Förkortningar

Sammanfattning

1 2

2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7

3.2

4.2 4.3

Våra förslag Motiven för våra förslag

Utbildningen behöver ökas Utbildning behövs utanför Stockholm Allmän lantmäteriteknisk utbildning behövs Utbildning bör anordnas i Lund ' Viktig teknikutbildning kan anordnas i Luleå Forskning och utbildningsstöd behövs Förslagen står i samklang med högskole- utbildningens reformering

De föreslagna utbildningarna Lantmäterilinje i Lund 3.1.1 Utbildningens mål 3.1.2 Studieplan 3.1.3 Forskningsstöd och forskarutbildning 3.1.4 Kostnader GIT—utbildning i Luleå 3.2.1 Utbildningens uppläggning 3.2.2 Studieplan 3.2.3 Kostnader

Arbetsmarknaden Arbetsområden

4.1 . 1 Lantmäteriet

4.1.2 Annan statlig verksamhet 4.1 .3 Kommunal verksamhet 4.1.4 Enskild verksamhet Rekryteringssvårigheter Behovsbilden 4.3.1 Lantmätarkårens utveckling

11 13

13 15 17 19 19 21

22

25 25 26 27 29 29 31 32 33 34

35 35 35 37 37 37 39 41 43

• Sida 6
•  Original

5 Den nuvarande utbildningen 5.1 Högskolomas rekrytering 5.2 Utbildningar vid KTH 5.2.1 Allmänna mål för civilingenjörsutbildningama 5.3 Lantmäterilinjen vid KTH 5.3.1 5.3.2

5.3.3

5.3.4

5.3.5

5.3.6 5.3.7

Utbildningens mål Utbildningens omfattning och studie- inriktningar Mål för huvudstudieinriktningen mätning och kartframställning Mål för huvudstudieinrikmingen planering och plangenomförande Mål för huvudstudieinrikmingen fastighets- ekonomi Studenternas val av inriktning Studieavbrott

6 Samråd med intressenter

Bilaga 1 Bilaga 2

Bilaga 3

Bilaga 4

Litteratur

Regionindelning

Skiss till kurslista för en lantmäterilinje vid LTH

Skiss till kurslista för GIT-utbildning i Luleå

Val av högskola

47 48 51 51 52 53

53

54 55

55 56 57

59

61

63

67 69 77

• Sida 7
•  Original

Förkortningar

CFD centralnämnden för fastighetsdata LMV statens lantrnäteriverk SCB statistiska centralbyrån UHÄ universitets- och högskoleämbetet CTH Chalmers tekniska högskola HLu högskolan i Luleå KTH tekniska högskolan i Stockholm LiTH tekniska högskolan i Linköping LTH tekniska högskolan i Lund UU Uppsala universitet UUm Umeå universitet

A arkitektur L lantmäteri V väg- och vatten

GIS geografiskt infonnationssystem GIT geografisk informationsteknologi

• Sida 8
•  Original

• Sida 9
•  Original

Sammanfattning

Betänkandet har i möjligaste mån disponerats på så sätt att för- slagen redovisas först, följda av de överväganden som lett fram till förslagen. Sist redovisas bakgrundsmaterial som tagits fram till grund för övervägandena samt samråd med intressenter.

Vi föreslår (avsnitt 1) att en lantmäterilinje inrättas vid tekniska högskolan i Lund. Utbildningen bör avse en allmän lantmäteri- teknisk utbildning, med internationell prägel, som kan tillgo- dose arbetskraftbehov inom breda verksamhetsfält, såväl inom offentlig förvaltning som inom privat verksamhet.

Utbildningen bör anordnas med intagning av 30 studerande re— dan från hösten 1992. Två nya professurer behöver inrättas.

Vi föreslår vidare att en lantrnäteriutbildning, inriktad mot geo- grafisk inforrnationsteknologi (GIT), inrättas vid högskolan i Luleå. Detta bör ske i samband med att utbildningslinjema för samhällsbyggnadsteknik och geoteknologi organiseras om läs- året 1993/94. Också denna utbildning behöver forskningsstöd.

Utbildningarna motiveras (avsnitt 2) av att det finns ett lång- siktigt behov av civilingenjörer med lantmäteriutbildning som överstiger vad den nuvarande utbildningen vid tekniska hög— skolan i Stockholm tillgodoser. En regional obalans föreligger, som medför att utbildningsbehovet inte kan tillgodoses genom ökning av intagningen i Stockholm. Möjligheterna att anordna bra utbildningar vid Lunds tekniska högskola och högskolan i Luleå är dessutom goda.

I en skisserad utbildningsplan för linjen i Lund (avsnitt 3) ut- nyttjas för undervisningen institutioner som redan finns vid den

• Sida 10
•  Original

tekniska och andra fakulteter vid Lunds universitet. Tillsam- mans med de professurer som föreslås erhålls därigenom det forskningsstöd som behövs för en utbildning av hög kvalité, och möjligheter för forskarutbildning.

På ett motsvarande sätt utnyttjas institutioner vid högskolan i Luleå i den utbildningsplan som skisserats för denna utbildning.

Arbetsmarknaden (avsnitt 4) för civilingenjörer med lantmä- teriutbildning ökar. Det statliga lantmäteriet, men också andra arbetsgivare utanför Stockholrnsregionen, har haft svårt att re- krytera personal. Särskilt råder brist i södra och västra delarna av landet. Den privata sektorn har under senare år tagit allt större andelar av de civilingenjörer som har utexaminerats.

Olika satsningar inom området geografisk informationstekno- logi som har gjorts och görs i Norrbotten, sammantaget med behov i andra delar av landet, motiverar väl att en utbildning byggs upp i Luleå.

Utbildningen vid tekniska högskolan i Stockholm (avsnitt 5) omfattar för närvarande 100 utbildningsplatser per år och för- delar sig på fyra utbildningsinriktningar. Den svarar till sitt in- nehåll och uppläggning mot arbetsmarknadsbehov och förutsätts fortsätta utan andra ändringar än sådana som fortlöpande sker för effektivisering och anpassningar i utbildningsorganisa- nonen.

Samråd (avsnitt 6) har skett med olika intressenter. Dessa ställer sig nästan genomgående positiva till våra förslag.

• Sida 11
•  Original

1. Våra förslag

Vår uppgift är att se över det framtida behovet av olika slag av lantmäteriutbildning. Som en del i denna översyn skall vi be- döma hur många civilingenjörer med lantmäteriutbildning som behöver utbildas varje år. Vi skall vidare pröva om det finns förutsätmingar att bedriva civilingenjörsutbildning inom i vart fall någon del av lantmäteriområdet vid någon annan teknisk högskola än tekniska högskolan i Stockholm.

Vi har funnit att det finns behov av ökad utbildning och att det finns goda förutsättningar att anordna sådan utbildning.

Vi föreslår att en lantmäterilinje inrättas vid tekniska högskolan i Lund. Utbildningen bör omfatta 30 platser per år. Den bör avse allmän lantrnäteriteknisk utbildning och ge sådana kunska- per och färdigheter inom områdena teknik, juridik och eko— nomi m.m. att den kan tillgodose skilda verksamhetsfält såväl inom offentlig förvaltning som i privat verksamhet med kvali- ficerad, lantmäteriutbildad personal.

Utbildningen bör till sitt innehåll utformas med beaktande av dels den intemationalisering av lagstiftning m.m. som kan för- utses som en följd av Sveriges närmare deltagande i det euro- peiska samarbetet, inlett med EES-avtal och ansökan om EG- medlemsskap, dels att en ökad samverkan med länder i central- och östeuropa, på bl.a. fastighetsområdet, torde följa av där in- ledd övergång till enskilt markägande och marknadsekonomi.

Utöver en obligatorisk del som omfattar ungefär tre och ett halvt års studier, bör utbildningen ge möjlighet för de stude- rande till fördjupning i valfria ämnesområden inom lantmäteri- området under ett år. Härigenom kan de studerande profilera

• Sida 12
•  Original

sina studier efter intresse samtidigt som mer specifika arbets- marknadsbehov kan tillgodoses.

Vi föreslår vidare att två nya professurer inrättas vid högsko— lan. Vi bedömer detta som helt nödvändigt för att ge forsk- ningsstöd för utbildningslinjen och erforderlig lärarkompetens inom för linjen viktiga ämnesområden som inte kan täckas inom den utbildningsorganisation som finns i Lund idag.

Den ena professuren bör som vetenskapligt område behandla processer och teknik för utveckling och förändring av fastig- heter och fastighetsbestånd samt därmed sammanhängande be- arbetning och analys av fastighets- och markinformation. Användning av fastighetsinformationsteknologi är en central del av området. Vi föreslår därför att professuren benämns pro- fessur i fastighetsinforrnationsteknologi.

Den andra professuren bör behandla de för lantmäteriverksam- het centrala rättsliga ämnesområdena fastighetsrätt med natur- resurs-, miljö—, plan- och byggrätt. Utbildningen och forsk— ningsanknytningen i grundläggande juridiska ämnen bör kunna tillgodoses från juridiska fakulteten. Denna professur förslås benämnd professur i fastighetsrätt.

Vid högskolan i Luleå har man sedan någon tid övervägt att er- sätta studieinriktningen prospektering inom geoteknologilinjen med en ny studieinriktning, geografisk informationsteknologi, inom samhällsbyggnadsteknik]injen. Vi tillstyrker att denna för- ändring genomförs och föreslår att intagningen i samband där- med ökas med 10—15 platser per år.

En redovisning mer i detalj av våra förslag lämnas i avsnitt 3, där även skisser till utbildningsplaner och kostnadsuppskatt- ningar har gjorts.

• Sida 13
•  Original

2. Motiven för våra förslag

2.1. Utbildningen behöver ökas

Redan i direktiven för vårt arbete sägs att det har varit brist på civilingenjörer med lantmäteriutbildning under den senaste femårsperioden. Detta har bekräftats i de kontakter vi har haft med arbetsgivare. Vi har därför sett det som vår uppgift att un- dersöka om denna brist kommer att bestå och om nuvarande utbildningskapacitet är tillräcklig på lång sikt.

För att få en indikation på hur stor bristen är har vi genomfört ett räkneexempel. Med en indelning av landet i fem regioner, indelningen är densamma som det statliga lantmäteriets divisionsindelning och redovisas i bilaga 1, har vi beräknat antalet lantmätare ställt i relation till befolkningstalen. Räknat per 100 000 invånare finns i södra, västra, mellan, östra och norra regionerna, i nämnd ordning, 10, 11, 15, 29 och 20 lantmätare.

