Statistikbehovet inom livsmedelssektorn vissa förslag till förändringar på kort sikt : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Statistikbehøvet inom

livsmedelssektorn

- kort

vissa till sikt

förslag förändringar på

U 1990:99

g M

Delbetänkande av livsmedelsstatistikutredningen

Statens offentliga utredning-ar

1990:99

Jordbruksdepartementet

inom

Statistikbehovet

livsmedels sektorn

- till kort sikt

vissa förslag förändringar på

Delbetänkande av

lilsmedelsstatistikutredningen

Stockholm 1990

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvalmingskontor ombesörja remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget

Kundtjänst

106 47 Stockholm

Tel 08/7 39 96 30

Telefax: 08/7 39 95 48

Publikationema kan också köpas i Infomaationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5. Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-10692-2 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-25OX Stockholm 1990

Till statsrådet och chefen för

jordbruks-

departementet

Genom beslut den 15 februari 1990 bemyndigade regeringen chefen att tillkalla en särskild utredare med uppför jordbruksdepartementet inom livsmedelssektom. gift att utreda statistikbehovet Med stöd av detta bemyndigande förordnades den 15 februari 1990 direktören Kristina Granlund som särskild utredare. Som sakkunniga förordnades fr. 0. m. den 23 maj 1990 avdelningschefen Hans Andersson, avdelningschefen Frithiof Billström, avdelningschefen Erik Brasch samt agr. lic. Gunnar Larsson. Som experter förordnades från samma tidpunkt universitetslektom Hans Andersson, avdelningsdirektören Jan Ingemansson, avdelningsdirektören Bengt Rundqvist, byråchefen Eje Sandqvist, agronomen utredaren Neil Bengt Sjöholm, byråchefen Margareta Sylvan-Johnson, Wikström samt statistikchefen Bernt Wilson. Från samma tidpunkt förordnades som sekreterare avdelningsdirektören Per Persson och som biträdande sekreterare departementssekreteraren Christina Göransson och avdelningsdirektören Rolf Selander. Utredningen, som har antagit namnet livsmedelsstatistikutredhärmed ett delbetänkande Statistikbehovet inom ningen, överlämnar livsmedelssektom - på kort sikt. vissa förslag till förändringar

Särskilt Gunnar Larsson. yttrande har lämnats av den sakkunnige

Stockholm i november 1990

Kristina Granlund

/Per Persson Christina Göransson Rolf Selander

Vissa

förkortningar

ÖCB Överstyrelsen för civil

beredskap SIND statens industriverk SCB statistiska centralbyrån SPK statens pris- och konkurrensverk AKU SCBs

arbetskraftsundersökning

CFAR centrala företags- och arbetsställeregistret DU SCBs

deklarationsundersökning

FoB

SCBs folk- och bostadsräkning handelns forskningsinstitut

HINK SCBs inkomstfördelningsundersökning

handelns utredningsinstitut HULK SCBs och livsmedelsverkets om hushållens

undersökning livsmedelsutgifter och kostvanor SCBs undersökning av hushållens utgifter

IoF SCBs inkomst- och

förrnögenhetsundersökning

JAK SCBs undersökning om jordbrukets arbetskraft JEU SCBs jordbruksekonomiska undersökning LBR SCBs lantbruksregister LRF Lantbrukamas riksförbund LUI Lantbrukets utredningsinstitut SHS Svensk husdjursskötsel SMR Svenska mejeriers riksförening

SNI svensk näringsgrensindelning

SOI Sveriges oljeväxtintressenter SSH Svensk spannmålshandel TSU SCBs undersökning av jordbmkamas och skulder

tillgångar Årsys SCBs årliga regionala sysselsätmingsstatistik

PM-index produktionsmedelsprisindex A-index avräkningsprisindex

PPI producentprisindex KPI konsumentprisindex NR

nationalräkenskapema

SOU statens utredningar

offentliga

LMU SOU 1987:44.

Livsmedelsutredningen

Innehåll Sid

Sammanfattning 1 direktiv och Utredningens genomforande Nuvarande statistikförsörjning

2.2.1 SCBs lantbruksregister (LBR) 2.2.2 SCBs objektiva skördeuppskattningar 2.2.3 SCBs deklarationsundersökning (DU) 2.2.4 SCBs jordbruksekonomiska undersökning (JEU) 2.2.5 Övriga undersökningar inom SCBs statistik-

program för Jord- och skogsbruk 2.2.6 Statistikproduktion vid SCB som faller inom

andra statistikprogram än Jord- och skogsbruk och som berör jordbruket

2.2.7 Statistik som berör jordbruket och som tas fram

av lantbruksstyrelsen och vissa

jordbruksnämnden,

andra statliga organ 2.2.8 Branschens statistik och regleringsföreningamas

statistik

2.3¶Livsmedelsindustrin 32

2. 3.1 Industri statistiken 2.3.2 Finansstatistiken 2.3.3 Statistik över prisutvecklingen i industriledet 2.3.4 Statistik som tas fram av olika bransch-

organisationer

2.4¶Livsmedelshandeln 36

2.4.1 SCBs inrikeshandelsstatistik 2.4.2 SCBs finansstatistik

2.4.3¶Sysselsättningsstatistik

2.4.4 Prisutvecklingen i livsmedelshandeln 2.4.5 HUI och HFI

2.4.6¶Övrigt

2.5¶Livsmedelskonsumtionen m.m. 40

2.5.1 Jordbruksnämndens konsumtionsstatistik och

statistik över näringsintag 2.5.2 Hushållens utgifter och kostvanor 2.5.3 Matkvalitet m.m.

av livsmedels-

Förändringar

m.m. 47

pol1t1ken

3.1¶En ny 47

livsmedelspolitik

3.1.1 Den generella inriktningen 3.1.2 Riktade åtgärder för att uppnå

beredskapsmålet,

det regionalpolitiska målet och miljömålet 3.1.3 Avregleringen för enskilda

produktionsgrenar

3.1.4¶Övergångsåtgärder

3.1.5 Regleringsekonomin

3.1.6¶Konsumentaspekter

3.1.7 Uppföljning

3.2¶Internationella 58

förändringar

3.3¶Reformer inom 60

angränsande politikområden

Allmänna överyä anden om

behovet av stat1st1 11vs-

inom

medelssektom kort sikt 63

på

4.1 Allmänt 63

4.2¶Statistikbehov för 65

jordbruket

4.2.1 Konsekvenserna på statistikbehovet av att

jordbruksprisöverläggningama upphört

4.2.2 Bedömningar av behovet av statistik för att kunna genomföra avregleringen och omställningsâtgärdema 4.2.3 Bedönmingar av behov av statistik för att följa upp konsekvenserna av reformen 4.2.4 Bedömningar av behovet av statistik för övriga ändamål

4.3¶Behov av konsumentstatistik och statistik

över industri- och handelsleden 80 4.3.1 Genomförande och uppföljning av den livsmedelspolitiska reformen 4.3.2 och det fortsatta arbetet Tidigare utredningar inför slutbetänkandet

4.3.3¶Utredningsarbetet generellt

Förslag

5.1 87

Inledning

5.2¶Jordbruksstatistik 88

5.2.1 Lantbruksregistret (LBR)

5.2.2¶Objektiva skördeuppskattningama

5.2.3 Den jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) 5.2.4 Deklarationsundersökningen (DU) 5.2.5 SCBs galt- och betäckningsstatistik 5.2.6 Lantbruksräkningama

5.2.7 Övriga undersökningar som omfattas av SCBs

Jord- och

skogsbruksprogram

5.2.8 Undersökningar vid SCB som ligger utanför Jord-

och skogsbruksprogrammet och som i något av-

seende berör jordbruket

5.2.9 Undersökningar m.m. vid andra myndigheter än

SCB

5.3¶Konsumentstatistik och statistik över industri och handel 95

Särskilt 97

yttrande

Bilaga Kommittédirektiven 99

Sammanfattning

I februari 1990 fick jag i uppdrag att som ensamutredare se över statistikbehovet inom livsmedelssektom. I enlighet med direktiven lämnas i detta delbetänkande förslag till nödvändiga förändringar på kort sikt för att kunna genomföra och följa upp den i juni 1990 av riksdagen beslutade livsmedelspolitiska reformen.

Det hittillsvarande arbetet kan delas in i följande faser:

- av nuvarande statistikproduktion och statistikan-

kartläggning

vändning

- av innehållet om en ny livsmedels-

genomgång i riksdagsbeslutet

politik 4

- val av kriterier för att bedöma det framtida statistikbehovet

- av nuvarande statistikproduktion på kort

förslag till förändringar

sikt.

Genomgående har jag behandlat jordbruket skilt från livsmedelsindustri, -handel och konsumtion.

Jag har inte funnit det motiverat att ta fram någon helt ny statistik för jordbruket. De framtida behoven täcks av den statistik som för närvarande tas fram. En del modifieringar och inskränkningar i denna statistik har jag dock bedömt som möjliga och lämpliga att göra mot bakgrund av de kriterier som ställts upp. I detta delbetänkande behandlas endast behoven av förändringar av statistikproduktionen under de närmaste 2-3 åren.

l den livsmedelspolitiska reformen har konsumentaspektema fått ökad tyngd. Vidare understryks de senare ledens betydelse för att uppnå främst konsumentmålet inom ramen för en ny livsmedelspolitik. När det gäller dessa senare led i livsmedelskedjan berörs inte de direkt av de övergångsvisa åtgärder som beslutats om, varför något förändrat statistikbehov inte föreligger i detta avseende. Däremot spelar industri- och handelsleden en viktig roll för att se till att de positiva effekterna av en avreglering av jordbruket kommer konsumenterna till del. Att följa reforrnens effekter på konsumtionen bedömer jag också som intressant. Mot bakgrund av de kontakter jag haft

med berörda myndigheter i detta avseende bedöms

inga förändringar

nödvändiga att genomföra på kort sikt för att kunna följa och analysera reformens effekter vad gäller framför allt och

prisutvecklingen

konkurrensförhållandena. Under utredningsarbetets gång har emellertid vissa brister i statistiken påtalats. Jag avser därför att under det fortsatta arbetet ytterligare utreda statistikbehoven avseende industri, handel och konsumtion. Den kartläggning av nuvarande statistikproduktion och statistikanvändning som jag gjort visar att undersökningarna inom SCBs statistikprogram Jord- och skogsbruk svarar för merparten av den statistik som tas fram för jordbruket. Inom som innedetta program varande budgetår beräknas kosta ca 48 milj. kr. belöper ca 90 % på de objektiva skördeuppskatmingama, lantbruksregistret, deklarationsundersökningen samt den jordbruksekonomiska undersökningen. En stor del av utredningens hittillsvarande arbete har ägnats åt behovsanalyser m.m. i anknytning till dessa undersökningar. Även statens jordbruksnämnd svarar för en inte oväsentlig statistikproduktion vilken främst omfattar prisstatistik (inkl. indexberäkningar). Jordbruksnämnden räknar med ca fyra årsarbetsverken för arbete som direkt sammanhänger med att ta fram statistik. Hittillsvarande användning av jordbruksstatistiken (inkl. vissa registeruppgifter) kan i huvudsak ruföras till en eller flera av följande briker: -

jordbruksprisreglering och -överläggningar

-

beredskap

-

miljö och landskapsvård

myndighetsutövning inkl. administration av olika stöd -

regleringsföreningamas exportplanering m.m.

- och

forskning, rådgivning utbildning

- internationell rapportering och intemationella jämförelser -

verksamhetsplanering inom olika branschföretag och

branschorganisationer

- allmän information. Efter att ha gått igenom användningsomrâdena har jag funnit att behovet för samt för administration m.m.

jordbruksprisöverläggningama

av för utfomijordbruksprisregleringen i hög grad varit styrande ningen av den beñntliga statistiken. Inte minst har detta gällt de större

Sammanfattning ll

undersökningarna inom SCBs Jord- och skogsbruksprogram. Min kartläggning av statistikproduktion och statistikanvändning inom livsmedelsindustri och livsmedelshandel visar att den specialstatistik som finns på detta område främst tas fram av privata branschinstitutioner. SCB tar här fram statistik som delar i finansstatistiken, industristatistiken och inrikeshandelsstatistiken. Dessa statistikprodukter används branscher sinsemellan eller för bl.a. för att jämföra betydelse i förhållande till den att belysa t.ex. livsmedelsindustrins totala industriproduktionen. i livsmedelsindustri och livsmedels-

När det gäller prisutvecklingen

handel tar SCB löpande fram ett antal indexserier. Detta underlag används bl.a. av SPK i samband med pris- och konkurrensbevakning. Statistiken över livsmedelskonsumtionen är av något annan karaktär än för de övriga leden. Nästan uteslutande avser konsumtionsstatistiken individer och hushåll vilket skiljer sig från övriga led där statistiken i första hand belyst företagens produktion, företagsstruktur etc. innebär bl.a. att jordbruket i princip Den nya livsmedelspolitiken skall vara underkastat samma villkor som övriga näringar. De interna tas successivt bort. Det hittillsvarande systemet med regleringama överläggningar mellan staten, konsumentföreträdare och företrädare för jordbrukama avskaffas. Konsumentaspekten ges en större vikt än tidigare. betonas vikten av att reformens effekter följs upp I riksdagsbeslutet från olika aspekter. Även den pågående internationella samordningen av livsmedelspolitiken berörs. Det är framför allt två huvudaspekter som jag sett som väsentliga att beakta utredningsarbete nämligen möjligheter att i föreliggande reformen samt möjligheter att följa upp effekterna av regenomföra formen. livsmedelspolitiska beslutet är också En viktig grundtes i det att jordbruket skall underkastas samma villkor som övriga näringar. Jag har tolkat det som att detta i princip även bör gälla statistikområdet. för valet av kriterier för att bedöma det framtida stat- Vägledande liga statistikbehovet har varit de två nu nämnda huvudaspektema. är att fånga in vad reformen får för konsekvenser i Speciellt viktigt olika led i livsmedelskedjan samt i konsumentledet. Till huvudkrite-

riema har jag gjort vissa kompletterande bedömningar vilka i huvudsak går ut på att ge viss prioritet åt statistikbehoven inom områdena miljö, beredskap, regionalpolitik och internationella jämförelser. Mina ställningstaganden vid val av kriterier innebär bl.a. att specifik statistik som branschen och forskningen behöver i princip inte bör belasta de statliga anslagen för att ta fram grundstatistik. Branschen resp. forskningen bör själva bekosta sin statistik. Jämfört med dagsläget leder mitt

ställningstagande till att anslagen

för statistikproduktion för jordbruket totalt sett bör minska i omfattning samtidigt som man bör sträva efter att få en mer utförlig statistisk information för efterföljande led. För de efterföljande leden har vissa översiktliga behovsinventeringar gjorts. Dessa behöver kompletteras och fördjupas innan jag är beredd att lämna några förslag. Jag återkommer till detta i slutbetänkandet. För jordbrukets vidkommande konstaterar jag att det inte behövs någon ny statistik för att kunna genomföra avregleringen och omställningsåtgärdema i den livsmedelspolitiska reformen. För att kunna följa reformens effekter för jordbruket har jag sett det som väsentligt att kunna belysa följande områden: - ekonomiska kalkyler för hela sektom och för grupper av gårdar - inkomster jordbrukamas från annat än jordbruk priser på produkter och produktionsmedel produktion -

företagsstruktur

fastighetspriser och fastighetsvärden investeringar i byggnader och maskiner - av förnödenheter

förbrukning

- arbetskraft. _ För närvarande finns en omfattande statistik som belyser resp. område. På det ekonomiska området finns sedan gammalt analysinstmment framtagna av lantbruksekonomiska samarbetsnämndens grupper. Jag bedömer att dessa med vissa anpassningar framdeles bör kunna användas för en utvärdering av reformens effekter på det ekonomiska området. För att följa reformens effekter bedömer jag dock att den nuvarande ekonomiska statistiken kan begränsas. När det gäller priser på produkter och produktionsmedel bedömer

Sammanfattning 13

jag det som viktigt att jordbruksnänmden även fortsättningsvis följer utvecklingen. Budgetanslaget för att undersöka skördarnas storlek omfattar närmare hälften av hela statistikprogrammet för Jord- och skogsbruk. För att följa reformens effekter är en så omfattande undersökning för att få fram skördeuppgifter inte nödvändig. Även under de närmaste åren kommer det att vara intressant att följa strukturutvecklingen för jordbruket. Nuvarande omfattning av lantbmksregistret bör därför inte ändras under de närmaste två åren. När det gäller fastighetsstatistik, investeringar i byggnader och anläggningar samt förbrukning av förnödenheter är nuvarande statistikproduktion relativt billig. Jag bedömer det som intressant att i huvudsak ha kvar statistiken för att i vissa avseenden belysa reformens effekter. En del neddragningar ser jag dock som motiverade att göra även på kort sikt. i Nuvarande arbetskraftsstatistik är omfattande och bör kunna minskas en del. Vissa arbetskraftsuppgifter är motiverade att ha kvar för att studera reformens effekter. När det gäller behov av jordbruksstatistik för övriga ändamål är det främst områdena miljö, beredskap, regionalpolitik och intemationella jämförelser som jag bedömer bör tillgodoses. Sammantaget bedömer jag att den statistik som kvarstår, sedan kriteriema för uppföljning av reformens effekter tillgodosetts, mer än väl täcker vad jag räknat till övriga behovsområden. Några behov av kompletterande förslag ser jag därför inte som nödvändiga att göra. Ett undantag är miljövård (inkl. landskapsvård) där en bättre samordning i framtiden bör ske mellan uppgiftsinsamlingen myndigheter emellan. Konsekvenserna av mina bedömningar har lett fram till en sammanvägd prövning av nuvarande statistikprodukter. I första hand har SCBs Jord- och skogsbruksprogram behandlats i vilket ingår merparten av den statligt finansierade statistiken på området. För 1991 har SCBs planering kommit så långt att jag bedömt det som olämpligt att göra några förändringar för detta år. För år 1992 bör en neddragning av resurserna för skördeskadeuppskattningama kunna göras. Detta gäller även de lantbruksekonomiska undersökningarna avseende undersökningsåret 1992. Anslaget till galt-och betäck-

14 Sammanfattning

ningsstatistiken bör slopas fr.o.m. den 1 juli 1991. Den nya jordbruksmyndigheten och branschen får bedöma behovet av demia undersökning inom ramen för de som beslutat.

övergångsåtgärder riksdagen

Formema för hur av skördeuppskatmingama och

neddragningarna

de jordbruksekonomiska undersökningarna skall gå till återkommer jag till i slutbetänkandet.

I övrigt anser jag att man bör slopa de utvidgningar av undersökningen om hushållens inkomster (HINK) som tidigare gjordes inför jordbruksprisöverläggningama för att belysa uppfyllelsen av inkomstmålet.

I syfte att ge en samlad och lättillgänglig bild över både omställningen och effektema på hela livsmedelssektom

av den livsmedelspolitiska reformen anser jag det nödvändigt att en samordning av den statistiska informationen görs. I det sammanhanget att konsument-

är det viktigt aspekterna och leden efter primärledet i större utsträckning lyfts fram än i dag. I dag tar flera myndigheter inom livsmedelsområdet fram eller bearbetar statistik att lantbruksekono-

i någon form. Jag föreslår miska samarbetsnämnden ges ett övergripande för

samordningsansvar uppföljningen samt att nämndens instruktion och sammansättning ändras.

1 direktiv och

Utredningens genomförande

Enligt direktiven till utredningen (dir. 1990:14, bifogas som bilaga till delbetänkandet) har utredningen till uppgift att utreda statistikbehovet inom livsmedelssektom. Utredningen skall enligt direktiven av det reformarbete som pågår på livsmedelsgöras mot bakgrund område såväl nationellt som internationellt samt med anledpolitikens ning av reformer inom angränsande politikområden som påverkar livsmedelssektom. är omfattande. Jag har inför överlämnandet

Utredningsdirektiven

delbetänkande därför, i enlighet med direktiven, konav föreliggande centrerat mig på vilka förändringar som bedöms nödvändiga på kort sikt för att kunna den nya livsmedelspolitiken och för att

genomföra

snabbt kunna utvärdera effekterna av den nya politiken. För att kunna ta ställning till nödvändiga förändringar på kort sikt har jag gjort en kartläggning av den statistik som i dag produceras med anknytning till livsmedelssektom av SCB, fackrnyndigheter, organisationer En sammanfattning av denna kartoch näringen själv. redovisas i detta delbetänkande. Jag har mot bakgrund av

läggning

(prop. 1989/902146, JoU riksdagens beslut om en ny livsmedelspolitik

från kartläggningsarbetet haft

25, rskr. 327) och med utgångspunkt kontakter med berörda och intressenter för att kunna ta

myndigheter

ställning till nödvändiga förändringar i statistikproduktionen på kort sikt.

2¶Nuvarande statistikförsörjning

mom lrvsmedelssektom

2. 1 Allmänt

För närvarande finns en omfattande statistik som belyser olika förhållanden En stor del av denna statistik har motii jordbruksledet. verats av de krav på underlag som ställts till följd av den förda jordbrukspolitiken, främst prisregleringen på jordbruksprodukter. Statistikproduktionen avseende industri- och handelsleden är inte lika omfattande som för primärledet. Kraven på statistik när det gäller dessa senare led har i stort överensstämt med de krav på statistik som samhället ställer för övriga industri- och servicenäringar. I följande delavsnitt ges en beskrivning över nuvarande statistikproduktion för primärledet, industri- och handelsleden och den mer konsumentinriktade statistiken (konsumtion, kost och hälsa m.m.) samt den viktigaste nuvarande användningen av denna statistik. Statistik som berör trädgârdssidan kommer inte att tas upp i detta delbetänkande.

-

2.2¶Primärproduktion egentligt jordbruk

produceras av SCB inom ramarna Merparten av jordbruksstatistiken för det speciella statistikprograrn som benämns Jord- och skogsbruk. Totalt omspänner detta program inemot ett 20-tal statistikprodukter. Kostnadsmässigt varierar produkterna från några tiotal tusen kronor till närmare 20 miljoner. En del statistik grundar sig på intennittenta undersökningar. För budgetåret 1990/91 har för statistikprogrammet Jord- och skogsbruk anslagits ca 48 milj. kr. De objektiva skördeuppskattningama, lantbruksregistret (LBR), deklarationsundersökningen för jordbrukare (DU) och den jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) svarar tillsammans för ca 90 % av de totala årskostnadema för Jord- och skogsbruksprogrammet. Uppoch användning av dessa undersökningar behandlas var för

läggning

2.2.1-2.2.4. Övriga undersökningar som omfattas av sig i avsnitten

18 Kapitel 2

SCBs Jord- och skogsbruksprogram behandlas i avsnitt 2.2.5. Utöver de statistikprodukter som omfattas av Jord- och skogsbruksprogrammet producerar SCB också arman statistik som till vissa delar berör jordbmket. En redovisning av denna statistik återfinns i avsnitt 2.2.6. Statens jordbruksnänmd och lantbruksstyrelsen gör en del statistiska som berör jordbruks- och konsumentleden. Detta

sammanställningar

behandlas i avsnitt 2.2.7. Viktiga statistikproducenter är också branschföretagen inom livsmedelssektom. Som framgår av avsnitt 2.2.8 omfattar branschföretagens statistik i första hand produktionsuppgifter.

2.2.1 SCBs lantbruksregister (LBR)

LBR är en totalundersökning och omfattar samtliga jordbruksföretag med mer än 2 hektar åkermark. Även vissa större animalieproducenter och trädgårdsföretag med mindre än 2 hektar åker ingår. LBR genomförs årligen och avser huvudsakligen uppgifter en viss dag i juni. Bl.a. insamlas uppgifter om grödfördelning och antal djur av olika slag. Undersökningsblanketten har hittills inte ändrats mycket mellan uppgifter tas in. Under de senaste åren åren. En del tillfälliga har dessa bl.a. omfattat getter, maskiner och anläggningar samt syssel-

satta på företaget.

Uppgiftsblanketten fastställs av SCB i samråd med jordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen. I senaste LBR ingick ca 100 000 jordbrukare. Bortfallet i undersökningen är mycket litet (ca 0,1 %). Kostnaden för undersökningen uppgår till ca 13 milj. kr. Under de senaste åren har LBR använts som utbetalningsgrund för de direktstöd till animalie- och vegetabilieproducenter som betalades ut i december 1989 och juni 1990 och som planeras att betalas ut i december 1990. 1990 års LBR planeras också utgöra huvudunderlag i det s.k. stödregistret som jordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen avser att upprätta under vintern 1990/91. LBR användes fram till våren 1990 som ett av flera underlag för att beräkna jordbrukamas inkomster i den s.k. normkalkylen. (Norrnka1-

Kapitel 2 19

till att belysa jordbrukets intäkter och kostnader under kylen syftar om väderleksförhållanden). I samband med

antagande genomsnittliga

att upphört har detta användnings-

jordbruksprisöverläggningama

område fallit bort. Utöver som utbetalningsgrund för direktstöd kan den användningen nuvarande användningen av LBR sammanfattas i följande punkter: - som ram för ett flertal tillfälliga och permanenta urvalsundersök-

skördeuppskattningama, DU och J EU)

ningar (bl.a. de objektiva - för att följa strukturutvecklingen m.m. i ett allmänt jordbruks-

politiskt perspektiv

- för lantbmksnämndemas rådgivande och myndighetsutövande funktioner - som allmän inforrnationskälla

- för jordbrukets blockorganisation

- för skördeskadeskyddet - för nationalräkenskapema (NR)

- för viss beredskapsplanläggning

- för vissa tillfälliga studier och utredningar inom forskningens, utbildningens och myndigheternas områden.

i

2.2.2¶SCBs objektiva skördeuppskattningar

De är en urvalsundersökning med

objektiva skördeuppskattningama

huvudsyfte att bestämma skördens storlek för slåttervall, spannmål och potatis. Urvalets storlek är ca 4 600 företag med mer än 5 hektar åker. Undersökningen genomförs på så sätt att olika provytor väljs ut och skördas under Speciellt för undersökningen anväxtodlingssäsongen. ställd ombesörjer detta arbete. Arbetet leds av s.k. provyte-

personal

ledare som är tjänstemän på lantbruksnärrmdema. Undersökningen genomförs varje år. Urvalet av företag dras från LBR. För 1990/91 beräknas SCBs kostnader för undersök-

budgetåret

ningen till ca 19 milj. kr. Till de skördeuppskattningama har ett flertal tillfälliga

objektiva

knutits. Exempel på sådana undersökningar är användundersökningar ningen av bekämpningsmedel, användningen av handels- och stallgöd-

20 Kapitel 2

sel, såtidpunkter samt utsädessorter.

