Propositionens lagförslag Prop. 1989/90: 111 1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:430) om mervärdeskatt' dels att 10— 12 och 78 åå samt anvisningarna till 6. 10 och 11 ss skall upp- höra att gälla.

dels att 1—5. 6—8. 13— 19. 22. 49. 51. 58. 59. 73 och 7617 ss. anvisningarna till 1 åå. punkterna 1 och 2 av anvisningarna till ?. &. anvisningarna till 2 a. 5. 8. 14. 16. 17. 19 och 22 åå samt rubriken närmast före 58ä skall ha följande lydelse. ' .

dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer. 1811. 21 och 60%. av

följande lydelse.

dels att rubriken närmast före 25 flyttas till närmast före 21 &.

Nuvarande lydelse

Mervärdeskatt erlägges enligt he- stämmelserna i denna lag till staten vid omsättning inom landet och vid införsel samt, när regeringen förord- nar därom. vid utförsel.

Föreslagen lydelse

Mervärdeskatt erläggs enligt be- stämmelserna i denna lag till staten vid omsättning inom landet och vid import.

(Se vidare anvisningarna.)

2 53 Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter 1) skattepliktig vara eller tjänst. 2) vara som anges i 85 l—5. tjänst som anges i 10 _a första stycket och avser vara som nu nämnts eller tjänst som anges i 11 s* 1. 4 eller [().

Skattskyldig är vidare den som i yrkesmässig verksamhet omsätter sådan vara eller tjänst som anges i första stycket genom export.

Regeringen katt efter ansökan för- ordna am skattskyldig/let tills vidare för omsättning av annan tjänst än så- dan som anges i 10 # första stycket el- ler 11 .fi.

Skattemyndigheten kan efter an- sökan av fastighetsägare besluta att denne tills vidare skall vara skatt-

' Lagen omtryckt 1979304. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885 10? 1986:12h'9 11519891027

2) vara eller tjänst som anges i 8 ä 9. 12, 14 och 16.

Skattskyldig är vidare den som i yrkesmässig verksamhet omsätter sådan vara eller tjänst som anges i första stycket genom export. Skatt- skyldig är också i de fall som anges i 60 5 den som importerar tjänst.

Skattemyndigheten kan efter att- sökan av fastighetsägare besluta att denne skall vara skattskyldig för ut-

am'isningarna till 10 %% 1989:1027 och proposition 1989/90z74 anvisningarna till 11 35 1989: 1027. 3 Senaste lydelse 1989: 1027 och proposition l989/90:74.

nu

• Sida 4
•  Original

Nutrarande lydelse

skyldig för uthyrning helt eller delvis av sådan byggnad eller annan an— läggning som utgör fastighet enligt denna lag för stadigvarande använd— ning i verksamhet som medför skatt- skyldighet. Vad nu har sagts tilläm- pas även i fråga om upplåtelse av bo- stadsrätt.

Överlåts fastighet som avses i fjärde stycket eller del därav utan ve- derlag inträder förvärvaren på till- trädesdagen i den tidigare ägarens ställe vad gäller rättigheter och skyl- digheter enligt denna lag.

När särskilda skäl föreligger. kan skattemyndigheten besluta att den som påbörjat verksamhet tills vidare skall vara skattskyldig redan innan skattskyldighet 'enligt första eller andra stycket föreligger.

Ont skatt vid införsel föreskrives [ 58 och 59 st.

Föreslagen lydelse

hyrning helt eller delvis av sådan byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet enligt denna lag för stadigvarande användning i verk- samhet som medför skattskyldighet. Detsamma gäller vid uthyrning åt staten eller en kommun, även om ut- hyrningen sker för verksamhet som inte medför skattskyldig/tet. Vad som har sagts om uthyrning tillämpas även i fråga om upplåtelse av bo- stadsrätt.

Överlåts fastighet som avses i tredje stycket eller del därav utan ve- derlag inträder förvärvaren på till- trädesdagen i den tidigare ägarens ställe vad gäller rättigheter och skyl- digheter enligt denna lag.

När särskilda skäl föreligger. kan skattemyndigheten besluta att den som påbörjat verksamhet skall vara skattskyldig redan innan skattskyl- dighet enligt första eller andra stycket föreligger.

(Se vidare anvisningarna.)

2 a s'—1 Med export förstås enligt denna lag att vara levereras eller tjänst tillhanda- hålls utom landet.

Som export räknas även. om inte annat följer av anvisningarna. leve— rans av vara inom landet

Som export räknas även. om inte annat följer av sjunde stycket eller anvisningarna. leverans av vara inom landet

1") om direkt utförsel av varan ombesörjs av speditör eller fraktförarc. 2) till utländsk företagare. som hämtar varan häri landet för direkt utför- sel. om varan är avsedd för verksamhet som företagaren bedriver i utlandet.

3) i frihamn om varan ej är avsedd att användas i frihamnen. 4) till fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik eller för bruk eller omsättning på sådant fartyg eller luftfartyg.

5)för försäljning i exportbutik enligt 46 å andra stycket tullagen (1987:1065).

6) om varan är personbil eller motorcykel som vid leveransen är införd i

exportvagnsförteckning.

Som export räknas även. om inte annat följer av anvisningarna. till- handahålla/ide av

1) tjänst som avser fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik eller tjänst som avser utrustning eller annan

Som export räknas även. om inte annat följer av anvisningarna.

1) tjänst som avser fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik. härunder inbegripet upplåtelse av hamn eller

3 Senaste lydelse 198811152 och proposition 1989/90:74.

• Sida 5
•  Original

Nuvarande lydelse

vara för användning på sådant far- tyg.

2") annan tjänst enligt 10.6 första stycket 1 än uthyrning. om tjänsten avser vara. som införts till landet en- dast för tjänsteprestationen i fråga för att därefter utföras ur landet.

3) förmedling av vara åt utländsk uppdragsgivare.

4) transport, som ej utgör person- befordran, direkt till eller från ut- landet cller förmedling av sådan transport.

5) transport eller annan skatte- pliktig tjänst inom landet som avser importvara eller exportvara och som speditör eller fraktförare tillhanda- håller utländsk uppdragsgivare i samband med införseln eller utför- seln.

6) kontroll eller analys av vara ät utländsk uppdragsgivare.

7) lagring av vara åt utländsk upp- dragsgivare.

8) annonsering eller annan re- klam ät utländsk uppdragsgivare.

9) tjänst enligt 10 så första stycket5 som avser fastighet i annat land.

]0) tjänst enligt [0.6 första stycket 1 som innefattar produktutveckling. projektering. ritning. konstruktion eller därmed jämförlig tjänst åt ut— ländsk uppdragsgivare.

II) upplåtelse åt utländsk använ— dare av rätt till patent. nyttjanderätt till konstruktion eller uppfinning. som avser skattepliktig vara. samt rätt att utnyttja system eller program för automatisk databehandling,

12) automatisk databehandling ät utländsk uppdragsgivare ,

Föreslagen lydelse

flygplats, eller tjänst som avser ut- rustning eller annan vara för an- vändning pä sådant fartyg eller luft- fartyg,

2) annan tjänst än uthyrning. om tjänsten avser vara. som införts till landet endast för tjänsteprestatio- nen i fråga för att därefter utföras ur landet.

3) förmedling av vara eller av tjänst åt utländsk uppdragsgivare,

4) transport direkt till eller från utlandet eller förmedling av sådan transport.

5) transport eller annan tjänst inom landet som avser importvara eller exportvara och som speditör el- ler fraktförare tillhandahåller ut- ländsk uppdragsgivare i samband med importen eller utförseln.

6) lastning, lossning eller annan tjänst i hamn- eller flygplatsverksam- het med avseende på vara från eller till utrikes art,

7) kontroll eller analys av vara åt utländsk uppdragsgivare,

8) lagring eller förvaring av vara åt utländsk uppdragsgivare.

9) annonsering eller annan re- klam åt utländsk uppdragsgivare.

10) tjänst som avser fastighet i an- nat land.

11) produktutveckling. projekte- ring. ritning. konstruktion eller där- med jämförlig tjänst åt utländsk uppdragsgivare.

12) upplåtelse eller överlåtelse ät utländsk användare av rätt till pa- tent. nyttjanderätt till konstruktion eller uppfinning. mönsterrätt, varu- rnärkesrätt. rätt som omfattas av la- gen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk eller av lagen (1960:730) om rätt till foto- grafisk bild samt rätt att utnyttja så- dana system och program för auto- matisk databehandling som inte är skyddade genom förstnämnda lag.

13) automatisk databehandling samt utarbetande av system eller pro— gram för automatisk databehandling

Prop. 1989/9():111

• Sida 6
•  Original

Nuvarande lydelse

13) annan tjänst åt utländsk upp- dragsgivare. när tjänsten kommer denne till godo endast i form av rap- port. protokoll eller annan [tand/ing eller på annat därmed jt'imförligt sätt.

Föreslagen lydelse

ät utländsk uppdragsgivare.

14) tillhanda/tällande av informa- tion åt utliindsk uppdragsgivare.

15) skrivtjt'inst och översätt/tings- tjänst är utländsk uppdragsgivare.

lö) annan tjänst av ekonomisk. juridisk. administrativ eller därmed jämförbar art åt utländsk uppdrags- givare.

Aven omsättning av vara eller tjänst på fartyg eller luftfartyg i utrikes tra- fik räknas som export. Detsamma gäller reparation och leverans av vara. när tillhandahällandet sker åt utländsk företagare. som ej är skattskyldig. inom ramen för garantiåtagande som gjorts av denne.

Som export räknas vidare bärg- ning oeh reparation av lastbil eller släpvagn till lastbil eller leverans av utrustning till sådant fordon. om for- donet är registrerat eller hemmaht'.'>- rande i annat land och tillhandahål- landet sker i anslutning till fordonets användning för yrkesmässig varu-

Som export räknas vidare bärg- ning oeh reparation av lastbil. buss eller släpvagn till sådantfordon eller leverans av utrustning till sådant for- don. om fordonet är registrerat eller hemmahörande i annat land och till- handahållandet sker i anslutning till fordonets användning för yrkesmäs-

transport här i landet. sig transport här i landet. llar skattskyldig levererat vara häri landet till köpare som är bosatt utom landet anses leveransen. om ej annat följer av anvisningarna. ha skett genom export under förutsättning att säljaren i sina räkenskaper har antingen ett intyg. utfärdat av en av skattemymligheten godkänd intygsgivare. som visar att köparen i nära anslutning till leveransen har medfört varan vid utresa ur landet. eller handling som visar att köparen i nära anslutning till leveransen _ har medfört varan vid inresa i annat land. Finns särskilda skäl kan skatte- myndigheten medge att leverans som avses i första meningen anses ha skett genom export även om där angivna handlingar inte förekommer.

Leverans av varor till fartyg på lin- jer mellan Sverige. Danmark. Fin- land och Norge för försäljning från kiosk eller liknande försäljningssu'ille ombord räknas som export enligt andra stycket 3) eller 4) endast då fråga är om spritdrycker. vin. starköl. öl, tobaksvaror. parfymer. kosmetiska preparat och toalettmedel samt choklad- och konfektyrvaror.

(Se vidare anvisningarna.)

3 54 Delägare i enkelt bolag. s.k. gruvbolag eller partrederi är skattskyldig i förhållande till sin andel i bolaget eller rederiet. Efter ansökan av samtliga delägare kan skattemyndigheten besluta att den av delägarna som dessa föreslär tills vidare skall anses som skattskyldig för bolagets eller rederiets hela skattepliktiga verksamhet. I fråga om kommanditbolag och annat handelsbolag är bolaget skattskyl—

4 Senaste lydelse 1986: 12%?) och proposition l989l90:74.

• Sida 7
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

digt. l-lar skattskyldig avlidit är dödsboet skattskyldigt. Har skattskyldig för- satts i konkurs är konkursboet skattskyldigt.

För verksamhet som bedrivs av statligt affänsverk är verket skattskyl- digt. När [ lagen talas om staten avses inte sådant verk.

tas-*

Skattskyldighet inträder när vara levereras. tjänst tillhandahålls eller uttag sker. Erhålls dessförinnan ve- derlag helt eller delvis för beställd vara eller tjänst inträder skattskyl- dighet för vederlaget när det inflyter kontant eller på annat sätt kommer den skattskyldige till godo. om ej an- nat följer av andra stycket. Vid upp- låtelse av avverkningsrätt till skog inträder skattskyldighet. i de fall som avses i punkt 1 sjätte stycket av anvisningarna till 415 kommunal- skattelagen (1928:370). när betal- ning tas emot.

Skattskyldighet inträder när vara levereras. tjänst tillhandahålls eller uttag sker. Erhålls dessförinnan ve- derlag helt eller delvis för beställd vara eller tjänst inträder skattskyl- dighet för vederlaget när det inflyter kontant eller på annat sätt kommer den skattskyldige till godo. om inte annat följer av andra stycket. Vid upplåtelse av avverkningsrätt till skog inträder skattskyldighet. i de fall som avses i punkt lfemte stycket av anvisningarna till 245 kommunal- skattelagen (1928370). när betal- ning tas emot.

Bestämmelserna i första stycket andra meningen gäller dock endast om den beställda varan eller tjänsten är skattepliktig dä vederlaget erhålls.

'Jl fl:

Redovisning för mervärdeskatt sker löpande för bestämda tidsperio- der (redovisningsperioder). Redo- visning skall ske för varje verksam- het för sig. Driver någon flera verk- samheter kan skattemyndig/teten be- sluta att samtliga verksamheter tills vidare skall anses som en verksamhet i redovisningshiinseende.

Med utgående skatt förstås sådan skatt som belöper på skattepliktig omsättning i skattskyldigs verksam- het. Med ingående skatt förstås så- dan skatt som belöper på förvärv el- ler införsel för verksamhet.

5 Senaste lydelse |990:29.

(Se vidare anvisningarna.)

Redovisning för mervärdeskatt sker löpande för bestämda tidsperio- der (redovisningsperioder).

Redovisning skall ske för varje verksamhet för sig. En kommun skall i redovisningshänseende anses driva en verksamhet. .S'kattemyndig- heten kan besluta om undantag från dessa l.;estämmelser.

Med utgående skatt förstås sådan skatt som belöper på skattepliktig omsättning i skattskyldigs verksam- het. Med ingående skatt förstås så- dan skatt som belöper pä förvärv el- ler import för skattskyldigs verksam- het.

Som utgående skatt redovisas ocksä sådan skatt som enligt 60 55 skall erläggas vid import av tjänst.

(Se vidare anvisningarna.)

" Senaste lydelse 1986:1289 och proposition 1989/90274.

• Sida 8
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

657

Redovisningsskyldighet föreligger om vederlagen för skattepliktiga va- ror och tjänster och, vid uttag. salu- värdena av sådana varor och tjänster (skattepliktig omsättning) för be- skattningsåret överstiger 30 000 kro- nor. När särskilda skäl föreligger kan dock skattemyndigheten medge att skattskyldig skall vara redovisnings- skyldig även i annat fall.

Sedan redovisningsskyldighet har inträtt kvarstår den till dess skatte- myndigheten beslutar att den skall upphöra. Har redovisningsskyldig- heten inträtt på grund av att den skat- tepliktiga omsättningen har överstigit 30 000 kronor för beskattningsår, skall sådant beslut meddelas när det kan antas att den skattepliktiga om- sättningen varaktigt kommer att uppgå till högst 30 000 krattor.

(Se vidare anvisningarna. )

Avvecklas en verksamhet. för vil- ken redovisningsskyldighet förelig- ger skall redovisning av skatt fullgö- ras till och med den redovisningspe- riod under vilken avvecklingen slut- förts.

75”

Vara är skattepliktig om ej annat följer av 8 5.

Med vara förstås enligt denna lag materiellt ting som icke är fastighet samt gas, värme och elektrisk kraft. Som fastighet anses även byggnad. ledning. stängsel eller liknande an- läggning som för stadigvarande bruk anbragts i eller ovan jord och som tillhör annan än ägaren till jorden. Som fastighet anses däremot icke egendom som avses i 2 kap. 3 & jor- dabalken (industritillbehör). Som fastighet anses icke heller annan ma- skin. utrustning eller särskild inred- ning än industritillbehör. om den till- förts sådan byggnad eller del av byggnad. som är inrättad för annat än bostadsändamål och om den an- skaffats för att direkt nyttjas i sär- skild verksamhet som bedrives på fastigheten. Sådan utrustning för vatten. avlopp. sanitet. värme. elektricitet eller liknande varmed byggnad för bostadsändamål nor-

Varor och tjänster är skattepliktiga om inte annat följer av 8 5.

Med vara förstås enligt denna lag materiellt ting som inte är fastighet samt gas. värme. kyla och elektrisk kraft. Som fastighet anses även byggnad. ledning. stängsel eller lik- nande anläggning som för stadigva- rande bruk anbragts i eller ovan jord och som tillhör annan än ägaren till jorden. Som fastighet anses däremot inte egendom som avses i 2 kap. 3 & jordabalken (industritillbehör). Som fastighet anses inte heller annan maskin. utrustning eller särskild in- redning än industritillbehör. om den tillförts sådan byggnad eller del av byggnad. som är inrättad för annat än bostadsändamål och om den an- skaffats för att direkt nyttjas i sär- skild verksamhct som bedrivs på fas- tigheten. Sådan utrustning för vat- ten. avlopp. sanitet. värme. elektri- citet eller liknande varmed byggnad för bostadsändamål normalt förses

7 Senaste lydelse 1986:1289 och proposition 1989/90174. ” Senaste lydelse 1985: 1 I 16.

• Sida 9
•  Original

Nuvarande lydelse

malt förses anses dock som fastighet om utrustningen enligt 2 kap. 2 & jordabalken hör till byggnad.

Föreslagen lydelse

anses dock som fastighet om utrust— ningen enligt 2 kap. 2 % jordabalken hör till byggnad.

Växande skog, odling och annan växtlighet anses som vara vid omsättning utan samband med avyttring av marken.

Med vara likställs vidare rätt till jordbruksarrende, avverkningsrätt och annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord, sten eller annan naturpro- dukt, rätt till jakt, fiske eller bete, re- produktionsrätt eller annan rätt till fotografisk bild, visningsrätt eller an- nan rätt till kinematografisk film som avser reklam eller information, rätt till patent. nyttjanderätt till konstruk- tion eller uppfinning som avser skat- tepliktig vara samt rätt att nyttja sys- tem eller program för automatisk da- tabehandling.

Med tjänst förstås annat som kan tillhandahållas i yrkesmässig verk- samhet än vara eller fastighet.

(Se vidare anvisningarna.)

8.59

Från skatteplikt undantas ] ) skepp föryrkesmässig sjöfart el- ler yrkesmässigt fiske, fartyg för bog- sering, bärgning eller livräddning. luftfartyg för yrkesmässig person- el- ler godsbefordran samt del, tillbehör och utrustning till sådant fartyg eller luftfartyg, när varan säljs eller uthyrs till den sorti äger fartyget eller luftfar- tyget eller den som varaktigt nyttjar detta enligt avtal med ägaren eller när varan införs till landet för ägarens el- ler nyttjanderättshavarens räkning,

2 ) krigsmateriel som är underkas- tad utförselförbud och del till sådan krigsmateriel. när varan säljes till sta- ten för militärt bruk eller för detta än- damål införes till landet för statens räkning,

3) läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljes till sjukhus eller in- föres till landet i anslutning till sådan utlämning eller försäljning.

4 ) flygbensin och flygfotogen. 5) allmän nyhetstidning. 6) periodiskt medlemsblad eller

” Senaste lydelse 1989: 1027.

Från skatteplikt undantas I ) sjukvård. tandvård och social omsorg,

2) utbildning,

3) bank- och finansieringstjänster samt värdepappershandel och där- med jämförlig verksamhet,

4) försäkringstjänster,

5) i punkt 7 av an visningarna an- givna varor och tjänster inom kultur- verksamheten,

6) överlåtelse eller upplåtelse av arrende, hyresrätt, bostadsrätt, tomt- rätt, servitutsrätt eller annan rättighet till fastighet eller del av fastighet om inte annat följer av anvisningarna,

7) postverkets befordran av annat än postpaket. gruppkorsband eller varor i diligenstrafiken,

8) frimärke, dock inte vid omsätt- ning cller import i särskild för bu- tiksförsäljning avsedd förpackning. samt sedel och mynt som är eller har varit gällande betalningsmedel, dock inte guldmynt präglade 1967 el- ler senare som omsätts efter sitt me-

• Sida 10
•  Original

Nuvarande lydelse

periodisk personaltidning. när varan tillhandahålles utan vederlag eller till utgivaren. medlem eller anställd eller införes till landet under mot- svarande förutsättningar. annan pe- riodisk publikation som väsentligen framstår som organ för sammanslut- ning med huvudsakligt syfte att verka för religiöst. nykterhetsfräm- jande. politiskt. miljövårdande. id- rottsligt eller försvarsfrämjande än- damål eller att företräda handikap- pade eller arbetshindrade medlem- mar samt utländsk periodisk pub- likation av annat slag när prenume- ration pä sådan publikation förmed- las mellan prenumerant och ut- ländsk utgivare eller när sädan pub- likation inkommer direkt till prenumerant.

8) sådant alster av bildkonst som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo,

10) varulager. inventarium och annan tillgång som tillhör verksam- het. när överlåtelse sker i samband med överlåtelse av verksamheten el- ler del därav. fusion eller liknande förfarande.

12) trycksak som är tullfri enligt tulltaxelagen (1987-1068) och fram- kallad eller enbart exponerad mikro- ji'lm. när varan införs till landet som gåva eller annars utan vederlag, samt spritdryck. vin eller starköl och to- baksvara vid införsel till landet iden ordning som avses i 18 9" 4, 6 eller 7 lagen (1977:293) om handel med drycker eller i 1 9" andra stycket lagen (1961:394) om tobaksskatt,

13) frimärke. dock inte vid om- sättning eller inföm'el i särskild för butiksförsäljning avsedd förpack- ning samt sedel och mynt som är el- ler har varit gällande betalningsme— del.

14) dettta/teknisk produkt, när den tillhandahålles tandläkare, dental- tekniker eller den för vilken produk- ten är avsedd.

Föreslagen lydelse

tal/värde,

9) allmän nyhetstidning, 10) periodiskt medlemsblad eller periodisk personaltidning. när varan tillhamlahålls utan vederlag eller till utgivaren. medlem eller anställd el- ler införs till landet under motsva- rande förutsättningar. annan perio- disk publikation som väsentligen framstår som organ för sammanslut- ning med huvudsakligt syfte att verka för religiöst. nykterhetsfräm- jande. politiskt. miljövårdandc. idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att företräda handi- kappade eller arbetshindrade med- lemmar samt utländsk periodisk publikation av annat slag när prenu- meration på sådan publikation för— medlas mellan prenumerant och ut- ländsk utgivare eller när sådan pub- likation inkommer direkt till prenu- merant.

11) införing eller ackvisition av an- nons i publikation av sådant slag som anges i 10, .

12) framställning av publikation av sådant slag som anges i 10 samt tjänst som framställaren tillhanda- håller i samband därmed.

13) Sveriges Radio-koncernens verksamhet för produktion och ut- sändning av radio- och televisions- program. i den mån verksamheten fi- nansieras genom TV-avgiften eller statsanslag.

14) läkemedel som utlämnas en- ligt recept eller säljs till sjukhus eller införs till landet i anslutning till så- dan utlämning eller försäljning.

15) organ. blod eller modersmjölk från människa,

16) flygbensin och flygfotogen.

17) lotterier. däri inräknat vadhåll- ning och andra former av spel,

18) varulager, inventarium och annan tillgång som tillhör verksam- het. när tillgången överlåts i sam- band med överlåtelse av verksamhe- ten eller dcl därav eller övertas [sam- band med fusion eller liknande för- farande, allt under förutsättning att förvärvaren är skattskyldig,

1.0

• Sida 11
•  Original

' Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

19) tjänst som avser gravöppning eller gravskötsel när tjänsten tillhan- dahålls av huvudmannen för allmän _

begravningsplats. (Se vidare anvisningarna.)

13 å”)

Skatten utgår med nitton procent av beskattningsvärdet.

Skatten utgår med 23,46 procent av beskattningsvärdet.

14511

Beskattningsvärdet utgör

1) vid omsättning av monterings- färdigt hus och vid sådan uthyrning eller upplåtelse som avses i 10 s tredje stycket ()() procent av vederlaget och, vid uttag, ()() procent av salut-'ärdet,

2) vid omsättning av byggnads— el— ler anliiggningsentreprenad eller an- nan tjänst som avser fastighet 60 pro- cent av vederlaget oclt. vid uttag. 60 procent av salm-=ärdet, om ej annat följer av andra stycket.

3 ) vid annan omsättning t-iederlaget och, vid uttag, saluvärdet, om ej an- nat följer av tredje—femte styckena.

Vid omsättning av tjänst som avses i 10 s första stycket 5 utgör beskatt- ningsvärdet 20 procent av vederlaget och, vid uttag. 20 procent av saluvär- det. Motsvarande gäller vid omsätt- ning av

1 ) tjänst som a vser yttre ledning för vatten, avlopp, fjärrvärme, gas, olja, elektricitet, te/cförbindelse, ånga el- ler liknande,

2) tjänst som avser väg, gata, bro, parkeringsplats,

3) tjänst som avser spåra/ilägg- ning, flygfält, hamn, kanal eller an- nan farled,

4) tjänst som avser mark för idrottsplan, skolgård. lekplats eller liknande anläggning,

5) tjänst enligt 10 55 första stycket 1 som innefattar kontroll samt projek- tering, ritning, konstruktion och där- med jämförlig tjänst. när tjänster: av- ser industritillbehör eller amtan ma-

1" Senaste lydelse 1982:1184_ ” Senaste lydelse l989: IUZ7.

Bcskattningsvärdet utgörs av ve- derlaget och, vid uttag. av saluvär- det. Vid uttag för försäljning från far- tyg i fall som avses i Zas' sjunde stycket, av andra än där uppräknade varor. skall dock beskattningsvärdet utgöras av varans inköpsvärde.

• Sida 12
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skin. utrustning eller särskild inred- ning i byggnad. som enligt 7 5 andra stycket räknas som vara.

Vid omsättning av kopior av rit- ningar eller motsvarande handlingar, vilka upprättats genom tjänst enligt 10 .é' första stycket 5 i samband med planerat eller pågående byggnadsar- bete. utgör beskattningsvärdet 20 pro- cent av vederlaget och, vid uttag, 20 procent av saluvärdet.

Vid omsättning av tjänst enligt 10 55 första stycket 1. som avser tvätt av textilt gods eller tvätt i förening med uthyrning av sådant gods, utgör be- skattningsvärdet 60 procent av veder- laget, när tjänsten tillhandahålls sta- ten eller kommun.

Vid omsättning av tjänst enligt 10.5 första stycket 2, som innefattar un- dersökning av mark, utgör beskatt- ningsvärdet 20 procent av vederlaget och, vid uttag, 20 procent av saluvär- det, när tjänsten utförs i samband med planerat eller pågående bygg- nadsarbete.

(Se vidare anvisningarna.)

15 än

Redovisning av skatt för viss redovisningsperiod skall omfatta affärshän- delser genom vilka redovisningsskyldighet har inträtt enligt 5 a &.

Uppkommcr förlust på fordran. för vilken utgående skatt har redovisats. får ett mot denna skatt svarande belopp avdragas i redovisningen för den period då förlusten uppkommer. lnflyter därefter betalning för sådan ford- ran skall beloppet åter upptagas i redovisningen. Återtages vara med stöd av förbehåll om återtagandcrätt enligt konsumentkreditlagen (19771981) eller lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m. fl. får avdrag göras för vad säljaren vid avräkning gottskriver köparen för värdet av den återtagna varan. endast om det kan visas att köparen helt saknat rätt till av- drag för ingående skatt som hänför sig till dennes förvärv av varan.

Lämnas återbäring, bonus eller annan rabatt. som icke utgör s.k. villkorlig rabatt. i efterhand och avser förmånen skattepliktig omsättning. för vilken utgående skatt redovisats. fär belopp motsvarande den del av den tidigare redovisade skatten som belöpt på den utgivna förmånen avdragas i den ord- ning som gäller för den skattskyldiges redovisning av utgående skatt. Utges förmånen till skattskyldig skall avdraget grundas på kreditnota eller motsva- rande handling. Av handlingen skall framgå minskningen av både vederlag och skatt.

l-landling som avses i tredje stycket skall ligga till grund även för avdrag för annan kundkreditering som avser skattepliktig omsättning.

'3 Senaste lydelse 1985:1116.

• Sida 13
•  Original

Nuvarande lydelse

Uthyr eller upplåter den som är skattskyldig enligt 2 äfjärde stycket. inom tre år från utgången av det ka- lenderår under vilket skattskyldig— het inträtt enligt meddelat beslut. fastigheten eller del därav till någon som ej bedriver verksan'thet som medför skattskyldighet enligt denna lag. skall beloppet av åtnjutna av- drag för ingående skatt för ifrågava- rande fastighet eller del därav åter- föras. Sker sådan uthyrning eller upplåtelse sedan tre men inte sex år har förflutit från utgången av det ka- lenderår under vilket skattskyldig- het har inträtt enligt meddelat beslut skall återföring göras med hälften av det belopp som nu sagts.

Föreslagen lydelse

Uthyr eller upplåter den som är skattskyldig enligt 2 # tredje stycket. inom tre år från utgången av det ka- lenderår under vilket skattskyldig- het inträtt enligt meddelat beslut. fastighetcn eller del därav till annan än som anges i 2 # tredje stycket, skall beloppet av åtnjutna avdrag för in- gående skatt för ifrågavarande fas- tighet eller del därav återföras. Sker sådan uthyrning eller upplåtelse se- dan tre men inte sex år har förflutit från utgången av det kalenderår un- der vilket skattskyldighet har inträtt enligt meddelat beslut skall återfö- ring göras med hälften av det belopp som nu sagts.

Vad som sägs i femte stycket tillämpas även när fastighetsägaren tar ut- hyrd eller upplåten fastighet eller del därav i anspråk för användning i verk- samhet som ej medför skattskyldighet samt när uthyrd eller upplåten fastig-

het säljs.

Äterföring skall ske i deklarationen för den redovisningsperiod under vil- ken den skattepliktiga uthyrningen eller upplåtelsen har upphört eller fastig- heten har sålts.

Exporteras en vara av det slag som anges nedan, skall den ingående mer- värdeskatt som hänför sig till förvärvet av varan återföras. om den skattskyl- dige inte visar att varan har innehafts endast av skattskyldiga. De varor som avses är

1) andra varor än sådana som avses i 18 & fjärde stycket och som helt eller till väsentlig del består av guld. silver eller platina.

2) naturpärlor. naturliga och syntetiska ädelstenar. 3) varor. som helt eller till väsentlig del består av koppar. mässing. tenn. brons eller nysilver.

4) vapen med undantag av sådana skjutvapen som omfattas av vapenlagen

(197311176). 5) alster av bildkonst.

6) konstalster av glas. porslin eller annan keramik.

7) möbler. 8.) fartyg eller luftfartyg. Återföring enligt åttonde stycket skall ske i deklarationen för den redovis- ningsperiod under vilken varan har exporterats.

Redovisningen av skatt. som hän- för sig till omsättning enligt punkt 2 första stycketf) av anvisningarna till 25 och som avser nyttjande av per- sonbil. får anstå till den sista redo- visningsperioden under det kalen- derår nyttjandet har skett.

Redovisningen av skatt. som hän- för sig till omsättning enligt punkt 2 första stycketg) av anvisningarna till 2ä och som avser nyttjande av per- sonbil. får anstå till den sista redo- visningsperioden under det kalen- derår nyttjandet har skett.

(Se vidare anvisningarna.)

Prop. 1989/902111

• Sida 14
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 16 &”

Skattskyldig skall. om inte annat följer av andra eller sjätte stycket. ut- färda faktura eller därmed jämförlig handling för varje omsättning för vilken skatt utgår. Av handlingen skall framgå vederlaget. skattens belopp och öv- rigt som har betydelse för skattskyldighet och avdragsrätt enligt 17 &.

Första stycket gäller icke för detaljhandel eller därmed jämförlig verksam- het och ej heller omsättning. för vilken avräkning mellan köpare och säljare sker enligt avräkningsnota som upprättas av köparen.

På frankeringsmärke eller liknande kvitto behöver skattens belopp icke anges.

Faktura skall. om köparen begär det. utfärdas vid försäljning till skattskyl— dig köpare av fastighet. som utgör lagertillgång i byggnadsverksamhet och däri har tillförts skattepliktig tjänst utan att därefter ha tagits i bruk av sälja- ren. Av fakturan skall framgå utgående skatt som säljaren redovisat eller har att redovisa för gjorda uttag av skattepliktiga tjänster för fastigheten.

Säljer den som är skattskyldig en- ligt 2 äjjärde stycket fastighet skall han. om köparen begär det. utfärda intyg om storleken av den ingående skatt som han enligt 15 g" femte stycket återfört på grund av fastig- hetsförsäljningen.

Säljer den som är skattskyldig en- ligt 2 å tredje stycket fastighet skall han. om köparen begär det. utfärda intyg om storleken av den ingående skatt som han enligt 15 & femte stycket återfört på grund av fastig- hetsförsäljningen.

Uppbär skattskyldig. som utför byggnads- eller anläggningsentreprenad betalning i förskott eller a conto får faktura eller därmed jämförlig handling utvisande skattens belopp enligt första stycket utfärdas först när redovis- ningsskyldighct inträder enligt 5 b & tredje stycket.

(Se vidare anvisningarna.)

17 gH

Skattskyldig som är redovisnings- skyldig får med de begränsningar som anges i 18 # vid redovisning av skatt avdraga ingående skatt som hänför sig till förvärv eller införsel för verksamhet som medför skatt- skyldighet. Avdrag får göras även för ingående skatt som hänför sig till framställning för _utgivares räkning av tryckt upplaga av sådärt'p'izblika- tion som är undantagen från skatte- plikt enligt 8 .$ 6. Rätt till avdrag fö- religger för den redovisningsperiod då förvärvet eller införseln enligt god redovisningssed har bokförts el- ler borde ha bokförts om ej annat följer av andra eller tredje stycket. Har medgivande enligt 5 a & andra stycket erhållits får avdrag för andra förvärv än sådana som avses i andra

” Senaste lydelse 1979: ll90. ” Senaste lydelse 1989:l()27.

Skattskyldig får med de begräns- ningar som anges i 18 och 60 5.5 vid redovisning av skatt göra avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärv eller import för verksamhet som medför skattskyldighet.

] fråga om rätt att göra avdrag för ingående skatt i statlig och komma- nal verksamhet gäller a'ock bestäm- melserna i 18 a .é'.

Rätt till avdrag föreliggerlför den redovisningsperiod då förvärvetelå" ler importen enligt god redovisnings- sed borde ha bokförts om inte annat följer av fjärde eller femte stycket. llar medgivande enligt 5 a 5 andra stycket erhållits får avdrag för andra förvärv än sådana som avses i fjärde ellerfemte stycket göras först vid be- skattningsårets utgång eller när be—

• Sida 15
•  Original

Nuvarande lydelse

eller tredje stycket göras först vid be- skattningsårets utgång eller när be- talning dessförinnan har erlagts. Av- drag för ingående skatt som hänför sig till förskotts- eller a conto-likvid får göras under den redovisningspe- riod då betalning har erlagts eller. i fråga om byggnads- eller anlägg- ningsentreprenad. när faktura med uppgift om skattens belopp har mot- tagits. Har skattskyldig försatts i konkurs inträder avdragsrätt senast vid konkursutbrottet i fråga om in- gående skatt. som hänför sig till för- värv. införsel eller förskotts- eller a conto-likvid före konkursutbrottet.

Föreslagen lydelse

talning dessförinnan har erlagts. Av- drag för ingående skatt som hänför sig till förskotts- eller a conto-likvid får göras under den redovisningspe- riod dä betalning har erlagts eller. i fråga om byggnads- eller anlägg- ningsentreprenad. när faktura med uppgift om skattens belopp har mot- tagits. Har skattskyldig försatts i konkurs inträder avdragsrätt senast vid konkursutbrottet i fråga om in- gående skatt. som hänför sig till för- värv. import eller förskotts- eller a conto-likvid före konkursutbrottet.

llar vara förvärvats genom kreditköp med förbehåll från säljaren om åter- taganderätt enligt lagen (1978599) om avbetalningsköp mellan näringsid- kare m.f1. får avdrag för den ingående skatten. oavsett principerna för den skattskyldiges bokföring. göras för den redovisningsperiod under vilken fak- . tura eller motsvarande handling har mottagits.

Vid förvärv av avverkningsrätt till skog får avdrag för ingående skatt göras endast för vad som har betalats under redovisningsperioden. Rätten till av- drag för ingående mervärdeskatt som tas ut vid införsel till landet inträder tidigast när en av tullverket utfärdad tullräkning har mottagits av den skatt- skyldige. Har skattskyldig övertagit annan skattskyldigs verksamhet eller del därav äger han rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till den tidi- gare ägarens förvärv för verksamheten. i den mån denne skulle haft rätt till avdrag om skatten hade betalats av honom.

Delägare i samfällighet för vattenreglering. väghållning eller liknande än- damål får avdraga ingående skatt som hänför sig till samfällighetens förvärv med vad som belöper på hans andel i samfälligheten. Vad som nu har sagts gäller endast i den män i samfälligheten deltagande fastighet används i verk- samhet som medför skattskyldighet.

Äger ett svenskt aktiebolag. en svensk ekonomisk förening eller en svensk ömsesidig skadeförsäkringsanstalt (moderföretag) mer än nio tiondelar av aktierna i ett eller fiera svenska aktiebolag (helägda dotterbolag) och tillhan- dahåller ett av företagen något annat av företagen en tjänst som inte är skat- tepliktig får det andra företaget göra avdrag för den skatt som belöper på det förstnämnda företagets förvärv eller införsel för tillhandahållande av tjäns- ten. i den mått avdragsrätt hade förelegat om förvärvet eller införseln hade gjorts av det skattskyldiga företaget. Vad nu har sagts gäller även aktiebolag vars aktier till mer än nio tiondelar ägs av ett eller flera helägda dotterbolag.

Förvärvar skattskyldig mot veder— lag skattepliktig vara inom landet från den som ej är skattskyldig för omsättning av varan. skall som ingå— ende mervärdeskatt för den skatt— skyldige anses det belopp som skulle ha utgjort utgående mervärdeskatt för säljaren om denne hade varit skat/skyldig för omsättningen. Vad nu sagts gäller även den som är

Förvärvar skattskyldig mot veder- lag skattepliktig vara inom landet från den som inte är skattskyldig för omsättning av varan. skall som ingå- ende mervärdeskatt för den skatt- skyldige anses 19 procent av vederla- get. Vad nu sagts gäller även den som är skattskyldig för förmedling som avses i punkt 3 första stycket av anvisningarna till ?. &.

• Sida 16
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skattskyldig för förmedling som av- ses i punkt 3 första stycket av anvis— ningarna till 2 &.

Redovisar skattskyldig olika verksamheter var för sig får överskjutande ingående skatt i en verksamhet kvittas mot utgående skatt i annan verksam- het.

Om återbetalning av överskjutande ingående skatt som ej kunnat kvittas föreskrivs i 49 å.

(Se vidare anvisningarna.)

18 så”

Avdragsrätt föreligger icke för ingående skatt som belöper på

!) stadigvarande bostad.

2) anskaffning av personbil eller motorcykel för annan verksamhet än så- dan som avser yrkesmässig återförsäljning eller uthyrning.

3) utgifter för representation och liknande ändamål för vilka avdrag vid inkomsttaxeringen inte medges enligt punkt ] andra stycket av anvisning- arna till 20 å kommunalskattelagen ('l928:370).

Avdragsrätt föreligger ej för ingående skatt som belöper pä hyra av per- sonbil eller motorcykel för annat ändamål än yrkesmässig återuthyrningi det fall fordonet endast i ringa omfattning används i verksamhet som medför skattskyldighet.

Medför verksamhet endast delvis skattskyldighet, får ingående skatt vil- ken hänför sig till förvärv eller införsel som till mer än 95 procent avser den del av verksamheten som medför skattskyldighet avdragas utan uppdelning efter skälig grund. Föreligger skattskyldighet för mer än 95 procent av om- sättningen. får ingående skatt som ej överstiger 1 ()00 kronor för visst förvärv eller viss införsel avdragas utan uppdelning efter skälig grund.

Avdragsrätt föreligger inte för in- gående skatt enligt 17 & sjätte stycket vid förvärv av en vara som helt eller till väsentlig del består av guld. silver eller platina. om varans inköpspris understiger 175 procent av metall— värdet på inköpsdagen av det guld, silver eller platina som ingår i varan. Detsamma gäller i fråga om skrot. avfall eller annan liknande vara. som innehåller guld. silver eller pla- tina.

Regeringen kan förordna om un- dantag från avdragsrätt för ingående skatt som belöper på utförsel för vil- ken skatt skall erläggas enligt förord- nande som avsesi [ Si.

'5 Senaste lydelse 19881705.

Avdragsrätt föreligger inte för in- gående skatt enligt 17 & åttonde stycket vid förvärv av en vara som helt eller till väsentlig del består av guld. silver eller platina, om varans inköpspris understiger 175 procent av metallvärdet på inköpsdagen av det guld, silver eller platina som in- går i varan. Detsamma gäller i fråga om skrot. avfall eller annan liknande vara. som innehåller guld. silver el- ler platina.

Avdragsrätt föreligger inte heller för ingående skatt på försäljning från fartyg enligt 2 a # sjunde stycket.

• Sida 17
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l8a #

Staten har inte avdragsrätt för in— gående skatt.

Ett kommun har utöver vad som följer av [7.6 första stycket rätt att göra avdrag även för ingående skatt som hänför sig till en verksam/tet som inte medför skattskyldighet. ! övrigt gäller bestämmelserna i 17 och 18 555 i tillämpliga delar.

19 %*

Den som är redavisningsskyldig skall anmäla sig för registrering hos skattemyndigheten i det län. där den verksamhet drivs som anmälan av- ser.

Skattskyldig, som bedriver verk- samhet i vilken den skattepliktiga omsättningen för beskattningsåret överstiger 200000 kronor. skall an- mäla sig för registrering hos skatte- myndigheten i det län. där hans hemortskommun är belägen. Skatt- skyldig som inte är skyldig att lämna självdeklaration enligt lagen ( I 990.000) om själwleklaration och kontrolluppgifter skall dock alltid anmäla sig för registrering.

Anmälan för registrering göres på blankett enligt fastställt formulär. Dri- ver någon Hera verksamheter lämnas anmälan för varje särskild verksamhet.

Anmälan görs senast två veckor innan verksamhet som medför redo- visningsskyldighet börjar eller över- tas. Vid ändring i förhållande som upptagits i anmälningshandling skall Skattemyndigheten underrättas inom två veckor.

Ont möjligt skall anmälan göras senast två veckor innan verksamhet som medför anmälningsplikt påbör— jas eller övertas. Vid ändring i för- hållande som upptagits i anmäl— ningshandling skall skattemyndighe— ten underrättas inom två veckor.

Skattemyndigheten beslutar om registrering och utfärdar särskilt bevis om verkställd registrering. Vid registreringen tilldelas den redovisningsskyldige ett registreringsnummer.

För att avgöra om redovisnings- skyldighet föreligger får skattemyn- digheten infordra uppgifter från nä- ringsidkare som inte har anmält sig för registrering.

Skattemyndigheten kan, om sär- skilda skäl föreligger, besluta om re- gistrering även om den skattepliktiga omsättningen inte överstiger 200 000 kronor.

Ett registrering kvarstår till dess skattemyndigheten beslutar att den skall upphöra.

För att avgöra om anmälningsplikt föreligger fär Skattemyndigheten in- fordra uppgifter från näringsidkare som inte har anmält sig för registre— ring.

(Se vidare anvisningarna.)

"* Senaste lydelse 1986zl289 och proposition l989t9tlz74.

2 Riksdagen 1989/90. [ saml. Nr lll

• Sida 18
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

215

Skattskyldig som inte är anmäl- ningspliktig enligt 1955 och inte heller registrerats enligt 19 55 femte stycket skall redovisa utgående och ingående skatt i allmän självdeklaration för be- skattningsåret. ! fråga om förfaran- det vid beskattningen av sådan skatt- skyldig gäller inte bestärrttnelserna i 22—5 7 och 64 a—7l ss, utan i stället bestämmelserna i lagen (1990-000) om självdeklaration och kontroll- uppgifter, taxeringslagen( l990:000) och uppbördslagen (1 953.272 ).

Skattetillägg enligt taxeringslagen skall utgå med 20 procent till den del beräkningsuntlerlaget avser mer- värdeskatt enligt första stycket.

22 å”

Den sotn är redovisningsskyldig skall lämna uppgift (deklaration) för mervärdeskatt för varje verksamhet för vilken särskild registrering skall ske enligt 19 s. Deklaration lämnas för varje redtwisningsperiod så länge redovisningsskyldighet förelig— ger. Redovisningsperiod omfattar två kalendermånadcr. Redovis- ningsperioder är januari och feb- ruari. mars och april. maj och juni. juli och augusti. september och ok- tober samt november och december.

Kan det antas att ingående skatt för viss skattskyldig regelmässigt kommer att överstiga utgående skatt med minst 1000 kronor varje månad kan Skattemyndigheten besluta att redovisningsperiod tills vidare skall vara en kalendermånad. När sär— skilda skälföreligger kan skattemyn— digheten för viss skattskyldig besluta att redovisningsperiod tills vidare skall vara halvt eller helt beskatt— ningsär.

Deklaration skall lämnas till skat- temyndigheten i det län. där den skattskyldige registrerats. senast den 5 i andra månaden efter ut- gången av den redovisningsperiod

lannatfall än som avses i21 & skall en särskild deklaration lämnas för varje verksamhet för vilken särskild registrering skall ske. Deklaration lämnas för varje redovisningsperiod så länge regisrreringen kvarstår. Re- dovisningsperiod omfattar två ka- lendermånader. Redovisningsperio- der är januari och februari, mars och april. maj och juni. juli och augusti. september och oktober samt novem- ber och december.

Kan det antas att ingående skatt för viss skattskyldig regelmässigt kommer att överstiga utgående skatt med minst 1 000 kronor varje månad kan skattemyndigheten besluta att redovisningsperiod tills vidare skall vara en kalendermånad. För sådan skattskyldig som registrerats trots att den skattepliktiga omsättningen inte överstiger 200 000 kronor kan skatte- myndigheten besluta att redovis- ningsperioden skall vara helt be— skattningsär.

Deklaration skall lämnas till skat— temyndigheten i det län. där den skattskyldige registrerats. senast den 5 i andra månaden efter ut— gången av den redovisningsperiod

'7 Med nuvarande lydelse avses lydelsen enligt proposition l989i9tl174.

Prop. 1989/902111

• Sida 19
•  Original

Nuvarande lydelse

som deklarationen avser. om ej an- nat följer av anvisningarna. Sker in- betalning av skatt enligt 42 å andra stycket i behörig ordning. anses de- klarationen ha lämnats till skatte- tnyndigheten den dag inbetalnings- kort eller försändelse som innehåller gireringshandling kommit in till postanstalt. Om synnerliga skäl före- ligger katt regeringen eller myndighet som regerin gett bestämmer medge att skattskyldig eller grupp av skattskyl- diga får lämna deklaration senare än som nu nämnts.

Föreslagen lydelse

som deklarationen avser, om ej an- nat följer av anvisningarna. Sker in- betalning av skatt enligt 42 å andra stycket i behörig ordning, anses de- klarationen ha lämnats till skatte- myndighetcn den dag inbetalnings- kort eller försändelse som innehåller gireringshandling kommit in till postanstalt.

Deklaration skall avges på heder och samvete samt avfattas på blankett enligt fastställt formulär.

Efter föreläggande skall deklaration lämnas även av den som inte enligt första stycket är deklarationsskyldig.

Bestämmelserna i 4 kap. 2 & lagen (1990:000) om självdeklaration och kontrolluppgifter gäller i tillämpliga delar i fråga om deklaration för mer— värdeskatt.

(Se vidare anvisningarna.)

49 se

Överstiger ingående avdragsgill skatt enligt deklaration den ut- gående skattcn. återbetalar skatte- myndigheten det överskjutande be- loppet i den mån kvittning icke skett enligt 17 å åttonde stycket.

Överstiger ingående avdragsgill skatt enligt deklaration den ut— gående skatten. återbetalar skatte— myndigheten det överskjutande be— loppet i den mån kvittning inte skett enligt 17 & nionde stycket.

Overstiger skatt som skattskyldig betalat för viss redovisningsperiod skatt som fastställts eller anses fastställd. återbetalar skattemyndigheten det över— skjutande beloppet.

Den som i annat fall får nedsättning i eller befrielse från skatt som avkrävts honom. återfår av Skattemyndigheten vad han betalat för mycket.

Står den skattskyldige i skuld för mervärdeskatt. har han vid återbetalning enligt första. andra eller tredje stycket rätt att återfå bara vad som överstiger skulden och avgifter som belöper på denna. I lagen (. 1985: 146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter finns också föreskrifter som begrän— sar rätten till återbetalning.

Fordran på överskjutande ingående skatt får ej särskilt överlåtas eller ut- mätas.

I övrigt gäller uppbördslagens ( l9531272) bestämmelser om restitution av skatt i tillämpliga delar beträffande återbetalning av mervärdeskatt.

5l ä'” Följande beslut av skattemyndighet får överklagas hos länsrätten: l. beskattningsbeslut i en fråga som kan ha betydelse för beskattningen. 2. beslut att avvisa en begäran om omprövning av beskattningsbeslut,

” Senaste lydelse 1986:1289 och proposition l989/9ttz74. "' Med nuvarande lydelse avses lydelsen enligt proposition 198919074.

• Sida 20
•  Original

Nuvarande lydelse

3. beslut enligt 19 & fjärde stycket i fråga om registrering. samt

4. beslut om skattskyldighet. re- dovisningsskyldighet. restavgift eller anstånd med att lämna deklaration eller betala skatt.

Följande beslut får inte överklagas:

1. beslut om skatterevision. samt

Föreslagen lydelse

3. beslut enligt 19 & fjärde och femte styckena i fråga om registre- ring. samt

4. beslut om skattskyldighet. rest- avgift eller anstånd med att lämna deklaration eller betala skatt.

2. skattemyndighetens beslut i fråga om föreläggande av vite. Skattemyndighetens beslut i övrigt enligt denna lag överklagas hos riks— skattcverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Införsel

Import

58 520

lnförs annan skattepliktig vara än värme eller elektrisk kraft till landet skall skatt erläggas till tullmyndig- het. Tullagcn (1987:1065) gäller i fråga om skatten om regeringen inte förordnar annat.

Bestämmelserna i 7 & första och andra styckena samt 8 s' gäller i till- lämpliga delar i fråga om införsel.

införs annan skattepliktig vara än värme, kyla eller elektrisk kraft till landet skall skatt erläggas till tull— tnyndighet. Tullagcn (1987:1065) gäller i fråga om skatten. Bestäm- melserna i 7. 8 och 13 5.6 gäller i till- lämpliga delar i fråga om import av vara.

Skyldighet att erlägga skatt före- ligger dock inte för trycksak som är tullfri enligt tulltaxelagen (I 987.'1068) eller framkallad eller en- bart exponerad mikroft'lm. när varan införs till landet som gåva eller an- nars utan vederlag, och inte heller för spritdryck. vin. starköl eller tobaks- vara vid införsel till landet i den ord- ning som avses i 185 4. 6 eller 7 lagen ( I 977.293) om handel med drycker eller i 1 5 andra stycket lagen (1961:394) om tobaksskatt.

(Se vidare anvisningarna.)

59 än

Mervit'rdeskatt utgår med nitton procent av beskattningsvt'irdet. För monteringsfärdigt hus utgår dock skatten med elva och fyra tiondels procent av beskattningsvärdet.

Beskattningsvt't'rdet är lika med tullvärdet med tillägg av tull samt

5" Senaste lydelse 1989: 1027. *' Senaste lydelse 198711236.

Vid import av vara är beskatt- ningsvärdet lika med tullvärdet med

Prop. 1989/901111

• Sida 21
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

annan statlig avgift eller skatt, mer- tillägg av tull samt annan statlig av- värdeskatten inbegripen. gift eller skatt än mervärdeskatt.

Vid bestämmande av beskattningsvärdet i fall som avses i 15 & lagen (1987:1()69) om tullfrihet m.m. iakttas att. om varan

reparerats i utlandet, beskatt- reparerats i utlandet, beskatt- ningsvärdet är lika med det belopp ningsvärdet är lika med det belopp som betingats för reparationen med som betingats för reparationen med tillägg som i andra stycket sägs. tillägg som iförsta stycket sägs,

bearbetats på annat sätt eller tillverkats av svenskt eller i Sverige förtullat material. avdrag får medges för vad som i annan ordning belagts med mer- värdeskatt.

tillverkats med utnyttjande av svenskt konstruktionsarbete eller annan liknande svensk prestation. avdrag får medges för värdet av sådant arbete eller sådan prestation.

60 ä'

Vid import skall mervärdeskatt er-l läggas av importören för följande tjänster

]. reklamtjänst.

2. automatisk databehandling och utarbetande av system eller program för automatisk databehandling,

3. tillhandahållande av informa- tion,

4. tjänst avseende fastighet i Sve- rige.

5. skrivtjänst och översättnings- tjänst.

6. upplåtelse eller överlåtelse av rätt till patent, nyttjanderätt till kan- struktion eller uppfinning, mönster- rätt. vartunärkesrätt, rätt som omfat- tas av lagen ( 1 960: 729) om upphovs- rätt till litterära och konstnärliga verk eller av lagen (I960:730) om rätt till fotografisk bild samt rätt att utnyttja sådana system eller program för au- tomatisk databehandling som inte är skyddade genom lagen om upphovs- rätt till litterära och konstnärliga verk,

7. kontroll eller analys av vara,

8. annan tjänst av ekonomisk, jari- disk. administrativ eller därmed jäm- för/ig art.

Med intport av tjänst avses att en tjänst som skall tillgodogöras inom landet tillhandahålls eller förmedlas av en utländsk företagare som inte är skattskyldig här i landet. Skatteplik— ten avser endast tjänst som skulle ha varit skattepliktig om den till/tanda-

• Sida 22
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

hållits eller förmedlats av någon som är skattskyldig här i landet.

Skatt enligt denna paragraf skall inte erläggas

] . av staten eller en kommun.

2. av den som. om tjänsten anskaf- fats inom landet. skulle lta haft rätt till avdrag motsvarande. hela den in- gående skatten,

3. om importen inte sker i en yrkes- mässig verksamhet oeh dess sam- manlagda beskattningsvärde uppgår till högst 30000 krattor för beskatt- ningsåret.

Skyldighet att erlägga skatt enligt denna paragraf medför inte rätt till avdrag för ingående skatt enligt I 7 .é'. Avser erlagd skatt import av tjänst som delvis är hänförlig till skatteplik- tig verksamhet, får dock avdrag gö- ras på sätt som anges i andra stycket tredje meningen anvisningarna till 17.5.

73 # Utgående mervärdeskatt räknas icke som intäkt och ingående sådan skatt icke som kostnad vid inkomsttaxeringen.

Har mervärdeskatt likväl medräk- nats vid inkomstrcdovisningen anses skatten i den mån den betalats till staten som sådan speciell skatt. för _ vilken avdrag fär åtnjutas vid in- komsttaxeringcn enligt kommunal- skattelagen . Till följd härav utgör äterbetalad. avkortad eller avskri— ven mcrvärdeskatt, för vilken av- drag medgivits vid inkomsttaxe- ringen. skattepliktig intäkt vid in— komsttaxeringen. För skattskyldig som icke är redovisningsskyldig ut- gör dock utgående mervärdeskatt in- täkt och ingående sådan skatt kost- nad vid inkomstredovisningen enligt kommunalskattelagen.

Har mervärdeskatt likväl medräk— nats vid inkomstredovisningen anses skatten, i den mån den betalats till staten som sådan speciell skatt. för vilken avdrag får åtnjutas vid in- komsttaxcringcn enligt kommunal- skattelagen . Till följd härav utgör återbetalad. avkortad eller avskri- ven mervärdeskatt, för vilken av- drag medgivits vid inkomsttaxc- ringen. skattepliktig intäkt vid in- komsttaxeringen.

Har äterföring av mervärdeskatt gjorts enligt 15 & femte eller sjätte stycket räknas det återförda beloppet. i den mån det har betalats till staten. som driftkostnad vid beräkning av inkomst av fastighet eller rörelse enligt kom-

munalskattclagcn.

76 b 52:

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan medge

33 Senaste lydelse 1985zlllö.

Mervärdeskatt, som hänför sig till varor sorti införts eller förvärvats för

ro IQ

• Sida 23
•  Original

Nuvarande lydelse

återbetalning av mervärdeskatt som hänför sig tillfört-'ärv eller införsel av vara som gjorts av FN-organ, statligt biståndsorgan eller riksomfattande hjälporganisation. när varan är av- sedd att föras ut ur landet för utom- lands bedriven verksamhet.

Föreslagen lydelse

att föras ut ur landet och användas för utomlands bedriven verksamhet, skall återbetalas, om införseln eller förvärvet gjorts av ett FN-organ, ett statligt biståndsorgan eller en riks- omfattande h jälporganisation.

Riksskatteverket prövarfrågor om återbetalning. Dess beslut får över- klagas hos kammarrätten.

Anvisningar

till 1 1533 Vad som enligt denna lag förstås med omsättning anges i punkt 2 av anvis- ningarna till 2 &.

Mervärdeskatt utgår inte vid ex- port om regeringen ej sårskiltförord— nat att skatt skall erläggas.

Mervärdcskatt utgår inte vid ex- port.

till 2 &

"1.34 Verksamhet anses som yrkes— mässig när inkomsten därav utgör skattepliktig intäkt av jordbruksfas— tighet. av annan fastighet eller av rö— relse enligt kommunalskattelagen (19281370). Som yrkesmässig verk— samhet räknas även omsättning av vara från fastighet som avses i 249" 2 mom. kommunalskattelagen eller 2ä 7 mom. lagen (I947:576) om stat— lig inkomstskatt. uthyrning enligt 2ä fjärde stycket av sådan fastighet. upplåtelse av avverkningsrätt och avyttring av skogsprodukter i fall som avses i punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 35 # kommunal- skattelagen samt annan verksamhet i vilken varor eller tjänster omsätts under rörelse/iknande former.

33 Senaste lydelse 1979: 1190.

1.Verksamhet anses som yrkes- mässig när inkomsten utgör skatte- pliktig intäkt av näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen (1928370) eller lagen ( ] 947:5 76) om statlig inkomstskatt samt när ersätt- ningen vid upplåtelse av avverk- ningsrätt eller avyttring av skogspro- dukter utgör intäkt av kapital enligt 25 s 2 mom. tredje stycket lagen om statlig inkomstskatt.

Som yrkesmässig verksamhet räk- nas även omsättning av vara från fas- tighet som avses i 5 5 andra och tredje styckena kommunalskattela- gen eller 2 & 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt. uthyrning enligt 2 & tredje stycket av sådan fastighet samt annan omsättning av varor eller tjänster i former jämförliga med nä— ringsverksamhet, allt under förutsätt- ning att omsättningen för beskatt- ningsåret överstiger 30000 kronor. Skattskyldighet för delägare i ett en— kelt bolag bestäms av bolagets hela omsättning. Motsvarande gäller vid samäganderätt.

Om staten. ett statligt affärsverk el— ler en kommun tillhandahåller skat— tepliktiga varor eller tjänster mot ve- derlag utan att tillhandahållandet in-

34 Senaste lydelse 1989: 1027 och proposition 1989/90274.

lx)

• Sida 24
•  Original

Nuvarande lydelse

Den sotn yrkesmässigt omsätter tjänst sattt avses i I () .(4 första stycketZ eller 4 anses bedriva yrkesmässig byggttadsverksattthet. Sådan verk- samhet otnfattar även tjänst sotn den skattskyldige utför eller låter utföra på fastighet sattt för honom utgör la- gertillgång i förvärvskällan rörelse enligt kommunalskattelagen. Som la- gertillgång i byggnadsverksattthet skall dock enligt denna lag ej räkttas fastighet som avses i 24 s 2 mom. kotnmuttalskattelagen och som av den skattskyldige stadigvarande brit- kas som bostad eller för fritidsända- mål.

Försäljning av inventarier. mate- rial. avfallsprodukter eller liknande varor i verksamhet som icke medför skattskyldighet anses ej som yrkes- mässig. Som yrkesmässig anses dock försäkringsföretags omsättning av vara som övertagits i samband med skadereglering och finansierings- t'öretags omsättning av vara som en- ligt köpeavtal återtagits av företa- get. Som yrkesmässig anses alltid omsättning av vara som vid förvärvet eller införseln har varit undantagen från skatteplik! enligt 8 5 1. Skatt- skyldigs försäljning av personbil el- ler motorcykel anses som yrkesmäs- sig. endast om rätt till avdrag för in- gående skatt som hänför sig till den skattskyldiges förvärv av fordonet har förelegat.

Föreslagen lydelse

går sattt ett led i en myndighetsutöv- ning. är verksamheten att anse. som yrkesmässig oavsett om den bedrivs med vinstsyfte eller ej. Omhänderta- gande och förstöring av avfall och föroreningar samt avloppsrening, som sker tttot vederlag, är att anse som yrkesmässig verksam/tet. även om åtgärderna ingår som ett led i en tttyndighetsutövning.

Med kommun förstås i denna lag pritnärkommun och landstingskom- tnun.

Försäljning av inventarier, mate- rial, avfallsprodukter eller liknande varor i verksamhet som inte medför skattskyldighet anses inte som yrkes- mässig. Som yrkesmässig anses dock försäkringsföretags omsättning av vara som övertagits i samband med skadereglering och finansierings— företags omsättning av vara som en— ligt köpeavtal återtagits av företa— get.

Om ett arbetsgivare med verksam— het som inte medför skattskyldighet tillhandahåller kost åt personal. räk— nas denna tjiittst sotn yrkesmässig verksamhet endast Om det allmänna saluvärdet för beskattningsåret över- stiger 30 000 kronor.

Skattskyldigs försäljning av per- sonbil eller motorcykel anses som yrkesmässig. endast om rätt till av- drag för ingående skatt som hänför sig till den skattskyldiges förvärv av fordonet har förelegat.

• Sida 25
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utgivning av program eller katalog för verksamhet som ej medför skatt- skyldighet anses icke som yrkesmässig.

Utländsk företagare anses bedriva yrkesmässig verksamhet här i landet även när han omsätter varor som han lagt i lager eller förvärvat inom eller infört till landet för leverans efter montering. installation eller annan tjänst eller inom landet tillhandahåller byggnadsentreprenad eller annan tjänst.

Föreligger skattskyldighet för utländsk företagare. som icke är bosatt eller icke stadigvarande vistas här i landet eller, om fråga är om juridisk person. icke har fast'driftställe här i landet. skall företagaren företrädas av en av skattemyndigheten godkänd representant. Sådan representant skall enligt fullmakt av den utländske företagaren som ombud för företagaren svara för redovisningen av skatt för den verksamhet som skattskyldigheten omfattar och i övrigt företräda den utländske företagaren i frågor som gäller skatt en- ligt denna lag. Skattemyndigheten kan kräva. att säkerhet skall ställas för skattens betalning. Underlag för kontroll av skatteredovisningen skall finnas tillgängligt hos representanten.

Verksamhet som staten eller kom- mun bedriver för att uteslutande till- godose eget behov räknas som yrkes- mässig endast ttär den drives i bolags- form eller liknande. Detta gäller även vid ekonomiskt samgående mellan staten och kommun eller mellan kommuner för verksamhet sattt avser visst gemensamt ändamål. Med kom- mun förstås även landstingskom- ttttm.

Bedriver staten. kommun eller kommuner var för sig eller gemen- samt verksattthet som icke uteslu- tande tillgodoser egna behov. räknas verksamheten, ttär den ej drives i bo- lagsfortn eller liknande, som yrkes- mässig till den del den avser annat än egna behov, om ej annat följer av elfte eller trettonde stycket. Som yr- kestttässig verksattthet attses alltid statens järnvägars befordran av va- ror, postverkets befordran av varori diligensrörelsen samt postverkets be- fordran av postpaket och gruppkors- battd. Som yrkesmässig verksattthet anses vidare alltid kommuns omsätt- ning eller ianspråktagande för eget behov av elektrisk kraft, värme satttt gas och annat bränsle för uppvärm- ning eller energialstring, vatten samt transport i samband ttted renhållning eller omhändertagande och förstö- ring av vara.

• Sida 26
•  Original

Nuvarande lydelse

Ont särskilda skäl föreligger katt regeringett förordna att statlig verk- samhet, sont avser eget behov och som ej enligt sjunde eller åttonde stycket är att anse som yrkesmässig, tills vidare skall anses utgöra yrkes- mässig verksamhet.

Verksamhet sont medlem i sattteby utför enligt rennt'iringslagen (1971 :437) för samebytts räkning att- ses ej sotn yrkestttässig.

Verksattt/tet sotn utövas vid offent- liga bibliotek, vetenskapliga institu- tioner och därmed jämförliga inrätt- ningar räknas som yrkesmässig, till den del den bedrivs [ kottkurretts nted niiringsverksatnhet som medför skattskyldighet ett/igt dettna lag.

Fastighetsägare. som avyttrar fas- tighet eller del därav för vilken han medgivits skattskyldighet enligt "2 & fjärde stycket. skall om han fortsät- ter uthyrnings- eller upplåtelseverk— samheten efter försäljningen vara skattskyldig härför till dess han från- träder fastigheten.

Som yrkesmässig verksamhet räk- nas inte omsättning av

1.) vara eller tjänst i kommunal el— ler landstittgskotntttunal verksamhet som är itträttad för att ombesörja barnomsorg, ungdomsvård. sjuk- vård, hälsovård, äldreomsorg, sär- skilda omsorger ont psykiskt utveck- littgsstörda eller annan social om- vårdnad,

2) vara, som tillverkats eller tjättst som utförts som ett led i undervis- ttingen i ett anttan gymnasieskola ätt en där jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsnäring bedrivs. när varan eller tjänsten tillhandahålls av huvud- mannen,

3) vara eller tjänst i en av en ideell förening bedriven verksamhet. när inkomsten därav utgör sådan in- komst av rörelse för vilken för- eningen är frikallad från skattskyl- dighet enligt 79' 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Föreslagen lydelse

Fastighetsägare. som avyttrar fas- tighet eller del därav för vilken han medgivits skattskyldighet enligt 2 & tredje stycket. skall om han fortsät- ter uthyrnings- eller upplåtelseverk— samheten efter försäljningen vara skattskyldig härför till dess han från- träder fastigheten.

Som yrkesmässig verksamhet räk- nas inte omsättning av vara eller tjänst i en av en ideell förening be- driven verksamhet, när inkomsten därav utgör sådan inkomst av nä- ringsverksatnhet för vilken för- eningen är frikallad från skattskyl- dighet enligt 7å 5 mom. lagen om statlig inkomstskatt.

2.25 Med omsättning förstås enligt denna lag att vara levereras i samband med försäljning. att tjänst utförs eller förmedlas (tillhandahålls) mot veder- lag. att betalning uppbärs i förskott eller a eonto för beställd vara eller tjänst

” Senaste lydelse 1989le27.

• Sida 27
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samt att vara eller tjänst uttas. Med försäljning eller tillhandahållande lik— ställs byte. Med uttag förstås att

a) vara tas i anspråk av den skattskyldige eller överläts utan vederlag eller mot vederlag som understiger det allmänna saluvärdet. när rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till den skattskyldiges förvärv av varan har

förelegat.

b) vara överförs från verksamhetsgrcn som medför skattskyldighet till verksamhetsgren som ej medför skattskyldighet.

c) .s'kepp, fartyg eller luftfartyg el- ler a'el, tillbehör eller utrustning där- till. som vid förvärvet eller införseln har undantagits från skatteplikt enligt 8 s' ]. tas [ (urspråk för ändamål som ej berättigar till sådant undantag,

d) tjänst. som även på annat sätt yrkesmässigt omsätts i verksamhet. utförs eller tillhandahålls av den skattskyldige för egen eller annans räkning utan vederlag eller mot vc- clerlag som understiger det allmänna saluvärdet. om ej annat följer av andra stycket.

e) tjänst i yrkesmässig byggnads- verksamhet av annan än den skatt- skyldige tillförs fastighet som inne- has eller nyttjas av den skattskyldige för annat ändamål ätt stadigvarande bruk l byggnadsverksam/teten,

]) personbil. som utgör anlägg- nings- eller omsättningstillgång hos den som är skattskyldig för omsätt- ning av sådant fordon. eller annan vara. som utgör (')msättningstillgång

c) tjänst. som även på annat sätt yrkesmässigt omsätts i verksamhet. utförs eller tillhandahålls av den skattskyldige utan vederlag eller mot vederlag som understiger det allmänna saluvärdet. om inte annat följer av tredje stycket.

(1 ) serveringstjänstsom. i annat fall än som avses [ c). utförs eller tillhan- dahålls av den skattskyldige i perso- nalservering utan vederlag eller mot vederlag som understiger det all- männa salu värdet,

e) byggnads- och anläggningsar- betett. inräknat reparationer och un- derhåll. samt ritning, projektering, konstruktion eller därmed jämförlig tjänst i yrkesmässig byggnadsverk- samhet av annan än den skattskyl- dige tillförs en fastighet som hos den skattskyldige utgör lagertillgäng i nä- ringsverksamhet enligt kommunal- skattelagen .

f) byggnads- eller anläggningsar- beten. inräknat reparationer och un- derhåll, ritning. projektering. kon- struktion eller därmed jämförlig tjänst samt [Oka/städning. fönster- putsning. renhållning eller annan fas- tiglzetsskötsel utförs av ägaren på en fastighet som han använder i en verk- sam/tet för vilken skattskyldighet inte föreligger.

g) personbil. som utgör anlägg- nings- eller omsättningstillgäng hos den som är skattskyldig för omsätt- ning av sådant fordon. eller annan vara. som utgör omsättningstillgång

• Sida 28
•  Original

Nuvarande lydelse

i skattskyldigs verksamhet. utnyttjas

av den skattskyldige eller annan för '

privat bruk. när värdet'av det pri- vata utnyttjandet är mer än ringa.

Omsättning enligt första stycket d) anses ej föreligga. om tjänst som uttasavser nyttjande av personbil el- ler motorcykel. som har förhyrts för annat ändamål än yrkesmässig åter- uthyrning. Utför skattskyldig själv tjänst för egen räkning anses omsätt— ning enligt första stycket (1) föreligga endast om han i samband med tjäns- ten tar ut vara av mer än ringa värde.

Som omsättning anses ej uttag av vara. som utgör omsättningstillgång, för användning i verksamhet som medför skattskyldighet.

Som omsättning anses inte heller skadevållandes avhjälpande av skada. Ersättning som erhålles för annat omhändertagande än sådant som sker i samband med förstöring av vara anses inte som omsättning för mottagaren.

Kommuns ianspråktagande för eget behov av sådan vara eller tjänst som avses i punkt [ åttonde stycket sista meningen utgör inte omsättning enligt denna lag.

Föreslagen lydelse

i skattskyldigs verksamhet, utnyttjas av den skattskyldige eller annan för privat bruk, när värdet av det pri- vata utnyttjandet är mer än ringa.

Statens eller en kommuns ian- språktagande av egna varor eller tjänster för eget behov skall inte anses som uttag.

Omsättning enligt första stycket c) anses inte föreligga, om tjänst som uttas avser nyttjande av personbil el- ler motorcykel. som har förhyrts för annat ändamål än yrkesmässig åter- uthyrning. Utför skattskyldig själv tjänst för egen räkning anses omsätt- ning enligt första stycket c) föreligga endast om han i samband med tjäns- ten tar ut vara av mer än ringa värde.

Som omsättning anses inte uttag av vara eller tjänst för användning i egen verksamhet som medför skatt- skyldighet.

Som omsättning anses inte heller skadevållandes avhjälpande av skada.

Med personbil förstås enligt denna lag även lastbil med skåpkarosseri och buss. om fordonets totalvikt är högst 3 500 kilogram. '

Bestämmelserna i första stycket f) gäller endast om de nedlagda löne- kostnaderna för arbetena. inräknat avgifter som grundas på lönekostna- derna, för beskattningsåret överstiger 150000 kronor.

Som omsättning enligt första stycket e) räknas inte laka/städning, fönsterputsning, renhållning och an- nan fastighetsskötsel.

till 2 3.526

Bestämmelserna i tredje stycket 2. 3. 5—8 eller 13 gäller endast när tjänsten avser verksamhet som upp- dragsgivaren bedriver i utlandet och

15 Senaste lydelse 198821152.

Bestämmelserna i tredje stycket 2, 3. 5, 7—9 eller 11—16 gäller endast när tjänsten avser verksamhet som uppdragsgivaren bedriveri utlandet

Prop

• Sida 29
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som skulle ha medfört skattskyldig- och som skulle ha medfört skattskyl- het om den utövats häri landet. dighet om den utövats här i landet.

Bestämmelserna i sjätte stycket tillämpas inte i de fall när köparen är bo- satt i Danmark. Finland eller Norge. Vid leverans till sådan köpare av vara eller grupp av varor som normalt utgör en helhet och med ett försäljnings- pris, exklusive mervärdeskatt, om minst 1 000 kronor anses dock leveransen ha skett genom export under förutsättning att varan i nära anslutning till le- veransen av köparen har införts till Danmark. Finland eller Norge och att mervärdeskatt eller motsvarande allmän omsättningsskatt har erlagts vid in- förseln enligt tullräkning eller motsvarande handling.

till Så- Med verksamhet förstås förvärvs- källa enligt kommunalskattelagen ( ] 928:3 70 ). Med ingående skatt avses även skatt som enligt 16 % fjärde eller femte stycket har upptagits i faktura eller intyg.

till 8 &”

Som yrkesmässig sjöfart anses även transport med skepp av eget gods. Undantaget för skepp gäller inte sådan farkost, för vilken förflytt- ningen är av underordnad betydelse i förhållande till huvuduppgiften. Flodspruta, pontonkran, flytdocka och annan till tulltaxenr 89.05 tull- taxelagen ('1987:l068) hänför/ig far- kost än bärgningsfartyg utgör skatte- pliktig vara.

Undantaget för skepp för yrkes- mässigt fiske gäller alla skepp, som säljs eller införs för att användas vid sådant fiske. oavsett om skeppet är särskilt anordnat för detta ändamål eller inte.

Undantaget för fartyg för livrädd- ning, gäller endast sådant fartyg som stå/les till förfogande för Svenska sällskapet för räddning af skepps- brutne.

] . Med sjukvård förstås åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar. kroppsfel och skador samt vård vid barnsbörd. om åtgärderna avser vård vid sjuk- hus eller annan inrättning som drivs av det allmänna eller vid inrättning som avses i I _é' stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m.m. Som sjuk- vård skall även anses vård av sådan beskaffenhet som berättigar till sjuk-

37 Senaste lydelse 1989:1027.

Prop. 1989/90z111

• Sida 30
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vårdsersättning enlith kap. 5 9" lagen (] 962.381 ) om allmän försäkring samt vård som i övrigt tillhandahålls av någon med särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården. Ä ven sjuktransporter som utförs med därför särskilt inrättade fordon hän- förs till sjukvård.

Undantaget beträffande sjukvård omfattar, förutom varor och tjänster som tillhandahålls vårdtagaren di- rekt av vårdgivaren, även sådana kontroller och analyser av prov som tillhandahålls vårdgivaren av annan som ett led i sjukt-'ården. Undantaget avser inte vård av djur.

2. Med tandvård avses åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar. kroppsfel och skador i munhålan.

Undantaget beträffande tandvård omfattar. förutom varor och tjänster som tillhandahålls vårdtagaren di- rekt av vårdgivaren, även dentaltek- niska produkter och tjänster av- seende sådana. när produkten eller tjänsten tillhtmdahålls vårdgivaren, dentaltekniker eller den för vars bruk produkten är avsedd. Undantaget av- ser inte vård av djur.

3. Med social omsorg avses offent- lig eller privat verksamhet för barrt- omsorg. äldreomsorg, särskilda ont- sorger om psykiskt utvecklingsstörda och annan jämförlig social omsorg. Undantaget beträffande social om- sorg omfattar varor och tjänster som den som bedriver omsorgen direkt tillhandahåller den som åtnjuter denna.

4. Undantaget beträffande utbild- ning omfattar varor och tjänster som den som bedriver utbildningen direkt tillhandahåller den som åtnjuter denna. Undantaget omfattar inte sådan ut- bildning som säljare eller uthyrare anordnar i samband nted tillhanda- hållande av skattepliktig vara eller tjänst.

5. Med värdepappershandel och därmed jämförlig verksamhet avses omsättning och förmedling av aktier,

• Sida 31
•  Original

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

andra andelar och fordringar, vare sig de representeras av värdepapper eller ej.

Undantaget för bank- och finansie- ringstjänster omfattar inte notariat- verksamhet. inkassotjänster. uthyr- ning av förvaringsutrymmen eller fi- nansieringsföretags omsättning av varor som enligt köpeavtal återtagits av företaget.

6. Med försäkringstjänster avses även tjänster hänförliga till återför- säkringsverksam/tet samt tjänster ut- förda av försäkringsmäklare eller an- nan förmedlare av försäkringar. Un- dantaget beträffande försäkrings- tjänster omfattar inte försäkrings- företags omsättning av varor som övertagits i samband med skaderegle- ring.

7. Undantaget från skatteplikt en- ligt 8 å' 5 gäller

a) upplåtelse eller överlåtelse av rättighet som omfattas av 1 , 4 eller5 &? lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, dock inte såvitt avser reklamalster eller sys- tem och program för automatisk da- tabehandling och inte heller film, vi- deogram eller annan jämförlig upp- tagning som avser information,

b) överlåtelse eller import av så— dant alster av bildkonst som avses i I 9' nämnda lag och sotn ägs av upp— hovsmannen eller dennes dödsbo,

c) en utövande konstnärs framfö— rande av ett litterärt eller konstnärligt verk samt rättighet ifråga om ljud- el— ler bildupptagning av sådant framfö— rande,

d) biograf-, teater-. opera-. balett- och därmed jämförliga föreställ— ningar.

e) biblioteksverksamhet i form av tillhandahållande av böcker, tidskrif— ter. tidningar. Ijud- och bildupptag— ningar. reproduktioner av bildkonst samt bibliografiska upplysningar,

f) arkivverksamhet iform av för— varing och tillhandahållande av ar— kivhandlin gar och uppgifter därur.

g) museiverksamhet i form av ut— ställning för allmänheten och tillhan—

• Sida 32
•  Original

Nuvarande lydelse

Undantaget för allmän nyhetstid- ning gäller sådan publikation av dagspresskaraktär som normalt ut- kommer med minst ett nummer varje vecka.