Lantmätama vid tekniska högskolan i Stockholm och lantmä- teriverket och centralnämnden för fastighetsdata i Gävle har inte tagits med i beräkningen. Tas de med blir talen för östra och norra regionerna något högre.

Antar man nu att östra regionens behov är tillgodosett genom den utbildning som sker i Stockholm, men att övriga regioner bör närma sig tätheten i denna region, vi har satt 25 lantmätare per 100 000 invånare, uppgår bristen eller behovet till 700. Sätts tätheten till 20, dvs. den nivå som norra regionen redan har, oräknat lantmätama vid LMV och CFD, blir behovet 380.

Exemplet skall självfallet inte ses som ett uttryck för behovet i absoluta tal i form av vakanta tjänster eller motsvarande, men

• Sida 14
•  Original

det bekräftar den bild av svårigheter att rekrytera välutbildad lantmäteripersonal i olika delar av landet som vi har fått i våra kontakter med arbetsgivare. Framför allt bekräftar det att det finns en stor regional obalans mellan östra regionen och andra regioner i landet. Vi menar att det är angeläget att försöka minska denna obalans. Våra förslag går ut på detta.

För dimensionering av en utbildningsorganisation är behovet på lång sikt av större betydelse än behovet på kort sikt. Vi har där- för ur de prognoser som finns beträffande arbetsmarknad och utbildning m.m., hos i första hand statistiska centralbyrån, för- sökt skaffa oss en uppfattning om vilken utveckling som kan förväntas inom lantrnäteriområdet.

Civilingenjörsutbildningen generellt ökade mycket kraftigt un- der 1960-talet och har fortsatt att öka, om än i långsammare takt, under 1970- och 80-ta1en. Detta har lett till att antalet per- soner med civilingenjörsutbildning har fördubblats mellan åren 1970 och 1985. Med nuvarande dimensionering av utbildningen kommer en ny fördubbling att ske till år 2015. Antalet civilingenjörer uppgår till omkring 90 000 eller två procent av de förvärvsarbetande år 2005. SCB pekar på att det i den all- männa utbildningsdebatten har framhållits att denna nivå kan behöva nås tio år tidigare om Sverige skall kunna hävda sig bland tekniskt avancerade nationer.

SCB bedömer att det kommer att finnas en kraftigt ökad efter- frågan på civilingenjörer i de flesta näringsgrenar. Man räknar med ett låg- och ett högaltemativ. Tillgången till utbildade ökar också kraftigt med den utbildningsorganisation som redan finns, och faller mellan dessa båda alternativ.

SCBs prognoser ger emellertid inte detaljerat anvisningar för Iantmäteriområdet. Utvecklingen här har följt utvecklingen i stort, om än med en eftersläpning. Intagningen var 70 år 1970. Den ökade till 90 i mitten av 1980-talet och till 100 i år. Antalet

• Sida 15
•  Original

yrkesverksamma lantmätare var omkring 750 år 1970 och om- kring 1250 år 1985.

Genom att intagningen hölls oförändrad åren 1970—1985 var tillväxten i yrkeskåren inte lika stor som för civilingenjörs- gruppen som helhet. De senare intagningsökningama kan på längre sikt kompensera detta, men det finns en omständighet som motsäger att arbetsmarknadsbehovet inom Iantmäteriområ- det blir tillgodosett genom denna ökning. Uppgången från 70 till 90 skedde nämligen i samband med att en ny utbildningsin- riktning, fastighetsförvaltarutbildning, inrättades. Den avser ett nytt verksamhetsfält och bidrar således inte till att förse de mer traditionella arbetsområdena med arbetskraft.

Betraktar på detta sätt har intagningen varit konstant under hela 1970- och 80-talen.

Tar man i beaktande dels att det finns en faktisk brist idag, dels att utbildningen skall tillgodose delvis nya arbetsområden, både fastighetsförvaltning och andra, behöver utbildningen ökas med storleksordningen 40—50 platser per år. Vi har då räknat på ri- ket som helhet. Vi har också förutsatt att utbildningen ordnas på sådant sätt att tillgången på arbetskraft får en bättre regional balans, dvs. att det ökade utbudet sker i underförsörjda regioner.

Sammanfattningsvis finns det alltså på såväl kort som lång sikt ett behov av lantrnäteriutbildade civilingenjörer utöver vad nu- varande utbildning tillgodoser. Bristen är och kommer att förbli särskilt stor i södra och västra delarna av landet om inte åtgärder vidtas för att rätta till situationen.

2.2. Utbildning behövs utanför Stockholm

Det finns flera skäl för att man så långt möjligt håller samman en utbildning som avser relativt avgränsade ämnesområden till

• Sida 16
•  Original

en plats. Ett sådant är att det kan bli billigare att bygga ut en utbildning där redan grundläggande och väsentliga forsknings- och andra resurser finns. Ett annat är att en utbyggnad kan ha kvalitativa fördelar på t.ex. forskning. Vi har mot denna bak- grund studerat högskolomas omland, dvs. var de rekryterar sina elever och hur de förser olika regionala arbetsmarknader med utbildade.

Våra slutsatser är att högskolorna rekryterar den helt övervä- gande delen av sina studerande från den egna regionen, t.ex. kommer drygt 70% vid tekniska högskolan i Stockholm från den östra regionen. Högskolan i Luleå har en lägre andel närrekryterade, men tar ändå nära 60% från den norra regionen. Lantmäterilinjen i Stockholm återfinns på samma nivå som högskolan i Luleå, men trenden är att närrekryteringen ökar. Från att vid 1980-talets början fått omkring 40% av sina studerande från östra regionen får man nu ungefär 60% från denna region. Omkring 15% kommer från norra regionen, omkring 10% från mellanregionen. Endast några få procent kommer från vardera södra och västra regionerna.

Man har i år med riktade informationsinsatser mot gymnasier m.fl. försökt att öka rekryteringen i underförsörjda regioner. Detta har gett visst positivt resultat. I förhållande till året före har man fått ett par fler sökande från södra och västra regio- nerna, men man har inte nått högre procentuell andel i regio- nema än vad man hade för två år sedan. Åtgärderna har alltså inte gett tillfredsställande resultat.

Man har undersökt också andra vägar att bredda utbildningen regionalt. Högskolorna har sig emellan diskuterat vilka möjlig- heter som finns att underlätta för teknologer vid sektionerna V vid Chalmers och Lunds tekniska högskolor att gå över för studier fjärde året vid sektion L vid tekniska högskolan i Stock- holm. Inte heller detta har lett till lösningar som kan ha någon kvantitativ betydelse.

• Sida 17
•  Original

Vår slutsats är att bristen på civilingenjörer med lantrnäteri- utbildning måste tillgodoses på annat sätt än genom en ökad utbildning i Stockholm.

2.3. Allmän lantmäteriteknisk utbildning behövs

Lantmäteriutbildningen har fyra studieinriktningar, mätning och kartläggning, plangenomförande, fastighetsekonomi samt samhällsplanering. Inom inriktningen för plangenomförande finns en variant för naturresurshushållning. Inom inriktningen för fastighetsekonomi finns en variant för fastighetsförvaltning.

Indelningen i studieinriktningar har gjorts för att fördjupade kunskaper skall kunna nås inom olika ämnesområden. Därige- nom har man också i viss mån måst göra avkall på den kombi- nation av teknisk, ekonomisk och juridisk utbildning som man traditionellt förknippar med lantmätamtbildningen.

Detta gäller inriktningen mätning och kartläggning som har sin tyngdpunkt i ämnesområdena geodesi, fotogrammetri och kar- tografi, medan man endast i liten omfattning läser juridik och ekonomi. Det finns ett viktigt arbetsmarknadsbehov av civilin- genjörer med denna inriktning, men det är inte denna utbild- ning som svarar mot de största bristerna ute i landet för närva- rande.

Inriktningen mot samhällsplanering är i slutdelen gemensam mellan sektionerna för väg- och vatten, arkitektur och lantmä- teri, och har hittills haft få studerande. Utbildningen är under omorganisation. En utredning på uppdrag av linjenämnden för påbyggnadsutbildning i samhällsplanering vid KTH har helt ny- ligen slutförts. De konstaterade arbetsmarknadsbehoven just nu svarar inte heller i första hand mot denna utbildningsinriktning. På längre sikt bör utbildningsinriktningen dra till sig L-tekno- loger, bl.a. mot bakgrund av att man kan förutsäga en brist på

• Sida 18
•  Original

arkitekter med anledning av att utbildningskapaciteten minska- des för denna grupp under 1970—talet.

Studieinrikmingen mot fastighetsekonomi har sin tyngdpunkt i ekonomiämnena och ger endast orienterande kurser i geodesi m.m. Inriktningen har haft relativt många studerande och de examinerade har haft mycket god arbetsmarknad under 1980- talet. För att möta en ökad efterfrågan ökades intagningen år 1986, som vi har berört tidigare. Effekterna av detta kan ännu inte avläsas fullt ut.

Fastighetsmarknaden är sedan något år tillbaka under stark om- strukturering med stora omvälvningar för fastighetsbolag, fas- tighetsfinansiärer m.fl. De signaler vi har fått om behov av stu- derande med denna inriktning är motstridiga. Det är svårt att göra säkra prognoser förrän läget stabiliserat sig.

Den inriktning som bäst svarar mot de mer allmänna behov som finns ute i regionerna är den mer traditionella med tydligare inriktning på juridik, men med relativt stora inslag också av teknik, ekonomi och planeringsämnen. Utbildningen svarar mot de kompetenskrav som uttrycks i lantmäteri— instruktionen beträffande chef för fastighetsbildningsmyndig- het, men den ger samtidigt lämplig utbildningskompetens för ledande personal vid olika kommunala förvaltningar och kontor, och inom arbetsområden i privat verksamhet.

Vi menar att det i första hand är detta utbildningsbehov som skall tillgodoses. Det behöver inte betyda att man skall kopiera den studieinriktning mot plangenomförande som finns vid KTH. Tvärtom kan det vara en fördel om utbildningarna görs olika, men starka ingredienser av teknik, juridik, ekonomi och planering måste finnas på båda.

Vi har redan i våra förslag understrukit vikten av att utbild- ningen i Lund fokuseras på fastighetsmarknadens intemationali-

• Sida 19
•  Original

sering och på användning av informationsteknologi inom fastig- hetsområdet.

