, Bräcke och Pajala. I gruppen med lägre värden finns 44 kommuner. Lägst värden noteras för förortskommuner som Staffanstorp och Håbo (ca 13 000 kr/in- vånare). I den lägre gruppen återfinns många s.k. förortskommuner men även större och mellanstora städer som Luleå, Kiruna och Mariestad.
När det gäller absolutbeloppen dominerar naturligen de stora kommunerna. För Stockholm uppgår värdet till ca 14,5 mrd, Göteborg ca 9 mrd och för Malmö knappt 5 mrd kr. För de små kommunerna rör det sig om absolutbe- lopp på mindre än 0.100 mrd kronor. Ydre, Sorsele, Dorotea och Malå utgör exempel på sådana kommuner.
En slutsats som är möjlig att dra av de redovisade talen är att en gruppering av kommunerna i olika regionalpolitiska områden inte bör visa på någon
Benämning Antal kommuner Befolkning
Inlandet 36 412 989 Städer 26 1 409 714 Huvudstadsregionen 28 1 762 616 Göteborg/Malmö 29 1 434 391 Mellanregionen 36 975 787 Sydostregionen 24 542 108 Övriga landet 105 1 820 534
nämnvärd geografisk variation. De regionalpolitiska områden, som används i den här studien, har satts samman på följande sätt.
Tre regioner är valda efter de regionalpolitiska prioriteringarna. Det gäller Norrlands inland, Bergslagsområdet och ett område i sydöstra Sverige. Därutöver har vi valt att särbehandla huvudstadsregionen, medan de två övriga storstadsområdena lagts samman till en region. Vi har valt att sam- manföra kommuner som är residensorter och/eller högskoleorter till en grupp, kallad Städer. Till denna grupp har vi också fört kringliggande kranskommuner, eftersom de ingår i städernas lokala arbetsmarknader. Regionindelningen har även beaktat diskussionen om städerna som innova— tions- och tillväxtcentra i ett modernt samhälle. Speciellt tydlig blir detta hänsynstagande vid bestämningen av Mellanregionen (ett utvidgat Bergsla— gen) där högskoleortema inkluderats. Men även uppdelningen i Städer och Övriga landet samt avgränsningen av Huvudstadsregionen har skett med detta hänsynstagande. I fortsättningen av framställningen används denna regionindelning.
Det geografiska utfallet av transfereringssamhället med avseende på regio- ner uppvisar en förhållandevis jämn fördelning räknat i kr/invånare.
Den enda större avvikelsen är skillnaden mellan Inlandet och Städer. Denna uppgår till 2 000 kr/invånare. Det föreligger med andra ord inga systematiska eller större variationer i transfereringssamhällets geografiska utfall.
Transfereringssamhället är ett exempel på en politik av regional betydelse i den mening att de politiska programmen tillför ekonomiska resurser till regionen och att politikens geografiska utfall inte varierar annat än med avseende på befolkningens sammansättning.
Resursöverföringama ger en ekonomisk grund som i stort är lika över hela landet. Det är det största politikområdet vad gäller resursöverföringar och har därmed stor betydelse för välfärden i samhället.
Kapitel 4 __ SERVICESAMHALLET
Servicesamhället omfattar 26,5% av de totala resursöverföringama, vilket motsvarar ca 91 mrd kr (definition se nedan). I storleksordningen är det den näst största programgruppen. Servicesamhällets geografiska utfall framgår av figur 4.1 (se bilaga 2).
Servicesamhället uppvisar stora variationer mellan kommunerna. Solna är den kommun som erhåller mest, nämligen ca 48 000 kr/invånare. Riksme- delvärdet uppgår till knappt 11 000 kr/invånare, vilket överförs till t ex Varberg, Älvdalen och Helsingborg. Lomma, Essunga, Tjörn och Gagnef hör till de kommuner som får lägst ca 3 000 kr/inv. Detta innebär att värdet för den kommun som erhåller mest är tolv gånger större än för den kommun som erhåller minst. Räknat i relation till riksmedelvärdet är Solnas värde drygt fyra gånger högre, medan Essungas är 1/4-del. Variationen mellan kommunerna är således betydande.
Kommungruppen kring riksmedelvärdet är liten och omfattar endast 26 kommuner. Även gruppen med mer resursöverföringar (indexvärden 110— 159) är liten och består av endast 28 kommuner. I den här gruppen ingår mycket olika kommuner som Vilhelmina, Haparanda och Göteborg. I grup- pen varierar nivån på resursöverföringama från 12 000 i Svedala till knappt 17 000 kr/invånare i Nässjö.
Antalet kommuner som erhåller stora resursöverföringar är endast 16. Det är kommuner som Ånge, 25 000, Stockholm 24 000, Härnösand 19 000 och Malmö 17 800 kr/invånare. Det är alltså 70 av landets kommuner som ligger på en nivå kring riksmedelvärdet och högre. En stor majoritet av landets kommuner hamnar med andra ord klart under riksmedelvärdet. Ett sådant resultat har givetvis med lokalisering av offentlig service att göra. Service- anläggningar utgörs i stor utsträckning av odelbara storheter och anläggning- arna betj änar vanligen flera kommuner. Ett exempel är lokaliseringen av den statliga länsförvaltningen.
I den grupp på 120 kommuner som mottar mindre resursöverföringar finns kommuner som Trollhättan 9 000, Timrå 7 000 och Töreboda ca 6 000 kr/invånare.
Den grupp som erhåller de lägsta resursöverföringama omfattar 50 kommu- nertill vilka överföringama är ca 4 000 kr/invånare eller lägre.
20
18
16
14
12
& N & 0 0
;
A STÄDER HUUUDST HAL—GöT HELLQNR SO—REG öUR LAN TOTRLY
INLRN
Figur 4.2. Servicesamhällets utfall på regioner (kkr/inv).
I absoluta tal visar vår analys av servicesamhället att det till Stockholm överförs nästan 16 mrd kronor, medan överföringama till Essunga endast uppgår ca 0.017 mrd kronor. I genomsnitt överförs ca 320 millioner kronor till en kommun, vilket ungefärligen motsvaras av överföringama till Sollef- teå resp Nacka.
Fördelningen mellan regionalpolitiska områden varierar i betydande ut- sträckning (jmfr figur 4.2). Kring riksmedelvärdet ca 11 0000 kr/invånare är variationen från 7000 i Övriga landet till ca 15 000 i Huvudstadsregionen. Resursöverföringama är stora till Inlandet. Detta kan tyda på en regionalpo- litiska kompensation för stora avstånd och gles bebyggelse. Övriga geogra- fiska områden, Mellanregionen och Sydostregionen, har betydligt lägre värden.
Servicesamhället i sin helhet tycks ha en regionalpolitisk profil i den me- ningen att kommuner i norra Sverige uppvisar höga värden. I mellersta och södra Sverige påminner kartbilden närmast om en leopardpäls. De framträ— dande fläckarna är residensstäder och/eller kommuner som är knutpunkter i järnvägsnätet.
Servicesamhället består av fem olika delområden, förvaltning, omsorg, företagsutveckling, arbetsmarknadsutbildning och infrastruktur, vilka i olika
. Förunlt 34.7 %
Omsorg
% Infrastr— 45. B Z
um Rrbn.utu 1.7 Z
Figur 4.3. Servicesamhällets delområden.
utsträckning bidrar till den redovisade bilden. Delområdenas storlek och andelar av servicesamhället framgår av figur 4.3.
4.1. Förvaltning
Till förvaltning hör anslag till den civila statsförvaltningen inklusive försäk- ringskassoma men exklusive kultur, utbildning och forskning. Dessutom ingår anslag till hovstat, riksdag, regering, stöd till politiska partier samt statsbidrag som bokförts under central kommunal och landstingskommunal administration (jmfr bilaga 1). Förvaltning är i stort de statliga driftskostna- dema för landets administration samt vissa bidrag till kommuner och poli- tiska partier. Omfattningen av området är ca 32 mrd kr, vilket är drygt l/3-del av servicesamhällets resursöverföringar (se figur 4.3) eller drygt 9% av totalresursema.
I genomsnitt överförs knappt 4 000 kr/invånare för förvaltning. Som vi tidigare påpekat har detta resultat erhållits genom att statsförvaltningens utbetalda lönesummoma perkommun studerats (jmfr avsnitt 2.2. samt bilaga 1). Huvudstadsregionen uppvisar det högsta värdet, nämligen drygt 5 500 kr/invånare. På en andra nivå återfinns Inlandet och Städer, där resursöver- föringen uppgår till ca 4 300 kr/invånare. Vad gäller Mellanregionen,
_. &
& ". N ul & Ul & 4 m 10
%
= = C C C D U) _| 3 D '.' q 0. _| = m f- [' D Zn ” en 0 | = Fl D 0: C 3 [_ D. 2 .4 D _| » ,- _|
rNLnNå sräDE'
Figur 4.4. Förvaltning och regioner. Överföringari kkr/invånare
Sydostregionen och Övriga landet uppvisar dessa regioner värden betydligt under riksmedelvärdet.
Nationens centrum, Huvudstadsregionen, framträder naturligen med höga värden i regionjämförelsen. Därutöver framträder förvaltning i viss mån som regionalpolitiskt anpassad. Inlandet är den region som placerar sig närmast efter Huvudstadsregionen och på en något högre nivå än Städer. Sydostre- gionen och Övriga landet erhåller minst resurser för förvaltning.
Riksmedelvärdet på detta anslagsområde uppgår som nämnts till knappt 4 000 kr/invånare. Betraktas detta anslagsområde kommunvis finner vi att sammanlagt 230 av Sveriges 284 kommuner ligger vid eller under riksme- delvärdet. Spännvidden i denna stora grupp är mellan ca 300 i Salem och 4000 i Skara. I den här gruppen finns landsbygdskommuner som Nordma- ling ( 1 500) och bruksorter som Olofström (1 100) och Munkfors (1 000). Där ingår vidare de flesta s.k norrnalkommuner som Vimmerby (1 800), Forshaga (1 200) och Kalix (3 100) liksom merparten av förortskommuner- na. Däremot uppvisar glesbygdskommuner en mycket skiftande bild. Några återfinns i den stora gruppen, som Berg (1 700) och Åre (2 000) medan andra återfinns bland de återstående 50 kommunerna, som uppvisar högre eller betydligt högre värden. Exempel på sådana glesbygdskommuner är Jokk- mokk (12 000), Överkalix (6 500) och Pajala (6 300). Emellertid dominerar storstäderna och de större städerna i den här gruppen. Stockholm tex erhåller
knappt 10 000 kr/invånare eller i absoluta tal knappt 7 mrd kr. Solna toppar listan med ett värde på 18 500. I gruppen finns också de flesta residensstäder som Falun, Mariestad och Vänersborg.
Det geografiska utfallet av förvaltning uppvisar en koncentration till dels de orter dit staten lokaliserat sin administration, dels orter inom de glest bebodda områdena i Sverige. Lokalisering av förvaltning har en mycket stor regionalpolitisk betydelse, eftersom det är fråga om ett långsiktigt åtagande från statsmakternas sida. Inte minst framgår detta av den diskussion som förts i samband med omlokalisering av statliga myndigheter. Emellertid avspeglas beslut sedan lång tid tillbaka i förvaltningens lokaliseringsmöns- ter. Det är därför inte rimligt att hävda att förvaltningen i sin helhet är ett område som kan klassificeras som sekundär regionalpolitik, när historisk bundenhet härrör sig från en tid då regionalpolitik inte utgjorde ett självstän- digt politikområde. Förvaltning klassificeras därför som ett politikområde med regionalpolitisk betydelse.
4.2. Omsorg
Det andra områdeti servicesamhället är omsorg. Omsorgssarnhället omfattar drygt 16 mrd kr. Här ingår anslag till socialtjänst, sjukvård, statshälsan och poster som rättshjälp och utbildning för handikappade. Det är huvudsakligen frågan om statsbidrag till kommuner och landsting (jmfr bilaga 1).
Resursöverföring för omsorg fördelar sig förhållandevis jämnt över de regionalpolitiska regionerna. Variationen är av mindre omfattning. Dock utgör Huvudstadsregionen och Göteborg/Malmö-regionen undantag. Dessa regioner noteras för klart högre värden än andra regioner. Till "stadsområ- dena", Huvudstadsregionen och Göteborg/Malmö-regionen överförs ca 2500 kr/invånare. För de övriga fem regionerna gäller att det överförs mellan ca 1 300 (Övriga landet) och ca 1 800 (Städer). På regionnivå är det med andra ord fråga om en "storstadspolitik". Någon systematisk regionalpolitisk anpassning finns inte utan området karakteriseras snarast av en politik med regional betydelse.
De kommunvisa skillnaderna är små. Många kommuner ligger runt riksme- delvärdet 1 900 kr/invånare. Det finns mycket få kommuner som starkt avviker uppåt, dvs har mycket högre värden än riksmedelvärdet. De få kommuner som noterar höga värden är de där de stora regionsjukhusen är belägna. De kommuner som erhåller mindre resursöverföringar utgör en stor majoritet. Variationerna ligger här mellan Eskilstunas 1 600 och Vimmerbys
1 000. Lägst nivå finner vi i Stenungsund, Gagnef och Orsa där värdet uppgår till drygt 700 kr/invånare.
När det gäller absolutvärdena dominerar åter storstäderna. Värdena uppgår till knappt 2 mrd kr för Stockholm, 1,4 mrd kr för Göteborg och ca 0.900 mrd kr för Malmö. Som motsats till storstäderna står Högsby, Sorsele och Ydre för vilka resursöverföringen uppgår till mindre än 0.004 mrd kronor.
Omsorg är ett av de områden därvariationema mellan kommunerna är minst. Emellertid avviker några kommuner framför allt p.g.a lokaliseringen av re gion— och utbildningssjukhus. Fördelningen över regioner och kommuner är förhållandevis jämn. Området bör klassificeras som en politik med regionalpolitisk betydelse, med tanke på dess vikt för sysselsättningen.
4.3. Företagsutveckling
Det tredje området kallas företagsutveckling. Det avser statens service inriktad på utveckling av företag. Området är avgränsat så att resurser huvudsakligen för den egentliga serviceverksamheten ingår. Resursöverför- ingar för de statsanställdas löner och kringkostnader (lokaler, materiel etc) återfinns inom området förvaltning.
Företagsutveckling omfattar rationaliseringsverksamheten inom skogs— och jordbruk. Vidare ingår ett antal program med anknytning till jordbruket, vilka återfinns på jorbruksdepartementets budget. Under 1986 gav staten stöd till några investmentbolag och banker. Även dessa anslag återfinns under företagsutveckling. Utvecklingsstödet till tekoindustrin samt utveck- lingsfondens verksamhet och administration ingår också i området (jmfr bilaga 1).
Företagsutvecklin g kan betraktas som samhällets "friskvård" förnäringslivet inklusive jordbruks- och skogsbruksföretag. Syftet med programmen är i första hand att utveckla företagen för att de bättre skall kunna arbetat på en allt mer intemationaliserad marknad. Vidare syftar programmen mot att bidraga till att undanröja hinder för företagens utveckling vad gäller riskka- pital, utbildning, information och service. På så sätt kan politiken stimulera företagens produktion, export, förnyelse och konkurrenskraft (prop 1986/87:74).
Företagsutvecklin g omfattar 873 millioner kr, dvs 0,25% av de totala resurs- överföringama och är det minsta området inom servicesamhället. Tidigare utredningar har visat på de små resurser som riktas mot utveckling av företag
(SOU 1984:47), varför det låga värde som erhålls i denna studie inte är överraskande.
När vi summerar företagsutvecklingen visar materialet att anslagen endast har någon större omfattning i Inlandet, nämligen ca 600 kr/invånare. I övriga områden är insatserna mycket små. Så t ex uppgår riksmedelvärdet till 100 kr/invånare. Övriga regionerligger de facto på nivåer under riksmedelvärdet.
Inriktningen mot Inlandet återspeglas vid en analys av enskilda kommuner. De 29 kommuner som har högst värden är samtliga från Inlandet. Sorsele har högst värde med 2 600 kr/invånare. Efter inlandskommunema kommer Stockholm, beroende på att kapitaltillskottet till Sveriges Investeringsbank tekniskt har förts till Stockholm. Den redovisade fördelningen antyder att variationerna mellan kommunerna är mycket liten. Resursöverföringen är ungefärligen lika stor (mätt per invånare) till större städer, bruksorter och landsbygdskommuner.
Anslagen under företagsutveckling är en liten del av servicesamhället. Service inom detta område ombesörjes huvudsakligen på marknadens vill- kor. Företagen köper tjänster från olika specialistföretag när det gäller företagsutvecklande uppgifter. De små variationerna i materialet visar på en anpassning till de regionalpolitiska målsättningarna. I det stora flertalet program inom området anges att regionalpolitisk hänsyn skall tas i politiken. I den meningen är politiken inom detta område en sekundär regionalpolitik.
Till jordbruksföretag förekommer stöd i andra former än de resursöverför- ingar som återfinns på budgetens utgiftssida. Det gäller ett stödsystem som är utformat på annat sätt, nämligen genom gränsskydd och subventioner. Stödet till jordbruksföretagen "syns inte" på budgetens utgiftssida utan är ett indirekt stöd via det pris konsumenterna betalar vid köp av "jordbruksvaror". J orbruksnärnnden har sin rapport "Vart går jordbruksstödet ?" beräknat stödet till jordbruket dels storleksmässigt dels regionalt (Jorbruksnämnden 1988). Enligt rapportens beräkningar uppgick jordbruksstödet till ca 10 mrd kr för budgetåret 1983/84. I jämförelse med vårt material motsvarar det ca 3% av de totala resurserna och är av samma storleksordning som stöden till industriföretagen inom Reaktionssamhället (se nedan). J ordbruksstödet har till resultat att de kommuner som är belägna på slättbygdema i mellersta och södra Sverige erhåller överföringaruppgående till ca 6 mrd kr. För Norrlands del är motsvarande tal ca 1 mrd kr. För övriga delar av landet rör det sig om ca 3 mrd kr. Vi har i denna rapport inte haft möjlighet att kommunanpassa Jordbruksnämndens geografiska indelning med våra regionalpolitiska om- råden. För Norrlands del gynnar stödet de större produktionsenhetema i kustlandet, dvs kommuner som huvudsakligen återfinns i gruppen Städer
eller Övriga landet. Till slättbygdema räknas Mälardalen, Skaraborgs län, Malmöhus län och delar av Östergötlands län. Det innebär att jordbruksfö- retagen belägna i dessa områden har en betydande resursöverföring genom jordbruksstödet. Området som kallas skogs- och mellanbygden utgörs av Småland, delar av Blekinge och Kristianstad och Älvsborgs län samt det område vi kallar Mellanregionen.
När vi summerar bilden av den direkta resursöverföringen via utgifter på budgeten och det indirekta stödet via gränsskydd får vi följande bild. Stödet till utveckling av jord- och skogsbruksföretag ges till de företag som har de bästa förutsättningama. Det innebär att den historiska lokaliseringen av dessa företag starkt påverkar resursöverföringamas geografiska fördelning, eftersom naturgivna förutsättningar spelat den avgörande rollen för dessa företags framväxt. J ordbruksstödet går i störst utsträckning till företag belägna på de bästa jordbruksmarkema, skogsstödet till företag där skogen växer sedan mer än hundra år tillbaka. Däremot är stödet till utvecklingen av "företag" på budgetens utgiftssida bättre anpassat till regionalpolitikens geografiska prioriteringar. Emellertid är storleken av dessa resursöverför- ingar betydligt mindre och omfattari vår analys delvis jord- och skogsbruks— företagen. Därmed är resursöverföringama till utveckling av "industriella företag" mycket små i förhållande till stödet av utvecklingen inom de s.k. primämäringama. Detta förhållande redovisades av 1982 års regionalpoli- tiska utredning. Det finns inget i vår data som tyder på att bilden vad gäller företagsutvecklin gens inriktning i någon större utsträckning förändrats.
4.4. Arbetsmarknadsutveckling
Den fjärde gruppen i servicesamhället kallar vi överföringar för arbetsmark- nadsutveckling. Det är definierat som s.k. utbudspåverkande åtgärder, dvs åtgärder som ger den sökande sådan kompetens att hon/han efterfrågas på arbetsmarknaden. I gruppen ingår AMU-verksamheten och programmet "Starta-eget" (jmfr bilaga 1). Enligt våra begrepp är dessa verksamheter mer inriktade på morgondagens samhälle än de efterfrågeskapande verksamhe- tema i arbetsmarknadspolitiken. Serviceområdet "arbetsmarknad" har en omfattning på 1,9 milliarder, vilket motsvarar 0,54% av de totala resurserna. Det är i detta sammanhang viktigt att erinra om uppdelningen mellan förvaltning och verksamhet, vilket redovisades i avsnitt 2.2.
Variationerna är inte oväsentliga mellan de regionalpolitiska områdena. Framför allt framträder Inlandet (670 kr/invånare) och i viss mån Sydostre- gionen (390). Lokaliseringen av AMU till stora kommuner ger ett högre värde för Städer. I övriga regioner är de utbudstimulerande åtgärderna
förhållandevis jämnt fördelade och nivån på överföringama uppgår till ca 100 kr/invånare.
I detta fall är det fråga om ett förhållandevis litet område med små variationer kommunvis, när man bortser från de högst placerade kommunerna. Riksme- delvärdet uppgår till knappt 200 kr/invånare. Det är tio gånger mer än de 20 som tillförs Lomma, Salem, Heby, Ekerö och Hylte. Riksmedelvärdet är mindre än l/lO-del av de 2 900 som Gällivare uppvisar. Den stora mängden kommuner (264) återfinns i intervallet 20 —400 kr/invånare. Delvis förklaras dessa variationer av lokaliseringen av AMU-anläggningar, delvis av arbets- löshetens fördelning. Så t ex uppgår resursöverföringen i Skellefteå till 220, Markaryd 150, Tyresö 100 och Smedjebacken 80 kr/invånare. Arbetsmarknad är till sin karaktär nära kopplad till regionalpolitiken och dess sysselsättningsmål. Det finns en regionalpolitiska anpassning i politi- kområdet och området kan därför klassificeras som sekundär regionalpolitik.
4.5. Infrastruktur
Det femte området är driften av infrastrukturen avseende kommunikationer. Anslagen har stor betydelse för det moderna samhällets funktion. Infrastruk- turen är en av komponenterna i det som i debatten kallats K-samhället och uppfattas som en strategisk faktor i den regionala utvecklingen. Det geogra- fiska utfallet visar den bindning som uppstått över tid p.g.a en mängd beslut om investeringar. Vi har tidigare påpekat att resursöverföringar för investe- ringar inte ingår i undersökningen. Emellertid måste telenätet skötas, vägar och anläggningar underhållas, flygplatser bemannas, konduktörer och lok- förare finnas på tågen etc etc. Serviceområdet infrastruktur avser resurser för driften av affärsverken. Därutöver ingår resurser för drift av statliga, kommunala och enskilda vägar.
Resursöverföringar för affärsverkens drift framgår inte av statsbudgetens utgiftssida. Vi har därför utgått från lönestatistiken för statsanställda där affärsverken ingår. Lönesummoma för affärsverken inom kommunikations- området och vägverkets personal har fördelats kommunvis. Därutöver har vi använt en omvandlingsfaktor på lönesumman för att täcka in omkostnader i form av fordon, lokaler, datorer, materiel etc (jmfr bilaga 1). Enligt detta beräkningssätt som avstämts med affärsverkens verksamhetsberättelser, budgeten och andra beräkningar har vi skattat infrastrukturområdets resurs- överföringar till 41 mrd kr. Det är en summa som motsvarar 12% av de totala resursöverföringama
_ &
& * N w & M 0 4 w w
.W
%
INLRND STNDER HUUUDST HAL—
//. .
G”T NELLRNR SO—REG öUR LA TOTAL
Qx Hk
Figur 4. 5. Infrastruktur och regioner. Överföringari kkr/invånare.
Variationerna mellan regionerna är stora. Huvudstadsregionen och Inlandet, dvs centrum och nordlig periferi, uppvisar ungefärligen samma värde på resursöverföringama, nämligen ca 6 500 kr/invånare. Däremot tycks den sydöstra periferin, Sydostregionen, vara ett område där driften av infrastruk- tur kräver föga resurser. Förhållandet är detsamma för det område vi kallar Övriga landet. Infrastrukturens lokalisering till knutpunkter, vanligen större orter eller städer, framgår även tydligt i figur 4.1 (se ovan).
De redovisade resultaten är delvis en följd av det mönster för infrastruktur som råder i landet. I en studie av interregional infrastruktur för transport och kommunikationer har Sundberg & Carlén gjort regionala analyser (Sund- berg & Carlén 1989). Deras analyser visar att i förhållande till folkmängd har norra Sverige, Huvudstadsregionen och västkustlänen fått större andelar av satsningarna på infrastruktur. Vad gäller sydöstra Sverige och södra Sverige har dessa delar av landet fått mindre andelar av investeringarna.
När vi jämför uppgifterna för driften av infrastruktur med uppgifterna om investeringar i infrastruktur framträder likheter framför allt vad gäller tre regioner. Det är Inlandet. Huvudstadregionen och Sydostregionen. För de två förstnämnda finner man höga nivåer på de ekonomiska insatserna och för den sistnämnda en låg nivå.
När vi väljer att betrakta infrastrukturen ur ett kommunperspektiv finner vi en betydande variation mellan kommunerna. De kommuner som har infra- strukturanläggningar som flygplatser och jämvägsknutpunkter erhåller stora resursöverföringar. Det är med andra ord inte utan orsak som Ånge har ett värde på ca 21 000 kr/invånare. Andra kommuner med höga värden är Hallsberg, 15 000, Sundbyberg och Stockholm, som båda erhåller ca 1 1 000 och Arvidsjaur med ca 7 000.
Riksmedelvärdet är ca 4 900 kr/invånare. Kring detta värde ligger kommuner som Falun, Kristianstad, Haparanda och Mora. Totalt finns ca 150 kommu- neri den grupp som i anslutning till kartbildema kallas mindre resursöver- föringar. För dessa kommuner ligger överföringen på nivåer mellan 2 000— 4 000 kr/invånare. De kommuner som har riktigt låga värden, definierat till under 2 000 kr/invånare uppgår till 70 stycken. Bland dessa återfinns Ljusnarsberg, Degerfors, Vallentuna, Essunga, Bromölla och Hammarö. Den sistnämnda kommunen har det lägsta värdet.
Infrastrukturen är regionalpolitiskt anpassad i den meningen att Inlandet uppvisar höga värden på resursöverföringama. Å andra sidan är det fråga om stora resursöverföringar till Städer och Huvudstadsregionen. Variationen mellan regioner och kommuner är mycket stor. Det är fråga om en regional- politiskt mycket betydelsfull politik. Det är knappast möjligt att hävda att infrastruktur entydigt stöder de regionalpolitiska målen. Det är emellertid en politik som ger höga nivåer på resursöverföringar till städer och knutpunkter i kommunikationssystemen. I den meningen tycks det snarare vara fråga om en politik som är regionalpolitiskt betydelsefull men i riktning som ur regionalpolitisk synpunkt kan diskuteras. Det finns nämligen inom detta område uttalade intentioner om att verksamheten skall anpassas till de regionalpolitiska målsättningarna. Infrastrukturområdet betraktas därför som sekundär regionalpolitik även om utfallet inte helt överensstämmer med uttalade regionalpolitiska intentioner.
4.6. Avslutning
Servicesamhället är av grundläggande betydelse för den regionala utveck- lingen både vad gäller tjänster och sysselsättning. Framför allt är sysselsätt- ningsaspekten viktig i detta sammanhang. Servicesamhället utgör en lång- siktig bindning för den regionala utvecklingen. Lokalisering av statliga myndigheter framstår i ett sådant perspektiv som en central regionalpolitisk fråga. Det framgår av vår analys att servicesamhället avseende de traditio- nellt re gionalpolitiska områdena har en regionalpolitisk profil. Denna profil skapas av Inlandets höga värden inom områdena infrastruktur och förvalt-
ning. Samma prioritering återfinns för arbetsmarknad och företagsutveck- ling, men överföringamas storlek äri dessa två områden så små att de ytterst marginellt påverkar helhetsbilden. Emellertid återfinns knappast sådan re- gionalpolitisk anpassning med avseende på de "nyare" regionalpolitiskt prioriterade områdena, Mellanregionen och Sydostregionen.
Samtliga anslag inom servicesamhället utgör instrument för långsiktig re— gional utveckling. Lokalisering av service innebär ett långsiktigt åtagande framför allt för organ inom den offentliga sektorn. Därmed är de centrala byggstenar i arbetet med att bygga upp robusta och fungerande regioner.
Kapitel 5 KOMPLEXSAMHÄLLET
I diskussioner om politiskt beslutsfattande talar man ofta om olika typer av bindningar eller låsningar. President Eisenhower myntade på sin tid begrep- pet "det militärindustriella komplexet". I svensk politik används också detta begrepp. Under de senaste årens diskussion kring nedläggningar av rege- menten har termen "kommun och regementskomplexet" myntats. I debatten har även andra komplex diskuterat. Ett sådant är "det bostadspolitiska komplexet". Debattörema syftar i detta sammanhang på den starka koppling som finns mellan byggherre, fastighetsförvaltare, intresseorganisationer, byråkratier och politiker (jmfr t ex Malmsten 1984). I vårt begrepp komplexsamhället har vi anknutit till denna diskussion. Avgränsningen av komplexsamhället är gjord på följ ande vis. Vi har arbetat med två typer av komplex. Det ena, försvarskomplexet, innefattar försvarets förvaltning, militärförbanden, materielanskaffning och militär forskning. Det andra komplexet, bostads- och energikomplexet, omfattar statsbidragen till bostadspolitiska åtgärder, bostadsbidrag, räntebidrag, energibesparings- stöd samt ersättningar till kämkraftindustrin (jmfr bilaga 1). När vi nedan redovisar det geografiska utfallet vill vi påpeka att utfallet skall tolkas med viss försiktighet. Kommunvärdena är beräknade och vi redovisar våra be- räkningsgrunder nedan i anslutning till delredovisningen av försvaret och
bostads- och energipolitiken. Komplexkartans profil skapas av det "militära Sverige" (se figur 5.1, bilaga 2). I rött framträder orter som praktiskt taget alla har regementen, flygflot- tiljer eller förvarsindustri. När detta skrivs demonstrerar invånare i Växjö, Karlskrona och Uddevalla för att de militära anläggningarna skall vara kvar på orten. Med tanke på storleken av komplexsamhället, drygt 37 mrd kr är detta inte förvånande. Kartan visar att det är ett begränsat antal, nämligen 46 kommuner, som ligger över riksmedelvärdet och ett stort antal kommuner, nämligen 163, som ligger i den lägsta klassen. Det innebär att variationerna mellan kommunerna är avsevärda.
När vi studerar komplexsamhällets utfall på de regionalpolitiska områdena kan man hävda att det är en politik för Städerna. Denna grupp har det högsta värdet på resursöverföringen ca 7 300 kr/inv (jmfr fig 52). Av figuren framgår vidare att även på regionnivå är variationerna stora och att det är försvarskomplexet som skapar variationen. Inlandet och Huvudstadsregio-
o—mwaurm—ro
Figur 5.2. Förvars- sam.” bostads- och energikomplexet uppdelat på regioner (kkr/invånare).
nen har även de höga värden. Men vilken blir bilden när de två delområdena förvaret och bostad- och energi studeras var för sig ?
5.1. Försvaret
Variationerna mellan regioner ökar när man enbart studerar försvaret (se fig 5.2). Städer erhåller ca 5 400 kr/invånare, vilket i absoluta tal motsvarar 7,6 mrd kr. I Göteborg/Malmö-regionen uppgår resursöverföringen till ca 1 000 kr/invånare motsvarande ca 1,4 mrd kr. Vad gäller Övriga landet, Mellanre- gionen och Sydostregionen uppgår resursöverföringama i runda tal till drygt 2 000 kr/invånare. Givetvis varierar absolutbeloppen avsevärt, eftersom befolkningsunderlagct uppvisar stora skillnader mellan regionerna. Huvud- stadsregionens värde2 700 kr/invånare motsvarar 4,8 mrd kronor, vilket är det näst största absolrtvärdet. Inlandets värde är 3 700 kr/invånare.
Utgångspunkten för fördelningen av resurser har varit dels den kommunala fördelningen av löne' till försvarsanställda, dels redovisningar av materiel- anskaffningens och firsvarsforskningens fördelning i offentligt utrednings- material (SOU 198462; SOU 1985:43; SOU 198718). Vi har även använt annat material som redovisats i samband med artiklar om svensk förvarsin- dustri (t ex Affärsvärlden 1988). Fördelningen av försvarsresursema har
skett med vissa skattningar. För militärförbanden har de utbetalda lönerna multiplicerats med en omräkningsfaktor inom varje försvarsgren så att vi erhållit en avstämning med utfallet på statens budget. Det innebär att varje lönekrona svarar för en enhetskostnad inom försvarsgrenen. Vi har gått tillväga på motsvarande sätt när det gäller fördelningen av materielanskaff- ning och försvarsforskning. Fördelningen är gjord efter antal anställda i resp företag och anläggning och inom resp försvarsgren.
Fördelningsmetoden har den uppenbara bristen att resursströmmama till underleverantörer, för import av materiel o 1 inte ingår i analysen (se kap 2). Importen uppgår till ca 15% av materielanskaffningsvärdet, varför vissa uppgifter i databasen är något för höga. Våra kontroller med en minskning av 15% av materielanskaffningen förändrar värdena men ej rangordningen mellan kommuner och regioner. Å andra sidan jämnar enhetskostnadprinci- pen sannolikt ut variationerna mellan orter beroende på forskningsintensiva anläggningar sannolikt erhåller mer resurser än produktionsanläggningar.
Med bakgrund av resultaten är det rimligt att kalla försvarspolitiken för "den dolda geografin i politiken". Detta förhållande blir inte mindre tydligt när vi studerar utfallet kommunvis. Det är rimligt att hävda att vissa kommuner "lever" på försvaret t ex Karlsborg, där resursöverföringen uppgår till 61 000 kr/invånare. Beroendet är också stort i kommuner som Sollefteå, Mölndal och Klippan, i vilka värdena är ca 10 500. Motsatsen till Karlsborg utgörs av de drygt 110 kommuner i landet som inte erhåller några resursöverfö- ringar alls inom försvaret. Inte heller i det åttiotal kommuner där resursöver- föringen ligger under 100 kr per invånare har försvaret någon större bety- delse.
Försvaret har delats upp i två delar. Den ena avser militärförbanden dvs regementen, flottiljer, baser etc. Den delen av förvaret har ett utfall på relativt många kommuner. Den andra delen, materielanskaffningen och det militära FoU—arbetet är betydligt mer koncentrerat till ett mindre antal kommuner (med reservation för underleverantörer och import). Den regionalpolitiska anpassningen eller snarare de re gionalpolitiska instrumenten för att anpassa försvaret till regionalpolitiska målsättningar bör därför variera inom de två områdena.
Det ligger kanske något i påståendet att när det gäller försvaret är det inte fråga om en dold regionalpolitik utan fråga om en dold ortspolitik för 100 av Sveriges kommuner. Lokaliseringen av förvaret har en avsevärd regio- nalpolitisk effekt. Området klassificeras därför som en politik med regional- politisk betydelse.
5.2. Bostad och energi
Jämfört med försvaret blir bilden helt annorlunda när vi betrakta det geogra- fiska utfallet för bostad och energi (jmfr fig 5.2.). Variationerna mellan de regionalpolitiska områdena är små kring riksmedelvärdet 1 800 kr/invånare. Det innebär att befolkningsstorleken blir avgörande för absolutvärdena och Huvudstadsregionen uppvisar därmed det högsta värdet på 3,7 mrd kr. Även inom detta område är värdena beräknade. Det har sitt ursprung i att länsbostadsnämndema med aktivt stöd från Bostadsstyrelsen vägrade delta- ga i datainsamlingen. Vi fick därför välja en annan insarnlingsmetod än för övriga områden. Vi har utgått från länsvisa fördelningar av räntebidrag, energibesparingsbidrag och övriga stöd som utbetalats av Bostadsstyrelsen. De länsvisa sammanställningama är uppdelade på småhus och flerbostads- hus. Efter intervjuer med handläggare på Bostadsstyrelsen användes antalet flerbostadshus som byggts i kommunerna under de 10 senaste åren som bas för fördelningen av stöd till flerbostadshus. För småhus utgjorde fördelnings- grunden de senaste fem årens byggnation. På så sätt skapades kommunvisa fördelningstal per län, vilka styrt kommunfördehiingen av överföringama inom bostad- och energiområdet.
Variationen mellan kommuner är liten. Det innebär att flertalet kommuner ligger runt riksmedelvärdet 1 500 kr/invånare. Några kommuner som Ljus- narsberg, Avesta och Mellerud uppvisar låga värden. Det motsatta förhål- landet gäller Stockholm, Uppsala, Vallentuna och Helsingborg, där nivån på resursöverföringen ligger mellan 2 200 och 3 500 kr/invånare. Annorlunda uttryckt ligger värdet i dessa kommuner på ungefär det dubbla riksmedel- värdet. Kommuner med de högsta värdena är kämkraftkommunema Öst- hammar och Varberg. Det beror på att ersättningen för försening av idrift- tagning av kämkraftreaktorema i Forsmark och Ringhals fördelats till dessa kommuner.
Variationen mellan regioner och kommuner är av mindre omfattning. Bo- stads- och energisektorn är ett av de områden som uppvisar minst variation i vårt material. Vare sig i bostadssektom eller i energisektorn finns några uttalade regionalpolitiska intentioner. Enligt den indelning vi presenterade i inledningen av rapporten blir det därmed fråga om en politik med regional betydelse eller snarare övrig politik.
5.3. Avslutning
Det regionalpolitiska utmaningen inom Komplexsamhället återfinns inom försvarsområdet. Försvaret har idag en resursöverföringsprofil som inriktar sig på de stora kommunerna och framför allt den region som kallas Städer. Det är fråga om långsiktiga åtgärder, där delar av verksamheten sannolikt har stora effekter på näringslivets utveckling. Försvarspolitiken har därför en stor regionalpolitisk betydelse. Vad gäller bostadspolitiken är det uppen- bart att den har betydelse för individemas möjligheter till val av arbete och bostadsort. Indirekt kan detta vara en betydelsfull faktori en regions möj- ligheter till regional utveckling.
