Psykiskt stördas situation i kommunerna : en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv : rapport från Psykiatriutredningen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

stördas

situatic

Psykiskt

i kommunerna

- en ur socialtjänstens perspektiv

prob|eminventering

KE Oc

M

Statens offentliga utredningar WE 19923

g

Socialdepartementet

stördas

Psykiskt

situation i kommunerna

-en ur

probleminventering socialtjänstens perspektiv

Rapport från

psykiatriutredningen

Stockholm 1992

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskanslietss förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress Allmänna Förlaget

Kundtjänst

106 47 Stockholm

Tel 087 39 96 30

Telefax 08f39 95 48

Publikationema kan också köpas i Infonnationsbokhandeln, Malmtorgs gatan Stockholm.

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-10958-1 Stockholm 1992 ISSN 0375-250X

SOU 199203 3

FÖRORD

Regeringen beslutade i november 1990 att parlamentarisk kommitté i ge en uppdrag att utreda frågor om service, stöd och vård till psykiskt störda. Kommitten övertog därmed det motsvarande uppdrag år 1989 till som gavs en särskild utredare. Kommittén, antagit namnet

som psykiatriutredningen,

skall slutredovisa sina förslag under 1992. sommaren I enlighet med sina direktiv dir.199071 skall situa-

utredningen kartlägga

tionen för psykiskt störda utvärdera och den sektoripersoner samt analysera serade psykiatrin och de övriga förändringar från slutna till vårdfor-

öppna

mer som skett under 1980-talet.

Psykiatrins omstrukturering har bl.a. inneburit att fler än samhällsorgan

tidigare har fått ett större för service, stöd och vård till människor ansvar med psykiska störningar. Den förändrade från totalt

inriktningen ett om-

händertagande vid stora institutioner till situation där huvuddelen våren av den skall i öppna former förutsätter, för

ges att goda livsbetingelser skall

-

kunna erbjudas de psykiskt störda, sker

att en långtgående samordning mel-

lan den psykiatriska vården och andra i samhället. Ansvaret organ för att tillgodose de psykiskt stördas behov t.ex. ett

av fungerande boende, me-

ningsfull sysselsättning och andra icke direkt vårdinriktade behov åvilar

idag

främst kommunerna. Behovet samordning och samverkan är därför av stort mellan den psykiatriska vården och kommunernas socialtjänst. Som ett led i utredningens har därför kommunernas

kartläggningsarbete

socialtjänst genom en enkät tillfrågats deras på problem, samarbete om syn och förändringsbehov när det gäller insatser för störda På psykiskt personer. liknande sätt har också psykiatrins, primärvårdens,

arbetsmarknadsverkets, försäkringskassornas, patient- och anhörigorganisationernas, de fackliga

organisationernas m.fl. synpunkter på problem, samarbete och

förändrings-

behov inhämtats. Sammantaget är detta material led i kommitténs ett kartläggning av de psykiskt stördas situation och de problem de möter i ute samhället.

4 Förord SOU 199203

Psykiatriutredningen skall också enligt sina direktiv överväga och föreslå

åtgärder vad gäller ansvarsfördelning och organisation samt former för

samverkan mellan kommuner och landsting. Åtgärderna skall syfta till att förbättra de psykiskt stördas livssituation och öka deras möjligheter till ge-

menskap och delaktighet i samhällslivet.

Dessa överväganden måste naturligtvis göras utifrån en helhetssyn av de

samlade insatser som olika organ riktar till psykiskt störda människor i samhället och hur dessa ser på problem, samarbete, resurser och förändringsbehov. Socialtjänstens liksom andra inblandade parters syn på dessa frågor är därvidlag viktiga att få fram. Detta är viktigt inte minst när det gäller att åstadkomma förslag kan förbättra de psykiskt stördas livssitua-

som tion och öka deras möjlighetertill gemenskap och delaktighet i samhällslivet. Något motsvarande material kring hur kommunernas socialtjänst ser på dessa

frågor har inte tagits fram tidigare.

I denna rapport redovisas socialtjänstens syn på problem, samarbete, resurser och förändringsbehov när det gäller insatser för psykiskt störda på grundval enkätsvaren utan några analyser, slutsatser, rekommendationer

av eller förslag från utredningens sida. Svaren måste naturligtvis ses som en

partsinlaga. Detta är socialtjänstens på problem, samarbete och föränd-

syn

ringsbehov. Ser problem från andra utgångspunkter blir bilden

man m.m. kanske delvis en helt annan. Övriga organs problembilder etc. kommer att

redovisas i annat sammanhang. Med socialtjänsten menas här de tjänstemän

besvarat enkäten. Vi vill betona att socialnämnden eller motsvarande som politiska instans inte har behandlat frågorna.

Psykiatriutredningen har inte tagit ställning till innehållet i rapporten på annat sätt än att socialtjänstens synpunkter bedömts vara av intresse för den allmänna diskussionen hur förbättrar de psykiskt stördas livssitua-

om man tion och deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhällslivet.

STEN SVENSSON Bo Holmberg Lars Jakobsson

Gert Knutsson

Irene Karlsson

Svante Pettersson

Harald Wilhelmsson

6 Innehåll SOU 199203

Bilaga 1 Förfrågan angående socialtjänstens insatser för psykiskt störda personer 141

Bilaga 2 Samverkansavtal mellan landsting och kommuner i Uppsala län 143

Bilaga 3

Basprojektet en inventering av psyko-

-

socialt handikappade i Norrköpings kommun 149

SOU 199203 7

SAMMANFATTNING

Att bidra till en förändringsprocess innebär att psykiskt stördas alla

som viktigare behov tillgodoses, att verksamheter med god kvalitet tillskapas och att insatserna på ett bra sätt samordnas kring individen är huvuduppgift

en för psykiatriutredningen. Ur den aspekten har det varit viktigt att också lyfta fram socialtjänstens syn på dessa frågor. De psykiskt stördas situation är numera en angelägenhet för alla inblandade parter och inte bara för psykiatrin.

Denna sammanställning omfattar enkätsvar från 160 kommuner och deras

syn på problem, samarbete, resurser och förändringsbehov när det gäller

insatser för psykiskt störda. Det är alltså socialtjänstens uppfattning utifrån dess perspektiv som redovisas. Ser problem från andra perspek-

man m.m. tiv blir bilden delvis kanske När bilden kompletteras med hur

en annan. övriga parter ser på problem, samarbete, resurser och föränd-

inblandade

ringsbehov bör man en nyanserad probleminventering underlag för

som

kommittens ställningstaganden.

Nedan följer en punktvis sammanfattning de synpunkter majorite-

av som ten av de 160 kommunerna lyfter fram i sina sammanfattningen gäller

svar. såväl barn- och ungdomar

som vuxna.

Övervältring av kostnader

Nästan samtlig kommuner anser att den pågående omstruktureringen och

avinstitutionaliseringen av psykiatrin innebär en övervältring av kostnader

från psykiatrin till kommunernas socialtjänst utan att motsvarande resursö-

verföring sker. Psykiatrin hänvisar ofta till socialtjänstens yttersta och

ansvar bortdefinierar vissa hjälpbehövande med hänvisning till bristande

grupper resurser inom psykiatrin. Kommunernas uppfattning är att antalet patienter

som av psykiatrin bedöms behandlingsbara av dem, ständigt blir allt färre.

8 Sammanfattning SOU 199203

2. Målen och ansvarsfördelningen

är oklara

Kommunerna efterlyser gemensamma mål och arbetsformer med psykiatrin. Vem har huvudansvaret socialtjänsten eller psykiatrin Vad är psykiatri

och vad är behandling resp. social omsorg En klarare ansvarsfördelning och

en gemensam vårdplanering efterlyses

Definition av gruppen

störda

psykiskt

Hur skall gruppen psykiskt störda definieras och hur skall avgränsningen gentemot t.ex. dem med psykiska besvär eller psykosociala problem göras Hur definieras de som finns i gränslandet mellan psykisk sjukdom och psykosociala behov Detta är frågor som de flesta kommuner ställer sig och där man ofta råkar i konflikt med psykiatrin. Vem har ansvaret för insatser till dem som hamnar mellan stolarna Socialtjänsten upplever här trycket av det yttersta ansvaret tungt, speciellt för denna patientkategori som man inte har tillräcklig kompetens för att varken bedöma eller behandla.

4. Samhällets insatser är inte till

anpassade

de verkliga behov som störda har

psykiskt

De problem redovisas gäller såväl psykiatrins som socialtjänstens orga-

som nisation och även övriga inblandade huvudmäns sätt att svara mot gruppens behov. Inom kommunernas socialtjänst saknas också mål, organisation och utbildning bland personalen för att arbeta med psykiskt störda. Socialtjäns-

tens organisation uppfattas några kommuner alltför fyrkantig

egen av som och traditionellt inriktad, dvs. enbart inriktad mot socialtjänstens traditonella

problemgrupper som missbrukare, äldre, barn och ungdom och familjer med

sociala och ekonomiska problem, för att uppmärksamma psykiskt stördas behov av stöd och hjälp. Allra helst som denna grupp själv inte är särskilt pockande när det gäller att kräva sina rättigheter. Men det framför allt

som saknas inom socialtjänsten är kompetens att på ett adekvat sätt bemöta denna grupps problem och behov.

SOU 199203 Sammanfattning 9

Socialtjänstens personal upplever stora

svårigheter i samarbetet med psykiatrin

En stor majoritet av de kommuner som besvarat enkäten uppger. att samarbe-

tet med psykiatrin fungerar dåligt eller är i det närmaste obeñntligt. En

gemensam vårdplanering mellan socialtjänst och psykiatri efterlyses av flera

kommuner. Kritiken gäller främst samarbetet med vuxenpsykiatrin. Samarbetet med barn- och ungdomspsykiatrin i regel fungera bättre även

uppges om kritik även framförs här.

Det är egentligen endast ett län som klart skiljer sig från de övriga länen när det gäller synen på hur samarbetet socialtjänst-psykiatri fungerar och det är Norrbottens län. Här är kommunerna överlag nöjda med hur samarbetet

i dag fungerar. I Kopparbergs, Västerbottens, Östergötlands och Gävleborgs

län har flera kommuner stora förväntningar utifrån nyligen inledda samarbetssträvanden.

Om den behandling psykiatrin genomför med mediciner och olika jag-

som stödjande terapier skall vara meningsfull så måste också den sociala situationen vara någorlunda trygg och harmonisk. Därför är det, enligt några kommuner, för denna grupp särskilt viktigt, nästan viktigare än för någon

annan grupp, att samarbetet psykiatrisk behandling och sociala insatser går hand i

hand. För gruppen psykiskt långtidssjuka är det nödvändigt med välplanera-

de mjuka övergångar från sluten psykiatrisk värd till öppen psykiatrisk värd och till hemtjänsten och övrig socialtjänst. Fallerar de sociala insatserna i samband med att någon skrivs ut från sluten vård är risken stor för

snar återinläggning i sluten vård. Risken för återfall klart mycket

anser man vara högre om den psykiskt störde har påfrestande social situation.

en

Skillnader i synsätt

Det finns ett stort gap mellan de två verkligheter som personalen inom

so-

cialtjänsten ser respektive vad man anser personalen inom psykiatrin upple-

ver. Kommunerna upplever psykiatrin alltför individinriktad där indivi-

som den enbart ses i ett biologiskt, medicinskt och kliniskt sammanhang och där

ingen eller mycket ringa hänsyn tas till den sociala omgivningens eller det

10 Sammanfattning SOU 199203 sociala nätverkets betydelse. Socialtjänsten däremot, möter

menar man,

dessa människor med utgångspunkt från ett helhetsperspektiv. Psykiatrin

ser enbart utifrån sjukdomens perspektiv medan socialtjänsten arbetar uti-

mer

från det friska perspektivet.

Psykiatrin inte stöd ger tillräckligt

när det gäller behandlingen av

psykiskt störda missbrukare

En nästan genomgående kritik från kommunernas socialtjänst är att psykiat-

rin inte ställer upp och ger kommunerna hjälp när det gäller bedömning eller behandling av missbrukare med psykisk störning eller de finns i gräns-

som landet mellan psykisk störning och missbruk.

Svårt att få för

hjälp

psykiskt störda äldre

Psykiskt störda äldre anser man från kommunalt håll överges alltmer från psykiatrins sida och allt oftare betraktas de som behandlingsbara. Man uppger också att det är allt svårare att få hjälp med behandling till de äldre som har psykiska besvär, depressioner m.m. Det förekommer också svårigheter när det gäller för kommunerna att hjälp med att diagnosticera äldre som förmodar är dementa.

man

Hemtjänstens personal efterlyser

utbildning och handledning från psykiatrin

De flesta kommunerna saknar stöd och hjälp från psykiatrin till den hemtjänstpersonal som arbetar med psykiskt störda. Strukturerat stöd handledning från de psykiatriska sektorerna efterlyses. Man uppger också att det är

mycket svårt att få konsultationshjälp från psykiatrin framför allt i akuta

situationer eller att psykiatrin att ställa på hembesök för

upp gemensamma

bedömning och hjälp. Rådande Sekretessregler uppges här vara ett problem,

som psykiatrin hänvisar till. Bättre utbildning efterfrågas också i stor utsträckning. Kunskapen om psykiskt störda personer och deras beteende upp-

SOU 199203 Sammanfattning ll

levs av hemtjänstpersonalen bristfällig. Dock finns några undansom lysande tag där utbildning givits i stor omfattning från psykiatrin i t.ex. Linköpings

och Norrköpings kommuner.

10. störda i boende

Många psykiskt eget

lever socialt isolerade

Flera kommuner att många psykiskt störda i boende lever socialt

menar eget isolerade. Några kommuner talar t.o.m. att vissa lever i social misär.

om Det boendestöd som hemtjänsten kan är för vissa psykiskt lång-

ge grupper

tidssjuka långt ifrån tillräckligt.

ll. boendeformer saknas

Lämpliga

För vissa psykiskt störda saknas lämpliga boendeformer. Skillnaden

grupper mellan institutionsvård och boende i lägenhet med hemtjänst är för

egen vissa alltför stort. Många psykiskt störda i boende känner

eget sig otrygga, är mycket ensamma, saknar arbete eller meningsfull

annan sysselsättning.

Tidsbegreppet suddas ut när de saknar någon fast hållpunkt på dygnet. Intresset och förmågan att klara sitt sociala liv reduceras. Ibland blir de dessutom mycket störande för sin omgivning. För denna efterlyses andra

grupp

mer anpassade boendeformer av typ gruppboende, serviceboende, halv- eller

helskyddade boendeformer etc. Vräkningar av psykiskt störda uppträtt

som störande i det boendet är också ett ökande problem för alltfler kommu-

egna ner.

Att lämpliga boendeformer för psykiskt störda saknas i kommunerna måste uppfattas som självkritik. Det finns ofta i kommunerna ingen på allvar

som tar tag i och planerar utifrån denna behov. En del kommuners

grupps svar kan dock tolkas som att att även boendet för psykiskt störda är

man anser en landstingskommunal uppgift. Helt klart är att det även här råder oklarhet

om

ansvar och initiativskyldighet.

12 Sammanfattning SOU 199203

12. Svårt att

skapa meningsfull

sysselsättningarbete

I och för sig redovisar många kommuner exempel på bra fungerande dag-

centerverksamheter men dessa är långt ifrån tillräckliga. Det är också svårt att motivera många psykiskt störda att ta del av dessa verksamheter som av en del upplevs som alltför konstruerade aktiviteter. Många efterfrågar ett riktigt arbete. Det finns heller ingen som tar sig an de med förtidspension och som i viss utsträckning skulle kunna klara ett arbete. Man är också på flera håll kritisk mot Samhall och dess möjligheter att ge denna grupp arbete. Samhall är, menar man, alltför lönsamhetsinriktat för att på allvar

ge denna grupp en chans till arbete.

13. och

Socialtjänsten psykiatrin

vet för lite om varandra

Ett genomgående tema från kommunerna är att socialtjänsten och psykiatrin har för dålig kunskap varandras verksamheter, att inte talar

om man samma språk och har bristande kännedom om varandras kompetens. En del anger att socialtjänsten ofta har helt orealistiska föreställningar om vad psykiatrin kan

klara liksom att psykiatrin inte vet socialtjänstens möjligheter och

av om begränsningar. Dessutom finns det ett dåligt utbyte av varandras metoder och arbetssätt. Kunskaper om nya arbetssätt och metoder har tendens att

en isoleras inom resp. verksamheter.

14. underlåter ofta

Psykiatrin

att informera socialtjänsten

Många kommuner uppger att psykiatrin ofta inte informerar socialtjänsten när man skriver ut psykiskt störda från sluten vård till eget boende och till vilka villkor de skrivs ut. Flera kommuner att ibland är det först när

uppger grannar reagerar, polisen tillkallas eller vräkningshot föreligger får

som man kännedom vederbörandes existens. Personer har eget boende kan

om som

SOU 199203 Sammanfattning 13

periodvis också vara inneliggande på någon vårdinrättning utan att hemtjäns-

ten meddelas och man vet plötsligt inte var vederbörande finns.

15. Det saknas mellanvårdsformer

nödvändiga

Flera kommuner menar att gapet är för stort mellan sluten vård och eget

boende. Därför efterlyser man små behandlingshemträningsboendeöver-

gångshemmellanvårdsformer utan att mer precist ange vad man menar. Även dessa kan tolkas oklarhet i ansvarsfördelningen. Vad svar som är en mellanvårdsform Är det behandling eller högre grad social

en av omsorg

Vem är i så fall ansvarig

16. Svårt att få hjälp för

störda

psykiskt invandrareflyktingar

De kommuner som har många invandrare eller flyktingförläggningar tar upp att många flyktingarinvandrare som kommer från krigshärjade länder och andra svåra förhållanden ofta har omfattande psykiska störningarbesvär och att dessa har svårt att få kompetent hjälp.

17. En positiv utveckling har påbörjats

På frågan kan exempel på ändamålsenliga arbetsmodel-

om man ge nya mer ler och arbetsformer när det gäller service, stöd och vård till psykiskt störda exemplifieras ofta med olika konkreta samverkansprojekt mellan kommun

och landsting kring dagcentralverksamheter och stödboendeprojekt. Sådana

konkreta samverkansprojekt och försöksverksamheter gemensam finans-

med

iering beskrivs ofta som mycket framgångsrika men alltför otillräckliga.

18. Ett enhetligt kommunalt huvudmannaskap

för den

psykiatriska

öppenvårdsverksamheten förordas

När det gäller förändringsbehov så förordar en majoritet av de svarande

kommunernas socialtjänst ett enhetligt huvudmannaskap för den psykiatriska

14 Sammanfattning SOU 199203

öppenvårdsverksamheten. Detta tror man skulle underlätta resursfördelning, prioritering och gemensam vårdplanering och utbildning kanske ändå men inte lösa grundproblemet enligt många kommuner är resursbrist. Man som

preciserar dock inte närmare vad med psykiatrisk öppenvårds-

man menar verksamhet. Några tror att ett fördjupat samarbete inom nuvarande huvudmannaskapsgränser går att utveckla medan andra erfarenhetsmässigt har gett och upp menar att en huvudmannaskapsförändring måste till för att åstadkomma förbättrade kontakter mellan de medicinska, sociala och kom-

psykologiska

petenserna. En ny organisationsstruktur krävs för att åstadkommenar man ma en ny syn på dessa frågor.

Resurser m.m.

Flertalet kommuner har haft stora svårigheter att ungefärligen uppskatta hur mycket resurser som man i kommunen satsar på insatser för psykiskt störda. Detta beror främst på att inom socialtjänsten inte registrerar eller dokuman menterar insatser så att psykiskt störda går att identifiera. Om gruppen man vill få reda på hur många socialtjänstens klienter är störda

av som psykiskt måste i princip fråga varje enskild handläggare eller aktstudier.

man göra

Ett annat problem gäller på vilket sätt inom skall defini-

man socialtjänsten

era personer med psykiska störningar och hur avgränsningen skall göras

gentemot personer med psykiska besvär. När det gäller t.ex. missbrukargruppen finns det vissa kommuner hävdar att stor del dem som en av som

socialtjänsten arbetar med på grund svårt missbruk också är allvarligt

av

psykiskt störda.

De kommuner som har lämnat uppgifter resursinsats har i regel

om nöjt sig

med att uppskatta antalet hemhjälpstimmar till psykiskt störda och de personal- och lokalkostnader har för olika dagcentralverksamheter riktade till man

psykiskt störda. Men inom socialtjänsten används från alla yrkeska-

resurser tegorier och verksamheter även för arbete med psykiskt störda Hur personer. stor del av de totala insatserna den här aktuella blir därsom avser gruppen för mycket osäkra uppskattningar. Sannolikt handlar det dock relativt om en stor del inom såväl individ- och familjeomsorg äldre- och handikappsom omsorg. De som försökt att procentuellt uppskatta resursinsatserna för psy-

SOU 199203 Sammanfattning 15 kiskt störda personer talar i regel om procentsatser mellan 10-25 % av insat-

serna inom äldre- och handikappomsorgen och ungefär lika mycket inom

individ- och familjeomsorgen.

När det gäller individ- och familjeomsorgen så uppger några kommuner att man numera har särskilda socialarbetare med riktade tjänster för arbete med främst psykiskt störda missbrukare. Särskilda resurser avsätts också för så

kallad egna-medel-hantering, som främst utnyttjas av personer med psykis-

ka problem, dvs. socialtjänsten tar hand om vederbörandes pension och portionerar ut denna veckovis. Hemma-hos-insatser i barnfamiljer förekommer också för barn ocheller föräldrar med psykiska störningar i kombination med sociala problem. Andra insatser som ofta förekommer är kon-

taktpersoner, kontaktfamiljer, terapikostnader, familjehemsplaceringar, pla-

cering på behandlingshem, samtalbehandlingar m.m. inom individ- och fa-

miljeomsorgen. I t.ex. Västerås kommun uppskattar man att avdelningen för individ- och familjeomsorg avsätter ca 75 % av sina resurser för människor som är psykiskt störda ocheller missbrukare.

Nästan genomgående påtalas det dåliga samarbetet mellan socialtjänsten

och främst vuxenpsykiatrin. Konsekvenserna blir ofta ett slöseri med resurser. Det dåliga samarbetet skapar en rundgång i systemet som är mycket kostsamt och ineffektivt både för samhället och den enskilde. Många kommuner uppger också att man saknar fungerande samverkansavtal mellan

socialtjänsten och psykiatrin som reglerar ansvar, avgränsningar och ekono-

mi. Det främsta undantaget är Norrbottens län där kommunerna överlag är mycket nöjda med de samarbetsavtal rörande psykiskt störda som finns mellan kommuner och landsting.

I Uppsala län har ett samverkansavtal nyligen slutits om insatser för människor med psykiska störningar mellan landstinget och länets kommuner som på ett heltäckande sätt försöker reglera ansvar, avgränsningar, samarbete och ekonomi. Avtalet har trätt ikraft fr.o.m. den l januari 1992. Detta avtal bifogas för kännedom som bilaga

Norrköpings kommun har försökt att inventera hur många psykiskt störda som finns i kommunen, hur samarbetet mellan psykiatri, socialtjänstoch primärvård ser ut när det gäller långvarigt psykiskt sjuka och vilka behov som de psykiskt störda själva har. I ett samverkansprojekt mellan socialt-

jänst, psykiatri och primärvård kallat basprojektet har Norrköpings kom-

- -

16 Sammanfattning SOU 199203 mun dokumenterat denna information. Projektets slutrapport redovisas i

bilaga 3 ett exempel hur kan gå till väga för att genomföra

som man en

sådan inventering.

SOU 199203

INLEDNING

Psykiatrins omstrukturering har inneburit att flera olika utanför hälsoorgan och sjukvården har fått ett ökat för service, stöd och vård till männiansvar skor med psykiska problem. Detta ställer ökade krav på klar och en ansvarsuppgiftsfördelning och väl fungerande samverkansformer mellan alla inblandade parter. Psykiatriutredningen skall i enlighet med sina direktiv överväga och föreslå

åtgärder vad gäller ansvarsfördelning och organisation stöd och vård till

av psykiskt störda. Dessa överväganden skall baseras på och

en kartläggning

värdering av samhällets samlade insatser riktas till psykiskt störda där som också de förutsättningar de lokala förhållandena bör in. som ger vägas När det gäller socialtjänstens insatser för störda psykiskt personer saknas reguljärt insamlad statistik över huvud taget. Även lokala eller

regionala

specialundersökningar kring socialtjänstens resurser och insatser för psykiskt

störda är ytterst få. Det är också mycket svårt att närmare

belysa socialtjäns-

tens insatser för psykiskt störda resurssynpunkt eftersom

ur socialtjänstens

insatser och statistik inte dokumenteras sådant sätt på ett att gruppen psykiskt störda kan identifieras. Kommunala inventeringar hur många

av psykiskt

störda som finns i kommunen och deras är också

hjälpbehov mycket sällsyn-

ta. Psykiatriutredningen har därför i samarbete med Svenska kommunförbundet gått ut med en problemorienterad enkät till länsförbund via

samtliga som

remiss till kommunernas socialtjänst samlat enkätmaterialet länsvis.