Även preliminära uppgifter om höstsådda arealer och grödfördelningar tas fram genom de objektiva skördeuppskattningama.

Uppgifter från undersökningen användes fram till våren 1990 för att beräkna jordbrukets vegetabilieinkomster i norrnkalkylen. Denna användning är inte längre aktuell i och med att prisöverläggningama upphört.

Den nuvarande användningen kan sammanfattas i följande punkter: - för beräkning av nonnskördar, som används för skördeskade-

skyddet, för beräkning av ersättningar vid produktionsbe-

gränsning, modellgårdskalkyler m.m. - för lantbruksnämndema i deras rådgivning

- för att beräkna vissa poster i NR-kalkylen samt för att beräkna

vissa vägningstal i avräkningsprisindex (A-index) - för viss beredskapsplanläggning - för exportplanering och prisreglering - för viss forskning och utbildning - för internationell rapportering - för verksamhetsplanering inom vissa branschorgan.

2.2.3 SCBs deklarationsundersökning (DU)

Deklarationsundersökningen för jordbrukare baseras på ett slumpmässigt urval av jordbruksföretag från LBR. Primäruppgiftema hämtas från jordbrukamas självdeklarationer. Underlaget innehåller uppgifter om bl.a. olika inkomst- och utgiftsposter för ingående jordbruksföretag samt även inkomster från annat än jordbruk (tjänsteinkomster m.m.). För att få fram vissa delkostnader har SCB inlett ett samarbete med LRF Konsult vilket innebär att vissa aggregerade data i LRF Konsults kundregister utnyttjas i DU.

Skattereformen år 1991 innebär att uppgiftsunderlaget från deklarationsblankettema blir knapphändigare än tidigare. För att bemöta detta har inom utredningens ram kontakter tagits med LRF Konsult. Dessa kontakter har syftat till att utreda möjligheterna till en vidareutveckling av det sedan tidigare inledda samarbetet. I kapitel 4 kommer detta att behandlas ytterligare.

Kapitel 2 21

För närvarande arbetar SCB med den DU som avser 1989 års inkomster och utgifter. Totalt ingår ca 6 430 företag i urvalet. Kostnaden beräknas för 1990/91 till ca 4,5 milj. kr. Urvalet i un-

budgetåret

sker redovisdersökningen förnyas varje år med l/3. Sedan år 1984 också efter företagens driftsinriktning och standardiserat arningen

betsbehov enligt det s.k. typklassiñoeringssystemet.

Nuvarande användning sammanfattas i följande punkter: och vissa vägningstal i - för att beräkna vissa poster i NR-kalkylen

det s.k. produktionsmedelsprisindex (PM-index)

- fristående underlag för att belysa den ekonomiska utvecklingen och olika storleksgrupper etc. regionalt på - för att beräkna flertalet inkomst- och utgiftsposter i de s.k.

modellgårdskalkylema

studier, bl.a. lantbmksekono- - som underlag för en del tillfälliga miska samarbetsnämndens studie 1988-1989 av deltidslant-

år

brukets struktur och betydelse - som allmänt infonnationsmaterial för att följa den ekonomiska utvecklingen för jordbruket som helhet och för jordbrukarfamiljerna - för viss forskning och utbildning. användes fram till våren 1990 som ett av flera under-

DU-uppgifter

normkalkylens inkomstsida. lag för att beräkna

2.2.4 SCBs jordbruksekonomiska undersökning (JEU)

Den undersökningen redovisar inkomst- och

jordbruksekonomiska

lönsamhetsförhållandena för ett mindre urval av företag. Bakgrundsmaterialet utgörs i huvudsak av bokföringsmaterial. För att få in uppgifterna köper SCB tjänster från LRF Konsult. Deltagande jordbrukare ersätts för sina merkostnader. Förutom ekonomiska uppgifter insamlas också uppgifter om arbetsförbrukning. som används i JEU är detaljerad. Förändringar i Den kontoplan enskilda nivå än i DU. poster kan avläsas på en mer detaljerad JEU genomförs varje år. Ingående gårdar väljs ut slumpmässigt från LBR. Undersökningen omfattar numera endast vissaföretagsefter driftsinriktning och storlek. JEUs urvalsgrupper avgränsade

22 Kapitel 2

plan omfattar för närvarande ca 900 gårdar brutto (inkl. bortfall och avgångar). Bortfallet är relativt stort (ca 30 %).

Kostnaden för undersökningen uppgår till ca 4,5 milj. kr. Den nuvarande användningen sammanfattas i följande punkter:

- för att beräkna balansposter och vissa kostnadsposter i de s.k.

modellgårdskalkylema

- för att beräkna vissa poster i NR-kalkylen och vissa vägningstal i

PM-index - för viss forskning och utbildning. JEU-kalkylema har tidigare bearbetats av lantbruksekonomiska

samarbetsnämndens inkomstgrupp och redovisats vid jordbrukspris-

överläggningama.

2.2.5 Övriga undersökningar inom SCBs statistik-

program för Jord- och skogsbruk

Årsväxtrapporteringen

Denna statistik visar de s.k. ortsombudens uppskattningar av den kommande skördens storlek. Jordbruksnämnden och

regleringsföreningen

Svensk sparmmålshandel (SSH) använder uppskattningma för att göra beräkningar över spannmålsskördens storlek tidigt på hösten. Utfallet av beräkningarna ligger bl.a. till grund för att bedöma hur ston överskottet blir och därmed hur stora kvantiteter som kan behöva

exporteras.

Kostnaden för undersökningen uppgår till ca 80 000 kr. per år.

Försäljning av handelsgödsel och kalk

Undersökningen baserar sig på uppgifter från tillverkare och importörer. Förutom SCB arbetar även jordbruksnämnden med denna un-

dersökning.

Statistiken har intresse inom följande områden:

- inom miljöområdet för att mäta kemikalieanvändningen i jord-

bruket samt för att beräkna

avgifter på handelsgödsel

Kapitel 2 23

- inom beredskapsplaneringen för att studera produktionseffekter kväveförbrukning till en krisnivå av en sänkning av nuvarande - som beräkningsunderlag i NR-kalkylen (posten handelsgödselkostnader) och som vägningstal i PM-index - för att följa marknadsutvecklingen för olika gödselmedel. Kostnaden för undersökningen uppgår till ca 60 000 kr. per år.

Byggnadsverksamhet inom lantbruket

Statistiken är knuten till LBR och visar antalet ny-, till- och ombygglagerbyggnader och maskinhus samt anläggningar i da djurstallar, Användningen av uppgifterna torde för närvarande dessa byggnader. och jordbruksnärnndens utredning om vara liten. I lantbruksstyrelsens vilken under åren 1989-1990, andjurskyddsâtgärder, genomfördes vändes vissa uppgifter som underlag för uppskattningar av antal djurplatser som kan komma att beröras av olika åtgärder. En undersökning som har viss anknytning till LBRs nybyggnadsstatistik är lantbruksstyrelsens och Svenska mejeriemas riksförenings (SMR) undersökning om kapacitetsutnyttjande och planer inom mjölkinformation för främst branproduktionen. Syftet är att ge allmän schens behov. Undersökningen är LBR-baserad. Kostnaden för SCBs nybyggnadsstatistik uppgår till ca 120 000 kr. per är.

Galt- och betäckningsstatistiken

SCB har ett s.k. Varje månad tillfrågas företagen i

galthållarregister.

detta register om antalet galtar och suggbetäckningar. Uppgifterna används av jordbruksnämnden och branschföretagen för prognoser

över fläskproduktionen.

Undersökningen bekostas till ungefär lika delar av SCB och regle- Svensk kötthandel. Totalkostnaden uppgår till ringsföreningen ca 1,2 milj. kr.

24 Kapitel 2

Jordbrukets arbetskraft (JAK)

JAK är en arbetskraftsundersökning som baserar sig på ett LBR-urval av 1 000 företag. Resultaten från undersökningen har använts i det tidigare nämnda deltidsprojektet (avsnitt 2.2.3) och i SCBs studie över jordbrukets infrastruktur år 1989. Övrig användning är troligen liten. Undersökningen omfattar även sysselsättning utanför företaget. Uppgiftsunderlaget medger att volymsiffror går att räkna fram över jordbrukets totala arbetsvolym.

Undersökningen utförs fr.o.m. år 1987 interrnittent vart tredje år. För närvarande pågår en undersökning avseende år 1990. Kostnaden vid varje undersökningstillfalle uppgår till ca 1,3 milj. kr. (räknat i 1990 års priser).

Lantbruksräkningama

Lantbruksräkningama kan ses som utvidgningar av den årliga LBR. Utvidgningama innebär i huvudsak att uppgifter samlas in via fastighetstaxeringen för fastigheter taxerade som jordbruksfastighet och med högst 2 hektar åker. För merparten av dessa fastigheter är skogsbruksdelen den dominerande inkomstkällan.

I samband med lantbruksräkningen görs också en utvidgad uppgiftsinsamling för företag i den ordinarie LBR-populationen.

Uppgifterna från lantbruksräkningama är i första hand intressanta för institutioner och myndigheter som sysslar med skogsfrågor.

Lantbmksräkningama genomförs intennittent vart 5-7:e år. Nästa undersökning planeras att avse år 1992. Varje undersökningsomgáng kostar ca 4,5 milj. kr. (räknat i 1990 års prisnivå).

Jordbrukarnas tillgångar och skulder

Statistiken syftar till att ge en detaljerad och

beskrivning av tillgångar skulder samt kapitalförsörjningen inom jordbruket. Undersökningen utgår från uppgiftsunderlaget i ordinarie DU.

Statistiken har främst använts i samband med olika jordbrukspo-

Kapitel 2 25

litiska rörande kapitalförsörjningen till jordbruket. Den ger

åtgärder

också allmän information om förmögenhetsförhâllandena inom jord- Denna information har visst intresse. Även

bruket. jordbrukspolitiskt

banker och kreditinstitut använder statistiken. Undersökningen utförs intennittent vart femte år. Nästa undersökförhållandena den 31 december ning planeras till år 1993 (avseende 1992). Kostnaden beräknas till ca 1,3 milj. kr. (räknat i 1990 års prisnivå).

Drivmedelsundersökningen

Statistiken visar förbrukningen av bensin, fotogen, diesel och eldningsolja med regional uppdelning. Undersökningen genomförs ungefär användes vid framtagandet av ett vart tredje år. Statistiken mycket för jordbruket för ett antal år sedan. Fortnytt ransoneringssystem farande finns visst (i samband med kvotering av beredskapsintresse drivmedel till olika samhällssektorer). Statistiken används också till vissa internationella sammanställningar. Kostnaden för undersökningen kan beräknas till ca 500 000 kr.

(räknat i 1990 års prisnivå) vid varje undersökningstillfälle.

2.2.6 vid SCB som faller inom andra

Statistikproduktion

än Jord- och skogsbruk och som statistikprogram

berör jordbruket

SCB också ett antal undersökningar som berör flera sek-

genomför

följande rubriker betorer där jordbruket ingår som en del. Under skrivs dessa produkter översiktligt.

Gödsel- och bekämpningsmedelsundersökningarna

Inom statistikprogrammet miljövård genomförs bekämpningsmedelsoch är knuten till

gödselrnedelsundersökningar. Uppgiftsinsamlingen

26 Kapitel 2

de objektiva skördeuppskattningama. Statistiken används bl.a. av naturvårdsverket.

F03, Årsys, och AKU

Undersökningarna folk och bostadsräkningen (FoB),

den årliga regio-

nala sysselsättningsstatistiken och (Årsys) arbetskraftsundersökningen

(AKU) visar hela

befolkningens sysselsättning där jordbruket ingår som en av flera sektorer. Statistiken används i ett flertal

sammanhang för att belysa fördelningen av antalet förvärvsarbetande mellan olika sektorer, regioner m.m.

F astighetstaxeringen

SCB sammanställer uppgifter från den allmänna

fastighetstaxeringen.

Jordbruksnämnden och lantbruksekonomiska samarbetsnämnden har använt dessa uppgifter

i olika kalkyler (bl.a. NR- och den s.k. totalkalkylen) för att rensa bort bostadens och skogens andel i vissa DUposter.

Lagfartsstatistiken

Statistiken visar antal omsatta

jordbruksfastigheter per år. Uppgifter om försäljningspriser insamlas också.

Statistiken används i JEU för att beräkna ett realt resultat.

Sveriges

lantbruksuniversitet, lantbruksstyrelsen och lantbruksnämndema använder statistiken för flera olika syften (studier,

rådgivning, jordför-

värvsprövning m.m.).

HINK och loF

Inkomstfördelningsundersökningen (HINK) och inkomst- och förmö-

genhetsundersökningen (loF) är ekonomiska undersökningar som be-

Kapitel 2 27

för löntagare och företagare. Framför allt lyser inkomstförhållandena HINK roll i lantbruksekonomiska samarhar spelat en framträdande betsnämndens kalkyler som också presenterats vid (inkomstgruppens) överläggningama. För att tillgodose behovet av tillförlitliga uppgifter kalkyler har HINK-urvalet förstärkts för kategoför inkomstgruppens rierna och jordbmkare. Även antalet undersökningssmåföretagare variabler har utökats. Kostnaderna för dessa förändringar inom ramen för det totala till HINK har beräknats till drygt anslaget 1 milj. kr.

2.2.7 Statistik som berör jordbruket och som tas fram lantbruksstyrelsen och vissa av jordbruksnämnden, andra statliga organ

I anknytning till den verksamhet som jordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen bedriver framtas en del statistik. Dessa statistikprodukter redovisas nedan.

Jordbruksnämndens och lantbruksekonomiska samarbets-

prisstatistik

nämndens indexberäkningar

Jordbruksnämnden samlar fortlöpande in priser från branschföretag Detta underlag används för indexberäkningar och för och föreningar. att beräkna intäkter och kostnader i NR-kalkylen. Jordbruksnämndens roll i modellgårdskalkylema. I övprisstatistik spelar också en viktig bland företag och rigt har prisstatistiken en ganska bred användning i samband med kalkylering m.m.

forskningsinstitutioner

Jordbruksnämnden beräknar resursbehovet för till

prisstatistiken

ca fyra årsarbetsverken.

Köttbesiktnings- och klassificeringsstazistik

Statistiken som insamlas via statens livsmedelsverk och jordbruksnämnden används för att beräkna inkomster av animalier i NR-

jordbruksnärnndens kon-

kalkylen. Vissa uppgifter används också till

28 Kapitel 2

sumtionsberäkningar. Som underlag för prognoser m.m. används statistiken en hel del av branschen.

Arbetet med att få fram grunduppgifter bekostas av branschen. För jordbruksnämndens del beräknas resursbehovet till ca 0,3 årsarbetsverken.

Jordbruksnämndens förmalningsstatistik

Statistiken visar kvantiteter handels- och löneförmalt vete och råg m.m. med 3 månaders eftersläpning. Statistiken framkommer som en biprodukt till jordbruksnämndens kvarnkontoll och resursbehovet för själva statistikproduktionen är närmast försumbart.

Uppgifterna används bl.a. för konsumtionsberäkningama.

Jordbruksnämndens maskinenkât

Uppgifter över investeringar i maskiner

och redskap insamlas årligen av jordbruksnämnden. Uppgifterna används för:

-

beräkning av vägningstal i PM-index - internationell rapportering - av marknadsandelar

bedömning (branschintresse) -

bestämning av avskrivningsplaner i NR-kalkylen.

Resursåtgången för jordbruksnämnden kan beräknas till ca 0,1 årsarbetsverken.

Lantbruksverkets verksamhetsstatistik

Statistiken visar hur många ärenden av olika slag som handlagts inom verket. Bl.a. återfinns uppgifter om antal beviljade och avslagna jordförvärvsärenden med regional uppdelning. Uppgifterna erhålls i samband med den ordinarie verksamheten.

Kapitel 2 29

i

Lantbruksstyrelsens fodermedelskontroll

I samband med den s.k. foderrnedelskontrollen sammanställer lantöver sålda kvantiteter foderblandningar och bruksstyrelsen uppgifter proteinfoder m.m. ej ingående i foderblandningar. Jordbruksnänmden använder för att beräkna köpfoder-

uppgifterna

medelskostnadema i NR-kalkylen, för indexberäkningar samt till sammanställningar för internationell statistik. I övrigt används uppgifterna för att följa marknaden samt av företag inom fodermedelsbranschen. Lantbruksstyrelsen och jordbmksnämnden räknar inte med någon särskild för statistiken. Uppgifterna tas fram i samband resursåtgång med den ordinarie verksamheten med foderrnedelskontrollen.

Kemikalieinspektionen.: statistik över bekämpningsmedel

Statistiken visar försäljningen av olika preparat kalenderårsvis. Anför handelsvändningen är ungefär densamma som tidigare beskrivits

gödselstatistiken.

Statens utsädeskontroll

Statistiken, som framkommer som en följd av verksamheten, visar kvantiteter statsplomberat utsäde av olika slag och används av branschen och jordbruksnämnden i samband med NR-kalkylen.

2.2.8 Branschens och regleringsföreningarnas statistik

Huvuddelen av den statistik branschen och regleringsföreningama tar fram berör produktion av olika vegetabilie- och animalieprodukter. Statistiken framkommer oftast som en biprodukt till den ordinarie verksamheten. I det följande redovisas den viktigaste branschstatistiken.

30 Kapital 2

Tillverkning av Mejeriprodukter, SMR

Statistiken visar inleverans av mjölk och totalproduktion av olika mejeriprodukter med viss regional uppdelning. Tidseftersläpningen är kort.

Statistiken används av jordbruksnänmden för marknadsbevakning samt till försörjningsbalanser (konsumtionsberäkningar, beredskapsplanläggning). Tidigare användes den också som underlag för att fördela kompensationsbelopp till jordbruket som prishöjningar på jordbruksprodukter

Seminverksamhet, Svensk Husdjursskötsel (SHS)

Statistiken visar antalet djur anslutna till seminverksamheten och används i första hand av branschen själv.

Djursjukdomar, SHS

Statistiken visar förekomsten av olika djursjukdomar på basis av bl.a. distriktveterinäremas verksamhet. Statistiken används för rådgivning på djurhälsovårdens område.

Leveransstatistik, Svensk spannmålshandel (SSH)

Statistiken visar hur stora kvantiteter spannmål jordbrukama levererat månad för månad.

Statistiken används av jordbruksnämnden för att upprätta brödsädsoch foderbalanser. Dessa används för:

- internationell rapportering - för

försörjningsbalanser beredskapsändamål

-

överskottsberäkningar - av kostnader för överskottet

beräkning -

beräkning av vissa poster i NR.

Kapitel 2 31

SSH använder för att beräkna inlösenkvantiockså själva uppgifterna tetema hembudsdagen.

Avkastning m.m., SHS

SHS statistik visar olika förhållanden hos kontrollerade besättningar på låg detaljnivå (avkastning, raser m.m.). För mjölkkor ingår ungefar 50 % av antalet besättningar och 75 % av antalet djur i kontrollen. Statistiken används främst av branschen. För andra djurslag än mjölkkor är anslutningen till kontrollen låg och statistiken har inte heller någon mer omfattande användning annat än för berörda branscher.

Produktion m.m. av oljeväxter, Sveriges oljeväxtintressenter (S01)

SOIs statistik på oljeväxtsidan. Den omfattar kompletta är utförlig försörjningsbalanser och används bl.a. för beräkning av oljeväxtintäkter i NR-kalkylen samt för beräkning av exportkostnader. I övrigt används den av branschen.

Lantbrukets utredningsinstituts (LUI) äggstatistik

LUI gör sammanställningar över partihandelns försäljning av äggproduktionen.

LRF Konsults statistik

LRF Konsult gör varje år kalkylsammanställningar som baserar sig på uppgifter från företagets datakundregister. Statistiken syftar i första hand till att kunderna om den allmänna lönsamhetsutveck-

informera

lingen i jordbruket för olika kundkategorier.

32 Kapitel 2

2.3¶Livsmedelsindustrin

Statistik som belyser förhållandena inom livsmedelsindustrin tas fram av SCB och i viss utsträckning av företagen inom livsmedelsbranschen. För SCBs del görs inga specialundersökningar av livsmedelsindustrin utan statistiken på detta område framkommer som delar i ñnansstatistiken och industristatistiken. I speciella indexserier belyser SCB också prisutvecklingen i vissa led av livsmedelskedjan.

Till sin uppläggning är SCBs statistik för livsmedelsindustrin ganska olik den för jordbruket. Detta förklaras till en del av att det finns stora skillnader i produktionsförhållandena i primärledet jämfört med livsmedelsindustrin. Jordbruket kännetecknas av att produktionen endast omfattar ett fåtal råvaror och att företagen är många och relativt små med ofta olikartade produktionsförutsättningar. Inom livsmedelsindustrin, till vilken traditionellt räknas bl.a. mejeri-, slakteri-, chark-, kvam- och bageriindustrin är företagen däremot i allmänhet stora, produktionsförutsätmingama relativt likartade och varusortimentet mer komplext.

En annan förklaring till skillnaderna är att statistiken för primärledet till stor del styrts av de krav främst jordbruksprisregleringen ställt. Med undantag för den förädlingsindustri som omfattats av jordbruksprisregleringen har statistiken för livsmedelsindustrin i huvudsak haft till syfte att jämföra branscherna sinsemellan eller att belysa livsmedelsindustrins betydelse i förhållande till den totala industriproduktionen.

I avsnitten 2.3.1 och 2.3.2 kommer den statistikproduktion som ingår i industristatistiken och ñnansstatistiken och som berör livsmedelsindustrin kortfattat att beskrivas. I avsnitt 2.3.3 redovisas SCBs statistik över prisutvecklingen i industriledet och i avsnitt 2.3.4 branschens statistik på området.

2.3.1 Industristatistiken

Livsmedelsindustrins alla delbranscher utom fristående styckningsföretag ingår i industristatistiken. De statistikuppgifter som erhålls om livsmedelsindustrin är följande:

Kapitel 2 33

- antal arbetsställen, även storleksgrupperade

- antal sysselsatta, även storleksgrupperade

- saluvärde - förädlingsvärde - och dessas relativa andel av saluvärdet

produktionskostnader

- förbrukning av bränsle - utveckling samt

produktionsvolymindex, produktionsvolymens

förändring i produktionsvolym per sysselsatt och per arbetstimme

(produktivitetsutvecklingen)

- av varor fördelade enligt tulltaxa.

produktion

redovisas i 6-siffrig SNI-nivå (svensk nä-

Uppgifterna princip på

Även regional statistik baserad på industristati-

ringsgrensindelning).

stikens kan erhållas. Arbetsställen med minst fem anställda uppgifter SCB klassiñcerar vidare arbetsställen till en viss näringsgren

ingår.

med utgångspunkt från de produkter som produceras vid arbetsstället. Om är fördelad förs arbetsstället till produktionen på flera produkter den bransch som har den största andelen av det totala saluvärdet för

arbetsstället (det s.k. mestkriteriet). generellt är att med sin breda upplägg- Syftet med industristatistiken ning vara en grundläggande informationskälla för samtliga som är intresserade av data rörande svenskindustri. Statistiken används bl.a. i olika av statens industriverk (SIND), i sam-

utredningssammanhang

band med benedskapsplaneringen av Överstyrelsen för civil beredskap och utgör en av de viktigaste delarna i nationalräkenskapssy- (ÖCB) stemet. används också vid upprättande av varu- och för- Uppgifterna och i samband med lokaliserings- och marknads-

sörjningsbalanser

analyser. Statistiken används vidare som underlag vid branschutredningar, och vid bedömningar av industrins konjunktur-

regional planering

utveckling. Huvudanvändare av industristatistiken är, ñnans-, civil-, arbetsmarknads- och industridepartementen, SIND, konjunkturinstitutet, länsstyrelser, kommuner och internationella organ. Även banker, branschforskare och enskilda företag använder industristatistiken. föreningar, Jordbruksnämnden använder från industristatistiken för

uppgifter

vilka beskrivs i avsnitt 2.5.1.

konsumtionsberäkningar,

Industristatistiken används också i den statliga utredningsverksam-

34 Kapitel 2

heten. Bl.a. använde 1986 års livsmedelsutredning (SOU 1987:44, LMU) uppgifter från industristatistiken i sin analys av struktumtvecklingen, ägarförhållandena och koncentrationen i livsmedelsindustrins olika delbranscher.

2.3.2 Finansstatistiken

Finasstatistiken använder företaget - den juridiska personen - som undersökningsobjekt och baseras på resultat- och balansräkningar. Finansstatistiken innehåller uppgifter om resultat- och balansräkningar, anställda, investeringar, aktieköp/försäljningar, export m.m. För bl.a. livsmedelsindustrin finns uppgifter om vinst, lönsamhet, Soliditet, likviditet, kapitaltillväxt och finansiering.

Det centrala företags- och arbetsställeregistret (CFAR) används som urvalsrarn och för branschklassificeringar. År 1987 undersöktes totalt 12 800 företag. Alla företag med minst 50 anställda enligt CFARs register samt stats- och kommunägda företag totalundersöks. För industrin är gränsen för totalundersökning 20 anställda. Övriga företag (O-20 anställda) urvalsundersöks. För livsmedelsindustrin redovisas resultaten både totalt och branschvis (5-siffrig SNI-nivå).

Syftet med finansstatistiken generellt är att belysa industrins finansiella förhållanden dels på kort och lång sikt, dels på företagsnivå och aggregerad nivå.