2.4. Utbildning bör anordnas i Lund

Vi har enligt direktiven att undersöka om utbildning kan an- ordnas vid någon annan teknisk högskola än tekniska högskolan i Stockholm. De undersökningar om behovet som vi har ge- nomfört har lett till att vi i första hand har prövat möjlighe- terna att tillgodose behovet genom utbildning vid Chahners och Lunds tekniska högskolor.

Vi har funnit att man vid dessa högskolor kan inrätta utbild- ningar som såväl kvantitativt som kvalitativt svarar mot använ- darnas behov. Förutsättningarna är emellertid bättre i Lund än vid Chalmers. Här förekommer t.ex. utbildning och forskning i geodetiska ämnen för sektion V, vilket inte är fallet vid Chalmers. Ett annat exempel är att delar av den rättsliga ut- bildningen kan anslutas till juridiska fakulteten i Lund. Utred- ningen om möjligheterna och den närmare penetreringen som behövs av olika frågor har också gjorts mer ingående i Lund än i Göteborg. Bedömningen från Chalmers sida, på grundval av en skisserad utbildningsplan, är att utbildningen passar bättre och kan göras billigare i Lund.

Till detta kommer att det regionala utbildningsbehovet är lika stort, kanske till och med större i södra än i västra delarna av landet. '

Vi anser att utbildning i Lund är att föredra.

2.5. Viktig teknikutbildning kan anordnas i Luleå

Vid vårt samråd med företrädare för högskolan i Luleå har framkommit att ett arbete redan pågår i syfte att ersätta studie-

• Sida 20
•  Original

inriktningen prospektering inom geoteknologilinjen med en ny studieinriktning, geografisk informationsteknologi (GIT), inom samhällsbyggnadstekniklinjen.

Ämnesområdet prospektering har minskat i betydelse under se- nare år och har ringa behov av ytterligare utbildning. Samtidigt finns en forskningsverksamhet inom institutionen för mineral- och prospekteringsteknik som avser informationsinhämtande genom flygbilds- och satellitbildsstudium.

Teknikområdet geografiska infonnationssystem (GIS) behand- lar nya datorbaserade stödsystem för många olika verksam- hetsområden, bland annat samhällsplanering och samhällsut- byggnad, men även areella näringar, miljö- och naturresurser, kommunikationer, m.m.

Tekniken går ut på att med dator insamla, bearbeta, analysera och presentera information och uppgifter som är knutna till be- stämda, geografiskt angivna punkter eller områden.

Ett exempel på tillämpning utanför samhällsbyggnadssektom är skogsbruket, där information om skogstillgång och skogstill- stånd lokaliserade till geografiskt beskrivna beståndsområden lagras och bearbetas för att få fram avverkningsplaner och an- dra åtgärdsprogram. Sedan flera år är domänverket och de stora skogsbolagen i full färd med att mata in dessa data och be- arbeta dem i GIS-system.

Utvecklingen är densamma inom praktiskt taget alla verksam- hetsområden och näringsgrenar där man arbetar med data, det må vara om fysiska anläggningar, naturföreteelser eller andra fenomen, som kan länkas till geografiska lägen.

Vi ser positivt på de förslag till omstrukturering som har pre- senterats för oss vid tekniska högskolan i Luleå av främst två skäl.

• Sida 21
•  Original

Det ena är den utvecklingspotential som finns inom området geografisk informationsteknologi. Inforrnationsteknologiområ- det är som helhet mycket dynamiskt. Utvecklingsstegen följer här slag i slag. Problem som har varit förknippade med han- tering av stora mängder data, vilket ofta karakteriserar den geografiska informationen, löses i allt snabbare takt såväl vad gäller teknisk utrustning och programvaror som inom data- kommunikationsområdet.

Det andra skälet är att omvandlingen står i samklang med den satsning på högteknologisk verksamhet som har gjorts och allt- jämt görs i Norrbotten. Inte minst gäller detta geografisk in- formationsteknologi. Listan kan göras lång på företag, organi- sationer och samarbetsprojekt som har etablerats inom detta område. Betydande utvecklingsarbeten och produktionsverk- samhet sker redan vid enheter i Kiruna och Luleå, delar med internationell inriktning. Till viss del finns här förutsättningar i form av produktionsverktyg och produktionsmiljö som är unika.

Etablering av utbildning av kvalificerade tekniker och forsk- ning vid högskolan kan ge ett mycket värdefullt bidrag till den framtida utvecklingen i regionen. Svårigheterna att rekrytera teknologiskt högkvalificerade GIT-utbildad personal är idag betydande.

2.6. Forskning och utbildningsstöd behövs

I de kontakter vi haft under utredningsarbetet har man samfällt framhållit att civilingenjörsutbildningen måste vara förankrad i en forskningsmiljö. Vi delar den uppfattningen och grundar våra förslag på den förutsättningen.

De högskolor som vi förlägger utbildning till utgör kreativa forskningsmiljöer. Vi ser det emellertid som väsentligt att forskning tillförs på de ämnesområden som är viktigast för de

• Sida 22
•  Original

nya utbildningarna, dels som ett direkt forskningsstöd för ut- bildningen, dels som en möjlighet till forskarutbildning för de studerande.

De centrala områden för utbildningen i Lund, som inte kan till- godoses genom högskolans och universitetets nuvarande institu- tioner är dels området fastighetsinfonnationsteknologi, dels det fastighetsrättsliga området. Vi har skisserat ämnesområdena och vetenskapliga program i våra förslag.

Motiven för våra förslag är alltså förankring i forskningsmiljö, forskningsstöd för utbildningen och möjlighet till forskar- och vidareutbildning. Detta kan man nå i en lantmäteriutbildning i Lund genom att utbildningen i många ämnen kan knytas till de institutioner som redan finns för disciplinerna i fråga. För de två ämnesområden som vi har angett behövs emellertid nyeta- bleringar.

Vi har inte lika noggrant hunnit gå igenom situationen i Luleå. Det är emellertid klart att så kvalificerade resurser som behövs för kvalificerad GIT-utbildning av det slag som vi föreslår inte finns idag. Etablering av forskningsstöd inom GIT-området är därför väsentligt när utbildningen omorganiseras.

2.7. Förslagen står i samklang med högskoleutbildningens reformering

Universitets- och högskoleväsendet genomgår för närvarande en reformering grundad på riktlinjer som statsmakterna har lagt fast vid behandlingen av i första hand de s.k. tillväxt- och kompletteringspropositionema. Besluten innebär dels en kraftig utbyggnad av antalet utbildningsplatser, dels en ökad mål- styming från statsmakternas sida, kombinerad med en effekti- visering av förvaltningarna inom högskolorna.

• Sida 23
•  Original

Vi har tagit del av de utrednings- och utvecklingsarbeten som pågår vid universitets- och högskoleämbetet och vid högsko- lorna i syfte att fullfölja riktlinjerna. Vissa förslag finns redan. Det gäller t.ex. den framtida examensstrukturen för civilingen- jörs- och arkitektutbildningen i ett system där den nuvarande linjeorganisationen har upphört.

Vi har föreslagit en särskild lantmäterilinje vid tekniska högskolan i Lund. Med nuvarande högskolestruktur är detta konsekvent och naturligt. Den föreslagna utbildningen skiljer sig så väsentligt till sitt innehåll och uppläggning att den inte lämpligen kan utformas som en studieinriktning vid sektion V. Detta hänger samman med dels ämnesinnehållet i resp. utbild- ning, som skiljer sig, dels uppläggningen i andelar obligatorisk och valfri utbildning m.m.

Våra förslag torde emellertid på intet sätt stå i motsats till eller hindra omstruktureringar av det slag som nu diskuteras. Vi förutsätter t.ex. att inträdeskraven till utbildningen blir de- samma som för bland annat sektion V, vilket underlättar möj- ligheter att anordna t.ex. ett gemensamt första studieår.

Vid en övergång till storinstitutioner eller liknande kan våra förslag samordnas på ett motsvarande sätt.

Vi utgår från att utbildningen och forskningsorganisationen i Luleå redan från början kan anordnas enligt de nya riktlinjer som kan komma att gälla.

Det är viktigt ur arbetsförsörjningssynpunkt att lantmäteriut- bildning av civilingenjörer snabbt kommer till stånd i underför— sörjda delar av landet. Enligt den nu gällande ordningen an- kommer det på statsmakterna att besluta om detta. Det ankom- mer också på statsmaktema att besluta om forskningen.

Det finns i Lund goda förutsättningar att få till stånd den ut- bildning som vi har föreslagit redan från hösten 1992 om stats-

• Sida 24
•  Original

makterna beslutar om detta. Bristen på lantmäteriutbildade ci- vilingenjörer är i södra och västra regionerna så stor att det är angeläget att frågan prövas redan i samband med det bered- ningsarbete som föregår budgetpropositionen.

Utbildningen i Luleå planeras ett år senare. Det är emellertid av stort värde för det fortsatta planeringsarbetet, för resursupp- byggnad m.m., om statsmakterna tidigt kan ta ställning även i denna fråga.

Vi skall i vårt fortsatta arbete överväga frågor om annan hög- skoleutbildning än civilingenjörsutbildning inom Iantmäteriom- rådet. Vi har fått förslag om sådan kvalificerad utbildning från bl.a. högskolan i Gävle/Sandviken. Enligt vår mening kan emel- lertid prövningen av de förslag som vi nu lägger fram ske oberoende av vårt fortsatta arbete.

• Sida 25
•  Original

3. De föreslagna utbildningarna

3.1. Lantmäterilinje i Lund

Lantmäterilinjen i Lund bör ges en allmänt lantmäteriteknisk karaktär och ge kunskaper och färdigheter inom teknik, juridik och ekonomi för att tillgodose behov av kvalificerad, lantrnäte- riutbildad personal såväl inom offentlig förvaltning som i pri- vata företag. Utbildningen i teknik bör ha en tyngdpunkt 1 an- vändning av informationsteknologi. Inom juridiken bör särskilt pågående intemationalisering av lagstiftning m.m. behandlas.

De obligatoriska kurserna utformas för att ge en bred basut- bildning omfattande 140 poäng. En specialisering möjliggörs genom val och profilering inom valfria kurser som föreslås ingå med 25 poäng, samt examensarbete med 15 poäng. Här- utöver krävs godkänd praktik om minst 17 veckors längd.

Genom att kombinera kurser på lämpligt sätt kan den stude- rande efter basutbildningen profilera sina studier mot skilda tillämpningsområden inom lantrnäteriområdet såsom plange- nomförande, fastighetsekonomi resp. samhällsplanering eller mot delar av byggnadsområdet som anläggningsteknik, geove- tenskap, samhällsbyggnad, trafikteknik resp. byggnadsekonomi. Denna del skall dels vidareutveckla den inledande utbildningen dels ge den studerande färdighet att använda etablerade arbets- metoder inom det valda området.