Undantaget för periodisk publika- tion under 6 gäller svenskt och ut— ländskt alster av angivet slag. som enligt utgivningsplan utkommer med normalt minst fyra nummer om året. Till sammanslutning med hu— vudsakligt syfte att verka för idrotts— ligt ändamål hänföres endast sam— manslutning som är ansluten till Sve— riges riksidrottsförbund eller Svenska korporationsidrottsförbun— det eller är representerad inom Sve- riges olympiska kommitté. Som för- svarsfrämjande sammanslutning

Föreslagen lydelse

dahållande av föremål för utställ- ning.

8. Undantaget enligt 85 6 för fas- tighetsupplåtelse omfattar också upp- låtarens tillhandahållande av gas, vatten, elektricitet och värme som sker som ett led i fastighetsupplåtel- sen. Detsamma gäller tillhandahål- lande av nätutrustning för mottag- ning av radio- och televisionssänd- ningar. Undantaget gäller inte vid

a) sådan upplåtelse för vilken skattskyldighet medgivits enligt 25 tredje stycket,

b) upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende, avverk- ningsrätt och annan jämförlig rättig- het. rätt att ta jord, sten eller annan naturprodukt samt rätt till jakt. fiske eller bete,

(') rumsuthyrning i hotellrörelse el- ler liknande verksamhet samt upplå- telse av campingplats och motsva- rande i campingverksamhet,

d) upplåtelse av parkeringsplats i parkeringsverksamhet,

upplåtelse för fartyg eller luftfartyg av hamn eller flygplats,

upplåtelse av förvaringsbox, upplåtelse av utrymme för reklam eller annonsering på fastighet,

upplåtelse av byggnad eller mark för djur.

9. Undantaget för allmän nyhets- tidning i 8 5 9 gäller sådan publika- tion av dagspresskaraktär som nor- malt utkommer med minst ett num- mer varje vecka. 10. Undantaget för periodisk pub— likation i8s$ 10 gäller svensk och ut- ländsk publikation, som enligt utgiv- ningsplan utkommer med normalt minst fyra nummer om året. Till sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för idrottsligt ända- mål hänförs endast sådan som är an- sluten till Sveriges riksidrottsför- bund eller Svenska korporationsid- rottsförbundet eller är represente- rad i Sveriges olympiska kommitté. Som försvarsfrämjande samman- slutning räknas endast sådan som

• Sida 33
•  Original

Nuvarande lydelse

räknas endast samtnanslutning som anges i l & kungörelsen (19701301) om frivillig försvarsverksamhet eller som har till uppgift att stödja hem- värnets verksamhet.

Undantaget för mynt gäller inte guldmynt präglade efter den 1 ja- nuari 1967 som omsätts efter sitt me- tallvärde.

Föreslagen lydelse

anges i l ä kungörelsen (l97tlz3tll) om frivillig försvarsverksamhet eller som har till uppgift att stödja hem- värnets verksamhet.

I]. Undantagen i8 # 9—12 omfattar

. även publikation i form av radiotid-

ning eller kasse/tidning.

till 14 å?”

[vederlaget eller saluvärdet inräk- nas mervärdeskatt och annan statlig skatt eller avgift.

! vederlaget. saluvärdct eller in- köpsva'rdet inräknas varje annan statlig skatt eller avgift än mervärde- skatt.

Med vederlag av'ses vid omsättning mot kontant betalning den erhållna likviden minskad med rabatt som direkt avgär frän likviden och vid annan omsättning det pris som överenskommits vid avtalets ingående enligt utfär- dad faktura eller annan handling. lvederlaget skall inräknas avbetalningstill- lägg och varje annat pristillägg som skall erläggas av köparen enligt avtalet utom ränta.

Vid beräkning av beskattningsvärde eller skattepliktig omsättning får av- drag icke göras för s.k. villkorlig rabatt som utgaa vid betalning inom viss tid. Ej heller får avdrag göras för diskonto vid diskontering av kundväxel.

Vid omsättning som innebär att ny eller renoverad bilmotor lämnas till bestämt pris mot att en renoveringsbar bilmotor av samma slag tages i byte utan särskild värdering, skall i beskattningsvärdet icke inräknas något värde för den inbytta motorn. Vad nu sagts gäller även vid annan jämförlig omsätt-

ning.

Varas saluvärde bestämmes enligt ortens pris enligt samma grunder som föreskrives i kommunalskattela- gen.

Vid sådan försäljning av vara iför- ening med varans intnontering i fas— tighet som ej utgör byggnads- eller anIäggningsentreprenad och ej ingår såsom ett led i sådan entreprenad, ex— empelvis försäljning iförening med inmontering av enbart spis eller kyl- skåp, utgöres beskattningsvärdet av hela vederlaget. Uttages särskild er- sättning för inmonteringen. bestäm- mes beskattningsvärdet för denna del av vederlaget enligt vad som gäller för tjänst som avser fastighet.

Vid skattepliktig omsättning av in- ventarium eller annan tillgång som tillhör verksamhet utgöres beskatt-

3” Senaste lydelse 1985: 1 1 16.

3 Riksdagen 1989/90, ] saml. Nr 11]

Med saluvärde avses marknads- värde enligt kommunalskattelagen, om inget annat följer av sjunde och åttonde styr.-keno.

Prop. 1989/90:11 1

'.)J

• Sida 34
•  Original

Nuvarande lydelse

ningsvärdel alltid av vederlaget eller salut-'ärdet eller, i fråga om ntonte- ringsfärdigt ltus, 60 procent av veder- laget eller saluvärdet.

Utgår gemensamt vederlag vid omsättning av varor eller tjänster. för vilka olika regler för beskatt— ningsvärdets instämmande gäller el- ler av vilka en del icke är skatteplik- tiga. bestäms beskattningsvärdct ge- nom uppdelning av vederlaget efter skälig grund. Motsvarande gäller sa- luvärde vid uttag.

Föreslagen lydelse

Utgår gemensamt vederlag vid omsättning av varor eller tjänster, av vilka en del in/e är skattepliktiga. bc— stäms bcskattningsvärdct genom uppdelning av vederlaget efter skä- lig grund. Motsvarande gäller salu- värde vid uttag.

Vid uttag av tjänst som avser fastighet anses salnvärdct motsvara summan av nedlagda kostnader jämte ränta på eget kapital och värdet av den skatt-

skyldiges eget arbete.

Med nionteringsjärdigt hus förstås hus avsett för stadigvaratule bruk. som för uppförande på fast grund le- vereras antingen i form av färdig- ställda byggnadselement, innefat- tande fullständig sats av bjälklags-, vägg- och takkonstruktioner, även med tillhörande beklädnads- och iso- leringsmaterial. samt byggnads- snickerier. eller på motsvarande sätt färdigmonterat.

Vid omsättning enligt punkt 2 första stycketf) av anvisningarna till 2 & anses som beskattningsvärde ett belopp som överensstämmer med det schablonvärde som enligt Så la- gen (1984:668) om uppbörd av soci- alavgifter från arbetsgivare har fast- ställts i fräga om tillhamlahällande av bilförmån åt anställd.

till

Faktura. avräkningsnota eller motsvarande handling skall utöver beskattningsvärde och skattebelopp innehälla uppgift om utställarens och mottagarens namn och adress eller annan för identifieringen god- tagbar angivelse. transaktioncns art samt platsen för varans mottagande. I en sådan handling skall också an- ges registreringsnmnret för den som

Vid omsättning enligt punkt 2 första stycket g) av anvisningarna till 2 & anses. såvitt avser nyttjande av personbil för privat bruk, som bc- skattningsvärde ett belopp som överensstämmer med det schablon- värde som enligt 5.5 lagen (l984:668) om upphörd av socialav- gifter frän arbetsgivare har fastställts i fråga om tillhandahällande av bil— förmän ät anställd.

10 S'!" Faktura. avräkningsnota eller motsvarande handling skall utöver beskattningsvärdc och skattebelopp innehålla uppgift om utställarens och mottagarens namn och adress eller annan för identifieringen god- tagbar angivelse. transaktionens art samt platsen för varans mottagande. [ en sådan handling skall också an- ges den skattskyldiges registrerings-

3" Senaste lydelse 19861289 och proposition HSO-59074.

• Sida 35
•  Original

Nuvarande lydelse

är redoi'isningsskyldig för omsätt- ningen. Skattemyndighetcn fär. när det finns särskilda skäl. medge att uppgift om registreringmtunret ute- lämnas i en zwräkningsnota som upprättas av köparen. Vid förvärv som avses i 17 & sjätte stycket skall handlingen innehålla uppgift om säl- jarens personnummer eller organi- satitmsnummer eller. om sådant nummer saknas. en likvärdig upp- gift.

Föreslagen lydelse

nummer. Den som inte är registrerat! enligt 19 55 skall ange person- eller or- ganisationsntunmer. Skattemyndig- heten får. när det finns särskilda skäl, medge att nummerappgiften utelämnas i en avräkningsnota som upprättas av köparen. Vid förvärv som avses i 17 & åttonde stycket skall handlingen innehålla uppgift om säl- jarens personnummer eller organi- sationsnummer eller. om sådant nummer saknas. en likvärdig upp- gift.

till ns 3”

Avdrag för ingaende skatt skall styrkas av skattedebitering på in— köpsfaktura. avräkningsnota eller motsvarande handling. Detta gäller dock inte om säljaren enligt 16 å tredje stycket är undantagen från skyldighet att på sadan handling ange skattens belopp och inte heller vid inköp frän detaljhandeln. om ve- derlaget understiger 200 kronor. Rätt till avdrag för ingående skatt som anges i 17 & sjätte stycket före- ligger endast om köpehandlingen in- nehäller sädan uppgift som avses i anvisningarna till 16 s" sista me- ningen.

Avdrag för ingaende skatt skall styrkas av skattedebitering på in- köpsfaktura. avräkningsnota eller motsvarande handling. Detta gäller dock inte om säljaren enligt 16 & tredje stycket är undantagen från skyldighet att på sådan handling ange skattens belopp och inte heller vid omsättning enligt [6.6 andra stycket i detaljhandel eller därmed jämförlig verksamhet. om vederlaget understiger 200 kronor. Rätt till av- drag för ingående skatt som anges i 17 å åttonde stycket föreligger en- dast om köpehandlingen innehåller sådan uppgift som avses i anvisning- arna till 16 å sista meningen.

Avdragsrätten för ingående skatt på driftkostnader för personbil eller mo- torcykel som utgör inventarium i skattskyldigs verksamhet eller som förhyrs för bruk i sadan verksamhet omfattar alla sådana kostnader oavsett om for- donet helt eller endast delvis används i verksamheten. Används personbil eller motorcykel. som har förhyrts för annat ändamål än yrkesmässig återut- hyrning. i mer än ringa omfattning i verksamhet som medför skattskyldighet fi:")religger avdragsrätt för St) procent av den ingående skatt som belöper på hyran. Avser ingäende skatt i annat fall endast delvis sådant förvärv som om- fattas av avdragsrätten eller endast delvis verksamhet som medför skattskyl- dighet eller verksamhet som endast delvis medför skattskyldighet. skall be- loppet av den avdragsgilla ingående skatten bestämmas genom uppdelning efter skälig grund när annat ej följer av 18 å tredje stycket.

Kan det styrkas att vid leverans av vara till skattskyldig häri landet skatt erlagts för utländsk ej skattskyldig leverantörs räkning vid varans införsel. föreligger avdragsrätt för köparen med belopp motsvarande den av tullmyn- digheten uttagna skatten. om avdragsrätt förelegat om köparen själv erlagt skatten.

Avdragsrätten för ingående skatt på jordbruksarrcndc omfattar hela skat- ten. ävcn om i arrendet ingar värdet av bostad.

"' Senaste lydelse 19851116.

• Sida 36
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Finansieringsföretag äger rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till värdet av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget när det kan visas att köparen helt saknat rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till dennes förvärv av varan.

Skattskyldigs avdragsrätt omfattar även ingående skatt som hänför sig till avhjälpande av skada som han vållat i sin verksamhet.

Förvärv eller införsel för verksam- het föreligger även när skattskyldigs kostnad härför bestrides av skade- vållande eller försäkringsgivare.

Har fastighetsägare inom tre är från utgången av det kalenderår un- der vilket utförts ny-. till- eller om- byggnad av fastighet medgivits skattskyldighet för uthyrning eller upplåtelse av fastigheten eller del därav enligt ?. äjjärde stycket får han vid redovisningen av skatt avdraga ingående skatt som hänför sig till byggnadsarbetena till den del de av- ser lokaler. som upplåtsför verksam- het som medför skattskyldighet enligt denna lag.

En fastighetsägare får, i den mån han är skattskyldig för uthyrning el- ler upplätelse av fastighet eller del därav enligt 2 äfjärde stycket, inom tre år från förvärvet dra av den skatt som upptagits i ett av säljaren utfär- dat intyg enligt 16 & femte stycket. Motsvarande gäller. om fastigheten används i annan verksamhet som medför skattskyldighet enligt denna lag.

Förvärv eller import för verksam- het föreligger även när skattskyldigs kostnad härför bestrides av skade- vållande eller försäkringsgivare.

Har fastighetsägare inom tre år från utgången av det kalenderår un- der vilket utförts ny-. till- eller om- byggnad av fastighet medgivits skattskyldighet för uthyrning eller upplåtelse av fastigheten eller del därav enligt 2 & tredje stycket får han vid redovisningen av skatt avdraga ingående skatt som hänför sig till byggnadsarbetena till den del de av- ser lokaler, som anges i 2 # tredje stycket.

En fastighetsägare får. i den mån han är skattskyldig för uthyrning el- ler upplåtelse av fastighet eller del därav enligt "2 & tredje stycket, inom tre är från förvärvet dra av den skatt som upptagits i ett av säljaren utfär- dat intyg enligt l6 & femte stycket. Motsvarande gäller. om fastigheten används i annan verksamhet som medför skattskyldighet enligt denna lag.

till l9ä

Skattskyldig anses driva verksam- het i det län. där verksamhetens sty- relse har sitt säte eller. om säte för verksamheten ej bestämts eller sty- relse ej finnes. där verksamheten dri- ves från fast driftställe eller. om så- dant driftställe ej finnes. där den skattskyldige är bosatt.

Utländsk företagare. som enligt punkt 1 sjätte stycket av anvisning- arna till ?. & skall företrädas av repre- sentant. anses driva verksamhet i det län. där representantens verksamhet anses bedriven enligt första stycket.

Utländsk företagare. som enligt punkt 1 tionde stycket av anvisning- arna till 2 5 skall företrädas av repre- sentant. ska/! anmäla sig för registre- ring i det län. där representantens hemortskommun är belägen.

Prop. l989/90:111

• Sida 37
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 229” ”

Om skattskyldig regelmässigt upprättar kortpcriodiska bokslut kan skatte— myndigheten medge att redovisningsperiod om en eller två månader får för- kortas eller förlängas med ett mindre antal dagar. Deklaration skall dock även i sådant fall lämnas inom den för perioden föreskrivna ordinarie tiden.

Deklaration som avser redovis- Deklaration som avser helt kalen— ningsperioden juli-december eller derår får lämnas senast den 5 april helt kalenderår får lämnas senast året därpå. den 5 april året därpå.

Deklaration för redovisningsperiod som går till ända den 30 juni får läm- nas senast den 20 augusti.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. om inte annat framgår av punkterna 2—6 nedan. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om för- hållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2. De nya föreskrifterna i lxaå första stycket samt. i fråga om staten. 2 & tredje stycket. 17 å andra stycket och 60 & tredje stycket 1 tillämpas från in- gången av juli månad 1991.

3. De beslut som regeringen meddelat med stöd av äldre bestämmelser i 25 tredje stycket och 12 & skall inte gälla efter utgången av år199U. De beslut som regeringen meddelat med stöd av äldre bestämmelser i punkten 1 nionde stycket av anvisningarna till 2 %& skall inte gälla efter utgången av juni månad 1991.

4. Avdrag medges inte för ingående skatt som hänför sig till förvärv eller hyra av en vara. om den skattskyldige enligt äldre bestämmelser skulle ha saknat rätt till avdrag och varan har ägts av den skattskyldige vid något till- fälle under de senaste två åren före ikraftträdandet.

5. En kommun har inte rätt till avdrag enligt 18 ä å andra stycket för skatt som hänför sig till förvärv av en vara som levererats till kommunen före den 1 januari 1991. Detsamma gäller för skatt som hänför sig till tjänst avseende uthyrning av en vara till en kommun. om kommunen tagit varan i bruk eller i besittning före den 1 januari 1991. I fråga om skatt på sådana varor eller tjänster föreligger avdragsrätt för kommun endast i den mån detta följer av 17 — 18 åå.

6. De nya föreskrifterna i 13 5. 17.5 åttonde stycket. 585 såvitt avser hän- visningen till 13 å 59ä utom den om monteringsfärdigt hus samt anvisning- arna till 14 & första stycket tillämpas först från den I januari 1992.

” Senaste lydelse 198():1289 och proposition l9b'9il)(l:74.

• Sida 38
•  Original

2. Förslag till Lag om upphävande av vissa författningar på mervärdeskatteomrädet

Härigenom föreskrivs att följande fi'irfattningar skall upphöra att gälla vid utgången av år 1990, nämligen

1. Förordningen (19681591) om erläggande av mervärdeskatt i vissa fall vid utförsel.

2. Förordningen (19682616) om skattskyldighet till mervärdeskatt för hamn- och flygplatsverksamhet,

3. Regeringens beslut den 7 maj 1975 om undantag från skatteplikt till mervärdeskatt för vissa luftkuddefarkoster.

4. Regeringens beslut den 5 april 1979 om undantag från skatteplikt till mervärdeskatt för doktorsavhandlingar.

De upphävda fi.")rfattningarna gäller dock fortfarande i fråga om förhållan- den som hänför sig till tiden före den 1 januari 1991.

• Sida 39
•  Original

3. Förslag till Lag om särskilt bidrag till kommuner

Härigenom föreskrivs följande

] & Statsbidrag utgår till en kommun för att kompensera denna för de ökade kostnader som till följd av bestämmelserna om mervärdeskatt uppkommer vid upphandling i jämförelse med egen verksamhet inom sjukvård. tand- vård, social omsorg och utbildning. Sådant bidrag till kommun utgår även då en kommun lämnar bidrag till näringsidkare för dennes verksamhet inom nämnda områden.

Med kommun förstås i denna lag primärkommun och landstingskommun.

25 Bidragsbeloppet beräknas enligt schablon. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om schablonberäkningen och om förfarandet för ansökanont bidrag.

35 Skattemyndigheten beslutar om bidrag. Dess beslut överklagas till riks- skatteverket. Riksskatteverkcts beslut far inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Prop. 1989/902111

• Sida 40
•  Original

4. Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953c272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953z272)'

dels att i 685 ?. och 6 mom. samt 845 orden "överskjutande preliminär skatt" skall bytas ut mot "överskjutande skatt".

dels att 1ä2ä 1 och 2 mom.. Bä 1 mom.. 275 2 och 3mom.. 685 1 och 4 mom.. 69ä 1 och 2 mom. och 705 2 mom. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Med skatt förstås i denna lag. om inte annat anges. statlig inkomst- skatt. statlig förmögenhetsskatt. ut- skiftningsskatt. ersättningsskatt. kommunal inkomstskatt. skogs- vårdsavgift. vinstdelningsskatt. sär- skil'd vinstskatt, egenavgifter enligt lagen (19811691) om socialavgifter. statlig fastighetsskatt. skattetillägg och förseningsavgift enligt taxe- ringslagen (1990:O(_)) samt annuitet på avdikningslån.

Föreslagen lydelse

Med skatt förstås i denna lag. om inte annat anges. statlig inkomst- skatt. statlig förmögenhetsskatt. ut- skiftningsskatt. ersättningsskatt. kommunal inkomstskatt. skogs- vårdsavgift. vinstdelningsskatt. sär- skild vinstskatt. egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. statlig fastighetsskatt. skattetillägg och förseningsavgift enligt taxe- ringslagen ( 1990100). annuitet på av- dikningslän MINI! mervärdeskatt ifall som anses i 21 s* lagen ( [OM:—130) om mervärdeskatt.

Regeringen får, om särskilda omständigheter föranleder det. föreskriva att i samband med uppbörden av skatt skall uppbäras även andra avgifter än sådana som anges i första stycket. Har sådan föreskrift meddelats skall. om inte annat anges. vad i denna lag stadgas angående skatt tillämpas beträf- fande den avgift som avses med föreskriften.

t») ut.

1 mom.3 Beteckningar som an- vänds i kommunalskattelagen (1928370). lagen (1947z576) om statlig inkomstskatt. lagen (_19471577) om statlig förmögenhets- skatt eller taxeringslagen(1990100) har samma betydelse i denna lag. om inte annat anges eller framgår av sammanhanget.

.? rna/71.4 [ denna lag förstås med slutlig skatt: skatt som har på- förts vid den årliga debiteringen på

1 mom. Bcteckningar som an- vänds i kommunalskattelagen (19281370). lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. lagen (19471577) om statlig förmögctthets- skatt. taxeringslagen(19902001 eller lagen ”%&—130) om mervärdeskatt har samma betydelse i denna lag. om inte annat anges eller framgår av sammanhanget.

slutlig skatt: skatt som har på- förts vid den årliga debiteringen p-t

1 Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik l97—lz77l öh” s 2 mom. 198611288 och proposition 1989590z7-1 68 ä 6 mom. 19:45:40—1 54 & med nuvarande lydelse avses lydelse enligt proposition l9b'9-"90:74. ; Senaste lydelse 19891349 och proposition l989s"90:74. -' Senaste lydelse 1986:1288 och proposition 1989.-'9U:74. * Senaste lydelse 1984:669 och proposition 198959054.

• Sida 41
•  Original

Nuvarande lydelse

grund av skattemyndighets beslut el- ler på grund av annat beslut. sotn en- ligt gällande föreskrifter skall beak- tas vid såclan debitering. och återstår efter iakttagande av bestämmel- serna om nedsättning av skatt enligt 4 mom. samt 2 # lagen ( ] 978.423 ) om skattelättnader för vissa sparformer och 3ä lagen (1982: 1. 193) om skatte- reduktion för fackföreningsavgift;

Föreslagen lydelse

grund av skattemyndighets beslut el- ler på "grund av annat beslut. som en- ligt gällande föreskrifter skall beak- tas vid sadan debitering. och återstår efter iakttagande av bestämmel- serna om nedsättning av skatt enligt 4 mom. samt 3.5 lagen (1982:1193) om skattereduktion för fackföre- ningsavgift:

preliminär skatt: i 3 & nämnd skatt. som betalas i avräkning pä slutlig skatt;

kvarstående skatt: skatt. som återstår att betala. sedan preliminär skatt har avräknats från slutlig skatt;

tillkotntnamle skatt: skatt som skall betalas pågrund av eftertaxering eller

överskjutande ingående inert-'ärdeskatt: den del av ingå- ende mervärdeskatt sattt återstår se- dan utgående mervärdeskatt avräk- nats:

kvarstående skatt: skatt. som återstår att betala. sedan preli- tninär skatt och Överskjutunde ingå- ende mervärdeskatt har avräknats frän slutlig skatt; ö t' ers kjuta n de skatt: sådan pre- liminär skatt och överskjutande ingå- ende mervärdeskatt som Överstiger slutlig skatt;

enligt beslut om debitering sedan påföringen av slutlig skatt har avslutats; kvarskatteavgij't: avgift enligt 27s 3 mom.". respitränta: ränta enligt 32 5; anståndsränta: ränta enligt 49ä 4 mom.; ö-skatteriittta: ränta enligt 69.5 1 mom.: restitutionsrättta: ränta enligt 69% 2 mom.: skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 4 mom.: inkotnstår: det kalenderår. som närmast har föregått taxeringsaret'. upphördsår: tiden från och med februari månad ett år till och med januari månad det följande året: ttppbördstminad : varje månad under uppbördsaret; gift skattskyldig: skattskyldig som taxeras med tillämpning av 525 1 mom.

kommunalskattelagen (198370) och 11? lmotn. lagen (l947:576)'om statlig inkomstskatt:

ogift skattskyldig: annan skattskyldig fysisk person än nyss har sagts.

13 ä 1 mom.-; Preliminär B-skatt skall tas ut med belopp motsvarande 120 procent av den slutliga skatt som har påförts den skattskyldige året före inkomståret. Understiger den slutliga skatten den ursprungligen debiterade B-skatten tas preliminär B-skatt ut med 11() procent. Preliminär B-skatt enligt första stycket får inte tas ut med lägre belopp än som motsvarar den preliminära B—skatt som har debiterats för året före inkomstaret.

5 Senaste lydelse 198651525 och proposition lS)Sl)..-*)ll:7-l.

Prop. 1989/90:1]1

• Sida 42
•  Original

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte när preliminär B- skatt skall beräknas med ledning av preliminär taxering enligt 2 mom. eller när annars särskilda omständigheter föreligger.

[ den slutliga skatt som avses i första stycket skall inte inräknas ut- skiftningsskatt. ersättningsskatt, skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1991):()('l) eller sådan i denna lag inte omnämnd skatt eller avgift. vilken har påförts enligt bestämmelse i annan författ- ning.

I den slutliga skatt som avses i första stycket skall inte inräknas ut- skiftningsskatt, ersättningsskatt, skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:00). mervärdeskatt enligt lagen (1968.'43()) om mervärdeskatt eller sådan i denna lag inte omnämnd skatt eller avgift, vilken har påförts enligt bestämmelse i annan författ- ning.

Vid beräkning av preliminär B—skatt skall. om möjligt. hänsyn tas till preli- minär A—skatt som den skattskyldige kan ha att betala på grund av förord- nande enligt 3; 3 mom. andra stycket.

27å

.? mom." Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig gottskrivas:

]) debiterad preliminär B-skatt; 2) sädan preliminär A-skatt. som den skattskyldiges arbetsgivare i strid mot denna lag eller med stöd av lagen meddelade bestämmelser un- derlåtit att innehålla genom skatte— avdrag och som till följd härav fast- ställts till betalning: samt

3) annan än under 1) och 2.) av- sedd preliminär skatt. som av den skattskyldige erlagts.

3 m 0 m.7 Överstiger skattskyldigs slutliga skatt den preliminära skatt som han har betalat senast den 18 ja— nuari aret efter inkomstäret och den preliminära skatt som skall gottskri- vas honom enligt 3 mom. 1 eller 2. skall den skattskyldige betala en av- gift (kvarskattezn'gift) pä det överskjutande beloppet. Kvarskat- teavgift utgår med två procent på det överskjutande beloppet till den del det har täckts av preliminär skatt som har betalats senast den 30 april året efter inkomstärct och med tio procent på resterande del. Om sär-

" Senaste lydelse 19741771.

2) sadan preliminär A-skatt. som den skattskyldiges arbetsgivare i strid mot denna lag eller med stöd av lagen meddelade bestämmelser un- derlåtit att innehålla genom skatte- avdrag och som till följd härav fast- ställts till betalning:

3) annan än under 1) och 2) av- sedd preliminär skatt. som av den skattskyldige erlagts; samt

4) övemkjumndc ingående mer- värdar/(ut!.

3 mom. Överstiger skattskyldigs slutliga skatt. efter avdrag för över- skjutande ingående mervärdeskatt, den preliminära skatt som han har betalat senast den 18 januari aret ef- ter inkomstaret och den preliminära skatt som skall gottskrivas honom enligt 2 mom. 1 eller 2. skall den skattskyldige betala en avgift (kvarskatteavgift) på det över- skjutande beloppet. Kvarskatteav- gift utgår med två procent på det överskjutande beloppet till den del det har täckts av preliminär skatt som har betalats senast den 30 april

⁷ Senaste lydelse 1988:1535 och proposition l9S9/9t):74.

Prop. 1989/901111

• Sida 43
•  Original

Nu varande lydelse

skild beräkning i vissa fall föreskrivs i 4 motn.

Föreslagen lydelse

året efter inkomstaret och med tio procent pä resterande del. Om sär- skild beräkning i vissa fall föreskrivs i 4 mom.

Avgift. i förekommande fall efter avdrag för (")-skatteränta. päförs inte om beloppet understiger femtio kronor. Vid beräkningen av avgiften gäller att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift

enligt taxeringslagen (l990:00):

att avgift inte skall beräknas på överskjutande belopp till den del det uppgär till högst 20 000 kronor och har betalats senast den'30 april året efter inkomstäret:

att avgift inte skall beräknas på överskjutande belopp till den del det uppgar till högst den mervärdeskatt som avses i 1.5 första stycket jämte 2!) 000 kronor och har betalats senast den 30 april äret efter inkomstärct'.

att belopp. som avgiften skall beräknas pä. avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

Ändras debitering eller tillgodo- räkning av preliminär skatt eller de- biteras tillkommande skatt. görs ny beräkning av kvarskatteavgift. Av- giften bestäms därvid till belopp sotn skulle ha utgått. om beräkningen gjorts vid den ärliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.

Ändras debitering eller tillgodo- räkning av preliminär skatt eller överskjutande ingående mervärde- skatt eller debiteras tillkommande skatt, görs ny beräkning av kvar- skatteavgift. Avgiften bestäms där- vid till belopp som skulle ha utgätt. om beräkningen gjorts vid den ärliga debiteringen av motsvarande slut- liga skatt.

Bestämmelserna i denna lag om kvarstäende skatt och tillkommande skatt skall tillämpas pä kvarskattetn'gift om inte annat anges.

68

1 mom 5 Överstiger erlagd preli— minär skatt motsvarande slutliga skatt eller har genom skatteavdrag enligt 40%! mom. andra stycket in— nehällits mer än som svarar mot den skattskyldige päförd kvarstående skatt. skall den skattemyndighet som debiterat skatten. skyndsamt ombesörja att det överskjutande be- loppet aterbetalas till den skattskyl- dige. Återbetalning av överskju- tandepru/iminär skatt skall dock ske endast om skatten tillsammans med Ö-skattcränta. i förekommande fall efter avdrag för kvarstäende skatt och kvarskattcavgift. uppgär till minst tjugofctn kronor.

&

1 mom. Överstiger erlagd preli- minär skatt (n'/t Övers/tjutande inga"- cndc nwrva'rdeskatt nansvarande slutliga skatt eller har genom skatte- avdrag enligt 40ä Zmom. andra stycket innehallits mer än som sva- rar mot den skattskyldige päförd kvarstäcndc skatt. skall den skatte— myndighet sotn debiterat skatten. skyndsamt ombesörja att det över- skjutande beloppet atcrbetalas till den skattskyldige. Återbetalning av överskjutande skatt skall dock ske endast om skatten tillsammans med ö—skattcränta. i förekommande fall efter avdrag för kvarstaende skatt och kvarskattcavgift. uppgår till minst tjugofem kronor.

Efter beslut. som avses i 45 s* 2 mom.. skall skattemyndigheten utbetala i beslutet angivet belopp. Detsamma gäller belopp. som anges i beslut enligt 45 ä 3 mom.. iden man beloppet inbetalats.

* Med nm'arandc lydelse avses lydelse enligt proposition Högs-"90:74.

• Sida 44
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Regeringen far förordna att sådan återbetalning av skatt sorti avses i första stycket. fär verkställas av annan än skattemyndighet.

4 "It)/11.9 Har skattskyltilig. som enligt 1 eller 2 motn. är berättigad få till- baka erlagt skattebelopp eller som är berättigad till ränta enligt 695 1 mom.. inte betalt honom päförd skatt inom i denna lag föreskriven tid. äger han utfå endast vad som överstiger det obetalda beloppet och den restavgift som belöper på detta. Återstoden skall gottskrivas honom till betalning av den obetalda skatten och restavgiften samt i förekommande fall tillställas annan skattemyndighet med tillämpning av bestämmelserna i 3 mom.

'ad i föregående stycke stadgas skall ocksä tillämpas då skattskyldig. Vilken enligt 1 mom. är berättigad få tillbaka erlagd preliminär skatt eller ränta enligt 69% l mom., har att be- tala tillkommande skatt. som har de— biterats på grund av taxering för in- komst eller förmögenhet för det år vartill den preliminära skatten hän— för sig eller på grund av sådant be- slut om skattetillägg eller försenings— avgift enligt taxeringslagen (1990100) som avser samma taxe- ring. Har. då återbetalning enligt 1 mom. skall ske. den tillkommande skatten inte påförts men kan med fog antagas. att sådan skatt kommer att påföras på grund av beslut av all- män förvaltningsdomstol i mål om taxering eller avgift som nyss har sagts eller av skattemyndighet om höjd debitering eller om rättelse av skattelängd. får den preliminära skatten eller räntan innehållas i av- vaktan på att tillkommande skatt på- förs.

Vad i föregående stycke stadgas skall också tillämpas dä skattskyldig. vilken enligt 1 mom. är berättigad få tillbaka erlagd preliminär skatt. Övers/tjutande ingående mervärde- skatt eller ränta enligt 69ä 1 mom.. har att betala tillkommande skatt. som har debiterats på grund av taxe- ring för inkomst eller förmögenhet eller som mervärdeskatt för det år vartill den preliminära skatten eller överskjutande ingående mervärde- skatten hänför sig eller på grund av sådant beslut om skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringsla- gen (1990200) som avser samma taxering. Har. dä återbetalning en- ligt l mom. skall ske. den tillkom- mande skatten inte påförts men kan med fog antagas. att sådan skatt kommer att påföras på grund av be- slut av allmän förvaltningsdomstol i mål om taxering eller avgift som nyss har sagts eller av skattemyndighet om höjd debitering eller om rättelse av skattelängd. får den preliminära skatten. riiverskjtttande ingående tnerva'rdeskatten eller räntan inne- hällas i avvaktan på att tillkom- mande skatt påförs.

69€

l mom?” Om preliminär skatt. som har inbetalats eller som. utan att så har skett. skall gottskrivas skattskyldig på grund av att arbetsgi- Varen gjort skatteavdrag. överstiger den slutliga skatten skall ränta (ö- skatteränta) beräknas på det överskjutande beloppet.

1 mom. Om preliminär skatt. som har inbetalats eller som. utan att så har skett. skall gottskrivas skattskyldig på grund av att arbetsgi- varen gjort skatteavdrag. och över- skjutande ingående mervärdeskatt överstiger den slutliga skatten skall ränta (()-skatteränta) beräknas pa det överskjutande beloppet.

" Med nuvarande lydelse avses lydelse enligt proposition l989"90:74. "' Med nuvarande lydelse avses lydelse enligt proposition l9n'95'90:74.

• Sida 45
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Vid ränteberäkningen gäller att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (l990:00):

att i den preliminära skatten inte inräknas sådan preliminär skatt som av— ses i 27 ä 2 mom. 3 och som har betalats efter den 30 april året efter inkomst- året;

att det belopp som räntan skall beräknas på. avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

Ränta utgår för en beräknad tid av tolv månader. Har preliminär skatt. som avses i 27 ä 2 mom. 3. betalats efter den l8 januari året efter inkomståret men senast den 30 april samma år. skall dock ränta på sådan skatt utgå för en tid av sex månader.

Ränta beräknas på den del av överskjutande belopp som inte överstiger 20000 kronor enligt den räntesats som motsvarar halva det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid utgången av aret före taxeringsäret och på övrig del enligt en räntesats som nu'>tsvarar fjärdedelen av diskontot.

Räntesatserna bestäms till procenttal med högst en decimal. som i före— kommande fall avrundas uppåt.

Ränta. i förekommande fall efter avdrag för kvarskz'rtteavgift. betalas inte ut om beloppet understiger 50 kronor.

Andras debitering eller tillgodo- räkning av preliminär skatt eller de- biteras tillkommande skatt. görs n_v beräkning av ränta. Räntan bestäms därvid till belopp som skulle ha ut- gått. om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.

Ändras debitering eller tillgodo- räkning av preliminär skatt eller överskjutande ingående mervärde- skatt eller debiteras tillkommande skatt, görs ny beräkning av ränta. Räntan bestäms därvid till belopp som skulle ha utgatt. om beräk- ningen gjorts vid den årliga debite- ringen av motsvarande slutliga skatt. Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på ö— skatteränta.

2 mmn." På skatt. kvarskatteavgift oeh respitränta, som återbetalas enligt 68 ä' 2 mom.. och vid utbetalning av skatt eller ränta. som har innehållits med stöd av 68.5 4mom. andra stycket. utgår ränta (reslirutionsränta). Restitu- tionsränta utgår för visst kalenderår efter en räntesats som motsvarar halva det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid utgången av närmast föregående kalenderår. För tid som infaller efter utgången av det år då beslut om återbetalning fattas tillämpas dock den räntesats som gäller för det året. Räntesatsen bestäms till proeenttal med högst en decimal. som i förekom- mande fall avrundas uppåt. Räntebelopp som understiger femtio kronor be- talas inte ut.

Vid beräkning av restitutionsränta gäller i övrigt. att ränta utgår på belopp. som se- nast under taxeringsaret har betalts som preliminär skatt. från utgången av taxeringsåret och på annat belopp fran utgangen av den månad. då det har betalts:

att ränta utgår på belopp, som se- nast under taxeringsåret har betalts som preliminär skatt. orlz på belopp, som avser ören/tjutande ingående mervärdeskuu. från utgången av tax- eringsaret och pa annat belopp från utgången av den manad, då det har betalts:

” Med nuvarande lydelse avses lydelse enligt proposition l*)>ll)-"l)(l"7-l.

• Sida 46
•  Original

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

att, om skatt har betalts före den upplx'irdsmånad. då skatten har förfallit till betalning. skatten anses som betald under nämnda uppbt'jrdsmånad;

att. om skatten har bctalts i flera poster och restitutionen avser endast viss del av det sammanlagda skattebeloppet. det för tnycket betalda beloppet av- räknas mot det eller de belopp som sist har betalts; samt

att ränta utgår till och med den månad. då beloppet återbetalas. Har beslut som föranlett restitutionsränta ändrats på sådant sätt att ränta inte skulle ha utgått eller utgått med lägre belopp. om ändringsbeslutet hade beaktats vid ränteberäkningen. är den skattskyldige skyldig att återbetala vad han sålunda har uppburit för mycket. Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall också tillämpas på restituticmsränta.

(_)m restitutitmsränta i särskilda fall föreskrivs i -19 ä 4 mom. fjärde stycket. 69:13)" tredje stycket och 75.19" fjärde stycket.

70 ä

2 mom . ” l-lar vid granskning hos riksskatteverket av verkställd debi- tering befunnits. att skatt. kvarskat- teavgift eller ränta blivit obehörigen utesluten från debitering eller på— förd till för ringa belopp eller att skattereduktion. särskild skattere- duktion, preliminär skatt eller ränta blivit gottskriven med för högt be- lopp. skall vcderbörande skatte- myndighet underrättas härom. Skat- temyndigheten har att verkställa (len utredning i ärendet. som må finnas erforderlig. Föreligger förhi'tllant'le. som nyss sagts. skall skattemyndig- heten. cfter hörande av den skatt- skyldige när så finnes påkallat. fast- ställa det belopp denne har att er— lägga.

2 mom. Har vid granskning hos riksskattcverket av verkställd debi- tering bcfunnits. att skatt. kvarskat- teavgift eller ränta blivit obehörigen utesluten från debitering eller på- förd till för ringa belopp eller att skattereduktion. särskild skattere- duktion. preliminär skatt. Övers/tju- tande ingående mervärdeskall eller ränta blivit gottskriven med för högt ' belopp. skall vederbörande skatte- myndighet underrättas härom. Skat- temyndigheten har att verkställa den utredning i ärendet. som må finnas erforderlig. Föreligger förhållande. som nyss sagts. skall skattemyndig- heten. efter hörande av den skatt- skyldige när så finnes påkallat. fast- ställa det belopp denne har att er- lägga.

l-"inner skattemyndighet efter anmälan eller eljest sådan felaktighet som avses i fi*u'egående stycke vara för handen eller att mt')tsvarande felaktighet föreligger i beslut om arbetsgivarens ansvarighet för arbetstagares skatt. skall myndigheten. efter hörande av den skattskyldige eller arbetsgivaren när så finnes påkallat. fastställa det belopp denne har att erlägga.

Bestämmelserna i denna lagom tillkommande skatt äger motsvarande till- lämpning beträffande belopp som fastställts till betalning enligt första eller andra stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för 1991 och slutlig skatt på grund av 1992 års taxering.

” Senaste lydelse 1986: 1288 och proposition 1989s'90:7-l.

-46

• Sida 47
•  Original

5. Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1990:()00)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 åtaxeringslagen (19901000) skall ha föl- jande lydelse.

Nuvarande lydelse föreslagen lydelse

1 &

Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller avgift (taxering) enligt

]. kommunalskattelagen (1928z37tl). lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. lagen (1927:321) om utskiftningsskatt. lagen (1933:395) om ersättningsskatt. lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift. lagen (1983: 1086) om vinstdelningsskatt. .lagen (1989: 346) om särskild vinstskatt.

Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter (skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.

Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.

Att bestämmelserna i denna lag] gäller även ifråga om förfara/nie! för fastställelse av mervärdeskatt i vissa fal/framgår av 21 s* lagen (1968.'43()) om mervärdeskatt.

weww

fl?

cg

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.

Prop. 1.989/902111

• Sida 48
•  Original

6. Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:000) om självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 13 9" lagen (1990:000) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

139'

En allmän självdeklaration skall innehålla uppgifter om

1. den skattskyldiges namn. personnummer eller organisationsnu'mmer. postadress och hemortskommun. beträffande utlänning nationalitet. beträf- fande utländsk juridisk person det land. där styrelsen haft sitt säte. samt be- träffande skattskyldig som bara under någon del av beskattningsåret varit bosatt i Sverige. uppgift om den tid som han haft bostad här.

2. alla skattepliktiga fort-'i'trvskällor: därvid skall i fråga om förvärvskälla. i vilken skattepliktig fastighet ingått. särskilt anges

a) beskaffenheten av den skattskyldiges innehav av fastigheten.

b) fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret eller. om något sådant inte varit fastställt det året. dess antagliga värde vid taxeringsårets ingång. samt

c) om fastigheten inte ingått i förvärvskällan under hela beskattningsåret eller fastigheten ingått däri endast till viss del. hur lång tid eller till vilken del fastigheten ingått i förvärvskällan.

3. de intäkter och avdrag som är att hänföra till varje förvärvskälla.

4. de allmänna avdrag som den skattskyldige yrkar får vid taxeringen.

5. den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattningsåret. även om förmögenheten inte uppgår till skattepliktigt belopp. dock endast om och i den mån han är skattskyldig för förmögenhet.

6. belopp av den preliminära skatt som genom skatteavdrag betalats för året näst före taxeringsåret.

7. om deklarationen avser fåmansföretag. delägares eller honom närstå- ende persons namn. personnummer och adress och i förekommande fall ak- tie— eller andelsinnehav varvid. om det förekommer olika röstvärden för in— nehavet. dessa skall anges; dock behöver uppgifter inte lämnas för närstå- ende person. som inte uppburit ersättning från. träffat avtal med eller haft annat liknande förhållande med företaget. '

8. räntetillägg som skall beaktas vid fastställande av underlag för tilläggs- belopp.

9. om den skattskyldige är del- ägare i ett handelsbolag. de uppgif- ter som behövs för att beräkna det justerade ingångsvärdet för andelen i bolaget såsom andelens ursprung- liga ingångsvärde. tillskott och ut- tag.

gotab 96844. Stockholm 1990

9. om den skattskyldige är del- ägare i ett handelsbolag. de uppgif- ter som behövs för att beräkna det justerade ingångsvärdet för andelen i bolaget såsom andelens ursprung- liga ingångsvärde. tillskott och ut- tag.

10. om den skattskyldige enligt 21% lagen (”168.430) om mervärde- skatt skall redovisa mervärdeskatt [ sin själtdeklaration. de uppgifter

Prop. 1989/902111

• Sida 49
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/ 90: 1 1 1

sattt behövs för att besluta om mer- värdeskanen.

En allmän självdeklaration skall dessutom innehålla de uppgifter som för särskilda fall förskrivs i 16—24 ss eller som behövs för beräkning av pensions- grundande inkomst enligt lagen (1962381) om allmän försäkring eller för beräkning av skogsvärdsavgift enligt lagen (19461324) om skogsvårdsavgift eller fastighetsskatt enligt lagen (1984: 1052) om statlig fastighetsskatt.

Om en skattskyldig skall taxeras för barns eller någon annans förmögen- het. skall uppgift lämnas även om sådan förmögenhet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.

4 Riksdagen 1989/90. ) saml. Nr 11)

• Sida 50
•  Original

7 "Förslag till Lag om koldioxidskatt

Härigenom föreskrivs följande.

15 Koldioxidskatt skall betalas till staten enligt denna lag för bränslen som anges i bilaga till lagen. Koldioxidskatt skall vidare betalas för de varuslag som är skattepliktiga enligt l 5 lagen (l9ölz372) om bensinskatt, med undantag för metylalkohol (metanol) och etylalkohol (etanol). Undantaget gäller även metanol eller etanol som ingår i sådant annat motorbränsle som avses i 1 5 första stycket a) nämnda lag.

2 & Koldioxidskatt tas ut för bränslen som avses i 15 första stycket med i bilagan angivet belopp för vikt- eller volymenhet. För varuslag som är skat- tepliktiga enligt l å andra stycket tas skatt ut med 58 öre per liter.

3 5 I fråga om bränslen som avses i 15 första stycket tillämpas Zä första stycket. 2 a. 6—8 55. 105 andra stycket. 249". 255 tredje stycket. 26. 27. 32 och 33 ss lagen (19572262) om allmän energiskatt.

I fråga om varuslag som är skattepliktiga enligt 15 andra stycket tillämpas lagen (1961:372) om bensinskatt utom l ä och Zé första och andra styckena. Bestämmelserna om bensin i nämnda lag gäller de varuslag som är skatte- pliktiga enligt l å andra stycket denna lag.

4 5 Har koldioxidskatt tagits ut för bränsle som avses i 1 5 första stycket och har den skattskyldige begränsat utsläpp av koldioxid i samband med för- brukning av bränslet. medger riksskatteverket efter ansökan av den skatt- skyldige äterbetalning av betald koldioxidskatt i förhållande till hur mycket utsläppet har minskat.

Har begränsningen av utsläpp gjorts av någon som inte är skattskyldig medger riksskatteverket efter ansökan av denne kompensation för den kol- dioxidskatt som belastar bränslet i förhållande till hur mycket utsläppet har minskat.

5 5 Ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 49' görs skriftligen hos riksskatteverket. Den skall omfatta en period om ett kalenderkvartal och ges in till riksskatteverket inom ett år efter kvartalets utgång.

Återbetalning eller kompensation medges inte för belopp som understiger 1 000 kronor för ett kalenderkvartal.

6 & Har återbetalning eller kompensation för koldioxidskatt skett med för högt belopp på grund av oriktig uppgift. som sökanden lämnat, eller på grund av felräkning. misskrivning eller annat uppenbart förbiseende. är mot- tagaren skyldig att till statsverket återbetala vad han sålunda oriktigt erhål- lit. Beslut härom meddelas av riksskatteverket.

Åtgärd för att ta ut oriktigt erhållet äterbetalnings- eller kompensations- belopp får inte vidtas senare än fem år efter utgången av det kalenderår un- der vilket beloppet erhållits.

7 g Beslut enligt 4 eller 6 & överklagas hos kammarrätten.

• Sida 51
•  Original

Bilaga till lagen (l990:000) om koldioxidskatt

Tulltaxenr enligt tull- taxelagen (1987: 1068)

ur 27.01. ur 27.02 eller ur 27.04

ur 27.10

ur 27.l|

ur 27.ll eller ur 38.23

Bränsle

Kolbränslen .................

Fotogen med till sats som möjliggör drift av snabbgående dieselmotorer, motor- brännoljor och eldningsoljor .......

Naturgas ..................

Gasol som används för

a) drift av motorfordon .......... b) annat ändamål än drift av motorfor- don ......................

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Skattesats

620 kr. per ton

720 kr. per m3

535 kr. per 1 000 m3

40 öre per liter

750 kr. per ton

• Sida 52
•  Original

8. Förslag till Lag om ändring i lagen (l957:262) om allmän energiskatt

llärigenom föreskrivs i fråga om lagen (l957:262) om allmän energiskattl dels att 3 5 skall upphöra att gälla. dels att 2, 2 a. 6—8. 10 och 24—27 åå samt bilaga 1 till lagen skall ha följande

lydelse.

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf. 11 a 5. av följande lydelse.

Nu vuruntle lyda/sv

Föreslagen lydelse

2 sl Skatt utgår icke för inhemska fasta bränslen. Skatt utgår inte heller för elektrisk kraft. som a) framställs inom landet av producent. som förfogar över en installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt och som inte yrkesmässigt distri- buerar elektrisk kraft.

b) till lägre effekt än 50 kilowatt utan avgift levereras av producent eller distributör till någon. som inte står i intressegemenskap med producenten eller distributören.

c) framställs eller förbrukas på fartyg eller annat transportmedel.

d) nyttiggörs inom rörelse för pro- duktion eller distribution av elek- trisk kraft eller bortgår till följd av förluster vid överföring. transforme- ring eller omformning hos produ- cent eller distributör. eller

e) förbrukas i en elektrisk panna för produktion av varmluft. hetvat- ten eller ånga under förutsättning att.

elpannans effekt överstiger en megawatt.

ingen oljebaserad produktion av elektrisk kraft förekommer inom landet av energibalansskäl under den tid som pannan utnyttjas.

värmcbehovet under de tider då en elektrisk panna inte utnyttjas kan tillgodoses på annat sätt.

mätaravläsning sker i början och slutet av den period som skattebefri- elsen avser. och

ifråga om inköpt kraft. ett särskilt av riksskatteverket godkänt avtal har träffats som innebär att leveran- sen kan avbrytas av leverantören. när så erfordras av kraftsystemskäl.

[ Lagen omtryckt l984:994. - Senaste lydelse 19:48:52?

d) nyttiggörs inom rörelse för pro- duktion eller distribution av elek- trisk kraft eller bortgår till följd av förluster vid överföring. transforme- ring eller omformning hos produ- cent eller distributör.

e) förbrukas i en elektrisk panna för produktion av varmluft. hetvat- ten eller ånga under förutsättning att.

elpannans effekt överstiger en megawatt.

ingen oljebaserad produktion av elektrisk kraft förekommer inom landet av energibalansskäl under den tid som pannan utnyttjas. ' värmcbehovet under de tider då en elektrisk panna inte utnyttjas kan tillgodoses på annat sätt.

tnätaravläsning sker i början och slutet av den period som skattebefri- elsen avser. och

ifråga om inköpt kraft, ett särskilt av riksskatteverket godkänt avtal har träffats som innebär att leveran- sen kan avbrytas av leverantören. när så erfordras av kraftsystemskäl. eller

f) framställs i ett reservkraftsaggre- gul.

• Sida 53
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2a 53

Skatt utgår inte för a) inhemskt framställd metan.

b) naturgas, som bortgår till följd av förluster vid transport eller omform- ning hos producent eller distributör..

e) stadsgas eller gasol som an- vänds för framställning av stadsgas. d) gasol. som tried hänsyn till för- säljningsform, kvantitet eller för- packning har karaktär av butiksvara.

Skattsky ldig är

1. den som inom landet producerar skattepliktigt bränsle eller förbrukar-

c) stadsgas eller gasol som an- vänds för framställning av stadsgas.

sådant bränsle för framställning av därmed likvärdig vara. 2.den som har registrerats enligt 7 & andra stycket som .tterförsäljare eller

förbrukare .tV skattepliktigt bränsle.

3. den som för annat ändamål än som avses i 24.6 återförsäljer eller förbru— kar bränsle. som förvärvats utan skatt eller med nedsatt skatt mot försäkran

enligt 26 s. 4. den som förvärvat gasol för an- nan användning än matordrift men

som använder gasolen för motor-

drift.

4. den som förvärvat gasol för an- nan användning än för drift av ma- torfordon men som använder gaso-' len för drift av motorfordon. '

Den för vars räkning skattepliktig naturgas införs till landet anses som pro- ducent.

Den som är skattskyldig enligt (rå ] skall vara registrerad hos riksskat- teverket.

Den som i större omfattning åter- försäljer eller förbrukar skatteplik- tigt bränsle eller håller sådant bränsle i lager kan registreras'hos riksskatteverket som återförsäljare eller förbrukare av sådant bränsle. Även annan som förbrukar bränsle kan om det finns särskilda skäl regi- streras som förhrukare.

Den som är skattskyldig enligt bä första stycket 1 skall vara registrerad hos riksskatteverket.

Den som i verksamhet som i sin helhet medför skattskyldighet enligt lagen (1968J430) om mervärdeskatt i större omfattning återförsäljer eller förbrukar skattepliktigt bränsle eller håller sådant bränsle i lager kan regi- streras hos riksskatteverket som återförsäljare eller förbrukare av så-

ldant bränsle.

854

Skattskyldigheten inträder

]. för den som är skattskyldig enligt 6 5 första stycket 1 eller 2. då bränsle av honom levereras till köpare som inte är registrerad. eller till eget försälj- ningsställe för detaljförsäljning som inte utgörs av depå eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning,

2. för den som är skattskyldig enligt 6 ä första stycket 3. då bränslet levere- ras till köpare eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning.

3. för den sotn är skattskyldig en—

3' Senaste lydelse 1987508. * Senaste lydelse 1987:1200.

3. för den som är skattskyldig en-

'Jt

Prop. 1989/90z-111

• Sida 54
•  Original

Nu varande lydelse

ligt 6 ä första stycket 4. då bränslet tas i anspråk för motordrift. och

Föreslagen lydelse

ligt 6 9' första stycket 4, då bränslet tas i anspråk för drift av motorfor- don. och

4. för den som upphör att vara registrerad enligt 7 5, när registreringen upphör. varvid skattskyldigheten omfattar det bränsle som då ingår i hans

lager.

Om skattepliktigt bränsle förs in i landet av annan än den som är registre- rad skall skatten betalas till tullmyndigheten. Därvid gäller tullagen (198711065) och 9kap. 4 & lagen (19842151) om punktskatter och prisregle-

ringsavgifter.

109'

Skatten utgår med i bilaga 1 angi- vet belopp för vikt— eller volymen- het. 1 fall som avses i 8 5 första stycket 3 utgår dock skatten med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan skatt på gasol för motordrifl och annan gasol.

Det ankommer på riksskatteverket att ifråga om fasta bränslen fastställa skattesatser för hektoliter som svarar mot de i förteckningen angivna skat- tesatserna för ton.

Skatten tas ut med i bilaga 1 angi- vet belopp för vikt- eller volymen- het. I fall som avses i 8 & första stycket 3 tas dock skatten ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan skatt på gasol som används för drift av motorfordon och annan gasol.

För oljor får volymen räknas om till 500C om temperaturen överstiger 700C när skattskyldigheten inträder.

Till miljöklass I hör oljor som har ett kokintervall (destillationsinter— vall) av olika bredd mellan 180 och 3000C och som innehåller högst 0.00] viktprocent svavel och högst 5 volymprocent aromatiska kolväten.

Till miljöklass 2 här till miljöklass I inte hänförliga oljor som har ett kokintervall (destillationsintervall) av olika bredd mellan 180 och 3000C och som innehåller högst 0,02 vikt- procent svavel och högst 20 volym- procent aromatiska kolväten.

Till miljöklass 3 hör övriga oljor.

1135

Distribution av elektrisk kraft anses som yrkesmässig när inkomsten därav utgör skattepliktig intäkt av nä- ringsverksamhet enligt kommunal- skattelagen (I928:370) eller lagen (I947:576) om statlig inkomstskatt. Som yrkesmässig distribution räknas även sådan distribution som sker i former jämförliga med näringsverk- samhet.

24 5 I deklaration som avser bränslen får avdrag göras för skatt på bränsle som a) i beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen

rörelse.

• Sida 55
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

b) återtagits i samband med återgång av köp. c) förbrukats av eller försålts till kommunikationsföretag för bandrift eller därmed likartat ändamål d) förbrukats eller försålts för förbrukning 1 luftfartyg eller 1 fartyg när luftfartyget eller fartyget inte används för fritidsändamål eller annat privat ändamål e) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där.

f) förbrukats eller försålts för för- f) förbrukats eller försålts för för- brukning för annat ändamål än ener- brukning för annat ändamål än ener- gialstring eller förbrukning, i sam- gialstring, band med fabriksmässig tillverkning av motorer. för avprovning av moto- rer å provbädd eller å annan dylik anordning utan att transportmedel därvid framföra.

g) förbrukats för framställning av bensin eller i bilaga 1 angivet bränsle eller för produktion av annan skattepliktig elektrisk kraft än sådan som avses i 25 & första stycket d),

h) försålts med förlust för den skattskyldige. i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare.

Avdrag får. i den mån avdrag inte har gjorts enligt första stycket f), även göras för kolbränslen som förbrukats eller försålts för förbrukning i metal- lurgiska processer. vari även skall anses ingå den gas- och värmeproduktion som sker till följd av sådana processer.

Avdrag enligt första stycket h) får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på det bränsle som betalningen avser.

25 55

I deklaration som avser elektrisk kraft får avdrag göras för skatt på elek-l

trisk kraft. som

a) levererats till kommunikations- företag för bandrift eller därmed lik- artat ändamål eller överförts till an- nat land.

b) förbrukats eller försålts för för- brukning för annat ändamål än ener- gialstring eller för användning i omedelbart samband med sådan för- brukning eller vid framställning av bensin eller i förteckningen angivet skattepliktigt bränsle.

a) förbrukats av eller levererats till kommunikationsföretag för bandrift eller därmed likartat ändamål eller överförts till annat land.

b) förbrukats eller försålts för för- brukning för annat ändamål än ener- gialstring eller för användning i omedelbart samband med sådan för- brukning eller vid framställning av bensin eller i bilaga I angivet skatte- pliktigt bränsle.

c) försålts med förlust för den redovisningsskyldige i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från förbrukare eller icke registrerad distri- butör av elektrisk kraft, d) producerats i mottrycksanlägg-

5 Senaste lydelse 1987:508.

d) producerats i en kraftvärmean-

• Sida 56
•  Original

Nuvarande lydelse

ning och förbrukats i egen industriell verksamhet.

Föreslagen lydelse

läggning och förbrukats i egen in- dustriell verksamhet.

Avdrag enligt första stycket 0) får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av den elektriska kraftens försälj- ningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redo- - visning åter lämnas för skatten på den kraft som betalningen avser.

Avdrag får även göras för skattför bensin eller annat bränsle. som för- brukats vid produktion av annan skattepliktig elektrisk kraft än sådan som avses i första stycket d). i den mån avdrag icke gjorts enligt 24 5 första stycket g) eller enligt 7 Ö ] mem. första stycket g) lagen (1961:372) om bensinskatt.

')

L-

Regeringen eller myndighet' som regeringen bestämmer äger om sär- skilda skäl föreligga medgiva. att bränsle eller elektrisk kraft får inkö- pas av annan än registrerad utan skall eller med nedsatt skatt mot för- säkran till leverantören angående an- vändningen av bränslet eller kraften.

Avdrag får även göras för skatt på bensin eller i bilaga [ angivet bränsle, som förbrukats vid produk- tion av skattepliktig elektrisk kraft i den mån avdrag inte gjorts enligt första stycket d) eller 2445 första stycket g) denna lag eller enligt 7 & 1 mom. första stycket f) - lagen (1961 :372) om bensinskatt.

6.5

"Annan än den som är registrerad får köpa in bränsle eller elektrisk kraft utan skatt eller med nedsatt skatt mot avgivande av en försäkran 'till leverantören att bränslet eller kraften skall användas för ett'sådant ändamål söm avses 24.5 första stycket ('). d) eller f) eller andra stycket eller 25 55 första stycket a) eller b). '

'27' &

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge återbetalning av skatt på bränsle som förl-'firl-YIS av utländsk beskickning eller diplomatisk företrädare vid så- dan beskickning eller av lönat konsu- lat eller lönad konsul eller av interna- tiOnell organisation eller personer knutna till organisationen.

Skatt på bränsle skall återbetalas om förvärvet gjorts av .

]. utländsk beskickning eller lö- nat konsulat i Sverige eller sådan in- ternationell organisation. som avses i lagen (1976:661) om immunitet och privilegieri vissa fall.

2. diplomatisk företrädare vid ut- ländsk'beskickning i Sverige och lö- nad konsul vid utländskt konsulat i Sverige.

Återbetalning skall även ske för skatt på bränsle om förvärvet gjorts av medlemsstats ombud vid interna- tionell organisation med säte i Sve- rige och personal hos sådan organi- sation. om Sverige har träffat över- enskommelse med annan stat eller med mellanfolklig organisation om detta.

Riksskatteverket prövar frågor om återbetalning av skatt. Riksskattever- kets beslut får överklagas hos kam- marrätten.

Prop. 1989/902111

• Sida 57
•  Original

Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskattf'

Nuvarande lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats nr ur 27.01 . ur 27.02 eller ur 27.04 Kolbränslcn ......................... 450 kr. per ton ur 27.11.) Fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående dieselmotorer .............. 960 kr. per mJ ur 27.10 Motorbrännoljor eldningsoljor och bunkeroljor 960 kr. per m3 ur 27.11 Naturgas ............................ 350 kr. per 1 000 m3 ur 27.1 1 eller" 38.23 Gasol som används för a) motordrift ......................... 92 öre per liter 11) annat ändamål än motordrift ............ 210 kr. per ton .

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fak- turerade volym. Kan skatten inte beräknas på så- dant sätt eller sker faktureringen annorledes än enligt vedertagna grunder, får beskattningsmyn- dig/teten fastställa grunder för beräkning av voly- men.

Föreslagen lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats nr

ur 27.01, ur 27.02 eller ur27.()4 Kolbränslen ......................... 230 kr. per ton ur 27.10 Fotogcn med tillsats som möjliggör drift av snabbgående dieselmotorer, motorbrännoljor och eldningsoljor tillhöriga miljöklass [ .......................... 190 kr. per m; miljöklass 2 .......................... 390 kr. per mi miljöklass 3 .......................... 540 kr. per m-1 ur 27.11 Naturgas ............................ 175 kr. per 1 000 m ur 27.11 eller ur 38.23 Gasol som används för a) drift av motorfordon ..................... 85 öre per liter b) annat ändamål än drift av motorfordon . . . . 105 kr. per ton

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1991, utom såvitt avser 75 som trä- der i kraft den 1 juli 1990. Riksskatteverket skall avregistrera den som är regigtrerad den "1 juli 1990 och som då inte uppfyller de i 7å angivna förut- sättningarna för registrering.

'” Senaste lydelse 1989:—175.

• Sida 58
•  Original

9. Förslag till Lag om ändring i lagen (l974:992) om nedsättning av allmän

energiskatt

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskattl samt 1 och 25% lagen skall ha följande lydelse.

Lag om nedsättning av allmän energiskatt och koldioxidskatt

Nuvarande lydelse

Skatt enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt utgår pä elektrisk kraft och bränsle. som användes för växthus—uppvärmning vid yrkesmäs- sig växthusodling. efter en skattesats som svarar mot 15 procent av den skattesats som enligt lagen gäller för elektrisk kraft eller för ifrågava- rande bränsle.

Skatt enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt på elektrisk kraft och bränsle som förbrukas vid in- dustriell tillverkning utgår med så- dant belopp. att skatten inte översti- ger tre procent av de tillverkade pro- dukternas försäljningsvärde fritt fa- brik.

Föreslagen lydelse

Skatt enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt utgår pä elektrisk kraft och bränsle, som användes för växthusuppvärmning vid yrkesmäs- sig växthusodling, efter en skattesats som svarar mot 1.5 procent av den skattesats som enligt lagen gäller för elektrisk kraft eller för ifrågava- rande bränsle. Detsamma gäller skatt enligt lagen (1990-000) orn kol- dioxidskatt på sådant bränsle som avses i I 9' första stycket nämnda lag.

Skatt enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt på elektrisk kraft och bränsle som förbrukas vid in- dustriell tillverkning utgår med så- dant belopp. att skatten inte översti- ger tre procent av de tillverkade pro- dukternas försäljningsvärde fritt fa- brik. Detsamma gäller skatt enligt la- gen (1990:000) om koldioxidskatt på

sådant bränsle som avses i I 6 första

stycket nämnda lag.

Föreligger särskilda skäl kan regeringen för visst företag medge nedsätt- ning utöver vad som anges i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

' Lagen omtryckt 19841996.

• Sida 59
•  Original

10. Förslag till Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs att 2. 4, 6 och 7 åå lagen (1961:372) om bensinskattI skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

253

Skatt utgår, om inte "annat sägs i andra stycket. med 2 kronor 92 öre per liter för blyfri bensin, varmed avses bensin med en blyhalt om högst (),013 gram per liter vid ISOC. och med 3 kronor 16 öre per liter för annan bensin.

För metanol och etanol utgår skat- ten med 80 öre per liter. Ingår sådan alkohol i en blandning som avses i lä första stycket a) eller b) utgår skatten för den inblandade alkoho- len med 80 öre per liter och för blandningen i övrigt med 2 kronor 92 öre per liter om den utgörs av blyfri bensin och med 3 kronor 16 öre per liter om den utgörs av annan bensin.

Skatten beräknas efter varans fak- turerade volym. I denna skall dock inte inräknas srnörjolja som har till— satts bensinen. Kan skatten inte be— räknas på sådant sätt eller sker faktu— reringen inte enligt vedertagna grim- der. får beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.

Skatt tas ut. om inte annat sägs i andra stycket, med 2 kronor 40 öre per liter för blyfri bensin, varmed avses bensin med en blyhalt om högst 0.013 gram per liter vid 150C. och med 2 kronor 64 öre per liter för annan bensin. För metanol och etanol tas skatten ut med 80 öre per liter. lngår sådan alkohol i en blandning som avses i ] å'första stycket a) eller b) tas skat- ten ut för den inblandade alkoholen med 80 öre per liter och för bland- ningen i övrigt med 2 kronor 40 öre per liter om den utgörs av blyfri ben- sin och med 2 kronor 64 öre per litet om den utgörs av annan bensin.

Skatt tas inte ut för smörjolja som är inblandad i bensin.

Den som är skattskyldig enligt 3 & 1 skall vara registrerad hos riksskatte- verket.

Den som i större omfattning åter— försäljer eller förbrukar bensin eller häller bensin i lager kan registreras hos riksskatteverket som återförsäl- jare eller förbrukare av bensin. Även annan som förbrukar bensin kan om det finns särskilda skäl regi- streras som förbrukare.

65

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge

' Lagen omtryckt 1984z993. 3 Senaste lydelse 1989: lO-29.

Den som i verksamhet som i sin helhet medför skattskyldighet enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt i större omfattning återförsäljcr eller förbrukar bensin eller håller bensin i lager. kan registreras hos riksskatte- verket som återförsäljare eller för- brukare av bensin.

Skatt på bensin skall återbetalas om förvärvet gjorts av

• Sida 60
•  Original

Nuvarande lydelse

återbetalning av skott på bensin som förvärvas av utländsk beskickning eller diplomatisk företrädare vid så- dan beskickning eller av lönat konsu- lat eller lönad konsul eller av interna- tionell organisation eller personer knutna till organisationen.

Föreslagen lydelse

[. utländsk beskickning eller lö"- nat konsulat i Sverige eller sådan in- ternationell organisation, som avses i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall,

2. diplomatisk förträdare vid ut- ländsk beskickning i Sverige och lö- nad konsul vid utländskt konsulat i Sverige. '

Återbetalning skall även ske för skatt på bensin om förvärvet gjorts av medlemsstats ombud vid internatio- nell organisation med säte i Sverige och personal hos sådan organisation, om Sverige har träffat överenskom- melse med annan stat eller med mel- lanfolklig organisation om detta.

Riksskatteverket prövar frågor om återbetalning av skatt. Riksskattever- kets beslut får överklagas hos kam- marrätten.

75

] mom.-I l deklaration får avdrag göras för skatt på bensin, som har a) förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse och för

vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

b) ätertagits i samband med återgång av köp, c) förbrukats eller sålts för förbrukning för framdrivande av tåg eller andra

järnvägsftndo n ,

d) förbrukats eller sålts för för- brukning, i samband med fabriks- mässig tillverkning av motorer, för avprovning av motorer i provbädd eller annan sådan anordning utan att transportnm'lel därvid framförs.

e) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur Sverige eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där.

f) sålts med förlust för den skatt- skyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från kö- pare.

g) förbrukats eller sålts för för- brukning vid produktion av skatte- pliktig elektrisk kraft.

Avdrag enligt första stycketf) får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten vi- sas utgöra av varans försäljningspris.

3 Senaste lydelse [987509

(1) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ut Sverige eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där, .

e) sålts med förlust för den skatt- skyldige. i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från kö- pare,

f) förbrukats eller sålts för för- brukning vid produktion av skatte- pliktig elektrisk kraft.

Avdrag enligt första stycket e) får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten vi- sas utgöra av varans försäljningspris.

Prop. 1989/901111

• Sida 61
•  Original

Nu varande lydelse

Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på de varor som betalningen avser.

2 mom. Regeringen eller den myn- dighet regeringen bestämmer äger om särskilda skäl föreligga medgiva att bensin må inköpas av annan än registrerad utan skatt mot försäkran till den skattskyldige angående bensi- nens användning.

Föreslagen lydelse

Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på de varor som betalningen avser.

2 mom. Annan än den som är regi- strerad får köpa in bensin utan skatt mot avgivande av en försäkran till le- verantören att bensinen skall använ- das för ett sådant ändamål som avses i 1 mom. första stycket c) eller f).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. utom såvitt avser 4 5 som trä- der i kraft den 1 juli 1990. Riksskatteverket skall avregistrera den som är registrerad den 1 juli 1990 och som då inte uppfyller de i 4? angivna förut-

sättningarna för registrering.

• Sida 62
•  Original

11. Förslag till Lag om ändring i lagen (1988: 1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik

Härigenom föreskrivs att 6 — 8 #5 lagen (1988: 1567) om miljöskatt på inri- kes flygtrafik skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

6.5 beräknas i Miljöskatten skall beräknas i

Nuvarande lydelse

Miljöskatten skall första hand med ledning av luftfarts- verkets uppgifter om utsläpp av kol- väten och kväveoxider från den ak- tuella flygplanstypen under en ge- nomsnittligt beräknad flygsträeka.

Skatten skall tas ut för varje flyg- ning med 30 kronor om den enligt första stycket beräknade utsläpps- mänga'en kolväten och kväveoxider uppgår till högst 5 kilogram. Om ut- släppen är större, tas skatt ut med yt- terligare 60 kronor för varje påbörjat helt femml kilogram däröver.

Finns inte tillförlitliga uppgifter som avses i 6 & första stycket för flyg- planstypen i fråga. beräknas miljö- skatten för den aktuella flygningen med ledning av flygplanets högsta tillåtna startvikt enligt dess luftvär- dighetsbevis.

Skatten skall i sådant fall tas ut för varje flygning med 30 kronor om den högsta tillåtna startvikten upp- går till högst 10 000 kilogram. Om den högsta tillåtna startvikten är större. tas skatt ut med ytterligare 120 kronor för varje påbörjat helt femtusental kilogram till och med högst 35 000 kilogram och med ytter- ligare 60 kronor för varje påbörjat helt femtusental kilogram däröver.

Sker en flygning med olika flyg- planstyper och kan skatten därför beräknas med ledning av flera skatte- satser. skall den högsta skattesatsen tillämpas.

första hand med ledning av luftfarts- verkets uppgifter om bränsleför- brukning och utsläpp av kolväten och kväveoxider från den aktuella flygplanstypen under en genomsnitt- ligt beräknad flygsträcka.

Skatten skall tas ut för varje flyg- ning med 79 öre per kilogram förbru- kat flygbränsle och med 12 kronor per kilogram utsläppta kolväten och kväveoxider.

Finns inte tillförlitliga uppgifter som avses i 6 5 första stycket om ut- släpp av kolväten och kväveoxider för flygplanstypen i fråga, beräknas miljöskatten för den aktuella flyg- ningen såvitt gäller dessa utsläpp med ledning av flygplanets högsta tillåtna startvikt enligt dess luftvär- dighetsbevis.

Skatten för dessa utsläpp skall i så- dant fall tas ut för varje flygning med 30 kronor om den högsta tillåtna startvikten uppgår till högst 10 000 kilogram. Om den högsta tillåtna startvikten är större. tas skatt utmed ytterligare 120 kronor för varje på- börjat helt femtusental kilogram till och med högst 35 000 kilogram och med ytterligare 60 kronor för varje påbörjat helt femtusental kilogram däröver.

Sker en flygning med olika flyg- planstyper och kan skatten därför beräknas till olika belopp, skall den beräkning som ger det högsta belop- pet tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Prop-. 1989/901111

• Sida 63
•  Original

12. Förslag till Lag om svavelskatt

Härigenom föreskrivs följande.

15 Skatt skall betalas till staten enligt denna lag för svavelinnehålleti

1. kolbränsle (ur tulltaxenr 27.01. 27.02 eller 27.04 tulltaxelagen 1987:1068), -

2. torvbränsle (ur tulltaxenr 27.03 tulltaxelagen),

3. motorbrännolja och eldningsolja (ur tulltaxenr 27.10 tulltaxelagen).

25 För kolbränsle och torvbränsle tas svavelskatt ut med 30 kronor per kilog- ram svavel i bränslet. För motorbrännolja och eldningsolja tas svavelskatt ut med 27 kronor per kubikmeter olja för varje tiondels viktprocent svavel i sådan olja. Svavel- skatt tas inte ut om oljans svavelinnehäll är högst 0.1 viktprocent. Vid be- stämning av skatten på grund av svavelinnehället. mätt som viktprocent sva- vel i oljan. skall avrundning göras uppåt till närmaste tiondels viktprocent. Svavelhalten vid tidpunkten för skattskyldighetens inträde skall ligga till grund för beräkningen av skatten.

35 Bestämmelserna i 69' första stycket 1—3. 7 &. 85 första stycket 1. 2 och 4 samt andra stycket. 1055 andra stycket. 32 och 33 åå lagen (1957:262) om all- män energiskatt tillämpas i fråga om svavelskatt. Hänvisningarna i 6,5 första stycket 3 lagen om allmän energiskatt till 24 respektive 265 i den lagen skall härvid i stället avse 4 respektive Slå i denna lag.

I fråga om torvbränsle är den som tar upp torven att anse som producent.

45. I deklaration får avdrag göras för skatt på svavel i bränsle som

1. i beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse.

2. återtagits i samband med återgång av köp,

3. förbrukats eller försålts för förbrukning i luftfartyg eller i fartyg, när luftfartyget eller fartyget inte används för fritidsändamäl eller annat privat ändamål.

4. av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där.

5. förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än ener- gialstring.

6. förbrukats för framställning av bensin eller sådant bränsle som anges i 1 S' 3.

7. försålts med förlust för den skattskyldige. i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare.

Avdrag får. i den mån avdrag inte har gjorts enligt första stycket 5, även göras för skatt på svavel i bränsle som har förbrukats eller försålts för för- brukning i metallurgiska processer eller processer för framställning av varor av andra mineraliska ämnen än metaller, vari även skall anses ingå den gas- och värmeproduktion som sker till följd av sådana processer, eller i sodapan- nor eller lutpannor.

Avdrag enligt första stycket 7 får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris. Har så- dant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åter läm- nas för skatten på det bränsle som betalningen avser.

• Sida 64
•  Original

Så Annan än den som är registrerad får köpa in bränsle utan skatt eller med Prop. 1989/90:111 nedsatt skatt mot avgivande av en försäkran till leverantören att bränslet skall användas för ett sådant ändamål som avses i 4 & första stycket 3 eller 5 eller andra stycket.

65 Har svavelskatt tagits ut och har den skattskyldige begränsat utsläpp av svavel genom reningsåtgärd eller genom bindning i någon produkt eller i aska i samband med förbrukning av det skattepliktiga bränslet medger riks- skatteverket efter ansökan av den skattskyldige återbetalning med 30 kronor per kilogram svavel som utsläppet har minskat med. Har begränsningen av utsläpp gjorts av någon som inte är skattskyldig medger riksskatteverket efter ansökan av denne kompensation för den sva- velskatt som belastar bränslet med 30 kronor per kilogram som utsläppet har minskat med.

75 Ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 65 görs skriftligen hos riksskatteverket. Den skall omfatta en period om ett kalenderkvartal och ges in till riksskatteverket inom ett år efter kvartalets utgång. Återbetalning eller kompensation medges inte för belopp som understiger 1000 kronor för ett kalenderkvartal.

85 Har återbetalning eller kompensation för svavelskatt skett med för högt belopp på grund av oriktig uppgift, som sökanden lämnat, eller på grund av felräkning. misskrivning eller annat uppenbart förbiseende. är mottagaren skyldig att till statsverket återbetala vad han sålunda oriktigt erhållit. Beslut härom meddelas av riksskatteverket. Åtgärd för att ta ut oriktigt erhållet återbetalnings- eller kompensations- belopp får inte vidtas senare än fem år efter utgången av det kalenderår un- der vilket beloppet erhållits.

99 Beslut enligt 6 eller 8 & överklagas hos kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

• Sida 65
•  Original

13 Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att 1 kap. lä lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

]?

Denna lag gäller för skatter o'ch avgifter som tas ut enligt

1. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt. lagen (1961:372) om bensinskatt. lagen (1961:394) om tobaksskatt, lagen (1972:266') om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen ( 1973z37) om avgift på vissa dryckesförpackningar. lagen (1973: 1216) om särskild skatt för 01- jeprodukter och kol, bilskrotnings- 1agen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfor- don. 1agen (1978:144) om skatt på vissa resor. lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1.982: 1200) om skatt på videoband— spelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983: 1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper. lagen (1983:11(14) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk. lagen (1984:351) om totalisator- skatt. lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar. lagen (1984:405) om stämpelskatt på ak- tier. lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik,

1. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt. lagen (1961:394) om tobaksskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. lagen (1972:820) om skatt på spel. lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar. lagen (1973: 1216) om särskild skatt för 01- jeprodukter och kol. bilskrotnings- 1agen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfor- don. lagen (1978:144) om skatt på vissa resor. lagen (_1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:12(.)()) om skatt på videoband- spelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft. lagen (1983: 1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisator- skatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar. lagen (1984:405') om stämpelskatt på ak- tier, lagen (1984:41()) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1988: 1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik. lagen (1990:000) om kol- dioxidskatt. lagen ( [ 990.000) om svavelskatt,

2. lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område. lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område, lagen (1984:409) om avgift

på gödselmedel.

' Senaste lydelse 19881570.

5 Riksdagen l989t'9l). ] saml. Nr I 1 ]

• Sida 66
•  Original

1 lar i författning som anges i första stycket eller i författning som utfärdats med stöd av sådan författning lämnats bestämmelse som avviker från denna lag gäller dock den bestämmelsen.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1991.