Kapitel 6 KULTUR, UTBILDNING OCH FORSKNING— KOMPETENSSAMHALLET
I regionalpolitiken har frågan om kultur, utbildning och forskning varit central under 1980-talet. Ett av regionalpolitikens nya och viktigaste områ- den har varit utvecklingen av teknisk kompetens. Inom ramen för det regionalpolitiska arbetet har man genomfört regionala program angående industrin, utbildningsplanering och teknikspridning. I anknytning till pro- grammet regionala projektmedel har inte obetydliga resurser satsats på utbildning, utvecklingsarbete och forskningsinriktad verksamhet. Tekniks— pridning och FoU-insatser har vidare ingått som viktiga inslag i den s.k paketpolitiken. Frågan om regional utveckling inom utbildnings- och forsk- ningsområdet har de senaste åren blivit så tydlig att den numera redovisas under en särskild huvudtitel i bud getpropositionen.
I andra sammanhang har det i diskussionen om nyskapande, kreativitet och ekonomisk tillväxt hävdats att tillgången på kulturinstitutioner, olika utbild- ningsmöjligheter och forskningskompetens utgör centrala faktorer för ut- veckling. När det gäller forskning- och utbildning har man i vissa fall talat om kunskapsutvecklingens gravitationsfält (de Geer m fl 1986) — ett gravi- tationsfält som bygger på lokalisering av högteknologisk kompetens och skillnader i humankapital, dvs kompetens/utbildningsnivå hos befolkningen. Andra har talat om att det framtida samhället är beroende av utvecklingen i "K-samhället", dvs kommunikationer, kunskap, konst och kreativitet (An- dersson—Strömquist 1988). Vi har tidigare i rapporten behandlat kommuni- kationer under rubriken infrastruktur i servicesamhället. De tre återstående Kzna dvs kunskap, konst och kreativitet studeras här som de statliga resurs- överföringama till utbildning, kultur och forskning. Sammanfattningsvis kallar vi detta i fortsättningen för kompetenssamhället, vars geografiska utfall framgår av figur 6.1 (se bilaga 2).
Det dominerande intrycket av figur 6.1 är den geografiska koncentrationen av kompetenssamhället till ett mycket litet antal kommuner. Detta återspe- glas i att de gröna färgerna dominerar Sverigekartan. Det är endast 22 kommuner som ligger ovanför eller nära riksmedelvärdet 2 400 kr/invånare. På nivån för riksmedelvärdet finns kommuner som Örebro, Trollhättan och Svalöv. Det är 139 kommuner som erhåller mindre resursöverförin gar, vilket markeras med ljusgrönt på kartan. Det motsvarar överföringar på drygt 2 000 till knappt 1 000 kr/invånare. I denna grupp finns glesbygdskommuner som
. For—sk n
45.6 Z
Utbi ldn
43.6 %
' Kul tur
10.8 Z
Figur 6.2. Kompetenssamhällets delområden
Jokkmokk, Åre och Vilhelmina. Där finns också stora städer som Jönköping, Södertälje och Skellefteå. Det är 123 kommuner som erhåller resursöverför- ingar under 950 kr/invånare och därmed är markerade med mörkgrön färg i figur 6.1. Exempel på sådana kommuner är Arboga, Sorsele, Emmaboda, Berg, Nordanstig och Båstad. Motpolen utgör Lund, Uppsala, Solna, Stock- holm och Linköping med de högsta värdena. För Linköpings del är det fråga om det dubbla riksmedelvärdet, dvs knappt 5 000 kr/invånare och för Lunds del mer än sex gånger riksmedelvärdet, vilket motsvarar ca 15 000 kr/invå- nare.
I absoluta tal rör det sig om knappt 1,3 mrd kronor för Lunds del. Stockholm har det högsta absolut värdet på ca 3,6 milliarder kr. Köping och Vetlanda representerar genomsnittskommuner och resursöverföringens absoluta stor- lek uppgår i dessa fall till ca 0.035 mrd kronor.
Kompetenssamhälle innehåller tre delområden; kultur, utbildning och forsk- ning. Fördelningen mellan de tre områdena framgår av figur 6.2.
Delområdet kultur omfattar anslag under huvudtitlama kulturverksamhet och massmedier mm på utbildningsdepartementets budget. Vårt kulturbe- grepp är mycket vitt definierat, vilket innebär att huvudtiteln idrott, rekrea- tion och turism under jordbruksdepartementet också ingår. Förutom använd- ningen av det mycket breda kulturbegreppet finns det ytterligare skäl till
denna definition. Under huvudtitel kulturverksamhet återfinns ett anslag till ungdomsorganisationers lokala verksamhet. Enligt SCB går 68 millioner kronor av detta anslag till idrottsorganisationer, vilket utgör ca 80% av anslaget (SCB 1989). Det är ytterligare ett skäl att föra hela huvudtiteln till delområdet kultur (jmfr bilaga 1).
Utbildning avser statens bidrag till gymnasieskolan, vuxenutbildningen, folkhögskolor samt bidragsdelama av studiemedelsystemet (jmfr bilaga 1). Forskning utgöres av huvudtiteln högskola och forskning under utbildnings- departementet, utbildning och forskning under jordbruksdepartementet, tek- nisk forskning och utveckling vid STU, bidrag till rymdforskning och Tele-X under industridepartementet samt några smärre anslagsposter för forskning under övriga departement. Vi har dessutom tagit hänsyn till privatfinansierad forskning vid universitet och högskolor genom att anslag från övriga svenska och utländska anslagsgivare medräknats (jmfr bilaga 1).
Kompetenssamhällets fördelning över regioner visar att forskning, utbild- ning och kultur är ett område som gynnar städerna. Huvudstadsregionen, Göteborg/Malmö-regionen och Städer uppvisar de högsta värdena i nu nämnd ordning. Det är emellertid fråga om skillnader mellan ca 4 000 i Huvudstadsregionen och ca 2 500 förStäder. Vad gäller de övriga regionerna varierar överföringama från ca 1 000 för Övriga landet till ca 1 700 kr/invå- nare för Mellanregionen.
En närmare analys av de tre delområdena visar att utbildning är relativt jämnt fördelat över de regionalpolitiska områdena. Det är fråga om mindre varia- tioner kring värdet 1 000 kr/invånare. Materialet visar att Mellanregionen och Städer har något högre värden och att Övriga landet, Göteborg/Malmö— och Huvudstadsregionen något lägre värden. Den jämna fördelningen tyder på att regionalpolitiska prioriteringar haft genomslag i utbildningssektom. Även på kommunnivå erhålls bilden av en jämn fördelning. Det är endast sju kommuner som hamnar i gruppen med mycket mer resursöverföringar och i gruppen med mycket mindre resursöverföringar finns 53 kommuner. Idet sistnämnda fallet är givetvis gymnasieskolans lokalisering av betydelse för utfallet. Gruppen består också av små kommuner som ingår i större kommuners pendlingsomland. Flertalet kommuner återfinns i ett intervall mellan 1 600 till 700 kr/invånare. Den jämna fördelningen innebär att vi inte behandlar delområdet vidare.
Figur 6.3. Kultur och forskningsanslag fördelat på regioner. Höjdaxeln anger ans/ag ikkr/in vånare. Planets två axlar anger region- och anslagsbeteckning.
Kultur och forskning Den geografiska fördelning av resurser för kultur och forskning framgår av figur 6.3.
Huvudstads- och Göteborg/Mahnö-regionen dominerar både forskning och kultur, vilket framgår av den geografiska fördelningen på regioner (se figur 6.3).
Kulturen omfattar drygt 2,1 milliarder kr och är därmed av samma storleks- ordning som den (primära) regionalpolitiken. Hälften av resursöverföringen inom kulturområdet går till Stockholm. Det innebär att värdet för Huvud- stadsregionen är det högsta, nämligen ca 700 kr/invånare, vilket är avsevärt högre än riksmedelvärdet 260 kr/invånare. Övriga regioner ligger samtliga under riksmedelvärdet på en nivå kring 150 kr/invånare. Endast Övriga landet avviker markant med ett lägre värde — ca 100 kr/invånare.
Stockholms kommun har det högsta värdet per invånare, nämligen 1 600 kr. Jämfört med riksmedelvärdet tillförs Stockholm 6 gånger mer resurser per invånare. Jämfört med en norrnalkommun klassificerad i regionen Övriga landet är Stockholms värde ca 16 gånger högre.
Stockhohns unika position inom kulturområdet resulterar i att kommunva- riationen blir mycket stor på så sätt att några kommuner är starka avvikare. Bortser man från avvikama, Stockholm, Vadstena, Hämösand, Malmö, Kalmar och Gotland blir emellertid bilden annorlunda. Variationen mellan kommunema blir betydligt mindre. Materialet visar att 200 kommuner erhåller 100 kr/invånare eller lägre. Övertomeå, Gällivare, Vindeln och Borgholm är exempel på kommuner där resursöverföringens nivå uppgår till ca 100 kr/invånare. Riksmedelvärdet uppgår till ca 260 kr/invånare och kan exemplifieras med Ragunda, Gävle och Katrineholm.
Kultur har en unik profil när det gäller det geografiska utfallet. En kommun, Stockholm, dominerar bilden. Övriga kommuner har mycket små resurs- överföringar. Därmed blir inte heller variationerna mellan kommunerna generellt sett särskilt stora. Ur ett regionalpolitiskt perspektiv kan man i resultaten inte finna något som pekar på anpassning till regionalpolitiska prioriteringar.
Forskningen omfattar 9,1 mrd kr och har samma karaktär som infrastruktur. Det är ett område som i stor utsträckning kräver geografiskt koncentrerade insatser. Det är forskning som skapar kompetenssamhällets starkt ortskon- centrerade bild. Det visar sig att nära 7 av drygt 9 mrd kr för forskning fördelar sig på sex kommuner, Stockholm, Göteborg, Uppsala, Lund, Umeå och Linköping. Vidare är det är 18 kommuner som befinner sig ovanför eller vid riksmedelvärdet ca 1 000 kr/invånare. Betraktas forskning ur ett kom- munperspektiv framstårnaturligtvis skillnaderna som avsevärda. De tidigare nämnda kommunerna har även höga per capita värden, vilket också är fallet för Lomma (lantbruksuniversitetet), Hedemora (lantbruksuniversitetet), Solna (Karolinska institutet) och Luleå (högskolan). Sammanlagt 139 kommuner saknar resursöverföring för forskning. Sätts en gräns vid värdet 100 kr/invånare innebär det att 80 kommuner befinner sig i intervallet 1—99 kr/invånare. Hit hör bl a Vämamo, Gotland, Sollefteå, Arvidsjaur och Mullsjö. Det innebär att 34 kommuner liggeri intervallet 100 — 1000 kr/invånare och bland dessa finns Norrköping, Borlänge, Örebro och Kalmar.
Betraktas forskning i ett regionperspektiv uppvisar Huvudstadsregionen ett värde på ca 2 250 kr/invånare. Motsvarande värde är för Göteborg/Malmö- regionen, 2 100, och för Städer 1 100. Vad gäller de övriga regionerna uppgår värdena till mellan 30 kr/invånare för Övriga landet och 320 kr/invånare för Mellanregionen.
Det geografiska utfallet av forskning visar tydligt på den historiska bindning som finns till tidigare lokaliseringsbeslut. De gamla universitetsortema
dominerar när det gäller resursöverföringamas geografiska fördelning. Det finns därmed inte någon större anpassning till regionalpolitiska prioritering- är.
Det geografiska utfallet för kultur och forskning har stora likheter. Det är fråga om resursöverföringar som är koncentrerade till ett fåtal kommuner. Det stora flertalet kommuner erhåller därmed små resursöverföringar.
Kapitel 7 REAKTIONS SAMHÄLLET
Reaktionssamhället omfattar knappt 37 milliarder kr, vilket utgör 10,8% av de konununfördelade resursema. I reaktionssamhället ingår den (primära) regionalpolitiken, den kommunala skatteutjämningen, stöd till företag med svårigheter samt dels den s.k. efterfrågestimulerande delen av arbetsmark- nadspolitiken, dels arbetsanpassning och stöd till samhällsföretagsgruppen. När det gäller överföring till företag med svårigheter präglas datamaterialet framför allt av varvspolitiken. Budgetåret 1985/86 tog "Uddevalla-paketet" statens resurser i anspråk, medan "Kockums-paketet" (Malmö) ännu inte i någon större utsträckning belastar budgeten. Samtidigt framträder i materia- let effekter av tidigare statliga beslut vad gäller varven och stålindustrin. Den bild som erhålls över reaktionssamhället i sin helhet och reaktionspolitik för företag är alltså präglad av 1980-talets situation. Reaktionsamhällets geogra- fiska utfall framgår av figur 7.1 (se bilaga 2). Figur 7.1 visar en förväntad karta med höga värden i norra Sverige (rött) och låga värden i de södra delarna av landet (grönt). Sydostregionen uppvisar förhållandevis höga värden jämfört med övriga delar av södra Sverige. Man kan notera att Mellanregionen och Sydostregionen tycks ha ungefär samma nivå på resursöverföringama. Av Norrlandslänen uppvisar Västernorrlands och Gävleborgs län avvikande mönster genom att många kommuner inte återfinns i den högsta klassen. Vidare framträder de fyra kommunerna Uddevalla, Göteborg, Malmö och Karlskrona, vilket är ett resultat av stödet till varven.
Det finns 47 kommuner i den grupp som erhåller störst resursöverföringar. Undantaget varvskommunema är det endast i undantagsfall att dessa kom— muner ligger utanför det regionalpolitiska stödområdet. Högsby med en resursöverföring på ca 7 500 kr/invånare är en sådan kommun. Värdet på resursöverföringama varierar mellan 9 000 och 13 000 kr/invånare för flertalet kommuner i gruppen.
Ungefär lika många kommuner finns i gruppen med högre värden på resursöverföringama. Resursöverföringama uppgår till ca 7 000 för Arvika, Malung, Orsa och Ljusnarsberg, vilka är kommuner med de högsta värdena i gruppen. Filipstad, Färgelanda, Falköping och Fagersta är kommuner med lägre värden i gruppen och resursöverföringens nivå är i dessa kommuner ca 5 000 kr/invånare.
14
12
10
aINLAND STäDEå HUUUDS HAL—GöT HELLANR SO—REG öUR LAN TOTALT
Figur 7.2. Reaktionssamhällets fördelning på regionalpolitiska regioner (kkr/in- vånare).
Kring riksmedelvärdet 4 400 kr/invånare finns 51 kommuner. Det är kom- muner som Lindesberg, Örnsköldsvik, Lysekil och Ludvika.
Dubbelt så många kommuner (dvs 101) ingår i gruppen med lägre resurs- överföringar. Samtliga, utom Falun, Sandviken och Gävle, liggeri Svealand och Götaland. Det är fråga om stora kommuner som Borås (3 100), normal- kommuner som Boxholm (3 800) och landsbygdskommuner som Båstad
(2 400).
I gruppen med lägst resursöverföringar finns 34 kommuner varav 29 är förortskommuner. För dessa varierar överföringens värde mellan 500 och 1 500 kr/invånare. Dessutom ingår Arboga, Trollhättan, Västerås, Uppsala och Stockholm i den här gruppen.
Variationen mellan kommunerna är mycket stor. Gällivare där resursöver- föringen uppgår till drygt 16 000 kr per invånare har ett värde som ligger fyra gånger över riksmedelvärdet. När det gäller kommuner med låga värden kan Nynäshamn vara ett exempel. Resursöverföringen uppgår här till ca 1 000 kr per invånare vilket är 1/4—del av riksmedelvärdet.
Betraktat i ett kommunperspektiv uppgår överföringama till Malmö, i abso- lutvärde till ca 2,5 mrd. Men även Göteborg, Uddevalla och Karlskrona har absolutvärden, som överstiger 1 mrd kr. För de konununer som ligger på
. Företag 25.8 7.
Kom—un
35.8 x
. Individ
32.2 z
& Reg.pol
6.2 x
Figur 7. 3. Reaktionssamhällets delområden.
riksmedelvärdet (per invånare) kan motsvarande tal vara 53 millioner kr (Bengtsfors) eller 136 millioner (Nässjö).
Variationen mellan regionerna är stor (se figur 7.2). Resursöverföringar till Inlandet uppgår till drygt 11 000 kr/invånare. Som en motpol till Inlandet står Huvudstadsregionen, där resursöverföringen uppgår till ca 1 200 kr/in- vånare. I förhållande till den regionalpolitiska prioriteringen kan man notera Mellanregionens låga värde på ca 3 700 jämfört med Sydostregionens 6 000 kr/invånare. De övriga regionerna Städer, Göteborg/Malmö och Övriga landet har värden som inte avviker allt för mycket från riksmedelvärdet.
Reaktionssamhället är uppdelat på fyra områden; reaktionspolitik för indi- vider, kommuner, företag och geografisk balans — regionalpolitik. Fördel- ningen mellan de fyra områdena och deras relativa storlek framgår av figuren 7.3.
7.1. Reaktionspolitik för individer
Politiska program med inriktning på att lösa individers problem omfattar ca 12 mrd kr. Det är till största delen fråga om arbetsmarknadspolitikens efterfrågeskapande åtgärder, beredskapsarbeten av icke-investeringskarak- tär, flyttningsbidrag, lönebidrag, ungdomslag och samhällsföretag. Statens
XXX
/////
/ / %
Figur 7.4. Reaktionspolitik för individer och kommuner fördelat på regioner (kkr/invånare).
bidrag till det kontanta arbetslöshetsunderstödet (KAS) och till arbetslös- hetskassoma ingår också i detta område. Det är också fråga om vissa åtgärder inom invandrarpolitiken, som flyktingmottagning (jmfr bilaga 1).
Det geografiska utfallet överensstämmer med regionalpolitiska prioritering- ar, vilket framgår av figur 7.4. Det högsta värdet erhålls i Inlandet med ca 3 500 kr/invånare. Därefter följer Mellanregionen och Sydostregionen. Den sistnämnda regionen har emellertid endast något högre värde än gruppen Städer och Övriga kommuner. Dessa tre regioner ligger nära riksmedelvär- det ca 1 400 kr/invånare. Det gäller även för Göteborg/Malmö-regionen. Det är endast Huvudstadsregionen som uppvisar ett värde som ligger klart under riksmedelvärdet.
I ett kommunperspektiv framträder "klassiska" regionalpolitiska kommuner i Norrlands inland när det gäller de högsta värdena. Övertorneå, Kiruna, Överkalix och Jokkmokk har värden mellan 5 000 och 6 000 kr/invånare. Det är nära fyra gånger mer än riksmedelvärdet. I den övre delen av rangordningen återfinns också ett flertal kommuner där industrins struktur— rationalisering orsakat sysselsättningsproblem, som Munkfors (ca 3 500) och Fagersta (ca 3 000). Göteborg och Växjö är exempel på kommuner som ligger på riksmedelvärdesnivån. I den nedre delen av kommunrangordning- en är Stockholms, Göteborgs och Malmös kranskommuner rikligt företräd-
da. Resursöverföringen till dessa uppgår till mellan 200 — 500 kr/invånare och det rör sig om ett 30-tal kommuner. Den stora gruppen kommuner, ett hundratal, återfinns i intervallet 700 — 1 400 kr/invånare. I absoluta tal erhåller Stockholm den största resursöverföringen, vilken uppgår till ca 650 millioner kr. För de kommuner som ligger på riksmedel- värdet kan de absoluta resursöverföringen variera från ca 600 millioner kr (Göteborg) via 95 millioner (Växjö) till ca 13 millioner (Valdemarsvik). Förortskommunema runt Stockholm erhåller i absoluta tal några millioner kr perkommun. För de kommuner som har mycket höga värden i kr/invånare råder ett annat förhållande. Det gäller kommunerna i Norrbottens och Västerbottens inland. Här kan överföringamas absolutvärden exemplifieras med ca 45 millioner kr i Pajala, drygt 15 millioner i Åsele och drygt 60 millioner i Strömsund.
7.2. Reaktionspolitik för kommuner
Statsbidrag till kommuner i utjämnande syfte har länge varit ett viktigt instrument i regionalpolitiken. Frågan har diskuterats såväl i utredningar om statsbidragen till kommuner som i utredningar om regionalpolitiken. Det gäller även den nyss avslutade regionalpolitiska kommittén, REK 87. Här redovisas därför endast kortfattat om det geografiska utfallet av politiken som reaktion på kommuners (ekonomiska) problem. I detta anslagsområde ingår skatteutjämningsbidragen till kommuner och landsting samt de extra skatteutjämningsbidragen. Bidragen till landstingen har fördelats i proportion till landstingsanställda i kommuner. Anslagsområdet omfattar drygt 13 mrd kr. Fördelningen på regionalpolitiska områden framgår av figur 7.4. Av figur 7.4. framgår den regionalpolitiska profilen på skatteutjämningsbi- dragen. Det är en profil som ytterligare stärkts av de förändringar som vidtogs i skatteutjämningssystemet fr o m 1988. Idet nya systemet "försköts" resurser från södra till norra Sverige. På kommunnivå framträder samma bild som för överföringar till individer. Kommuner i de "klassiska" re gionalpolitiska områdena har höga värden. Så tex erhåller Boden ca 6 500 , Åre ca 6 000 och Gällivare ca 5 000 kr/invånare. Riksmedelvärdet är 1 600 kr/invånare, vilket gäller för t ex Flen, Storfors, Kumla, Tjörn och Älmhult. Förortskommunema runt storstäderna har låga eller mycket låga värden.
Anslagsområdet uppvisar en anpassning till regionalpolitiska prioriteringar och klassificeras som sekundär regionalpolitik.
7.3. Reaktionspolitik för företag
I detta anslagsområde ingår politiska program, vars syfte är att lösa problem i företag. Det är fråga om insatser som i andra sammanhang kallats defensiv industripolitik. I anslagsområdet ingår stödet till varvsnäringen och stödet till stålindustrin, främst SSAB. Dessutom har vi räknat ersättningen till SJ för köp av vissa tjänster till detta anslagsområde. Det är nämligen ett politiskt program upprättat som en reaktion på ett "företags" problem. I analogi med detta ingår bidragen till lokal och regional kollektivtrafik också i anslags- området. Slutligen har de prisreglerande åtgärderna på jordbrukets område räknats hit.
Beräkningarna av kommunvärdet är i princip gjorda efter "näringens" loka- lisering (jmfr bilaga 1). När det gäller ersättningen till SJ utgör Transporträ- dets ersättningsnonn vår beräkningsgrund.
Anslagsområdet uppgår till ca 9,5 mrd kr och utgör knappt 3% av de totala resursöverföringama.
Varvspolitiken dominerar helt bilden av det geografiska utfallet (jmfr figur 7.5). Göteborg/Malmö-regionen och Sydostregionen har mycket höga vär- den. För den förstnämnda regionen är det fråga om ca 3 500 kr/invånare och för den sistnämnda ca 2 000. Vad gäller de regioner som inte direkt är påverkade av varvspolitiken har Inlandet det högsta värdet ca 900 kr/invå- nare. För Övriga landet är det ca 400, Mellanregionen ca 250 och för Huvudstadsregionen drygt 100 kr/invånare.
På kommunnivå är det tal om mycket stora variationer. Det är ett förhållande som sannolikt alltid kommer finnas inom detta område. Näringslivets struk— turrationalisering kommer att drabba olika typer av industrier. För vår undersökningsperiod är det fråga om varv och stål. Vid ett annat tillfälle kan det vara fråga om andra branscher. Näringslivets historiska lokaliserings blir därmed avgörande för politikens geografiska utfall.
Det är få kommuner som erhåller stora resursöverföringar. Varvskommuner och stålkommuner återfinns högt upp i en rangordning, men även andra kommuner ligger högt i rangordningen. Exempel på detta är Dorotea (knappt 3 000 kr/invånare) Kiruna och Åre (ca 1 800) och Vilhelmina (1 600), vilka är belägna i det regionalpolitiska stödområdet. Sammanlagt är det 32 kom- muner i gruppen mer respektive mycket höga resursöverföringar. Några av
Figur 7.5. Reaktionspolitik för företag och regionalpolitik fördelat på regioner (kkr/invånare).
dessa som Nässjö, Herrljunga och Gullspång hamnari denna grupp på grund av statens stöd till SJ. Kommuner som Stenungsund, Falköping, Hylte är exempel på kommuner som befinner sig nära riksmedelvärdet 1 100 kr/in- vånare. Under detta värde befinner sig 240 av landets kommuner. För dessa kommuner utgör överföringama till företag med problem allt från 1 000 till mindre än 100 kr/invånare. Kring det sistnämnda värdet finns kommuner som Älvdalen, Filipstad och Gävle. För de kommuner som erhåller minst resursöverföringar är det fråga om värden på 10 kr/invånare. Detta gäller för tex Stockholm, Solna och Partille.
När det gäller resursöverföringar i absoluta tal slår naturligtvis varvspoliti— ken genom i materialet. För Göteborgs del rör det sig om ca 425 miljoner kr. När det gäller kommuner kring riksmedelvärdet uppgår resursöverfö- ringen till ca 12 millioner kr i Hylte och ca 22 i Alvesta.
Den politik som är en reaktion på företags problem utgår från kriterier på sysselsättning/arbetslöshet. Politikens syften är oftast att skapa en ny nä- ringslivsstruktur i den drabbade regionen. Det är kriterier och syften som överensstämmer med de som ligger till grund för regionalpolitiken. Vi klassificerar därför reaktionspolitiken för företagen som sekundär regional- politik. Företagens historiska lokalisering är emellertid avgörande för poli-
tikens geografiska utfall. Det är fråga om överföringar som koncentreras till ett mindre antal kommuner.
7.4. Reaktionspolitik för geografisk balans — regionalpolitik
Regionalpolitiken omfattar ca 2,3 mrd kr vilket ger ett riksmedelvärde på 270 kr/invånare. I anslagsområdet ingår program som traditionellt kallas regionalpolitik. Det är fråga om anslaget regional utveckling under industri- departementet (numera arbetsmarknadsdepartementet). Dessutom ingår transportstödet för Norrland och Gotland. Vidare inkluderas jordbrukets Norrlandsstöd, bidrag till Norrlandsfonden samt samtliga insatser riktade mot vissa geografiska områden dvs Bergslags-, Malrnö- och Uddevallapa- ketet (jmfr bilaga 1).
Regionalpolitiken är i huvudsak en politik för Inlandet. Resursöverföringar- na till Inlandet uppgår till ca 2 300 kr/invånare. Det är ett värde som är ungefär åtta gånger högre än riksmedelvärdet. Den region som kommer närmast är Städer, där bl a Norrlands kuststäder eller stödjepunkter i skogs- länen ingår. För denna region uppgår resursöverföringen till ca 600 kr/invå- nare. Övriga regionalpolitiskt prioriterade regioner, Mellanregionen och Sydostregionen, har värden på 100 resp 60 kr/invånare. I Övriga landet uppgår överföringen till knappt 200, Göteborg/Mahnö—regionen ca 120 och för Huvudstadsregionen uppgår överföringen till mindre än en krona per invånare.
När re gionalpolitiken betraktas kommunvis blirvariationen stor. Kommuner som ligger högt på rangordningen efter resursöverföring per invånare har mycket höga värden. Det är 65 kommuner som har värden i den högsta gruppen. Kiruna med en överföring på ca 7 200 kr/invånare ligger högst. Bland de andra kommunerna i denna grupp är det endast en kommun som är belägen utanför det reguljära regionalpolitiska stödområdet, nämligen Uddevalla. I gruppen finns alltså kommuner som Arjeplog (3 800), Arvids- jaur (1 000), Robertsfors (2 200), Ragunda (1 100) och Östersund (500kr/in- vånare).
I gruppen med högre resursöverföringar finns endast 14 kommuner. För dessa kommuner är resursöverföringen mellan 300 och 450 kr/invånare. I gruppen finns kommuner som den större staden Sundsvall, normalkommu— nen Smedjebacken och den mellanstora staden Söderhamn.
Borlänge och Karlskrona är kommuner som finns nära riksmedelvärdet 270 kr/invånare.
Få kommuner, 16, finns i gruppen med mindre resursöverföringar. Här varierar överföringen från 230 till 120 kr/invånare. Norrnalkommunema Hagfors och Hedemora samt den mellanstora staden Hämösand kan vara exempel på kommuner i gruppen.
I den nedre delen, dvs mycket mindre resursöverföringar, är det ungefär 180 kommuner med lägre värden än 100 kr/invånare. Av dessa är det 49, som i våra indexberäkningarerhåller indexvärdet 0, vilket innebär att överföringen är mindre än 10 kr/invånare. De regionalpolitiska insatserna i dessa kommu- ner består enbart av insatser inom ramen för regionala utvecklingsinsatser m.m, dvs "länsanslaget". Det är huvudsakligen fråga om glesbygdsstöd och regionala projektmedel.
I absoluta tal överförs den största summan till Uddevalla, närmare bestämt ca 300 millioner kr. Andra höga absolutvärden, ca 200 millioner kr, hamnar i Kiruna och Luleå. Vad gäller kommuner kring riksmedelvärdet, Borlänge och Karlskrona, uppgår resursöverföringen till ca 14 millioner kr. För kommunermed små regionalpolitiska resursöverföringar är det många gång- er tal om belopp under en million kr.
Regionalpolitikens geografiska utfall är starkt sammankopplad med stöd- områdesindelningen. Den medvetna geografiska prioriteringen i politiken har betydande genomslagskraft. Undantag gäller orter utanför stödområdet, där "regionalpolitiska problem" uppstått med anledning av problem i stora företag.
AVSLUTNING
Analysen av de geografiska utfallet av resursöverföringama uppdelade efter samhällen, dvs i stort efter ändamål, visar på varierande regionalpolitiska anpassning.
Geografin i den statliga politiken visar totalt sett på ett utfall i riktning med de auktoriserade regionalpolitiska prioriteringarna enligt stödområdesindel- ningen. Det finns emellertid även enstaka kommuner i mellersta och södra Sverige som erhåller stora resurser. Bland dessa kommuner återfinns Stock- holm och några kommuner med anknytning till försvaret.
Transfereringssamhället är ett exempel på en politik av regional betydelse, dels i den mening att de politiska programmen tillför ekonomiska resurser till regionen, dels i den mening att politikens geografiska utfall inte varierar annat än med avseende på befolkningens sammansättning. Överföringama ger en ekonomisk grund som i stort är lika över hela landet. Det är det största politikområdet vad gäller resursöverföringar och har därmed stor betydelse för välfärden i samhället.
Servicesamhället är av grundläggande betydelse för den regionala utveck- lingen både vad gäller tjänster och sysselsättning. Framför allt är sysselsätt- ningsaspekten viktig i detta sammanhang. Servicesamhället utgör en lång- siktig bindning för den regionala utvecklingen. Lokalisering av statliga myndigheter framstår i ett sådant perspektiv som en central regionalpolitisk fråga. Det framgår av vår analys att servicesamhället avseende de traditio- nellt re gionalpolitiska områdena har en regionalpolitisk profil. Denna profil skapas av Inlandets höga värden inom områdena infrastruktur och förvalt- ning. Samma prioritering återfinns för arbetsmarknad och företagsutveck- ling, men överföringamas storlek äri dessa två områden så små att de ytterst marginellt påverkar helhetsbilden. Emellertid återfinns knappast sådan re- gionalpolitisk anpassning med avseende på de "nyare" regionalpolitiskt prioriterade områdena, Mellanregionen och Sydostregionen.
Samtliga anslag inom servicesamhället utgör instrument för långsiktig re- gional utveckling. Lokalisering av service innebär ett långsiktigt åtagande framför allt för organ inom den offentliga sektorn. Därmed är de centrala byggstenar i arbetet med att bygga upp robusta och fungerande regioner. Det regionalpolitiska utmaningen inom Komplexsamhället återfinns inom försvarsområdet. Försvaret har idag en resursöverföringsprofil som inriktar sig på de stora kommunerna och framför allt den region som kallas Städer. Det är fråga om långsiktiga åtgärder, där delar av verksamheten sannolikt
. KLF-SM" 9.5 »:
SERU—SM'I 41.6 %
. RENT—BMC 2.1 z
% KOOPL—BW 8.7 %
[III TMF—SMI 38.2 2
. Klf—SAM" 3.4 % BERU—SAHH 35.0 X
. REM—SAN"
24.5 7. % KOO'PL—SAHN 4.1 7:
ml TRMSF—BW 33.1 %
. Klf-SRHR 32.4 %
SEED—BNI! 20.2 %
. RENT-SW 4.6 %
% KML—BAH! 0.5 %
nu TMF—BMI 34.3 x
Figur 7.6 Resursöverföringarnas relativa sammansättning i Stockholm, Jokkmokk och Lund.
har stora effekter för kommunens utveckling. Försvarspolitiken har därför en stor regionalpolitisk betydelse. Vad gäller bostadspolitiken är det uppen- bart att den har betydelse för individernas möjligheter till val av arbete och bostadsort. Indirekt kan detta vara en betydelsfull faktor i en regions möj- ligheter till utveckling.
Det geografiska utfallet av forskning visar tydligt på den historiska bindning som finns till tidigare lokaliseringsbeslut. De gamla universitetsortema dominerar när det gäller resursöverföringamas geografiska fördelning. Det finns därmed inte någon större anpassning till regionalpolitiska prioritering— ar.
Det geografiska utfallet för kultur och forskning har stora likheter. Det är fråga om resursöverföringar som är koncentrerade till ett fåtal kommuner. Det stora flertalet kommuner erhåller därmed små resursöverföringar.
Det är reaktionspolitiken för individer, kommuner och geografisk balans som bildar den regionalpolitiska profilen på reaktionssamhället. Framför allt gäller det reaktionspolitiken för kommuner, vilken tillsammans med förvalt- ning inom servicesamhället ger förutsättningar för utveckling av de regio- nalpolitiskt prioriterade regionerna, i synnerhet Inlandet. Här bidrar reak- tionspolitiken för individer tillsammans med transfereringssamhället att upprätthålla välfärden.
Det är med andra ord en splittrad bild som erhålls. Det innebär att kommuner med samma nivå på resursöverföringen från staten trots allt har mycket skiftande mönster på överföringama. Detta kan illustreras av de tre kommu- nerna Stockholm, Jokkmokk och Lund. 1 figur 7.6. visas sammansättningen av resursöverföringama för de tre kommunerna och de olika förutsättningar som råder i dessa kommuner.
III RESURSÖVERFÖRINGARNAS SAMMANSATTNING OCH GEOGRAFISKA OMRADEN
I denna del av rapporten studeras sammansättningen av resursöverföringen med utgångspunkt från olika geografiska områden. I stället för att studera budgetens sektorer betraktas dess utfall territoriellt. I stället för att tala om att utbildningsdepartementets utgifter ligger kring 40 milliarder, beskriver vi i detta avsnitt att Mellanregionen mottar i överföringar lika mycket eller att socialdepartementets utgifter på drygt 80 milliarder i stort motsvarar överföringama till Huvudstadsregionen.
När det gäller de territoriella nivåerna behandlas inledningsvis de sju regio— nalpolitiska regionerna, som presenterades i den förra delen. Varje regions "budget" studeras och därefter jämförs regionerna med avseende på "bud- getens" sammansättning. Därefter undersöks resursöverföringamas sam— mansättning på län. I det följande kapitlet studeras utfallet på kommuner. För det första med avseende på kommunstorlek. För det andra presenteras en klassificering av kommunerna. Klassificeringen bygger på vilken typ av resursöverföringar som dominerar i respektive kommun. För det tredje genomförs en närmare analys av utfallet för sju städer eller stadspar.
Kapitel 8 __ _. REGIONER OCH RESURSOVERFORINGAR
I samband med genomgången av de fem "samhällena" beskrevs hur de sju olika regionema mottog varierande belopp för olika ändamål. I det följande skall regionala likheter och olikheter närmare granskas, dvs hur de 342 milliarder som är geografiskt fördelade faller ut över regionerna, mot bak- grund av vad som tidigare tagits upp.
Med tanke på regionernas mycket varierande sammansättning och befolk- ningsunderlag — från knappt en halv miljon i Inlandet till Huvudstadsregio- nens 1.7 miljoner, är skillnader inte särskilt överraskande. Funktioner som universitet och regering/riksdag kan inte förväntas ha samma spridning inom alla regioner. Dessa har sammansatts närmast med tanke på att ta fram regionalpolitiskt intressanta kommungrupperingar. Av detta skäl är ett mått som kronor/invånare ibland missvisande. Trots detta utgör det ett enkelt mått för att fånga skillnader, närbefolknin gen varierar kraftigt mellan regionerna.
Om resursöverföringama skulle fördelats jämnt över befolkningen i varje region, dvs varje person skulle motta knappt 41 000 kr/inv så hade budgetens medel fördelats enligt kolumn 1 i tabell 8.1 . Beroende på bl a de ovan nämnda skillnader mellan regioner så motsvarar detta långt ifrån det faktiska utfallet, vilket framgått av framställningen i del 11. Från en över befolkningen jämn fördelning måste närmare 31 mrd omfördelas mellan regionerna för att ett resultat som motsvarar den faktiska fördelningen skall erhållas (se kol II i tabell 8.1). De är främst tre regioner, Inlandet, Städer och Huvudstadsregio- nen, som mottar de omfördelade summorna på bekostnad av främst Övriga landet (1 1 milliarder ) samt Mellanregionen och SO-regionen (se tabell 8. l ).
Iden fortsatta framställningen talas om omfördelningsvinster och —förluster, plusområden resp minusområden etc. Dessa begrepp skall enbart förstås som tekniska beskrivningar av hur respektive regions resursöverföringar faktiskt är sammansatta i förhållande till en jämn fördelning och sammansättning över befolkningen av resursöverföringama.
Den faktiska fördelningen av resursöverföringama framgår av kol III i tabell 8.1. Regionerna skiljer sig kraftigt åt vad gäller överföringen mätt som kr/invånare. Mest överföringar får Inlandet (51 490 kr/invånare); lägst de kommuner som hamnat i gruppen Övriga landet (34 670 kr/invånare, se vidare tabell 8.1).
Tabell 8.1 Resursöverföringarnas regionala fördelning jämnt fördelade efter befolkning (kol I) samt efter den faktiska förde/ningen, absolut (kol III) och i kronor/invånare (kol IV).
I II III IV Fiktiv förd Differens Faktisk fördelning Milliarder Kol III-I Milliarder Kr/inv Inlandet 16.90 + 4.36 21.26 51.49 Städer 57.70 + 5.38 63.09 44.75 Huvudstadsreg 72.15 + 4.67 76.82 43.58 Malmö-Göteborg 58.71 + 0.98 59.69 41.61 Mellanregionen ' 39.94 - 2.25 37.69 38.62 SO-regionen 22.19 - 1.74 20.45 37.73 Övriga landet 74.52 -11.40 63.12 34.67
Summa 342.12 0.00 342.12 40.93
De stora kommunemas centrala roll som mottagare av statliga överföringar visar sig i att efter Inlandet kommer de tre regioner som är hopsatta av de största kommunerna och deras omland. De ur regionalpolitisk synvinkel intressanta delarna som Mellanregionen och SO-regionen får avsevärt mind- re räknat per invånare.