Linjen föreslås få 30 platser med början läsåret 1992/93. Ad- ministrativt och utbildningsmässigt bör den kunna knytas nära till sektion V ungefär på motsvarande sätt som idag gäller för brandingenjörslinjen.

• Sida 26
•  Original

Villkor för behörighet att antas till lantmäterilinjen vid LTH skall vara desamma som gäller för huvuddelen av de övriga linjerna vid högskolan, dvs. allmän behörighet samt särskild be- hörighet i matematik och fysik motsvarande minst tre årskurser på gymnasiets naturvetenskapliga eller tekniska linje eller Komvux etapp 4.

3.1.1. Utbildningens mål

Lantmäterilinjen skall ge kunskap och färdighet i, samt förstå- else för de tekniska, ekonomiska och juridiska aspekterna i samhällsbyggnadsprocessen, särskilt metoder för att förändra markanvändningen. Studierna skall ge kunskap om markens ut- nyttjande samt teknik och metoder för att redovisa och förändra markanvändning och fastighetsindelning. Med betoning på pla- nering och plangenomförande blir centrala ämnen juridik, eko- nomi, informationsteknik och planeringsinriktade ämnen av betydelse för samhällsutvecklingen. Fastighetsjuridik, fastig- hetsbildning, fastighetsvärdering, fysisk samhällsplanering, byggnads- och anläggningsteknik, kartläggning och mätnings- teknik, mark— och fastighetsinforrnation samt förhandlings- och förrättningteknik är de viktigaste av dessa ämnen.

Utbildningen skall ge kunskaper och färdigheter inom matema- tiskt-naturvetenskapliga, juridiska, samhällsvetenskapliga samt grundläggande och tillämpningsinriktade tekniska ämnen av betydelse för yrkesverksamheten. Utbildningen skall vidare ge kunskaper om sambandet mellan den naturvetenskapliga och tekniska utvecklingen och människans livsmiljö, energins och andra naturresursers begränsningar samt vikten av att dessa re- surser tillvaratas. Utbildningen skall ge träning i att identifiera, formulera, lösa och presentera problem, samverka och kom- municera med tekniker och icke tekniker, söka, bearbeta, analy- sera och presentera information, kommunicera på minst ett främmande språk och använda facklitteratur och facktermer på detta språk.

• Sida 27
•  Original

3.1.2. Studieplan

Den nya linjens kursomfång redovisas i olika ämnesgrupper ba- serade på en preliminär förteckning över kurser och kursinne- håll. Tabellen nedan ger omfånget per ämnesgrupp och antal kurspoäng.

Ämnesgrupp Antal kurspoäng obligatoriska valfria

lnformationsteknik 2 3 Matematisk statistik 5 0 Databehandling 8 0 Övrig matematik 11 4 Byggn mek, konstruktionstekn 0 9 Geologi, geoteknik 4 0 Vattenbyggnad, VA-teknik 3 3 Anläggningsbyggnad, vägbyggnad 3 2 Trafikteknik 3 6 Stadsbyggnad o dyl 5+9 * 3 Miljö m.m. 3 10 Geodesi, fotogrammetri 8 3 * Kaneknik, landskapsinforrnation 4 * 10 * Byggnadsekonomi, -organisation och -förvaltning 0 4 Fastighetsekonomi 17 * 7 Övrig ekonomi 3+5 * 5 * Fastighetsjuridik 3+ll * O Övrig juridik 4 * 4 Fastighetsbildning 29 * 0 Summa 140 73

* Nytillkommande kurser

Utbildningen skall omfatta obligatoriska ämnen om 140 poäng och valfria ämnen om minst 25 poäng samt ett examensarbete om 15 poäng, totalt 180 poäng. Härtill kommer 17 veckors praktik.

• Sida 28
•  Original

En kurslista som visar föreslagna kurser finns som bilaga 2. Den visar också vilka kurser som redan finns i olika utbild- ningar inom högskolan och universitetet och vilka som måste tillkomma.

En jämförelse kan göras mellan den föreslagna lantmäterilinjen och de fyra studieinriktningama vid lantmäterilinjen på KTH. De föreslagna kurserna har här grupperats i sju ärnnesblock och omfattningen redovisas som kurspoäng för blocken.

Ämnesblock Förslag för KTHst studieinrikt- LTHzL ningar PG FE SP MK

Oblig Valfria

Matematik, statistik o data 26 7 23 23 23 52 Geodesi, fotogrammetri o

kartografi 12 13 19 5 15 82 Juridik 47 4 66 43 43 9 Ekonomi 25 16 24 55 28 4 Planering 17 9 17 20 42 2 Anläggningsteknik 10 14 17 20 15 17 Miljö m.m. 3 10 2 2 2 2

Summa 140 73 168168 168 168

PG planering och plangenomförande FE fastighetsekonomi SP samhällsplanering MK mätning och kartläggning

Vid KTH består utbildningarna för de olika studieinriktningar- na i princip av obligatoriska kurser till 168 poäng. Examens- arbetet är här 12 poäng. De valfria kurserna ligger över 180 poäng.

• Sida 29
•  Original

Kursjämtörelse LTH — KTH Ex.arbete 1 80 , 7 , 7 , Valfri 1 60 ///////€ //////// ///////A ///////1 ////////x '|' . . 1 40 & ' Mijö m m 120 & Anl.tekn. 100 Planering 8 O ' Ekonomi 6 0 4 o I Juridik 2 0 El Mätn.tekn. 0

LTH FG FE SP MK

3.1.3. Forskningsstöd och forskarutbildning

För att den föreslagna utbildningen skall bli av hög akademisk kvalité måste forskning bedrivas inom linjens karaktärsämnen. Även för att hålla samman och företräda linjen krävs en sär- skild ansvarig enhet. Detta är också en erfarenhet från organi- sationen av brandingenjörslinjen vid LTH som skett i nära ad- ministrativt och kursmässigt samarbete med linje V.

Vi föreslår därför inrättande av en institution för lantrnäteritek- nik till vilken de av oss föreslagna professurema knyts.

Det bör också övervägas att flytta den befintliga avdelningen för geodetisk mätningsteknik och infoga den i den föreslagna institutionen.

3.1.4 Kostnader

Kostnadsuppskattningen förutsätter 30 studerande per år. Kost- naden beräknas uppgå till 35 000 kr. per årsstudieplats för

& Mat.data

• Sida 30
•  Original

elever vid obligatoriska kurser som redan finns vid LTH:V och för examensarbeten. För övriga kurser räknas 50 000 kr. per årsstudieplats.

En årsstudieplats motsvarar 40 poäng, eller ett läsårs heltids- studier. Varje elev studerar 180 poäng, 30 elever ger 135 års-

studieplatser.

poäng årsstudie- kr. per års- kr. per år

platser studieplats

Obligatoriska kurser vid V 57 43 35 000 1 505 000 Övriga obligatoriska kurser 83, 61 50 000 3 050 000 Valfria kurser 73 20 50 000 1 000 000 Examensarbete 15 11 35 000 385 000 Summa 228 135 42 000 5 940 000

För forskning beräknas ökat fakultetsanslag med

för två professurer 2 500 000 för forskning i andra ämnen 500 000 för doktorandtjänster ] 000 000

4 000 000

Kostnadsberäkningen förutsätter att grundutbildningsverksam- heten ger underlag för några fasta tjänster inom resp. profes- surs område och för delar av doktorandemas tjänstgöring.

Totalkostnaden 9 940 000 kr. per år gäller efter full utbyggnad. Beloppet är inkl. gemensamma kostnader ovanför institutions- nivån inom högskoleenheten (20—25%), men exkl. lokalkostna- der.

Genom successiv uppbyggnad förutsätts anslagsutvecklingen bli följande (i kr.):

• Sida 31
•  Original

Årl År2 År3 År4

Grundutbildnings- kostnad 1 400 000 2 800 000 4 200 000 5 940 000 Forskningskostnad ' (fakultetsanslag) 1 900 000 2 500 000 3 800 000 4 000 000 Totalkostnad 3 300 000 5 300 000 8 000 000 9 940 000

Lokalbehovet för undervisningen första året är en lektionssal om 30 platser. I övrigt kan samutnyttjande ske av grupprum, räknerum och laboratorier inom V-byggnaden. Lokalbehovet för den föreslagna institutionen med två professurer och tillhö- rande forsknings- och utbildningsverksamhet beräknas till 29 rumsmoduler (400 m2).

Det är, för att möjliggöra samutnyttjande av lokaler och med erfarenhet från brandingenjörslinjen, angeläget att lokalutrym- mena ordnas inom eller i anslutning till V-byggnaden vid LTH.

3.2. GIT-utbildning i Luleå

En utredningsgrupp inom högskolan i Luleå har lagt fram ett förslag till en ny studieinriktning, geografisk informationstek- nologi (GIT), inom utbildningslinjen samhällsbyggnadsteknik vid högskolan. Samtidigt skall studieinriktning prospekte- ringsteknik som funnits inom geoteknologilinjen slopas. Linjen för samhällsbyggnadsteknik föreslås bli utökad med 15 års- studieplatser.

Enligt förslag från högskolan i Luleå påbörjas lantmäteriav- slutningen i årskurs 3 och omfattar 100 poäng inkl. examens- arbete om 20 poäng. Av dessa 100 är 56 poäng inom Gszs spe- cialämnen. De nya specialämnena kan grupperas i tre ämnes- block, datafångst (24 poäng), databashantering (16 poäng) och användning/tillämpning (16 poäng). I bilaga 3 redovisas den fö- reslagna utbildningsplanen.

• Sida 32
•  Original

Gruppen föreslår att en professur i geografisk informations- teknologi inrättas vid högskolan i Luleå. Ämnesområdet bör vara strukturer för lagerhållning och utbyte av data, analys av data och simulering via tillämpningsmodeller.

Utbildningen beräknas kunna inrättas från hösten 1993.

3.2.1. Utbildningens uppläggning

Utbildning inom GIT-området utformas som en studieinrikt- ning inom samhällsbyggnadsteknisk linje vid högskolan i Luleå. Genom att använda befintlig utbildningsplan och komplettera denna med kurser inom GIT-området kan man skapa en inrikt- ning som börjar i årskurs 3. Detta innebär att 100 poäng an- vänds till specialisering.