• Sida 67
•  Original

14. Förslag till Lag om ändring i skattebrottslagen (1971269)

Härigenom föreskrivs att 1 & skattebrottslagen (1971 :69) skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

1 ål

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rät- tigheter. lagen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar. kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1933:395) om ersättningsskatt, la- gen ( 19411416) om arvsskatt och gävoskatt. lagen (1946:324) om skogsvårds- avgift, lagen (I947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. lagen (1958:295) om sjömansskatt, lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt, lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt, lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1.986:1225) om tillfällig förmö- genhetsskatt för livförsäkringsbolag. understt'idsföreningar och pensionsstif- tclser. lagen ( 1989:346) om särskild vinstskatt. lagen (1989:471) om investe- ringsavgift för vissa byggnadsarbeten.

Nuvarande lydelse

2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (19412251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt. lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stäm- pelskattelagen (l964:308). lagen (1968:430) om mervärdeskatt. lagen (_1972:266) om skatt på annonser och reklam. lagen (1972:820) om skatt på spel. lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar. vägtra- fikskattelagen (1973z601). lagen (1973:1216) om särskild skatt för ol- jeprodukter och kol, bilskrotnings- lagen (1975:343). lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket. la- gen (1977:306) om dryckesskatt. la- gen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon. lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassett- band. lagen (1982: 1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982zl201) om skatt på viss elek- trisk kraft. lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värde— papper. lagen (1983:1104) om sär- skild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk. lagen (19842351) om

' Senaste lydelse 19897472.

2. lagen (1928:376) om skatt på "lotterivinster. lagen (1941:251) om

särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt. stäm- pelskattelagen (1964z308), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972320) om skatt på spel. lagen ( 1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar. vägtra- fikskattelagen (1973:601), lagen (1973: 1216) om särskild skatt för ol- jeprodukter och kol. bilskrotnings- lagen (1975:343). lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket. la- gen (1977z306) om dryckesskatt, la- gen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon. lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691 ) om skatt på vissa kassett- band, lagen (1982: 1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:l2()1) om skatt på viss elek- trisk kraft. lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värde- papper. lagen (1983:1104) om sär- skild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk. lagen (1951-4351) om

Prop. 1989/9():111

• Sida 68
•  Original

Nu varande lydelse

totalisatorskatt. lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpack- ningar, lagen (1984:404) om stäm- pelskatt vid inskrivningsmyndighe- ter, lagen (1984z405) om stämpel- skatt på aktier. lagen (1984z409) om avgift på gödselmedel. lagen (1984:410) om avgift på bekämp- ningsmedel, lagen (1984:852) om la- gerskatt på viss bensin. vägtrafiks- kattelagen (19881327), lagen (1988z328) om vägtrafikskatt på ut- ländska fordon. lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik,

Föreslagen lydelse

totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpack- ningar, lagen (1984:404) om stäm- pelskatt vid inskrivningsmyndighe- ter, lagen (1984z405) om stämpel- skatt på aktier, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel. lagen (1984:410) om avgift på bekämp- ningsmedel, lagen (1984:852) om la- gerskatt på viss bensin, vägtrafik- skattelagen (1988z327). lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på ut- ländska fordon, lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik, lagen ( ] 990.000) om koldioxidskatt, lagen ( I 990.000) om svavelskatt,

3. lagen (1981:691) om socialavgifter. Lagen gäller även preliminär skatt. kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (19531272).

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift, skattetillägg

eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

• Sida 69
•  Original

15. Förslag till Lag om ändring i lagen (1971 :'1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.

Härigenom föreskrivs att ls' lagen (197111072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 ä'

l—"örmånsrätt enligt 11 & förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran pa

1. skatt och avgift, som anges i 1 & första stycket uppbördslagen (1953z27'2). samt skatt enligt lagen (1908: 128) om bevillningsavgiftcr för sär— skilda förmåner och rättigheter. lagen (1958:295) om sjömansskatt, ku- p(mgskattelagen (1970:624), lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt och la- gen (1986: 1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag. un-

derstödsföreningar och pensionsstiftelser. 2. skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. skatt eller avgift enligt lagen (1928:376) om skatt på lotterivins- ter. lagen (H)—11:25] ) om särskild va- ruskatt. lagen (1957:262) om allmän energiskatt. lagen (1961:372) om bensinskatt. lagen ( 1961 :394) om to- baksskatt. stämpelskattelagen (1964:308). lagen (19721266) om skatt på annonser och reklam. lagen (1972-1820) om skatt på spel. lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckes- förpackningar. lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol. bilskrotningslagen (1975:343). lagen (1977:306) om dryckesskatt. lagen (1978269) om försäljningsskatt -på motorfordon. lagen (19785144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband. lagen (1982: 1200) om skatt på videobandspelare. lagen (1982:1201) om skatt på viss elek- trisk kraft, lå'gen (198321053) om skatt på omsättning av vissa värde- papper. lagen (1983:1104) om sär- skild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpack- ningar. lagen (l984:404) om stäm- pelskatt vid inskrivningsmyndighe- ter. lagen (1984:405) om stämpel-

' Senaste lydelse 1988:1569.

3. skatt eller avgift enligt lagen (1928:376) om skatt på lotterivins- ter. lagen (1941:251) om särskild va- ruskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt. lagen (1961:372) om bensinskatt. lagen (1961:394) om to- baksskatt, stämpelskattelagen (1964z308). lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (l972:820) om skatt på spel. lagen ( 1973:37) om avgift på vissa dryckes- förpackningar. lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343). lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (l978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (l978zl44) om skatt på vissa resor, lagen (19822691) om skatt på vissa kassettband. lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elek- trisk kraft. lagen (1983:1()53) om skatt på omsättning av vissa värde- papper. lagen (1983:1104) om sär- skild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk. lagen (1984:351) om totalisatorskatt. lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpack- ningar. lagen (1984:404) om stäm- pelskatt vid inskrivningsmyndighe- ter. lagen (1984z405) om stämpel-

• Sida 70
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skatt på aktier. lagen (1984:410) om ' skatt på aktier, lagen (1984r410) om

avgift på bekämpningsmedel. lagen avgift på bekämpningsmedel, lagen

(1984:852) om lagerskatt på vissa (l984:852) om lagerskatt på viss bensin, lagen (1988: 1567) om miljö- bensin, lagen (1988:1567) om miljö- skatt på inrikes flygtrafik, skatt på inrikes flygtrafik. lagen (1990:000) om koldioxidskatt, lagen ( I 990.'()00) ()rn svavelskatt,

4. skatt enligt vägtrafikskattelagen ("1973:6'01), lagen (1976:339) om salu- vagnsskatt. vägtrafikskattelagen (1988327). lagen (1924—9328) om vägtrafik- skatt på utländska fordon.

5. tull, särskild avgift enligt 39 åtullagen (1973:670) och avgift enligt lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk.

6. avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område. lagen (1974:266) om prisreglering på fiskets område och lagen (1984:409) om"

avgift på gödselmedel,

7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (l984:668) om upphörd av socialavgifter från arbetsgivare.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid för- summelse att redovisa eller betala fordringar och ej heller skatte- eller av- giftstillägg och förseningszwgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

• Sida 71
•  Original

16. Förslag till Lag om upphävande av 1agcn(1941:251) om särskild varuskatt '

Härigenom föreskrivs att lagen (1941:251) om särskild varuskattI skall upphöra att gälla vid utgången av år 1992.

Lagen tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till ti- den före den 1 januari 1993.

' Lage-n omtryckt 1984:153.

• Sida 72
•  Original

17. Förslag-till Lag om upphävande av lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol

Härigenom föreskrivs att lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljepro- dukter och kol' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1990.

Lagen tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till'ti- den före den 1 januari 1991.

' Lagen omtryckt 19861502.

Prop. l989/90:111

• Sida 73
•  Original

18. Förslag till Lag om upphävande av lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk

Härigenom föreskrivs att lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk skall upphöra att gälla vid utgången av år 1992.

Lagen tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till ti- den före den 1 januari 1993.

Prop. 1989/902111

• Sida 74
•  Original

"19 Förslag till Lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt Härigenom föreskrivs att 1, 4. 8. 9. 11 och 13%" lagen (1977:306) om dryckesskatt' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

115

Skatt (dryckesskatt) erlägges till staten enligt denna lag vid omsätt- ning inom landet och vid införsel av spritdrycker. vin samt malt- och läskedrycker.

Föreslagen lydelse

Skatt (dryckesskatt) betalas till staten enligt denna lag vid omsätt- ning inom landet och vid införsel av spritdrycker, vin och maltdrycker.

Beteckning i denna lag har samma betydelse som i lagen (l977:292) om tillverkning av drycker. m.m.

4..

Skattskyldig är

1. i fråga om spritdrycker och vin. det i lagen (1977:293) om handel med

drycker angivna partihandelsbolaget.

2. i fråga om malt- och läske- drycker. den som inom landet yrkes- mässigt tillverkar skattepliktiga drycker.

2. i fråga om maltdrycker, den som inom landet yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga drycker.

Skattskyldig är vidare den som blivit registrerad som skattskyldig importör enligt 8 %.

Skattskyldighet jöreligger dock ej för sådan tillverkning av dryck för omedelbar konsumtion som sker på serveringsställe i särskild automat (post/nixautomal eller liknande).

Den som yrkesmässigt för in skat- tepliktig mall- eller läskedryck till landet för försäljning till återförsäl- jare, kan om verksamheten är av större omfattning eller annars om det finns särskilda skäl registreras hos riksskatteverket.

Den som yrkesmässigt för in skat- tepliktig rnaltdryck till landet för för- säljning till återförsäljare, kan om verksamheten är av större omfatt— ning eller annars om det finns sär- skilda skål registreras hos riksskatte- verket.

Skattskyldighet för partihandelsbolaget inträder när spritdrycker och vin levereras till det i lagen (1977:293) om handel med drycker angivna detalj-

handelsbolagct.

Skattskyldighet för tillverkare och registrerad importör vid omsättning av malt- och läskedrycker inträder när skattepliktig dryck levereras till köpare eller tages i anspråk för annat ändamål än försäljning eller, vid av- registrering, finnes i lager.

' Lagen omtryckt 1984:158.

Skattskyldighet för tillverkare och registrerad importör vid omsättning av maltdrycker inträder när skatte— pliktig dryck levereras till köpare el- ler tas i anspråk för annat ändamål än försäljning eller. vid avregistre- ring.finns i lager.

Prop. '1989/90:111

• Sida 75
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ll'ä2

Skatten på malt- och läskedrycker utgår per liter med 2 kronor 70 öre för öl. 11 kronor 25 öre för starköl. 40 öre för kolsyrad läskedryck, 20 öre för annan läskedryck.

Skatten på maltdrycker utgår per liter med

2 kronor 70 öre för öl. 11 kronor 25 öre för starköl.

13 %*

I deklaration för skatt på malt- och läskedrycker får särskilt för varje varuslag avdrag göras för skatt på drycker. som

I deklaration för skatt på malt- drycker får särskilt för varje varuslag avdrag göras för skatt på drycker, som

1 . har utförts ur landet eller har förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där eller har lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av provrant eller. såvitt avser starköl, har levererats för försäljning i export-

butik.

2. har förvärvats för återförsäljning och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

3. har tagits i anspråk för prov- ning.

4.har återtagits i samband med återgång av köp,

5. har försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förusten hänför sig till bristande betalning från köpare.

Avdrag enligt första stycket 5 får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten vi- sas utgöra av varans försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning, skall redovisning åter lämnas för skatten på de drycker betalningen avser.

3. har återtagits i samband med "återgång av köp,

4.lhar försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare.

Avdrag enligt första stycket 4 får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten vi— sas utgöra av varans försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning, skall redovisning åter lämnas för skatten på de drycker betalningen avser.

[ deklaration för skatt på spritdryckeroch vin får avdrag göras för skatt på drycker som har ätertagits i samband med återgång av köp.

Denna lag träderi kraft den 1januari 1991. De upphävda bestämmelserna utom 13.5 3 tillämpas dock. såvitt avser läskedrycker, till utgången av år 1992.

3 Med nuvarande lydelse avses lydelse enligt proposition 1989/9011 14. 3 Senaste lydelse 19841925.

• Sida 76
•  Original

20 Förslag till Lag om ändring i lagen (1961:394) om tobakSskatt Härigenom föreskrivs att 7 & lagen (1961 1394) om tobaksskattl skall ha föl- jande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 452 [ deklaration får avdrag göras för skatt på vara. som a) förvärvats för återförsäljning och för vilken skattskyldighet tidigare in- trätt.

b) återtagits i samband med återgång av köp.

c) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där.

(1) lagts upp på tullager som inrättats för förvaring'av proviant. eller utförts ur riket såsom proviant på fartyg eller luftfartyg eller levererats för försälj- ning i exportbutik.

e) tillhandahållits för framställ- ning av enligt denna lag icke skatte- pliktiga varor eller för vetenskapligt. medicinskt eller likartat ändamål.

]) tagits i anspråk för provning,

g) försålts med förlust för den skattskyldige. i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köparen.

Avdrag enligt första stycket g) får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten vi- sas utgöra av varans försäljningspris. l lar sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på de varor som betalningen avser.

e) tillhandahållits för. framställ- ning av enligt denna lag icke skatte- pliktiga varor.

f) försålts med förIUSt för den skattskyldige. i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köparen.

Avdrag enligt första stycketf) får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten vi-

sas utgöra av varans försäljningspris. _ Har sådant avdrag gjorts "och inflyter

därefter betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på de varor som betalningen avser.

Denna lag träder i kraft den 1januari 1991.. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till' tiden före ikraftträ- dandet.

' Lagen omtryckt 1984:155. * Senaste lydelse 1984c924.

Prop. .1989/90:111

• Sida 77
•  Original

21. Förslag till Lag om upphävande av lagen (1982: 1200) om skatt på videobandspelare

Härigenom föreskrivs "att lagen (198221200) om skatt på videobandspelarel skall upphöra att gälla vid utgången av år 1992.

Lagen tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför Sig till ti- den före den 1 januari 1993.

]Lagen omtryckt 1984:162.

• Sida 78
•  Original

_2 Förslag till Lag om upphävande av lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband

Härigenom föreskrivs att lagen (1982. 691) om skatt på vissa kassettbandl skall upphöra att gälla vid utgången av år 1992.

Lagen tillämpas fortfarande ! fraga om förhållanden som hänför sig till ti- den före den 1 januari 1993.

' Lagen omtryckt 1984: 161.

• Sida 79
•  Original

23. Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid

inskrivningsmyndigheter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:404) om stämpelskatt vid in-

skrivningsmyndighcter

dels att 15—20 ss skall upphöra att gälla. dels att rubrikerna närmast före 15—185å skall utgå. dels att 1. 25. 27 och 36 ss skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

15

Stämpelskatt skall erläggas till sta- ten enligt denna lag för förvärv av fast egendom, tomträtter och skepp samt vid beviljande av inteckningar.

Föreslagen lydelse

Stämpelskatt skall erläggas till sta- ten enligt denna lag för förvärv av fast egendom och tomträtter samt vid beviljande av inteckningar.

25%?

Skattskyldighet inträder i fall som avses i

a) 4 .5. när ansökan om inskrivning beviljas.

b) 15 55. när ansökan om inskriv- ning beviljas eller, i fall då skepp ge- nom förvärv upphör art vara svenskt. när avregistrering sker,

c) 21 å. när inteckning beviljas el- ler när inteckning förs över från skeppsbyggnadsregistret till skepps- registret.

b) 21 5. när inteckning beviljas el- ler när inteckning förs över från skeppsbyggnadsregistret till skepps- registret.

275

Skattskyldig är i fråga om skatt for a) förvärv av fast egendom. tomt- rätt eller skepp, bådaparterna.

Skattskyldig är i fråga om skatt för

a) förvärv av fast egendom eller tomträtt. båda parterna,

b) inteckning. den som har ansökt om inteckning eller. när inteckning söks på grund av medgivande. den som medgett att inteckning fått ske. När flera svarar för skattens betalning är de solidariskt ansvariga.

36å

Har efter det att ett beslut medde- lats om fastställande av skatt

a) lagfart. inskrivning av tomträtt eller av förvärv av skepp eller inteck- ning undanröjts genom dom eller beslut som vunnit laga kraft.

b) inskrivning av förvärv av skepp avförts enligt I 4 & tredje stycket sjöla- gen (189135 5. I).

har den skattskyldige rätt att få återvinning av skatten.

Har efter det att ett beslut medde- lats om fastställande av skatt. lag- fart. inskrivning av tomträtt eller in- teckning undanröjts genom dom el- ler beslut som vunnit laga kraft, har den skattskyldige rätt att få återvin- ning av skatten.

Detsamma gäller om erlagd skatt inte har kunnat avräknas helt i fall som avses i 7 &.

• Sida 80
•  Original

Beslut om återvinning medför befrielse från skyldighet att betala fastställd Prop. 1989/90: 1 11 skatt, eller rätt att återfå skatt som har betalats.

Denna lag träder i kraft den" 1januari 1993. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträ- dandet.

• Sida 81
•  Original

24. Förslag till Lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1053) om skatt på omsatt- ning av vissa värdepapper' att 8 5 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 53

I fall som avses i 1 & första stycket I fall som avses i 1 5 första stycket a) utgör skatten en procent av över- a) utgör skatten fem promille av låtelsesumman (vederlaget). överlåtelsesumman (vederlaget).

I fall som avsesi 1 % första stycket I fall som avsesi 15 första stycket b) utgör skatten två procent av ve- b) utgör skatten en procentav veder- derlaget för optionen. laget för optionen.

1 fall som avses i 1 % första stycket c) utgör skatten 0,15 procent av vederla- get.

I fall som avses i 1 % första stycket (1) tas skatten ut enligt de grunder som tillämpas för motsvarande svenska värdepapper.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1991 och tillämpas på värdepappers- handel där avslut sker efter ikraftträdandet.

lLagen omtryckt 1988:781. 3 Med nuvarande lydelse avses lydelse enligt proposition 1989/901114.

6 Riksdagen I 989/90. I saml. Nr ] I I

• Sida 82
•  Original

Finansdepartementet Prop. 19s9/9o; 1 11 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 mars 1990

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Hjelm- Wallén. S. Andersson. Göransson. Dahl, R. Carlsson. Hellström. Johans- son. G. Andersson. Lönnqvist. Thalén. Wallström. Lööw. Persson. Molin. Sahlin. Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Proposition om reformerad mervärdeskatt m.m.

1. Inledning

1.1. Reformarbetet

I fyra utredningsbetänkanden redovisades sommaren 1989 förslag till en ge- nomgripande skattereform. Betänkandena Reformerad inkomstbeskattning (SOU 198933) från inkomstskatteutredningen. RINK. Reformerad före- tagsbeskattning (SOU 198934) från utredningen om reformerad företagsbe- skattning. URF. Reformerad mervärdeskatt m.m. (SOU 1989:35) från kom- mittén för indirekta skatter. KIS. och Intlationskorrigerad inkomstbeskatt- ning (SOU 1989:36) från utredningen om inflationskorrigerad inkomstbe- skattning. lBU. utgör tillsammans med remissynpunkterna på betänkan- dena underlag för ställningstaganden om deti framtida utformningen av in- komstbeskattningen, beskattningen av företag och den indirekta beskatt- ningen.

Riksdagen har på grundval av prop. 1989/90:50 om inkomstskatten för år 1990. m.m. fattat beslut om genomförande av ett första steg i skattereformen redan 1990. Beslutet innebär bl.a. att ca en tredjedel av de inkomstskatte- sänkningar som reformen innefattar genomförs redan 1990, och att denna sänkning av den statliga inkomstskatten finansieras med bl.a. ett ökat uttag av indirekta skatter. Jag återkommer i det följande till en närmare redogö- relse för de delar av KIS förslag som omfattas av beslutet och som genomförs under 1990.

Jag kommer i det följande att på grundval av KIS betänkande lämna för- slag om genomförande av återstående delar av skattereformen såvitt avser de indirekta skatterna. När det gäller inkomstskatten och beskattningen av företag lämnar jag mina förslag särskilt.

Jag kommer också i det följande att ta upp vissa av de förslag som miljöav- giftsutredningen. MIA. lämnat i betänkandena (SOU 1989:21 ) Sätt värde på miljön!. Miljöavgifter på svavel och klor och (SOU 1989:83) Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Energi och trafik. De förslag från utredningen som jag ämnar behandla avser koldioxidskatt. svavelskatt och en differentie- 82

• Sida 83
•  Original

rad energiskatt pä eldningsolja och motorbrännolja. MIA:s förslag i övrigt behandlas i annat sammanhang. Jag kommer också att behandla delbetän- kandet (SOU 1989:82) Nedsättning av allmän energiskatt som lämnats av utredningen om konkurrensvillkoren för elintensiv industri (EL 90).

De nämnda betänkandena har remissbehandlats. En förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig över resp. betänkande bör fogas som bi- laga I till protokollet. Sammanställningar över remissyttrandena har upprät- tats och finns tillgängliga i lagstiftningsärendet: SOU 198935. finansdcpar- tementet dnr 3449/89. SOU 1989:21. miljö- och energidepartementet dnr 1173/89,SOU 1989z83. miljö- och energidepartemcntet dnr 3177/89. SOU 1989:82. miljö— och energidepartementet dnr 3192/89.

1.2. En reformerad indirekt beskattning

Det förslag som har lagts fram av KlS innebär en översyn av i princip hela den indirekta beskattningen. således säväl mervärdeskatten som de olika punktskatterna. Förslaget innebäri huvudsak att de materiella beskattnings— reglerna ändras så att skattebasen blir mer enhetlig. När det gäller mervärde- skatten medför detta att beskattningsomrädet utvidgas väsentligt. På punktskatteområdet har i stället önskemålen om en mer enhetlig indirekt beskattning bl.a. föranlett förslag om att avskaffa vissa punktskatter. Totalt sett innebär f("irslagen ändå att den indirekta beskattningen får en ökad stats- finansiell betydelse. vilket är väsentligt mot bakgrund av nödvändigheten att finansiera de förslag till reformering av inkomst- och företagsbeskattningen som jag behandlat tidigare i dag.

Det är första gängen på lång tid som den indirekta beskattningens omfatt- ning på detta sätt setts över. En sådan reformering av den indirekta beskatt- ningen är enligt min mening angelägen. De nuvarande skattebaserna är oen- hetliga och splittrade. Samtidigt som mervärdeskatten endast omfattar ca två tredjedelar av den totala konsumtionen av varor och tjänster. tas komplette- rande skatteintäkter in genom en rad punktskatter. ofta på mycket snäva konsumtionsomräden. Skälet till denna splittring är i stor utsträckning histo- risk. Mervärdeskatten utgör således en efterföljare till den tidigare allmänna varuskatten. medan punktskatterna tillkommit vid olika tillfällen och ofta för att lösa tillfälliga finansieringsbehov.

Mer enhetliga och förenklade skattebaser för de indirekta skatterna är en viktig del av den skattereform som nu bör genomföras. Därigenom förbätt- ras möjligheten till överblick över skattereglerna samtidigt som dessa blir lättare att tillämpa både för de skattskyldiga och för myndigheterna. Mer enhetliga skattebaser är också av väsentligt intresse för att åstadkomma en mer konsumtionsneutral indirekt beskattning. Därigenom minskas riskerna för att de indirekta skatterna medför ur samhällsekonomisk synpunkt nega- tiva snedvridningseffekter.

Ett väsentligt skäl för en översyn av skattebaserna för de indirekta skat- terna är ocksä den internationella utvecklingen. Mervärdeskatt förekommer numera i de flesta industriländer. bl.a. i hela EG-området. Vanligen är skat- tebasen vidare och mer enhetlig än i Sverige. lnom EG har. i första hand genom det sjätte mervärdeskattedirektivet. en grund_lagts för en helt enhet-

• Sida 84
•  Original

lig och vid skattebas. På punktskatteområdet är tendensen internationellt att slopa mindre betydelsefulla punktskatter. bl.a. för att minska komp- likationerna vid gränshandel och gränsöverskridande trafik. Inom EG disku- teras för närvarande förslag till sådana ändringar. Med tanke på Sveriges be- roende av omvärlden. och särskilt då utvecklingen inom EG-området. är det av väsentlig betydelse att möjligheterna till harmonisering av de indirekta skatterna tas till vara. De förslag som KIS lämnat innebär en betydande har- monisering med konsumtionsbeskattningen i vår omvärld.

Som jag tidigare nämnt har som ett första steg i skatteomläggningen riks- dagen beslutat Om Vissa ändringar av den indirekta beskattningen redan un- der 1990 (prop. 1989/90:50. SkUlO. rskr. 95. SFS 1989:1027—1031).Ändring- arna innebär bl.a. att mervärdeskatten från den 1 januari 1990 utvidgats till att omfatta tillhandahållande av vatten samt tjänster avseende avloppsre- ning och sophämtning. De särskilda reduceringsreglerna för serverings— och hotelltjänster slopades samtidigt. Energiområdet. med undantag för flygfo- togen och flygbensin. skattebelades den 1 mars 1990. Fjärrvärme mervärde- skattebeläggs den 1 januari 1991. En generell sänkning av punktskatten på elkraft genomfördes den 1 mars 1990. Bensinskatten höjdes den 1 januari 1990 med 34 resp. 38 öre per liter för oblyad resp. blyad bensin.

På mervärdeskatteområdct kommer jag i det följande att lägga fram för- slag om en breddad skattebas och en enhetlig skattenivå. Jag tar vidare upp de förslag KIS lämnat om en anpassning av lagen (1968:430) om mervärde- skatt, ML. till de krav som numera uppställs av regeringsformen. KIS hari övrigt inte gjort någon lagteknisk genomgång av ML. De många ändringar som gjorts i lagstiftningen under senare är. och inte minst de förslag om bas- breddningar som jag nu lägger fram. nödvändiggör. vilket också framhållits av lagrådet. emellertid en fullständig genomgång och omarbetning av ML i tekniskt och systematiskt hänseende. Regeringen har därför tillkallat en sär- skild utredningsman (dir 1990: 1) för att göra en sådan översyn. Detta utred- ningsuppdrag skall enligt direktiven redovisas före utgången av år 1991.

KIS har i enlighet med direktiven även behandlat frågan om införande av en högre skattesats för kapitalvaror och en lägre skattesats för vissa andra varor såsom t.ex. livsmedelf KIS har därvid funnit att det ur administrativ synpunkt bästa mervärdeskattesystemet uppnås om endast en skattesats till- lämpas. Jag delar denna uppfattning. KIS har låtit utföra en undersökning av de fördelningspolitiska effekterna av en lägre mervärdeskatt på livsmedel. Resultatet av denna undersökning ger vid handen att en differentiering av mervärdeskatten inte är ett effektivt fördelningspolitiskt instrument. KIS har inte heller ansett att harmoniseringsträvandena gentemot EG ger skäl att nu införa lägre mervärdeskattesatser på vissa varor och tjänster. bl.a. ef- tersom det ännu är osäkert vilka bestämmelser som EG-länderna kommer att kunna enas om avseende skattesatsernas storlek och vilka varor och tjänster som eventuellt skall beskattas med en lägre skattesats. Jag delar också denna bedömning och jag föreslår därför att det även i fortsättningen endast skall finnas en skattesats i ML. '

Jag kommer i det följande att ta upp KIS förslag till ändringar vad gäller punktskatterna på energiområdet. I samband därmed tar jag som jag tidi-

• Sida 85
•  Original

gare nämnt tipp vissa förslag om miljörelaterade skatter på energiområdet.

För punktskatteonirådet i övrigt ger en breddad och mer enhetlig indirekt beskattning statsfinansiella möjligheter att slopa vissa mindre betydelsefulla punktskatter. Härigenom kan också rationaliseringsfördelar uppnås. efter- som några av skatterna medför betydande hanteringsproblem för skattskyl- diga och skattemyndigheterna. De skatter jag nu avser att ta upp är den sär- skilda varuskatten på kemisk-tekniska preparat samt på choklad och konfek— tyrer. dryckesskatten på läskedrycker m.m.. videoskatten. kassettskatten och stämpelskatten vid förvärv av skepp.

KIS har redovisat vissa överväganden även när det gäller reseskatten. re- klamskatten och försäljningsskatten på motorfordon. KIS har på dessa om- råden inte funnit skäl att föreslå några ändringar, bortsett från en viss justc- ring när det gäller ff'irsäljningsskatten på vissa lastbilar m.m. som redan ge- nomförts från den 1 januari 1990. Jag delar uppfattningen att det inte finns skäl att nu föreslå några ändringar beträffande dessa punktskatter. Vad gäl- ler reklamskatten har förslag till omfattande ändringar lagts fram av en sär- skild utredning. Betänkandet. (SOU 1988: 17) Reklamskatt. bereds för när- varande inom regeringskansliet.

KIS har när det gäller vägtrafikbcskattningen föreslagit att fordonsskatten på bensindrivna fordon slopas. och att bensinskatten höjs i motsvarande män. Även MIA har lämnat vissa synpunkter på fordonsskatten. Mot bak- grund av de höjningar av skatten på bensin som redan beslutats är jag dock nu inte beredd att föreslå att KIS förslag i denna del genomförs.

Jag kommer också att ta tipp ett förslag till en halvering av skatten på om- sättning av aktier m.m.

De statsfinansiella effekterna av hela skatterefornien inkl. de förslag om förändrade indirekta skatter som jag nu tar upp behandlas i anslutning till förslaget om reformerad inkomst- och företagsbeskattning.

1.3. Lagrådet

Regeringen beslutade den 25 januari 1990 att inhämta lagrådets yttrande över vissa av lagförslagen. De till lagrådet remitterade lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Lagrådets yttranden bör fogas till protokollet som bilaga 3 och 4. Jag kom- mer i flertalet fall att godta lagrådets förslag till ändringar i de remitterade förslagen.

2.1. Allmänt

Mervärdeskatten infördes den 1 januari 1969 som en direkt ersättning för den tidigare införda allmänna varuskatten. Mervärdeskatten fick ett tillämp- ningsområde som i allt väsentligt överensstämde med den allmänna varu- skatten. Detta innebar att stora områden framför allt tjänster kom att även fortsättningsvis ligga utanför beskattningen. Det kan dock nämnas att den

• Sida 86
•  Original

allmänna varuskatten trots namnet omfattade en beskattning av ett begrän- sat aiital tjänster.

Mervärdeskatten har dock allt sedan tillkomsten varit föremål för en kon- tinuerlig översyn. Denna har i huvudsak gjorts av mervärdeskatteutred- ningen (Fi 1971:()5) som bedrivit sitt arbete mellan åren 1971 och 1987. Ut- redningen liar lämnat elva delbetänkandeii och flera skrivelser med förslag till ändringar av niervårdebeskattningen. Förslagen har i allt väsentligt också lett till ändringar av ML.

Mcrvärdeskatteutredningen var främst en teknisk översynsutredning vil- ket innebar att översynen inte omfattade mervärdeskatten i dess principiella utformning utan enbart dess teknisk/praktiska del. Utredningen beaktade dock i sin bedömning skattens neutralitetsaspekter och föreslog därav moti- verade åtgärder. '

Kommittén för indirekta skatter har mot bakgrund av lämnade utred- iiiiigsdirektiv koncentrerat arbetet på de materiella frågorna med inriktning på en basbreddning som skulle kunna ge ett bidrag till finansieringen av skat- tereformcn. Den korta utredningstiden har dock inneburit att kommittén fått avstå från en önskvärd genonigripant'le översyn och anpassning av ML till det nya beskattningsområdet. Förslaget från kommittén är dock så utfor- mat att det är fullt möjligt att redan nu genomföra basbreddningarna. Som jag redan tidigare framhållit har en särskild utredare tillkallats med uppgift att göra en genomgripande teknisk översyn av mervärdeskatten.

Jag avser nu att ta upp förslaget till en breddad bas för mervärdeskatten och också andra frågor om mervärdeskatt som aktualiserats av kommittén eller genom skrivelser till regeringen.

2.2. Beskattningens omfattning

Mitt förslag: Skatteplikt införs för i princip all yrkesmässig omsättning av varor och tjänster. Undantag från den generella skatteplikten an- ges uttryckligen i ML.

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt. Reniissinstanserna har i allmänhet godtagit förslaget. Den kritik som framkommit riktas mot särskilda delar av ktmimitte'ns förslag och inte mot förslagets inriktning i stort. Rcmissinstansernas uppfattningar i olika delfrå- gor kommer att redovisas i samband med att jag nedan tar upp och behand- lar de olika delarna av kommitténs förslag.

Skälen för mitt förslag: Ett ("övergripande mål för en reformering av mer- värdeskatten är att denna skall ge ("ökade skatteintäkter. Dessa intäkter skall bidra till finansieringen av inkomstskattereformen.

Ytterligare krav kan emellertid ställas på utformningen av ett mervärde- skattesystem. Mervärdeskatten skall gynna samhällsekonomisk effektivitet. iniieliålla så få indirekta eller dolda subventioner som möjligt. vara enkel att tillämpa för myndigheter och skattskyldiga och vara fördelningspolitiskt acceptabel. Mervä'irdeskatten skall också ha en konstruktion som underlättar en anpassning till de regler som skall tillämpas inom EG på skatteområdet.

• Sida 87
•  Original

Kommittén har funnit att en generell och enhetlig mervärdeskatt bäst mot- svarar dessa krav. 1 en ekonomi med mervärdeskatt störs den samhällseko- nomiska effektiviteten av undantag från skatten. Undantagen leder till kon- kurrens- och konsumtionssnedvridningar samt dubbelbeskattningseffekter och gynnar egenregiverksamhet framför upphandling. Om konsumenten kan välja mellan olika varor och tjänster. av vilka en del är belagda med full mervärdeskatt. andra med 'en lägre skatt och åter andra är skattefria. sned- vrids konsumtionsmt'finstren med samhällsekonomiska förluster som följd. En mervärdeskatt bör således likformigt träffa all konsumtion av varor och tjänster samtidigt som produktion och distribution går fria genom avdrags- rätt för ingående skatt.

Nuvarande undantag från skatteplikt och reduceringsregler för vissa till- handahållanden fungerar också som en indirekt subventionering av konsum- tionen inom dessa områdena. Bostadsområdet är ett exempel på en sådan indirekt subventioneriiig via mervärdeskatten. Vid mervärdeskattens inför- ande angavs att mervärdeskatten inte fick fördyra bostadsproduktionen. Delvis av detta skäl infördes reduceringsregler på byggområdet och hyra in- fördes inte under skatteplikten. Reduceringsregler av likartad bakgrund har fram till den 1 januari 1990 funnits på restaurangomradet. Exemplen på lik- nande indirekta subventioner i ML är många.

Enligt kommittén har ett system med indirekta eller dolda subventioner vissa nackdelar. Generella subventioner av detta slag har i allmänhet dålig träffsäkerhet och är därmed ineffektiva. Många undantag eller reducerings- regler kan då de införs vara dåligt utredda och motiverade. Andra kan ha tillkommit under särskilda förhållanden som inte längre föreligger. Några undantag kan helt sakna uttalade motiv för sin existens. Undantag från skat- teplikt uppmärksammas normalt inte och blir inte föremål för debatt på samma sätt som en öppen subventit.>nering. Den dolda subventioneringen syns inte heller i statsbudgeten.

När det gäller det svenska mervärdeskattcsystemet har kommitten funnit att många av de nuvarande undantagen från skatteplikt berörs av den refere- rade kritiken. Andra undantag — exempelvis när det gäller social omsorg. sjukvård och utbildning — fyller en funktion som komplement till samhällets direkta bidrag till dessa verksamheter. Vissa andra undantag är väl motive- rade av administrativa förenklingsskäl.

De nuvarande reduceriiigsreglerna och den omfattande skattefriheten inom främst tjänsteområdet medför också att beskattningen blir komplice- rad. Särrcgleringarna skapar inte bara tolkningsprobleni av betydande om- fattning och svårighetsgrad. utan också redovisnings- och kontrollproblem.

Den teknik som ML bygger på med skatteplikt för vissa uppräknade tjäns- ter medför oekså många administrativa och kontrolltekniska problem. Tek- niken innebär också svårigheter mot bakgrund av den utveckling som tjäns- temarknadcn genomgått och genomgår.

Den svenska me rvärdeskatten är enligt vad kommittén funnit konstruerad på ett sätt som i betydande delar avviker från de teoretiska grunderna för en heltäckande och konkurrensneutral beskattning av den inhemska konsum- tionen av varor och tjänster. 1 ett masshanteringssystem av mervärdeskat- tens slag är det nödvändigt att bestämmelserna är enkla. generella och enty-

• Sida 88
•  Original

diga. Olika undantag och reduceringsregler skapar gränsdragnings- och tolk- ningsproblem som binder upp skattemyndigheternas kontrollresurser och hindrar en rationell skattekontroll. Ett så komplicerat mervärdeskattesys- tem som det nuvarande är också en kostsam belastning för vissa skattskyl- diga när det gäller tillämpning av reglerna och redovisning till myndighe- terna.

Med hänsyn härtill har kommittén föreslagit att skatteplikten enligt ML skall vara enhetlig och generell. Mervärdeskatten skall i princip träffa all yr- kesmässig omsättning av varor och tjänster. Kommittén har vidare föreslagit att skattens generella omfattning bör framgå i ML genom att det i lagen före- skrivs att vara och tjänst är skattepliktig om inte annat anges.

Jag delar kommitténs uppfattning om mervärdeskattesystemets konstruk- tion. Skatten bör vara generell. Undantag från skatteplikten bör endast före- komma i undantagsfall och då vara särskilt motiverade. Vidare bör reduce— ringsreglerna slopas. De problem ifråga om bristande konkurrensneutralitet som varit ett av skälen för införandet av reduceringsreglerna bör tekniskt kunna lösas på annat sätt.

Den nuvarande ordningen i ML innebär att skatteplikten för varor i prin- cip är generell. Varubegreppet definieras i 7 & ML där det anges att med vara förstås materiellt ting som inte är fastighet samt gas, värme och elektrisk kraft. Som vara anses enligt bestämmelsen också växande skog. odling eller annan växtlighet vid omsättning utan samband med avyttring av marken. Vi- dare likställs med vara vissa rättigheter avseende naturtillgångar samt vissa uppräknade immateriella rättigheter. De skattepliktiga tjänsterna uppräk- nas däremot särskilt. I 10 & ML anges således att tjänst är skattepliktig när den avser vissa i paragrafen angivna förfaranden.

För att klargöra skattepliktens generella omfattning bör lagen utformas så att vara och tjänst är skattepliktig om inte annat anges. En sådan teknik för angivande av beskattningsområdet överensstämmer också med vad som in- ternationellt är vanligt. bl.a. i EG:s sjätte mervärdeskattedirektiv.

Även om skatteplikten enligt mitt förslag i princip är generell finns det åtminstone tills vidare skäl att undanta vissa varor och tjänster från skatte— plikt. Jag kommer i den fortsatta framställningen att ta upp och behandla kommitténs förslag till sådana undantag. Även sådana områden som nu inte omfattas av skatteplikten men som föreslås bli skattepliktiga kommer att be- handlas. även om någon fullständig redogörelse för skattepliktens omfatt- ning på tjänstesidan inte kan göras med hänsyn till deti föreslagna tekniken.

2.2.1. Fastighetsområdet

Uthyrning av fastighet

Mitt förslag: Uthyrning av fastighet undantas även fortsättningsvis från skatteplikt. Skatteplikt införs dock för upplåtelse av fastighet i vissa verksamheter.

• Sida 89
•  Original

Kommitténs förslag: Uthyrning av fastighet undantas i princip från skatte- plikt. Enligt förslaget skall skatteplikten dock omfatta t.ex uthyrning av par- keringsplats i parkeringsrörelse, uthyrning av förvaringsboxar, camping- vcrksamhet, uthyrning av båtplatser och — vilket nu är skattepliktigt genom särskilt stadgande — rumsuthyrning i hotellrörelse.

Remissinstanserna har med några enstaka undantag tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran. De invändningar som förekommit har i huvudsak va- rit av lagteknisk natur.

Skälen för mitt förslag: Uthyrning eller annan upplåtelse av rättighet till fastighet omfattas enligt nu gällande bestämmelser inte av skatteplikt. Några tekniska skäl kan inte anföras mot att i ett generellt och enhetligt mervärde- skattesystem låta skatteplikten omfatta också dessa tjänster. Kommittén har emellertid funnit att en generell skatteplikt för upplåtelse av fastigheter skulle medföra en alltför stor kostnadsbelastning på i första hand boendet.

Kommittén har därför föreslagit att sådan upplåtelse av fastighet varav in- komsten är att hänföra till annat inkomstslag än rörelse enligt kommunal- skattelagen skall undantas från skatteplikt. Upplåtelse av fastighet som re— dovisas i inkomstslaget rörelse skulle enligt kommittén däremot medföra skattskyldighet.

Kommittén har som utgångspunkt för sitt förslag haft den indelning i in- komstslag som görs i kommunalskattelagen. Genom det förslag som fram- lagts av utredningen om reformerad inkomstbeskattning (RINK) i fråga om att föra samman de nuvarande inkomstslagen inkomst av jordbruksfastighet. annan fastighet och rörelse till ett inkomstslag har förutsåttningarna för den av kommittén föreslagna tekniken för gränsdragningen mellan skattefri och skattepliktig upplåtelse av fastighet ändrats.

Jag delar kommitténs uppfattning att uthyrning av fastighet. vare sig fråga är om uthyrning för bostadsändamål eller uthyrning av lokaler. bör undantas från skatteplikt. Enligt min uppfattning finns dock skäl för att skatteplikt i vissa fall skall föreligga. Undantaget bör således inte omfatta rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet. Sådan verksamhet är redan nu skattepliktig genom särskilt stadgande. Skattefrihcten bör heller inte om- fatta upplåtelse av campingplats eller liknande i campingverksamhet. upplå- telse av parkeringsplats i parkeringsrörelse, upplåtelse av byggnad eller mark för djur eller upplåtelse av förvaringsbox. Detsamma gäller sådana till- handahållanden av reklamutrymmen som nu betraktas som upplåtelse av fastighet och inte som skattepliktig reklamtjänst.

Enligt förordningen (19681616) om skattskyldighet till mervärdeskatt för hamn- och flygplatsverksamhet föreligger skattskyldighet för upplåtelse av handelshamn med tillhörande anordningar åt fartyg. Motsvarande gäller för trafikflygplats och annan flyplats som drivs av luftfartsverket eller kommun i fråga om upplåtelse ät luftfartyg. Denna förordning föreslås upphävd fr.o.m utgången av 1990. För att kumulativa skatteeffekter inte skall uppkomma bör därför det generella undantaget från skatteplikt för upplåtelse av fastig- het inte omfatta sådana upplåtelser. Skatteplikten bör inte begränsas till upplåtelse av sådana hamnar och flygplatser som anges i förordningen. utan omfatta alla hamnar och flygplatser.

• Sida 90
•  Original

Skattefriheten bör heller inte omfatta upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordln'uksarrende och av rätt till tillgodogörande av naturtillgångar. Det överensstämmer med nuvarande ordning (jfr. 7 & fjärde stycket ML).

Slopade red:(('eringsreg/t'r

Mitt förslag: Reduceringsreglerna på fastighetsområdet slopas.

Kommitténs förslag ("överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Förslaget har avstyrkts av bl.a. HSB. Hyresgästernas Riksförbund. Sveriges Bosta(Isrättsjöreningars (,'wztralorganisation och Sve- riges Vil/aägarcy'c'irhuna'. Den huvudsakliga invändningen är att förslaget medför betydande ökningar av hoendekostnaderna. Motsvarande synpunk- ter har lämnats också av andra företrädare för hyresgäster och villaägare. Byggentrcprwzärernu anser att de kostnadsökningar som förslaget medför kan få negativa effekter för byggbranschen. Förslaget har tillstyrkts av bl.a. Sveriges allmännyttiga bostadsföretag SABO och Fastighetsägareförbunder. Huvuddelen av remissinstanserna har anfört att ett slopande av reducerings- reglerna nödvändiggör ökade subventioner till bostadssektorn.

Skälen för mitt förslag: Enligt nu gällande bestämmelser är beskattnings- värdet för tjänster avseende byggnads- och anläggningsentreprenad eller an- nan tjänst som avser fastighet reducerat till 60 '%- av vederlaget. För vissa ytterligare tjänster med anknytning till fastighetsområdet. t.ex. projekte- rings- och andra byggkonsulttjänstcr. byggledning samt arbeten som avser mark eller yttre ledning är beskattningsvärdet reducerat till 20 % av vederla- get. Dessa reduceringsregler infördes till övervägande del vid ML:s till- komst.

Ett av syftena med reduceringsreglerna var att åstadkomma konkurrens- neutralitet mellan byggnads- och anläggningsarbeten i egen regi och upp- handling av byggentreprenadtjänster. Reduceringsreglerna skulle ge en ge- nomsnittlig skatteeffekt motsvarande full skatt på materialvärdet medan tjänsten i sig inte skulle beskattas.

Ett annat syfte var att den faktiska skattebelastningen på boendet inte skulle öka vid ("övergången från allmän varuskatt till mervärdeskatt. l prakti- ken har re"duccringsreglerna dock inneburit att inte bara boendet utan all verksamhet som inte medför skattskyldighet subventioneras på detta sätt.

Reduceringsreglerna medför således att de mervärden som skapas i entre- prenadverksamhet förblir obeskattade. Statens intäkter blir därmed avse- värt mindre än vid en enhetlig mervärdeskatt. Sett i ett större perspektiv medför reduceringsreglcrna också en konsumtionssnedvridning genom en lägre beskattning av boendet än av annan konsumtion. Den tekniska och lö- nemässiga utvecklingen har också medfört att det vid reduceringsreglernas införande antagna förhållandet mellan material- och arbetsinsats föränd- rats.Reduceringsreglerna kan därför inte helt tillgodose önskemålen om konkurrensneutralitct.

Reduceringsreglermt har vållat avsevärda tillämpningsproblem. Även om situationen har förbättrats under senare är kvarstår betydande problem i synnerhet vad gäller tillämpningen av ZO-regcln. Beträffande oli-regeln kan

• Sida 91
•  Original

sägas att tillämpningsproblemen har minskat genom en massiv insats med anvisningar och råd från RSV. länsskattemyndigheterna och berörda branschorganisationer. En bidragande orsak torde också ha varit en generös tolkning i RSV:s anvisningar avseende tillämpningsområdet.

Kommittén har inte funnit skäl att i ett generellt och enhetligt mervärde- skattesystem behålla reduceringsreglerna på fastighetsområdet. Jag delar denna uppfattning.

Även vid omsättning av monteringsfärdiga hus är beskattningsvärdet re- ducerat till 60 få?-. Denna regel infördes för att inte sådan omsättning skulle missgynnas i förhållande till byggnadsentreprenad. Även för sådan omsätt- ning bör reduceringsregeln slopas.

Övriga tjänster avseende fastighet

Mitt förslag: Skat'teplikt införs för samtliga tjänster avseende fastig- hetsförvaltning och fastighetsskötsel. Det gäller t.ex. upphandlad fas- tighetsskötsel. städning. fönsterputsning. sotning och administrativa tjänster.

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: På detta område har i stort sett samma uppfattningar framförts som i fråga om förslaget att slopa reduceringsreglerna.

Skälen för mitt förslag: Vissa tjänster inom detta område är enligt nuva- rande ordning uttryckligen undantagna frän skatteplikt. Det gäller t.ex. städning av bostäder och andra lokaler. sotning och fönsterputsning. Andra tjänster på området är skattefria på grund av att de inte anges i 105 ML som skattepliktiga.

l—"astighctsförvaltning. inkl. fastighetsskötsel. består i allmänhet av tjäns- ter som nu inte är skattepliktiga. Det kan gälla t.ex. kameral och teknisk fi:")rvaltning. städning av bostäder och andra lokaler. yttre städning m.m. Om smärre reparationer och underhåll ingår som ett moment i ett förvaltnings- uppdrag. s.k. samordnad fastighetsförvaltning. träffas inte heller dessa tjänster av mervärdeskatt.

Kommittén har funnit att tjänster inom det nu behandlade området utgör en naturlig beståndsdel i ett generellt mervärdeskattesystem och att undan- tag skulle medföra svåröverskådliga tillämpningsproblem.

Jag delar denna uppfattning och förordar en generell och enhetlig beskatt- ning av varor och tjänster också på fastighetsområdet. Det kan också påpe- kas att [2615 sjätte mervärdeskattedirektiv inte innehåller något undantag för tjänster av detta slag.

• Sida 92
•  Original

Uttagsbeskatlning av vissa fastighetsarbeten i egen regi

Mitt förslag: För att eliminera konkurrenssnedvridningar införs en ut— tagsbeskattning för vissa arbeten som utförs i egen regi på egna fastig- heter. Beskattningen omfattar arbeten avseende ny-, till- eller om- byggnad. reparationer och underhåll. samt ritning. projektering, kon- struktion eller därmed jämförliga tjänster. Även lokalstädning. föns- terputsning. renhållning och annan fastighetsskötsel omfattas av ut- tagsbeskattningen. Uttagsbeskattning skall endast ske då de på dessa arbeten nedlagda lönekostnaderna. inkl. lönebaserade avgifter, över- stiger 150000 kr. för beskattningsåret.

Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att uttagsbeskattningen skall ske när nedlagda lönekostnader överstiger 500000 kr. och endast om— fatta arbeten avseende ny-. till- och ombyggnad, reparationer och underhåll samt ritning. projektering. konstruktion och därmed jämförliga tjänster. Kommittén har vidare föreslagit att de särskilda bestämmelserna i 5 b å andra och tredje styckena ML angående redovisningsskyldighetens inträde för uttag av tjänst i yrkesmässig byggnadsverksamhct och för förskott och å eonton vid byggnads- och anläggningsentreprenader slopas.

Remissinstanserna har i allmänhet tillstyrkt förslaget. Några remissinstan- ser. däribland Byggenrreprenörerna, Småföretagarnas Riksorganisation, Svenska Ret-'isorsamfundet och Sveriges Städentreprenörers förbund har an- fört dels att beloppsgränsen bör sättas väsentligt lägre. dels att uttagsbeskatt- ningen bör omfatta också övriga tjänster avseende fastighetsförvaltning.

Skälen för mitt förslag: Genom att en generell skatteplikt inte nu införs för upplåtelse av fastighet eller för t.ex. bank- och försäkringsverksamhet kommer mervärdeskatten i dessa verksamheter att utgöra en inte avdragsgill kostnad. I och med att reduceringsreglerna slopas och generell skatteplikt införs för tjänster avseende fastighet. uppkommer i dessa fall skillnader i skattebelastning mellan upphandlade och i egen regi utförda arbeten. Dessa effekter bör i görligaste mån elimineras.

Kommittén har därför föreslagit en uttagsbeskattning för byggnads- och anläggningsarbeten inkl. reparationer och underhåll samt för arbeten som innefattar ritning. projektering. konstruktion eller därmed jämförlig tjänst som fastighetsägaren utför på fastighet som utgör anläggningstillgång hos honom.

Förslaget syftar till att åstadkomma neutralitet vid de fastighetsförval- tande företagens val mellan å ena sidan egenregi och å andra sidan upphand- ling av tjänster eller upphandling av färdigbyggda fastigheter som varit före- mål för uttagsbeskattning.

Jag delar kommitténs uppfattning om behovet av den föreslagna uttagsbe- skattningen. En utebliven beskattning skulle innebära ett allvarligt hot mot främst de mindre byggföretagen och byggnadshantverkarna som till stor del har sin verksamhet inriktad på arbeten åt de ej skattskyldiga fastighetsför- valtarna.

Såsom kommitténs förslag är utformat kommer uttagsbeskattningen att omfatta även arbeten på sådana fastigheter som utgör tillgång i mervärde- skattepliktig verksamhet. Ur konkurrenssynpunkt finns enligt min mening

• Sida 93
•  Original

inte några skäl att låta uttagsbeskattningen också omfatta sådana fastigheter. Å andra sidan bör t.ex. fastighetshandlande företags fastighetsbestånd eller försäkringsföretags innehav av andra fastigheter än sådana som direkt an- vänds för verksamheten också omfattas av uttagsbeskattningen. Några skäl att undanta dessa fastigheter föreligger enligt min mening inte.Uttagsbe— skattningen bör därför avgränsas så att den omfattar fastigheter som används i verksamhet för vilken skattskyldighet till mervärdeskatt inte föreligger.

Arbeten som i egen regi utförs på egna fastigheter av annan statlig myndig— het än affärsverk eller av kommun skall dock inte omfattas av uttagsbeskatt- ningen.

Några remissinstanser har anfört att konkurrensneutralitetsskäl talar för att uttagsbeskattningen borde omfatta samtliga tjänster avseende fastighets- förvaltning och att den föreslagna beloppsgränsen borde sättas betydligt lägre. Jag delar i princip denna uppfattning. Den utökade skatteplikten och de slopade reduceringsreglerna innebär att konkurrenssituationen kan komma att försämras inte bara för mindre byggföretag och bygghantverkare utan även för andra som huvudsakligen har sin verksamhet inriktad på arbe- ten åt fastighetsägare, t.ex. städföretagen. En utvidgad uttagsbeskattning får dock ses mot de stora praktiska problem som kan uppstå. Med beaktande av dessa praktiska svårigheter anser jag uttagsbeskattningen nu kan uti/idgas till att omfatta även lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan fastighetsskötsel. Jag är däremot inte beredd att redan nu i uttagsbeskatt- ningen inordna kamerala och administrativa arbeten som utförs som ett led i en fastighetsägares egen fastighetsförvaltning. Innan en sådan utvidgning kan göras bör de praktiska erfarenheterna av den av mig föreslagna uttags- beskattningen utvärderas. I fråga om den av kommittén föreslagna belopps- gränsen delar jag remissinstansernas uppfattning att den bör sättas väsentligt lägre. En gräns på 500 000 kr. innebär att en fastighetsägare kan ha en rela- tivt betydande egenregiverksamhet utan att drabbas av uttagsbeskattningen. Beloppsgränsen bör i stället enligt min uppfattning bestämmas till 150 000 kr. Även i detta fall gäller att de praktiska erfarenheterna bör avvaktas innan ställning tas till en ännu lägre gräns..

Kommittén har också föreslagit att de särskilda redovisningsreglerna i 5 bä andra och tredje styckena ML upphävs. Reglerna innebär i korthet att redovisningsskyldigheten för skatt som hänför sig till uttag i yrkesmässig byggnadsverksamhet inträder två månader efter det att fastigheten kunnat tas i bruk och att redovisningsskyldigheten för skatt som belöper på förskott eller a contobetalningar avseende byggnads- eller anläggningsentreprenad inträder två månader efter Slutbesiktning eller därmed jämförlig åtgärd.

Det har anförts att förslaget i denna del genom ökade räntekostnader för bostadsproduktionen kommer att medföra ökade boendekostnader utöver vad som i övrigt blir resultatet av basbreddningen och slopade reducerings- regler. Det har angivits att kostnaden motsvarar en hyreshöjning på närmare 18 kr. per kvadratmeter och år om inga kompensationsåtgärder vidtas.

Jag anser att övervägande skäl talar för att den nuvarande ordningen i fråga om redovisningskyldighetens inträde vid uttag av tjänst i yrkesmässig byggnadsverksamhct och av förskott och å conton vid byggnads- och anlägg- ningsentreprenad bör behållas. Jag föreslår därför ingen ändring beträffande dessa bestämmelser.

• Sida 94
•  Original

2.2.2. Massmedia

Radio- och relevisiemsverksam/ter

Mitt förslag: Skatteplikt införs för radio- och televisionsverksamhet. Frän skatteplikt undantas dock Sveriges Radio-koncernens verksam- het för produktion och utsändning av radio- och televisionsprogram, i den män verksamheten finansieras genom TV-avgiften eller statsan-

slag. Från skatteplikt undantas också i vissa fall tillhandahållande av ra- dioprogram för synskadade. s..k radiotidningar.

Kommitténs förslag innebär att all radio- och tclcvisionsverksamhet inord- nas under skatteplikten.

Remissinstanserna: Sveriges Radio AB avstyrker kommitténs förslag. Som skäl anförs att det principiellt är felaktigt att beskatta en offentligrättslig av- gift som TV-avgiften. Vidare anförs att s.k. public service-verksamhet un- dantagits frän skatteplikt inom E.G. Mervärdeskatten kan också enligt bola- get komma att försvaga betalningsviljan för 'l'V-avgifterna. Svenska Yet/ter- fÖrbmzde! liksom SIF—klubben vid Sveriges Radio har lämnat liknande syn- punkter. I övrigt har förslaget tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Kommittén har inte funnit bärande skäl att vid en generell och enhetlig mervärdeskatt göra undantag från skatteplikt för radio- och televisionsverksamhet. Jag delar i princip denna uppfattning.

Förslaget innebär att bl.a. kabel- och betal-TV-förctagens verksamhet omfattas av den generella skatteplikten. Verksamheten kan inrymma olika slag av tjänster. [ en del fall är det i princip endast tillhandahållandet av ka- belnätet som utgör tjänsten. Det innebär att kunden mot erläggande av en hasavgift till nätinnehavaren kan ta emot sådana program. som nätinnehava- rcn tar emot och sänder vidare utan att behöva betala någon avgift till pro— gramprmluccntcn. [ de fall ett satellitföretag tar ut en avgift för vissa pro- gram och kabclföretagets kund Önskar motta programmen. debiteras kun- den i allmänhet en tilläggsavgift. Signalerna är i så fall kodade. En inneha- vare av TV-mottagare som har egen parabolantcnn tvingas därföri sådana fall hyra en dekoder av satellitföretaget eller dess representant samt i allmän- het även att betala en viss avgift för programmen. I en del fall äger fastighets- ägare själva kabelnätet. ] dessa fall kan fastighetsägarna ha lagt ut på entre- prenad ansvaret för förmedling av programpaketen frän satellitföretagen samt det operationella ansvaret för sändningarna. En del kabelföretag sluter avtal med fastighetsägarna. Andra sluter avtal med de enskilda hushållen. Även kombinationer härav kan förekomma.

Samtliga tjänster inom området hör omfattas av skatteplikten. Skatteplikt kommer således att föreligga dels för tillhandahållande av ljud- och bild- program för radio- eller trådsändning (dvs. programproduktion). dels för själva sändningen. dels för förmedling av ljud— och bildprogram för sådan sändning. dels för handhavande. underhåll och service av nätntrustningen.

Sveriges Radio—koncernen skall enligt ett mellan staten och koncernens moderbolag. Sveriges Radio AB (SR). slutet avtal bedriva en radio- och te- levisionsverksamhet som skall präglas av publicistiskt oberoende och organi-

• Sida 95
•  Original

satorisk självständighet. Sändningsrätt enligt radiolagen (19661755) tillkom- mer fyra av dotterbolagen till SR. nämligen Sveriges Television AB. Sveriges Riksradio AB. Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Även dessa. de s.k. programföretagen. har avtal med staten. Televerket sän- der Sveriges Radio-koncernens program från sina sändare här i landet.

Sveriges Radio-koncernens radio- och televisionsverksamhet finansieras genom avgifter. Avgiften. som är knuten till TV-innehav och för närvarande utgår med 246 kr. per kvartal. är fastställd i lagen (1989z4l) om TV-avgift. Utlandsprogrammen finansieras emellertid med statsmedel.

Enligt EG:s sjätte mervärdeskattedirektiv ingår tillhandahållande av ra- dio- och tclevisionsutsändningar i skattebasen. Undantag görs dock för of- fentliga radio- och TV-subjekt i den mån de inte bedriver verksamhet på kommersiell basis. Undantaget avser i princip enbart de licenser eller skatter som tas ut på grundval av innehavet av radio- eller TV-apparater för att fi- nansiera de offentliga subjektens verksamhet. Kommittén har för sin del funnit att ett undantag för Sveriges Radio-koncernens verksamhet skulle medföra betydande olägenheter. inte minst från konkurrenssynpunkt, och har därför stannat för att inte föreslå något särskilt undantag från skatteplikt för denna verksamhet.

Med hänsyn till Sveriges Radio-koncernens ställning som public-service- företag och till sättet för finansieringen av koncernens verksamhet. anser jag dock att ("övervägande skäl talar för att denna verksamhet även fortsättnings- vis hör ligga utanför det skattepliktiga omrädet. Således bör Sveriges Radio- koncernens verksamhet för produktion och utsändning av radio- och televi- sionsprogram undantas från skatteplikt i den mån verksamheten finansieras genom TV—avgiften eller statsanslag. Det innebär att "TV-avgiften inte kom— mer att belastas med mervärdeskatt till den del den avser Sveriges Radio- koncernens verksamhet.

Televerket svarar för programinsamling. dvs. transport av program från olika produktionsställen till de i koncernen ingående programföretagen. och programdistribution. dvs. dels transport av programmen från programföre- tagen till TV-sändarna och dels utsändningen till allmänheten från sändar- stationer. Med hänsyn till vad jag föreslår i avsnitt 2.2.3 i fråga om generell skatteplikt för teletjänster, bör det här behandlade undantaget för radio- och televisionsverksamhet inte omfatta den verksamhet som televerket bedriver för programinsamling och prt')gramdistribution.

[ fråga om radio- och televisionsverksamhet som bedrivs med stöd av när- radiolagen (1982z459) och lagen (19863) om rundradiosändningar av fin- ländska televisionsprogram. har kommittén funnit att sådan verksamhet inte är att anse som yrkesmässig och därmed inte medför skattskyldighet till mer- värdeskatt. Jag delar denna uppfattning. .

Kommittén har vidare föreslagit att tillhandahållande av s.k. radiotid- ningar. dvs. radioprogram som för synskadade återger någon tryckt allmän nyhetstidning. skall omfattas av skatteplikten. Med hänsyn till vad jag före- slår i fråga om undantag från skatteplikt för allmän nyhetstidning och för s k. kassettidningar, anser jag dock att starka skäl talar för att också radiotid- ningar med motsvarande innehåll undantas från skatteplikt.

• Sida 96
•  Original

Dagstidningar

Mitt förslag: Det nuvarande kvalificerade undantaget för allmän ny- hetstidning kvarstår oförändrat.

Kommitténs förslag innebär att skatteplikt införs för allmänna nyhetstid- ningar.

Remissinstanserna har i huvudsak lämnat kommitténs förslag utan erin- ringar. Svenska ridningsulgivareföreningen. TC O och Svenska Journalistför- bundet avstyrker dock förslaget.

Skälen för mitt förslag: Jag instämmer i princip i vad kommittén anfört i fräga om en skattebeläggning av de allmänna nyhetstidningarna. En skatte- plikt för nyhetstidningar skulle dock få till följd att framför allt lågtäcknings- tidningarna skulle behöva kompenseras för att de nuvarande ambitionerna inom pressomrädet skall kunna upprätthållas. Även med en höjning av presstödet torde vissa negativa effekter uppstå. Lågtäckningstidningarna är i stor utsträckning beroende av annonsintäkter för sin existens. Om högtäck- ningstidningarna inte tillåter att en tillkommande mervärdeskatt slår igenom på prenumerations- eller lösnummerpriset utan väljer att kompensera sig ge- nom höjda annonspriser kan annonsköparna i större omfattning komma att avstå från annonsering i andratidningarna. I dagsläget råder en mycket god annonssituation. Vid en allmän konjunkturavmattning hör annonsköpen till de områden där nedgången först slår igenom.

En skattebeläggning kan således komma att innebära att lägtäckningstid- ningarnas bidragsberoende blir starkare. Detta kan på sikt bli mycket kost- nadsdrivande för presstödet. En samlad bedömning gör därför att jag anser att det nuvarande undantaget från skatteplikt för allmänna nyhetstidningar hör bestå.

Periodiska nwdlemsb/ad och periodiska personaltidningar m.m.

Mitt förslag: Undantaget från skatteplikt för periodiska medlemsblad och periodiska personaltidningar och för vissa organisationstidskriftcr består.

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Förutom för de tidigare behandlade allmänna ny- hetstidningarna föreligger för närvarande undantag från skatteplikt för pe- riodiska medlemsblad och periodiska personaltidningar när de tillhandahålls utgivaren, medlem eller anställd eller införs till landet under motsvarande förutsättningar. Dessa publikationer är skattepliktiga när de försäljs till an- nan än medlem eller anställd.

Kommittén har funnit att en utvidgning av skatteplikten till att omfatta även försäljning till medlem eller anställd sannolikt skulle medföra kompli- kationer med avseende på reglerna om uttagsbeskattning.

• Sida 97
•  Original

Kommittén har i övrigt ansett att undantaget från skatteplikt för vissa or- ganisationstidskrifter i huvudsak är av samma karaktär som undantaget från skattskyldighet för ideella föreningar. [ konsekvens med att kommittén inte har föreslagit någon ändring i fråga om de ideella föreningarnas ställning har kommittén inte heller funnit anledning att ompröva skattefriheten för orga- nisationstidskrifterna.

Jag delar kommitténs uppfattning i fråga om de angivna publikationerna och anser därför att det nuvarande undantaget från skatteplikt bör behållas. inte heller de särskilda reglerna om skattefrihet för framställares leveranser till utgivare av sådana publikationer bör slopas. I enlighet härmed föreslås inte heller någon ändring av den skattefrihet för tjänster som tillhandahålls av ett tryckeri med avseende på en publikation av detta slag. Skattefriheten för dessa tjänster bör dock utvidgas till att också omfatta sådana tjänster som tillhandahålls av andra framställare av publikationen än tryckerier.

2.2.3. Kommunikationer

Personbejordran

Mitt förslag: Skatteplikt införs för tjänster avseende personbefordran inom landet. Internationell personbefordran undantas från skatte-

plikt.

Kommitténs förslag överenstämmeri huvudsak med mitt. Kommittén har dock föreslagit att internationell personbefordran med tåg, buss eller taxi. med undantag för s.k. paketresor, skall beskattas till den del den sker inom Sveriges gränser. .

Remissinstanserna har i allmänhet tillstyrkt kommitténs förslag. Viss kri- tik har dock riktats av bland andra RSV. transportrådet och Näringslivets skaltedelegation mot kommitténs förslag att särbehandla markbaserad inter- nationell personbefordran. Svenska lokalrrafikföreningen och SJ samt några ytterligare remissinstanser avstyrker förslaget i sin helhet med motiveringen att en skattebeläggning skulle medföra en konkurrensnackdel för den kol- lektiva trafiken gentemot privatbilismen.

Skälen för mitt förslag: På kommunikationsområdet är för närvarande i princip endast tjänster som avser transport av gods skattepliktiga. Personbe- fordran omfattas inte av skatteplikten. Resetjänsterna representerar emel- lertid en stor del av den privata konsumtionen. Konsumtionsneutralitetsskäl talar därför i hög grad för att även dessa tjänster inordnas under skatteplik- ten.

Många företag som bedriver verksamhet med personbefordran ombesör- jer ocksä i viss utsträckning godstransporter. För dessa företag föreligger ofta svårigheter att på ett korrekt sätt fördela omsättningen på den skatte- pliktiga resp. skattefria delen av verksamheten vilket också medför problem när det gäller avdragsrätten för ingående skatt. Dessa problem undanröjs om också personbefordran inordnas under skatteplikten. Från principiell synpunkt kan något tungt vägande skäl inte anföras för att även fortsätt-

7 Riksdagen 1989/90. 1 mm!. Nr 11]

• Sida 98
•  Original

ningsvis undanta resetji'insterna frän skatteplikt. En beskattning av rese- tjänster ligger också i linje med vad som angivitsi EG:s sjätte mervärdeskat- tedirektiv.

Av konkurrensskäl bör skatteplikten omfatta alla typer av rcsetjänster oavsett om det är fråga om statlig. kommunal eller enskild regional när- eller fjärrtrafik. taxiresor. turistresor. sightseeingturcr eller annat. Det bör heller inte ha någon betydelse Vilket trafikmedel som används eller om resan före- tas till sjöss. till lands eller i luften. '

Det torde inte vara förenat med några tekniska svårigheter att beskatta de resor som i sin helhet företas inom landets gränser. Ett särskilt problem uppkommer dock i fråga om de internationella resorna. dvs. resor till och från utlandet. Kommittén har föreslagit att resor till utlandet som företas med flyg eller båt i sin helhet skall jämställas tried export medan motsva- rande resor med landbaserade transportmedel skall beskattas till den del de företas inom landet. Som skäl för denna ordning har kommittén anfört att om resor med landbaserade transportmedel jämställs med export skulle detta kunna få till följd att den som skall resa till en ort nära en gräns väljer atti stället lösa biljett till en destinationsort strax bortom samma gräns. l-lär- igenom skulle en i princip oherättigad skattefrihet uppkomma.

Av praktiska skäl skall dock enligt förslaget s.k. paketresor. dvs. resor där vederlaget också inkluderar kost och logi pä utrikes ort, alltid jämställas med export.

Jag delar i och för sig kommitténs uppfattning om de problem som kan komma att uppstå om också de landbaserade internationella transporterna i sin helhet jämställs med export. Dessa problem bör dock inte överdrivas. Den av kommittén föreslagna ordningen kan i stället komma att medföra besvärande konkurrensnackdelar för de landbaserade transportmedlen gentemot bät- och flygtrafiken. Enligt min mening bör hänsynen till konkur- rensneutraliteten ges större vikt än det förhållandet att reglerna kan komma att utnyttjas på det sätt kommittén beskrivit. Personbefordran till och från utlandet bör således alltid jämställas med export. En sådan ordning har också den fördelen att all transportverksamhet till och från utlandet beskat- tas på samma sätt oavsett om den avser gods- eller personbefordran.

Om de nu föreslagna reglerna på detta område skulle komma att utnyttjas pä det sätt kommittén har beskrivit. kan det finnas skäl att ompröva bestäm- melserna. '

Ett ytterligare problem i fråga om de internationella resorna är den skatte- mässiga behandlingen av resor med s.k. transituppehåll. Det bör enligt min mening inte komma ifråga att till någon del beskatta t.ex. en flygresa till eller från utrikes ort med transituppehåll inom Sverige.

Ifråga om s.k. paketresor eller liknande från utlandet till Sverige. bör en- dast resan direkt till och från Sverige jämställas med export. Om det i åta- gandet också ingår att inom landet tillhandahålla kost och logi eller ytterli- gare resor eller tjänster av annat slag. bör dessa tjänster i sin helhet anses tillhandahållna inom landet.

Kommittén har föreslagit att mervärdeskatt på resctjänster inte skall bc- höva redovisas öppet. Som skäl härför har bl.a. angetts att ett krav på öppen

• Sida 99
•  Original

debitering skulle medföra att reseföretagen tvingas att byta ut befintlig ut- rustning för utskrivning av biljetter m.m. och därmed åsamkas stora kostna- der. Krav pä en öppen debitering skulle också försvåra hanteringen för så- dana företag som kommer att tillhandahålla såväl skattepliktiga som skatte- fria tjänster.

Jag delar denna uppfattning. Även om resetjänstcr i relativt stor omfatt- ning kommer att utnyttjas i skattepliktig verksamhet med åtföljande av- dragsrätt, kommer den dominerande andelen resor att vara hänförlig till pri- vat konsumtion. Det saknas därför enligt min mening skäl att i detta hän- seende behandla rescföretagen på annat sätt än detaljhandeln. Den som för sin mervärdeskattcredovisning är beroende av en öppen skattedcbitcring. måste således — liksom vid inköp från detaljhandeln — särskilt begära faktura eller motsvarande handling av vilken mervärdeskattens belopp framgår.

Enligt min mening krävs inte någon uttrycklig lagreglering i detta hän- seende. Vad som anges i 16 å andra stycket ML om detaljhandel eller därmed jämförlig verksamhet torde också utan särskilt stadgande kunna innefatta tillhandahållande av resetjänstcr.

En beskattning av resetjänstcr innebär att det saknas skäl att undanta res- godsbcfordran från det skattepliktiga omrädet. Även förmedling av rese- tjänstcr bör inrymmas under skatteplikten. Förmedling av resor till eller från utlandet bör jämställas med export på samma sätt som gäller för resetjänsten 1 sig,

Postbej'ordran

Mitt förslag: Det nuvarande undantaget från skatteplikt för postbe- fordran av annat än postpaket. gruppkorsband samt varor i diligens- trafiken behålls.

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erinran. _

Skälen för mitt förslag: 'l'ill kommunikationsområdet hör postens beford- ran av brev m.m. Denna verksamhet omfattas för närvarande inte av skatte- plikten. Det vore i och för sig naturligt att i ett generellt mcrvärdeskattesys- tem också inordna tjänster av detta slag. Med hänsyn till att postverkets verksamhet på detta område i allt större omfattning är utsatt för konkurrens från näringslivet och att utvecklingen på ADB-området möjliggör ett infor- mationsutbyte via ADB—media. talar också konkurrens- och konsumtions- neutralitetsskäl för att brevbefordran borde omfattas av skatteplikten.

En skatt på brevbefordran skulle i och för sig inte heller behöva medföra några allvarligare tekniska problem för postverket. Skatten skulle inklude- ras i postverkets tariffer och erläggas av kunden genom portot. Även pro- blem som sammanhänger med internationell brevbefordran torde kunna lö- sas.

Det finns emellertid skäl som talar för att postens befordran av brev m.m. även fortsättningsvis undantas från skatteplikt.

Mervärdeskatten på brevbefordran får som ovan anförts tas ut genom por-

• Sida 100
•  Original

tot. En sådan ordning medför att en skattskyldig näringsidkarcs rätt till av- drag för ingående skatt inträder när han anskaffat francoteckcn och inte när han faktiskt utnyttjar befordringstjänsten. Francotecken används emellertid också för andra ändamål än som porto. Det är inte ovanligt att sådana an- vänds som betalningsmedel i samband med t.ex. postorderhandel. Ostämp- lade francotecken kan också mot en mindre avgift inlösas mot kontanta me- del hos postverket. De nu angivna förhållandena kan antas medför kontroll- tekniska problem.

Vidare är postbefordran av annat än paket regelmässigt undantaget från skatteplikt i utländska mcrvårdeskattesystem. Det kan också anmärkas att EG:s sjätte mervärdeskattedirektiv innehåller ett tnotsvarandc undantag. Vid en beskattning i Sverige av dessa tjänster kan det för vissa icke skattskyl- diga konsumenter te sig lönsamt att låta andra länders postväsenden ombe— sörja behovet av postala tjänster.

Övervägande skäl talar därför enligt min mening för att det nuvarande un- dantaget från skatteplikt för postens befordran av annat än postpaket. gruppkorsband samt varor i diligenstrafiken bör gälla även fortsättningsvis.

chtjr'l'tts'ter

Mitt förslag: Skatteplikt införs för teletjänster, Även teletjänster som riktar sig till mottagare utanför landet omfattas av skatteplikten.

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Televerket har tillstyrkt förslaget. Övriga remissinstan- ser har i huvudsak lämnat förslaget titan erinran. Några instanser. bl.a. Sveri- ges rikSidrUlLVfÖrbUnd. har påpekat att en beskattning av teletjänster medför en betydande kostnadsfördyring för ideellt bedriven verksamhet.

Skälen för mitt förslag: Teletjänster omfattas för närvarande inte av skat- teplikten. Sådana tjänster utnyttjas i betydande utsträckning för privat kon- sumtion. Mervärdeskattens avkastning skulle därför öka väsentligt om också dessa tjänster inordnas under skatteplikten. Några särskilda skäl för att i ett generellt mervärdeskattesystem undanta teletjänster kan enligt min mening inte anföras. Dessa tjänster beskattas också i stora delar av det övriga Europa och är heller inte undantagna enligt EG:s sjätte mervärdeskattedi- rektiv.

Ifrågvarande tjänster har tidigare nästan uteslutande tillhandahållits av te- leverket. Televerkets monopolställning är dock inte längre lika omfattande som tidigare. En beskattning av teletjänster är därför önskvärd också av konkurrensneutralitetsskäl. Beskattningen undanröjer vidare en del pro- blem som är förknippade med den s.k. blandade verksamhet som föreligger för bl.a televerket.

] fråga om de internationella teletjänsterna. dvs. sådana som riktar sig till mottagare utanför Sveriges gränser. har kommittén av skattetekniska skäl föreslagit att dessa skall anses som i sin helhet tillhandahållna inom landet och således inte jämställas med export. Jag delar denna uppfattning. Detta är också den ordning som tillämpas i övriga länder där teletjänster beskattas.

• Sida 101
•  Original

2.2.4. Kultur och nöjen

Mitt förslag: Från skatteplikt undantas ft.")rsäljning av alster av bild- konst som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo. tillhandahål- lande av biograf-. teater-. opera- och balettföreställningar samt bib— lioteks-. arkiv— och musciverksamhet.

Kommitténs förslag innebär att all verksamhet också på kultur- och nöjes- området. till vilket även hänförs sport och idrott. inordnas under skatteplik- ten.

Remissinstanserna har i huvudsak lämnat kommitténs förslag utan erin- ran. Flertalet av de remissinstanser som företräder kulturområdet har dock avstyrkt förslaget.

Skälen för mitt förslag: Huvudparten av kultur— och nöjesområdet omfat- tas för närvarande inte av skatteplikt. Enligt kommittén framstår det dock som naturligt att en generell mervärdeskatt omfattar också ett i så många hänseenden renodlat konsumtionsområde som det här är fråga om. Gäl- lande beskattningsregler kan enligt kommittén i hög grad sågas subventio- nera nöjesområdet till förfång för konsumtionen på andra områden. Också det förhållandet att vissa former av nöjeskonsumtion. t.ex. dans och under- hållning i samband med restaurangbesök, för närvarande i vissa fall träffas av mervärdeskatten. medan i andra fall motsvarande konsumtion inte be- skattas, inverkar menligt på konkurrensneutraliteten.

Jag delar i och för sig kommitténs uppfattning om fördelarna med en gene- rell och enhetlig mervärdeskatt. Enligt min uppfattning kan det emellertid av kulturpolitiska och andra skäl vara motiverat att begränsa skatteplikten inotn kulturområdet. En betydande del av verksamheten på området sub- ventioneras i stor utsträckning av stat och kommun och nutnera i viss ut- sträckning även av det privata näringslivet. Subventioneringen medför att många subjekt vid en generell mervärdeskatt skulle redovisa negativa tner- vården.

En skattcbcläggning av dessa områden skulle således inte medföra nämn- värt ökade intäkter för staten. En skattefrihet bör dock endast omfatta så- dana områden där en skattebeli'tggning kan antas få betydande negativa kul- turpolitiska konsekvenser och där inslaget av rent kommersiell nöjes- och underhållningsverksatnhet kan bedömas vara marginellt. Några skäl att un- danta andra verksamheter från skatteplikt kan enligt min mening inte an- föras.

Enligt nu gällande bestämmelser undantas från skatteplikt försäljning av alster av bildkonst som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo. Ur kul- turpolitisk synpunkt kan det vara befogat att undantaget bibehålls. De ku- mulativa effekter som kan uppstå på grund av ett sådant undantag torde vara försumbara. Lagrådet har vid sin granskning förordat att undantaget på dentta punkt bör utvidgas till att också avse försäljning och import som görs av den till vilken alstret övergått på grund av bodelning. arv eller testamente. Enligt min mening är en sådan utvidgning av skattefriheten inte motiverad.