Se

bilaga Kommunernas svar baseras på uppgifter från personal såväl inom individ- och familjeomsorgen äldre- och dvs. från

som handikappomsorgen,

de som arbetar direkt på fältet med dessa frågor. Enkätens syfte har i första hand varit att utifrån

problembeskrivningar

kommunernas perspektiv när det gäller deras insatser för störda och

psykiskt

hur samverkan mellan kommunerna och fungerar eller inte

landstinget funge-

Även exempel på och

rar. nya mer ändamålsenliga arbetsmodeller eller

18 Inledning SOU 199203 arbetsformer liksom förslag till lösningar till de problem som finns efter-

frågades.

En uppskattning av hur mycket resurser personella eller ekonomiska som

kommunerna idag satsar på insatser för psykiskt störda inom socialtjänsten efterlystes också. Vissa kommuner har exakt kunnat ange dessa resursinsat-

uttryckt i årsarbetskrafter och medan andra uppskattat dessa proser pengar centuellt. Många har inte kunnat svara alls.

De frågor vi har bett om svar på är följande.

Vilka problem när det gäller insatser för psykiskt störda personer möter kommunerna i sina verksamheter beträffande mål, arbetsformer, resurser och

organisation Specificera svaren utifrån grupperna

barn och ungdomar

-

vuxna i arbetsför ålder

-

äldre över 65 âr

-

2. Hur vill ni beskriva den aktuella diskussionen i ditt län vad gäller situatio-

för psykiskt störda personer t.ex. när det gäller avgränsningen socialnen

tjänst-psykiatri, när det gäller boende, fritid, arbetesysselsättning, utbild-

ningsfrågor, samarbete BUP-socialtjänst m.m..

Hur samarbetet mellan landstinget och kommunerna ut i ditt län när

ser det gäller insatser för psykiskt störda Vad fungerar och vad fun-

personer

inte Beskriv de samverkansorgan finns. Finns avtal mellan landsgerar som tinget och kommunerna i länet Fungerar detta Bifoga de samverkansavtal

finns liksom eventuella uppföljningar och utvärderingar av avtalen. Om som inget avtal finns vad är skälet till detta

4. Vi vill att ni gör en ungefärlig bedömning av hur mycket resurser som kommunerna i ditt län idag satsar på insatser för psykiskt störda personer inom

individ- och familjeomsorg

-

äldre- och handikappomsorg

-

SOU 199203 Inledning

Försök att göra ungefärlig gärna i kom-

en uppskattning procentuell varje mun i tidsåtgång och personal, pengar fortbildning, verksamhet.

5. Finns i ditt län exempel på och arbetsmodeller

nya mer ändamålsenliga

och arbetsformer när det gäller stöd, service och vård till

psykiskt störda

personer

Har du några förslag till lösningar de finns i ditt av problem som län

Skulle organisatorisk samordning,

en t.ex. ett enhetligt huvudmannaskap,

bidra till att lösa de problem ni upplever i i län

dag ert

Enkäten föregicks informationsträff med länsförbundssekreterare av en från

samtliga län. Det informerades psykiatriutredningens avsikt via dem

om att gå ut med en skriftlig enkät till kommunerna och att och

en sammanställning

dokumentation av svaren därefter skulle ske. Kommunernas enkätsvar har

sammanställts av psykiatriutredningens sekretariat.

När det gäller på fråga 5 Om det finns svaren exempel på nya och mer ändamålsenliga arbetsmetoder och arbetsformer när det gäller stöd, service

och vård till psykiskt störda tar kommunerna ofta verksam-

personer upp

heter som mer utförligt redovisas i delbetänkande På

psykiatriutredningens

väg exempel på förändringsarbeten inom verksamheter för störda

- psykiskt

SOU 199147. I dessa fall finns inom till

parentes en sidhänvisning be-

skrivningen i det betänkandet.

20 Inledning SOU 199203

Länsvis genomgång av de inkomna svaren

Svar har inkommit från 20 län. Länsförbunden i Hallands, Jämtlands och Göteborgs och Bohus län har med hänvisning till intensivt arbete med förbe-

redelser kring Ädelreformen och kommunalisering meddelat

av omsorgerna att kommunerna i länen inte haft tid att besvar enkäten. Gotland tillhör länsförbundet i Stockholms län har inte besvarat enkäten till dem.

men

Sammantaget har 160 kommuner totalt 285 kommuner i landet besvarat

av enkäten. 125 kommuner har således besvarat enkäten. Det kan därför vara svårt generalisera de inkomna att gälla samtliga kommuner i lan-

att svaren det. Det kan så de mest kritiska kommunerna har varit de som i

vara att

enkäten. Ä andra sidan är den bild när det gäller första hand har besvarat problem, samverkan och förändringsbehov som ges så pass samstämmig att det finns skäl att anta att denna bild knappast än marginellt skulle ha sett

mer annorlunda även samtliga kommuner hade besvarat enkäten. Vår be-

ut om dömning är att de redovisade svaren i stort speglar socialtjänstens uppfatt-

ning problem, samverkan och förändringsbehov när det gäller insatser för

av psykiskt störda i landet.

Nedan följer länsvis redovisning de inkomna på de olika frå-

en av svaren gorna.

SOU 199203 21

STOCKHOLMS LÄN

Från Stockholms län har svar inkommit från 12 länets 25 kommuner,

av

nämligen Salem, Upplands Väsby, Danderyd, Ekerö, Sundbyberg, Tyresö,

Vaxholm, Huddinge, Vallentuna, Södertälje, Täby och Stockholm

kommu-

ner.

1. Problem kommunerna möter när det gäller insatser för psykiskt

som störda barn- och ungdomar

På ungdomssidan flera kommuner att det finns alltför otillräckliga

anser relevanta resurser inom barn- och ungdomspsykiatrin för att klara de

psy-

kiskt störda ungdomarnas problem.

Flera kommuner gränsdragningsproblemen mellan den barnpsykiat-

tar upp

riska mottagningen på sjukhus, BUP, landstingets behandlingshem och

so-

cialtjänsten. Avgränsningen mellan socialförvaltningens och psykiatrins

ansvarsområde upplevs som otydlig.

Samarbetet med BUP de flesta kommunerna i funge-

anser annars stort sett ra bra. Problem uppstår dock då socialförvaltningen och BUP har olika

förhållningssätt i behandlingsarbetet. Svårigheter i samarbetet finns främst

kring de svåraste ärendena, där omhändertagande och placering kan bli ak-

tuellt. I dessa ärenden upplevs det svårast att få hjälp vissa BUP-mot-

som tagningar uppges ha långa väntetider och ett omständligt intakeförfarande. Samarbetet BUP-IFO upplevs ibland från socialtjänstens sida att BUP

som

väljer bort patienter, som socialtjänsten BUPs bord. Socialsek-

anser vara reterarna i t.ex. Salems kommun upplever ibland att det krävs förhandlingar

för att få hjälp med barnpsykiatrisk bedömning eller utredning inför

en en ansökan vård LVU. i

om enligt Socialsekreterarna känner sig därför ibland

pressade till att göra psykiatriska bedömningar de har kompetens för.

som

Andra gränsdragningsproblem gäller ungdomar i 18-20 årsåldern dvs.

om

de tillhör barn- och ungdomspsykiatrin eller vuxenpsykiatrin.

22 Stockholms län SOU 199203

Samarbetet med Vuxenpsykiatrin sätts också på prov när det finns barn med

i bilden. Från socialtjänstens sida upplevs det att Vuxenpsykiatrin enbart

som ser till den behov sina barn. För socialtjänsten gäller alltid att

vuxnes av barnens behov måste gå före de vuxnas, vilket ibland kräver stöd från vux-

enpsykiatrin för att kunna genomföras.

Några kommuner upplever att det är svårt att hitta lämpliga vårdformer

t.ex. behandlingshem för barn och ungdomar med psykisk störning och

missbruk. Salems kommun anser annars att några av de landstingsinstitutio-

ner som arbetar med långtidsbehandling av psykiskt störda ungdomar erbju-

der en bra och kvalificerad behandling av psykiskt störda ungdomar.

Tyresö kommun upplever det vara svårt att från socialtjänstens sida ge adekvat stöd och hjälp särskilt till ungdomar som inte har fastställts som psykiskt sjuka men som ändå inte mår bra psykiskt. Det är vanligt att dessa ungdomar i stället för att ta itu med sina problem börjar dricka sprit och nyttja droger. I sitt arbete att nå fram till och försöka hjälpa dessa ungdomar har socialsekreterarna endast sig själva Dessa upplever det som

som resurs. svårt att få BUP eller när ungdomarna är äldre än 18 år den psykiatriska vuxenmottagningen, att delta i arbetet med dessa ungdomar genom att t.ex.

göra hembesök tillsammansmed socialförvaltningen.

Vaxholms kommun anser det svårt för en liten kommun att klara av och ge vissa psykiskt störda barn det stöd och den hjälp som de behöver inom ramen för den traditionella barnomsorgen.

Problem beträffande psykiskt störda i arbetsför ålder

vuxna

Flera kommuner klagar på att de psykiatriska öppenvårdsmottagningarna har

för små resurser och därför avvisar patienter. Psykiatrins målsättning med sitt arbete är oklart och upplevs ibland vara, att människor ska klara sig själva i hemmet, hur dåligt de än mår. Socialtjänsten blir då den instans som får ta del de psykiskt stördas ensamhet och isolering. Önskvärt att

av vore Öppenvårdspsykiatrin kunde arbeta utåtriktat med hembesök tillsammans

mer

med socialtjänsten.

Öppenvårdspsykiatrin påstås heller inte ta emot personer med missbruks-

problem. Organisatoriskt anser man att det fungerar dåligt med två huvud-

män, som missbruksklienterna bollas emellan. Den resurs som finns för

SOU 199203 Stockholms län 23

.

vuxna missbrukare med psykiska problem är möjligheten till avgiftning inom

den slutna vården. I övrigt hänvisar psykiatrin ofta till kommunens

yttersta ansvar, som socialtjänsten upplever är svårt att ta, då man inom socialtjänsten saknar adekvat psykiatrisk kunskap. Personer med missbruk och

psykis-

ka problem vårdas ofta kortvarigt, än här och än där, resurskrävande och med dåligt resultat. Variationen och flexibilteten i arbetsformerna inom

vu-

xenpsykiatrin upplevs av några kommuner alltför begränsade.

vara

Flera kommuner tar att det dubbla huvudmannaskapet i rör

upp frågor som

psykiatri får konsekvenser för alla med Det

grupper psykiska störningar.

leder till

oklarheter ansvarsområden, ekonomiska åtaganden och uttalat revir- - om

tänkande. Resultatet av detta är att många hamnar mellan de

människor

båda huvudmännen

olika vård- och behandlingskulturer. Personalen inom kommunen

- upple-

ver att landstingets personal utgår från att deras kompetens i dessa

frågor å priori är större och soñstikerad. Detta leder enligt flera

mer

kommuner till att psykiatrin och BUP plockar russinen kakan och

ur

lämnar skitjobben till socialtjänsten. Det finns ett allmänt misstroende

gentemot varandra och myter som närs den uppdelning och den

av

oklarhet finns

som

svårigheter att handskas med sekretessen -

styr och ledningsproblem.

-

I övrigt nämns att det saknas lämpliga boendeformer för flera

grupper psykiskt störda. Många klarar inte eget boende främst beroende på

stor ensam-

het och isolering. Denna ensamhetsproblematik gäller framför allt dem med

tyngre psykiska sjukdomar. Socialtjänsten får också mycket klagomål från

grannar om störningar på grund av psykiskt sjuka som t.ex. vänder på dyg-

net och spelar hög musik nattetid.

Det saknas också i nästan alla kommunerna arbetstillfällen och

lämpliga

sysselsättningsformer för psykiskt störda Det finns ett stort behov

personer.

24 Stockholms län SOU 199203 av att fånga upp ock kunna erbjuda de psykiskt störda i kommunerna olika aktiviteter.

Flera kommuner anser att psykoterapeutiska behandlingar för psykiskt

störda skall ligga inom sjukvården. I dag ökar socialtjänstens kostnader för psykoterapi kraftigt med hänvisning till kommunens yttersta ansvar. Man upplever det som olyckligt att det i dag råder oklarheter om vem som skall

betala psykoterapeutiska behandlingar, landstinget eller socialtjänsten. Med

hänvisning till att psykiatrin inte har några skickas människor i dag

pengar till socialtjänsten och får ansöka om ekonomiskt bistånd till psykoterapikost-

nader. Psykiatrin står alltså för behovsbedömningen av psykoterapi medan

socialtjänsten står för kostnaderna. Det borde enligt de flesta kommunerna vara landstinget som står både för bedömningen, kostnaderna och uppfölj-

ningen.

Ett huvudproblem som flera kommuner tar upp är att hemtjänsten saknar uppbackning från psykiatrin när det gäller insatser för psykiskt störda perso-

Kritiken kan sammanfattas i följande punkter ner.

De psykiskt störda är tränade för ett eget boende när de lämnar psy- -

kiatrins vårdinrättningar

Kontaktmannajitnktionen fungerar Personer som har eget boende kan

-

periodvis vara inneliggande på vårdinrättningar utan att hemtjänsten med-

delas.

Oklarhet över var vårdplaneringen skall ligga inom psykiatrin. Detta fun- gerar i dag inte.

Strukturerat stöd handledning från de psykiatriska sektorerna saknas. -

Oklarhet när det gäller ansvarsfrågan vid medicinering; Skall det vara

-

vårdinrättningen där patienten varit inlagd eller primärvården.

Utbildningen i psykiatri inom hemtjänsten är otillräcklig. Kunskaper om

psykiskt störda personer och deras beteende upplevs som bristfällig.

SOU 199203 Stockholms län 25

Otillräckliga personalresurser, eftersom psykiskt störda är myck-

- personer

et personalkrävande.

Problem att aktivera de psykiskt störda. -

Psykiatrins hårda sekretess utgör i vissa fall problem och ett organisato- riskt hinder för ett bra och fungerande samarbete.

Målet för socialtjänstens insatser för psykiskt störda regleras i soci-

personer

altjänstlagen. Därutöver efterlyses delmål med åtföljande riktlinjer för verk-

samheten och en strukturering arbetsformerna innebärande bl.a.

av samarbetsformer med psykiatrin. Man önskar att psykiatrin kunde bli

mera syn-

lig än för närvarande. De psykiatriska sektorerna borde på bättre sätt än

ett hittills kunna informera sin verksamhet. från ömse håll

om Förväntningar

bör redovisas samt klargörande ske och hur kan

om förväntningarna upp-

fyllas.

De problem och den kritik socialtjänsten i Stockholms kommun har

som

gentemot landstingets vuxenpsykiatri kan preciseras i följande punkter

Den öppna psykiatrin befattar sig i allmänhet inte med de människor

som

söker socialtjänsten och har betydande psykiska problem.

Den öppna psykiatrin befattar sig i allmänhet inte med missbrukare med

psykiska problem.

Den öppna psykiatrin befattar sig alltför ofta inte med de patienter,

som skrivits ut från den slutna psykiatrin uppenbart är i behov vård

men som av

eller behandling för sina psykiska problem.

Psykiatrin bygger inte ut de nödvändiga mellanvårdsformer, krävs

som för att ta hand om de patienter, skrivs ut från den slutna psykiatriska

som vården och som uppenbart inte klarar sig i eget boende.

De psykiatriska klinikerna underlåter alltför ofta att informera socialtjänsten om vilka patienter skrivs ut och till vilka villkor de skrivs

som ut- t.ex.

26 Stockholms län SOU 199203

behov fortsatt psykiatrisk värd eller behandling, uppgjorda planer för

av

fortsatt kontakt med psykiatrisk behandlingsenhet, behov av socialtjänstens

stöd, behov av boende etc.

Utskrivna patienter lämnas ofta bostadslösa och utan fortsatt vård och

behandling utan att psykiatrin sökt kontakt med socialtjänsten för att lösa

deras bostadsproblem. Resultatet har blivit att de befolkar inackorderingshemmen för missbrukare, vilket regel leder till ytterligare försämrad som status och dessutom förhindrar missbrukarna att erhålla tak över

psykisk

huvudet.

Psykiatrin organiserar inte det övergångs-träningsboende, som enligt de

planerna ankommer på psykiatrin att göra. Detta verifieras av bostadsegna förmedlingen, endast i mycket fall har fått begäran om lägenheter för som

dessa ändamål, trots att bostadsförmedlingen har beredskap att ställa lägen-

heter till förfogande.

Efter serier önskemål och uttryckliga krav har psykiatrin ännu inte av avsatt för att möta de behov biträde i vård och behandling av resurser av psykiskt sjuka missbrukare, vårdas vid socialtjänstens institutioner. som

I samband med nedläggningen socialläkarinstitutionerna vid socialav distrikten försäkrade landstinget att denna uppgift skulle övertas av primärvården i samarbete med psykiatrin. Detta har inte skett.

10. Gränsdragningen mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiat-

rin vid 18 år lämnar flertalet ungdomar i gränsåldrarna utan erforderligt psykiatriskt stöd. Främst beror detta på att de vuxenpsykiatriska klinikerna

ofta saknar erforderlig specialistkompetens för att bearbeta ungdomars psy-

kiska problem samtidigt de avvisas från PBU på grund av åldersgrän-

som sen.

11. Psykiatrin tillhandahåller i långt mindre utsträckning än vad som krävs

psykoterapeutisk behandling.

SOU 199203 Stockholms län

Dessutom anger att det är två förhållanden

man internpsykiatriska som

synes ha väsentlig betydelse för rådande förhållanden

I Stockholm dominerar

en medicinsk-psykiatrisk hållning med ett sjuk-

domsbegrepp, som i huvudsak utesluter psykiska insuffienstillstånd, inte

som kan klassificeras under diagnoserna schizofreni

och psykos. Sjukdomsbe-

greppet är således vanligen snävt och tar sällan i

beaktande psykodynamiska

eller socialpsykologiska orsakssamband. Det förekommer

givetvis undantag

i de psykiatriska sektorernas sjukdomsdeñnitioner. Inom Stockholms kom-

mun utgör här Enskede-Skarpnäckssektorn det främsta

exemplet på ett sådant

undantag.

2. På grund av det snäva sjukdomsbegreppet bestämmer

psykiatrin gränsför-

hållandet mellan psykiatri och vad

socialtjänst avser missbrukare utifrån

en intern definition vetenskap och

av beprövad erfarenhet, vilket får till följd

att man skiljer mellan primära sjukdomstillstånd och sekundära. Primära

sjukdomstillstånd, dvs. där psykiatrins företrädare diagnosticerar sjukdoms-

tillståndet exempelvis i förhållande

psykosen som primärt till missbruket,

accepteras som ett psykiatrins ansvar. Om psykosen

av psykiatrin anses

vara sekundär i förhållande till missbruket och säkert eller osäkert kan anses vara en följd av missbruket hänförs vård- och behandlingsansvaret till socialtjänsten. Detta sker oberoende hur den

av grav psykiska störningen än kan uppfattas

vara.

Det bör då noteras att psykisk dess

en störning oavsett genes, omfattning

eller karaktär alltid är störning i den enskildes en psykiska struktur. Som sådan kan den inte undandras psykiatrins

ansvarsområde. Socialtjänsten

saknar i regel kompetens att behandla

psykiska störningar. Många psykiska störningar har sociala eller socialpsykologiska

ursprung, men kan inte, när de väl uppstått, behandlas med endast

korrigering av soci-

ala förhällanden. De kräver kombination

en av psykologiskpsykiatrisk kom-

petens och kännedom sociala och om socialpsykologiska orsaksförhållanden. Det är därför angeläget att psykiatrin också utvecklar

en socialpsykiatrisk behandlingsmetodik. Som exempel kan nämnas återigen Enskede-Skarp-

näckssektorn.

28 Stockholms län SOU 199203

Problem beträffande insatser för psykiskt störda äldre

De problem följer oklarheter i ansvarsfördelning mellan psykiatrin

som av och socialtjänsten och redovisas gäller alla grupper oavsett ålder som ovan dvs. även för psykiskt störda äldre. Några kommuner dock att psykiatrin när det gäller psykiskt störda anser äldre har alltför tolerans mot psykisk sjukdom, vilket resulterar i att en stor gamla människor lämnas åt sitt öde i för stor utsträckning. Psykiatrins insatser för psykiskt störda äldre upplevs inte ha samma prioritet som arbetet med de åldersgrupperna, vilket innebär att mycket begränsade resurser yngre avsätts för äldre med behov psykiatrisk vård. av Å andra sidan har kommunernas socialtjänst sällan några särskilda mål, arbetsformer, och organisation för psykiskt störda äldre, utan insatresurser sker inom för hemtjänstens normala verksamhet. serna ramen Äldreomsorgen i Tyresö kommun att samarbetet med psykiatrin anser dåligt. När det gäller patienter skall skrivas ut från slutenvård-

fungerar som

kontaktas ytterligt sällan. Även kända patienter skrivs ut utan

en hemtjänsten

meddelanden till hemtjänsten. Vaxholms kommun dock att det i kommunen inte föreligger några uppger vad gäller insatser för psykiskt störda över 65 år.

problem

2. Situationen for psykiskt störda personer

Avgränsningen mellan socialtjänst-psykiatri när det gäller ansvarsfrågan

mycket luddig och får därför konsekvenser för de psykiskt

upplevs som

stördas situation ute i kommunerna. Detta är den fråga som nästan samtliga kommuner lyfter fram det stora problemet. Kommunerna uppfattar det som vill vältra över både och kostnader på kommunersom att landstinget ansvar

De vanligaste konflikterna kring avgränsningsproblematiken gäller psy-

na. kiskt sjuka missbrukare och vem som skall svara för behandlingshemskostnaderna. När det gäller eftervården av psykiskt störda personer upplever man att ofta hänvisar till yttersta Den ekonomiska

psykiatrin socialtjänstens ansvar.

delen eftervården vid psykisk sjukdom är betungande och om socialtjänsav övertar den delen, så medför det också att socialtjänsten övertar vårdanten

SOU 199203 Stockholms län

svaret och tillsynen vilket upplever att saknar för i

man man kompetens dag.

När det gäller missbrukarsidan så

anser man att socialtjänsten i dag inte får

tillräckligt stöd från psykiatrin, vilket får konsekvenser för psykiskt störda

med missbruksproblem. Kommunen får i avvaktan ta ansvaret på att psykiatrin och sjukvården skall träda in. Men eftersom

psykiatrin ställer speciella

krav på klienterna för att de skall få

tillgodogöra sig vården, så blir det ofta

kommunens yttersta återstår. ansvar som Flera kommuner tar och jämför de stördas situation upp psykiskt med den

för psykiskt utvecklingsstörda. För de

senare upplevs gränserna som klarare

och därför samarbetet med

landstinget som betydligt bättre.

Någon kommun att situationen för de störda uppger psykiskt i kommunen troligen framöver kommer att bli allt svårare i takt med

att kommunens

resurser minskar. Gruppen psykiskt störda är

själva mycket dåliga på att

framföra sina synpunkter och sina behov stöd av och hjälp och i en minskande resurssituation kommer deras situation därför

att uppmärksammas allt

mindre.

3. Samarbete landstinget-kommunerna i

Stockholms län

Det är tre kommuner har som uppger att man ett samverkansavtal mellan

landstinget och kommunens hemtjänst. I kommun

Täby uppger man att ett samverkansavtal gällande ett arbetscenter för psykiskt sjuka håller personer på att utarbetas. Några kommuner uppger att har för samverkan

man en ledningsgrupp mellan primärvård, psykiatri och socialtjänst.

I övrigt att samarbetet sker och främst uppges sporadiskt utifrån vissa enskilda ärenden. I Täby kommun ordnas samarbetsträffar då och då med

psykiatrins kuratorer.

I Salems kommun har ett samarbete

man välfungerande mellan socialtjäns-

ten och det psykiatriska öppenvårdsteamet, dels

genom gemensam planering i enskilda ärenden och dels att psykiatrins handleder genom personal social-

tjänstens personal både inom individ- och familjeomsorgen och hemtjänsten.