Årskurs 1 avser att ge de naturvetenskapliga baskunskaperna. Den jämfört med den traditionella lantmätareutbildningen stora volymen matematik anses vara en styrka med hänsyn till för- djupningar inom GIT-tillämpningar. Under detta år är även en orienterande kurs i samhällsbyggnadsteknik inlagd. Syftet med denna kurs är att redan under årskurs 1 pröva olika tillämp— ningar inom samhällsbyggnadsteknik.

Årskurs 2 innehåller de grundläggande tekniska kurserna samt grundläggande kurser i ekologi och geovetenskap.

I årskurs 3 delas linjen in i olika studieinriktningar, varav en avser GIT-området. Denna innehåller kurser från tre ämnesom- råden: datafångst, databashantering och användning/tillämpning.

I utbildningen finns en lång praktikperiod inlagd. På ett antal av utbildningslinjema vid högskolan finns en sådan lång praktik- period, som visat sig ha en kvalitetshöjande effekt på utbild- ningen. Syftet är att göra studenterna förtrogna med de olika arbetsuppgifter en civilingenjör kommer att arbeta med. Prak-

• Sida 33
•  Original

tiken följs sedan upp när studenterna återupptar sina studier och erfarenheterna används i undervisningen. Det måste även för blivande civilingenjörer inom GIT-området anses vara av vikt med en lång praktikperiod.

3.2.2. Studieplan

Utbildningsplanen är uppbyggd kring redan existerande kurser. Grundläggande kurser i geodesi och GIT finns redan nu i grundutbildningen, och till dessa har sedan nya kurser inom GIT-området lagts till. Inom högskolan finns även kompetens och kurser inom det angränsande ämnesområdet geofysik.

Den nya studieinriktningens kurser redovisas i olika ämnes- grupper i tabellen nedan med antal poäng per ärnnesgrupp.

Ämnesgrupp Antal kurspoäng Ritteknik 3,5 Matematisk statistik 5,5 Databehandling 21 Övrig matematik 15 Konstruktionsteknik 5 Geologi, geoteknik 7,5 Vattenbyggnad, hydrologi 6,5 Trafikteknik 4 Samhällsbyggnad 16,5 Miljöteknik 9 Fysik, kemi 18,5 Geodesi, fotogrammetri 16 Kartografi, GIS 16 Fastighetsekonomi 4 Övrig ekonomi 4 Fastighetsjuridik 4 Övrig juridik 4

Summa 160

• Sida 34
•  Original

3.2.3 Kostnader

De av högskolan gjorda kostnadsuppskattningama kan samman- fattas i följande punkter.

Grundutbildningskostnad är beräknad till 2 700 000 kr. per år efter full utbyggnad.

En tämligen omfattande datorutrustning med tillhörande pro- gramvara krävs, t.ex. ett laboratorium med 8 arbetsstationer. Totalkostnader för detta beräknas till 2 250 000 kr.

För en professur med tillhörande biträdestjänster räknas 2 250 000 kr. För utrustningsköp beräknas 1 000 000 kr.

Årlig drift, programlicenser och avskrivning på utrustningen beräknas till 1 000 000 kr.

Engångskostnad för kursutveckling 800 000 kr.

Totalt engångsbelopp 4 050 000 kr. Årlig kostnad 5 950 000 kr.

Lokalbehov för utbildning ca 500 m2 och forskningsutrymme ca 250 m2. Kosmader härför ingår ej i angivna kostnader.

• Sida 35
•  Original

4. Arbetsmarknaden

4.1. Arbetsområden

Lantmätare är verksamma inom många verksamhetsfält. Från att tidigare främst ha sysslat med mätning, kartläggning och fastighetsbildning i statlig och kommunal regi har uppgifterna haft en kraftig expansion på andra arbetsområden sedan början på 70-talet. Till de avnämare som varit mest expansiva på se- nare tid hör fastighetskontor, fastighetsbolag, värderingskonsul- ter och stora fastighetsägare.

Lantmätarnas arbetsområden

-'- Lantmäteri

0- Övr. statlig

"' Kommun

o Enskild

1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990

4.1.1. Lantmäteriet

Det statliga lantmäteriet är fortfarande den största arbetsgiva- ren för civilingenjörer från lantmäterilinjen. Nästan en tredje- del av yrkeskåren arbetar inom lantmäteriet. Det statliga lant- mäteriet sysselsätter ca 500 lantmätare centralt, regionalt och lokalt. På LMV i Gävle arbetar ca 130 lantmätare.

• Sida 36
•  Original

Inom lantmäteriorganisationen ryms flera verksamhetsfält för lantmätare. Här finns lantmätare med teknisk inriktning, som arbetar med mät— och kartfrågor inkl. GIS-teknik, lantmätare med juridisk inriktning, som arbetar med fastighetsbildning och fastighetsregistrering samt lantmätare med fastighetsekonomisk inriktning, sysselsatta med värdering och fastighetstaxering.

Flertalet lantmätare i lantmäteriorganisationen verkar inom området fastighetsbildning. Det finns formella krav för perso- ner som ska vara chef för fastighetsbildningsmjndighet eller fastighetsregistermyndighet. Enligt lantmäterimstruktionen (1990z253) får som chef för en fastighetsbildnirgsmyndighet förordnas den som dels har avlagt civilingenjörsexamen vid sektionen för lantmäteri vid tekniska högskolani Stockholm med utbildningen särskilt inriktad på fastighetsbildning och därmed sammanhängande frågor eller har motsvarande kunska— per, dels har förvärvat minst två års praktisk erfarenhet av så- dan verksamhet som skall skötas av en fastighetsbildningsmyn- dighet.

Chef får emellertid delegera uppgiften att vara förrättnings- lantmätare. Fastighetsbildningsförrättningar handläggs numera även av ingenjörer och karttekniker med lång erflrenhet inom förrättningsverksamheten. En omfattande intemrtbildning av dessa personer har skett innan de själva får ta arsvar för för- rättningar. En genomgång av alla förrättningar son slutfördes i södra regionen (F, G, H, K, L och M län) under budgetåret 1990/91 ger vid handen att 16% av förrättningana handlades av annan personal än civilingenjörer. Ett antal kartekniker och ingenjörer fungerar som förrättningslantmätar: på heltid, medan övriga gör det jämsides med andra arbetsuppgifter.

Sett i ett 40-årigt perspektiv har antalet anställda 3 lantmäteriet ibland ökat, ibland minskat. Detta torde huvudsarligen hänga samman med att verksamhetsfält utanför lantmäteriet i varie- rande omfattning har sugit upp arbetskraften. I Viss mån har omorganisationer spelat roll. Man kan inte heller bortse ifrån

• Sida 37
•  Original

att lantmäteriets rekryteringspolitik, eller marknadsbedömning, har ändrats vid några tillfällen.

4.1.2. Annan statlig verksamhet

Knappt halva lantmätarkåren har staten som arbetsgivare i dag. Av dessa är omkring 200 anställda i annan statlig verksamhet än lantmäteriet. De tjänstgör t.ex. vid KTH, CFD, vägverket, do- mänverket och banverket. Gruppen har ökat med 100 personer åren 1975—1990.

4.1.3 Kommunal verksamhet

Den kommunala sektorn visar en stadigt ökad anställning av lantmätare. Antalet har sexdubblats sedan år 1960 och uppgår nu till nästan 450. Ca 27% av lantmätarkåren har idag kommun eller kommunalt bolag som arbetsgivare. Den största ökningen står fastighetskontoren för, även om stadsingenjörskontor eller motsvarande fortfarande sysselsätter ungefär lika många som dessa. Lantmätare finns numera också inom andra delar av kommunförvaltningen, t.ex. näringslivskontor, planeringskon- tor etc. Även landstingen har ett antal anställda.

4.1.4. Enskild verksamhet

Den enskilda sektorn har sedan år 1975 ökat mer än övriga sektorer tillsammans. Ökningen ligger här, liksom hos kommu- nerna, till största delen inom fackområdena fastighetsjuridik och fastighetsekonomi/förvaltning. Sektom ligger numera i nära nivå med den kommunala sektorn och sysselsätter omkring 400 lantmätare.

Ser man till den procentuella fördelningen av lantmätarkåren över tiden 1950 till 1990 kan man notera att lantmäteriet min- skat sin andel från 85% år 1950 till 33% år 1990, medan en-

• Sida 38
•  Original

:wrzn

x.. Mmm

nwmm wmo omm mu _vm mm ==. _ a o

_ _ n o m * Emma an ==» mä 85 m väm—

• Sida 39
•  Original

4.2. Rekryteringssvårigheter

Svårigheterna att rekrytera lantmätare i regioner utanför Stock- holmsregionen hänger samman med att få studerande kommer från dessa regioner. Vi har för åren 1982 och 1986 jämfört studenternas gymnasieort med senare arbetsort. Av jämförelsen framgår att, i förhållande till befolkningsandelen för varje re- gion, den norra regionen lämnar ifrån sig studerande och får tillbaka lantmätare i ungefär samma mängd.

Lantmäteriverket i Gävle påverkar dock starkt andelen nyutex- aminerade som fått arbete i norra regionen. Av 19 personer som examinerats 1986 och 1987 och gått till Norrland har 12 fått arbete vid LMV.

Östra regionen har i förhållande till sin befolkningsandel en stor andel nybörjare, som dessutom ökat med 15% från 1982 till 1986. Det visar sig också att en ännu större andel av de nyutexaminerade får arbete och stannar kvar i Stockholmsre- gionen. Detta gäller i högsta grad de som valt inriktningen fas- tighetsvärdering/förvaltning. Av de 30 som valt den inrikt- ningen inskrivningsåret 1987 hade i maj 1991 24 fått arbeten i östra regionen. 14 av dessa arbetar i enskild verksamhet.

Övriga regioner har fått tillbaka t.o.m. färre nyutexaminerade än de lämnade ifrån sig som nybörjare till utbildningen i Stockholm. Undantag är västra regionen som vid ett av de jämförda åren redovisar något större andel arbetande än nybör- jare. I jämförelse med befolkningsandelen är dock rekryte- ringen mycket låg.

• Sida 40
•  Original

Förhållande regionvis mellan befolkningsandel, nybörjare 1982 och arbetsplats för lantmätare som examinerats 1986 och 1987

. Belolknandel

D Nybörjare 82

I Ex 86 och 87

Östra Mellan Västra Södra

Förhållande regionvis mellan befolkningsandel, nybörjare 1986 och arbetsplats för L5 i maj/juni 1991

. Belolkn.andel

D Nybörjare 86

I Ls 1991

Norra Östra Mellan Västra Södra

Svårigheterna för stat och kommun att rekrytera nyutexamine- rade kan, särskilt under högkonjunkturen under 1980-talet, till viss del hänga samman med att privata företag betalar högre lön. I genomsnitt ligger statliga löner ca 3000 kr. lägre än en- skilda för de personer som examinerats mellan 1985 och 1989, medan kommunala arbetsgivare betalar i genomsnitt 800 kr. mer än staten i månadslön.