Finans- och industridepartementen, riksbanken, SIND, arbetsmarknadens parter och branschorganisationer använder finansstatistiken vid bedömningar av t.ex. lönsamhets- och soliditetsförhållanden för hela eller delar av näringslivet samt vid analys av effektema av olika kredit- och finanspolitiska åtgärder. Statistiken utgör ett viktigt material för national- och ñnansräkenskapema.

Företag, revisorer, kreditbedömare och konsulter använder statistiken vid räkenskapsanalyser av individuella företag i jämförelse med branschen i fråga samt som underlag vid företagsbudgetering.

Den löpande användningen av finansstatistiken inom departement eller myndigheter ansvariga för livsmedels- och jordbruksfrågor är liten. Inom den statliga utredningsverksamheten utgör dock finansstatistiken en källa för att belysa t.ex. lönsamhetsutvecklingen.

Kapitel 2 35

2.3.3 Statistik över i industriledet

prisutvecklingen

Inom SCB beräknas för industrin (PPI), som mä-

producentprisindex

ter för varor av svenska industriföre-

prisutvecklingen producerade

i statistiska meddelanden, serie P. tag. SCB presenterar uppgifterna om i olika livsmedelsindustribranscher tas

Uppgifter prisutvecklingen

fram på hög detaljnivå. Producentprisindex för livsmedelsindustrin finns uppdelad på skyddad resp. konkurrensutsatt livsmedelsindustri. Syftet med är att mäta den genomsnittliga prisut-

producentprisindex

i producent- och importleden för skilda varugrupper och vecklingen branscher. Användare är finansdepartementet, konjunkturinstitutet, SPK, lantbruksekonomiska samarbetsnämnden, SIND,

jordbruksnämnden,

branschorganisationer, arbetsmarknadens parter och enskilda företag. Uppgifterna används som underlag dels för bedömningar och prognoser i samband med den ekonomiska politiken, dels för ekonomisk planering inom den offentliga och privata sektorn samt för ekonomiskt utredningsarbete t.ex. vid analyser av samband mellan löner, priser eller av prisutvecklingen i olika led. och produktivitet Användare av SCBs statistik över producentprisindex som mer specifikt av livsmedelssektom är lantbruksekonomiska är intresserade samarbetsnämnden som genom sin indexgrupp månatligen utarbetar och publicerar indextal över prisutvecklingen i livsmedelskedjans olika led (Prisindex på jordbrukets område). Detta prisindexsystem syftar bl.a. till att möjliggöra jämförelser mellan jordbruksprodukternas i olika och handelsled. Indexseriema

prisutveckling produktions-

har använts som underlag vid prisöverläggningama pâ jordbrukets område, bl.a. vid överläggningar om prisbetingade kostnadsökningar inom jordbruket som fastställts varje halvår. När det gäller livsmedelsindustrin redovisar lantbruksekonomiska samarbetsnämndens index-

grupp indexserien PPI-J, dvs. för livsmedelsindustrin, där livsmed-

producentprisindex

av råvaror. Uppgifterna till

len producerats jordbruksprisreglerade

PPI-J hämtar från SCBs producentprisindex.

indexgruppen

Vidare redovisar också jordbruksnämnden prisutvecklingen i olika led i livsmedelskedjan i nämndens månatliga rapport Jordbruksekonomiska meddelanden.

36 Kapitel 2

SPK som är central myndighet för frågor om pris- och konkurrensbevakning ger varje månad ut rapporten Prisutvecklingen, som tas fram mot bakgrund av SPKs uppgift att bevaka och analysera konsumentprisutvecklingen inom landet och jämföra denna med utvecklingen i andra länder. Rapporten redovisar i första hand prisutvecklingen i konsumentledet för olika varor och tjänster och orsakerna bakom förändringarna.

Inom ramen för sin marknadsbevakning följer SPK producentprisutvecklingen för de största företagen i olika branscher. Dessa uppgifter publiceras inte.

2.3.4 Statistik som tas fram av olika branschorganisa-

tioner

Utöver den statistik som produceras och sammanställs av SCB och fackmyndigheter producerar främst de lantbrukskoopcrativa branschföreningarna statistik över produktion, strukturförhållanden, export, import, marknadsandelar och konsumtion inom resp. bransch. Statistiken presenteras i särskilda rapporter, faktablad eller i årsredovisningar (t.cx. Mejeristatistik 1988, Kött 1989). Statistikuppgiftema i dessa rapporter används förutom av näringen själv också av jordbruksdepartementet, jordbruksnämnden och statens pris- och konkurrensverk (SPK) samt som underlag vid utredningar och som informationskällor för att följa utvecklingen av de olika delmarknadema.

2.4¶Livsmedelshandeln

Statistiken för livsmedelshandeln är ganska likartad den för livsmedelsindustrin. En skillnad är att livsmedelshandeln ofta är integrerad med annan dagligvaruhandel varför statistiken ofta avser hela dagligvaruhandeln där livsmedel ingår som en del. Av livsmedelssortimentet faller en betydande del på andra varor än de som nu räknas som prisreglerade produkter och som produceras i det svenska jordbruket.

Till skillnad från jordbruket är statistikkälloma för dagligvaruhandeln inte så många. En del av SCBs finansstatistik belyser livsmedels-

Kapitel 2 37

i handeln. SCBs inrikeshandelsstatistik imiehåller också en del uppgifter om livsmedelshandeln. SCB följer fortlöpande prisutvecklingen i butiksledet. Dessa undersökningar resulterar i olika indexserier. I SCBs större arbetskraftsundersökningar särskiljs anställda inom

livsmedelspartihandel och detaljhandel.

Handelns utredningsinstitut (HUI) genomför i huvudsak analyser av förhållandena inom dagligvaruhandeln och tar i detta sammanhang fram en del statistik. Även vissa andra branschorganisationer tar fram statistik på området. I 2.4.l-2.4.6 görs en översiktlig genomgång av statistikproduktionen för livsmedelshandeln.

2.4.1¶SCBs inrikeshandelsstatistik

Enheten för servicenäringar vid SCB ansvarar för inrikeshandelsstatistiken och därmed för statistiken över livsmedelshandeln. Statistik produceras över omsättning och lager samt antal försäljningsställen. erhålls för både livsmedelsparti- och detaljhandeln och

Uppgiftema

i statistiska meddelanden serie H 15. Statistiken kan erhållas publiceras

på regional nivå.

Syftet med inrikeshandelsstatistiken generellt är att belysa värdeförändringar av lagren inom varuhandeln med redovisning på

mässiga

och branscher samt omsättningens förändring inom servarugrupper vicenäringama. Statistiken används som underlag för ekonomisk analys och för konsumtions- och Huvudanvändare är finans-

produktionsberäkningar.

departementet, handelns utredningsinstitut (HUI), konjunkturinstitutet, enskilda företag och ÖCB. HUI utarbctar i samarbete med SCB publikationen Säljindex som ges ut månatligen och redovisar försäljningsutvecklingen i detaljhandeln. HUI producerar också statistik över handelns omsättning efter butikstyp samt antal butiker inom resp. butikstyp. Dessa uppgifter redovisas bl.a. i statistisk årsbok. och SPK använder till

Jordbmksdepartementet, jordbruksnämnden

viss del inrikeshandelsstatistiken och ovan nämnda statistik från HUI

38 Kapitel 2 1990:99

SOU

dels i utredningsverksamheten, dels som inforrnationskälla för att följa handelns utveckling i dessa avseenden.

Jordbruksnänmden använder inrikeshandelsstatistiken vid sina kon-

sumtionsberäkningar.

2.4.2 SCBs finansstatistik

Precis som livsmedelsindustrin omfattas också livsmedelshandeln av fmansstatistiken. Finansstatistiken avseende livsmedelshandeln används inte löpande av departement eller myndigheter inom livsmedelsomrâdet. Finansstatistikens främsta användare är

och användningsområden de som beskrevs i avsnitt 2.3.2.

1986 års livsmedelsutredning redovisade utifrån finansstatistiken kostnads- och effektivitetsdata för livsmedelspartihandeln för att belysa skillnader i ekonomiska hänseenden mellan

livsmedelsparti-

handeln och näringslivet i övrigt. Vidare redovisade konkurrenskommittén år 1990 vissa lönsamhets- för livsme-

och produktivitetsmått delsdetalj- och partihandeln utifrån uppgifter från ñnansstatistiken.

2.4.3¶Sysselsättningsstatistik

Statistik över antalet anställda inom parti- och detaljhandeln

med dagligvaror erhålls genom SCBs årliga regionala sysselsättningsstatistik

(Årsys).

Syftet med denna är att kunna

sysselsättningsstatistik belysa syssel-

sättningens utveckling inom olika samhällssektorer och näringsgrenar samt att belysa pendlingen vid arbetsresor för kommuner

regioner, och delar av kommuner. Förutom att används vid

uppgifterna regio-

nal och lokal planering har statistiken också ett allmänt intresse hos bl.a. arbetsmarknadens parter

och branschorganisationer.

2.4.4 Prisutvecklingen i livsmedelshandeln

Prisutvecklingen i livsmedelsdetaljhandeln följs konsument-

genom

Kapitel 2 39

prisindex som beräknas av SCB varje månad. De priser som ingår i KPI-beräkningar är, med undantag för vissa färskvaror, ordinarie cirkapriser. Hänsyn tas till centrala kampanjer. En gång per år görs dock mätningar i butik (för vissa farskvaror varje månad). Prisuppgifterna insamlas av SCB och SPK. Prisutvecklingen för livsmedelspartihandeln följs däremot inte av SCB eller någon annan myndighet. Månadstalen för KPI, totalt och för olika undergrupper, publiceras av SCB i statistiska meddelanden, serie P 14 och i Allmän månadsstatistik. En utförlig kommentar och analys av prisutvecklingen publiceras av SPK i den tidigare nämnda rapporten, Prisvarje månad utvecklingen. Syftet med KPI är att mäta den genomsnittliga utvecklingen av priserna för den konsumtionen. Statistiken är av mycket stort

privata

intresse. inom livsmedelspolitikens område används KPI av Specifikt lantbruksekonomiska samarbetsnämden, jordbruksnämnden och SPK på livsmedel i konsumentledet. Lant-

för att följa prisutvecklingen

bmksekonomiska samarbetsnämnden beräknar utifrån livsmedelsi KPI konsumentprisindex för jordbruksprisreglerade livsposten medel, KPI-J. SPK vidare i detaljhandeln. Dessa

följer marginalutvecklingen

redovisas inte i någon särskild skrift.

uppgifter

2.4.5 HUI och HFI

Handelns utredningsinstitut (HUI) och Handelns forskningsinstitut

(HFI) ägs av Handelns arbetsgivareorganisation, Köpmannaförbundet

och Grossistförbundet. HUls är att följa och analysera handelns utveckling. Detta

uppgift

sker dels genom en av analyser, statistiska rap-

löpande produktion

och butiksregister, dels genom speciella utredningar som sker porter uppdrag av olika beställare. HUls verksamhet är huvudsakligen

på

De flesta uppdragsgivare återfinns inom handeln

uppdragsñnansierad.

bland lokala föreningar, grossist- och detaljist-

branschförbund,

Många återfinns också inom departement,

företag. uppdragsgivare

myndigheter och kommuner. Utöver den direkta publicerar HUI också

uppdragsverksamheten

40 Kapitel 2

rapporter om konjunktur- och strukturutvecklingen inom handeln.

HFI bedriver forskning inom handelns område. HFI analyserar bl.a. handelns strukturutveckling och tillväxtmöjligheter. Nya former för distribution och varuhantering samt datateknikens förutsättningar och tillämpningar utvärderas. Vidare studeras lönsamhets- och produktivitetsfrågor.

HFIs verksamhet finansieras huvudsakligen genom anslag från forskningsfonder. HFI åtar sig också beställarfmansierade uppdrag.

HUIs och HFIs uppgifter om bl.a. struktur-, lönsamhets- och produktivitetsutvecklingen inom handeln utgör viktiga källor för SPK i dess marknadsbevakning och utredningsverksamhet. Statliga utredningar om livsmedelssektom (senast LMU och konkurrenskommittén) använde också HUIs och HFIs statistik för att belysa bl.a. konkurrensoch marknadsförhållandena inom livsmedelshandeln.

2.4.6¶Övrigt

Tidskriftema Fri köpenskap och Supermarket ger årligen ut specialnummer, Svensk dagligvaruhandel resp. Vem är vem, som innehåller sammanställningar över strukturutvecklingen (även regionalt), försäljning, marknadsandelar osv. inom livsmedelsparti- och detaljhandeln. Förutom att dessa båda utgåvor är av stort intresse för företagen i branschen är de också viktiga källor för att följa marknadsutvecklingen inom handeln.

2.5¶Livsmedelskonsumtionen m.m.

Den statistik som beskrivits i avsnitten 2.2-2.4 har i huvudsak belyst olika företags verksamheter. Den statistik som finns över livsmedelskonsumtionen berör i huvudsak situationen för individer och hushåll.

Man kan indela konsumtionsstatistiken i två huvuddelar, nämligen statistik som berör näringsintag och kostvanor och statistik som belyser hushållens utgifter och andra hushållsbudgetfrågor med anknytning till livsmedel. Utöver dessa huvudområden förekommer också undersökningar som belyser matkvalitet m.m.

Kapitel 2 41

I avsnitt 2.5.1 redovisas jordbruksnämndens konsumtionsstatistik och över näringsintag och kostvanor. I avsnitt 2.5.2 undersökningar beskrivs som belyser hushållens utgifter och andra undersökningar Undersökningar över matkvalitet m.m. tas upp

hushållsbudgetfrågor.

i avsnitt 2.5.3.

2.5.1 Jordbruksnämndens konsumtionsstatistik och statistik över näringsintag

Sedan av 1940-talet ansvarar för de offici-

början jordbruksnänmden

ella beräkningarna av livsmedelskonsumtionen. Årligen gör nämnden dels över den s.k. direktkonsumtionen, dels över totalkonberäkningar sumtionen. Med avses de leveranserna av livsmedels-

totala

till enskilda hushåll och storhushåll samt producentemas

produkter

hemmaförbrukning. Konsumerade kvantiteter redovisas så långt det i den form som livsmedlen når konsumenterna (jordbruksär möjligt halvfabrikat, konserver, djupfrysta varor, färdiglagad mat råvaror, Direktkonsumtionen anges både i kvantiteter och i värdevolyosv.). mer. . Med avses direktkonsumtionen av olika livsmedel tgtalkgnsgmtign av råvarukaraktär och halvfabrikat som livsmedelsplus de råvaror industrin förbrukar under för att tillverka

redovisningsperioden

direktkonsumerade livsmedel av högre förädlingsgrad. Tillägg görs för råvaruinnehållet i de livsmedelsprodukter som importeras medan råvaruinnehållet som exporteras dras ifrån. Totalkonsumi produkter tionen anges endast i kvantiteter. Genom att dividera totalkonsumtionen med antalet invånare erhålls ett mått på konsumtionen per capita. Nämndens statistik över direktkonsumtionen kan sägas ange vad för konsumtion i landet. Denna konsumsom årligen finns tillgängligt tionsstatistik motsvarar inte riktigt den faktiska konsumtionen eftersom hänsyn inte tas till hushållssvinn. Statistiken går inte att differentiera på olika grupper (ungdomar, ensamstående eller region osv.). Konsumtionsstatistiken används inom nationalräkenskapema där

42 Kapitel 2

den ingår som en del vid beräkningen av den totala privata konsumtionen. Den används vidare som underlag vid beredskapsplanläggningen och har använts i jordbruksnänmdens prisreglerande verksamhet. Härutöver har konsumtionsstatistiken ett mer allmänt intresse hos departement och myndigheter inom det konsument- och

livsmedelspolitiska

området samt hos massmedia och allmänhet.

I anslutning till konsumtionsstatistiken också

gör jordbruksnämnden beräkningar över kostens

Kostens näringsinnehåll erhålls genom att konsumtionen av olika livsmedel eller livsmedelsgrupper multipliceras med sitt innehållstal avseende olika näringskomponenter. erhålls om tillförseln

Uppgifter av energi, protein, fett, kolhydrater, vitamin A och C, järn, kalcium och tiamin.

Denna näringsstatistik anger inte det faktiska näringsintaget eftersom den baseras på den direkta konsumtionsstatistiken, som alltså inte tar hänsyn till hushållssvinn. Näringsstatistiken säger inte heller något om skillnader i näringsintag mellan

olika grupper, regioner osv.

Näringsstatistiken har ungefär samma användningsområden som konsumtionsstatistiken.

Personalbehovet för att genomföra konsumtions-

och näringsvärdesberäkningarna beräknas av jordbruksnämnden till ca 1,5 årsarbetsverken per år.

I SCBs och livsmedelsverkets undersökning om hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor (HULK) insamlas uppgifter om både kostvanor och livsmedelsutgifter. I avsnitt 2.5.2 beskrivs denna undersökning nämnare.

2.5.2 Hushållens utgifter och kostvanor

HUT och HULK

Den centrala statistikgrenen

inom detta område är SCBs undersökning av hushållens utgifter (HUT), som visar konsumtionsnivån och konsumtionsstrukturen

i olika grupper av hushåll. HUT mäter den privata konsumtionen i 6 000 representativt utvalda hushåll. Varje utvalt hushåll för kassabok i fyra veckor. är i stort sett de-

Inkomstuppgiftema

Kapitel 2 43

samma som finns i SCBs inkomstfördelningsundersökning (HINK)

och som tidigare behandlats i

som bygger på deklarationsuppgifter

avsnitt 2.2. HUT genomförs numera vart tredje år. Senaste undersökningen

gjordes 1988.

SCB också, till vissa delar i samarbete med livsmedels-

genomför

som till sin liknar HUT men verket, en undersökning uppbyggnad som skall ge mer detaljerade uppgifter om livsmedelsutgiftema. Denna undersökning benämns HULK (hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor) och består av fyra delar: en inledningsintervju, bokav hushållets utgifter för livsmedel (kassabok), en individuell föring kostundersökning (menybok) samt registerdata avseende inkomster. Undersökningen omfattar 3 000 hushåll. Resultaten från undersöki livsmedelskonsumtion och kostvanor ningen skall belysa skillnader mellan olika regioner, mellan olika typer av hushåll och mellan hushåll med olika bärkraft samt olika grupper av individer. Genom att av olika livsmedel bokförs kommer även näringsinnehållet mängdema att beräknas. Kostnaden för HULK uppgår till 7-8 milj. kr., där SCB står for 6-7 milj. kr. och livsmedelsverket för l milj. kr. Statens livsmedelsverk avser att använda resultaten från HULK för att beskriva kostvanoma i olika grupper av befolkningen samt till att sätta dessa i relation till aktuella kost- och näringsrekommendationer. HULK genomfördes för första gången år 1989. Enligt SCBs anslagsår 1999. Livsmedelsverket är framställning planeras en ny HULK att en undersökning liknande HULK bör dock av den uppfattningen genomföras ungefär vart femte år. Även andra kostundersökningar har gjorts tidigare och görs i dag begränsade grupper av människor, på olika håll. De har dock omfattat såsom barn i olika åldrar, äldre, boende i olika regioner m.m.

Konsumentverkets Matkorg

Sedan år 1978 sammanställer konsumentverket årligen den s.k. Matom hur mycket näringsriktig mat korgen. Matkorgen ger information kan kosta i ett hushåll samt hur matkostnadema påverkas av prisförändringar år från år.

44 Kapitel 2

Matkorgen kostnadsberäknas med hjälp av priser som samlas in från hela landet av SPK. De priser som mäts är ordinarie i

priser cirkaprislistor. Kostnaden för undersökningen

är ca 90 000 kr. per år. Under budgetåret 1989/90 genomförde konsumentverket en Matkorg som tog hänsyn till förekomsten av extrapriser. Syftet med denna provstudie var att se hur extraprisena påverkar matkostnadema för ovan redovisade Matkorg.

2.5.3 Matkvalitet m.m.

Inom ramen för livsmedelsverkets verksamhet sammanställs på olika sätt information som berör livsmedlens kvalitet och livsmedelskontrollen. Uppgifterna har inte karaktären av reguljär statistik och följer t.ex. inte fortlöpande utvecklingen av kvaliteten på våra livsmedel eller det hygieniska tillståndet i våra livsmedelsbutiker eller restauranger. Nedan redogörs kort för några av de uppgifter som sammanställs av livsmedelsverket.

- Denna innehåller infonnation

Näringsdatabas. om enskilda livsmedels sammansättning. Databasen utgör underlag vid konsumtionsundersökningar och forskning när det gäller att studera sambandet mellan kost och hälsa.

- Pesticidkontrollen. Livsmedelsverket fastställer för

gränsvärden den högsta resthalt av ett bekämpningsmedel som kan tillåtas i livsmedel. Resultaten från kontrollen att gränsvärdena inte överskrids redovisas löpande.

- Livsmedelskontrollen. Livsmedelsverket kontrollerar tillsammans med kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder efterlevanden av livsmedelslagstiftningen. I samband med dessa görs en del statistiska sammanställningar.

-

Exportkontroll (kött). Denna kontrollverksamhet är i praktiken inte endast en kontroll av köttet i de slakterier som har tillstånd för export, utan är upplagd för att kunna följa tillståndet inom hela landet. Genom denna kontrollverksamhet erhålls uppgifter om förekomsten av t.ex. främmande ämnen i kött.

- Inom ramen för köttbesiktningsverksamheten förs statistik över antalet djur som slaktas samt statistik över dvs. hur

sjukdomsbilden.,

Kapitel 2 45 sou 1990:99

många sjukdomar som konstateras i samband med besiktningen.

- I detta register samlas uppgifter om innehållet av

Fiskregister.

kvicksilver, PCB osv. i fisk i olika vattendrag. Registret visar inte det

kvalitetstillståndet i fisk och proven är inte representativa

generella

för den ñsk som totalt konsumeras i landet.

- Alla som livsmedel måste vara regi-

Importregister. importerar

strerade hos livsmedelsverket. Eftersom det inte är krav på att anmäla när man slutar med innehåller registret ingen exakt

importverksamhet

information om antalet Registret följer tullnumren. Re-

importörer.

används t.ex. i fall då det i ett visst livsmedel från ett visst land gistret

ärrmen/tillsatser och man därför måste nå alla impor-

upptäcks skadliga

törer av det aktuella livsmedlet för att förhindra import alternativt få

kontroll över importen.

3 av_

Förändringar

m.m.

livsmedelspolitiken

skall det framtida statistikbehovet inom livsmedels- Enligt direktiven sektorn utredas mot bakgrund av den refonnering av livsmedelspolitiken som sker både nationellt och internationellt samt mot bakgrund av reformer inom andra politikområden som påverkar livsmedelssektom. I detta kapitel redogörs dels för huvuddragen i den nya svenska livsmedelspolitiken, dels för förändringarna internationellt. Vad gälinom angränsande nämns kortfattat ler förändringar politikområden vilka reformer som redan beslutats om eller planeras.

3.1¶En ny livsmedelspolitik

3.1 .l Den generella inriktningen

En utgångspunkt för den framtida livsmedelspolitiken skall enligt riksdagens beslut i juni 1990 (prop. 1989/902146, JoU 25, rskr. 327) vara att i skall vara underkastat samma villkor som

jordbruket princip

andra näringar. Producentema skall endast ersättas för efterfrågade varor I de fall efterfrågan kollektiva varor och och tjänster. gäller är offentliga ingripanden befogade. Dessa varor och nyttigheter tjänster skall då betalas med offentliga medel. Jordbruket skall och successivt avregleras. De marknadsanpassas intema marknadsregleringama skall avskaffas. För vissa produktionsgrenar slopas de interna marknadsregleringama i ett steg den 1 juli 1991, för andra avvecklas de interna regleringama stegvis under en

övergångsperiod.

Gränsskyddet bibehålls tills vidare. Förändringar av gränsskyddet, såväl tekniska som nivåmässiga skall göras i den takt som en kommande överenskommelse i GATT anger. om på jordbrukets område upphävs

Lagen (1967:340) prisreglering

den l juli 1991 och ersätts med en lag om avgifter m.m. på vissa jordm.m. En tillfällig övergångslag införs samtidigt. bruksprodukter

48 Kapitel 3

Den hittillsvarande jordbruksprisregleringen har haft till uppgift att upprätthålla administrativt fastställda priser på jordbruksprodukter, priser som oftast legat betydligt över världsmarknadsprisema. För att detta skulle vara möjligt har krävts dels att pristryckande import förhindrats, dels att pristryckande överskott på den svenska marknaden avlägsnats. Jordbruksprisregleringen har därför bestått av två huvudkomponenter; ett gränsskydd och en intern marknadsreglering som i praktiken har fått formen av en avsättningsgaranti.

De interna marknadsregleringama har varit något olika utformade beroende på vilken produkt det gällt, men principerna har varit desamma. I korthet har de interna regleringama inneburit att lantbrukarna, genom avgifter på all produktion, kollektivt finansierat huvuddelen av kostnaden för export av de jordbruksprodukter som inte efterfrågats inom landet. Den kollektivt finansierade exporten sänker nettointäkten såväl för jordbruket som för den enskilde jordbrukaren. Detta har lett till krav på ökad kompensation. Kompensation har till övervägande del lämnats genom prisstöd. Därmed har konsumenterna delvis finansierat exportsubventionema. Ökade exportkostnader har dock efter 1985 års livsmedelspolitiska beslut inte automatiskt resulterat i höjda priser.

Det administrativa arbetet med bl.a. produktionsavgifter och exportbidrag har handhafts av statens jordbruksnämnd och de s.k. regleringsföreningarna. De priser som skyddats/reglerats har fastställts av regeringen efter att riksdagen beslutat om kompensationen till jordbruket. Förslag om kompensation och priser har normalt lämnats av jordbruksnämnden efter överläggningar med representanter för producenter och konsumenter. Även viss förädlingsindustri har skyddats och kompenserats inom den hittillsvarande jordbruksprisregleringen.

En intem avreglering innebär framför allt att den kollektiva exportfinansieringen upphör.