8.1. Inlandet
Inlandet (omfattande stödområde A och B samt Östersund och Kiruna) har länge uppfattats som ett regionalpolitiskt problemområde. Detta är inte minst betingat av liten befolkning som är starkt spridd, vilket gör att avståndsfak- tom utgör ett väsentligt handikapp. Befolkningsstorleken medför också att det finns många svårigheter när staten intervenerar med syfte att förbättra områdets struktur.
Överföringama till Inlandet granskas nedan med utgångspunkt från avvikel- ser i relation till motsvarande riksmedelvärdet för var och en av de femton anslagsgruppema tillhörande de tidigare presenterade "samhällena" (jmfr bilaga 1).
De stora "vinsterna" för Inlandet ligger inte oväntat inom reaktionssamhäl- lets område (se fig 8. 1 ). Om vi bortser från ersättning till arbetslösa personer (där självfallet kr/invånare utgör ett dåligt mått) och från transfereringama (som är direkt relaterade till åldersstrukturen i regionen) så är det tre anslagsgrupper som markantprofilerar regionen i förhållande till riks genom-
Figur 8.1 Omfördelningstal för Inlandet avseende 15 anslagsgrupper.
snittet. Det är inte oväntat regionalpolitiska anslag (838 millioner mer till regionen än om anslaget hade fördelats jämnt över Sverige), skatteutjämn- ingsbidrag ( 1 228 millioner mer) samt anslag till drift av infrastrukturen (672 millioner mer). Därnäst i ordning kommer anslag till militärförband (412 millioner) följt av mindre omfördelningssummor över nästan alla anslags- grupperna.
Det finns också anslag där Inlandet "förlorar" i relation till andra regioner och det gäller i synnerhet forskningen. Inlandet får här 408 millioner mindre än vad en genomsnittlig fördelning hade gett. Att inlandet inte skulle stå starkt för detta anslag var väntat, men storleksordningen är något överras— kande med tanke på att både Östersund (med högskola) och Kiruna (med rymdforskning) tillhör regionen. Dessa två kommuner svarar för närmare 85% av forskningsanslagen (totalt 32 millioner) till regionen.
Diagrammet (se fig 8.1) visar generellt att Inlandet får omfördelningsvinster nästan över samtliga femton anslag. Även om vissa av dessa är generellt verkande (arbetslöshet etc) framträder en bild av en regionalt medveten politik inom samtliga sektorer. Det finns med andra ord en glesbygdsanpass- ning i den sektoriella politiken.
% / 7 7 a %
Figur 8.2 Omfördelningstal för Städerna avseende 15 anslagsgrupper.
8.2. Städer
I denna "region" ingår residensstäder och större kommuner utanför de regionalpolitiskt definierade regionerna. Kommuner som Luleå, Umeå, Linköping, Jönköping och Halmstad in går i "regionen". Städer har i absoluta tal den största omfördelningsvinsten, vilken uppgår till 5,4 mrd (se tabell 8.1 ovan). Fördelningen över alla anslagsområden påminner om den för Inlandet med värden över genomsnittsvärdet för nästan hela området. Däremot skiljer sig Städer från Inlandet, genom att "vinsterna" har en utpräglad profil (se fig
8.2).
Försvaret och den statliga förvaltningen ger Städer dess karaktäristika. Det totala anslaget till försvaret uppgår till 7.6 mrd , vilket är 3.8 mrd mer än om försvarsanslagen varit fördelade på de sju regionerna efter folkmängd. På sanuna sätt uppgår anslagen till förvaltning till 5.9 mrd , vilket innebär en omfördelningsvinst på 0.6 mrd. Regionalpolitiska anslag och skatteutjäm- ningsbidrag (till och med mer än förvaltning) ger Städer omfördelningsvins- ter. Det enda område som ger omfördelningsförlust av någon betydelse är transfereringama.
Sammantaget är Städer vinnare över hela sektorsfältet, med få undantag. Förklaringen till detta resultat är flera. För det första utgör inte regionen Städer en sammanhängande geografisk region utan är en typ av kommuner.
% lä %
Figur 8.3 Omfördelningstal för Huvudstadsregionen avseende 15 anslagsgrup- per.
För det andra är försvaret av historiska skäl ofta är lokaliserat till den typ av kommuner som ingår i gruppen. Detta ligger också bakom förvaltningens stora betydelse. Residensstädema är centralmaktens regionala utposter med länsstyrelser, Riksbanksfilialier etc. De utgör därför också viktiga knutar i infrastrukturen (totalt 7.2 mrd), men den låga omfördelningsvinsten (drygt 3 millioner) visar att kommungruppen inte på något sätt är extremt gynnad.
8.3. Huvudstadsregionen
Huvudstadsregionen omfattar 28 kommuner kring Stockholm. Totalt mottar regionen i överföringar 76.8 mrd, vilket innebär 4.7 mrd mer än befolknings- andelen vid jämn fördelning (se tabell 8.1 ovan).
Profilen över omfördelningsvinster respektive omfördelningsförluster skil— jer sig drastiskt från de två tidigare studerade regionerna. Huvudstadsregio- nen har utpräglade plusområden och minusområden. Samtliga anslagsgrup- per inom Reaktionssamhället ger klara omfördelningsförluster, vilket inte är överraskande med tanke på de regionalpolitiska prioriteringarna. Framför allt är skatteutjämningsbidrag och stöd till företag s.k minusområden (se figur 8.3).
Den största omfördelningsvinsten kommer på anslag till förvaltning, vilken inte heller är anmärkningsvärt, eftersom regionen har alla huvudstadens funktioner (hov, regering, riksdag etc). Huvudstadsregionen får 9.8 mrd, vilket är 3 mrd mer än om förvaltningen fördelats efter befolkningen. Detta är i och för sig en närmast orimlig fördelningsprincip, men används här tekniskt för att visa varför Huvudstadsregionen för närmare 3 500 kronor mer per invånare än genomsnittligt för Riket som helhet.
Forskning och kultur ger också stora omfördelningsvinster till regionen. Även om exempelvis vinsten inom kultursektorn i absoluta tal inte är så stor utgör den dock 1/3 av hela kulturanslaget. (Stockholms kommun får hälften av kulturanslaget i hela landet, se kapitel 6.)
Anslag till drift av infrastruktur, för omsorg (sjuk- & hälsovård) är andra stora "plusområden". 1 mindre utsträckning utgör anslagen till bostads— & energisektorn också ett vinstområde.
Sammanfattningsvis innehåller anslagsfördelningen till Huvudstadsregio- nen bilden av regionen som ett förvaltningscentrum till vilken forskning och kultur också i stor utsträckning koncentrerats. Huvudstadsregionens karaktär och dess stora befolkning ger också en viss "logik" till varför anslagen till infrastrukturens drift också är så stora.
8.4 Göteborg/Malmö-regionen
Denna region, som förutom kommunema Malmö och Göteborg består av 27 kommuner, erhålleri överföringar 59.7 mrd, vilket räknat per invånare ligger något — 700 kr — över riksmedelvärdet. Detta innebär att regionen i nettoter— mer inte får någon större omfördelningsvinst. Det visar sig emellertid att anslagsprofilen är mer intressant än vad detta påpekande egentligen ger vid handen.
I likhet med Huvudstadsregionen är skatteutjämningsbidragen ett minusom- råde för Göteborg/Malmö-regionen. Den största omfördelningsförlusten ligger emellertid på försvarsanslagen. Det kan förklaras av att vare sig Göteborg eller Malmö har många militärförband eller centrala militära funktioner. Till viss del ingår emellertid företag i regionen i det "militär-in- dustriella komplexet", men inte i sådan omfattning att det kompenserar för avsaknaden av militära förband (se figur 8.4).
De viktiga omfördelningsvinstema ligger inom områden som forskning och omsorg. Dessa kan förmodas vara relativt stabila över tiden. Stöd till företag i kris är ett anslag där Göteborg/Malmö-regionen uppvisar omfördelnings-
Figur 8.4 Omfördelningstal för Malmö—Göteborgregionen avseende 15 anslags- grupper.
vinster. Detta anslag kan inte antas vara stabilt över tiden. Strukturomvand- lingen inom varvsindustrin drabbade regionen hårt bl a det undersökta året 1986. Idag ser bilden sannolikt annorlunda ut och en gissning är att Malmö- Göteborgregionen inte längre ligger över riksmedelvärdet.
8.5 Mellan- och Sydostregionen
Både Mellanregionen och Sydostregionen har under hela 1980-talet upp- märksammats som regioner med en negativ utveckling och en besvärlig strukturell situation (se SOU 1989: 1 2). Regionerna har under senare år också utpekats som viktiga områden för regionalpolitiska insatser. Trots detta får båda regionerna mindre än riksmedelvärdet och ungefär lika mycket i överföringar per invånare (se tabell 8.1 ovan).
I absoluta tal är omfördelningsförlusten störst för Mellanregionen, vilket är en följd av att regionen har nästan dubbelt så många invånare som Sydostre- gionen. Omfördelningsprofilema har i stort inte några utmärkande drag för någon av regionerna (se figurerna 8.5 och 8.6).
På forskningsområdet förlorar båda regionerna stort. Driften av infrastruk- turen ger regionerna också mindre än riksmedelvärdet. Störst är minusom-
Figur 8.5 Omfördelningstal för Mellanregionen avseende 15 anslagsgrupper.
Figur 8.6 Omfördelningstal för Sydostregionen avseende 15 anslagsgrupper.
rådet för Sydostregionen, som skulle behöva kompenseras med nästan en mrd för att komma upp till medelvärdet. Detta förhållande svarar väl mot den föreställning många har om en region som inte är särskilt väl utvecklad vad gäller kommunikationer (jmfr kap 4).
Stöd till företag i strukturomvandlin g går huvudsakligen till Sydostregionen, vilket kan förklaras av stödet till varvsindustrin detta år. Mellanregionen ligger på detta område under medelvärdet trots stödet till stålindustrin.
Skatteutjämningsbidragen ger Sydostregionen en stor omfördelningsvinst, men Mellanregionen får en omfördelningsförlust. Även detta förhållande ser idag annorlunda ut i och med att skatteutjämningsbidragen till kommunerna ändrats.
Sammanfattningsvis så visar omfördelningsprofilema att regionernas pro- blem inte genomsyrat vare sig regionalpolitiken eller olika sektorers geogra- fiska politik i motsats till vad som gäller för exempelvis Inlandet (se ovan). Detta visar sig tydligast för Mellanregionen, som bortsett från större anslag än genomsnittet till arbetslösa individer (vilket innehåller automatik) och på transfereringssidan (också ett område med automatik) inte erhåller större anslag än riksmedelvärdet.
Sydostregionens situation är densamma. Ett tillfälligt anslag till varvsindu- stri hjälper upp bilden tillsammans med skatteutjämningsbidrag. I övrigt antyder profilen inte någon medveten politik för att särskilt stödja utveck— lingen i regionen.
8.6 Övriga landet
Den sista "regionen" är en grupp av kommuner som blivit över när de andra grupperingarna har gjorts. Gruppen omfattar kommuner med en samman- lagd befolkning på 1.8 millioner, vilket gör den störst bland de sju regioner som studeras här. Kommungruppen får minst räknat per invånare — drygt 6 000 kr/invånare mindre än riksmedelvärdet. Kommungruppen erhåller 63 mrd, men borde fått 11.4 mrd mer för att nå upp till riksmedelvärdet per invånare. Med andra ord har vi en stor grupp av kommuner som är "förlorare" i omfördelningshänseende.
Detta är i och för sig inte anmärkningsvärt eftersom de andra regionerna har formats på ett sådant sätt att de "plockat russinen ur kakan". Kvar finns ett antal mindre kommuner utan uttalade problem, men också utan satsningar på forskning och kultur; utan residensstäders regementen och andra funktio- ner; utan stora kommuners eller områdens basindustrier i kris etc etc.
FORS UTBI KULT o'U '" l - ; * 'BU lNFR REGP FÖRE KOH" INDI FBRS BOST TRAN
Figur 8. 7 Omfördelningstal för Övriga landet avseende 15 anslagsgrupper.
Detta avspeglas också tydligt i omfördelningsprofilen (se figur 8.7). Omför- delningsvinst av betydelse enbart inom skatteutjämnin gens område. Viss vinst vad gäller transfereringar, vilken står i direkt relation till befolkningens struktur. Detta resultat bör tolkas som att kommungruppen har en " gammal" befolkning.
Den stora omfördelningsförlusten för denna grupp av kommuner behöver inte avspegla att invånarna är sämre lottade ur välfärdssynpunkt. Vår regio— nindelning har "bäddat" för förlusten genom att formera övriga kommung- rupper på ett speciellt sätt.
8.7 Regionprofilernas grund i olika överföringar
Genomgången av de sju regionernas profiler har klart visat att det är på vissa områden som den statliga politiken eller de statliga överföringama har ett stort genomslag.
Det är sex anslags grupper som i absoluta tal ger de största omfördelningama (räknat, som tidigare, i relation till ett riksmedelvärde). Grupperna är
Forskning 7.13 milliarder Förvaltning 7.93 milliarder Infrastrukturdrift 7.85 milliarder Företagsstöd 8.19 milliarder Skatteutjämningsbidrag 7.31 milliarder Försvarsanslag 8.58 milliarder
Undantaget skatteutjämningsbidraget utgör de alla anslag som riktar sig mot lokaliserade enheter. Sådana enheter förutsätt vara av en viss storlek, ha en viss lokalisering och betjäna ett givet omland, vilket gör dem omöjliga att fördela jämnt över en nation efter befolkning. Även om beräkningsgrunden kan ifrågasättas (och dessutom är beroende av regionindelningen) visar tabellen ovan på områden för den statliga politiken som har mycket stor betydelse för bosätmingsmönster och regionalpolitik. Det är emellertid också områden som genom sin natur inte kan förändras snabbt i tiden utan kräver en långsiktigt utformad politik. För många kommuner kan dock även mindre förändringar i ett nationellt perspektiv, som indragning av regemen- ten, omlokalisering av statlig förvaltning, strukturomvandling inom indu- strin etc, snabbt förorsaka akuta problem alternativt en snabb expansion.
De ovan utpekade anslagsgruppema är de som undersökningen visat har störst regional betydelse avseende statens överföringar. Det rör sig om betydande belopp som årligen överförs från staten. Trots svårigheter att kortsiktigt förändra dem visar genomgången att staten inte ensidigt behöver hamra på den regionalpolitiska tangenten utan bör utnyttja hela klaviaturen för att uppnå de regionalpolitiska målen.
8.8 Regionjämförelser
Ovanstående beskrivning har hanterat region för region. I detta avsnitt skall regionernas anslagsprofiler jämföras med varandra. Detta sker genom att ett mått skapas som blir större desto mer olika profilerna är. Utgångsvärdena är de femton anslagsgruppema (se ovan). (Jämförelsemåttet mellan två regio- ner utgörs av "avståndet" mellan regionerna mätt som skillnader i percapita värden i kvadrat och summerat för alla anslagsgruppema. Kvadratroten ur summan utgör måttet. Detta är en funktion av dels anslagens totala storlek, dels fördelningen på olika grupper.) Avståndet mellan två regioner med identiska överföringar räknat per invånare för alla femton grupperna blir lika med noll. Måttet växer med skillnaderna i överföringar och med avseende på hur ojämnt dessa är fördelade.
_|
7
Huvudstad 6 Inlandet
Malmö-Göteb1 7
Huvudstad
Övr. landet 4 6 SO-region
Städer . Mellanreg. Inlandet 5 Malmö-Götet). 4 " St"d Malmo Goteb4 4 > Städer Huvudstad a er SO-region 3 Mellanregj 3 Övr. landet 2 L Övr. landet 1 Inlandet Mellanregionen SO—regionen (51 490 lcr/rnv) (38 620 ICr/inv) (37 730 kr/inv)
Figur 8.8 Likhet mel/an regioner. Ska/an anger i "avståndstermer" (se text) likheten mellan en region och de övriga.
I figur 8.8 redovisas avståndet från Inlandet, Mellanregionen och Sydostre- gionen till andra regioner. Måttet är konstruerat så att man inte samtidigt kan visa det sammanvägda avståndet från fler än en region.
Mellanregionen och Sydostregionen har i stort samma totala överföringar räknat per invånare. Avståndet är därigenom ett mått på hur olika denna totalsumma är fördelad över de femton anslagsgruppema.
Mellanregionen "liknar" mest den region vi kallat Övriga landet (undantaget riksgenomsnittet), därnäst kommer Sydostregionen. Avståndet till de tre stadsregionema är ungefär detsamma (se figur 8.8). Skillnader i totalvärden är inte anmärkningsvärd och därför består avståndet i olika sammansättning av resursöverföringen till regionen s.k anslagsprofiler. Det är främst områ- dena forskning, omsorg, skatteutjämning och arbetslöshet som skapar denna skillnad.
På störst avstånd från Mellanregionen ligger Inlandet. Detta beror dels på betydligt högre totalöverföringar per invånare till Inlandet, dels på mycket olika profiler. Anslag som regionalpolitik, skatteutjämningsbidrag, arbets- löshetsersättning, försvar och infrastrukturdrift skapar skillnaden.
Huvudstads- region
Mellanregion SO-region
Övr. landet
_ svag likhet
betydande likhet
Malmö-Göte- borgsregion stor likhet
Figur 8.9. Likhet mel/an regioner avseende resursö ver/öringar (se text).
Sydostregionens anslagsprofil skiljer sig inte anmärkningsvärt från Mellan- regionens (se figur 8.8). Dock finns en påtaglig skillnad och den berör avståndet till Huvudstadsregionen. Detta är t o m större än till Inlandet, trots detta områdes särpräglade profil. Det stora avståndet till Huvudstadsregio- nen grundas främst på överföringama till drift av infrastruktur och förvalt- ning, där Huvudstadsregionen får ca 3 000 kr mer per invånare än Sydostre- gionen och på forskning och omsorg, där Sydostregionen också får betydligt mindre. Sydostregionen får mycket mer än Huvudstadsregionen när det gäller skatteutjämningsbidrag. Även stödet till varvsindustrin ligger bakom att avståndet mellan regionerna är så stort.
Den säregna profilen över resursöverföringama till Inlandet visar sig också i avståndsdiagrammet (se figur 8.8). Exempelvis är avstånden från Mellan- regionen till alla andra regioner kortare än det kortaste avståndet från Inlandet till någon annan region. Detta är delvis en följd av totalöverföring- amas storlek till respektive region, men är också baserat på skillnader i överföringar till olika ändamål. Det är framför allt inom "reaktionspoliti- kens" område som Inlandet får stora överföringar jämfört med andra regio- ner.
Avslutningsvis skall likheter och skillnader mellan regionerna illustreras i en sammanfattande figur (se figur 8.9). På så sätt återges också det samman- tagna avstånden mellan de tre "stadsregionema" och övriga regioner.
Likheten mellan regionerna, som de framkommer genom de valda av- ståndsmåtten, karaktäriseras som stor, betydande, svag beroende på avstån- dets storlek.
Tre regioner — Mellanregionen, Sydostregionen och Övriga landet uppvisar sinsemellan starka samband och därmed stora likheter. Betydande likheter gäller mellan Huvudstads- och Mellanregionen, samt mellan den senare och Städer (se figur 8.9).
Göteborg/Malmöregionen är svagt kopplat till de tre regioner som inbördes uppvisar stora likheter. Göteborg/Malmöregionens koppling till övriga re- gioner är på det sätt vi gjort beräkningarna obefintlig, vilket innebär att det valda måttet uppvisar ett högt värde. Svaga likheter finns mellan Städer och Huvudstadsregionen respektive Sydostregionen. Det är anmärkningsvärt att Malmö—Göteborgsregionen inte ens uppvisar svag likhet med Huvudstads- regionen eller Städer.
Med de gränser som här gäller uppvisar Inlandet inte någon likhet med någon annan regionen. Närmast kommer Städer i likhet med Inlandet (se figur 8.8)
Även om den använda metoden med en typ av fiktiva avstånd kan diskuteras eftersom den komprimerar skillnaden mellan två regioner i ett enda mått, så sammanfattar den på ett adekvat de likheter och olikheter som uppmärksam- mades i den tidigare redogörelsen för regionernas anslagsprofiler i avsnitten ovan.
Kapitel 9 . _ BUDGETENS UTFALL PA LAN
9.1 Resursöverföringar länsvis
I avsnitten ovan behandlades överföringar till regioner. Dessa var samman- satta av kommuner till geografiska områden större än län eller av kommuner med vissa karaktäristika (exv gruppen Städer). Regionemas avgränsning skär många gånger genom gränserna för länen varför det tidigare resultatet inte direkt kan överföras till länen. Vilket är det geografiska utfallet när vi systematiskt arbetar med länen som geografiskt område?
Länen är homogena i det avseende att staten har vissa funktioner, som måste finnas i varje län. Exempelvis kommer residenskommunema stora överfö- ringar inte att märkas utan de utjämnar snarare de geografiska variationerna.
Den relativt jämna fördelningen av överföringar, räknat per invånare, fram- går av figur 9.1. Norrbottens och Jämtlands län får markant mer än övriga län (55 000 resp 52 500 kr/invånare). Dessa ligger väl samlade utefter en svagt sluttande linje från strax under 50 000 till drygt 32 000 kr/invånare (Hallands län).
De fem nordligaste länen ligger över genomsnittet, med de två ovan nämnda i topp. I mellansverige ligger Södermanlands, Örebro, Värmlands, Koppar- bergs och Gävleborgs län strax under det genomsnittliga värdet. Undantagen är Stockholms län, vilketligger över, samt Västmanlands län som ligger klart (mer än 10%) under genomsnittsvärdet.
De flesta länen i södra Sverige befinner sig under de genomsnittliga över- föringama. Undantagen härifrån är några län som ligger klart över medel- värdet. Dessa är Östergötlands, Göteborgs & Bohus, Gotlands samt Blekinge län.
Denna bild ger i stora drag samma utfall som beskrivningen av de sju regionerna i tidigare avsnitt. De kraftiga överföringama till Norrland och de två storstadsområdena framkommer även på länsnivå. De måttliga överför- ingama till mellansverige och de låga till södra Sverige avspeglas också tydligt på denna nivå.
Bakom de beskrivna skillnaderna ligger variationer inom de fem "samhäl- len" som tidigare behandlats.
80
70
Ul &
IN!—___—
& Q
N w & O
.. & WWW
WW? WWW mm mm
WWW
WWW mm mm ammw mm mm mm m.m sesam mmmw W WW ämm WW
UI N (|) U— & kn Ul :— O N & 1- N N 0) |- 03 :- N N .— .. al & N & .- kn :- .. .. U' 0 m al .- Ul ...
Figur 9.1 Tora/överföring per invånare länsvis i rangordning. (Sifferkodernas betyde/se framgår av bilaga 1 , tabell 3.)
Transfereringama är mycket jämnt fördelade över de 24 länen, varför vi inte behandlar dessa i den fortsatta analysen.
De mest profilgivande är komplex- och reaktionssamhället. De sex länen med mest överföringar (se fig 9.1) ligger nästan samtliga i topp för dessa två samhällen. Även om dessa sammanlagt inte svarar för mer än 10% av samtliga överföringar gör den ojämna fördelningen över länen att de två samhällena ändå ger utslag till förmån för dessa län. För att få en bild av hur den ojämna fördelningen skapas skall det länsvisa utfallet skall även gran- skas på den finare anslagsnivån (15 anslag) som använts i samband med jämförelser mellan de sju regionerna. Bilden förstärks av att också överfö- ringama till servicesamhället i stor utsträckning går till de sex länen.
Reaktionssamhället nänmdes tidigare som en av de mera profilskapande anslagsgruppema. Mest pengar går till kommuner i form av skatteutjämn- ingsbidrag. Det är några län som erhåller betydligt mer än andra. De är Jämtland, Gotland och Norrbotten och i mindre utsträckning Västerbottens län. Jämtland får mer än tre gånger riksgenomsnittet och Västerbotten mer än 1 000 kr/invånare mer än efterföljande län i rangordning. De tre storstads- länen samt Västmanlands län får mindre än 1 000 kr/invånare.
www
w
'WWW *WW
'WWW W
- mm
mm - WW W
mm mm mm
mm 'WW w W mm
”mm
' mms
Figur 9.2 Reaktionssamhället fördelat efter län (kkr/in vånare).
Efter skatteutjämningsbidragen svarar ersättningen åt arbetslösa individer för det största beloppet. Det geografiska utfallet följer helt arbetslösheten. Norrbotten och Jämtland mottar störst överföringar. Därnäst kommer Gäv- leborgs och Värmlands län.
Stödet till industriföretag i kris gick undersökningsåret huvudsakligen till "varvslänen" Göteborgs & Bohus, Malmöhus och Blekinge län. Norrbotten med bl å stålindustri mottog också stora överföringar. I övrigt var fördel- ningen relativt jämn. Minst belopp i kronor per invånare får Uppsala och Örebro län.
Det regionalpolitiska stödet kommer främst Norrbotten, Jämtland och Väs- terbotten till del. Dock får också Gotland medel i paritet med norrlandslänen (räknat i kr/invånare).
Den länsvisa fördelningen av reaktionssamhället framgår av figur 9.2.
Den bild som erhålls av reaktionssamhället för året 1986 kan jämföras med den sammanställning av statliga stödinsatser i form av bidrag och motsva- rande, som finns presenterad i 1981/82 års regionalpolitiska proposition (prop 1981/82;s 22). Datamaterialet innehåller i stort sett liknande anslag.
Undantaget är det reguljära stödet till industrin, som ingår i 1970-ta1ets material.
De högsta värdena erhålls i båda undersökningarna för Norrbotten och Jämtland. Under 1970-talets andra hälft följer Västernorrlands, Västerbot- ten, Gotland, Göteborg 0 Bohus samt Blekinge län i nu nämnd ordning. Vår undersökning visar att samma län återfinns bland de län som erhåller mest fast ordningen är något förändrad. Det finns med andra ord en stark stabilitet i resursöverföringama inom detta område vad gäller 1970-talets slut och 1980-talets mitt.
Det andra profilskapande samhället var Komplexsamhället. Inom Komplex- samhället är det försvaret som ger profil åt det geografiska utfallet. Detta förklaras av att det dels är den anslagsgrupp som har störst spridning, dels att det uppgår till så mycket som ca 2 700 kr/invånare. De fem "försvarslä- nen", vilka minst får 1 000 kr/invånare och högst 5 700 kr/invånare mer än något annat län, är:
Östergötlands län 9 880 kr/invånare Blekinge län 7 080 Gotlands län 6 910 Jämtlands län 6 680 Norrbottens län 5 130
Anslagen till bostads- och energisektorn uppvisar knappast någon spridning alls. Mest per invånare får Uppsala län (2 660), vilket är två gånger mer per invånare än för Norrbottens län, som får minst.
I analysen av de fem "samhällena" diskuterades den stora regionalpolitiska betydelsen av offentlig service. 1 servicesamhället är anslagsgruppen förvalt- ning (som domineras av den statliga förvaltningen) en stor del. Den omfattar i genomsnitt 3 780 kr/invånare. De sex län som ligger över detta värde är:
Stockhohns län 5 700 kr/invånare Norrbottens län 5 220 Gotlands län 4 940 Östergötlands län 4 110 Göteborgs & Bohus län 4 100 Västernorrlands län 4 070
Övriga nitton län hamnar på en nivå motsvarande ca 2 500 kr/invånare.
För anslagsgruppen Omsorg (sjukvård, barn- 0 äldreomsorg mm) ligger riksgenomsnittet på strax under 2 000 kr/invånare. Fem län ligger över detta värde och det är:
Stockholms län 2 620 kr/invånare Göteborgs & Bohus län 2 500 Malmöhus län 2 440 Västerbottens län 2 140 Östergötlands län 2 020
Anslagen för infrastrukturens drift utgör en stor del av överföringama, ca 12% vilket motsvarar 4 900 kr/invånare. Det är sju län som ligger över riksgenomsnittet, nämligen
Norrbottens län 7 050 kr/invånare Stockholms län 6 940 Jämtlands län 6 880 Västernorrlands län 6 500 Västerbottens län 5 550 Göteborgs & Bohus län 5 290 Örebro län 5 110
De fyra nordligaste länen ingår i listan och beloppen indikerar också att det är frågan om betydande överföringar till dessa län. Så tex utgör anslagen till driften av infrastruktur mer än 13% av Jämtlands läns samtliga överföringar. Det är endast tre län som erhåller mindre än 3 000 kr/invånare för denna anslagsgrupp, och detär Blekinge, Södermanland och Halland. Övriga anslagsgrupper inom Servicesamhället (företags- och arbetsmark- nadsutveckling) är mindre betydande räknat i kronor och är dessutom relativt jämnt fördelade. Nämnvärt är två undantag. Jämtland får betydligt mer än något annat län för företagsutveckling. Detsamma gäller för Norrbottens län avseende anslag för arbetsmarknadsutvecklin g.
Kompetenssamhället uppvisar inte oväntat en annorlunda spridningsbild. Fem län (Uppsala, Västerbotten, Göteborgs & Bohus, Stockholm och Mal- möhus i rangordning) ligger klart över de övriga som inbördes uppvisar en mycket liten spridning. Överföringama till kompetenssamhället är inte så stora att de kraftigt inverkar på helhetsbilden av det geografiska utfallet.
Kompetenssamhället präglas i synnerhet av anslagen till forskning och högre utbildning. Tre län ligger här klart i toppen:
Uppsala län 5 650 kr/invånare Västerbottens län 2 790 Göteborgs & Bohus län 2 210
Tabell 9.1 Indelning av kommuner länsvis efter rangordning avseende totala överföringari kr/in vånare. Det intervall resldenskommun tillhör är markerat med
"nu
Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Kristianstad Malmöhus Halland
Göteb & Bohus Älvsborg Skaraborg Värmland Örebro Västmanland Kopparberg Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Ant kommuner
"5 "2 1 "2 2 0 '1 '1 *2 '3 '2 0 *3 1 1 *1 *4 1 *3 '2 *3 '7 *11 "13 71
i
|.
.
I>
I
|» # dbéwmww—BLOCH-AQNNAOONN—L—mem
&] _.
OOO—*QNQO'IJÅCHGDUTOOQNONIwal—l—l—Å OOOOOd-h—ÅNOCHAAOOÄ—KONNQQO—ÅA
Nl _.L Nl _;
Därefter följer tre län med värden på mellan 1 000 — 2 000 kr/invånare (Malmöhus, Stockholm och Östergötland). Övriga län ligger runt 250 kr/in- vånare eller ännu lägre. Undantag är dock Norrbotten med 790 kr/invånare.
Utbildningen (gymnasienivå) är den anslagsgrupp som har minst spridning av alla femton anslags grupperna. Länen ligger nära riksmedelvärdet på drygt 1 000 kr/invånare.
Kulturanslagen går främst till Stockholms och Gotlands län. För övriga län rör det sig om små överföringar.
Skillnaderna inom länen kan sannolikt vara stora i flera fall. Det gäller ju som tidigare visats att residenskommunema vanligen får betydligt större överföringar i kronor per invånare än de övriga i länet.
För att belysa den inomregionala spridningen redovisas i tabell 9.1 länsvis hurmån ga kommuner som faller inom kvartiler om kommunerna rangordnas efter totala överföringamas storlek räknat i kronor per invånare (se kap 2). Den första kvartilen innehåller de 71 kommuner som får mest osv. Tabellen utvisar också i vilket intervall residenskommunen i länet hamnar.
Av residenskommunema hamnar merparten i det första intervallet, dvs bland de 71 kommuner som får mest överföringar per invånare (se tab 9.1). Norrlandslänens kommuner ligger med få undantag i de två första kvartilema och tillhör därmed den hälft av Sveriges kommuner som får mer än den andra hälften. Förhållandet är det omvända för län i Sydsverige samt Stockholms och Västmanlands län. I övriga län är spridningen stor mellan kvartilema, vilket tyder på ganska stora variationer inom länen.
9.2 Länsöverföringarna i ett omfördelningsperspektiv
Överföringama till de sju regionerna granskades utifrån s.k. omfördelnings- tal. Dessa angav hur mycket mer eller mindre överföringar som regionen borde ha för att bli lika med riksgenomsnittet. Det visade sig att nära 31 mrd kronor måste omfördelas för att samtliga regioner skulle få lika stora överföringar räknat i kronor per invånare.
Görs samma beräkningar med länen som geografisk enhet kan omfördel- ningsbeloppet förväntas växa, eftersom det är fler (och därmed mindre) geografiska områden. Detvisar sig att närmare 37 mrd (nära 11% av samtliga överföringar) måste byta län. Det är fjorton län som förlorar gentemot de resterande tio för att den faktiska fördelning skall uppstå från en fullständigt jämn fördelning. Exempelvis får Stockholms län 4.2 mrd mer än om länet fått överföringar motsvarande genomsnittet. Samma tal är för Norrbottens län 3.7 mrd och för det mest vinnande länet Göteborgs & Bohus 4.6 mrd.
De fyra nordligaste länen får 6.6 mrd mer än om de hade överföringar enligt riksgenomsnittet. Smålandslänen skulle behöva överföringar på sammanlagt 4.6 mrd för att komma i paritet med riksgenomsnittet. Motsvarande belopp för det två länen i Västergötland/Dalsland är 4.9 mrd.
Kapitel 10_ " RESURSOVERFORINGAR OCH KOMMUNER
10.1 Kommunstorlek
I detta avsnitt redovisas budgetens utfall för ett antal kommungrupper efter befolkningsstorlek. De 284 kommunerna är indelade i fem storleksklasser.
Den första klassen innehåller samtliga kommuner med fler än 60 000 invånare. Tillsammans utgör de 27 stycken, varav 16 är residensstäder. I absoluta tal kronor räknat erhåller de tre storstäderna naturligt mest. Därnäst följer Linköping (8:e kommunen i storleksordning), Uppsala och Norrkö- ping. När vi studerar överföringen som i kr/invånare bland de 27 kommu- nerna får Linköping mest (68 000) och Huddinge minst (27 000).
Den andra klassen omfattar kommuner från 27 000 till 60 000 invånare och den innehåller 59 kommuner, varav sju år residensstäder. Mest per invånare får Solna (83 000) och minst Lerum (nästan 22 000).
Den tredje klassen omfattar kommuner mellan 16 000 och 27 000 invånare. Den innehåller 56 kommuner, varav en utgörs av den resterande residens- staden Mariestad. Kiruna har störst folkmängd i klassen och erhåller också mest per invånare (drygt 59 000). Staffanstorp får minst inom klassen (drygt 20 000).
Tillsammans omfattar de tre klasserna hälften av Sveriges kommuner, dvs medianvärdet för folkmängden ligger på 16 000. (Medelvärdet ligger strax under 30 000 invånare vid undersökningstillfället).
Den största klassen omfattar 76 kommuner mellan 10 000 och 16 000 invånare. Den innehåller den största variationen räknat per invånare, efter- som Arboga och Salem ingår. Det är kommunerna som får mest respektive minst per invånare.
Slutligen bildar de 66 minsta — upp till 10 000 invånare — en klass. Häri ingår Karlsborg och Vaxholm som tack vare stora anslag från försvarsdepartemen- tet erhåller mest percapita. (Anslagen från detta departementet svarar för cirka 65% av de två nämnda kommunernas överföringar.) Gnosjö får minst per invånare.
Tabe/I 10.1 Totalöverföringarnas förde/ning över kommunk/asser efter folk- mängd (kr/invånare)
Klass Folkmängds- Antal Kr/inv intervall kommuner
1 60 000 — 27 47 000 2 27 000 — 59 999 59 38 700 3 16 000 — 26 999 56 34 800 4 10 000 — 15 999 76 32 400 5 — 9 999 66 39 200 284 40 900
Totalöverföringarnas fördelning
I tidigare avsnitt har framkommit att de stora kommunerna med många statliga funktioner får mer per invånare än mindre kommuner. Det finns tydligen en tendens till överföringar som stödjer en ortshieraki. Detta be- kräftas i viss utsträckning när fördelningen över kommungruppema redovi- sas (se tabell 10.1).
Det är enbart klassen med de största kommunerna som ligger över riksme- delvärdet. För att få en uppfattning omfördelningens ojämnhet används omfördelningstal, som är beräknade på samma sätt som tidigare. Denna gång skall de emellertid beskriva hur mycket mer eller mindre klasserna får i relation till riksmedelvärdet.
Den största kommunklassen ligger över riksmedelvärdet och erhåller 21 mrd kronor mer än om överföringama hade motsvarat riksmedelvärdet. Det rör sig med andra ord om drygt 6 000 kr/invånare. Alla andra klasser får skjuta till kronor för denna obalans. Mest räknat totalt och per invånare "förlorar" klassen 4 (10 000—15 999). För denna kommungrupp rör det sig om mer än 8 mrd och drygt 8 500 kr/invånare. Därnäst kommer klass 3 med över 7 mrd och 6 000 kr/invånare. Klass 2, den med kommuner mellan 27 000 och 59 999, omfördelar 5 mrd och drygt 2 000 kr/invånare. Klassen med de minsta kommunema har en mindre omfördelning — under milliarden eller 1 700 kr/invånare.
De redovisade omfördelningstalen rör totalbeloppet. Strömmama plus eller minus ser annorlunda ut om de olika delsamhällena studeras (se nedan).
Fördelningen inom olika samhällen
Inledningsvis skall vi redovisa samma typ av beräkning av omfördelningar på kommunnivå, som vi tidigare gjort på region och länsnivå. En sådan
omfördelningsberäkning visar att totalt 81.8 mrd (24% av totala överföring- ar) måste omfördelas mellan kommunerna för att alla skall få lika stora överföringar räknat i kr/invånare i förhållande till den faktiska fördelningen. Betraktas de absoluta beloppen så får Stockholms kommun mer än en milliard mer än den skulle fått om riksgenomsnittet gällt. Kommuner som Jokkmokk och Pajala får 131 resp 118 millioner mer än efter genomsnittet. De stora "förlorama" är Västerås, Kungsbacka, Botkyrka och Huddinge, vilka skulle behöva få mer än 800—900 millioner i tillskott för att få överföringar i paritet med Riket.
Det visar sig att exakt en fjärdedel av kommunerna får mer än genomsnittet, dvs dessa kommuner delar på de nära 82 milliardema, medan de resterande 3/4 av landets kommuner tillskjuter denna summa.
Vad gäller omfördelningen mellan kommuner av olika storlek uppvisar överföringama till forskning, utbildning och kultur (kompetenssamhället) nära nog samma fördelningsbild som totalbeloppet. Mest fårhär de tre största kommunklassema, dock är det enbart den största som får mer än genomsnit- tet. Det är framför allt inom forskning och kultur som denna grupp domine— rar. Genomgående minst per invånare får den fjärde kommunklassen, den med folkmängd mellan 10 000 och 15 999.