• Sida 41
•  Original

4.3. Behovsbilden

Antalet yrkesverksamma lantmätare är nu knappt 1600 enligt civilingenjörsförbundets medlemsregister, uppräknat med hän- syn till att anslutningen av civilingenjörer till förbundet är ca 85%. Förbundet har också lämnat uppgifter på hur lantmätama fördelar sig på län och utifrån detta har beräknats hur stor andel lantmätare av totalbefolkningen som finns i varje region.

Antal yrkesverksamma lantmätare per 100 000 invånare

29,1

Norra Östra Mellan Västra Södra

Lantmätare verksamma vid LMV, CFD och KTH ingår ej i beräkningsunderlaget

I beräkningsunderlaget ingår studerande och lantmätare över 65 år som har arbetsgivare. Skulle dessa undantas minskar tätheten med någon person för varje region, men bilden blir i övrigt densamma.

Andelen lantmätare per 100 000 invånare är betydligt större i östra regionen än i övriga regioner. Man kan anta att behovet av lantmätare i östra regionen har kunnat tillfredställas på grund av god tillgång av nyutexaminerade lantmätare från KTH. I Stockholmsområdet finns speciella verksamheter som inte har sin motsvarighet i andra regioner, varför det kan vara rimligt att räkna med ett maximalt behov av 25 lantmätare per 100 000 invånare i övriga regioner. Detta betyder att vi räknat

• Sida 42
•  Original

med att ca 80 lantmätare i östra regionen arbetar i verksam- heter som inte har någon motsvarighet i andra regioner. Ett så- dant antagande ger till resultat ett totalbehov av ca 2 300 lant- mätare i dag, eller en brist på 700 lantmätare.

Diagrammet ovan, som visar hur lantmätartätheten varierar i olika delar av landet, tecknar också bilden av den geografiska obalansen. I Stockholmsområdet är lantmätartätfieten (KTH ej inräknat) nästan tre gånger så hög som i södra Sverige, medan norra regionen (LMV och CFD ej inräknat) har iubbelt så hög täthet som södra Sverige. —

Som exempel på obalansen kan jämförelse göras av kommunal verksamhet i ett län med hög täthet och ett med llg täthet, näm- ligen Stockholms län och Göteborgs- och Bohus län. Man kan då notera att kommunerna i Göteborgs- och Bohus län har en större andel civilingenjörer från väg- och vattenbyggnadslinjen än vad kommunerna i Stockholms län har, medan man relativt sett har mycket färre från lantmäterilinjen.

Andelar lantmätare och väg- och vattenbyggare i kommunal tjänst i AB-län (Källa: CF)

34%

I Väg o vatten

El Lantmätare

• Sida 43
•  Original

Andelar lantmätare och väg- och vattenbyggare i kommunal tjänst i O—Iän (Källa: CF)

11%

' Väg o vatten

El Lantmätare

89%

4.3.1. Lantmätarkårens utveckling

De flesta yrkesverksamma lantmätama är idag mellan 30 och 50 år gamla. Detta innebär att det under de närmaste 15 åren kommer att ske ett betydande tillskott till kåren, eftersom anta- let nyutexaminerade överstiger pensionsavgångama.

Lantmätarnas äldersfördelning (Källa: CF)

300 250 200 150 100

50

-26 26— 31— 36- 41— 46- 51— 56- 61- 30 35 40 45 50 55 60 65

• Sida 44
•  Original

Nuvarande utbildning kommer om några år att producera ca 70 lantmätare årligen eftersom examinationsandelcn ligger på 70% för lantmäterilinjen. Med hjälp av uppgifterna om lantmätamas ålderssammansättning har beräknats hur minga yrkesverk- samma lantmätare som kommer att finnas framledes, om nyin- skrivningen av lantmätare fortsätter som nu, dvs. med 100 per år. På samma sätt har beräknats hur antalet kommer att öka om utbildningsplatsema utökas till 145 per år från 1992/93.

Vid beräkningarna har inte medtagits yrkesavgångar av andra skäl än pensionering, t.ex. dödsfall eller byte lV sysselsättning till ett helt annat arbetsfält. Vi har heller inte tagit med de per- soner som inte har fullständig examen från KTH:L, men ändå arbetar inom Iantmäteriområdet. Skulle dessa personer fullfölja sina studier skulle vi få en något högre examimtionsandel. Idag finns ca 20 personer inskrivna år 1980 oct. senare som är yrkesverksamma efter att ha uppnått mer än 150 poäng, men inte avlagt examen.

3500 3000 2500 2000 1500 1000

500

0 1991 1996 2001 2006 2011 2016

Den undre kurvan visar kårens utveckling vid nuvarande intagning, den övre vid intagning av 145 elever per år.

• Sida 45
•  Original

] räkneexemplet ovan angavs en brist på 700 lantmätare i dag. Denna skulle enligt stockframskrivningen ovan vara täckt för båda utbildningsaltemativen i början på 2000-talet. Man får dock anta att behovet av lantmätare kommer att öka ytterligare. SCB har i sin publikation Trender och prognoser med sikte på 2015 räknat på ett hög- och ett lågaltemativ vad gäller efter— frågan på arbetskraft med högskoleutbildning. Deras lågalter- nativ innebär en ökning av högskoleutbildad arbetskraft från 17% av arbetskraften till 26%. Med samma antagande för lantmätarkåren skulle den öka från 25 lantmätare per 100 000 invånare till 38 lantmätare år 2015. Detta skulle innebära att behovet av lantmätare uppgår till ca 3400 år 2015.

Väsentligare än att räkna på yrkeskåren som helhet är emeller— tid att se till behoven i regionerna. Med vårt tidigare räkneex- empel med antagande om 25 lantmätare per 100 000 invånare saknas idag ca 280 lantmätare i södra och 230 lantmätare i västra regionen. Med nuvarande spridningsbild av nyutexami- nerade kommer antalet yrkesverksamma i regionerna på grund av pensionering att minska, i södra regionen redan om några år.

Våra siffror hänför sig till ett räkneexempel, men indikerar ett utbildningsbehov.

Lantmäteriverket har till oss angett att man vill öka antalet ci- vilingenjörer med lantmäteriutbildning i lantmäteriorganisatio- nen med 340 personer under en tioårsperiod.

• Sida 46
•  Original

• Sida 47
•  Original

5. Den nuvarande utbildningen

Den tekniska utbildningen i Sverige är strukturerad på tre ni- våer: tekniker, ingenjörer och civilingenjörer.

Teknikerutbildning kan definieras som teknisk-operativ, ingen- jörsutbildning som teknisk-teoretisk och civilingenjörsutbild- ning som teknisk—vetenskaplig. "

Civilingenjörs- och arkitektutbildning bedrivs på sju orter och antalet utbildningsplatser är 1991 totalt 4 244, fördelade på föl- jande sätt.

Linje Högskola/Universitet KTH CTH LTH LiTH HLu UU UUm Summa

Arkitekt 75 55 45 175 Data 120 100 90 124 90 524 Elektro 250 200 1 86 636 Farkost 90 90 Geotek/Ind kemi 30 30 lndustr arb.mi1jö 30 30 lndustr ekonomi 30 60 188 30 308 Kemi 120 120 125 365 Lantmäteri 100 100 Maskin 250 210 123 120 140 843 Materialfysik 45 45 Materialteknik 90 90 Samhällsbyggn 45 45 Teknisk fysik 120 90 72 120 35 437 Tekn fys o elek 186 186 V 0 V 100 105 90 45 340

S:a 1345 940 731 618 410 165 35 4244

• Sida 48
•  Original

5.1. Högskolomas rekrytering

SCB:s statistik över fördelning på hemortslän, dvs. det län där man varit kyrkobokförd året före påbörjade högskolestudier, för antagna vid högskola har studerats för tre tillfällen, läsåren 82/83, 86/87 och 89/90. Det är civilingenjörs- och arkitektlin- jerna som studerats närmare för tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, Lunds tekniska hög- skola, Linköpings tekniska högskola, högskolan i Luleå, Uppsala universitet och Umeå universitet. För studien har landet indelats i regioner på samma sätt som tidigare redovisats (bilaga 1).

Nedanstående diagram visar sambandet mellan de antagnas hemregioner och högskolor. Siffran under regionangivelsen vi— sar totala antalet studerande vid civilingenjörs- och arkitektlin- jer från regionen ifråga.

Val av högskola för antagna på civilingenjörs— och arkitektutbildningar 1989/90

Östra Mellan Västra Södra 604 1 276 581 944 910

Studenter från östra resp. västra regionerna har till ca 75% börjat studera vid KTH resp. CTH. Studenter från mellanregio— nen föredrar till drygt 45% LiTH och sedan KTH och CTH (ca 20% vardera). Studenter från södra regionen föredrar till om— kring 60% LTH. Studenter från norra regionen väljer i mindre

• Sida 49
•  Original

grad HLu (37%), beroende troligen på att regionen omfattar ett stort geografiskt område, vars södra delar ligger betydligt när— mare studieortema Uppsala, Stockholm och Linköping.

Det finns alltså ett tydligt samband mellan gymnasieort och studieort, som visar att närhet är en viktig faktor vid val av ort för högskolestudier. Går man ner på länsnivån kan man obser- vera ett ännu tydligare samband mellan gymnasielän och när— maste teknisk högskoleutbildning, 80-90% av studenter från län med teknisk högskola väljer att studera i hemlänet.

Hur är då situationen för de linjer som finns vid endast en hög- skola? Detta förekommer på flera ställen, men som exempel kan nämnas att HLu har tre sådana linjer: geoteknologilinjen, industriell arbetsmiljölinjen och samhällsbyggnadstekniklinjen medan KTH har bl.a. farkosttekniklinjen och lantmäterilinjen. Nedanstående diagram visar varifrån de studerande kommer.

Upptagningsområden för s.k. rikslinjer 1989/90, i procent från olika regioner

' Norra

|:! Östra

! Mellan ! Västra

Södra

Även här syns en tydlig övervikt av studerande från den egna regionen, om dock inte fullt så markant som när man ser på alla civilingenjörs- och arkitekturlinjer tillsammans.