Målet för den framtida livsmedelspolitiken skall enligt riksdagen ha följande formulering:

Ett övergripande mål är att livsmedelspolitiken skall stå i överensstämmelse med de allmänna målsättningarna om en god hushållning med samhällets totala resurser. Livsmedlen skall uppfylla livsmedelslagstiftningens hygien- och redlighetskrav. Samtidigt bör den förda politiken bidra till en väl sammansatt kost och därmed till en bättre

Kapitel 3 49

folkhälsa. Prisutvecklingen på livsmedel skall vara rimlig i förhållande till övriga varor och tjänster. Konsumen-

prisutvecklingen på

ternas val skall produktionen. Konsumenterna skall ges goda styra möjligheter att välja mellan livsmedel av olika slag, där skillnadema kan avse exempelvis smak, ursprung, produktionssätt eller förädlingsskall grundas på de fredstida resurserna grad. Livsmedelsberedskapen inom livsmedelssektom och dess förmåga till anpassning, kompletterad med särskilda beredskapsåtgärder. Målet är att trygga landets livsmedelsförsörjning under kriser och i krig. Vid val av markanvändning och brukningsmetoder måste hänsyn tas till kraven på en god miljö och långsiktig hushållning med naturresursema. Miljömålet skall vara att slå vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap och att minimera jordbrukets miljöbelastning. Att producentema får en skälig ersättning för varor och tjänster är en förutsättning för att övriga mål skall kunna förverkligas. Livsmedelspolitiken bör bidra till regional utjämning av sysselsättning och välfärd.

3.1.2¶Riktade åtgärder för att uppnå beredskapsmålet, det regionalpolitiska målet och miljömålet

Beredskapsmålet

Livsmedelspolitikens mål vad gäller beredskapen skall vara att trygga landets livsmedelsförsörjning under kriser och i krig. Beredskapen resurserna inom livsmedelssektom och skall grundas på de fredstida kompletterad med särskilda beredskapsdess förmåga till omställning, åtgärder. Åkerarealen kan sjunka till en betydligt lägre nivå än den nuvarande utan att försörjningssäkerheten äventyras om särskilda riktade skall därför ökas. Jordbruksnämn-

åtgärder vidtas. Lagringsinsatsema

den skall noga följa utvecklingen vad gäller storleken på den brukade arealen och den geografiska fördelningen. Antalet mjölkkor kan också sjunka till en lägre nivå än dagens utan att det finns anledning till åtgärder föranledda av beredskapsskäl. Jord bruksnämnden skall även här, liksom vad gäller arealanvändningen, övervaka utvecklingen.

50 Kapitel 3

Förhållandena i övre Norrland kräver speciella åtgärder för att en full beredskap skall kunna upprätthållas. Som en av åtgärderna för att uppnå detta skall det särskilda prisstödet till norra Sverige, som utbetalas i form av ett belopp per producerad enhet, bibehållas. Specifika beredskapsåtgärder i form av beredskapslagring skall utgöra komplement.

Regionalpolitiska målet

Den regionalpolitiska målsättningen för den nya livsmedelspolitiken är att denna skall bidra till regional utjämning av sysselsättning och välfärd. En regional fördelning av livsmedelsproduktionen skall i huvudsak ske med riktade åtgärder:

- Prisstödet till norra Sverige bibehålls. Eventuella kraftigare sänkningar av produktprisema i jordbruket i övriga delar av landet skall inte tillåtas få motsvarande återverkningar i norra Sverige. Stödets nivå skall därför kunna anpassas till eventuella framtida förändringar så att lönsamhetsnivån i jordbruket i norra Sverige inte tillåts sjunka nämnvärt under dagens nivå.

Stödet skall även fortsättningsvis anpassas till kostnadsutvecklingen och översyn skall ske en gång per år.

Det regionala stöd som för närvarande utgår inom ramen för prisregleringen på kött- och mjölkområdet och som främst går till förädlingsindustrin samordnas med prisstödet till jordbruket i norra Sverige i fråga om administration och områdesindelning. Merkostnadema för främst transportkostnader i denna förädlingsindustri skall närmare analyseras.

- De regionalpolitiska medel som är avsedda för glesbygdsstöd och regional projektverksamhet utökas med 100 milj. kr. fr.o.m. budgetåret 1990/91. Utökningen av medlen bör gå till s.k. kombinationsföretag. Härutöver skall det s.k. åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige pågå i ytterligare två år. För detta ändamål anvisas 50 milj. kr. under resp. år.

- Ett startstöd för jordbrukare införs den 1 juli 1990. Stödet skall ges till nyetablerade brukare i fonn av ett räntebidrag under högst fem år.

Kapitel 3 51

Miljömålet

Ett av syftena med reformen är att få en bättre miljö, ett mer varierat odlingslandskap, en ökad genetisk mångfald och ett bevarande av landskapets kulturvärden. Reformen i sig förväntas minska jordbrukets miljöbelastning. Ersättning skall kunna betalas till lantbrukare för landskapsvårdande insatser. Ett permanent anslag för bevarande av vissa från naturoch kulturrniljösynpunkt värdefulla odlingslandskap har inrättats. Ersättningen skall tills vidare bestämmas i civilrättsliga avtal mellan brukare och berörda myndigheter. Regeringen beslutar om stödets fördelning på län efter ett förslag från statens naturvårdsverk. Naturvårdsverkets förslag skall upprättas tillsammans med lantbruksstyrelsen och riksantikvarieämbetet. För budgetåret 1990/91 har anvisats 100 milj. kr. för ändamålet. Medelsbehovet kommande år får bedömas när erfarenhet vunnits. Det s.k. NOLA-bidraget höjs med 30 milj. kr. Brukningsplikten i lagen om skötsel av jordbruksmark tas bort. Kravet på tillstånd för att få ta jordbruksmark ur produktion ersätts med en anmälningsplikt. Definitionen av jordbruksmark i skötsellagen vidgas till att även omfatta naturliga betesmarker. När det gäller kemiska bekämpningsmedel är målet dels att eliminera hälso- och miljöriskema vid användningen, dels att ytterligare minska själva användningen av kemiska bekämpningsmedel. Användningen skall ytterligare halveras till strax efter mitten av nittiotalet. Med hänsyn till bl.a. den pågående miljöavgiftsutredningen beslutade riksdagen inte om några förändringar av konstruktionen eller storleken på miljöavgiften på bekämpningsmedel. Sedan dess har miljöavgiftsutredningen överlämnat sitt slutbetänkande Sätt värde på miljön, miljöavgifter och andra ekonomiska styrmedel. Utredningen föreslår, beträffande kemiska bekämpningsmedel, ett system för differentierade dosavgifter med hänsyn till bekämpningsmedlets farlighet. Systemet föreslås införas år 1995. Fram till dess bör en generell dosavgift införas på 40 kr. per dos och ersätta den nuvarande miljöavgiften. Avgiften blir därmed mer neutral och varje behandling belastas med lika stor avgift oavsett vilket bekämpningsmedel som används. Systemet föreslås gälla för bekämpningsmedel som i dag belastas med

52 Kapitel 3

både prisreglerings- och miljöavgift dvs. medel som vanligen används inom jordbruket.

Lantbruksstyrelsen har fått i uppdrag att i samråd med naturvårdsverket och kemikalieinspektionen definiera de problemområden där det är särskilt angeläget att få i gång en riskminskning och att utarbeta ett program för detta. Ett medel i arbetet skall vidare vara en fortsatt skärpt behovsprövning och risk- nyttovärdering vid godkännande av bekämpningsmedel. Lantbruksstyrelsen har fått i uppdrag att i samråd med naturvårdsverket föreslå åtgärder till skydd för floran och faunan i åkems kantzoner. Ytterligare medel anvisas för olika försöks-, rådgivnings- och utvecklingsinsatser framför allt på ogrässidan.

3.1.3 Avregleringen för enskilda produktionsgrenar

Spannmål: Den interna marknadsregleringen för spannmål avskaffas, utom vad avser inlösensystemet, den 1 juli 1991. Inlösensystemet avvecklas stegvis för att vara helt avvecklat den 1 juli 1994.

Oljeväxter: Under en övergångsperiod av fyra år räknat fr.o.m. regleringsåret 1991/92 skall samhället åta sig kostnaden för att bibehålla oljeväxtodlingen på oförändrad nivå. Kontraktsteckning skall ske i offentlig regi. Det nya systemet skall gälla fr.o.m. 1992 års skörd. Nuvarande system med fettvaruavgifter på import och vid tillverkning av oljor och fetter behålls. Fettvaruavgiften skall även omfatta inhemskt slakterifett. Avgifterna skall, på samma sätt som införselavgifterna för andra produkter, bibehållas på nuvarande nivå i avvaktan på resultatet av GATT-förhandlingama. Detta innebär att fettvaruavgiften skall svara mot nuvarande svenska prisnivå på rapsolja.

Foder: Den interna marknadsregleringen för fodennedel som inte omfattas av spannmålsregleringen avskaffas i ett steg den 1 juli 1991.

Fabrikspotatis: Möjligheten att ta ut en tillverkningsavgift på stärkelse tillverkad av annan råvara än fabrikspotatis avskaffas den 1 juli 1991. Det riksdagsbeslut från år 1934 som innebär att potatis skall vara prioriterad råvara vid tillverkning av konsumtionssprit upphävs den 1 juli 1991. Dagens system med en rabattering av svensk stärkelse som används för tekniska ändamål bibehålls i avvaktan på EG/EFTAoch GATF-förhandlingama. Den arealavgift som i dag tas ut på all

Kapitel 3 53

i mat- och (1,5hektar avskaffas, lik-

fabrikspotatisodling överstigande

som den som tas ut från producenten för den potatis

leveransavgift

som levereras till stärkelsefabrik eller brärmeri. Den interna marknadsregleringen för matpotatis av- Matpotatis: skaffas i ett steg den 1 juli 1991. Socker: Den administrativa prissättningen på sockerbetor och regleringen av betarealen avskaffas den 1 juli 1991. Den interna upphör den l juli 1991.

Mjölk: mjölkprisregleringen

införs en förenklad form av lönsamhetsutjänming utan ex- Samtidigt Denna skall stegvis för att vara helt av-

portñnansiering. avtrappas

vecklad den 1 juli 1995. En 50-procentig nedtrappning görs den l juli 1994. Gränsskyddet justeras i motsvarande takt. Kött: Den intema marknadsregleringen för kött och köttprodukter avskaffas den 1991. Samtidigt införs ett temporärt system för 1 juli finansiering av export. För budgetåren 1991/92, 1992/93 och 1993/94 skall anvisas 200 milj. kr, 150 milj. kr. resp. 100 milj. kr. för ändamålet. För när det gäller mjölkkor avsätts ett belopp

anpassningsåtgärder

kr. att användas under budgetåren 1990/91-1992/93. Prispå 360 milj. tillägget på får- och lamrnkött avvecklas stegvis. Gränsskyddet höjs i motsvarande grad. Ägg: Den interna marknadsregleringen för ägg avskaffas i ett steg den 1 juli 1991. RÃK: Nuvarande för råvarukost- Råvarukostnadsutjämning, system

nadsutjämning bibehålls i princip.

3.1.4¶Övergångsåtgärder

till en situation utan interna marknadsregleringar skall

Anpassningen

ske under socialt acceptabla former. För att så skall enligt riksdagen ske föreslås ett antal övergångsåtgärder. inkomststöd: Ett arealbaserat inkomststöd betalas ut under en treårsmed budgetåret 1990/91. Ersättningen baseras på areal

period, början

med av grödor år 1990 (eller år 1989). Även

odling prisreglerade

areal inom det s.k. Omställning 90 skall ingå. skall till en del differentieras mellan olika odlingsom- Ersättningen råden. skall vara densamma i hela landet, medan 40 % av ersättningen

54 Kapitel 3

60 % skall differentieras på samma sätt som de belopp som utgår inom Omställning 90. Ersättningen skall under resp. år i genomsnitt vara följande 1990/91 1 100 kr. per hektar 1991/92 900 kr. per hektar 1992/93 700 kr. per hektar.

Omställningsstöd: När areal genom särskilda åtgärder varaktigt tas ur produktion under perioden 1991/92-1993/94 betalas i stället ett engångsbelopp. Även detta omställningsstöd skall diffenentieras, på samma sätt som inkomststödet. Det genomsnittliga skall omställningsstödet vara följande. 1991/92 9 000 kr. per hektar 1992/93 6 000 kr. per hektar 1993/94 4 000 kr. per hektar.

Anläggningsstöd: Vid plantering

av löv- eller energiskog eller vid anläggning av våtmarker under perioden 1991/92-1994/95 betalas anläggningsstöd inom en kostnadsrarn om 400 milj. kr. Inlösenpriset för spannmål: Inlösenpriset för spannmål skall under regleringsåret 1990/91 uppgå till 1,30 kr. per kg. Under de följande tre åren löser jordbruksnämnden in spannmål till följande priser. 1991/92 1,15 kr. per kg 1992/93 1,00 kr. per kg 1993/94 0,90 kr. per kg.

Avvecklingsersättning till mjölkproducenter: Möjligheten för mjölkproducenter att erhålla avvecklingsersätming till förlängs. Anslutning systemet skall vara möjlig t.o.m. år 1996. Ersättning skall endast betalas ut t.o.m. år 1996. Stöd till skuldsatta jordbrukare: Särskilda stödåtgärder riktas till de skuldsatta jordbrukare kan komma att som under en övergångsperiod få ekonomiska svårigheter till följd av avregleringen. Stödet skall ges dels som stöd för rekonstruktion av eller som av-

jordbruksföretag

vecklingsstöd, dels i form av rådgivning m.m. Vid behov skall jordfonden få disponeras för inlösen av fastigheter. Stöden skall utgå under perioden den 1 januari 1991 - den 1 juli 1996.

Kapitel 3 55

I regeringens proposition om livsmedelspolitiken aviseras att miljövänlig energiproduktion kommer att stimuleras med 500 milj. kr. per år, varvid biobränslen skall prioriteras. Riksdagen förordar i sin tur att denna satsning under en femårsperiod skall betraktas som ett led i omställningsprogrammet för jordbruket. Medlen skall användas bl.a. för att stimulera investeringar som tryggar avsättningsmöjlighetema och därmed förutsättningarna för en långsiktig och lönsam odling av

Etanolproduktionen är enligt riksdagen av särskilt inenergigrödor. tresse i detta sammanhang. Beslut kommer i detta avseende att fattas i det kommande energipolitiska beslutet.

Vad gäller de s.k. kobidragen m.m. skall dessa upphöra efter budgetåret 1990/91. Hur motsvarande ersättning och den retroaktiva ersättningen för innevarande budgetår skall utgå efter budgetåret 1990/91 får avgöras med hänsyn till resultatet av de pågående GAII'förhandlingarna.

3.1.5 Regleringsekonomin

Med den livsmedelspolitiska reformen upphör den s.k. regleringsekonomin efter budgetåret 1990/91. Införselavgifter skall jämställas med allmänna budgetmedel och skall inte reserveras för speciella ändamål inom jordbruks- och livsmedelssektom. Ett belopp motsvarande de s.k. inomramsmedlen skall komma jordbruket till del, i första hand genom gränsskyddshöjningar, men i vissa fall genom att verksamheten finansieras med budgetrnedel. Även viss verksamhet som finansieras

utanför den s.k. fördelningsplanen skall fr.0.m. av införselavgifter budgetåret 1991/92 finansieras med budgetmedel.

Interna avgifter i syfte att finansiera marknadsregleringen skall som tidigare nämnts inte tas ut fr.0.m. den 1 juli 1991. I de fall där regle-_ ringen övergångsvis behålls och trappas av, skall vissa avgifter behållas under övergångsperioden. Kvarvarande medel inom regleringsekonomin skall återföras till näringen som en del av ett inkomststöd.

Kosmadema för SCBs produktion av statistik på jordbruksområdet finansieras i stället

sedan några år till viss del av s.k. utomramsmedel

Enligt propositionen återkommer för som tidigare med budgetrnedel. jordbruksministem med en bedömning av kostnaden när statistikut-

56 Kapitel 3

redningen redovisat sitt uppdrag. Kostnaden skall enligt propositionen fr.o.m. budgetåret 1991/92 åter i sin helhet betalas över statsbudgeten.

3 . 1 .6 Konsumentaspekter

Konsumenten sätts mer i centrum i den nya livsmedelspolitiken jämfört med i tidigare livsmedelspolitiska beslut. Konsumentens val skall styra produktionen. Konsumenterna skall ges goda möjligheter att välja mellan livsmedel av olika slag, där skillnaderna kan avse exempelvis smak, ursprung, produktionssätt eller förädlingsgrad. Prisutvecklingen på livsmedel skall vara rimlig i förhållande till prisutvecklingen på andra varor och tjänster. En utgångspunkt för den nya livsmedelspolitiken är vidare att livsmedlen skall uppfylla vissa grundläggande hygien- och redlighetskrav samt att politiken skall bidra till en väl sammansatt kost och därmed till en bättre folkhälsa.

Väl fungerande marknader, där konsumenternas önskemål kan överföras till producentema och olika fonner av konkurrensbegränsningar motverkas, är en förutsättning för att de positiva effekterna av reformen skall komma konsumenterna till del.

Riksdagen understryker att konsumenterna har ett berättigat önskemål att en reform av livsmedelspolitiken utformas och tillämpas på ett sätt som gagnar även konsumenternas intressen. Av betydelse i det här sammanhanget är enligt riksdagen också vilka organisatoriska förutsättningar konsumentema har att utöva inflytande på livsmedelskedjans olika led. Ett statligt stöd om 2 milj. kr. till ideella organisationer som bedriver projekt med anknytning till livsmedels- och konsumentpolitiska frågor inrättas därför.

3.1.7 Uppföljning

Det är enligt riksdagen av stor betydelse att reforrnens effekter följs upp på olika områden och utifrån olika aspekter. Ansvariga myndigheter (statens pris- och konkurrensverk, jordbruksnämnden, lantbruksstyrelsen, naturvårdsverket och riksantikvarieämbetet) skall därför ges i uppdrag att under övergångsperioden noga följa utvecklingen

Kapitel 3 57

inom sitt ansvarsområde samt att regelbundet redovisa utvecklingen och eventuella behov av åtgärder till regeringen. Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden kommer i det här sammanhanget enligt riksdagen att spela en viktig roll som samordnande organ. Såväl under övergångsperioden som efter refonnens genomförande är det enligt riksdagen av stor betydelse att kunna få en samlad bild av utvecklingen. Reformen skall följas upp utifrån flera aspekter. Vissa frågor skall särskilt följas. Jordbruket, både näringen som kollektiv och de enskilda företagarna, ställs inför en ny situation när de interna marknadsregleringama avvecklas. Jordbrukarens företagarroll kommer att förändras. Det är enligt riksdagen av största vikt att följa upp den ekonomiska utvecklingen i jordbruket och analysera reformens effekter såväl i olika regioner som för olika brukarkategorier. Reformen kommer att innebära att framför allt spannmålsodlingen kommer att minska. Det är därför viktigt att följa upp hur markanvändningen förändras både under övergångsperioden och på längre sikt. Naturvårdsverket skall ges i uppdrag att i samråd med riksantikvarieämbetet och lantbruksstyrelsen följa reforrnens konsekvenser för miljön samt kultur- och naturmiljön. Industriministem har i prop. l989/90:76 om regionalpolitik inför 90-talet förutsatt att varje länsstyrelse i samarbete med kommuner och utarbetat ett program för sina beslut om landsbygdsinsat-

länsorgan

ser. Det är enligt riksdagen naturligt att det i detta arbete ingår att konsekvenserna av den livsmedelspolitiska reforfölja de regionala men. För att reformen skall leda till ett bättre samhällsekonomiskt resursutnyttjande och en dämpad prisutveckling är en väl fungerande konkurrens enligt riksdagen en grundläggande förutsättning. En fungerande konkurrens är också nödvändig om konsumenternas önskemål i fråga om kvalitet och varierat utbud skall nå producentema. Jordbruksnämnden skall därför ges i uppdrag att skärpa sin bevakning av marknad och förädlingsindustrin. Statens och priser inom jordbruket pris- och konkurrensverk skall ges i uppdrag att följa pris- och mari industri- och handelsleden.

ginalutvecklingen

Den livsmedelspolitiska reformen kommer att innebära förändring-

58 Kapitel 3

ar för hur en full försörjningsberedskap uppnås. Jordbruksnämnden skall därför få i uppdrag att följa reformens effekter i detta avseende.

En utvärdering av omställningsarbetet skall föreläggas riksdagen vid årsskiftet 1994/95.

En ny livsmedelspolitik ställer delvis nya krav på underlag, statistik m.m. för att kunna göra en uppföljning i enlighet med den ovan beskrivna. I detta avseende hänvisas till föreliggande statistikutredning.

3.2¶Internationella

förändringar

I dag kan livsmedelspolitik svårligen bedrivas avskärmad från den internationella utvecklingen. Livsmedelspolitiken har blivit en viktig fråga i både OECD- och GATF-sammanhang. I viss utsträckning berörs också den svenska av de pågående förhand-

livsmedelspolitiken

lingama mellan EG och EFFA.

OECD

Jordbmksfrågoma har under flera år ägnats ett betydande intresse inom Organization for Economic Cooperation and Development (OECD). Den direkta orsaken var den allt mer kaotiska situationen

på världsmarknaden; fallande jordbrukspriser, ökande överskottsproduktion, stigande subventionskostnader och allt fler handelskonflikter. Denna utveckling har resulterat i ökad insikt om att kostnaderna för den förda Iivsmedelspolitiken

i många länder blivit mycket hög för skattebetalare, konsumenter och samhällsekonomin i stort.

År 1982 beslutade OECD-ministrama om en omfattande undersökning av effekterna av enskilda länders politik och av en gemensam sänkning av jordbrukssubventionema. Då undersökningen redovisades vid ett ministermöte år 1987 antogs riktlinjer för en reformering av

OECD-ländemas jordbrukspolitik.

OECD-arbetet har innefattat en kartläggning och mätning av stödvolymen på jordbruksområdet. En metod har utarbetats som medger någorlunda entydiga jämförelser mellan olika länder och de komplicerade och sinsemellan olika nationella stödsystemen. Med metoden är

Kapitel 3 59

det också möjligt att följa utvecklingen i enskilda länder över tiden. Den använda metoden innebär att man beräknar producentstödsekvivalenten (PSE) som är värdet av det totala stödet till producentema. PSE definieras som den summa som teoretiskt krävs för att kompensera om stödet tas bort och producentema skall hållas

producentema

skadeslösa vid given produktion. PSE-metoden är numera ett väletablerat, allmänt accepterat analysinstrument. Beräkningstekniska förbättringar görs fortlöpande.

GAlTförhandlin garna

Allmänna tull- och handelsavtalet (General Agreement on Tariffs and Trade) tillkom år 1947 som ett led i arbetet med att reorganisera världshandeln efter andra Syftet med GATT är att

världskriget.

ekonomisk utveckling bl.a. genom att undanröja olika hinder främja för en internationell handel. Inom ramen för GATT genomfördes fram till slutet av 1970-talet sju förhandlingsrundor. Efter fyra decenniers förhandlingar hade då uppnåtts betydande tullsänkningar på flera viktiga varuområden, dock hade inga framgångar nåtts på jordbruksområdet. I de nu pågående förhandlingarna i GATI, den s.k. Uruguayrundan, står jordbruket med som en mycket viktig punkt på dagord- I Punta del Este-överenskommelsen från år 1986, som är ningen. enades de deltautgångspunkten för de pågående förhandlingarna, bl.a. om att liberalisera handeln, förbättra konkurrensgande ländema situationen och förstärkning av GATFs regler genom ökad disciplin och att minimera negativa effekter av Sanitära och fytosanitära föreskrifter. I april 1989 enades de deltagande länderna dels om att reforskall ge betydande successiva minskningar av men inom jordbruket stöd och dels om för de fortsatta förhand-

skydd, utgångspunktema

på jordbrukets område. I överenskommelsen ingick ett kottlingarna avslutande i december siktigt åtagande om att, till förhandlingamas 1990, inte överskrida vid överenskommelsen gällande stöd-och skyddsnivåer inom jordbrukssektom. I detta kortsiktiga åtagande ingick också en avsiktförklaring om att minska stöd och skydd år 1990. Den pågående förhandlingsrundan skall som nämnts avslutas före utgången

60 Kapitel 3

av år 1990. Vad resultatet av förhandlingarna blir är ännu inte klart. Sverige deltar aktivt, tillsammans med de övriga nordiska länderna, för en ökad frihandel på jordbruksområdet. Den svenska regeringen har nyligen lagt fram ett bud inför slutförhandlingama som innebär att jordbruksstödet minskar med 30-50 % under perioden 1986-1996.

Förhandlingarna mellan EG och EF TA

I de pågående förhandlingarna mellan EG och EFTA om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) aktualiseras inte ett EFFAdeltagande i EGs gemensamma jordbrukspolitik (CAP). Det finns däremot en rad frågor med anknytning till livsmedel och produktion av livsmedel som behandlas i förhandlingarna, t.ex. handeln av förädlade jordbruksprodukter. Vidare omfattar förhandlingarna ett

gemensami

regelverk för livsmedel.

3.3¶Reforrner inom

angränsande politikområden

Inom angränsande politikområden har förändringar nyligen beslutats om eller förbereds för närvarande propositioner som har beröringspunkter med livsmedelssektom.

Den 2 februari 1989 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté (dir. 1989:12) med uppgift att utreda hur konkurrenspolitiken kan förstärkas. Enligt direktiven skall särskilt konkurrensförhållandena inom reglerade sektorer analyseras, däribland livsmedelsektom. Den 2 april 1990 överlämnade kommittén ett delbetänkande om livsmedelssektom (SOU 1990:25). Enligt förteckningen över höstens propositioner planeras i december år 1990 en proposition med förslag till vissa åtgärder för att öka konkurrensen på livsmedelsområdet. Konkurrenskommittén avser att vid halvårsskiftet år 1991 överlämna ett slutbetänkande med förslag till förstärkt konkurrenspolitik generellt.

I våras fattade riksdagen ett beslut om regionalpolitiken (prop. 1989/90:76, AU 13, rskr. 299).