Kommunerna i Stockholms län saknar främst samarbete

annars fungerande med Vuxenpsykiatrin. I Sundbyberg

uppger man t.ex. att det är problem med

att sektorn är orienterad universitetsklinik och

biologisk forskning, vilket

30 Stockholms län SOU 199203 bland annat gör att det är svårt med samarbetsfrågor. I Täby kommun anser man att samarbetet med den öppenpsykiatriska mottagningen inte fungerar bra, främst på grund av för små resurser hos psykiatrin och på grund av

olika förhållningssätt till människor med problem. Socialförvaltningen vill se

psykiatrin i ett vidare perspektiv och vill arbeta i öppnare former. Psykiatrin upplevs socialförvaltningen alltför individorienterad och medicinbase-

av som rad.

I Tyresö kommun saknar hemtjänsten psykiatrins deltagande i vårdplane-

ringsgrupperna. Psykiatrins personal kräver att patienterna alltid skall besöka

mottagningen och de hänvisar till sekretesslagen ett hinder för samarbe-

som

tet och deltagande i vårdplaneringsgrupperna.

Från individ- och familjeomsorgens sida i Tyresö kommun uppger man dock att samarbetet med den öppna psykiatriska mottagningen numera har förbättrats och att möjligheterna att tillsammans med psykiatrin göra hembesök, upprätta arbetsplaner och gemensamt ta emot besök har blivit bättre.

Socialtjänsten, psykiatrin, primärvården och långvården i Tyresö kommun

träffas också gång i kvartalet i den s.k. SPPL-gruppen, där man diskute-

en

rar gemensamma övergripande frågor.

Samarbetet mellan socialtjänsten och BUP-PBU uppges genomgående vara det område där samarbetet är mest utvecklat och fungerar bäst även om det även här finns problem i samarbetet.

4. Bedömning hur mycket resurser kommunerna satsar för psykiskt

av störda personer De flesta kommunerna uppger att man har stora svårigheter att uppskatta hur

mycket socialtjänsten avsätter för psykiskt störda per-

resurser som gruppen soner.

Vaxholms kommun uppskattar grovt resursåtgången inom individ- och

familjeomsorgen till 10-15 % av avdelningens tidsåtgång och pengar samt

äldre- och handikappomsorgen till 20-25 % av tidsåtgång och pengar.

I Danderyds kommun finns två heltidstjänster inom individ-familjeomsorg

ägnar 40 % sin tid till psykiskt störda plus en socialsekreterare som som av ägnar 15 % av sin tid till denna grupp. Inom äldreomsorgens hemtjänst åtgår

767 hemtjänsttimmar till psykiskt störda personer.

SOU 199203 Stockholms län

I Upplands Väsby kommun finns inom individ- och

familjeomsorgen en

särskild sektion med chef, tre socialsekreterare

en samt fyra behandlings-

assistenter tillsammans med två mentalvårdare som som bekostas av landstinget svarar för råd, stöd och bistånd till människor med

psykiska problem

samt äldre personer med långvarigt missbruk.

I Tyresö kommun åtgår 100 hemhjälpstimmarvecka till

ca psykiskt störda

personer. Matlagsverksamhet och aktiviteter i en vårdbiträdeslokal sker 2 12 tim.dag alla dagar i veckan för åtta psykiskt störda Inom individpersoner.

och familjeomsorgen uppskattas socialsekreterarresurs

ca en åtgå till insatser för psykiskt störda. När det gäller har

utbildningsinsatser psykiatrin anordnat

två orienteringskurser i vårdarbete med inriktning mot psykiatrisk omvård-

nad för personal inom kommunens

hemtjänst.

5. Exempel på arbetsmodeller eller arbetsformer

nya I Upplands Väsby kommun hänvisar till den särskilda man sektion som inom individ- och familjeomsorgen arbetar med speciellt personer med psykiska störningar. Man försöker inom denna sektion också utveckla

insatserna för

boendestöd och fungerande och så

en vardag långt möjligt undvika institu-

tionsvård för psykiskt störda Man dessutom personer. disponerar två trä-

ningslägenheter i direkt anslutning till en särskild dagverksamhet för psykiskt

störda människor samt ett 15-tal försökslägenheter.

Södertälje kommun följande exempel på

ger nya arbetsmodeller som man

praktiserar i kommunen

Inom den ordinarie verksamheten för äldre

- på en dagcentral och handi-

kappade har personal från

en dagcentralen fritidsledare och en personal

från ett psykiatriskt rehabiliteringsteam samlat

en grupp på sju yngre psykiskt störda. De träffas gång i veckan och en syftet är att ge denna grupp lite extra stöd i den ordinarie verksamheten. Erfarenheten av gruppen är myck-

et positiv. i

Två mentalskötare ingår i arbetar i - hemtjänstgruppen som en baslokal för missbrukare och psykiskt störda. Mentalskötarna finns i lokalen eftermidtre dagar i veckan. Representant från rehabteam och medlem från RSMH en

32 Stockholms län SOU 199203

finns även i lokalen vardera eftermiddag i veckan. Mentalskötarna hjälen de störda i hemmen under tid de tjänstgör i lokalen.

per psykiskt som

Mentalskötarna i till med kommundelens psykpatienter och har

hjälper övrigt

samarbete med Karlberga sjukhus och rehabteamet där. De får handbra

ledning från Karlberga.

I kommun har i årets budget avsatt särskilda medel för att tillsam-

Täby man

med inrätta särskilt arbetscenter för psykiskt störda per-

mans psykiatrin ett

Arbetscentret är tänkt mellanarbetsform mellan dagverksamhet soner. som en och AMIs olika verksamheter. Kommunen har också gjort en inventering av behovet boendeformer för särskilt utsatta grupper. av kommun har inom individ- och familjeomsorgen inrättat

I Danderyds man

två skall arbeta särsklilt med psykiskt störda personer.

heltidstjänster som

kommun har i område i kommunen där det bor relativt I Tyresö man ett störda utvecklat arbetsmodell inom hemtjänsten många psykiskt personer en i stället för laga mat dem och i deras hem så träffas där man att var en och i värdbiträdeslokalerna. Dessa matlag för psykiskt

man äter gemensamt

störda har i flera år och har utvecklats till att bli en samlings-

nu fungerat

för andra aktiviteter laga kläder, enskilda samtal,

punkt som Sällskapsspel,

Resultatet är fungerar mycket bättre i sitt göra utflykter m.m. att personerna får social ett ordentligt mål mat dag och behöver

dagliga liv, gemenskap, per

färre hemhjälpstimmar än tidigare.

6. Förslag till lösningar

Vallentuna, Salems och Vaxholms kommuner

Danderyds, Upplands Väsby,

förordar enhetligt huvudmannaskap när det gäller den öppna vårdens

ett insatser för psykiskt störda personer. kommun att större samordning resurserna inom landsting Täby anser en av

borde ske enhetligt huvudmannaskap inte

och kommun men menar att ett i Man att den psykiatriska vården har skulle lösa alla problem sig. anser alldeles för lite och att det är på grund av det som mycket av proresurser blemen i samarbetet En samordning resurserna när det gäller

uppstår. av

vården störda missbrukare är nödvändig. Den professionella

av psykiskt

och socialtjänsten borde samordnas bättre och

kunskapen inom psykiatrin

SOU 199203 Stockholms län 33

föras ut i samhället till de psykiskt störda mycket än vad görs i

mer som dag. Vad som bör eftersträvas är en enhetligare syn på problematiken och hur man på bästa sätt kommer tillrätta med den.

Södertälje kommun föreslår följande lösningar

Träningsboende före ett eget boende, efter en längre vårdtid -

Knyta mentalskötare till kommunens hemtjänstverksamhet -

Strukturerad handledning till hemtjänsten

-

Fungerande vårdplanering och kontaktmannafunktion -

Klargörande av ansvarsfrågorna inom landstingssektorn

-

Uppmjukning av sekretessbestämmelsema mellan myndigheter -

Gemensam planering av aktiveringsmöjligheter.

-

Vaxholms och Huddinge kommuner efterlyser bra boendekollektiv och fler

gruppboenden för psykiskt störda.

Sundbybergs kommun anser det viktigt att upparbeta rutiner för samarbete mellan olika instanser i samhället, både vad gäller frivilliga organisationer och socialtjänstens och psykiatrins insatser. Framför allt gäller det att förstå varandras språk, då det annars kan bli osynliga murar mellan olika vårdformer. På grund av de begränsade resurser som finns i dag kan en satsning

just på samverkansresurser ge ytterligare resursutnyttjande.

I Tyresö kommun efterlyser man rutiner för utskrivning patienter från

av slutenvården som också följs. Varje utskrivning måste föregås av en vård-

planering. Hemtjänsten måste få kunskap målen för den öppna psykiat-

om riska verksamheten. Socialtjänsten och psykiatrin måste ha gemensamma mål för varje klient och arbeta tillsammans. Hemtjänsten har i många år efterlyst och försökt få tillstånd ett samarbete med psykiatrin utan att lyckas.

110225.

2 sou 1992 3

SOU 199203 35

UPPSALA LÄN

Från Uppsala län har inkommit från länets kommuner.

svar samtliga sex

Dessa är Enköpings, Håbo, Tierp, Uppsala, och Östhammars

Älvkarleby

kommuner.

Problem kommunerna möter när det insatser for

som gäller psykiskt

störda barn- och ungdomar

Från Uppsala kommun påpekas att den slutna

barnpsykiatrins kraftiga ned-

rustning med avdelningar stängda på veckoslut och avdelning har

en som

varit stängd längre tid samt minskningar behandlingshemmens en av öppetti-

der orsakat problem för kommunen. Det är svårt finna

att fungerande place-

ringsalternativ för det barn skrivs ut från BUP till hemmet.

som

Utvecklingen inom barnpsykiatrin är att de barn, har som socialapsykoso-

ciala störningar har svårt att stöd och vård inom även

psykiatrin, om de

behöver det. Allt fler barn visar så kallade

symptom på tidiga störningar, är

utagerande och destruktiva, med svårigheter att känslomässigt till knyta an

andra människor. Dessa barn är i behov vård och

av behandling där kommunen och landstinget samarbetar för att bidra med och

vars ens kompetens.

Landstingets hållning och syn på dessa barn försvårar samarbetet

betydligt.

Det är ibland svårt att dessa barn inlagda för och

en grundlig utredning bedömning.

Problem beträffande insatser for psykiskt störda och äldre

vuxna

Avinstitutionaliseringen och omstruktureringen inom psykiatrin har de enligt

flesta kommunerna lett till inom

en nedskärning av resurser psykiatrin.

Landstinget har därmed övervältrat problemen till kommunerna

utan att resurser samtidigt medföljer för att kommunerna skall kunna de

ge psykiskt

störda en bra och adekvat öppenvård.

Man påpekar också att planeringen inom i

av omstruktureringen psykiatrin

36 Uppsala län SOU 199203

stor utsträckning skett på nivå där kommunerna inte varit involverade. en Uppsala kommun riktar framför allt missnöje mot nedskärningen av den slutna vården. Denna har skett utan samplanering med kommunen. Patienterskall i så stor utsträckning som möjligt bo hemma och få vården via de na öppna psykiatriska mottagningarna. Detta ställer krav på kommunens hemtjänst på ett sätt kommunen inte planerat för. Framför allt har denna som patienter behov ett sätt kommunens vårdbiträden grupp av av omsorg som inte har utbildning eller övriga resurser för. Effekten blir i vissa fall att patienterna får liten omvårdnad i förhållande till behoven.

Uppsala kommun påpekar också att den öppna psykiatrin inte är utbyggd i

den omfattning behövs för att klara den psykiatriska vården i öppna som former. Kommunen brister dels väntetider till öppenvårdsmottagser genom

ningarna, ibland intagningsstopp, dels att handledning och stöd till kommu-

personal inte kan ges i den utsträckning som behövs. nens Enköpings kommun upplever ofta har olika synsätt på vilka insatatt man

behövs. Inom psykiatrin gäller till övervägande delen medicinering

ser som och bortser från de psykosociala problem som har att göra med hur man människor skall fungera i vardagen. Man upplever också att det är svårt att få och stöd från psykiatrin när omedelbar kontakt behövs. Social-

hjälp en

tjänsten har svårt att få deras problem med klient att nå fram till psyen kiatrin för att få dess hjälp.

Psykiatrin vill renodla sitt område, avgränsa utifrån psykiatriska diagnoser,

vilket innebär att människor, barn och vuxna, med komplex problematik där sociala och psykosociala problem ingår hamnar mellan två stolar. Här har

socialtjänst och psykiatri ofta motsatt uppfattning ansvar det är.

om vems Älvkarleby kommun saknar bl.a. stöd och handledning samt närhet till resurspersoner inom psykiatrin. Håbo och Östhammars kommuner påpekar att det i dessa kommuner rör sig så få är psykiskt störda att inte direkt ser några om personer som man problem vad gäller insatser för dessa personer.

SOU 199203 Uppsala län 37

3. Samarbete landsting-kommunerna i Uppsala län

Samtliga kommuner uppger att samarbetet socialtjänst-psykiatri i dag inte fungerar särskilt bra. Flera kommuner att det överhuvudtaget inte

uppger existerar några samarbetskontakter socialtjänst-psykiatri utom i enstaka

enskilda ärenden.

Uppsala kommun uppger att samarbetet med den slutna vården fungerar sämre än den öppna. Ofta ser man problem och behov på olika sätt. Många gånger ser den slutna vården mer isolerat på patienten. Den öppna vården försöker ta med helheten på ett helt annat sätt. Samrådsgrupper på ledningsnivå förekommer sällan.

4. Bedömning av hur mycket resurser kommunerna satsar for psykiskt störda personer

Samtliga kommuner har haft svårigheter att uppskatta resursåtgång och där-

för inte kunnat besvara frågan.

5. Exempel på ny arbetsmodeller eller arbetsformer

Psykiatrin i norra sjukvårdsdistriktet och Gamla Uppsala kommundel har

tillsammans utvecklat en gruppverksamhet för ensamstående föräldrar. Organisatoriskt ansvarar kommundelen för verksamheten psykiatrin bidrar

men

med handledning och annan kompetens.

Barnpsykteamet i norra distriktet och Gamla Uppsala kommundel har ett samverkansprojekt där tre skötare jobbar i öppenvård. De är samlokaliserade

med ungdomsgruppen och familjehemsgruppen i kommundelen och jobbar

med gemensamma verksamheter till viss del. En projektledare är anställd på pengar från socialstyrelsen och har bland annat till uppgift att utveckla olika samverkansformer mellan alla de som arbetar med ungdomar.

Ett tredje samverkansprojekt har startat i Gottsunda kommundel. En stor

l Ett relativt omfattande samverkansavtal kring insatser for människor med långvariga psykiska störningarpsykisk sjukdom mellan Uppsala läns landsting och kommunerna i länet har trätt i kraft den l januari 1992. Detta avtal redovisas i bilaga 2 som exempel på ett bra samverkansavtal. Avtalet var inte känt när kommunerna besvarade enkäten.

38 Uppsala län SOU 199203

del av de familjer som barn- och familjegruppen respektive ungdomsgruppen

kommer i kontakt med har psykosociala ocheller psykiska problem. Den öppna barnpsykiatriska verksamheten som finns inom västra distriktet räcker inte till för att klara behoven. Kommundelen har anställt barnpsykolog

en som dels skall arbeta med bedömningar och som stöd dels också utveckla flera samverkansformer mellan kommundelen och öppenvårdsteamet.

Socialförvaltningen i Uppsala har sedan ett 10-tal år tillbaka finansierat Club Lindormens verksamhet. Detta är socialpsykiatrisk förening för

en patienter som har varit och är inskrivna på Ulleråkers sjukhus. Verksamheten består av en öppen dagverksamhet och ett kooperativ bedrivs i

som

syfte att genom arbetsträning erbjuda mentalpatienter möjligheter till inträde

på den öppna arbetsmarknaden. Se Pâ Väg s. 129

Förslag till lösningar

Håbo, Tierp och Östhammaras kommuner att ett kommunalt huvud-

anser mannaskap för psykiatrin skulle förbättra situationen för patienterna i kommunerna under förutsättning att resurser motsvarar verkliga möjligheter

som att ta hand om denna också överfördes.

grupp

Uppsala kommun är inte beredd att ta större ansvar för dessa frågor än vad

som redan sker, dvs. att skapa psykoterapeutiska behandlingsenheter i

sam-

arbete med psykiatrin. Vad man önskar är en bredare, gränsöverskri-

mer dande samverkan. På vissa håll inom kommunen dock att lands-

anser man tingen borde avvecklas och kommunen överta all vård och behandling. Stora administrativa besparingar skulle då kunna göras. Framför allt skulle

nuvarande gränstvister kunna undvikas när och huvudman har total-

en samma ansvaret.

Vidare i Uppsla kommun att utbyggd öppenpsykiatri är nöd-

anser man en

vändig, såväl inom barn- och ungdomsvården Vuxenpsykiatrin. Fler

som

behandlingshem behövs i synnerhet för barn och ungdom. Särskilt gäller

detta för de mycket tidigt störda barnen och ungdomarna. Dessa barn saknar

i dag högkvalitativa behandlingsmöjligheter.

Samarbetet med den slutna psykiatrin måste bli bättre. Det handlar dels

om bristande resurser som pressar psykiatrins personal men dels även synsätt

om

och förhållningssätt. Experttänkandet skapar många gånger bristande

en

sou 199203 Uppsala län 39

respekt för den andres kunskaper och ensidig uppfattning problem-

en om bilden hos klienten. Framför allt bemöts socialsekreterarna på sådant sätt

ett av den psykiatriska expertisen. En för inom

gemensam utbildning personal socialtjänsten och psykiatrin bör komma tillstånd.

Enköpings kommun efterlyser strukturerad handlingsplan med innehåll

en av åtgärdskedja och olika typer av samarbetsformer så att varje myndighet vet vem som tar och har ett ansvar och har de bästa

vem som resurserna. I dag far klienterna illa att ingen tar ett för helheten.

av ansvar

SOU 199203 41

SÖDERMANLANDS LÄN

Samtliga sju kommuner i Södermanlands län har besvarat enkäten. Dessa är

Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Nyköping, Oxelösunds, Strängnäs och Ving-

åker kommuner.

l. Problem beträffande insatser for psykiskt störda barn, ungdomar, vuxna och äldre Ett allmänt problem samtliga kommuner i länet uttryck för är det

som ger bristande samarbetet med psykiatrin, såväl vad gäller barn, ungdom

som

vuxna. Psykiatrins öppenvårdsteam anses alltför bundna till sina mottagning-

ar. Framför allt gäller detta i de mindre kommunerna, inte har

som egna team. Psykiatrin drar sig undan utan att stötta socialtjänsten i kommunerna

tillräckligt.

Ett allvarligt problem som också samtliga kommuner tar upp är de psykiskt

stördas bristande sysselsättningsmöjligheter. Även boendet innebära

uppges

vissa problem idag. Mer anpassade boendeformer efterlyses.

2. Situationen for psykiskt störda

personer Man är i kommunerna bekymrade över det ofta dåliga samarbetet med

psykiatrin som får konsekvenser för de psykiskt stördas situation i kommunerna. Gränsen mellan socialtjänstens och psykiatrins är alldeles för oklar

ansvar och det finns i dag en alldeles för stor gråzon.

3. Samarbete landsting kommunerna i Södermanlands län

- Samarbetet mellan socialtjänsten och kommunerna i Södermanlands län fun-

gerar i dag dåligt.

Samverkan mellan landstinget och socialtjänsten har nyligen utretts inom

sjukvårdsområdena och en del av de förslag som där framlagts är på gång att

genomföras medan annat ännu inte har förelagts de förtroendevalda. Det

42 Södermanlands län SOU 199203 finns en förhoppning om att samarbetet framöver skall förbättras.

Man jämför med hur samarbetat mellan socialtjänsten och landstingets om-

sorgsverksamhet fungerar. Här har inte alls framförts motsvarande kritik.

Gränsdragningen är här tydlig och några svårigheter i samarbetet beträffande

de psykiskt utvecklingsstörda framförs inte.

Flera kommuner anser att psykiatrin gömmer sig bakom sekretessen. Detta gäller framför allt gentemot hemtjänsten. Detta skapar i onödan svårigheter i det praktiska arbetet med de psykiskt störda. Man anser att psykiatrin har lättare att släppa på sekretessen i samarbetet med socialsekreterarna inom

individ- och familjeomsorgen än med hemtjänsten, varför problemen med

sekretessen inte är lika stort där.

4. Bedömning av hur mycket resurser kommunerna satsar for psykiskt störda personer

Ingen kommun har vågat sig på att här uppskatta resursåtgången.

5. Exempel på nya arbetsmodeller eller arbetsformer Även det finns hel del brister i samarbetet mellan kommunernas

om en socialtjänst och psykiatrin i länet, finns det också en del gemensamma verksamheter som fungerar bra. I de flesta kommunerna finns sådana gemensamma verksamheter mellan socialtjänsten och psykiatrin. Nedan följer en uppräkning av dem som särskilt nämnts

I en kommun har två vårdbiträden specialiserat sig och arbetar direkt med ett 15-tal psykiakt störda personer med stöd av psykiatrin. Visst samarbete förekommer här även med RSMH

En gemensam vårdbedömningsgrupp bestående av psykiater, sjuksköter-

ska och företrädare för socialtjänsten förekommer i någon kommun

Fountain House

4. Gemensamt gruppboende med omrâdescentraler

SOU 199203 Södermanlands län 43

Gemensamt hel- och halvskyddat boende

Psykiatrin står för handledning hemvárdspersonal.

av

6. Förslag till lösningar

Det är en allmän uppfattning bland samtliga kommuner det delade huvud-

att

mannaskapet medför problem. Ett enhetligt huvudmannaskap skulle,

anser man, lösa många problem. Det är i dag, i vissa avseenden, vattentäta skott

mellan psykiatrin och socialtjänsten. Det delade medför huvudmannaskapet

också ett dubbelkommando i onödan. Vissa kommuner hela

anser att primärvården då också borde föras över till kommunerna.

SOU 199203 45

ÖSTERGÖTLANDS LÄN

Svaren baseras på skriftliga uppgifter från fem av länets 13 kommuner. Dessa är Linköpings, Norrköpings, Valdemarsviks, Boxholms och Motala kommuner.

Problem som kommunerna möter när det gäller insatser for psykiskt störda barn- och ungdomar Barnpsykiatriska klinikernas begränsade i länet medför alltför

resurser en hård prioritering av vilka barn och ungdomar som får insatser därifrån. Inom ramen för denna begränsning fungerar dock enligt de flesta kommunerna samarbetet mellan socialtjänsten och BUP i stort sett bra. Vissa barn och ungdomar som har behov av både psykiatrisk kompetens från BUP och

av psykosocial kompetens från socialtjänsten tenderar dock att falla mellan stolarna.

Valdemarsviks kommun menar dock att kontakterna och samarbetet med BUP kunde bättre. Barnpsyk, vill ofta överta ärendet-

vara menar man, familjen i sin helhet från socialtjänsten, något upplevs frustrerande

som som

av socialsekreterarna, som kanske arbetat länge med en familj och hoppats

samarbete med handledning och rådgivning från BUP. Socialtjänsten har

fortfarande ansvaret. Önskvärt från individ-och familjeomsorgens sida är att BUP borde ha en mycket större förståelse för socialtjänstens kompetens samt större insikt i socialtjänstlagens bestämmelser vad gäller och

en ansvar

skyldigheter för kommunen.

De mindre kommunerna har i regel mycket lite samarbete med BUP. Barn-

och individ- och familjeomsorgen i dessa kommuner har i regel omsorgen BVC som sin enda samarbetspartner även när det gäller barn med psykiska

störningar.

46 Östergötlands län SOU 199203

Problem beträffande insatser för psykiskt störda i arbetsför ål-

vuxna der

Samverkan mellan socialtjänsten och de psykiatriska klinkerna fungerar

enligt samtliga kommuner inte tillfredsställande. Man har ofta helt olika

bedömningar av prioriteringar, behov och arbetsmetoder mellan socialtjäns-

ten och psykiatrin. Man är ibland också oense har ansvaret för

om vem som att vederbörande får erforderliga insatser. Det kan innebära att nödvändiga insatser för en enskild person fördröjs.

Omstruktureringen av psykiatrin har medfört färre vårdplatser, och bristen på alternativa vårdformer är kännbar för kommunerna. Iden bristsituationen leder inte sällan olika bedömning och prioritering till konflikter. Allra svårast upplevs det vara att till stånd ett fungerande samarbete när det gäller människor som är svårt psykiskt sjuka och dessutom har avvikande beteende,

missbruksproblem etc.