• Sida 102
•  Original

sett från importfallcn fär frågan om skatteplikt betydelse endast i det fall en försäljning sker i yrkesmässig verksamhet. Att i sådant fall göra skattskyldig- heten beroende av om förvärvet varit av familjerättslig eller kommersiell na— tur. bör enligt min mening inte kotntna i fråga. Inte heller föreligger skäl att införa andra bestämmelser för import än vad som gäller vid försäljning av en hkvänhgvantmonthndet

Det kan antnärkas att mitt förslag i övrigt medför att tjänster avseende sådana konstverk som är undantagna från skatteplikt fortsättningsvis skall vara skattepliktiga. Således kommer t.ex. galleriers och konsthandlarcs för- medlingsprovisioner m.m. att omfattas av skatteplikten. även om ersätt- ningen avser f("irmedling av från skatteplikt undantagna alster av bildkonst.

i fråga om teaterverksamhet gör jag följande bedömning. En tnervårdebe- skatnnngskuHetdlövervägandedelhneinnebäranågonbekmunngfördena område. Storleken av de offentliga bidragen leder i många fall till att mervär- deskatten på övriga intäkter klart understiger den avdragsgilla ingående skatten. En skatteplikt skulle således kunna innebära en betydande konkur- rensnackdel för de institutioner som helt finansieras med entréavgifter o.d. Övervägande skäl talar därför enligt min mening för att tillhandahållande av teaterföreställning bör undantas från skatteplikt. Undantaget bör också omfatta med teater jämförbara verksamheter. t.ex. revy-. opcrctt- eller mu- sicalförcställningar.

Opera- och balettverksamhet har ofta en nära anknytning till teaterverk- santhet.såvälsakhgtsonitwganisaUstkL På grund härav bör undantaget från skatteplikt även omfatta opera- och balettföreställningar.

Ifråga om biografverksamhet kan följande sägas. Genom avtal mellan sta- ten och filmbranschen bildadcs år 1963 Svenska Filminsitutet. Filminstitutet skall enligt avtalet ha till målsättning bl.a. att stödja svensk filmproduktion. att medverka till spridning och visning av kvalitetsfilm samt att arbeta för att främja andra för filmen värdefulla kulturella ändamål. Filminstitutets verk- samhet finansieras till mycket stor del av de s.k. biografavgifterna. Sådan avgift erläggs till Filminstitutet av biografägarna och utgår med ett belopp som motsvarar 10 procent av bruttointäktcrna vid biografföreställning. Av- gift erläggs dock inte för alla föreställningar. Av filmavtalct framgår att bran- schen har rätt att säga tipp avtalet om mervi'trdeskatt införs på filmföreställ- ningar. Kommittén har uttalat att Filminstitutets verksamhet är värdefull och att det därför är angeläget att denna verksamhet kan finansieras även i fram- tiden. Jag delar kommitténs uppfattning om betydelsen av Svenska Filtnin- stitutets verksamhet. Till skillnad från kommitten anser jag dock att övervä- gande skäl talar för att bit'igrafförestållningar även fortsättningsvis undantas från skatteplikt.

Undantaget bör däremot inte omfatta anordnande av konserter. Sådan verksamhet avscr ofta ren populärunderhållning på kommersiell basis. Det finns inga skäl att genom mervärdeskattesystemet ha generella subsidier för sådan verksamhet. En generell skatteplikt för denna verksamhet underlättar också väsentligt tillämpningen av ML genom att t.ex. restaurangverksatnhet med tillhörande underhållning i sin helhet träffas av mervärdeskatten. För konsertverksamhet i övrigt ligger tyngdpunkten i huvudsak på sådana före- ställningar för vilka den generella mervi'trdcskatten saknar betydelse eller

• Sida 103
•  Original

enbart har positiva konsekvenser, t.ex föreställningar som anordnas av ideella föreningar eller sådan yrkesmässig verksamhet som till övervägande del finansieras genom offentliga bidrag.

Ett undantag från skatteplikt på kulturområdet bör också omfatta biblio- teks-. arkiv— och museiverksamhet. I fråga om tjänster som tillhandahålls av bibliotek bör skattefriheten omfatta utlåning eller annat tillhandahållande av böcker. tidskrifter. tidningar. grammofon- eller andra ljudinspelningar. konstverk och motsvarande samt bibliografiska upplysningar. Skattefriheten bör omfatta såväl de direkta avgifter som kan utgå för tillhandahållande av böcker etc. som därmed förknippade avgifter såsom beställnings- och köav- gifter.

Enligt nu gällande ordning räknas de offentliga bibliotekens verksamhet som yrkesmässig i den man verksamheten bedrivs i konkurrens med skatte- pliktig näringsverksamhet. Bestämmelsen. som med hänsyn till vad jag före- slår i avsnitt "2.3 avseende mervärdeskatten och den offentliga sektorn kan upphävas. avser närmast tillhandahållande av ADB-baserad information. Ett undantag även för bibliotekens verksamhet av detta slag skulle medföra konkurrenssncdvridningar till nackdel för sådana skattskyldiga som yrkes- mässigt tillhandahåller informationstjänster. Undantaget från skatteplikt för bibliotekstjänster bör således inte omfatta annat tillhandahållande av infor- mation än sådant som avser bibliografiska upplysningar. dvs. upplysningar om vilka verk som finns tillgängliga på biblioteket eller på annat bibliotek.

Arkiven har närmast till uppgift att förvara och hålla arkivhandlingar till- gängliga. Häri ingår ofta att tillhandahållakopior av handlingarna. Det nu sagda bör omfattas av den föreslagna skattefriheten. Sådan uppdragsverk- samhet som avser bearbetande. av arkivets egna handlingar liksom-insam- lande och bearbetande av extern information bör däremot falla utanför det skattefria området.

Den förslagna skattefriheten för museiverksamhet bör omfatta ett mu- seums utställningsverksamhet och tillhandahållande av vamlringsutställ- ningar o.d. Däremot bör skattefriheten inte omfatta sådan uppdragsverk- samhet som i sig avser skattepliktiga tjänster.

Flertalet upphovsrätter bör innefattas i skattefriheten på kulturområdet. Dessa behandlas i samband med övriga immateriella rättigheter i avsnitt ') ") 7

Beträffande kultur- och nöjesområdet i övrigt bör skatteplikten vara gene- rell. Skatteplikt kommer således att föreligga för bl.a. cirkusföreställningar, danstillställningar och restaurangunderhållning samt för sport- och idrotts- evenemang.

När det gäller idrottslig verksamhet torde den bibehållna ordningen i fråga om de ideella föreningarnas mervärdeskatterättsliga ställning mer än väl till- godose berättigade krav på skattefrihet för icke-kommersiell verksamhet. Genom skattefrihetens anknytning till den inkomstskattemässiga behand— lingen av ideella föreningar undantas i praktiken hela idrottsrörelsen. Det kan dock finnas anledning att uppmärksanuna de effekter i övrigt som den föreslagna utvidgningen av skatteplikten kan få för idrottsrörelsen och även andra folkrörelser. En uppföljning härav bör alltså ske.

Kommittén har föreslagit att en mervärdebeskattning på detta område

• Sida 104
•  Original

inte bör leda till ett krav på öppen skattedebitering. dvs. att skattens belopp skall framgå av entrébiljett eller dylikt. Jag delar denna uppfattning. Det är i allt väsentligt fråga om tjänster som tillhandahålls för privat konsumtion. varför rätt till avdrag för den skatt som belöper på tjänsterna mycket sällan blir aktuell. Det saknas anledning att i detta hänseende behandla dessa verk- samheter på annat sätt än detaljhandeln. Enligt min mening erfordras inte någon uttrycklig lagreglering i detta hänseende. Vad som anges i 16 s' andra stycket ML om detaljhandel och liknande verksamhet torde utan särskilt stadgande kunna innefatta tillhandahållande av de nu aktuella tjänsterna.

2.2.5. Finansiella tjänster och försäkringstjänster

Allmänt

Mitt förslag: Finansiella tjänster och försäkringstjänster undantas från skatteplikt.

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har kommenterat för- slaget. Dessa har i huvudsak anfört att reglerna på detta område inte bör avvika från vad som gäller inom EG.

Skälen för mitt förslag: Finansiella tjänster och försäkringstjänster är inte skattepliktiga enligt nuvarande ordning. Med finansiella tjänster avses bank- och finansieringsverksamhet, t.ex in- och utlåningstjänster, betalningsför- medling och värdepappershandel. Med försäkringstjänster avses även åter— försäkringsverksamhet och tjänster utförda av försäkringsmäklare.

Kommittén har funnit att skäl talar för att också finansiella tjänster och försäkringstjänster bör inordnas i ett generellt och enhetligt mervärdeskatte- system. Samtidigt konstaterar kommittén att de internationella och tekniska aspekterna är svåröverblickbara. Kommittén har därför inte lämnat något förslag i denna del utan föreslagit att frågan utreds i särskild ordning.

1 anledning av vad kommittén föreslagit har regeringen i juni 1989 tillkal- lat en särskilcl utredare med uppgift att utreda beskattningen av den finan- siella sektorn (Fi l989:02). Utredaren beräknas nu redovisa resultatet av sitt arbete i juni 1990. 1 avvaktan på resultatet av utredningen avstår jag från att nu lämna något förslag i denna del.

Beskattning av vissa tjänster

Mitt förslag: Notariatvcrksamhet. inkassotjänster och bankfacksut- hyrning samt annan rådgivning och förvaring omfattas av skatteplik-

ten.

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erinran. Endast vissa tek- niska synpunkter har framförts.

Skälen för mitt förslag: lfrågavarande tjänster är skiljbara från de finan— siella tjänster som behandlats ovan. Tjänsterna tillhandahålls i stor utsträck- ning slutktmsumenter.

• Sida 105
•  Original

Några särskilda skäl för att vid en generell och enhetlig mervärdeskatt un- danta dessa tjänster från skatteplikt kan inte anföras. I notariatverksamhet innefattas normalt bl.a. förvaltning av värdepapper. förvaltning av lån för annan part. förvaltning av omyndigs medel. juridiska tjänster åt kunder samt andra rådgivningstjänster.

2.2.6. Personliga tjänster m.m.

Allmänt

Mitt förslag: Skatteplikt införs för alla förekommande personliga tjänster utom sjukvård. tandvård, social omsorg och utbildning.

Kommitténs förslag ("överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har i huvudsak lämnat förslaget utan erinran. Skatte- plikt för vetcrinärtjänster avstyrks dock av Svenska djursjukhusföreningen liksom av bl.a. Sveriges Veterinärförbmzd . Svenska Hundklubben. Svenska Kennelklubben och Svenska Djurskyddsföreningen. Svenska frisörföre- ningen har avvisat förslaget till den del det avser skatteplikt för frisörtjänster.

Skälen för mitt förslag: Till personliga tjänstcr räknas i detta sammanhang renodlade konsumtionstjänster och även vissa tjänster som utnyttjas av nä- ringsidkare. De personliga tjänsterna utgör för närvarande i stor utsträck- ning s.k. tysta undantag. På några områden — i första hand för tjänster med anknytning till fastighetsområdet — har dock skatteplikt införts.

Vid en generell och enhetlig mervärdeskatt är det. inte minst för att und- vika konkurrens- och konsumtionssnedvridningar. naturligt att skatteplikten omfattar även tjänster av detta slag. Även vissa kumulativa effekter undan- röjs med en generell skatteplikt.

Kommittén har inte funnit skäl att — utöver vad som anges nedan beträf- fande sjukvård. tandvård. social omsorg och utbildning — föreslå några un- dantag från skatteplikt på detta område. Jag delar kommitténs uppfattning.

Den generella skatteplikten kommer således att omfatta utpräglade kon- sumtionstjänster såsom skönhets- och hårvård. Detsamma gäller t.ex. tjäns- ter som tillhandahålls av badim'ättningar.

Konsulttjänster. dvs. utredande och rådgivande verksamhet inom ekono- miska. administrativa och juridiska områden i vidsträckt bemärkelse, kom— mer också att omfattas av skatteplikten.

Vad avser tekniska konsulttjänster är de redan enligt gällande regleri all- mänhet skattepliktiga. Detta gäller t.ex. tjänster i fråga om projektering. rit- ning. konstruktion m.m. avseende fastighet. Även motsvarande tjänster av- seende skattepliktig vara samt produktutveckling omfattas av skatteplikten. Vissa tjänster av detta slag ligger dock för närvarande utanför det skatteplik- tiga området. En generell skatteplikt innebär att skatteplikten utvidgas till att omfatta alla nu skattefria byggkonsulttjänster. exempelvis fastighets- och nutrkvärderingar. biträde i expropriations- och vattenmål. arkitektarbeten som avser inte bestämda fastigheter. utredningar avseende markanskaff- ning. rådgivning i samband med upphandling. förhandlingar med myndighe-

• Sida 106
•  Original

ter. upprättande av dril'ts- och skötsclinstruktioner för en byggnads framtida värd. företagsledning och administrativ rationalisering samt lantmäteritek- niska tjänster.

Även andra tekniska konsulttjänster än byggkonsulttjänster. t.ex. pro- jektledning avseende annat än byggnads- och anläggningsarbeten och rit- tjänster kommer att omfattas av skatteplikten.

På det ekonomiska omradet innebär en generell skatteplikt att inte bara bokföring och i samband därmed tillhandahållna kamerala tjänster.utan också t.ex. revision. skatterådgivning. kamerala tjänster utan samband med boklöringstjänster. upprättande av deklarationer m.m. omfattas av skatte— plikten. Även konsulttjänster som utförs av t.ex. banker blir skattepliktiga.

I fråga om skatteplikten för juridiska tjänster kan nämnas exempelvis ad- vokatverksamhet. Vad en advokat uppbär i ersättning av en klient och i före- kommande fall av allmänna medel kommer att utgöra skattepliktig omsätt- ning för honom. De offentliga taxebestämmelscr som i viss utsträckning reg- lerar en advokats arvoden vid uppdrag som t.ex. offentlig försvarare. biträde enligt rättshjälpslagcn. bodelningsförrättarc eller konkursft'jrvaltare bör där- för utformas med hänsyn till skattskyldigheten.

Den generella skatteplikten bör också omfatta all yrkesmässig förmed- lingsvcrksamhet oavsett om l'örmedlingstjänsten avser fastighet eller skatte- fria varor och tjänster. En fastighetsmäklares förmedlingsverksamhet med- för såledcs skattskyldighet. Beskattningsvärdet utgörs då av den erhållna provisionen eller motsvarande ersättning. Även sådana tjänster som innebär att mäklaren endast sammanför säljare och köpare omfattas av skatteplik- ten.

Också veterinärtjänster inordnas under den generella skatteplikten. Det innebär att de nuvarande kumulativa skatteeffckterna inom jordbruksnä- ringen och den yrkesmässiga djuruppfödningen i övrigt försvinner.

Sjukvård och tandvård

Mitt förslag: Sjukvård och tandvård undantas från skatteplikt. Un- dantaget omfattar i huvudsak sådan vård som kan berättiga till sjuk- vårdscrsättning enligt lagen om allmän försäkring och vård som till- handahålls av någon med särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården.

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har i huvudsak lämnat förslaget utan erinran. Kommit-. [en för A[ternarir-vnedicin har förslagit att även alternativmedicinsk behand- ling fortsättningsvis skall undantas från mervärdeskatt. Svenska fotvårdsför- bandet har anfört att medicinsk fotvård som subventioneras av kommunerna eller ges efter remiss av läkare skall undantas från skatteplikt.

Skälen för mitt förslag: Sjukvård och tandvård omfattas inte av den nuva- rande skatteplikten. Kommittén har funnit att sådan verksamhet — i likhet med vad som gäller inom EG — även fortsättningsvis bör ligga utanför det skattepliktiga området.

Ett undantag från skatteplikt för sjukvård bör enligt kommittén omfatta sådan vårdverksamhct som ligger inom de allmänpolitiska målsättningarna

• Sida 107
•  Original

för vilka typer av vård som bör ha stöd från samhället. Undantaget bör såle- des inte nå så långt att det träffar skt'inhetsvård. allmän rekreation o.d. Vi- dare bör undantas områden som i väsentlig omfattning påverkar den all- männa sjukförsäkringen. .lag delar denna uppfattning.

En naturlig utgångspunkt vid bestämmandet av skattefrihetens omfattning är sådan vård som kan berättiga till ersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Härigenom åstadkoms en kontinuerlig anpassning av skattefriheten till nya behandlingsformer som samhället anser bör ha stöd.

Uttryckligt undantag bör också göras för vård som tillhandahålls av någon med särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården. Det innebär att vård som tillhandahålls av läkare. tandläkare. sjuksköterskor. barnmorskor. sjukgymnaster. logopeder. psykologer och psykoterapeuter undantas från skatteplikt. Även vissa kiropraktorer kan numera erhålla sådan legitima- tion.

I fråga om institutionell vård är det för skattefrihet inte alltid tillräckligt med en hänvisning till reglerna om sjukvårdsersättning. Samhällets stöd till sådan vård lämnas ofta på annat sätt än genom sjukvårdsersättningen. Skat- tefriheten bör inte omfatta sådana hälsohem som närmast fungerar som pen- sionat eller rekreationsanläggningar med friskvård och kostomläggning på programmet. För denna typ av hälsohem gäller lagen (19661742) om hotell- och pensionatsri.'>relse. Sådana verksamheter medför redan enligt nu gäl- lande bestämmelser skattskyldighet till mervärdeskatt och kommer även fortsättningsvis att omfattas av skatteplikten enligt vad som angivits i avsnit- tet om skatteplikt för upplåtelse av fastighet. Undantaget från skatteplikt för institutionell värd bör omfatta vård tillhandahållen vid sjukhus eller andra inrättningar som drivs av det allmänna. av enskild efter särskilt tillstånd eller av annan med motsvarande vårdverksamhct. Regler om tillståndsplikt och om undantag från denna plikt finns i stadgan (1970288) om enskilda vårdhem m.m. samt i socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ('SOSF 1985116).

Jag har erfarit att sådana hälsohem som i dag inte faller under stadgan om enskilda vårdhem m.m. i framtiden som en särskild kategori kan komma att lyda under denna. En sådan förändring bör inte påverka skattepliktens om- fattning.

Enligt nu gällande bestämmelser räknas inte som yrkesmässig verksamhet omsättning av vara eller tjänst i kommunal eller landstingskommunal verk- samhet inrättad för sjukvård. Detta innebär att hela den kommunala sjuk- vårdssektorn ligger utanför mcrvårdeskattesystemet. Även tillhandahål- lande i sådan verksamhet av varor och tjänster åt andra än vårdtagarna ligger utanför mervärdeskatten. Denna ordning infördes främst för att undanröja uppkomna redovisningsproblem i fråga om rätten till avdrag för ingående skatt. Jag föreslår nu i avsnitt 2.3 att primär- och landstingskommuner får en generell rätt till avdrag för all ingående skatt. således även för skatt som be- löper på skattefri verksamhet som t.ex sjukvård. Som en konsekvens härav bör de särskilda reglerna för kommunal och landstingskommunal verksam— het upphävas. Skattefriheten för sjukvård bör således omfatta endast vad som tillhandahålls vårdtagarna. inte vad som tillhandahålls andra.

Vidare bör skattefriheten omfatta endast vården och inte sådana varor el- ler tjänster som mot avgift tillhandahålls vårdtagaren efter fritt val. Mat som tillhandahålls patienten som en integrerad del av vården blir således skatte-

• Sida 108
•  Original

fri. medan vad som i kiosker. restauranger. frisörinråttningar eller liknandc tillhandahålls anställda. besökande eller patienter omfattas av skatteplikten.

Skattefriheten avser enbart vad som tillhandahålls av vårdgivaren. Om en vårdgivare anlitar en entreprenör som för hans räkning tillhandahåller skat- tepliktiga varor och tjänster blir entreprenören skattskyldig för vad han upp- bär från vårdgivaren. Så blir t.ex. ett restaurangförctag skattskyldigt för den mat som företaget tillhandahåller patienterna mot betalning från vårdgiva- ren. Skattskyldighet för entreprenören uppkommer också om han uppbär vederlaget direkt från patienterna. Det är då inte fråga om en tjänst som tillhandahålls som ett led i sjukvårdstjänsten.

Enligt nuvarande bestämmelser undantas från skatteplikt tjänster som av- ser kontroll cller analys av prov som tagits som ett led i läkarundersökning eller sjukvård samt dentaltekniska produkter som tillhandahålls tandläkare. tandtekniker eller den för vilken produkten är avsedd. För att undvika kon- kurrenssncdvridningar bör dessa undantag bestå. Det nuvarande undantaget från skatteplikt för vissa läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljs till sjukhus avviker från vad som föreskrivs i EG:s sjätte mervärdeskattedirek- tiv. Övervägande skäl talar dock för att undantaget bör behållas.

Social omsorg

Mitt förslag: Offentlig eller privat verksamhet inrättad för att ombe- sörja barnomsorg. äldreomsorg. särskilda omsorger om psykiskt ut- vecklingsstörda och annan social omsorg undantas från skatteplikt.

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erinran.

Skälen för mitt förslag: ] likhet med vad som gäller för sjukvård bör social omsorg undantas från skatteplikt. Denna skattefrihet bör gälla oavsett om verksamheten bedrivs i offentlig eller privat regi.

För att skattskyldighet skall föreligga fordras att skattepliktiga varor eller tjänster omsätts i yrkesmässig verksamhet. Den offentliga institutionella omvärdnadsverksamheten är enligt nuvarande ordning i allmänhet inte att anse som yrkesmässig. [ den mån avgifter erläggs, bestäms dessa i många fall utifrån vårdtagarens betalningsförmåga och har inte ansetts utgöra ett vederlag för tillhandahållna prestationer. utan som vårdtagarcns kostnadsbi- drag för en verksamhet som stat eller kommun lagligen är skyldiga att be- driva. Genom den utformning av yrkesmässighetsbegreppet som jag i avsnitt 2.3 föreslär för statlig och kommunal verksamhet, kommer skattefriheten i allmänhet att vara en följd av undantaget från skatteplikt i stället för som nu en följd av yrkcsmässighctsbegreppet.

Omsättning av varor och tjänster i kommunal eller landstingskommunal verksamhet som är inrättad för att ombesörja barnomsorg. ungdomsvård. äldreomsorg. särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda eller annan social omvårdnad räknas inte som yrkesmässig verksamhet enligt nuvarande bestämmelser. Bestämmelserna avser i första hand serveringstjänster som i en institutions verksamhetslokaler tillhandahålls inte bara omsorgsberätti-

• Sida 109
•  Original

gade personer utan även besökande eller verksamhetsanknuten personal. Vidare avses försäljning av s.k. terapialster. dvs. varor som tillverkats som ett underordnat led i omsorgsvården. Däremot torde klart produktionsinrik- tad verksamhet inte omfattas av mervärdeskattefrihetcn.

Denna ordning infördes. som angivits i avsnittet om sjukvården, främst för att undanröja redm'isningstekniska problem i fråga om avdrag för ingå- ende skatt. I likhet med vad som gäller för sjukvården bör som en följd av vad som föreslås i avsnitt 2.3 dessa regler upphävas och skattefriheten regle- ras genom ctt för offentlig och privat verksamhet gemensamt undantag från skatteplikt. Gränserna för skattefriheten bör överensstämma med vad som föreslås för sjukvården. Undantaget från skatteplikt bör således omfatta va- ror och tjänster som den som bedriver omsorgen tillhandahåller åt omsorgs- mottagaren som ett led i den sociala omsorgen. dvs. gränsen för skattefrihet bör sammanfalla med själva vårdtjänsten.

Utvecklingen inom den sociala omsorgen präglas av att man i ökande om- fattning försöker att lösa upp den institutionella verksamheten. Den egent- liga vården har i ökad utsträckning getts formen av en utvecklad hemservice ät omsorgsberättigadc personer. Exempelvis tillhandahålls i många fall om- sorgsberättigade personer färdiglagad mat som kan avhämtas eller genom budtjänst tillhandahållas i hemmet. För denna mat erlägger mottagaren van- ligen ersättning med visst belopp. Det förekommer också att vissa kommu- ner inrättat en omfattande service åt pensionärer och handikappade genom att skolbespisningar och servicehus åt dessa personer tillhandahåller målti- der till subventionerat pris. Även andra tjänster kan tillhandahållas på mot- svarande sätt.

Mot bakgrund av det nu anförda har kommitten funnit att skattefriheten i princip bör gälla själva omvårdnaden och vad som tillhandahålls som en del av denna. Jag delar denna uppfattning. Vad som tillhandahålls olika katego- rier. t.ex. pensionärer eller ungdomar. mot mer eller mindre subventionerad avgift och efter fritt val utan någon individuell behovsprövning bör inte om- fattas av skattefriheten.

Vad som i sjukvårdsavsnittet angetts om entreprenörverksamhet har mot- svarande tillämpning inom den sociala omsorgen.

Utbildning

Mitt förslag: Utbildning undantas från skatteplikt. Undantaget omfat- tar varor och tjänster som tillhandahålls den som åtnjuter utbild- ningen. Liksom nu anses skattepliktig försäljning föreligga vid tillhan- dahållande av studiematerial för självstudier.

Undantaget från skatteplikt omfattar inte sådan utbildning som en säljare eller uthyrare anordnar i samband med tillhandahållande av en skattepliktig vara eller tjänst. Undantaget omfattar inte heller kon- sulttjänster. informationslämnande eller anordnande av konferenser.

• Sida 110
•  Original

Kommitténs förslag ("överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Konnnitte'n har funnit att ett undantag från skatte- plikt för utbildning i princip bör begränsas till sådan utbildning som avser ordinarie skolutbildning samt annan yrkesutbildning och omskolning. En så- dan ordning skulle motsvara vad som gäller enligt EG:s sjätte mervärdeskat- tedirektiv. Med hänsyn till den tid som stått till kommitténs förfogande och det omfattande utredningsarbete som en sådan begränsning av skatteplikten skulle förutsätta. har kommitth dock föreslagit att utbildningstjänster tills vidare generellt undantas från skatteplikt.

Utbildning omfattas enligt nu gällande bestämmelser inte av skatteplik- ten. De nuvarande gränsdragningarna gentemot skattepliktig verksamhet bör i princip kunna tillämpas. Skattefriheten bör inte ges en sådan omfatt— ning att den blir en konkurrensfördel gentemot sådana subjekt som enbart bedriver skattepliktig verksamhet. Skattefrihet föreligger i allmänhet när ett korrespondensinstitut mot kursavgift tillhandahåller visst material för indivi- duell korrespondens. Däremot bör liksom nu skattepliktig försäljning anses föreligga vid tillhandahållande av material för rena självstudier.

Undantaget för utbildningstjänster omfattar inte sädan utbildning som säl- jare eller uthyrare anordnar i samband med tilllmndahållande av skatteplik- tig vara eller tjänst. Detta överensstämmer med rådande praxis men bör tas in i am'isningarna till ML.

Sådan utbildning av personal som sker i arbetsgivarföretagets regi betrak— tas som en integrerad del av den egentliga verksamheten. Om denna är skat- tepliktig omfattar företagets avdragsrätt även ingående skatt som belöper på utbildningsverksamheten. Denna ordning bör bestå.

Genom det föreslagna undantaget för utbildningstjänster kan gränsdrag- ningsproblem uppkomma gentemot t.ex. konsulttjänster av olika slag. infor- mationslämnande och anordnande av konferenser. vilka tjänster enligt mitt förslag skall omfattas av skatteplikten. Det är av vikt att begreppet utbild- ningstjänster reserveras för sådana tjänster som avser tillhandahållande av utbildning i egentlig mening. En alltför vidsträckt tillämpning av undantaget kan leda till konkurrenssnedvridningar. Vid gränsdragningen mot skatte- pliktiga konsulttjänster m.m.. bör en utbildningstjänst anses föreligga en- dast om följande omständigheter är för handen. Tjänsten skall avse en un- dervisande och systematisk presentation av ett ämne. Detta ämne får inte ha en alltför allmän karaktär. De förhållanden som belyses får inte vara isole- rade företeelser utan skall utgöra en integrerad del av ett studieprogram. De som åtnjuter tjänsten skall delta aktivt i undervisningen för att erhålla en viss kompetensnivå.

Enligt nu gällande bestämmelser räknas inte som yrkesmässig verksamhet omsättning av vara som tillverkats eller tjänst som utförs som ett led i under- visningen i annan gymnasieskola än sådan där jordbruk. skogsbruk eller trädgårdsnäring bedrivs. när varan eller tjänsten tillhandahålls av huvud- mannen. Bestämmelsen tillkom primärt föratt undanröja redovisnings- och kontrolltekniska problem i fråga om avdragsrätten för ingående skatt vid så- dan utåtriktad verksamhet som bedrivs av yrkesskolor. Som en följd av vad som föreslås i avsnitt 2.3 angående den generella avdragsrätten för ingående

• Sida 111
•  Original

skatt för primär- och landstingskommuner bör den ifrågavarande bestäm- PIOP— 1989/9011'11 melsen upphävas. Skattefriheten bör således fortsättningsvis enbart gälla hu- vudmannens tillhandahållande av varor och tjänster'åt den som åtnjuter ut- bildningen.

2.2.7. Beskattningens omfattning på vissa andra områden Iriformationstjänstcr

Mitt förslag: Skatteplikten utvidgas till att omfatta även renodlade in- formationstjänstcr.

Kommitténs förslag ('.'werensstämmer med mitt. Remissinstanserna har lämnat fi.")rslaget utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Tillhandahållande av information utgör enligt nu gällande bestämmelser i sig inte en skattepliktig tjänst.

I prop. 1985/86:47 s. 26 ff. behandlades frågan om skatteplikt för tillhan- dahållande av datorbaserad information. Där angavs att en utvidgad be- skattning i informationsfallen borde anstå till dess att möjligheterna att be- skatta import av tjänster närmare hade utretts. Som skäl härför uttalades att farhågorna för utländsk konkurrens var stora. lcke skattskyldiga köpare av information kunde antas i större omfattning vända sig till utländska databa- ser om tillhandahållandet av information i Sverige var belagt med mervärde- skatt.

Jag föreslår nu dels att skattskyldigheten utvidgas i betydande omfattning. dels att statliga myndigheter, primärkommuner och landstingskommuner får avdragsrätt för ingående skatt även i verksamheter som inte medför'skatt- skyldighet. Jag föreslår också att en särskild beskattning vid import av bl.a. datatjänster införs.

Med hänsyn härtill finns enligt min mening inte några skäl att vid införan- det av en generell skatteplikt för tjänster göra undantag för tillhandahål- lande av information. Detta är också en ordning som överensstämmer med vad sotn gäller inom EG. l konsekvens med det nu sagda föreslås den sär- skilda regeln i nuvarande punkt ] elfte stycket av anvisningarna till 2 s angå- ende offentliga bibliotek. vetenskapliga institutioner och därmed jämförliga inrättningar utgå. '

"I'viinjänsfer

Mitt förslag: Reduceringsreglerna vid tillhandahz'tllande av tvättjäns- ter åt stat och kommun slopas.

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Vid tillhandahållande åt staten. primärkommun eller landstingskommun av tjänst avseende tvätt av textilt gods eller tvätt i förening med uthyrning av sådant gods utgör beskattningsvärdet enligt nu gällande bestämmelser ot) (..”-? av vederlaget. Regeln tillkom för att åstad- komma ökad konkurrensneutralitet mellan privata och offentligägda tvätte- rier.

• Sida 112
•  Original

Jag föreslår nu att kommunerna får en generell avdragsrätt för all ingå— ende skatt. således även sådan som är hänförlig till verksamheter som inte medför skattskyldighet. Det innebär att kommunerna i framtiden får av- dragsrätt för ingående skatt avseende såväl den egna tvätteriverksamheten som upphandlade tvättjänster. Reduceringsrcgeln kommer därmed att sakna betydelse och bör således upphävas.

Regeringen har med stöd av 12 & ML förordnat att vissa kommunala tvät- teribolag skall vara befriade från mervärdeskatt vid tillhandahållande av tvättjänster ät staten och vissa kommuner. Som framgår av det följande före- slår jag att 12 & ML. liksom de med stöd av denna paragraf meddelade beslu- ten. upphävs. De här behandlade kommunala tvättcribolagen blir då skatt- skyldiga även för tjänster åt staten eller de aktuella kommunerna.

Uthyrning av arbetskraft

Mitt förslag: Uthyrning av arbetskraft omfattas av skatteplikten.

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Uthyrning av arbetskraft. dvs. tillhandahållanden som innebär att en arbetsgivare enbart ställer en anställd till en kunds förfo- gande och där kunden mot ersättning till arbetsgivaren disponerar över den anställde en viss tid. är enligt nu gällande ordning inte en skattepliktig tjänst. Detta har föranlett gränsdragningsproblem gentemot de skattepliktiga tjäns- terna. Bl.a. har i ett av RSV:s nämnd för rättsärenden meddelat förhandsbe- sked ett konsultföretags tillhandahållande av ADB-expert under vissa förut- sättningar inte ansetts medföra skattskyldighet. Förhandsbeskedct har lett till diskussioner om möjligheterna till illojal konkurrens inom främst ADB- området.

Genom den generella skatteplikten för tjänster och med den föreslagna definitionen av tjänst. kommer också dessa tillhandahållanden att omfattas av skatteplikten.

Uthyrning av arbetskraft kan i vissa fall vara att anse som olaga arbetsför- medling enligt lagen (1935zl 13) med vissa bestämmelser om arbetsförmed- ling. Gränsdragningarna för vad som är tillåtet eller inte är oklara och praxis är inte entydig. Skatteplikt bör dock alltid föreligga. oavsett om uthyrningen är tillåten eller inte.

Immateriella rättigheter m.m.

Mitt förslag: Immateriella rättigheter omfattas av skatteplikten. Från skatteplikt undantas dock upplåtelse och överlåtelse av rättigheter en- ligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. med undantag för rätt till reklamalster. system och program för automatisk databehandling samt rätt till film. videogram eller annan jämförlig inspelning som avser information. Från skatteplikt undantas också en utövande konstnärs framförande av litterärt eller konstnär- ligt verk samt rättighet ifråga om ljud- eller bildupptagning av sådant framförande.

• Sida 113
•  Original

Kommitténs förslag innebär att samtliga immateriella rättigheter inordnas under skatteplikten.

Remissinstanserna hari huvudsak lämnat förslaget utan erinran. En införd skatteplikt för upphtwsrättigheter. i första hand författar- och tonsättarrät- tigheter. aVstyrks dock av bl.a. Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Sumarln'tsniimntl (KLYS). Förfutmrjörhundet. Teanurnas Riksförbund och återigen Närrtldiafc'irlmn(l .

Skälen för mitt förslag: Med immateriella rättigheter avses närmast rättig- heter för vilka skydd har beretts mot efterbildning eller liknande förfarande. Exempel på sådana rättigheter är upphovsrätt. patenträtt. nit.")nsterrätt och varumärkcsrätt. Enligt nu gällande ordning föreligger skatteplikt för repro- duktionsrätt eller annan rätt till fotografisk bild. visningsrätt eller annan rätt till kinematografisk film som avser reklam eller information. rätt till patent. nyttjanderätt till konstruktion eller uppfinning som avser skattepliktig vara samt rätt att utnyttja system eller program för automatisk databehandling. Skatteplikten för dessa rättigheter har i huvudsak motiverats med att kumu- lativa effekter undanröjs. att konkurrensncutraliteten stärks och att tillämp- ningen av ML förenklas.

De immateriella rättigheter som fortfarande står utanför det skattepliktiga området är upphovsrätt i vissa fall. mönsterrätt. varumi'irkesrått samt vis- ningsrätt till film och video som inte avser reklam eller information.

Kommittén har funnit att flera omständigheter i och för sig talar för att de ifrz'igtn'arande immateriella rättigheterna även fortsättningsvis undantas från skatteplikt. Ersättningen för en sådan rättighet står i allmänhet inte i relation till rättighetsinnehavarens kostnader för att utveckla det objekt som ligger till grund för rättigheten utan bestäms i stället huvudsakligen på andra grun- der. Ett inordnandc av dessa rättigheter under skatteplikten torde inte heller kunna motiveras med att några betydande kumulativa skatteeffekter undan- röjs. lntc heller skulle konkurrensneutraliteten påverkas i mer än obetydlig omfattning. Det förhållandet att de aktuella rättigheterna i allmänhet över- låts mellan skattskyldiga medför också att en utvidgning av skatteplikten i berört hänseende inte skulle tillföra statskassan några ytterligare medel.

F.nligt kommitten skulle dock en generell skatteplikt också på detta om- råde förenkla tillämpningen av mervärdeskattelagstiftningen. Eventuella fördelningsproblem avseende såväl ingående som utgående skatt skulle bort- falla. Ktmimittén har därför funnit övervägande skäl tala för att samtliga upplåtelser och överlåtelser av immateriella rättigheter skall omfattas av skatteplikten.

Jag delar i princip kommitténs uppfattning om fördelarna med en generell mervärdeskatt. Enligt vad som anförts i avsnitt 2.2.4 kan det dock finnas skäl att undanta viss verksamhet inom kulturmnrådet från skatteplikt. Även upp- låtelse och ("överlåtelse av vissa immateriella rättigheter med anknytning till kulturområdet bör omfattas av ett sådant undantag. Skattefriheten bör om- fatta sådana rättigheter som (nnfattas av 1. 4 och 5 åå lagen (196072?) om upphtwsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsri'tttslagen).

Undantaget bör också omfatta utövande konstnärers framförande av litte- rära eller konstnärliga verk. Utanför skatteplikten bör falla royalties och andra ersättningar från exempelvis grammofonbolag och även sådana ersätt-

b' Riksdagen ] 089591). [ .s'uml. Nr ] ll

"113

• Sida 114
•  Original

ningar som kan utgå om en grammofonskiva eller liknande används vid ljud- radio- eller televisionsutsändning eller vid annat offentligt framförande i för- värvssyfte.

Till litterära verk räknas enligt upphovsrättslagen alla i vid mening beskri- vande alster. inkl. datorprogram men inte filmverk. Konstnärliga verk är så- dana som inte räknas som litterära. Det innebär att även t.ex. reklamalster kan vara föremål för upphovsrätt. Några skäl att från skatteplikt undanta rättigheter avseende sådana alster eller rätt till system eller program för ADB kan enligt min mening inte anföras. Rättigheter av detta slag tillhanda- hålls i stor utsträckning skattskyldiga. varför ett undantag från skatteplikt skulle medföra kumulativa skatteeffekter.

Enligt nu gällande bestämmelser likställs med skattepliktig vara visnings- rätt eller annan rätt till kinematografisk film som avser reklam eller informa- tion. Sådana rättigheter bör enligt min mening också fortsättningsvis alltid omfattas av skatteplikten. Alster av detta slag tillhandahålls numera i stor omfattning i form av videogram. Skatteplikten bör därför inte begränsas till enbart rätt till kinematografisk film av detta slag utan också innefatta video- gram eller annan för återgivning gjord jämförlig inspelning som avser infor- mation. Skatteplikten för reklamfilmer m.m. följer av vad som sagts ovan.

i lagrådsremissen har föreslagits att undantaget i fråga om upphovsrätter inte bör omfatta rätt till översättning enligt 4 & upphovsrättslagen. Som skäl härför har anförts bl.a. att översättningar i stor omfattning tillhandahålls inom näringslivet samt att det skulle medföra hanterings- och tillämpnings- problem att skilja dessa från översättningar av litterära verk. Lagrådet har anfört att i fråga om översättningar av litterära verk bör dessa följa samma regler som originalverken och att det inte torde vara svårare att bestämma vad som är en översättning av ett litterärt verk än att fastställa vad som är ett litterärt verk. Lagrådet framhåller vidare att det mer sällan torde före- komma att tillhandahållandet av en (""översättning inom näringslivet fär for- men av en upplåtelse eller överlåtelse av upphovsrätten till denna. Lagrådet framhåller också att sådana översättningar som inte avses i 4 & upphovsrätts- lagen blir skattepliktiga enligt huvudregeln. Jag ansluter mig till lagrådets förslag i denna del.

Fartyg och luftfartyg

Mitt förslag: Det nuvarande undantaget från skatteplikt för vissa far— tyg och luftfartyg slopas.

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt. Remissmstanserna har i huvudsak tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran. Förslaget avstyrks dock av bl.a. SAS. Sveriges Redareförening och Föreningen ,liuktorisermle Ret-'isorer. De invändningar som framförts avser i huvudsak dels de likviditetspåfrestningar som kan uppstå i samband med investeringar. dels problem som hänger samman med den internationella trafiken. dvs. import och exportfrågor.

• Sida 115
•  Original

Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande bestämmelser i ML undantas från skatteplikt skepp för yrkesmässig sjöfart eller yrkesmässigt fiske. fartyg för bogsering. bärgning eller livräddning och luftfartyg för yrkesmässig per- son- eller godsbefordran. Även del. tillbehör eller utrustning till sådant far- tyg eller luftfartyg undantas under vissa förutsättningar. Undantaget är av kvalificerat slag. vilket innebär att den som yrkesmässigt tillhandahi'tller så- dana varor har avdragsrätt för ingående skatt.

Kommittén har som mål haft att åstadkomma en mervärdebeskattning med generell räckvidd. Mot denna bakgrund har kommitten funnit att även ifrågavarande undantag från skatteplikt bör slopas.

Jag delar kommitténs uppfattning. För en sådan ordning talar också mitt förslag att inordna personbefordran under skatteplikten. "l'ransporttjånster i övrigt är redan nu skattepliktiga. Det innebär att avdragsrätt praktiskt taget alltid kommer att föreligga för den mervärdeskatt som belastar förvärv av detta slag i den mån förvärvet avser yrkesmässig verksamhet.

SAS och Sveriges Redareförening har hävdat att en skatteplikt för fartyg och luftfartyg skulle medföra allvarliga likviditetsproblem för transportföre- tagen. Anledningen härtill skulle vara att mervärdeskatten på investeringar kan uppgå till betydande belopp. som företagen under viss tid tvingas ligga ute med. Genom att reglerna för redovisning av mervärdeskatten bygger på bokföringsmässig redovisning. inträder rätten till avdrag för ingående skatt i samband med faktureringen. Mervärdeskatteredovisning kan göras i ome- delbar anslutning till utgången av den redovisningsperiod under vilken fak- turan bokförts. För mervärdeskatt som påförs vid införsel till landet inträder avdragsrätten när en av tullverket utfärdad tullräkning har mottagits" av den skattskyldige. I sådana situationer kan i vissa fall likviditets- och ränteförlus- ter uppstå. Dessa förhållanden är dock inte unika utan föreligger i alla verk- samheter.

Det har också från SAS anförts att en skatteplikt på detta område skulle medföra störningar och problem för bolagets transporter av bl.a. reservdelar mellan de nordiska länderna. Med hänsyn till vad som i tullhänseende redan nu gäller för varor av detta slag, torde dock inga betydande problem kunna förutses uppkomma enbart på grund av en mervärdeskattebeläggning. Med hänsyn till vad som anförts föreslår jag att det" nu behandlade undantaget från skatteplikt slopas. llärav följer att de särskilda bestämmelserna om un- dantag för bärgning av sådant fartyg eller luftfartyg som är undantaget från skatteplikt och transport i anslutning till sådan bärgning också bör slopas.

Regeringen har med stöd av 12 & ML förordnat att luftkut'ldefarkoster skall jämställas med fartyg i detta sammanhang. Som framgår nedan föreslår jag att 12 ä' ML liksom de med stöd av denna paragraf meddelade besluten upphävs. Härigenom kommer luftkuddefarkoster att bli skattepliktiga.

Krigsmateriel

Mitt förslag: Undantaget från skatteplikt för viss krigsmateriel slopas.

• Sida 116
•  Original

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande bestämmelser undantas från skatteplikt krigsmateriel som är underkastad utförselförbud och del till så- dan materiel. när varan säljs till staten för militärt bruk eller för detta ända- mål införs till landet för statens räkning. Vilka varor som omfattas av utför- selförbudct framgår av bilaga till förordningen (1988:561) om förbud mot utförsel av krigsmateriel m.m. Undantaget från skatteplikt är av kvalificerat slag. Motsvarande undantag gäller för annars skattepliktiga tjänster av- seende krigsmateriel som ägs av staten. Det ifrågavarande undantaget över- fördes till dåvarande mervärdeskatteförordningen från bestämmelserna om allmän varuskatt. Som skäl för skattefriheten angavs att en skatteplikt en- dast skulle medföra en onödig omgång av betalningar.

Undantaget har vållat en del tillämpningsproblem. Vissa varor har både militär och civil användning vilket i många fall har gjort det vanskligt att be- döma skatteplikten. [ synnerhet vid inköp av delar och tillbehör har det vid förvärvet i många fall varit svårt att avgöra om delen eller tillbehöret slutli- gen skulle avse krigsmateriel eller annan vara.

Regeringen har förordnat att den verksamhet som fi.")rsvarets fabriksverk bedriver för statens behov skall anses som yrkesmässig verksamhet enligt ML även till den del den avser försäljning eller tillhandahållande av tjänst till staten beträffande krigsmateriel som är undantaget från skatteplikt. Enligt beslutet föreligger för f("irsvarets fabriksverk rätt till avdrag för ingående skatt enligt 17 s' ML för den yrkesmässiga verksamheten.

Mcrvärdeskatt på varor och tjänster som tillhandahålls staten innebär ingen kostnad för denna. Beskattningen träffar redan i dag i princip all statlig upphandling av varor och kommer med det föreliggande förslaget om en ge- nerell beskattning även att träffa i princip all upphandling av tjänster. Ett undantag från skatteplikt vid upphandling av krigsmateriel ger vid en sådan ordning en missvisande information om denna upphandlings andel av budge- ten. Redan av detta skäl bör det nu aktuella undantaget slopas.

Den generella kompcnsationsrätt för mervärdeskatt för statliga myndig- heter som också föreslås gör vidare att det överhuvudtaget saknas skäl att bibehålla skattefriheten för vissa försäljningar och tjänster till staten.

Verksam! tetsti ll gångar

Mitt förslag: Det nu gällande undantaget från skatteplikt för varula- ger. inventarium eller annan tillgång som tillhör verksamhet. när till- gången överlåts i samband med överlåtelse av verksamheten eller del därav eller övertas i samband med fusion eller liknande förfarande be- gränsas till att avse endast de fall då förvärvaren är skattskyldig.

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran. Sveri- ges A(lt'okatsamfund liksom bl.a. Föreningar: Auktoriserade Revisorer FAR och .S't'ensku Revisorsmnj'umlel SRS anser att reglerna om undantag i sam- band med ("överlåtelse av verksamhet bör förtydligas.

• Sida 117
•  Original

Skälen för mitt förslag: Från skatteplikt undantas enligt nu gällande be- stämmelser varulager. inventarium eller annan tillgång som tillhör verksam- het. när Överlåtelse sker i samband med ("överlåtelse av verksamheten eller del därav. fusion eller liknande förfarande. Skattefriheten förutsätter att till- gångarna överläts till den som övertar verksamheten som sådan.

Skälen för undantaget beträffande verksamhetstillgångar är i första hand av praktisk natur. Den som övertar en verksamhet eller del av verksamhet hari allmänhet rätt till avdrag för ingående skatt. Statsverket skulle således inte tillföras ytterligare medel om ifrågavarande transaktioner var skatte- pliktiga. Härtill kommer att en sådan skatteplikt skulle medföra problem i de fall det i en överlåtelse av detta slag ingår från skatteplikt undantagna varor och i de fall den överlåtna verksamheten endast delvis medför skatt- skyldighet.

Enligt kommitténs mening motiverar dessa förhållanden att ifrågavarande transaktioner även fortsättningsvis undantas från skatteplikt.

Kommittén har funnit att undantaget uttryckligen bör begränsas till de fall där övertagaren är skattskyldig till mervärdeskatt. Jag delar denna uppfatt- ning. Denna ordning överensstämmer också med vad mervärdeskatteutred- ningen föreslog i sitt slutbetänkande Översyn av mervärdeskatten del XI (SOU 1987z45).

Frimärken. sedlar och mynt

Mitt förslag: Det nuvarande undantaget från skatteplikt för frimär- ken. sedlar och mynt bibehålls.

Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att den generella skatte- plikten också skall omfatta frimärken, sedlar och mynt.

Remissinstanserna: Förslaget har i huvudsak lämnats utan erinran. Sveri- ges Frimärks/zandlarförbund och Sveriges Mynllmna'lares förening avstyrker dock förslaget av konkurrens- och kontrollskäl. Gencraltullstyre/sen har an- gett att man inte kommer att kunna upprätthålla en tillfredsställande kon- troll över importbeskattningen om kommitténs förslag genomförs.

Skälen för mitt förslag: Enligt nu gällande regler undantas frimärken från skatteplikt om de inte omsätts eller införs i särskild för butiksförsäljning av- sedd förpackning. Från skatteplikt undantas också sedlar och mynt som är eller har varit gällande betalningsmedel. I fråga om guldmynt omfattar un- dantaget inte guldmynt som präglats efter den 1 januari 1967 och som om- sätts efter sitt metallvärde.

Frimärken. sedlar och mynt som samlarobjekt omfattades av skatteplikt vid dåvarande mervärdeskatteförordningens tillkomst.

Det nuvarande undantaget i fråga om frimärken infördes 1973 (prop. 1973: 163, SkU 62. rskr. 350. SFS 1973:928). Som skäl anfördes de förhållan- den som rådde i branschen och de konkurrens- och kontrollproblem skatte- plikten gav upphov till. Endast en mindre del av omsättningen av samlarfri- märken skedde i den reguljära handeln. Den dominerande omsättningen skedde på sätt som inte kunde inordnas under beskattningen. t.ex. mellan

• Sida 118
•  Original

samlare eller inom satnIarföreningar. Till detta kom att införsel av frimärken direkt till samlare skedde på ett sätt som i praktiken gjorde en effektiv inför- selbeskattning omöjlig.

Omsättning av sedlar och mynt undantogs från skatteplikt 1986 (prop. WS$/86:47. SkU 17. rskr. 92. SFS (198511116). Som skäl härför angavs de ' med frimärkshandeln likartade förhållanden under vilka fackhandeln för sedlar och mynt arbetade. ,

De förhållanden som tidigare motiverade undantag från skatteplikt för fri- märken. sedlar och mynt har inte ändrats. En skatteplikt skulle med stor san- nolikhet få till följd att handeln med dessa varor i ännu större utsträckning skulle ske utanför den reguljära handeln. Detta skulle medföra betydande negativa konsekvenser för den yrkesmässiga frimärks- och mynthandeln. Till detta kommer vad generaltullstyrelsen har anfört i fråga om möjlighe- terna att upprätthålla en tillfredsställande införselbeskattning av dessa varor.

Även om principiella skäl i och för sig kan anföras mot att göra avsteg från den generella skatteplikten för varor bör — med hänsyn till vad som anförts ovan — det nuvarande begränsade undantaget från skatteplikt för frimärken, sedlar och mynt behållas.

Aktiebolaget Svensk Bilprovning

Mitt förslag: Undantaget från skatteplikt för vissa obligatoriska be- siktningar hos Aktiebolaget Svensk Bilprovning slopas. L__

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Enligt gällande bestämmelser undantas från skat- teplikt obligatorisk ktmtrollbesiktning av fordon och obligatorisk besiktning av kilotneterräknarapparatur hos Aktiebolaget Svensk Bilprovning. Undan- taget i fråga om besiktning av fordon infördes vid dåvarande mervärdeskat- teförordningens tillkomst. Undantaget motiverades inte särskilt.

Obligatorisk kontrollverksamhet som utförs av statlig eller kommunal myndighet anses inte som yrkesmässig och medför således inte skattskyldig- het. Sådan kontrollbesiktning har i vissa fall genom författning anförtrotts aktiebolag. Som exempel kan förutom Aktiebolaget Svensk Bilprovning också nämnas Aktiebolaget Statens Anläggningsprovning och Svenska Elek- triska Materialkontrollanstalten AB. Fastän dessa bolag har anförtrotts of- fentliga förvaltningsuppdrag är de inte myndigheter i regeringsformens me- ning. Verksamhet som staten bedriver i bolagsform räknas som yrkesmässig även när verksamheten bedrivs för att uteslutande tillgodose statens eget be- hov. Obligatorisk kontrollverksamhet medför således alltid skattskyldighet när den bedrivs i bolagsform. Det särskilda undantaget från skatteplikt för vissa av Aktiebolaget Svensk Bilprovnings kontrollbesiktningar är alltså ett avsteg från den skatteplikt som annars omfattar här berörd kontrollverksam- het.

Lagrådet har anfört att Aktiebolaget Svensk Bilprovnings befogenheter ' vid den obligatoriska kontrollbesiktningen av fordon och den obligatoriska

• Sida 119
•  Original

besiktningen av kilometerräknarapparatur uppenbarligen innefattar myn- dighetsutövning. Det saknas enligt lagrådet anledning att betrakta myndig- . hetsutövning som genom särskild lagstiftning anförtrotts ett bolag eller annat privaträttsligt subjekt på annat sätt än när myndighetsutövningen sker i sta-

tens. ett statligt affärsverks eller en kommuns verksamhet. Lagrådet har där- ' för föreslagit att ett särskilt undantag från skatteplikt införs för vara eller tjänst som tillhandahålls som ett led i myndighetsutövning av bolag. för- ening. samfällighet. stiftelse eller enskild individ med stöd av lag enligt 11 kap. 6 & tredje stycket regeringsformen.

Uppgifter som är jämförbara med dem som Aktiebolaget Svensk Bilprov- ning utför är anfi'irtrodda även åt bl.a. AB Statens Anläggningsprovning och Svenska Elektriska Materialkontrollanstalten AB. Även Aktiebolaget Svensk Bilprovning utför vissa uppgifter som kan anses innefatta myndig- hetsutövning. men som enligt gällande regler mervärdebeskattas. Den verk- samhet som bedrivs av ifrågavarande bolag är i sin helhet yrkesmässig. En- ligt tnin mening skulle det strida mot mervärdeskattens principiella uppbygg- nad att undanta en del av bolagens verksamhet från mervärdeskatt genom att dra paralleller till det yrkesmässighetsbegrepp som skall gälla särskilt för stat och kommun. Att generellt undanta verksamhet av detta slag från skat- teplikt skulle dessutom leda till kumulativa effekter och konkurrensneutrali- tetsproblem. Att undanta besiktningar hos Aktiebolaget Svensk Bilprovning och hos de andra bolagen är enligt min mening även i övrigt obefogat. Jag är därför inte beredd att föreslå att det av lagrådet förordade undantaget på detta område införs. Mot bakgrund härav och då några bärande skäl i övrigt för fortsatt skattefrihet inte kan anföras anser jag att undantaget för Aktie- bolaget Svensk Bilprovnings verksamhet bör slopas.

Remzäringen

j Mitt förslag: Det nuvarande undantaget från skatteplikt för skötsel

[ —.. | genom samebys torsorg av renar slopas.

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Skötsel av djur är en skattepliktig tjänst enligt ML. Undantaget från skatteplikt för skötsel genom samebys försorg av renar har tillkommit i syfte att undanröja den ökade skattebelastning för vissa ren- ägare sotn annars skulle ha följt av den omorganisation av rennäringen som skedde genom tillkomsten av rennäringslagen (19711437). Denna ökade skattebelastning skulle ha drabbat de renägare som inte omfattas av redovis- ningsskyldighet enligt ML, dvs. de vars skattepliktiga omsättning inte upp- går till det belopp som anges i 6 & ML. Jag föreslår nu att beloppsgränsen för redovisningsskyldighetens inträde skall slopas och att mervärdeskatten fortsättningsvis skall redovisas fullt ut. Därmed ändras de förhållanden som motiverade undantaget från skatteplikt på rennäringens område på sådant sätt att det inte längre finns skäl att bibehålla undantaget. Jag anser därför att undantaget från skatteplikt för tjänst som avser skötsel genom samebys försorg av renar hör slopas. Detsamma bör gälla den särskilda bestämmelsen

• Sida 120
•  Original

i punkt ] av anvisningarna till 3 & ML att tjänst som medlem i sameby utför Prop, 1989/9011 11 enligt rennäringslagen för samebyns räkning inte skall anses som yrkesmäs- sig.

Lotterier oeh vat/hållning m.m.

Mitt förslag: Lotterier. däri inräknat vadhållning och andra former av spel. undantas också fmtsättningsvis från skatteplikt.

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Tillhandahällant'ie av lotterier. däri inräknat vad- hällning eller andra former av spel omfattas inte av skatteplikten enligt ML. Kommittén har övervägt om spelinsatser skall göras till föremål för mervär- debeskattning men funnit att de skattetekniska nackdelarna med en sådan ordning övervägar de f("irdelar från bl.a. konsumtionsneutralitetssynpunkt som kan vinnas.

Jag delar kommitténs uppfattning och föreslär därför att lotterier. däri in- räknat vadhällning och andra former av spel. undantas från skatteplikt. Un— dantaget avser endast spelinsatser och omfattar således inte t.ex. entréavgif- ter till inrättningar där spelet bedrivs.

2.3. Offentlig verksamhet

2.3.1. En konkurrensneutral beskattning

Mitt förslag: För att lösa de problem med konkurrensneutralitet mel- lan offentlig cgenregi och upphandling som kan uppkomma hos stat- liga myndigheter. primärkommuner och landstingskotnmuner när mervärdeskattebasen breddas vidtas särskilda åtgärder. De innebär i huvudsak att flertalet myndigheter samt kommunerna kompenseras för sina mervärdeskatte kostnader. men på ett sådant sätt att resultatet blir kostnadsmässigt neutralt.

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser instämmer i att det finns ett behov av att särskilda åtgärder vidtas för att säkerställa konkurrensneutrali- teten inom offentlig verksamhet när rnervärdeskattebasen breddas. De av kommitten föreslagna hux-'udprineiperna för en kompensationsordning till- styrks ocksä med något enstaka undantag.

Bakgrunden till mitt förslag: Skattskyldighet enligt 2 & ML föreligger för den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter skattepliktig eller från skatteplikt kvalificerat undantagen vara eller tjänst eller för den som omsätter sadana varor och tjänster genom export. För stat och kommun gäl- ler särskilda regler enligt anvisningarna till 2 & ML. De innebär i huvudsak att statlig eller kommunal verksamhet som bedrivs uteslutande för att tillgo- dose egna behov anses som yrkesmässig endast om den bedrivs i bolagsform

• Sida 121
•  Original

eller liknande. Om tillhandahällande sker både internt och till utomstående betraktas endast den utåtriktade delen av verksamheten som yrkesmässig. Det är särskilt stadgat att SJ:s godsbefordran samt postverkets befordran av postpaket m.m. är yrkesmässig.

Staten. liksom varje primär- eller landstingskommun. utgör ett subjekt i mervärdeskattehänseende. Härav följer bl.a. att som statens egna behov an- ses inte enbart de prestationer som utförs åt det egna organet utan även de som tillhandahålls åt andra statliga organ. Motsvarande gäller tillhandahåll- anden från ett kommunalt organ till ett annat inom en och samma kommun.

Skälen för mitt förslag: Som nämnts medför den verksamhet som bedrivs av statliga myndigheter eller av primär- och landstingskommuner i stor ut- sträckning inte skattskyldighet. Nägon rätt till avdrag för ingående skatt i verksamheten föreligger då inte. De statliga myndigheterna och kommu- nerna uppträder i dessa fall i mervärdeskattehänseende som slutliga konsu- menter. Detta innebär särskilda problem i samband med en breddad mervär- deskattebas.

Med den relativt smala bas för mervärdeskatten på tjänstetmtrådet som nu föreligger har konkurrensneutralitetsfrågor vid statlig och kommunal upphandling rests endast på begränsade områden. Det mest väsentliga är bygg- och anläggningsarbeten. Konkurrensneutralitet i mervärdeskattesam- manhang mellan upphandling resp. arbete i egen regi har där hjälpligt kun- nat upprätthållas med reduceringsreglerna. dvs. en reduktion av beskatt- ningsunderlaget till (10% och i vissa fall till 30% av beskattningsvärdet. En sådan reduceringsregel har också införts när det gäller vissa tvättjänster ät stat och kommun. På vissa områden har det dock inte kunnat införas någon särreglering som kunnat förhindra en snedvridning av konkurrensvillkoren till fördel för utförande av arbeten i egen regi i stället för upphandling.

En i princip generell tjänstebeskattning i enlighet med vad jag tidigare har förordat skärper kraftigt konkurrensproblematiken. Av avgörande bety- ' delse är också slopandet av reduceringsreglerna på i första hand byggentre- prenader. Sammantaget innebär dessa ändringar att det blir på en mängd områden som konkurrensförhållandena mellan arbeten i egen regi resp. upphandling kommer att rubbas. Om inget görs för att utjämna dessa skill- nader kommer en betydande snedvridning att ske. Arbeten i egen regi kom- mer att gynnas av niervärdeskattesystemet. medan upphandling från fristå- ende näringsutövare kommer att missgynnas. Mervärdeskattesystemet skulle då kunna ge incitament till ett samhällsekonomiskt orationellt hand- lande. Den offentliga verksamheten skulle i reellt hänseende fördyras och produktiviteten sänkas.

Jag delar kommitténs och remissinstansernas uppfattning att särskilda åt- gärder måste vidtas för att säkerställa att mert-'ärdcskåttesystemet inte får snedvridningseffekter inom den offentliga sektorn när mervärdeskattelnisen breddas. Nya reduceringsregler kan naturligtvis inte användas. Detta skulle strida mot de grundläggande principerna för skatteomläggningen.

lin huvudprineip bör således vara att offentlig egenrcgi inte gynnas på be- kostnad av upphandling. Det måste också säkerställas att offentlig utåtriktad verksamhet inte gynnas av skattesystemet vid konkurrens med privata sub-

l l

• Sida 122
•  Original

jekt. De lösningar kommitten fi.")reslagit för att z'istadkomma dessa resultat är i vissa avseenden olika när det gäller statlig resp. kommunal verksamhet. Eftersom det är staten som uppbär mervärdeskatten kan frågorna delvis lö- sas pa olika sätt. Jag redogör i det följande först för mina förslag såvitt gäller de statliga myndigheterna och därefter för primär- och landstingskommu- nernas mervärdeskattesituation.

2.3.2. De statliga myndigheterna

Mitt förslag: l'Egenregiproblemet löses genom att de statliga myndig— heternas inköpsutgifter redovisas exkl. mervärdeskatt. Myndighe- terna får rätt att avräkna påförda utgifter för mervärdeskatt mot bud- getens inkt'nnstsida. i stället för att som nu avräkna dessa utgifter mot anslag och inkomster. Affärsverken skall inte omfattas av systemet. Enstaka andra myndigheter som bedriver utåtriktad verksamhet i konkurrens med privata företag på områden som inte föreslås bli mer- värdeskattebelagda. kan också behöva undantas.

Om en statlig myndighet tillhandahåller skattepliktiga varor och tjänster skall verksamheten vara att anse som yrkesmässig oberoende av om verksamheten bedrivs med vinstsyfte eller ej. Yrkesmässighet skall dock inte föreligga om tillhandahållandet utgör ett led i en myn- L dighetsutövning.

Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt att den föreslagna redovis- ningsordningen införs. och varit av den åsikten att förslagen löser egenregi- problemen. Det har påpekats att gränsdragningen mellan de myndigheter som skall vara med i resp. ställas utanför systemet kan ställa till problem. Vidare har framförts att ett ikraftträdande under pågående budgetår kan medföra komplikationer.

Skälen för mitt förslag: Som tidigare nämnts medför större delen av de statliga myndigheternas verksamhet inte skattskyldighet. ingående mer- värdeskatt på ft'jrvärv av varor och tjänster för denna del av verksamheten är inte avdragsgill. En myndighets anslag måste med nuvarande ordning täcka myndighetens upphandlingskostnad inkl. mervärdeskatt. Ur myndighetens synvinkel är därför den ingående mervärdeskatten en kostnad. trots att skat— ten som sådan inlevereras till staten av leverantören. Dessa f("irhållanden har fått till följd att statlig verksamhet budgeteras inkl. mervärdeskatt.

Som KIS pekat på leder denna teknik till komplikationer. som dessutom kraftigt accentueras vid basbreddningen. Komplikationerna innebär som ti- digare nämnts risk för att statlig egenregi gynnas på bekostnad av upphand- ling från en fristående entreprenör. Mervärdeskattesystemet leder således till konkurrensnackdelar för mervärcleskattskyldiga företag. En annan svå- righet är att fastställa i vilken mån inköpta varor och tjänster hänför sig till de skattefria verksamhetsområdena. där avdragsrätt för ingående skatt är utesluten. eller till de skattebelagda områdena där avdragsrätt finns.

För att motverka konkurrensproblematiken har vissa bestämmelser in- förts i upphandlingsförordningen (19861366). som i princip innebär att en

lx)

• Sida 123
•  Original

myndighet vid bedömning av anbud skall korrigera för olikheter vad gälier mervärdeskattskyldigheten hos anbudsgivarna. Med stöd av.2 & ML har re- geringen också i särskilda beslut förordnat om viss skattskyldighet för väg- verket. statens vattenfallsverk. televerket. kriminal 'årdsstyrelsen och för- svarets fabriksverk såvitt avser tillhandahållande av varor eller tjänster för statens eget behov.

Som jag tidigare förordat krävs i samband med att mervärdeskattebasen nu breddas en nyordning som innebär att problemen med konkurrensneutra- litet m.m. kan åtgärdas generellt. Som KIS framhållit leder det nuvarande statliga budgeteringss 'stemet- vad gäller mervärdeskatten till onödiga kon- kurrensproblem. Mervärdeskatt på en statlig upphandling innebär inte nå- gon kostnad för staten. En redovisning av myndigheternas utgifter exkl. mervärdeskatt ter sig därför naturlig. Om utgifterna redovisades fria från mervärdeskatt skulle detta tekniskt få samma effekt som en skattskyldighet med generell avdragsrätt för ingående skatt. Valet mellan olika upphand- lingsalternativ eller mellan upphandling resp. arbete i egen regi skulle inte påverkas av mervärdeskatten. .

En redovisning exkl. mervärdeskatt har som KIS påpekat också vissa andra fördelar. Det skulle-leda till en rättvisare information om de statliga myndigheternas ianspråktagande av de totala statliga resurserna. eftersom mervärdeskattebclagda varor och tjänster inte övervärderas i förhållande till mervärdeskattefria förvärv eller arbeten i egen regi-.

Det statliga budgeteringssystemet bör således ändras så att anslagen be- räknas exkl. mervärdeskatt och så att myndigheternas utgifter redovisas utan skatten. Detta kräver att myndigheterna i särskild ordning får kompensation för all ingående mervärdeskatt. l sina huvuddrag bör detta kunna gåtill på följande sätt. En myndighets utbetalning av ett fakturerat belopp sker så att myndigheten dels avräknar fakturabeloppct exkl. mervärdeskatt som en ut- gift i förhållande till anslaget eller andra intäkter. dels avräknar mervärde— skatten gentemot budgetens särskilda inkomsttitel för mervärdeskatt. Mer- värdeskatten kompenseras således genom en direkt avräkning mot budge- tens inkomstsida. Den närmare utformningen torde lämpligen fastställas ge- nom bestämmelser som utfärdas av regeringen eller. efter bemyndigande. av riksrevisionsverket. Kontrollen av den föreslagna ordningen bör ske inom ramen för riksrevisionsverkets löpande och årliga granskning av statsmyn- digheterna.

Affärsverken bör inte ingå i detnya redovisningssystemet. Enstaka andra myndigheter som bedriver utåtriktad verksamhet i konkurrens med privata . företag bör också undantas. [ vissa fall skulle nämligen en rätt att lyfta av all ingående mervärdeskatt mot budgetens inkomstsida kunna innebära en konkurrensfördel gentemot privata företag. Vid sidan om affärsverken gäl- ler det myndigheter som tillhandahåller tjänster inom de sektorer som allt- jämt skall vara mervärdeskattefria. t.ex. utbildning och sjuk 'ård. KIS har funnit att det. förutom affärsverken. för närvarande endast är AMU-myn- digheterna och statens institut för persomtlutbildning som borde ställas utan- för det nya redovisningssystemet. Det bör ankomma på regeringen att-före.- skriva vilka myndigheter som skall omfattas av systemet. och vilka som skall lämnas utanför. Jag delar därvid de synpunkter som framförts vid remissbe—

• Sida 124
•  Original

handlingen att det är viktigt att följa utvecklingen noga hos olika myndighe- ter så att kcmkurrensproblem vid utåtriktad verksamhet inte uppkommer.

Den här beskrivna ordningen utgör en nyordning av det interna statliga budgeterings- och redovisningssystemet. Någon lagreglering härav är inte nödvändig. titan frågan kan regleras i fi.")rordning eller annan författning. Detsamma gäller frågan vilka myndigheter. utöver affärsverken. som bör undantas.

De myndigheter som omfattas av den nya redovisningsordningen får såle- des rätt att direkt mot budgetens inkomstsida avräkna ingående mer 'ärde- skatt. Det innebär å andra sidan att någon rätt till avdrag i mervärdeskatte- deklaration inte bör föreligga om myndigheten skall avge sådan. För affärs- verken som enligt ovan skall stå utanför systemet måste dock en avdragsrätt bibehållas.

Idet till lagrådet remitterade lagförslaget hade i en ny 18 å & ML föreslagits en rätt för regeringen att avgöra vilka statliga myndigheter som skall ha rätt till avdrag för ingående mervärdeskatt. Lagrådet har anfört att en sådan de- legering inte kan göras. och föreslagit ett generellt avdragsförbud för statliga myndigheter med undantag av affärsverken. Jag finner att den av lagrådet föreslagna ordningen kan genomföras utan komplikationer. De fåtaliga myndigheter. utöver affärsverken. som enligt ovan kan behöva ställas utan- för det nya systemet. bedriver inte skattepliktig verksamhet och skulle där- för enligt de generella reglerna inte ha någon avdragsrätt. Samtliga statliga myndigheter. utom affärsverken. kan därför undantas från avdragsrätt.

Den föreslagna ordningen aktualiserar även vissa andra ändringar såvitt avser statsmyndigheternas roll i mervärdeskattesystemet. Som tidigare nämnts utgör staten ett enda subjekt i mervärdeskattesammanhang. Trans- aktioner mellan statliga myndigheter skattebcläggs inte. annat än i vissa i ML angivna fall. KIS har framhållit att det skulle innebära en förenkling om varje myndighet i mervärdeskattesammanhang i princip behandlas som ett särskilt subjekt. Någon skillnad skulle då inte behöva göras när det gäller utgående mervärdeskatt beroende på om en vara eller tjänst tillhandahålls en annan statlig myndighet eller någon annan. KIS föreslog således att varje myndighet skulle vara ett skattesubjekt i mervärdeskattesammanhang. men föreslog en möjlighet för regeringen eller myndighet som regeringen bestäm- mer att besluta om undantag från skattedebitering i vissa fall.

Lagförslaget ('3 & ML) i lagrådsremissen hade i denna del utformats i enlig- het med KIS förslag. Lagrådet har anfört att den möjlighet till delegering som förslaget förutsätter inte kan godtas. Lagrådet har föreslagit att de stat- liga affärsverken direkt i ML anges som självständiga skattesubjekt. medan statliga myndigheter i övrigt alltjämt behandlas som ett gemensamt skatte- subjekt. Enligt tnin mening innebär detta att vissa förenklingar som annars skulle varit möjliga inte uppnås. Någon mer betydande nackdel behöver emellertid detta inte medföra. Jag förordar att reglerna utformas på sätt som lagrådet föreslagit.

När det gäller reglerna om skattskyldighet för de statliga myndigheternas verksamhet innebär de nuvarande reglerna i princip att de vanliga krite- rierna på yrkesmässig verksamhet skall föreligga för att skattskyldighet skall

.124

• Sida 125
•  Original

vara för handen. Det innebär bl.a. ett krav på att verksamheten skall ha en viss varaktighet. men dessutom i princip att verksamheten bedrivs med vinst- syfte. Att med ledning av dessa kriterier avgöra när en myndighets utåtrik- tade verksamhet skall anses skattepliktig eller inte har ibland vållat vissa svå- righeter. Dessa svårigheter kommer att accentueras påtagligt med anledning av basbreddningen.

En möjlighet att lösa detta är att konstruera skattskyldighetsbegreppet för de statliga myndigheterna utan att vinstsyftet får utgöra kriterium på yrkes- mässigheten. Det innebär i princip att. oberoende av om verksamheten be- drivs med vinstsyfte eller ej. utåtriktad statlig verksamhet medför skattskyl- dighet. om den avser tillhandahållande mot vederlag av skattepliktiga varor eller tjänster. Jag anser att en sådan huvudprincip bör läggas till grund för beskattningen.

1 den mån en vara eller tjänst tillhandahålls av en myndighet som ett led i en myndighetsutövning. och således inte på privaträttslig grund. bör dock skattskyldighet inte föreligga. Skäl till en sådan utvidgning av skattskyldig- heten föreligger inte. Däremot får en sådan inskränkning inte innebära att tillhandahällande från statlig myndighet av teletjänster eller andra distribu- tions- eller servicetjänster undantas från beskattning. även om tillhandahål- landet har sin grund i föreskrifter om skyldighet att anlita viss myndighet för tjänsten. För närvarande synes det dock vara erforderligt med lagstiftning endast i fråga om omhändertagande och förstöring av avfall. föroreningar och liknande.

2.3.3. Primär- och landstingskommuner

En general! kr)/ttpcvtsutitmsordning

Mitt förslag: Kommunerna skall i sina mervärdeskattedeklarationer få göra avdrag för all ingående mervärdeskatt. och inte som nu enbart den ingående skatt som hänför sig till verksamhet som föranleder skattskyldighet. Kommunerna skall ersätta staten för denna utökade avdragsrätt. Ersättningen bör utformas på ett sådant sätt att det inte finns en direkt koppling mellan årliga avdragsbelopp och kommuner- nas återbetalning härav.

All verksamhet i en kommun skall redovisas i ett sammanhang. om inte skattemyndigheten medger annat. Skattskyldigheten utformas i

övrigt på motsvarande sätt som jag tidigare förordat för de statliga myndigheterna. i den mån särskilda avdragsförbud föreligger enligt 18 & ML skall dessa gälla även kommunerna.

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt förslag. _ Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt att en kompensationsmodell enligt KIS förslag införs. Det har påpekats att en lämplig form för kommu- nernas ersättning till staten måste utformas så att konkurrensneutralitetcn inte äventyras. Kom/ntutförbundct anser vidare att avdragsförbud inte bör upprätthållas vad gäller kommunerna.

• Sida 126
•  Original

Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare angivit kräver en i princip generell mervärdeskatt att en generell lösning tillskapas för att utjämna skattens kon— kurrenssnedvridande effekter vid val mellan kommunal egenregi resp. upp- handling. KIS har när det gäller primär- och landstingskommunerna därvid övervägt två skilda metoder. nämligen en generell uttagsbeskattning eller en generell avdragsrätt. KIS har förordat att den sistnämnda metoden väljs.

En uttagsbeskattning av kommunerna skulle innebära en skattebelägg- ning av sådana arbeten som kommunen själv utför inom ett område där en upphandling skulle ha mervärdeskattebelagts. Detta skulle exempelvis kunna avse kommunala byggnadsarbeten för eget behov eller städning av landstingskommuns sjukhus. En uttagsbeskattning skulle i princip säker- ställa önskemälen om konkurrensneutralitet. Detta förutsätter emellertid att de betydande tillämpningsproblemen kan lösas. Sådana problem uppstår bl.a. därför att frågan om avdrag för kommunens ingående mervärdeskatt be ror av i vad mån inköpta varor och t jänster anskaffats för verksamhetsom- råden där mervärdeskatt skall tas ut. eller för områden som är skattefria. En effektiv uttagsbeskattning kräver också en noggrann bokföring av'använda resurser. Jag delar KIS uppfattning att en generell uttagsbeskattning inte kan förordas.

Metoden med generell avdragsrätt bygger till väsentliga delar på en i Dan- mark tillämpad modell för att lösa hithörande frågor. En närmare redogö- relse för det danska systemet lämnades i mervärdeskatteutredningens slut- betänkande SOU 1987z45 5.49 ff. Modellen innebär i sin grundprincip att kommunerna får full kompensation för all ingående mervärdeskatt. även till den del den avser mervärdeskattefria verksamheter där kommunerna har ställning av slutkonsument i mervärdeskattehänseende. Den ekonomiska fördel denna kompensation medför för kommunerna får dessa gemensamt utge ersättning för till staten. Den utgivna ersättningen skall till sin storlek motsvara värdet av den totala ingående mervärdeskatten i de mervärdeskat- tefria kommunala verksamheterna. men skall i övrigt inte kopplas till mer- värdeskattesystemet.

Det kan nämnas att den i Danmark nu använda kompensationsmetoden år 1985 infördes i stället för ett system för uttagsbeskattning hos kommunerna. Enligt vad jag erfarit anses det danska kompensationssystemet fungera väl.

Det första ledet i kompensationsordningen bör utformas som en generell rätt för primär- och landstingskommuner att i sina mervärdeskattedeklara- tioner göra avdrag för all ingående skatt. oavsett om verksamheten medför skattskyldighet eller inte. Därigenom uppnås konkurrensneutralitet på hela det mervärdeskz'ittebelagda området. Upphandling av varor eller tjänster kan där ske på samma villkor som om varorna eller tjänsterna produceras i egen regi hos kommunerna.

Det andra ledet i kompensationsordningen. kommunernas återbetalning till staten på grund av den utökade avdragsrätten. mäste emellertid utformas så att denna konkurrensneutralitet inte sätts ur spel. Kommunernas återbe- talning bör därför i princip inte kopplas direkt till resp. kommuns faktiska mervärdeskatteutgifter. 1 sådant fall skulle någon konkurrensutjämnande ef- fekt inte finnas.

• Sida 127
•  Original

KIS har avstått från att lägga något förslag om hur återbetalningen skall ske. men pekat på några olika metoder. Det väsentliga är. som remissinstan— serna framhållit. att återbetalningen sker på ett sådant sätt att fördelarna med en konkurrensneutral beskattning inte äventyras. Enligt min mening bör formerna för återbetalningen lösas inom ramen för den totala ekono- miska relationen mellan staten och kommunerna. Dcnna påverkas i hög grad även av andra delar av skattereformen. men där konsekvenserna av re- formen för enskilda kommuner ännu inte har kunnat beräknas. Jag lägger därför inte nu fram något förslag till detaljerna i hur återbetalningen skall regleras. Avsikten är emellertid att reformen skall vara budgetmässigt neu- tral i förhållandet mellan stat och kommun. Jag avser att senare återkomma med förslag som ger en sådan neutralitet.

Den föreslagna ordningen motiverar. på motsvarande sätt som jag tidigare föreslagit beträffande de statliga myndigheterna. vissa ändringar beträffande kommunernas redovisning av mervärdeskatten samt skattskyldigheten.