Propositioner har aviserats bli framlagda under innevarande budgetår om den framtida energi- resp. miljöpolitiken.

Kapitel 3 61

Riksdagen har beslutat dels om ett första steg i genomförandet av en skattereform år 1990 (prop. 1989/90:50, SkU 10, rskr. 96), dels om ett andra steg i genomförandet år 1991 (prop. 1989/902110, SkU 30, rskr. 356 och prop. 1989/90:111, SkU 31 rskr. 357).

4 Allmänna be-

övervägandenom

hovet av inom livsmedels-

statistik_

sektorn kort s1kt

på

4 . l Allmänt

av statistikproduktionen inom livs-

Som framgår av den kartläggning medelssektom som redovisats tidigare föreligger ganska klara skillnader i uppläggningen av statistiken för jordbruket, livsmedelsindustrin och -handeln samt för den mer konsumentinriktade statistiken. Dessa skillnader förklaras till en del av att statistiken för de olika leden till stora delar haft olika syften. I fråga om jordbruket har den förda jordbrukspolitiken, främst prisregleringen på jordbruksprodukter, ställt speciella krav på statistiken som inte haft någon motsvarighet i övriga led i livsmedelskedjan. Statistiken för livsmedelsindustri och livsmedelshandel tas bl.a. livsmedelsindustri och livsmedelshandel med anfram för att jämföra nan industri och handel. En viktig användning är också att uppskatta dessa delsektorers storlek i samband med uppskattning av den samlade industriproduktionen eller dagligvaruhandeln. Konsumtionsstatistiken en dubbel roll. Dels spelar för närvarande används den för att uppskatta konsumenternas utgifter för livsmedel jämfört med andra konsumtionsutgifter m.m. Dels ger den en övergripande bild av våra kostvanor som i sin tur bl.a. används för bedömning av kostens sammansättning från folkhälsosynpunkt samt för internationella jämförelser I samband med de förändringar av livsmedelspolitiken m.m. som nu sker bedömer jag att delvis nya krav kommer att ställas på statistikför livsmedelssektom. En övergripande förändring är

produktionen

att den framtida statistikproduktionen måste ta sikte på att ge en mer samlad bild av livsmedelssektom än hittills vilket också har tagits upp i utredningsdirektiven. Undersökningsmässigt bör dock de tre huvudleden i livsmedelskedjan hållas isär även i framtiden eftersom förhållandena i resp. led uppvisar stora olikheter. Att statistikproduktionen för de olika leden hålls isär får dock inte hindra att den färdiga statistiken mer än hittills presenteras i sammanställningar som belyser hela

Kapitel 4

livsmedelsproduktionen och konsumtionen.

Mot bakgrund av det jag nu sagt kommer jag i den behovsanalys som redovisas att behandla den framtida statistikförsörjningen för jordbruket, för livsmedelsindustrin och -handeln samt statistik inriktad på konsumentfrågor skilt från varandra.

Behovsanalysen beaktar endast det kortsiktiga behovet. Med kort sikt menas här de närmaste 2-3 åren och därmed vilka förändringar som bör vidtas redan budgetåret 1991/92 eller dessförinnan och som bör föranleda beslut av statsmakterna eller andra åtgärder. En del utredningsdelar har ännu inte genomförts. Resultaten av arbetet med de återstående utredningsdelama kommer att redovisas i slutbetänkandet.

Behovet av statistik som belyser har ändrats och kommer att ändras väsentligt i samband med att den livsmedelspolitiska reformen genomförs. Även andra reformer och förändringar påverkar statistikbehovet för jordbruket. Under de närmaste åren kan behoven delas in i följande tre huvudområden:

- behov av statistik för att genomföra reformen - behov av statistik för att följa upp konsekvenserna av reformen - behov av statistik för övriga ändamål. Behov av statistik som tidigare användes enbart i jordbruksprisöver-

läggningama faller bort.

I avsnitt 4.2 redovisar jag mina allmänna bedömningar angående jordbruksstatistiken i anslutning till var och en av de ovan upptagna punkterna. Mot bakgrund av dessa bedömningar lämnar jag i kapitel 5 förslag till förändringar av den befintliga statistiken. I ett mer långsiktigt perspektiv kan även andra aspekter än de nu behandlade läggas på statistikbehovet. Ytterligare förslag till förändringar avser jag att återkomma med i mitt slutbetänkande.

Behovet av att analysera och följa utvecklingen inom livsmedels-

bedömer jag kommer att öka under de närmaste åren med hänsyn till den vikt som i det livsmedelspolitiska beslutet lagts vid att reformen skall ge positiva effekter för konsumenterna.

Kapitel 4 65

4.2¶Statistikbehov för jordbruket

4.2.1 Konsekvenserna på statistikbehovet av att jord-

bruksprisöverläggningarna upphört

Fram till våren 1989 togs material fram till prisöverläggningama enligt följande: - och som underlag för att sektorkalkyler indexberäkningar bedöma kompensationsbelopp företagsekonomiska kalkyler och kalkyler för inkomstjämförelser mellan jordbrukare och andra grupper - för av inkomstföljsamheten underlag beräkning och kompensa-

tionen till förädlingsindustrin

- statistiskt underlag för specialutredningar. Motsvarande material togs också fram våren 1990 inför de diskussioner som fördes mellan jordbruket och regeringen. Arbetet med att ta fram material till jordbruksprisöverläggningama har tidigare utförts av statens jordbruksnämnd och lantbruksekonomiska sarnarbetsnämnden. Materialet bygger i huvudsak på bearbetningar av SCBs större undersökningar (LBR, objektiva skördeuppskattningama, DU, JEU och HINK) samt produktions- och prisuppgifter m.m. från branschen. Jag bedömer att det framöver inte finns behov av att uppdatera

underlag till några jordbruksprisöverläggningar. Mitt ställningsta-

gande utgår från antagandet att resultatet av GATT-förhandlingama inte leder till att någon form av kompensationsmodell på nytt börjar användas för att räkna fram belopp som skall tillföras jordbrukama. Behov av beräkningsunderlag för företagen i norra Sverige tas upp i avsnitt 4.2.2. Min innebär att man inte längre behöver beakta det

bedömning

statistikbehov som tidigare funnits enbart i samband med överläggningarna. I andra sammanhang kommer man fortfarande att behöva en stor del av den typ av statistik som användes vid överläggningama. De överväganden som behöver göras gäller i första hand vilka krav på statistisk säkerhet som man bör ställa på materialet. Allmänt sett ställdes höga krav på tillförlitligheten i underlaget till prisöverläggningarna. Enligt min bedömning kan en del avsteg göras från dessa

66 Kapitel 4 sou 1990:99

krav i det nu uppkomna läget. Detta får konsekvenser för vissa statistikprodukter.

En översikt över huvudtyper av material som tidigare togs fram till överläggningarna redovisas i det följande. I denna översikt kommer också framtida behov av resp. material att kortfattat beröras.

Sektorkalkyler

Sektorkalkylema kan delas upp i nonnkalkyler som utgjort ett av huvudunderlagen vid överläggningama, totalkalkyler som under senare år mest använts för att ge allmän information om sektorn och kalkyler som använts i samband med (NR-

nationalräkenskapema

kalkyler). Dessutom har kalkylunderlaget från normkalkylema i något modifierad form använts för att få fram vägningstal till olika indexserier.

Jordbruksnämnden och lantbruksekonomiska samarbetsnämnden har svarat för det huvudsakliga arbetet med att ta fram sektorkalkyler.

Jag bedömer att det under de nämiaste åren kommer att finnas behov av att ta fram sektorkalkyler. Den viktigaste användningen blir nu till nationalräkenskapema och för att få fram vägningstal för index. Sektorkalkylema kan också ha ett visst värde vid bedömning av reformens effekter.

Framför allt för norinkalkylen har kraven på statistisk säkerhet i uppgiftsunderlaget varit högt ställda. I det läge som nu uppstått kan dessa krav enligt min mening till en del mjukas upp. Uppläggning och omfattning av vissa kostnadskrävande undersökningar som de objektiva skördeuppskattningama och de lantbruksekonomiska undersökningarna bör nu ses över.

I samband med att den jordbruksekonomiska undersökningen lades om till det s.k. typologisystemetl kan inte arbetskraftskostnaden i sektorkalkylema längre beräknas med ledning av uppgifter från denna

1 Enligt typologisystemet klassificeras företagen efter standardtimmar i olika driftsgienar. Standardtimmar svarar mot ett nomierat arbetsbehov.

Kapitel 4 67

undersökning. En arman konsekvens av att material inte längre tas fram till överär att de personella resurserna för att sammanställa och läggningama bearbeta sektorkalkylema kan minskas. Detta berör främst jordbruksnämnden och lantbmksekonomiska samarbetsnämnden.

Ekonomiska kalkyler som belyser företaget

I samband togs tidigare fram flera företagsmed överläggningama ekonomiska kalkyler som belyste lönsarnhets- och andra ekonomiska förhållanden för grupper av företag. Behov av sådana kalkyler bedöatt finnas även under övergångsperioden för att bemer jag kommer påverkan på företagens ekonomi. Liksom för sektorlysa reformens bör dock vissa förenklingar kunna göras i det statistiska kalkylema underlaget. Jordbrukarfamiljemas inkomstfördelning mellan jordbruk, annan verksamhet på företaget och arbete utanför företaget kan väntas geunder I samnomgå ganska stora förändringar övergångsperioden. band med överläggningama studerades tidigare dessa frågor. För att studera reformens effekter bedömer jag att det även under de närmaste åren kommer att behövas statistiskt underlag för att belysa inkomstfördelningen mellan olika verksamheter. ekonomi och Ett viktigt underlag för att belysa jordbruksföretagens även ekonomi har varit SCBs deklarations-

jordbrukarfamiljemas

undersökning (DU). Även under de närmaste åren bedömer jag att motsvarande underlag kommer att behövas.

lnkomstjämförelser mellan jordbrukare och andra grupper

Enligt riksdagsbeslutet minskar betydelsen av inkomstmålet. Jag anser därför speciell staatt det inte längre finns något motiv till att ta fram tistik i att jordbrukamas ekonomiska förhållanden jäm-

syfte belysa

fört med andra samhällsgruppers. De övriga behov som kan finnas för dessa är inte så stora att de motiverar statistiken. Mitt

jämförelser

68 Kapitel 4

ställningstagande innebär som framgår av kapitel 5 konsekvenser för

bl.a. SCBs inkomstfördelningsundersökning (HINK).

I ndexberäkningar

Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden har sedan lång tid tillbaka tagit fram ett flertal indexserier. För att studera reforrnens effekter bedömer jag att detta underlag även under de närmaste åren kommer att vara viktigt. Vissa förenklingar i prismätningama bör dock kunna göras mot bakgrund av att kraven ändrats.

Jag förutsätter att samarbetsnämnden ser över de indexserier som direkt varit förknippade med det gamla prisregleringssystemet. Även konsekvenserna på prissidan av de mer komplicerade marknadsförhållanden som kan följa av avregleringen förutsätter jag att jordbruksnämnden följer upp i den som

pris- och marknadsbevakning, enligt riksdagen skall göras av jordbruksnämnden.

4.2.2 Bedömningar av behovet av statistik för att kunna

genomföra avregleringen och omställningsåtgärderna

Som framgår av kapitel 3 kommer de interna marknadsregleringama på jordbruksprodukter att successivt avskaffas. Samtidigt införs ett antal nya permanenta åtgärder för att bättre uppnå beredskapsmål, miljömål och regionalpolitiska mål. För att underlätta omställningen för jordbrukama vidtas ett antal övergångsvisa stödåtgärder.

Beredskapsfrågor, miljöfrågor och regionalpolitiska frågor utöver Norrlandsstödet behandlar jag i ett senare avsnitt.

I detta avsnitt behandlas de stödåtgärder som under utredningsarbetets gång visat sig kräva statistiskt underlag.

Enligt min bedömning begränsar sig detta till följande stödformer,

nämligen inkomststödet, omställningsstödet, anläggningsstödet samt

avvecklingsstödet till mjölkproducentema.

För att verkställa de stödutbetalningar som jag nyss nämnt krävs i huvudsak två typer av underlag, nämligen:

Kapitel 4 69

1) underlag för att räkna fram totalbelopp och belopp per betalningsenhet (per ha, per djur etc.) för att fördela beloppen olika jordbrukare som be- 2) underlag på rörs av stöden. I riksdagsbeslutet finns redan totalbelopp och i vissa fall belopp per betalningsenhet angivna. Eventuella kompletterande behov av statistik för att räkna ut beloppen per betalningsenhet täcks av befintlig statistik, i första hand LBR för åren 1989 och 1990. Något framtida behov av statistik enligt punkt 1 bedömer jag inte kommer att finnas. Punkt 2 kräver att registeruppgifter finns tillgängliga över antal djur, antal hektar av olika grödor m.m. för samtliga jordbruksföretag som berörs av stöden. Behovet avser endast förhållandena vid ingången av omställningsperioden. Jordbruksnänmden och lantbruksstyrelsen planerar att upprätta ett register (s.k. stödregister) baserat på LBR 90 där olika typer av stödutbetalningar till jordbrukama skall registreras. Detta register väntas i huvudsak täcka behoven under punkt 2. Eventuellt kan kompletterande uppgifter komma att behövas från de löpande LBR-undersökningarna för åren 1991-1993. Sammantaget bedömer jag således att något utvidgat framtida statistikbehov eller behov av registeruppgifter inte kommer att finnas för att administrera ovanstående stöd. En viss oklarhet råder dock som nänmts angående LBR och eventuellt behov av ändring av variabelinnehållet i denna undersökning. Jag anser det önskvärt att som framkommer i samband

uppgifter

med upprättandet och upprätthållandet av stödregistret sammanställs på ett sådant sätt att de kan utnyttjas statistiskt. I riksdagsbeslutet betonas det målet. Beträffande

regionalpolitiska

jordbruket i norra Sverige sägs att en avreglering inte får tillåtas påverka lönsamheten i nämnvärd grad. Norra Sverige kommer däriatt undantas från den som

genom i princip produktionsanpassning

följer av den livsmedelspolitiska reformen. Inom jordbruksnämnden pågår för närvarande en utredning som bl.a. har till syfte att lämna förslag till hur ett framtida stöd till Norrlandsjordbruken skall ges. Mina kontakter med jordbruksnämnden i denna fråga har gett vid handen att det för stödgivning kan komma att behövas förbättrad företagsekonomisk statistik för norra Sverige för

70 Kapitel 4

att kunna bedöma lönsamhetsutveckling m.m.

Jordbruksnämndens förslag när det gäller stödet till jordbruket i norra Sverige kan således komma att ställa nya och högre krav på den ekonomiska statistiken för företag i norra Sverige. I kapitel 5 kommer jag att ytterligare ta upp denna fråga i samband med att behovet av nuvarande ekonomiska statistik diskuteras undersökning för undersökning.

De interna regleringama handhas av ett antal regleringsföreningar. Dessa föreningar använder en del statistik från SCB för sin verksamhet. Fr.0.m. den l juli 1991 kommer dessa föreningars myndighetsutövande verksamhet att upphöra. Den reglerande verksamheten kommer fram till dess avregleringen är helt genomförd att handhas av den föreslagna nya jordbruksmyndigheten.2 Vilken statistik denna myndighet kan komma att behöva för att administrera det som är kvar av regleringama är för närvarande oklart. _

Behovet av statistik för intemregleringar bortfaller automatiskt när dessa regleringar upphör. Statistik som därutöver tagits fram av regleringsföreningama bör i den mån den har ett samhälleligt intresse bekostas av samhället och i övrigt av branschen själv.

4.2.3 Bedömningar av behov av statistik för att följa upp

konsekvenserna av reformen

Den livsmedelspolitiska reformen kommer att påverka jordbrukssektom och enskilda jordbruksföretag på många olika sätt. Av riksdagsbeslutet och utredningsdirektiven framgår att det är viktigt att följa utvecklingen på området. Speciellt omnämns följande områden när det gäller jordbruket:

- den ekonomiska utvecklingen inom jordbruket

- effekter för jordbruket i olika regioner och för olika brukar-

kategorier

- både under

markanvändningens förändring övergångsperioden

2 Enligt ett nyligen ñamlagt utredningsforslag kommer en ny jordbruksmyndighet att ta över jordbruksnämndens och lantbruksstyrelsens uppgifter fr.o.m. den 1 juli 1991.

Kapitel 4 7l

och på längre sikt - i jordbruksledet. priser och marknad kan statistikbehovet enligt strecksatsema här- Enligt min uppfattning ledas till följande områden: a) ekonomisk statistik

b) prisstatistik c) produktionsstatistik

d) strukturstatistik e) fastighetsstatistik i byggnader, anläggningar och f) statistik som berör investeringar maskiner g) statistik över förbrukning av vissa förnödenheter h) arbetskraftsstatistik. I följande delavsnitt kommer vart och ett av dessa områden att behandlas.

a) ekonomisk statistik Den ekonomiska statistiken kan delas in i statistik för kalkyler för sektorn resp. för grupper av företag. Sektorkalkylema visar den samlade värde med uppdelning på olika animalie- och

jordbruksproduktionens

Kalkylema innehåller även uppgifter om för-

vegetabilieprodukter.

av förnödenheter m.m. samt investeringar. Under omställbrukning ningsperioden kommer sektorns produktionsstruktur och användning av insatsvaror sannolikt att stora förändringar. Sektorkal-

genomgå

kylema ger ett bra underlag för att följa denna process. Jag bedömer därför att det även i framtiden kommer att finnas behov av denna typ av statistik men att kraven på säkerhet m.m. inte kommer att vara lika stora som för närvarande. Nuvarande statistikunderlag har i huvudsak dikterats av de krav som jordbruksprisöverläggningama ställt. I utredningsdirektiven betonas vikten av att kunna följa den ekonomiska utvecklingen för olika produktionsgrenar och för olika regiotillgodoses detta önskemål bäst genom ekoner. Enligt min bedömning nomisk statistik för olika företagsgrupper. Denna statistik bör förutom att ge en god belysning av företaget också fånga in inkomster m.m. från annat än jordbruk. Under ett flertal år har jordbruksnänmden och lantbruksekonomi-

72 Kapitel 4

ska samarbetsnämnden gjort analyser över jordbruksföretagens ekonomi. Dessa analyser har utgått från gruppmedeltal, kvartilvärden m.m. för olika typer av gårdar. Arbetskraftsberäkningama har i huvudsak byggt på norrnerade arbetsbehovstal. De hittills tillämpade analysmetodema bör vara utgångspunkten för att följa företagens ekonomiska utveckling under omställningsperioden. Statistikens omfattning bedömer jag kunna minska något. Däremot kan en utvidgad belysning behöva ske av jordbrukarfamiljemas verksamheter utanför det traditionella jordbruket.

Den ekonomiska statistik som SCB för närvarande tar fram bygger i huvudsak på DU och JEU. Dessa undersökningar genomförs fristående från varandra och ger sammantaget en god bild av jordbruksföretagens ekonomi. Båda undersökningarna kan användas för att belysa den ekonomiska situationen för grupper av företag (regionalt, efter driftsinriktning m.m.).

Även LRF Konsult gör en del sammanställningar av företagsekonomiska data med hjälp av sitt datakundregister.

Sammantaget bedömer jag att nuvarande undersökningar tillgodoser de krav som man under de närmaste åren kan komma att ställa på företagsekonomiskt statistikunderlag. Vissa resursbesparingar kan dock troligen göras genom att samordna DU, JEU och LRF Konsults statistik. En sådan samordning bör syfta till att ge det uppgiftsunderlag som kommer att krävas för att kunna följa utvecklingen inom jordbrukssektom. Även uppgifter om inkomster från annan sysselsättning än jordbruk bör kunna belysas vid en samordning av undersökningarna.

För att snabbt följa den livsmedelspolitiska reforrnens effekter bedömer jag det också viktigt att få tillgång till ekonomisk statistik snabbare än i dag.

SCB bör enligt min uppfattning snarast söka former för att om möjligt samordna JEU-urvalet och DU-urvalet för de planerade undersökningarna avseende 1991 års inkomster.

b) prisstatistik Jordbruksnänmden har under en lång följd av år byggt upp en prisstatistik över jordbrukets produkter och förnödenheter m.m. Jag an-

Kapitel 4 73

även framdeles fortsätter att ta ser det viktigt att jordbruksnämnden fram denna statistik som kan förväntas bli ett viktigt instrument för att följa utvecklingen i en alltmer avreglerad sektor.

c) produktionsstatistik För närvarande svarar branschen själv för en betydande del av produktionsstatistiken. Vid de kontakter som jag hittills haft med branschens företrädare har det inte framkommit någonting som tyder på att omfattningen av denna statistik kommer att minska under de närmaste ett till två åren. Hur det blir på längre sikt är i dag svån att förutsäga. Några särskilda åtgärder för att täcka upp eventuella framtida statistikbortfall finner jag för närvarande inget motiv till.

bekostar staten numera hela

När det gäller skördeuppskattningar SCBs undersökning objektiva skördeuppskattningama. Ett visst statligt intresse av skördeuppskattningar kommer enligt min bedömning att finnas även under de kommande åren för att följa refonnens effekter i olika avseenden bl.a. på produktion. Nuvarande kostnader för denna information anser jag dock vara höga. Under den nännaste tiden avser jag att studera alternativa former för skördeuppskattningar bl.a. mot bakgrund av de förfaranden som tillämpas i andra länder.

d) strukturstatistik

att det kommer att finnas ett fortsatt stort behov av att Jag bedömer kunna följa reforrnens effekter genom en väl utbyggd strukturstatistik. Sådan statistik har tidigare getts hög prioritet och bör även under de närmaste åren ligga på ungefär samma nivå som nu, möjligen med viss inskränkning för små brukningsenheter. Vissa mindre förändringar kan också behöva göras med hänsyn till att jordbruksmarkens användning kan förväntas genomgå en del förändringar under över-

I kapitel 5 kommer jag i samband med diskussioner

gångsperioden.

kring framtida LBR-utforrnning att kortfattat beröra vilka förändringar som jag avser.

Även lantbruksstyrelsens och jordbruksnämndens planerade stödregister bör kunna användas för att i vissa avseenden belysa utvecklingen.

74 Kapitel 4

e) fastighetsprisstatistik

Jag bedömer ha tillgång till

det som angeläget att även i fortsättningen en statistik över jordbmksfastighetemas värden och prisutveckling. Denna statistik kommer till en del att behövas som indata i de jordbruksekonomiska kalkyler som tagits upp under punkt a) men också som ett fristående material för att följa utvecklingen under övergångsperioden.

Denna statistik har även betydelse för tillämpningen av jordför-

värvslagstiftningen.

Den statistikproduktion som SCB har angående jordbruksfastighetemas värden och prisutveckling ingår som en del i en statistik över samtliga fastigheter. Någon förändring av denna statistik anser jag inte bör göras.

f) statistik som berör investeringar i byggnader, anläggningar och maskiner Den jordbrukspolitiska reformen kan väntas medföra betydande konsekvenser för jordbrukets insatsmedel. Jag bedömer det därför som värdefullt om investeringsutvecklingen även i fortsättningen kan följas. Nuvarande nybyggnadsstatistik bör dock kunna minskas något utan att detta får alltför stora konsekvenser.

g) statistik över förbrukning av vissa förnödenheter Vad som sagts under punkt f) gäller i allt väsentligt också för statistiken över jordbrukets insatser i form av förnödenheter. Speciellt intressant är att kunna följa utvecklingen på kemikaliesidan.

h) arbetskraftsstatistik

Arbetskraftsstatistiken har ursprungligen tagits fram för att tillgodose statistikkraven för jordbmksprisöverläggningama. Under senare år har den använts i begränsad omfattning. Syftet har i huvudsak varit att fastställa arbetskraftsvolymen i miljoner arbetstimmar och förändringen av arbetskraftsvolymen mellan åren. Uppgifterna har också använts i samband med produktivitetsberäkningar.

Kapitel 4 75

Enligt min mening är nuvarande arbetskraftsstatistik onödigt omfattande för att följa reforrnens effekter. Årliga undersökningar är inte längre motiverade. Inriktningen bör dessutom ändras så att kombina-

mellan traditionellt jordbruk och annan syssel-

tionssysselsättningar

sättning i och utanför företaget bättre blir belyst.

4.2.4 Bedömningar av behovet av statistik för övriga

ändamål

Förutom behovet av statistik som mer direkt sammanhänger med den

reformen finns också andra statistikbehov som belivsmedelspolitiska rör livsmedelssektom. I utredningsdirektiven pekas på några sådana områden. Med ledning av detta och vad som framkommit under utredningens gång kommer jag i detta avsnitt att ta upp de viktigaste övriga behovsområdena. En rimlig utgångspunkt bör här vara att även i statistikhänseende hantera jordbruks- och livsmedelssektom på samma sätt som andra sektorer. Min bedömning är således att samhällets behov av jordbruksstatistik inte kan anses vara större än för andra sektorer. Statistikförsörjningen för beredskapsändamål, miljö- och landskapsvård, regionalpolitiska ändamål samt för internationella jämförelser bör dock ges en något större vikt. Statistik för följande behov kommer att tas upp i detta avsnitt: - för att belysa effekterna av djurskydds- och miljöbestämmelser - för att belysa miljöbelastning orsakad av jordbruket - för att belysa effekterna av landskapsvårdande åtgärder - för beredskapsåtgärder

- för regionalpolitiska ändamål

- för internationella jämförelser m.m. - för allmän information. Dessutom har vissa forsknings- och utbildningsinstitutioner behov

liksom lantbruksnämnder, branschföretag och av jordbruksstatistik branschorganisationer. I det följande kommer jag att redovisa mina allmänna bedömningar för vart och ett av de områden som nu berörts.

jämförelser m.m. har någon grundlig I fråga om internationella

av behoven ännu inte gjorts. Jag avser att återkomma till

kartläggning

76 Kapitel 4

detta i samband med slutbetänkandet.