Avgränsningen mellan psykiatri och socialtjänst upplevs flytande och

som

oklar. Samtidigt som psykiatrin borde lära sig vad socialtjänsten kan

mer om och inte kan så behöver socialtjänsten få bättre information vad psykiat-

om rin kan ställa upp med. Flera kommuner att socialtjänsten har mycket

anser att lära av psykiatrin och dess arbetssätt med psykiskt störda. På vissa håll gör dock skötarna här en god insats utbildare och konsulter till social-

som

tjänstens personal. Dessa insatser är dock otillräckliga.

Man efterlyser regelbundna träffar mellan psykiatri och socialtjänst för att

utbyta erfarenheter, förstärka varandras kompetenser och för att kunna göra

rätt insats vid rätt tillfälle.

De mindre kommunerna såg gärna att den psykiatriska mottagningen kunde förläggas till kommunens vårdcentral 1-2 ggrvecka för att öka sin tillgäng-

lighet.

Problem beträffande insatser for psykiskt störda äldre Socialtjänsten får enligt de flesta kommunerna ett mycket begränsat stöd vad gäller äldre människor med psykiska problem, depressioner etc.

Hemtjänstpersonalen saknar ofta handledning psykiatrin i enskilda ären-

av

den. Det är svårt att få ut psykiatripersonalen i hemtjänstens arbetsgrupper

SOU 199203 Östergötlands län 47

eller hem till personer med psykiska störningar för och

bedömningar psykiat-

riska insatser. Man tycker att det måste svårt för enbart

vara psykiatrin att

göra bedömningar pä mottagning och klinik, då människor ofta fungerar

olika på institution och i sin hemmiljö. Det dock

ges exempel på öppen-

vårdsteam som arbetar utåtriktat och därmed kan möta

mera hemtjänstpersonalen i deras arbetsmiljö.

Man anser att psykiatrin borde delta i vårdplaneringsgrupperna inom hem-

tjänsten och att det geropsykiatriska teamet hade möjlighet att göra akuta

hembesök. I dag upplevar det mycket svårt att nå kontakt med

man som

psykiatrins personal i akuta lägen.

Det händer även att kontakten mellan psykiatrisk klinik och

hemtjänsten inte fungerar i samband med utskrivning patienter. Information

av om utskrivning kommer för sent för att hemtjänsten skall hinna planera sina insatser.

2. Situationen för psykiskt störda

Människor med psykiska störningar har ofta svårt att knyta sociala kontakter i samhället. Man umgås i förekommande fall oftast med andra

personer som

har samma handikapp. Socialtjänsten i Östergötlands större kommuner

upplever att många psykiskt störda i eget boende är socialt isolerade. Det är

principiellt riktigt att människor med psykiska störningar skall bo ordinärt

om så är möjligt. Det saknas dock boende speciellt avpassat för dessa

personer och med insatser för att bryta isoleringen. Inom i främst

socialtjänsten

Norrköping och Linköping har man kontakt med flera psykiskt störda

personer som upplevs leva i social misär. Klubb Spången i Norrköping och klubb Regnbågen i Linköping är ett sätt att försöka bryta RSMHs

isoleringen,

verksamhet ett annat. Dessa verksamheter är dock långt ifrån tillräckliga.

Det upplevs som i stort sett omöjligt för denna isolerade

grupp psykiskt

störda att komma ut på arbetsmarknaden i dagens läge. Skyddat arbete är inte heller lättare att få eller behålla. Samhalls krav på sina

Klintlands

anställda är för stora för de flesta med psykiska störningar.

personer

Beträffande samarbete med arbetsförmedlingen vad gäller arbete eller

utbildning för de psykiskt störda så fungerar detta dåligt främst beroende

på

bristande förståelse för deras problem samt ofta orealistiska

förväntningar

48 Östergötlands län SOU 199203

från inblandade parter.

I Linköping finns det en stor grupp, 50-75 saknar daglig

ca personer, som

aktivitet och meningsfull sysselsättning. Socialtjänsten och psykiatrin försö-

ker dock nu att gemensamt arbeta tillsammans för att hitta fler lösningar på

detta problem.

Det stora problemområdet som diskuteras i dag är i gränslandet

personer mellan psykisk störning och missbruk samt barn och ungdom i gränslandet

mellan psykisk störning och psykosocial störning. Meningsskiljaktigheter

uppstår ofta här mellan de båda verksamheterna. Klarare ansvarsfördelning och bättre samarbete efterlyses här.

3. Samarbete landstinget kommunerna i Östergötlands län

- Skriftliga samarbetsavtal finns mellan samtliga kommuner inkommit

som med svar och landstinget i Östergötlands län. Dessutom finns i regel forum för samverkan mellan förvaltningsledning för socialtjänst och hälso- och sjukvård liksom olika lokala forum för samverkan mellan socialtjänst och

primärvård där i några fall psykiatrin också ingår.

Inom ramen för dessa s.k. psykiatriavtal har i Norrköpings kommun

under 1988-1990 genomförts följande

PUSS-projektet psykiatriutbildning, socialtjänsti samverkan Syftet har

-

varit att ge berörd personal Äo-bo-iof baskunskaper,

en gemensam

grundsyn och en ökad förståelse för med psykiska störningar.

personer

Kommunen har genomfört projektet med stöd tvâ projektarbetare

av

som finansieras genom psykiatriavtalet.

Till de tre dagverksamheter för personer med psykiska störningar,

- som

planeras skall knytas tre skötartjänster som psykiatrin bekostar.

Vid utflyttning från psykiatrisk lângvård till eget boende bidrar psyki-

-

atrin med 75.000 kronor för att användas till behövliga

per person insatser för personal, fortbildning, studiebesök etc. i syfte att underlätta för de utflyttade att leva ett så normalt liv som möjligt.

SOU 199203 Östergötlands län

Landstinget och kommunen har gemensamt anslagit medel för utveck- lingsprojekt.

Basprojektet som är ett samverkansprojekt mellan socialtjänsten, psykiatrin och primärvården i Norrköping har genomförts under 1990-1991. Projektets resultat finns redovisat i bilaga Inom ramen för psykiatriavtalet har för utbildningar socialtjänstens personal i Linköpings kommun genomförts enligt följande

basutbildning för arbetsledare inom hemtjänsten 48 tim. 90 - ca personer basutbildning för vårdbiträden 20 tim. 1 500 - ca personer deltagande i enstaka kurs i psykosomatik, psykiatri 5 15 - poäng ca personer fördjupningskurs för vårdbiträden och arbetsledare 25 tim. 1 600 - ca personer. Utbildningens syfte har varit att arbetslag inom hemtjänsten tillsammans med externa experter från såväl sjukvårdshuvudmannen som från intresseföreningarna IFS och RSMH ska en större kunskap i omhändertagande människor med av psykosociala problem.

Deltagarna i dessa utbildningar har gjort personlig dessa. en utvärdering av Utvärderingarna har varit mycket positiva och hemtjänstens personal ger uttryck för en ökad säkerhet i sin yrkesroll gentemot gruppen psykiskt störda. De känner till psykiatrins och har nu terminologi personalen lättare att ställa frågor och ta till sig i ämnet. mer kunskap I Valdemarsviks kommun efterlyser inom individ- och man familjeomsorgen ett bättre och tidigare samarbete med då saknar deras psykiatrin man kompetens i behandlingsarbetet. Man också olika efterlyser utbildning om psykiska sjukdomstillstånd, vilket bedöms nödvändigt för även som att socialtjänsten skall kunna göra riktiga bedömningar och insatser i sitt arbete.

50 Östergötlands län SOU 199203

4. hur mycket kommunerna satsar för psykiskt Bedömning av resurser störda personer

Människor med psykiska problem finns inom olika delar av socialtjänsten. Många olika personalkategorier jobbar med insatser riktade till bl.a. denna Det har därför bland framför allt de större kommunerna varit

målgrupp.

svårt att utan undersökning kunna hur många människor en noggran ange med problem får insatser från socialtjänsten och hur stor del

psykiska som

resurserna som riktas till denna grupp. av Boxholms kommun, är liten kommun, har dock angett exakta uppsom en

gifter

Individ- och familjeomsorg 37 000 kr.år -

Äldre- och handikappomsorg 695 000 kr.år

- Gruppboende l 368 100 kr.år -

här ingår dock även åldersdementa

för psykiskt störda 462 300 kr.år

Dagverksamhet

-

Valdemarsviks kommun i dag inom individ- och familjeomanger att man satsar alldeles för mycket på psykiskt störda persosorgen resurser gruppen ner.

5. Exempel på nya arbetsmodeller eller arbetsformer

Ett samverkansprojekt mellan psykiatrin och socialtjänsten i Linköping star-

tade i 1990. Socialtjänsten är huvudansvarig för verksamheten och

Ryd

utövar den löpande ledningen projektet. Vid behov psykiatrisk konsult av av psykiatriska kliniken i Linköping för detta. Syftet med projektet är att svarar förbättra livskvaliten att erbjuda ett tillfredsställande stöd i boendet genom för dem skulle behövt institutionsvård, dels erbjuda ökat stöd i som annars

boendet, hjälp med träning ADL-funktioner, sysselsättning och kontakt

av för att minska social isolering. projektet vänder sig till är personer som på grund av svår

Målgruppen som och långvarig psykisk sjukdom behöver insatser från socialtjänst och psykiat-

i hög omfattning. Verksamheten består dels ett gruppboende för fem av

SOU 199203 Östergötlands län

personer och en dagverksamhet vänder till 40-tal som sig ett psykiskt störda

personer. I gruppboendet arbetar skötare anställd

en av landstinget och två

vårdbiträden anställda socialtjänsten. Vid

av dagverksamheten arbetar

en

arbetsterapeut anställd av landstinget och socialskereterare och halvtids

en en värdinna är anställda socialtjänsten. På sid.

av Se väg 190.

I Ljungsbro finns för en gemensam gruppaktivitet psykiskt störda. Verk-

samheten syftar till att gruppaktivitet

genom ge möjlighet att återuppbygga självkänsla, bryta isolering och därigenom öka det välbefinnandet. psykiska

Förnärvarande fungerar två med vardera fem grupper deltagare. Personalen

består av en halvtid arbetsterapeut anställd av psykiatrin samt en person

anställd av socialtjänsten. Egna lokaler finns i nära anslutning till en närlokal

med olika aktiviteter socialtjänsten driver. På sid.

som Se väg 200.

Klubb Regnbågen i Linköping är i en dagverksamhet klubbform som drivs av socialtjänsten. Klubb Regnbågen fungerar och som en arbetsplats som en

storfamilj. Pedagogiskt och terapeutiskt tränas medlemmarna att och

se stegra sin förmåga i praktiskt arbete och socialt beteende.

allmängiltigt Se På väg sid. 201.

Socialtjänsten i Norrköping har tillsammans med psykiatrin satsat på en utbyggnad av dagverksamheter och stödboende för psykosocialt handikappa-

de personer. Den första enheten är Klubb

Spången en dagverksamhet för

-

totalt 50 inskrivna gäster. Kommunen bekostar föreståndare

och ett vård-

biträde medan psykiatrin står för

en arbetsterapeut. Hyres, drift- och utrust-

ningskostnader delas lika mellan kommun och

landsting. Ytterligare två

enheter liknande Klubb Spången planeras under 199192.

Till varje Spång

skall knytas ett stödboende för 5-8 i normala personer lägenheter med en

lägenhet för gemensamma aktiviteter och Kommunen för

träning. svarar fyra

årsarbetare personal och psykiatrin för två. I och med Ädel-reformen kom-

mer kommunen från den l januari 1992 att för hela verksamensam ansvara heten. Se På väg sid. 205.

I Norrköping har också och

socialtjänsten, psykiatrin primärvården gemen-

samt genomfört en inventering av hur många psykosocialt handikappade

som bor i kommunen. Man har också inventerat hur samverkan ser ut och genom

intervjun kartlagt vilka behov störd har i kommunen.

man som psykiskt

Inventeringen kallad Basprojektet och dess resultat finns redovisad i - -

52 Östergötlands län SOU 199203

3 ett exempel hur sådan behovsinventering kan genombilaga som en

föras.

Förslag till lösningar

Kommunerna i Östergötlands län följande förslag till lösningar

anger

Det är att verksamhetsövergripande arbetsgrupper tillsätts i kommu-

viktigt

och kommundelar för att tillsammans kunna lokala problem och ge ner se

förslag till olika lösningar.

Den inledda utvecklingen dagverksamheter och stödboenden för psykiskt av

handikappade är viktig del i att förbättra möjligheterna för denna

personer en att kunna bo och fungera normalt i kommunen. grupp Man också att det principiellt borde bättre med en gemensam anser vara huvudman för insatser till förmån för gruppen psyko-socialt handikappade,

framför allt när det gäller långsiktig planering.

Vid enhetligt huvudmannaskap är det dock viktigt att se till att hög ett

psykiatrisk kompetens inte tappas.

Utlokalisering de psykiatriska teamen till kommunens vårdcentral så att av vården blir lättare att nå och att viss avdramatisering psykiatrin kan en av också. ske anges

kommun hänvisar till kommunens angående Ädel-refor-

Linköpings yttrande

men

Denna bör delreform, där slutmålet måste vara så klara gränsses som en vilket sannolikt står att finna med hela primärvården

dragningar som möjligt,

inklusive den öppna psykiatriska vården hos den kommunala huvudmannen. I det arbete pågår med översyn den psykiatriska vården, bör som av inte den öppenvården, har ett starkt samband

övervägas om psykiatriska som

med primärvården, bör överföras till kommunen.

SOU 199203 53

JÖNKÖPINGS LÄN

Samtliga 11 kommuner i länet har här svarat på enkäten. Dessa är

Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Jönköping, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd,

Vetlanda och Värnamo kommuner.

1. Problem som kommunerna möter när det gäller insatser för psykiskt störda barn- och ungdomar Andelen stökiga barn inom barnomsorgen ökar vilket medför ökat behov

av stödpersonal med psykologisk kompetens.

Ett ökande antal invandrarbarn med bl.a. traumatiska krigsupplevelser visar beteendestörningar som kräver omfattande kvalificerade stödinsatser. Här

saknar psykiatrin resurser att bistå socialtjänsten.

Erfarenheterna av BUPs insatser är blandade. Några kommuner tycker att samarbetet och hjälpen socialtjänsten får från dem fungerar relativt bra. Andra pekar på svårigheter att hjälp från BUP beträffande

kraftigt utagerande barn, brist på behandlingshemsplatser för äldre ungdomar

samt att BUP inte klarar t.ex. utlåtanden inom rimlig tid vid ansökan LVU-vård.

om

Det förekommer också gränsdragningsdiskussioner för

om ansvaret place-

ringar.

Missbruk av framför allt hasch har på tid medfört att ungdomar

senare

drabbats av långvariga och svårbehandlade psykoser socialtjänsten be-

som höver för hjälp med från BUP.

Gemensamma målformuleringar saknas. Systemet inom BUP upplevs som

slutet, vilket försvårar samarbetet. Handledning och konsultation sker endast vid akuta behov. Mer kontinuerlig konsultation och handledning

efterfrågas.

54 Jönköpings län SOU 199203

Problem beträffande insatser för psykiskt störda i arbetsför ålvuxna der

Minskningen av slutenvårdsplatser har skett utan att reella alternativ i öppenvård har skapats. Frigjorda har omfördelats inom i första

resurser landstinget

hand. Kommunerna upplever brist på för egna resurser utveckling av boen-

de, service och sysselsättning. Utskrivning med ofta av patienter mycket

långa vårdtider har genomförts på ett sådant sätt ställs inför

att socialtjänsten

uppgifter som inte kan bemästras med nuvarande Kommunens resurser. yttersta ansvar åberopas därvid ofta. Det råder stor brist på vad gäller definition

samsyn av psykisk störning.

Socialtjänsten ställs inte sällan ensam med psykiskt sjuka människor.

Psyki-

atrins resurser nås inte med lätthet. Kommunerna också oklarheter

uppfattar i rollfördelning mellan och Om psykiatrin primärvården. primärvården skall

utgöra den första linjen inom psykiatrin behöver den tillföras

psykiatrisk kompetens. Den öppna psykiatrin bygger i alltför hög grad på att patienterna

av egen kraft skall komma till mottagningen. Den oklara

gränsdragningen

och bristen på samverkan mellan socialtjänsten, och

psykiatrin primärvården

gör att ingen har en helhetsbild de psykiskt Var och arbetar

av sjuka. en

utifrån sitt håll, ibland utan vetskap vad de andra

om gör.

Ett växande problem är behandlingen psykiskt störda missbrukare. Adeav kvata vårdformer saknas helt liksom såväl inom

kompetens socialtjänsten

som psykiatrin.

Problem beträffande psykiskt störda äldre Ökningen av människor med åldersdemens och äldre med psykisk

störning

kommer att kräva kraftfull på bl.a.

en satsning utbildning, handledning och

konsultationer och där socialtjänsten förväntar sig insatser från

psykiatrin.

Utbyggnaden av nya vårdformer pågår. Samtidigt måste alternativ för de mest störande och vårdkrävande finnas. Kommunerna också intres-

efterlyser

se och kompetens hos primärvården för misstänkta demen-

utredning av av

ser.

SOU 199203 Jönköpings län 55

2. Situationen för psykiskt störda personer Flera kommuner att många psykiskt störda bor i eget

menar personer som boende lämnats utan det stöd man behöver. Främst saknas konsekvent och

en kontinuerlig uppföljning av dem som skrivits ut till eget boende. En stor

brist finns också när det gäller att hitta meningsfulla sysselsättningsformer

för denna

grupp.

I flera småkommuner där psykiatrisk öppenvård inte finns stationerad får

socialtjänsten ta ett betydligt större ansvar.

Om man jämför med hur psykiskt utvecklingsstörda får stöd och

gruppen hjälp så får de sina behov betydligt bättre tillgodosedda än gruppen psykiskt störda därför att ansvaret för de utvecklingsstörda är så klart definierat.

3. Samarbete landsting kommunerna i Jönköpings län

- Det finns ett övergripande generellt samverkansavtal mellan landstinget och samtliga kommuner i länet som gäller t.o.m. 1991 års utgång. Detta är ganska allmänt hållet och anger i relativt generella termer mål, medel och

utbildningsinsatser för samverkan.

Samverkansavtal finns dessutom med några kommuner gällande gruppbostäder. Huvudmännen delar på kostnader som inte ingår i hyran. Personal

tillsätts enligt kompetensprincipen.

Det finns generellt sett många brister i samverkan det även

men anges exempel på det motsatta. Samverkan när det gäller utbildning och handledning till personal inom hemtjänsten anges fungera bra på flera håll.

De grupper, där samverkan framför allt brister, gäller psykiskt störda miss-

brukare och tortyr- och krigsskadade flyktingar.

Bedömning av hur mycket resurser kommunerna satsar för psykiskt störda personer De flesta kommunerna har inte kunnat uppskatta hur stor andel insatserna

av som ges till psykiskt störda. Däremot menar alla att andelen ökar. De flesta

har genomfört utbildning för hemtjänsten vad gäller insatser för psykiskt

störda personer.

En liten kommun uppskattar att 10-15 % arbetstiden inom individ- och

av

56 Jönköpings län SOU 199203

familjeomsorgen gäller psykiskt störda. En annan kommun 30 000 inv.

ca

har nio heltidstjänster inom barnomsorgen för barn med psykiska störningar.

En tredje kommun i storlek har vid särskilt vård-

samma en inventering av

krävande inom hemtjänsten i januari 1990 bedömt 64 tillhörde

att personer

gruppen psykiskt sjuka.

5. Exempel på nya arbetsmodeller eller arbetsformer Olika former gruppboenden startar i flera kommuner i län.

av nu Jönköpings

Ett bra samarbete mellan hemtjänstens arbetslag och den dag-

psykiatriska

verksamheten finns i ett område i Jönköping.

Ett fungerande kooperativ Vägskälet i samverkan mellan socioterapin i

Jönköping, Sörängens folkhögskola och f.d. patienter. Se På väg

sid. 217.

En verksamhet för 24 psykiskt störda på arbetar

personer Visingsö som med landskaps- och skogsvård nämns också ett exempel bra

som på en arbetsform.

Förslag till lösningar

Flera kommuner i Jönköpings län att ett enhetligt

anser huvudmannaskap

skulle bidra till bättre lösningar än i dag. Det gäller framför allt boende och

dagverksamheter.

Den öppna psykiatrin måste arbeta aktivt

mer stödjande.

Psykiatrisk kompetens behöver tillföras primärvården.

Med hänsyn till de ändrade ansvarsförhållandena Ädel kommer

som att innebära anser man också att ett alternativ kunde att tillföra kommuner-

vara

na psykiatrisk kompetens.

SOU 199203 57

KRONOBERGS LÄN

Fem kommuner av länets åtta kommuner har skriftligt besvarat enkäten. Dessa kommuner är Ljungby, Växjö, Alvesta, Lessebo och Uppvidinge kommuner.

Problem som kommunerna möter när det gäller insatser för psykiskt störda barn- och ungdomar Målen för kommunernas arbete med psykiskt störda och ansvarsfördelningen socialtjänst-psykiatri upplevs som oklara. Resurserna inom BUP är till-

räckliga främst när det gäller behandlings- och utredningsplatser. Det brister

också i adekvat kompetens och kunskap för vad socialtjänsten behöver hjälp

med när det gäller barn- och ungdomar med psykosociala störningar.

Det finns också enligt några kommuner tendens att fel prioritera de

en resurser BUP har. BUP sätter in fler och fler resurspersoner svårare problemet är. Detta upplevs ibland från socialtjänsten som slöseri med resurser då det samtidigt finns många som inte får någon hjälp alls från BUPs sida.

Annars upplevs barn- och ungdomspsykiatrin den landstingets

vara av verksamheter inom psykiatriområdet fungerar bäst i samarbetet med

som

socialtjänsten.

Problem beträffande insatser för psykiskt störda vuxna i arbetsför ålder

Samarbetet mellan socialtjänst-vuxenpsykiatri fungerar dåligt enligt de tillfrå-

gade kommunerna.

Mål och ansvarsfördelning är oklar. Vem skall göra vad Det finns också bristande kunskap och förståelse för varandras kompetenser. Kommunikationen mellan psykiatrin och socialtjänst brister och man värnar om sina revir

alltför mycket.

58 Kronobergs län SOU 199203

Ett problem här är bristande kunskap i psykiatri från socialförvaltningens

sida. socialarbetare från socialtjänsten kan ofta klampa in i familjer utan att vara medvetna om att psykiatrins och socialtjänstens arbetsmetoder alltid stämmer överens. Detta förhållande föreligger även omvänt.

Problem beträffande insatser för psykiskt störda äldre Man upplever att det är svårt att hitta lämpliga boendeformer för psykiskt störda över 65 år. Behövs framförallt fler gruppboende är anpassade till

som denna grupp. Det är idag stora svårigheter att placera psykiskt sjuka äldre så att de får den psykiatriska vård de behöver. Det upplevs svårt att få

som hjälp från psykiatrin med framför allt de svårast sjuka. Det råder brist på platser för akut- och kortare vård.

Det saknas kunskap inom socialtjänstens äldreomsorg vad gäller psykiskt

störda äldre; det saknas tid denna grupp är mycket tidskrävande; det saknas resurser och det upplevs som mycket svårt att få kvalificerad handledning

från psykiatrin.

En fråga man ofta ställer sig är Vad är psykiatri och vad är Vem

omsorg

avgör insatsen och vårdnivån Inom hemtjänsten känner trycket öka

man från människor med psykiska störningar skall bo hemma och be-

som som höver mycket stöd och hjälp i hemmet. Stöd och handledning från psykiatrin saknas. Detta, anser borde självklarhet att från psykiatrin.

man, vara en

Inom hemtjänsten försöker till den enskildes totala behov helhets-

man se syn men när vårdbiträdet förmår att tillgodose detta för en psykiskt störd

person med ångest, depression, aggressivitet känns det jobbigt och då

m.m. behövs det handledning för att klara situationen. Vårdbiträdet träffar den

av enskilde i dennes hem, kommer ofta i fråga väldigt nära. Vård-

personen biträdet sitter därför inne med väldigt mycket kunskap den sjukes situa-

om

tion som dock ingen efterfrågar.

Det är idag svårt att finna bra arbetsformer stämmer in på den här

som gruppens behov där likartat synsätt, kontinuitet, helhetssyn är oerhört

m.m. viktigt för den enskilde. Det är också svårt att få till stånd mjuka, välplanerade övergångar från sluten psykiatrisk vård och öppen psykiatrisk vård och till hemtjänsten, där alla inblandade samarbetar. Det finns hos hemtjänsten en osäkerhet och därmed rädsla för dessa arbetsuppgifter.