En generell avdragsrätt medför att många kommunala verksamheter till- kommer vid kommunernas mervärdeskatteredovisning till skattemyndighe- terna. Det kan gälla ingående skatt i skattefria sektorer som sjukvård. social omvårdnad. skolor och central administration. Utvidgningen av skattebasen verkar i samma riktning. Mot bakgrund härav bör kommunernas skatteredo- visning samordnas så att i normalfallet en gemensam mervärdeskattedekla- ration avges för en kommuns verksamheter. Detta innebär ett avsteg från nuvarande regler i 5 s ML. enligt vilka redovisning skall ske för varje verk- samhet för sig. Skattemyndigheten bör dock kunna bestämma om en uppdel- ning av en kommuns skatteredtwisning. om detta i enskilda fall skulle visa sig vara lämpligt.

När det gäller skattskyldigheten för utåtriktad kommunal verksamhet bör motsvarande gälla som i fråga om den statliga sektorn. Yrkesmässighetsbe- greppet bör således förtydligas och förenklas på det sätt som jag där föresla- git.

Lagrådet har föreslagit att kommunalförbund i mervärdeskattesamman- hang skall jämställas med primär- och landstingskommun. Detta skulle bl.a. innebära att kommunalförbundens verksamhet inordnades i kompensations- .'ordningen. I flertalet fall torde kommunalförbund användas för ändamål där skattskyldighet föreligger. t.ex. för anordnande av vatten- och avloppsan- läggningar. I dessa fall föreligger avdragsrätt för ingående mervärdeskatt en- ligt allmänna regler. Jag är inte nu beredd att ta ställning till om det annars kan finnas skäl att ändra kommunalförbundens mervårdeskattesituation.

För skattskyldigs verksamhet i allmänhet innebär mervärdeskattcns prin- cip en generell rätt till avdrag för ingående skatt enligt 17 S* ML. I vissa mycket begränsade fall råder emellertid enligt 18 å ML ett avdragsförbud. De viktigaste avser kostnader för stadigvarande bostad. utgifter för sprit- drycker och vin i vissa fall samt bl.a. anskaffning av personbil och motorcy- kel. Avdrngsbegränsningarna är i huvudsak motiverade av att hithörande kostnader normalt får anses utgöra privata levnadskostnader. som inte bör undantas fran beskattning. Dessa avdragsbegränsningar gäller nu även för kommunernas skattepliktiga verksamheter. Om kommunerna medges en ge- nerell avdragsrätt för all ingående skatt. oavsett verksamhetsområdc. kan

• Sida 128
•  Original

ifrågasättas om de särskilda avdragsförbuden mäste upprätthållas. För kom- munernas del skulle ett undantag från avdragsft'irbudct innebära förenk- lingar. Någon stalsfinansiell betydelse behöver frågan inte ha. om den sär- skilda återbetalningsordningen tar hänsyn till ett eventuellt slopat avdrags- förbud. Enligt min mening bör ändå avdragsförbudet i dessa särskilda fall upprätthållas även för kommunerna. De särskilda skäl som föranlett av- dragsförbuden innebär enligt min mening att det är olämpligt att beakta dessa begri'insningar endast som ett led i äterbetalningssystemet.

Bidrag vid viss upphandling.m.m.

Mitt förslag: Ett särskilt statsbidrag till kommunerna skall utgå för mervärdeskatt som indirekt belastar kommunerna vid upphandling från näringsidkare som inte är skattskyldiga. Bidraget skall även avse fall då en kommun bidragit till viss verksamhet och där detta bidrag täckt även mervärdeskattekostnader. Statsbidraget begränsas till ut- gifter avseendc sjukvård. tandvård. social omsorg och utbildning. De grundläggande reglerna tas in i en särskild lag. Statens kostnader för bidraget ersätts av kommunerna på samma sätt som föreslås beträf- fande den generella avdragsrätten.

Kommitténs förslag överensstämmer i sak med mitt förslag. Remissinstanserna: Kornn:unfk'irbmm'et anser att bidraget även bör om- fatta idrott och kultur. och har ifrågasatt om inte begreppet näringsidkare är för snävt. Näringslivets .s'kurredelegurion anför att det är av stor betydelse hur bidragen beräknas. varför berörda branschorganisationer bör få medverka när reglerna tas fram.

Skälen för mitt förslag: Den av mig föreslagna generella avdragsrätten för all ingående skatt hos kommunerna löser. som jag tidigare angivit. konkur- rensproblemen mellan egenregiarbeten och upphandling i de fall det är fråga om mervärdeskattepliktiga omraden. När det gäller verksamhetsområden som även efter basbreddningen är mervärdeskattefria uppkommer dock vissa konkurrensproblern. Det gäller framför allt verksamheterna sjukvård. social omsorg och utbildning.

På de nu nämnda områdena kompenseras kommunerna för alla direkta mervärdeskattekostnader genom det föreslagna avdragssystemet. Avdrags- rätten innebär att mervärdeskatten på t.ex. anläggningar. inventarier och förbrukningsmaterial lyfts av i den kommunala egenregin. 1 den mån tjäns- ter av nämnda slag. som alltså inte är mervärdeskattcbelagda. upphandlas blir emellertid situationen en annan. Den upphandlade tjänsten kan inne- hålla dold mervärdeskatt avseende mervärdeskatteutgifter hos den enskilda entreprenören. Det kan exempelvis gälla mervärdeskatt på inköpta inventa- rier. material och tjänster i ett privat sjuk- eller vårdhem. Varken entrepre- nören eller kommunen har någon avdragsrätt för sådan mervärdeskatt. I dessa fall innebär mervärdeskatten att upphandling missgynnas på bekost- nad av kommunal egenregi. [ den egna regin kompenseras nämligen all ingå- ende mervärdeskatt. Effekterna kan leda till att verksamhetsformer som i övrigt är rationella från ekonomisk synpunkt inte kommer att utnyttjas.

• Sida 129
•  Original

Samma effekt uppkommer i de fall en kommun väljer mellan att utföra en viss verksamhet i egen regi. eller att alternativt ge bidrag till motsvarande verksamhet i privat regi. Bidragsgivningen framstår då som oförmånlig. ef- tersom den måste täcka in även mervärdeskattekostnader hos mottagaren av bidragen.

De nu nämnda effekterna på de mervärdeskattefria områdena kan förvän- tas ha en negativ effekt på kommunernas val av rationella verksamhetsfor- mer. Effekterna torde bli störst på de områden där andelen skattepliktiga insatsvaror och tjänster är högt. Det måste dock understrykas att den sam- lade kommunala scktorns egenregiverksamhet på dessa områden totalt sett inte gynnas jämfört med upphandlings- eller bidragsalternativet. Kommu- nerna får ju genom den föreslagna särskilda återbetalaingsordningen kom- pensera statsverket för avdragsrätten. Men i en enskild kommun eller kom- munal förvaltning kan mervärdeskatteeffekten få avgörande betydelse för verksamhetsformen.

KIS har lämnat förslag till en särskild kompensationsordning för att ut- jämna dc nämnda effekterna. Kompensationen är utformad efter dansk fö- rebild. Den innebär att primärkommuner och landstingskommuner får sär- skilda bidrag från staten för de indirekta mervärdeskattekostnader som upp- kommer vid upphandling från eller kommunala bidrag åt näringsidkare som inte är skattskyldiga. Enligt förslaget begränsas kompensationsordningen till verksamhetsområdena sjukvård. tandvård. social om !årdnad och utbild- ning. Det är områden som i kommunal verksamhet är befriade från mer- värdeskatt. men där all mervärdeskatt som kommunerna betalat skall få dras av enligt den föreslagna ordningen.

Kompensationsordningen är i och för sig en från mervärdeskattesystemet fristående konstruktion. Fråga är om ett riktat statsbidrag till kommunerna. vars ekonomiska värde dock givetvis skall beaktas vid beräkningen av de be- lopp som kommunerna har att utge inom ramen för den av mig tidigare nämnda återbetalningen.

Enligt min mening torde behovet av de föreslagna statsbidragen för närva- rande vara begränsat. Kompensationsordningen medför också en del tek- niska problem. närmast därför att bidragsbeloppen måste bygga på vissa schabloner. Det är. som framhållits vid remissbehandlingen. viktigt att så- dana sehabloner blir rättvisande eftersom de annars inte kan ge någon kon- kurrensneutralitet. Trots dessa svårigheter anser jag ändå att den föreslagna kompensationsordningen bör införas. Den har enligt min mening ett värde för att undvika att oönskade konkurrenssnedvridningar uppkommer.

Huvudgrunderna för statsbidragen bör regleras i en särskild lag. De före- skrifter sorn behövs för att reglera förfarandet bör. som lagrådet framfört. lämpligen meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestäm- mer.

Jag är inte beredd att nu föreslå att bidragen utvidgas till att avse även andra verksamhetsområden än de KIS föreslagit. Enligt min bedömning skulle nyttan av att införa en sådan ordning på andra områden. t.ex. vad av- scr idrotts- och kulturområdet. vara begränsad. De tekniska svårigheterna talar också starkt för att tillämpningsområdet begränsas. i vart fall inled-

9 Riksdagen 1989590. ] saml. Nr 111

Prop. 1989/902111

• Sida 130
•  Original

ningsvis. Bidrag bör dock. som kommunförbundet anfört. utgå även i de fall upphandling sker från t.ex. en stiftelse eller förening.

2.4 lmportbeskattning

Mitt förslag: Vid import av vissa särskilt angivna tjänster skall mer- värdeskatt erläggas om importen inte sker i en skattepliktig verksam- het. Om importören inte bedriver yrkesmässig verksamhet oeh om ve- derlaget för importerade tjänster uppgår till högst 30 000 kr. under ett beskattningsär skall importen dock inte beskattas. Undantag skall även gälla för import som görs av kommun eller statlig myndighet. lmportbeskattningen av varor föreslås vara oförändrad.

Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med mitt. Remissinstanserna har i huvudsak varit positiva till eller lämnat den före- slagna importbeskattningen av tjänster utan erinran. Några remissinstanser har önskat en närmare anslutning till motsvarande regler i EG:s sjätte tner- värdeskattedirektiv. Kammarrätlen [ Stockholm har efterlyst förtydliganden avseende vilka tjänster som skall medföra skatteplikt och om importörens uppgiftslänmande skall vara sanktionerat.

Flera remissinstanser har förordat ett snart införande av ett importbe- skattningsystem pa varusidan där mer 'ärdeskattskyldiga importörer befrias

.från införselbeskattningen.

Skälen för mitt förslag: Jag har tidigare föreslagit en utvidgning av skatte- basen som innebär att tjänster i allmänhet blir mervärdeskattepliktiga. Detta kan medföra att den svenska tjänstemarkmtden kan hamna i ett ogynnsamt konkurrensläge i förhållande till den som utomlands tillhandahåller sådana motsvarande tjänster som kan tillgodogöras i Sverige. Därför bör en möjlig- het att importbeskatta sådana tjänster övervägas. [ den mån tjänster tillhan- dahålls i Sverige av en utländsk företagare skall tjänsten beskattas här enligt redan gällande regler för beskattningen inom landet. Vidare kan i utlandet tillhandahållna tjänster avseende t.ex. reparation av en vara beskattas i sam- band med införsel till Sverige av varan. Dessa regler f("n'eslås inte bli ånd- rade.

De tjänster som skall kunna importbeskattas bör vara sådana som tillhan- dahålls utomlands men som tillgodogörs i Sverige. Det kan t.ex. avse juri- disk rådgivning från en i utlandet verksam jurist avseende affärer i Sverige. Om rådgivaren saknar anknytning till Sverige och råden har avlåmnats utomlands kan tjänsten inte anses tillhandahållen i Sverige. Tjänsten är dock avsedd att komma till användning här. 'l'illhandahållandet har skett i konkur- rens med i Sverige verksamma juridiska rådgivare på deras naturliga mark- nad. Sådana tjänster bör kunna importbeskattas. Tjänster kan dock inte pas- sera grånserna på samma påtagliga sätt som varor. Reglerna måste därför utformas på annat sätt än den nuvarande importbeskattningen av varor. som innebär att skatten uppbärs av tullmyndighet vid införsel.

I EG:s sjätte mervårdeskattedirektiv har problemet angripits genom en

• Sida 131
•  Original

utvidgning av reglerna för var en tjänst skall anses tillhandahållen och genom att göra mottagaren av tjänsten skattskyldig i vissa fall. Reglerna tillåter även att hänsyn tas till om en tjänst faktiskt används och åtnjuts utanför eller inom EG-omrädet. I Danmark har man i stället utformat reglerna som en impmtbeskattning. Jag anseri likhet med kommitten att den modellen bäst överensstämmer med ML:s uppbyggnad. Eftersom den inte behöver inne- bära några materiella skillnader i förhi'tllande till EG-reglerna torde den föreslagna lösningen inte heller komma i konflikt med harmoniseringssträ- vandena.

Den som har etablerat sin affärsverksverksamhet i Sverige. har fast drift- ställe här eller är bosatt i landet skall som huvudregel anses här tillgodogöra sig de tjänster han erhåller. Tjänster som t.ex. inhandlas under en resa för behov under resan eller tjänster avseende tillgångar eller verksamhet i ut— landet skall dock inte anses tillgodogjorda i Sverige. . Reglerna bör sasom kommitten föreslagit utformas så att den som impor- terar en skattepliktig tjänst skall deklarera denna hos skattemyndigheten och skall erlägga den skatt som belöper på importen. Jag delar lagrådets be- dömning att redovisningen av mervärdeskatt avseende import av tjänst inte enbart skall kunna lämnas i form av en särskild mervärdeskattedeklaration såsom föreslagits i lagrådsremissen. Redovisningen skall saledes lämnas i självdeklaratit'men när förutsättningarna för detta är uppfyllda. Jag åter- kommer till dessa frågor i nästa avsnitt.

De tjänster för vilka importbeskattning skall kunna ske bör inte minst av praktiska skäl begränsas till vissa i lagen särskilt angivna tjänster där en un- derlåten beskattning skulle kunna leda till betydande olägenheter. Vissa av de tjänster som bör komma i fråga behandlas närmare i specialmotiveringen.

lmportbeskattningen av tjänster bör inte mnfattå den som vid en beskatt- ning skulle haft rätt till avdrag med motsvarande belopp. En utebliven bc— skattning i dessa fall medför inte någon konkurrenssnedvridning. Det är där- för onödigt att beskatta sådan import av tjänster. Den som är skattskyldig till mervärdeskatt skall således som huvudregel inte erlägga mervärdeskatt vid import av tjänster. I den mån import sker i en blandad verksamhet skall emellertid importen. om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda. deklareras och avdrag yrkas för den del som är hänförlig till den avdragsberättigade de— len av versamheten.

Jag har i avsnitt 2.3 föreslagit bestämmelser som innebär att mervärde- skatten för flertalet statliga myndigheter och kommuner i praktiken inte kommer att påverka valet mellan import och inhemsk upphandling. Även dessa bör därför undantas från importbeskattningen av tjänster. Vidare bör inte importbeskattning av tjänster omfatta privatpersoner annat än om itn- portcn har en något mer betydande mnfattning. Den som inte bedriver yr- kesmässig verksamhet skall inte erlägga skatt om värdet av importen under beskattningsåret uppgår till högst 30 (tott kr.

lx'oinmitten har utrett möjligheterna till ett system där varuimport för vissa skattskyldiga inte skall beskattas. Kommittén har i princip uttalat en positiv inställning till en sådan ordning men har ansett att den i vart fall inte bör genomföras innan tulldatasystemet tagits i full drift. Kommittén har vidare

• Sida 132
•  Original

hänvisat till negativa budgctcffckter. behov av möjligheter till avancerat uppgiftsutbyte mellan tal[myndigheterna och RSV i kontrollhänseende oeh Osäkerhet om hur utvecklingen i (;imvärlden kommer att bli. Jag delar kom- mitténs bedömning att det inte är en lämplig tidpunkt att nu slopa införsclbe- skattningen av varor för vissa mervärdeskattskyldiga.

2.5. Redovisningsskyldighet m.m.

Mitt förslag: Den som är skattskyldig till mervärdeskatt skall obe- roende av årsredovisningens storlek alltid redovisa och betala tner- värdeskatt. Det nuvarande redovisningsskyldighetsbegreppet slopas således.

En skattskyldig med en skattepliktig omsättning som inte överstiger 200 ()(!(1 kr. per år skall normalt redovisa mervärdeskatten i sin själv— deklaration. De förfaranderegler som gäller vid inkomstredovisning skall i huvudsak tillämpas även vid sådan inervärdeskattcredovisning. Mervärdeskatten skall dock tills vidare inte ingå i underlaget för debi- tering av preliminär skatt och bestämmelserna om kvarskatteavgift skall inte gälla för mervärdeskatt till den del sådan avgift skall utgå på betalning som inte gjorts senast den lö januari året efter inkomståret.

Övriga skattskyldiga skall redovisa skatten enligt nuvarande princi-

per.

Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med mitt. Remissinstanserna: Några remissinstanser ifrågasätter om förslagen med- för förenklingar och anser att negativa konsekvenser kan uppkomma. Flera remissinstanser invänder mot att principerna för fyllnadsinbetalning och kvarskatt skall tillämpas på dem som skall redovisa mervärdeskatten i själv- deklarationen.

Skälen för mitt förslag: I dag gäller att den som är skattskyldig till mer- Värdeskatt men som inte har en omsättning som överstiger 30 000 kr. per år normalt inte är redovisningsskyldig. Detta innebär att sådan skattskyldig i sina kundfakturor visserligen debiterar mervärdeskatt men att han inte be- höver redovisa denna till länsskattemyndigheten. Han har inte heller någon rätt till avdrag för sin ingående skatt i mervärdeskattesammanhang. Där— emot skall han. till skillnad från en skattskyldig som dessutom är redovis- ningsskyldig. redovisa den ingående resp. utgående mervärdeskatten som kostnad resp. intäkt i självdeklarationen.

Denna ordning har tillkommit för att begränsa antalet skattskyldiga som skall registreras som mervärdeskattskyldiga. Den föreslagna breddningen av skattebasen medför ett kraftigt (")kat antal skattskyldiga som enligt nu gäl— lande regler även skulle bli redovisningsskyldiga. Denna ökning av antalet skattskyldiga som skall registreras skulle medföra en mycket stor belastning på skattemyndigheterna. Antalet nya skattskyldiga som skall registreras bör därför begränsas. Detta skulle kunna ske genom en höjning av beloppsgrän— sen för redovisningsskyldigheten. En sådan höjning skulle dock för att ha

• Sida 133
•  Original

någon effekt behöva vara förhållandevis stor. Den skulle därför medföra en inte obetydlig konkurrenssnedvridning till fördel för skattskyldiga som inte är redovisningsskyldiga. Höjningen skulle även innebära ett visst inkomst- bortfall för staten. Kommittén har därför föreslagit att skattskyldiga med låg omsättning skall göra en fullständig mervärdeskatteredovisning i sin självde- klarationen. Överstiger den utgående mervärdeskatten den ingående skall skillnaden betalas in till statskassan. På motsvarande sätt skall ett underskott återfås i sin helhet. Kommittén har ansett det lämpligt att låta denna ordning omfatta skattskyldiga som enligt dagens regler kan medges hel- eller halvårs- redovisning. dvs. skattskyldiga vars skattepliktiga omsättning för beskatt- ningsåret inte överstiger 200 000 kr. Jag delar kommitténs uppfattning.

Begreppet redovisningsskyldig som sji'ilvständigt begrepp föreslås för- svinna. Samtliga skattskyldiga skall i princip också vara redovisningsskyl- diga. Beträffande den som är skattskyldig till mervärdeskatt för omsättning av vara från s.k. privatfastighet eller från fastighet som anges i "2 s 7 mom. lagen ( It)-17576) om statlig inkomstskatt talar dock inte minst praktiska skäl för att även i fortsättningen låta dessa stå utanför mervärdeskattesystemet om verksamheten är av begränsad omfattning. Det samma gäller för uthyr- ning i vissa fall av sådana fastigheter och för verksamhet i vilken varor och tjänster omsätts under näringsverksamhetsliknande former. Jag föreslår där- för i enlighet med kommitténs förslag att sådan verksamhet skall anses som yrkesmässig först när omsättningen för beskattningsåret överstiger 30 (löt) kr. Den som har en lägre omsättning omfattas inte av ML:s bestämmelser.

Vissa som är skattskyldiga till mervärdeskatt ärinte föremål för inkomst- beskattning. Det kan t.ex. gälla olika myndigheter. utländska fi'iretagare och konkursbon. Inte heller ett handelsbolag år som sådant föremål för inkomst- beskattning. Sådana mervärdeskattskyldiga som inte skall lämna allmän självdeklaratitm bör därför vara skyldiga att registrera sig för redovisning av mervärdeskatt inom det egentliga mervärdeskattesystemet oavsett omsätt- ningens storlek. Detta bör även gälla för handelsbolag där delägarna redovi- sar verksamhetens resultat i sina personliga självdeklarationer.

Lagrådet har avseende sådana skattskyldiga till mervärdeskatt som har en omsättning som inte överstiger 200 ()(th kr och som inte skall lämna självde- klaration ansett det lämpligare att begränsa registreringsskyldigheten till vissa angivna juridiska personer. såsom handelsbolag. Övriga skattskyldiga till mervärdeskatt som inte är deklarationsskyldiga vid taxeringen skulle en- ligt lagrådet kunna lämna sin deklaration för mervärdeskatteredovisningen i samband med att de allmänna självdeklarationerna avges.

Erfarenhetsmässigt fungerar beskattning av denna typ dåligt i praktiken om man inte använder någon form av registreringsft'irfarande. De skattskyl- diga till mervärdeskatt som enligt förslaget skall redovisa mervärdeskatten i självdeklarationen är registrerade i skatteregistret. Även den grupp som ho- tar att hamna mellan systemen — skattskyldiga till mervärdeskatt med låg omsättning och som inte skall lämna självdeklaration — bör registreras på nå- got sätt. antingen i skatteregistret. i mervärt'leskatteregistret eller i ett tredje nytt register. Enligt min mening är det lämpligast att placera dessa i mervär— deskatteregistret och låta dem redovisa sin mervärdeskatt inom det egentliga mervärdeskattesystemet.

• Sida 134
•  Original

Det bör även. om det föreligger särskilda skäl. filmas en möjlighet att regi- strera andra skattskyldiga som har en omsättning sorti inte överstiger 200 (KN) kr. för redovisning av mervärdeskatt inom det egentliga mervärdeskattesys- temet. Sådana särskilda skäl kan t.ex. föreligga under uppbyggnaden av en verksamhet om det står klart att verksamheten därefter kommer att få en tillräckligt stor omfattning.

För sådana skattskyldiga som trots läg omsättning skall registreras som mervärt'leskattskyldiga bör enligt min mening, i motsats till vad som föresla- gits i lagrådsremissen. möjligheten till helårsredcwisning inom det egentliga mcrvärdeskattcsystemet kvarstå.

Lagrådet har ifrågasatt det lämpliga i att tillämpa de förfaranderegler som gäller för inkomsttaxeringen även på den mervärdeskatt som skall redovisas i allmän självdeklaration. För att förfarandet med att lämna rnervärdcskatte- redcwisningen i självdeklarationen skall medföra de sökta förenklingar-na torde det dock vara en förutsättning att dessa mervärdeskatteuppgifter han- teras inom samma system som övriga uppgifter som lämnas i självdeklaratio- nen. l linje med lagrådets önskemål kommer en mer systematisk genomgång av de aktuella bestämmelserna att genomföras i samband med den pågående tekniska översynen av ML..

För de skattskyldiga som skall redovisa mervärdeskatten i självdeklaratio- nen skall således samma uppbördsförfarande tillämpas som beträffande in- komstskatten. Mervärdeskatten skall alltså ingå i den slutliga skatten. Detta förutsätter vissa ändringar i den lagstiftning som styr förfarandet vid deklara- tion. taxering och uppbörd avseende inkmnstskatt. [ proposition 1989/90174 om ny taxeringslag m.m. har lämnats förslag till en ny reglering av taxerings- förfarandet. Jag utgår här från de förslag som lämnats i det sammanhanget. För att uppnå en samordning föreslår jag att det i en ny 21 å ML anges att reglerna om taxering i taxeringslagen. lagen om självdeklaration och kon— trolluppgifter (LSK) och uppbördslagen (l9532272) även skall gälla faststäl- lelsc av mervärdeskatt som skall redovisas i sji'ilvdeklaration. l taxeringsla- gen föreslås endast en hänvisningi ] kap. 1 s'till Zl & ML och i LSK ett tillägg i 2 kap. 13 s med innebörden att de uppgifter som behövs för att fastställa mervärdeskatt skall lämnas i självdeklarationen när redovisningen skall ske där. I uppbördslagen föreslås vissa ändringar för att jämställa mervärdeskatt med skatt enligt denna lag.

Enligt 27 s 3 mom. uppbördslagen skall kvarskatteavgift utgå på sådan skatt som inte betalats senast den 18 januari året efter inkomståret till den del det obetalda beloppet överstiger Zl.) 000 kr. Även i övrigt utgår kvarskat- tcavgift på obetalda skatter om betalning inte skett senast den 30 april. Den som medgivits helårsredtwisning skall enligt nuvarande regler lämna dekla- ration för mervärdeskatt senast den 5 april året efter beskattningsåret. Sam- tidigt skall betalning ske. Jag anser att betalningstidpunkten vid en redovis- ning av mervärdeskatten i självdeklarationen inte bör komma tidigare än nu. Jag föreslår därför att kvarskattetwgift avseende mervärdeskatt som redovi- sas i självdeklaration skall utgå endast om betalning inte gjorts senast den 30 april. Detta innebär att de skattskyldiga får en något längre betalningsfrist än i dag.

• Sida 135
•  Original

Behovet av att göra fyllnadsbetalning avseende mervärdeskatten skulle kunna ha motverkats genom att låta även mervärdeskatten inga i den preli- minärt debiterade B-skatten. RSV har dock enligt vad kommitten har in- hämtat bedömt att detta inte praktiskt är möjligt att genomföra förrän tidi- gast under inkomståret 1993. Tills vidare skall därför mervärdeskatten inte ingå i den preliminärt debiterade B-skatten.

2.6. Beskattningsvärde

Mitt förslag: Mervärdeskatten skall beräknas på vederlaget inklusive andra skatter än mervärdeskatt. Skattesatsen blir. med en oförändrad beskattningsnivå. 23.46 %. Endast en skattesats skall tillämpas. Vid beräkning av avdrag för s.k. fiktiv skatt skall avdraget uppgå till 19 % av vederlaget.

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran. Lant- brukarnas Riksförbund och Swriges Köp/nunnaförbund har dock ansett att skattesatsen bör avrundas nedåt till 23 %.

Skälen för mitt förslag: Mervärdeskatt tas i dag ut med 19 % av beskatt- ningsvärdet. Beskattningsvärdet utgörs av vederlaget eller saluvärdct inkl. skatter. Även mervärdeskatten ingår således i beskattningsvärdet. Denna metod för att beräkna mervärdeskattens storlek är ett arv från den allmänna varuskatten. l omvärlden tillämpas dock regelmässigt ett annat beräknings- sätt. Enligt detta bcräkningssätt utgörs beskattningsvärdet av vederlaget exkl. mervärdeskatten. Jag anser i likhet med kommittén att vi bör anpassa vår beräkningsmetod till den som allmänt tillämpas i vår omvärld. Därmed blir vår skattesats direkt jämförbar med andra länders och den internatio- nella dialogen underlättas. Som en följd av den ändrade beräkningsmetodcn blir skattesatsen 23.46 %. Bcskattningsnivån är då oförändrad. Något skäl att nu ändra beskattningsnivån för att åstadkomma en avrundning av skatte- satsen finns inte.

I nuvarande 17 & sjätte stycket ML (enligt förslaget åttonde stycket) anges att om skattskyldig mot vederlag inom landet förvärvar skattepliktig vara från den som inte är skattskyldig för omsättning av varan. skall som ingående skatt för den skattskyldige anses det belopp som skulle ha utgjort utgående skatt för säljaren om denne varit skattskyldig (s.k. fiktiv skatt). Den ovan föreslagna nya ordningen för beräkning av mervärdeskatten skulle kunna medföra att bestämmelserna om fiktiv skatt tolkas så att som ingående skatt skall räknas 23,46 % av vederlaget. 1 förtydligande syfte bör därför anges att om skattskyldig mot vederlag inom landet förvärvar skattepliktig vara från den som inte är skattskyldig för omsättning av varan skall 19 % av vederlaget räknas som ingående mervärdeskatt för den skattskyldige.

Prop. 1989/902111

• Sida 136
•  Original

2.7. Konstitutionella frågor

Mitt förslag: Vissa av de betnyndigandcn för regeringen som finns i ML upphävs. Detsamma gäller beslut och förordningar som har med- delats med stöd av sådana bemyndiganden. Vissa bestämmelser i för- ordningar som upphävs inarbetas i ML.

Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med mitt. Kommittén har dock inte lämnat något förslag avseende vissa bemyndigandcn och har vidare föreslagit att bemyndigandet i 2 & tredje stycket Ml. skulle kvarstå i omfor— mulerat skick.

Remissinstanserna har i huvudsak inte haft några invändningar mot kom- mitténs ställningstagamlc. Horrii/lcn över Skåne och Blekinge anser dock att bestämmelsen i 2.3 tredje stycket ML fått en felaktig utformning.

Skälen för mitt förslag: ML innehåller flera bemyndiganden för regeringen att förordna om särskilda regler för olika förhållanden. Dessa bestämmelser har tillkommit före regeringsformens (RFzs) tillkomst och är i många fall inte förenliga med de begränsningar i möjligheterna att delegera normgivnings- makt som anges i RF. De får för närvarande tillämpas med stöd av Rl-':s över- gångsbestämmclser. Vid den grundläggande omläggning av mervärdeskat- ten som nu är aktuell bör emellertid såsom kommitten föreslagit ML anpas- sas till de krav som nuvarande RF ställer. Behovet av den typ av särregle- ringar som bemyndigandena avser att täcka torde dessutom minska med den föreslagna breddningen av basen för mcrvärdcbeskattningen.

Mervärdeskatt erläggs enligt 1 & Ml. till staten vid omsättning inom landet och vid införsel samt. när regeringen fi'irordnar därom. vid utförsel. Rege- ringen kan enligt 18 & femte stycket ML fört'n'dna om undantag från avdrags- rätt för ingående skatt som belöper på utförsel för vilken skatt skall erläggas enligt ett sådant förordnande som avses i l & ML. Regeringen har med stöd av bemyndigandet utfärdat förordningen (1968591) om mervärdeskatt i vissa fall vid utförsel. l derma förordning har reglerats kit")skförsäljning på fartyg på linjer mellan Sverige och Danmark. Finland eller Norge.

chyndigandenai 1 & och 18 å femte stycket ML avser generella föreskrif- ter om skattskyldighet och avdragsrätt. Jag föreslår i likhet med kommitten att detta bemyndigande utgår och att besti'immelsermt i den förordning som har beslutats med stöd av bemyndigandena tas in i 2 a. 14 och 18 åå ML.

Regeringen kan enligt 25 tredje stycket ML efter ansökan förordna om skattskyldighet tills vidare för omsättning av andra tjänster än sådana som anges i lt) & första stycket eller 11 s" ML. chyndigandet har utnyttjats vid utfärdandet av förordningen (19681316) om skattskyldighet till mervärde- skatt för hamn- och llygplatsverksamhet samt för ett stort antal beslut rö- rande enskilda företag. främst flygföretz'tg. rederier och speditörer. l—"ön.rrd- ningen kommer mot bakgrund av de föreslagna materiella reglerna att bli överflödig. Jag delar kommitténs uppfattning att bemyndigandet bör upphä- vas till den del det avser utfärdande av denna typ av generella föreskrifter. De beslut som meddelats med stöd av bcmyndigandet bör samtidigt upphä- vas.

• Sida 137
•  Original

Ett område där möjligheterna till frivilligt inträde i mervärdeskattesyste- met kommit att användas i stor omfattning är avseende speditörers utlägg av mervärdeskatt för kunds räkning i samband med import. Speditörcrna har medgetts inträde i mervärdeskattcsystemet för att skydda dem mot risken för att kunden t.ex. till följd av konkurs inte kan återbetala den av speditö- ren utlagda mervärdeskatten. Till följd av den beviljade skattskyldigheten har spcditören fått rätt till avdrag för den utlagda mervärdeskatten.

Konstruktionen med skattskyldighet för ett utlägg är dock främmande för mervärdeskattesystemet. De problem speditörerna kan ha med kunder som inte klarar av sina betalningar är inte av sådan natur att de bör lösas inom mervärdeskattesystemet. Jag ser för närvarande inte heller skäl till att före- slå bestämmelser för att på annat sätt särskilt skydda speditörerna mot risker för kundförluster i detta avseende.

Om särskilda skäl föreligger kan regeringen enligt punkt 1 nionde stycket av anvisningarna till Zä ML förordna att statlig verksamhet. som avser eget behov och som inte enligt särskilda bestämmelser i anvisningarna är att anse som yrkesmässig. tills vidare skall anses utgöra yrkesmässig verksamhet. Be- hovet av detta bemyndigande bortfaller i och med den i avsnitt 2.3 föreslagna modellen för beskattning av offentlig verksamhet.

Regeringen kan enligt 12% ML förordna om ytterligare undantag från skatteplikt. Avsikten med bestämmelsen är att skapa möjlighet till sådana jämkningar i skatteplikten som påkallas av erfarenheter från tillämpningen. Bemyndigandet har utnyttjats bl.a. i fråga om datatjänster och tvätteritjäns- ter. Bemyndigandet bör såsom kommitten föreslagit upphävas liksom de be- slut som meddelats med stöd av bestämmelsen.

Det har i praktiken visat sig vara förenat med stora svårigheter att tillämpa bestämmelsen på ett konsekvent och rättvist sätt. Även detta utgör skäl för att inte behålla bestämmelsen. Att inarbetade beslut som redan fattatsi ML är inte lämpligt eftersom detta enbart skulle innebära ett konserverande av de brister som det nuvarande systemet medfört.

Enligt 785 ML har regeringen rätt att meddela närmare bestämmelser för tillämpningen av ML. Bestämmelsen är ett sedvanligt bemyndigande att meddela tillämpningsft'ireskrifter. Rätten att meddela sådana föreskrifter framgår direkt av RF och bemyndigandet kan därför upphävas.

Lagrådet har tillstyrkt förslagen men har erinrat om att det i 22%. 47% tredje stycket samt 58. 7oa och 76 b åå ML finns ytterligare bestämmelser i bemyndigandeform som inte har berörts i remissen.

I "22 s'ML finns en bestämmelse som bemyndigar regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att medge att skattskyldig eller grupp av skattskyldiga får lämna deklaration senare än som framgår av paragrafen. Lagrådet har anfört att bemyndigandet inte har behövt utnyttjas under den senaste tioårsperioden och att bestämmelsen därför. och mot bakgrund av de särskilda anståndsregler som föreslås införda i en ny 22 : :$ ML genom prop. mat)/90:74. bör upphävas. Jag delar denna bedömning.

147 s tredje stycket ML anges att bestämmelserna i 58 a' 2 mom. uppbörds- lagen om befrielse från restavgift gäller i tillämpliga delar beträffande restav- gift för mervärdeskatt. Lagrådet erinrar om att det i 58 ä 2 mom. uppbördsla- gen intagna bemyndigandet för riksskatteverket vid upprepadetillfällen för-

• Sida 138
•  Original

anlett påpekanden vid lagrådsgranskning. Lagrådet framhåller att det är angeläget att lagstiftningen i förevarande avseende snarast bringas i överens- stämmelse med den nya regeringsformen. Jag delar lagrådets uppfattning. Emellertid kan det antas att bemyndigandet i uppbördslagen har betydelse även för annan lagstiftning. Det är därför inte lämpligt att i detta samman- hang. utan närmare utredning av effekterna. vidta någon åtgärd.

Ett annat bemyndigande finns i sas första stycket ML vars andra mening innehåller att tullagen gäller i fråga om mervärdeskatt om inte regeringen fört'n'dnar annat. Lika med lagrådet anser jag att bemyndigandet bör och kan utgå.

1 76 a och 76 b ss ML finns bestämmelser som bemyndigar regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att medge återbetalning av mer- värdeskatt i vissa fall. Lagrådet framför att bestämmelserna synes vara be- myndigandcn endast till formen och att de bör omformuleras så att i lagtext- en anges de materiella förutsi'ittningarna för återbetalning. beslutsmyndighet och besvärsväg. Jag delar lagrådets bedömning. De materiella bestämmel- serna i den förordning till vilken 76115 hänvisar — förmdningen (1972:833) om återbetalning av mervärdeskatt i vissa fall — är dock av omfattande karak- tär och låter sig inte mcd lätthet införas i Ml.. Vidare har vissa av bestämmel- serna blivit något omoderna och bör därför omarbetas. Jag lämnar därför inte i detta sammanhang något förslag till ändring av 76115. Frågan får be- handlas i den tekniska översynen av Ml.. Däremot bör innehållet i den med stöd av 76 bs" utfärdade förordningen inarbetas i ML.

2.8. Ovriga mervärdeskattefrågor

2.8.1. Undantag från skatteplikt för kassettidningar

Mitt förslag: Från skatteplikt undantas sådana kassettidningar som är att jämställa med allmän nyhetstidning eller sådan periodisk publika- tion som är undantagen från skatteplikt.

Skälen för mitt förslag: Enligt mitt förslag undantas också fortsättningsvis från skatteplikt allmän nyhetstidning samt under vissa förutsättningar perio- diska medlcmsblad och personaltidningar samt annan periodisk publikation som framstår som organ för sammanslutning som har till huvudsakligt syfte att verka för religiöst. nykterhetsfrämjamie. politiskt. miljövårdande, id- rottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att företräda handikappade eller arbetshindrade medlemmar. Bestämmelserna har i praxis tolkats så att undantaget från skatteplikt endast omfattar sådana alster som framställs ge- nom tryck eller tryekliknande förfarande. Kassettidningar. dvs. en för syn- skadade avsedd version av en skattefri publikation och som sprids i form av- kz'isscttband eller upptagning har inte omfattats av undantaget.

Dessa förhållanden är otillfredsställande. Undantagen från skatteplikt för allmän nyhetstidning och för vissa särskilda periodiska publikationer bör därför gälla även dessa publikationer i form av kassettidningar. Undantaget bör dock inte vara begränsat till sådana kassettidningar som har en förlaga

• Sida 139
•  Original

som är undantagen från skatteplikt och som utgör versioner av denna. Även sådana kassetttidningar som inte har sådan förlaga inert som till sitt innehåll och med hänsyn till formerna för tilllumdahållandet är att jämställa med från skatteplikt undantagna publikationer bör omfattas av undantaget.

2.8.2. Kyrkogårdsförvaltning

Mitt förslag: Tjänst som avser gravt'ippning eller gravskötsel undantas från skatteplikt när tjänsten tillhandahålls av huvudman för allmän begravningsplats.

Skälen för mitt förslag: Frågan om skattskyldighet för kyrkogårdsft'5rvalt- ning har tidigare behandlats i mervärdeskatteutredningens betänkande (SOU 1987z45) Översyn av mervärdeskatten del Xl s. 111 ff.

Dåvarande riksskattenåmnden uttalade i anvisningar (RSN 1969.65.10) följande i fråga om tjänster som avser gravar.

Gravöppning samt plantering. sådd. gräsklippning och annat som utförs för gravplatsinnehavares räkning är att hänföra till skattepliktig tjänste- prestation avseende mark. Sådan tjänst medför skattskyldighet enligt MF. Beskattningsvärdet utgör 60 procent av vederlaget. Vad nu sagts gäl- lcr även om tjänsteprestationen utförs av kyrkogårdsförvaltning eller motsvarande myndighet.

l uttalandet avsedda tjänstcr tillhandahålls regelmässigt av huvudmännen för de allmänna begravningsplatserna och flertalet av förvaltningarna synes ha registrerats som skattskyldiga. i åtskilliga fall har dock bcskattningsmyn- digheterna avstått från registrering eftersom verksamheterna med hänsyn till den prissättning som tillämpas inte har bedömts som yrkesmässiga.

I landet finns över 3000 allmänna begravningsplatser.Enligt 2 & gravrätts- lagen (19631537) åligger det försz'tmling. eller om regeringen för särskilt fall så förordnat. borgerlig kommun att hålla allmän begravningsplats. Enligt 9.51 andra stycket samma lag får gravöppning endast ske genom upplåtarens för- sorg.

Några särskilda bestämmelser om skyldighet för kyrkogardsförvaltningar att tillhandahålla gravskötsel finns inte. Flertalet fi">rvaltningar har dock ata- git sig gravskötsel i betydande omfattning och vanligen genom mycket lång— fristiga åtaganden.

Intäkter hos den som förvaltar allmän begravningsplats och som avser er— sättning för gravöppning eller gravskötsel medför inte skattskyldighet enligt KL. Den återstående grunden för att verksamheten skall räknas som yrkes— mässig är därför att den skall anses bedriven under rörelseliknande former.

Det bör inte vara i överensstämmelse med grunderna för ML att verksam— het i vilken huvudman för allmän begravningsplats utför gravöppning skall medföra skattskyldighet. l lagrådsremissen har därför föreslagits att omsätt— ning av tjänst som avser gravöppning eller gravski'itsel under vissa förutsätt— ningar inte skall räknas som yrkesmässig verksamhet. Lagrådet har anfört att ifrågavarande tjänster är att betrakta som yrkesmässiga och att i den mån

• Sida 140
•  Original

ett undantag på denna punkt är behövligt detta bör ske i form av ett undan- tag frän skatteplikt. Jag ansluter mig till lagrådets uppfattning i denna del och föreslår därför att tjänst avseende grtmiippning och gravskötsel undantas från skatteplikt när tjänsten tillhandahålls av huvudmamten för allmän be- gran-'ningsplats.

2.8.3. L'ttagsbeskattning av serveringstjänster

Mitt förslag: Uttagsbeskattningen för serveringstjänster utvidgas till att också omfatta subventionerad kost som tillhandahålls i annat än serveringsrörelse.

Skälen för mitt förslag: I samband med att reduceringsreglerna för serve- ringstjänster upphävdes den 1 januari 1990. slopades också de särskilda reg- lerna om begränsning av yrkesmi'tssigheten för personalserveringar. ML:s allmänna bestämmelser om skattskyldighet gäller nu för sådan verksamhet. Skälet till denna ändring var en ("önskan att inte ytterligare förändra konkur- renssituatitmen mellan fristående serveringar och personalrestauranger då reduceringsreglerna för serveringstjänster slopades.

Uttagsbeskattning av tjänster som tillhandahålls av en skattskyldig för egen eller annans räkning utan vederlag eller mot ett vederlag som understi- ger det allmänna saluvärdet, kan enligt gällande bestämmelser endast ske om tjänsten även på annat sätt yrkesmässigt omsätts i verksamheten. Det innebär att uttagsbeskattning för en arbetsgivares tillhandahållande av sub- ventionerad kost endast kan ske när tillhandahållandet sker i serveringsrö- relse. Detta f("ärhållande medför att den konkurrensutjämning mellan fristå- ende serveringar och personalrestauranger som åsyftats inte helt uppnås.

Av detta skäl bör uttagsbeskattning ske beträffande serveringtjänster som en skattskyldig tillhandahåller för egen eller annans räkning även om tjäns- ten inte på annat sätt omsätts i verksamheten. Uttagsbeskattningen bör ske efter samma berå'tkningsgrundcr som nu tillämpas vid uttagsbeskattning av fri kost i sert-'eringsrörelser.

2.9. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

|__

Mitt förslag: De. föreslagna ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1991. De nya reglerna om statliga myndigheters kompensation för mervärdeskatten bör dock träda i kraft först den 1 juli 1991.

Beslut som regeringen meddelat med stöd av olika bemyndiganden i ML skall inte gälla efter utgången av 1990. Sådana beslut som med- delats i fråga om yrkesmässighet för statlig verksamhet bör dock gälla t.o.m utgången av juni månad 1991.

För att ft'ärhindra vissa typer av skatteplaneringstransaktitmer före— slås övergz'mgsbesti'unmelser som innebär att avdrag inte medges för förvärv eller hyra av vara om den skattskyldige enligt äldre bestäm- melser skulle ha saknat rätt till avdrag och tidigare har ägt varan vid något tillfälle under de senaste två åren före ikraftträdandet.

• Sida 141
•  Original

Avdragsrätten för kommun enligt föreslagna 18 å å andra stycket ML omfattar inte mervärdeskatt som belöper på vara som levererats till kommunen före ikraftträdandet. om förvärvet sker i verksamhet som inte medför skattskyldighet. Motsvarande gäller vid hyra av vara.

Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med mitt. Kommittén har dock inte lämnat förslag till särskilda ikraftträdanderegler såvitt gäller de statliga myndigheterna eller kommunerna.

Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser har föreslagit att nytillkom- mande. skattskyldiga bör ges möjlighet att helt eller delvis göra avdrag för mervärdeskatt som belöper på investeringar som gjorts före ikraftträdandet. Sådana synpunkter har anförts av bl.a. RSV. 7i*/crerkel. SJ. Byggenirc/mma"- rema. LRF. Svenska kommtur/örhumlct. Svenska Busslruji'kförbunder och Svenska lokultraji'kji')"reningen.

Skälen för mitt förslag: Kommittén har redovisat två situationer där pro- blem övergångsvis kan uppstå i samband med en breddning av mervärde— skattens bas. Det är dels de konkurrenssnedvridningar som kan uppstå när ett område skattebeläggs. dels de försök till skatteundandraganden som en utvidgad skatteplikt kan ge upphov till.

När ett konsumtionsområde skattebeläggs kan konkurrenssnedvridningar uppstå på så sätt att vissa skattskyldiga drabbas av kumulativa skatteeffekter. Dessa beror på att mervärdeskatt som belöper på investeringz'tr som gjorts före skattebeläggningen inte kunnat dras av. Kommittén har funnit att tre förutsättningar tnåste vara uppfyllda för att beaktansvärda konkurrens- snedvridningsproblem skall uppstå inom ett område. Verksamhetens kapi— talkostnad skall utgöra en betydande del av produktprisct. dvs. verksamhe- ten skall i dag ha en hög ingående skatt. Genom att de flesta områden som berörs av den utvidgade skatteplikten utgörs av tjänster med låga kapital- kostnader faller många områden bort på grund av detta kriterium. Det ak— tuella omrädet skall vidare i dag ligga utanför mervärdcskattesystemet. De tillhandahållanden som i dag är kvalificerat undantagna från skatteplikt be- rörs således inte. eftersom man redan idag har avdragsrätt. Slutligen skall det föreligga en reell konkurrenssituaticm.

De områden inom vilka konkurrenssnedvridningar kan tänkas uppstå är enligt kommitten taxi. buss och andra persontransporter. frisörtjänster och andra personliga tjänster. nöjen. advokat— och mäklartjänster m.m.

Med hänsyn till den ingående skattens andel av priset på ifrågavarande tjänster. som av kommittén har beräknats till 3.6. 5.5 och 3.6 '.!-'f- för taxi. buss resp. frisörer och för övriga angivna verksamheter betecknats som försum— bar. har kommitten kommit till den uppfattningen att det inte finns anled- ning att av ktmkurrensneutralitetsskäl införa särskilda övergångsregler.

Jag delar denna uppfattning. ] vissa branscher och för vissa företag kan avsaknaden av särskilda övergångsbestämmelser ge upphov till vissa kumu- lativa effekter och konkurrenssnedvridningar. Dessa problem torde dock som kommitten funnit bli av begränsad omfattning. Att införa regler som medger någon form av kompensation för anskaffningar som gjorts före

• Sida 142
•  Original

ikraftträdandet av de nya reglerna skttlle enligt min mening bära alltför långt. Jag föreslår därft'jr inga särskilda övergångsbestämmelser i detta hän- seende.

För att förhindra vissa transaktioner av skatteplaneringskaraktär i sam- band med lmsln'eddningen. har kommitten också förslagit begränsningar i avdragsrätten vid förvärv eller hyra av vissa varor. Avdrag för ingående skatt skall enligt ktnnmittens förslag inte medges vid förvärv eller hyra av vara om den skattskyldige före ikrafttrå'tdandet inte skulle ha haft rätt till avdrag för motsvarande förvärv eller hyra och om varan före ikraftträdandet vid något tillfälle innehafts av den skattskyldige.

Jag delar kommitténs uppfattning om behovet av särskilda bcstännnelser av detta slag. Den av kommittén föreslagna övergångsbestämmelsen kan dock få en vidare tillämpning än vad som avsetts. Genom att avdragsförbu- det enligt förslaget avser varor som före ikraftträdandet innehafts av den skattskyldige kan det också komma att träffa andra transaktioner än de av- sedda. t.ex. löpande leasingavtal som inte är av skatteplaneringskaraktär. För att bestämmelsen inte skall få denna effekt bör avdragsförbudet begrän- sas till förvärv eller hyra av vara som före ikraftträdandet ägts av den skatt- skyldige.

I_.agrtitlet har vid sin granskning funnit att den i lagri'idsremissen föreslagna bestämmelsen kan komma att omfatta även fall där dispositioner gjorts in- nan basbreddningen av mervärdeskatten aktualiserades och som därför får antas ha skett av andra än skatteplaneringsskål. Lagrådet föreslår därför att avdragsförbudet skall begränsas till de fall den skattskyldige ägt varan vid något tillfälle under de senaste två åren före ikraftträdandet. Jag ansluter mig till lagrådets förslag i denna del.

När det gäller ikraftträdandetidpunktcn för de nya mervärdeskattereg- lerna för statliga myndigheter gör jag fi.")ljande bedömning. Den nya redovis- ningsordningen innebär en betydelsefull principiell omläggning av det stat- liga budgeteringssystemet. l—"ör budgetåret 199l).-"91 har den nya ordningen givetvis inte kunnat beaktas. Den nya redcwisningsordningen för de statliga myndigheterna kan därför tidigast träda i kraft den 1 juli 1991. Detta gäller således de regler som avser myndigheternas rätt att få kompensation för mervärdeskatten i särskild ordning. samt de regler som har direkt samband därmed. Däremot bör de förslag jag lämnat om yrkesmässighetsbegreppet kunna träda i kraft den 1 januari 1991.

Den föreslagna rätten för kommunerna att göra avdrag för all ingående mervärdeskatt bör i princip införas i samband med basbreddningarna inom mervärdeskattcsystemet. dvs. den 1 januari 1991. Avdragsordningen bör därför i huvudsak omfatta sådana förvärv för vilka avdragsrätt enligt de all- männa reglerna i 17 s Ml. inträder den 1 januari 1991 eller senare.

För varor eller tjänster som anskaffats före ikraftträdandet bör dock vissa begränsningar göras. Det finns annars risk för att sådana åtgärder vidtas före den 1 januari 1991 att vissa kommuner får en omtuivcrat stor avdragsrätt under 1991 eller senare. Så skulle kunna ske genom att varor eller tjänster som förvärvas under tiden före ikraftträdandet anskaffas på sadana villkor att avdragsrätt enligt de nya reglerna kan tillgodogöras. Olika typer av lea- singavtal kan ant-"ändas i sådant syfte. lin sådan verksamhet har enligt vad

• Sida 143
•  Original

jag erfarit i betydande omfattning redan påbörjats. En avdragsrätt även för sådana transaktioner är omotiverad och riskerar att rubba den totala ekono- miska relationen mellan staten och kommunerna. De planerade fi.")rfaran- dena kan också komma att medföra orättvisor mellan kommunerna.

Mot bakgrund av vad jag nu har sagt bör avdragsrätt enligt de nya reglerna inte medges i fråga om förvärv av varor där varorna levererats till kommunen före ikraftträdandet. Motsvarande restriktion bör också gälla tjänster åt kommun som består i uthyrning av varor. Dessa övergångsregler innebär vis- serligen en avdragsbegränsning även för normala långsiktiga leasingavtal. men effekterna av en sådan begränsning kan beaktas vid den ekonomiska avräkningen mellan staten och kommunerna.

Regeringen avser att föreslå riksdagen att mervärdeskatten tillfälligt höjs undertiden den 1 juli 1990—den 31 december 1991 . Omlåggningen av beräk- ningssättet för mervärdeskatten bör därför anstå tills dess den nu gällande skattesatsen äter skall tillämpas. En regel av denna innebörd har därför in- förts i punkt 6 av övergångsbestämmelserna.

3.1. Allmänt om punktskatter på energi

Flera utredningar har samtidigt utrett energibcskattningen eller frågor som har nära anknytning till denna beskattning. KlS har i sitt betänkande (SOU 198935.) Reformerad mervärdeskatt m.m. behandlat bl.a. den framtida energibeskattningen. Miljöavgiftsutredningen, MIA. har i två delbetänkan- den. (SOU 1989:21) Sätt värde på miljön! — Miljöavgifter på svavel och klor samt (501.11989183) Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken — Energi och trafik. föreslagit ekonomiska styrmedel på energi- och trafikområdet. Ned- sättningssystemets utformning och betydelse har utretts av utredningen om konkurrcnsvillkoren för elintensiv industri. EL 90. i'delbctänkandet (SOU 1989:82) Nedsättning av energiskatter. Samtliga nämnda betänkanden har remissbehandlats. EL 90 har lämnat sitt slutbetänkande i mars 1990 och MIA skall lämna sitt slutbetänkande sommaren 1990.

Såsom nämnts i avsnitt 1 kommer jag i fråga om energitnnrådet att i det följande behandla vissa återstående frågor av mer lagteknisk natur på grund- val av KlS:s betänkande. Vidare kommer jag att behandla förslagen om eko— nomiska styrmedel för att minska koldioxid- och svavelutsläppen samt för- slaget om differentierad energiskatt på olja som lämnats i MIA:s betänkan-

• Sida 144
•  Original

den samt förslaget som avser nedsättning av allmän energiskatt. Jag har i dessa frågor samrått med cheferna för miljö- och energi- resp. industridepartementet.

3.1.1. Allmänna utgångspunkter för miljörelaterade pålagor på energi

Sverige har i likhet med andra industriländer hittills huvudsakligen använt administrativa styrmedel för att nå uppsatta miljömål. Till sådana styrmedel hör t.ex. tillståndsprövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen (1969z387). Vid den individuella tillståndsprövningen åläggs den som utövar miljöfarlig verksamhet vissa miljt'iskyddskrzw som måste uppfyllas för att verksamheten skall tillåtas. Dessa miljöskyddskrav kan betraktas som minimikrav från samhällets sida. Tillståndsprövningen ger dock inte företagen några direkta incitament att därutöver reducera sina utsläpp. Samma resonemang kan föras om miljöskyddskraven utformas som normföreskrifter. Ekonomiska styrmedel är därför av intresse som komplement till andra regleringar. förut- satt att de kan på ett både verkningsfullt och kt')stnadseffektivt sätt förebygga och minska utsläpp och annan miljt'iförstöring genom att ge incitament till företag och enskilda att själva utveckla och ta i bruk ny miljövänlig teknik och nya produktions- eller reningsmetoder samt till att byta ut farliga pro- dukter eller ämnen mot mindre farliga sådana.

Ett miljöproblem som observerats allt mer under senare år är utsläppen av klimatpåverkande gaser. s.k. växthusgaser. Dessa gaser kan orsaka kli- matförändringår. De mest betydelsefulla växthusgascrna är koldioxid. CFC- föreningar (s.k. freoner). metan och dikväveoxid.

De svenska koldioxidutsläppen beräknas under år 1970 ha uppgått till ca 95 milj. ton. År 1988 var utsläppen ca 61 milj. ton. Dessa utsläpp har således minskat under denna tidsperiod. Minskningen hänför sig främst till upp- värmningssektorn och till industrins energianvändning. Under samma tid har dock koldioxidutsläppen från trafiksektorn ökat kraftigt. Utsläppen av koldioxid kan med nuvarande förutsättningar förväntas öka. på kort sikt främst som en följd av ökningen inom trafiksektorn.

[ samband med 1988 års miljöpolitiska beslut (prop. 1987/88185. JoU 23. rskr. 373) anförde jordbruksutskottet i fråga om koldioxidutsläppen. att re- geringen borde klarlägga encrgianvändningens effekter på koldioxidhalten i atmosfären och utarbeta ett program för att minska utsläppen till vad natu- ren tål. Som ett nationellt delmål borde dessutom. enligt utskottet. anges att koldioxidutsläppen inte borde ökas utöver den nivå de då hade. Riksdagen beslutade i enlighet med detta uttalande. Ekonomiska styrmedel bör enligt samma riksdagsbeslut i ökad omfattning komplettera de nuvarande styrmed- 1en. Avgifter på förorenande utsläpp bör enligt beslutet successivt kunna in- föras där så är praktiskt möjligt och där sådana avgifter ger avsedd effekt på miljön.

De bedömningar som gjorts visar att ytterligare miljöpolitiska åtgärder krävs om detta mål skall kunna nås. Energi- och trafiksektorerna svarar för vardera drygt en tredjedel av utsläppen av koldioxid.

En strategi för minskad klimatpåverkan mäste omfatta såväl ett längre som ett kortare tidsperspektiv. Det längre perspektivet behövs på grund av

• Sida 145
•  Original

att det i många fall tar tid att genomföra anpassningar för att minska t.ex. koIdioxidutsläppen. Det kan gälla t.ex. investeringar i kollektivtrafik och i energianläggningar. Det kortare perspektivet är också nödvändigt för att vidta åtgärder för en effektivare energianvändning genom att t.ex. gammal utrustning byts ut mot ny. eller för en effektivare bränsleanvändning vid t.ex. den dagliga skötseln av förbränningsanläggningar.

Mot denna bakgrund föreslår MIA dels att en koldioxidavgift införs på bl.a. vissa bränslen som bör motsvara 25 öre per kg koldioxidutsläpp och dels att den allmänna energiskatten på bränslena samtidigt sänks med 50 %.

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Svenska Nulurskyrldsjörcningcn anser att en koldioxidavgift och den nuva- rande allmänna energiskatten inte skiljer sig åt på något så avgörande sätt att det finns anledning att upprätthålla en distinktion dem emellan. Natur- skyddsföreningen föreslår därför att energiskatten helt ersätts av en kol- dioxidavgift. Vattenfall. Svenska Kraftverksföreningen. Svenska (Iusföre- ningen m.fl. avstyrker att en sådan skatt införs innan motsvarande skattesys- tem införs i andra länder eftersom koldioxiden i första hand har en global verkan.

Energibeskattningen har under 1970- och 1980-talen haft stor betydelse för att minska användningen av fossila bränslen och därmed också koldioxid- utsläppen. Med tanke på de ökade kunskaperna om klimatfrågans betydelse anser jag att det finns starka skäl att ge energibeskattningen en skarpare mil- jöprofil. Jag delar därför MIA:s uppfattning i denna del. Enligt min bedöm- ning är den föreslagna nivån på den allmänna energiskatten och pålagan pä kolinnehållet väl avvägd. Jag kommer att i fortsättningen använda beteck- ningen koldioxidskatt på pålagan (se avsnitt 3.1.2).

Försurning är ett annat allvarligt miljöproblem. Utsläppen av svavel är en viktig orsak till försurningen. Mer än hälften av de svenska svavelutsläppen kommer från energisektorn.

Riksdagen beslutade våren 1985 (prop. 1984/85:127. JoU 28. rskr. 275) att de svenska utsläppen av svavel skall minska med 65 % till år 1995. räknat från 1980 års nivå. I samband med 1988 års miljöpolitiska beslut (prop. 19871'88185. JoU 23.4. rskr. 373) lade riksdagen fast som ett mål att minska svavelutsläppen med 80 % från 1980 års nivå fram till sekelskiftet. Ytterli- gare åtgärder krävs för att klara detta mål.

Nuvarande styrmedel för att minska utsläppen av svavel är zalministrativa och finns främst i miljöskyddslagen (1969:387) och lagen (1976:1054) om svavelhaltigt bränsle. Riksdagen har fastställt riktlinjer för svavelutsläppen från befintliga koleldade anläggningar (prop. 1983/84:158. NU 44. JoU 28. rskr. 339 och 390). I pr(_>positionen (1987/88185) om miljöpolitiken inför 1990-talet aviserade regeringen skärpningar i bestämmelserna i förord- ningen (1976: 1055) om svavelhaltigt bränsle. Statens naturvårdsverk utarbe- tar för närvarande på regeringens uppdrag ett förslag till ny handlingsplan mot luftföroreningar och försurning. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå nya bestämmelser för utsläpp av svavel. MIA föreslår en svavelavgift på olja. kolbränsle och torv och att avgiften bör motsvara 30 kr per kg svavelutsläpp. Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.

Som jag nyss har påpekat talar starka skäl för att ge energibeskattningen

10 Rikxdagen 198959”. 1 rum/. Nr 11]

• Sida 146
•  Original

en skarpare miljöprofil. Jag anser i likhet med MIA att det finns skäl att komplettera de administrativa styrmedlen med ett ekonomiskt styrmedel på svavel i vissa bränslen. En sådan pålaga bör syfta till att svavelfattigare bränslen används och att reningsåtgärder vidtas. vilket bl.a. bör kunna leda till att utsläppen snabbare minskar ned till de nivåer som enligt nämnda rikt- linjer m.m. kommer att krävas vid mitten av 1990-talet samt ge incitament för ytterligare minskningar av utsläppen. Jag anser i likhet med vad MIA föreslagit att en pålaga som motsvarar 30 kr per kg svavelutsläpp är en lämp- lig nivå föratt svavelutsläppen skall kunna minska. Även denna pålaga kom- mer jag att beteckna som skatt (se avsnitt 3.1.2).

3.1.2. De miljörelaterade pålagornas statsrättsliga karaktär

I MIA:s båda delbetänkandcn har beteckningen miljöavgift använts för de pålagor som hänför sig till utsläppen av koldioxid och svavel.

En avgift i statsrättslig mening föreligger i princip endast i de fall det utgår ett specificerat vederlag för den erlagda penningprestationen. En avgift före- ligger även för det fall penningprestationen tas ut endast i näringsreglerande syfte och i sin helhet tillförs näringsgrenen i fråga enligt särskilda regler. Ex- empel på sådana avgifter är de som tas ut som prisregleringsavgifter inom jordbruket och fisket. Övriga penningprestationer till det allmänna är, med undantag för viten. böter och andra straffrättsliga pålagor. att anse som Skat— ter.

MIA:s förslag om koldioxidavgift och svavelavgift bygger inte på att ett specificerat vederlag skall tillfalla dem som betalar avgifterna. Inte heller skall på annat sätt någon del av intäkterna från avgifterna återföras till dem som utövar den verksamhet som skall avgiftsbeläggas. Pålagorna är därför statsråttsligt att beteckna som skatter. Den beteckning som i det särskilda fallet sätts på en pålaga är i och för sig inte avgörande för dess statsrättsliga karaktär. Det förekommer att beteckningen avgift används om en penning- pålaga som rätteligen är en skatt. t.ex. i fråga om vissa arbetsgivaravgifter inom socialförsäkringsområdet. Självfallet bör dock när en ny pålaga införs — som de nu aktuella — den adekvata statsrättsliga beteckningen användas. I fortsättningen kommer jag således att genomgående använda beteckning- arna koldioxidskatt resp. svavelskatt eller skatt då jag behandlar dessa påla- gor.

3.1.3. Allmänt om hur miljörelaterade skatter skall tas ut

I avsnitt 3.1.1 har redovisats de allmänna utgångspunkterna för valet av ad- ministrativa och ekonomiska styrmedel och för uttagande av miljörelaterade skatter.

I direktiven till MIA anfördes bl.a. att ekonomiska styrmedel kan baseras på t.ex. faktiska utsläpp. Vidare anfördes att debiteringar som grundas på mätresultat kräver tillförlitliga och entydiga mätningar. MIA har beträffande förslagen till ekonomiska styrmedel för att reducera utsläppen av koldioxid och svavel inte ansett det praktiskt möjligt att införa pålagor som beräknas på utsläppen. I stället menar MIA att mättekniska och praktiska skäl talar för att skatterna tas ut på insatsvarorna. Utsläppen av koldioxid och svavel

• Sida 147
•  Original

vid förbränning beror främst på bränslets sammansättning. Huvuddelen av bränslets innehåll av kol och svavel finns i rökgaserna om inga reningsåtgär- dcr vidtas. Att bestämma kol- och svavelhalten i ett bränsle är betydligt mindre tekniskt komplicerat än att mäta mängden föroreningar i rökga- serna.

Flera remissinstanser har framhållit att en miljörelaterad skatt av princi- piella skäl bör inriktas mot utsläppens storlek och inte mot det innehåll av milj('.'>skadliga ämnen som ingår i insatsvarorna till olika processer.

Som tidigare framhållits skall de föreslagna pålagorna ge användaren ett incitament att vidta reningsåtgärder för att på så sätt minska utsläppen. Jag anser att denna avsedda effekt kan uppnås även om skatten läggs på insatsva- rorna. om användaren som genomför effektiva reningsåtgärder får en möj- lighet till någon form av skattereducering. Därigenom uppkommer en direkt anknytning till utsläppen. Mina överväganden om MIA:s förslag i denna del redovisas i avsnitt 3.2.4 och 3.6.4.

Jag anser i likhet med MIA att det är lämpligt att koldioxidskatten och svavelskatten utformas och administreras som punktskatter. På så sätt kan en samordning ske med ett existerande administrativt system. Det innebär att lagen (l984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter och förord- ningen (1984z247) om punktskatter och prisregleringsavgifter blir tillämpliga på de miljörelaterade skatterna. Dessa författningar behandlar beskatt- ningsförfarandet för och administrationen av punktskatterna.

I avsnitt 3.2 och avsnitt 3.6 redovisas mina förslag om koldioxidskatt och svavelskatt.

3.2. Koldioxidskatt på vissa bränslen

3.2.1. Det skattepliktiga området

Mitt förslag: En koldioxidskatt införs på kol, fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående dieselmotorer, motorbrännolja. eld— ningsolja. naturgas. gasol och bensin. Skatt tas inte ut på biobränslen, avfall. torv samt metanol och etanol.

MIA:s förslag: Förslaget överensstämmer i huvudsak med mitt. Utred- ningen föreslår dock en annan lagteknisk lösning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inget att erinra mot denna del av förslaget. RSV framhåller dock att koldioxidskatten bör om- fatta även andra oljeprodukter än sädana som i dag är energibeskattade, t.ex. fotogen och råolja. Göteborgs kommun anser inte att en koldioxidskatt skall tas ut vid sopförbränning då den absoluta merparten av kolet i soporna har biologiskt ursprung.

Remissinstansernas inställning till frågan om koldioxidskatt på torv varie- rar. Ster/"ges Geolog/iska Undersö/t'ning (SG U) anser att torv inte skall be- traktas som ett fossilt bränsle och inte heller belastas med koldioxidskatt. Enligt SGU är den avgörande frågan huruvida torvanvändningen ger ett net-

• Sida 148
•  Original

totillskott av växthusgaser under en viss tidsperiod. SGU menar att det i dag inte finns tillräckliga vetenskapliga skäl för att besluta om koldioxidskatt. En beskattning skulle sannolikt leda till en avveckling av inhemsk torvproduk- tion. Smlcns Naturvårdsverk anser däremot att även utsläpp från förbränning av torv bör belastas med koldioxidskatt. Liknande synpunkter framförs av bl.a. .S't't'ns/tu Namrs'lt'yda'sjöreningen. som dock anser att man under en ("övergångsperiod bör medge undantag för torvförbränning i redan existe- rande eller lovgivna pannor. Statens merga-Jerk konstaterar att den samman- tagna internationella kunskapsnivån är låg när det gäller den obrutna torv- markcns produktion av växthusgaser.

Skälen för mitt förslag: Koldioxid bildas vid förbränning av kolhaltiga bränslen. Utsläppen är därför beroende av det bränsle som används. För närvarande finns det ingen ekonomiskt rimlig möjlighet att avskilja kol- dioxid från rökgaserna och deponera den (jfr avsnitt 3.2.4). Detta innebär att det finns ett direkt samband mellan ett bränsles kolinnehåll och den kol- dioxid som bildas vid förbränning. En skatt som är aVsedd att träffa utsläp- pen av koldioxid kan därför tas ut på kolinnehållet i insatt bränsle. Någon mätning av koldioxid i t.ex. rökgaser behövs således inte.

Det skattepliktiga området bör i första hand omfatta de bränslen som vid förbränning tillför fossilt bundet kol till kretsloppet mellan atmosfären och biomassan. Detta medför att de bränslen som är skattepliktiga enligt lagen (l9571262') om allmän energiskatt. EL. dvs. kol.fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående dieselmotorer. eldningsolja. motor- brännolja. naturgas och gasol också skall beläggas med koldioxidskatt.

Miljö- och rättviseskäl talar i och för sig för att det skattepliktiga området utvidgas till att omfatta även vissa andra oljeprodukter. såsom t.ex. råolja och spillolja. som i dag inte energibeskattas. Från miljösynpunkt är det dock mest väsentligt att nu skattebelägga de produkter som sammantagna står för den större andelen utsläpp av koldioxid. Avsikten med en koldioxidskatt är att minska koldioxidutsläppen vid förbränning av vissa bränslen. Skattebe- läggningen är således miljömässigt betingad och minskade koldioxidutsläpp är det önskade resultatet. Detta måste få väga tyngre än frågan att utvidga skatteplikten av rättviseskäl. Det kan dock finnas skäl att senare överväga en utvidgning av det skattepliktiga området till t.ex. råoljor och spilloljor. Inför ett sådant ställningstagande krävs emellertid en utredning om konse— kvenserna av en Sådan utvidgning.

'I'rafiksektorn svarar för en stor del av koldioxidutsläppen. Det är därför naturligt att också bensin beläggs med koldioxidskatt. Skatteplikten bör om- fatta sådana varuslag som är skattepliktiga enligt 1 s lagen (1961:372) om bensinskatt. BL. Vad gäller motoralkoholer i form av metanol och etanol, kan sådana framställas ur både fossila och förnybara bränslen. Att beskatta sådana motoralkoholer beroende på hur de framställs är emellertid inte en lämplig lösning. Då återstår att antingen skattebelägga dessa motoralkoho- ler oberoende av deras framställningssätt. eller att undanta dem från be- skattning. Användningen av metanol och etanol är begränsad. Med hänsyn härtill och till att ett undantag från skatteplikten för sådana motoralkoholer torde främja utvecklingen av förnybara motorbränslen anserjag i likhet med MIA att metanol och etanol kan undantas från en koldioxidbeskattning. Om

• Sida 149
•  Original

utvecklingen skulle ske mot en betydande användning av fossilbaserade mo- toralkoholer bör detta ställningstagande omprövas. Att högre alkoholer där- emot skall omfattas av skatten behandlas i specialmotiveringen.

Som nämnts föreslås även att all gasol beläggs med koldioxidskatt. Det innebär således att t.ex gasol som används för drift av motorfordon. s.k. mo- torgas. belastas med koldioxidskatt.

En koldioxidskatt bör införas även på inrikes flygtrafik. Den bör tas ut i den ordning som gäller för uttagande av den befintliga milj(:')skatten på ut- släpp av kolväten och kväveoxider enligt lagen (1988: 1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik. Detta behandlas närmare i avsnitt 3.3.1.

Beträffande vissa andra bränslen kan följande sägas. Biobränslen. t.ex. trädbränslen och energigrödor. avger visserligen koldioxid vid förbränning. men anses inte ge något nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Detta gäl- ler under förutsättning att man inte tar ut mer biomassa än vad som motsva- rar tillväxten. Fri'rrnybara bränslen ingår i det kretslopp inom vilket kol cirku- lerar mellan atmosfären och biomassan. Jag anser i likhet med MIA att så- dana bränslen mot denna bakgrund inte bör skattebeläggas.

Andelen fossilt kol varierar kraftigt mellan olika typer av avfall. Nettotill- skottet av koldioxid till atmosfären vid avfallsförbränning torde dock vara lägre än det nettotillskott som förbränning av fossila bränslen ger. Vid för- bränningen släpps emellertid även föroreningar ut. t.ex. dioxiner och kvick- silver.

Ett alternativ till förbränning är deponering av avfall. Även sådan avfalls- hantering kan komma att påverka klimatet. eftersom det i avfallsupplagen vanligen efter hand bildas koldioxid och metan. Metan har från klimatsyn- punkt en kraftigare påverkan än koldioxid. Det kan därför vara ett sämre alternativ att deponera avfallet än att ft.")rbränna det. '

MIA anser att en skattebeläggning av avfallshanteringen förutsätter att en bedömning görs av hela zwfallshanteringen. Jag delar denna uppfattning och är därför för närvarande inte beredd att lägga något förslag om koldioxid- skatt på avfall. Det kan nämnas att MIA avser att behandla frågan om eko- nomiska styrmedel på avfallsområdet i sitt slutbetänkande.

Enligt MIA:s uppfattning kan torv inte på samma sätt som biomassa ses som ett förnybart bränsle. eftersom tillväxten av torvmossar är relativt lång- sam. MIA anser doek att torv under en övergångstid bör undantas från skat- ten. Stora investeringar har gjorts under WRG-talet. delvis med statligt stöd. för brytning och förbränning av torv i syfte att bl.a. minska oljeberoendet. En skatt på torv skulle därför enligt MIA förändra de ekonomiska förutsätt- ningarna för de torvanvändare och torvproducenter som under senare år gjort stora investeringar. Remissyttrandena visar att det råder stor osäkerhet om nettoeffekten av utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser vid bryt- ning och förbränning av torv. Vid nu angivna f("irhållanden är jag inte beredd att föreslå en koldioxidskatt på torv innan frågan har utretts närmare.

• Sida 150
•  Original

3.2.2. Koldioxidskattens storlek

Mitt förslag: Koldioxidskatten bör motsvara 25 öre per kg utsläppt koldioxid. Skatten blir för oljeprodukter 720 kr per m3. för kol 620 kr per ton. för naturgas 535 kr per 1000 m3. för gasol som används för drift av motorfordon 40 öre per liter. för gasol som används för annat ändamål än drift av motorfordon 750 kr per ton samt för bensin 58 öre per liter.

MIA:s förslag ("överensstämmer med mitt. .

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan erinran. Några är dock negativa till beräkningsgrunden. Statskontoret anser att det är en fördel att koldioxidskatten ges en entydig beräkningsgrund. så att förbrukarna själva kan beräkna hur förändringar i skatten kan påverka kostnaderna för olika energislag.

Skälen för mitt förslag: Koldioxidskatten bör. som jag tidigare framhållit. uppgå till 25 öre per kg utsläppt koldioxid (se avsnitt 3. 1 . 1). Skattens storlek, räknat i kronor per enhet. bör beräknas med utgångspunkt i bränslenas ge- nomsnittliga kolinnehåll.

Tabell Beräkning av skatten på kolinnehållet i vissa bränslen

Bränsle Värmevärde COg—ut— C()3—UI- CO:- kWh/enhet släpp släpp skattd kg/MJb,h kglenhetC kr/enhet (1) (2) (3) (4) 1301 0 900 kWh/m?” 0.077 2 744 kg/m—z 686kr/m3" Eo5 10 700 kWh/1113 0.077 2 966 kg/n13 742 kr/m-I” Kol 7 500 kWht'ton 0.092 2 484 kg/ton 621 kr/ton _ Natur- 10 800 kWh/1000 in?” 0.055 "2 138 kg/l 000 m3 535 kr/1000 rn" gas Gasol" 12 790 kWh/ton 0.065h 3 002 kgt'ton 748 kr/ton Bensin 8 720kWh/m31 0.074 2 323 kg/m3 581 kr./ml

" Avser gasol som används för annat ändamål än drift av motorfordon. Skatten på gasol för drift av motorfordon är avrundat 40 öre/l. och beräknas enligt följande. 1 kg gasol motsvarar ca 2 ] gasol. 3 kg COg-utsläpp/l ger då 1.5 kg COg-utsläpp/l som multiplicerat med 0.35 krfkg CO; blir ca 40 öre/]. h M-lhr är lika med megajoule bränsle. *" Kolumn 3 erhalls genom att kolumn 1 multipliceras med kolumn 2 och därefter med en omräkningsfaktor på 3.6 MJh,/'kWh. ” Kolumn 4. dvs. koldioxidskatten i kr per enhet. erhålls genom att kolumn 3 multipliceras med 0.25 kr,-'kg (703. ” Medelvärdct för skatten pa 1301 och E05 är 714 kr,-im].

Utsläppen varierar inte enbart mellan bränsletyper utan även mellan bräns- lekvaliteter. De värden som anges i tabellen är typvärden för bränslets ener- giinnehåll för de bränslen som används i Sverige. Värdena överensstämmer med dem som använts av MIA. Ingen av remissinstanserna har haft syn- punkter på dessa Värden. Jag anser att det är lämpligt att koldioxidutsläppen beräknas med utgångspunkt i de typvärden som anges i tabellen.

• Sida 151
•  Original

Av tabellen framgår att en strikt tillämpning av utsläppskoefficienterna le- der till olika skattesatser för tunn och tjock eldningsolja. MIA anser att skat- tetekniska skäl talar för att all eldningsolja och motorbrännolja bör belastas med samma skattenivå och föreslår en skatt med 720 kr per m3.

För egen del Vill jag anföra att en konsekvent differentiering av skattesat- serna skulle leda till att i princip också olika typer av kol. t.ex. stenkol. bri- ketter av stenkol och koks. skulle beskattas enligt olika skattesatser. Skatten på kol har tidigare varit differentierad efter sådana kvaliteter. Även skatten på olja har varit differentierad. Denna differentiering slopades på grund av tiIIämpningssvårigheter när det gällde att hänföra bränslena till de olika kva- liteterna. Mot denna bakgrund anser jag att en enhetlig koldioxidskatt bör tas ut på de olika energislagen. oavsett vad de har för kvalitet. Jag anser där- för att utsläppskoefficienterna inte bör tillämpas strikt. På grund av att olika oljors värmevärden kan variera kraftigt bör utgångspunkten för en kol- dioxidskatt beräknas på oljornas genomsnittliga värmevärde och kolinne- håll. Ett sådant genomsnittligt värde ger avrundat 720 kr per m3. Denna skat- tesats bör gälla för fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående dieselmotorer samt motorbrännoljor och eldningsoljor. Skattesatserna för övriga bränslen bör avrundas och blir då 620 kr per ton kol. 535 kr per 1 000 m3 naturgas och 750 kr per ton gasol. Skatten på gasol som används för drift av motorfordon bör vara 40 öre per liter och skatten på bensin och s.k. högre alkoholer 58 öre per liter.

3.2.3. Skattskyldighet. avdrag i deklaration m.m.

Mitt förslag: Vid uttagande av koldioxidskatt på bränsle eller bensin tillämpas de bestämmelser om skatt- och registreringsskyldighet, skattskyldighetens inträde. avdrag i deklaration som gäller för allmän energiskatt och bensinskatt. '

MIA:s förslag: Överensstämmer med mitt förslag. dock att MIA föreslår att avdrag inte får göras för koldioxidskatt på bränsle som förbrukats av eller sålts till kommunikationsföretag för bandrift eller därmed likartat ändamål.