Det samhälle som mer än något annat skapar den presenterade bilden över totalfördelningen är inte oväntat servicesamhället. Överföringama till infra— struktur och förvaltning ger den största kommunklassen dess dominerande ställning. Genomsnittsvärdena per invånare ligger inom dessa områden klart över riksmedelvärdet. Räknat i kronor rör det sig om en omfördelning från de andra klasserna på 11.5 och för hela samhället på 13.5 mrd.
Den näst största kommunklassen erhåller näst mest räknat per invånare, vilket också är en följd av anslagen till förvaltning och infrastruktur och i viss mån till omsorg.
Det är endast för de mindre anslagspostema till företags— och arbetsmark- nadsutveckling som ordningen är en annan. För dessa poster gäller att den minsta kommungruppen får mest per invånare
Det vi kallar reaktionssamhället bryter det mönster som redovisats ovan. Även detta får sägas vara väntat. Det stora anslaget inom samhället är skatteutjämningen till kommuner och den uppvisar en efter kommunernas storlek helt omvänd rangordning mot befolkningen, vilket nästan också stämmer för stödet till industrin och det regionalpolitiska stödet.
Detta innebär att den minsta kommunklassen får mest i överföringar per invånare (7 000), därnäst kommer de tre mellanklassema med i stort sett lika
mycket överföringar per invånare (ca 4 500). Minst överförs således till den största kommunklassen (3 900) .
De jämna percapita-värden antyder också att det inte rör sig om några större omfördelningar i relation till riksmedelvärdet. Den största klassen har ett minus på ca 1.7 mrd. Den näst minsta kommunklassen (10 000—15 999) har också ett mindre minus, medan de övriga har positiva överföringar, dvs de ligger över riksmedelvärdet. Krafti gast över ligger den minsta kommunklas— sen, som mottar 1.3 mrd (ca 2 600 kr/invånare) mer än om den legat på riksmedelvärdet för reaktionssamhället.
Komplexsamhället består av två delar — anslag till militära förband och beställningar samt anslag till bostadssektom. Inbördes uppvisar de något olika fördelningar. Anslagen till bostadssektom följer i stort kommunklas- sema efter folkmängdsstorlek. De två största klasserna ligger över genom- snittet för sektorn. Överföringama till militärsektom ligger över genomsnit- tet för de två största kommunklassema (klass l+2). Den minsta kommun- klassen — under 10 000 invånare — ligger under men nära genomsnittet. Denna situation grundas framför allt på att både Karlsborg och Vaxholm tillhör denna klass. I likhet med tidigare är det kommunklassen 4 som har störst negativ omfördelning — mer än 2 mrd för komplexsamhället.
Störst positiv omfördelning har — också som vanligt — den största kommun- klassen (2.6 mrd), därefter följer den näst största klassen med en positiv omfördelning på netto 1.7 miljarder. För denna klass gäller dock att bostads- sektom har en liten negativ omfördelning, som dock uppvägs av en kraftig positiv omfördelning för militärsektom.
Transfereringssamhället uppvisar en relativt jämn fördelning över klasserna. Som väntat erhåller stora kommuner (klass 1) och de mindre kommunerna (klass 3,4 och 5) överföringar över genomsnittet, medan kommunema i de två mellanstora klasserna får mindre än genomsnittet. Även om fördelningen är jämn rör det sig om stora belopp i kronor räknat. De minsta kommunerna får 0.6 mrd mer än vad som fordrats för komma i paritet med genomsnittet. Den största kommunklassen får grovt räknat dubbelt så mycket.
Sammanfattning
Den observerade fördelning av överföringar över kommunklassema visade en viss antydan om att följa folkmängdsstorleken (se tabell 10.1). Dock skjuter den minsta kommunklassen (kommuner under 10 000 i folkmängd) upp så mycket att den hamnar näst efter de största kommunerna räknat i överföringar per invånare (se fig 10.1).
60
50
40
30
20
10
9(: 60000— G —60000 G —27000 G —16000 G — 1000 TOT
Figur 10. 1 Totala överföringarikr/in vånare överkommunk/asser (indelningen se text och tabell 10.1)
Bakom den observerade fördelningen ligger främst överföringama till ser- vicesamhället och inom detta till förvaltning och infrastruktur. Detta sam- hälles fördelning visar samma "vagga" som totalfördelningen.
Överföringama till kompetenssamhället stärker den ortshierakiska profilen (ju mindre kommuner, desto mindre överföringar), men överföringama till detta samhälle är mindre betydande. I viss mån kan komplexsamhället också sägas stödja tanken på en överföringar efter en ortshieraki, men fördelningen är relativt plan, dvs variationen per invånare är liten.
Det är framför allt överföringama till reaktionssamhället som bryter orthie- rakin och stödjer kommunerna i de tre minsta klasserna — främst den minsta. För dessa tre klasser är överföringama till detta samhälle större än till komplexsamhället, vilket inte är fallet för de två största kommunklassema. Även transfereringssamhället "motverkar" ortshierakin, även om fördel- ningen som bekant är ganska jämn för detta samhälle.
Redovisningen efter kommunstorlek bekräftar tidigare mönster. De stora städerna och små problemkommuner får stora överföringar på "bekostnad" av en mellangrupp av kommuner — storleksmässigt och regionalt belägna i exv Sydostregionen, Hallands och Älvsborgs län.
10.2 En enkel kommunklassificering
I detta avsnitt skall de enskilda kommunernas överföringar studeras. En enkel klassificering görs med utgångspunkt från överföringar per invånare till de fem samhällen som tidigare beskrivits.
Klassificeringen
Transfereringama utgör den största överföringsposten. Den svarar för 46% av samtliga studerade överföringar och är därmed dominerande inom de flesta kommuner. En klassificering efter vilket av de fem samhällena som hade högst överföring per invånare hade därför resulterat i att nästan alla kommuner hamnat i samma klass.
Det finns emellertid ett antal kommuner där överföringama till andra an— slagsgrupper än transfereringama dominerar. Dessa kan därför sägas ha en mycket särpräglad profil. I elva kommuner är överföringama till servicesam- hället störst. Dessa elva "servicekommuner" är
Stockholm, Solna, Sigtuna, Nynäshamn, Hallsberg, Vännäs, Ånge, Jokkmokk, Övertomeå, Luleå samt Kiruna.
Det är alla kommuner som återfinns i servicesamhällets topp. I Hallsberg, Ånge och Vännäs är det driften till infrastrukturen som ger kommunema deras serviceprofil. Det är små kommuner men stora jämvägsknutar. Mest till drift av infrastruktur får dock Solna; 4 000 kr/invånare mer än Ånge och i absoluta tal ca 1 mrd mer.
Solna, Stockholm, Jokkmokk, Luleå, Övertorneå får stora överföringar till förvaltningsområdet. I viss utsträckning gäller detta även Sigtuna och Kiru- na, men definitivt inte Nynäshamn, som exempelvis får 6 000 kr/invånare mindre än Luleå.
Sigtuna, Solna och Stockholm får dessutom stora överföringar till omsorgs- området (mellan 3 000 och 4 000 kr/invånare gentemot ett riksmedelvärde på drygt 1 900). Övertorneås plats bland servicekommuner är betingat framför allt av anslag för arbetsmarknadsutveckling och förvaltning.
Andra särpräglade kommuner är de som domineras av försvaret. Det är fråga om kommuner som både har militärförband och företag som svarar för försvarets materielanskaffning. Hit hör sju kommuner, nämligen
Haninge, Vaxholm, Linköping, Karlsborg, Arboga, Östersund samt Boden.
Som tidigare framgått överförs mest till Arboga räknat per invånare om totalbeloppet betraktas. Mer än hälften av detta går till försvaret. Listan upptar i övrigt välkända "försvarskommuner".
Ytterligare en kommun har en särpräglad profil och det gäller Uddevalla som till följd av varvsstödet blir den "mesta" stödkommunen. Detta förhållande är specifikt för det undersökta året och i dagens läge hade Uddevalla sannolikt inordnat sig i gruppen med vanliga kommuner (se nedan).
Sammanlagt rör det sig om 19 kommuner som inte i likhet med de övriga 265 kommunerna har transfereringama som mest betydande överföring.
Det andra steget i klassificeringen är att vi studerar vilket samhälle som kommer "på andra plats" dvs efter transfereringar. Med hänsyn till att servicesamhället är det som efter transfereringama har störst överföringar så kan förväntas att serviceområdet är det som i vanliga kommuner är näst störst (räknat i kr/invånare). Det finns emellertid en räcka kommuner som avviker från detta förväntade mönster. Först är det 15 kommuner för vilka anslagen till försvaret och bostads- & energisektorn (komplexsamhället) är betydan- de. Det är typiska regementskommuner spridda över hela landet, nämligen
Upplands Väsby, Lidingö, Enköping, Strängnäs, Eksjö, Ronneby, Klippan, Ängelholm, Mölndal, Trollhättan, erkoprng, Skovde Karlskrona, Lindes— berg och Söderhamn.
En andra grupp, omfattande 57 kommuner, karaktäriseras som reaktions- kommuner, då överföringama till reaktionssamhället är större än till servi- cesamhället. Det är 12 kommunerilnlandet 9iSydostregionen, 7iMellan- regionen, 4 från gruppen Städer och resterande 25 från gruppen av kommu- ner som tillhör Övriga landet. Kommuner från Huvudstads- eller Göte- borg/Malmö- regionen saknas helt.
Ytterligare två kommuner faller ut på denna nivå i klassificeringen och det är grannkommunerna Lund och Lomma, vilka präglas av stora överföringar till forskning. För Lommas del gäller det Lantbruksuniversitet i Alnarp.
Övriga 191 kommuner avviker inte från att få störst överföringar till i första hand transfereringar och i andra hand servicesamhället. Eftersom överfö- ringama till komplex- och reaktionssamhället är av samma storleksordning så klassificeras återstoden enbart med avseende på av vilken överföring som i tredje hand är störst.
Det är 38 kommuner som i tredje hand har störst överföringar till komplex— samhället. Gruppen domineras av kommuner från Huvudstads- och Göte-
Tabell 10.3 Typindelning av kommuner utifrån kronomnvånare för fem anslags- grupper ( "samhällen ").
Nivå 1 Kommuner för vilka transfereringama inte utgör den största överföring- en
11 servicekommuner 7 komplexkommuner 1 reaktionskommun
Nivå 2 Kommuner för vilka inte överföringar till servicesamhället är näst störst.
57 reaktionskommuner 15 komplexkommuner 2 kompetenskommuner
Nivå 3 Kommuner vars typ beror av största överföringar efter de till transfere- ringar och servicesamhället 148 reaktionskommuner 38 komplexkommuner 5 kompetenskommuner
borg/Malmö-regionen samt Städer. Tillsammans finns 23 av kommunerna inom dessa regioner.
Huddinge, Danderyd, Uppsala, Vadstena och Umeå har i tredje hand störst överföringar till forskning, utbildning och kultur.
För de övriga 148 kommunerna gäller att reaktionssamhället dominerar som tredje överföring i ordning. Alla regioner är representerade i denna grupp som är mest frekvent och kan därmed sägas motsvara en svensk typkommun med utgångspunkt från denna klassificering.
Typkomrnunen för mest överföringar via transfereringar,; därnäst till servi- cesamhället och i tredje hand till reaktionssamhället. Försvars- och forsk- ninganslagen är av blygsam omfattning i dessa kommuner.
En sammanfattning av klassificering görs i tabell 10.3
Trots den aggregerade nivå som klassificering gjorts utifrån framträder många av kommunerna med sina profiler. Mest utpräglat är detta för de 19 som föll ut på den översta nivån och som visade sig kraftigt dominerade av anslag till förvaltning, infrastruktur och försvar.
På den andra nivån (efter transfereringar och service) slår reaktionssamhället igenom i 57 av de totalt 74 kommunema. Det är först på denna nivå som typiska forskningskommuner dyker upp, vilket inte är direkt förvånande eftersom anslagen till detta område enbart utgör 6% av de totala överföring- arna.
De 24 residensstädema tillhör enligt dessa klassificeringskriterier olika typer. Den första nivån tillhör Stockholm och Luleå, båda servicekommuner, samt Linköping och Östersund, där försvaret har en unikt storbetydelse. Den andra nivån omfattar enbart Karlskrona som karaktäriseras av reaktionsan— slag, sannolikt av tillfällig karaktär eftersom merparten är riktade till varvet.
På nivå 3, där prägeln inte är så markant, eftersom både transfereringar och servicesamhället ligger före räknat i överföringar per invånare, är residens- städerna
Nyköping, Jönköping, Växjö, Kristianstad, Halmstad, Karlstad, Västerås, Falun och Härnösand
komplexkommuner, dvs försvaret har stor betydelse. En annan stor grupp kan karaktäriseras som reaktionskommuner och de är Kalmar, Gotland, Malmö, Göteborg, Vänersborg, Mariestad, Örebro samt Gävle.
De resterande två residensstädema, Uppsala och Umeå, är forsknings-, utbildnings- och kulturkommuner.
Bilden av residensstaden som en förvaltnings- och militärort vidimeras av typindelningen. Mönstret bryts dock av överraskande många av orterna som tillhör reaktionskommuner och få av dem för vilka forskning, utbildning och kultur spelar någon dominerande roll.
10.3 Sju regionalpolitiskt intressanta städer eller stadspar
Ett av regionalpolitikens viktigaste mål är att bygga upp en hållfast struktur i kommuner och regioner. Denna undersökning visar att den primära regio- nalpolitikens anslag är viktiga, trots att de är starkt begränsade. Emellertid finns regionalpolitiska överväganden inom stora delar av den statliga poli- tiken. Kombinationen av primär och sekundär regionalpolitik syns därför vara av vital betydelse, eftersom en sådan inte enbart ger större utrymme i pengar utan också ett vidare spektrum av insatser.
Vissa funktioner, som försvar, högskolor, förvaltning etc kräver dock en viss storlek och kan därför inte fritt fördelas utan måste koncentreras till vissa punkter. Några av dessa stödjeorter med regional betydelse skall närmare granskas nedan med avseende på deras sammansättning av statliga överför- ingar. Ur gruppen Städer väljs Luleå, Umeå samt Sundsvall—Hämösand. I
70 60 59 . V 40 30 20
10
. /
a Karl—Ron Hulns tad Ful—Bor Gulu—Sund Sun—Harms Unea Luleå
Figur 10.3 De totala överföringama i kr/invånare. Den horisontella linjen i diagrammet visar riksmedelvärdet för kr/invånare. (Den markerade delen av stapeln för Karlskrona-Ronneby utgör varvsstöd. )
de största mottagama. För Karlskrona—Ronneby spelar varvsstödet en stor roll, utan det hade överföringama legat strax under Umeås (se figur 10.3). Halmstad och Gävle—Sandviken får minst, även mindre än riksmedelvärdet (=40 900) per invånare.
Under många år har Umeå stått i centrum för statliga satsningar för att utveckla orten till ett regionalt betydelsefullt centrum. Umeå brukar också anföras som ett lyckat exempel på en sådan politik. En snabb befolknings— ökning tyder bl a på en positiv utveckling. Umeå får också mer överföringar per invånare till alla "samhällen" utom transfereringar, som ju starkt är knutna till framför allt en befolkningsstruktur med många äldre. Av dessa skäl skall de andra orterna studeras med utgångspunkt från Umeå. Det sker på så sätt att överföringama relateras till Umeås situation. Index 100 visar samma anslagsstorlek som Umeå; över respektive under detta värde på mer eller mindre anslag per invånare än Umeå.
De kanske två viktigaste samhällena från framtidssynpunkt är Servicesam- hället och kompetenssamhället (forskning, utbildning och kultur). Framför allt för det senare framgår Umeås särställning (se figur 10.4). Luleå, som ligger på andra plats, får mindre än hälften av Umeå räknat per invånare och de andra orterna ligger på en femtedel eller ännu lägre. I kronor räknat rör
200
180
160
140
120
100
0 Kar Hull—stud Ful—Bor Chu—Sand Sun—Hurno [Km—petens lSer-u i ce
Figur 10.4 Service- och kompetenssamhället. Umeå=100.
det sig om skillnader mellan knappt 10 000 till drygt 1 000 kr/invånare. Umeå får drygt 40% av anslagen för alla orterna inom detta område. Servicesamhället visar en jämnare profil. Luleå erhåller här högsta värdet och Umeå hamnar först på fjärde plats. Minst anslag får Karlskrona—Ron- neby och Halmstad (se figur 10.4). Luleås topplacering betingas främst av anslagen till områdena statlig förvaltning och drift av infrastruktur, på vilka områden även Sundsvall—Hämösand är starkt. Halmstad och Karlskrona— Ronneby ligger under riksmedelvärdet inom samtliga servicesamhällets delområden utom det mindre området utveckling av arbetsmarknad.
Överföringama till reaktions- och komplexsamhället visar båda i stort sett samma mönster för orterna i relation till Umeå, men av olika skäl (se figur 10.5). Reaktionspengar går till Karlskrona och Luleå (varvs- och stålindu- stri). Luleå får sexfalt mer än Umeå av regionalpolitiskt stöd och ännu mer jämfört med de andra städerna. Komplexsamhällets profil skapas av försvarsverksamhet. Det är dock mind- re utpräglat för Umeå, som får mer i överföringar per invånare till bostads— & energisektorn. Försvarets stora betydelse framträder klarast för Karlskro— na—Ronneby, Halmstad och Luleå (se figur 10.5). Sammfattningsvis har genomgången av de sju städerna visat på att de är mycket olika i sina profiler vad gäller statliga överföringar.
9 Karl on Ha [ ns tad Fot [ —Bo|— Gav-Sund S un— Hör—nä Umeå Lu [ ed .Reclk ! i on .Kunp [ ex
Figur 10.5 Reaktions- och komplexsamhället. Umeå=100.
Umeå intar en särställning genom tyngdpunkten på framför allt forsknings- och utbildningsanslag, men även till servicesamhället. Nära hälften av överföringama går till dessa områden.
Nära en tredjedel av överföringama till Luleå faller inom servicesamhällets område. I likhet med Karlskrona—Ronneby får staden stora överföringar till reaktions- och komplexsamhället. Den stora skillnaden mellan dessa städer är att Luleå får regionalpolitiska anslag, som dels är mera stadigvarande, dels mer framtidsinriktade än det tillfälliga varvsstödet till Karlskrona—Ronneby.
De andra städerna bärs upp av anslagen till servicesamhället, dock inte i större omfattning än att de ligger kring riksmedelvärdet för totalöverföringar (se figur 10.3). För Halmstads del tillkommer betydande anslag till försvaret, trots det får staden inte oväntat minst i totala överföringar per invånare av de sju här studerade städerna.
Bilden av anslagsfördelningen tyder på att det är lång väg att gå innan stadsparen Karlskrona—Ronneby, Falun—Borlänge, Gävle—Sandviken och Sundsvall—Hämösand når likhet med Umeås överföringar i storlek och profil. Sannolikt utgör värden i närheten av Umeås ett "måste" för att dessa orter skall kunna utvecklas till centra för regional utveckling och därmed få en stor regionalpolitisk betydelse.
Hmmm...... ämamamam
WWW Träbiten
%%" W&W ?Hi'åäåriåiläååå iw %&WIQMB $U
mwrmwwnwwmw . mmwmmwrmw
* timar-111.111." WWW WWum MM' 4111) Luleå rti Weimaraner
Hin Umeå a'. regionlö
WH &%%äm år; man mammaiw va matrim ' :i. mmmwame
'm'wmämmwkää som Arina Hide. mf. Minimala—gryta har gtmmgångm in ååh åm'iflmåsmå'ä
mycket olika' 1 sinti ritualer vad giiller statliga överföringar.
IV ANALYS AV ANSLAGENS INRIKTNING OCH MOTTAGARE
Kapitel 11
REGIONER OCH ANSLAGENS INRIKTNING MOT DAGENS ELLER MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD
I inledningskapitlet definierades fyra olika typer av politik med utgångs- punkt från regionalpolitiskt perspektiv. Indelningen hänförde sig till att geografin behandlas på skilda sätt inom olika politikområden. De fyra typema av politik är
' regionalpolitik ' sekundär regionalpolitik ' program med regionalpolitisk betydelse
' program med regional betydelse eller övrig politik
Den första gruppen omfattar regionalpolitisk motiverade program. Huvud- sakligen återfinns dessa program under anslaget regional utveckling på industridepartementets huvudtitel (numera arbetsmarkandsdepärtementet). Till detta brukar läggas ytterligare program, nämligen transportstödet till Norrland och Gotland, regionalt prisstöd till jordbruket i norra Sverige samt vissa skogsvårdspolitiska åtgärder. 1 den här undersökningen kallas dessa program reaktion mot geografisk obalans och ingår som en del i reaktions— samhället (se kap 7 och bilaga 1).
Tabell 1 1. 1. Klassificering av politiska program efter tänkt effekti tiden och efter regionalpolitisk indelning
Programgrupp Inriktning mot: Dagens Morgondagens arbetsmarknad arbetsmarknad
Regionalpolitik Sekundär reg.po| Reg.po|itisk betydelse Övrig politik
Den andra gruppen, sekundär regionalpolitik, omfattar program där regio- nalpolitiska motiv är inbyggda i de politiska programmens mål. Dessa motiv är dock sekundära, medan prioriteringar med hänsyn till programspecifika mål är primära.
Den tredje gruppen, program med regionalpolitisk betydelse, avser program som inte har regionalpolitiska motiv utan enbart programspecifika mål. Emellertid varierar programmens geografiska utfall i sådan omfattning att det faktiskt blir frågan om geografiska prioriteringar. Dessa kan bero på sysselsättning, befolkningskoncentration, prestation av viss service etc. Vis- sa områden erhåller stora överföringar inom ett program men lite från ett annat. I andra områden är förhållandena annorlunda. Variationen i det geografiska utfallet innebär att regioners utvecklingsbetingelser stöds av olika politiska program. Det geografiska utfallet kan vara dels i överenstäm- melse med, dels gå i annan riktning än regionalpolitiska intentioner.
Sekundär regionalpolitik och politik med regionalpolitisk betydelse motsva- rar det som i andra sammanhang kallas regionalpolitisk anpassning i sektor— politiken. Vad gäller den fjärde gruppen, övrig politik, har de olika programmen inga regionalpolitiska intentioner. Dessutom är det geografiska utfallet av politi- ken sådant att det inte förekommer några skillnader mellan olika regioner. Som framgår av kapitel 3 uppvisar summan av anslagen i Transfererings— samhället dessa egenskaper.
Resursöverföringarna kan även indelas efter politikens tänkta effekt i tiden. Vissa politiska program har som tänkt effekt att rätta till problem i dagens samhälle. Andra har som tänkt effekt att ge förutsättningar för morgondagens samhälle. I andra sammanhang har vi kallat detta för program inriktade mot "dagens arbetsmarknad" eller "morgondagens arbetsmarknad" (jmfr Ds I 1 987 :6).
När man kombinerar den innehållsmässiga och tidsmässiga indelningen av politiska program erhålls en egenskapsrymd (se tabell 11.1).
I rapporten har resursöverföringar analyserats med avseende på anslag och samhällen. Tidigare har också sammansättningen av anslagen för olika regioner behandlats. I detta avsnitt analyseras först anslagens fördelning med avseende på dess effekt i tiden och dess "regionalpolitiska" klassificering, dvs anslagen skall placeras in i matrisen i tabell 11.1. Därefter studeras fördelningen över regioner. Därmed besvaras frågan i vilken utsträckning resursöverföringama till en viss region är inriktade mot morgondagens eller dagens arbetsmarknad.
Anslag tillhörande transfereringssamhället har klassificerats som övrig po- litik (jmfr kap 3.). Den tänkta effekten i tiden avser dagens arbetsmarknad. Det gäller huvudsakligen att ge människor i samhället goda levnadsvillkor, t ex när de inte har möjlighet att arbeta vid sjukdom eller yrkesskada. Det gäller också levnadsvillkoren efter arbetslivet som pensioner och ATP. Därmed berörs indirekt många andra delar av samhället genom att individers köpkraft tryggas genom transfereringar. I mycket liten utsträckning berörs däremot direkt villkoren för näringslivet och olika förutsättningar för mor- gondagens arbetsmarknad. Det är endast subventioner av läkemedel och delar av prisstödet till jordbruket som är inriktade på företagen. I förhållande till transfereringamas storlek är det fråga om några få procent av anslagen.
Anslagen till bostäder och energi inom komplexsamhället har också klassi- ficerats som övrig politik (jmfr kap 5). Fördelningen över regioner är relativt sett jämn, vilket varit det avgörande kriteriet i detta sammanhang. Emellertid är det svårt att finna en klassificering med avseende på dagens eller morgon- dagens arbetsmarknad. Bostäder är investeringar och har därmed en lång- siktig effekt i tiden. Bostadsstrukturens roll i regionalpolitiken har varit stor under slutet av 1960-talet och är inte oväsentlig i dagens situation med bostadsbrist på många orter. Karaktären av investeringar är tydlig i bostads- byggandet, vilket innebär en lång tidshorisont. Samtidigt innebär bostads- byggandet sysselsättning på dagens arbetsmarknad. Bostadsbyggandet har under en följd av år styrts av den aktuella efterfrågan på bostäder och av kommunala beslutsaktörers uppfattning av bostadsmarknadens kortsiktiga utveckling (se tex B Johannesson; Kommunal Bostadspolitik. 1989). En del av överföringama inom bostadsområdet avser energibesparande åtgärder varförbostad och energi bör studeras samtidigt. Utan att underskatta bostads- investeringamas betydelse för regional utveckling har vi med hänsyn till de kortsiktiga sysselsättningseffektema av bostadsbyggandet valt att klassifi- cera bostad och energi som en politik för dagens arbetsmarknad.
Anslagen under Omsorg inom servicesamhället består till stora delar av överföringar till kommuner och landsting för verksamheter inom socialtjänst och sjukvård. Det är fråga om viktiga delar av välfärdssamhället, där lokaliseringen av anläggningarna t ex sjukhusen är av regionalpolitisk betydelse. Det geografiska utfallet påvisar vissa variationer över regionerna. Det är fråga om program med regionalpolitisk betydelse. När det gäller inrikming är det fråga om en politik för dagens arbetsmarknad.
Reaktion på individers problem är program inriktade på att lösa dagens problem, framför allt arbetslöshet. Det är fråga om sekundär regionalpolitik.
Vad gäller förvaltning har statsmakterna i olika beslut hävdat den regional- politiska betydelsen vid lokalisering av statliga myndigheter. Förvaltningens lokalisering har i den här studien visat sig vara en viktig faktor för att förklara skillnader i resursöverföringar mellan regioner och kommuner. Särskilt betydelsfullt har det visat sig vara i Inlandet och Städer (jmfr kap 4.). Förvaltningens verksamhet har ett mycket varierande innehåll. Det gäller länsförvaltningar med planeringsuppgifter men också arbetsförrnedlingar, domstolar, skattemyndigheter, polis med mer kortsiktiga uppgifter. Det är svårt att bestämma vilken inriktning dessa program har med avseende på effekt i tiden. Det finns både kortsiktiga och långsiktiga effekter. Med tanke på denna svårighet har en mellanklass tillskapats. I mellanklassen är pro- grammens tänkta effekt i tiden inriktade såväl på dagens som på morgonda- gens arbetsmarknad.
Program som reaktion på företags och kommuners problem behandlas på sanuna sätt. Anslagen är exempel på sekundär regionalpolitik, dvs det finns regionalpolitiska intentioner och sysselsättningen är oftast en viktig indika- tor i problembilden. Programmen inriktar sig på att lösa akuta problem i företag, tex stödet till varvsindustrin. Samtidigt förekommer det emellertid intentioner, som syftar mot en effektivare företagsstruktur i framtiden. Exempel på sådana program är stöden till stålindustrin. På motsvarande sätt har skatteutjämningsbidragen till kommuner och landsting både kortsiktiga och långsiktiga effekter. Anslagen placeras därför in i den tillskapade mellanklassen.
I samband med genomgången av Komplexsamhället (se kapitel 5) talade vi om den dolda regionalpolitiken i försvarspolitiken. Lokalisering av rege- menten och det geografiska utfallet av försvarets materielanskaffning har uppenbarligen regionalpolitisk betydelse. Lokalisering av fredsförband på- verkar främst dagens arbetsmarknad medan materielanskaffningen har ef- fekter på morgondagens arbetsmarknad. Inte minst borde uppbyggnaden av teknisk kompetens i samband med utveckling av moderna vapensystem
kunna ses som en fråga för morgondagens arbetsmarknad. Försvar placeras därför in i den tillskapade mellanklassen.
I 1980-talets regionalpolitiska diskussion har teknisk kompetens varit ett centralt inslag. FoU—verksamhet och spridning av FoU-verksamhet har varit viktiga frågor i näringslivets förnyelse. FoU-politik ses som en viktig beståndsdel i de åtgärder som skall påverka utvecklingen mot ett s.k. informationssamhälle. Forskningens och utbildningens lokalisering uppfat- tas som instrument i uppbyggnaden av en stabil och fungerande regional struktur. När det gäller dessa anslag är det fråga om sekundär regionalpolitik med inriktning på morgondagens arbetsmarknad.
Kultur bedöms vara en viktig faktor i näringslivets lokaliseringsbeslut. Dessutom kan kulturutbud ge möjligheter till att rekrytera och bibehålla kvalificerad personal såväl i näringsliv som i förvaltning. Kulturen har därmed en indirekt påverkan på den regionala utvecklingen.
Infrastruktur har en liknande indirekt påverkan. I detta sammanhang gäller det driften av de olika kommunikationssystemen i landet. Kultur och infra- struktur har klassificerats som sekundär regionalpolitik inriktad på morgon- dagens arbetsmarknad.
Anslagen företags- och arbetsmarknadsutveckling har också förts till denna grupp. När det gäller dessa program är det fråga om åtgärder som skall förbättra företagens konkurrensmöjligheter respektive individens mö jlighe- ter att få mer kvalificerade arbeten genom utbildning.
Regionalpolitiken syftar till att lösa långsiktigt, strukturella problem. Dess långsiktiga karaktär har alltid betonats, men blivit allt tydligare genom det ökade inslaget av kompetensutveckling och teknikspridning. Regionalpoli- tiken klassificeras i linje härmed som en politik för morgondagens arbets- marknad.
Den förda diskussionen sammanfattas i tabell 11.2.
I fortsättningen av detta kapitel studeras resursöverföringamas fördelning på regioner enligt uppdelningen i tabell 11.2. Beräkningen bygger på den procentuella fördelningen av "regionens budget" (jmfr tabell 8.1.) för re- spektive anslagsgrupp. I detta avsnitt innefattar regionindelningen en upp- delning på städer och kommuner i Inlandet, Mellanregionen och Sydostre- gionen. Utöver dessa finns, som tidigare Huvudstadsregionen, Göte- borg/Malmö-regionen, Städer och Övriga landet. Analysen visar regioners (relativa) beroende av en viss grupp anslag.
Programgrupp- Inriktning mot Dagens Morgondagens arbetsmarknad arbetsmarknad Regionalpolitik regionalpolitik Sekundär reg.pol individer kommuner forskning utbildning kuhur företag företagsutveckl. arbetsm.utveck| infrastruktur Reg.pol betydelse omsorg förvaltning försvar Övrig politik bostad/ener. transferer.
Transfereringar utgör det största delområdet av samtliga. Vissa regioner är starkt beroende av transfereringar (och bostad & energi). Gränsen för beroende av transfereringar och bostad/energi har satts till mer än 50% av överföringama till regionen.
När det gäller anslagsgruppen omsorg och reaktion på problem hos individer varierar anslagsgruppen andel förhållandevis lite mellan regionerna. I detta fall har stor andel av resursöverföringar definierats till 9% av "regionens
budget".
Mellanregionens städer, Mellanregionens kommuner och Sydostregionens kommuner är mycket beroende av de politiska programmen inriktade på dagens arbetsmarknad. Mycket stora andelar av resursöverföringar till dessa regioner återfinns här. Detta förhållande gäller även Övriga landet. I mate- rialet återspeglas regionernas åldersstruktur, men även insatser inom arbets- marknadspolitikens område. Imindre grad påverkas resultatet av delanslaget omsorg. Det kan på marginalen bidraga till Göteborg/Malmöregionens placering (jmfr kapitel 4)
Vad gäller de anslagsgrupper där den tänkta effekten i tiden är såväl kort- som långsiktig, mellangruppen, framgår de regioner som har höga andelar av tabell 11.4. I detta fall har höga andelar definierats till 10% och mer av "regionens budget" vad gäller reaktion mot kommuners resp företags pro- blem. För förvaltning och försvar är motsvarande värde 19% och högre.
Tabell 1 1.3. Dagens arbetsmarknad och regioner med höga andelar. (Procent av regionens budget).
Anslagsgrupp: Individer/Omsorg Transfereringar/Bostad & Energi Göteborg/Malmö Sydostregionens kom. (64) Mellanregionens städ
( ( Ovriga kommuner 59) Mellanregionens kom. (
( (
( Mellanregionenskom. (59) Sydostregionens kom. Mellanregionens städer (52)
Inlandets städer
(01.01.0100 VVVVV
Tidigare i rapporten har städernas roll som knutpunkter för olika anslag framhävts bl.a. vad gäller försvar och förvaltning. Inlandets städer, Syd- ostregionens städer och Städer äri stor utsträckning beroende av resursöver- föringar inom försvars- och förvaltningsområdet. Det gäller till viss del också Huvudstadsregionen. Även med denna något annorlunda beräknings- grund framträder bilden av städernas starka beroende av förvaltning och försvar.
Vad gäller reaktion mot kommuners och företags problem slår stödet till varven igenom i vårt material. Det gäller såväl Göteborg/Malmö-regionen som Sydostregionens städer. För Inlandets och Sydostregionens kommuner är det fråga om skatteutjämningsbidragen till kommuner och landsting.
Programmen inriktade mot morgondagens arbetsmarknad innefattar regio- nalpolitiken. Andelsmässigt utgör den en mycket liten del av "regionens budget" och det är endast i Inlandet, för både städer och kommuner, som regionalpolitiken kommer över 1% av resursöverföringen. Regionalpoliti— ken uppgår i dessa två områden till 4 resp S% av "regionens budget". För Städer, Mellanregionens kommuner och Övriga kommuner är andelen ca 1 %.
Morgondagens arbetsmarknad skapas även av anslagsgruppen forskning— utbildning—kultur (Kompetenssamhället) och infrastruktur—företagsutveck-
Tabe/l 11.4 Mel/angruppen och regioner med höga andelar. (Procent av regio- nens budget.)
Anslagsgrupp: Kommuner/Företag Förvaltning/Försvar Sydostregionen städer (14) Inlandets städer (28) Inlandets kommuner (11) Sydostregionen städer (22) Sydostregionen kommuner (10) Städer (21) Göteborg/Malmö (10) Huvudstadsregionen (19)
Tabell 1 1.5 Program för morgondagens arbetsmarknad och regioner med höga andelar. (Procent av regionens budget.)
Anslagsgrupper: forskning/utbildning och företags-larbetsm.utveckling och kultur infrastrukturdrift Huvudstadsregionen (9) Huvudstadsregionen (16) Göteborg/Malmö (8) Inlandets städer (16) Städer (6) Inlandet kommuner (15) Mellanregionen städer (5) Mellanregionen städer (15)
ling—arbetsmarknad (utbudspåverkande medel). De regioner som är "bero- ende" av dessa anslagsgrupper redovisas i tabell 11.5. För forskning etc är gränsen satt till minst S% av "regionbudgeten" och för infrastruktur minst 15%.
På forskningens, utbildningens och kulturens område återfinns en rangord— ning där stora kommuner, städer, dominerar. Det är på detta område som storstädernas och framför allt Huvudstadsregionens särprägel markeras.
När det gäller infrastruktur återfinns inte detta "stadsmönster". Huvudstads- regionen har högst andel och är därmed infrastrukturberoende, men det gäller även Inlandets städer och kommuner. I viss utsträckning gäller samma för Mellanregionens städer. Materialet måste tolkas som att regionalpolitisk anpassning råder inom anslagsgruppen infrastruktur, företagsutveckling och arbetsmarknad.
Resursöverföringamas inriktning mot morgondagens arbetsmarknad har sammanfattats genom att de tre anslagsgruppema förts samman. På så sätt
Tabell 1 1.6 Andel av "regionbudget" inriktad på morgondagens arbetsmarknad
Mellanregionen kommuner 14 Sydostregionen kommuner 12 Huvudstadsregionen 25 (O) Inlandet städer 23 (4) Inlandet kommuner 23 (5) Göteborg/Malmö 20 (0) Mellanregionen städer 20 (0) Städer 19 (1) Sydostregionen städer 15 (0) Övriga kommuner 14 (1)
(1) (0)
erhålls den andel av "regionbudgeten" som är framtidsinriktad. I tabellen 11.6 anges regionalpolitikens andel inom parentes.
Analysen av "regionbudgetens" sammansättning visar på betydelsefulla skillnader. Vissa regioner är beroende av anslagsgrupper inriktade mot dagens arbetsmarknad, framför allt transfereringar. Några regioner, som Inlandets, Sydostregionens och Övri ga städer är beroende av förvaltning och försvar. Den regionalpolitiska anpassningen av infrastrukturen och regional- politiken innebär att andelen av de program som är inriktade på morgonda- gens arbetsmarknad är hög för Inlandets städer och kommuner. Tar man enbart hänsyn till forskning, utbildning och kultur framträder ett tydligt storstadsmönster som följer stadsområdenas befolkningsstorlek.
Kapitel 12. __ RESURSOVERFORINGAR OCH MOTTAGARE
I detta kapitel studeras resursöverföringama utfall med avseende på motta- gare. Kommun är t ex mottagare av statsbidrag för barnomsorgen och skatteutjämningbidrag. Företag är mottagare av olika former av stöd, indi- viderna av sjukpenning etc. Vår indelning av mottagare och exempel på anslag redovisas i figur 12.1.
I denna studie har mottagare definierats som mottagare i första ledet. Vad gäller statsbidrag innebär det att "producenten" av service eller den som är ansvarig gentemot staten för resursemas användning är mottagare. I pro- gram, där det förekommer överföring i flera led tex regionala projektmedel, har resursöverföringen följts till den ansvarige mottagaren. Det innebär att enskilda projekt har studerats t ex stöd till "fiskeprodukter" i Gislaved/Gno- sjö, Riksteaterns föreställningar kartlagts per kommun osv. Det är på detta område som länsstyrelserna varit en viktig länk i datainsamlingen. Av figur 12.1. framgår att driften av statlig verksamhet uppfattas som en resursöver- föring från stat till stat. Följande redovisning bygger på samma teknik som tidigare användes vid beskrivningen av de fem samhällena.