SOU 199203 Kronobergs län 59

2. Situationen för psykiskt störda

personer Det saknas i dag framför allt lämpliga boendeformer för psykiskt störda

per-

soner samt sysselsättnings- och aktivitetscenter för psykiskt handikappade.

De flesta fritidsaktiviteterna är förlagda till arbetstid. Det finns behov

ett av fler kvälls- och helgplanerade aktiviteter därför att denna ofta saknar

grupp ett fungerande socialt nätverk.

Det är svårt att hitta skyddade arbeten den här Samhall

gruppen. fungerar inte bra när det gäller att psykiskt störda ett arbete.

ge gruppen skyddat

Man upplever att Vuxenpsykiatrin ofta har dålig och insikt i

kunskap om

hur barn har det med psykiskt sjuk förälder. Det förekommer patienter

en att försöksutskrivs eller får permission eller skrivs ut till hemmet hem-

trots att mavarande barn far illa av detta och utan att tar hänsyn till barnens

man behov stöd och hjälp.

av

3. Samarbete landsting kommunerna i Kronobergs län

- Samarbetsavtal mellan kommunerna och landstinget finns fungerar inte

men särskilt bra.

En diskussion som hela tiden fortgår är den mellan BUP och socialförvaltningarna i länet, om hur man skall samarbeta. Ett nära samarbete med BUP

upplevs från socialförvaltningarnas sida nödvändigt för att barn- och

som ungdomar skall kunna erbjudas ett ändamålsenligt stöd och för

att befintliga

resurser skall utnyttjas på bästa sätt. Problemen i samarbetet är

följande

resursbris; tids- och platsmässigt från BUPs sida -

olika definitioner på psykiska problem -

olika mening utredningbehandling

- om

socialtjänsten har en övertro på barnpsykiatrins möjligheter och tar

-

därför inte alltid vara på sina

egna resurser.

Samverkansgruppen BUP-polis-åklagare-socialförvaltning angående miss-

handel och sexuella övergrepp på barn fungerar tillfredsställande.

Från socialförvaltningarnas sida tycks vuxenpsykiatrins organisation

vara

något rörig.

60 Kronobergs län. SOU 199203 En annan faktor som nämns som försvårande för samarbetet är att det finns

övertro på den psykiatriska auktoriteten, inte bara från socialtjänsten utan

en också från politiker och allmänhet. Det skulle behövas en statushöjning av det sociala arbetet för att kunna förbättra samarbetet. Ett annat problem som upplevs hindra samarbetet är de Sekretessregler som finns. Ofta upplevs det dock som att man gömmer sig bakom Sekretessregler för att hindra samarbete.

4. Bedömning av hur mycket resurser kommunerna satsar for psykiskt störda personer Ljungby kommun Två socialsekreterare på helår arbetar med psykiskt störda inom individ- och familjeomsorgen. Inom Äldreomsorgen upppersoner skattas 7-8 % äldreomsorgens budget gå till gruppen psykiskt störda. ca av Alvesta kommun Inom hemtjänsten uppskattar att ca 50 tim.vecka man

läggs ner till gruppen psykiskt sjuka. Inom individ- och familjeomsorg har

4 hemvårdare på heltid till familjer med psykiska problem. Till detta man tillkommer socialsekreterarnas insatser. Växjö kommun uppskattar läggs inom individ- och resurserna som ner

familjeomsorg till ungefär en socialsekreterartjänst på heltid. Inom hemtjäns-

ten åtgår 20 heltidstjänsterár samt administrativ personal ca en tjänst.

ca

Övriga kommuner har inte kunnat uppskatta resursåtgången.

5. Exempel på nya arbetsmodeller eller arbetsformer Ett gruppboende och några gemensamma dagverksamheter nämns som en fungerande modell för hur socialtjänst och psykiatri kan arbeta tillsammans. I Växjö kommun hjälper mentalskötare från psykiatrin kommunens vård-

biträden i hemtjänsten.

Ett särskilt team för invandrare med psykiska problem nämns också som en uppskattad verksamhetsmodell.

6. Förslag till lösningar

Problemen mellan psykiatrin och socialtjänsten är ofta ett deñnitionsproblem

Vad är psykiatri Om kunde åstadkomma enhetlig definition av man en vad är psykiatri skulle samarbetet underlättas avsevärt. som

SOU 199203 Kronobergs län 61

Ett enhetligt huvudmannaskap skulle underlätta arbetet men så länge alla resurser inkl. läkarresurserna inte samordnas kommer avsevärda gränsdrag-

ningsdiskussioner att förekomma.

I övrigt skulle det behövas

mer organiserad samordning med kontinuerliga träffar psykiatrin

- -

socialtjänsten

mer organiserad handledning, inte minst för hemtjänstpersonalen

-

en kontaktmannafunktion i komplicerade ärenden -

mer utbildning.

-

SOU 199203

KALMAR LÄN

Svaren baseras på skriftliga uppgifter från sju länets 12 kommuner. Dessa av

är Kalmar, Torsås, Oskarshamns,

Högsby, Nybro, Mörbylånga och Emma-

boda kommuner.

l. Problem kommunerna möter när det

som gäller insatser för psykiskt

störda barn- och ungdomar

Insatserna för psykiskt störda barn och ungdomar försvåras BUPs av be-

gränsade resurser. Socialtjänsten har stora diagnostiska behov BUP inte

som

kan tillgodose på grund sin Vid av otillräckliga kapacitet. placeringar saknas

bra alternativ.

Det finns ett mycket påtagligt behov insatser för av tidigt störda barn tillsammans med deras själva kan tillhöra

mammor - som kategorin tidigt psy-

kiskt störda. Enligt socialtjänstens erfarenheter ökar antalet sådana barn.

Pâ det hela taget önskar kommunerna i Kalmar län och det gäller inte bara insatser för barn och ungdomar det fanns att en gemensam målsätt- -

ning för kommunerna och landstinget med

en beskrivning av vad man gemensamt vill uppnå och hur detta skall gå till. Man har den

uppfattningen att

både vuxenpsyk och BUP arbetar isolerat

mycket och att det är dålig

samordning mellan verksamheterna. Man är inom osäkra

socialtjänsten på de

mål som dessa verksamheter har. Om det finns så är det inte

några något

som märks utåt gentemot socialtjänsten.

Socialtjänsten har behov handledning och hjälp inte minst när det

av gäller

en del vårdnads- och umgängesärenden, till

familjehem, incestärenden, problem hos flyktingbarn samt komplicerade familjebehandlingar.

Behandlingshem för psykiskt störda barn och

ungdomar efterlyses. Späd-

barnsverksamhet för barn och typ i Malmö

mammor Viktoriagården och Gryningen i Karlskoga där den psykologiska kontakten mellan

spädbarnet

och mamman inte fungerar borde finnas i varje kommun eller

primärvårds-

64 Kalmar län SOU 199203

distrikt. BUP borde ha resurser för behandling av psykiskt störda missbrukande

ungdomar.

Problem beträffande insatser för psykiskt störda vuxna i arbetsför ålder När det gäller psykiskt störda människor i arbetsför ålder framträder sådana missbrukare i kombination med sitt drogberoende har en konstitutionell som eller förvärvad psykisk ohälsa som en grupp med svårbemästrade problem.

Många döms till evig rundgång mellan socialtjänsten och den psykiatriska

en vården och hittar kanske inte stolar att hamna emellan förrän ålderdomen ens kommer. Socialtjänsten har ofta hävdat att kompetensen finns inom psykiatrin, i sin tur uppfattas obenägen att något annat än missbruket som som se

den primära orsaken till patientens belägenhet.

som Det behövs fler boendekollektiv, gruppboenden med personal i större om-

fattning och små behandlingshem.

Psykiatrin måste utbildning och handledning till hemtjänstpersonalen

ge inom socialtjänsten arbetar med psykiskt störda i arbetsför ålder. som isolerar sig alltför mycket och begränsar insaterna till medicin

Vuxenpsyk

och i enskildhet i alltför hög utsträckning. Psykiatrin borde i samarbe-

terapi med socialtjänsten ägna sig nätverksterapiarbete och liknande

te mer

psykosocialt behandlingsarbete.

Problem beträffande psykiskt störda äldre

De äldre överges från psykiatrin alltför tidigt. Hemtjänsten möter i dag ett

stort antal människor med psykiska problem, kända även psykiatrin. Det av önskar från socialtjänstens sida är psykiatrins handledning och stöd till man

hemtjänstgruppen, förbättrad information från vuxenpsyk kring patienters

status för att kunna rätt stöd och vård från hemtjänsten. I Vårdplaneringsge borde psykiatrin ingå för bättre helhetssyn i enskilda ärenden. grupperna

2. Situationen för psykiskt störda Från socialtjänsten upplevs samarbetet och samverkan med psykiatrin som otillfredsställande. Människor hamnar ibland i problematiska lägen som

SOU 199203 Kalmar län 65

orsakas oenighet mellan socialtjänsten och psykiatrin kring ansvarstagan-

av de. Socialtjänsten att psykiatrin borde ta ett större ansvar t.ex. när det

anser gäller psykiskt störda missbrukare.

Psykiatrin upplevs ha dålig kunskap socialtjänstens resurser och möjlig-

om heter liksom om samhället i övrigt.

Psykiatrin borde också ha öppenvårdsverksamhet som gav möjlighet till

en hembesök i större utsträckning. De psykiskt sjuka lämnas alltför mycket

och följer inte då de slutar att ta sin medicin. ensamma man upp

Det är svårt att lösa boendefrågan för vissa psykiskt sjuka liksom aktive-

ring och meningsfull sysselsättning.

Samarbete landstinget kommunerna i Kalmar län

- Skriftliga samarbetsavtal i kommunförbundets regi finns med landstinget för samtliga kommuner. En mängd olika samverkansgrupper finns med de olika kommunerna på central och lokal nivå. Flera kommuner uppger att dessa

samverkansgrupperna fungerar tillfredsställande.

4. Bedömning hur mycket resurser kommunerna satsar för psykiskt

av störda personer

Oskarshamns kommun att uppskattar socialtjänstens kostnader

uppger man för insatser till psykiskt störda till 3 milj.kr.år.

ca

Nybro kommun uppskattar att man satsar ca 40 % av individ- och familjeomsorgens resurser på personer med psykiska problem, är svårt störda eller har missbruk. Äldreomsorgen uppskattar att man satsar ca 25 % av sina

på är psykiskt störda i eller annan form. resurser personer som en

I Kalmar uppskattar att det inom äldreomsorgen finns ca ett femtiotal

man

med psykisk störning. Därutöver finns kombinationen psykisk störpersoner ning och missbruk som stort inslag i hemtjänsten. Individ- och familjeom-

har fyra specialsamariter som upprätthåller täta kontakter, stöd och

sorgen viss omvårdnad för ett femtiotal personer med psykiska störningar.

Övriga kommuner har inte kunnat uppskatta resursåtgången.

3 12-0225. SOU 19923

66 Kalmar län SOU 199203

5. Exempel på arbetsmodeller eller arbetsformer

nya

Kontaktgrupperna i Kalmar län är psykiatrisk dagvårdsresurs för

som en primärvården med elva träfflokaler utspridda i olika kommuner inom länet nämns som en ny utmärkt verksamhet flera kommuer i länet. På

av Se

väg sid. 202.

6. Förslag till lösningar

Några kommuner tror att ett enhetligt huvudmannaskap skulle lösa

många problem.

Oskarshamns kommun att psykiatrin borde finnas vårdcentralerna. anser på Detta skulle kunna medföra tidiga och insatser

förebyggande samt att vård-

centralernas övriga personal lärde sig ta tag i

psyk. resp. missbruksproblem

på ett bättre sätt än i dag. Man också att psykiatrin måste både anser ut mer organisatoriskt och framför allt metodmässigt. Man i

anser att psykoterapi

isolerad form lätt kan bli ett självändamål och till och med konserveranvara de i stället för att vara rehabiliterande. Ett väl nät-

fungerande psykosocialt

verksarbete i samarbete med socialtjänsten där del

psykoterapi ingår som en i en helhetssyn i behandlingsarbetet i framtiden.

tror man mer på Nybro kommun tror dock inte på att ett skulle

enhetligt huvudmannaskap

lösa några större problem. De problem i

som socialtjänsten dag upplever i

förhållande till psykiatrin beror främst på de oklara roller

som psykiatrin har

fått under de senaste åren. Den s.k.

jämlikheten i vården har gjort att

sjukvårdsbiträde och psykolog väger ungefär lika tungt i de behandlingen av psykiskt sjuka. Problemen för socialtjänsten är då att när socialtjänsten re-

mitterar klienter till psykiatrin och där så finner

en vårdavdelning man att

den personal som arbetar med där har sämre i

personen utbildning psykiatri och psykosocialt behandlingsarbete än vad socialarbetarna inom socialtjäns-

ten har. Man den kompetensuttunning skett inom ser som psykiatrins vårdavdelningar, dvs. att alla jobbar med allt, stor fara. som en

SOU 199203 67

BLEKINGE LÄN

Från kommunerna i Blekinge län har svar inkommit från Karlskrona, Ronneby och Karlshamns kommuner. Men med kännedom om de övriga kommunernas erfarenheter bedöms dock svaren av länsförbundet som representativt

för Blekinges samtliga fem kommuner.

Problem beträffande insater for psykiskt störda barn- och ungdomar Inom barn- och ungdomspsykiatrin i Karlskrona saknas fast anställd läkare som kan ta det medicinska ansvaret. I dagsläget finns där läkare endast enstaka dagar. Inom BUP bör det alltid finnas en läkare som ansvarar för det dagliga arbetet.

Behandlingshemmet Kjestorp har endast öppethållande fem dagar

per vec-

ka. Inläggningsmöjligheter vid tvångsomhändertagande saknas således. Det

kan vara svårt att en remiss till annan barnpsykiatrisk ungdomsklinik då någon läkare inom BUP inte är tillgänglig.

Blekinge saknar en ungdomsklinik. Dessutom föreligger platsbrist på barn-

och ungdomskliniker i angränsande län. Även remiss till utomlänsavdel-

om ning kan utvärkas saknas således möjlighet till placering av den unge. Vad som då kan erbjudas är Gullberna mentalsjukhus, akutintag. Det är dock otillfredsställande att en ungdom i åldern t.ex. 15-20 år skall vistas på en dylik avdelning med vuxenklientel och blandat med psykiskt sjuka.

Psykiskt störda ungdomar med eller utan drogproblem står utan de vårdmöjligheter som svarar mot deras behov. Ansvaret för dessa ungdomar bollas mellan olika myndigheter. Socialtjänsten, som inte har de resurser som svarar mot dessa ungdomars vårdbehov får likväl ta ansvaret. Vissa ungdomar blir därför felplacerade.

Ett mindre antal ungdomar, omhändertagits enligt LVU, får inte den

som behandling som krävs. De straffar t.ex. ut sig från institutionen de placerats på eller så bedömer personalen att de inte kan ha ungdomen kvar. Deras

68 Blekinge län SOU 199203

utagerande beteende, flyktbenägenhet, tillfälliga kriser med självmordsförsök

har skapat behov av akuta omhändertaganden och de har behov

av en mycket

kvalificerad vård. Det har förekommit utverka vård i akuta

svårigheter att

situationer, detta i situationer då ungdomarna varit i stort behov

av psykiat-

risk vård. Vem tar t.ex. ansvaret för ungdomar hotar med

som självmord

-

socialtjänsten eller den psykiatriska vården.

Kommunerna i Blekinge efterlyser därför enklare förfarande och samverkan också mellan landstingen vad gäller ungdom vårdas länet som utom på olika institutioner och ett bättre samarbete mellan institutioner

socialtjänstens

och den psykiatriska vården för att uppkomna situationer lättare skall kunna lösas.

Problem beträffande insatser för störda

psykiskt Vuxna

När det gäller Vuxenpsykiatrin upplevs den bättre än barn-

överlag fungera

och ungdomspsykiatrin. Särskilt väl i Ron-

uppges Vuxenpsykiatrin fungera

neby kommun. I den öppna vården finns här ett bra samarbete med social-

tjänsten. När Vuxenpsykiatrin väl tagit emot någon så de

tar ansvar. Svårigheter ur kommunernas perspektiv föreligger dock med de störda

psykiskt

som är motiverade att ha kontakt med psykiatrin.

Problem beträffande insatser för psykiskt störda äldre

Bedömningen här från kommunernas sida är att psykiatrins för

resurser psykiskt störda äldre är alltför snålt tilltagna. Man önskar här hade att man samma samarbetsformer har med primärvården. som man

Situationen för psykiskt störda

personer Ett problem som får konsekvenser för de enskilda störda psykiskt personernas situation är att de hamnar mellan vilket leder till

myndigheterna, att

inte någon tar ansvaret för behov hjälp. personens av

Samarbete landstinget kommunerna i Blekinge län

- Samarbetet med Vuxenpsykiatrin fungera bra. Särskilt väl

uppges fungerar

vuxenpsyk i Ronneby. Ett bra samarbete finns också med psykosociala grup-

SOU 199203 Blekinge län 69

Denna stöd och träning allt efter personens behov och i sampen. grupp ger

arbete med socialtjänsten.

Samarbetet med barn- och ungdomspsykiatrin fungerar inte lika bra. Stora få BUP att ta sig ett ärende. Det tar framför allt tid. So-

svårigheter att an

måste sluföra sitt ärende mycket noga. BUP kräver att familjerna

cialtjänsten

de skall samarbeta med är välmotiverade och behandlingsbara för att barnskall dem. Påbörjas t.ex. behandling inte ger psykiatrin ta emot en som något resurltat eller avböjer fortsatta kontakter avslutas ärendet. personen

hur kommunerna satsar for psykiskt

Bedömning av mycket resurser

störda personer

bedömning resursåtgângen har ingen kommun kunnat göra. Någon av

5. Exempel på arbetsmodeller eller arbetsformer nya I har det s.k. Rosprojektet bedrivits som syftar till ökad sam-

Ronneby

verkan mellan kommunen och det psykiatriska öppenvårdsteamet samt att kontakter mellan psykiskt störda och vanliga människor i ett bo-

skapa

stadsområde.

Förslag till lösningar

Funderingar finns enligt länsförbundet att antingen inlemma öppenvårdspsykiatrin i eller att kommunerna övertar ansvaret för

landstingets primärvård

den öppna vården inom psykiatrin.

Jm, -v i . å

.z V

o A

.,

j d i

u.

SOU 199203 71

KRISTIANSTADS LÄN

Sju länets 13 kommuner har inkommit med skriftliga på enkäten. av svar Dessa är Hässleholms, Kristianstads, Osby, Perstorps, Åstorps, Örkelljunga och Östra Göinge kommuner.

l. Problem kommunerna möter när det gäller insatser för psykiskt som störda barn- och ungdomar Vad barn och ungdomar uppstår de största problemen när föräldrarna

gäller

inte själva vill medverka eller t.o.m. motarbetar den föreslagna hjälpen. Ofta BUP att det är meningslöst med insatser från deras sida. BUP vill anser enligt socialtjänstens uppfattning endast arbeta med välmotiverade klienter själv skall ta kontakt med dem. som Ett problem också nämns när det gäller barn och ungdomar handlar som klart definiera Är det

om svårigheterna att problemetställa diagnos. en psy-

kiskt störd ungdom är i behov psykiatriska insatser eller är det en som av på synbart dålig miljö. Det kan då vara svårt för ungdom som reagerar en

socialtjänsten att få hjälp i bedömningen från BUPs sida. Avgränsningen i

ansvarsfördelningen mellan BUP-socialtjänst är här oklar.

Det förekommer ibland svårigheter att hitta placeringsformer för starkt ut-

agerande psykiskt störda ungdomar i nedre tonåren.

Problem beträffande insatser for psykiskt störda i arbetsför ålvuxna der Någon diskussion kring psykiatrins mål, arbetsformer

systematisk resurser,

och finns inte med kommunerna i länet. Det saknas också ge-

organisation

mensamma dokument i dessa frågor. Kommunikationen från psykiatrin med andra hjälpinstanser i samhället är dålig. Detta gör det omöjligt att få helhetssyn i samhällets insatser för den en

psykiskt störde. Många kan ofta inkopplade kring en individ

personer vara

72 Kristianstads län SOU 199203

psykklinik, arbetsförmedling, försäkringskassa, socialtjänst, hemtjänst etc.

utan kommunikation med varandra, vilket hos den enskilde

skapar förvirring

när målen för insatserna kan olika. vara Flera kommuner att det är i anser ett stort problem dag med vuxna psykiskt störda bor isolerat i boende. Man personer som eget upplever att det många gånger är förhastade beslut från psykiatrins sida när skriver man ut dessa personer utan att i förväg ordna med adekvat socialt ett boendestöd. Sålunda blir många sittande isolerade i sina varför

bostäder, deras sjukdoms-

bild ofta snabbt försämras. Psykiatrin meddelar inte

nämligen socialtjänsten

när dessa utskrivningar sker, utan blir ofta inblandad

socialtjänsten först när

grannar måste rycka in eller polis tillkallas. Ett annat problem gäller diagnos och rätt Ett flertal de

behandling. av psy-

kiskt sjuka har även missbruksproblem och det kan då ofta vara svårt att avgöra vilket som är det avgörande problemet, missbruket eller den

psykiska

störningen, och sätta in adekvat vård och behandling. är

Uppfattningen att

psykiatrin här sällan ställer med någon till för

upp hjälp socialtjänsten be-

dömning. Vuxna missbrukare med tecken på hamnar därför

psykisk störning

ofta mitt emellan socialtjänst och Detta leder ofta till psykiatri. att adekvata insatser från samhällets sida fördröjs. Det saknas dessutom behand-

lämpliga lingsresurser för med blandproblematik.

personer Över huvud det taget anser man att är svårt att hjälp från psykiatrin när

socialtjänsten bedömmer att psykiatrins specialistkompetens behövs. Behovet

av insatser möts inte från

upp psykiatrin.

Rutinerna för när psykiskt störda behöver omhändertas personer enligt LSPV är att socialsekreterarna skall vända till Även

sig primärvården. i

dessa situationer upplever socialsekreterarna det kan

att vara svårt att få det nödvändiga läkarstödet. Beträffande psykiatrisk hjälp till med flyktingar omfattande traumatiska

upplevelser bakom sig så upplever socialtjänsten inte kan få

att man någon hjälp från psykiatrin. Löften har givits att vid behov

om specialistkompetens

skall köpas in från annat håll. Detta har dock inte

fungerat.

Psykiatrin upplevs också på senare tid ha visat klar tendens att övervälten

ra kostnadsansvar, för vård tidigare för, med hän-

som man tagit ansvar visning till bristande ekonomiska Detta har skett även sedan resurser. man bedömt att t.ex. behandlings- eller sjukhemsinsats hade varit det

mest lämpli-

SOU 199203 Kristianstads län 73

Gränsdragningsproblemen tenderar på så sätt att öka och kommunen får ga. ta det blir över med hänvisning till kommunens yttersta ansvar. So-

som cialtjänsten får således utan rätt kompetens försöka hjälpa alltfler enskilda

nekats vård inom psykiatrin med hänvisning till deras bristande resursom ser.

Problem beträffande insatser för psykiskt störda äldre Personalen inom kommunernas hemtjänst saknar de speciella kunskaper som behövs för att arbeta med psykiskt störda. Erfarenheten visar också att många inte klarar ett eget boende enbart med stöd av hemtjänsten. Ansvarsfördelningen för de ytterligare stödinsatser som behövs upplevs ofta som oklar.

Diskussion pågår i några kommuner med landstinget ansvarsfördel-

om ningen beträffande boendeformer för psykiskt störda äldre som för närvarande bor på privata sjukhem. Diskussionen ha skapat konflikter vilket menar dessa kommuner ytterligare understryker behovet ett enat huvudmannas-

av

kap.

2. Situationen för psykiskt störda personer Några kommuner upplever att har dålig bild över vilka insatser som

man en krävs för psykiskt störda personer i kommunen. De har försökt initiera ett

samarbete med landstingets psykiatri för att skaffa sig ett planeringsunderlag.

Man har framfört att kommunerna behöver gemensamt med landstinget göra en inventering av de aktuella personerna för att fram vilka behov som finns för att kunna börja planera för vilka resurser som krävs. Trots upprepade påstötningar har inte fått landstinget att ställa upp på detta.

man

I den män man från kommunerna i Kristianstads län hamnar i diskussioner med psykiatrin omkring situationen för psykiskt störda personer är detta oftast med negativa förtecken. Diskussionerna gäller då främst vilken instans

bör ta hand ett visst problem. Oftast föreligger en konflikt mellan som om psykiatrin och kommunen om huruvida problemet är en kommunal angelägenhet eller ett ärende för psykiatrin.