Remissinstanserna: De har endast haft synpunkter på föreslagna avdrags- bestämmelser. Flera remissinstanser är kritiska till att avdrag medges för skatten på bränslen som används till elproduktion men inte för värmepro- duktion. Detta anser de bl.a. leder-till att elproduktionen blir billigare och att fel signaler därigenom ges till elmarknadcns aktörer. En del remissinstan- ser menar att kraftvärme och kondenskraft bör beskattas lika. Statens energi- verk anser att frågan om Iikställighet i beskattningen av el och värme bör utredas.

Statens energiverk och Statens Naturvårdsverk anser att koldioxidskatten bör omfatta även sjöfarten. Trunsportrådet anser att det bör undersökas vilka delar av färjesjöfarten och annan inre sjöfart som kan styras mot mins- kade miljöstörande utsläpp. Naturskyddsföreningen anser att koldioxidskat- ten snarast bör införas på färjetrafikens bunkeroljor. Sveriges Redare öre- ning framhåller att sjöfarten till sin karaktär är internationell och att miljöåt-

. Prop. 1989/90:111

• Sida 152
•  Original

gärder" rimligen måste vidtas av både svenska och utländska fartyg för att de skall få någon effekt.

Skälen för mitt förslag: I motsats till MIA föreslår jag att k(.)ldioxidskatten regleras i en särskild lag. I likhet med MIA anser jag att koldioxidskatten på oljeprodukter. kol. naturgas. gasol och bensin bör tas ut på samma sätt som andra punktskatter på energiområdet. Detta innebär att de regler som finns i EL och BL om skatt- och registreringsskyldighet. skattskyldighetens in- träde. avdrag i deklaration. inköp mot försäkran om användning av bränsle eller bensin för visst skattefritt ändamål m.fl. är tillämpliga. om inte annat sägs. En närmare redogörelse för dessa regler ges i specialmotiveringen till den f("ircslagna 3 s lagen om koldioxidskatt.

Ilär skall dock behandlas några frågor som hänför sig till avdragsbestäm- melserna.

De bestämmelser i EL och BL som behandlar avdrag för skatt på bränsle eller bensin. för vilken skattskyldighet tidigare har inträtt. återgång av köp. export och kundförlust utgör alla generella avdragsbestämmelser som är ge- mensamma för alla punktskatter. Dessa avdrag får anses väl motiverade och bör därför också tillämpas vid uttagande av koldioxidskatten. De aktuella avdragsbestämmelserna innehåller även skattespecifika avdrag som över- ensstämmer i stort med punktskatteförfattningarna på energiområdet. De skiljer sig i stället i första hand i förhållande till de punktskatter som inte hör till detta område. Även dessa avdragsbestämmelser bör därför i princip tillämpas vid uttagandet av koldioxidskatten.

MIA har emellertid föreslagit att spårbunden trafik beläggs med kol- dioxidskatt genom att den avdragsrätt som finns i EL för skatt på bränsle som förbrukats av eller försålts till kommunikationsföretag för bandrift eller därmed likartat ändamål inte skall vara tillämplig vid beräkning av kol- dioxidskatten på bränsle. MIA har däremot inte föreslagit att motsvarande inskränkning görs vid tillämpning av avdragsbestämmelserna i BL. MIA har inte heller föreslagit några ändringar i de skatteplikts— eller avdragsbestäm- tnelser som avser fartygs- och fiygtrafikområdet. Däremot har utredningen fi.")reslagit en koldioxidskatt på inrikes flygtrafik (se avsnitt 3.3.1). Med hän- syn till att Statens Järnvägar för närvarande befinner sig i en rekonstruk- tionsperiod för att sanera verkets ekonomi finns det skäl för att i dagsläget avvakta med en koldioxidskatt för spårbunden trafik. Avdraget för spårbun- den trafik vid uttagandet av koldioxidskatten på bränslen bör därför enligt min mening tills vidare finnas. I denna fråga har jag samrått med chefen för kommunikationsdepartementet.

När det gäller bunkeroljor. dvs. oljor som används inom sjöfarten. har jag erfarit att MIA avser att återkomma till frågan om beskattningen av dessa bränslen i sitt slutbeti'inkande. Enligt vad jag erfarit kommer MIA även att i sitt slutbetänkande behandla frågan om raffinaderibränslenas beskattning. Jag anser att ett ställningstagande till dessa frågor bör avvaktas.

IJ

• Sida 153
•  Original

3.2.4. Återbetalning m.m. av koldioxidskatt

Mitt förslag: Har utsläpp av koldioxid i samband med förbrukning av annat bränsle än bensin begränsats medger RSV efter ansökan åter- betalning av eller kompensation för den koldioxidskatt som belastat bränslet.

MIA:s förslag: MIA har föreslagit en särskild avdragsregel för koldioxid- skatt. som innebär att avdrag får göras. i den mån avdrag inte har gjorts en- ligt någon av de i avsnitt 3.2.3 behandlade avdragsmöjligheterna. för kol- dioxidskatt på visst bränsle till den del kt.)ldioxidutsläppet begränsats genom reningsåtgärd eller bindning i någon produkt.

Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Det är tekniskt möjligt att avskilja koldioxid ur de rökgaser som bildas vid förbränning av fossila bränslen. Koldioxiden kan t.ex. absorberas i en vattenlösning eller annan vätska. återvinnas ur denna och sedan komprimeras till vätska för vidare befordran till slutförvaring. In- vesteringskostnaden för absorptionssteget är emellertid hög. Till detta kom- mer kostnaden för deponering av den avskilda koldioxiden. Det går åt energi för absorptionen. vilket leder till sänkt verkningsgrad med några procent för den aktuella anläggningen. För närvarande finns dock inga möjligheter att till en rimlig kostnad avskilja koldioxid ur förbränningsgaser. Det kan emel- lertid inte uteslutas att den tekniska utvecklingen leder fram till en sådan möjlighet. Den skattskyldige bör därför enligt MIA ges en möjlighet att till- godoräkna sig betald skatt när åtgärder vidtagits som innebär minskade kol- dioxidutsläpp i samband med förbrukning av bränslet. Det kan i och för sig sättas i fråga om det är motiverat att införa en sådan möjlighet när det i da- gens läge saknas tillräckliga tekniska och ekonomiska fundament att stå på. Ett sådant system utgör å andra sidan ett incitament att utveckla tekniken mot kostnadseffektiva åtgärder för minskade koldioxidutsläpp. Jag anser därför i likhet med MIA att den som begränsat utsläpp av koldioxid i sam- band med förbrukning av bränslet bör kunna få tillgodoräkna sig detta och att en sådan möjlighet bör tas in i lagen.

Den avdragsbestämmelse MIA föreslår avviker emellertid från de befint- liga avdragsbestämmelserna inom punktskattelagstiftningen. Utredningens förslag i denna del innebär att skatten tas ut. vid t.ex. leverans till oregistre- rad köpare. per vikt- eller volymenhet efter en skattesats som beräknats ef- ter en genomsnittligt vid förbränning bildad mängd koldioxid från bränslet i fråga. medan avdraget skall göras i förhållande till begränsningen av mäng- den k(_)ldioxidutsläpp. Koldioxid bildas först vid f("irbränning och utgör en förening av kol och syre. Skatten tas således ut på bränslet medan det är koldioxidutsläppen som begränsas vid reningsåtgärder. De befintliga av- ' dragsbestämmelserna i punktskattelagstiftningen är i stället så utformade att ett avdrag görs för samma ämne. eller varuslag som skatt tagits ut för. Jag anser att det därför är lämpligare att den skattskyldige får tillgodoräkna sig koldioxidskatten genom ett återbetalningsförfarande. Om koldioxidutsläp- pet har begränsats i samband med förbrukning av bränslet medger RSV efter

'Jl

• Sida 154
•  Original

ansökan av den skattskyldige återbetalning av inbetald koldioxidskatt i för- hållande till det minskade utsläppet. Det ankommer därvid på den skattskyl- dige att visa att han har rätt till återbetalning. För förbrukare som inte är skattskyldig framför allt småförbrukare som inte uppfyller kraven för att re- gistreras som skattskyldig skall en motsvarande möjlighet ges att få tillbaka den skatt som belastar bränslet genom ett kompensationsförfarande.

Lagrådet har bl.a. anfört att det inte av vare sig motiv eller lagtext framgår hur storleken av återbetalningen skall beräknas och att det är nödvändigt att ett förtydligande görs på denna punkt. För egen del vill jag anföra följande. Både återbetalnings- och kompensationssysternet bygger på att någon form av mätning görs av t.ex. de rökgaser som bildats vid förbränning av bränslet. Hur denna mätning skall gå till rent praktiskt får det ankomma på RSV. efter samråd med naturvårdsverket. att närmare utforma rekommendationer om. När mätning gjorts kan det belopp som skall återbetalas eller kompenseras beräknas utifrån den skattesats som gäller för det aktuella bränslet. Som ett exempel kan följande fall nämnas. Antag att mätningen visar att den skatt- skyldige har minskat utsläppet av koldioxid vid förbrukning av kol med 10 % i förhållande till utsläppen om ingen begränsning har förekommit. Det be- lopp som skall återbetalas bör då beräknas utifrån den för bränslet gällande skattesatsen och uppgår i detta fall till 10 % av 720 kr. dvs. 72 kr per ton. Administrativa skäl talar dock för att en gräns införs för vilket belopp som skall kunna betalas ut av RSV. Jag anser att en lämplig sådan gräns för den sammanlagda äterbäringen är 1 000 kr per kalenderkvartal. Understiger be— loppet denna nivå skall således ingen återbäring eller kompensation ske.

Om lämnade uppgifter inte är riktiga bör utbetalat belopp kunna återkrä- vas inom en femårsperiod. En motsvarande återkravsbestämmelse finns i andra punktskatteförfattningar.

Aterbetalnings- och kompensationssystemet gäller inte för koldioxidskatt på bensin och s.k. högre alkoholer. eftersom det inte finns möjligheter att individuellt mäta koldioxidutsläppen vid förbränning av dessa bränslen.

3.3. Miljöskatt på inrikes flygtrafik

3.3.1. Koldioxidskatt

Mitt förslag: En koldioxidskatt tas ut på inrikes flygtrafik som motsva- rar 79 öre per kg förbrukat flygbränsle.

MIA:s förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Några remissinstanser menar att en skatt på koldioxid- - emissioner vid flygning inte får tillräckliga styreffekter. Det anförs bl.a. att skatten inte kan påskynda utbytet av flygplan -till moderna miljövänliga plan utan snarare kan lägga ekonomiska hinder för miljövänliga nyinvesteringar. RSV anser att en möjlighet att beräkna utsläppet av koldioxid med ledning av flygplanets högsta tillåtna startvikt bör införas när uppgift om bränsleför- brukning saknas.

Skälen för mitt förslag: Det vanligaste förekommande flygbränslet. ]Iygfo—

• Sida 155
•  Original

tagen. är intebelagt med bränsleskatt. Sådant bränsle används av civilflyget. Bensin som är särskilt avsedd för användning i flygplan. s.k. flygbensin. är undantagen från bensinskatt. Sådan bensin används i små flygplan för drift av kolvmotorer. Jag har i prop. 1989/90150 (s. 85 f') redogjort för skälen var- för flygfotogen och flygbensin inte bör beläggas med bränsle- eller bensin- skatt. Av min föredragning framgår att möjligheten att beskatta internatio- nell flygtrafik hindras av internationella överenskommelser. Möjligheten att beskatta inrikes flygtrafik begränsas av att delar av den nationella flygplans- flottan har möjlighet att välja mellan att tanka inom landet eller göra en s.k. ekonornitankning utomlands. Vid uttagande av koldioxidskatt är det därför lämpligare att i stället utgå från det system som finns vid beskattning av ut- släpp av kolväten och kväveoxider enligt lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik. Jag föreslår således. i likhet med MIA. att en koldioxid- skatt tas ut på inrikes flygtrafik efter flygplanstyp och förbrukad mängd flyg- bränsle.

Koldioxidskatten på inrikes flygtrafik bör schablonberäknas efter den ge- nomsnittliga bränsleförbrukningen av flygbränsle för den aktuella flygplans- typen på samma sätt som gäller för uttagande av den befintliga miljöskatten på utsläppen av kolväten och kväveoxider i inrikesflyget. Det innebär att koldioxidskatten på inrikes flygtrafik skall beräknas för varje flygning med ledning av beräknade utsläppsmängder från den aktuella flygplanstypen un- der en genomsnittligt beräknad flygsträcka. Någon mätning av utsläppen skall således inte ske. I stället skall beräkningen ske schablonmässigt med ledning av uppgifter från luftfartsverket. I uppgifterna ingår data om bräns- leförbrukning för en viss motortyp. Utifrån dessa uppgifter kan den genom- snittliga bränsleft.")rbrukningen och därmed utsläppen av koldioxid beräknas för varje flygning. Jag anser i likhet med vad MIA föreslagit att det inte är nödvändigt att bränsleförbrukningen för den aktuella flygningen får beräk- nas med ledning av flygplanets högsta tillåtna startvikt enligt dess luftvärdig- hetsbevis om tillförlitliga uppgifter om bränsleförbrukning skulle saknas. ef- tersom sådana uppgifter får förutsättas alltid vara tillgängliga hos luftfarts- verket. _

Koldioxidutsläppen vid förbränning av flygbränsle kan beräknas till "2 500 kg per m3 bränsle. En skatt på 25 öre per kg koldioxid motsvarar 625 kr per rn] bränsle. eller ca 63 öre per liter. Eftersom flygbränslets densitet är ca 0.8 kg per liter motsvarar detta 79 öre per kg.

Enligt vad jag erfarit avser MIA att behandla frågan om avgiftsbeläggning av den internationella flygtrafiken i sitt slutbetänkande. 3.3.2 Ändrad schablonberäkning

Mitt förslag: Schablonberäkningen av miljöskatten på inrikes flygtra- fik ändras på så sätt att skatten beräknas för varje kg utsläpp av kolvä-

ten och kväveoxidcr i stället för som nu efter femtal kg.

MIA:s förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan

• Sida 156
•  Original

erinran. Av de som har har yttrat sig anser några att nuvarande miljöskatt på inrikes flygtrafik bör höjas till 40 kr per kg utsläppta kolväten och kvä- veoxider.

Skälen för mitt förslag: Miljöskatten på inrikes flygtrafik beräknas scha- blonmässigt för varje flygning med ledning av beräknade utsläppsmängder av kolväten och kväveoxider från den aktuella flygplanstypen under en ge- nomsnittligt beräknad flygsträcka. Utsläppen beräknas i första hand med ledning av uppgifter som finns hos luftfartsverket. Skatten tas ut för varje flygning med 30 kr om den beräknade utsläppsmängden kolväten och kvä- veoxider uppgår till högst 5 kg. Är utsläppen större tas skatt ut med ytterli- gare 60 kr för varje påbörjat helt femtal kg däröver. MIA anser att denna beräkning efter femtal kg har tnedfört tröskeleffekter som gör lagen svårtil- lämpbar. Vissa flygplan som är vanliga i inrikestrafiken har utsläppsvärden som ligger precis i gränsområdet mellan två skattenivåer. I syfte att minska dessa tröskeleffekter föreslår jagi likhet med MIA att skatten bör beräknas för varje kg utsläpp i stället för femtal kg utsläpp. Skäl att höja skatten på sätt vissa remissinstanser förespråkar anser jag inte föreligga i detta sam- manhang.

3.4. Den särskilda skatten för oljeprodukter. kol och bensin

Mitt förslag: Den särskilda skatten för oljeprodukter. kol och bensin slopas och omvandlas till allmän energiskatt resp. bensinskatt.

KIS:s förslag överensstämmer i huvudsak med mitt. Remissinstanserna: De som har yttrat sig i denna del är positiva till försla- get. RSV påpekar att intäkterna till encrgiteknikfonden upphör om ingen åtgärd vidtas. I dag tillförs-fonden ett belopp på 10 kr per m3 olja från intäk- terna av den särskilda skatten.

Skälen för mitt förslag: Enligt 1 & lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol. LSO. tas en särskild skatt ut för m(.>torbrännolja. eld- ningsolja. kolbränslen och bensin. Skatten är 118 kr per m3 för olja. 10 kr per ton för kol och 6 öre per liter för enligt BL skattepliktig bensin som är avsedd för motordrift. dock inte motoralkoholer. samt vissa blandningar.

Energipolitiska åtgärder. som har vidtagits efter oljekrisen 1973. har del- vis finansierats genom den särskilda skattens föregångare. den särskilda av- giften på främst olja. Ursprungligen benämndes den särskilda skatten för be- redskapsavgift. Den skulle finansiera kostnaden för beredskapslagring av råolja. År 1982 ändrades namnet till särskild avgift. En höjning av avgiftsni- vån 1983 skulle finansiera ett investeringsprogram inom det energipolitiska området och åtgärder mot försurning. Vissa av inkomsterna från avgiften redovisades fram till 1986 över olika fonder. För att öka klarheten om bl.a. budgetsaldots utveckling upphörde detta redtwisningssätt 1986 och skatten tillfördes statsbudgeten. Avgifterna omvandlades till skatt med i övrigt oför- ändrat innehåll i LSO. Budgettekniskt har skatten efter 1986 redovisats un- der särskilda inkornsttitlar. Av inkomsterna av denna skatt redovisas 9 kr per

Prop. 1989/901111

• Sida 157
•  Original

m3 avseende oljeprodukter under inkomsttitel 1435 för särskild avgift mot försurning och 10 kr per m3 avseende oljeprodukter till en särskild energitek- nikfond. Resten av skatten redovisas tillsammans med den särskilda kärn- kraftskatten i budgeten under inkomsttitel "1431.

Den särskilda skatten får numera anses ha förlorat sitt ursprungliga syfte. Den utgör i stället i huvudsak en vanlig punktskatt och ett komplement till den allmänna energiskatten och bensinskatten. Framförallt administrativa skäl talar för att skatten slopas. Skatten gav 1.3 miljarder kr i statsinkomster 1988. På grund av skattens statsfinansiella betydelse anser jagi likhet med KIS att den bör omvandlas till allmän energiskatt resp. bensinskatt.

Bunkerolja nämns inte bland de oljor som räknas upp som skattepliktiga i LSO. Däremot ingår den benämningen i EL. Bunkerolja är sådan motor- brännolja eller eldningsolja som används i sjötrafik. Benämningen härrör säledes endast från oljans användningsomräde. [ praxis har därför bunker- olja behandlats på samma sätt som eldningsolja. Jag föreslår i mitt förslag till ändring i EL att benämningen bunkerolja slopas. Den höjning av allmänna energiskatten som blir följden av en omvandling av den särskilda skatten skall omfatta all olja som är skattepliktig enligt gällande regler i EL. dvs. även s.k bunkerolja.

Motoralkoholer. dvs. metanol. etanol och högre alkoholer. omfattas inte enligt gällande regler av den särskilda skatten. Jag anser att detta också bör gälla i framtiden.

Efter omvandlingen av den särskilda skatten till allmän energiskatt bör de belopp som för närvarande avskiljs fran den särskilda skatten på olja. 9 kr per m3 till avgift för försurning resp. 10 kr per 1113 till energiteknikfonden. i stället avskiljas från den allmänna energiskatten.

3.5. Allmän energiskatt och bensinskatt

3.5.1. Skaltenivån

Mitt förslag: Den allmänna energiskatten på kol. fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående dieselmotorer. motorbrännolja. eldningsolja. naturgas och gasol för annat ändamål än drift av motor- fordon sänks med 50 %. Energiskatten på gasol som används för drift av motorfordon sänks ocksä.

MIA:s förslag överensstämmer i huvudsak med mitt. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan erinran. Av dem som yttrat sig är några positiva till att behålla punktskat- terna. Andra tnenar att punktskatterna bör slopas. Kruftsum anser t.ex. att punktskatter drabbar produktionen negativt. varken är neutrala eller opti- mala och skapar stor osäkerhet hos hushåll och företag om framtida priser på energivaror. '1"runsporrråder menar att några skäl att sänka punktskatterna med just 50 '..3'2- inte redovisas. Statens energiverk menar att den föreslagna sänkningen med 50 % framstår som förhållandevis godtycklig.

Skälen för mitt förslag: Dagens punktskatter på energiområdet är utfor-

• Sida 158
•  Original

made på grundval av såväl energi- och miljöpolitiska som statsfinansiella Prop. 1989/901111 skäl. Punktskatterna är bl.a. utformade så att en styrning kan ske av kon- sumtionen i enlighet med de energi- och miljöpolitiska målen. I likhet med MIA anser jag att nuvarande punktskatter på energiområdet bör behållas vid sidan av miljörelaterade skatter. På så sätt kan en differentiering behållas i skatteuttaget mellan bränslena. som är motiverad av energipolitiska skäl. Samtidigt kan en viss kontinuitet i beskattningen upprätthållas. För att uppnå en lämplig total skattebelastning på kol. fotogen med tillsats som möj- liggör drift av snabbgående dieselmotorer. olja. naturgas och gasol för annat ändamål än drift av motorfordon vid införandet av koldioxidskatt bör den allmänna energiskatten på dessa bränslen emellertid sänkas. I denna sänk- ning bör ingå den omvandlade särskilda skatten (se avsnitt3 .4). En alltför kraftigt ökad skattebelastning på energiområdet skulle kunna innebära stora anpassningssvårigheter för många branscher och hushåll. En sådan effekt mildras dock för industrin av reglerna om nedsättning av allmän energiskatt. Jag återkommer till nedsättningsreglerna i avsnitt 3. 7. En lämplig sänkning av den allmänna energiskatten anser jag i likhet med MIA vara 50 ;o. I sam- band därmed bör en avrundning av skattesatserna göras. Detta behandlas i avsnitt 3.8.

Skatten på gasol som används för drift av motorfordon bör också sänkas. MIA menar att skatten på sådan gasol bör sänkas med 7 öre per liter. Jag anser att en sådan sänkning är lämplig. Energiskatten på sådan gasol blir då 85 öre per liter. '

MIA anser att en lämplig total skattebelastning av bensin uppnås genom att bensinskatten sänks med 24 öre per liter för såväl blyad som oblyad ben- sin. samtidigt som skillnaden i beskattning mellan oblyad och blyad bensin ökas genom att bensinskatten pä blyad bensin höjs med 4 öre per liter. Netto- höjningen blir då enligt MIA 34 öre per liter för blyfri bensin och 38 öre per liter för blyad bensin. En sådan höjning har redan genomförts från den 1 januari 1990 (prop. 1989/90:50. SkU 10. rskr. 95. SFS 1989: 1029). Mervärde- skatt på bl.a. bensin har införts den 1 mars 1990. Beskattningen av bensin har därmed höjts med ytterligare ca 1.10 kr per liter. Därtill kommer ett slo- pande av den särskilda skatten på bensin och en omvandling till bensinskatt som föreslagits i avsnitt 3.4. En sådan omvandling innebär emellertid ingen ökad skattebelastning på bensin.

Lagtekniskt bör den del av nuvarande bensinskatten som kan anses utgöra koldioxidskatt brytas ut ur BL och regleras i lagen om koldioxidskatt.

Den totala skattebelastningen på vissa bränslen och på bensin redovisas i avsnitt 3.8.

3.5.2. Yrkesmässig distribution av elkraft

Mitt förslag: En ny bestämmelse om Vad som är att anse som yrkes- mässig distribution av elkraft tas in i EL.

KIS:s förslag överensstämmer i princip med mitt. Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. 158

• Sida 159
•  Original

Skälen för mitt förslag: Vid uttagande av skatt på elkraft har yrkesmässig- hetsbegreppet betydelse för att bestämma dels om elkraften är skattepliktig och dels vem som är skattskyldig. Enligt 2 å andra stycket a) EL tas skatt inte ut för elkraft som framställs inom landet av producent. som förfogar över en installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt och som inte yrkesmässigt distribuerar kraften. Enligt 11 5 första stycket 1 EL är den skattskyldig som yrkesmässigt distribuerar eller förbrukar egenproducerad skattepliktig elkraft eller yrkesmässigt distribuerar av annan producerad dy- lik kraft.

I motsats till övriga punktskatteförfattningar finns på detta område en egen definition av yrkesmässighetsbegreppet i fråga om distribution av el- kraft. Den återfinns i 4 & förordningen ("19641351) om allmän energiskatt. Där sägs att om inte RSV bestämmer annat skall yrkesmässig distribution av elkraft anses föreligga när distributionen sker över ett distributionsnät med anslutning av fler än 10 förbrukare. eller när den distribuerade kraften utgör mer än 20 000 kilowattimmar (kWh) per år. RSV har endast undantagsvis tillämpat denna möjlighet till bedömning av yrkesmässighet i det enskilda fallet.

Det sagda innebär t.ex. att om en producent som utöver sin egenförbruk- ning distribuerar elkraft till färre än 10 förbrukare. men den distribuerade kraften utgör mer än 20 000 kWh per år. blir hela elproduktionen skatteplik- tig. '

Från branschhåll har gjorts gällande att den nuvarande definitionen är ål- derdomlig och att den bör lindras.

I punktskatteförfattningar som innehåller ett yrkesmässighetsbegrepp ges ingen definition. I stället har RSV anknutit begreppet till KL och i anvis- ningar till vissa punktskattcförfattningar uttalat att yrkesmässig verksamhet föreligger när inkomsten utgör skattepliktig intäkt av rörelse enligt KL.

Från den 1 mars 1990 tas mervärdeskatt ut också på energi. I likhet med KIS anser jag att övervägande skäl talar för att i princip samma definition av begreppet yrkesmässighet används vid tillämpningen av såväl EL och övriga punktskatteförfattningar som i MI... Härigenom knyts yrkesmässighctsbc- greppet inom den indirekta beskattningen till den direkta beskattningen. vil- ket torde göra att bedömningen av om yrkesmässighet föreligger eller inte blir mer enhetlig inom skatteområdet. Detta innebär att distribution av elek- trisk kraft anses som yrkesmässig när inkomsten därav utgör skattepliktig intäkt av näringsverksamhet enligt KL eller lagen (1947:576) om statlig in- komstskatt ('SIL). eller när distributionen sker i former jämförliga med nä- ringst-erksamhet.

3.5.3 Differentierad energiskatt på vissa oljeprodukter Mitt förslag: Den allmänna energiskatten på motorbrännolja och eld- ningsolja differentieras i tre miljöklasser beroende på innehållet av svavel och aromatiska kolväten samt- oljans kokintervall. Motsva- rande föreslås gälla för fotogcn med tillsats som möjliggör drift av snabbgående dieselmotorer.

• Sida 160
•  Original

MIA:s förslag överensstämmer i huvudsak med mitt. Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrat sig i denna del är fler- talet positiva till förslaget. Några remissinstanser avstyrker förslaget på grund av att det kan leda till gränsdragningsproblem. Trrmxpartrådet menar att det inte på det material utredningen presenterar går att avgöra om de föreslagna skattenivåerna är optimala för ändamålet. .S'rorstru/slraji'kkommit- tén och Svenska Lok(ll/rafikförmingen anser att skattedifferensen mellan miljöklasserna bör vara större än som föreslås.

Skälen för mitt förslag: Ekonomiska styrmedel kan användas för att stimu- lera utvecklingen av förbättrade bränslekvaliteter. bl.a. när det inte är möj- ligt att omedelbart föreskriva om administrativa begränsningar genom t.ex. ke1nikalielagstiftningen. Ekonomiska styrmedel gör det också möjligt att gynna en förbättrad bränslekvalitet för vissa ändamål. t.ex. tätortstrafik.

En förbättrad bränslekvalitet är särskilt angelägen för oljor som används i dieselmotorer. s.k. motorbrännolja. Motmbrännoljans kvalitet har stor be- tydelse för trafikens påverkan på hälsa och miljö. Bättre kvalitet på motor- brännolja innebär lägre utsläpp av ämnen som kan orsaka cancer och skador på arvsmassan. Många sådana ämnen binds till de partiklar som släpps ut vid förbränningen. Partikelmängden hör nära ihop med svavelhalten och aro- mathalten i bränslet. Låg svavelhalt leder till minskade svavelutsläpp och är en förutsättning för att partikelfällor och katalysatorer skall kunna användas för rotting av avgaserna. Ett ytterligare mått på bl.a. motorbrännoljans egen- skaper är det av MIA benämnda kokpunktsintervallet. ()m den nedre grän- sen för kokpunkten är låg är flyktigheten stor och det finns en risk för att kolvi'iteutsläppen ökar. Om den övre gränsen är hög innehåller oljan tunga kolväten som kan vara särskilt hälsovådliga.

En bibehållen enhetlig skatt på de aktuella oljeprodukterna skulle i och för sig ge en viss enkelhet och neutralitet i beskattningen. Mot bakgrund av att cnergibcskattningen i framtiden bör ha en mer markerad miljöprofil an- ser jag det dock vara befogat att differentiera den allmänna energiskatten på motorbrännolja och eldningsolja utifrån dess miljökvaliteter på det sätt MIA har föreslagit. Skatten på fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabb- gående dieselmotorer bör differentieras på samma sätt.

Egenskaperna hos nämnda oljeprodukter är sådana att de kan ersätta var- andra vid användningen i motorer och villapannor. Det går därför inte att särskilja fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående dieselmo- torer oeh motorbrännolja från sådan tunn eldningsolja som används i t.ex. villapannor. En skattedifferentiering måste således gälla oavsett hur nämnda bränslen används.

En differentiering bör således ske utifrån svavelhalt och halt av aroma- tiska kolväten. samt det av MIA benämnda kokpunktsintervallet. Beträf- fande denna benämning anser jag i likhet med vad generaltullstyrelsen före- slagit att den nomenklatur på det petroleumtekniska området som publice- rats av Tekniska Nomenklaturcentralen i Petroleumteknisk Ordlista ("TNC 48) bör tillämpas. Där används uttrycket kokintervall (destillationsintervall) av olika bredd.

I övrigt bör den indelning i tre miljöklasser tillämpas som föreslås av MIA. Detta medför att till miljöklass I hänförs oljeprodukter som innehåller högst

• Sida 161
•  Original

0.001 viktprocent svavel och högst 5 volymprocent aromatiska kolväten. Ol- jeprodukter i miljöklass 2 får innehålla högst 0.02 viktprocent svavel och högst 20 volymprocent aromatiska kolväten. Kvaliteterna skall ha ett kokin- tervall av olika bredd inom 1140—300ll C. ()ljeprodukter som inte uppfyller dessa krav hänförs till miljöklass 3.

Med denna differentiering hör vanlig eldningsolja normalt till miljöklass

Vid bestämmande av skattens storlek i de olika miljöklasserna är en lämp- lig utgångspunkt att skatten i miljöklass 3 bör motsvara dagens skattesats för motorbrännolja och eldningsolja. inkl. en omvandlad särskild skatt (se avsnitt 3.4). reducerad med 50 se. vilket ger avrundat 540 kr per m'l. Detta innebär att om fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående mo- torer är att hänföra till miljöklass 3 belastas den med en omvandlad särskild skatt fastän denna produkt enligt dagens regler inte omfattas av den sär- skilda skatten. Praktiska skäl talar dock för denna ordning.

Skattedifferenscn mellan miljöklass 3 och övriga miljöklasser bör bestäm- mas med utgångspunkt i kostnaden för att producera de olika bränslekvalite- terna. Motorbrännolja och eldningsolja kan sägas utgöra en form av stan- dardbränsle. varför kostnaden för att byta från sådan olja hänförlig till mil- jöklass 3 till bättre miljöklasser bör vara utgångspunkten vid bestämmande av skattens storlek i miljöklass 1 och 2.

Kostnaden för att byta från motorbrännolja eller eldningsolja hänförlig till miljöklass 3 till sådan olja hänförlig till miljöklass 2 kan uppskattas till högst 17 öre per liter. Mot denna bakgrund bör den allmänna energiskatten för oljeprodukter i miljöklass 2 vara avrundat 15 öre per liter lägre än i miljö- klass 3. Detta motsvarar en lägre skatt på 150 kr. vilket ger skattesatsen 390 kr per mf", Motsvarande kostnad för byte till motorbrännolja eller eldnings- olja hänförlig till miljöklass 1 är ca 20—50 öre per liter i raffinaderiet" med hydrocrackers och 40—80 öre per liter i raffinaderier med annan teknik. För denna bästa kvalitet bör skattefördelen bestämmas utifrån medelkostnaden för produktion av denna bränslekvalitet. vilket lämpligen kan bestämmas till 35 öre per liter. Det motsvarar en sänkning av skattesatsen i förhållande till miljöklass 3 med 350 kr. Skatten i miljöklass 3 bör därför vara 190 kr per 111-"'.

Vad gäller differentieringen av skatten på motorbrännoljor och eldnings- oljor vill jag anföra följande. Det pågår enligt vad jag erfarit en snabb ut— veckling för att ta fram från miljösynpunkt bättre bränslekvaliteter. vilket inte minst har betydelse för buss- och lastbilstrafiken i tätorterna. Som en följd av denna utveckling kan de krav som ställs på bränslena i de skattemäs- sigt gynnade miljöklasserna behöva ändras i framtiden.

"3.5.4 Industriell kraftvärmeproduktion

Mitt förslag: För kraftvärmeproduktion som används i egen industri- ell verksamhet skall finnas möjlighet att välja mellan att göra avdrag för skatten på bränsle eller skatten på elkraft.

En bestämmelse i EL slopas som ger RSV möjlighet att medge att skatt på bränsle och elkraft. som förbrukas vid värmeproduktion i kraftvärmeverk. redovisas på grundval av uppmätt vårmcförbrukning hos abonnenterna.

I I Riksdagen I 989590. ] .vmnl. Nr ! I I

• Sida 162
•  Original

KIS:s förslag ('iverenssti'tmmer med mitt. Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna del är posi- tiva till förslaget. RSV påpekar att förslaget innebär att möjligheten att göra avdrag på elsidan inte kommer att gälla för avloppsreningsverk och soptip- par. eftersom deras verksamhet inte utgör industriell verksamhet i EL:s me- ning. Dessa använder rötgas sotn bränsle vid kraftvärtneproduktion. Om inte skatten på elkraft får dras av vid elproduktion kanske en utbyggnad av sådan kraftvärmeproduktion därmed inte kommer till stånd.

Skälen för mitt förslag: Kraftvärmeproduktion innebär att elkraft och värme produceras samtidigt. S.k. mottrycksteknik är den vanligaste kraft- värtnetekniken. Den innebär att upphettad vattenånga driver en ångturbin sotn i sin tur driver en elgenerator. Den återstående värmen i ångan utnyttjas för att värma t.ex. vatten som cirkulerar i ett fjärrvärmesystem. Ofta an- vänds benämningen industriellt mottryck för anläggningar inom industrin.

Enligt dagens energiskattesystem beskattas elkraft i förbrukarledet och ibland även i produktionsledet. 'l'yngdpunkten har lagts på beskattningi för- brukarledet. För att undvika dubbelbeskattning får en eventuell energiskatt på bränsle som används för elproduktion dras av. Vid kraftvärmeproduktion får således avdrag göras för skatten på det bränsle som används för elproduk- tion men inte för det bränsle som används för värmeproduktion.

För s.k. industriellt mottryck gäller i dag en särskild beskz'tttningsregel. Den är omvänd i förhållande till vad som gäller för sådan kraftvärmeproduk- tion som inte sker med mottrycksteknik i egen industriell verksamhet. Be- skattningsregeln innebär att skatten på den elkraft som produceras och an- vänds internt får dras av men att skatt tas ut på det bränsle som går åt för elproduktionen. Skatt tas också ut på det bränsle som går åt för värmepro- duktionen.

Denna beskattningsregel infördes år 1979. Syftet var att stimulera mot- trycksproduktion. Skatten på elkraft var då högre än skatten på bränsle. Nu är förhållandet det omvända. Detta gynnar mottrycksproduktion med obe- skattade bränslen inom bl.a. massaindustrin, men missgynnar sådan produk- tion med beskattade bränslen.

För att undvika framtida krav på förändringar av skattereglerna beroende på ändrade skatte- och prisrelationer och för att undanröja eventuella skat- temässiga hinder för att utnyttja industriella kraftvå'irmeanläggningar opti- malt anser jag i likhet med KIS att den sotn producerar kraftvärme och som förbrukat producerad elkraft i egen industriell verksamhet skall ges möjlig- het att välja mellan nuvarande beskattningsregel och den regel som gäller för övrig kraftvärmeproduktion. Kravet på att elproduktion skall ha skett i mottrycksanläggning slopas således. RSV:s förslag att valmöjligheten även skall omfatta t.ex. ft'ärbrukning i avloppsreningsverk och soptippar är avsett att främja bl.a. användning av rötgas som bränsle vid krz'tftvärmcproduktion. vilket har stora miljt'äförtlelar. Jag anser dock att denna fråga bör övervägas ytterligare. Den tnöjlighet att välja mellan att betala skatt på insatt bränsle för elproduktion och på producerad elkraft som jag föreslår avser således endast förbrukning av elkraft sotn producerats i industriella kraftvärmean- läggningar.

Enligt 3 & EL kan RSV medge att skatt på bränsle och elkraft som förbru-

• Sida 163
•  Original

kas vid värmeproduktion i kraftvärmeverk skall redovisas på grundval av uppmätt värmeförbrukning hos abonnenterna. Därigenom kan det beräknas hur stor del av bri'tnsleåtgången som har gått åt till värmeproduktion. Resten av den totala bränsleåtgången anses ha gått åt till elproduktion och är således avdragsgill. Tillämpningen av denna bestämmelse upphörde emellertid i början av 1980-talet. I stället har man återgått till de vanliga avdragsreglerna i EL. Det innebär att man mäter hela bränsleåtgängen och hela elproduktio- nen och sedan räknar ut hur stor del av bränslet som gått åt till elproduktio- nen och gör avdrag för skatten på detta bränsle. Eftersom bestämmelsen i 3ä EL således inte tillämpas numera saknar den praktisk betydelse. Den kan därför slopas.

I detta sammanhang finns det också anledning att nämna något om ett för- slag av KIS som berör s.k. spillvärme. Förslaget innebär att skatten på det bränsle som i ett kondenskraftverk åtgår för värmeproduktion. s.k. spill- värme. till skillnad från vad sotn gäller enligt dagens bestämmelser. inte längre skall vara avdragsgill. Flera remissinstanser har avvisat förslaget. Även MlA har avstyrkt förslaget till en sådan s.k. spillvärmeskatt. Det främsta skälet är enligt MIA att denna skatt i kombination med de samman- lagda energi- och miljörelaterade skatter som MlA föreslår innebär en risk för att elprishöjningarna blir stora. MIA anser att ett stödsystem för elpro- duktion med miljöfördelar är att föredra framför en spillvärmeskatt.

Vid nu angivna förhållanden anser jag att starka skäl talar för att behålla avdragsreglerna för energiskatter när det gäller elproduktion.

3.5.5. Nya regler om registrering

Mitt förslag: För att få bli registrerad som skattskyldig för energi- resp. bensinskatt krävs att verksamheten också skall medföra skatt- skyldighet till mervärdeskatt.

Skälen för mitt förslag: Mervärdeskatt tas fr.o.m. den 1 mars 1990 ut på i huvudsak all energi (se avsnitt 1). Mervärdeskatt tas ut på priset. inkl. punkt- skatter. Av ss EL och 5 &? BL följer att skattskyldigheten inte inträder vid leverans av bränsle resp. bensin till registrerad köpare. Detta innebär att den sltttförbrukare som köper bränsle resp. bensin och är registrerad enligt EL resp. BL får betala mervärdeskatt exkl. pttnktskatt. medan den oregistre- rade köparen betalar mervärdeskatt inkl. punktskatt. Detta innebär att en sådan slutförbrukare som använder bränslet resp. bensinen i verksamhet som inte medför skattskyldighet för mervärdeskatt kommer att betala lägre mervärdeskatt än den förbrukare som inte är registrerad enligt EL resp. BL. I syfte att undanröja denna effekt av mervärdeskattbeläggningen på energi- området föreslår jag att vissa ändringar görs i registreringsbestämmelserna i El- och BL.

Enligt 7 & första stycket EL och 4 s& första stycket BL skall den som är skattskyldig enligt dessa lagar vara registrerad hos RSV. Enligt lagrummens andra stycken kan den som i större omfattning återförsäljcr eller förbrttkar bränsle resp. bensin registrerats hos RSV. Även annan som förbrukar bränsle

• Sida 164
•  Original

resp. bensin kan om det finns särskilda skäl registrerats hos RSV. I 1 äförord- ningen (1964:351) om allmän energiskatt och 1 & förordningen (19811432) om bensinskatt finns angivet när "större omfattning" skall anses föreligga. Uppfylls dessa krav kan registrering inte vägras. Jag föreslår att som en ytter- ligare förutsättning för registrering skall gälla att den verksamhet som är i fråga i sin helhet skall medföra skattskyldighet enligt ML. Då 7 & andra stycket sista meningen EL och 4 % andra stycket sista meningen BL saknar större praktisk betydelse anser jag att dessa bestämmelser kan slopas. Denna ändring bör träda i kraft snarast möjligt.

3.6. Skatt på svavel i kol. torv och olja

3.6.1. Skattepliktiga bränslen

Mitt förslag: SvaVelskatt skall erläggas på svavel i kolbränsle. torv- bränsle och olja.

MIA:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. MlA har emellertid föreslagit att en svavelskatt skall tas ut även på sådan torv som används för annat ändamål än förbränning.

Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som uttalat sig i frä- gan tillstyrker utredningens förslag. Stockho/m Energi påpekar att lagförsla- get medför att t.ex. råoljor och spilloljor blir fria från skatt men att det inte finns anledning till undantag för dessa oljor. GenHaha!/styrelsen anser bl.a. att ordet torv bör bytas ut mot torvbränsle för att skatten endast skall om- fatta torv som bränsle.

Skälen för mitt förslag: MIA föreslår att det skattepliktiga området skall vara detsamma som gäller för kolbränslen. motorbrännolja och eldningsolja enligt EL.

Dessutom föreslår MlA att skatt skall tas ut på torv. Jag delar generaltull- styrelsens uppfattning att skatt bör tas ut endast på torv som används som bränsle. Jag anser således att det inte finns anledning att i detta sammanhang skattebelägga svavel i torv som används för andra ändamål än som bränsle. t.ex. jordförbättring.

Miljö- och rättviseskäl talar i för sig för att det skattepliktiga området ut- vidgas till att omfatta även t.ex. råolja och spillolja. Såsom påpekats i avsnitt 3.2.1 är det dock från miljösynpunkt mest väsentligt i detta första steg att införa miljt'örelaterade skatter att skattebelägga stora produktgrupper som samtmtntagna står för den större andelen utsläpp av. såvitt nu är i fråga. sva- vel. Jag vill här erinra om att avsikten med svavelskatten är att åstadkomma en minskning av svavelutsläppen i samband med förbränning av kol. torv och olja. Det är alltså en miljöpolitiskt betingad åtgärd där minskade svavelut- släpp är det önskade resultatet. Denna effekt måste få väga tyngre än frågan att utvidga skatteplikten av rättviseskäl.

Det kan dock finnas skäl att senare överväga att utvidga skatteplikten till att omfatta även t.ex. råoljor och spilloljor. Inför ett ställningstagande i

Prop. 1989/90z111

• Sida 165
•  Original

denna fråga krävs dock en närmare utredning om konsekvenserna av en så- dan utvidgning.

Vid nu angivna förhållanden föreslår jag därför att skatten tas ut på kol- bränsle (ur tulltaxenr 27.01. 27.02 eller 27.04). torvbränsle (ur tulltaxenr 27.03) samt tnotorbrännolja och eldningsolja (ur tulltaxenr 27.10"). alla tull- taxenr enligt tulltaxelagen (198711068).

3.6.2. Svavelskattens storlek

Mitt förslag: Svavelskatt skall betalas med 30 kr per kg svavel i kol- bränsle och torvbränsle. Vidare skall svavelskatt betalas med 27 kr per m3 olja för varje tiondels viktprocent svavel i oljan. För olja som har en svavelhalt som understiger 0.1 viktprocent utgår ingen skatt.

MIA:s förslag: Förslaget överensstämmer i huvudsak med mitt. dock att MIA föreslår att skatten pä svavel i olja bestäms till 30 kr per ml olja och tiondels viktprocent svavel.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inget att erinra mot MIA:s förslag. Enligt Svenska Petroleum Institutet återspeglar emellertid inte den föreslagna skatten om 30 kr per mi olja och tiondels viktprocent sva- vel i olja marknadens s.k. svavelpremie. som för tung eldningsolja för närva- rande synes röra sig inom intervallet 5-15 kr per m3 olja. Petroleum Institutet påpekar också att ett så lågt skatteintervall som 1/10 av 1 % leder till mycket svårhanterliga logistiska. uppbt'irdsmåssiga och administrativa problem.

Skälen för mitt förslag: MIA anser att skatten pä svavel i olja bör sättas lika med eller något över den s.k. svavelpremien. varmed avses merkostna- den för lågsvavlig olja jämförd med högsvavlig. för att erforderlig styreffekt skall nås. Denna svavelpremie uppskattar utredningen till motsvarande 10— 55 kr per m-l olja och tiondels viktprocent svavel. MIA anger vidare att kost- naden för avskiljning av svavel varierar mellan 10 och 40 kr per kg avskilt svavel.

Enligt vad jag tidigare har framhållit anser jag att syftet med en svavelskatt bör vara att svavelfattigare bränslen används samt att reningsåtgärder vidtas. vilket bör kunna leda till att de gränser för svaveltttsläpp sotn kommer att införas under 1990-talet kan uppnås tidigare än annars (jfr avsnitt 3.1.1). Mot denna bakgrttnd anser jag i likhet med MIA att en lämplig skattenivå för svavelskatten är 30 kr per kg svavelutsläpp.

MIA har utifrån denna skatteniva föreslagit att skatten på olja bestäms till 30 kr per m3 olja och tiondels viktprocent svavel. Några remissinstanser har pekat på att den skattenivän inte motsvarar exakt 30 kr per kg svavelutsläpp. Oljans densitet är mindre än 1 ton per mf”. i allmänhet OBS—0.95 ton per m-l. Det innebär att den föreslagna skattesatsen på svavel i olja i stället motsvarar en skattenivå på mellan 31 och 35 kr per kg svavel.

En förutsättning för att utsläppen skall minska på ett kostnadseffektivt sätt är att skatten per enhet förorening är lika för alla utsläppskällor. Jag föreslår därför att skatten på svavel i olja tas ut med 27 kr per m3 olja och

• Sida 166
•  Original

tiondels viktprocent svavel. Skatten på kol- och torvbränsle bör tas ut med 30 kr per kg svavel.

Skattens uttagande förutsätter att bränslets svavelhalt mäts. Detta torde i princip inte leda till några praktiska svårigheter eftersom mätningar måste göras enligt den befintliga lagstiftningen om svavelhaltigt bränsle. se t.ex. 7 9" förordningen (197621055) om svavelhaltigt bränsle och () och Såå lagen (1985z426) om kemiska produkter. De myndigheter som är närmast berörda, RSV och naturvårdsverket. har inte haft några erinringar i detta avseende.

Det finns flera metoder att mäta svavelhalten. Valet av metod kan påverka mätresultatet. Det är därför av vikt att RSV. i egenskap av beskattningsmyn- dighet. efter samråd med naturvårdsverket meddelar rekommendationer om de mätmetmler som bör an 'åndas vid beräkning av svavelskatten. Eftersom skatt skall betalas för den svavelhalt som bränslet har vid skattskyldighetens inträde måste svavelhalten mätas vid denna tidpunkt (se förslagets 2 & tredje stycke lagen om svavelskatt). Detta innebär t.ex. att då skattskyldigheten inträder vid förbrukningen av skattepliktigt bränsle skall svavelhalten mätas vid denna förbrukning.

3.6.3. Skattskyldighet, avdrag i deklaration m.m.

Mitt förslag: Vid uttagande av svavelskatt tillämpas i huvudsak de be- stämmelser om skatt- och registreringsskyldighet. skattskyldighetens inträde. avdrag i deklaration m.m. som gäller för allmän energiskatt.

MIA:s förslag: Förslaget ("ix-'erensstämmer med mitt förslag. med två avvi- kelser. MIA har föreslagit att avdrag får göras för skatt på svavel i kolbränsle och torv. men inte för skatt på svavel i olja som förbrukats i industriella pro- cesser. Vidare har utredningen föreslagit att avdrag endast får göras för skat- ten på svavel i olja som används för tillverkning av till svavelskatt skatteplik- tig olja.

Remissinstanserna: Många remissinstanser har lämnat förslaget utan erin- ran. Statskontoret menar dock att det saknas belysning av den myndighetsap- parat som skall hantera skatten. och att en beskattning av svavelhalten i olika bränslen kan leda till besvärliga certifierings- och kontrollproblem. RSV an— ser att övervägande skäl talar för att en tvångsvis skattskyldighet för svavel- skatten införs för dem som är skattskyldiga enligt EL.

Flera remissinstanser har synpunkter på föreslagna avdragsbestämmelser. Några anser att avdrag för raffinaderibränsle inte bör medges eftersom syftet med skatten är att styra mot användning av mindre svavelhaltig olja. vilket också bör gälla raffinaderierna. Värmeverksförwzingt'n. Lun/brukarnas Riksförbtmd m.fl. anser det vara av stor vikt att Sverige aktivt bidrar till att få en snabb överenskommelse på internationell basis vad avser begränsning av svavelhalten i bunkerolja. RS V framhåller att den föreslagna avdragsbe- stämmelsen om avdrag för skatt på kol och torv som används i industriella processer kommer att leda till grånsdragningsproblem. I samband med in- dustriella processer förekommer det ibland att det uppstår ett överskott på värme som i fortn av hetvattcn levereras till ett kommunalt fjärrvärmenät.

• Sida 167
•  Original

Om värmeöverskottet är en direkt följd av den industriella processen anser RSV att även överskottsvärmen bör vara undantagen från skatt. RSV anser att förslaget bör tolkas så att även relativt enkla industriprt'wesser. sotn en- dast fordrar energitillförsel tned hetvatten eller ånga vid måttliga temperatu- rer skall undantas. 'Iriidgårtlsnt'iringc'nx Riksförbund föreslår att skatten skall tas ut enligt utredningsförslaget utom för kol som energikälla. där skatten för den del av växthusodlingen som i dag utnyttjar denna energiform bör införas stegvis och belastas med full skatt först under det fjärde året efter införandet.

Skälen för mitt förslag: MIA anser att svavelskatten bör tas ut i enlighet med vad som gäller för andra punktskatter på energiområdet och att motsva- rande regler om skatt- och registreringskyldighet. skattskyldighetens in- träde. avdrag i deklaration och inköp mot försäkran om användning av bränsle för visst skattefritt ändamål m.m. som redan finns i EL tas in i en särskild lag. Jag ansluter mig till detta förslag med. förutom vissa redaktio- nella ändringar som kommenteras i specialmotiveringen. två avvikelser från förslaget när det gäller rätten till avdrag. Lagrådet har förordat att lagen be- nämns lagom svavelskatt. Jag ansluter mig till detta.

Genom att anknyta till gällande punktskattesystetn åstadkoms en samord- ning tned ett administrativt system som det redan finns erfarenheter av. Detta anser jag vara fördelaktigt.

Förft'trandereglerna på punktskatteområdet förutsätter att endast den som är skattskyldig skall registrera sig hos RSV. Någon tvångsvis skatt- och regi- streringsskyldighet av det slag som RSV förordar kan därför inte införas.

När det gäller avdragsbestämtnelserna för svavelskatten är det viktigt att dessa är miljömässigt betingade. I avsnitt 3.2.3 har emellertid behandlats varför även miljörelaterade skatter bör omfattas av de generella gemen- samma avdragsbestämmelserna för punktskatterna och i princip också de skattespecifika avdragen för punktskatterna på energiotnrådet.

Mitt förslag till avdragsbestämmelser i lagen om svavelskatt överensstäm- mer med två avvikelser med de som finns i 24 & El. och sotn föreslås gälla vid uttagandet av koldioxidskatt på vissa bränslen (se avsnitt 3.2.3). Ett av- drag för spårbunden trafik torde doek sakna praktisk betydelse vid utta- gande av sven-'elskatt eftersom främst lågsvavlig motorbrännolja används inom detta trafikområde. I syfte att styra bränsleanvändningen vid elproduk- tion tnot lågsvavliga bränslen bör ett avdrag för skatt på bränslen som åtgår vid elproduktion inte heller införas.

MIA har föreslagit att avdrag skall göras dels för skatten på svavel i olja. kolbränsle och torv som förbru kats eller sålts för förbrukning för annat ända- mål än förbränning och dels för skatten på svavel i kolbränsle och torv som förbrukats eller sålts för förbrukning i industriella processer. MIA har inte lämnat någon motivering till att olika avdragshestämmelser således föreslås gälla. beroende på vilket bränsle som har förbrukats. MIA har inte heller närmare redovisat vad som avses med begreppet industriella processer.

Några remissinstanser har påpekat att dessa avdragsbestämtnelser kan leda till tillämpningsprobletn. Begreppet industriella processer skulle t.ex. kunna ges en så vid tolkning att all förbränning inorn industrin kommer att

• Sida 168
•  Original

omfattas av avdragsrätten. t.ex. framställning av ånga eller hetvatten vid måttliga temperaturer. Eftersom en sådan tillämpning enligt min mening inte är önskvärd bör dessa t'tvdragsbestärnrnelser ges en något annorlunda utformning. där det som i El. närmare anges vad som är avdragsgillt. Jag föreslår därför att avdrag skall medges för skatt på svavel i kolbränsle. torv- bränsle och olja som förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ända- mål än energialstring (jfr 24 s första stycket f) EL). En sådan avdragsrätt innebär t.ex. att avdrag får göras även för skatt på svavel i bränsle som för- brukats i reduktionsprocesser. Med 24 å andra stycket EI. som förebild bör också införas en avdragsrätt. i den mån avdrag inte gjorts för annat ändamål än energialstring. för skatt på svavel i bränsle som förbrukats eller försålts för förbrukning i metallurgiska processer eller processer för framställning av andra mineraliska ämnen än metaller. vari även skall anses ingå den gas- och värmeproduktion som sker till fölth av sådana processer. Denna avdragsrätt innebär att avdrag får göras för skatten på s 'avel i bränsle som förbrukats i processer för framställning av bl.a. tegel. cement. kalk. glas och mineralull. Avdragsri'rtten bör dessutom omfatta skatten på bränslen som förbrukas eller försålts för förbrukning i s.k. sodapannor. Med sodapannor avses de sär- skilda pannor inom skogsindustrin i vilka främst restprodukter från massa- produktit'rnen förbränns för kemikalieåtervinning och energiändarnål. Mot- svarande pannor finns i sulfitmassaindustrin och brukar inom den industrin benämnas lutpannor. Avdraget bör omfatta även dessa pannor. Däremot an- ser jag inte att det finns skäl att generellt undanta bränsle som användsi in- dustrins pannor för framställning av ånga. hetvatten eller liknande för ener- giöverföring.

I detta sammanhang kan nämnas att enligt vad jag erfarit avser MIA att i sitt slutbetänkande behandla frågan om ekonomiska styrmedel för att be- gränsa utsläpp från industriella processer. Jag är därför inte beredd att nu ta slutlig ställning till frågan om de industriella prt'rcessernas framtida svavelbe— skattning.

Enligt 24 & första stycket g) första ledet EL får avdrag göras för skatt på bränsle som förbrukats för framställning av bensin eller energiskattepliktigt bränsle. MIA har föreslagit att avdrag får göras för skatt på svavel i olja som förbrukats för framställning av för svavelskatt skattepliktig olja. Någon mot- svarande avdragsrätt har däremot inte ansetts behövlig för skatt på svavel i kol och torv. eftersom sådana bränslen inte framställs utan importeras eller utvinns inom landet. Avdrag för skatt på svavel i olja medges således inte enligt förslaget för tillverkning av andra bränslen än sådan olja som är skatte- pliktig enligt lagen om svavelskatt. t.ex. fotogen och oljor med en svavelhalt om högst 0.1 '.!-$ . Inte heller tnedges skatteavdrag för tillverkning av bensin. En stor del av raffinaderiernas bränsleåtgång sker emellertid för just bensin- tillverkning. Svavelskatten kommer därför enligt utredningens förslag att delvis belasta raffinaderibränsle. F.nligt MIA avser utredningen att åter- komma till frågan om beskattningen av raffinaderibränsle i slutbetänkandet. när man har utrett konsekvenserna för raffinaderibranschen av en beskatt— ning. Vid nu angivna förhållanden anser jag det inte vara motiverat att nu införa ett avdrag som begränsar avdragsrätten för svavelskatt som belastar raffinaderibränsle. I syfte att även sådant bränsle som används för framställ-

Prop. 1989/901111

• Sida 169
•  Original

ning av icke skattepliktig olja. dvs. olja med en svavelhalt på högst 0.1 vikt- procent. skall vara avdragsgillt bör bestämmelsen — i avvaktan på MIA:s ställningstagande i slutbetänkandet — ges en något annorlunda utformning än motsvarande avdragsbestärnrnelse i IiL. Detta innebär således att avdrag får göras för svavelskatten på bränsle som används för framställning av ben- sin eller sådant bränsle sorn anges i l ä 3 lagen om svavelskatt. dvs. motor- brännolja och eldningsolja.

Jag anser i likhet med flera remissinstanser att det är angeläget att be- gränsa svavelutsläppen från sjöfarten. Åtgärder avseende sjöfartens svavel- utsläpp bör utformas i ett internationellt samarbete om någon miljöeffekt skall kunna nås. Så länge internationella överenskommelser saknas är det inte motiverat att belasta s.k bunkerolja med svavelskatt. Dessutom anser jag att MIA:s fortsatta överväganden i denna fråga bör avvaktas.

3.6.4 Återbetalning m.m. av svavelskatt Mitt förslag: Har utsläpp av svavel begränsats medger RSV efter an- sökan av den skattskyldige återbetalning med 30 kr per kg svavel i för- hållande till hur mycket utsläppet har minskat. En möjlighet till kom- pensation ges för den som inte är skattskyldig och som har begränsat svavelutsläpp.

MIA:s förslag: Utredningen har föreslagit en särskild avdragsbestämmelse för svavelskatt på olja. kol och torv. som innebär att avdrag får göras med 30 kr per kg svavel som genom reningsåtgärd eller genom bindning i någon produkt eller i aska visas ha avskilts i samband med förbrukning av skatte- pliktigt bränsle.

Remissinstanserna: Stockho/m Energi noterar att en t.)ljeanvändare tvingas betala en viss svavelskatt även om han skulle lyckas rena bort allt svavel. Detta beror på att skatten är 30kr per m?” olja och tiondels viktpro— cent svavel. rnedan avdraget är 30 kr per kg renat svavel. Skatten blir högre än 30 kr per kg renat svavel. eftersom oljans densitet är mindre än ett. Denna effekt förstärks av avrundningsregeIn i förslagets 2 s. Enligt Värmeverksföre- ningen bör en faktisk skattefrihet föreligga då inget svavelutsläpp sker. För— eningen avstyrker därför utredningens förslag till nivå för restitution och fö- reslår i stället. med hänsyn till att oljans densitet är lägre än 1. att restitution sker med 33 kr per kg svavel vid utredningens skattenivå.

Skälen för mitt förslag: 'Till skillnad från vad som gäller i fråga om koldi- oxidutsläppen kan svavelutsläppen från förbränning av kol. torv och olja med en ekonomisk rimlig teknik minskas genom åtgärder före. under eller efter förbränningen. Minskning kan ske t.ex. genom att rökgaserna renas genom olika åtgärder. Har svavlet avskilts genom reningsåtgärd eller genom bindning i någon produkt eller i aska vid förbrukning av skattepliktigt bränsle bör detta tillgodt'u'i'rknas den skattskyldige. Den avdragsbestäm- melse MIA föreslår avviker emellertid från de befintliga avdragsbestt'rmmel- ser som finns inom ptrnktskattelagstiftningen. Utredningens förslag i denna del innebär att skatten tas ut på det svavel som finns i bränslet t.ex. vid leve-

• Sida 170
•  Original

ranstillfället till oregistrerad köpare eller vid cgenförbrukning. medan av- draget skall göras i förhållande till den mängd svavel som har avskilts genom reningsåtgärd vid förbränningen. I likhet med vad som sagts i avsnitt 3.2.4 om koldioxidskatten anser jag att det är lämpligare att skatten kommer den skattskyldige till godo genom ett återbetalningsförfarande. om svavel har av- skilts i samband rned f("irbrukning av skattepliktigt bränsle. Dct ankommer därvid på den skattskyldige att visa att han har rätt till sådan återbetalning. För den förbrukare som inte är skattskyldig och som har begränsat svaveluts- läppet föreslås ett kornpensationsförfarande som ger en motsvarande möj- lighet för denne att få tillbaka den skatt som belastar bränslet. I avsnitt 3.2.4 har behandlats lagrådets påpekanden ifråga om utformningen av kompensa— tionsbestämmelser i koldioxidskattelagen. Lagrådet har lämnat motsva- rande synpunkt beträffande kompensation enligt lagen om svavelskatt. I lik- het med vad som gäller kompensation enligt den lagen kan kompensation enligt lagen om svavelskatt erhållas av framför allt småförbrukare som inte uppfyller kraven för att registreras som skattskyldig.

Stockholm Energi och Värmeverksföreningen har i sitt remissvar anfört att underlaget för återbetalning eller kompensation bör höjas från f("frreslagna 30 kr till 33 kr per kg svavel. Jag har i avsnitt 3.6.2 föreslagit att skattesatsen på svavel i olja bestäms till en lägre nivå än den av MIA föreslagna. Jag anser att nämnda synpunkter därigenom har blivit tillgodosedda.

Såsom påpekats i avsnitt 3.2.4 får det ankomma på RSV att efter samråd med naturvårdsverket närmare utforma rekommendationer om hur mätning bör göras av t.ex. svavelinnehållet i de rökgaser som bildats vid förbränning av ett skattepliktigt bränsle. Antag att mätningen visar att en skattskyldig har minskat utsläppet av svaveloxider vid förbrukning av olja med 20 '.? i förhållande till svavelinnehållet före vidtagen reningsåtgärd eller bindning i produkt eller aska. Det belopp som skall återbetalas bör då beräknas utifrån svavelinnehållet. Antag att oljan har en svavelhalt av 0.3 viktprocent och att densiteten är 0.9 ton per må. En sådan olja innehåller således (0.003 x 900 kg =) 2.7 kg svavel per m—l. Om 20 fll-"i: av den svavelmängden inte släpps ut kan återbetalning ske med (20 9? x 2.7 kg svavel per mf” x 30 kr per kg =) 16.20 kr per m3. Av administrativa skäl bör dock en gräns införas för vilka belopp som skall ktrnna betalas trt av RSV. Jag anser därvid att en lämplig gräns är 1 000 kr per kalenderkvartal. Understiger det sammanlagda belop- pet denna nivå skall således ingen återbetalning eller kompensation ske för kalenderkvartalet.

Är lämnade uppgifter oriktiga eller felaktiga kan utbetalt belopp — på mot- svarande sätt som föreslås gälla för koldioxidskatten — återkrävas inom en femårsperiod (se avsnitt 3.2.4).

3.7. Nedsättning av allmän energiskatt

3.7.1. Industriell tillverkning

Mitt förslag: Koldioxidskatten på andra bränslen än bensin skall ingå i underlaget för industrins nedsättning av skatt på energi.

• Sida 171
•  Original

MIA:s och El. 90:s förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som behandlar nedsätt- ningsreglerna anser att någon form av nedsättning behövs för den energiin- tensiva industrin och att denna också skall gälla för kt1>ldioxidskatten.Några remissinstanser anser dock att nedsättningsreglerna bör utformas så att de stimulerar till energihushållning och minskade koldioxidutsläpp.

Bakgrunden till mitt förslag: IIar elkraft eller bränsle förbrukats vid in- dustriell tillverkning tas enligt 2 s' första stycket lagen (1974:992) om nedsätt- ning av allmän energiskatt (NEL) den allmänna energiskatten ut med sådant belopp att skatten inte överstiger 3 (It.: av de tillverkade produkternas försälj- ningsvärde fritt fabrik. Det är RSV som skall besluta om denna nedsättning. Vid bedömningen av skattebelastningen tas enligt 3 & NEL hänsyn endast till den genomsnittliga storleken av skatten i förhållande till försäljningsvärdet för företagen inom en bransch eller för grupp av företag med likartad till- verkning.

Enligt 25 andra stycket NEL kan regeringen medge nedsättning för visst företag utöver vad RSV kan besluta om. Ansökan görs hos finansdeparte- mentet. Som förutsättning för nedsättning gäller att särskilda skäl föreligger. Regeringens beslut för de senaste åren har inneburit att den sammanlagda energiskatten för elkraft och bränslen har begränsats till 1.7 % av de tillver- kade produkternas faktiska eller beräknade försäljningsvärde fritt fabrik. Enligt besluten får hela energiskatten på elkraft. kolbränslen. gasol och na- turgas beaktas vid beräkningen av skattebelastningen. För olja gäller att en- dast 291 kr per m3 av den allmänna energiskatten får beaktas. Den särskilda skatten på olja och kol får inte beaktas. Nedsättningen omfattar främst ce- ment-. kalk- och tegelindustrin. massa- och pappersindustrin. järn- och stål- industrin samt kemi- och gruvindustrin. Regeringen beviljade år 1988 och 1989 drygt 100 industriföretag nedsättning av den allmänna energiskatten. Nedsättningen uppgick till ca 700 milj. kr. per år.

Skälen för mitt förslag: Möjligheterna att på kort sikt reducera koldhaxid— utsläppen är begränsade. En koldioxidskatt påverkar de energiintensiva företagens internationella konkurrenskraft på samma sätt som den allmänna energiskatten. MIA och EL 90 har framhållit att koldioxidskatten bör ingå i nedsättningsunderlaget i avvaktan på att motsvarande åtgärder avseende koldioxidutsläpp genomförs i den svenska industrins viktigaste konkurrent- Iänder. Det finns därför. enligt rrrirr mening. skäl att tills vidare låta kol- dioxidskatten ingå i det beskattningsunderlag som omfattas av nedsättnings- reglerna. En sådan lösning har också accepterats av flertalet remissinstanser. Jag föreslår därför att bestämmelserna i NEL ändras så att den koldioxid- skatt som utgår på sådant bränsle som avses i 1 & första stycket lagen om kol- dioxidskatt också får ingå i underlaget för industrins nedsättning av skatt.

Enligt MIA och EL 90 kan olika skäl anses tala för en mer genomgripande fi.")rändring av nuvarande nedsättningssystern. En sådan förändring av ned— sättningsreglerna bör då enligt El. 90 föregås av ett särskilt utredningsar- bete. Flera remissinstanser har haft synpunkter på de nuvarande nedsätt- ningsreglernas utformning. Enligt min mening finns det starka skäl för att göra en fullständig översyn av den energiintensiva industrins skattenedsätt- ningsregler. En särskild utredare bör tillkallas för detta ändamål.

• Sida 172
•  Original

3.7.2. Yrkesmässig växthusodling

Mitt förslag: Koldioxidskatten på andra bränslen än bensin skall tas trt efter en skattesats som svarar mot 15 "2 av den skattesats som gäller enligt lagen om k(_rldioxidskatt för sådant bränsle som används för växthusuppvärmning.

Skälen för mitt förslag: Enligt 1 ;" NEL tas allmän energiskatt ut på elkraft och bränsle. som används för växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthus- odling enligt en skattesats som svarar mot 15 % av den skattesats som gäller enligt EL. Skälet till denna nedsättningsbestämmelse är att svenska tråd- gårdsodlare har ansetts möta konkurrens på den svenska marknaden från utländska odlare. som i sina hemländer får ekonomiskt stöd i olika former. Enligt El. 90 uppgick denna nedsättning till 87 milj. kr. 1988.

De skäl som föranlett införandet av denna nedsättningsregel kan även an- föras dådet gäller koldioxidskattens inverkan på de svenska trädgårdsodlar- nas konkurrenskraft. .Jag anser det därför vara skäligt att även koldioxid- skatten på andra bränslen än bensin tills vidare skall få tas ut efter en skatte- sats som svarar mot 15 % av den skattesats som gäller enligt lagen om kol- dioxidskatt för sådant bränsle som används för växthusuppvärmning vid yr- kesmässig växthusodling. Jag föreslår därför att l & NEL ändras på detta sätt.

Även när det gäller växthusnäringen finns enligt min mening skäl för en översyn av nedsättningsreglermr. Den särskilda utredare som ser över den energiintensiva industrins skattenedsättningsregler. bör därför även se över växthusnäringens nedsättningsregler.

3.8. Skattebelastning på vissa bränslen

Med beaktande av förslagen i avsnitt 3.2 om koldioxidskatt. avsnitt 3.4 om omvandlingen av den särskilda skatten och avsnitt 3.5.1 om sänkta punkt- skatter blir den totala punktskattebelastningen av koldioxidskatt och allmän energiskatt resp. bensinskatt som följer av nedanstående tabell. Till detta kommer för vissa bränslen en ökad belastning till följd av svavelskatten. Denna varierar och be ror på bränslets svavelinnehåll. Dessutom tillkommer den mervärdeskatt som införts den 1 mars 1990 och som beräknas på energi- priset. inkl. punktskatter.

Energiskatten har således beräknats så att summan av den allmänna ener- giskatten och den särskilda skatten har reducerats 50 %. Sänkningen av den allmänna energiskatten på gasol som används för drift av motorfordon är däremot inte procentuell utan sker med 7 öre per liter. Bensinskatten höjs med hela den omvandlade särskilda skatten. 6 öre per liter.

Totalt innebär förslaget att punktskattebelastningen av allmän energiskatt och koldioxidskatt ökar med t.ex. 182 kr' per m-l för oljeprodukter i miljö- klass 3. 390 kr per ton för kol. 360 kr per 1000 m?” för naturgas och med 645 kr per ton för annan gasol än den som används för drift av motorfordon (jfr avsnitt 3.2.2). Däremot ökar inte punktskattebelastningen nu på bensin. ef— tersom skatten redan har höjts den 1 januari 1990.

• Sida 173
•  Original

Tabell l'unktskattehelastning (exkl. svavelskatt) på vissa bränslen

Bränsle-slag! Energiskatt Koldioxid- Total skatte- enhet resp. ben- skatt belastning sinskatt inkl. om— vandlad sär— skild skatt

kr kr kr öre.-'"'kWh ()ljeprodukter/m3 — miljöklass 1 190 720 910 9.5 — miljöklass 2 390 720 1 110 11.6 - miljöklass 3 540 721) 1 260 12.0" Kol/ton 230 620 - 850 1 1.4 Naturgas/1000 m-* 175 535 710 6.6 Gasol — för drift av motorfordon/l 0.85 (1.40 1.25 18.4 — annan/ton 105 750 855 6.7 Bensin/"l — oblyad 2.40 0.58 2.98 34.2 — blyad 2.64 0.58 3.22 35.8

Fotnot: ' 12 öre/"kWh avser en genomsnittlig beskattning för tunna och tjocka eldningsoljor. Skatteintervallet ligger inom 11.8 — 12.7 öre.:"kWh.

3.9. Den särskilda varuskatten 3.9.1 Kemisk-tekniska preparat

Mitt förslag: Den särskilda varuskatten på kemisk-tekniska preparat

slopas.

KIS:s förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: De som har yttrat sig i denna del har tillstyrkt försla- get. RSV har framhållit att beskattningen av kemisk-tekniska preparat ger upphov till avsevärda tillämpningsproblem.

Bakgrunden till mitt förslag: Enligt lagen ( 1941 :251 ) om särskild varuskatt (LSV) utgår skatt på omsättning och införsel av bl.a. vissa för personligt brtrk avsedda kemisk-tekniska preparat (kosmetika). De skattepliktiga va- rorna anges i en bilaga till LSV. Varorna i bilagan är systematiserade under sina resp. tulltaxenurnrner. I förteckningen finns angivet vilka varor under resp. tulltaxenummer som trndantagits från skatteplikt. Härutöver är även varor som bereds av apotek för försäljning enligt recept av läkare. tandlä- kare eller veterinär undantagna från skatten. Skatten på kemisk-tekniska preparat utgår med 50 % av varans beskattningsvärde. Ett preparats beskatt- ningsvärde är lika med det pris som den skattskyldige i allmänhet betingar sig för varan vid försäljning till detaljhandlare (huvudregeln). Förekommer ingen försäljning till detaljhandeln. t.ex. vid försäljning till grossist eller di- rekt till konsument. skall beskattningsvärdet bestämmas utifrån ett antaget pris till detaljhandlare. Beräkning av beskattningsvärdet sker i dessa fall en- ligt någon av de två hjälpregler som RSV anvisat. I varans pris räknas inte

• Sida 174
•  Original

skattens belopp eller mervärdeskatten in. Som beskattningsvå'trde får inte an- ges pris som gäller endast för en mindre betydande del av den skattepliktiga försäljningen. Skatteuppbörden från den särskilda varuskatten på kemisk- tekniska preparat var år 1989 491 milj. kr. Antalet skattskyldiga var 152.

Skälen för mitt förslag: Tillämpningen av LSV. i den del lagen behandlar kemisk-tekniska preparat. medför avsevärda svårigheter såväl för den skatt- skyldige som för RSV. Tillätnpningssvärigheterna består dels i att avgöra om ett preparat är skattepliktigt eller inte och dels i att fastställa beskattnings- värdet. Frågan huruvida ett preparat är skattepliktigt eller inte uppkommer i första hand när en ny produkt introduceras på marknaden. Frågor om skatt- teplikt kan dock uppkomma även när det gäller produkter som redan finns i handeln. Skatteplikten för puderkrämer och smink är t.ex. anknuten till preparatets pudersubstans. Innehåller ett sådant preparat högst fetn viktpro- cent pudersubstans är det skattefritt. För att kunna fastställa skatteplikten i dessa fall krävs ofta en lalwratorieundersökning av produkten. Produkter som för konsumenten ter sig likvärdiga. t.ex. två pttderkrämer. kan således komma att få olika skattemässig behandling beroende på produktens puder- substans. Svårigheterna att bestämma ett riktigt beskattningsvärdc kan också vara avsevärda. Regeln för beräkning av beskattningsvärdet tillkom vid en tid då de flesta kemisk-tekniska preparat såldes från tillverkaren eller importören direkt till parfymaffären. 'I dag säljs preparaten ofta till stora va- ruhttskedjor eller via grossister. En allt större del av försäljningen sker nu- mera också direkt till konsument. t.ex. genom postorderförsäljning. De hjälpreglcr sotn RSV har utformat för beräkning av beskattningsvärdet i ovannämnda situationer har visat sig vara svåra att tillämpa. De på markna- den allt vanligare förekommande rabatterbjudandena och "gåvorna" bidrar också till att f("irsvåra beräkningen av beskattningsvärdet. Svårigheterna med såväl skattepliktsbedömningen som bcsti'tmtnandet av det rätta beskattnings- värdet medför att RSV. för att det nuvarande beskattningssystemet skall fun- gera på ett fullt tillfredsställant'le sätt. måste ha möjlighet att avsätta stora resurser och stort kunnande för kontroll m.m. av LSV2s tillämpning på detta område.

Den nuvarande beskattningsformcn för kemisk-tekniska preparat är säle- cles förenad med avsevärda svårigheter. Statens intäkter från skatten är dock. som KIS påpekat. av sådan storlek att skatten inte utan mycket goda skäl kan avskaffas. KIS har emellertid konstaterat att problem med beskatt- ningen av kemisk-tekniska preparat skulle kvarstå även om en annan be- skattningsform skulle väljas. KlS har vidare anfört att beskattningen av ke- misk-tekniska preparat ursprungligen motiverats av dess karaktär av lyx. Ett flertal av de skattepliktiga produkterna. t.ex. deodoranter och vissa hårvz'trdsprodukter. torde numera i likhet med de skattefria produkterna tvål och tandkräm uppfattas som nödvändiga hygienprodukter. Det finns således enligt min mening tungt vägande skäl att utvidga det skattefria området till att avse även dessa produkter. Skatteintäkterna från deodoranter och hårvardsprodukter uppgår till drygt 50 % av de totala skatteintäkterna från kemisk-tekniska preparat. Om dessa produkter skulle undantas från bc- skattning skulle inkomsterna av skatten bli av sådan relativt blygsam storlek

• Sida 175
•  Original

att ett slopande av skatten på hela det aktuella området framstår som rimligt. Till detta synsätt bidrar också det förhz'tllandct att en växande del av försälj- ningen av dyrare kemisk-tekniska preparat sker skattefritt i samband med utlandsresor. Med hänsyn till de tillämpningssvårigheter som jag tidigare nämnt och vad jag anfört i övrigt delar jag KIS uppfattning att den särskilda varubeskattningen av kemisk-tekniska preparat bör slopas. Jag anser att skattens slopande bör komma konsumenterna till del genom sänkta priser på de kemisk-tekniska preparat som efter ikraftträdandet blir fria från särskild varuskatt. Jag avser därför att föreslå regeringen att ge statens pris- och kon- kttrrcnsverk i ttppdrag att inför skattens slopande föranstalta om en särskild prisövervakning på detta område.

3.9.2. Choklad och konfektyrer

Mitt förslag: Den särskilda varuskatten på choklad— och konfektyrva— ror samt vissa söta kex. småkakor och wafers slopas.

KIS:s förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: De sotn har yttrat sig i denna del har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. Genera/tullsrvrclsm har påpekat att som en konsekvens av att LSV upphävs bör även lagen (1968z361) om avgift vid in- försel av vissa bakverk samtidigt upphävas. Statens jord!)ruksnänmd har an- fört att om den särskilda beskattningen på detta område slopas bör de upp- gifter som åligger RSV enligt lagen (1967z340) om prisreglering på jordbru- kets område och förordningen (19811639) om utjämning av ittdustrins kost— nader för jordbruksråvaror överföras till statens jordbruksnämnd. eftersom nämnden administrerar övriga utjämningsavgifter och utjämningsbidrag.

Bakgrunden till mitt förslag: Enligt LSV tttgår skatt på omsättning och in- försel av vissa choklad— och konfektyrvaror tillhörande tulltaxenummer 17.04. 18.06 och 21.06 samt Vissa söta kex. småkakor och wafers tillhöriga tulltaxenummer 1905, De skattepliktiga varorna anges i den tidigare nämnda bilagan till LSV. För de skattepliktiga produkterna utgår skatt med 5 kr. per kg av varans nettovikt. Skatteuppbörden var ttnder är 1989 417 milj. kr. Antalet skattskyldiga var 154.

Skälen för mitt förslag: Den särskilda varttskatten på choklad- och konfek- tyrvaror satnt vissa söta kex. småkakor och wafers är inte helt konkurrens— neutral. Vissa produkter. vilka för konsumenten kan tyckas vara likartade dem som beskattas. är undantagna från beskattning. Skatteplikten omfattar enligt LSV t.ex. vissa livsmedelsprodukter innehållande kakao (chokladsås och frukostflingor m.m.) medan andra livsmedelsprodukter är undantagna från skatteplikt (glasspulver. glasspasta. puddingar och andra liknande efter- rätter satnt pulver. flingor. pastor och flytande beredningar endast avsedda för framställning av pudding eller annan liknande efterrätt eller dryck). Detta förhållande kan för konsumenten framstå som svårförståeligt och det kan också ge upphov till gränsdrz-tgningsproblem. I detaljhandeln finns nu- mera ett stort antal produkter som konkurrerar med de bcskattade varorna. Framför allt kan s.k. snacks. dvs. potatischips. jordnötter och popcorn

175.