12.1 Individer som mottagare
I absoluta tal är det fråga om 136 mrd kr i överföringar till individer, vilket motsvarar ca 16 200 kr/invånare. Kring detta medelvärde är det ganska stora variationer. I Staffanstorp är värdet knappt 10 000, medan motsvarande värde i Övertorneå är knappt 23 000 kr/invånare. Uttryckt i indexvärden visar det sig emellertid att det inte finns några kommuner i den högsta eller den lägsta klassen, vilket tyder på att spridningen mellan kommunerna är relativt liten (se figur 12.2, bilaga 2).
Kommuner med låga värden är förortskommuner, som Sollentuna, Häryda och Svedala. Vidare återfinns ett antal kommuner i västra Småland och i Skaraborgs län i den här gruppen. Dessa kommuner kännetecknas av att småföretag utgör en stor andel av kommunens näringsliv. Exempel är Gislaved, Gnosjö, Tibro och Götene. Umeå är den enda kommun i Norrland som har lägre värden (dvs under indexvärdet 90). En mycket stor del av kommunerna, ca 160, återfinns i mellanklassen. Eftersom en stor del av
Mottagare Anslag (exempel)
Individer KAS
Företag varvstöd Kommun skatteutjämningsbidrag Stat anställda vid högskolan Organisationer räntebidrag
Figur 12. 1. Mottagare och ans/ag
överföringar till individer utgörs av transfereringar är det ett utfall, som ligger i linje med den jämna fördelningen av transfereringssamhället (jmfr kapitel 3).
Utfallet för individer som anslagsmottagare, har därmed stora likheter med det geografiska utfallet för transfereringssamhället. Det rör sig delvis om samma anslag, som folkpensioner, sjukförsäkring, läkemedelssubventioner, barnbidrag. Inom anslagsområdet är det också fråga om vissa åtgärder inom arbetsmarknads— och utbildningspolitiken t ex studiebidrag. Emellertid slår kommuners åldersstruktur igenom i materialet. På så vis förekommeri viss mån en "regionalpolitisk anpassning", en anpassning som förklaras av kommuners skiftande befolkningssammansättning.
I absoluta tal är det fråga om avsevärda belopp. Individer i storstäderna mottar de största summorna: Stockholm 13, Göteborg 8 och Mahnö 4.3 mrd kr . Absolutvärdena för kommuner kring riksmedelvärdet varierar från 1,7 mrd kr (Helsingborg), till 0.130 i Laxå och Osby. De lägsta absolutvärdena erhålls naturligen i små förortskommuner som Mullsjö (0.085) och Vaxholm (0.095).
Variationerna mellan de regionalpolitiska regionerna är obetydliga och påverkas inte heller då man tar hänsyn till uppdelning av regionerna i "städer" och kommuner. Den enda grupp som klart avviker från riksmedel- värdet är Inlandets kommuner. Värdet på resursöverföringar till individer är här 19 500 kr/invånare. Övriga regioner återfinns i närheten av riksmedel- värdet. Den högsta avvikelsen uppvisar Mellanregionen med ca 1 500 kr/invånare över medelvärdet.
12.2. Företag som mottagare
Resursöverföringama till företag uppgår till ca 26 mrd kr. I genomsnitt rör det sig om 3 100 kr/invånare. Variationen mellan kommuner är mycket stor.
Huddinge erhåller 60 jämfört med Arboga (försvar!) 60 000 kr/invånare. I den högsta indexklassen återfinns varvskommuner som Uddevalla, Malmö, Göteborg och Karlskrona, orter med försvarsindustri som Linköping, Karl- skoga, Mölndal, Lidingö och Örnsköldsvik och orter inom det regionalpoli- tiska stödområdet som Gällivare, Dorotea, Storuman och Pajala. Iden högsta klassen ingår 35 kommuner och för 25 av dem är överföring per invånare mellan 5 000 och 10 000 kr.
Det stora antalet kommuner, 124, återfinns i den lägsta gruppen med ett indexvärde under 40, vilket motsvarar 1 200 kr/invånare. Åtvidaberg, Ljung- by, Landskrona, Västerås, Skinnskatteberg och Lilla Edet är valda exempel på kommuner i den lägsta indexklassen.
Iden lägre klassen (index 40—89) återfinns ca 80 kommuner. Inom gruppen varierar värdet från Arvikas 2 700 kr/invånare till 1 300 i Hällefors. I gruppen finns flera av kommunerna i Mellanregionen som Borlänge, Avesta, Ljus- narsberg och Munkfors. Samma förhållande gäller flera kommuner i Syd- ostregionen, som Hultsfred, Högsby, Emmaboda, Kalmar och Ronneby. De två resterande index grupperna (markerade med gul och brun färg i figur 12.3, se bilaga 2) omfattar få kommuner.
I absoluta tal innebär Piteås överföring på 3 100 kr/invånare (= riksmedel- värdet) totalt 120 millioner kr. I absoluta tal har Göteborg det högsta värdet med 3.2 mrd kr. Enligt den använda beräkningsmetoden överförs nära 3 mrd kr till Linköping. I Malmö, Uddevalla, Stockholm och Karlskrona mottar företagen i resp kommun mer än 1 mrd kronor. För kommunerna med låga värden rör det sig om någon eller några millioner kronor i överföring till företagen. Upplands—Bro, 1.3 millioner kr, Kungsör, 2.4, Ockelbo, 4.3, och Norberg, 6.6, är exempel på sådana kommuner.
Företagen mottar resurser på olika sätt från staten. Ett viktigt program är det regionalpolitiska stödet med dess indelning i stödområde. Denna indelning har uppenbarligen en styrande effekt på resursöverföringen (jmfr fig 12.3,). Denna effekt framträder tydligast vad gäller stödområde A. Undantag finns inom stödområdet och längs Norrlandskusten, där dock Umeå inte ingår i stödområdet. Dessutom visar materialet på att företagen i Västernorrlands län, med undantag för Örnsköldsvik, mottar resurser i mindre omfattning. Värdena för kommunerna i detta län återfinns i den lägre — och den lägsta klassen.
Det finns emellertid andra program än det regionalpolitiska stödet som påverkar bilden. Det är fråga om branschstöd, t ex för TEKO—industrin, stöden till företagen inom utvecklingsfondens verksamhet och STU:s före- tagsstöd till industriell och teknisk FoU, stödet till stål— och varvsindustri.
Ytterligare ett politikområde är av stor betydelse, nämligen försvarsindu- strin. Linköping, Trollhättan, Arboga, Karlskoga och Örnsköldsvik återfinns som tidigare redovisats i den högsta indexklassen. För Östhammar i Uppsala län är det fråga om ersättning till Forsmark AB för försenat igångssättnings- tillstånd av kämkraftsanläggningen.
Resursöverföringar till företagen visar en bild av förhållandevis god över- ensstämmelse med regionalpolitikens geografiska prioriteringar enligt stöd- områdesindelningen. Det gäller framför allt prioriteringen av stödområde A. Däremot framträder inte andra regionalpolitiskt prioriterade områden i ma- terialet. Vare sig Mellanregionen eller Sydostregionen noteras för några systematiskt högre värden.
12.3 Kommunen som mottagare
Kommunerna och landsting är stora mottagare av statliga resursöverföring- ar. I den här undersökningen rör det sig om ca 71 mrd kr, vilket motsvarar ett riksmedelvärde på ca 8 400 kr/invånare. Statsbidragen till kommuner och landsting är de stora programmen inom området. Därutöver förekommer mindre anslag för turism, regionalpolitik etc. I undersökningen har överfö- ringar till landstingen fördelats per kommun i landstingsområdet i relation till antalet landstingsanställda i kommunen.
Vad som huvudsakligen återspeglas i figur 12.4 (se bilaga 2) är det samman- lagda resultatet av de specialdestinerade stats- och skatteutj ämningsbidragen så som bilden såg ut 1986. Skillnaden kommunema emellan är förhållande- vis liten och indexberäkningen resulterar i att kommunerna återfinns endast i de tre mellanklassema. Emellertid förekommer en tydlig regionalpolitisk anpassning i den meningen att kommunerna i stödområdet i allmänhet återfinns i den högre indexklassen. Det finns en viss tendens till regionalpo- litisk anpassning i Sydostregionen. Någon sådan anpassning för Mellanre- gionens del kan man emellertid inte finna. Det kan noteras att någon skillnad mellan "städer" och kommuner inte finns i materialet. Reforrneringen av skatteutjärrmingsbidragen som träder i kraft 1989 har i viss utsträckning förstärkt den regionalpolitiska profilen på överföringen till kommunerna.
Partille, som erhåller 5 630 kr/invånare intar den sista platsen om kommu- nerna rangordnas från högsta till lägsta värde. I andra delen av rangskalan återfinns Pajala med 13 370 kr/invånare. Övriga kommuner i den högre grÄuppen har värden som varierar från ca 9 400, Norsjö, till 13 000 kr/invånare i sele.
Kommuner som ligger nära medelvärdet är Upplands-Väsby, Jönköping, Ljungby, Alingsås, Vansbro och Örnsköldsvik.
1 den lägre gruppen ingår kommuner i Huvudstadsregionen, västra och sydvästra Sverige. Surahammar, 7 300 kr/invånare, Trelleborg 7 000 och Värmdö 6 500 är exempel på kommuner i denna indexklass.
I absoluta tal blir variationerna naturligen mer omfattande. Om man studerar kommuner kring riksmedelvärdet (8 450 kr/invånare) är skillnaden mellan Jönköping 900 millioner kr och Vansbro 67 betydande. För en stor kommun som Skellefteå rör sig överföringen om 750 millioner kr. Det är ungefär samma absolutbelopp som för Västerås. För en mellanstor kommun som Ljungby uppgår överföringens storlek till ca 230 millioner kr. Den svenska mediankommunen med ca 17 000 invånare kan exemplifieras av Hallsberg, där överföringen är ca 145 millioner kr. Stenungsund är ett annat exempel på en mediankommun och i det fallet är överföringens storlek 120 millioner kr. Ett sista exempel gäller den lilla kommunen. Det är då fråga om kommuner med mindre än 10 000 invånare. Perstorp erhåller ca 45 millioner kr, Älvkarleby 60, Robertsfors 73 och Arvidsjaur 87. Som framgått är befolkningsstorleken betydelsefull för absolutbeloppets värde. Därför ligger Stockholm, Göteborg och Malmö överst om man rangordnar kommunerna efter absolutbeloppets storlek. I övrigt är det endast Uppsala och Örebro som mottar mer än 1 mrd kr.
12.4 Staten som mottagare
Totalt sett uppgår överföringen till staten till 94 mrd kronor. Staten som mottagare avser stora delar av det som tidigare kallats servicesamhället, där framför allt förvaltning och infrastruktur utgör viktiga delområden. Emel- lertid är staten mottagare av överföringar till andra ändamål. De gäller forskning, kultur och försvar. Ur regionalpolitisk synvinkel är det fråga om statliga åtaganden som dels ger upphov till sysselsättning på dagens arbets- marknad dels till sin karaktär utgör infrastruktur dvs förutsättningar för morgondagens arbetsmarknad. Statens åtaganden är långsiktiga vilket också är betydelsfullt för den regionala utvecklingen. Sammantaget är det fråga om instrument med långsiktig verkan på den regionala utvecklingen. Det är ett instrument där staten har osedvanligt goda möjligheter att styra verksam- heternas lokalisering, inriktning och omfattning.
Statens resursöverföringar till statlig verksamhet varierar kraftigt. Den kom- mun som kommer längst ned på en rangordning är Hammarö med en överföring på drygt 1000 kr/invånare, medan Solna är den kommun som
återfinns överst i rangordningen med drygt 54 000. Riksmedelvärdet för den statliga verksamheten är ca 11 190 kr/invånare (se figur 12.5, bilaga 2).
Vänersborg är en kommun som ligger på riksmedelvärdet. Den statliga verksamheten är koncentrerad till ett mindre antal orter. Det återspeglar sig i materialet på så sätt att endast 23 kommuner återfinns i den högsta klassen. Det är fråga om "försvarskommuner" som Karlsborg 42 000 kr/invånare, Sollefteå 21 000 och Eksjö 19 000. Det är också fråga om universitetsorter som Umeå och Lund, ca 21 000 kr/invånare vardera och Uppsala med ca 20 000. I gruppen finns också ett antal jämvägsknutpunkter som Ånge 24 000 kr/invånare, Vännäs 20 000 och Hallsberg 18 000. I gruppen finns också olika förvaltningscentra. Det gäller den nationella förvaltningen som är koncentrerad till Solna, 54 000 kr/invånare och Stockholm 25 000. Det gäller också den regionala förvaltningen, tydligast exemplifierad av Hämö- sand där överföringen uppgår till ca 22 000 kr/invånare. Emellertid är Hämösand också ett exempel på en kommun till vilken staten överför resurser för flera ändamål. Förutom den regionala förvaltningen avser över- föringama högskola och i viss utsträckning utbildning. I den högsta gruppen finns flera "städer" av motsvarande karaktär, där Luleå och Östersund med ca 26 000 vardera och Karlstad med ca 19 000 kr/invånare får utgöra exempel.
I den högre gruppen, där 33 kommuner ingår, återfinns såväl högskole-, försvars- som förvaltningskommuner. Men även kommuner där anslag till flera ändamål kombineras är vanligen förekommande. I gruppen återfinns Karlskrona, Linköping, Kiruna, Klippan, Örebro, Borlänge och Åsele.
Det stora antalet kommuner finns i den lägre och den lägsta gruppen. I den lägre gruppen varierar resursöverförin gens storlek från ca 9 700 kr/invånare i Jönköping, över 6 600 i Kramfors till 4 800 i Ludvika. I den lägsta gruppen är det fråga om värden under 4 500 kr/invånare.
I absoluta tal utgör överföringen till Stockholm det största värdet uppgående till 16,5 mrd kr. De två övriga storstäderna mottar mycket mindre resurser än Stockholm. För Göteborgs och Malmös del rör det sig om 6 respektive 3 mrd kr. Därutöver är det 17 kommuner till vilka statens överföringar till staten uppgår till mer än 1 mrd kronor.
När det gäller en liten kommun kan den exemplifieras av Tanum, där överföringen uppgår till 53 millioner kr. Statens verksamhet i en medelstor kommun som Hagfors behöver ca 75 millioner kr. För en större kommun i norra Sverige som Skellefteå är motsvarande belopp 451.
///"
//
"W,” ” _
% * //
”%%
Figur 12.6 Staten som mottagare på regionnivå (kkr/invånare)
I den tidigare framställningen (kap 4) visades på den regionalpolitiska anpassningen av förvaltning och infastruktur. Någon sådan tendens fanns inte i försvaret (kap 5) eller inom kulturen och forskningen (kap 6). När man väljer att se på den regionalpolitiska anpassningen för de anslag där staten är mottagare belyses i vilken utsträckning statens egen verksamhet är regio— nalpolitiskt anpassad.
I den regionalpolitiska diskussionen har frågan ofta formulerats som vilka möjligheter det finns till utlokalisering av myndigheter från Stockholmsom- rådet. Frågan har även under de senaste åren varit aktuell t ex vad gäller lokaliseringen av Boverket och delar av Riksskatteverket. Sett i ett regional- politiskt perspektiv är det emellertid en fråga som diskuterats sedan mitten av 1960-talet. Under regionalpolitikens planeringsskede var frågan om uppbyggnaden av ett ortssystem en vikti g del av politiken. Ett centralt inslag gällde hur man skulle kunna skapa altemativ till storstaden, framför allt till Stockholm. Utgångspunkten för diskussionen om stortstadsaltemativ var att orterna skulle kunna erbjuda en god arbetsmarknad och ett gott service och kulturutbud. För att detta syfte skulle kunna förverkligas valde man att koncentrera insatser för olika ändamål till vissa orter, storstadsaltemativen. Det blev därmed fråga om att förlägga alla typer av statlig verksamhet till en och samma ort. I ett län var det inte sällan residensstaden som var "den naturliga" orten. I området staten som anslagsmottagare framträder därför "det svenska stadslandskapet". Ett landskap som visar på ett utfall som förhållandevis väl stämmer med intentionerna att skapa storstadsaltemativ.
Dessutom framträder konsekvenserna av historiska infrastrukturbeslut. Det gäller besluten om det svenska jämvägsnätets uppbyggnad. Kommuner som Ånge, Vännäs, Hallsberg framträder med höga värden i materialet.
Den regionalpolitiska anpassningen kan också studeras med avseende på regioner.
Det finns en regionalpolitisk anpassning av statens egen verksamhet. An— passningen består i att staten koncentrerat sina insatser till Inlandets städer, där värdet är 23 300 kr/invånare. Vidare består anpassningen i att kommu- nerna i Inlandet mottar mer resurser än Övriga kommuner eller kommunema i Mellanregionen och Sydostregionen. Emellertid framgår det av kartbilden (figur 12.5) att denna anpassning framför allt gäller Inlandskommunema i Västerbottens och Norrbottens län. Städer, Mellanregionens och Sydostre- gionens städer återfinns på ungefär samma nivå. Registrerade skillnader beror till stor del på lokaliseringen av försvaret. Statens politik för den egna verksamheten är en "stadspolitik". De regioner som består av kommuner, Övriga landet, Mellanregionens och Sydostregionens kommuner mottar lite överföringar. Så t ex är värdet för Övriga landet 6 530 kr/invånare.
I absoluta tal blir det naturligtvis fråga om att relationerna mellan regionerna förändras. Till Huvudstadsregionen överförs ca 29 mrd kr, till Städer ca 18 mrd kr och Göteborg/Malmö—regionen ca 15 mrd kr. Överföringen till Inlandet uppgår till ca 6 mrd kr, varav ca en tredjedel går till Inlandets städer (Kiruna och Östersund).
12.5 Organisationer som mottagare
För vissa överföringar är organisationer klassificerade som mottagare. Det gäller främst bostadspolitiska åtgärder, som räntebidrag och bidrag till förbättring av boendemiljö. I kapitel 5 redovisades beräkningsgrunder för dessa program, och slutsatsen där var att materialet skulle tolkas med försiktighet. Organisationer är även mottagare för anslag till turism och stödet till ungdoms- och idrottsorganisationer. Storleken på överföringar med organisationer som mottagare uppgår till drygt 16 mrd kr. Riksmedel- värdet uppgår till 2 000 kr/invånare. Upplands-Bro, Tanum, Askersund och Höör är kommuner som ligger på riksmedelvärdet. Sundbyberg, Linköping, Upplands-Väsby, Helsingborg och Stockholm återfinns bland de kommuner som har högst värden, dvs mellan 5 500 och 3 500 kr/invånare. Motsatsen gäller för Salem, Ljusnarsberg, Hagfors och Norberg där värdet är mellan 200 och 370 kr/invånare. Mer än hälften av kommunema återfinns i de lägre klassen, vilket betyder att överföringamas storlek varierar mellan 800 och
1 800 kr/invånare. Södertälje, Arvika, Dorotea, Lindesberg, Ludvika och Markaryd är exempel på kommuner i denna klass. Det är få kommuner som återfinns i den högre och den högsta klassen (se figur 12.7, bilaga 2).
Stödet till bostadsbyggandet utgör den ojämförligt största delen av de resurser som har organisationer som mottagare. I figur 12.7. framträder ett mönster, därortermed etthögtbostadsbyggande under 1980-taletframträder i ett i övrigt "grönt" Sverige. Undantag är några kommuner i norra Sverige där stödet till turismen varit omfattande. Utfallet på städerna framträder vid en uppdelning på regioner och städer resp kommuner. Inlandets, Mellanre- gionens, Sydostregionens städer, Städer, Göteborg/Malmö och Huvudstads- regionen ligger samtliga över 2 000 kr/invånare. De övriga regionerna Övriga landet, Inlandets, Mellanregionens och Sydostregionens kommuner har värden som är betydligt lägre. Det är med andra ord fråga om en överföring riktad mot städerna. I materialet framträder inte någon tydlig regionalpolitisk anpassning.
12.6 Sammanfattning
Den bild som erhålls vid en analys av resursöverföringama uppdelade efter mottagare är stadslandskapets dominans. Det gäller bostadspolitiken, där organisationer klassificerats som mottagare. Det gäller framför allt i statens politik för den egna verksamheten. I övriga grupper som studerats är stads- landskapet mindre tydligt. Det finns en koncentration till ett fåtal städer när det gäller överföringar till företagen, medan överföringar till kommuner och individer inte har ett sådant mönster.
Den regionalpolitiska anpassningen märks i viss utsträckning i de fall individer, kommuner och stat är mottagare. Anpassningen är än tydligare när företag är mottagare.
V SUMMERING
Regionalpolitikens målsättning har varit att ge alla människor oavsett var de bor tillgång till arbete, service och god miljö. Regionalpolitiken har emel- lertid inte endast haft fördelningspolitiska syfte. I målsättningen har ingått att främja tillväxten i ekonomin och ta tillvara regioners resurser. Det sistnämnda har förverkligats genom statliga resursöverföringar till infra- struktur, utbildning, forskning m.m.
Inledningsvis hävdade vi att regionalpolitiken endast utgör en liten del av de samlade statliga resursöverförin gama. Vår studie visar att regionalpolitiken omfattar mindre än 1% av de kartlagda statliga resursöverföringama. Regio- nalpolitiken spelar därför totalt sett en marginell roll när det gäller att direkt påverka den regionala utvecklingen. Emellertid är de marginella regional- politiska resurserna förhållandevis "fria" att använda till olika ändamål, vilket skiljer regionalpolitiken från den mer bundna sektorspolitiken.
Den regionala utvecklingen påverkas i mycket stor utsträckning av resurs- överföringar i andra politikområden. Regionalpolitiken har emellertid indi- rekt påverkat dessa politikområden .
För det första ingår regionalpolitiska prioriteringar (sekundärt) i sektorpoli- tikens målsättning. I den sekundära regionalpolitiken är anpassningen tydlig inom det vi kallat reaktionspolitik, men även vad gäller infrastruktur, arbets- marknads- och företagsutveckling. Den regionalpolitiska anpassningen sak- nas däremot inom kulturpolitiken och framträder mindre tydligt i forsknings- politiken.
För det andra kan regionalpolitiken påverka indirekt genom att det faktiska beslutsfattandet i sektorspolitiken leder till ett geografiskt utfall som ståri överensstämmelse med regionalpolitiska prioriteringar. Bortsett från de stora resursöverföringama till Huvudstadsregionen, fann vi en viss regional- politisk anpassning i resursöverföringama till förvaltning. När det gäller försvar och omsorg var emellertid den regionalpolitiska anpassningen mind- re tydlig.
I vårt material finns resultat som visar på regionalpolitikens och annan reaktionspolitiks stora betydelse. Det framgår t ex av att Uddevalla i vår kommunklassificering kan placeras som en reaktionskommun. Med detta menas att till Uddevalla överförs mest resurser (i kr/invånare) från de anslag som bildar reaktionssamhället. Resultatet förklaras naturligt av varvskrisen iUddevalla.
Vi fann även några andra kommuner där resursöverföringamas sammansätt- ning hade specifik karaktär. Det gällde sju kommuner som är s.k komplex- kommuner. De är med andra ord beroende av resursöverföringar inom försvaret och befinner sig i en annan situation än Uddevalla. Komplexkom- munemas situation har präglats av årtiondens beslut inom försvarssektom. Åtgärder inom denna sektor får ett geografiskt utfall som är koncentrerat till ett mindre antal kommuner. Det gäller inte enbart de sju komplexkommu- nema utan även de 15 kommuner där komplexsamhället utgör den näst största resursöverföringen.
Det finns några av kommuner där servicesamhället dvs service i den offent- liga sektom, är störst. Historiska beslut påverkar även här några kommuner. Helt naturligt återspeglar sig i materialet den historiska lokaliseringen av rikets huvudstad, men det gäller också jämvägsnätets utbyggnad.
I mer parten av kommunerna dominerar transfereringssamhället resursöver- föringama följt av servicesamhället. Dessa kommuner är mindre beroende av politiken inom någon specifik sektor. I några få fall kan beroenden till enskilda politikområden konstateras. Exempel på detta är kompetenskom- munema, dvs de kommuner där universiteten är belägna.
Det är en mycket varierad bild som framträder när de statliga resursöverfö- ringama kommunvisa utfall studeras. Kommuner med samma nivå på re- sursöverföringama erhåller dem i olika politikområden. Resursöverföring- amas nivå skiljer sig åt mellan kommunerna. Detta faktum framstår klart när vi väljer att diskutera s.k omfördelningstal. Väljer vi att jämföra de 27 största kommunerna med alla andra kommuner blir omfördelningen 21 mrd kr till fördel för de stora kommunerna. Detta innebär ett tillskott på 6 120 kr/inv i de stora kommunerna och en "betalning" på 4 325 kr/inv i de övriga kommunerna. På kommunnivå "gynnar" de statliga resursöverföringama de största kommunerna.
Vi häri studien på andra sätt kunnat konstatera de stora kommunernas eller städernas starka ställning. Inte minst framgår detta när man beaktar resurs- överföringamas karaktär av insatser riktade mot dagens eller morgondagens arbetsmarknad.
Vi fann då att "stadsregionema" har höga andelar av sin "regionbudget" inriktade på morgondagens arbetsmarknad. Speciellt märkbart är detta för- hållande när man enbart tar hänsyn till kompetenssamhället, dvs kultur, utbildning och forskning. Den regionalpolitiska anpassningen av infrastruk- tur och regionalpolitik innebär emellertid att även Inlandets städer och kommuner erhåller höga andelar av "regionbud geten" inriktad mot morgon- dagens arbetsmarknad. Det motsatta förhållandet gäller för Övriga landet, Mellan- och Sydostregionens kommuner.
Av särskilt intresse i regionalpolitiska sammanhang är statens egen regio- nalpolitik dvs de politikområden där staten är mottagare av resursöverför- ingar. I den tidigare framställningen (kap 4) visades på den regionalpolitiska anpassningen av förvaltning och infrastruktur. Någon tydlig regionalpolitisk anpassning fanns inte i försvaret (kap 5) eller inom kulturen och forskningen (kap 6). När man väljer att se på den regionalpolitiska anpassningen för de anslag där staten är mottagare avslöjas i vilken utsträckning statens egen verksamhet är regionalpolitiskt anpassad.
Vi har analyserat detta problem genom att närmare analysera det geografiska utfallet för staten som mottagare av resursöverföringar. Man finner då att det finns ett relativt tydligt samband mellan kommunernas befolkningstorlek och resursöverföringens storlek. Vid en jämförelse med övriga mottagarka- tegorier är det endast för staten detta samband kan noteras. Speciellt tydligt blir sambandet när det gäller residensstädema. Allt annat lika innebär det för en kommun mer än 5 000 kr/invånare att vara residensstad (tekniskt är analysen genomförd som en partiell regressionsanalys). Resultatet kan ses som en konsekvens av 1960-talets diskussion om att skapa alternativ till storstaden, framför allt till Stockhohn. Utgångspunkten för diskussionen om stortstadsaltemativ var att orterna skulle kunna erbjuda en god arbetsmark- nad och ett gott service- och kulturutbud. För att detta syfte skulle kunna förverkligas att koncentrerades insatser för olika ändamål till vissa orter, storstadsaltemativen. Det blev därmed fråga om att förlägga alla typer av statlig verksamhet till en och samma ort. I ett län var det inte sällan residensstaden som var "den naturliga" orten. I området staten som anslags- mottagare framträder därför "det svenska stadslandskapet". Ett landskap som visar på ett utfall som förhållandevis väl stämmer med intentionerna att skapa stortadsaltemativ.
Ur regionalpolitisk synvinkel är statliga åtaganden en fråga om framför allt förutsättningar för morgondagens arbetsmarknad. Det fråga om instrument med långsiktig verkan på den regionala utvecklingen. Det är ett instrument, där staten har osedvanligt goda möjligheter att styra lokalisering, inriktning och omfattning. I vår analys kan vi också finna att staten i sin egen politik
har en avsevärd regionalpolitisk anpassning, som visar på samband mellan statens resursöverföringar och stödområdesindelningen. I sin verksamhet, framför allt vad gäller förvaltning och driften av infrastruktur, har staten byggt in de kostnader som en rimlig servicenivå leder till vid hänsynstagande till Inlandets specifika glesbygdsproblem.
I den beskrivande analysen har vi konstanthållit för kommunernas skiftande befolkningsstorlek. Trots detta har vi funnit ett "stadsmönster" för många betydelsefulla anslag. Det kan då vara befogat att ställa frågan huruvida befolkningsfördelningen styr statens resursöverföringar, dvs finns det starka samband med befolkningsstorleken i kommunerna och resursöverföringar- na. Vi har gjort en sådan analys på de 15 anslagsområden som resursöver- föringama delats in i. Tillvägagångssättet är detsamma som i kapitel 9 där vi studerade likheter och olikheter mellan resursöverföringamas samman- sättning i regionerna. Analysen bygger på avståndet mellan befolkning och respektive anslagsområdes relativa fördelning på kommunnivå. Det finns fyra anslagsområden som uppvisar starka samband med befolk- ningsfördelningen. Det är transfereringar, bostad & energi, utbildning och reaktionspolitik för individer. Dessa är centrala när det gäller fördelnings- politiken i den svenska välfärdsstaten. Det är också områden inom vilka vi tidigare funnit att variationerna är små. Det finns ett ganska starkt samband mellan befolkningsfördelning och området Omsorg. Samtidigt uppvisar detta område en ganska stor likhet i geografisk fördelning med infrastruktur och förvaltning. De två sistnämnda områdena har emellertid endast svagt samband med befolkningsfördelning— en.
Ytterligare två områden har svaga samband med befolkningsfördehiingen. Det är arbetsmarknadsutveckling och reaktionspolitik för kommuner.
Det är sex anslagsområden, som inte uppvisar något direkt samband med befolkningsfördelningen, nämligen kultur, reaktionspolitik för företag, forskning, regionalpolitik, företagsutveckling och försvar, där försvar "lig- ger närmast" och kultur "längst ifrån" befolkningsfördelningen. För dessa områden är det alltså fråga om en politik som är geografiskt prioriterad, men som inte uppvisar något samband med regionalpolitik. Samtliga områden, framför allt kultur och forskning, uppvisar stora skillnader i förhållande till regionalpolitiken. Detta resultat kan tolkas på två sätt. Det ena är att regio- nalpolitiken uppenbarligen är en kompenserande politik. Regionalpolitiken används när den traditionella sektorspolitiken "misslyckas". Det andra är att politiken för morgondagens arbetsmarknad behandlas inom flera anslags— områden, som av det geografiska utfallet att döma, är dåligt koordinerade.
De totalt fördelade statliga resursöverföringama uppvisar den s.k Norrbot- tens effekten. Tjugo års regionalpolitik med inlandets och Norrbottens problem i centrum har inneburit en regionalpolitisk anpassning i sektorerna. Norbotteneffekten är dels en effekt av den regionalpolitiska stödområdesin- delningen, dels en effekt av statens egen politik, dvs de områden där staten är mottagare. Stora delar av den konstaterade Norrbotteneffekten återfinns i den del av resursöverföringama där staten är mottagare. Ett marginellt bidrag lämnas där kommunen är mottagare av resursöverföringar.
Norrbotteneffekten kan även uttryckas i form av de omfördelningstal vi diskuterade i samband med resursöverföringamas sammansättning på olika geografiska nivåer (kap 8-10). Norrbotten får mest i resursöverföringar, räknat i kr/invånare, bland alla län. Ställs Norrbotten mot övriga län visar det sig att Norrbotten får 3 720 millioner mer än vad som hade krävts för att hamna på riksmedelvärdet. För Norrbottens län betyder det att länet erhåller drygt 14 000 kr/invånare medan övriga län "betalar" knappt 500 kr/invånare.
Stockholmsområdets tillväxt har varit särskilt uppmärksammad i den regio- nalpolitiska debatten. Utvecklingen i huvudstadsområdet och de övriga storstäderna har betydelse för hela landet. I denna undersökningen kallas Stockholmsområdet för Huvudstadsregionen och sträcker sig från Uppsala till Södertälje. 1 analysen kan vi endast finna svaga samband mellan resurs- överföringama och en kommuns befolkningsstorlek. I den meningen fram- träder ingen direkt "huvudstadseffekt" i materialet. Däremot har vi på flera områden funnit att Huvudstadsregionen får stora resursöverföringar i järn- förelse med andra regioner. Det gäller framfört allt anslagen inom kompe- tenssamhället samt förvaltning, omsorg och infrastruktur. Vi fann att Hu- vudstadsregionen erhöll 4,7 mrd kr mer än vad befolkningsandelen skulle ge vid en jämn fördelning. Den stora "omfördelningsvinsten" återfinns naturligen inom området förvaltning. När resursöverföringama betraktas på detta sätt framträder därför en viss huvudstadseffekt, vilken även är tydlig om man studerar omfördelningstal enbart för Stockholm. Om vi ställer Stockholm mot övriga kommuner visar det sig att Stockholms "omfördel- ningsvinst" utgör 10 904 millioner, vilket betyder ca 16 500 kr/invånare. Till detta resultat bidrar invånarna i andra kommuner med knappt 1 500 kr/invå- nare.
Däremot kan vi inte finna samma positiva särbehandling för de två övriga regionalpolitiskt definierade problemområdena Bergslagen och Sydöstra Sverige. Detta framgick särskilt tydligt i analysen av resursöverföringamas sammansättning i kapitel 8 och våra statistiska analyser bekräftar detta resultat. Uppmärksamheten på dessa områdes regionalpolitiska problem har ännu inte omvandlats till en positiv särbehandling i den sektoriella politiken.
I den här utredningen har ERU:s forskargrupp presenterat en beskrivande analys av de statliga resursöverföringama. I forskargruppens fortsatta arbete följer studier kring dels resursemas effekter och effektivitet i olika geogra- fiska ornråden, dels förändringar i politiken som syftar till att påverka regional utveckling.