Vuxna psykiskt störda upplever man har svårt att få arbete eller en meningsfull sysselsättning. Kommunerna har här ett att försöka med-

ansvar

74 Kristianstads län SOU 199203

verka till att dessa får ett meningsfullt Man

personer arbetesysselsättning.

upplever det dock svårt framför allt i de mindre kommunerna att hitta lämp-

liga sådana uppgifter.

Äldre människor upplever i någon kommun inte

man ges samma möjligheter till kvalificerad psykiatrisk vård även i öppna former andra männi-

som skor.

3. Samarbete landsting kommunerna i Kristianstads län

- Samarbetet mellan kommunerna och Vuxenpsykiatrin fungerar

överlag dåligt.

Några samverkansorgan finns inte och inga avtal heller. Någon kommun har ett fungerande samarbete när det gäller gemensamma ärenden.

Några kommuner att samarbetet fungerar på så sätt att psykiatrin

uppger skriver ut patienter ensidigt och många gånger utan att informera kommu-

nen. Hemsändning från psykiatrin utan kontakt med hemtjänsten är vanligt

förekommande.

Däremot tycks samarbetet med barn- och ungdomspsykiatrin fungera bättre. Här har flera kommuner ett regelbundet samarbete och dessutom olika

samverkansprojekt som fungerar bra.

I någon kommun uppges samarbetet med geropsykiatrin fungera mycket bra.

4. Bedömning hur mycket kommunerna satsar för

av resurser psykiskt störda personer Bedömning av hur mycket resurser kommunerna satsar på insatser för

psykiskt störda personer har man svårt att överblicka.

Hässleholms kommun att satsar 350 arbetstimmar vecka i

uppger man per

forma av hemtjänst till psykiskt störda

personer.

Örkelljunga kommun satsar 90 timmar vecka i hemtjänstinsatser och

per har tio med psykiatrisk diagnos boende på ålderdomshem.

personer

Perstorps kommun satsar hemma-hos insatser med fem timvecka, dagcentralverksamhet 40 tim.vecka samt insatser inom äldre- och handikappomsorgen till en kostnad 250 000 kr.

av

Östra Göinge kommuns insatser till psykiskt störda kostar 600 000 kr.

ca

SOU 199203 Kristianstads län 75

Exempel på nya arbetsmodeller eller arbetsformer Ingen kommun har kunnat ge något exempel på någon ny arbetsmodell eller arbetsform.

Förslag till lösningar

Ett enhetligt huvudmannaskap flera kommuner ett stort steg på

ses av som vägen att lösa de problem som finns. Erfarenhetsmässigt anser man att det är troligt att en huvudmannaskapsförändring måste till för att åstadkomma förbättrade kontakter mellan de medicinska, sociala och psykologiska kompetenserna. De nuvarande organisationsstrukturerna med och sina värde-

var en ringsmönster kan troligtvis inte förmås att samverka. Därför torde

en ny organisationsstruktur behöva komma till för att åstadkomma den förnyade syn på de här frågorna som det finns behov

av.

En kommun tror inte att ett enhetligt huvudmannaskap påverkar samordningen. Däremot behövs det betydligt bättre samarbete mellan olika

personer myndigheter som arbetar med psykiskt störda personer.

Teamverksamheten som psykiatrin byggt upp uppfattar någon teo-

som en retisk modell som inte fungerar i verkligheten. Den är alltför trevande och konturlös, vilket ger upphov till irritationer från socialtjänstens sida. I stället forordas samarbete över gränserna där psykiatrin och socialtjänsten tillsammans gör en arbetsfördelning där man än försöker på helheten och

mer nu se

patientens hela behov.

SOU 199203 77

MALMÖHUS LÄN

Från Malmöhus län har länets 20 kommuner inkommit med skriftliga sex av Dessa är Höganäs, Hörby, Lomma, Svedala och Trelle-

svar. Helsingborg,

borgs kommuner. De inkommit bedöms ändå av kommunförbundet som representasvar som

tiva för kommunerna i länet. De problem speciellt uppmärksammas kan

som sammanfattas med i allt större utsträckning snävar in sina ar-

att psykiatrin

antalet behandlingsbara patienter blir allt färre. Detta

betsuppgifter, att

gäller alla åldersgrupper är speciellt allvarligt när det gäller vuxna per-

men i arbetsför ålder. Vuxenpsykiatrin upplevs ha ett mycket individinriktat soner arbetssätt där ingen eller mycket liten hänsyn tas till den sociala omgivningoch det sociala nätverket. Här är också samarbetsformerna sämst utvecken

lade mellan socialtjänsten och psykiatrin.

Problem kommunerna möter när det gäller insatser för psykiskt som störda barn- och ungdomar

Gränsdragningen mellan socialtjänstens och barn- och ungdomspsykiatrins

svår. Barn och ungdomar med psykiska störningar kräansvar upplevs som oftast mycket stora insatser på hemorten. Kommunerna i länet upplever ver inte här sitt då BUPs öppenvård upplevs som dåatt landstinget tar ansvar

ligt utbyggd. BUP upplevs också i de gemensamma diskussionerna kring

ärenden fokusera intresset den sociala problematik som alltid finns och

på

hänvisa till den det dominerande problemet och på så sätt undandra sig som sitt Detta har fått till följd att socialtjänsten i allt större utsträckning ansvar. tvingats anlita privata vårdalternativ. BUPs när det gäller barn och ungdomar med invandrar- och flykresurser

och psykiska störningar är klart otillräckliga och speciella

tingbakgrund

insatser från BUPs sida behövs för denna målgrupp. Från de mindre kommunerna framhåller man också att psykiatrins resurser

78 Malmöhus län SOU 199203

ur kommuninnevånarnas synpunkt ligger borta då

långt klinikerna finns i

Helsingborg samt i Lund.

Problem beträffande insatser för psykiskt störda vuxna i arbetsför ålder

Flera kommuner att det är allt fler uppger psykiskt störda som bor i eget boende utan att få tillräckligt stöd i boendet och uppföljning av vården från

psykiatrin. Vuxenpsykiatrins öppenvård är dåligt utbyggd och

resurserna koncentreras på den enskilda individen, dennes

sjukdom, utan att ta hänsyn

till den sociala omgivningen och det sociala nätverket.

Behandlingen upplevs

som alltför individuellt inriktad, utifrån vad även kan tänkas intressom vara

sant ur forskningssynpunkt.

Några kommuner att saknar särskilda

uppger man målbeskrivningar be-

träffande psykiskt störda i kommunen. Det finns vuxna därmed inte heller särskilda insatser eller definieras specifikt för denna resurser som grupp. Socialtjänsten har också i denna behov

dag dålig kunskap om grupps efter-

som detta är i samhället mycket inte

en svag grupp som prioriterar sig själv.

På grund socialtjänstens bristande vilka människor av kunskaper om som det rör sig om, kommer socialtjänsten ofta in för först vid

sent t.ex. vräknings-

hot eller då den psykiskt sjuka människan blivit så dålig att någon medicinering inte förekommer och måste bli

tvångsomhändertagande aktuell. I Hel-

singborg uppger man att den bästa kunskapen denna utsatthet har om grupps kommunens socialjour som än andra socialarbetare blir hemkallade mer kvälls- och nattetid till psykiskt störda personer. I Trelleborg att det största är uppger man problemet att den psykiatriska mottagningen helt vägrar att ta emot missbrukare för Den

behandling. psyki-

atriska och medicinska behandlingen för denna måste därför grupp skötas av primärvården. Det är även svårt att hjälp vid

av psykiatrin bedömningar

enligt LSPV. Man också att allt den speciella barn- och uppger som ung-

domsgruppen bedömer vuxenpsykiatriska problem och remiteras

som som till vuxenpsyk återkommer med

motiveringen att det är sociala problem.

I Svedala kommun beträffande

uppger man socialtjänstens möjligheter att

få hjälp av Vuxenpsykiatrin att det beror på hur attraktiva pass personerna är för psykiatrin dvs. verbala med fasad personer någon kvar tas emot. Gäl-

SOU 199203 Malmöhus län 79

ler det däremot ordföråd sinat och fasad har fallit så är det personer vars svårare. Då hänvisas de till socialtjänstens kontaktgrupper.

Problem beträffande insatser för psykiskt störda äldre

De problem uppstår i samarbete med psykiatrin vad gäller psykiskt

som störda äldre är att endast hemtjänsten kopplas in i dessa ärenden får om kännedom dessa existens. Även när hemtjänsten

socialtjänsten om personers

kopplas in förekommer det ofta att man grund av psykiatrins sekretess inte lämnar ut tillräcklig information sjukdomen i fråga för att socialom tjänsten skall kunna förhindra att kris eller en total katastrof inträffar. en Överlag upplevs samarbetet mellan socialtjänsten och psykiatrin beträffande psykiskt störda äldre ringa och otillfredsställande. som

2. Situationen för psykiskt störda

Socialtjänstens helhetsansvar är inte tillräckligt tydligt för gruppen psykiskt

störda psykiatrin har tagit större ansvar för tidigare. När psykiatrin har

som

fullföljt sitt behandlingsansvar ställs stora krav på socialtjänsten. Socialtjän-

sten är fortfarande inte tillräckligt utvecklad för att möta problemen man ställs inför. Detta är dock mycket utbildningsfråga det är hög tid en som nu att ta tag Dessutom krävs det ett klargörande av målen och av socialtjänstens och andra samarbetspartners olika roller och förväntningar. Man upplever också från kommunerna i Malmöhus län att psykiatrin allt starkare markerar snäv avgränsning när det gäller det egna ansvarsomen

rådet. Psykiatrin befattar sig idag huvudsakligen med akut psykiskt sjuka

människor och när det akutpsykiatriska tillståndet är hävt betraktas social-

tjänsten huvudansvarig. Socialtjänsten får härmed både en förebyggande

som och en rehabiliterande roll. För i arbetsför ålder är samarbetet socialtjänst, psykiatri och arbetsvuxna förmedling mycket varierande kvalitet vilket resulterar i att psykiskt störav da människors behov inte alltid tillgodoses. Diskussioner och oklarheter uppstår särskilt ofta i de fall då det finns sekundära handikapp i form av missbruk av olika slag. Från soicialtjänstens sida uttrycks behov ett mycket utåtriktat och av mer annorlunda arbetssätt från psykiatrins sida. Inte minst önskar man att psy-

80 Malmöhus län SOU 199203

kiatrin arbetade familjeinriktat i patientens sociala mer eget nätverk. Någon

öppen psykiatri värd namnet upplever inte finns.

man

Från Svedala kommun uttrycker sig dock så här man

Det första och genomgripande problemet för denna grupp människor

liksom all vård, och vi annan omsorg behandling som nu byggt i upp

vårt samhälle är att vi har så fruktansvärt

många förståsigpåare så att

inget blir gjort. Här finns mängd olika

en yrkeskategorier, var och en

med sin speciella nisch, så i nog viktigt sammanhanget, men som

an-

vänder en stor del sin tid till diskutera bord av att om vems ärendet

egentligen tillhör. Oftast tillhör det dens bord inte som är närvarande

och därför resulterar den timmens diskussion i det blir att en remiss

Jag tror att vi har ett fundamentalt fel i hela eftersom

vårdsverige vi

numera störs av dem som har problemen.

Flera kommuner saknar dock diskussion med

en psykiatrin om hur situatio-

nen egentligen är för de psykiskt störda i kommunen. Man

efterlyser ett mer

strukturerat samarbete deras välfärd och livskvalitet. om

Hörby kommun har dock under år 1989 genomfört i

en inventering pro-

jektform av situationen för psykiskt störda i åldern 20-40 år.

Inventeringen

visar att kommunens denna kunskap om grupps situation och behov var

dålig. Endast sju de 43 interjuvade har haft

av t.ex. någon kontakt med so-

cialtjänsten. De har också haft dålig kunskap vilka och om möjligheter rättigheter som socialtjänstlagen dem, och de

ger utnyttjar samhällets utbud av

aktiviteter mycket lite. Det finns ett behov stort av sysselsättning inom grup-

pen. Ca 10 är utan form

personer någon av daglig sysselsättning och för dem är isoleringen påtaglig.

Som ett resultat har

av inventeringen en mer generell analys ägt vad

rum

gäller åtgärder från kommunens sida för denna Det grupp. gäller t.ex.

att aktivt söka kontakpersoner för dem behöver detta - som

att aktivt stödja dem är i behov studier för öka - som av att deras själv-

förtroende

att samverka med kommunens kontaktgrupp för deras isole-

- att bryta

ring

SOU 199203 Malmöhus län 81

att genom enskilda motivationsprogram öka och möjlighet till - vars ens

arbete och sysselsättning

att inrätta en gemensamhetslokal i kommunens centrum

-

att socialtjänstens personal erhåller utbildning

-

att kommunen kontinuerligt bedriver en uppsökande verksamhet -

Samarbete landsting kommunerna i Malmöhus län

- Skriftligt samarbetsavtal mellan kommunförbundets länsavdelning och landstinget beträffande samarbete psykiatri socialtjänst finns.

-

Ett lokalt samarbetsorgan LOSA finns för samtliga kommuner där den

- centrala samverkan mellan politiker och tjänstemän sker.

I Höganäs kommun har man sedan flera år tillbaks regelbundna träffar i

vårdplaneringsgrupper mellan psykiatrin och äldreomsorgen. Individ- och

familjeomsorgen adjungerar vid behov.

I de övriga kommunerna sker samverkan i enskilda ärenden vid behov. Samarbetet här fungerar mycket varierande beroende på vilken läkare inom psykiatrin som socialtjänsten har att göra med och om vederbörande är intresserad av att utveckla ett verkligt fungerande samarbete. I någon kommun förekommer även övergripande diskussioner mellan socialtjänsten och psykiatrisektorn. Detta upplevs positivt.

då som

Samarbetet med att få till stånd ett vettigt liv för psykiskt störda

vuxna upplevs vara långt ifrån tillfredsställande.

Trelleborg kommun uppger att samarbetet med BUP fungerar alldeles utmärkt.

4. Bedömning av hur mycket kommunerna satsar för psykiskt

resurser störda personer

Höganäs kommun uppskattar att man personalmässigt inom individ- och

familjeomsorgen avsätter en socialsekreterare på heltid i arbete med gruppen

psykiskt störda. Dessutom uppskattar man vård och behandlingskostnader

motsvarande ca 500 000 kr. per år som satsas på den här gruppen. De senaste åren har man i allt större utsträckning tvingats anlita både psykologkonsulter samt placering på privata institutioner för den här gruppen. Flyktingar med psykiska problem har under år tagit allt arbetstid i

senare mer

82 Malmöhus län SOU 199203

anspråk.

I Lomma kommun har inom individ- och familjeomsorgen

man en projekt-

tjänst anställd på heltid för den här Till detta kommer socialsekre-

gruppen. terarnas arbetstid som dock är svår att uppskatta för den här gruppen.Äldreomsorgen avsätter fyra vårdbiträden 4 tim.vecka för gruppträff med

psykiskt långtidssjuka. Dessutom har handledning till vårdbiträden

man en tim. 14 dagar samt utbildning i bl.a psykiatri 24 tim. i sju

vårdbiträdesgrup-

per om 15

personer.

I Hörby kommun har öppen dagverksamhet till störda till

man en psykiskt

en kostnad av 419 500 kr. Hemtjänstens insater omfattar 30 tim.vecka kostnad 150 000 kr.. 50 psykiskt störda har färdtjänst till kostnad

en av 300 000 kr. Fortbildning i psykiatri 10 tim.år för all Inom indi-

personal.

vid- och familjeomsorgen har tre långvarigt psykist störda social-

personer bidrag. Till detta kommer ett betydligt större antal missbrukare med

psykiska problem lever på socialbidrag.

som

Svedala kommun satsar två heltidstjänster för riktad till

en kontaktgrupp psykiskt störda, en heltidstjänst för psykiskt störda missbrukare och halv

en

tjänst inom hemtjänsten.

De övriga kommunerna har inte kunnat uppskatta resursåtgången.

5. Exempel på nya arbetsmodeller eller arbetsformer

I Höganäs finns Träffpunkten är uppskattad gruppverksamhet för

som en psykiskt lätt störda personer med två anställda. Därtill har bildats anhö-

en

rigförening.

Kontakten i Trelleborg är dagverksamhet för lättar psykiskt sjuka

en som är öppen på dag och kvällstid för att aktivera människor är

som ensamma,

arbetslösa, förtidspensionerade etc. Målsättningen är fritidsgård

att vara en för vuxna, där gemensamma och olika aktiviteter samlar människor för

att dessa skall knyta kontakter.

I Lomma kommun har specialutbildat några vårdbiträden skall

man som arbeta särskilt med psykiskt störda i kommunen dels i hemmen

personer men

dels också med olika gruppaktiviteter.

SOU 199203 Malmöhus län 83

Den inventering och uppsökande verksamhet bedrivts i Hörby kom-

som mun är ett viktigt initiativ när det gäller att försöka tillgodose de psykiskt stördas behov i kommunen. Se svaret på fråga 2.

6. Förslag till lösningar

Höganäs kommun anser att psykiatrins öppenvård måste byggas ut i betydligt

större omfattning än vad som hittills skett. Psykiatrin måste också lämna det individinriktade arbetssättet och istället arbeta utifrån helhetssyn på

mer en

patientens problematik med kopplingar till familj och övrigt socialt nätverk.

Dessa omstruktureringar medför att psykiatrin behöver komplettera sin ut-

bildning.

Trelleborgs kommun anser att det vore bra om en psykiatriker knöts till

socialförvaltningen, som kontinuerligt kunde ställa upp vid bedömningar

kring psykisk sjukdom, konsultation etc.

Helsingborgs kommun anser att ett enhetligt huvudmannaskap eventuellt

skulle kunna lösa några av de problem som finns. Viktigast upplever

man dock är att få ut psykiatrisk kunskap på vårdcentralerna eller direkt till

so-

cialtjänsten.

. .

Hörby kommun ställer sig dock tveksam till om ett enhetligt huvudmannaskap egentligen löser problemen. Man pekar bl.a. på de stora samarbetsproblemen som i dag finns mellan Vuxenpsykiatrin och barn- och ung-

domspsykiatrin som finns inom samma huvudmannaskap.

SOU 199203 85

ÄLVSBORGS LÄN

Från Älvsborgs län har svar inkommit från åtta av länets 18 kommuner,

nämligen Ale, Lerum, Alingsås, Bengtsfors, Borås, Lilla Edets, Vårgårda

och Marks kommuner.

1. Problem beträffande insatser for psykiskt störda barn och ungdomar Ett problem är att BUP i södra Älvsborgs län har en svårartad brist på legiti-

merade Även på vårdplatser och platser på klinikskola före-

barnpsykiatrer.

ligger en resursbrist. Resursbristerna inom barn- och ungdomspsykiatrin

medför att många ungdomar hänvisas till vuxenpsykiatrin. Av 12 patienter

på vuxenpsykiatrisk avdelning hälften ha varit minderåriga.

en uppges

Flera olika tjänstemän tillhörande olika huvudmän arbetar mot målgruppen

barn- och ungdom med psykiska problem och en samordning är nödvändig.

Idag dubbelarbetar ofta den huvudmannen vet inte vad den andre

man - ene gör eller kan göra. Samarbete och arbetet med gemensamma målformuleringar och arbetssätt tar dock tid att utforma. Den tiden är många i dag inte beredda att avsätta. Det finns ett motstånd och okunskap om vad man egentligen vinner på att finna samarbetsformer. Resurser finns egentligen om man med det personella arbetar mot den här

menar gemensamma resurser som gruppen.

När det gäller barnomsorg för psykiskt störda barn efterlyses större flexibilitet i den organisationen gör det möjligt att lättare ta hänsyn till

egna som varje persons behov.

Problem beträffande psykiskt störda vuxna och äldre

Ett stort problem för psykiskt störd är bristen på aktivitetersyssel-

vuxna

sättning.

Boendet är ett annat stort problem. Psykiskt störda personer med ett stort behov vård och bor i egna lägenheter med isolering som följd.

av omsorg

86 Älvsborgs län SOU 199203

Det finns idag ett akut behov olika former och kollekti-

av av gruppboenden

va boendeformer för psykiskt störda personer.

Vård- och behandlingsformer för psykiskt sjuka missbrukare saknas. I

ärenden där psykiskt sjuka människor uppvisar någon form alkhol- eller av

narkotikamissbruk borde en gemensam vårdplan göras mellan socialtjänst

och psykiatri. Idag är det alltför lättvindigt för den psykiatriska vården att

avhända sig ansvaret med motiveringen att problemet är psykosocial

av natur. I vissa fall där vid sina kontakter med vuxna personer, socialtjänsten, uppträder på ett sådant sätt att det upplevs tecken på psykiska störningar som psykisk sjukdom, föreligger problem att få till stånd en kvalificerad psykiatrisk bedömning. De största problemen uppstår då den enskilde ställer

sig

avvisande till kontakt med psykiatrin. I dessa situationer borde

psykiatrin

vara mer lättillgänglig i form av uppsökande insatser. I de mindre kommunerna påtalas att psykiatrins oftast finns alltför resurser långt bort. Avståndet försvårar samarbetet. Psykiatrins bör resurser enligt dessa delas och finnas i närområdet. upp

Psykiatrin renodlar sin målgrupp alltmer mot psykiska störningar med

psy-

kisk sjukdom som grund samtidigt socialtjänsten koncentrerar sina insat-

som

ser till utredning och behandling social problematik. Om av patientenlklien-

ten möttes av personal som hade tillgång till båda huvudmännens karta av resurser skulle den lättare kunna få den hjälp motsvarade

som verkligen

behoven. När det gäller psykiskt störda äldre finns svårigheter att få adekvat hjälp från psykiatrin. Sekretessen hanteras också ibland vilket försvårar

felaktigt

handläggning och samarbete. Det upplevs svårt näst intill omöjligt att hitta boendeformer

som lämpliga

för psykiskt störda äldre inte klarar eget boende och är störande som som

och ibland aggressiva.

2. Situationen för psykiskt störda

personer Möter socialtjänsten människa är uppenbart psykiskt sjuk eller störd en som hänvisas han eller hon till den psykiatriska vården inom primär- eller länsjukvården beroende på hur akut situationen är. I de fall det ingår sociala

SOU 199203 Älvsborgs län 87

problem i form av t.ex missbruk, vårdnadstvister, dålig eller misskött eko-

nomi m.m. har socialtjänsten ett ansvar. I dessa fall sker i dag olika insatser från resp. håll utan samplanering. I ett stort antal ärenden torde ett samarbete med gemensamma mål och vårdplan kunna ske. I dag finns ett

gemensam

gränsområde mellan psykosociala problempsykiatriska problem som är

oklar. Detta leder oundvikligen till konflikter mellan myndigheterna.

Det finns även oklarheter inom sjukvården om vems ansvar det är att behandla en person med psykiska problem. Ibland ger t.ex psykiatrin på Borås

sjukhus och primärvårdenöppenpsykiatrin i Alingsås olika besked och hän-

visar till varandra.

Avgränsningen mellan socialtjänst och psykiatri upplevs genomgående som

svår, oklar och som en ständig balansgång. Socialtjänsten får inte tillgång till

det stöd som behövs i den dagliga verksamheten inom hemtjänst eller individ- och familjeomsorg när det gäller arbetet med psykiskt störda personer. Ofta hänvisar psykiatrin till kommunens yttersta

ansvar.

Stort utbildningsbehov av personal inom socialtjänsten föreligger vad gäller

insatser mot psykiskt störda personer.

3. Samarbete landstinget kommunerna i Älvsborgs län

- Samarbetet mellan kommunerna i Älvsborgs län och Vuxenpsykiatrin är inte särskilt väl utvecklat. Möten och samverkan sker mest utifrån akuta frågor som behöver lösas.

När det gäller samarbetet socialtjänst- BUP sker i regel regelbundna träf-

far i övergripande frågor. Detta samarbete uppges i regel fungera bra.

Flera kommuner jämför med hur samarbetet fungerar med primävård och

landstingets omsorgsverksamhet. Här har man ett bra och välfungerande

samarbete och efterlyser motsvarande samverkansrutiner med psykiatrin.

T.ex. har man välfungerande vårdplaneringsgrupper med primärvården och

efterlyser att någon person med psykiatrisk kompetens fanns med här.

4. Bedömning hur mycket kommunerna satsar på psykiskt

av resurser störda personer De flesta kommunerna har här inte kunnat något

ge svar.