• Sida 176
•  Original

m.m.. sägas vara en konfektyr och wafers närstående varugrupp. Dessa om- fattas för närvarande inte av någon pttnktbeskattning. Frågan har dock be- handlats i skatteutskottet med anledning av motioner om den särskilda varu- skatten. Skatteutskottet ansåg då frågan vara förtjänt av viss uppmärksam- het även om inga åtgärder vidtogs (Sk Ll l977.-'78:36). Den särskilda varuskat- ten på choklad- och konfektyrvaror samt vissa söta kex. småkakor och 't - fers tillkom av statsfimtnsiella skäl satnt av hänsyn till det önskvärda i att dämpa konsumtionen av sötsaker. Motsvarande ("it-'ervi'tgandcn torde även kunna motivera en beskattning av snacks. Även det fi.")rhållandct att snacks och vissa former av choklad- och ktmfektyrvaror utgör substitut talar för en sådan beskattning. Beskattningen skulle kunna ske inom ramen för den sär- skilda varuskatten. Mot en beskattning av snacks talar. såsom KIS anfört. i första hand att svärlösta avgränsningsproblem katt befaras. Varugruppen lå- ter sig i många fall inte helt lätt skiljas från vissa bröd- och potatisprodukter sotn det inte finns några bärande skäl att punktbeskatta. Mot en beskattning talar också de relativt blygsamma intäkter som en beskattning skttlle med- föra. Under år 1987 uppgick snacksförsi'iljningen i Sverige till ca 900 milj. kr. En beskattning av snacks som i skattebelastning motsvarar beskattningen av choklad- och konfektyrvarm" skulle. vid oft'irändrad konsumtion. inbringa ca 60 milj. kr. per år till statskassan. Det förhållandet att denna varugrupp inne- håller en rad olika produkter som skiljer sig från varandra ifråga om vikt etc. torde dessutom medföra svårigheter såvitt avser den tekniska utformningen av en punktskatt. Vissa av de konkurrensneutralitets- och gränsdragnings- problem som jag berört skulle eventuellt kunna minskas genom förändringar i den befintliga lagstiftningen. Andra är emellertid av sådan natur att de kan- ske inte ens genom genomgripande reformer kan lösas. Med hänsyn härtill. samt mot bakgrund av att jag anser det angeläget att antalet punktskatter minskas. finner jag i likhet med KlS det motiverat att föreslå ett slopande även av den särskilda varubeskattningen av choklad- och konfektyrvaror samt vissa söta kex. småkakor och wafers. Skattens slopande bör komma konsumenterna till del varför jag även på detta område avser att föreslå rege- ringen att ge statens pris- och konkurrensverk i uppdrag att inför skattens slopande förattstalta om en särskild prisövervakning på detta område.

Såsom generaltullstyrelsen påpekat bör även lagen om avgift vid införsel av vissa bakverk upphävas när den särskilda beskattningen av choklad- och konfektyrvaror samt vissa söta kex. småkakor oeh 'afers slopas. Denna chokladutjämningsavgift har till uppgift att fördyra importvarorna på samma sätt sotn den särskilda varttskatten fördyrar inhemska. i sig inte varuskatte- bclagda. bakverk vari använts varuskattebelagda ehokladmassor. Jag före- slår därför att denna lag upphör att gälla när den särskilda varuskatten slo- pas.

Förslaget att slopa (len särskilda varuskatten på detta område innebär att vissa smärre ändringar måste göras i lagen om prisreglering på jordbrukets område och i fört'trdningcn om utjämning av industrins kostnader för jord- bruksråvaror. Eftersom denna lagstiftning för närvarande är föremål för stora fi.”)rändringar får regeringen senare återkomma till nu aktuella följd- ändringar. Jag har i denna fråga samrått med chefen för jordbruksdcparte- mentet.

• Sida 177
•  Original

3.10. Dryckesskatten på läskedrycker och bordsvatten

Mitt förslag: Dryckesskatten på läskedrycker och bordsvatten slopas.

KlS:s förslag överensstämmer nted mitt. Remissinstanserna ltar lämnat förslaget utan erinran eller tillstyrkt försla- get. Bakgrunden till mitt förslag: Enligt lagen (1977:306) om dryckesskatt skall skatt erläggas till staten vid omsättning inom landet och vid införsel av bl.a. läskedrycker. Skatten på läskedrycker utgår per liter med 40 öre för kolsyrad läskedryck och med 20 öre för annan läskedryck. Skatteuppbörden från läskedrycker och bordsvatten var under budgetåret 1987/88 181 milj. kr. An- talet skattskyldiga för malt- och läskedrycker var 34.

Skälen för mitt förslag: Skatt på läskedrycker infördes 1940. Utform- ningen av dentta beskattning ltari huvudsak varit oförändrad allt sedan dess tillkomst. Skattett på lättöl avskaffades ttttder år 1988 bl.a. med hänsyn till önskemålet att styra över konsumtionen till alkoholsvagare produkter. Lätt- ölet är en vanlig måltidsdryck och det katt därför från konkurrenssynpunkt anses angeläget att andra vanliga måltidsdrycker erhåller "en med lättölet lik- artad skattemässig behandling. Så är för närvarande inte fallet eftersom s.k. bordsvatten beskattas i enlighet med vad som gäller för läskedrycker. Ett slopande enbart av dryckesskattett på bordsvatten torde dock komma att medföra vissa gränsdragningsproblem. Härvid tänker jagi första hand på det förhållandet att det fintts olika former av smaksatt bordsvatten på markna- den. Dessa produkter låter sig intc alltid helt lätt skiljas från läskedryckerna. Läskedrycker katt. i motsats till lättöl och bordsvatten, inte entydigt anses som en måltidsdryck. De konkurrcnstteutralitetsskäl som jag tidigare angivit kan därför inte ensamt motivera ett slopande av skatten på läskedrycker. En med läskedrycker konkurrerande produkt är emellertid drycker som fram- ställs frän automater av s.k. postntixtyp. Sådana drycker omfattas inte av dryckesskattett. och en beskattning av sådana drycker skulle bli komplice- rad. Konkurrenssnedvridningen torde från teknisk synpunkt bäst lösas ge- nom att även läskedrycker befriades från dryckesskatt. Jag anser således i likhet nted KIS att skäl föreligger för att slopa dryckesskatten på såväl bords- vatten sottt läskedrycker. Jag förutsätter att slopandet av dryckesskatten slår igenom på dessa dryckcrs konsumentpris.

3.11. Videoskatten

FMitt förslag: Skatten på videobandspelare slopas. J

KlS:s förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. Bakgrunden till mitt förslag: Enligt lagen (198211200) om skatt på video-

12 Riksdagen 1989/90. [ saml. Nr I ]]

• Sida 178
•  Original

bandspelare skall videoskatt betalas vid omsättning eller uthyrning inom landet eller vid införsel till landet av videobandspelare, inbegripet videotu- ners och videomonitorer med inbyggd utrustning för inspelning eller återgiv- ning av videosignaler. Videoskatt "utgår med 600 kr. per bandspelare. Skatte- satsen är oberoende av priset på bandspelaren och det är utan betydelse om bandspelaren är ny eller begagnad när skattskyldigheten inträder. Skattein- täkterna för är 1989 uppgick till 185 milj. kr. Antalet skattskyldiga var 24.

Skälen för mitt förslag: Skatt på videobandspelare infördes 1983. Införan- det av skatten får ses mot bakgrund av de övergripande ekonomiska åtgärder som den då nytillträdda regeringen företog under slutet av 1982. Punktskat- ten på videobandspelare tillkom inte i syfte att styra konsumtionen utan fick i första hand ses som en intäktskälla för staten. Jag anser att det nu finns ekonomiska möjligheter att slopa skatten. För att skatten slopas talar det generella önskemålet att minska antalet punktskatter i samband med att skattesystemet nu reformeras. Slopandet av skatten bör komma konsumen- terna till del genom sänkta priser på videobandspelare. l likhet med vad jag anfört beträffande slopandet av den särskilda varuskatten avser jag att före- slå regeringen att ge statens pris- och konkurrensverk i uppdrag att genom— föra särskild prisövervakning på detta område när skatten slopas.

3.12. Kassettskatten

Mitt förslag: Skatten på kassettband slopas.

KlS:s förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. Stiftelsen Svenska Filminstitutet har anfört att om filmområdet beläggs med mervärdeskatt samtidigt som kassettskatten avskaffas uppkommer frågan om hur Filminstitutets verksamhet skall finansieras. Sveriges Videodistribu- törcrs Förening och Svenska Teaterförbundet har framhållit att lagen om skatt på vissa kassettband bör ersättas av en civilrättslig avgift på tomkasset- ter.

Bakgrunden till mitt förslag: Enligt lagen ( 19821691 ) om skatt på vissa kas- settband (LSK) skall skatt erläggas vid omsättning eller uthyrning inom landet eller vid införsel till landet av inspelade eller oinspelade videokassett— band och oinspelade ljudkassettband. Kassettskatten för videokassettband är 15 kr. per band Och för ljudkassettband 1 kr. 50 öre per band. Skattesatsen är densamma oavsett bandets speltid. Avdrag medges i deklarationen bl.a.för skatt som redovisats pa hand för vilka sådan avgift som avses i 1982 års film- och videoavtal. med de ändringar och tillägg som följer av den 22 december 1988 slutet avtal. erlagts till stiftelsen Svenska Filminstitutet. Av- giften till Svenska Filminstitutet. SFI-avgiften. betalas bl.a. av den som be- driver yrkesmässig uthyrning av videogram och utgår för de videogram som utges genom att föras ut i handeln för uthyrning till kunder för enskilt bruk. Avgiften är 60 kr. för varje videogram som innehåller en långfilm enligt sär— skilt angiven definition. För videogram som innehåller en kortfilm är avgif-

• Sida 179
•  Original

ten 36 kr. För videogratn som säljs utgår fr.o.m. den ljuli 1989 SFI-avgift med 20 kr. Avgiftsmedlen skall finansiera verksamhet vid Svenska Filminsti- tutet. l LSK finns bestämmelser om kompensation. Dessa riktar sig till så- dana som inte är registrerade hos RSV och sotn betalar SFI-avgift till Svenska Filminstitutet. Kompensation utgår med belopp som tnotsvarar den kassettskatt som erlagts för bandet. Ansökan om kompensation görs hos RSV. Skatteintäkterna för år 1989 uppgick till 165 milj. kr. Antalet skattskyl- diga var 184.

Skälen för mitt förslag: Kassettskatten infördes 1.982. 1 propositionen 1981/821159 där den nya skatten föreslogs angavs att den kraftigt ökande hemkopieringen av musik och bild lett till förfång för rättighetsinnehzwz'tre av olika slag genom att deras verk och prestationer utnyttjades på ett sätt som inte varit avsett. Kopieringsverksamheten ansågs också försämra möj- ligheterna till ett brett utbud av musik på fonogram samt kulturpolitiskt an- gelägen film- och videoproduktion. Departementschefen ansåg att dessa ne- gativa verkningar av hemkopieringen skulle kompenseras genom direkt eko- nomisk ersättning till grupper av rättighetsinnehavare och genom andra in- satser på bl.a. musik- och filmomrädena. Kassettskatten skttlle skapa ekono- miskt utrymme för dessa åtgärder. Departementschefen ansåg också att en beskattning av kassettband var motiverad av statsfinansiella skäl. Riksdagen ställde sig bakom dessa uttalanden (rskr. 1981/8'2z359).

Ljud- och videokassettband punktbeskattas i flera andra europeiska län- der. Närliggande länder som Danmark och England har dock inte någon så- dan beskattning. Skattesatsen är högre i Sverige än t.ex. i Västtyskland. Det förhållandet att det i närliggande länder går att köpa kassettband skattefritt eller med en väsentligt lägre skattebelastning har. enligt uppgifter som KIS inhämtat från branschen. medfört en ökad smuggling av kassettband. Upp- gifter som KlS inhämtat från tullverket och RSV bekräftar i viss mån bran- schens uppfattning. De insmugglade kassettbanden kan sedan säljas på den svenska marknaden till ett väsentligt lägre pris än vad som annars är möjligt. Förhållandet är till förfång för den seriösa handeln med kassettband. Smugg- lingen innebär också att tullmyndigheten måste avsätta inte oväsentliga re- surser för bekämpning av densamma.

Såsom jag tidigare anfört var det huvudsakliga motivet för införandet av kassettskatten att skapa ekonomiska förutsättningar att kompensera rättig- hetsinnehavare av olika slag för att deras verk. till följd av hemkopieringen. utnyttjas på ett sätt som inte varit avsett. Enligt LSK medges. såsom jag re- dovisat ovan. avdrag i deklarationen för den skatt som redovisats på video- kassettband för vilka avgift till Svenska Filminstitutet utgått. Videofilmuthy- rarna har således möjlighet att avmagnetisera de band som tidigare använts i uthyrningsverksamheten och sälja dessa i obeskattat Skick till priser som väsentligt understiger dem som den vanliga handeln kan erbjuda.

Skattens utformning har således kommit att medföra vissa konkurrens- neutralitetsproblem. För det fall kassettskatten skall behållas även fortsätt- ningsvis bör åtgärder vidtas i syfte att komma till rätta med de olägenheter som jag har beskrivit. Detta torde dock inte kunna ske utan att lagstiftningen blir svårtillgänglig. Väsentliga tillämpnings- och kontrollproblem kan också förutses. Redan nu medför bestämmelserna om kompensation en belastning

• Sida 180
•  Original

för RSV. Kassettskatten ger relativt blygsamma statsintäkter. Skattens andel av konsumentpriset har ttnder senare år blivit allt större. Kassettskatten i sig kan inte antas bidra till att stärka uppluwsrätten. Skatten utgör enligt min mening inte heller en förutsz'ittning för den kompensation till rättighetsinne- havare som omnämndes i lagmotiven. Det bör finnas andra sätt att kompen- sera rättighetshavarna enligt de intentioner som riksdagen uttryckt i lagstift- ningsärendet om kassettskatten. Kopplingen mellan kassettskatten och 1982 års film- och videoavtal kan inte anses motivera skatten. och ett avskaffande av skatten kan enligt min mening inte utgöra ett hinder mot SFI-avgiftens fortbestånd. Med hänsyn till vad jag nu anfört anser jag. i likhet med KIS. att kassettskatten bör slopas. Jag förutsätter att slopandet av kassettskatten slår igenom på konsumentpriset.

3.13. Stämpelskatten vid förvärv av skepp

Mitt förslag: Stämpelskatten vid förvärv av skepp slopas.

Skälen för mitt förslag: Enligt lagen (19841404) om stämpelskatt vid in— skrivningsmyndigheter tas stämpelskatt ut vid förvärv av skepp och andelar i skepp med vissa särskilt angivna undantag. Skatten är tio kr. för varje fullt tusental kronor av skeppets värde vid tiden för förvärvet. dock lägst femtio kronor. Såväl köpare som säljare är skattskyldiga och solidariskt ansvariga för skattens betalning.

Sveriges redurefc'jrening har hemställt att stämpelskatten vid förvärv av skepp slopas eftersom någon motsvarande skatt inte tas ut vid förvärv av t.ex. flygplan eller andra transportmedel och då importen av utländskt skepp är skattebefriad. Enligt redareföreningen är vidare det administrativa arbe— tet med skatten betungande för både redare och myndighet. RSV. sjöfarts— verket. transportrådet och Stockholms tingsrätt (.sjöfartsregistrel) har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran.

Frågan om slopande av stämpelskatten pä skepp togs upp i den sjöfartspo— litiska propositionen 1979/80:166 s. 54—55. Där avvisades ett förslag om att slopa skatten. I stället förordades en mer liberal praxis i fråga om de beslut om befrielse från skatten sotn regeringen kan meddela med stöd av 42:15 stämpelskattelagen. Befrielse från skatten har därefter också medgetts i ett utökat antal fall. Betydande gränsdragningssvarigheter har därvid emellertid uppstått. Enligt min mening är nuvarande ordning otillfredsställande. Jag anser därför att den mest lämpliga åtgärden är att helt avskaffa skatten.1n— täktsbortfallet torde uppgå till ca 38. milj. kr. beräknat efter de genomsnitt- liga skatteintäkterna per år under de senaste fem åren.

• Sida 181
•  Original

3.14. Skatten på omsättning av vissa värdepapper

Mitt förslag: Vid omsättning av aktier och vissa andra värdepapper halveras skatten och tas ut med fem promille av överlåtelsesumman (vederlaget).

Vid omsättning av köp- och säljoptioner som avser aktier. aktiein— dett eller konvertibla skuldebrev skall skatt tas ut med en procent av

vederlaget för optionen.

Bakgrunden till mitt förslag: Enligt gällande regler i. lagen (1983: 1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper (LVP) tas skatt ut på bl.a. omsätt- ning av aktier. konvertibla skuldebrev. skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning. skuldebrev förenade med optionsrätt till köp av aktier. teck- ningsbevis. interimsbevis. emissionsbevis. inköpsrättsbevis. Optionsbevis. terminskontrakt. som avser aktier. aktieindex eller ktmvertibla skuldebrev med en procent av (")verlåtelsesumman (vederlaget) i såväl säljledet som i köpledet. Vid omsättning av köp- och säljoptioner som avser aktier. aktiein- dcx eller konvertibla skuldebrev tas skatt ut med två procent av vederlaget för optionen.

l propositionen l989/9t'lz83 om ändringar i LVP har regeringen utlovat att under våren 1990 föreslå riksdagen att omsättningsskatten på aktictnarkna- den skall halveras fr.o.m. den 1 januari 1991.

Skälen för mitt förslag: Den 1 januari 1984 infördes skatt på omsättning av aktier. Skatteuttaget har sedermera höjts och skatteunderlaget breddats. En särskild punktskatt på värdepappershandeln motiverades av den kraftiga kursuppgången och den höga aktiviteten på aktiemarknaden under början och mitten på 1980-talet. Från 1979 till 1986 steg omsättningen från ca 2 mil- jarder kr. till 142 miljarder kr. per år. Under samma period steg börsvärdet i genomsnitt med 35 (.)-'? per år. eller från 44 miljarder kr. till 433 miljarder kr. Devalveringarna 1981 och 1982 och de på devalveringarna följande vinstök- ningarna hos fi.")retagen var av avgörande betydelse för den kursutveckling som ägde rum. Den strama ekonomiska politik som fördes under de efter- följande åren krävde betydande återhållsamhet från löntagarna när det gällde löneökningar. Fördelningspolitiska skäl talade sålunda för att även (len finansiella sektorn skulle lämna ett större bidrag till den allmänna sek- torn.

De problem sotn motiverade ett införande och sedermera en höjning av värdepappersskattcn har minskat i betydelse. Aktiviteten på aktiebörsen har dämpats under senare år. I synnerhet gäller detta för aktier i små och medel- stora företag. I vissa aktier är omsättningen så låg att en fungerande handel är svår att upprätthålla. Kursutvecklingen har också varit betydligt mer däm- pad under senare tid. Fondbörsens roll som en likvid marknadsplats för svenska aktier är av stor betydelse för en fortsatt god riskkapitalförsörjning. Slopandet av valutaregleringen och den fortgående internationella integra- tionen på det finansiella omrädet förstärker behovet av en väl fungerande aktiemarknad. Skattercformcn kommer att medföra att beskattningen av,

• Sida 182
•  Original

den finansiella sektorn effektiviseras. Jag anser därför att omsättningsskat— ten på aktier och andra värdepapper som avses i l & första stycket a) LVP samt på köp— och säljoptioner som avser aktier. aktieindex eller konvertibla skuldebrev bör halveras.

3.15 Ikraftträdande De förslag till lagändringar avseende punktskatter på energiområdet som behandlas i avsnitt 3.2—3.9 bör träda i kraft den 1 januari 1991. Den särskilda varuskatten. dryckesskatten på läskedrycker och bordsvat— ten. videoskatten. kassettskatten och stämpelskatten vid förvärv av skepp bör av statsfinansiella och stabiliseringspolitiska skäl tas ut även under är 1991 och 1992 och följaktligen slopas den 1januari 1993. De förändrade av— dragsreglerna beträffande dryckesskatten och tobaksskatten bör dock träda ikraft den 1januari 1991.

Förslaget om en halvering av skatten på omsättning av vissa värdepapper på aktiemarknaden bör träda i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas på vär- depappershandel där avslut sker efter ikraftträdandet.

Vissa remissinstanser har framfört önskemål om kompensationsreglcr el— ler andra övergångsregler när den särskilda varuskatten. dryckesskatten på läskedrycker och bordsvatten. videoskatten och kassettskatten slopas. Med hänsyn till den långa tid som ligger mellan offentliggörandet av förslaget och ikraftträdandet bör det vara möjligt för branscherna att anpassa sin lager- hållning av dessa varor med hänsyn till skatternas avskaffande. Jag anser därför att skäl inte föreligger att föreslå sådana regler.

digheter. 24. lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa vär- depappen

Lagrådet har granskat de under 1 och 3— 12 upptagna lagförslagen. Övriga lagförslag är av den beskaffenheten att lagrådets hörande skulle sakna bety- delse. Yttrande från Iagrådet behöver därför inte inhämtas över dessa för- slag.

5.1. Lagen om mervärdeskatt

Kommittén för indirekta skatter har i sitt betänkande anmärkt. att ML är i behov av en genomgripande teknisk översyn och att det av tidsskäl inte varit möjligt för kommittén att genomföra en sådan översyn. Det här lämnade förslaget till författningsändringar vilar i huvudsak på kommitténs förslag. Liksom detta inskränker sig således förevarande förslag i princip till att avse sådana ändringar som är nödvändiga för genomförandet av de materiella ändringar som här är aktuella. Jag delar kommitténs uppfattning om beho- vet av en genomgripande teknisk översyn. Som jag redan tidigare framhållit har en särskild utredare tillkallats med uppgift att göra en sådan översyn.

lå

Ordet införsel har bytts ut mot import. Ändringen föranleds av att vissa tjänster föreslås bli importbeskattade. Begreppet införsel. som endast avser import av varor. har därmed en alltför begränsad räckvidd.

Bemyndigandet för regeringen att förordna om mervärdeskatt i samband med utförsel har slopats. Denna ändring har behandlats i avsnitt 2.7. Samti- digt föreslås upphävande av den med stöd av bemyndigandet utfärdade för- ordningen (1968:591) om mervärdeskatt i vissa fall vid utförsel. Förordning- ens bestämmelser föreslås i sak överförda till 2 a & sista stycket. 14 å och 18 & sista stycket.

2.5

Ändringarna i första stycket föranleds av att skattepliktens omfattning och utformning ändras.

183.

• Sida 184
•  Original

För att bestämmelserna om fastställelse av skatt m.m. skall kunna tilläm- pas även vid beskattning av import av tjänster enligt 60 S' har i andra stycket angivits att också den som har att erlägga sådan skatt är skattskyldig. Konse- kvenserna av denna ändring behandlas även i anslutning till specialmotive- ringarna till 17 och 60 55.

Bemyndigandet i det nuvarande tredje stycket har slopats. Detta har kom- menterats i avsnitt 2.7.

1 det nuvarande fjärde stycket finns bestämmelser om frivilligt inträde i mervärdeskattesystemet för fastighetsägare vid uthyrning eller bostadsrätts- upplåtelse av fastighet för stadigvarande användning i sådan verksamhet som medför skattskyldighet för nyttjanderättshavaren. Denna möjlighet till frivilligt inträde föreslås bli utsträckt till att gälla i vissa fall, även om nyttjan- derättshavarens verksamhet inte medför skattskyldighet. De fall som avses är uthyrning eller bostadsrättsupplåtelse åt primär- och landstingskommuner samt åt staten. Med staten avses annan statlig myndighet än de statliga af- färsverken. Det framgår av föreslagna 3 & tredje stycket. Enligt den bestäm- melsen skall de statliga affärsverken utgöra självständiga skattesubjekt. [ specialmotiveringen till bestämmelsen anges vad som skall förstås med stat- lig myndighet. Genom regleringen i 3ä begränsas i praktiken beskattnings- området såvitt avser statliga myndigheter. till att avse uthyrning eller bo- stadsrättsupplåtelse åt sådana myndigheter som omfattas av det särskilda kompensationssystem som behandlats i avsnitt 2.3.2. Primär- och landstings- kommuner kommer att få avdragsrätt enligt föreslagna 18 a ä för här aktuell mervärdeskatt. Det nuvarande kravet på stadigvarande användning kvar- står. .Det kravet gäller således här användningen i kommunens eller myndig- hetens verksamhet över huvud taget. Vad som bortfaller är kravet på verk- samhetens art i dessa fall. Bestämmelserna har utformats i enlighet med vad lagrådet förordat i sitt yttrande.

Förslaget syftar till att säkerställa konkurrensneutralitet vid kommuner- nas eller statens val mellan verksamhet på egna respektive upplåtna fastighe- ter. Mitt förslag överensstämmer i sak med kommitténs förslag (betänkandet del 1 s. 219 foeh 234).

Denna paragraf reglerar skattskyldigheten. Nuvarande sista stycket är dock en hänvisning till bestämmelser om skatt vid införsel. Stycket behövs inte och bör därför utgå.

I enlighet med vad lagrådet föreslagit bör orden "tills vidare" utgå i nuva- rande fjärde och sjätte styckena. Det bör framhållas att särskilda skäl enligt sjätte stycket i dess nuvarande lydelse i allmänhet inte längre kan anses före- ligga då förhållandena vid tiden för beslutet om skattskyldighet inte ändras framöver. Detta kan vara fallet då skattskyldighet medgivits för att möjlig— göra avdragsrätt under uppbyggnadsskedet av en verksamhet utan att någon verksamhet sedan påbörjas inom rimlig tid. Skattemyndigheten kan då be- stämma att beslutet om skattskyldighet skall upphöra att gälla. Någon för- ändring av denna ordning är inte avsedd.

• Sida 185
•  Original

Zaå

Ändringarna i tredje stycket. vilka i huvudsak överensstämmer med kom- mitténs förslag. är i allt väsentligt en följd av att skatteplikten på tjänsteom- rådet utvidgas. I detta stycke anges tjänster som räknas som exporttjänstcr trots att de utförs i Sverige. För merparten av dessa tjänster gäller enligt an- visningarna att export i sådant fall anses föreligga endast när tjänsten avser verksamhet som uppdragsgivaren bedriveri utlandet och som skulle ha med- fört skattskyldighet om den utövats här i landet.

Paragrafen innehåller enligt den föreslagna ordalydelsen ingen begräns- ning till omsättning av skattepliktiga varor och tjänster. Erforderlig begräns- ning uppnås emellertid genom att skattskyldigheten för export är i 2 5 andra stycket begränsad till att avse den som omsätter vara eller tjänst som är skat- tepliktig eller kvalificerat undantagen från skatteplikt. Mot bakgrund härav och införandet av generell skatteplikt förtjänster har hänvisningarna till be- stämmelserna om skatteplikt tagits bort i förevarande paragrafs nuvarande tredje stycke 2), 5). 9) och 10). Ändringarna i 1) är gjorda närmast i förtydli- gande syfte. Denna punkt kommer att få ökad betydelse i och med att skatte- plikten enligt förordningcn (1968:616) om skattskyldighet till mervärdeskatt för hamn- och flygplatsverksamhet överförs till ML och förordningen upp- hävs. Exportbestämmelserna i 5 5 första meningen i förordningen motsvaras i ML av förevarande punkt. Denna kommer att omfatta t.ex. den skatteplikt som följer av här föreslagna punkt 8 andra stycket (1 av anvisningarna till 8 % avseende upplåtelse för fartyg eller luftfartyg av hamn eller flygplats. Änd- ringen i 3) är en konsekvens av att förmedling av tjänster förs in under skat- teplikten. Ändringen i 4) är en följd av att skatteplikten föreslås utsträckt till att även gälla personbefordran. Den närmare innebörden av bestämmelsen i denna del framgår av vad som sägs i avsnitt 2.2.3. om internationell person- befordran. Resgodsbefordran bör ses som en del av personbefordran. Be- stämmelsen i föreslagna punkten 6) motsvarar 5 å andra meningen förord- ningen om skattskyldighet till mervärdeskatt för hamn- och flygplatsverk- samhet. Denna f("irordning föreslås som tidigare nämnts upphävd. Nuva- rande punkten 7) angående lagring har kompletterats med förvaring. detta för att undvika tillämpningsproblem. Som en följd av att 10 & upphävs. slo- pas hänvisningen i nuvarande punkten 9).

Den föreslagna punkten 12) i tredje stycket tnotsvarar den nuvarande punkten 11) men har utvidgats. främst med hänsyn till den utvidgade skatte- plikten för immateriella rättigheter. I förhållande till lagrådsremissen har emellertid gjorts den ändringen att upphovsrätter undantas från skatteplikt inte bara såvitt avser upphovsmannens transaktioner utan generellt. Endast vissa upphovsrätter kvarstår i förslaget som skattepliktiga. Som lagrådet på- pekat är rätten till datasystem och datorprogram att anse som en sådan rät- tighet enligt upphovsrättslagen. om systemet eller programmet har sådan originalitet att s.k. verkshöjd föreligger. I enlighet med lagrådets yttrande bör därför exportbeståmmelsens nuvarande lydelse om system och program omformuleras till att endast gälla enkla. upphovsrättsligt oskyddade system och program. Därigenom undviks således 'en dubbelreglering av de skyd- dade systemen och programmen.

• Sida 186
•  Original

Nuvarande tredje stycket punkten 12") angående automatisk databehand- ling har utsträckts till att även gälla systcmcring eller programmering för au- tomatisk databelutndling. [ en ny punkt tas därefter upp tillhandahållande av information åt utländsk uppdragsgivare. Denna punkt avser tillhandahål- lande av alla slag av inft.>rmation. således även datt")rbaserad information. Utformningen av dessa båda punkter är gjord i enlighet med lagrådets ytt- rande. Den föreslagna punkten 16) gäller annan tjänst av ekonomisk. juti— disk. administrativ eller därmed jämförbar art. Denna punkt avser sådana tjänster i vidsträckt bemärkelse. Vissa av de föregående punkterna kan i och för sig falla in under denna punkt. Tills vidare bör dock förevarande stycke ges denna utformning för att i möjligaste mån undgå tillämpningsproblem.

[ det femte stycket finns särskilda exportbestå'tmmelser angående repara- tioner m.m. av utländska lastbilar eller släpvagnar till sådana. Med hänsyn till att skatteplikten föreslås utvidgad till att även gälla personbefordran. fö- reslås här att dessa exportbestämmelser även blir tillämpliga på utländska bussar och släpvagnar till sådana. Detta förslag fanns inte i lagrådsremissen.-

Det föreslagna sista stycket motsvarar bestämmelser i förordningen (1968591 ) om mervärdeskatt i vissa fall vid utförsel. Denna förordning före- slås upphävd som en konsekvens av att bemyndigandet i l & slopas. Förslaget ' överensstämmer i sak med nuvarande ordning. I enlighet med lagrådets ytt- rande har lydelscn jämkats i förhållande till lydelsen i lagrådsremissen. lnnc- börden av regleringen är f("iljande. Enligt förevarande paragraf and ra stycket 4) räknas som export leverans av varor inom landet för bl.a. försäljning på fartyg i utrikes trafik. I samma stycke 3) finns dessutom en bestämmelse om att som export räknas leverans av vara inom landet i frihamn. Bestämmelsen gäller vara som inte är avsedd att användas i frihamnen. [ det föreslagna sjunde stycket görs emellertid undantag från bestämmelserna i andra stycket såvitt avser leverans av annat än vissa särskilt uppräknade varor till fartyg i viss internordisk trafik. Sådana leveranser räknas inte som export och mer- värdeskatt skall alltså utgå trots bestämmelserna i andra stycket. Beträf- fande leveranser av de i sjunde stycket särskilt uppräknade produkterna gäl- ler emellertid bestämmelserna i andra stycket. Dessa leveranser räknas säle- dcs som export och föranleder därmed inte någon utgående skatt. Bestäm- melserna i sjunde stycket är utformade så att de blir tillämpliga beträffande leveranser såväl till fartyg på linje mellan Sverige och annat nordiskt land som till fartyg på annan internordisk linje. Den som levererar till fartyget har avdragsrätt enligt ML:s allmänna regler för ingående skatt. Den som för- säljer varor från fartyget får anses tillhandahålla dessa som export enligt förevarande paragraf första eller fjärde stycket. För ingående-skatt hänförlig till försäljningen föreligger enligt ML:s allmänna regler avdragsrätt. Av före- slagna 18 & sista stycket framgår emellertid att säljaren saknar rätt till avdrag för den ingående skatt som belöper på sådana varor som inte särskilt räknas upp i förevarande paragraf sjunde stycket och som således beskattats vid le- VCransen till fartyget. '

Prop. 1989/90:11;1

• Sida 187
•  Original

3.5

lett nytt tredje stycke anges att för verksamhet som bedrivs av statligt affärs- verk är verket skattskyldigt. Vidare anges att när det i lagen talas om staten avses inte sådant verk. Bestämmelserna är utformade i enlighet med vad som förordas i lagrådets yttrande. Angående innebörden och konsekvenserna av bestämmelserna vill jag anmärka följande.

Bestämmelserna är att se som en specialreglering beträffande de statliga affärsverken. Varje affärsverk kommer att utgöra ett självständigt skattesub- jekt i mervärdcskattesammanhang. För staten i övrigt upprätthålls emeller- tid den nuvarande huvudprincipen nämligen att staten utgör ett enda sub- jekt.

Syftet med specialreglcringen är främst att uppnå konkurrensneutralitet mellan å ena sidan privata företag och å andra sidan affärsverken. Genom att varje affärsverk komtncr att utgöra ett självständigt skattesubjekt blir samma regler tillämpliga som när det gäller privata företag. Affärsverken kommer således att debiteras mervärdeskatt vid tillhandahållanden från an- nan statlig myndighet. Bestämmelserna om uttagsbeskattning och importbe- skattning blir tillämpliga på affärsverken i samma mån som på privata före- tag.

Affärsverken blir skattskyldiga oavsett om kunden är en statlig myndighet eller någon annan. Detta torde emellertid komma att sakna större betydelse från konkurrenssynpunkt. Det beror på att flertalet myndigheter som inte. blir självständiga skattesubjekt kommer att få automatisk kompensation för ingående mervärdeskatt på sätt som anges i avsnitt 2.3.2. Detta kompensa— tionssystem är ett internt redovisningsförfarande inom staten.

Det nu nämnda kompensationssystemet kommer inte att omfatta affärs- verken. Dessa myndighetcr kommer därför — i motsats till övriga statliga myndigheter— att få avdragsrätt för ingående skatt enligt ML:s allmänna reg- ler (jfr föreslagna 18 a 5).

Affärsverken utgörs för närvarande av postverket. televerket. luftfarts- verket. affärsverket FFV. domänvcrket. statens vattenfallsverk. sjöfartsver- ket och statens järnvägar. Framdeles kan det bli aktuellt att i specialregle- ringen ta in även andra myndigheter än affärsverken.

Beträffande staten i övrigt gäller. som tidigare nämnts. att när det i ML talas om staten avses inte de statliga affärsverken. Med uttrycket staten för- stås således de statliga myndigheter som inte är affärsverk. Begreppet statlig myndighet har här samma innebörd som i grundlagarna och förvaltningsla- gen (19861223). dvs. som statliga myndigheter anses alla organ som tillhör den offentligrättsliga statliga (')rganisationen. Detta inkluderar t.ex. de all- männa försäkringskassorna men inte organ som är organiserade i privaträtts- liga former. t.ex. statliga aktiebolag. stiftelser eller liknande. Även om ett sådant organ har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter eller t.o.m. myndighe(sutti'ivning med stöd av 11 kap. () sf RF. är det inte en myndighet i RF:s mening.

Staten. i den här angivna betydelsen. kommer alltså att liksom nu utgöra ett enda skattesubjekt. Tillhandahållanden av varor eller tjänster inom sta- ten utgör således inte omsättning i ML:s mening. Staten. men inte affärsver-

• Sida 188
•  Original

ken. föreslås undantagna från bestämmelserna om uttagsbeskattning såvitt avser ianspråktagande av egna varor och tjänster för eget behov samt från bestämmelserna om skatt vid import av tjänster (jfr punkt 2 andra stycket av anvisningarna till 2 & resp. 60 s tredje stycket). På grund av det förut nämnda kompensationssystemet föreslås staten — i motsats till affärsverken — inte få rätt till avdrag enligt ML för ingående skatt. även om den hänför sig till verksamhet som medför skattskyldighet för staten (jfr 18 as' första stycket).

4.5

Ändringen är av redaktionell natur. Bestämmelserna i nuvarande punkt 1 sjätte stycket av anvisningarna till 41 & KL föreslås i samband med inkomst- skattereformen bli överförda till punkt 1 anvisningarna till 249" KL.

Så

Inledningsvis bör anmärkas att verksamhetsbcgreppet enligt förslaget inte längre knyter an till förvärvskälla enligt KL. Detta sker genom att första stycket av anvisningarna till förevarande paragraf upphävs. Genom bestäm- melserna i 75 så kommer begreppet verksamhet att få samma innebörd som i den nya lydelsen av 18 & KL. Detta behandlas i specialmotiveringen till nämnda anvisningar.

Den nuvarande första meningen i 5 & angående redovisningsperioder före- slås bilda ett eget stycke. I det följande stycket anges först den nuvarande huvudregeln om att redovisning skall ske genom att en deklaration för varje verksamhet avges. Därefter föreslås en särskild bestämmelse avseende verk- samhet som bedrivs av primär- eller landstingskommun. Denna bestäm- melse har kommenterats i avsnitt 2.3.3. Bestämmelsen innebär att en kom- mun skall avlämna en enda mervärdeskattedeklaration för sina verksamhe- ter.

Vidare föreslås att den nuvarande bestämmelsen om möjlighet att redo- visa samtliga verksamheter i en deklaration utgår. I stället anges att skatte- myndigheten kan besluta om undantag från huvudregeln om en deklaration för varje verksamhet eller om undantag från den särskilda bestämmelsen av- seende kommunerna. Ett sådant beslut kan meddelas på ansökan eller själv- mant. Förslaget innebär den förändringen att ett frångående av huvudregeln inte behöver innebära att samtliga verksamheter skall redovisas gemensamt. För en kommuns redovisning kan ett beslut innebära att vissa verksamheter redovisas för sig eller gemensamt i stället för i sådan deklaration som skall lämnas enligt den speciella bestämmelsen för kommuner,

Det nya sista stycket är betingat av att vissa tjänster föreslås bli importbe- skattade i 60 5. För samtliga importörer av sådana tjänster gäller att skatten skall redovisas som utgående skatt. För importörer. som är skattskyldiga även för annat än tjänsteimporten. är skatten dessutom att anse som ingå- endc skatt. ] annat fall skulle det inte föreligga möjlighet till den avdragsrätt som följer av (30 & fjärde stycket. Denna avdragsrätt kommenteras i special- motiveringarna till 17 och 60 ss.

Övriga ändringar är av redaktionell art.

• Sida 189
•  Original

6 &

De nuvarande bestämmelserna föreslås utgå. Det är en konsekvens av det i avsnitt 2.5 föreslagna reformerade rcdovisningsförfarandet. Bestämmelseni andra stycket nuvarande anvisningarna till paragrafen föreslås överförda till denna. ! samband därmed har gjorts en redaktionell förändring av den över- förda bestämmelsen.

7?

En grundval för reformeringen av mervärdeskatten är en generell beskatt- ning av i princip all yrkesmässig omsättning av varor och tjänster. En sådan ordning innebär att varor och tjänster är skattepliktiga om inte annat anges för visst slag av vara eller tjänst. Denna generella skatteplikt gäller såvitt avser varor redan enligt den nuvarande lydelsen av 7 5 första stycket. Den nuvarande uppräkningen i 10 & ML av skattepliktiga tjänster bör mot bak- grund av det nu sagda ersättas av att en generell skatteplikt fastslås i 7 & första stycket för jämväl tjänster. En sådan förändring av ML:s systematik medför att det i lagen måste anges inte bara vad som skall förstås med vara utan även vad som skall förstås med tjänst. Mitt förslag överensstämmer i sak med kommitténs (betänkandet del 1 s. 153 f. och del 11 s. 101).

I andra och tredje styckena finns bestämmelser om vad som skall förstås med vara. I likhet med kommittén finner jag att även kyla bör. i enlighet med vad som är gängse internationellt. anges utgöra vara. Liksom kommit- ten finner jag att varubegreppet tills vidare inte bör utsträckas till att avse även fastighet. [ likhet med EG:s sjätte mervärdeskattedirektiv bör tjänste- begreppct definieras negativt. ] ett nytt sista stycke bör sålunda anges att med tjänst förstås annat som kan tillhandahållas i yrkesmässig verksamhet än vara eller fastighet. Denna formulering avviker något från kommitténs förslag men har exakt samma innebörd.

Definitionerna av vara och tjänst medför följande. Endast överlåtelse av äganderätt till fastighet faller utanför den generella skatteplikten. Vid annan yrkesmässig omsättning regleras skatteplikten genom undantagen från skat- teplikt i föreslagna S ä. Med omsättning av en vara förstås —i likhet med vad som är fallet med EG:s sjätte mervärdeskattedirektiv — enbart överlåtelse av äganderätten till varan. Som omsättning av tjänst avses således exempelvis upplåtelse eller överlåtelse av nyttjanderätt till vara eller fastighet. Det- samma gäller upplåtelse eller överlåtelse av immateriella rättigheter. Mot bakgrund av det nu sagda föreslås att det nuvarande fjärde stycket utgår. Samtliga transaktioner med där angivna rättigheter kommer att betraktas som omsättning av tjänst. Det bör framhållas att förmedling av såväl skatte- fria varor som fastigheter är att hänföra till tjänstebegreppet. Det medför att exempelvis en fastighetsmäklares förmedling av en fastighet är att anse som omsättning av tjänst. Det kan här anmärkas att sådan tjänst inte är undanta- gen från skatteplikt enligt 8 .:». Fastighetsmäklartjänster har även behandlats i avsnitt 2.2.6.

• Sida 190
•  Original

as

I paragrafen anges samtliga varor och tjänster som undantas från skatteplikt. I överensstämmelse med varu- och tjänstebegreppens konstruktion innebär undantagen följande. Ett undantag för ett visst slag av vara innebär att från skatteplikt undantas överlåtelse av äganderätten till en sådan vara. Härtill kommer att enligt 58 s skall skatt inte erläggas vid import av varan. I flera fall begränsas undantagen från skatteplikt för viss vara eller tjänst till att en- dast gälla vissa omsättningsförhållanden. Det gäller t.ex. skattefriheten för s.k. alster av bildkonst. Skattefriheten anges omfatta upphovsmannens eller dennes dödsbos överlåtelse av alstret. Detta är i överensstämmelse med nu- varande ordning.

Skattefrihet för exempelvis upplätclse av nyttjanderätt eller annan rätt till en skattefri vara förutsätter att rättigheten särskilt undantas från skatteplikt. Detsamma gäller överlåtelse av den upplåtna rättigheten. Såväl upplåtelsen som ("överlåtelsen utgör nämligen tillhandahållande av tjänst och skattefrihet för varan omfattar inte tjänster avseende denna.

Ett undantag från skatteplikt för vara eller tjänst gäller inte förmedling av varan eller tjänsten annat än om det anges uttryckligen. Ett undantag från skatteplikt medför att den särskilda bestämmelsen i punkt 3 första stycket av anvisningarna till 2 åMl . angående kommissionärer m.fl. inte blir tillämplig.

För att uppnå större överskådlighet behandlas här även anvisningarna till paragrafen. Lagrådet har i sitt yttrande lämnat synpunkter på paragrafens och arwisningarnas utformning. I det följande görs hänvisningar till yttran- det. som dock även legat till grund för utformningen av andra delar av för- fattningstexten än de som hänvisningarna gäller.

Lagrådet har i sitt yttrande föreslagit en inledande punkt om undantag från skatteplikt för "vara och tjänst som tillhandahålls som ett led i myndig- hetsutövning av bolag, förening. samfällighet. stiftelse eller enskild individ med stöd av l l kap. 6 ;" tredje stycket regeringsformen." Som framgår av den allmänna motiveringen. avsnitt 2.2.7. har det förslaget inte föranlett nå- gon ändring i propositionen.

I ) Sjukvård. tandvård och social omsorg

I punkt ] undantas från skatteplikt bl.a. sjukvård. Bestämmelsen motsvaras av punkt 1 i anvisningarna. Förslaget har kommenterats i avsnitt 2.2.6 och överensstämmer i huvudsak med kommitténs förslag (betänkandet del I 5. 196 ff och del II s. 102). Utöver vad som framgår av den allmänna motive- ringen bör framhållas följande angående anvisningarna. Skattefriheten gäl- ler inte bara behandling av sjukdomar. kroppsfel och skador utan även vacci- nations- och diagnostiktjänster samt f('_')rlossningsvård. Skattefriheten avser sjukvården som sådan. Den omfattar således endast varor och tjänster som tillhandahålls vårdtagaren direkt av vårdgivaren som ett led i vården. Vad en entreprenör tillhandahåller åt vårdgivaren eller åt dennes patienter faller således liksom nu utanför skattefriheten. I enlighet med lagrådets yttrande bör anmärkas att med vårdgivare förstås den näringsidkare. det företag. den institution eller den organisation. i vars regi värden ges. och givetvis inte an- ställda. oavsett deras tjänsteställning.

• Sida 191
•  Original

Anvisningarna knyter an till sjukvård vid inrättning som drivs av det all- männa och sjukvård vid inrättning som avsesi [ å stadgan (1970188) om en- skilda värdhem m.m. Med det allmänna förstås här staten. primärkommun och landstingskommun. Sjukvård vid inrättningar som drivs av annan — lik- som enskild sjukvård i övrigt — blir skattefri genom hänvisningen till I & nämnda stadga eller genom de följande hänvisningarna till 2 kap. 5 5 lagen (19621381) om allmän försäkring eller bestämmelserna om särskild legitima- tion. De inrättningar som i ?. & stadgan undantas från stadgans tillämpnings- område. omfattas givetvis av hänvisningen till l & stadgan och därmed även av skattefriheten.

För s.k. hälsohem innebär de föreslagna bestämmelserna följande. Skat- tefriheten omfattar inte sådana hälsohem som närmast fungerar som pensio- nat eller rekreationsanläggningar med friskvård och kostomläggning på pro- grammet. För denna typ av hälsohem gäller lagen (19661742) om hotell- och pensionatrörelse men inte den nämnda stadgan. Verksamheter av detta slag kommer således liksom enligt nuvarande ordning att medföra skatteplikt. Om ett hälsohem bedriver både sådan verksamhet och sådan vård som avses i I s' stadgan. kommer det således att föreligga en s.k blandad verksamhet. dvs. delvis skattepliktig och delvis skattefri.

Bestämmelsen om sjukvårdsersättning avser endast huruvida vården i sig är av beskaffenhet att berättiga till sjukvårdsersättning. Sådan vård skall om- fattas av skattefriheten. oavsett om vårdgivaren är ansluten till försäkringen eller inte. I enlighet med vad lagrådet förordat behöver i förevarande be- stämmelse en uttrycklig hänvisning till lagen om allmän försäkring enbart göras till 2 kap. 5 &.

Vid sidan av sådan vård som föranleder sjukvårdsersättning. skall skatte- friheten omfatta annan sjukvård under förutsättning att vårdgivaren har sär- skild legitimation att utöva yrke inom sjukvården. Bestämmelser om särskild legitimation finns i lagen (1984z542) om behörighet att utöva yrke inom häl- so- och sjukvården m.m. Denna skattefrihet gäller då tjänsten tillhandahålls i sådan verksamhet som avses i nämnda lag. I förhållande till lagrådsremis- sen bör anvisningstexten ges en vidare innebörd än vad som gjordes i remis- sen. Sålunda bör skattefriheten anses omfatta tjänster som tillhandahålls av legitimerade personer. oavsett om deras verksamhet bedrivs som enskild nä- ringsverksamhet eller i t.ex. bolagsform. Utanför skattefriheten faller legiti- me rade personers verksamhet av annat slag än sådan som omfattas av kravet på legitimation.

Genom att anvisningarna knyter an till värdbegrcppet upprätthålls grän- sen mot skattepliktig försäljning av glasögon o.d. Den särskilda legitimatio- nen för glasögonoptiker faller således inte in under bestämmelsen om vård som tillhandahålls av någon med särskild legitimation. Glasögonoptikers försäljningar kommer därmed att liksom nu vara skattepliktiga.

I enlighet med lagrådets yttrande har tagits in en bestämmelse om att skat- tefriheten även omfattar sjuktransporter. Dessa har definierats i enlighet med 6 ä hälso- och sjukvårdslagen (l982z763). Begreppet sjuktransporter omfattar inte sjukresor till och från vårdgivare.

Som motsvarighet till nuvarande 11 ä 9) har införts en särskild bestäm- melse om skattefrihet för kontroller eller analyser av prov som tillhandahålls

• Sida 192
•  Original

vårdgivaren som ett led i sjukvården. Bestämmelsen syftar till att åstad- komma konkurrensneutralitet mellan vårdgivarens egen laboratorievcrk- samhet och vårdgivarens upphandling av tjänster från fristående laborato- rier.

I' paragrafens första punkt undantas även tandvård. I enlighet med lagrå- dets yttrande har i punkt 2 anvisningarna intagits en uttrycklig definition av tandvård. Definitionen ansluter. med något förtydligande. till vad som anges i l & tandvårdslagen (19851125). Som ett andra stycke i anvisningarna har intagits en motsvarighet till nuvarande 8 5 14) angående skattefrihet för den- taltekniska produkter. Liksom enligt nuvarande ordning omfattar undanta- get även tjänster avseende sådana produkter. Skattefriheten gäller då pro- dukten eller tjänsten tillhandahålls åt vårdgivaren. dentaltekniker eller kon- sumenten själv. Begreppet vårdgivare har motvarandc innebörd som den som angetts i sjukvårdsavsnittet.

Skattefriheten för tandvård omfattar vården som sådan. Skattefriheten omfattar endast varor och tjänster som tillhandahålls vårdtagaren direkt av vårdgivaren som ett led i vården. såvida inte den särskilda bestämmelsen om dentaltekniska produkter är tillämplig. Skattefrihetens räckvidd överens- stämmer således i princip med skattefriheten för sjukvård.

Även social omsorg undantas i paragrafens första punkt. Punkten motsva- ras. såvitt nu är i fråga. av punkt 3 i anvisningarna. Förslaget har kommente- rats i avsnitt 2.2.6 och överensstämmer i sak med kommitténs förslag (betän- kandet del I s. l98 f). I andra stycket av anvisningarna klargörs att skattefri- heten gäller omsorgen som sådan. Skattefriheten innefattar endast varor och tjänster som den som bedriver omsorgen direkt tillhandahåller den som åt- njuter denna. Detta tillhandahållande skall alltså utgöra ett led i omsorgen.

2) Utbildning.)

l punkten 2 undantas utbildning. Denna punkt motsvaras av punkt 4 i anvis- ningarna. Förslaget. som har kommenterats i avsnitt 2.2.6. överensstämmer i sak med kommitténs förslag (betänkandet del l s. 199 ff). I första stycket i anvisningspunkten anges att skattefriheten endast avser varor och tjänster som den som bedriver utbildningen direkt tillhandahåller den som åtnjuter denna. Skattefriheten omfattar endast vad som tillhandahålls som ett led i utbildningen.

Undantaget från skatteplikt omfattar även utbildningsgivarens tillhanda- hållande av kost åt dem som åtnjuter utbildningen. Det kan alltså gälla kos- ten åt skolelever och åt värnpliktiga under utbildning. Av första stycket i an- visningarna följer att undantaget inte omfattar tillhandahållande av kost åt anställd personal. t.ex. lärare och yrkesbefäl. Undantaget gäller i princip även om kosten tillhandahålls mot en viss ersättning. Som framgår av det tidigare sagda förutsätter skattefriheten dock att tillhandahållandet är att se som ett led i tilllu'lndahållandet av själva utbildningen.

lam'isningspunktcns andra stycke anges uttryckligen att skattefriheten för utbildning inte omfattar sådan utbildning som säljare eller uthyrare anord- nar i samband med tillhandahållandet av skattepliktig vara eller tjänst. Vad som i praktiken utgör ett led i f("irsäljningen eller uthyrningen faller således utanför skattefriheten.

• Sida 193
•  Original

.?) Battk- oelt finansieringstjänster m.m.

] punkten 3) i paragrafen undantas från skatteplikt bank- och finansierings- tjänster samt värdepappershandel och därmed jämförlig verksamhet. Punk- ten motsvaras av punkt 5 i anvisningarna. Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 2.2.5. De överensstämmer i sak med kommitténs förslag (betänkan- det del l s. 192 ff och 202 samt del II s. 102). De har utformats i enlighet med vad lagrådet förordat i sitt yttrande.

Med bank- och finansieringstjänster avses finansiella tjänster såsom in- och utlåningstjänster och betalningsförmedling. Vad som skall förstås med värdepappershandel och därmed jämförliga tjänster anges i anvisningspunk- ten. Enligt denna förstås omsättning och förmedling av aktier. andra andelar och fordringar. vare sig de representeras av värdepapper eller ej. Det inne- bär att vårdepappershandeln i princip i sin helhet undantas från skatteplikt. Skattefriheten avser handeln med rättigheter som sådana och inte handel med värdepapper i deras egenskap av samlarobjekt. Detta korresponderar med andra stycket av anvisningarna till 7 5. Skattefriheten gäller givetvis så- väl den traditionella värdepappershandeln som den dokumentlösa värde- pappershandeln. Detta har behandlats närmare i lagrådets yttrande.

I anvisningspunktens andra stycke anges att undantaget för bank- och fi- nansieringstjänster inte omfattar notariatverksamhet. inkassotjänster. ut- hyrning av förvaringsutrymmen eller finansieringsföretags omsättning av va- ror som enligt köpeavtal återtagits av företaget. | begreppet notariatverk- samhet innefattas normalt bl.a. förvaltning av värdepapper. förvaltning av lån för annan part. förvaltning av omyndigs medel. juridiska tjänster åt kun- der samt andra rådgivartjänster. Förslaget innebär innebär emellertid att värdepappershandeln alltid skall vara skattefri. således också i den mån så— dan handel bedrivs av en notariatavdelning. Det innebär att skatteplikten för notariatverksamhet inte omfattar courtageavgifter vid förmedling av vär- depapper. Den i arwisningspunkten angivna skatteplikten för uthyrning av förvaringsutryrnmen avser exempelvis bankfacksuthyrning och nedsättning i öppet förvar i bankvalv.

Det bör slutligen anmärkas att den föreslagna skattefriheten inte sträcker sig längre än till vad som redan enligt nuvarande ordning är skattefritt. Den nuvarande gränsdragningen mellan vederlag och ränta vid beskattningsvär- dets bestämmande påverkas inte. Detsamma gäller gränsdragningen mellan överlåtelse av vara och överlåtelse av fordran.

4) Försäkrittgstjänster

Från skatteplikt undantas i punkten 4) försäkringstjänster. Punkten motsva- ras av punkten 6 i anvisningarna. Förslaget har behandlats i avsnitt 2.2.5 och överensstämmer i sak med kommitténs förslag (betänkandet del I 5. 192 ff.). Första meningen i anvisningarna är utformad i enlighet med EG:s sjätte mer- värdeskattedirektiv.

5 ) Viss kullurverksamhet

Punkten 5) avser viss bestämd kulturverksamhet. Punkten är ny i förhål- lande till kommitténs förslag. Den här föreslagna skattefriheten har kom-

• Sida 194
•  Original

menterats i avsnitt 2.2.4 och 2.2.7 (såvitt avser vissa immateriella rättigheter m.m.) Tekniskt sett bör punkten i princip ses enbart som en hänvisning till uppräkningen i punkt 7 i anvisningarna. Denna anvisningspunkt har utfor- mats i enlighet med lagrådets yttrande i den mån inget annat sägs. Det föl- jande hänför sig endast till anvisningspunkten.

Första stycket a) avser upplåtelse eller överlåtelse av rättighet som omfat- tas av 1. 4 eller 5 så upphovsrättslagen. dock inte såvitt avser reklamalster eller system och program för automatisk databehandling och inte heller film. videogram eller annan jämförlig upptagning som avser information. Denna punkt har kommenterats i den allmänna nwtivcringen. avsnitt 2.2.7. angå- ende immateriella rättigheter m.m. Jämfört med lagrådsremissen har skatte- friheten inte begränsats till de fall upplåtelsen eller överlåtelsen görs av upp- hovsmannen. l lagrådsremissen hade översättningar generellt ställts utanför skattefriheten. ! enlighet med vad lagrådet förordat har detta utgått. Sam- mantaget innebär det nu sagda att den här föreslagna skattefriheten även omfattar överlåtelse eller upplåtelse av rätt till sådan översättning som om- fattas av 4 så upphtwsrättslagen. Beträffande gränsen mellan skattefria och skattepliktiga transaktioner avseende översättningar hänvisas till lagrådets yttrande.

Angående upphovsrätterna bör slutligen anmärkas att med överlåtelse el- ler upplåtelse av sådana rättigheter avses alla transaktioner varigenom upp- hovsrätten helt eller delvis övergår till annan person. Iläri ligger att skattefri- heten även innefattar exempelvisersättningar som utgår till upphovsmän på grundval av avtal mellan å ena sidan organisation som företräder upphovs— män och å andra sidan mediaföretag. En sådan omsättning är här att jäm- ställa med upplåtelse eller överlåtelse även om upphtwsmannen inte är med- lem i organisationen.

I första stycket b) undantas från skatteplikt överlåtelse av äganderätten till eller import av sådant alster av bildkonst som avses i l & upphovsrättslagen och som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo. Den på detta sätt före- slagna skattefriheten tnotsvarar nuvarande 8 :$ 8). I enlighet med lagrådets yttrande har direkt knutits an till 1 :$ upphtwsrättslagen. Sotn framgår av den allmänna motiveringen. avsnitt 2.2.4. har den nuvarande skattefriheten för upphovsmannen och dennes dödsbo inte utsträckts enligt vad lagrådet föror- dat till att gälla även den till vilken äganderätten övergått på grund av bodel- ning. arv eller testamente.

Beträffande förhållandet mellan upphovsrätten till ett alster av bildkonst. första stycket a). och äganderätten till ett sådant alster. första stycket b). kan anmärkas följande. ()m en konstnär överlåter i'iganderätten till ett eget bild- konstalster. dvs. själva exemplaret. så blir överlåtelsen skattefri enligt b). En annan sak är om konstnären i stället (eller dessutom) upplåter eller överlåter upphovsrätten till bildkonstalstret. Det kan alltså gälla rätten att mångfal- diga och Sprida exemplarets innehåll. Denna upplåtelse eller överlåtelse blir skattefri enligt a).

Utanför begreppet alster av bildkonst faller exempelvis brukskonstverk. En överlåtelse av äganderätten till ett sådant verk omfattas således inte av den skattefriheten som avses i b). ()m överlåtelsen avser både äganderätten och upphovsrätten kan emellertid transaktionen komma att bli skattefri på grund av a). Upphovsrätten till verket omfattas nämligen av l % upphovs-

• Sida 195
•  Original

rättslagen. Huruvida transaktionen på så sätt är skattefri enligt a) beror på var överlåtelsens tyngdpunkt ligger. Denna gränsdragning mellan skatteplikt och skattefrihet finns redan enligt nuvarande ordning. Det här lämnade för- slaget är inte avsett att inverka på gränsdragningen.

I första stycket c) undantas en utt'fwande konstnärs framförande av ett litte- rärt eller konstnärligt verk samt rättighet i fråga om ljud- eller bildupptag- ning av framförandet.

Med utövande konstnär avses här sångare. musiker. skådespelare. recita- törer och andra utövande konstnärer. lmervärdeskattesammanhang innebär detta att utanför skattefriheten faller i allmänhet t.ex. föredragshållare och andra informatörer. Dessa agerar normalt inte i egenskap av utövande konstnärer. Denna gräns för skattefriheten gäller även om framförandet av-- ser ett litterärt eller konstnärligt verk. Med sådant verk avses här ett upp- hovsrättsligt skyddat verk. Utövande konstnärers framförande av annat än sådana verk faller i praktiken utanför inkomstslaget näringsverksamhet och därmed utanför mervärdeskattesystemet.

Genom skattefriheten för rättighet i fråga om ljud- eller bildupptagning undantas royalties och andra ersättningar som erhålls för att t.ex. gratnmo- fon- eller videoinspelningar används av radio- och televisionsföretag eller annan. Jämfört med lagrådsremissen har skattefriheten utsträckts till att gälla inte endast rättighet som innehas av konstnären själv. Ett grammofon- bolags ersättning från ett radio- eller televisionsföretag för användandet blir således inte skattepliktig.

[ första stycket d) undantas biograf-. teater-. opera-. balett- och därmed jämförliga föreställningar. Med jämförliga föreställningar avses t.ex. revy-. operett- eller musicalföreställningar. Som framgår av den allmänna motive- ringen omfattar skattefriheten inte konsc.rtföreställningar.

Genom första stycket e) undantas från skatteplikt biblioteksverksamhet i form av tillhandahållande av böcker. tidskrifter. tidningar. ljud- och bildupp- tagningar. reproduktioner av bildkonst samt bibliografiska upplysningar. Denna skattefrihet innefattar även tillhandahållande av kopior av böcker etc. Den innefattar inte bara direkta avgifter för själva tillhandahållandet av böckerna etc. utan även därtill förknippade avgifter såsom årsavgifter. be- ställnings- och köavgifter. Skattefriheten gäller även släktforskningsavgifter i form av avgifter för tillhandahållande av bibliotekens egna kopior av exem- pelvis kyrkböcker. Förmedlingsavgifter för tillhandahållande av kopia som biblioteket beställer från landsarkiv o.d. blir skattefria enligt denna punkt i förening med f). lnformatitmsverksamhet blir liksom för alla andra subjekt skattepliktig. Enda undantaget är bibliografiska upplysningar. Med detta ut- tryck avscs enbart upplysningar om vilka verk som finns tillgängliga på bib- lioteket eller på andra bibliotek för utlåning.

I första stycket f) undantas från skatteplikt arkivverksamhet i form av för- varing och tillhandahållande av arkivhandlingar och uppgifter därur. Med tillhandahållande av arkivhandlingar förstås även tillhandahållande av ko- pior därav. Skattefriheten omfattar inte ett arkivs sammanställning och bear- betande av uppgifter ur egna eller andras handlingar.

Första stycket g) innehåller ett undantag från skatteplikt för museiverk- samhet i form av utställning för allmänheten och tillhandahållande av före-

• Sida 196
•  Original

mål för utställning. Skattefriheten innefattar ett museums inträdesavgifter. guideavgifter och vederlag för tillhandahållande av vandringsutställningar o.d. Skattefriheten innefattar däremot inte uppdragsverksamhet som exem- pelvis utfärdande av äkthetsintyg och värdcringsintyg avseende tavlor och annat. konservatorsarbeten (renoveringar av byggnadsfasader och skulptu- rer m.m.). utredningar om fornlämningar (jfr ll 5 lagen 19882950/ om kul- turminnen m.m.) eller inventering och bedömning av den fysiska miljön (byggnader och landskap). Sistnämnda slag av inventering utförs i regel av länsmuseerna med stat eller kommun som uppdragsgivare.

()) Rättig/wl till fastighet

Punkten o) i paragrafen avser fastighetsområdet. Punkten innehåller ett ge- nerellt undantag från skatteplikt för överlåtelse eller upplåtelse av arrende. hyresrätt. bostadsrätt. tomträtt. servitutsrätt eller annan rättighet till fastig- het eller del av fastighet. om inte annat anges i anvisningarna. l anvisning- arna. punkt 8 andra stycket. anges vissa överlåtelser eller upplåtelser som inte omfattas av undantaget från skatteplikt. l anvisningspunktens första stycke anges vissa tillhandahållanden som skall anses ingå i en upplåtelse av fastighet oavsett om upplåtaren särdebiterar tillhandahållandena eller ej och som därmed omfattas av en skattefrihet för själva fastighetsupplåtelsen.

Beträffande överlåtelse av äganderätt till fastighet bör anmärkas att så- dana överlåtelser faller utanför den generella skatteplikten på den grunden att enligt den föreslagna lydelsen av 7 & andra och sista styckena är en fastig- het varken cn vara eller tjänst. jfr speeialmotiveringen till 7 &. Skattefriheten för äganderättsöverlåtclser följer således direkt av 7 5 utan tillämpning av förevarande paragraf. Som framgår av specialmotiveringen till 7 & omfattar dock den generella skatteplikten yrkesmässig förmedling av fastighet. Sådan förmedling är inte undantagen från skatteplikt.

Undantaget från skatteplikt anges gälla överlåtelse eller upplåtelse av rät- tighet till fastighet eller del av fastighet. Med "del av fastighet" avses en ma- teriell del. Vad som utgör fastighet eller del därav framgår av 7 & andra stycket. Upplåtelse av del av fastighet skall anses föreligga endast i den mån delen under upplåtelsetiden ingår i upplåtarens fastighet. ! övrigt föreligger således upplåtelse av lös egendom. med påföljd att undantaget från skatte- plikt inte blir tillämpligt. Överlåtelse av ideell del av fastighet innebär över- låtelse av äganderätt till fastigheten. En sådan överlåtelse faller. som tidigare nämnts. på grund av 7 å andra och fjärde styckena utanför den generella skatteplikten.

Undantaget från skatteplikt avser i princip transaktioner. vars huvudsak- liga innebörd är att upplätaren ställer fastigheten eller del därav till rättig- hetshavarens förfogande. Gränsdragningen mellan skattepliktig tjänst och skattefri upplåtelse av fastighet finns redan enligt nuvarande ordning. Det gäller närmast lagring eller förvaring samt upplåtelse av reklamplats. Lag- ring eller förvaring är med vissa begränsningar en skattepliktig tjänst enligt nuvarande lt) &. Uthyrning av lagerlokal eller annat utrymme åt någon som själv lagrar varor räknas däremot inte som en lagringstjänst utan anses som upplåtelse av fastighet. Denna gränsdragning bör i princip bestå. I andra

l 96

• Sida 197
•  Original

stycket av anvisningspunkten föreslås dock infört vissa utvidgningar av skat- teplikten i särskilda fall. såsom vid upplåtelse av förvaringsboxar. Gränsen mellan skattepliktiga reklamtjänster enligt nuvarande 10 5 första stycket 9) och å andra sidan skattefri upplåtelse av fastighet är i princip följande. Som skattepliktig tjänst anses upplåtelse av reklamutrymme med anordningar. Som skattefri upplåtelse av fastighet anses däremot att fastighetshavaren en- dast upplåter rätten att på fastigheten sätta upp affischer eller reklamskyltar. Skattefriheten förutsätter således att han inte låtit vidta någon särskild åt- gärd för affischeringen eller skyltningen. Denna skillnad bör inte kvarstå i ett generellt skattesystem. Härtill kommer att skillnaden blir beroende av hur fastighetsbegreppet definieras i 7 & andra stycket. Utformningen av det begreppet måste emellertid bestämmas med andra utgångspunkter än räck- vidden av skatteplikten för reklam. På nu anförda skäl bör i andra stycket av anvisningspunkten anges att undantaget för upplåtelse av fastighet inte gäl- ler vid upplåtelse av utrymme för reklam eller annonsering på fastighet.

Som framgår av det förut sagda föreslås att begränsningarna av skattefri- heten anges i andra stycket av anvisningspunkten. Sålunda anges i andra stycket a att undantaget från skatteplikt inte gäller vid sådan upplåtelse för vilken skattskyldighet medgivits enligt 2 & tredje stycket. Detta överens- stämmer med nuvarande ordning. 1 andra stycket b undantas från skattefri- heten upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende och rätt till tillgotlogörande av vissa naturtillgångar. Även detta överensstämmer med nuvarande ordning (jfr den gällande lydelsen av 7 & fjärde stycket). Från skattefrihet undantas i andra stycket e rumsuthyrning i hotellrörelse eller lik- nande verksamhet. Denna skatteplikt motsvarar nuvarande 10 & första stycket 7). Liksom enligt nuvarande ordning kommer skatteplikten således att även omfatta uthyrning av stugor i stugbyar och semesterbyar eller på campingområden. [ andra stycket c har som ny skattepliktig upplåtelse in- förts upplåtelse av campingplats och motsvarande i campingverksamhet. Skatteplikten omfattar upplåtelse av plats för tält eller husvagnar eller av sådana enklare stugor på campingområde som skatteplikten för rumsuthyr- ningen inte ansetts innefatta (jfr RSV lm 19775). Skatteplikten gäller givet- vis även upplåtelse av näringsidkares egna uppställda tält eller husvagnar.

[ anvisningspunktens andra stycke (] undantas från skattefrihet upplåtelse av parkeringsplats i parkeringsverksamhet. Med upplåtelse av parkerings- plats avses här upplåtelse av parkeringsplats för fordon på marken eller i byggnad. Skatteplikten omfattar givetvis även parkeringsverksamhet som kommun eller statlig myndighet bedriver i former jämförliga med närings- verksamhet (jfr den föreslagna lydelsen av punkt 1 andra stycket av anvis- ningarna till 2 5). Utanför skatteplikten faller sådana upplåtelser som inte sker i parkeringsverksamhet. Därmed blir upplåtelser i samband med t.ex. bostadsuthyrning skattefria. Detsamma gäller i allmänhet arbetsgivares upp- låtelse åt anställda.

1 andra stycket (1 undantas från skattefriheten även upplåtelse för fartyg eller luftfartyg av hamn eller flygplats. Bestämmelsen ersätter l & förord- ningen (1968:616) om skattskyldighettill mervärdeskatt för hamn- och flyg- platsverksamhet såvitt avser upplåtelse för fartyg och luftfartyg. Skatteplik- ten utsträcks emellertid till att gälla inte bara handelshamn utan även annan

Prop. 1989/90: 1 1.1

• Sida 198
•  Original

hamnrörelse. Upplåtelse av hamnutrustning såsom kranar o.d. bliri allmän- het överhuvudtaget inte att anse som upplåtelse av fastighet. Skatteplikt fö- religger då således titan tillämpning av förevarande bestämmelse. l förhål- lande till lagrådsremissen bör påpekas att med fartyg bör i förevarande sam- manhang jämställas luftkuddcfarkost. Skatteplikten för upplåtelse av flyg- plats avser upplåtelse av bana för landning samt upplåtelse av mark eller hangar för uppställning av plan. Bestämmelsen innebär en utvidgning i för- hållande till 1968 års förordning. Denna gäller nämligen endast flygplats som är trafikflygplats eller som drivs av qutfartsverket eller kommun. Några så- dana begränsningar föreslås inte här. — I förhållande till lagrådsremissen (d:o 8 å andra stycket (i) är författningstexten förtydligad. Genom förtydligandet klargörs att skatteplikten avser upplåtelse av hamnplats o.d. för fartygen och motsvarande för luftfartygen. Den nuvarande gränsdragningen mot upplå- telse av nyttjanderätt till mark. byggnad o.d. skall bestå (jfr RSV/FB Im 19802 angående llygplatsavgifter m.m. ).

Från skattefriheten undantas i andra stycket d vidare upplåtelse av förva- ringsbox. Det innefattar bl.a. uthyrning av bankfack. Härmed bör likställas upplåtelse av annat sådant förvaringsutrymme som avses i punkt 5 av anvis- ningarna angåcnde uthyrning av förvaringsutrymme (jfr specialmotive- ringen d:o). Det har inte berörts i lagrådsremissen eller i lagrådets yttrande. Beträffande upplåtelser av förvaringsboxar i allmänhet kan anmärkas att upplåtelserna ofta inte torde vara att anse som upplåtelse av del av fastighet utan i stället som upplåtelse av lös egendom. I sådant fall blir således 8 5 6) överhuvudtaget inte tillämplig.

[ andra stycket (1 undantas från skattefriheten också upplåtelse av ut- rymme för reklam eller annonsering på fastighet. Denna skatteplikt har be- handlats tidigare i samband med redogörelsen för upplåtelsebegreppets räckvidd. Slutligen införs skatteplikt beträffande upplåtelse av byggnad eller mark för djur. Därmed försvinner den nuvarande gränsdragningen mellan å ena sidan skattepliktigt tillhandahållande av djurskötsel. fodervärdskap eller bctesservitut och å andra sidan skattefri upplåtelse av fastighet.

[ den inledande översikten till denna specialmotivering om skattefriheten för fastighetsupplåtelser har berörts innebörden av anvisningspunktens första stycke. Här skall endast tillfogas att formuleringen angående nätut- rustning inte medför skattefrihet för fastighetsupplåtares förmedling av pro- gram. Lagrådet har föreslagit att stycket inarbetas i lagtexten.

7) I )().s'n'crkels befbrdriugsverksam/201

Från skatteplikt undantas postverkets befordran av annat än postpaket. gruppkorsband eller varor i diligenstrafiken. Undantaget har behandlats i aVsnitt 2.2.3 och överensstämmer med nuvarande ordning (jfr den nuva- rande lydelsen av punkt 1 åttonde stycket av anvisningarna till 2 så).

8) Frimärken. sal/ar och mynt

Undantaget har kommenterats i avsnitt 2.2.7 och överensstämmer med nu- Varande 8 & 13). Vad som sägs om guldmynt har dock förts över från de nuva- ' rande anvisningarna. l samband därmed har gjorts en ändring i förtydli- gande syfte.

• Sida 199
•  Original

())FIZ) Tidningar m.m.

[ de föreslz'tgna punkterna 9)—l2) finns bestämmelser om undantag från skat- teplikt beträffande allmänna nyhetstidningar. 9). periodiska medlemsblad eller periodiska personaltidningar eller vissa s.k. organisationstidskrifter. lll). viss annonsering i sistnämnda slag av publikz'ttioner. 11). och framställ— ning m.m. av sådana publikationer. 12"). Bestämmelserna motsvaras av de föreslagna anvisningspunkterna 9)—l l ). De nuvarande bestämmelserna finns i 8 s 5) och 6) jämte femte och sjätte styckena av anvisningartm samt 11 ä 1) och 17 På första stycket andra meningen. Förslaget. som behandlatsi avsnitt 2.2.2 och 2.8.1. ("överensstämmer med nuvarande ordning utom i föl- jande avseenden.

Vad som anges i 8 & 9)—l2) om undantag från skatteplikt har även gjorts tillämpligt på radiotidningar och kassettidningar. Detta framgår av anvis- ningspunkten 11.

Med radiotidning förstås här för synskadade avsedda radioprogram som utgör version av tryckt allmän nyhetstidning. vilken är skattefri enligt 8 & 9). Det avgörande är att förlagan är skattefri. Med radiotidning avses även program som är avsedda för synskadade och som innehåller sammanställ- ning av flera sådana tidningar som nyss angivits. Det katt anmärkas att inne- börden här av uttrycket radiotidning således i princip motsvarar innebörden av sannna uttryck i lagen ( 198 1 :508) om radiotidningar. Den lagen innehåller särskilda tillståndsbestämmelser. — Med kassettidning förstås i fi.")revarande lagstiftning en för synskadade avsedd version av en sådan publikation som är skattefri enligt 8 5 9) eller It)) och som sprids i form av kassetband eller annan sådan upptagning som kan läsas. avlyssnas eller på något annat sätt uppfattas endast med ett tekniskt hjälpmedel. För detta fall gäller. liksom beträffande radiotidningar. att det avgörande för skattefriheten är att förla- gan är skattefri. Vad som sägs om radiotidningar som utgör sammanställ- ningar har motsvarande tillämpning beträffande kassettidningar. Innebör- den av uttrycket kasselttidning motsvarari princip innebörden av samma ut- tryck i l s" lagen (19821521) om ansvarighet för radio— och kassettidningar. Skattefriheten omfattar emellertid även kassettidningar utan tryckt förlaga. men som till sitt innehåll och med hänsyn till formerna för tillhandahållandet är att jämställa med från skatteplikt undantagna publikationer.

l 8 a' l l) föreslås — i enlighet med lagrådets yttrande — den ändringen att ordet "'tryckalster" byts ut mot "publikation". Ändringen görs i förtydli- gande syftc. Lagbestämmelsen rör annonsering i sådana publikationer som anges i den föregående punkten. dvs. periodiska medlemsblad m.m. För att omfattas av sistnämnda punkt anses en publikation behöva vara framställd genom tryck. Med tryck förstås emellertid inte bara reproducering genom vanlig tryckning för hand eller på maskin (högtryck. litografiskt tryck och offsettryck. helio- och fotogravyr etc.) utan även reproducering genom ets- ning. duplicering. prägling. fotografering etc. (jfr RSN 1969:l25.8). Som framgått av det förut sagda föreslås 8 & ll) bli tillämplig även på annonsering i kassettidning.

8 s 12) innebär ett s.k. kvalificerat undantag från skatteplikt för framställ- ning av sådan publikation som anges i punkten lll) och för tjänst som fram-

• Sida 200
•  Original

ställaren tillhandahåller i samband därmed. Den här behandlade punkten ersätter de nuvarande bestämmelsernai 11 ä 1) och 17 9" första stycket andra meningen. Det är alltså samma slag av tjänster som omfattas av den här före- slagna kvalificerade skattefriheten. Bestämmelsen blir emellertid tillämplig på envar som framställer publikationen. I praxis torde nuvarande 11 ä 1) till- lämpas enbart på tryckerier i egentlig bemärkelse och inte på bokbinderier som utför samma slag av tjänster. Det finns inte skäl att upprätthålla denna skillnad. Bestämmelsen föreslås. som tidigare nämnts. även bli tillämplig på s.k. kassettidningar. I övrigt har endast gjorts ändringar av redaktionell art.

13) Sveriges leio-komkerncn

Punkten 13 är ny i förhållande till kommitténs förslag och har behandlats i avsnitt 2.2.2. Införandet av generell skatteplikt för tjänster medför att all radio- och televisionsverksamhet blir skattepliktig i den mån undantag inte görs. Förevarande undantag från skatteplikt medför att vad Sveriges Radio- koncernen uppbär av TV-avgiftsmedlen eller i form av statsanslag inte blir skattepliktig intäkt för koncernen. Till den del koncernföretagen uppbär ve- derlag för skattepliktiga tillhandahållanden blir ersättningarna skatteplik- tiga. Skatteplikt uppkommer t.ex. i den mån nämnda koncernföretag erhål- ler vederlag för upplåtelse av utrymme för reklam eller annonsering. Som framgår av den föreslagna författningstextcn omfattas televerkets tjänster inte av undantaget från skatteplikt. Som exempel på sådana tjänster kan nämnas televerkets s.k. programinsamling och programdistribution. Vad te- leverket uppbär av TV-avgiftsmedlcn kommer således att utgöra skatteplik- tig intäkt för televerket.