Databasen GEOPOL - indelningar, data och definitioner
Tabellförteckning:
Tabell 1 Tabell 2
Tabell 3
Tabell 4
Tabell 5
Tabell 6
Tabell 7
Tabell 8
Anm.:
Fördelning av fält på samhällen och anslagsgrupper Fördelning av anslag (i kkr) på kommuner, totalt och på fem samhällen
Fördelning av anslag (i kkr) på län, totalt och för fem samhällen
Fördelning av anslag (i kkr) inom KUF- och Servicesamhället på kommuner
Fördelning av anslag (i kkr) inom Reaktions- och Komplexsamhället på kommuner Fördelning av anslag (i kkr) inom KUF- och servicesamhället på län Fördelning av anslag (i kkr) inom reaktions- och komplexsamhället på län
Beskrivning av datafält
Alla uppgifter avser budgetåret 1985/86 eller kalenderåret 1986
Tabell 1 Fördelning av fält på samhällen och anslagsgrupper Tabellen innehåller uppgifter om: Samhällsbeteckning, uppgifter om ant poster, belopp i kkr, andel av totalbe- lopp. Data se tab 2 och 3. Anslagsgruppens beteckning med uppgifter om ant poster, belopp i kkr, andel av totalbelopp. Data se tab 4-7. Fältnamn (beskrivning se tab 8)
KULTUR-UTBILDNINGS-FORSK- NINGS-SAMHALLET (5 203, 19 948 196, 5.83%)
Forskning FIN.TV (295, 9 106 095, 2.66%) FONOGRAM IVAFORSK FORSKNUTV SIPRI FÖRFATTARE STUFORSK HEMSLÖJDST TELE-X HIST.MUS. UNIVFOU IDRorr UTRPOLINST IDRO'ITSTÖD VETAKAD INFOSVEUT VÄXTFÖRÄDL INKGARANTI
KASSE'ITAX
Utbildning KOMBIBLIO (1 749, 8 693 151, 2.54%) KOMKULTUR FOLKHÖGSK KOMMUNDIV GYMNSKOLA KONST ALLA LAUTBILD KONSTAKADE LUVA M M KONSTMUS. PRIVGYMN KONSTNÄRSN SKÖNDAL KULTURIORG STUDFÖRB KULTURMINN STUDMEDEL KULTURRÅD VUXENUTB KULTURTIDS
LIIT.STÖD
Kultur LIUDOBILDI (3 159, 2 148 950, 0.63%) LIVSKOHALL ARKITEKTUR MERKOSTOP BILDKONST MUSIKAKADE BIOGRAFLEX MUSIKSAM BOKHANDELS NATURHIST DAGSPRESS NORD.MUS. DOVA o SVA NUNSKU DRAMATEN OPERAN EJ SWE TID ORGTIDSKRI ETNOGRAF RKONSERT FILMSTÖD REG MUSEER
REGIONMUS HKAPPUTB RIKSTEATER LASJUKVÅRD RIKSUTSTÄL NTF ROL-ARKIV PEDHKAPP SAMEFONDEN RÄ'I'I'HJÄLP SJÖHISTF. SAMESKOLA SKANSEN SOCTJÄNST SPRÅKNÄMND SPRI SRUTLAND STATSHÄLSA STMUSEER ÄLDROMSORG STAT.ARKIV SÄR KULTUR Företagsutveckling TALTIDNING (826, 872 205, 0.25%) TDM-GRUPP ABSVINVEST TEK.MUS. HORNBORGST TURISMSTD JORDRAT UNGDOMSORG NORRVIKEN UNGORFERIE PKBANKAB UNGORGCENT SIFU UNGORGLOK SKOGSVÅRD UTBRADIO TEKOIND VBIDRAGTDM UTVFOND VIS MUSEER UTVFONDADM VISSAARKIV Arbetsmarknadsutveckling SERVICESAMHÄLLET (801, 1 582 367, 0.46%) (5 417, 91 004 286, 26.60%) AMUFÖRETAG AMUSTUDBDR Förvaltning AMUVERKSAM (1 462, 31 581 389, 9.23%) ARBSTARTEG ADMREST ALLMVAL Infrastruktursdrift HOVET (784, 40 953 957, 11.97%) KOMMUNADM KOMSEKLÖN LACENTRAL KOMVÄGHÅLL OFFBESÖK STATVÄGDR PARTIGRUPP PARTISTÖD REAKTIONSSAMHÄLLET RIKSDAGLED (4 942, 36 964 573, 10.80%) SFS'I'RYCK STANDKOMM Till företag STATSFÖRV (676, 9 528 061, 2.78%) STHKONFER KAVARV KOLLBILJ Omsorg LOKREGTRAF (1 544, 16 014 368, 4.68%) PRISREGLJO BARNOMSORG SSAB HKAPPSKOL SSABNJA
VARVSSTÖD ZENITH
Till kommuner (799, 13 235 806, 3.87%) EXTRSKUTJKN SKATTUTJKN SKATTUTJLAT
Till individer (2 548, 11 905 025, 3.48%) AMUFLYKT BEREDÖVR FLYTTBIDR INDBESTÄLL INVANDÅTG KAS KASSA LÖNEBIDRAG REKRYTSTD SAMHALL STUDINVAND TEKOSTÖD UNGDOMSLAG
Regionalpolitik (919, 2 295 681, 0.67%) BDARBAVG BERGSLPKT LINJEFLYG MALMFÄLT MALMÖPAKET NORRFOND NORRSTÖD RUGLESBYGD RULOKSTÖD RUREGPROJ SYSSTÖD TRANSPSTD TRANSPSTDG UDDEPKT UDDEVSTUD
KOMPLEXSAMHÄLLET (1 292, 37 633 015, 11.00%)
Försvar
(324, 22 391 590, 6.54%) DEFENSE FFVUTRUST IDBRICK MILFÖRB MILOADM
Bostad och energi
(968, 15 241 425, 4.45%> BOSTADSBDR BOSTADSPOL BOSTADSÅTG KÄRNKRAFr RANSTAD RÄNTEBDR STUDSVIK
TRANSFERERINGSSAMHÄLLET (2 556, 156 572 218, 45.76%)
ARBYRK BARNBDRMM DAGSIUKP DELPENSION FOLKATP FÖRÄLDFÖRS GRUNDSKOLA PRISREGLJO SJUKVÅRD
TOTALSAMHÄLLET
(19 410, 342 122 288, 100%)
Antal fältnamn 188
Tabell 2 Fördelning av anslag (i kkr) på kommuner, totalt och på fem
samhällen Kom. kod Namn Totalbel. KUF Service Reaktion Komplex Transfer. 114 UPPL.VÄSBY 871950 40135 174328 31084 123730 502673
1 15 VALLENTUNA 484820 9105 78040 19947 59695 318033 117 ÖSTERÅKER 669842 37368 147928 33457 47868 403221 120 VÄRMDÖ 475756 14962 96893 11826 31555 320520 123 JÄRFÄLLA 1499100 64643 312326 36481 260059 825591 125 EKERÖ 417207 19795 85236 22023 12854 277299 126 HUDDINGE 1890630 254569 383844 37839 128207 1086171 127 BOTKYRKA 1833609 81237 453108 97824 206569 994871 128 SALEM 247883 5194 38426 15400 4398 184465 136 HANINGE 2402456 70869 401523 61138 964237 904689 138 TYRESÖ 713068 24645 143507 16573 69521 458822 139 UPPL.BRO 685753 17957 97540 28197 249971 292088 160 TÄBY 1434328 56298 283290 32347 188385 874008 162 DANDERYD 822477 59414 147194 11423 36774 567672 163 SOLLENTUNA 1308072 49377 347473 25515 90869 794838 180 STOCKHOLM 37878105 3586353 15754782 783806 3298199 14454965 181 SÖDERTÄLJE 2672949 121976 786246 110586 254709 1399432 182 NACKA 1697325 61881 318700 183046 91387 1042311 183 SUNDBYBERG 1301901 24854 454999 41106 204181 576761 184 SOLNA 4114215 476845 2372483 56741 189177 1018969 186 LIDINGÖ 1241660 47888 157747 29376 258399 748250 187 VAXHOLM 447542 2317 58332 4397 265147 1 17349 188 NORRTÄLJE 1613871 44571 353599 86394 214823 914484 191 SIGTUNA 1186547 49501 577124 31645 68144 460133 192 NYNÄSHAMN 901920 21506 391851 20851 79640 388072 305 HABO 295751 7296 46085 27847 24725 189798 319 ÄLVKARLEBY 281636 2860 54301 21410 10065 193000 360 TIERP 685480 19841 133084 77553 19471 435531 380 UPPSALA 7050882 1639724 1731076 252466 703563 2724053 381 ENKÖPING 1160025 37609 181558 76027 239789 625042 382 ÖSTHAMMAR 944559 11221 282897 71518 166176 412747 428 VINGÅKER 318416 11109 46131 38243 6737 216196 480 NYKÖPING 2367482 84911 557604 156009 198654 1370304 481 OXELÖSUND 443208 12403 85359 77325 20309 247812 482 FLEN 607149 11684 110107 78284 23816 383258 483 KATRINEHOLM 1236545 64662 249539 145096 57635 719613 484 ESKILSTUNA 3358166 133794 693220 251432 392836 1886884 486 STRÄNGNÄS 1117345 32146 152024 65709 326505 540961 509 ÖDESHÖG 184452 2371 29752 22660 6685 122984 512 YDRE 131889 1992 18843 16523 4534 89997 513 KINDA 334679 9935 57107 49866 10034 207737 560 BOXHOLM 171651 2426 31146 21548 4065 112466 561 ÅTVIDABERG 364408 6676 56073 43408 20734 237517 562 FINSPÅNG 644659 26789 115235 59429 22806 420400 563 VALDEMARSVIK 285786 5117 43718 47442 12268 177241 580 LINKÖPING 7991761 575082 1295555 257904 3868056 1995164 581 NORRKOPING 4915127 174711 1790035 314184 471739 2164458 582 SÖDERKÖPING 352628 8879 55033 38158 34648 215910
Tabell 2 Fördelning av anslag (i kkr) på kommuner, totalt och på fem
samhällen (forts) Kom. kod Namn Totalbel. KUF 583 MOTALA 1529848 46076 584 VADSTENA 218791 20943 586 MJÖLBY 830485 30744 604 ANEBY 197091 2920 617 GNOSJÖ 222250 3715 662 GISLAVED 739387 25848 665 VAGGERYD 340808 4314 680 JÖNKÖPING 4075365 206495 682 NÄSSJÖ 1304733 41678 683 VÄRNAMO 943494 43181 684 SÄVSJÖ 376034 6892 685 VETLANDA 816024 36350 686 EKSJÖ 864787 27135 ' 687 TRANÅS 542236 20346 760 UPPVIDINGE 323551 5568 761 LESSEBO 274470 4207 763 TINGSRYD 440067 8310 764 ALVESTA 681466 20072 765 ÄLMHULT 437386 18127 767 MARKARYD 322930 8956 780 VÄXJÖ 2682780 180281 781 LJUNGBY 815856 28784 821 HÖGSBY 272407 4964 834 TORSÅS 250596 5290 840 MÖRBYLÄNGA 362242 10108 860 HULTSFRED 555513 21703 861 MÖNSTERÅS 353150 7179 862 EMMABODA 325059 6733 880 KALMAR 2332594 148643 881 NYBRO 618768 25338 882 OSKARSHAMN 902751 36303 883 VÄSTERVIK 1329186 46850 884 VIMMERBY 493126 14687 885 BORGHOLM 392002 7613 980 GOTLAND 2638498 95994 1060 OLOFSTRÖM 412254 23081 1080 KARLSKRONA 3754722 80414 1081 RONNEBY 1205055 30269 1082 KARLSHAMN 1009544 32997 1083 SÖLVESBORG 492302 17673 1121 ÖSTRA GÖINGE 441734 13565 1137 öRKELLJUNGA 254218 6260 1160 TOMELILLA 377809 , 12010 1162 BROMÖLLA 303238 4976 1163 OSBY 383081 6735 1165 PERSTORP 190308 3770 1166 KLIPPAN 659596 26400
Service
331050 28014 208431 27319 30642 125726 50731 1226482 521812 225160 91057 135954 138252 85321 52622 46240 67584 206346 86824 57218 747519 174871 48483 32237 50899 89580 57582 58241 832705 90270 216589 265535 81965 60109 586272 71686 530759 238278 210042 94724 103580 32966 51363 38249 61013 36679 83588
Reaktion Komplex Transfer.
135656 18275 78907 28747 27434 77277 51575 333223 136347 118320 44888 98108 96616 71039 45899 50013 65202
82032 39855 45017 275701 105414 55258 43215 53665 104221 48649 50960 259675 90478 131395 211919 84087 63063 489662 41599 1066445 132717 139607 62859 54038 29373 53178 41001 44884 25836 51859
243575 4297 39689 9735 15447 40302 16225 425281 33844 37171 15220 31429 266911 26349 7808 9502 13255
22486 17033 7596 409153 31846 8287 11119 16366 16130 6146 10220 139187 25551 28310 53176 25394 31070 489214 12334 939077 248070 48038 28451 7901 13692 19339 16459 13861 3249 204806
773491 147262 472714 128370 145012 470234 217963 1883884 571052 519662 217977 514183 335873 339181 211654 164508 285716 350530 275547 204143 1070126 474941 155415 158735 231204 323879 233594 198905 952384 387131 490154 751706 286993 230147 977356 263554 1138027 555721 578860 288595 262650 171927 241919 202553 256588 120774 292943
Tabell 2 Fördelning av anslag (i kkr) på kommuner, totalt och på fem
samhällen (forts) Kom. kod Namn Totalbel. KUF Service Reaktion Komplex Transfer. 1167 ÅSTORP 312881 6845 53494 36246 13732 202564 1168 BÅSTAD 358348 3238 41620 29940 29636 253914
1 180 KRISTIANSTAD 3013781 128253 794335 353011 484458 1253724 1 181 SIMRISHAMN 626351 18326 94696 89972 28767 394590 1 182 ÄNGELHOLM 1279086 42400 226571 149635 282379 578101 1 183 HÄSSLEHOLM 1 855 649 61341 364875 209992 342024 877417 1214 SVALÖV 353212 31858 45610 40999 4417 230328 1230 STAFFANSTORP 349550 5062 61955 24125 22612 235796 1231 BURLÖV 325484 10533 46685 22170 29140 216956 1233 VELLINGE 543713 11370 86911 29498 30395 385539 1260 BJUV 336703 4654 44963 39058 9286 238742 1261 KÄVLINGE 552823 8070 134124 49809 23236 337584 1262 LOMMA 410011 73961 49270 15971 22164 248645 1263 SVEDALA 529883 5668 201040 46433 21002 255740 1264 SKURUP 339648 10975 42374 50249 6569 229481 1265 SJÖBO 426423 5398 59526 56613 13141 291745 1266 HÖRBY 407072 6222 65878 54307 22866 257799 1267 HÖÖR 348076 5310 55251 42549 22473 222493 1280 MALMÖ 12559233 607237 4101193 2455216 515778 4879809 1281 LUND 3850467 1246067 778454 177741 326894 132131] 1282 LANDSKRONA 1079102 49349 225070 95664 28026 680993 1283 HELSINGBORG 3792238 114815 1128944 197147 379616 1971716 1284 HÖGANÄS 583336 7721 77301 53970 21716 422628 1285 ESLÖV 780144 33686 161417 72435 40826 471780 1286 YSTAD 964515 38194 209974 83358 153489 479500 1287 TRELLEBORG 1097348 38354 330957 81924 25395 620718 1315 HYLTE 314869 5019 45884 46062 9839 208065 1380 HALMSTAD 2952872 96975 773554 249161 484758 1348424 1381 LAHOLM 611105 20019 85069 83284 27870 394863 1382 FALKENBERG 102965] 38142 160433 118094 59074 653908 1383 VARBERG 1729037 41294 506145 174409 194261 812928 1384 KUNGSBACKA 1152684 62682 196067 73047 97639 723249 1401 HÄRRYDA 693244 9980 216471 41609 40068 385116 1402 PARTILLE 726879 25204 123229 39664 76902 461880 1407 ÖCKERÖ 301920 3173 63715 37781 12460 184791 1415 STENUNGSUND 518013 24440 139374 54913 35950 263336 1419 TJÖRN 320559 7559 37163 26327 21429 228081 1421 ORUST 380962 4676 64651 38215 21148 252272 1427 SOTENÄS 314572 3388 40100 33473 27534 210077 1430 MUNKEDAL 333272 4938 64417 39099 13359 211459 1435 TANUM 403188 7474 70166 52258 19483 253807 1480 GÖTEBORG 22711570 2045832 6661902 3621683 1394546 8987607 1481 MÖLNDAL 204896] 171708 270404 95875 689503 821471 1482 KUNGÄLV 894838 41973 187073 81080 69591 515121 1484 LYSEKIL 494770 19718 92585 66542 19914 296011 1485 UDDEVALLA 3400464 92411 510407 1717582 227196 852868 1486 STRÖMSTAD 371411 14495 78910 41347 31655 205004
Tabell 2 Fördelning av anslag (1 kr) på kommuner, totalt och på fem
samhällen (forts)
Kom. kod Namn Totalbel. KUF Service Reaktion Komplex Transfer. 1504 DALS-ED 198116 3607 34232 36640 12021 111616 1507 FÄRGELANDA 223508 5694 37622 36660 7746 135786 1521 ALE 535914 8901 75008 54993 27818 369194 1524 LERUM 670084 23661 107563 47096 33850 457914 1527 VÅRGÅRDA 261671 4124 29945 32623 20435 174544 1552 TRANEMO 327709 5392 57223 34660 11457 218977 1560 BENGTSFORS 383790 4953 62736 53338 17798 244965 1561 MELLERUD 342051 4359 79569 41314 6625 210184 1562 LILLA EDET 313640 5129 51146 33616 18100 205649 1563 MARK 973756 32388 157968 125517 61374 596509 1565 SVENLJUNGA 325919 3284 58165 36595 15581 212294 1566 HERRLJUNGA 306812 3556 57024 46929 19230 180073 1580 VÄNERSBORG 1390916 44133 495805 126309 87140 637529 1581 TROLLHÄTTAN 2175876 117298 454446 81154 672800 850178 1582 ALINGSÅS 971462 45936 188053 92677 62717 582079 1583 BORÅS 3605150 171496 1026144 318547 252393 1836570 1584 ULRICEHAMN 707893 20649 134556 90785 33678 428225 1585 ÅMÅL 522425 21534 153285 58563 29260 259783 1602 GRÄSTORP 175730 2072 22315 34569 12307 104467 1603 ESSUNGA 154302 1875 17166 20312 5327 109622 1622 MULLSJÖ 211692 7439 27504 53315 15375 108059 1623 HABO 233112 3065 27415 57446 15958 129228
1637 KARLSBORG 737183 3473 55644 27144 500107 150815 1643 GULLSPÅNG 185213 2518 27505 36601 4967 113622 1660 VARA 517932 15254 88563 83330 28060 302725 1661 GÖTENE 341021 4152 43536 50916 19966 222451 1662 TIBRO 295471 16396 38347 41873 17403 181452 1663 TÖREBODA 311734 4057 61286 48461 17005 180925 1680 MARIESTAD 848773 32159 278304 95196 48065 395049 1681 LIDKÖPING 1252552 36578 222445 128708 263231 601590 1682 SKARA 620608 56693 157890 61336 29588 315101 1683 SKÖVDE 1781774 70173 352517 148611 492275 718198 1684 HJO 251388 7434 30696 32475 20820 159963 1685 TIDAHOLM 405343 13298 94277 47781 24388 225599 1686 FALKÖPING 1085109 29151 296767 155147 45175 558869 1715 KIL 417216 5382 128368 74805 13561 195100 1730 EDA 315167 5528 58564 43647 18260 189168 1737 TORSBY 611307 25199 101660 141862 21202 321384 1760 STORFORS 160151 9711 21592 22313 2958 103577 1761 HAMMARÖ 323133 14518 39010 28308 29096 212201 1762 MUNKFORS 164869 9701 18874 28364 4443 103487 1763 FORSHAGA 344190 6836 53955 66521 9652 207226 1764 GRUMS 282752 7812 41228 40530 4707 188475 1765 ÅRJÄNG 350309 11583 62391 58344 15853 202138 1766 SUNNE 477244 7818 81438 91100 18711 278177 1780 KARLSTAD 3692479 209517 1096180 300660 781366 1304756 1781 KRISTINEHAMN 1019550 34662 210617 113659 175349 485263
Tabell 2 Fördelning av anslag (i kkr) på kommuner, totalt och på fem
samhällen (forts)
Kom. kod Namn Totalbel. KUF Service Reaktion Komplex Transfer. 1782 FILIPSTAD 473578 20862 81209 66726 17953 286828 1783 HAGFORS 537943 20476 97865 85558 8230 325814 1784 ARVIKA 960605 37278 172708 185174 41121 524324 1785 SÄFFLE 580405 17536 100298 101713 8996 351862 1860 LAXÅ 242846 3755 57319 25261 6667 149844 1861 HALLSBERG 744174 35275 336326 46827 14306 311440 1862 DEGERFORS 343738 6968 51024 43678 18556 223512 1863 HÄLLEFORS 322339 8615 54602 45506 12101 201515 1864 LJUSNARSBERG 226377 4193 33415 44336 2100 142333 1880 ÖREBRO 5078140 272877 1713599 443524 430651 2217489 1881 KUMLA 567581 9822 150740 52609 23946 330464 1882 ASKERSUND 381167 6843 57752 47544 24992 244036 1883 KARLSKOGA 1692430 53216 205174 91843 661222 680975 1884 NORA 316300 6312 59620 41293 13772 195303 1885 LINDESBERG 1053453 36077 182715 98369 253789 482503 1904 SKINNSKAT'I'EB. 182941 10152 41021 17379 6919 107470 1907 SURAHAMMAR 306579 6179 54324 36253 9862 199961 1917 HEBY 377808 5006 60336 36438 10297 265731 1960 KUNGSÖR 221454 4228 29212 20781 9108 158125 1961 HALLSTAHAM. 473570 23398 95163 44196 8124 302689 1962 NORBERG 193138 3184 26013 26319 3783 133839 1980 VÄSTERÅS 3992892 171017 1251077 201699 298055 2071044 1981 SALA 671515 31183 126888 58471 32505 422468 1982 FAGERSTA 504632 22648 106782 69640 21321 284241 1983 KÖPING 778702 34373 155737 57643 35031 495918 1984 ARBOGA 1567621 12998 290481 24042 956309 283791 2021 VANSBRO 297044 7279 44695 55759 7638 181673 2023 MALUNG 439930 16705 91232 80799 19087 232107 2026 GAGNEF 288092 4901 30872 49057 9430 193832 2029 LEKSAND 490471 18347 77490 72234 20908 301492 2031 RÄTTVIK 411626 6354 59535 79448 15249 251040 2034 ORSA 249539 5603 32669 50838 9412 151017 2039 ÄLVDALEN 393027 4842 89950 76517 51954 169764 2061 SMEDJEBACKEN 395462 6654 63168 68436 14342 242862 2062 MORA 756827 33474 194888 120972 27317 380176 2080 FALUN 2190810 93517 708795 186696 262399 939403 2081 BORLÄNGE 1900616 93980 707512 208560 77976 812588 2082 SÄTER 355055 8440 41556 70480 28211 206368 2083 HEDEMORA 623140 62403 107423 90957 29564 332793 2084 AVESTA 841252 33204 192758 113633 11364 490293 2085 LUDVIKA 1005089 41307 192902 141206 29382 600292 2101 OCKELBO 224623 8179 36703 33283 5963 140495 2104 HOFORS 373936 9082 53839 50991 11844 248180 2121 OVANÅKER 443317 4951 66415 71461 21961 278529 2132 NORDANSTIG 404694 5095 60942 71182 14371 253104 2161 LJUSDAL 859676 20526 173676 171947 28797 464730 2180 GÄVLE 385892] 151277 ]456096 310719 303056 1637773
Tabell 2 Fördelning av anslag (i kkr) på kommuner, totalt och på fem
samhällen (forts)
Kom. kod Namn Totalbel. KUF 2181 SANDVIKEN 1250856 53885 2182 SÖDERHAMN 1217371 31627 2183 BOLLNÄS 1140990 36505 2184 HUDIKSVALL 1369205 43091 2260 ÅNGE 722193 16572 2262 TIMRÅ 597074 16304 2280 HÄRNÖSAND 1487795 86481 2281 SUNDSVALL 3726110 138478 2282 KRAMFORS 968505 29032 2283 SOLLEFrEÅ 1370120 30352 2284 öRNSKöLst1K2202941 78504 2303 RAGUNDA 332847 8157 2305 BRÄCKE 373585 7720 2309 KROKOM 560466 11591 2313 STRÖMSUND 806001 20662 2321 ÅRE 478500 18429 2326 BERG 376053 4457 2361 HÄRJEDALEN 566701 15925 2380 ÖSTERSUND 3558250 105451 2401 NORDMALING 297791 4585 2403 BJURHOLM 137188 2236 2404 VINDELN 285256 10628 2409 ROBERTSFORS 294601 5713 2417 NORSJÖ 247662 3323 2418 MALÅ 165654 4102 2421 STORUMAN 451075 13906 2422 SORSELE 196663 2925 2425 DOROTEA 187618 2887 2460 VÄNNÄS 418646 9392 2462 VILHELMINA 420829 14256 2463 ÅSELE 237307 2846 2480 UMEÅ 4259232 808851 2481 LYCKSELE 681902 26035 2482 SKELLEFTEÅ 2753514 110623 2505 ARVIDSJAUR 504442 11372 2506 ARJEPLOG 206424 2671 2510 JOKKMOKK 413067 14003 2513 ÖVERKALIX 264252 4762 2514 KALIX 933679 30066 2518 ÖVERTORNEÅ 432899 6292 2521 PAJALA 473451 13105 2523 GÄLLIVARE 1240559 30036 2560 ÄLVSBYN 483303 9925 2580 LULEÅ 3864665 285448 2581 PITEÅ 1518033 56611 2582 BODEN 2006328 33768
Service 210538 198674 313794 301212 332511 125749 528168 139062] 208910 321934 389122
87421 80696 94690 201101 98605 65808 127664 986012
54669 28439 54363 51735 72200 39949 150384
57395 35343 179638 114029
68395 121185] 225110 624879 123161
64060 144526
77214 188453 184334 131458 376837 109987 1354613 335356 391520
Reaktion Komplex Transfer.
139250 46208 800975 164539 212349 610182 191838 37890 560963 206197 75431 743274 69352 25657 278101 100156 23964 330901 161024 183925 528197 383506 171269 1642236 140539 29814 560210 181380 296803 539651 255486 347746 1132083 65599 11688 159982 83277 11055 190837 149397 26861 277927 207773 20942 355523 139408 26548 195510 109418 8805 187565 145995 13263 263854 447995 1053680 965112 63396 6394 168747 31460 1652 7340] 66842 6695 146728 67412 8168 161573 51350 10051 110738 35479 5520 80604 107719 21415 15765] 48465 3907 83971 57057 5838 86493 60852 12049 156715 106547 10527 175470 54469 8373 103224 475123 412613 1350794 143474 20660 266623 476463 145763 1395786 86886 109981 173042 49320 8943 81430 101180 16837 136521 65943 7227 109106 268224 63548 383388 90831 11748 139694 121008 14285 193595 389593 42660 401433 117682 60887 184822 697922 438969 1087713 384928 38201 702937 318057 709841 553142
Tabell 2 Fördelning av anslag (i kkr) på kommuner, totalt och på fem samhällen (forts)
Kom. kod Namn Totalbel. KUF Service Reaktion Komplex Transfer. 2583 HAPARANDA 520877 21834 137959 136791 25234 199059 2584 KIRUNA 1594557 4903] 471362 494836 147827 431501
RIKET 342122288 19948196 91004286 36964573 37633015156572218
Tabell 3 Fördelning av anslag (i kkr) på län, totalt och för fem
samhällen
Län. kod Namn Totalbel. KUF 1 STOCKHOLM 68812986 5243260 3 UPPSALA 10418333 1718551 4 söDERMANLAND 9448311 350709 5 ÖSTERGÖTLAND 17956164 911741 6 JÖNKÖPING 10422209 418874 7 KRONOBERG 5978506 274305 8 KALMAR 8187394 335411 9 GOTLAND 2638498 95994 10 BLEKINGE 6873877 184434 11 KRISTIANSTAD 10056080 334119 12 MALMÖHUS 29628981 2314504 13 HALLAND 7790218 264131 14 GÖTEB.O BOH 33914623 2476969 15 ÄLVSBORG 14236692 526094 16 SKARABORG 9408937 305787 17 VÄRMLAND 10710898 444419 18 ÖREBRO 10968545 443953 19 VÄSTMANLAND 9270852 324366 20 KOPPARBERG 10637980 437010 21 GÄVLE 11143589 364218 22 VÄSTERNORRL 11074738 395723 23 JÄMTLAND 7052403 192392 24 vÄSTERBOTT 11034938 1022308 25 NORRBOTTEN 14456536 568924
RIKET 342122288 19948196
Service Reaktion Komplex Transfer. 24416519 242900] 1893984 4059992 2658456 1439224 1884195
586272 1145489 1983029 7906897 1767152 8620567 3260490 1842177 2365957 2902286 2237034 2635445 2871889 3297015 1741997 2968379 4090840
91004286
1829022 526821 812098 1103960 1083574 709133 1196585 489662 1443227 1168965 3689236 744057 5987448 1348016 112322] 1449284 980790 592861 1465592 1411407 1291443 1348862 1846108 332320]
36964573
7398498 29925687 1163789 458017] 1026492 5365028 4743130 713734] 917914 534339] 518679 3037165 370956 4400247 489214 977356 1275970 2824757 1460303 5109664 171904] 13999303 873441 4141437 2700738 14128901 1390023 7712069 ]560017 4577735 1171458 5279780 1462102 5179414 1391314 4725277 614233 5485700 757870 5738205 1079178 5011379 1172842 2596310 679625 4518518 1696188 4777383
37633015 156572218
Tabell 4 Fördelning av anslag (i kkr) inom KUF- och
Servicesamhället på kommuner Service-samhället
Kom. KUF-samhället kod 114 115 117 120 123 125 126 127 128 136 138 139 160 162 163 180 181 182 183 184 186 187 188 191 192 305 319 360 380 381 382 428 480 481 482 483 484 486 509 512 513 560 561 562 563 580 581 582
Forskn 191 986 137 682 491 798 183645 2340 0 2858 282 35 1214 25333 2965 1882493 12689 1482 2808 418466 2771 147
50 609 421 30
0 250 1423268 208
0 0 11008 498 70
100 4832 1671
0 150
68
0 360 2642 0 416820 13735 0
Utbild
39130 7449 35905 12999 63033 15664 69746 76191 4486 66550 23681 17440 52445 28908 43780 634636 98784 58395 19720 43121 37436 1389 42374 45012 20065 7060 2812 19299 178529 36195 9970 7682 62769 10096 9239 56364 105606 28770 1996 1431 9377 2061 5758 23348 4666 142669 133880 8085
Kunur 814 670 1326 1281 1119 3333 1178 2706 708 1461 682 482 2639 5173 2632 1069224 10503 2004 2326 15258 7681 781 2147 3880 1020 206 48 292 37927 1206 1251 3427 11134 1809 2375 8198 23356 1705
375 411 490 365 558 799 451 15593 27096 794
Förvan 19545 7288 55606 9198 77812 27854 99005 136596 3563 145978 26417 11919 91260 33111 80642 6488752 307296 78029 51286 916218 31971 8037 116782 158940 18630 9453 20661 39931 739149 48380 178079 13545 265748 17638 22265 87164 340175 70189 5076 3503 8384 3314 9884 21529 9632 624534 524819 8147
Omsorg Förutv
93836 33857 49292 34938 147809 40885 185048 159050 24277 130226 70261 53397 116210 75853 112719 1949647 163257 136326 74738 172371 71475 10465 67113 114153 40672 16592 12215 21693 341881 43204 29320 12973 94507 21872 22472 44806 143408 32293 5530 3432 11716 9475 16183 40964 8579 289633 271081 20597
1820 291 90 58 149 60 246 186 33 1172 85 53 144 76 128 204753 355 172 76 132 102 17 738 107 118 259 170 1229 6546 1931 859 1060 5210 75 935 444 4216 1084 1012 239 1136 161 224 1319 310 5156 2962 333
Arbmutv Infra.dr
1805 2930 1229 1702 4488 369 4391 7327 208 4963 3325 1337 2465 785 3142 55989 6886 3947 2418 4365 1182 491 2983 1706 2808 646 478 1752 17068 3287 2061 772 4310 16530 24361 4258 20129 2110 246 300 429 1879 702 2176 872 15464 19025 570
57322 33674 41711 50997 82068 16068 95154 149949 10345 119184 43419 30834 73211 37369 150842 705564] 308452 100226 326481 1279397 53017 39322 165983 302218 329623 19135 20777 68479 626432 84756 72578 17781 187829 29244 40074 112867 185292 46348 17888 11369 35442 16317 29080 49247 24325 360768 972148 25386
Tabell 4 Fördelning av anslag (i kkr) inom KUF- och Servicesamhället på
kommuner (forts) Kom. KUF-samhället Service-samhället kod Forskn Utbild Kultur Förvalt Omsorg Förutv Arbmutv Infra.dr 583 633 42588 2855 159996 69867 911 5403 94873 584 0 10164 10779 2150 13236 233 1354 11041 5 86 1095 28561 1088 52760 36467 871 3090 115243 604 0 2335 585 5223 6674 227 2289 12906 617 0 3121 594 4487 10888 310 1326 13631 662 0 24618 1230 25297 29529 966 2762 67172 665 0 3603 711 10019 14685 534 598 24895 680 29382 147908 29205 532363 176754 6754 38725 471886 682 767 37861 3050 34592 62992 714 4216 419298 683 2578 38562 2041 63899 54354 1016 2296 103595 684 30 5762 1 100 20020 14740 5 83 28271 27443 685 0 35429 921 37106 32640 934 3002 62272 686 0 26088 1047 50805 31013 792 2033 53609 687 0 18959 1387 20626 19526 915 1721 42533 760 0 5211 357 15464 12001 702 1584 22871 761 0 3813 394 10649 15717 521 821 18532 763 0 8018 292 13047 16308 658 1704 35867 764 0 18879 1193 30438 21892 1544 4441 148031 765 537 16817 773 22062 19606 777 1241 43138 767 0 8675 281 14635 9977 566 1745 30295 780 62874 93896 23511 324592 113607 4891 13730 290699 781 130 27447 1207 67226 34832 2381 2955 67477 821 0 4657 307 11132 8933 862 1242 26314 834 30 4946 314 5002 8377 257 472 18129 840 0 9640 468 9827 12597 0 956 27519 860 298 20730 675 23076 18296 699 1267 46242 861 0 6763 416 10016 11100 193 1745 34528 862 952 5410 371 16452 12235 331 604 28619 880 44778 78874 24991 293319 103079 838 38543 396926 881 75 24258 1005 25517 19512 1422 2209 41610 882 130 34967 1206 68992 42962 3810 35922 64903 883 0 45190 1660 101518 58819 2298 4254 98646 884 0 13289 1398 28490 15803 599 1478 35595 885 1360 5075 1178 16965 10631 1488 1520 29505 980 3139 70256 22599 27741 1 88660 7131 10646 202424 1060 0 22601 480 16855 23351 1 179 4016 26285 1080 1228 60621 18565 203737 103944 5329 9264 208485 1081 0 28202 2067 83134 38413 2773 42100 71858 1082 370 31282 1345 66603 45350 2662 4695 90732 1083 100 16787 786 21634 27260 1914 9215 34701 1121 0 12821 744 11430 20651 271 1191 70037 1137 545 5334 381 5750 7728 203 552 18733 1160 879 10717 414 14019 11391 32 1338 24583 1162 0 4188 788 8200 14651 102 1424 13872 1163 145 5562 1028 16677 16465 337 1769 25765 1165 0 3633 137 5327 9321 313 13539 8179 1166 0 25996 404 23784 13709 308 1186 44601
Tabell 4 Fördelning av anslag (i kkr) inom KUF— och Servicesamhället på
kommuner (forts)
Kom. KUF-samhället Service-samhället kod Forskn Utbild Kultur Förvalt Omsorg Förutv Arbmutv Infra.dr
] 167 381 6161 303 6625 17043 278 1094 28454 1168 0 2958 280 8843 10544 1808 690 19735 1180 30596 86221 11436 316572 111600 6888 8424 350851 1181 0 17413 913 40538 20882 75 1433 31768 1182 515 40467 1418 69867 36648 210 2888 116958 1183 132 59419 1790 81153 50358 1156 10116 222092 1214 22889 8700 269 8774 13939 845 537 21515 1230 348 4066 648 6717 33054 1301 856 20027 1231 0 10044 489 5023 23329 433 1203 16697 1233 56 10783 531 13202 41633 232 809 31035 1260 0 4299 355 8197 18162 134 830 17640 1261 1066 5894 1110 54134 39706 632 2233 37419 1262 68533 4720 708 10872 25322 112 334 12630 1263 0 5017 651 17581 25870 315 1189 156085 1264 0 9927 1048 7111 16961 73 679 17550 1265 241 4113 1044 13050 12613 325 2228 31310 1266 929 4922 371 10915 17285 334 716 36628 1267 0 4441 869 10476 16305 506 5510 22454 1280 246731 246218 114288 1426627 889852 7830 22705 1754179 1281 ]124415 105226 16426 299360 250291 886 7165 220752 1282 11345 34804 3200 75675 56156 2761 4447 86031 1283 2374 109195 3246 287888 196241 1918 9528 633369 1284 145 6565 1011 13196 26578 235 1964 35328 1285 0 32940 746 47493 40449 403 2059 71013 1286 20 31931 6243 65629 32940 508 2446 108451 1287 157 36875 1322 89588 55123 1319 2146 182781 1315 0 3734 1285 8248 9805 582 270 26979 1380 13475 73722 9778 291393 118084 5354 33152 325571 1381 0 16407 3612 21233 20666 1239 759 41172 1382 457 33989 3696 45580 34610 1273 4147 74823 1383 0 37459 3835 320848 64456 2195 3106 115540 1384 10542 47347 4793 41361 51225 918 1772 100791 1401 1427 7816 737 29340 32689 1533 1398 151511 1402 968 23653 583 13983 39483 399 2152 67212 1407 0 2902 271 9743 11783 87 4509 37593 1415 55 23726 659 64896 12142 341 1672 60323 1419 0 7104 455 8783 12786 206 593 14795 1421 69 4232 375 7306 12664 273 1084 43324 1427 125 3001 262 10028 9193 501 1203 19175 1430 62 434] 535 13758 8561 1906 2159 38033 1435 0 6554 920 13166 12993 969 1724 41314 1480 1453525 506685 85622 244008] 1401233 7888 47862 2764838 1481 123401 45706 2601 100090 88304 1109 3619 77282 1482 0 40940 1033 43615 44221 802 3516 94919 1484 833 15350 3535 20852 16173 727 4784 50049 1485 1130 77767 13514 121879 77025 3513 14917 293073 1486 2319 11490 686 35168 8755 321 1638 33028
Tabell 4 Fördelning av anslag (i kkr) inom KUF— och Servicesamhället på
kommuner (forts)
Kom. KUF-samhället Service-samhället kod Forskn Utbild Kultur Förvalt Omsorg Förutv Arbmutv Infra.dr
1504 0 2145 1462 8260 4722 660 548 20042 1507 0 5492 202 7107 9177 1383 657 19298 1521 355 8274 272 13860 33154 777 2417 24800 1524 1473 21596 592 17967 41 162 660 2589 45185 1527 0 4031 93 5494 7310 937 1615 14589 1552 0 4195 1197 7686 15178 2581 2395 29383 1560 0 4690 263 15225 11313 559 2029 33610 1561 0 4195 164 20545 8794 1140 1498 47592 1562 0 4868 261 16443 18117 989 1115 14482 1563 139 31239 1010 39955 45453 6253 5293 61014 1565 0 3190 94 9949 9637 1595 933 36051 1566 0 3253 303 9152 8436 313 833 38290 1580 230 40693 3210 218448 78726 1054 2665 194912 15 81 59456 55074 2768 182761 89429 3053 7394 171809 1582 664 43223 2049 62622 32067 907 3783 88674 1583 31326 118628 21542 361685 151990 23332 20748 468389 1584 0 20091 558 35054 30537 3553 3997 61415 1585 230 20702 602 27003 13766 544 3058 108914 1602 0 1861 211 4180 6377 232 528 10998 1603 0 1626 249 2608 5326 225 457 8550 1622 71 6873 495 4393 8514 1406 1097 12094 1623 0 3019 46 4757 10471 2249 1082 8856 1637 0 2654 819 21467 10548 190 826 22613 1643 265 2024 229 5949 5651 923 472 14510 1660 0 14787 467 18684 17548 1754 1390 49187 1661 79 3777 296 10110 12376 41 1187 19822 1662 0 15887 509 6658 12122 825 1507 17235 1663 0 3708 349 10806 11762 1063 1300 36355 1680 150 29863 2146 148915 34724 5658 5010 83997 1681 1310 33798 1470 91618 52431 1549 5525 71322 1682 24986 29186 2521 71318 29266 5112 1294 50900 1683 7447 52103 10623 141 194 44751 4207 9089 153276 1684 0 6701 733 5270 8464 266 801 15895 1685 0 12689 609 54865 13572 658 1204 23978 1686 1000 26611 1540 46519 36595 7192 3000 203461 1715 0 4750 632 8196 12035 1050 2186 104901 1730 75 4885 568 13681 10782 1461 519 32121 1737 1268 23136 795 31221 14587 2671 3119 50062 1760 0 8759 952 4720 5616 1275 2033 7948 1761 0 13841 677 5344 23228 55 1685 8698 1762 60 8936 705 4865 5687 82 660 7580 1763 0 5996 840 14182 16846 542 854 21531 1764 0 7263 549 7813 11326 674 1338 20077 1765 0 11145 438 16348 8272 1311 2914 33546 1766 0 7189 629 25687 10891 714 2010 42136 1780 73614 112201 23702 437324 136409 7488 17838 497121 1781 0 33670 992 54156 30197 689 12523 113052
Tabell 4 Fördelning av anslag (i kkr) inom KUF- och Servicesamhället på
kommuner (forts)
Kom. KUF-samhället Service-samhället kod Forskn Utbild Kultur Förvalt Omsorg Förutv Arbmutv Infra.dr
1782 260 19534 1068 18597 15236 1123 1365 44888 1783 400 18659 1417 30130 18277 689 2919 45850 1784 0 35676 1602 51183 29502 1591 7141 83291 1785 712 15766 1058 32996 19231 1990 3946 42135 1860 0 2939 816 26163 11374 326 864 18592 1861 0 34197 1078 50127 25518 440 2129 258112 1862 0 6372 596 1 1285 17663 240 2615 19221 1863 0 8118 497 9108 13364 183 7356 24591 1864 248 3416 529 9168 8546 1187 1883 12631 1880 87993 152539 32345 586689 272522 5615 16692 832081 1881 0 7467 2355 77454 26773 524 1845 44144 1882 0 6240 603 18371 13230 529 728 24894 1883 0 51161 2055 71483 55549 964 7486 69692 1884 1211 4183 918 16817 17495 588 1784 22936 1885 631 30418 5028 89672 36238 954 3042 52809 1904 7322 2231 599 21321 8001 122 374 11203 1907 30 5362 787 17566 19881 192 2446 14239 1917 0 4485 521 16731 14026 642 307 28630 1960 0 3714 514 4731 11493 181 712 12095 1961 515 20775 2108 43702 23918 244 3515 23784 1962 0 2684 500 7337 8328 293 825 9230 1980 29022 126159 15836 443620 220593 4250 12451 570163 1981 0 30099 1084 39172 26993 678 1206 58839 1982 395 21139 1114 26853 19561 147 1078 59143 1983 20 33472 881 53360 39401 422 2130 60424 1984 0 12309 689 242719 18660 182 796 28124 2021 230 6259 790 7648 6426 2114 1014 27493 2023 0 15520 1185 26192 13109 5493 1603 44835 2026 230 4105 566 5696 7141 1203 1083 15749 2029 0 16988 1359 24471 14134 703 1877 36305 2031 76 5666 612 18442 9542 1474 1674 28403 2034 0 5203 400 7573 5371 1963 865 16897 2039 0 4404 438 36926 8387 8782 1174 34681 2061 0 5809 845 21461 14395 317 1079 25916 2062 0 31636 1838 65603 29405 3240 2425 94215 2080 18996 56320 18201 348056 79784 7051 5001 268903 2081 12950 65941 15089 86348 72979 3147 5976 539062 2082 0 7110 1330 5384 15838 531 898 18905 2083 42791 18566 1046 42444 19888 1779 4299 39013 2084 100 30684 2420 44974 27064 2459 5424 1 12837 2085 14 39874 1419 53748 38869 2539 3610 94136 2101 5045 2784 350 8357 8384 301 1025 18636 2104 441 8080 561 15495 16865 383 3668 17428 2121 0 4101 850 17533 17085 1088 1009 29700 2132 537 3975 583 10733 11395 2437 848 35529 2161 0 18479 2047 57535 23864 4870 4488 82919 2180 28813 100334 22130 568207 184145 5819 10141 687784