Underlag för att bedöma effekterna av djurskydds- och miljöbestämmelser

När det gäller miljö- och djurskyddsåtgärder och andra företeelser som kräver detaljerad information på vissa specialområden bedömer jag det som svårt att få fram godtagbara uppgifter till rimliga kostnader via en löpande statistik. Man får här i stället använda LBR som urvalsram för tillfälliga stickprovsundersökningar som riktas till en lämplig målgrupp.

Ett väl fungerande lantbruksregister och tillförlitliga företagsekonomiska data bör ge ett bra underlag för att utreda dessa frågor.

Statistik som belyser miljöeffekter

För närvarande finns följande statistikkällor som belyser miljöeffekter:

- och

SCBs undersökningar om användning av bekämpningsmedel gödselmedel i anknytning till objektiva skördeuppskattningar - statistik av bekämpkemikalieinspektionens över total försäljning ningsmedel

- naturvårdsverkets undersökningar om jord- och skogsbrukets på-

verkan på vissa recipienter samt andra miljöövervakningsprogram

- och SCBs om total för-

jordbruksnämndens sammanställningar säljning av handelsgödsel och kalk - LBRs uppgifter om djurantal med regional fördelning.

Enligt min uppfattning ger ovanstående källor sammantaget en relativt god bild av jordbrukets miljöbelastning. Till detta kommer SCBs och naturvårdsverkets undersökningar som omfattar viss miljöbelastning från där livsmedelsindustrin ingår som en del.

industrin

Därutöver pågår arbeten vid SCB med att utveckla löpande redovisningar av jordbrukets utsläpp av ammoniak. Eventuellt kommer också metanutsläppen att beräknas. Vidare planerar SCB att göra beräkning-

Kapitel 4 77

ar av nettot mellan tillförd och bortförd mängd näringsämnen. Underlag för dessa beräkningar är främst den ovan nämnda gödselmedelsundersökningen. Enligt min mening kommer miljösidan att vara viktig att bevaka i framtiden. Traditionellt statistikinsarnlande för att visa förändringar i kommer liksom nu att vara ett viktigt instrument i markanvändning bedömer jag att den nuvarande traditionella detta arbete. Sammantaget statistiken under de närmaste åren i stora drag inte behöver förbättras annat än i vissa detaljer, vilka kan lösas i samarbete mellan SCB och naturvårdsverket. Det är viktigt att fortsatta resurser ställs till förfoden informationsnivå som för närvarande finns gande för att bibehålla och som kan komma att uppstå bl.a. som en följd av naturvårdsverkets pågående arbete. Även den negativa miljöpåverkan som jordbruket utsätts för är intressant att följa.

landskapsvârd

Naturvårdsverket och länsstyrelserna utför inventeringar över värdefulla naturmiljöer och betalar ut ersättning till bl.a. jordbrukare för bevarande av åker, ängs- och hagmark. I samband med detta arbete är det naturligt att markområden som det från samhällets sida finns behov av att bevara från landskapsvårdande synpunkt kartläggs. Det är att ett ökat samråd kommer till stånd mellan SCB,

angeläget

lantbruksmyndighetema samt de natur- och kulturmiljövårdande myndighetema. Det är också önskvärt att en samordning görs mellan regiav och registreringen av beslu-

streringen landskapsvårdsersätmingar

tade omställningsstöd och anläggningsstöd. Enligt min bedömning finns det för närvarande inget behov av ytterpå området. Av flera skäl är det önskvärt att

ligare undersökningar

naturvårdsverkets och uppgiftsunderlag till

knyta länsstyrelsemas

LBR. Man skulle då kunna få en samlad bild över vilken ekonomisk och annan dessa ersättningar har för olika kategorier av betydelse bör man även försöka utvidga LBR med jordbrukare. Om möjligt uppgifter om vissa typer av extensiva betesmarker som nu inte ingår i undersökningen. kan nämnas att naturvårdsverket påbörjat ett I detta sammanhang

78 Kapitel 4

arbete med att ta fram ett system för övervakning av förändringar i jordbrukslandskapets biotoper, fauna, flora och strukturer. Det är för tidigt att nu dra slutsatser när det gäller behovet av statistik för detta ändamål. Till stor del kommer denna övervakning att ske genom användning av flyg- och satellitbildstolkning samt genom inventeringar i vissa referensytor.

Beredskap

För närvarande an vänds ett flertal statistikkällor som underlag för beredskapsplanering. Statistikbehovet omfattar både det egentliga jordbruket och förädlingsindustrin. När det gäller förädlingsindustrin har jordbruksnämnden vissa interna register som i huvudsak tillgodoser statistikbehoven för dessa led. _

Statistikbehovet för det egentliga jordbruket omfattar uppgifter om struktur, produktion samt användning av vissa insatsvaror. Jordbruksnämnden som ansvarar för livsmedelsprogrammet inom det civila försvaret bedömer att det i framtiden är önskvärt att bibehålla flera av SCBs statistikprodukter som belyser struktur, produktion och produktionsmedel.

Jag anser att beredskapsbehovet är viktigt och så långt möjligt bör tillgodoses. Nuvarande nivå på statistisk säkerhet m.m. i det underlag som nu används från objektiva skördeuppskattningama och LBR är troligen inte helt nödvändig för att tillgodose beredskapsbehovet.

Regionalpolitiska ändamål

Som tidigare nämnts kan prisstödet till jordbruket i norra Sverige komma att kräva särskilda statistiska bearbetningar.

För att belysa jordbrukets roll i den regionala utvecklingen utgör främst LBR ett viktigt underlag.

Kapitel 4 79

Statistikbehov lantbruksnämndernas myndighetsutövande roll i för den nya länsorganisationen

Med hänsyn till vad som framkommit under utredningsarbetets gång bedömer jag här att statistikbehovet inskränker sig till LBR och fas-

tighetsprisstatistiken.

Utbildning och forskning

Inom utbildningen och forskningen används bl.a. SCBs statistik i samband med olika forskningsprojekt, examensarbeten m.m. Sveriges lantbruksuniversitet som bedöms som har pekat på en del statistikbehov mycket väsentliga. I första hand är man intresserad av företagseko-

nomisk statistik och produktionsstatistik.

bör behoven av statistik för forskning och Enligt min uppfattning utbildning tillgodoses om detta inte medför orimligt stora kostnader. Man bör dock inte vidmakthålla en löpande statistik bara för tillfälliga behov som kan uppstå för forskningsprojekt m.m.

Branschens statistikbehov

Behov av statistik för delar av regleringsföreningamas verksamhet som den nya kommer att ta över under över-

jordbruksmyndigheten

gångsperioden har tidigare behandlats. Utöver detta behov används viss statligt finansierad statistik av vissa och av lantbruksnämndema i sin rådgivning

branschorganisationer

samt inom skördeskadeskyddet. Jag anser att branschorganisationemas egna behov av statistik självklart bör bekostas av dessa själva. för lantbruksnämndemas före- Jag anser också att behov av statistik rådgivning och för skördeskadeskyddet bör jämställas

tagsekonomiska

med branschorganisationemas behov och bekostas av näringen själv. Skördeskadeskyddet kan ses som en form av försäkring som i första

hand är en angelägenhet för jordbruksnäringen själv.

80 Kapitel 4

Behov av statistik för internationella jämförelser m.m.

I utredningsdirektiven betonas vikten av att beakta de krav som kan komma att ställas på den svenska statistikproduktionen till följd av det internationella samarbetet. Under det fortsatta utredningsarbetet kommer jag närmare att studera detta.

Behov av statistik för allmän information

Mycket av den statistik som tagits fram av SCB, myndigheter och branschen används av massmedia m.m. för att ge information till allmänheten i olika Denna information har även an-

jordbruksfrågor.

vänts i riksdagsarbetet och i olika typer av utredningar.

Behov för allmän information är svår att konkretisera. Enligt min bedömning är jordbruket bättre tillgodosett med statistik än flertalet andra sektorer. Kravet på statistik för allmän information torde i nuvarande läge vara mer än väl tillgodosett. De inskränkningar jag längre fram kommer att föreslå ändrar inte denna bedömning.

4.3¶Behov av konsumentstatistik och statistik över industri- och handelsleden

4.3.1 Genomförande och uppföljning av den livsmedels-

politiska reformen

I direktiven till utredningen finns vissa skrivningar som mer direkt berör industri- och handelsleden och konsumentaspektema. Ett viktigt motiv till att reformera livsmedelspolitiken är enligt direktiven att konsumentmålet om tillgång till ett varierat utbud av livsmedel till rimliga priser inte i tillräcklig utsträckning har uppfyllts med hittillsvarande politik. Genom reformen förväntas prisökningstakten dämpas. Det är enligt direktiven viktigt att denna positiva effekt kommer konsumentema till del. Genom statistik, t.ex. över pris- och marginalutvecklingen i industri- och handelsleden, kan denna effekt följas.

Kapitel 4 81

Vidare utredaren mer allmänt undersöka om stabör enligt direktiven med avseende konsumentmålet inom ramen för

tistikproduktionen på

kan förbättras. en ny livsmedelspolitik Vidare har utvecklingen enligt direktiven gått mot en mer samlad som innefattar alla led i livsmedelskedjan samt kvalivsmedelspolitik litets-, kost- och hälsofrågor. Utredaren bör mot bakgrund härav ta ställning till om statistikproduktionen är väl avvägd mellan de olika delområdena och överväga förändringar i riktning mot en mer samlad statistikproduktion för hela livsmedelssektom. Min bedömning är att dessa uppgifter kräver grundliga överväganden och kontakter med berörda intressenter och jag avser därför att återkomma i slutbetänkandet i detta avseende. Jag har emellertid inför detta delbetänkande diskuterat dessa aspekter på statistikproduktionen oc.. experter samt med berörda myndigheter och unmed sakkunniga dersökt om det finns åtgärder som bedöms nödvändiga eller önskvärda på kort sikt för att kunna genomföra reformen att genomföra och följa effekterna utifrån ett konsumentperspektiv. För att kunna den livsmedelspolitiska reformen krävs

genomföra

i detta avseende. Inga övergångsvisa medel som ingen ny statistik anvisas under omställningsperioden berör direkt förädlingsindustrin, handeln eller konsumenten, även om de får konsekvenser för dessa led. När det gäller uppföljningsarbetet är det emellertid enligt min meav största vikt att de för konsumenterna viktiga effektema följs

ning

och analyseras. för att de positiva effekterna av re- En förutsättning formen skall komma konsumenterna till del är enligt riksdagen att marknaderna fungerar väl och att industri- och handelsleden inte tar prissänkningar eller uteblivna i anspråk. Därför måste

prisökningar

enligt riksdagen pris- och konkurrensförhållandena följas noga. Rikstill de i aviserade uppdragen till SPK dagen hänvisar propositionen och jordbruksnämnden. Enligt propositionen om en ny livsmedelspolitik skall SPK få i uppdrag att följa pris- och marginalutvecklingen i industri- och handelsleden. Jordbruksnämnden skall få i uppdrag att skärpa sin bevakning av marknad och priser. Förslag till nödvändiga förändringar på kort sikt har inte framförts av dessa myndigheter. Som framgår av det följande har dock vissa brister i statistikunderlaget avseende de senare leden i livsmedelskedjan påtalats. Jag avser

82 Kapitel 4

att ytterligare kartlägga behoven i detta avseende.

Mot bakgrund av dels riksdagens uttalande och direktiven till utredningen, dels de kontakter som jag har haft med myndigheterna inom livsmedelssektom är min bedömning att det av refonnen under övergångsperioden utifrån ett konsumentperspektiv i första hand är viktigt att följa och analysera prisutvecklingen och konkurrensförhållandena i olika led i livsmedelskedjan. Detta är väsentligt för att kunna avgöra om de positiva effekterna av refonnen, främst i form av en dämpad prisökningstakt, kommer konsumenterna till del.

Härutöver är jag av den uppfatmingen att den livsmedelspolitiska reforrnens effekter på konsumtionen bör följas. Avregleringen inom jordbruket kommer att påverka såväl produktionen som priserna på jordbruksråvaror och förädlade livsmedel. Relativprisema mellan olika livsmedel kommer sannolikt att ändras. En avveckling av mejeriregleringen kommer t.ex. att påverka relativprisema inom mejerisortimentet.

Under kartläggningsarbetet över den statistik som produceras med anknytning till livsmedelssektom har jag också studerat den konsumtionsstatistik som tas fram. Förutom den statistik som tas fram och sammanställs av jordbruksnämnden och som framför allt används för nationalräkenskaperna och som underlag för beredskapsplanläggningen har SCB och statens livsmedelsverk, som nämnts i kapitel 2, tillsammans under år 1989 gjort en omfattande undersökning om hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor, den s.k. HULK. Undersökningen bearbetas för närvarande.

Resultaten från undersökningen skall belysa skillnader i livsmedelskonsumtion och kostvanor mellan olika regioner, mellan olika typer av hushåll och mellan hushåll med olika bärkraft samt olika grupper av individer. Genom att mängden av olika livsmedel bokförs kommer även näringsinnehållet att beräknas. Vad gäller användningen kommer enligt livsmedelsverket resultaten från HULK, som är den första rikstäckande representativa undersökningen av kostvanor, att användas för att beskriva kostvanoma i olika grupper av befolkningen samt att sätta dessa i relation till aktuella kost- och näringsrekommendationer. Data om livsmedelsinköp och kostvanor är också av stor betydelse för att utforma allmänna kostråd till olika grupper. Vidare behöver livs-

Kapitel 4 83

medelsverket data över livsmedelsintag och kostvanor som underlag för olika intagsberäkningar. Det kan gälla bekämpningsmedel, tungmetaller o.d. Kostdata behövs också enligt livsmedelsverket för toxikologiska värderingar och som underlag för att fastställa gränsvärden för olika substanser i livsmedel. Med mer detaljerad information om kan man även studera de fördelningspolitiska effeklivsmedelsutgifter terna av t.ex. avveckling av livsmedelssubventioner och differentierad moms. Jag vill redan nu markera behovet av undersökningar som följer konsumtionen av livsmedel och kostvanoma rent allmänt, men också eventuella effekter till av den livsmedelspolitiska reformen. I följd väntan reslutat från HULK avvaktar jag emellertid med på konkreta av det framtida behovet av undersökningar av en slutgiltig bedömning HULKs omfattning. Enligt SCBs anslagsframställning planeras en ny HULK bör dock HULK (eller motår 1999. Enligt livsmedelsverket svarande) genomföras ungefar vart femte år.

4.3.2 Tidigare utredningar och det fortsatta arbetet inför slutbetänkandet

1983 års livsmedelskommitté (SOU 1984:86, LMK) framförde i sitt huvudbetänkande att analysen av framför allt handelns förhållanden har försvårats av bristen på ändamålsenliga data. Enligt kommitténs underlaget förbättras. Vidamening är det angeläget att det statistiska re bör rörande livsmedelsindustrins och -handelns för-

forskning

hållanden prioriteras.

1986 års livsmedelsutredning (SOU 1987:44, LMU) påtalade också brister i statistikförsörjningen och anförde bl.a. följande:

bedrivande har ett antal områden identi- Under utredningsarbetets är otillräcklig eller där det råder brist fierats där befintlig statistik på statistik. Framför allt gäller det statistik som medger internationella samt beträjfande kostnader och lönsamhet i han-

jämförelser,

deln. Därtill kommer vissa problem som rör behandlingen av extrapriser i samband med mätningar av prisutvecklingen.

84 Kapitel 4

Den genomgång som utredningen gjort av internationella förhållanden visar att det finns betydande svårigheter att jämföra situationen och utvecklingen i livsmedelskedjans olika led. Inte minst gäller det livsmedelsprisernas utveckling i konsumentledet, där olika definitioner och mätmetoder gör det svårt att göra rättvisande jämförelser. Enligt utredningens uppfattning bör Sverige i olika internationella fora verka för att statistiken på detta område i möjligaste mån harmoniseras, så att jämförelser med förhållandena i utlandet kan ske på ett meningsfullt sätt.

Också när det gäller statistik som rör svenska förhållanden finns brister. l synnerhet gäller detta den officiella statistik som avser förhållandena i livsmedelshandeln. Ett grundproblem är därvid att den statistik som SCB publicerar inte på ett tillfredsställande sätt gör det möjligt att särskilja livsmedelshandel från annan handel. Enligt utredningens uppfattning är det angeläget att SCB inom ramen för nuvarande verksamhet förbättrar beskrivningen av livsmedelshandeln och dagligvaruhandeln.

Ett ytterligare problem gäller det sätt på vilket extrapriser påverkar konsumentprisindex. Som framgått av tidigare a\snitt har till- Iämpningen av extrapriser ökat under en följd av år. Med de metoder som används att mäta konsumentprisindex (KPI) kan detta, enligt utredningens uppfattning, ha medfört att den prisök-

faktiska

ningen på livsmedel överskattats. De principiella probfemen är därvid i huvudsak två. Det första problemet är att de löpande mätningar som SCB genomför i huvudsak utgår ifrån cirkapriserna i de olika butikskedjorna. Undantaget utgör decembermätningarna som baseras på uppgifter som samlas in i butik. Under resten av året tas endast hänsyn till centralt administrerade kampanjer. l den mån relationen mellan extrapriser och cirkapriser förändras över en tidsperiod ger denna mätmetod en felaktig beskrivning av den genomsnittliga prisnivåns utveckling. SPK genomför emellertid regelbundet mätningar av de faktiska prisernas följsamhet till cirkapriserna. Enligt dessa mätningar har det inte skett större avvik-

några

elser över tiden mellan cirkapriserna och de faktiska prisernas utveckling.

Det andra problemet hänger samman med svårigheterna att mäta vilka volymer som säljs till ordinarie resp. extrapris. Nuvarande

Kapitel 4 85

metoder för att beräkna konsumentprisindex tar i princip ingen hänsyn till att större volymer i många fall säljs till extrapris än till ordinarie pris. Följden blir att sådana varor som till stor del säljs till extrapris får en större värdeandel i konsumentprisindex än vad som är befogat. Enligt utredningens mening är det angeläget att frågan om de faktiskt tillämpade prisernas behandling vid beräkning av KP] ges hög prioritet hos de berörda myndigheterna (SCB och SPK).

I sammanträdena med sakkuniga och experter i utredningen har av ovanstående påtalade problem dels svårigheterna att göra intemationella förts fram, dels det förhållandet att det bara en

prisjämförelser

gång per år (med undantag för vissa fárskvaror) samlas in faktiska priser till KPI-mätningama. I utredningen har även diskuterats problem förknippade med att analysera och bedöma prisutvecklingen livsmedel. Det är inte alltid

på

tillräckligt att endast följa pris- och marginalutvecklingen i industrioch handelsleden. Av stor vikt är också att kunna analysera de strukturella och institutionella förhållandenas inverkan på prisökningstakten. Vidare är det intressant att belysa faktorinsatsen i de olika leden i livsmedelskedjan och dess betydelse för skillnader i prisutvecklingen dels jämfört med andra varor och tjänster inom landet, med livsmedelsprisutvecklingen i andra länder. Data över dels jämfört produktivitets- och lönsamhetsutvecklingen i industri- och handelsleden är också av central betydelse. Enligt de kontakter jag har haft hittills finns i dag ingen statistik lätt tillgänglig som möjliggör ett beaktande av ovan nämnda faktorer. Jag kommer under det fortsatta arbetet att närmare studera dessa samt i övrigt de brister som ovan citerade utredningar fram-

frågor

fört. också, som nämndes inledningsvis, att undersöka Jag kommer och överväga förslag i riktning mot en mer samlad statistikproduktion för hela livsmedelssektom samt undersöka om statistikproduktionen med avseende på konsumentmålet kan förbättras. I det här sammanhanget kan nämnas att SCB har fått särskilda medel för att utveckla ett nytt statistikprogram för hela det livsmedelspolitiska området. Enligt SCB skall i sådant program ingå statistik rörande råvaror, förädling, distribution, handel och kvalitet.

86 Kapitel 4

4.3.3 Utredningsarbetet generellt

Under övergångsperioden kommer det att bli fråga om en bred uppföljning utifrån flera aspekter och därmed statistikinsamling och analyser som inte endast rör jordbrukssektom. Alltså en förskjutning från rena jordbruksförhâllanden till mer konsumentinriktade och samhällsekonomiska analyser. Tidigare togs material fram och gjordes

analyser främst inför jordbruksprisöverläggningama.

För att kunna få en samlad och lättillgänglig bild över både omställningen och effekterna på hela livsmedelssektom - allt från miljö- och lantbruksekonomiska effekter till effekter på pris- och konkurrensförhållandena m.m. - är det enligt min mening nödvändigt med en samordning. Det är i det här sammanhanget inte minst viktigt att konsumentaspektema lyfts fram. Hur denna samordning bör ske lämnar jag förslag till i det följande.

5¶Förslag

5 . 1 Inledning

De förslag till ändringar av nuvarande statistik som presenteras i detta bedömningar av framtida statistikbekapitel grundas på de allmänna hov som redovisats i kapitel 4. Förslagen begränsar sig till behovet under de närmaste 2-3 åren och tar sikte på sådana förändringar som jag anser bör föranleda beslut av statsmakterna eller andra åtgärder under tiden fram t.0.m. budgetåret 1991/92. Utgångspunkten har i första hand varit vad som anges i utredningsdirektiven, nämligen möjligheterna att genomföra den livsmedelspolitiska refonnen och att följa upp effekterna av denna reform. Förslafrämst SCBs statistikprogram Jord- och skogsbruk. Inom gen berör detta statistikprogram produceras för närvarande det mesta av den stat-

ligt finansierade jordbruksstatistiken.

För närvarande tas inom branschen fram en omfattande produktionsstatistik. Enligt de uppgifter jag fått under utredningens gång bedömer jag att denna statistikproduktion kommer att fortsätta i ungefär oförändrad omfattning under de närmaste 1-2 åren. Den nuvarande statliga statistikproduktionen på jordbrukets område är omfattande. Allmänt sett bedömer jag det inte som nödvändigt att ta fram några nya statistikprodukter på kort sikt för att genomföra och följa upp den livsmedelspolitiska reformen. De förslag till förändkommer därför endast att beröra de statistikringar som jag lämnar produkter som för närvarande tas fram. Jag bedömer också att uppav reforrnen kräver delvis andra bearbetningar och anaföljningen av statistiken jämfört med vad som hittills krävts.

lyser

I följande delavsnitt redovisar jag mina överväganden och förslag i till Som nyss nämnts kommer enanknytning resp. statistikprodukt. dast den statligt finansierade statistiken att beröras.

88 Kapitel 5

5 .2 J ordbruksstatistik

5.2.1 Lantbruksregistret (LBR)

Jag bedömer att LBR även under den närmaste tiden kommer att vara en central inforrnationskälla både som fristående undersökning och som urvalsunderlag för andra tillfälliga och permanenta undersökningar.

Den viktigaste användningen av undersökningen blir att följa strukturutvecklingen i jordbruket under övergångsperioden. Även som urvalsunderlag för de jordbmksekonomiska undersökningarna (JEU och DU) och för andra användningar som t.ex. beredskapsplanläggning kommer LBR att vara viktig.

Uppgifter över ny-, till- och ombyggnader i LBR bedömer jag inte som nödvändiga att löpande ta in framöver, eftersom denna byggnadsverksamhet är av liten omfattning. Användningen av statistiken är begränsad. Uppgifter om investeringsutgifter i ekonomibyggnader går att få fram genom andra källor, i första hand genom bearbetningar av DU.

I 1990 års LBR insamlades uppgifter via kryssmarkeringar angående sysselsättning utanför företaget. För att få mer

jordbrukamas

detaljerad information behövs en uppföljningsundersökning. Kostnaden för denna har av SCB uppskattats till 400 000 kr.

Som framgått av kapitel 4 anser jag det vara av intresse att följa effekterna av reformen på arbetskraftssidan. Speciellt intressant är det att följa utvecklingen av sysselsättningen mellan traditionellt jordbruk kontra annan verksamhet på företaget och verksamhet utanför företaget. I en uppföljande undersökning av arbetskraftsdelen i LBR 90 skulle dessa förhållanden kunna belysas vid en tidpunkt som i stort motsvarar ingången av övergångsperioden. För att belysa reformens effekter skulle en liknande undersökning behöva genomföras inför årsskiftet 1994/95.

Med hänsyn till kravet på att utvecklingen av reformen snabbt skall kunna följas jag det som väsentligt att uppgifter från LBR

bedömer

tas fram snabbare än i dag, åtminstone preliminära uppgifter.

Mot bakgrund av vad jag nyss sagt föreslår jag att SCB tilldelas medel för att genomföra undersökningen på planerat sätt under åren

A Kapitel 5 89

1991 och 1992, med undantag av ny-, till- och ombyggnadsavsnittet inbesparas i storlekssom helt bör utgå. Genom denna inskränkning 200 000 budgetår bör som ordningen kr. per år. För innevarande

nämnts att en uppföljning av sysselsättningsövervägas genomföra

i LBR 90. Ställning till detta kan tas först när SCB uppgiftema närmare studerat bortfall m.m. som finns i i det uppgiftsunderlag LBR 90. För närvarande arbetar SCB med detta. samt behov av LBR-uppgifter för år 1993 Frågor om snabbstatistik och senare återkommer jag till i slutbetänkandet.

5.2.2 Objektiva skördeuppskattningarna

Som av 4 finns ett allmänt behov av skördeuppskatt-

framgår kapitel

syfte är att följa reforrnens effekter ningar för flera syften. Ett viktigt på bl.a. produktionen. Ett annat är som underlag för beredskapsplan-

läggning.

att i någon form kommer att

Jag bedömer skördeuppskattningar

behövas även i framtiden, för att tillgodose både samhällets och när- Kostnaden för SCBs nuvarande undersökningar av sköringens behov. dens storlek är hög (ca 19 milj. kr. för budgetåret 1990/91). Jag bedömer att samhällets behov av statistiskt underlag på detta område bör till en betydligt för statsbudgeten. Det kunna tillgodoses lägre kostnad statistikbehov som branschen kan ha därutöver bör bekostas av branschen själv. I det fortsatta arbetet kommer jag att studera alternativa ansatser för att på ett billigare sätt få fram godtagbara uppgifter. I avvaktan av det vidare utredningsarbetet bör nuvapå resultaten rande objektiva skördeuppskattningar genomföras på planerat sätt för 1991 års skörd. Omfattningen av 1992 års objektiva skördeuppskattningar avser jag att återkomma till senare. Eventuella inskränkningar kan komma att påverka medelsbehovet för budgetåret 1991/92.