• Sida 50
•  Original

Det är av särskilt intresse i denna utredning att jämföra förhål- landena för de tre samhällsbyggarlinjema väg- och vattenbygg- nad, arkitektur och lantmäteri. Allmänt kan konstateras att an- delen utexaminerade samhällsbyggare av totala antalet civilin- genjörer har sjunkit under de senaste 20 åren. Antalet samhälls- byggare som examinerats varje år har däremot legat ganska konstant, utom för arkitekter som minskat med omkring 80 personer från 1970/71 till 1988/89.

Vad gäller sambandet gymnasielän och högskola för samhälls- byggama har jämförelse gjorts för intagningarna 1982/83, 8196/87 och 1989/90 till de högskolor som har flera eller en av samhällsbyggnadslinjema.

KTH 89/90

. Totalt 1 |:] Väg o vatten % , I Arkitektur

* ' Lantmäteri

Norra Östra Mellan Västra Södra

Undersökningen visar att vid KTH har den totala andelen ny- börjare från östra regionen ökat under perioden. En tendens till regionalisering alltså, som är ännu tydligare för lantmäteriut- bildningen. Vid intagningen 1982/83 kom 40% av L-tekno- logerna från östra regionen medan 1989/90 nästan 60% kom från den regionen.

Undersökningen redovisas i diagram, bilaga 4.

• Sida 51
•  Original

5.2. Utbildningar vid KTH

KTH har störst antal utbildningsplatser för civilingenjörs- och arkitektutbildningar och även största antalet linjer, elva stycken. Av dessa elva är tre unika och finns bara på KTH, nämligen utbildningslinjema för farkostteknik, lantmäteri och material- teknik.

Samtidigt finns vid KTH både utbildningslinje väg och vatten och arkitektur. Dessa två och lantmäterilinjen har vissa gemen- samma kurser och sammanförs ibland till ett block med utbild- ningsinriktning mot samhällsplanering, samhällsbyggande samt drift och underhåll av tekniska försörjningsnät och anlägg- ningar.

5.2.1. Allmänna mål för civilingenjörsutbildningarna

[ de utbildningsplaner som fastställs av resp. linjenämnd (mot- svarande) finns följande allmänna mål, gemensamma för alla civilingenjörslinjer vid KTH:

Utbildningen inom civilingenjörslinjema syftar till att inom landet uppehålla och utveckla den ingenjörsvetenskapliga kom- petens som fordras för att effektivt och tidsenligt utnyttja teknik i samhällets och individens tjänst. Utbildningen är till innehållet och organisation så planerad att den som med godkända betyg har gått igenom en civilingenjörslinje kan förväntas äga utbild- ningsmässiga förutsättningar för att, efter något års yrkeserfa- renhet, inom sitt område självständigt svara för utveckling eller utnyttjande av ny teknik av internationellt högstående kvalitet. Förmågan att utnyttja etablerad teknik utgör ett självklart del- mål. I båda fallen är det fråga om att utforma produkter, pro— cesser och arbetsmiljö med hänsyn till människornas förutsätt- ningar och behov och till samhällets mål avseende sociala för- hållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi.

• Sida 52
•  Original

Begreppet teknik används här i vid mening. l—lit för såväl den tekniska produkten som metoden eller processen. Vidare ingår den industriella produktionens ekonomi, organisation och ad- ministration samt marknadsfrågor ur såväl producent som kon- sumentperspektiv.

Utbildningen skall ge kunskaper och färdigheter inom — matematiskt-naturvetenskapliga samt grundläggande och till- lämpningsinriktade tekniska ämnen

— övriga ämnen av betydelse för yrkesverksamheten.

Utbildningen skall ge kunskaper om — sambandet mellan den naturvetenskapliga och tekniska ut- vecklingen och människans livsmiljö

— energins och andra naturresursers begränsning samt vikten av att dessa resurser tillvaratas.

Utbildning skall ge träning i att identifiera, formulera, lösa och presentera probem att samverka och kommunicera med tekniker och icke-tekniker att söka information att kommunicera på minst ett främmande språk )ch använda facklitteratur och facktermer på detta språk.

5 .3 Lantmäterilinjen vid KTH

Grundutbildningen vid KTH:s lantrnäterisektion gcr kunskaper och färdigheter inom ett brett ärnnesfält och utgör en kombina- tion av tekniska, juridiska och ekonomiska ämnen. Kort sam- manfattat behandlar utbildningen kartläggning av samt utnytt- jande av och hushållning med mark och fastigheter. Den nuva- rande utformningen av lantmätarutbildningen ger förutsätt- ningar för en bred kompetens som är starkt efterfrågad inom en rad olika arbetsmarknadssektorer.

• Sida 53
•  Original

5.3.1. Utbildningens mål

Utbildnings- och forskningsnämnden för lantmäteri har beslutat om en lokal plan för lantmäterilinjen vari anges som målsätt- ning för utbildningen, utöver den allmänna målbeskrivningen för civilingenjörsutbildning vid KTH :

Utbildningen ska ge en bred kunskapsbas som karakteriseras av

kunskaper och färdigheter med internationella utblickar i

— matematisk—naturvetenskäpliga samt grundläggande och till- lämpningsinriktade tekniska ämnen av betydelse för lant— mäteri, natur- och miljövård, — juridik, ekonomi och planeringsinriktade ämnen av betydelse för samhällsbyggnadsprocessen, — geometrisk mätning och kartläggning samt annat införskaff- ande och tillhandahållande av landskaps- och naturresurs- information, — tillhandahållande av information rörande rumsliga och mark- anknutna ekonomiska och samhälleliga data, — fysisk samhällsplanering, — fastighetsbildning och annat plangenomförande såsom explo- atering, sanering, fastighetsrationalisering och annan om- vandling, — värdering och förvaltning av fastigheter — rättsliga och ekonomiska utredningar i anslutning till ovan- stående.

5.3.2. Utbildningens omfattning och studieinriktningar

Utbildningen, som utgörs av obligatoriska och valfria kurser samt examensarbete, omfattar totalt 180 kurspoäng (4,5 studie- år). I vissa kurser ingår dessutom fältövningar. Vidare krävs 17 veckors praktisk verksamhet.

Utbildningen omfattar en obligatorisk basutbildning under 1 1/4 år. Denna omfattar kurser i datateknik, matematik, numeriska

• Sida 54
•  Original

metoder, matematisk statistik, rättsvetenskap, ekonomi, naturre- surslära, mätnings- och kartteknik, anläggnings- och husbygg- nadsteknik samt markanvändning och samhällsplanering.

Efter den gemensamma basutbildningen väljer den studerande en av tre huvudstudieinriktningar

— mätning och kartläggning — planering och plangenomförande

— fastighetsekonomi.

Inom inriktningen för planering och plangenomförande finns en variant för naturresurshushållning och inom inriktningen för fastighetsekonomi en variant för fastighetsförvaltning. Många kurser är dock gemensamma, främst mellan varianterna men också mellan studieinriktningama.

1 årskurs 4 kan den studerande välja en fjärde studieinriktning, samhällsplanering. Den är gemensam för studerande från V, A och L. Denna inriktning har hittills inte lockat mer än 3-4 studerande per år från lantmäterilinjen. En utredning om denna utbildning i framtiden har just avslutats vid högskolan.

5.3.3. Mål för huvudstudieinriktningen mätning och kartframställning

Utbildningen syftar till utvecklingsverksamhet, produktions- ledning och forskning inom mätningsteknik, kartframställning och landskapsinfonnation. Särskild vikt läggs vid kunskaper och färdigheter i, och djup förståelse för, dels matematiska, tekniska och naturvetenskapliga grunder, dels de modeller som ligger till grund för tillämpad teknik, samt vid attityder till teknikens roll i samhällsbyggnadsprocessen.

• Sida 55
•  Original

5.3.4. Mål för huvudstudieinriktningen planering och plangenomförande

Utbildningen syftar till att utveckla och behärska de tekniska, ekonomiska och juridiska aspekterna i samhällsplaneringspro— cessen, särskilt metoder för att förändra markanvändningen.

För varianten Plangenomförande ska utbildningen syfta till att ge kunskap om markens utnyttjande samt teknik och metoder för att förändra markanvändning och fastighetsindelning. Beto- ningen ligger på planering och plangenomförande. Detta med- för att gedigna kunskaper ges inom ett brett—fält, där fastig- hetsjuridik, fastighetsvärdering, planekonomi, förhandlings— och förrättningsteknik, anläggningsteknik och kartläggning är centrala ämnesområden.

För varianten Naturresurshushållning syftar utbildningen till att — utveckla kunskaper och färdigheter dels i användningen av metoder för undersökning av mark, vatten och miljöstör— ningar, dels i teknik för insamling, bearbetning och pre- sentation av landskapsinfonnation

— utveckla förståelse för konsekvenserna av naturresursemas nyttjande i samhället — ge ökade kunskaper om konventionella och altemativa tek- niska försörjningssystem och deras anpassning till de natur- givna förhållandena.

5.3.5. Mål för huvudstudieinriktningen fastighetsekonomi

Utbildningen syftar till fastighetsekonomisk analysverksamhet

samt forskning och utvecklingsarbete. Särskild vikt läggs vid

— kunskaper avseende teorier och metoder för ekonomiska ana- lyser av fastigheter och därtill knutna rättigheter ur den enskildes, företagets och samhällets synvinkel

• Sida 56
•  Original

— kunskaper och färdigheter avseende ekonomiska samt juri- diska, tekniska, naturgivna och sociala faktorers inverkan på nyttjande, förvaltning och förändring av fastighetsresurserna.

För varianten Fastighetsekonomi ska särskilt kunskaper, färdig- heter samt träning i problemlösning ges avseende investerings- och värderingsfrågor i olika situationer.

För varianten Fastighetsförvaltning ska särskilt kunskaper, fär- digheter samt träning i problemlösning ges avseende ekonomisk styrning i olika fastighetsförvaltande organisationer.

5.3.6 Studenternas val av inriktning

En ökning av intagningen till L skedde läsåret 1986/87 från 70 till 90 elever. 1991/92 har en ökning gjorts med ytterligare 10 till 100. Andelen kvinnliga studerande har av tradition varit hög vid lantmäterisektionen. Av de intagna 1976—80 var i medeltal per år kvinnorna 42, 1981—85 44 och 1986—90 46%.