Tabell 4 Fördelning av anslag (i kkr) inom KUF- och Servicesamhället på
kommuner (forts)
Kom. KUF-samhället Service-samhället kod Forskn Utbild Kultur Förvalt Omsorg Förutv Arbmutv Infra.dr
2181 441 51924 1520 67061 47072 1351 6279 88775 2182 1300 27416 291 1 46089 38723 2623 4219 107020 2183 230 34526 1749 67448 43634 2758 5417 194537 2184 104 40531 2456 84453 63230 10083 3946 139500 2260 709 14825 1038 37362 13294 4544 1620 275691 2262 0 15292 1012 25770 18031 1274 2826 77848 2280 24474 48106 13901 280908 68995 4801 8111 165353 2281 23789 99335 15354 438350 198559 6167 17038 730507 2282 95 26706 2231 82055 31694 4603 7343 83215 2283 1057 25943 3352 106623 38671 9623 5001 162016 2284 3309 70848 4347 96677 66885 7960 8303 209297 2303 3060 3183 1914 29469 8963 3430 1602 43957 2305 0 6360 1360 27277 11307 3433 3100 35579 2309 0 10616 975 18450 18514 11328 1521 44877 2313 0 18191 2471 51213 20751 17515 4317 107305 2321 0 14416 4013 19044 15288 5721 1219 57333 2326 0 3126 1331 14332 10770 6906 1164 32636 2361 0 13920 2005 31881 15232 13727 2409 64415 2380 22286 72077 11088 310841 113560 12230 12695 536686 2401 0 4009 576 11760 11536 1933 902 28538 2403 0 1840 396 10797 3700 1 181 285 12476 2404 1033 8859 736 16393 8146 1616 912 27296 2409 300 4742 671 7714 10315 3507 872 29327 2417 0 2863 460 23926 7155 1381 1407 38331 2418 1000 2566 536 10487 6523 3241 933 18765 2421 1606 11301 999 54292 13197 11636 1836 69423 2422 0 2444 481 21970 3923 9659 622 21221 2425 0 2261 626 10963 4523 4531 548 14778 2460 0 8747 645 9362 1 1461 1445 678 156692 2462 0 12984 1272 46398 10128 11445 2876 43182 2463 0 2333 513 26225 7513 5467 2739 26451 2480 669885 115574 23392 458554 248580 8152 20702 475863 2481 0 25044 991 95460 29978 7523 3025 89124 2482 9281 96314 5028 140735 148022 10155 16539 309428 2505 121 9710 1541 46333 10123 6113 3583 57009 2506 0 2026 645 23420 5549 6375 882 27834 2510 2732 9880 1391 87917 14841 8904 1486 31378 2513 0 3545 1217 31439 9444 4616 1736 29979 2514 72 28340 1654 60843 32814 6372 19108 69316 2518 0 5590 702 56065 7350 4622 92462 23835 2521 2691 9820 594 54717 10296 16051 4839 45555 2523 0 27432 2604 106219 45181 10025 69073 146339 2560 0 9136 789 51892 12496 2030 3080 40489 2580 195043 76836 13569 466108 120818 8637 49406 709644 2581 3455 51046 2110 105806 61799 8208 53573 105970 25 82 50 29478 4240 71347 54497 4972 5886 254818
Tabell 4 Fördelning av anslag (i kkr) inom KUF- och Servicesamhället på
kommuner (forts) Kom. KUF-samhället Service-samhället kod Forskn Utbild Kultur Förvalt Omsorg Förutv Arbmutv Infra.dr
25 83 73 19315 2446 67739 15234 2309 3934 48743 2584 3800 42947 2284 138246 46689 11346 17097 257984
RIKET 9106095 869315] 21489503158138916014368 872205 1582367 40953957
Tabell 5 Fördelning av anslag (i kkr) inom reaktions- och
komplexsamhället Kom. Reaktionssamhället Komplexsamhället kod Föret Kommun Individ Reg.pol Försv Bostad 114 447 8954 21637 46 696 123034 115 1759 14302 3838 48 2502 57193 117 2305 25588 5261 303 0 47868 120 2388 3912 5375 151 735 30820 123 482 11432 24515 52 137032 123027 125 928 3374 17675 46 0 12854 126 658 14328 22697 156 0 128207 127 811 60692 36169 152 75200 131369 128 419 12135 2696 150 0 4398 136 2491 25449 33040 158 880682 83555 138 675 6563 9182 153 370 69151 139 321 19589 8241 46 209240 40731 160 322 11058 20912 55 59029 129356 162 186 5858 5333 46 749 36025 163 401 9839 15228 47 1342 89527 180 3440 134495 645267 604 1895240 1402959 181 16066 22818 71163 539 134045 120664 182 144213 12181 26593 59 175 91212 183 188 5819 35053 46 51421 152760 184 254 10132 46309 46 104097 85080 186 1626 7810 19894 46 210464 47935 187 1921 1290 1130 56 250357 14790 188 8765 45372 32169 88 125580 89243 191 1670 7883 21930 162 4706 63438 192 2673 4256 13514 408 38008 41632 305 452 19144 8251 0 1236 23489 319 324 12047 8615 424 1383 8682 360 6048 40364 30060 1081 4395 15076 380 11694 51607 187123 2042 292790 410773 381 5629 35195 35074 129 194440 45349 382 6377 40053 24250 838 725 165451 428 2212 19192 16639 200 0 6737 480 9087 59321 86759 842 24536 174118 481 38784 6361 31540 640 327 19982 482 4819 27897 45557 11 4676 19140 483 6334 41493 97062 207 2507 55128 484 19100 74155 156392 1785 213819 179017 486 15134 22803 27233 539 243685 82820 509 1546 16420 4694 0 1464 5221 512 2915 11692 1565 351 7 4527 513 13328 26828 9363 347 0 10034 560 1240 13732 6568 8 82 3983 561 12234 23101 8053 20 15621 5113 562 3800 32392 23190 47 180 22626
Tabell 5 Fördelning av anslag (i kkr) inom reaktions- och
komplexsamhället (forts) Reaktionssamhället
KonL kod
563 580 581 582 583 584 586 604 617 662 665 680 682 683 684 685 686 687 760 761 763 764 765 767 780 781 821 834 840 860 861 862 880 881 882 883 884 885 980 1060 1080 1081 1082
Föret
3037 26576 5737 3384 3818 433 2045 3082 9375 14387 12544 31635 47729 23175 3494 7283 14618 2981 3087 15198 2667 22415 2493 965 31809 6967 12532 3065 5840 23247 2435 15940 21160 18376 12640 17369 15159 8607 22530 1460 774116 11968 10946
Kommun
31606 86904 140902 27377 70299 13113 45242 20394 12626 33718 27539 177805 50862 59639 28079 53939 59005 34620 31683 23742 48750 44990 24529 25736 148456 59942 26458 27640 32541 47472 24542 20381 154954 41080 66125 138551 39559 37132 267585 14813 183569 66345 79763
Individ
12552 144374 167495
7344 61336 4729 31609 5151 5421 29160 11492 123494
36699 35456 13298 35467 22554 33221 10374 10680 13287 14512 12739 18079 94369 37671 15870 12448 15229 33102 21597 14589 83302 30950 52255 54553 27792 17265 113822
22958 94686 49729 48898
Regpol
247 50 50 53 203
0 11 120 12 12
O 289 1057 50 17 1419
439 217 755 393 498 115 94 237 1067
834 398 62 55 400 75 50 259 72 375 1446 1577 59 85725 2368 14074 4675
Försv
0 345935] 237057 374 169664 14 5547 0 0 100 234 193683 118 490
16
0 242308 0 33 1663 83 3328 974 522 260798 481 657
0 108
0 0 558 11908 0 O 207
0 79 388139 3664 844933 220146 270 Komplexsamhället Bostad
12268 408705 234682
34274 73911
4283 34142
9735 15447 40202 15991 231598
33726 36681 15204 31429 24603 26349
7775 7839 13172 19158 16059
7074 148355 31365 7630 11119 16258 16130
6146 9662 127279
25551 28310 52969 25394 30991 101075
8670 94144 27924 47768
Tabell 5 Fördelning av anslag (i kkr) inom reaktions- och
Kom. kod
1083 1121 1137 1160 1162 1163 1165 1166 1167 1168 1180 1181 1182 1183
1214 1230 1231 1233 1260 1261 1262 1263 1264 1265 1266 1267 1280 1281 1282 1283 1284 1285 1286 1287 1315 1380 1381 1382 1383 1384 1401 1402 1407
komplexsamhället (forts) Reaktionssamhället Föret Kommun Individ
9835 31027 21947 2465 30707 20806 1307 23124 4828 7997 30359 14700 9661 14660 16680 1171 26566 17097 910 6725 18121 2843 26980 22036 970 24986 10290 4063 19617 6235 33685 200262 118614 5691 56615 27606 3318 93054 53263 25053 111482 73451 3350 27395 10254 2270 14524 7331 1142 3677 17301 3155 14815 11528 1521 24942 12595 2475 30932 16402 2222 4742 9007 6421 27808 12204 6557 31348 12332 8955 30556 17102 8239 28137 17859 2671 23868 15960 199537] 58396 399119 4222 72193 99927 2509 36117 56963 4004 57119 135953 2563 26251 25156 4485 31749 36151 9736 29467 44155 1865 29125 50834 12274 20710 13071 16293 111139 120243 8610 53215 21359 8220 73106 36768 22380 98720 52934 4032 40451 28564 15228 14554 11401 397 7406 31861 853 23907 12895
Regpol
50 60 114 122 0 50 80 O 0 25 450 60 0 05
>— LI! ONOOOOOOOO
lel ON
2330 1399 75 71
50 0 100
1486 100
375
426
126
Försv
413 421 26 22 76 99
0 184589 23 53 355681 426 208845 298248
37 34
0 0 6 0 0 14 11 482 893
65 104592 96164 12 5087 0 0 111572 483
0 337663 12
0 2640
0000
Komplexsamhället Boäad
28038 7480 13666 19317 16383 13762 3249 20217 13709 29583 128777 28341 73534 43776
4380 22578 29140 30395
9280 23236 22164 20988
6558 12659 21973 22408 411186 230730 28014 374529 21716 40826 41917 24912 9839 147095 27858 59074 191621 97639 40068 76902 12460
Tabell 5 Fördelning av anslag (i kkr) inom reaktions- och komplexsamhället (forts)
KonL kod
1415 1419 1421 1427 1430 1435 1480 1481 1482 1484 1485 1486 1504 1507 1521 1524 1527 1552 1560 1561 1562 1563 1565 1566 1580 1581 1582 1583 1584 1585 1602 1603 1622 1623 1637 1643 1660 1661 1662 1663 1680 1681 1682 1683
Reaktionssamhället Föret Kommun 20077 17595 1384 19562 3853 29194 1016 16022 3999 20940 5013 30534 2916683 9383] 15002 31765 22059 25316 2313 25787 1273000 5163] 3282 16818 10483 17823 3158 20062 1245 38875 670 32860 2546 24190 11588 14333 1358 24918 12749 21265 1435 23325 17085 68724 2920 25170 18524 19603 18702 80570 3136 32159 1601 64204 53443 132075 6451 39990 1339 19811 15549 13801 915 14578 22675 24142 23749 27721 1118 16487 9466 20919 27489 40514 11366 28789 2036 23476 3011 29244 11726 48682 12314 70547 2992 36651 7564 78664
Individ
16761 4744 4790 14805 8818 16636 606494
49108 33305 27593 83390 20864 6350 5651 14823 13566 5887 8719 11583 7262 8856 39708 8485 8802 26224 44839 26847 130549
44344 19729 5208 4808 6485 5960 9433 6046
15296 ,
10737 16341 16079 34635 45749 21572 61846
Reg.pol
480 637 378 1630 5342 75 4675 0 400 10849 309561 383 1984 7789 50
0 0 20 15479 38
O 0 20
0 813 1020 25 2480 0 17684 11 11 13 16 106 170 31 24 20 127 153 98 121 537
Komplexsamhället Försv Bostad 0 35950 0 21429 0 21148 406 27128 0 13359 0 19483 484948 909598 529569 159934 0 69591 0 19914 134068 93128 0 31655 0 1202] 0 7746 0 27818 0 33850 807 19628 0 11457 0 17798 0 6625 0 18100 10 61364 0 15581 4391 14839 1510 85630 594400 78400 0 62717 146625 105768 10 33668 0 29260 0 12307 0 5327 1431 13944 0 15958 489429 10678 0 4967 1431 26629 361 19605 392 17011 338 16667 0 48065 212331 50900 769 28819 423823 68452
Tabell 5 Fördelning av anslag (i kr) inom reaktions- och
komplexsamhället (forts) Reaktionssamhället
KOHL kod
1684 1685 1686 1715 1730 1737 1760 1761 1762 1763 1764 1765 1766 1780 1781 1782 1783 1784 1785 1860 1861 1862 1863 1864 1880 1881 1882 1883 1884 1885 1904 1907 1917 1960 1961 1962 1980 1981 1982 1983 1984
Föret
2860 3253 36690 30555 1344 10132 1195 454 361 1341 974 1424 11910 5416 2437 744 1312 23461 4038 849 2543 1376 564 4728 11313 1542 2332 1712 1225 4610 1170 7208 4237 1066 1247 845 11414 4783 7030 3234 1092
21627 26888 75082 26525 21820 52699 8368 18241 10790 37868 19812 26641 29815 138507 61501 32171 30890 72615 53652 11173 27531 16948 13119 19707 210528 27905 26530 27651 23265 54949 9080 14156 24589 9700 10169 11308 25042 24587 8884 13473 9533 Komnmn Inääd
7971 17616 43264 16366 17453 61401
9278 9516 16692 26498 19111 23743 37820
152700 46925 28247 50040 77904 37474 13110 15233 22688 25559 16674 220104 23112 18631 60509 15618 33220
6207 14849
7504 9865 32394 12904 165193 29058 40568 40816 13392
Regpol
17 24 111 1359 3030 17630 3472 97 521 814 633 6536 11555 4037 2796 5564 3316 11194 6549 129 1520 2666 6264 3227 1579 50 51 1971 1185 5590 922 40 108 150 386 1262 50 43 13158 120 25
Försv
366 395
OOOONOOOOO
632068 136682 5712 0 340
0 346 417
0 1825 63 156867 294 1589 622197 1966 220556 0 438 892 1109
0 657 36299 4476 0 291 933788
Komplexsamhället Bostad
20820 24388 44809 13166 18260 21202 2958 29096 4443 9406 4707 15853 18711 149298 38667 12241 8230 40781 8996 6321 13889 18556 10276 2037 273784 23652 23403 39025 11806 33233 6919 9424 9405 7999 8124 3126 261756 28029 21321 34740 22521
Tabell 5 Fördelning av anslag (i kkr) inom reaktions- och komplexsamhället (forts)
Reaktionssamhället
KOHL kod
2021 2023 2026 2029 2031 2034 2039 2061 2062 2080 2081 2082 2083 2084 2085 2101 2104 2121 2132 2161 2180 2181 2182 2183 2184 2260 2262 2280 2281 2282 2283 2284 2303 2305 2309 2313 2321 2326 2361 2380 2401 2403
Föret
5115 4907 4914 10304 10382 4229 776 7210 14218 3356 55777 2496 3205 3284 11075 807 788 2746 2048 2853 2775 2450 2083 4418 4619 2064 11813 12803 16933 14738 15441 16222 2490 1968 19963 14695 17611 8088 6640 32622 2747 1865
25476 25452 27744 33076 30269 22249 35208 27411 63786 110635 52844 45877 54318 53781 66721 17914 16516 33890 37051 72650 108519 47521 80483 98792 100765 37076 42388 106499 228877 86045 112824 149293 35432 49965 75521 103880 57091 44601 60141 255214 32537 13510 Kommun Individ
19536 32327 14184 26127 36636 17236 29002 28256 33987 68753 86327 17703 30072 40163 56579 12560 25932 26831 24321 71394 196894 85341 70057 78916 86520 14139 27906 36618 105106 28873 37003 50065 19336 20696 36365 62609 27826 25446 38120 130337 17633 6716
Reg.pol
5632 18113 2215 2727 2161 7124 11531 5559 8981 3952 13612 4404 3362 16405 6831 2002 7755 7994 7762 25050 2531 3938 11916 9712 14293 16073 18049 5104 32590 10883 16112 39906 8341 10648 17548 26589 36880 31283 41094 29822 10479 9369
Komplexsamhället Försv Bostad 0 7638 0 19087 0 9430 516 20392 16 15233 0 9412 40393 11561 0 14342 0 27317 157037 105362 0 77976 797 27414 422 29142 79 11285 0 29382 0 5963 358 11486 0 21961 16 14355 2086 26711 144097 158959 752 45456 162103 50246 0 37890 85 75346 83 25574 503 23461 127421 56504 5654 165615 2883 26931 257332 39471 268906 78840 1517 10171 3563 7492 79 26782 100 20842 30 26518 51 8754 41 13222 890938 162742 429 5965 0 1652
Tabell 5 Fördelning av anslag (i kkr) inom reaktions- och komplexsamhället (forts)
Kom. Reaktionssamhället Komplexsamhället kod Föret Kommun Individ Reg.pol Försv Bostad
2404 10352 28301 14005 14184 1527 5168 2409 4329 28725 17679 16679 30 8138 2417 1472 20691 13564 15623 1744 8307 2418 906 16480 12773 5320 0 5520 2421 26623 39658 28661 12777 9220 12195 2422 7181 21053 14307 5924 0 3907 2425 11296 24196 13578 7987 0 5838 2460 7936 28225 15735 8956 326 11723 2462 13569 41498 26049 25431 0 10527 2463 2006 27378 18477 6608 36 8337 2480 12452 296438 126078 40155 226532 186081 2481 10378 71054 44218 17824 496 20164 2482 40516 228455 130799 76693 10051 135712 2505 12697 35457 30713 8019 97308 12673 2506 1106 17319 16110 14785 24 8919 2510 7191 30784 35114 28091 5561 11276 2513 1906 27275 26121 10641 497 6730 2514 11557 98071 78627 79969 40852 22696 2518 4451 36593 36389 13398 455 11293 2521 3458 52986 45637 18927 77 14208 2523 34488 116718 116963 121424 705 41955 2560 3056 45538 49719 19369 52420 8467 2580 109645 207151 185227 195899 360804 78165 2581 7155 187479 110121 80173 1572 36629 2582 47600 188747 61617 20093 674820 35021 2583 10419 52155 47599 26618 66 25168 2584 48894 97567 154423 193952 111513 36314 RH(ET” 952806] 13235806 11905025 229568] 22391590 15241425
Tabell 6 Fördelning av anslag (i kkr) inom KUF- och
Servicesamhället på län
Län. KUF-samhället Servicesamhället .
kod Forskn Utbild Kultur Förvalt Omsorg Förutv Arbmutv Infra.dr 1 2543893 1558339 1141028 9001735 4127875 211161 123241 10952507 3 1423756 253865 40930 1035653 464905 10994 25292 892157 4 18179 280526 52004 816724 372331 13024 72470 619435 5 435503 414584 61654 1433728 796760 14867 51510 1763127 6 32757 344246 41871 804437 453795 13745 87239 1299240 7 63541 182756 28008 498113 243940 12040 28221 656910 8 47623 253799 33989 610306 322344 12797 90212 848536 9 3139 7025 6 22599 27741 1 88660 7131 10646 202424 10 1698 159493 23243 391963 238318 13857 69290 432061 11 33193 280890 20036 608785 340991 11981 45644 975628 12 1479249 680680 154575 2471508 1831809 21102 69584 3512894 13 24474 212658 26999 728663 298846 11561 43206 684876 14 1583914 781267 111788 2932688 1788005 20575 92830 3786469 15 93873 395579 36642 1059216 608968 50290 63567 1478449 16 35308 247167 23312 649311 320498 33550 35769 803049 17 76389 331406 36624 756443 368122 23405 63050 1154937 18 90083 307050 46820 966337 498272 11550 46424 1379703 19 37304 262429 24633 917112 410855 7353 25840 875874 20 75387 314085 47538 794966 362332 42795 38002 1397350 21 36911 292150 35157 942911 454397 31713 41040 1401828 22 53433 301055 41235 1067745 436129 38972 50242 1703927 23 25346 141889 25157 502507 214385 74290 28027 922788 24 683105 301881 37322 945036 524700 82872 54876 1360895 25 208037 325101 35786 136809] 447131 100580 326145 1848893
RIKET 9106095 869315] 21489503158138916014368 872205 1582367 40953957
Tabell 7 Fördelning av anslag (i kkr) inom reaktions- och
komplexsamhället Reaktionssamhället
Län. kod
.— OOOONlaXlJl—PUJD—l ]] 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25
RH(ET
Föret
195409 30524 95470 80093 170303 85601 156370 22530 808325 99134 2073733 71809 4284159 168433 194773 97098 32794 43326 141248 25587 90014 104077 153628 303623
952806]
Kommun
485129 198410 251222 539608 558226 407828 656435 267585 375517 665137 603161 397341 424862 699957 597812 641915 459306 160521 674847 614101 763002 681845 918199 1193840
13235806
114482] 293373 461182 482872 351413 211711 378952 113822 238218 403727 1008133 272939 943465 432224 329046 631168 464458 372750 536888 678766 299710 360735 500272 994380
11905025
Komplexsamhället Individ Reg.pol
3663 4514 4224 1387 3632 3993 4828 85725 21167 967 4209 1968 334962 47402 1590 79103 24232 16264 112609 92953 138717 202205 274009 831358
229568]
Försv
4181670 494969 489550 388936] 436949 267882 13517 388139 1069426 1048509 319452 340315 114899] 747753 1130671 775443 1006120 977950 199260 309497 662782 896319 250391 1346674
22391590
Bogad 3216828 668820 536942 853769 480965 250797 357439 101075 206544 411794 1399589 533126 1551747 642270 429346 396015 455982 413364 414973 448373 416396 276523 429234 349514
15241425
Tabell 8 Beskrivning av datafält
Beskrivning omfattar uppgifter om fältnamn (i versaler och i bokstavsordning); departe- ment; budgetkod (sexsiffrig där de två sista siffrorna anger anslagsnummer: de två därpå följande budgetens litterabeteckning i Siffror och den första (eller två) anger dep). Koden överensstämmer med den i RRV: Statsbudgetens utfall, Budgetåret 1985/86. I några fall är den hämtad från Budgeten 1986/87. Efter koden följer anslagsbenämning och under den en anmärkning om exv varifrån underlaget är hämtat och hur den geografiska fördelningen är gjord. Anmärkningen står vanligen endast första gången under ett nytt fältnamn.
Vanliga anmärkningar:
"Via SCB drift" - anger att belopp och fördelning bygger på uppgifter från SCB över statsbidragen till kommuner och landstings drift av verksamheten. Svårigheter har funnits att koppla kommunernas budgetuppdelning till statsbudgeten. I flera fall har budgetkoder måst komponeras. Dessa slutar på ta] 60 eller större
"Via SCB löner" - Fördelningen av stora delar av statens verksamhet bygger på uppgifter från SCB om statsanställdas geografiska fördelning och deras löner. Utifrån denna databas har vissa sektorer utskiljts och särbehandlats (exv UNIVFOU, MILO- ADM, KOMSEKLÖN). Beloppen har hämtats från budgeten och fördelats proportionellt mot löneutbetalningar/kommun. STATSFÖRV är en sammanslagning av ett stort antal poster (se nedan).
"Via RFV" - enl uppgifter (för landsting) från riksförsäkringsverket. Fördelningen på kommuner vanligen efter olika ålders grupper inom befolkningen.
"Via LSt" - baserat på uppgifter från länsstyrelser
Uppgifter som samlats in på landstingsnivå har vanligen fördelats efter landstingsanställ— da/kommun.
Efter den generella beskrivningen av fälten följer anmärkningar om skattningar som gjorts olika i skilda län.
ABSVINVESTIndustridepanementet ALLMVAL Justitiedepartementet 120210 Kostn Sveriges lnv.bank AB 20805 Allmänna val Fört till Sthlm (0180) Fördelat efter folkmängd ADMREST Försvarsdepartementetmm. AMUFLYKTArbetsmarknadsdepartementet 40702 Civil ledn o samordning 100201 Adm av flykt.verks Via SCB driftanslag till kommuner Via LSI 40801 Befolknskydd o räddn.tjänst AMUFÖRETAG Arbetsmarknadsdep. Civildepartementet 100203 Arbetsmarknadsutbildning 130960 Kommuners o landstings administr Förd eft ant pers i företagsutb. Sammanslagn av adm fr SCB drift AMUSTUDBDR Arbetsmarknadsdep. 130960 Driftbidrag till kommuners adm. 100204 Bidrt arb.]ösh.ers. rn m
Via RFV, förd eft arbetslösa/kommun
AMUVERKSAM Arbetsmarknadsdep. 100203 Arbetsmarknadsutbildning Elevsocial verksamhet Via LSt ARBSTARTEG Arbetsmarknadsdep. 100205 Sysselsskapande åtgärder Via LSt ARBYRK Socialdepartementetmm. 50404 Vissa yrkesskersättningar mm Via RFV, Förd eft 16-64 år/kom ARKITEKTUR Utbildningsdepartementet 80642 Arkitektunnuseet Eng] reglbrev, tfnkontakt BARNBDRMM Socialdepartementetmm. 50301 Allmänna barnbidrag Via RFV, Förd eft 0-18 år/kom 50303 Vårdbidr f handikappade barn 50304 Bidragsförskott 50305 Bampensioner 50306 Särsk bidr f vissa adoptivbarn BARNOMSORG Socialdepartementet 50601 Bdr till kommunal barnomsorg Via SCB drift BDARBAVGIndustridepartementet 120306 Ers f nedsättn av socialavgift Inkl Svappavaara. Förd en] tid.databas för 85/86 BEREDÖVR Arbetsmarknadsdep. 100205 Sysselsskapande åtgärder Lista från UMDAC, förd eft ant pers i beredskapsarbeten 100222 Särskild sysselsättning Norrbotten BERGSLPKT Industridepartementet 120311 Stöd till Bergslagen En] lista från Bergslagsdelegation BILDKONST Utbildningsdepartementet 80625 Vissa bidrag till bildkonst En] fört kulturrådet BIOGRAFLEX Utbildningsdepartementet 80628 Svenskt biografiskt lexikon Regl.brev, Telefonkontakt BOKHANDELS Utbildningsdepartementet 80715 Stöd till bokhandel Utbet-lista fr Bokbran. Finansinst AB BOSTADSBDR Socialdepartementetmm. 50403 Bidr t kom bostadst t folkpen. SCB drift Bostadsdepartementet 110207 Bostadsbidrag BOSTADSPOL Bostadsdepartementet ] 10260 Div anslag till bostäder Div ansl till bost från SCB drift 110260 Bidrag till kom bostadspolitik
BOSTADSÅTG Bostadsdepartementet 110205 Åtg i bost.omr m outh.lägh.mm Förd efter bestånd 110208 Bostadsförbåttringsverksamhet ] 10209 Bostadsförbättr boendemiljö 110210 Bidrag allmän samling 110211 Upprustbdr till allm samlings 110221 Bidrag till bost i BD-län Efter bestånd i BD DAGSJUKP Socialdepartementetmm. 50401 Bidrag till sjukförsäkringen RFV, sjuk-o dagpen till vpl Arbetsmarknadsdepartementet 100215 Vapcnfria tjänstepliktiga RFV DAGSPRESS Utbildningsdepanementet 80706 Stöd till dagspressen Dagspressrapport 1987:2 DEFENSE Försvarsdepartementet m.m. 40202 Materialanskaffning Förd efter ind.beställningar 40204 Forskning och utveckling 40302 Materielanskaffning 40304 Forskning och utveckling 40402 Forskning och utveckling 40404 Forskning och utveckling DELPENSION Socialdepartementetmm. 50460 Bidrag till delpension Via RFV, Förd eft 60-65 år/kom DOVA o SVA Utbildningsdepartementet 80627 Dialekt- och ortsnamnsarkiv Eft protokoll, förteckningar DRAMATEN Utbildningsdepartementet 80614 Bidrt Dramatiska teatern EJ SWE TID Utbildningsdepartementet 80710 Stöd t tidningar på andra spr. Invandrarverkets beslutsprotokoll ETNOGRAF Utbildningsdepartementet 80641 Etnografiska museet Enl reglbrev, tfnkontakt EXTRSKUTJKN Finansdepartementet 7050] Extra skatteutjämningsbidrag Årsbok för Sveriges kommuner FFVUTRUST lndustridepartementet 120702 Affärsv. FFV: Byggn o utrustn Efter FFV-orter FILMSTÖD Utbildningsdepartementet 80702 Statens biografbyrå Avser fraktstöd, ej tilminstitut FIN.TV Utbildningsdepartementet 80725 Sändn av tin] televisionsprogr Lagt till 0180
FLY'ITB IDR Arbetsmarknadsdepartementet 100202 Arbetsmarknadsservice Enl LST FOLKATPSocialdepartementet m.m. 50402 Folkpensioner och ATP Via RFV, förd eft 65-W år/kom efter uppg på försäkrkasseomr. FOLKHÖGSK Utbildningsdepartementet 80306 Bidr t drift av folkhögsk mm Via SCB löner FONOGRAM Utbildningsdepartementet 80621 Stöd till fonogramverksamheten Kom med utb.dep FORSKN.UTV Utbildningsdepartementet 80652 FoU-insatser inom kulturområdet Kont RAÄ, kulturrådet FÖRFATTARE Utbildningsdepartementet 80608 Ers åt förf m t] f utlåning mm En] författarfondens listor FÖRÄLDFÖRS Socialdepartementet m.m. 50302 Bidr t föräldraförsäkringen RFV, förd eft 0-6 år/kom GRUNDSKOLA Utbildningsdepartementet 80211 Ansl till grundskola o dyl Sum 80211,80212,80221, SCB drift 8021] Bidr t drift av grundskolor mm GYMNSKOLA Utbildningsdepartementet 80217 Bidr t drift av gymnasieskolor Via SCB löner 80221 Särsk. årgärderi gymnasiesk. Sammanslaget med grundsk 84/85/86 Via SCB drift 80223 Bidrt utrusm f gymnasiesk mm 80224 Undervisningsmtrl till gymnasiesk.
HEMSLÖJDST Industridepartementet 120205 Främjande av hemslöjden HIST.MUS. Utbildningsdepartementet 80634 Statens historiska museer Enl reglbrev, tfnkontakter HKAPPSKOL Utbildningsdepartementet 80215 Spec.sk:Utbildningskostnader Förd på 9 skolor i 8 kommuner HKAPPUTB Socialdepartementetmm. 50704 Kostn f viss utb av handik mm Skärholmens gymn HORNBORGST Jordbruksdepartementet 90810 Rest. av Hornborgasjön Förd på 2 kommuner HOVET Kungl hov- och slottsstatema 10101 Hovhållning Förd på 0180 10201 Kungliga slott 10202 Kungl husgerådskammaren
IDBRICK Försvarsdepartementet 40905 Identitetsbrickor Förd till 1180 IDROTT Jordbruksdepartementet 90901 Anslag till rfs verksamhet En] riksidrottsfverksamhetsber. IDROTTSTÖD Jordbruksdepartementet 90901 Stöd till specialförbund Enl riksidrottsf verksamhetsber INDBESTÄLL Arbetsmarknadsdep. 100205 Sysselsskapande åtgärder INFOSVEUTUuikesdepartementet 30403 Övrinforrn om Sverige i utl. Förd till 0180 INKGARANTI Utbildningsdepartementet 80607 Ink.garantier för konstnärer Enl fört fr kammarkollegiet INVANDÅTG Arbetsmarknadsdep. 100403 Åtgärder för invandrare Bdr till invandranidningen 4 640 Kkr IVAFORSK Industridepanementet 120613 Bidrag till IVA Fört till 180 JORDRATJordbruksdepartementet m nr 90203 Bidr t jordbr rationalisering Via LSt 90205 Täckande av förluster m 111 90206 Bidrt trädgårdsnän'ngens rat. 90208 Stöd t inneh. av fjällägenhmm 90211 Främjande av rennäringen KAS Arbetsmarknadsdepartementet 100204 Bidr t arb.]ösh.ers. m m RFV, förd efter arbetslösa/kom KASSA Arbetsmarknadsdepartementet 100204 Bidr t arb.]ösh.ers. m m RFV, förd efter arbetslösa/kom KASSET'TAX Utbildningsdepartementet 80609 Ers t rättighhav på musikomr. Enl STIM, IFPI, NIFF, SAMI KAVARV Industridepartementet 120717 Tillskott till Karlskronavarvet EGET, 80/81 G10 + 620 KOLLBILJ Kommunikationsdepartementet 60403 Ers t SJ f köp av vissa tjänst Förd enl transportrådets underlag KOMBIBLIO Utbildningsdepartementet 80717 Bidrag till folkbibliotek SCB drift 80718 Bidrag till regional bibliteksverks KOMKULTUR Utbildningsdepartementet 80660 Sammansl div anslag till kultur i kom. Via SCB drift
KOMMUNADM Arbetsmarknadsdep. 100406 Ers [ kommuner f åtg. f flykt. SCB DRIFP Civildepartementet 130860 Kommunernas förvalming KOMMUNDIV Diverse departement 80663 Park,fritid, frigård m.m Via SCB drift KOMSEKLÖN Socialdepartementet m.m. 50705 Ers ( telev f texttelefoner Via SCB löner 50706 Ers t postv f bef av blindskr Kommunikationsdepartementet 60201 Vägverket:Ämbetsverksuppgifter 60301 TSV: Trafik och administration 60501 Farledsverks exkl isbrytning 60503 Fartygsverksamhet 60505 Övrig verksamhet 60602 Beredsk för civil luftfart 60701 Ers t postv f befordr av tj.f. 60702 Ers t postv f tidn.distr. 60901 Transportrådet 61002 Bidr t statens väg- 0 tr. inst 61004 Transp.forslm.beredningen 61260 Anst inom kom.sektom Finansdepartementet 70206 Ers. t postverket mm KOMVÄGHÅLL Kommunikationsdep. 60204 Bidr t drift av kom vägar m m SCB drift KONST ALLA Utbildningsdepartementet 80623 Förvärv av konst f st. byggn. Enl Statens konstråd KONSTAKADE Utbildningsdepartementet 80624 Bidrt Akademien f de fria kon Förd enl konstakademin KONSTMUS. Utbildningsdepartementet 80635 Statens konstmuseer Enl reglbrev, tfnkontakt KONSTNÄRSNUtbildningsdepartementet 80605 Visn.ers. åt bild- 0 fonnkonst enl utbetalningsprotokoll 80606 Bidrag till konsmärer Enl bidragsprotokoll KULTURIORG Utbildningsdepartementet 80602 Bidr ( kulturverks i org mm Info kulturrådet, tfnkat KULTURMINNUtbildningsdepartementet 80632 Kulturrninnesvård Enl bla kontakter med RÄ KULTURRÅD Utbildningsdepartementet 80601 Kulturrådet Bdrdel från kulturrådet
KULTURTIDS Utbildningsdepartementet 80709 Stöd till kulturtidskrifter Kulturrådets förteckning KÄRNKRAFI" Industridepartementet 120506 Ers f försenad idriftt. av kär Förd till 382 (3 DEL) 0 1383 (2 DEL) LACENTRAL Civildepartementet 130861 Landstingens centralförvalming SCB drift förd efter anst LASJUKVÅRD Socialdepartementet m.m. 50516 Hälsoupplysning SCB 50517 Epidemiberedskap m.m. SCB, förd efter anst Lting 50519 Bidrt allmän sjukvård m.m. 50520 Vidareutb av läkare m.m. 50521 Ber.lagr. m.m. f hälso-osjukv 50522 Driftskostn. f ber.skapslagr. 50523 Bidr. tundervisn.sjukhus m nr 50703 Kosm f viss oms om handik. mm Via SCB DRIFI", Förd efter ltinganst 80217 Bidr t drift av Särskolorm m Utbildningsdepartementet 80406 Vissa tandvårdskosmader Till Huddinge. Malmö-Lund via SCB-dat LAUTBILD Utbildningsdepartementet 80415 Bidr t kommunal högsk.utb. mm SCB drift. förd efter anst lting LINJEFLYG Kommunikationsdepartementet 60603 Ers till Linjetlyg AB osv Fört till Gotland Ll'IT.STÖD Utbildningsdepartementet 80712 Litteraturstöd En bok för alla, 5.7 milj ofördelat LIVSKOHALL Utbildningsdepartementet 80637 Livrustkammaren m m Enkl reglbrev, tfnkontakt LJUDOBILDI Utbildningsdepartementet 80704 Arkivet ljud o bildzinsamlingsverks Enl uppg allt till 0180 LOKREGTRAF Kommunikationsdep. 60905 Ers t lokal och reg koll p.tr. Skärgårdstrtk,fjällflyg,ers ned] jvg Via LSt LUVA M M Utbildningsdepartementet 80203 Länsskoln. utvecklingsstöd LUVA, SÅS. Uppföljnansvar Via LSt 80209 Reg. åtg. f elever m handikapp 80220 Bidrt åtg i komm. uppföljn mm LÖNEBIDRAG Arbetsmarknadsdep. 100303 Yrkesinr. rehabilitering Via LSt
100304 Särsk åtg. f arbetsanpassn mm 100306 Statsbidr t skyddad arb off ar MALNEÄLTArbetsmarknadsdepartementet 100219 Malmfältsinsatser 104 938 Kkr MALMÖPAKET Arbetsmarknadsdep. 100221 Malmöpaketet MERKOSTOP Utbildningsdepartementet 80613 Merkostnad för operan Förd på 0180 MILFÖRB Fö rsv arsdepartementet 40201 Förbandsverksamhet All förb.verks enl SCB löner+påslag 40201 Ledn o förbandsverksamhet 40301 Ledn och förbandsverksamhet 40401 Ledn och förbandsverksamhet MILOADM Försvarsdepartementetmm. 40101 Försvarsdepartementet Via SCB löner 40102 Vissa nämnd m.m. inom totförsv 40103 Utredningarmm. 40260 Administration m.m Sam] av administr. SCB löner+påslag 40501 Ledn och förbandsverksamhet 40601 Försvaretscivilförvaltning 40602 Försvarets sjukvårdsstyrelse 40603 Fortifikationsförvalmingen 40604 Försvarets materielverk 40605 Gemensam försvarsforskning Går till FORTF 40607 Försvarets radioanstalt 40608 Vämpliktsverket 40609 Försv rationaliseringsinst 40610 Försvarshögskolan 40611 Militärhögskolan 40612 Försvarets förvalmingsskola 40614 Krigsarkivet 40615 Statens försvarshist museer 40617 Försvarets datacentral 40618 Vissa nämnd m.m. inom mil förs 40701 Överst f civil beredskap 40703 Civilbefälhavaren 40801 Befolknskydd o räddn.tjänst 40802 An] för fredsorganisationen 40807 Ber f olje-0 kem.bekämp t sjös 40901 Styr f psykologiskt försvar 41102 Flygtekn. försöksanstalten Socialdepartementet 50514 SBL: Försvmed. verksamhet MUSIKAKADEUtbildningsdepartementet 80619 Bidrt Musikaliska akademien Enl tfnkontakt
MUSIKSAM Utbildningsdepartementet 80643 Statens musiksamlingar Enl reglbrev, tfnkontakt NATURHIST Utbildningsdepartementet 80638 Naturhistoriska riksmuseet Enl reglbrev, tfnkontakt N 0RD.MUS. Utbildningsdepartementet 80645 Bidr till Nordiska museet Enl reglbrev, tfnkontakt N ORRFOND Industridepartementet 120260 Norrlandsfonden Fört till 25 80 NORRSTÖD Jordbruksdepartementet 90306 Prisstöd t jordbr. i n Sverige Efter fettprod; områdestaxor NORRVIKEN 91004 Bidr t Norrvikens trädgårdar Fört till Båstad kommun NTF Kommunikationsdepartementet 60304 Bidrag till NTF Fört till 0180 NUNSKU Utbildningsdepartementet 80636 Utst. av sv. konsti utlandet Enl telefonkontakter OFFBESÖK Utrikesdepartementet 30112 Officiella besök m m Fört till 0180 OPERAN Utbildningsdepartementet 80612 Bidrag till Operan Förd på 0180 ORGTIDSKRI Utbildningsdepartementet 80708 Stöd till organisationstidskrifter Kulturrådets förteckning PARTIGRUPP Riksdagen och dess mynd. 140105 Bidrag till partigrupper PARTISTÖD J ustitiedepartementet 20804 Stöd till pol partier Fört till 0180 PEDHKAPP Utbildningsdepartementet 80206 Rikscentr. f ped. hjälpm. rn m Fört till Umeå, örebro, Göteborg, Solna PKBANKAB Finansdepartementet 70615 Täckning av aktieri PK-banken Fört11110180 PRISREGLJO Jordbruksdepartementet 90303 Prisregl. åtg. på jordbr. omr. Förd eft antal producenter, hänfört till företagsutveckl (se tab ]) PRISREGLJO Jordbruksdepartementet 90303 Prisregl. åtg. på jordbr. omr. Förd efter befolkning, hänfört till transfereringar (se tab ])
PRIVGYMN Utbildningsdepartementet 80218 Bidr t drift av frist gymn Privata gymnasieskolor. Fört till 8 kommuner R.KONSERTUtbildningsdepartementet 80615 Rikskonsertverksamhet Enl Spelplatser RANSTAD Industridepaltementet 120516 Verksamheten i Ranstad Fört till Falköping REG MUSEER Utbildningsdepartementet 80649 Bidrag till regionala museer Enl kulturrådets förteckning REGIONMUS Utbildningsdepartementet 80616 Regionmusiken Efter anställda en] SCB REKRYTSTD Arbetsmarknadsdep. 100205 Sysselsskapande åtgärder Via LSt RIKSDAGLED Riksdagen och dess mynd.