5.2.3 Den jordbruksekonomiska undersökningen (JEU)

För närvarande samlas uppgifter om driftsinkomster och driftsutgif-

Kapitel 5

ter in genom både JEU och DU. JEU innehåller dessutom uppgifter om företagsekonomiska avskrivningar m.m. Urvalen i DU och JEU är olika, vilket är ett av skälen till att det inte går att på ett tillfredsställande sätt koppla ihop undersökningarna. Jag ser det som angeläget att de båda undersökningarna så snart som möjligt samordnas så att endast en jordbruksekonomisk undersökning genomförs. En sådan samordning skulle medföra en del resursbesparingar utan att kraven på statistisk säkerhet nämnvärt skulle eftersättas.

Den samordning jag avser skall ta sikte. på att anpassa variabelinnehållet i de olika undersökningarna så att dubbelarbete undviks. JEU-urvalet bör därvid samordnas med DU-urvalet.

För att närmare pröva möjligheterna till samordning av DU och

I dessa JEU planerar jag att låta genomföra vissa provbearbetningar. provbearbetningar kommer också en del kompletterande uppgifter från LRF Konsults datakundregister att användas.

Arbetskraftsdelen i JEU bör helt slopas. Behovet av dessa uppgifter har minskat sedan de inte längre används som underlag till jordbruksprisöverläggningama. Användningen av JEUs arbetskraftsuppgifter är nu ytterst begränsad. Från Sveriges lantbruksuniversitets sida anförs att institutionen för ekonomi använder dessa uppgifter för vissa forskningsprojekt m.m. Under de senaste 15-20 åren har denna användning dock endast omfattat tre studier. En sådan begränsad användning motiverar inte en reguljär insamling av sysselsättningsuppgifter i JEU.

arbetskraftsstatistik som tas fram regelbundet är Jordbrukets

Övrig

arbetskraft (JAK). I övrigt finns syntetiskt beräknade arbetsbehovstal i det typklassificeringssystem som SCB har tagit fram i anknytning till LBR. Jag avser att återkomma till frågan om den framtida arbetskraftsstatistiken i slutbetänkandet.

På sikt kan en förstärkning av JEU-urvalet behöva göras för norra Sverige mot bakgrund av att kravet på ekonomisk statistik för detta område förväntas bli större än för övriga Sverige.

Mot bakgrund av att arbetet med JEU avseende kalenderåret 1991 redan påbörjats föreslår jag inget slopande av arbetskraftsdelen förrän i undersökningen avseende år 1992. Undersökningen för detta år kan också komma att påverkas av den samordning med DU som jag diskuterat ovan. Sammantaget innebär det jag nu sagt att medelsbehovet för JEU kan komma att minska redan för budgetåret 1991/92. Detta bör

Kapitel 5 91

kunna beaktas i regleringsbrevet för budgetåret 1991/92.

5.2.4 Deklarationsundersökningen (DU)

För närvarande ett arbete inom utredningen med pågår som nämnts att undersöka förutsättningma för en samordning av DU, JEU och LRF Konsults material.

Flertalet av de uppgifter som återfinns i DU bedömer jag som intressanta att ha kvar under de närmaste åren. Motiven till detta är flera. Regionalpolitiskt kommer det att finnas behov av att ta fram kalkyler från DU används som indata. För att för norra Sverige där uppgifter reformens effekter på det ekonomiska området kommer följa undersökningen också att ha ett stort värde. Urvalet i DU är stratifierat efter företagens storlek, region och 1/3 av urvalet byts ut varje år. För att studera redriftsinriktning. formens kan det vara lämpligt att bibehålla en större fast del i

effekter

DU-urvalet än för närvarande i syfte att möjliggöra longitudinella studier. Omläggningar av driftsinriktningar och ändringar av företagsstorlekar kommer troligen att bli vanliga under omställningsperioden. SCB bör i kommande DU, för att bättre spegla dessa förändringar, överväga att genomföra lämpliga ändringar av urvalet. Ett framtida är att till DU kommer att

problem uppgiftsunderlaget

förändras i samband med att deklarationsblankettema ändras fr.0.m. Av vad som framkommit vid kontakter med riks- 1992 års taxering. skatteverket kommer DU dock att kunna genomföras på i huvudsak nuvarande sätt. För att i fortsättningen kunna bibehålla nuvarande i DU kan emellertid vissa kompletteringar komma att behö-

detaljnivå

va göras av undersökningen. För närvarande resultaten från DU med ganska stor presenteras eftersläpning. Kompletteringar bör därför göras för att få fram snabbstatistik. uppdrag förbereder SCB och LRF Konsult att På utredningens en del datakömingar för att utreda i vilken utsträckning

genomföra

LRF Konsults material kan användas för att tidigt på våren få fram DU-siffror avseende föregående kalenderår. Faller de nu preliminära

92 Kapitel 5

nämnda provkömingama väl ut planerar jag att återkomma med förslag till ytterligare åtgärder i slutbetänkandet.

Jag föreslår att SCB tilldelas medel för att genomföra DU på planerat sätt under de nännaste åren. Under innevarande budgetår bör SCB få en medelsförstärkning med 100 000 kr. för att göra provkörningar m.m. i anslutning till nyssnämnda kompletteringar. Dessa kostnader kommer efter vad som inhämtats att kunna finansieras inom ramen för lantbruksekonomiska samarbetsnämndens budget.

5.2.5 SCBs galt- och betäckningsstatistik

Galt- och betäckningsstatistiken tas fram av SCB och bekostas med lika delar av SCB och regleringsföreningen Svensk kötthandel (600 000 kr. vardera). Fr.o.m. den 1 juli 1991 upphör Svensk kötthandels myndighetsutövande verksamhet. Den reglerande verksamheten tas till en del över av den föreslagna nya- jordbruksmyndigheten.

Galt- och betäckningsstatistiken har använts för att göra produktionsprognoser och överskottsprognoser främst för branschens behov.

användning av statistiken är liten.

Övrig

inställning att

Som framgått av föregående kapitel är min allmänna branschens statistikbehov bör bekostas av branschen själv. Skulle behov föreligga att ta fram denna statistik för att genomföra de över-

som beslutats bör kostnaderna för undersökningen, i

gångsåtgärder

likhet med vad som gäller för andra sådana kostnader, finansieras inom ramen för övergångsåtgärdema till den del undersökningen inte bekostas av branschen.

5.2.6 Lantbruksräkningama

Lantbruksräkningama belyser i första hand skogsbrukssidan. Vissa specialstudier berör direkt jordbrukssektom. Jag anser dock att undersökningen sammantaget har ett begränsat värde för att belysa jordbruket. Några motiv att ha kvar undersökningen för att följa upp den livsmedelspolitiska neformens effekter finns enligt min mening inte.

Från har undersökningen visst värde i och

landskapsvårdssynpunkt

Kapitel 5 93

med att den ger information om arealanvändningen totalt sett. Klassiñceringen av olika ågoslag är dock grov. Frågan år om inte en bättre information kan fås ut ur länsstyrelsemas ångs- och hagmarksinventeringar samt från LBR direkt. I samråd med naturvårdsverket utreds för närvarande vilka samordningar som kan göras för att bättre än nu belysa landskapsförändringar. Lantbruksräkningama används också i för att fånga in företag som tillhör LBR-populationen. Behovet av lantbruksräkningar bör närmast bedömas utifrån skogspolitiska behov.

5.2.7 Övriga undersökningar som omfattas av SCBs Jordoch skogsbruksprogram

Övrig årlig statistik som omfattas av SCBs Jord- och skogsbruksprogram är årsväxtrapporteringen samt statistiken över handelsgödsel och kalk. Dessa statistikprodukter kostar årligen tillsammans ca 150 000 kr. Statistiken över handelsgödsel och kalk har ett intresse Årsväxtrapporteringen har hittills använts för att från miljösynpunkt. prognosticera den kommande skördens storlek tidigt på hösten. Jag anser att båda de nu nämnda undersökningarna bör genomföras under åtminstone de två närmaste åren. Miljösidan är som tidigare nämnts viktig att bevaka. Former för att uppskatta skördens storlek I detta sammanhang tas avser jag att studera i ett större perspektiv. också frågan upp om en eventuell nedläggning av årsväxtrapporteringen. Intermittenta undersökningar som inte tidigare behandlats är JAK, om jordbrukamas tillgångar och skulder (TSU) samt

undersökningen

drivmedelsundersökningen. SCB har inte begärt några medel för dessa undersökningar under budgetåret 1991/92. Jag återkommer till JAK, TSU och drivmedelsundersökningen i slutbetänkandet.

94 Kapitel 5

” 5.2.8 Undersökningar vid SCB som ligger utanför Jord-

och skogsbruksprogrammet och som i något avse-

ende berör jordbruket

Mina förslag inskränker sig här till HINK-undersökningen (hushållens inkomster). Övriga undersökningar bör från mina utgångspunkter fortsätta i nuvarande omfattning.

Enligt min uppfattning bör nuvarande HlNK-undersökning minskas med det extra urval och de extra variabler som tagits in för att tillgodose behoven i jordbruksprisöverläggningama. Motiven för att på detta sätt minska undersökningen är att den från livsmedelspolitisk synpunkt inte är lika intressant som tidigare. Kostnadsbesparingama i samband med neddragningarna kan beräknas till ca 1 milj. kr. per år.

5.2.9 Undersökningar m.m. vid andra myndigheter än

SCB

Som framgått av den tidigare beskrivningen genomför andra myndigheter än SCB en del undersökningar på områden som berör jordbrukssektom. Jämfört med SCBs större statistikprodukter är dessa undersökningar små. Sammantaget är den statistikproduktion som ligger utanför SCBs verksamhet dock inte av oväsentlig storlek. Mina förslag till åtgärder begränsar sig till följande.

Jag ser det som väsentligt att få till stånd en ökad samordning mellan undersökningar som utförs på olika myndigheter och som har näraliggande syften. Härigenom kan dels resursbesparingar göras, dels uppföljningen av den livsmedelspolitiska reformen underlättas. Jordbruksnämndens och lantbruksstyrelsens nya stödregister bör så långt möjligt samordnas med LBR så att inte onödig uppgiftsinsamling görs och så att eventuella sambearbetningar underlättas. Vidare bör ett utökat samråd ske mellan de natur- och kulturrniljövårdande myndigheterna, lantbruksmyndighetema och SCB.

J ordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen bör också med ledning av uppgifterna från stödregistret lägga upp rutiner för att med liten eftersläpning ta fram information som är värdefull för att snabbt följa omställningsåtgärdemas effekter.

Kapitel 5 95

blir möjliga att friställa i I övrigt noterar jag att en del resurser samband med att arbetet med statistikbearbetningar och presentation av statistik till upphör. Detta berör i

jordbruksprisöverläggningama

första hand och lantbruksekonomiska samarbets-

jordbruksnämndens

nänmdens verksamheter. Även inom SCB kommer till följd av mina i det föregående vissa resurser att friställas. Friställda resurser förslag kan helt eller delvis tas i anspråk för att följa upp den livsmedelsreformen och att göra eventuella specialundersökningar med politiska anledning härav.

5.3¶Konsumentstatistik och statistik över industri

och handel

Mot bakgrund av den förändrade inriktningen av livsmedelspolitiken, utredningsdirektiven, brister som påtalats av tidigare utredningar samt i övrigt framförda synpunkter under utredningsarbetet (som redovisats i avsnitt 4.3) kommer jag i det fortsatta arbetet att grundligt analysera behov av statistik vad gäller dessa senare led. Fram till dags datum har dock inga förslag till nödvändiga förändringar på kort sikt framförts av ansvariga myndigheter m.fl. i detta avseende. Jag ser det som mycket angeläget att en samordning görs av den statistiska informationen. Denna skall syfta till att ge en samlad och bild över både omställningen och effekterna på hela lättillgänglig livsmedelssektom. Det är i det här sammanhanget viktigt att konsumentaspektema och leden efter primärledet i större utsträckning lyfts fram än i dag. Som det nu är och som det kommer att vara även framöver sysslar ett flertal med olika delar av livsmedelskedjan. Alla desmyndigheter sa bearbetar eller tar fram livsmedelsstatistik i någon

myndigheter

form. samordning eller informationsutbyte finns Någon kontinuerlig En sådan samordning och inte när det gäller att analysera materialet. för att följa utvecklingen i hela analys blir enligt min mening viktig livsmedelskedjan. Enligt riksdagen kommer lantbruksekonomiska samarbetsnämnden Min uppfattning är att spela en viktig roll under uppföljningsarbetet. att samarbetsnämnden för att kunna fullfölja denna roll bör ges ett

96 Kapitel 5

övergripande samordningsansvar för uppföljningen. Samarbetsnämndens hittillsvarande roll har emellertid varit att framför allt ta fram underlag som belyser utvecklingen inom jordbruket. I uppföljningen är det dock som nämnts viktigt att även förhållandena och effekterna i andra led än jordbruksledet lyfts fram. Enligt min mening är det inte minst viktigt att konsumentaspektema lyfts fram i detta sammanhang. För att lantbruksekonomiska samarbetsnämnden bättre skall kunna fullgöra rollen som ett samordningsorgan och därmed också tydligt få in konsumentaspektema i uppföljningsarbetet bör nämndens instruktion och sammansättning ändras.

Särskilt

yttrande

Av Gunnar Larsson, LRF

Det nu avlämnade delbetänkandet från utredningen av statistikbehovet inom livsmedelssektom innehåller vissa förslag till ändringar i den nuvarande statistiken. Förslagen baseras på en behovsanalys, som av tidsskäl inte kurmat göras fullständig. Sålunda saknas en analys av den internationella utvecklingen på statistikområdet. tas ingen ställning till den framtida uppläggningen av I utredningen Skördeskadeskyddets behov av de objektiva skördeuppskattningama. statistik bör dock enligt utredningen jämställas med branschorganisationemas behov och bekostas av näringen. Skördeskadeskyddet infördes av riksdagen och omfattar alla företag med en åkerareal överstigande fem hektar. Staten har därmed ett an- I en mellan stasvar för ett fungerande skördeskadeskydd. uppgörelse huvudmarmaskapet för ten och näringen åtog sig LRF på vissa villkor Skördeskadeskyddet fr.o.m. 1988 års växtodlingssäsong. Staten har fortfarande huvudansvaret för skördeskador som har karaktären av naturkatastrof. Ett villkor var att uppgifter om normskörför huvudmannaskapet dar skulle finnas tillgängliga. En väsentlig minskning av skördeuppskattningamas omfattning ingick i överenskommelsen och genomfördes fr.o.m. år 1989. Om ytterligare minskningar görs av undersökoch dessa inte är acceptabla från Skördeskadeningens omfattning skyddets synpunkt ändras de ekonomiska förutsättningarna som uppgörelsen bygger på. Skördeskadefonden måste då tillföras ytterligare medel. Statens behov av de objektiva skördeuppskattningama för Norrlandsstödet bör också uppmärksammas. Redan i nuläget är de stora skördeområdena skall beräknas. ett problem, då rättvisa ersättningsbelopp förutsätts av utredningen komma att Galt- och betäckningsstatistiken användas av dels den föreslagna nya jordbruksmyndigheten, dels föreinom branschen. Finansieringen av den först nämnda användtagen ningen föreslås av utredningen ske inom ramen för övergångsåtgär-

98 Särskilt yttrande

dema enligt 1990 års livsmedelspolitiska beslut.

Den föreslagna finansieringen av statens andel av kostnaderna för galt- och betäckningsstatistiken får inte inkräkta på utrymmet för olika omställningsätgärder och därmed drabba Statens andel

näringen.

borde i stället finansieras som jordbruksstatistiken i övrigt. Finansieringen av näringens andel av kostnaderna ske med

kan lämpligen medlen avsatta för exportfinansiering av kött under perioden 1991/92-1993/94.

För att tillgodose behovet av företagsekonomiskt

statistikunderlag

föreslår utredningen en samordning av de olika lantbmksekonomiska undersökningarna. En samordning torde medföra fördelar och är därför motiverad.

En samordning av de lantbruksekonomiska undersökningarna kräver ett utredningsarbete som bl.a. beaktar de krav som föranleds av den intemationella utvecklingen. Statistikutredningen en

föregriper sådan genomgång genom att föreslå en neddragning av den jordbruksekonomiska undersökningen (JEU). Ställning

till behövliga ändringar i de olika undersökningarna borde ha tagits först i utredningens huvudbetänkande under år 1991.

Integrationen inom Västeuropa går nu snabbt. Detta får även konsekvenser för lantbmksstatistiken. Från svensk synpunkt finns behov av jämförelser mellan utvecklingen i Sverige och i andra länder. Främst gäller detta priser och lönsamhet. För att meningsfyllda jämförelser skall vara möjliga kan vissa krävas av den svenska

anpassningar

statistiken.

En annan aspekt på jämförelsebehovet är att Sverige i olika internationella sammanhang kan komma att avkrävas statistiska

redovisningar enligt speciella kriterier. Som exempel kan nämnas det s.k. FADNsystemet som används inom EG vid av inkomster och

redovisning

lönsamhet i jordbruket.

Bilaga

@

Kommittédirektiv

Efållåg

E9

L Dir. 1990:14

av statistikbehovet inom livsmedelssektorn

Utredning

Dir. 1990:14

Beslut vid regeringssztmmzmträde 1990-02-15

statsrådet Hellström. anför. Chefen för jordbruksdepartementet,

Mitt förslag

tillkallas med uppgift att utreda stati- Jag föreslår att en särskild utredare stikbehovet inom livsmedelssektorn. skall göras mot bakgrund av det reformarbete som pågår på Utredningen område såväl nationellt som internationellt samt med livsmedelspolitikens inom angränsande politikområden som påverkar livsanledning av reformer medelssektorn.

Utgångspunkter för utredningen

tillkallade jag den 1 december Med stöd av regeringens bemyndigande 1988 en parlamentarisk arbetsgrupp med uppgift att bl.a. utvärdera 1985 års livsmedelspolitiska beslut och utforma förslag till en ny livsmedelspolitik fr.o.m. år 1990. Den första utgångspunkten för arbetsgruppen var ett sänkt gränsskydd. Någon ensidig svensk neddragning skulle dock inte övervägas, utan en förutsamma ansträngningar. sättning skulle vara att andra länder visade prov på Den andra utgångspunkten var att de interna regleringarna skulle minskas eller awecklas. En tredje utgångspunkt var att utveckla nya och mer direkta regionalpolitiska och medel för att uppnå framför allt de beredskapsmässiga, miljömässiga målen. Arbetsgruppen överlämnade i oktober 1989 betänkandet (Ds 1989:63) En med förslag till en ny livsmedelspolitik fr.0.m. den 1 juli ny livsmedelspolitik remissbehandlas för närvarande. Arbetsgruppen föreslår 1990. Betänkandet att nuvarande system med ett gränsskydd och intern reglering av priser och produktion ersätts med ett gränsskydd utan interna marknadsregleringar.

Gränsskyddet föreslås kompletteras med riktade, offentligt finansierade, åtgärder i syfte att tillgodose beredskapskraven, värna om värdefulla inslag i odlingslandskapet och förstärka regionalpolitiken. Beredskapskravet skall enligt förslaget tillgodoses genom en bibehållen försörjningsförmåga på nationell nivå och en utökad lagring av livsmedel. Den regionala försörjningsförmågan i Norrland

i krig föreslås förbättras genom en utökad lagring vid sidan om ett bibehållct prisstöd

till norra Sverige. Anslaget för landskapsvård föreslås höjas till 250 milj. kr. För att förstärka det regionalpolitiska stödet föreslås glesbygdsstödet utökas med 100 milj. kr.

Arbetsgruppen understryker att övergången till en ny livsmedelspolitik måste ske under socialt acceptabla former. Därför föreslås att den generella politiken under en (övergångsperiod kompletteras med en kombination av temporärt inkomststöd, avvecklingsstöd och ett särskilt stöd till skuldsatta brukare. Enligt förslaget skall den nya politiken vara genomförd

budgetåret 1994/95. Vid samma tidpunkt skall enligt arbetsgruppen de särskilda övergångsåtgåirderna upphöra.

Inom ramen för den pågående s.k. Uruguay-rundan i GATT pågår ett arbete på internationell nivå för att öka marknadsanpassningen inom jordbruket och åstadkomma en fungerande världsmarknad. Arbetet resulterade i april 1989 i en överenskommelse omien frysning av stödet till jordbruket under förhandlingarnas gång, dvs. åren 1989 och 1990. Målsättningen är att före 1990 års utgång förhandla fram en långsiktig lösning om ett rättvist och marknadsorienterat handelssystem för jordbruksråvaror.

Livsmedelspolitiken år som framgått föremål för ett omfattande reformeringsarbete både nationellt och internationellt. Inriktningen av förändringarna går mot ökad marknadsanpassning och mindre regleringar. Regeringen har för avsikt att under våren 1990 lägga fram ett förslag om en ny livsmedelspolitik.

Härtill påverkas jordbrukssektorn av de krav som ställs och kommer att ställas i framtiden vad gäller miljöförbättrande

åtgärder, djurskydd och djurmiljö samt av utvecklingen av alternativa produktionsformer.

Regering och

riksdag fattade våren 1988 beslut dels om miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket (prop. 1987/88: 128, JoU 24, rskr. 374), dels om ny djurskyddslag (prop. l987/88:93. JoU 22, rskr. 327). Även den pågående reformeringen av skattelagstiftningen innebär förändringar för jordbruksföretagen.

Regeringen kommer inom kort att lägga fram en proposition om regionalpolitiken. Åtgärder och reformer inom regionalpolitikens område påverkar jordbruksföretagenii områden av regionalpolitisk betydelse.

Utvecklingen har vidare under senare år gått mot en mer samlad livsmedelspolitik som förutom jordbrukssektorn i mer begränsad betydelse också omfattar förädling, distribution, handel, kvalitet, kost och hälsa m.m.

Syftet med jordbruksstatistiken är dels att med hjälp av statistisk informa-

tion ge underlag för planering och beslut om olika livsmedelspolitiska åtgärder, dels att ge underlag för utvärdering av vidtagna åtgärder. Syftet är också att mer allmänt ge information och service till myndigheter, organisationer, och andra företag samt till allmänheten. Jordbruksstatistikens jordbruksoch innehåll måste kontinuerligt anpassas till förändringar såväl omfattning av livsmedelspolitiken som inom näringen. De förändringar jag beskrivit motiverar en översyn av statistikbehovet och mot bakgrund härav förändringar av statistikproduktionen. av statistiken produceras inom statistiska centralbyrån

Huvuddelen

och organisationer på jordbruks- och livsme- (SCB), men fackmyndigheter delsområdet samsvarar också för en betydande del av uppgiftsinsamling, manställning och analys av statistiskt material.

SCB:s jordbruksstatistik med Genom insamling av uppgifter årligen från samtliga jordbruksföretag mer än 2,0 ha åker, från trädgårdsföretag och från stora djurhållare ger lantbruksregistret (LBR) vid SCB detaljerad statistik över företagsstruktur, driftsinriktning, ägoslagsfördelning, åkerarealens användning, trädgårdsodlingens omfattning och antalet husdjur. Vad gäller statistik över realkapital och investeringar inom jordbruket erhålls uppgifter om byggnadsverksamheten i anslutning till LBR, medan uppgifter om maskiner och anläggningar insamlas i anslutning till de intermittenta lantbruksräkningarna. Underlag för beredskapsplanering inom jordbruket erhålls också genom LBR. Genom de objektiva skördeuppskattningarna redovisar SCB årlig statistik och skördens storlek för spannmålsgrödorna, slåttervall över avkastningen och potatis. Normberäkningar som används bl.a. i skördeskadeskyddet grundar sig på dessa hektarskördar. Uppgiftsinsamling i anslutning till skördeuppskattningarna ger tidigt underlag för skattning av arealerna av olika grödor. Skördeuppskattningarna belyser dessutom bl.a. spannmålens kvalitet. Statistik över oljeväxter och sockerbetor sammanställs på basis av uppgifter från regleringsföreningen Sveriges Oljeväxtintressenter (SOI) resp. AB. Den s.k. årsväxtrapporteringen till SCB från lantbruks- Sockerbolaget nämndernas ortsombud omfattar subjektiva bedömningar av bl.a. övervintring av höstsådda grödor och skördeutsikter för samtliga grödor. De senare används som underlag för tidiga skördeprognoser. över produktionen av slaktsvin redovisar Som underlag för prognoser SCB regelbundet betäckningsstatistik som bygger på uppgifter från drygt 6 000 galthållare. Genom och trädgårdsinventeringar erhålls statistik trädgårdsräkningar från frilandsodlingar och växthus över produktionen av trädgårdsprodukter

och över växthusföretagens storlek.

Sysselsättningsstatistik över antalet sysselsatta, arbetsvolym i timmar i olika driftsgrenar, brukarens make/makas arbetsinsatser utanför jordbruksföretaget m.m. erhålls genom undersökningen om jordbrukets arbetskraft (JAK).

Iden årliga syssclsättningsstatistiken (ÅRSYS) finns också en redovisning av sysselsättningen inom jordbruket. Denna statistik, som även finns könsuppdelad, kan redovisas regionalt fördelad ned till församlingsnivå.

Underlag för en företagsekonomisk analys av jordbruksföretagens intäkter, kostnader, lönsamhet m.m. erhålls genom den jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) som omfattar ett urval av ca 800 företag med 20-100 ha åker. Uppgifter om jordbrukarnas inkomster (nettointäkter från olika förvärvskällor) erhålls för samtliga jordbrukare genom deklarationsundersökningen (DU). Underlag för jämförelser av inkomst och levnadsstandard mellan jordbrukare och andra yrkesgrupper ges också genom SCB:s inkomstfördelningsundersökning (HINK) och undersökningen om levnads-

förhållanden (ULF).