I4)—16) Läkemedel. organ m.m. och flygbensin m.m.

Punkten 14) överensstämmer med nuvarande 8 5 3). Punkten 15) är ny. Den införs för att nå överensstämmelse med EG:s sjätte mervärdeskattedirektiv. Punkten 16) överensstämmer med nuvarande 8 5 4).

17) Lotterier

Punkten har behandlats i avsnitt 2.2.7. Med lotterier förstås här detsamma som i lotterilagen (1982:]011). Undantaget från skatteplikt innebär att en lotteriarrangör eller dennes ombud eller en kommissionär inte skall ta ut skatt på vederlaget från köparen av lottsedlar. tipsspel m.m. Beträffande kommissionärer framgår det av vad som sagts inledningsvis i motiveringen till förevarande paragraf. Skattefriheten omfattar emellertid inte förmedling av lottsedlar. tipsspel m.m. Mervärdeskatt utgår således på förmedlingspro- visioner och -avgifter.

18) Verksam/tetstillgängar

Punkten motsvarar nuvarande 8 % 10) och har behandlats i avsnitt 2.2.7. Be- stämmelsen föreslås utformad så att som en förutsättning för skattefriheten anges att förvärvaren är skattskyldig. ] övrigt har gjorts en genomgripande redaktionell ändring av bestämmelsen.

• Sida 201
•  Original

19) Gravöppning m.m.

Punkten är ny och behandlas i avsnitt 2.8.2.

139"

Ändringen har kommenterats i avsnitt 2.6. Skattesatsen anges alltså som på— slagsprocent. Det förhållandet rubbar givetvis inte nuvarande ordning som innebär att vid yrkesmässig omsättning av skattepliktiga varor och tjänster anses mervärdeskatten utgöra en del av vederlaget oberoende av den skatt- skyldiges intentioner och oberoende av hans eventuella särdebitering av mervärdeskatten.

Må

Samtliga reduceringsregler utgår. Sista meningen i den föreslagna lydelsen anger beskattningsvärdet vid uttag för försäljning från fartyg i vissa fall. De fall som avses är då varorna har levererats skattefritt som export till fartyget under de förutsättningar som anges i 2 a 5 andra stycket 3) eller 4) och den därefter följande försäljningen är sådan att leveransen på grund av 2 a % sjunde stycket inte skulle ansetts ha utgjort export. Det nu sagda är behand— lat i lagrådets yttrande och bestämmelsen är utformad i enlighet med vad lagrådet föreslagit. Bestämmelsen motsvarar i princip uttagsbestämmelseni förordningen (1968z591) om mervärdeskatt i vissa fall vid utförsel. Denna förordning föreslås upphävd som en följd av att bemyndigandet i 1 & slopas.

15 å ,. Ändringarna i femte och tiond'eI'is-tyckena är en följd av förslagen om änd- ringar i nuvarande 2 å fjä'rde stycket (enligt förslaget tredje stycket) resp. punkt 2 första stycket av anvisningarna till 2 €.

165

I första stycket-finns bestämmelser om skyldighet att öppet debitera mervär- deskatten vid omsättning för vilken skatt skall utgå. I andra stycket anges bl.a. att sådan skyldighet inte föreligger vid "detaljhandel eller därmed jäm- förlig verksamhet". Vad sotn på så sätt gäller för "med detaljhandel jämför- lig verksamhet" får tillämpning på nya tjänster i och med att skattebasen breddas. Det blir fallet med verksamhet inom t.ex. nöjes- och kultursektorn eller resesektorn. Skattens belopp behöver således inte framgå av entrébil- jett till föreställningar och liknande. Detsamma gäller beträffande biljett el- ler annat resedokument som utfärdas i samband med personbefordran. Mot- svarande gäller även vid parkeringsupplåtelser och andra former av korttids- uthyrning. Den som för sin mervärdeskatteredovisning är beroende av en öppen skattedebitering. måste således — liksom vid inköp från detaljhan- deln — särskilt begära faktura eller motsvarande handling av vilken skattens belopp framgår.

Ändringen i femte stycket är betingad av att nuvarande 2 & fjärde stycket i den föreslagna lydelsen blir tredje stycket. '

Prop. 1989/90;111

• Sida 202
•  Original

175

Borttagandet i nuvarande första stycket första meningen av anknytningen till den som är redtwisningsskyldig är en följd av att bestämmelserna om re- dovisningsskyldighet reformeras på sätt angesi avsnitt 2.5. Avdragsbestäm- melsen i andra meningen i samma stycke utgår. De tjänster sotn där avses kommer i stället att omfattas av det kvalificerade undantaget från skatteplikt enligt den föreslagna lydelsen av 853 12). Därigenom kvarstår avdragsrätten. trots att avdragsbestämmelsen slopas. Det föreslagna andra stycket innebär att första stycket inte är tillämpligt på statlig och kommunal verksamhet i de hänseenden som framgår av l?sas'. Ändringarna i nuvarande sjätte stycket angående fiktiv skatt har ktmtntenterats i avsnitt 2.6.

I det föreslz'tgna första stycket införs en hänvisning till avdragsbegräns- ningar i oo & angående skatt vid import av vissa tjänster. Beträffande förhål- landet mellan 17 s” och öl) & kan nämnas följande. Den i 17 så angivna av- dragsrätten för import avser både varor och tjänster. Av (.it) ;" fjärde stycket följer emellertid att avdragsrätten för skatt hänförlig till import av tjänst är begränsad till import i s.k. blandad verksamhet. Detta behandlas i special- motiveringen till 60 9. Det kan antnårkas. att det av (åt.) s fjärde stycket första meningen framgår. att skattskyldigheten för en tjänsteitnport aldrig i sig kan medföra avdragsrätt för någon annan ingående skatt. Eventuell avdragsrätt för sådan skatt avgörs i stället av huruvida verksamheten är av sådant slag att den medför skattskyldighet. Det är således ni.")dvändigt att verksamheten är skattepliktig eller kvalificerat ttndantagen från'skatteplikt.

18;

Ändringen i fjärde stycket är en följd av att nuvarande 17 å sjätte'stycket i förslaget har blivit åttonde stycket. Bemyndigandet i det nuvarande femte stycket upphävs. Det har behandlats i avsnitt 2.7. Regeringen har med stöd av bemyndigandet förordnat om avdragsfi'lrbud i förordningen (19681591) om mervärdeskatt i vissa fall vid utförsel. Bestämmelsen i det nya stycket i förevarande paragraf har i sak överförts från förordningen. Bestämmelsen har utformats i enlighet med vad som förordas i lagrådets yttrande. Förord- ningen föreslås upphävd i sin helhet till följd av att bemyndigandena i föreva- rande paragraf och i l s slopas. Innebörden av regelsystemet har redovisats ispecialmotiveringen till föreslagna 2 a & sjunde stycket.

l8aä

Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 2.3. De har formulerats i enlighet med vad lagrådet föreslagit i sitt yttrande. dock har den föreslagna lydelsen av andra stycket jämkats. I förhållande till lagrådsremissen innebär formule- ringen av första stycket en ändring i sak.

I första stycket föreskrivs ett generellt avdragsförbud för staten. Som framgår av det föreslagna 3 & tredje stycket och specialmotiveringen därtill förstås med staten annan statlig myndighet än statligt affärsverk. Vad som avses med statlig myndighet anges i nämnda specialmotivering. Det gene- rella avdragsförbudet för staten är en konsekvens av att i princip alla statliga

• Sida 203
•  Original

myndigheter. utom affärsverken. kommer att kompenseras för sin ingående mervärdeskatt i särskild ordning på sätt som redogörs för i avsnitt 2.3.2. Be- träffande affärsverken kommer ML:s allmänna bestämmelser om avdrags- rätt att gälla.

Andra stycket gäller avdragsrätten för primär- och landstingskommuner. Genom styckets första menng får dessa kommuner avdragsrätt för sådan in- gående skatt som hänför sig till verksamhet som inte medför skattskyldighet. Denna avdragsrätt har behandlats i avsnitt 2.3.3. I andra meningen klargörs. att de allmänna avdragsbestämtnelserna i föreslagna lydelsen av 1755; tredje- ——tionde styckena jämte anvisningar och 18.5 gäller i tillämpliga delar på den här aktuella avdragsrätten. Kommunernas avdragsrätt för ingående skatt i verksamhet som medför skattskyldighet följer direkt av l7s' första stycket.

l9ä

Ändringarna är huvudsakligen en följd av det i avsnitt 2.5 i den allmänna motiveringen kommenterade förslaget till ny redovisningsordning.

[ första stycket knyts således skyldigheten att anmäla sig för registrering direkt till omsättningen och det anges att registreringen skall ske i hemorts- kommunen. Vidare tilläggs i första stycket att den som är skattskyldig till mervärdeskatt men som inte skall lämna självdeklaration alltid skall anmäla sig för registrering oavsett omsättningens omfattning.

l femte stycket föreslås att det införs bestämmelser om ytterligare möjlig- heter till registrering och avseende registreringens varaktighet. Motsvarande förhållanden regleras i dag i bestämmelserna om redovisningsskyldighet i 6 & ML.

215

Paragrafen är ny.

1 första stycket anges att redovisning av mervärdeskatt skall ske i allmän själVdelilraticm i de fall registrering inte skall ske enligt 19 å och att de förfa- randcregler som gäller avseende sådan deklaration skall gälla för förfarandet med denna mervärdeskatt i stället för ML:s motsvarande bestämmelser. Den föreslagna bestämmelsens placering och allmänna utformning har gjorts i en- lighet med vad lagrådet anfört. Lagrådets tveksamhet inför den föreslagna ordningen kommenteras i avsnitt 2.5 i den allmänna motiveringen.

I andra stycket anges att skattetillägg enligt taxeringslagcn skall utgå med 20 (32- till den del beräkningsunderlaget avser mervärdeskatt enligt första stycket. Avsikten med stycket är att förhindra att ett mer betungande skatte- tillägg utgår pä felaktigheter avseende mervärdeskatt i en allmän självdekla- ration än Om motsvarande felaktighet anges i en mervärdeskattedeklaration. Idet förslag som lämnades i lagrådsremissen skulle samma effekt uppnås ge- nom att bestämmelsen om skattetillägg i 64 a s MI- även skulle gälla av— seende sådan mervärdeskatt som skulle redovisas i allmän självdeklaration. Jag anser dock att det nu lämnade förslaget är en bättre lösning.

• Sida 204
•  Original

225

I enlighet med vad lagrådet har anfört föreslås bemyndigandet i tredje stycket sista meningen utgå. Övriga ändringar föranleds av det förslagna re- dovisningsförfarandet.

495

Ändringen är av redaktionell art.

Slå

Ändringarna i första stycket 4 är en följd av det ändrade redtwisningssyste- met.

58.5

Ändringen i föreslagna första stycket första meningen är en följd av att kyla i 7 5 andra stycket förs in under varubegreppet. [ enlighet med vad lagrådet förordat föreslås att bemyndigandet i den andra meningen utgår. [ den före- slagna tredje meningen har en hänvisning gjorts till bestämmelserna i 13 å angående skattesatsen. Denna hänvisning ersätter 59 % första stycket första meningen. som föreslås upphävd. Det föreslagna andra stycket har i sak överförts från nuvarande 8 & 12). Övriga ändringar är av redaktionell art.

59å

Nuvarande första stycket första meningen utgår på grund av att en hänvis- ning till 13 & föreslås införd i 58 &. Styckets andra mening utgår som en följd av att reduceringsreglerna slopas.

Ändringarna i nuvarande andra stycket är en följd av att skattesatsen ut- formas som en påläggsprocent. Ändringen av vad som skall utgöra beskatt- ningsvärdet korresponderar med den föreslagna hänvisningen i 58 5 till 13 å och motsvaras såvitt avser omsättning inom landet av den föreslagna änd- ringen i första stycket av anvisningarna till 14 5.

605

Paragrafen är ny. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 2.5 i den allmänna motiveringen. Vid utformningen av paragrafen har de synpunkter som lagrå- det framfört beaktats.

Av första stycket framgår att det är den som importerar en tjänst som skall erlägga förekommande importskatt. Mervärdeskatt skall vid import endast erläggas för vissa i första stycket uppräknade tjänster. I listan över skatte- pliktiga tjänster vid import har. i enlighet med vad som anförts av några re- missinstanser. tillägg i förhållande till kommitténs förslag gjorts avseende import av vissa immateriella rättigheter. Denna punkt har utformats i enlig- het med vad som föreslås i 2 a & tredje stycket 12) avseende export av sådana rättigheter. Den av kommittén föreslagna lydelsen av punkten 6 (enligt kom- mitténs föreslag i tredje stycket av 60 % ML) bör ändras från "analys eller värdering av vara" till "kontroll eller analys av vara". Härigenom uppnås

"04

• Sida 205
•  Original

korrespondens med 2 a & tredje stycket 7) i dess föreslagna lydelse. Dess- utom undviks dubbelbeskattningsproblem i förhållande till EG:s sjätte mer- värdeskattedirektiv.

Punkten 8. "annan tjänst av ekonomisk, juridisk. administrativ eller där- med jämförbar art". korresponderar med föreslagna 2 a & tredje stycket 16). Med begreppet avses främst att täcka in olika typer av konsulttjänster. Det kan gälla tjänster utförda av advokater. andra juridiska rådgivare. revisorer m.m. Begreppet inrymmer även finansiella tjänster och försäkringstjänster. Dessa tjänster importbeskattas dock inte eftersom importbeskattningen en— ligt andra stycket inte skall träffa någon tjänst som är undantagen från skat- teplikt enligt 8 & ML.

I andra stycket förklaras vad som avses med import av tjänst. Tjänsten skall tillhandahållas eller förmedlas av en utländsk företagare som inte är skattskyldig här i landet. Tillhandahållanden av utländska företagare som är skattskyldiga här i landet enligt punkt 1 nionde stycket av anvisningarna till 2 så skall beskattas på vanligt sätt hos tillhandahållaren. Om tillhandahållaren inte är en företagare som skulle ha beskattats om han haft sådan anknytning till Sverige som anges i ovan angiven anvisningspunkt skall importskatt inte. utgå.

Vidare skall tjänsten tillgodogöras inom landet. Den som har etablerat sin affärsverksamhet i Sverige. har fast driftställe eller är bosatt inom landet får som huvudregel anses här tillgodogöra sig de tjänster han erhåller. Tjänster som t.ex. inhandlas under resa i utlandetför behov under resan eller tjänster avseende tillgångar eller verksamhet i utlandet skall dock inte anses tillgo- dogjorda i Sverige.

1 tredje stycket anges att skatt inte skall erläggas av vissa importörer. Detta gäller mervärdeskattskyldiga importörer för import i den skatteplik- tiga verksamheten samt staten och primär- eller landstingskommun. Med staten förstås här annan statlig myndighet än affärsverken (jfr föreslagna 35 tredje stycket och specialmotiveringen därtill). Undantagna från skyldighet att erlägga skatt är vidare privatpersoner och andra som inte bedriver nä- ringsverksamhet under förutsättning att värdet av den totala importen för beskattningsåret uppgår till högst 30 000 kr.

De föreslagna bestämmelserna i 2 å om att den som skall erlägga mer- värdeskatt för import av tjänst är skattskyldig och i 5 s om vad som skall utgöra utgående skatt vid importbeskattning av tjänst. bidrar till att göra de allmänna reglerna i ML tillämpliga på import av tjänst.

Skatt skall således erläggas med 23.46 % av vederlaget enligt 13 och 14 55 ML. Skatten skall om importen skeri en skattepliktig verksamhet redovisas i denna verksamhet och annars som en egen verksamhet. Bestämmelserna om registrering och redovisning gäller även avseende importskatten. Den skatt som skall erläggas. redovisas som utgående skatt. 1 den mån avdrags- rätt finns enligt fjärde stycket skall det avdragsgilla beloppet redovisas som ingående skatt. Av det nu sagda följer att även bestämmelserna om restavgift blir tillämpliga liksom bestämmelserna i 64 a -- 64 k åå om skattetillägg m.m.

I fjärde stycket anges att undantag från de allmänna reglerna skall göras avseende rätten till avdrag. Den som är skattskyldig endast på grund av tjänsteimporten (jfr föreslagna 2 & andra stycket andra meningen) har. bero-

Ix') 'Jl

• Sida 206
•  Original

ende på förevarande styckes första mening och första meningen 17 s. inte avdragsrätt för importskatten. Han har inte heller rätt till avdrag för annan mervärdeskatt som i och för sig skulle kunna anses hänförlig till importen. Av andra meningen följer att den som skall erlägga skatt för import av tjänst endast har rätt att göra avdrag med motsvarande belopp till den del importen sker för en i övrigt skattepliktig verksamhet.

73.5

Sista meningen i andra stycket utgår som en följd av det föreslagna redovis- ningsförfarandet.

76hä

Paragrafen har ändrats i överensstämmelse med vad lagrådet förordat. Anvisningar

till l &

Ändringen i andra stycket är en följd av att bemyndigandet i paragrafen slo- pats.

till 2 &

punkt ]

Det nuvarande första stycket har delats upp i två stycken. 1 det föreslagna första stycket har yrkesmässigheten knutits till det av mig i samband med inkomstskattereformen föreslagna inkomstslaget näringsvcrksamhet. Denna ändring beror alltså på att jag föreslagit att de tre nuvarande inkomst- slagen jordbruksfastighet. annan fastighet och rörelse skall ersättas med ett enda inkomstslag. näringsverksamhet. Kriterierna för detta inkomstslag äri princip — liksom för rörelse & varaktighet. självständighet och vinstsyfte. Ut- över vad som framgår av det nu sagda innebär de föreslagna inkomstskatte- rättsliga ändringarna följande av intresse. lnkomstslaget tillfällig förvärvs- verksamhet föreslås försvinna. Vissa inkomster i det inkomstslaget blir i stäl- let hi'införliga till ni'u'ingsvcrksamhet. lnkomstslaget kapital kommer uteslu- tande att vara beskattningsunderlag för statlig inkomstskatt. Bestämmelser om inkomstslaget kapital föreslås därför endast i SIL. Vissa inkomster som idag hänförs till kapital kommer i stället att hänföras till ni-iringsverksamhet. Schablonbeskattningcn av fastigheter tas bort från inkomstbeskattningen.

I det första stycket föreslås att verksamhet skall anses som yrkesmässig inte bara när inkomsten är intäkt av näringsverksamhet enligt Kl- utan också när den är det enligt SIL. Ändringen. som är ny i förhållande till lagrådsre- missen, betingas främst av att den i punkten ?. första stycket f) föreslagna uttagsbeskattningen annars inte träffat sådana juridiska personer. vars intäk- ter inte utgör inkomst av näringsverksamhet enligt KL men väl enligt SIL (jfr 2 s 7 mom. SIL). En konsekvens av hänvisningen till SIL är visserligen att för sådana juridiska personer som enligt förslaget om reformerad in-

• Sida 207
•  Original

komstskatt endast skall ha en förvärvskälla och då i inkmnstslaget närings- verksamhet enligt SIL. kommer yrkesmässighctsbegreppct enligt ML även att innefatta kapitalintäkter. Erforderliga begränsningar av skattskyldighe- ten enligt MI. fäs emellertid i stället genom de i 8 s f("ireslagna undantagen frän skatteplikt.

Det första styckets nuvarande hänvisning till anvisningarna till 35ä KI. har ersatts av en hänvisning till 25 :$ 2 mom. tredje stycket SIL. Regleringen av- ser vissa upplåtelser av avverkningsrätter och vissa fall av avyttring av skogs- produkter. Dessa upplätelser eller avyttringar kan av den inkomstskattskyl- dige hänföras till inkomstslaget tillfällig förvärvsverksamhet i stället för till inkomstslaget jordbruksfastighet. ML:s hänvisning till KL innebär att skatt- skyldigheten till mervärdeskatt kvarstår i ett sådant fall. När nu inkomstsla- get tillfällig förvärvsverksamhet föresläs avskaffat föresläs samtidigt att den nuvarande valfriheten mellan inkomstslagen jordlu'uksfastighet och tillfällig förvärvsverksamhet ersätts av en motsvarande valfrihet mellan inkomstsla- gen näringsverksamhet och kapital. Den här föreslagna ändringen i ML in- nebär att den nuvarande mervärdeskattskyldighetens omfattning bihehälls.

I det föreslagna andra stycket har hänvisningen till 24 ä 2 mom. KL ersatts av en hänvisning till 5 5 andra och tredje styckena KL. Denna ändring beror på att schablonbeskattningcn av fastigheter föreslås slopad i inkomstskatte- sammanhang och att 24 s 2 mom. KL saledes upphävs. I stället införs begrep- pen privatbostad och näringsfastighet i KL. Den här föreslagna hänvisningen till S & KL avser saledes det där föreslagna begreppet privatbostad. Det kan anmärkas att själva innehavet av en privatbostad inte kommer att inkomst- beskattas. En näringsfastighet kommer däremot att inkomstbeskattas och då i inkomstslaget näringsverksamhet.

I det föreslagna andra stycket har begreppet rizirelseliknande ersatts av "former jämförliga med näringsverksamhet". ()rdet rörelseliknande former hänför sig till det nuvarande inkomstslaget rörelse. I och med att detta in— komstslag ersätts av inkomstslaget näringsverksamhet är det inte lämpligt eller ändamålsenligt att behålla denna anknytning. Det bör uppmärksammas att kriterierna för alla former av näringsverksamhet blir. som tidigare nämnts. desamma som i dag gäller för inkomstslaget rörelse. nämligen var- aktighet. självständighet och vinstsyfte. Det finns inte bärande skäl att i mer- värdeskattehänseende då göra någon skillnad mellan olika näringsslag. Nä- gon praktisk verkan av betydelse synes ändringen inte få. I det föreslagna tredje stycket. som kommenteras senare. föreslås att Vinstkriteriet inte skall tillämpas om en skattepliktig vara eller tjänst mot vederlag tillhandahålls av staten. ett statligt affärsverk. en primärkommun eller en landstingskommun. Vinstkriteriet skall däremot tillämpas pä kyrkliga kommuners verksamheter.

Införandet av beloppsgränsen i andra stycket har behandlats i avsnitt 2.5. lförhz'tllande till lagrådsremissen har tillagts en bestämmelse angående skatt- skyldigheten för delägare i ett enkelt bolag och för andelsägare vid sam- äganderätt. Bestämmelsen motsvarar vad som enligt nuvarande första stycket av anvisningarmt till 6 & föreskrivs beträffande den nu gällande om- sättningsgränsen för redovisningsskyldighet. Skattskyldighet för delägare i sk. gruvbolag och i partrederi följer regelmässigt direkt av första stycket.

Övriga ändringar i de föreslagna första och andra styckena är av redaktio- nell art.

• Sida 208
•  Original

*I

4 l

:i | I

) ( | )

Det nuvarande andra stycket angående yrkesmässig byggnadsverksamhct utgår. Bestämmelserna har i erforderliga delar förts över till punkt 2 första stycket e) av förevarande anvisningar.

I lagrådsremissen fanns infört ett nytt tredje stycke angående yrkesmässig- heten vid egenregiverksamhet. Stycket innehöll bestämmelser som åsyftade att utsträcka yrkesmässighctsbegreppet till att avse även viss egenregiverk- samhet pä fastigheter som utgör tillgång i näringsverksamhet som inte med— för skattskyldighet. Denna utsträckning skulle ligga till grund för den uttags- beskattning som föreslås i punkt 2 första stycket f) av anvisningarna beträf- fande sådan egenregiverksamhet. I lagrådsremissen angavs att en verksam- het anses som yrkesmässig i ML:s mening först då näringsidkaren även i utåt— riktad verksamhet tillhandahåller dc tjänster som det är fråga om att be- skatta (jfr exempelvis prop. 1978/79zl4l s. 62-65 angående kriterier för yr- kesmässig byggnadsverksamhet). Lagrådet har emellertid i sitt yttrande inta— git den ståndpunkten att den i lagrådsremissen föreslagna regleringen. såvitt nu är i fråga. är obehövlig och kan utgå. I yttrandet utvecklas skälen för denna ståndpunkt. Jag har inte anledning att frångå lagrådets bedömning. Bestämmelserna om utsträckning av yrkesmässighetsbegreppet har således — i enlighet med vad som förordas i lagrådets yttrande — tagits bort. För att uttagsbeskattningen även skall omfatta sådana fastighetsägare vars intäkter inte utgör inkomst av näringsverksamhet enligt KL. men väl enligt SIL. är det dock erforderligt att det första stycket av anvisningarna kompletteras i enlighet med vad som anges i specialmotiveringen till det stycket. Idet i lag- rådsremissen föreslagna stycket fanns även vissa bestämmelser som skulle begränsa omfattningen av den uttagsbeskattning som föreslås i punkten 2 av anvisningarna. Dessa bestämmelser har — också i enlighet med vad lagrådet förordat — förts över till uttagsbestämmelserna.

Lagrådet har även förordat att vad som i lagrådsremissen föreslås om of- fentlig verksamhet. elfte och tolfte styckena i remissen. i stället tas in som ett nytt tredje stycke. Så är nu gjort i förslaget. Lagrådet har även föreslagit att bestämmelserna på visst sätt förkortas och förenklas. Utformningen överenssstämmer med lagrådets så när som på att bestämmelsen i sista me- ningen uttryckligen anger för vilket fall den är avsedd. nämligen myndighets- utövning.

Beträffande det sålunda föreslagna tredje stycket bör anmärkas följande. I första meningen anges att om staten. ett statligt affärsverk eller en kommun tillhandahåller skattepliktiga varor eller tjänster mot vederlag utan att till— handahållet ingår som ett led i en myndighetsutövning. är verksamheten att anse som yrkesmässig. oavsett om den bedrivs med vinstsyfte eller ej. Be- stämmelsen är alltså endast tillämplig på staten. statliga affärsverk och kom- muner. Som framgår av det föreslagna 3 & tredje stycket och specialmotive- ringen därtill förstås i ML med staten annan statlig myndighet än statligt af- färsverk. Vad som avses med statlig myndighet anges i nämnda specialmoti- vering. Med kommun förstås enligt det i förevarande anvisningspunkt föl- jande stycket primärkommun och landstingskommun. Med kommun avses således inte kyrklig kommun.

Bestämmelsen i det här behandlade tredje stycket innebär att i den mån de nämnda offentliga subjekten tar ut vederlag för skattepliktiga varor eller

• Sida 209
•  Original

tjänster. så föreligger yrkesmässig verksamhet även om verksamheten be- drivs utan vinstsyfte. Bestämmelsen är inte tillämplig på verksamhet som be- drivs av kyrkliga kommuner. Tekniskt sett utgör den föreslagna bestämmel- sen enbart en inskränkning av yrkesmässighetsrekvisitet i de föreslagna första och andra styckena. Närmast gäller det rekvisitets anknytning till det nuvarande inkomstslaget rörelse och framdeles således till det föreslagna in- komstslaget näringsverksamhet. Kriterierna för dessa inkomstslag är. som tidigare nämnts. i princip varaktighet. självständighet och vinstsyfte. I vilken mån vinstkriteriet även gäller offentlig verksamhet. som drivs under s.k. rö- relseliknande former. har inte alltid varit lätt att avgöra. Förevarande stycke innebär att vinstkriteriet inte skall tillämpas när staten. de statliga affärsver- ken eller nyssnämnda kommuner bedriver verksamheten i former som i öv- rigt är jämförliga med näringsverksamhet. För kyrkliga kommuners verk- samhet är det däremot mest ändamålsenligt att vinstkriteriet tillämpas.

_ Bestämmelsen i det föreslagna tredje stycket första meningen innebär inte bara den nu angivna regleringen av sådan offentlig verksamhet som bedrivs utan vinstsyfte. Bestämmelsen innebär även en uttrycklig reglering av sådan verksamhet som ingår som ett led i en myndighetsutövning och som bedrivs av staten. de statliga affärsverken och nyssnämnda kommuner. Genom be- stämmelsen fastslås att tillhandahållande av varor eller tjänster inte medför skattskyldighet. om tillhandahållandet ingår som ett led i en myndighetsut- övning. Någon särskild reglering av sådana tillhandahållanden från kyrkliga kommuner är inte behövlig. För kyrkliga kommuner skall nämligen. som ti- digare nämnts. vinstrekvisitet gälla. De kyrkliga kommunernas myndighets- utövning blir därmed inte att anse som yrkesmässig.0m annan än statlig eller kommunal myndighet med stöd av 11 kap. 6 & RF anförtrotts offentliga för- valtningsuppgifter som innebär myndighetsutövning. blir utförandet av dessa uppgifter att anse som yrkesmässig verksamhet oaktat den här före- slagna bestämmelsen. Detta överensstämmer med nuvarande ordning. Lag- rådet har i sitt yttrande föreslagit en ändring i 8 s som skulle innebära att skattskyldighet inte heller uppkom vid sådan myndighetsutövning. Som framgår av den allmänna motiveringen, avsnitt 2.2.7. har detta inte föranlett någon ändring i propositionen.

Med det föreslagna begreppet myndighetsutövning förstås i enlighet med vad som gäller i andra sammanhang beslut eller åtgärder som ytterst är ut— tryck för samhällets maktbefogenheter och som kommer till stånd och får rättsverkningar för eller emot den enskilde i kraft av offentligrättsliga regler och inte på grund av avtal eller i övrigt regler av privaträttslig natur (jfr prop. 1972z5 s. 311 f. och prop. 1975:78 s. 141 ff.). I förhållande till lagrådsremis- sen vill jag tillägga följande angående innebörden av begreppet myndighets- utövning. Ett på författning grundat statligt eller kommunalt monopol på något visst slag av tjänst, medför således inte att det är fråga om någon myn- dighetsutövning. Detsamma gäller även om myndighet eller kommun i en författning direkt ålagts att bedriva en viss form av verksamhet. Det avgö- rande är i stället fi'irhållandet mellan å ena sidan myndigheten eller kommu- nen och å andra sidan den enskilde.

Det bör uppmärksammas. att den här föreslagna författningstexten inte innebär att själva tillhandahållandet i sig måste utgöra en myndighetsutöv-

• Sida 210
•  Original

ning. Det är tillräckligt att tillhandahållandet utgör ett led i en sådan utöv- ning. Vad som skall anses utgöra ett sådant tillhandahållande överensstäm- mer i princip med innebörden av begreppet "vid myndighetsutövning" i 3 kap. 2 s' skadeståndslagen (1972z207) och 20 kap. l 5 första stycket brottsbal- ken. Det måste emellertid beaktas att den här föreslagna regeln avses tillgo- dose andra syften än de båda nämnda bestämmelserna i skadeståndslagen och brottsbalken (jfr motsvarande problem angående förhållandet mellan dessa båda bestämmelser. prop. 1988/8911 B 5. 23 f.). Här är det närmast fråga om att bestämma omfattningen av skattskyldigheten för offentlig utåt- riktad verksamhet med hänsyn till bl.a. konkurrensneutralitet och fiskala in- tressen. Mot bakgrund härav har förslaget inte formulerats som gällande till- handahållanden "vid" myndighetsutövning. Som exempel på den här före- slagna bestämmelsens tillämplighet kan nämnas den situationen att en myn- dighet tillhandahåller bevis och andra handlingar eller kopior därav i sam- band med att myndigheten meddelar beslut innebärande myndighetsutöv— ning. Sådana tillhandahällanden omfattas i princip av den här föreslagna skattefriheten. även om myndigheten tar ut särskild avgift för handlingarna eller kopiorna.

I det föreslagna tredje stycket andra meningen anges att omhänderta- gande och förstöring av avfall och föroreningar samt avloppsrening. som sker mot vederlag. är att anse som yrkesmässig verksamhet. även om åtgär- derna ingär som ett led i en myndighetsutövning. I förhållande till lagrådsre- missen bör anmärkas följande. Bestämmelsen föreslås mot bakgrund av att den enskilde på grund av offentligrättsliga regler i många fall är skyldig att låta fä utfört den här typen av åtgärder. I sådant fall ingår alltså åtgärderna som ett led i den statliga eller kommunala myndighetsutövningen. om den enskilde är skyldig att låta åtgärderna utföras av staten eller kommunen. Det bör emellertid inte komma i fråga att låta det allmännas utförande av dessa åtgärder vara skattefritt medan motsvarande åtgärder blir skattebelagda då de utförs i privat regi. Bestämmelser om vem som skall utföra åtgärder av här avsett slag grundar sig på bedömningar som i princip saknar betydelse för den skattemässiga behandlingen av verksamheten.

Med omhändertagande och förstöring av avfall och föroreningar samt av- loppsrening avses här uppsamling. förvaring och bortförande av materialet samt därpå följande deponering. återanvändning. rening eller förstöring el- ler annat slutligt omhändertagande. Det kan gälla inte bara hantering av ma- terial i form av sopor. skrot. uttjänta anläggningsdelar eller andra saker utan även hantering av jord. luft eller vatten som förorenats genom t.ex. radioak- tivitet eller tungmetallutsläpp.

I ett nytt fjärde stycke föreslås en definition på vad som menas med kom- mun. Med en sådan skall i ML förstås. liksom enligt nuvarande ordning. pri- märkommun och landstingskommun. Med primärkommun avses således inte kyrklig kommun. Lagrådet har i sitt yttrande förordat att med kommun skall även förstås kommunalförbund. Som framgår av den allmänna motive- ringen. avsnitt 2.3.3.. har detta inte föranlett någon ändring.

Det föreslagna femte stycket överensstämmer med det nuvarande tredje styckets första och andra mening. Den tredje meningen i sistnämnda stycke utgår till följd av att de undantag från skatteplikt som anges i nuvarande 8 & 1) upphävs.

• Sida 211
•  Original

I ett nytt sjätte stycke införs en särskild begränsning avseende skattskyl- digheten vid tillhandahållande av kost åt personal. Det gäller tillhandahål— landen som medför skattskyldighet enbart på grund av sådan servering. I an- nat fall blir bestämmelsen över huvud inte tillämplig. Det kan anmärkas föl- jande. Tillhandahällande av kost åt egen personal är en i sig yrkesmässig verksamhet även när tillhandahå'tllandet skeri en i övrigt skattefri verksam- het eller i nägot som inte är verksamhet över huvud taget i ML:s mening. Som exempel kan nämnas personalscrvering vid sjukhem resp. vid regemen- tenas officersmässar. Förslaget överensstämmer i sak med kommitténs för- slag (betänkandet del l s. 205) och är betingat av praktiska och administra- tiva skäl. Mitt förslag skall ses mot bakgrund av införandet av skattskyldig- het för personalscrveringar den 1 mars 1990. När nu redovisningsgränsen fö- reslås slopad. finns det behov av att i de här avsedda fallen införa en nedre gräns för skattskyldigheten. Gränsen avser det allmänna saluvärdet. dvs. marknadsvärdet (jfr föreslagna femte stycket av anvisningarna till 14 5). för de tillhandahållna serveringstjänsterna under beskattningsåret. Som gräns- bel0pp har satts 30 000 kr. Det överensstämmer med den föreslagna skatt- skyldighetsgränsen i andra stycket och med den nuvarande gränsen för redo- visningsskyldighet.

Det föreslagna sjunde stycket överensstämmer med den i sista meningen i det nuvarande tredje stycket.

Det i förslaget upptagna åttonde stycket angående program och kataloger utgör fjärde stycket i anvisningspunktens nuvarande lydelse. I motsats till vad kommitten föreslagit bör stycket kvarstå. Detta beror på praktiska och administrativa skäl.

De nionde och tionde styckena i förslaget angående utländska företagare utgör femte respektive sjätte stycket i den nuvarande lydelsen av anvisnings- punkten.

Det nuvarande sjunde stycket utgår helt och hållet. Därmed upphävs den nuvarande bestämmelsen om ekonomiskt samgående på den offentliga sek- torn. Förslaget överensstämmer i denna del med kommitténs förslag (betän- kandet del Is. 235). De nuvarande bestämmelserna om statlig eller kommu- nal verksamhet för eget behov fanns i omformulerat skick i lagrådsremissen (trettonde stycket i denna). På de av lagrådet anförda skälen har bestämmel- serna emellertid nu tagits bort. Definitionen av kommun har förts upp i det nya. tidigare kommenterade. fjärde stycket.

Bestämmelserna i det nuvarande åttonde stycket utgår till följd av att de där behandlade frågorna kommer att regleras genom uttryckliga regler om uttagsbeskattning. skatteplikt och avdragsrätt. Bemyndigandet i det nuva- rande nionde stycket upphävs i enlighet med vad som anförts i avsnitt 2.7.

De nuvarande tionde och elfte styckena angående rennäring. biblioteks- verksamhet m.m. utgår i enlighet med kommitténs förslag (betänkandet del I 5. 203 f. och s. 212 ff.). Detta har kommenterats i avsnitt 2.2.4 och 2.2.7.

Ändringen i nuvarande tolfte stycket (fjortonde stycketi förslaget) är be- tingad av att det nuvarande fjärde stycket i 2 & blir tredje stycket.

Det nuvarande trettonde stycket 1) och 2) ersätts av de föreslagna bestäm- melserna i 8 & om undantag från skatteplikt. Detta har kommenterats i av- snitt 2.2.6 om sjukvård. tandvård. social omsorg och utbildning. Ändringen angående ideella föreningar är av redaktionell art.

• Sida 212
•  Original

punkt 2

Nuvarande första stycket c) angående skepp m.m. utgår som en följd av att skattebascn breddas. Nuvarande första stycket dl om uttag av tjänst blir så- ledes betecknat som c). Punkten har ändrats i enlighet med vad lagrådet före- slagit. Ändringarna görs enbart i förtydligande syfte och innebär inte att be— stämmelsen skall ges någon ny innebörd. En ny punkt d) angående serve- ringstjänster införs som komplement till e). Detta har behandlats i avsnitt 2.8.3. Punkten har utformats på sätt lagrådet föreslagit. Det bör uppmärk- sammas att uttagsbeskattning enligt c) eller d) av personalscrveringar kan vara utesluten på grund av den föreslagna yrkesmässighetsregeln i punkt 1 sjätte stycket. Uttagsbeskattning enligt c) eller (1) skall ske oberoende av hu- ruvida det gäller en personalservering som drivs av arbetsgivaren själv eller på entreprenad enligt avtal med arbetsgivaren.

I första stycket e) har erforderliga justeringar gjorts till följd av att nuva- rande punkt 1 andra stycket av anvisningarna upphävs. Dessa justeringar medför att upphävandet inte förändrar omfattningen av uttagsbeskattningen vid yrkesmässig byggnadsverksamhet. Första stycket e) jämte det sista stycket har utformats i huvudsaklig överensstämmelse med vad lagrådet för- ordat. Sålunda har de uttagsbeskattade tjänsterna konkretiserats i första stycket e) och en uttrycklig begränsning i lagrådsremissen av tillämpnings- området tagits bort. Begränsningen fanns i ett sjunde stycke i lagrådsremis- sen. Uttagsbcskattningen enligt första stycket e) skulle enligt den bestäm- melsen inte ske i vissa fall vid uttag av tjänst som utfördes på sådan fastighet som utgör s.k. privatbostad enligt de i samband med inkomstskattereformen föreslagna 5 & andra och tredje styckena KL. Denna bestämmelse i remissen har alltså tagits bort. De fall som bestämmelsen gällde var då fastigheten av den skattskyldige själv stadigvarande nyttjades som bostad eller för fritids- ändamål. Begränsningen motsvarade vad som nu gäller enligt punkt 1 andra stycket av anvisningarna såvitt avser schablonbeskattade en- och tväfamiljs- fastigheter. Genom att s.k. privatbostäder inte kan utgöra lagertillgångi nä- ringsverksamhet. blir emellertid uttagsbestämmelsen i punkt 2 första stycket e) överhuvudtaget inte tillämplig såvitt nu äri fråga. Någon särskild begräns- ningsregel behövs således inte. Genom det föreslagna sista stycket klargörs att fastighetsskötsel faller utanför området för uttagsbeskattningen enligt e).

1 första stycket f) föreslås en uttagsbeskattning av vissa tjänster som utförs av ägaren på en fastighet som han använder i en verksamhet för vilken'skatt- skyldighet inte föreligger. Denna uttagsbestämmelse har kommenterats i av- snitt 2.2. I. Det kan här dock särskilt anmärkas följande. Bestämmelsen har utformats i enlighet med vad lagrådet förordat i sitt yttrande. dock har den gjorts tillämplig även på fastighetsskötsel. Utanför uttagsbeskattningen fal- ler kamerala och administrativa arbeten. Tillämpningsområdet begränsas genom det föreslagna nya näst sista stycket till egenregiarbeten av viss om- fattning. Det stycket kommenteras längre fram.

Uttagsbeskattningcn omfattar sådana fastighetsägare som bedriver nä- ringsverksamhet enligt KI. eller SIL utan att skattskyldighet enligt ML före- ligger för denna verksamhet. De som är skattskyldiga för yrkesmässig bygg- nadsverksamhet uttagsbeskattas i stället enligt första stycket e). Övriga

• Sida 213
•  Original

skattskyldiga uttagsbeskattas inte alls. Uttagsbeskattningen kan gälla egen- regiarbetcn hos exempelvis bostadsft'iretag, försäkringsföretag eller fastig- hetshandlande företag. Det spelar ingen roll om fastigheterna utgör anlägg- ningstillgångar eller omsättningstillgångar. Byggmästare som enbart bygger på egna fastigheter som sedan säljs kommer att omfattas av den här före- slagna uttagsbeskattningen och inte av uttagsbeskattningen i första stycket e).

Som framgår av det nu sagda är det utmärkande för uttagsbeskattningen enligt första stycket f) att den träffar egenregiarbeten i den mån dessa hänför sig till sådan näringsverksamhet som inte medför skattskyldighet enligt ML. Om någon innehar en fastighet som tillgång i såväl skattepliktig som skattefri verksamhet. kommer uttagsbeskattningen att träffa den del av egenregiarbe- ten som hänför sig till den verksamhet som inte medför skattskyldighet. Be- skattningsvärdet i nuvarande åttonde stycket av anvisningarna till 14 & (sjunde stycket i förslaget) skall således fördelas i enlighet härmed.

Slutligen bör erinras om att uttagsbeskattningen föreslås utan att bestäm- melserna i punkten 1 om yrkesmässighetsbegreppet ändras på annat sätt än att näringsverksamhet enligt SIL jämställs med näringsverksamhet enligt KL. Detta har behandlats i specialmotiveringen till punkten ].

I ett nytt andra stycke anges att statens eller en kommuns ianspråktagande av egna varor eller tjänster för eget behov skall inte anses som uttag. Be- stämmelsen har utformats i enlighet med vad lagrådet förordat. Jag vill till- foga följandc. Den föreslagna bestämmelsen behövs. eftersom punkten 1 av anvisningarna ändras på så sätt att den inte längre kommer att innehålla nå- gon bestämmelse om att statlig eller kommunal verksamhet för eget behov inte är att anse som yrkesmässig verksamhet. Eftersom ett statligt affärsverk enligt det föreslagna 3 & tredje stycket utgör ett eget skattesubjekt och såle- des inte omfattas av bestämmelser som anges gälla staten. blir ML:s uttags- regler tillämpliga fullt ut på ett sådant verk. I lagrådsremissen föreslogs även en särskild bestämmelse i detta stycke om att statliga och kommunala perso- nalserveringar skulle uttagsbeskattas. En sådan bestämmelse är dock onö— dig. Statens eller en kommuns tillhandahållande av serveringstjänster åt sina anställda är inte verksamhet som bedrivs för statens eller kommunens "eget behov".

Ändringarna i det nuvarande andra stycket (tredje stycket i förslaget) är av redaktionell art. Det nuvarande tredje stycket (fjärde stycket i Körslaget) ändras. Ändringarna innebär att bestämmelsen omfattar även uttag av tjänst samt att den omfattar uttag av såväl anläggnings- som omsättningstillgångar. I övrigt har bestämmelsen ändrats i förtydligande syfte.

Det nuvarande fjärde stycket (i förslaget femte stycket) har ändrats som en följd av ändringarna i skattepliktens omfattning. Det nuvarande femte stycket utgår till följd av det här föreslagna andra stycket. Sjätte stycket an- gående personbil kvarstår oförändrat.

I ett nytt näst sista stycke begränsas uttagsbeskattningen enligt första Stycket f) till att gälla endast om de nedlagda lönekostnaderna för arbetena. inräknat avgifter som grundas på lönekostnaderna. för beskattningsåret överstiger 150 000 kr. Bestämmelsen har utformats i enlighet med vad lagrå- det förordat dock att beloppsgränsen satts lägre än i lagrådsremissen. Jag vill

FJ '_i—J

• Sida 214
•  Original

här tillägga följande. De avgifter som avses är inte endast arbetsgivaravgifter enligt lagen (198 I 1691 ) om socialavgifter utan även andra avgifter som belas- tar arbetsgivaren enligt offentligrättsliga bestämmelser eller enligt avtal. Be- stämmelsen i ML omfattar således avgifter av sådant slag som anges i lagen (1982:423) om allmän löneavgift eller lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift. Det kan anmärkas att sistnämnda lag upphör att gälla före ikraftträdandet av här aktuell lagstiftning. Vad som inte omfattas är sådana avgifter. som arbetsgivare förmedlar för arbetstagares räkning och som således belastar arbetstagarens lönefordran mot arbetsgivaren. Som exempel katt nämnas förmedling av fackföreningsavgifter. Beloppsgränsen avser givetvis sam- manlagda lönek(:)stnaden vid arbeten på flera fastigheter. Om flera personer äger en fastighet. så gäller beloppsgränsen delägarnas sammanlagda löne- kostnader.

Det föreslagna sista stycket angående fastighetsskötsel har berörts i sam- band med första stycket e). Bestämmelsen åsyftar främst att klargöra grän- sen för uttagsbeskattning av underhåll och reparationer.

m.m

Ändringarna innebär att de särskilda kraven på uppdragsgivarens verksam- het utsträcks till att även gälla de tjänster som anges i nuvarande 2 a & tredje stycket 10)—12). Det finns inte bärande skäl att bibehålla det nuvarande till- lämpningsområdet. Övriga ändringar föranleds av att exportbegreppet vid- gas.

till 5 &

Med verksamhet förstås enligt nuvarande anvisningar detsamma som för- värvskälla enligt KL. Förvärvskällcbegrcppet föreslås emellertid ändrat i förslaget till reformerad inkomst- och företagsbeskattning. Ändringarna kommer att framgå av den nya lydelsen av 18 & KL och 2 5 1 mom. SIL. Begreppet verksamhet i 18 å KL kommer emellertid att i huvudsak överens- stämma med det nuvarande förvärvskällebegreppet.

Genom att första stycket i anvisningarna upphävs. kommer verksamhets- begreppet i ML inte längre att motsvara förvärvskällebegrcppet i KL. Be- stämmelserna i 75 & kommer att medföra att begreppet verksamhet i stället får samma innebörd som motsvarande begrepp i den nya lydelsen av 18 & KL.

till 8 &

Dessa anvisningar har behandlats i specialmotiveringen till 8 5.

till 14%

Ändringen i första stycket är en följd av att skattesatsen föreslås ändrad i 13 å så att den beräknas som en påläggsprocent. Detta har kommenterats i av- snitt 2.6 och i specialmotiveringen till 13 så. I det femte stycket föreslås en anpassning till de ändringar av 42 & KL jämte anvisningar som görs i försla- get om reformerad inkomst- och företagsbeskattning. Anpassningen över-

• Sida 215
•  Original

ensstämmer med vad lagrådet påpekat i sitt yttrande med anledning av änd- ringarna i KL. I sista stycket av förevarande anvisningar har gjorts en följd- ändring i förhållande till anvisningarna till 2 s' samt ett förtydligande av vad bestämmelsen avser. Övriga ändringar är en följd av att reduceringsreglerna slopas. Lagrådet har pekat på behov av översyn av vissa kvarvarande be- stämmelser. En sådan översyn kan dock inte göras i detta sammanhang.

till 16 &

Ändringen i sista meningen är en följd av att det nuvarande sjätte stycket i 17 & blir åttonde stycket genom förslaget om ändringar i den paragrafen. Öv- riga ändringar i förevarande anvisningar är en följd av förslaget om reforme- rat redovisningssystem (jfr avsnitt 2.5).

till 17 &

Ändringarna i första stycket andra meningen görs i klargörande syfte. Ov- riga ändringar är en följd av ändringar i andra bestämmelser.

till 19 5

Första stycket upphävs. När i lagen talas om hemortskommun förstås det- samma som i 14 & SIL. Detta följer av 75 & ML. Ändringarna i det nuva- rande andra stycket är en följd av den ändrade styckesindelningen i punkt 1 av anvisningarna till 2 & och av införandet av hemortskommun som avgö- rande för var registrering skall ske.

till 22 &

Ändringen i andra stycket är en följd av det föreslagna redovisningssyste- met.

Övergångsbestämmelserna

Dessa har behandlats i avsnitt 2.9.

5.2. Lagen om särskilt bidrag till kommuner

Förslaget har behandlats i avsnitt 2.3.3. Förslaget är utformat i enlighet med vad lagrådet förordat i sitt yttrande. med det tillägget att RSV:s beslut om bidrag inte får överklagas. Liksom beträffande ML anser jag. till skillnad från lagrådet. inte att kommunalförbund nu bör likställas med primär- och landstingskommuner.

15

Endast borgerlig kommun är att anse som primärkommun vid tillämpningen av denna lag. Kyrkliga kommuner omfattas således inte av lagens tillämp- ningsområde. Med sjukvård. tandvård. social omsorg och utbildning förstås detsamma som i förslaget till 8 ;; ML. Med näringsidkare avses envar som driver näringsverksamhet. Det innefattar således även ideella föreningar. stiftelser. samfund m.m.

lx) 'J'l

• Sida 216
•  Original

25

I paragrafen har regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer be- myndigats att utfärda schabloner för beräkningen av bidrag. Tillämplig scha- blon bestämmer helt bidragets storlek i det enskilda fallet. Detta skall ses mot bakgrund av att det ur konstitutionell synvinkel är fråga om ett statsbi- drag. En schablon kan utformas med hänsyn till exempelvis verksamheter- nas art. Den kan även vara utformad med hänsyn till utgifternas natur (t.ex. löpande driftsbidrag i förhållande till anläggningsbidrag).

I paragrafen bemyndigas regeringen eller myndighet som regeringen be- stämmer även att utfärda föreskrifter om förfarandet för ansökan om bidrag. Föreskrifterna kan utgöras av t.ex. regler om löpande bokföring av utgif- terna och bidragen enligt i föreskrifterna bestämd utformning. regler om skyldighet att redovisa beloppet periodvis samt regler om skyldighet att till- handahålla staten den löpande bokföringen. I föreskrifterna kan anges att om en kommun inte uppfyller föreskrifterna. bortfaller rätten till bidrag.

5.3. Uppbördslagen

Med förslagen till ändringar i lagen avses att anpassa uppbördslagens regler så att de kan användas för uppbörd av sådan mervärdeskatt som enligt mitt förslag skall redovisas i allmän självdeklaration. Det föreslagna redovis- ningssystemet beskrivs närmare i avsnitt 2.5 i den allmänna motiveringen.

1.5

I paragrafens första stycke tilläggs att med skatt enligt uppbördslagen även skall förstås sådan mervärdeskatt som skall redovisasi allmän självdeklara- tion enligt ML enligt 21 ä.

2 5 1 mom.

I momentet tilläggs att beteckningar som används i ML skall ha samma bety- delse i uppbördslagen.

2 5 2 mom.

Momentet innehåller olika definitioner. Definitionen av slutlig skatt ändras inte till ordalydelsen utom vad gäller hänvisningen till lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer. som numera saknar aktualitet. Men be- greppet kommer till följd av tillägget i 1 & uppbördslagen att omfatta även sådan överskjutande utgående mervärdeskatt som redovisats i allmän själv- deklaration. Definitionerna av ingående och utgående skatt finns i ML. I momentet tilläggs en definition av begreppet överskjutande ingående skatt. I definitionen av kvarstående skatt tilläggs att avräkning från slutlig skatt skall göras även för överskjutande ingående mervärdeskatt. Vidare införs en definition av överskjutande skatt. som förutom preliminär skatt fär innefatta även överskjutande ingående mervärdeskatt. Samtidigt ändras i 68 och 84 åå begreppet överskjutande preliminär skatt till överskjutande skatt.

• Sida 217
•  Original

135 1 mom.

Mervärdeskatten skall inte ingå i den preliminära B-skatten, jfr avsnitt 2.5 i den allmänna motiveringen. Momentet har ändrats i enlighet med detta.

27 5 2 mom.

Den skattskyldige har rätt att återfå överskjutande ingående mervärdeskatt. Sådan skatt skall därför liksom preliminär skatt. gottskrivas vid debitering av slutlig skatt.

27 ä 3 mom.

I momentet anges förutsättningarna för uttag av kvarskatteavgift. Mervärde- skatten påverkar dessa förutsättningar på olika sätt. I den mån det förekom- mer överskjutande ingående mervärdeskatt minskar behovet av inbetalning av preliminär skatt i motsvarande mån. Om det förekommer överskjutande utgående skatt måste å andra sidan ytterligare betalning av preliminär skatt göras för att den skattskyldige skall undgå kvarskatteavgiften. Av skäl som närmare här redogjorts för i avsnitt 2.5 i den allmänna motiveringen skall kvarskatteavgift dock inte utgå på betalning som avser mervärdeskatt och som har gjorts senast den 30 april. Vidare tilläggs ändrad tillgodoräkning av överskjutande ingående mervärdeskatt bland de omständigheter som skall medföra ny beräkning av kvarskatteavgift.

68 ä 1 mom.

Ändringarna avser att göra bestämmelserna om restitution tillämpliga även på överskjutande ingående mervärdeskatt. Jämför vad som sägs ovan av- seende begreppet överskjutande skatt i 2 Ö 2 mom.

68 ä 4 mom.

Överskjutande ingående mervärdeskatt jämställs med erlagd preliminär skatt.

69å 1 mom.

I moment görs ett tillägg om att även överskjutande ingående skatt skall beaktas vid beräkning av ö-skatteränta.

69 ä 2 mom.

I momentet görs ett tillägg om att även överskjutande ingående mervärde- skatt skall beaktas vid beräkning av restitutionsränta och jämställas med se- nast under taxeringsåret betald preliminär skatt.

70 5 2 mom.

I momentet görs ett tillägg om att även felaktigheter avseende överskjutande ingående mervärdeskatt skall kunna beaktas vid fastställelse av belopp att erlägga enligt momentet.

Prop. 1989/901111

• Sida 218
•  Original

5.4. Lagen om koldioxidskatt

lä

Koldioxidskatten omfattar samma bränslen som är skattepliktiga enligt EL.

Skatten omfattar vidare bensin som är skattepliktig enligt BL. dock inte metanol och etanol. Av ] 5 första stycket b) BL framgår att med motoralko- holer menas inte bara metanol och etanol utan även s.k. högre alkoholer. En lägre bensinskattesats tas ut för metanol och etanol. medan den för bensin gällande skattesatsen tas ut för högre alkoholer. Motsvarande tillämpning bör gälla vid avgränsningen av vilka alkoholer som bör beläggas med kol- dioxidskatt. Det innebär att metanol och etanol undantas från beskattning medan högre alkoholer belastas med skatten. Metanol och etanol skall inte heller beskattas när de ingåri sådant annat motorbränsle än bensin. som in- nehåller minst 70 viktprocent bensin.

Att skatt inte tas ut på biobränslen. avfall och torv behandlas i avsnitt 3.2.1.

25

Skattesatserna har behandlats närmare i avsnitt 3.2.2. I enlighet med lagrå- dets påpekande har 2 och 3 5.5 i lagrådsremissen bytt plats.

Så

Paragrafen har i enlighet med vad lagrådet påpekat getts en annan redaktio- nell utformning än som föreslogs i lagrådsremissen beträffande bl.a. hänvis- ningstekniken såvitt avser BL. Paragrafen har också i förhållande till lag- rådsremissen kompletterats med en hänvisning till 2 & tredje stycket BL. som innebär att koldioxidskatt inte skall tas ut på i bensin inblandad smörj- olja samt med en bestämmelse i andra stycket som motsvarar 1 % tredje stycket BL.

Enligt paragrafen gäller vissa regler i EL och BL när koldioxidskatt tas ut på de skattepliktiga bränslena. Dessa regler anger vem som är skatt- och registreringsskyldig. skattskyldighetens inträde. vilka avdrag som får göras i deklaration. när inköp får göras mot försäkran om användning av bränsle eller bensin för visst skattefritt ändamål m.m.

Tillämpliga regler om skatt- och registreringsskyldighet och om skattskyl- dighetens inträde finns i 6 — 8 55 EL avseende bränslen och i 3 — 5 åå BL avseende bensin.

Den som är skyldig att registrera sig hos RSV enligt koldioxidskattelagen måste göra det även om han redan är registrerad enligt EL eller BL.

Bestämmelser som motsvarar dem som finns om registrering i 1 & förord- ningen (1964:351') om allmän energiskatt och l % förordningen (19811432) om bensinskatt bör tas in i en förordning om koldioxidskatt.

För oljor som har en temperatur som överstiger 70” C när skattskyldighe- ten inträder får volymen räknas om till 50U C. Detta följer av hänvisningen till 10 å andra stycket EL, Se även kommentaren till den bestämmelsen.

Tillämpliga avdragsbestämmelser finns i 24 å och 25 & tredje stycket EL samt i 7 & BL. Skattespecifika avdrag för koldioxidskatt på bränsle är avdrag

• Sida 219
•  Original

för förbrukning i luftfartyg o.d.. för förbrukning för annat ändamål än ener- gialstring och för raffinaderibränsle (jfr 24 lå första stycket d). f) samt g) första ledet EL).

Av hänvisningen till 26 & EL och 7 & 2 mom. BL följer att den som inte är registrerad som skattskyldig för koldioxidskatt hos RSV och som använder bränsle eller bensin för visst skattefritt ändamål får köpa bränsle eller bensin utan koldioxidskatt eller med nedsatt skatt mot en försäkran om användning för sådant ändamål.

I 27 %* EL och 6 % BL finns regler om återbetalning av energiskatt på bränsle och bensinskatt till diplomater o.d. Regeringen har utfärdat tillämp- ningsföreskrifter i förordningen (1985:93) om återbetalning i vissa fall av skatt på bensin. m.m. Denna förordning bör ändras så att den blir tillämplig vid uttagandet av koldioxidskatt.

I 32 & EL finns regler om bokföring o.d. som är tillämpliga vid uttagandet av koldioxidskatt.

Av hänvisningen till 33 & EL följer att reglerna i lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter är tillämpliga i fråga om förfarandet vid uttagande av koldioxidskatten.

45

Såsom påpekats i avsnitt 3.2.4 finns det för närvarande inte några möjlighe- ter att till en rimlig kostnad avskilja koldioxid ur förbränningsgaser. Sådana begränsningsåtgärder kan emellertid bli verklighet i framtiden. Ett återbe- talnings- och kompensationssystem med motsvarande utformning som det som föreslås gälla vid uttagandet av svavelskatten tas därför in i lagen beträf- fande de bränslen som är skattepliktiga enligt koldioxidskattelagens ] 5 första stycke. Bestämmelsen är något annorlunda utformad i koldioxidskat- telagen i jämförelse med 6 5 lagen om svavelskatt. I 4 %$ första stycket sägs endast att den skattskyldige skall ha begränsat utsläpp av koldioxid i sam- band med förbrukning av bränslet. Det ges således ingen exemplifiering på vilka åtgärder som bör vidtas. motsvarande den som ges i 6 5 första stycket lagen om svavelskatt. Skälet för detta är att det finns ett flertal teoretiska möjligheter att begränsa'utsläppen.

Kompensation medges efter ansökan för skatt som belastar bränsle för det fall att förbrukaren inte är skattskyldig och har begränsat utsläppet av kol- dioxid. De som kan komma i fråga att få kompensation är framförallt små- förbrukare som inte uppfyller förutsättningarna för att kunna registreras som skattskyldiga.

Ett återbetalnings— och kompensationssystem av nämnda slag förutsätter att det är möjligt att mäta utsläppen. Några sådana mätningar är inte prak- tiskt möjliga att göra vad gäller de varuslag som är skattepliktiga enligt 1 å andra stycket koldioxidskattelagen. t.ex. bensin och högre alkoholer. På grund härav omfattar inte återbetalnings- och kompensationssystemet kol- dioxidskatt på dessa varuslag.

Enligt 5 kap. 6 och 13 åå lagen (1984:151) om punktskatter och prisregle- ringsavgifter betalar staten ränta på utbetalat belopp endast om skatten har sänkts för den aktuella redovisningsperioden. Vid återbetalning eller kom-

• Sida 220
•  Original

pensation enligt förslaget är det inte fråga om en skattesänkning. Någon Prop. 1989/90:111 ränta utgår därför inte på det belopp som utbetalas.

Äterbetalnings- och kompensationsbestämmelserna behandlas även i av- snitt 3.2.4.

Sä

I andra stycket har en beloppsgräns på 1 000 kr. per kalenderkvartal tagits in i lagen i fråga om när återbetalning eller kompensation kan ske. Om inte den sammanlagda återbäringen uppgår till detta belopp under ett kalender- kvartal skall således ingen återbetalning eller kompensation ske.

7 &

Tiden för överklagande är tre veckor. Detta följer av 23 & förvaltningslagen (19862223). Besvärsinstans är kammarrätten i Stockholm.

Bilaga

Bilagan är utformad på motsvarande sätt som bilaga 1 till EL. 5.5 Lagen om allmän energiskatt

25

l paragrafen har införts skattefrihet för s.k. reservkraft. Med sådan kraft av- ses elkraft som framställs i ett reservkraftsaggregat vid avbrott i den ordina- rie krafttillförseln från utomstående kraftdistributör eller för driftprov i så- dant aggregat.

235

För att undvika att gasol som, med hänsyn till försäljningsform. kvantitet eller förpackning, har karaktär av butiksvara beskattas för både allmän ener- giskatt och mervärdeskatt har sådan gasol undantagits från skatteplikt i EL. Gasol anses nämligen enligt ML ha karaktär av butiksvara. om den är för- packad i flaskor med en vikt upp till och med 45 kg. Sådan gasol har sedan lång tid tillbaka varit belagd med mervärdeskatt. Eftersom all energi, dvs. även gasol. från den 1 mars 1990 har belagts med mervärdeskatt saknas skäl att behålla nuvarande undantag. Detta innebär att d) i paragrafen kan slo- pas.

6å

Se kommentaren till bilaga 1.

75

Ändringen i paragrafen har kommenterats i avsnitt 3.5.5.

Så Se kommentaren till bilaga 1. 220

• Sida 221
•  Original

10g'

Ändringen i paragrafens första stycke är föranledd av en i skattehänseende ändrad benämning på gasol. se kommentaren till bilaga ]. [ stycket har även vissa redaktionella ändringar gjorts.

I det föreslagna andra stycket har en bestämmelse tagits in om beräkning av skatt på vissa uppvärmda oljor. Denna bestämmelse ersätter nuvarande anmärkning i bilaga 1 till EL. se kommentaren till denna bilaga. Skälet till en sådan bestämmelse är att det hos vissa storförbrukare av eldningsolja som är registrerade som skattskyldiga förekommer att oljan måste värmas upp extra mycket innan den används. Det gör att volymen eldningsolja är större än om skatt redovisades för volymen vid lagringstempcraturen. Dessa för- brukare skulle annars få betala skatt för den övervolym som uppstått vid temperaturhöjningen.

I tredje — femte styckena har definitioner tagits in om vad som menas med miljöklass I. 2 och 3 när den allmänna energiskatten på vissa oljeprodukter differentieras i bilaga 1. Detta har kommenterats närmare i avsnitt 3.5.3.

Andra stycket i paragrafen i dess nuvarande lydelse har slopats av konsti— tutionella skäl.

1135

I denna nya paragraf har tagits in en definition av vad som menas med yrkes- mässig distribution av elkraft. Verksamheter som bedrivs av t.ex. stat och kommun inkomstbeskattas inte. Inkomster från sådana verksamheter kan därför inte hänföras till något inkomstslag och kan därför inte heller vara yrkesmässig i KLzs eller SIL:s mening. Exempelvis kommuner kan emeller- tid vara registrerade som skattskyldiga för verksamhet enligt punktskatteför- fattningarna. I syfte att sådan verksamhet skall kunna anses som yrkesmässig enligt EL. även om den inte är att anse som inkomst av näringsverksamhet enligt KL eller SIL. införs en bestämmelse om att även sådan distribution av elektrisk kraft som sker under former jämförliga med näringsverksamhet är att anse som yrkesmässig. Härigenom kan bestämmelserna i EL om yrkes- mässig distribution tillämpas även för sådan verksamhet som inte beskattas som näringsverksamhet enligt KL eller SIL. men som konkurrerar med så- dan skattepliktig näringsverksamhet. Avsikten är att bestämmelsen skall motsvara begreppet rörelseliknande former som i dag återfinns i ML. Detta överensstämmer med vad som föreslås gälla enligt ML. Se även avsnitt 3.5.2.

245

Avdragsrätten för s.k. provning i första stycket f) andra ledet saknar motsva- righet i flertalet övriga punktskatteförfattningar. Avdraget slopas i syfte att göra avdragsbestämmelserna mer enhetliga på punktskatteområdet och då detta avdrag dessutom torde ha begränsad ekonomisk betydelse. Se även kommentarerna till 7 s' BL. 13 & lagen om dryckesskatt och 7 5 lagen om tobaksskatt.

Prop. I989/90:111

• Sida 222
•  Original

ZSQ

Paragrafens första stycke a) har kompletterats med ett tillägg som innebär att avdrag får göras för skatt på elkraft även om förbrukaren. t.ex. ett kom- munikationsföretag. själv är skattskyldig.

Ändringen i första stycket b) är av redaktionell art. Ändringen i första stycket (1) innebär att kravet att elproduktion skall ha skett i en mottrycksanläggning slopas. Genom denna ändring och genom en ändring i paragrafens tredje stycke införs en möjlighet att vid elproduktion i industriella kraftvärmeanläggningar välja mellan att göra avdrag antingen på elsidan eller på bränslesidan. Förslaget har kommenterats närmare i av- snitt 3.5.4. Ändringen i paragrafens tredje stycke innehåller även en ändring av redaktionell art.

265

Bestämmelsen om möjligheten att köpa bränsle utan skatt eller med nedsatt skatt mot försäkran har ändrats av konstitutionella skäl. 7 5 första stycket förordningen (19641351) om allmän energiskatt har arbetats in i paragrafens nya lydelse.

275

Nuvarande lydelse av bestämmelsen innehåller ett bemyndigande för rege- ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att medge återbetal- ning av skatt på bränsle som förvärvats av utländska beskickningar m.fl. Med stöd av bemyndigandet har regeringen utfärdat förordningen (1985z93) om återbetalningi vissa fall av skatt på bensin. m.m. I enlighet med vad lag- rådet förordat har i syfte att uppfylla regeringsformens krav vissa bestämmel- ser i nämnda förordning förts in i 27 5. Detta innebär att det i den föreslagna lydelsen anges de materiella förutsättningarna för återbetalning. besluts- myndighet och sättet att överklaga ett beslut om återbetalning. Närmare be- stämmelser om förfarandet för återbetalning till diplomater m.fl. regleras i nämnda förordning.

Bilaga 1

I bilagan har fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående diesel- motorer. motorbrännoljor och eldningsoljor differentierats i tre olika mil- jöklasser. Dessa behandlas närmare i avsnitt 3.5.3.

Enligt gällande bestämmelser i EL indelas gasol i dels sådan som används för motordrift och dels sådan som används för annat ändamål än motordrift. Enligt gällande regler kan t.ex. gasol som används i gasturbineri kraftvärme- verk beskattas enligt den högre skattesats som gäller för gasol som drivme- del. I syfte att klargöra att sådan gasol inte skall beskattas som drivmedel bör benämningen för sådan gasol ändras till gasol som används för annat än- damål än drift av motorfordon. Gasol som används som drivmedel bör be— nämnas gasol som används för drift av motorfordon.

Begreppet bunkeroljor utmönstras. eftersom det endast är en benämning på oljors användningssätt.

• Sida 223
•  Original

Den möjlighet som ges i nuvarande anmärkning för RSV att fastställa Prop. 1989/901111 grund för beräkning av volymen utgör inte en verkställighetsföreskrift enligt regeringsformen. Andra meningen i anmärkningen bör därför slopas av kon- stitutionella skäl. Att endast utgå från fakturerad volym vid beräkning av den skattepliktiga volymen skulle kunna leda till oegentligheter och kon— trollproblem. Hela anmärkningen bör därför slopas. Detta innebär i prakti- ken en viss skatteskärpning för de oljeförbrukare som hittills har kunnat räkna om volymen till + 15" C. s.k. normalliter, i enlighet med av RSV till- lämpad praxis.

Övergångsbestämmelsen

I förtydligande syfte anges i övergångsbestämmelsen att den som den 1 juli 1990 inte uppfyller de nya förutsättningarna för registreringi 7 9" skall avregi- streras. Detta innebär ingen ändring av det som följer redan av 5 ? förord- ningen om punktskatter och prisregleringsavgifter. nämligen att den som inte uppfyller förutsättningarna för registrering skall avregistreras.

5.6. Lagen om bensinskatt

25

Skattesatserna i första och andra styckena sänks som en följd av att den del av skatten som motsvarar föreslagen koldioxidskatt. 58'öre per liter, bryts ut ur lagen och flyttas till lagen om koldioxidskatt. Samtidigt höjs bensinskat- ten med 6 öre per liter till följd av att den särskilda skatten slopas och om- vandlas till bensinskatt. Se även avsnitt 3.8.

Den möjlighet som ges i paragrafens tredje stycke för RSV att fastställa grund för beräkning av volymen utgör inte en verkställighetsföreskrift enligt regeringsformen. Tredje meningen bör därför slopas av konstitutionella skäl. Att endast utgå från fakturerad volym vid beräkning av den skatteplik- tiga volymen skulle kunna leda till oegentligheter och kontrollproblem. Även den första meningen i stycket bör därför slopas. Det sagda innebär att den skattepliktiga volymen av bensinen kommer att beräknas efter levererad volym. vilket i praktiken inte innebär någon förändring i sak i förhållande till vad som gäller i dag.

4.5

Ändringen i paragrafen har kommenterats i avsnitt 3.5.5.

65

Se kommentaren till 27 å EL.

75

Det s.k. provningsavdraget i paragrafens 1 mom. första stycket (1) slopas. Skälen för detta har behandlats i kommentaren till 24 & EL. Till följd härav sker vissa redaktionella ändringar i stycket. 223

• Sida 224
•  Original

Ändringen i 1 mom.. andra stycket är av redaktionell art. Paragrafens 2 mom. har ändrats av konstitutionella skäl och 5 %$ förord- ningen (1981 :432) om bensinskatt har med vissa redaktionella ändringar ar— betats in i den nya lydelsen av denna del av paragrafen.

Övergångsbestämmelsen

Se kommentaren till övergångsbestämmelsen till EL.

5.7. Lagen om miljöskatt på inrikes flygtrafik

6.5

Ändringen är föranledd av att en koldioxidskatt införs på inrikes flygtrafik. Förslaget har kommenterats närmare i avsnitt 3.3.1.

7.5

Den möjlighet som i dag finns enligt paragrafen att när tillförlitliga uppgifter om utsläpp av kolväten och kväveoxider saknas för den aktuella flygplansty- pen beräkna skatten med ledning av det aktuella flygplanets högsta tillåtna startvikt enligt dess luftvärdighetsbevis ärinte nödvändig för koldioxiddelen av skatten. eftersom det får förutsättas att erforderliga uppgifter alltid finns tillgängliga hos luftfartsverket. Paragrafens tillämpningsområde har därför begränsats till att avse den del av skatten som tas ut för utsläpp av kolväten och kväveoxider. Se även avsnitt 3.3.1.

8.5

Bestämmelsen har ändrats till följd av införandet av en koldioxidskatt på in- rikes trafikflyg. Sker flygning med mellanlandning och byte till annan flyg- planstyp än den med vilken flygningen började och kan därför skatten för hela flygningen beräknas med ledning av flera skattesatser och flera belopp skall det sammanlagda beloppet för varje flygplanstyp tillämpas för den ak- tuella flygningen.

5.8. Lagen om svavelskatt

lå

Svavelskatten omfattar samma kolbränslen och oljor som för närvarande är skattepliktiga enligt EL. Dessutom är torvbränsle skattepliktigt. Däremot skall skatt inte tas ut för torv som används för annat ändamål än förbränning, t.ex. jordförbättring.

2ä

Svavelskatt på olja tas endast ut om oljan innehåller mer än 0,1 viktprocent svavel. Överstiger svavelhalten denna viktprocent skall skatt tas ut på allt svavel i oljan.

Regeln i andra stycket innebär att avrundning skall ske uppåt om svavelin-

• Sida 225
•  Original

nehållet i oljan överstiger 0,1 viktprocent. Detta medför att skatten blir den- Prop. 1989/902111 samma oavsett om svavelhalten är t.ex. 0,2] eller 0,29 %. Till grund för beräkning av skatten skall ligga svavelhalten vid tidpunkten för skattskyldighetens inträde. I enlighet med lagrådets påpekande har en bestämmelse med detta innehåll i förtydligande syfte tagits in i paragrafens tredje stycke. Svavelinnehållet bestäms genom provtagning av skattepliktigt bränsle. Det ankommer på RSV att efter samråd med naturvårdsverket meddela rekommendationer om mätmetoder och dokumentation av svavel- innehållet i bränsle.

3.5

Bestämmelsen har i enlighet med lagrådets påpekande utformats på motsva- rande sätt som i 3 & lagen om koldioxidskatt med hänvisningar till EL. Där- med kan enhetlighet nås med lagen om koldioxidskatt och lätt konstateras i vilka hänseenden lagen om svavelskatt bygger på vad som gäller beträffande den allmänna energiskatten. Därigenom kan även på ett enkelt sätt utläsas i vilka avseenden de båda nya lagarna skiljer sig från varandra i fråga om tillämpningen av EL,

Lagrådet har pekat på att en hänvisning bör göras till 2 5 första stycket EL om undantag från skatteplikt för inhemska fasta bränslen. En sådan hänvis- ning görs inte eftersom begreppet inhemska fasta bränslen skulle kunna komma att omfatta inhemsk torv. Tillämpliga regler om skatt- och registre- ringsskyldighet och om skattskyldighetens inträde finns i 6 % första stycket 1- 3. 7 & och 8 & första stycket "1. 2 och 4 samt andra stycket EL. Då 6 & första Stycket 3 EL tillämpas skall hänvisningarna i den bestämmelsen till avdrags— bestämmelserna i 24 5 resp. bestämmelsen om inköp utan skatt eller med nedsatt skatt mot försäkran i 26 & EL i stället avse motsvarande bestämmel- ser i lagen om svavelskatt, dvs. 4 i?" om avdrag och 5 åom inköp mot försäk- ran. _

I paragrafen ges — till skillnad från 3 & lagen om koldioxidskatt — ingen hänvisning till 27 & EL om återbetalning av skatt till utländska beskickningar m.fl. Detta innebär således att svavelskatt inte skall ingå i underlaget för återbetalning enligt den bestämmelsen.

[ enlighet med lagrådets anmärkning har. på motsvarande sätt som gäller i 3 så koldioxidskattelagen. en hänvisning gjorts till 32 & EL om bokföring o.d.

I enlighet med vad lagrådet påpekat har i paragrafens tredje stycke tagits in en bestämmelse om att den som tar upp torv är att anse som producent av torv.

45

Avdragsbestämmelserna motsvarar i huvudsak de som finns i 24 å EL. Av- dragen i punkt 5 och 6 och avdragen enligt andra stycket har kommenterats i avsnitt 3.6.3. Där har bl.a. kommenterats varför avdragsbestämmelser som motsvarar 24 5 första stycket c) och g) andra ledet EL inte har tagits in i förevarande paragrafi lagen om svavelskatt. Där har också motiverats skälet till att avdrag medges för skatt på svavel i bränsle som förbrukats för fram- ställning av bensin eller sådant bränsle som anges i l ä 3.

t»? KU RJ!

• Sida 226
•  Original

55

Av hänvisningen i 2- .5 lagen om svavelskatt till 8 & EL följer att skatt skall betalas bl.a. vid leverans till köpare som inte är registrerad. I likhet med vad som gäller enligt EL ges i förevarande paragraf en möjlighet för oregistrerad köpare att köpa bränsle utan svavelskatt eller med nedsatt sådan skatt mot en försäkran att bränslet skall användas för visst i bestämmelsen angivet skattefritt ändamål.

65

Återbetalning eller kompensation medges enligt denna bestämmelse om svavlet har hindrats från att komma ut i luften. Utsläpp av svavel kan mins- kas genom att reningsåtgärd vidtas eller att svavlet binds i produkten vid vissa typer av förbränning. t.ex. mesaombränning inom cellulosaindustrin, kalkbränning inom cement- och kalkindustrin och i slaggen i masugnar. En viss del av svavlet i bränsle binds alltid i den aska som uppkommer vid för- bränningen oberoende av vilka reningsåtgärder som vidtas. Vid torveldning är det inte obetydliga mängder svavel som binds i aska. Om det efter prov— tagning och analys framgår att svavel har bundits i t.ex. torvaska kan återbe- talning eller kompensation medges.

Enligt 5 kap. 6 och 13 ss lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter betalar staten ränta på utbetalat belopp endast om skatten har sänkts för den aktuella redm'isningsperioden. Vid återbetalning eller kompensation enligt förslaget är det inte fråga om en skattesänkning. Någon ränta utgår därför inte på det belopp som utbetalas.

Det ankommer på RSV att efter samråd med naturvårdsverket meddela rekommendationer som närmare behandlar mätmetoder för och dokumen- tation av svzn'elavskiljningen vid förbrukning av skattepliktigt bränsle.

75

I paragrafens andra stycke har. i likhet med vad som föreslås i koldioxidskat- telagen. en beloppsgräns på 1 000 kr. per kalenderkvartal tagits in i fråga om när återbetalning eller kompensation kan ske.

9 & Tiden för överklagande är tre veckor. Detta följer av 23 & förvaltningslagen. Besvärsinstans är kammarrätten i Stockholm.

5.9. Lagen om dryckesskatt

135

I syfte att göra avdragsrätten tner enhetlig på punktskatteområdet avskaffas rätten till avdrag för skatt på malt- och läskedrycker som tagits i anspråk för provning. Avdragsrätten torde sakna ekonomisk eller annan betydelse för den skattskyldige.

lx) IQ CN

• Sida 227
•  Original

5.10. Lagen om tobaksskatt

7.5

Rätten till avdrag för skatt på vara som tagits i anspråk för provning samt på vara som tillhandahållits för vetenskapligt. medicinskt eller likartat ändamål avskaffas. Avdragsrätten torde sakna ekonomisk eller annan betydelse för den skattskyldige. Ändringen syftar, på samma sätt som ändringen i bl.a. 135 lagen om dryckesskatt. till att göra avdragsrätten mer enhetlig på punktskatteområdet.