Lilla Edets kommun uppger att ungefär en halv socialsekreterartjänst +

88 Älvsborgs län

SOU 199203

hemma-hos-insatser satsas från individ- och

familjeomsorgen. Inom hemtjänsten uppges 5,5 vårdbiträdestjänster ägnas störda

psykiskt personer. Bengtfors kommun att 3-4 har stödinsatser från individuppger personer

och familjeomsorgen och tio psykiskt störda har personer hemhjälp.

Marks kommun uppskattar att individ- och

familjeomsorgen satsar grovt

räknat 10 % sina störda ca av resurser psykiskt personer och äldre och

handikappomsorgen ca 5 %.

Vårgårda kommun uppger att ungefär 25 % socialsekreterarnas insatser

av går till denna Inom äldre och

grupp. handikappomsorgen åtgår ca två vårdbiträdes tjänster.

5. Exempel på arbetsmodeller eller arbetsformer

nya

I Marks kommun bedriver kommunen tillsammans med

psykiatrin en dag-

verksamhet för psykiskt störda Denna verksamhet bra. personer. fungerar Psykiatrin har dessutom anställt två fältskötare arbetar intimt tillsamsom mans med kommunens hemtjänst och dem stöd, råd och och

ger handledning

konkreta tips på hur kan bemöta störda man psykiskt vårdtagare. Detta sam-

arbete upplevs hemtjänsten bra. av som mycket

Inom för ett projekt försöksverksamhet ramen Nydal en med servicebo- ende för psykiskt stördas finns personer en samverkansplan och ett särskilt

avtal mellan psykiatrin och socialtjänsten.

Förslag till lösningar

Marks, Lilla Edets, Vårgårda och Lerums kommuner och anser att en samma huvudman sannolikt skulle lösa många de problem finns i av som dag och samhällets skulle kunna tillvaratas bättre resurser på ett sätt. Den enskilde skulle därmed också få adekvat

en mer hjälp.

Borås och Alingsås kommuner med klarare anser att en uppdelning av ansvaret och mer utvecklade samarbetsformer så skulle nuvarande huvudmannaskapsindelning kunna bli effektiv. Gemensam och bättre

mer utbildning

stöd i enskilda ärenden skulle helt klart bidra till bättre

lösningar.

SOU 199203 89

SKARABORGS LÄN

Av Skaraborgs 17 kommuner har endast fyra besvarat enkäten. Dessa är

Skara, Falköpings, Grästorps och Karlsborgs kommuner.

Problem kommunerna möter när det gäller insatser för psykiskt

som störda barn och ungdomar, vuxna och äldre De kommuner som har besvarat enkäten är alla relativt små. Socialtjänsten i dessa kommuner anger att man har som mål att integrera verksamheten för

olika målgrupper så mycket som möjligt. Man betonar att socialtjänstens mål

gäller alla människor grupper med specifika problem urskiljs inte organisa-

toriskt. Att klart definiera vad som menas med att vara psykiskt störd upplever man som svårt. Verksamheten riktar sig mot alla människor utan åtskillnad, varför det i alla sektorer finns vårdtagareklienter med psykiska problem utan att de definieras eller identifieras som psykiskt störda. Insatserna anpassas till de speciella behov individen har oavsett vad behovet beror på.

När det gäller barn och ungdomar uppger tre av de fyra kommunerna att man inte har några större problem. Samarbetet mellan barn- och ungdomspsyk och socialtjänsten fungerar för det mesta bra och insatserna kan i regel samordnas på ett bra sätt. Resurserna från BUP upplevs dock som alltför små och vid arbetstoppar tvingas ibland anlita privata resurser. I

man Skara kommun uppger man att BUP saknar psykiatriker, vilket man upplever är besvärande när det gäller handläggningen av LVU-ärenden.

När det gäller vuxna med psykiska problem så upplever man deras situation och problem som mycket värre. Det stora problemet anses vara att kunna ordna acceptabla boendeformer, boendeformer som kan ge både gemenskap och aktivitet. Många psykiskt störda upplevs som dåligt rustade för att kunna klara ett eget boende, vilket gör dem osäkra och de mår dåligt. Man efterlyster ett för dem mer anpassat omvårdnadsboende eller gruppboende med kvalificerad personal med erfarenheter psykiskt störda perso-

av

90 Skaraborgs län. SOU 199203

ner. Som det nu är får del psykiskt störda inte in någon-

en som passar stans flytta runt i bostadsbeståndet där de upprepade gånger blir uppsagda på grund av störande beteende.

Kommunerna upplever att socialtjänstens personal, framför allt hemtjänst-

personalen, inte har tillräckliga kunskaper för att på ett bra sätt klara de

av psykiskt stördas behov. Detta skapar osäkerhet hos personalen och insatserna blir därför inte de bästa för dessa klienter. De psykiskt sjuka blir ut-

som skrivna är ofta i lika stort behov sociala hjälpinsatser psykiatriska

av som

men personalens utbildningsbrister inom t.ex. hemtjänsten gör det svårare att

ge rätt sysselsättning, omsorg och förståelse för denna lite annorlunda

grupps

hjälpbehov. Kontinuerliga utbildnings- och fortbildningsinsatser efterlyses för

framför allt hemtjänstpersonalen.

Tre av kommunerna att målen några sådana finns för

uppger - om

många av verksamheterna riktade till psykiskt störda är oklara. Individuella vårdplaneringar, med mål och delmål, är mellan olika

som gemensamma huvudmän saknas. Psykiatri och socialtjänst arbetar oftast för sig utan att

var känna till varandras mål eller delmål. Oklarhet råder framför allt

om an-

svarsfördelningen och avgränsningen mellan vad är kommunens

som resp.

landstingets uppgift att klara av.

I Grästorps kommun anger man dock att socialtjänsten och det psykiatriska öppenvårdsteamet har ett mycket gott samarbete och att detta delvis beror på

att man inte har varit så noga med avgränsningen psykiatri-socialtjänst. Man

har där inte upplevt några större problem beträffande boende, fritid, arbete-

sysselsättning, utbildning m.m. som specifikt gäller psykiskt störda perso-

ner. Deras behov har inte specifikt skiljt sig från andras.

I Falköping upplever man att det för psykiskt störda finns väldigt många

olika resurser att från socialtjänstens sida dåligt känner till de

men man resurser som finns. Inom hemtjänsten efterlyser därför information

man om de verksamheter som finns för psykiskt störda i kommunen. Man efterlyser också mer information från psykiatrin dessa människors psykiska sjuk-

om domar och framför allt kunskap hur olika psykiska sjukdomar yttrar sig.

om

Den dåliga kunskapen skapar osäkerhet och gör att hemtjänsten kräver att få

arbeta två och två när de besöker psykiskt störda människor. Man efterlyser också en helhetssyn på insatserna till dessa personer. Man exemplifierar med

att personalen vid t.ex. Ankaret en landstingsdriven dagverksamhet skall

- -

SOU 199203 Skaraborgs län

ge personligt stöd psykiskt störda medan personer hemtjänstens personal

skall ge stöd i form städning och tvätt. Detta blir av en väldigt konstig upp-

delning som skapar en hel del problem.

Annars är man i Falköping från framför allt sida

hemtjänstens nöjd med

psykiatrins insatser. Man att ställer väl för de anser psykiatrin upp sina. Man slänger inte ut någon utan ställer med upp uppföljning även för dem som skrivits ut. Inför utskrivning brukar ha där hem-

man en vårdplanering

tjänstassistenten deltar och där gemensamt kommer överens man om en uppläggning av det fortsatta arbetet. Psykiatrin kontaktman utser en som

kontinuerligt följer upp vederbörande och hemtjänstassistenten vid be-

som hov kan kontakta. Från är för

psykiatrin man lyhörd hemtjänstens uppfatt-

ning om klienten i fråga.

2. Situationen för psykiskt störda

personer I Skaraborgs län handlar den aktuella diskussionen det

när gäller situationen

för de psykiskt störda främst om att avgränsningen mellan kommun och landsting länssjukvården är oklar. Oklarhet råder framför allt om ansvars-

fördelningen. Det upplevs svårt att finna i som en naturlig avgränsning uppgifterna mellan psykiatri och socialtjänst.

Lämpliga boendeformer framför allt bristen på gruppbostäder för

- psykiskt störda är ett annat behov i diskussionen.

- som påtalas

Behovet av personer med samordningsansvar både olika verksamgentemot heter och i enskilda ärenden diskuteras, dvs. form

någon av case manager

för psykiskt störda.

Samarbete landstinget kommunerna i län

- Skaraborgs

I Skaraborgs län är primärvården förstärkt med s.k. psykosociala enheter med viss psykiatrisk kompetens av typ psyksjuksköterska, psykolog och

kurator. Samarbetet sker därför i första hand mellan

socialtjänsten och pri-

märvården. Samarbetet mellan socialtjänsten och den

psykiatriska länssju-

kvården kanaliseras framför allt primärvårdens

genom psyksjuksköterskor

vilket man fungerar bra. De kommunerna har uppger fyra ett tätt samarbete med dessa psykosociala enheter i enskilda ärenden med

många informella

kontakter, där både tjänstemän från individ- och hemvård

familjeomsorgen,

92 Skaraborgs län SOU 199203

och hemtjänst från äldreomsorgen samarbetar med psyksjuksköterskorna

inom primärvården. Psyksjuksköterskorna ger också stöd och handledning

till dagcentralernas personal.

Det formaliserade samarbetet med primärvården när det gäller vuxna sker i regel träffar i ett s.k. psyk-team där representanter från socialtjän-

genom sten och primärvården träffas cirka fyra gånger om året.

Samarbetet socialtjänst- BUP fungerar i regel bra. Samarbetet är här inte någonstans formaliserat fungera bra i enskilda ärenden. BUP i

men uppges Skaraborgs län håller för närvarande på att finna nya former för sitt arbete efter att under lång period ha varit en svag organisation. Största proble-

en met är dock att man på flera håll saknar barnpsykiatriker.

Några samarbetsavtal mellan landstinget och kommunerna i Skaraborgs län

gäller de psykiskt störda finns inte. Det har funnits en del samverkansom savtal beträffande konkreta dagcentralverksamheter men dessa har nu upphört i samband med Ãdelreformen.

4. Bedömning av hur mycket resurser kommunerna satsar for psykiskt störda personer Skara kommun att inom individ- och familjeomsorgen tar de psykiskt

anger

störda i anspråk 20 % kommunens familjehemsplaceringar, ca 6 % av

ca av

kontaktfamiljsresursen, 18 % anslaget för institutionsvård. Äldreom-

ca av

har här en hemvårdargrupp på sju personer som arbetar med hemsorgen ma-hos-verksamhet. En stor del av denna resurs ägnas åt vårdtagare med

tung psykiatrisk diagnos. Denna utgör 4 % hemtjänsten. Även

resurs ca av hemtjänsten i övrigt har ett okänt antal vårdtagare med uttalade psykiska problem. Det har dock inte varit möjligt att här ange hur stor del av hemtjänstens resurser som totalt ägnas dessa vårdtagare.

I Karlsborgs kommun uppskattar man att individ- och familjeomsorgen

avsätter ca 5 % av sina resurser denna grupp och äldre- och handikappomsorgen ca 1 %.

I Falköping åtgår ca 160 hemtjänsttimmarvecka psykiskt störda vårdta-

Ett trettiotal med psykiatrisk diagnos bor dessutom på servigare. personer cehus eller ålderdomshem. Till detta kommer dagcentralverksamhet samt kontaktpersoner åt psykiskt störda. Inom individ- och familjeomsorg har man

SOU 199203 Skaraborgs län 93

inte kunnat uppskatta insatserna för denna

grupp.

Grästorps kommun har inte kunnat något på denna fråga.

ge svar

5. Exempel på arbetsmodeller eller arbetsformer

nya Sedan omkring fyra år driver Skara kommun tillsammans med primärvården fem dagcentraler i kommunen. Dagcentralerna är till för pensionärer och andra daglediga. Det har visat sig att dessa dagcentraler är väl lämpade att ta emot även personer med psykiska problem. Personalen får kontinuerligt

stöd av primärvårdens psyksjuksköterskor. Denna verksamhet har varit

mycket lyckad och nått goda resultat att på detta sätt kunnat

genom man

erbjuda gott stöd för människor med psykiska problem samtidigt

som man

bryter isolering och passivitet.

I Falköpings kommun anger man Gula Villan som bra öppenvårdsresurs

en som tar emot psykiskt störda på dagtid och där man också åker ut till och gör hembesök hos personer med psykiska problem.

SESAM är en verksamhet i flera kommuner i Skaraborgs län drivs

som av RSMH och upplevs mycket positivt. Det är dag- och kontaktverk-

som en samhet som försöker bryta isolering och ensamhet bland psykiskt störda. Se

På Väg 95.

s.

6. Förslag till lösningar

Inom socialförvaltningen i Skara kommun att det fördel

anser man vore en med ett enhetligt huvudmannaskap för ansvaret för psykiskt störda människor. Ett enhetligt huvudmannaskap skulle innebär klar

kommunen en

ansvars- och resursfördelning, vilket skulle positivt för de psykiskt

vara störda.

Från socialförvaltningen i Karlsborgs kommun att de psykiskt

anser man störda inom kommunen är alltför för att verksamheten för störda

psykiskt

skall kunna tas över av kommunen. Det behövs psykiatrisk expertis de

som små kommunerna inte har råd att tillhandahålla. De små kommunerna har inte råd att bygga enhetlig organisation för ett fåtal psykiskt störda i

upp en kommunen.

Från socialförvaltningen i Falköpings kommun finns här olika uppfattning-

ar. Individ- och familjeomsorgen att ett enhetligt anser huvudmannaskap

skulle betyda stora samordningsvinster. Man skulle slippa att klara

ut vems

94 Skaraborgs län SOU 199203

ansvarsområde olika insatser skall falla under. Ingen klient skulle behöva bli lidande diskussionen skall göra vad. Äldre- och handikapp-

av om vem som

däremot har förhoppningar att den beslutade Ädelreformen skall omsorgen

tillräcklig och innebära förbättringar med en tydligare ansvarsfördelning

vara även för insatser till de psykiskt störda. Man anser att omsorgen för de psykiskt störda trots allt fungerar bra. Vad däremot behövs för socialtjäns-

som tens personal är mer utbildning i hur man bemöter psykiskt störda personer.

SOU 199203

VÄRMLANDS LÄN

I Värmlands län har 15 länets 16 kommuner besvarat enkäten. av Dessa är

Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristi-

nehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och kommuner.

Årjängs

Problem som kommunerna möter när det insatser för

gäller psykiskt

störda barn- och ungdomar

BUP arbetar tyvärr med mycket begränsad del

en av socialtjänstens psykiskt

störda ungdomar på grund resursbrist. Det motsvarar ifrån det be-

av långt

hov socialtjänsten har konsultinsatser från BUPs sida. som av Yrkesrollerna och behandlingskulturerna är alltför olika. Man har olika

socialtjänst-BUP

synsätt, vilket främst från de olika och

emanerar lagstiftningarna tolknings-

möjligheterna i dessa. Detta gör samarbetet svårt framför allt i ärenden där

det finns dubbelproblematik karaktär. en av socialpsykiatrisk Socialtjänsten

upplever i dessa ärenden att landstinget inte tar sitt över-

ansvar. Landstinget

låter till kommunen att ta det yttersta när det dem. ansvaret passar Flera kommuner dock att det område inom där uppger psykiatrin samarbetet fungerar bäst är just mellan socialtjänst och BUP. Detta samarbetet är

oerhört viktigt för socialtjänsten därför inom

att man socialtjänsten har behov

av denna kompetens. Socialtjänsten saknar erfarenhet bedömma

av att och

behandla psykiskt störda ungdomar.

De mindre kommunerna klagar på har till de att man långt resurser som BUP har att erbjuda. I dessa kommuner har man få ärenden och får därför

ingen rutin i handläggningen. Stor okunskap råder därför hur om psykiskt

störda barn och ungdomar skall behandlas.

96 Värmlands län SOU 199203

Problem beträffande insatser för störda i arbetsför ål-

psykiskt vuxna

der

Avgränsningen socialtjänst psykiatri upplevs oklar och diffus. Det

som -

finns i flera kommuner ingen speciell målsättning eller speciella resurser

avsatta för psykiskt störda. Socialtjänsten är osäker i sitt bemötande gruppen denna Det bristande samarbetet med Vuxenpsykiatrin är den av grupp. främsta enskilda orsaken till de svårigheter och den osäkerhet socialtjänsten känner i insatserna gentemot vuxna psykiskt störda. Psykiatrin, överlåter till socialtjänsten att ta det yttersta ansvamenar man, ret. Psykiatrin har här bristande insikt och kunskaper om socialtjänstens och ekonomiskt. Även sjuka lämnas

möjligheter personellt mycket personer

sitt öde med till att psykiatrin saknar Kommunen får

hänvisning resurser.

då ta det ekonomiska ansvaret. Flera kommuner upplever att det är svårt att hitta adekvat sysselsättning för störda i arbetsför ålder. Man saknar både och lämpvuxna psykiskt resurser liga metoder när det gäller att skaffa denna arbete eller meningsfull grupp sysselsättning. Det krävs här speciell kompetens som i dag saknas inom so- Det finns i dag också alldeles för exempel på bra passande

cialtjänsten.

verksamheter för denna Det har hänt att psykiskt störda har upplevts grupp. störande moment även i speciellt riktade verksamheter, som t.ex. dagsom verksamhet för psykiskt störda. Många också ha ett bristande stöd i sin boendemiljö. Lämpliga bo-

upplevs

endeformer saknas. Borde finnas skyddat och halvskyddat boende, vilket i dag helt saknas i de flesta kommunerna. Man nämner att samarbetet och insatserna ofta fungerar bra från lands-

tingets sida när det gäller utflyttningar av psykiskt sjuka från psykiatrins

institutioner att det därefter brister det uppstår akuta situationer eller men om

andra svårigheter. Det upplevs då från socialtjänsten svårt att få gehör

som och förståelse för att socialtjänstens personal då omgående behöver få hjälp och stöd från psykiatrin. Det finns tröghet från psykiatrin när det gäller en att här förändra sitt arbetssätt och gå ut från kliniken och ge stöd och hjälp, vilket den situationen med alltfler psykiskt störda ute i samhället kräver. nya

Man efterlyser kontaktpersoner från psykiatrin, bättre uppföljning samt

sviktplatser. Psykiatrin upplevs också fortfarande som alltför biologiskt

SOU 199203 Värmlands län 97 inriktad i sitt arbetssätt.

Det upplevs också att det i dag saknas behandlingsalternativ för psykiskt

störda missbrukare. Ett ökat antal invandrare med psykiska störningar skapar också ytterligare problem när det gäller kompetensen att hantera kulturkrock-

och psykisk störning. Sådan kompetens saknas i dag nästan helt. ar

Problem beträffande psykiskt störda äldre

Även när det gäller äldre psykiskt störda är det gränsdragningsproblemen

gentemot psykiatrin som upplevs som mest otillfredsställande. Man upplever att ärenden övervältras från psykiatrin till sociatjänstens äldre- och handi-

kappomsorg. Viss stöttning från Vuxenpsykiatrin initialt i form av sam-

ges tal med berörd personal, vilket upplevs positivt. Det önskas dock att

som

Vuxenpsykiatrin även kunde direkt handledning till hemtjänstpersonal i

ge

komplicerade ärenden. Det råder bland hemtjänstpersonalen i regel stor

mer

okunskap kring förhållningssättet mot psykiskt störda äldre. Sekretesslagen

upplevs också hindrande i hemtjänstens samarbete kring psykiskt störda

som äldre. Problematiken upplevs i dag ungefär densamma som mellan hem-

vara

tjänst och hemsjukvård. Vem skall egentligen göra vad

I Kristinehamns komun arbetar två skötare från psykiatrin med gruppen äldre psykiskt störda ute i kommunen. Deras arbete upplevs ha gett stora

positiva förändringar och fler sådana resurser efterlyses.

2. Situationen for psykiskt störda Det främst diskuterar när det gäller situationen för de psykiskt störda i

man

kommunerna är avgränsningsproblemen socialtjänst-psykiatri Vem skall

egentligen göra vad Generellt uppfattar man då att psykiatrin överlåter allt

större på kommunen. Pâ grund av dessa gränsdragningsproblem så är

ansvar det i dag enligt kommunerna i Värmland många vuxna psykiskt störda som far oerhört illa i samhället. Det gäller främst de som har en kombinations-

problematik som t.ex. missbruk och psykisk störning eller behov av sjukvård

och social omvårdnad.

Det finns heller inte något anpassat boende utanför psykiatrins institutioner. Informationen från psykiatrin angående deras patienter är minimal till kom-

De psykiskt störda som socialtjänsten har kontakt med har kontakmunerna.

4 12-0225.SOU 1992 3

98 Värmlands län SOU 199203

tat dem själva. Därför tror att det i kommunerna finns man en stor grupp psykiskt störda vars behov av stöd och hjälp helt enkelt inte känner till. man Man är också trött på att all behandling ställer med

som psykiatrin upp

alltid skall ske på kliniken och aldrig i den sjukes

hemmiljö.

3. Samarbete landsting kommunerna i Värmland

- Finns i de flesta kommuner s.k. LAKO-grupper för samarbete förvalt-

på

ningsnivå mellan landsting och kommun. För det mesta deltar dock inte

psykiatrin i dessa samarbetsgrupper. Några skriftliga samarbetsavtal

uppges inte finnas.

Samarbetet mellan kommunernas socialtjänst och barn- och

ungdomspsy-

kiatrin i flera kommuner fungera bra med regelbundet återkommande uppges träffar samt diskussioner kring enskilda ärenden. gemensamma Däremot uppger de flesta kommunerna att samarbetet med

Vuxenpsykiatrin

inte fungerar. Några kommuner att har ett visst samarbete med uppger man

skötarpersonal från psykiatrin när det gäller äldre störda. psykiskt

4. Bedömning hur mycket kommunerna satsar för

av resurser psykiskt störda personer De flesta kommunerna att har svårt omfattande uppger man att utan en undersökning uppge de resurser i dag satsar på psykiskt störda.

man Psy-

kiskt störda finns aktuella ärenden inom alla verksam-

som socialtjänstens

heter.

5. Exempel på nya arbetsmodeller eller arbetsformer

Ingen kommun har redovisat några sådana exempel.

Förslag till lösningar

De mindre kommunerna att gärna såg att åtminstone

uppger man psykiatrin

vissa dagar i veckan hade någon form öppen i kommunen.

av mottagning

Denna personal borde då ha ett regelbundet samarbete med

socialtjänsten.

Hemtjänsten borde också ökad kompetens i psykiatri. Det måste också

finnas fler boendealternativ än lägenhetsboende för den här då risgruppen

SOU 199203 Värmlands län 99

ken för isolering är påtaglig. Valmöjlighet mellan eget boende och

annars olika former gruppboende eller boendekollektiv borde finnas. av

Bättre samarbete mellan socialtjänsten, arbetsförmedlingen och försäkrings-

kassan skulle också lösa del de problem som finns i dag. en av

Vad ett enhetligt huvudmannaskap är uppfattningarna delade. Några gäller

att ett enhetligt huvudmannaskap kanske skulle lösa en del av probleanger och skulle i vart fall inte göra situationen sämre än vad den är idag. Ett men huvudmannaskap skulle t.ex. medföra att det fanns fler skötare i gemensamt öppenvården kunde förstärka den psykiatriska kompetensen där liksom som kommunens möjligheter att samordna psykiatrins resurser med kommuatt övriga skulle underlättas. Andra att ett enhetligt huvudnens resurser uppger

marmaskap ändå inte löser de grundläggande samarbetssvârigheterna. Den

kunskapsbankexpertis finns inom psykiatrin måste bevaras. Socialtjäns-

som ten är beroende att denna kompetens inte uttunnas för att socialtjänsten av skall kunna klara de ökade åtagandena för gruppen psykiskt störda.

332 155553 H- ,

F$V- Lä? ä .t-elu ..

SOU 199203 101

ÖREBRO LÄN

11 kommuner i länet har besvarat enkäten. Dessa är Askersund,

Samtliga

Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga, Kumla, Laxå, Lindesberg,

Ljusnarsberg, Nora, och Örebro kommuner.