I nationalräkenskaperna (NR) används uppgifter från SCB:s j0rdbruks-, företags- och arbetsmarknadsstatistik samt även uppgifter från andra statistikproducenter som t.ex. statens jordbruksnämnd.

Utöver den zinslagsfinansierade statistikproduktionen inom jordbruksområdet producerar SCB genom uppdragsvcrksamhcten statistisk information som komplement till anslagsverksamheten. Den viktigaste uppdragsverksamheten har gällt metodutveckling, statistisk belysning av vissa frågor samt medverkan i administrativa åtgärder på jordbruksområdet.

Inom ramen för SCB:s statistikprogram för miljövård gör SCB årligen i samarbete med kemikalieinspektionen sammanställningar över försäljningen av bekämpningsmedel samt beräkningar av hektardoser. Undersökningar om användningen av bekämpningsmedel i jordbruket genomförs tills vidare årligen sedan 1988. En undersökning om användningen av stallgödsel och handelsgödsel genomfördes år 1988 och skall upprepas år 1991.

Inom ramen för SCB:s statistikprogram för fysisk planering och naturresursbehållning redovisar SCB allmän statistik över markanvändningen i Sverige och särskild statistik över bl.a. tätortsexpansionen på jordbruksmark.

SCB utger årligen en jordbruksstatistisk årsbok.

Statistik från fackmyndigheter och organisationer

Förutom SCB är det framför allt statens jordbruksnämnd, lantbruksstyrelsen, lantbruksekonomiska samarbetsnämnden och Lantbrukarnas riksförbund (LRF) som lämnar bidrag till statistiken inom livsmedelssektorn.

(SLU), sta- Men även regleringsföreningarna, Sveriges lantbruksuniversitet har en viktens pris- och konkurrensverk (SPK) samt statens livsmedelsverk av livsmedelssektorn. tig roll i belysningen vidareförädling av Statistik över produktion av främst animalieprodukter, och konsumtion av livsmedel sammanställs av jordjordbruksprodukter som också utarbetar tidiga skördeprognoscr och upprättar bruksnâimntlen, m.m. Nämnden publicerar dessa balanskalkyler för jordbruksprodukter i skriften Jordbruksekonomiska meddelanden, som också innehåluppgifter sammanställningar över ler statistik om in- och utförsel av jordbruksråvziror. försäljning av traktorer och maskiner utförs av jordbruksnämnden. SPK som är central förvaltningsmyndighet för frågor om pris- och konkuroch sammanställer viss statistisk information rensbevakning producerar inom livsmedelssektorn. 111.21. uppgifter om konsumcntprisutvccklingen på

livsmedel. av kött utarbetas av Viss slaktstatistik på basis av kontrollbesiktningen livsmedelsverket. samarbetsnämndens är att samordna kal- Lantbruksekonomiska uppgift rörande den ekonomiska utvecklingen inom lantbrukyler och utredningar ket. Samarbetsnâimnden utför bl.a. indexberäkningar över priser på insatsoch på jordbruksprodukter i olika led fram till konsuvaror till jordbruket mentledet. vissa inkomst- och lönsamhctsberäkningar samt sammanställer

total- och normkzilkyler för jordbruket. Statistik och omsättningen inom den ekonomiska över avräkningsvärden redovisas av LRF. Inom LRF utarbetas också statistik föreningsrörelsen (Svenska mcjeriernas riksföröver Lex. produktion av mejeriprodukter sugg- och svinstamkontroll (Svensk husdjursening) samt mjölkboskaps-. skötsel). kommer inte att innebära att all nu- En förändring av livsmedelspolitiken varande Sannolikt kommer den statistatistikproduktion blir betydelselös. stik som i dag produceras inom SCB, fackmyndigheter och organisationer att i stor utsträckning efterfrågas även efter en reformering av livsmedelspolitiken. och mindre En förändring i riktning mot ökad marknadsanpassning regleringar ställer dock livsmedelssektorn i en helt ny situation. Det är enligt min mening av mycket stor betydelse att det under och efter en reformering som livsmedelsav en politik som omfattar en så stor och betydelsefull sektor dels för att snabbt sektorn finns tillgång till relevant statistisk information kunna använda de medel som en ny politik för med sig på ett effektivt sätt, dels för att snabbt kunna utvärdera effekterna av en ny politik.

Utredningsuppdraget

Jag föreslår mot bakgrund av vad jag anfört att en särskild utredare tillkallas för att utreda det framtida statistikbehovet inom livsmedelssektorn.

Syftet med statistikproduktionen är att ge staten och näringen underlag för planering och beslut om åtgärder, att ge underlag för utvärdering av vidtagna ätgärdcr samt att allmåint ge information och service till myndigheter, organisationer. jordbruks- och andra företag samt till allmänheten.

Utredaren bör mot bakgrund härav och utifrån en kartläggning och omprövning av den statistik som i dag produceras vid SCB, fackmyndigheter,

m.m. utreda det framtida statistikbehovet inom livsmedelsorganisationer sektorn och lämna förslag till förändringar och omprioriteringar. Utgångspunkten skall härvid vara det förslag till ny livsmedelspolitik som den parlamentariska presenterade i oktober 1989 och det beslut som

zirbetsgruppen riksdagen kommer att fatta utifrån regeringens proposition om en ny livsmedelspolitik senare i vår.

Statistikproduktionen inom livsmedelssektorn är som framgått mycket omfattande. av att utredaren

Jag vill därför särskilt betona nödvändigheten

nuvarande och undersöker möjligheterna till omprövar statistikproduktion

och begränsningar av den totala statistikproduktionen och omprioriteringzir lämnar förslag till sådana åtgärder.

Den parlamentziriska arbetsgruppen föreslår särskilda övergångsåtgärder

Utredaren bör under en period innan reformen skall vara helt genomförd. undersöka-om den nuvarande behöver förändras eller

statistikproduktionen kompletteras för att de nya medel som blir aktuella under övergångsperioden skall komma till avsedd och rättvis ainvändning.

av min redovisning produceras i dag omfattande statistik

Som framgått rörande ekonomi och brukarnas inkomstsituation och

lantbruksföretagens levnadsstanclzirrl. Även under och efter en reformering av livsmedelspolitiken kommer det att finnas ett behov av att kunna belysa jordbrukets ekonomiska situation. Särskilt angeläget blir det att kunna följa den ekonomiska utvecklingen för olika produktionsgrenar och för olika regioner. Utredaren

i nuvarande statistikproduktion inom bör ta ställning till vilka förändringar detta område som bör genomföras. I det här sammanhanget är det enligt min

att kunna följa upp de ekonomiska effekterna av den mening också viktigt nya lagstiftning som genomförts inom miljöns och (ljurskyddets område. Jag avser att senare ge statens jordbruksnämnd i uppdrag att i samråd med lantbruksstyrelsen utarbeta förslag till metoder hur dessa skall kunna följas upp. Utredaren bör i sina förslag beakta dessa aspekter.

Den lantbruksekonomiska statistiken publiceras med ganska stor eftersläpning. Det är givetvis mycket angeläget att den ekonomiska utvecklingen

under ändrade förutsättningar snabbt kan följas. Utredaren bör i jordbruket

därför föreslå för att relevanta ekonomiska uppgifter skall finnas åtgärder snabbare än nu. Även att göra prognoser över uttillgängliga möjligheterna vecklingen bör undersökas. vid SCB ger betydande information om åkerarealens Lantbruksregistret

antal företag, byggnadsverksamhet osv.

användning, ägoslagsfördelning, Utredaren bör överväga vilka förändringar av LBR som bör göras som en av att de interna avvecklas. Utredaren bör särskilt uppföljd regleringama behovet av att snabbt kunna följa förändringar i det totala märksamma i åkerarealens användning och förändringar i ägoslagsförmarkutnyttjandet, delningen. I en mer marknadsinriktad situation ställs högre krav på den enskilde brukaren och bedöma marknadssituationen på såväl att planera produktionen kort som lång sikt. Det är av stor betydelse att de rådgivande myndigheterna statistik som underlag för sin och organisationerna har tillgång till relevant verksamhet. och prognoser över marknadssituatio- Skördeuppskattningar nen kommer därför framdeles att vara av mycket stor betydelse. Utredaren bör, med beaktande av att marknadsbedömningar främst är en angelägenhet bedöma behovet av förändringar inom denna för jordbruksnäringen själv, för att den enskilde brukarens planeringsarbete del av statistikproduktionen skall underlättas. föreslår riktade och offentligt finan- Den parlamcntariska arbetsgruppen och sierade åtgärder i syfte att värna om värdefulla inslag i odlingslandskapet förstärka regionalpolitiken. Genom beslut den 11 januari resp. den 8 februari åt att utreda vissa frågor 1990 uppdrog regeringen jordbruksnämnden angående regionalt stöd till jordbruket i norra Sverige samt åt statens naturvårdsverk att utforma ett stöd för att bevara vissa odlingslandskap. Utredatill vilken statistik som ren bör i samråd med dessa myndigheter ta ställning effektiva riktade åtgärder av betydelse för behövs för att kunna genomföra och som gör det möjligt att kunna odlingslandskapet och regionalpolitiken

följa upp och utvärdera åtgärderna. förväntas leda till en minskad miljöbelastning. Ut- En ny livsmedelspolitik bör Lmdersökzi behovet av statistik som belyser miljöeffekterna på redaren både kort och läng sikt av en ny livsmedelspolitik. i en ny livsmedelspolitik ställer, De krav på statistik som beredskapsmålet

bör också beaktas. SCB föreslår i sitt statistikprogram för jordbruk ett statistikförsörjningsför hela det livsmedelspolitiska området. Utvecklingen har gått mot program som innefattar alla led i livsmedelskedjan en mer samlad livsmedelspolitik samt kvalitcts- och kost- och hälsafrågor. Utredaren bör mot bakgrund härav

till om statistikproduktionen är väl avvägd mellan de olika delta ställning i riktning mot en mer samlad statistikområdena och överväga förändringar Statistikbehovet inom trädgårdsnäproduktion för hela livsmedelssektorn.

ringen bör i det här sammanhanget uppmärksammas.

Ett viktigt motiv till att reformera livsmedelspolitiken är att konsumentmålet om tillgång till ett varierat utbud av livsmedel till rimliga priser och av

inte i tillräcklig utsträckning har uppfyllts med nuvarande poligod kvalitet tik. En reformering av livsmedelspolitiken förväntas dämpa prisökningstakten på livsmedel. Det är viktigt att denna positiva effekt kommer konsumenterna till del. Genom statistik t.ex. över pris- och marginalutvecklingen i industri- och handelsleden kan denna effekt följas. Utredaren bör undersöka om statistikproduktionen med avseende på konsumentmålet inom ramen för en ny livsmetlclspolitik kan förbättras.

Som framgått produceras jordbruksstatistiken främst inom SCB men även andra och näringen själv i olika led i livsmedelskedjan bidrar

myndigheter till att ge en god bild av livsmedelssektorn. En reformering av livsmedelspolitiken mot större marknadsorientering förändrar statistikbehovet

i riktning totalt sett. Vidare kommer också statistikbehovet hos olika intressenter att variera. Utredaren bör göra en bedömning av vem som i framtiden bör producera och/eller bekosta den efterfrågade statistiken samt ta ställning till vilka statistiska uppgifter som bör redovisas regelbundet resp. intermittent.

På internationell i

nivå pågår inom ramen för den s.k. Uruguay-rundan GATT ett betydelsefullt förändringsarbete i riktning mot ökad marknadsan-

Jordbruket står för närvarande utanför harmoniseringsarbetet passning. mellan EG och EFTA, medan handel med livsmedelsindustriprodukter (s.k. protokoll ll-vziror), livsmedelslagstiftningen och reglerna inom det fytosanitära området tanrfattzts. Utredaren bör under utredningsarbetet kontinuerligt beakta de krav på den svenska statistikproduktionen som ställs och kommer att ställas till följd av det internationella samarbetet inom livsmedelspolitiken inom GATI”. OECD. EG/EFFA osv.

Chefen för civildepartementet aviserar i budgetpropositionen (prop.

av den statliga statistikens styrning och sam- 1989/90: 100 bil. 15) en översyn

m.m. skall bl.a. ta upp den beslutsmodell som för närva-

ordning Översynen

rande inom regeringskansliet. Den skall också överväga struktu-

tillämpats

En av utgångspunkterna är att rella föräntlriirgzrr av statistikproduktionen. sektorerna/användarna skall ta större ansvar för sektorstatistiken. En annan är att statistik som t.ex. kan betraktas som gemensam för många sektorer och som har ett (övergripande och allmänt intresse skall tas till vara bättre. Det är därför önskvärt att utredaren i sin bedömning av vem som skall producera statistiken samråder med den aviserade utredningen.

För närvarande infordras med stöd av förord-

gäller att statistikuppgifter

för lantbruksstzttistiken och lantbrukets föningen (l968: l l l) om uppgifter

Utredaren bör utarbeta de författningsförslag som utredarens retagsregister. förslag i övrigt kräver.

av statistikbehovet inom livs- Det faktum att jag nu föreslår en utredning

hindrar inte att berörda myndigheter kontinuerligt medelssektorn givetvis av sin statistikproduktion mot bakgrund av den reformeprövar inriktningen ring av livsmedelspolitiken som pågår. bör senast den 31 oktober 1990 redovisa de förslag till föränd- Utredaren den nya ringar som bedöms nödvändiga på kort sikt för att kunna genomföra och för att snabbt kunna utvärdera effekterna av den nya livsmedelspolitiken skall slutligt redovisas senast den l juni 1991. politiken. Uppdraget bör bedrivas i nära kontakt med berörda myndigheter, Utredningsarbetet organisationer och utredningar. direktiv kom- Utredaren bör beakta regeringens (dir. 1984:5) till statliga inriktning och mittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens direktiv 1988:43) angående EG-ztspekter i utredningsverkregeringens (dir.

samheten.

Hemställan

hemställer be- Med till vad jag har anfört jag att regeringen hänvisning

chefen för Jordbruksdepartementet

myndigar en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen att tillkalla inom livsmedelssek- (1976:119) - med uppgift att utreda statistikbehovet

torn, sekreterare och annat biträde åt utreatt besluta om sakkunniga, experter,

daren. Vidare hemställer beslutar jag att regeringen skall belasta nionde huvudtitelns anslag Utredningar att kostnaderna

m.m.

Beslut

överväganden och bifaller ansluter sig till föredragandens Regeringen « hans hemställan.

(Jordbruksdepartementet)

REGERINGSKANSUETS OFFSETCENTRAL Stockholm 1990

1990 Statens utredningar

offentliga

Kronologisk förteckning

41.Tio är med jämställdhetslagen - utvärdering och n.. . Foretagsforvärv i svenskt näringsliv. I. 2. Overklagningsrätt och ekonomisk behovsprovning förslag. C. 42. Intemationellt ungdomsutbyte. C. inom socialtjänsten. S. 3. En idrottshögskola i Stockholm - struktur, 43.Förenklad statistikreglering; med forslag till lag om den statliga statistikframställningen. C. organisation och resurser för en självständig “Demokrati och makt i Sverige. SB. högskola på idrottens område. U. Fi. 45. Kapitalavkastrtingett i bytesbalansen. Transporträdet. K. Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. F6. 46. Särskild skatt i den finansiella sektorn. Fi. . Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. UD. 47. Beskattning av stipendier. Fi. 48. Samhällsstöd till underhällsbidragsberättigade bam. . Lagstiftning för reklam i svensk TV. U. Samhällsstbd till underhällsbidragsberättigade bam. del III. S. 9°*°*!-.“ Idéskisser och bakgrundsmaterial. S. 49. Arbete och hälsa. A.

NO . Kostnader for fastighetsbildning m. m. Bo. 50. Ny folkbokföringslag. Fi. SB. 51. SÄPO Säkerhetspolisens arbetsmetoder. personal- 10. Strömgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. U. kontroll och meddelarfrihet. C. lLVidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. 12. Meddelarrätt. Ju. S2. Utbyte av utländska körkort. K.

13.Översyn av sjölagen 2. Ju. 53.1 skuggan av de stora - De mindre partiernas villkor i

14. lángtidsuuredrtingen 1990. Fi. kommunalpolitiken. C. mot oljeutsläpp till sjöss. Fö. 54. Arbetslivsforskning - Inriktning, organisation. 15. Beredskapen 16. Storstadsuafik 5 - ett samlat underlag. K. finansiering. A. siFlygplats 2000 - De svenska ilygplatsema i l7.0rganisation och arbetsformer inom bilateralt UD. i framtiden. K. utvecklingsbiständ. 18. Lag om folkbokföringsregister m.m. Fi. 56. Skatt på lotterier och spel. Fi. 57. Personalutbildning inom totalförsvaret. Fö. 19. Handikapp och välfärd? - En lägesrapport. S. 20. Väliärd och segregation i storstadsregionerna. SB. S8. Konkurrens i inrlkesilyget. C. 21. Den elintensiva industrin under kämkraftsavveck- 59. Sätt värde på miljön! Miljöavgifter och andra

ekonomiska styrmedel. M. lingen. ME 22. Den elintensiva industrin under kämlcraftsavveck- 60. Skada av vilt. Jo.

lingen. Bilagedel. ME. 61. Skärpt tillsyn - huvuddrag i en refonnerad

23.Tomträttsavgäld. Bo. damlag. Ju. 62. Konkurrensen inom bygg/bosektom. C. 24. Ny kommunallag. C. 25.Konkurrensen inom livsmedelssektom. C. 63. Svensk lönestatistik. C. 64. Årlig revision i statsförvaltningen. C. 26. Förmänssystemet för värnpliktiga m. il. Fd. U. 27.Post & Tele - Affärsverk med regionalt och socialt éiFolkhögskolan i framtidsperspektiv. ansvar. K. 66. Det fria bildningsarbetet. Debattinlägg om

28. Att följa upp kommunal verksamhet- En folkbildningen och folkhögskolan i framtiden. U. 67. Återbetalning av mervärdeskatt till utländska internationell utblick. C. företagare. Fi. 29.Tobakslag. S. Ju. 68. Vad kostar ett statsbidrag? C. 30. Översyn av upphovsrättslagstiftrtingen. A. 69. SIPRI90 - om SIPRIs finansiering och arbetsformer. 3l.Perspektiv på arbetsförmedlingen. 32. Staden. SB. UD.

33.Urban Challenges. SB. 70. Lokalt ledd närradio. U. 71. Sekretess för landskapsinformation. Fo. 34. Stadsregioner i Europa. SB. 35. Storstädemas ekonomi 1982-1996. SB. 72. Lokalkontor. C. 73.Transportstöd. K. 36.Storstadsliv. Rika möjligheter- hårda villkor. SB. 74. Skuldsaneringslag. Ju. 37.Författningsreglering av nya imponrutiner m.m. Fi. m.m. ME. 75. Utvärdering av försöksverksamheten med treårig 38. Översyn av naturvårdslagen 39. Konstnärens villkor. U. yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. 40.Kärnkraftsavveckling - kompetens och sysselsätt- Andra âret. U.

ning. ME

Statens 1990

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

76. Allmän pension. S. 77. Allmän pension. Bilagor. S. 78. Allmän pension. Expert rapporter. S. 79. Utlånningsnämnd. A. 80.Förskola för alla bam 1991- hur blir det? S. 81. Vapenfriprövningens effekter. En undersökning av

tillsmndsarenden 1980- 1989.Fö. 82. Vad kostar begravningar › vem betalar? C. 83. Ny budgetproposition. C. 84. Sprâkbyte och språkbevarande. Ju. 85. Översyn av skatten på dryckesförpackningar. M. 86. Finansiering av vägar och järnvägar. K. 87. Den nya centrala jordbruksmyndighetesi. Jo. 88. Nya mål och nya möjligheter. M. 89.En ny vämpliklslag. Fo. 90. Pedagogiska meriter i högskolan. U. 91. Samerätt och samiskt språk. Ju. 92. Våld och brottsoffer. Ju. 93. Miljön i Västra Skåne. Ai 2000 i våra händer. M. 94. Miljön i Västra Skane. Diverse underlagsmaterial

och sammanställningar. M. 95. Miljön i Västra Skåne. Underlagsmaterial Mark

och vattendrag. M. 96. Miljön i Västra Skane. Underlagsmaterial

Energi. M. 97. Miljön i Västra Skåne. Underlagsmaterial

Trafik. M. 98. Rapportering från den öppna vården. Basdata för

uppföljning. S. 99.Statistikbehovet inom livsmedelssektom - vissa

förslag till förändringar på kort sikt. Jo.

Statens 1990

offentliga utredningar

*

Systematisk förteckning

Allmän pension. [76] Statsrådsberedningen Allmän pension. Bilagor. [77] Strömgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. [10] Allmän pension. Expert rapporter. [78] Välfärd och segregation i storstadsregionema [20] Förskola för alla barn 1991- hur blir det? [80] Staden. [32] Rapportering fran den öppna värden. Basdata för UrbanChallengcs. [33] uppföljning. [98] Stadsregioner i Europa. [34] Storstädemas ekonomi 1982-1996. [35] Storstadsliv. Rika möjligheter- hårda villkor. [36] Kommunikationsdepartementet Demokrati och makt i Sverige. [44] Transportradet. [4] Storstadstrafik 5 - ett samlat underlag. [16] Justitiedepartementet Post & Tele - Affärsverk med regionalt och socialt Meddelarrätt. [12] ansvar. [27] Översyn av sjölagen 2. [13] Utbyte av utländska körkon. [S2] Översyn av upphovsrättslagstiftningen. [30] Flygplats 2000 - De svenska flygplatscma i framtiden. Skärpt tillsyn - huvuddrag i en reformerad datalag. [55] [61] Transportstöd. [73] Skuldsaneringslag. [74] Finansiering av vägar och järnvägar. [86] Språkbyte och spräkbevarande. [84] Samerätt och samiskt spräk.[91] Våld och brottsoffer. [92] Finansdepartementet Längtidsuüedningen 1990. [14] Utrikesdepartementet Lag om folkbokföringsregister m.m. [18] med Sydafrika m.m. [6] Författningsreglering av nya importrutiner m.m. [37] Förbud mot tjänstehandel Kapitalavkastningen i bytesbalansen. [45] Organisation och arbetsformer inom bilateralt Särskild skatt i den finansiella sektorn. [46] utvecklingsbistånd. [17] SIPRI 90 - om SlPRIs finansiering och arbetsformer. Beskattning av stipendier. [47] [69] Ny folkbokföringslag. [50] Skatt på lotterier och spel. [56] Återbetalning av mervärdeskatt till utländska Försvarsdepartementet företagare. [67] Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. [5] Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. [15] Fönnânssystemet för värnpliktiga m. fl. [26] Utbildningsdepartementet Personalutbildning inom totalförsvaret. [57] En idrottshögskolai Stockholm - struktur. organisation Sekretess för landskapsinformation. [71] och resurser för en självständig högskola på idrottens Vapenfriprövningens effekter. En undersökning av omrâde. [3] tillståndsärenden 1980- 1989. [81] Lagstiftning_ för reklam i svensk TV. [7] En ny vämpliktslag. [89] Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda [11] konstnärens villkor. [39] Socialdepartementet Folkhögskolan i framtidsperspektiv. [65] Öv --:v*:*""" V-“-'"""“““'»'“'*=”7 ovsPrövnins Det fria bildningsarbetet. Debattinlägg om m0 folkbildningen och folkhögskolan i framtiden. [66]

sosmiâendmifluä

. tugadebam Lokalt ledd närradio. [70] Sam = ba: . Utvärdering av försöksverksamhet enmed treårig ldé yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. Andra året. 4. nu

.Vinn [75]

Samhäll undsbidragsberättigade barn, Pedagogiska meriter i högskolan. [90]

del m. [48]

Statens 1990

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Jordbruksdepartementet Ny budgetproposition. [83] Skada av vilt. [60] Den nya centrala jordbmksmyndigheten. [87] Miljö- och energidepartementet Statistikbehovet inom livsmedelssektom - vissa Den elintensiva industrin under kamkraftsavvecklingförslag till förändringar på kort sikt. [99] en.[2l]

Den elintensiva industrin under kämlmtftsavveckling-

en. Bilagedel. [22] Arbetsmarknadsdepartementet

Översyn av naturvårdslagen m.m. [38] Perspektiv på arbetsförmedlingen. [31] Kämkraftsavveckling - kompetens och Arbete och hälsa.[49] sysselsättning. [40] Arbetslivsforskning - Inriktning, organisation, finansiering. [54] Utlänningsnämnd. [79] Miljödepartementet

Sätt värde på miljön! Miljöavgifter och andra

ekonomiska styrmedel. [59]

Bostadsdepartementet.

Översyn av skatten pa dryckesförpackningar. [85] Kostnader för fastighetsbildning m. m. [9] Nya mål och nya möjligheter. [88] Tomtxättsavgäld. [23] Miljön i Västra Skane. A: 2000 i våra händer. [93]

Miljön i Västra Skane. Diverse underlagsmaterial och

sammanställningar. [94] Industridepartementet

Miljön i Västra Skane. Undcrlagsmaterial Mark och Företagsförvärv i svenskt näringsliv. [l]

vattendrag. [95]

Miljön i Västra Skåne. Underlagsmaterial Energi. [96] Civildepartementet Miljön i Västra Skane. Underlagsmaterial Trañk. [97]

Ny kommunallag. [24] Konkurrensen inom livsmedelssektom. [25] Att följa upp kommunal verksamhet- En internationell utblick. [28] Tio år med jämställdhetslagen - utvärdering och förslag. [41] Intemationellt ungdomsutbyte. [42] Förenklad statistikreglering; med förslag till lag om den statliga statistikframstallningen. [43] SÄPO Säkerhetspolisens arbetsmetoder. personalkontroll och meddelarfrihet. [5 l] l skuggan av de stora - De mindre partiernas villkor i kommunalpolitiken. [53] Konkurrens i inrikesflyget. [58] Konkurrensen inom bygg/bosektom. [62] Svensk lönestatistik. [63] Årlig revision i statsförvaltningen. [64] Vad kostar ett statsbidrag? [68] Lokalkontor. [72] KUNGL. BIBL. Vad kostar begravningar - vem betalar? [82]