De studerandes val av inriktningar och varianter (Källa: KTH)

Mätning Planering och Fastighetsekonomi Samhälls- och kart- plangenomförande planering läggning Plan Natur Ekonomi Förvaltning 1980 16 28 26 2 1 98 1 1 3 22 20 1 982 17 1 6 25 1983 16 7 7 24 1 1984 13 7 15 21 3 1985 15 9 15 32 1 1986 16 l 3 12 22 15 4 1 987 27 1 0 l 1 19 1 9 3 1988 12 1 3 14 17 28 3 1989 15 1 2 9 21 26 1990 8 33 43

• Sida 57
•  Original

Den önskade fördelningen på inriktningar vid intagning av 100 studerande är (Temryd 1989): mätning och kartläggning 25, planering och plangenomförande 35 och fastighetsekonomi 40.

5.3.7. Studieavbrott

Examinationen beräknas i medeltal ligga på 70% av de antagna studerande. Detta har betydelse vid beräkning av det antal utexaminerade civilingenjörer arbetsmarknaden kan påräkna att få under en viss tidsperiod och med ett givet antal studieplatser.

• Sida 58
•  Original

• Sida 59
•  Original

6. Samråd med intressenter

Som tidigare har redovisats har våra förslag utarbetats i samråd med berörda tekniska högskolor och en bred krets avnämarre- presentanter från olika verksamhetsområden. Våra slutliga för- slag har tillställts dessa. Alla tillstyrker våra förslag.

KTH har inte tagit direkt ställning till våra förslag. Man menar att 30 platser i Lund inte har stor kvantitativ betydelse, men på- pekar samtidigt att det finns en risk att vi överskattat arbets- marknaden och baserat våra ställningstaganden i alltför hög grad på effekterna av en högkonjunktur och fastighetsboom i främst Stockholrnsregionen.

De slutliga förslagen har också överlämnats till våra kontakt- personer och företrädare för följande organisationer:

Statens lantrnäteriverk (LMV), Svenska kommunförbundet, Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), Sveriges akade- mikers centralorganisation (SACO), Sveriges civilingenjörsför— bund (CF), Lantmäteriets civilingenjörsförening (LCF), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Statstjänstemanna- förbundet (ST), Avdelning 114 inom statstjänstemannaför- bundet (ST-Lantmäteri), Sveriges lantmätareförening (SLF) samt Svenska Kommunal-Tekniska Föreningens mätnings- och fastighetsbildningskommitté (SKMF).

LMV och Svenska kommunförbundet ställer sig helt bakom förslagen. UHÄ lämnar dem utan erinran.

I de synpunkter vi har fått från SACO, CF och LCF har man påtalat att det är principiellt felaktigt att sprida utbildning med så få platser som det här är fråga om. Den naturliga metoden

• Sida 60
•  Original

skulle vara att öka antalet nybörjärplatser vid KTH och med olika åtgärder försöka öka civilingenjöremas flyttningsbe- nägenhet. Man accepterar emellertid våra förslag och under- stryker behovet av att tillräckliga forskningsorganisationer byggs upp vid de båda högskolorna.

TCO, ST och ST-Lantmäteri delar i sina synpunkter inte upp- fattningen att det råder brist på lantmätare totalt sett. Utveck- lingen inom den offentliga sektorn och möjligheterna att de— legera arbetsuppgifter talar i motsatt riktning. Däremot anser man bestämt att utbildningen bör spridas i landet.

SLF och SKMF tillstyrker våra förslag.

• Sida 61
•  Original

Regionindelning

J ustitiedepartementet

Personregistrering inom arbetslivs-_ forsknings— och massmedieområdena, m.m. [21]

HIV-smittade — ersättning för ideell skada. [34] Påföljdsfrågor. Frigivning från anstalt, m.m. [45] Visa särskilda frågor beträffande integritetsskyddet på ADB-området. [62]

Fastighetsleasing. [81]

Historiska arrenden — förslag till friköpslag. [85]

Utrikesdepartementet

Statens roll vid främjande av export. [3] Bistånd genom internationella organisationer. [48] Bistånd genom internationella organisationer. Annex 1. Det multilaterala biståndets organisationer. [49] Bistånd genom internationella organisationer. Annex 2. Sverige och u-länderna i FN — en återblick. [50] Bistånd genom internationella organisationer. Annex 3. Särstudier. [51] Krediter för utveckling. [74]

Försvarsdepartementet

Kapitalkostnader inom försvaret. Nya former för finansiell styrning. [20] Branden på Sally Albatross. Den 9-12 januari 1990. [331 Forskning och teknik för flyget. [53] Yrkesoff'lceramas pensionsålder och åldersstruktur. [871 Forskning och utveckling för totalförsvaret. Kartläggning och probleminventering. [91]

Socialdepartementet

Utvärdering av SBU. Statens Beredning för Ut-värde- ring av medicinsk metodik. [6] Lokala sjukförsäkringsregister [9] Informationens roll som handlingsunderlag - styrning och ekonomi. [15]. Gemensamma regler — lagstiftning, klassifikationer och infonnationsteknologi. [16]. Forskning och utveckling - epidemiologi, kvalitetssä- kring och Spris utvecklingsprojekt. [17]. Informationsstruktur för hälso- och sjukvården - en utvecklingsprocess. [18]. Några frågor i anslutning till en arbetsgivarperiod inom sjukpenningförsäkr'ingen. [35] Abonerade foster, m.m. [42] Handikapp, Välfärd, Rättvisa. [46]

På väg - exempel på förändringsarbeten inom verksamheter för psykiskt störda. [47] Tillsynen över hälso- och sjukvården. [63] Ombudsman för barn och ungdom. [70] Krav på förändring — synpunkter från psykiskt störda och anhöriga. [78] Stöd och samordning kring psykiskt störda

— ett kunskapsunderlag. [88] Rätt till bostad — om psykiskt stördas boende. [92]

Kommunikationsdepartementet

Den regionala bil- och körkortsadministrationen. [14] Storstadens trafiksystem. Överenskommelser om trafik och miljö i Stockholms- Göteborgs- och Malmö- regionema. [19] Säkrare förare [39]

Vånersjöfarten [73]

Det framtida trafiksäkerhetsarbetet. [79]

Finansdepartementet

Finansiell tillsyn. [2] Sportslig och ekonomisk utveckling inom trav- och galoppsporten. [7] Beskatming av kraftföretag. [8] Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Tre expertrapporter. [27] Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljö- räkenskaper. [37] Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljö— räkenskaper. Bilagedel. [38] Alkoholbeskattningen. [52] Smuggling och tullbedrägeri. [84] Försäkringsrörelse i förändring 1. [89] Konkurrensneutral energibeskattning. [90]

Utbildningsdepartementet

Särskolan -en primärkommunal skola. [30] Statens arkivdepåer. En utvecklingsplan till år 2000. [31] Examination som kvalitetskontroll i högskolan. [44] Skola - skolbarnsomsorg - en helhet. [54] Att förvalta kulturmiljöer. [64] Ett samordnat vuxenstudiestöd. [65] Teaterns kostnadsutveckling 1975-1990 med särskilda studier av Operan, Dramaten och Riksteatern. [71] En kreativ studiemiljö - högskolebiblioteket som pedagogisk resurs. [72]

• Sida 82
•  Original

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet Flykting— och immigrationspolitiken. [l]

Spelreglerna på arbetsmarknaden. [13] Kompetensutveckling — en utmaning. [56] Arbetslöshetsförsäkringen — frnansieringssystemet [57] Samhall i går, i dag, i morgon. [67] Organiserad rasism. [75]

Bostadsdepartemntet

Ett nytt BFR - Byggforskningen på 90-talet. [23] Den framtida länsbostadsnämnden. [43] Statens bostadskreditnämnd - organisation och dimensionering. [61] Ny hyreslag. [86] Lantmäteriutbildningar i Luleå och Lund. [96]

Industridepartementet

Översyn av lagstifmingen om träf'rberråvara. [22] En nytt turistråd. [58] Hemslöjd i samverkan [66] Drivkrafter för produktivitet och välstånd. [82] FoU för industriell utveckling. Svensk kollektiv- forskning 1991. [83]

Näringsdepartementet

El från biobränslen. Det industriella utvecklingsarbetet.

[931 ELSU 91. Förslag till omfattning, organisation och finansiering av det svenska elsäkerhetsarbetet. [94]

Civildepartementet

Affärstidema. [10] Affärstidema. Bilagedel. [11] Ungdom och makt.[12] Visst går det an! Del 1, 2 och 3. [24] Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöken med en friare nämndorganisation. [25] Kommunala entreprenader. Vad är möjligt? En analys av rättsläget och det statliga regelverkets roll. [26] Konkurrensen i Sverige — en kartläggning av konkur- rensförhållandena i 61 branscher. Del 1 och 2. [28] Periodiska hälsoundersökningar i vissa statliga, kom- munala och landstingskommunala anställningar. [29] Ny kunskap och förnyelse. [36]

Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny organisation av stödet till myndigheter och rege- ringskansli. [40]

Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny organisation av stödet till myndigheter och rege- ringskansli. Bilagedel. [41] Konkurrens för ökad välfärd. Del 1. Konkurrens för ökad välfärd. De12. Konkurrens för ökad välfärd. Bilagor. [59] Olika men ändå lika. Om invandrarungdomar i det mångkulturella Sverige. [60] Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverk— samheten med avsteg från statlig reglering mm. [68] Frikommunförsöket. Erfarenheter av törsöksverk- samheten med avsteg från statlig reglering m.m. Särskild bilaga. [69]

Kommunalt partistöd. [80]

Mil jödepartementet

Miljölagstiftningeni framtiden. [4] Miljölagstiftningen i framtiden. Bilagedel. Sekretariatets kartläggning och analys. [5] Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. [32] Sveriges nationalrapport till FNs konferens om miljö och utveckling - UNCED 1992. [55] Miljön och förpackningarna. [76] Miljön och förpackningarna. Livscykelanalyser

för förpackningsmaterial - beräkning av miljöbelasming. Bilaga. [77]

Översyn av lagstiftningen på kärnenergiområdet.[95]

• Sida 83
•  Original

• Sida 84
•  Original

• Sida 85
•  Original

• Sida 86
•  Original

ALLMÄNNA FÖRLAGET

BESTÄLLNINGAR: ALLMÄNNA FÖRLAGET, KUNDTJÄNST. 106 47 STOCKHOLM. TEL: 08-739 96 30, FAX: 08-739 95 48. INFORMATIONSBOKHANDELN, MALMTORGSGATAN 5 (vro BRUNKEBERGSTORG). STOCKHOLM.

XOSZ'SLSO NSSI 7'02601'88-16 NGSI