140101 Ers t riksdagens ledamöter mm Förd eft riksled mantalsskrort RIKSTEATER Utbildningsdepartementet 8061 1 Bidrt Svenska liksteatem Efter Spelplatser RIKSUTSTÄL Utbildningsdepartementet 80650 Riksutställningar Förd kom.vis efter besök o länsuppg ROL-ARKIV Utbildningsdepartementet 80626 Riksarkivet o landsarkivet Eft lokalis.orter RUGLESBYGDIndustridepartementet 120304 Regionala utvecklinsatser mm Via LSt RULOKSTÖD Industridepartementet 120301 Visst reg.politiskt stöd 120302 Lokaliseringsbidrag m m Via LSt 120304 Regionala utvecklinsatser mm En] SIND-data RUREGPROJ lndustrldepartementet 120304 Regionala utvecklinsatser mm Avser teknikspridning Via LSt 120314 Reg pol BD-län 83/84 C6 120315 Reg pol BD-län 82/83 C5 samt 79/80 CS RÄNTEB DR Bostadsdepartementet 110204 Räntebidrag m m Enl list fr bost.styr ] 10217 Energibidrag Efter bestånd
RÄTTHJÄLPJustitiedepartementet 20601 Rättshjälpskostnader Fördelar efter fm SAMEFONDEN Utbildningsdepartementet 80604 Bidr till samisk kultur Uppg fr sarnefondens protokoll SAMESKOLA Utbildningsdepartementet 80214 Sameskolor, utb kostnader Förd på fem kommuner SAMHALL Arbetsmarknadsdepartementet 100305 Bidr t Stiftelsen Samhällsför. Förd efter anst/anläggning SFSTRYCK Justitiedepartementet 2080] Svensk författningssamling Avser tryckning, fört till 0180 SIFUIndustlidepartementet 120204 Bidr t Stift. Inst. f Företags Fört till Borås, Stockholm delat 50/50 SIPRI Utrikesdepartementet 30604 Bidrt Sthlms int fredsforskn. Fört till 0180 SJUKVÅRD Socialdepartementet 50560 Div ansl till sjukvård Fyra första anslag i SCB drift Förd eft ltinganställda SJÖHISTF. Utbildningsdepartementet 80639 Statens sjöhistoriska museum Enl reglbrev, tfnkontakt SKANSEN Utbildningsdepartementet 80647 Bidrag till Skansen Enl regl.brev SKATT UTJ KN Finansdepartementet 70501 Skatteutjämningsbidrag m m Årsbok för Sveriges kommuner 70502 Bidr m anledn av avskaff. m m SKATTUTJLAT Finansdepartementet 70501 Skatteutjämningsbidrag m m Årsbok för Sveriges kommuner SKOGSVÅRD Jordbruksdepartementet 90406 Bidr t skogsvård m m Via LSt 90408 Främjande av skogsvård mm SKÖNDAL Utbildningsdepartementet 8046] Till stiftelsen Stora Sköndal Fört till 0180 SOCI'JÄNSTSocialdepartementet 50800 Försk, hemvård, familjebidr. m.m. SCB drift 50802 Bidr t missbrukarvård m m SPRlSocialdepartementet 50518 Bdr till SPRI Fört till 0180
SPRÅKNÅMND Utbildningsdepartementet 80721 Bidr till svenska språknämnden Reglbrev samt telefonkontakt SRUTLAND Utrikesdepartementet 30402 Sveriges rr progr.verks för utland Fört till 0180 SSAB Industridepartementet 120707 Ränta o amort på sk t SSAB Förd eft SSAB lokalisering 120715 Lån till SSAB Eget ansl. 82/83 618 SSA BNJ A Industridepartementet 120708 Ränta på skuld t NJA Fört till 2580 STMUSEER Utbildningsdepartementet 80644 Statliga museer: Vissa kostn Enl reglbrev, tfnkontakt STANDKOMM Industridepartementet 120614 Bidr [ Standardiseringskomm. Fört till 0180 STAT.ARKIV Utbildningsdepartementet 80629 Statl arkiv: Vissa kosm samlingar Enl bla protokoll Riksarkivet STATSFÖRV Justitiedepartementet 20101 Statsrådsberedningen Via SCB löner 20102 Justitiedepartementet 20103 Utredningar m.m. 20104 Extra utgifter 20105 Information om lagstiftning 20201 Rikspolisstyrelsen 20202 Polisverksamhet rikets säkerhet 20203 Statens kriminaltekniska lab 20204 Lokala polisorganisationer 20205 Utrustning m.m polisväsendet 20206 Underhåll,drift motorfordon mm 20208 Diverse utgifter 20301 Riksåklagaren 20302 Åklagannyndighetema 20401 Domstolsverket 20402 Allmänna domstolarna 20403 Allm förvaltningsdomstolama 20404 Bostadsdomst o hyresnämndema 20405 Utrustning till domstolarna 20501 Kriminalvårdsstyrelsen 20502 Kriminalvårdsanstaltema 20503 Frivården 20504 Maskin- och vertygsutrustning 20505 Engångsanskaff av inventarier 20506 Utbildning av personal 20602 Rättshjälpsnämndema 20605 Vissa domstolskosmader 20606 Div kostn för rättsväsendet
20701 20702 20703 20704 20705 20706 30101
Justitiekansler Datainspektionen Brottsf rådet förvalming Brottsf rådet utvecklingskosst Bokföringsnämnden Brottsskadendnzförvalming Utrikesförvaltning
Utrikesdepartementet
30110 30304 30305 30306 30307 30401 30501 30502 50101 50102 50104 50201 50202 50203 50204 50501 50503 50504 50505 50506 50507 50508 50510 50513 50518 50603 50604 50604 50708 50709 60101 60102 61102 61105 70101 70103 70104 70201 70202 70203 70204 70205 70301 70302 70303
Utredningar m.m. Styr f intern. utv. (SIDA) Nämnden f u-landsutbildn. Styr. f u-landsforskning Nordiska afrikainstitutet Svenska institutet Kommerskollegium Exportfrämj verksamhet Socialdepartementet Utredningar m.m.
Extra utgifter Försäkringsöverdomstolen Försäkringsrätter Riksförsäkringsverket Allm. försäkringskassor Socialstyrelsen
Statens rättskemiska lab. Statens rättsläkarstationer Rättspsyk stationer o kliniker Statens miljömed. laboratorium Statens giftinforrn. central Hälso- o sjukv ansvarsnämnd Statens inst f psykosoc miljöm SBL: Centrallab.uppgifter Bidr t Sjukv o socialv plan mm Bammiljörådet Statens nämnd f int. adop.fråg Statens nämnd fint. adop.fråg Statens hundskola
Statens handikappråd Kommunikationsdepartementet Utredningar m.m. Bidrag t SMHI Bidrag till SGI Finansdepartementet Utredningar m.m. Extra utgifter Riksskatteverket Lokala skattemyndighetema Kronofogdemyndighetema Stärnpelomkostnader Kosm. för årlig taxering mm Marknadsdomstolen Näringsfrihetsombudsmannen Statens pris-o kartellnärnnd
70304 70305 70404 70405 70407 70408 70409 70413 70609 80101 80102 80201 80202 80204 80205 80401 80402 80426 80427 80429 80430 80431 80432 80436 80501 80502 80601 80610 80622 80631 80653 80701 80703 80705 80719 80722 80724 80901 90101 90102 90103 90201 90202 90301 90302 90308 90401 90403 90501 90502 90601 90604 90605
Konsumentverket Allm reklamationsnämnden TV: Förvalmingskostnader Drift o underh av tekn mat mm Myntverket Konjunkturinstitutet Statens förhandlingsnämnd Statens arbetsgivarverk Täckning av merkkosm. f löner Utbildningsdepartementet Utredningar m rn Skolöverstyrelsen Länsskolnämndema Statens inst f läromedelsinfor Stöd f prod. av läromedel Universitets- o högskoleämbete Regionstyr. för högskolan Kungliga biblioteket Statens psyk-ped. bibliotek Forskningsrådsnärnnden Hum-samh.vet. forskn.rådet Medicinska forskningsrådet ,Naturvetensk. forskn.rådet mm
Förvalmingskostnader
Centrala studiestödsnärnnden mm Ers t vissa myndigh m rn Statens kulturråd Lotterinämnden Statens konstråd Riksantikvarieämbetet:Förv. mm Statens ungdomsråd
Statens biografbyrå Förvaltningskostnader Presstödsnämnden
Bidr t talboks- o punktskriftbilbio Kabeln: Förvaltningskosmader Närradionämnden Utrustn.nämnd f univ o högsk.
J ordbruksdepartementet Lantbruksråd
Utredningar m m Lantbruksstyrelsen Lantbruksnämndema
Statens jordbruksnämnd Lantbruksek. samarbetsnämnden Adm av perm. skördeskadeskydd Skogsstyrelsen Myndi ghetsuppgi fter Fiskeristyrelsen Fiskenärnndema
Statens livsmedelsverk Bidr t statens vet. med. anst. Bekämp. av smittsamma sjukd.mm
90607 Bidrt statens utsädeskontroll 90609 Lantbrukskem.1ab.verksamhet 90611 Bidrt statens maskinprovninga 90705 Skogs- o jordbr. forskn.råd 90705 Skogs- o jordbr. forskn.råd 9080] Statens naturvårdsverk 90802 Koncessionsnämnden f miljösk.
90803 Miljövårdsinforrnation
90812 Bidrt statens strålskyddsinst 100101 Arbetsmarknadsdepartementet 100102 Utredningar m m 100106 J ämställdhetsombudsmannen m rn 100201 Arb.markn.verk. förvaltnkosm 100202 Arbetsmarknadsservice 100208 Arb.markn.v: Anskaffn av utr. 100211 AMU: Bidr. t vissa driftutgift 100213 Arbetsdomstolen 100214 Statens förliknmannaexpeditio 100216 Nämnden för vapenfriutbildning 100301 Arbetsmiljö - Tills o forskn. 100301 Arbetsmiljö - Tills o forskn. 100302 Arbetarskyddstyr: Anskaffn. mm 100401 Statens invandrarverk 100402 lnformationsverksamhet
100403 Åtgärder för invandrare, inform.verksamhet 100405 Överför. o mottagn av flyktmm 110101 Bostadsdepartementet
110102 Utredningar m nr
110201 Bostadsstyrelsen
110202 Länsbostadsnämndema 110218 lnform. o utbildning m nr 110301 Statens planverk ] 10402 Plangenomförande
110403 Landskapsinforrnation 110404 Försvarsberedskap
110405 Utrustning m m 110501 Centralnämnden f fastighetsdat
120101 Industridepartementet
120103 Utredningar m m
120201 Förvaltningskosmader SIND 120202 Utredningsvcrksamhet SIND
120308 Expertgr. f forskn om reg utv. 120401 SGU: Geologisk kartering m nr
120403 Bergsstaten 120404 St. gruveg: Prospektering mm 120405 St. gruveg: Egendomsförv. mm
120406 Del f samordn av havsresursv. 120501 Statens energiv: Förvalmkost 120502 Statens energiv: Utredn. mm 120503 Statens elektriska inspektion 120504 Utbildn o rådgivn m m spara en 120521 Omställning av energisystem
120601 STU: Tekn forskn o utveckl.-INFO 120602 STU: Förvalmingskostnader 120606 Patent- o registreringsverket 120609 Bidrt statens provningsanstal 120610 St. provn.ansta1t: Utrusming 12061 1 Statens måt- och provråd 120703 Nämnden f fartygskreditgaranti 130101 Civildepartementet 130102 Utredningar m nr 130104 Reg.kansliets förvalmingskont 130203 Riksrevisionsverket 130204 Kammarkollegiet 130206 SCB: Statistik, reg, o progn 130208 Folk- o bostadsräkningar 130401 Statens löne- o pensionsverk 130403 Statens arbetsmarknadsnämnd 130406 St inst fpers.utv: Bidr t rn 130408 Bidrt särsk pers.utb.åtgärder 130409 Statens arbetsmiljönämnd 130501 Länsstyrelserna m nr 130601 Domkapitlen m nr 130602 Vissa ersättn till kyrkofonden 130862 Statlig förv. utom FoU, mil.förb Riksdagen och dess myndigheter 140106 Förvaltningskostnader 140201 Riksgäldskont: Förvaltnkosm. 140202 Riksgäldskont:Vissa kostn. mm 140203 Riksd. ombudsmän. justitieomb. 140204 Riksdagens rev. o deras kansli STATSHÄLSA Civildepartementet 130414 Bidr t Stiftelsen Statshälsan Förd efter statshälsans verksamhet STATVÄGDR Kommunikationsdep. 60202 Drift av statliga vägar Via LSt 60206 Bidr t drift av ensk vägar m.m 60208 Tjänster till utomstående STHKONF Utrikesdepartementet 30607 Sthlmskonf. förv kostnader Fört till 0180 STUDFÖRB Utbildningsdepartementet 80304 Bidrt Studieförbunden mm Uppg fr SÖ, förd efter bidragstim. STUDINVAND Utbildningsdepartementet 80305 Undervisn f invandrare i SV mm Uppg fr SÖ, förd efter bidragstim. STUDMEDEL Utbildningsdepartementet 80503 Studiehjälp m m Via RFV, förd efter frn 80505 Vuxenstudiestöd m m Förd efter folkmängd (869 829 kr) 80506 Timers vid Vissa vuxenutbildn 55 063 kkr efter folkmängd
STUDSVIK Industridepartementet 120513 Bidr t verks vid Studsvik Ener Avser 80 435 kkr 120514 Avveckl av forskn.reaktorer mm 120515 Rad avfall i Studsvik STUFORSK Industridepartementet 120601 STU: Tekn forskn o utveckling Data från STU 86/87 STU: Tekn forskn o utveckling-RYMD Fört till 580,2584,1480,180,1481 120616 Forsknbidr t tekn.bas. småför Via STU SYSSTÖDIndustridepartementet 120307 Sysselsätmingsstöd Via LSt SÄR KULTUR Utbildningsdepartementet 80603 Bidrt särsk kulturella ändam. Info kulturråd, RÄ, kammarkoll TALTIDNING Utbildningsdepartementet 80711 Stöd t radio- o kassettidn. Presstödsnämnden protokoll TDM-GRUPP Utbildningsdepartementet 80618 Bidrt fria teater-, dans-,mm Enl fört kulturråd. tfnkat TEKMUS. Utbildningsdepartementet 80646 Bidr [ Sveriges Tekniska museu Enl reglbrev, tfnkontakt TEKOINDlndustridepanementet 120211 lnd.pol åtg. f tekoindustrin Ofördelat av ansl. ca 31 438 kkr Övr enl uppg fr SIND Ind.pol åtg. f tekoindustrin FoU-Centrum o högskolan i Borås 120212 Branschfrämjande åtgärder TEKOSTÖD Arbetsmarknadsdepartementet 100216 Tillf. sysselsättningsbidr mm Via LSt 100226 Tillf bidrag till TEKO Gammalt anslag, ny beteckning TELE-X Industridepartementet 120605 Bidr t Tele-X-projektet 20% oförd. 43363 kkr, 80% förd. 173453 kkr enl uppg rymddelegation TRANSPSTD Kommunikationsdep. 60902 Transportstöd f Norrland m m Data från transponrådet TRANSPSTDG Kommunikationsdep. 60903 Transportstöd f Gotland Fört till 0980 TURISMSTD Jordbruksdepartementet 90902 Försöksverk. inom turism Fört till 7 kommuner Stöd till turism o rekreation
15 540 kr till 0180 för adm. en] Turistrådet UDDEPKT Arbetsmarknadsdepartementet 100227 Stöd till Uddevalla Industridepartementet Via LSt 120309 Lokstöd Uddevalla regionen Inkl 84/85 C11, Inkl 84/85 B18 UDDEVSTUD Utbildningsdepartementet 80310 Studiecirkelverks. i Uddevalla Fört till 1485 UNGDOMSLAG Arbetsmarknadsdep. 100217 Statsbidr. f ungdomslag Via LSt UNGDOMSORG Utbildningsdepartementet 80655 Bdr till ungdomsorg lokala verk- samhet Via LSt UNGORFERIE Utbildningsdepartementet 80656 Bidr t ungdomsorg ferieverksamh Enl föret utbetalningar UNGORGCENT Utbildningsdepartementet 80654 Bidr t ungdomsorg centr verks. Enl fört utbetalningar UNGORGLOK Utbildningsdepartementet 80655 Bidr t ungdomsorg lokala verks. Enl företagna utbetalningar UNIVFOUUtrikesdepartementet 30306 Styr. f u-landsforskning Forskning via SCB löner Socialdepartementetmm. 50103 Forskn.- o utvecklarb m.m. 50513 SBL: Centrallab.uppgifter 50805 Utvecklings-o försöksverksamh Utbildningsdepartementet 80207 Forskn. o centr. utvecklarb rn 80405 Lokalkostnader m m vid högsk 80407 Vissa särsk utg inom högsk mm 80408 Utb. för tekniska yrken 80409 Utbildn f adm. ek o soc yrken 80410 Utbildning för vårdyrken 8041 ] Utb f undervisningsyrken 80412 Utb f kultur— 0 inforrn.yrken 80413 Lok o individuella linjer mm 80415 Forskningsankn av gr.]ägg. mm 80416 Humanistiska fakulteterna 80417 Teologiska fakulteterna 80418 Juridiska fakulteterna 80419 Samh.vetensk.fakultetema 80420 Medicinska fakulteterna 80421 Odontologiska fakulteterna 80422 Farmaceutiska fakulteten 80423 Mat.-naturvetensk.fakultetem
80424 Tekniska fakulteterna 80425 Temaorienterad forskning 80428 Vissa särk utg f forskn.ändam. 80432 Naturvetensk. forskn.rådet mm 80433 Nationell halvledarforskning Fört till Linköping, Lund 0 Göteborg 80434 Del f vetensk o tekn inf.förs. 80437 Materiel m nr 80438 Kiruna geofysiska institut 80439 Inst f internationell ekonomi 80460 FoU-anslaget 80903 lnr o utr av lokaler vid högsk Jordbruksdepartementet 90701 Sverigeslantbruksuniversitet 90702 Lokalkosmader rn m 90704 Inredn och utrustn av lokal mm 90806 Miljövårdsforskning 90807 Övervakn av miljöförändr m m Bostadsdepartementet 110212 Byggnadsforskning 110215 Bidr t statens inst f byggfors 110216 SIBzutrustning Industridepartementet 120512 Energiforskning Medel till STU,TFB,BFR,NFR,EFN UTBRADIO Utbildningsdepartementet 80309 Utbildningsradion Äldre anslag Cl, fört till 0180 UTRPOLINST Utrikesdepartementet 30606 Forskningsverks Vid utrpolinst Förd på 0180 UTVFOND Industridepartementet 120212 Småföretagsutveckling 120213 Småföretagsutveckling Via LSt eller efter folkmängd, se län UTVFONDADM Industridepartementet 120213 Småföretagsutveckling Förd efter huvudort. Avser administr VARVSSTÖD Industridepartementet 120704 Räntestöd mm I varvsindustrin Fört till 1485,1480,1280,1080,182 Förd efter varvsanställda 120705 Förlusttäcknt följd av m nr 120706 Ränta o amort. på skuldebrev rn 120709 Kapiteltillsk Svenska Varv AB 1207101nlösen Skuld till Svenska Varv AB 12071 ] Avskrivningslån till varvsindustri 120716 Kap tillskott Svenska Varv VBIDRAGTDM Utbildningsdepartementet 80620 Vissa bidr t teater-, dans-,mm Enl reglbrev, fört kulturråd
Fört till 0180 Fört till 1214 (60%) 0 1282 (40%) VIS MUSEER Utbildningsdepartementet ZENITH Industridepartementet 80648 Bidrag till vissa museer 120219 Zenith täckande av förlust Enl fört kulturrådet 120712 Förlustgaranti Zenith AB VISSAARKIV Utbildningsdepartementet Eget anslag 83/84 G10+82l83 G21 80630 Bidrag till vissa arkiv Förd lika på 1280, 1480, 1485 Enl regl.brev, kont Kulturrådet ÄLDROMSORG Socialdepartementet VUXENUTB Utbildningsdepartementet 50701 Omsorg om äldre o handikappade 80301 Bidr t kommunal utb. för vuxna Omfattar 50701-50703, SCB drift Via SCB drift 5070] Bidrt social hemhjälp 80302 Utbildningskostnader Via SCB drift 80303 Undervisningsmateriel mm 50702 Bidrag till färdtjänst
Kommentarer om lån:
Enbart uppgifter om avvikelser från av LSt lämnade uppgifter eller då uppgifter saknats. I vissa fall har dock generella justeringar eller sammanslagningar gjorts (se ovan under fält).
01 UTVFOND skattat, se anm under fältet Merparten av uppgifter inom arbetsmarknadsområdet fördelat på kommuner efter folk— mängd baserat på uppgifter för arbetsmarknadsdistrikt. ARBSTARTEG skattat - förd efter samma percap—tilldelning som län 03 (0.0031 kkr/inv) UNGDOMSORG skattat utifrån percap—tilldelningen baserat på uppg från 15 län.
03 Ul VFOND skattat, se anm under fältet UNGDOMSORG sannolikt underskattat
04 UNGDOMSLAG förd efter folkmängd från länsuppg TEKOSTÖD förd efter tekosyssels. från länsuppg LÖNEBIDRAG förd efter folkmängd från länsuppg
05 UI VFOND, UI VFONDADM skattat, se anm under fältet REKRYTSTD, FLYTTBDR skattat baserat på medelvärden från andra län. UNGDOMSORG skattat utifrån percap-tilldelningen baserat på uppg från 15 län.
06 UTVFONDADM skattat, se anm under fältet AMUFLYKT fört till 0680 FLY'ITBDR, REKRYTSTD, ARBSTARTEG, UNGDOMSLAG, LÖNEBIDRAG förd efter folkmängd TEKOSTÖD förd efter syssels. inom teko AMUVERKSAM delat lika på 0680, 0684
07 UI VFONDADM förd helt till 0780
08 AMUVERKSAM delat mellan 0880 och 0882 FLY I'l BIDRAG, AMUVERKSAM, UNGDOMSLAG, LÖNEBIDRAG förd efter folk- mängd från länsuppg.
09 U I VFOND skattat, se anm under fältet
10 U 1 VFOND skattat, se anm under fältet
11 LÖNEBIDRAG avser 1985 års uppgifter
12 REKRYTSTD, UNGDOMSLAG förd efter folkmängd baserat på uppgifter om kom- mungrupper LÖNEBIDRAG uppgifter från 1985 TEKOSTÖD förd efter tekosyssels. baserat på uppgifter om kommungrupper
13 UTVFONDADM skattat, se anm under fältet UTVFOND anv LSts uppgifter under förvaltn. LÖNEBIDRAG förd efter folkmängd baserat på uppgifter för enbart 1380
14 UI VFOND skattat, se anm under fältet U ] VFONDADM förd på 1480,1485
15 U 1 VFOND, UI VFONDADM, se anm under fältet
16 UNGDOMSLAG skattat baserat på uppgifter från motsvarande länstyp LÖNEBIDRAG fär uppg länssumma på kommun efter folkmängd FLYT'I'BIDR skattat, baserat på uppgifter från andra län
17 UNGDOMSORG skattat, baserat på uppg från 15 län
18 U 1 VFOND, UI VFONDADM se anm under fältet LUVA M M förd på kommuner skattat, baserat på uppgifter på länsnivå 0 förd efter befolkning 7—16 år.
19 UI VFOND, UI VFONDADM se anm under tältet UNGDOMSORG skattat,baserat på uppg från 15 län
20
UTVFONDADM se anm under fältet
UNGDOMSORG skattat,baserat på uppg från 15 län LÖNEBIDRAG enl uppg från databasen för 1985 FLY'ITBIDR, AMUVERKSAM, REKRYTSTÖD, ARBSTARTEG samt UNGDOMS- LAG förd på kommuner efter folkmängd baserat på länsuppg. RUREGPROJ skattat
2] U ] VFOND, Ul VFONDADM se anm under fältet UNGDOMSORG skattat,baserat på uppg från 15 län
22 U I VFOND, Ul VFONDADM se anm under fältet UNGDOMSLAG uppg från databasen för 1985 UNGDOMSORG skattat, baserat på uppg från 15 län
23 U I VFONDADM, se anm under fältet AMUFLYKT, FLYTTBIDR, ARBSTARTEG, UNGDOMSLAG samt LÖNEBIDRAG kommunförd efter folkmängd baserat på uppg om länet. RUGLESBYGD kommunförd efter folkmängd, dock 50% av teknikspridning till 2380.
24 UTVFOND, UTVFONDADM se anm under fältet ARBSTARTEG skattat efter S:a percap som län 22 UNGDOMSLAG förd efter folkmängd STATVÄGDR, AMUFLYKT baserat på uppg från 1985
Kartor
Figurerna 2.1, 3.3, 4.1, 5.1, 6.1, 7.1, 12.2, 12.3, 12.4, 12.5 och 12.7.
Anm: Kartorna år producerade vid Lunds universitets datacentral.
E R U Beckman/Lenntorp
Figur 2.1. Geografin i politiken — de totalt kommunvis fördelade resursöverfö- ringama 1985/86. Kartan anger indexvärden baserade på kr/in vånare. Riksme- delvärdet (40 930 kr/invånare)=100.
E R U Beckman/Lenntorp
Figur 3. 3. Transfereringssamhället. Fördelningen baserad på kr/in vånare. Riks- medelvärdet (18 730 kr/invänare)=100.
E R U Beckman/Lenntorp
Figur 4.1. Servicesamhällets geografiska utfall baserat på kr/in vånare. Riksme- delvärdet (10 890 kr/invånare)=100
ERU
Beckman/ L ennt orp
Figur 5. 1. Komplexsamhällets geografiska utfall baserat på kmn vånare. Riksme- delvärdet (4 500 kr/invänare)=100.
E R U Beckman/Lenntorp
Figur 6. 1. Kompetenssamhällets geografiska utfall baserat på kr/invånare. Riks- medelövärdet (2 3.90 kr/invånare)=100.
E R U Beckman/Lenntorp
Figur 7.1. Reaktionssamhällets geografiska utfall baserat på kr/invånare. Riks- medelvärdet (4 420 kr/invänare)=100.
ERU
Beckman/Lenntorp
Figur 12.2. Resursöverföringar till individer baserat på krÅnvånare. Riksmedel- värdet (16 210 kr/invånare)=100.
ERU
Beckman/ L enntorp
Figur 12. 3. Resursöverföringar till företag baserat på kr/in vånare. Riksmedelvär- det (3 100 kr/invånare)=100.
ERU
Beckman/ L enntorp
Figur 12. 4. Kommuner som mottagare baserat på kr/in vånare. Riksmedelvärdet (8 450 kr/invänare)=100.
ERU
Beckman/ L enntorp
Figur 12.5. Staten som mottagare baserat på kr/invanare. Riksmedelvärdet (1 1 190 kr/invånare)=100.
ERU
Beckman/Lenntorp
Figur 12. 7. Organisationer som mottagare baserat på kr/invånare. Riksmedel- värdet ( 1 990 kr/invånare)=100.
Kronologisk förteckning
1. Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring stats- minister Olof Palme. C. . Beskattning av famansföretag. Fi. Integriteten vid statistikproduktion. C. Fasta Öresundsförbindelser. K. Samordnad länsförvaltning. Del 1: Förslag. C. Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. C. Vidgad etableringsfrihet för nya medier. U. UD:s presstjänst. UD.
9. Särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl. Fi. 10. Två nya treåriga linjer. U. 11. Hushållssparandet - Huvudrapport från Spardelega- tionens sparundersökning. Fi. 12. Den regionala problembilden. A. 13. Mångfald mot enfald. Del 1. A. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och rättsfrågor. A. 15. Storstadstrafik 2 — Bakgrundsmaterial. K. 16. Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. Fi. 17. Risker och skydd för befolkningen. Fö. 18. SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. C. 19.Regionalpolitikens förutsättningar. A. 20. Tullregisterlag m.m. Fi. 21.Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och klor. ME. 22. Censurlagen - en modernisering av biografförord- ningen. U. 23. Parkeringsköp. Bo. 24. Statligt finansiellt stöd? I. 25. Rapporter till finansieringsutredningen. I. 26. Kustbevakningens roll i den framtida sjööver- vakningen. Fi. 27.Forskning vid de mindre och medelstora högskolor- na. U. 28. Utbildningar för framtidens tandvård. U. 29. Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför 90-talet. U. 30. Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid tillsättning av professorstjänster. U. 31. Statens mät- och provstyrelse. I.
WSQMPPN
32. Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. ME. 33. Reformerad inkomstbeskattning - Skattereformens huvudlinjer. Del 1. — Inkomst av kapital. Del 2. - Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3. - Bilagor, expertrapporter. Del 4. Fi. 34. Reformerad företagsbeskattning — Motiv och lagförslag. Del 1. - Expertrapporter. Del 2. Fi.
35. Reformerad mervärdeskatt m.m. - Motiv. Del 1. — Lagtext och bilagor. Del 2. Fi. 36. lntlationskorrigerad inkomstbeskattning. Fi. 37. Utländska förvärv av Svenska företag - en studie av utvecklingen. I. 38. Det nya skatteförslaget - sammanfattning av skatte- utredningamas betänkanden. Fi. 39. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartlägg- ning och bedömning. S. 40. Datorisering av tullrutinema - slutrapport. Fi. 41. Samerätt och sameting. Ju. 42. Det civila försvaret. Del 1. Det civila försvaret. Del 2. Författningstext. Fö. 43. Storstadstrafik 3 - Bilavgifter. K. 44. Översyn av vapenlagstiftningen. Ju. 45. Standardiseringens roll i EFTA/EG - samarbetet. I. 46. Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. Fö. 47. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. S. 48. Energiforskning för framtiden. ME. 49. Energiforskning för framtiden. Bilagor. ME. 50. Stiftelser för samverkan. U. 51. Den gravida kvinnan och fostret - två individer. Om fosterdiagnostik. Om sena aborter. Ju. 52. Det statliga energiforskningsprogrammet — aktörer inom energisektorn. ME. 53. Arbetstid och välfärd. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. A. 54. Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar. S. 55. Fungerande regioner i samspel. A. 56. Fiskprisregleringen och iiskeriadministrationen. JO. 57. DO och Nämnden mot etnisk diskriminering — de tre första åren. 58.Undantagandepensionäremas ekonomi. S. 59.Nominering av redovisningskonsulter. C. 60.Huvudbetänkande från altemativmedicinkommittén. S. 61.Hälsohem. S. 62.Alternativa terapier i Sverige. S. 63.Värdering av altemativmedicinska teknologier. S. 64.Kommunalbot. C. 65. Staten i geografin. A.
Systematisk förteckning
J ustitiedepartementet
Samerätt och sameting. [41] Översyn av vapenlagstifmingen. [44]
Den gravida kvinnan och fostret - två individer. Om fosterdiagnostik. Om sena aborter. [51]
Utrikesdepartementet UD:s presstjänst. [8]
Försvarsdepartementet
Risker och skydd för befolkningen. [17] Det civila försvaret. Del 1. [42] Det civila försvaret. Del 2. Författningstext. [42] Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. [46]
Socialdepartementet
Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartläggning och bedömning. [39] Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. [47] Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar. [54]
Undantagandepensionäremas ekonomi. [58] Huvudbetänkande från altemativmedicinkommittén. [60] Hälsohem. [61] Alternativa terapier i Sverige. [62] Värdering av altemativmedicinska teknologier. [63]
Kommunikationsdepartementet
Fasta Öresundsförbindelser. [4] Storstadstrafik 2 — Bakgrundsmaterial. [15]
Storstadstrafik 3 - Bilavgifter. [43]
Finansdepartementet
Beskattning av fåmansföretag. [2] Särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl. [9] Hushållsparandet - Huvudrapport från Spardelega- tionens sparundersökning. [11] Kosmadsutveckling och konkurrens i banksektorn. [16] Tullregisterlag m.m. [20] Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervakning- en. [26]
Reformerad inkomstbeskattning
— Skattereformens huvudlinjer. Del 1. [33] - Inkomst av kapital. Del 2. [33] - Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3. [33] - Bilagor, expenrapporter. Del 4. [33]
Reformerad företagsbeskatming
- Motiv och lagförslag. Del 1. [34] - Expertrapporter. Del 2. [34] Reformerad mervärdeskatt m.m. - Motiv. Del 1. [35] - Lagtext och bilagor. Del 2. [35] Inflationskorrigerad inkomstbeskattning. [36] Det nya skatteförslaget - sammanfattning av skatte— utredningamas betänkanden. [38] Datorisering av tullrutinema - slutrapport. [40]
Utbildningsdepartementet
Vidgad etableringsfrihet för nya medier. [7] Två nya treåriga linjer. [10]
Censurlagen - en modernisering av biografförordningen. [221 Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. [27]
Utbildningar för framtidens tandvård. [28] Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför 90-talet. [29] Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid tillsättning av professorstjänst. [30] Stiftelser för samverkan. [50]
J ordbruksdepartementet Fiskprisregleringen och tiskeriadministrationen. [56]
Arbetsmarknadsdepartementet
Den regionala problembilden. [12] Mångfald mot enfald. Del 1. [13] Mångfald mot enfald. De] 2. Lagstiftning och rättsfrågor. [14] Regionalpolitikens förutsättningar. [19] Arbetstid och välfärd. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. [53] Fungerande regioneri samspel. [55] DO och Nämnden mot etnisk diskriminering — de tre första åren. [57] Staten i geografin. [65]
Systematisk förteckning
Industridepartementet
Statligt finansiellt stöd. [24] Rapporter till finansieringsutredningen. [25] Statens mät- och provstyrelse. [31]
Utländska förvärv av svenska företag - en studie av utvecklingen. [37] Standardiseringens roll i EFTA/EG - samarbetet. [45]
Civildepartementet
Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. [1] Integriteten vid statistikproduktion. [3] Samordnad länsförvaltning. Del 1: Förslag. [5] Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. [6] SÄPO — Säkerhetspolisens arbetsmetoder. [18] Nominering av redovisningskonsulter. [59] Kommunalbot. [64]
Bostadsdepartementet Parkeringsköp. [23]
Mil jö- och energidepartementet
Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och klor. [211 Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. [32] Energiforskning för framtiden. [48] Energiforskning för framtiden. Bilagor. [49] Det statliga energiforskningsprogrammet - aktörer inom energisektorn. [52]