Problem kommunerna möter när det gäller insatser for psykiskt som störda barn- och ungdomar

Individ- och familjeomsorgen och barn- och ungdomspsykiatrin arbetar av-

skilda från varandra i olika kulturer. Detta försvårar eller rent av förhindrar samverkan i enskilda ärenden. Personalen inom individ- och familjeomsorgarbetar dessutom i i hög grad decentraliserad organisation och BUP i en en centraliserad. Avsaknad av ett BUP-team på orten ger en mycket en mer tillgång till psykiatrisk hjälp. Ju längre avståndet är till vården

begränsad

desto sjukare tycks människor bli innan de söker behövlig vård. Kommunernas bamomsorgsorganisation är i dag alltför statisk när det barn med särskilda behov. Även barnomsorgens kompetens måste

gäller

till psykiskt störda barns behov. Problemet gäller att på ett daghem anpassas med störda barn få den resursförstärkning behöver. Flexi-

psykiskt som man

biliteten i måste öka. Detta förutsätter då ett närmare samarbete

lösningarna

med BUP även på andra nivåer än den individuella. T.ex borde barnomsorgkunna tillhandahålla små daghemsgrupper för psykiskt störda barn. en störda barn i barnomsorgen förbereds inte från

Placeringen av psykiskt

sida. Daghemmen får inte rådrum för att minska barngruppen,

psykiatrins

skaffa resursförstärkning etc.

När landstinget inte kan erbjuda adekvat vård på behandlingshem inom

länet tvingas kommunernas socialtjänst ibland att bekosta vårdplatser utanför länet, därför att psykiatrin vägrar att ta det ekonomiska ansvaret. I Hällefors kommun finns flyktingförläggning där det finns många flyken Många dessa barn kommer från krigsskådeplatser och deras

tingbarn. av

102 Örebro län SOU 199203

separationer och uppbrott är många. Flera dem skulle behöva få

av barnpsy-

kiatrisk hjälp men får inte detta i dag.

Problem beträffande psykiskt störda i arbetsför ålder vuxna och psykiskt störda äldre

Generellt sägs att vare sig mål, arbetsformer, eller

resurser organisation

inom kommunernas individ- och är bra

familjeomsorg speciellt anpassat till

arbetet med eller behoven för störda. Att kunna psykiskt arbeta med den här

målgruppen ställer nya krav på metod- och kompetensutveckling inom

so-

cialtjänsten. Det gäller exempelvis psykiskt störda missbrukare, ungdomar

som utsatts för sexuella övergrepp, psykiskt skadade Behovet

flyktingar. av

stadigvarande eller mycket långvariga stödkontakter och andra insatser från socialtjänstens sida ökar, inte minst insatser för och

gemenskap sysselsätt-

ning för just den här mellan

gruppen. Uppgiftsfördelningen socialtjänsten

och psykiatrin är idag oklar främst när det eftervården.

gäller

Vid en nedbrytning de officiella målen till delmål från av som utgår det aktuella läget i landstinget och länets kommuner klart behovet

framgår av

vissa gemensamma åtgärder. Det är då

viktigaste utbildningen av personal

inom socialtjänst, primärvård och Kommun och

psykiatri. landsting är be-

roende av varandra för att kunna god hos sin

skapa en kunskapsnivå perso-

nal. Primärvård och behöver

psykiatri kunskaper om socialtjänsten och kom-

munens möjligheter att hjälpa och stödja de är psykiskt störda och som so-

cialtjänstens personal behöver kunskaper psykiatriska problem och hur

om dessa kan kännas igen, lösas och behandlas. Samverkan med

psykiatrin be-

höver således utvecklas och socialtjänstens personal förutom

utbildning också

kontinuerlig handledning i arbetet med psykiskt störda. Man måste då komma överens formerna för dessa

om gemensamma fortbildningsinsatser, om

hur konsultationsinsatserna från skall till och

psykiatrin gå vad dessa skall ha för innehåll och omfattning. Avinstitutionaliseringen inom psykiatrin kräver att kommunerna utvecklar

mer varierande boendeformer för den här Hittills har insatserna

gruppen. främst bestått i att erbjuda hänvisa till

egna lägenheter samt en dagcentral i

kommunen. Detta är dock helt Olika

otillräckligt som åtgärd. typer av

gruppboenden, bostadsgrupper med gemensamhetslokal etc. måste också

SOU 199203 Örebro län 103 kunna erbjudas. Detta kräver också att kommunerna anställer skötare som kan svara för det psykosociala stödet till dem i eget boende. Speciella hemvårdargrupper med en socialpedagogiskt skolad arbetsledare eventuell skötarkompetens bör inrättas som tar de ärenden där den ordinarie hemvårds-

inte klarar uppgiften. Det är också nödvändigt med ett närmande gruppen

mellan vårdplaneringsgrupperna och den sektoriserade psykiatrin.

I Örebro kommun att socialtjänstens insatser till psykiskt stör-

uppger man

da i dag huvudsakligen består av hemtjänstinsatser. Hemtjänsten bistår med

praktiskt stöd saknar uttalade mål för sina insatser. Individ- och familje-

men

deltar i dag inte alls i arbetet med att rehabilitera psykiskt störda. omsorgen De flesta psykiskt störda har pension som klarar deras försörjning och lever i övrigt mycket isolerat. Individ- och familjeomsorgen ser därför ingen anledning till insatser från dem. Dagcentralverksamheten blir därför ofta en slutstation även de psykiskt störda har kommit så långt i sin rehabilite-

om

ring att de efterfrågar arbete. Individ- och familjeomsorgens kunskaper om

sociala arbetshinder och etablerade samverkan med arbetsförmedling och

försäkringskassa helt klart tillgång de tog tag i och uppmärksam-

vore en om made även gruppen psykiskt störda.

Stödet från psykiatrins öppenvårdsteam upplevs som ostrukturerat och

fungerar kanal till rehabilitering. Även stödet från psykiatrin vid

som en

utflyttning från institution har varit och är bristfälligt. För hemtjänsten är

dessa uppgifter och annorlunda i förhållande till deras traditionella upp-

nya gifter när det gäller omsorgen om äldre. Deras bristande kunskaper när det gäller psykiskt stördas behov, osäkerhet, rädsla och fördomar har komplicerat deras arbete. Hemtjänstens personal arbetar idag oftast efter ett rullande schema, vilket innebär dålig kontinuitet för de psykiskt störda, samt att alla vårdbiträden oavsett personlig lämplighet får arbeta med gruppen psykiskt störda.

Utflyttningen från psykiatrins institutioner har skett utan samråd och samverkan mellan landstinget och kommunerna. Kommunernas hemtjänst har tyckt sig ställd inför fullbordat faktum vad gäller krav på hemtjänst för okän-

da utflyttade i gruppboenden eller eget boende. Den lokala hemtjänsten

tvingas då tillskapa resurser och tjänster med ytterligare budgetunder-

nya skott som följd. Detta har skapat bitterhet gentemot landstingets psykiatriför-

valtning.

104 Örebro län SOU 199203

Frånsett avgiftningsavdelning för främst alkoholmissbrukare avsätter en psykiatrin i stort sett inga för psykiskt störda missbrukare, resurser trots att inslagen av psykiska störningar blir alltmer omfattande inom denna grupp. Psykiatriska resurser inom öppen och sluten vård saknas och öppenvårdsteamen definierar bort gruppen. Behandlingshem för psykiskt störda missbrukare saknas i länet. Diskussionen bristen på adekvat LVM-vård för denna om grupp är högaktuell just nu bl.a. på grund JO-anmälan. av en Det saknas i dag bra bostadslösningar för de mest störande psykiskt störda. De skrivs ändå ut från psykiatrin utan samarbete med kommunerna beens träffande lämplig bostad. Psykiatrin visar oförståelse för det känsliga i att placera störande eller våldsamma psykiskt störda bland andra boende. Samarbete här skulle kunna lösningar allmänheten lättare kunde ge som acceptera. Psykiskt avvikande hjärnskadade faller idag mellan den och

psykiatriska

den somatiska vårdens stolar. Denna är i behov omfattande stöd grupp av ett i boendet.

I de lokala vårdplaneringsgrupperna saknas både psykiatrisk och individ-

och familjeomsorgens kompetens. Individuella vårdplaner upprättas därför

för psykiskt störda.

Resurserna för arbetsträning och ADL-träning saknas eller är otillräckliga.

2. Situationen för psykiskt störda

Socialtjänsten och psykiatrin vet för lite varandra, talar inte om riktigt sam-

ma språk och har bristande kännedom varandras kompetens. Detta får om till följd att man har svårt att hitta samarbetsformer och vilken arbetsfördelning man skall ha. Dessa brister leder till att den enskilda människan kommer i kläm. Både landstinget och kommunerna får här ta för på sig ansvaret dessa brister. En människa med svåra psykiska störningar har ofta behov av hjälp från olika verksamhetsområden och är därför beroende det finns av att goda samarbetsformer mellan olika samhällsorgan. Det är därför yttersta av vikt att samarbetet blir bättre omgående, att kommunerna i länet och lands-

tingets psykiatriförvaltning får till stånd ett konkret och åtgärdsinriktat plane-

ringsarbete. Ansvarsfördelning och samverkansformer måste preciseras mer

långsiktigt, så att arbetsfördelningen blir klarlagd distinkt, med andra

mera

SOU 199203 Örebro län 105

0rd skall göra vad Den enskilde psykiskt störde får inte, alltför vem som ofta sker i dag, komma i kläm i diskussion om ansvar och huvudmannasen

kap.

Psykiatrin i Örebro län talar ofta och gärna avgränsning och hänvisar om till kommunernas yttersta när de egna resurserna inte förslår. Psykiatansvar

rin uttrycker sin kompetens tydligare än vad individ- och familjeomsorgen

gör. Med sin specialistroll har den ett övertag gentemot individ-

tydligare

och familjeomsorgen i förhandlingar och i samverkan.

Socialtjänsten försöker, man, närma sig psykiatrin och efterfråga

anser samarbete denna begäran kommer ensidigt från socialtjänsten. Psykiatmen rin är inte lika angelägen om att samarbeta. Det är alltid socialtjänsten som

får ta kontakt med psykteamet trots att det enligt socialtjänstens uppfatt-

ning är psykteamet skall ha förstahandsansvaret. Socialtjänsten är av som den att psykiatrin är allenarådande, att de sig lite för-

uppfattningen anser

Psykiatrins hållning verkar vi litar inte riktigt på vad socialtjäns-

mer. vara, ten kan. De saknar tilltro till socialtjänsten och detta bottnar i direkt okun-

skap socialtjänstens olika kompetenser.

om Det händer fortfarande alltför ofta att människor blir utskrivna från psykiatrin utan att kontakt tas med socialtjänsten. Många psykiskt störda har pension, vilket leder till att de har fritid hela dygnet. De kan därför lätt bli passiviserade och isolerade eftersom de ofta saknar fungerande socialt nätverk. Det är därför yttersta vikt att socialav tjänsten försöker stärka dessa människors självkänsla, att man arbetar mycket med att deras isolering, så att de sitter och trycker ensamma i sina

bryta

lägenheter. I Degerfors kommun hänvisar här till en mycket väl fungeman rande kontaktgrupp för psykiskt störda sorterar under kommunens frisom tidsverksamhet.

En allvarlig brist påtalas från socialtjänsten i Degerfors är att annan som psykiatrin inte har någon kontroll på medicineringen. Man tar reda på hur

individen mår på grund sin medicinering. Detta gäller de individer som av socialtjänsten i Degerfors har kontakt med. Ingen uppföljning görs och medicinens inverkan på patienterna kontrolleras ej. Lämpliga bostäder och praktiskt stöd i boendet är i dag inte tillräckligt. För fungerande vardag krävs också aktiv social rehabilitering till arbete en en och andra aktiviteter. Här har psykiatrin och individ- och familjeomsorgen

106 Örebro län SOU 199203

gemensamma uppgifter att ta tag i tillsammans med arbetsmarknadsmyndig-

heter och försäkringskassa.

Man kan också notera självkritisk hållning på sina håll i kommunerna.

en Den egna organisationen år i vissa avseenden för fyrkantig och för långsam

i vändningarna.

3. Samarbete mellan landstinget kommunerna i Örebro län

- Ett samverkansavtal om hemsjukvård finns sedan länge mellan landstinget och kommunerna. Detta omfattar även psykiskt störda Det

gruppen personer. fungerar dock inte tillfredsställande för kommunerna. Det skilda huvudmannaskapet och skilda budgetar leder till kortsiktiga ekonomiska

resonemang för att få den budgeten att gå ihop. Kommunernas

egna yttersta ansvar gör det lättare för landstinget än för kommunerna inom

att spara gemensamma ansvarsområden. Ökat vårdbehov ökade kostnader för kommunerna,

ger utan något motsvarande tillskott av medel från landstinget.

Socialtjänsten och psykiatrin är båda slutna världar. Att samarbetet kring en del enskilda människors situation fungerar bra beror på de inblandade personerna.

I Örebro finns samplanering bostadsfrågor mellan numera en av psykiatrin

och socialtjänsten. En person från socialförvaltningen och från

en person psykiatrin arbetar tillsammans med planering bostäder, stöd i

gemensam av boendet och social rehabilitering.

I Brickebacken-Gällersta kommundel i Örebro finns

ett samverkansprojekt

BUP-individ-och familjeomsorgen.

I Karlskoga fungerar samarbetet BUP-socialtjänsten bra. Ett annat exempel

på gott samarbete är det mellan hemtjänsten och psykteamet i Lindesberg.

4. Bedömning hur mycket kommunerna satsar for

av resurser psylkiskt störda personer

De flesta kommunerna det omöjligt att snabbt göra någon samlad

anser uppskattning av de kommunala storlek när det gäller insatser för

resursernas

psykiskt störda.

SOU 199203 Örebro län 107

5. Exempel på nya och mer ändamålsenliga arbetsmodeller eller arbetsformer

Från Örebro kommun redovisas följande exempel

Nya samarbetsformer för bostadsförsörjningsplaneringen.Se Pá väg

-

sid. 83. Nystartad Fontänhus-verksamhet i stiftelseform.

-

Kontaktgruppsverksamhet i flera kommundelar.

-

Översyn av hur det delade ansvaret för stöd i eget boende skall hante- -

ras.

Samverkan mellan individ- och familjeomsorgen BUP i Brickeback- - -

en-Gällersta kommundel.

Från Kumla kommun nämns följande nya iniativ för psykiskt störda

Dagcentral för psykiskt störda

-

Half-way-house

-

En specialiserad hemvårdsgrupp mot psykiskt störda

-

Inrättandet av en skötartjänst för samordning psykiatri-socialtjänst

-

Ett gruppboende för lättskötta psykiskt störda -

Hemterapeut och hemmahos-verksamhet och viss familjehemsverksam- -

het mot psykiskt störda

Från Degerfors kommun nämns följande exempel

En kontaktgrupp som organisatoriskt hör under fritidssektorn. Rekryte-

-

ring, introduktion och handledning sker via vuxenpsykteamet i Karl-

skoga.

Förmedling av egna medel för psykiskt störda från socialkontoret. En -

verksamhet som också fungerar som en social kontaktverksamhet.

Bussprojektet regelbundna träffar mellan socialsekreterare inom in- - -

divid- och familjeomsorgen, barnpsyk, vuxenpsyk och

omsorgerna.

Kvälls- och nattpatruller riktade till bl.a. till psykiskt störda. -

108 Örebro län SOU 199203

Från Karlskoga nämns Gryningen dagverksamhet i samverkan mellan

- en BUP och socialtjänsten. Målgruppen är småbarnsföräldrar och deras barn.

Målsättningen är att förebygga och behandla relationsstörningar. Se På

väg sid. 63.

6. Förslag till lösningar

Primärkommunalt huvudmannaskap för psykiatrin eller åtminstone organisatorisk samordning med budget föreslås flera kommuner

gemensam av som

en lösning.

Ett annat förslag är att kommunen tilldelas ekonomiska och köper

resurser den psykiatriska vården där den är bäst. Då skapas marknad med konkur-

en rens som förhoppningsvis förbättrar kvaliten på vården.

Ytterligare ett förslag är enhetligt huvudmannaskap för vissa yrkesgrupper

t.ex. skötare, undersköterskor och vårdbiträden för att få flexibel

en mer

organisation. Psykiatrin och socialtjänsten arbetar ofta med männi-

samma skor men man arbetar inte ihop.

Andra förslag är

klargörande av ansvarsförhållanden -

gemensam information och utbildning -

sektoriserad psykiatri med öppenvårdsresurser i varje kommun och flera

-

mindre behandlingshem

överföring av medel från psykiatrin till kommunen för varje enskild -

psykiskt störd person som är i behov stöd i boendet eller dagverk-

av

samhet

skapandet av goda förutsättningar för aktiva patient- och anhörigor-

-

ganisationer samt utöka samarbetet med dem.

När det gäller schizofrenipatienter föreslås att så fort någon fått denna diagnos så skall direkt en kontaktman utses har till uppgift att hjälpa och

som stödja denna person och till att han får den hjälp han behöver.

se

SOU l992z03 109

VÄSTMANLANDS LÄN

Samtliga ll kommuner i Västmanlands län har besvarat enkäten. Dessa är

Arboga, Fagersta, Hallstahammar, Heby, Kungsör, Köping, Norberg, Sala,

Skinnskatteberg, Surahammar och Västerås kommuner. Inledningsvis kan sammanfatta kommunernas synpunkter i Västmanman

lands län i följande huvudpunkter

Det finns tydlig ökande tendens till överföring insatser från psykien av atrin till socialtjänsten utan att motsvarande resurser förs över.

Avgränsningarna mellan de olika huvudmännens ansvarsområden är oklara; skriftliga samverkansavtal saknas.

Insatserna för psykiskt sjuka människor, såväl vuxna som ungdomar, är -

inte i tillräcklig utsträckning anpassade till de verkliga behov som finns

bland kommunernas innevånare, detta är ett generellt problem för länet.

Företrädare för kommunerna upplever inte sällan svårigheter i samar- betet med landstinget när det gäller insatser för psykiskt störda.

Olika synsätt på de människor möter Psykiatrin å sin sida avman gränsar sig till individen medan socialtjänsten å andra sidan möter män-

niskorna i sina sammanhang med utgångspunkt i ett helhetsperspektiv.

Det innebär ibland att insatserna kan motarbeta varandra.

l. Problem kommunerna möter när det gäller insatser för psykiskt som störda barn- och ungdomar

Vården och insatserna är inte anpassade till de verkliga behov som finns i kommunerna. Detta är påtagligt när det gäller tonåringar. Samarbetet funge-

110 Västmanlands län SOU 199203

rar ofta bättre när det gäller de barnen. yngre Ett stort problem är att de behöver inte

ungdomar som hjälp passar in i

den vård och behandling Institutionsvården

som erbjuds. t.ex. avgränsat sig

alltmer och bortdeñnierar med kriminalitet och missbruk personer som bakgrund till förmån för med renodlade

personer mer relationsstömingar.

Sedan tid tillbaka finns i Västerås akut

en en utredningsavdelning för ung-

domar, kopplad till barnpsyk. Gränserna för vilka är snäva som tas emot och riktar sig framför allt till psykotiska ungdomar eller till dem där det

förelig-

ger suicidrisk. För de barn och ungdomar har

som psykiska störningar men

som avvisas, saknas andra vårdalternativ. Antalet är inte

platser tillräckligt.

Det saknas också vårdplatser kopplade till

utredningsavdelningen. Utskriv-

ningarna sker med kort varsel. Detta leder till vissa efter

att ungdomar ut-

redning lämnas sitt öde inte kommunerna har hunnit ordna behandom lingsplats. Här finns ett tydligt behov mellanstation i avvaktan av en på

placering.

När det gälle landstingets institutioner för får ungdomar kommunerna

ibland betala extra för att plats skall beredas till

mer utagerande ungdomar

som kräver mer personal eller personal Det förekommer dygnet runt. också att Västerås kommun fullt ut finansierar vid

tjänster landstingets behandlings-

hem för att barnungdomar skall för fortsatt vård. stanna Man redovisar också olikheter i synsätt, bristande resurser och avsaknad av måldiskussioner mellan socialtjänst och BUP. Socialtjänsten riktar sig främst till de mest utsatta människor

familjerna,

som lever på marginalen. BUP riktar i till relativt moti-

sig stor utsträckning

verade familjer med viss probleminsikt. klienter

Socialtjänstens uppfyller inte

alltid dessa krav det finns ändå behov i

men av psykiatrisk kompetens många

ärenden. Detta kan i vissa fall innebära problem i samarbetet eftersom BUP släpper ärenden för lätt, ärenden där socialtjänsten kan ha ned

lagt mycket

arbete på att motivera för behandling. vilka

Bedömningar kring behandlings-

behov som föreligger skiljer sig också vilket inte sällan leder till sociatt

altjänsten får ha kvar det fortsatta medverkan från BUP.

ansvaret utan BUPs verksamhet präglas dessutom slutenhet i förhållande till av en ungdomar. BUP borde därför söka arbetsform för kontakter en annan med tonåringar så att arbetet kunde bedrivas under öppna former

mer jfr ungdoms-

mottagningama. Det upplevs även handläggare inom av socialtjänsten som

SOU 199203 Västmanlands län 1 l l

svårt att hjälp med såväl bedömning med inläggning. Bilden är emelsom lertid inte entydig, flera kommunföreträdare pekar på ett bra samarbete på

handläggarnivå.

Det finns ett behov att utveckla arbetsformer för samarbete i enskilda av ärenden. För närvarande sker del insatser parallellt och i värsta fall med en helt olika inriktning vilket då också upphov till prestigekonflikter mellan ger

psykiatrin och socialtjänsten.

Ett annat konkret behov aktualiseras är någon form av dagterapi för som

behandling familjer under längre tid inom psykiatrins ram.

av

Problem beträffande insatser för psykiskt störda vuxna i arbetsför ålder

Individ- och familjeomsorgen inom socialtjänsten i Köping skriver bl.a.

följande

För saknas helt uppsökande och motiverande verksamhet inom vuxna en

psykiatrin. En stor människor med psykiska störningar och ett avvi-

grupp kande beteende ofta utan sjukdomsinsikt som inte är aktualiserade patienter inom psykiatrin saknar möjlighet att få del psykiatrins insatser och en av adekvat vård. Signaler att dessa på olika sätt far illa och krav om personer

på åtgärder kommer oftast till socialtjänsten eller polisen. Socialtjänsten

saknar både och kompetens att tillgodose dessa människors behov. resurser Socialtjänstens insatser blir i dessa fall alltid av akut karaktär. Möjligheterna till att aktualisera individen inom psykiatrin begränsas oftast till vårdinen tygsprövning med hjälp distriktsläkare. I många fall är behovet av vård av inte sådan art att ett så drastiskt ingripande behövs, men mellanformerna av saknas. När det gäller öppenvårdsteamens verksamhet väcktes från början en rad förväntningar vilka tycks ha grusats i dag. Teamen är inte tillgängliga för de behov som finns och det råder en oklarhet om deras arbetsuppgifter. Det ställs stora krav på de sökande själva, att passa tider, att ha motivation, att acceptera terapeuten med Det leder till att exklusiv skara mera. en får den hjälp de behöver medan däremot många behöver hjälp hamnar som utanför. Det kan också för socialtjänsten svårt att få tag på personal att vara samarbeta med inom öppenvårdsteamen. Samarbete sker oftast på initiativ av

l 12 Västmanlands län SOU 199203

socialtjänsten och präglas att de dvs. psykiatrin hjälper oss dvs.

av so-

cialtjänsten. Här finns uppenbart brist på ömsesidighet i samarbetet.

När det gäller den slutna vården är det svårt att få inskrivna personer om inte personal från socialtjänsten följer med och motiverar. Liksom på ungdomssidan är det inte ovanligt att utskrivningar sker innan kontakter har tagits med socialtjänsten och förberedelser hunnit göras på hemmaplan.

Olikheter i synsätt när det gäller sjukskrivningar, medicinförskrivningar,

behandling med mera vållar också problem.

Brist på inom psykiatrin, leder förutom till långa väntetider, också

resurser till att personer med allvarliga psykiska problem avvisas. Det innebär att

kommunerna får ta på sig höga terapikostnader via Här borde socialbidrag.

istället psykiatrin kunna utveckla kontakter med privata terapeuter, som

kunde hjälpa landstingen att tillgodose behoven. En komplikation är

annan att socialtjänsten hamnar i situationer där enskilda terapeuter avgör

patienternas behov terapi, ställningstaganden istället borde göras

av som på t.ex.

vuxenpsyk.

Problem beträffande insatser for psykiskt störda äldre.

För äldre människor över 65 år är det i det närmaste vård-

omöjligt att

plats inom ramen för psykiatrin. Där akuta behov uppstår måste det

många

gånger gå så långt som till omhändertagande enligt LSPV för att

personen skall kunna beredas vård. I extrema fall kan det innebära att rättssäkerheten kan åsidosättas för dessa människor. Det finns ett gap mellan de två verkligheter personalen inom den som

sociala hemtjänsten respektive vad personalen inom ser psykiatrin upplever.

Det beskrivs i termer att i två helt olika världar och av vara syftar på att

psykiatrin har ett individinriktat terapeutiskt synsätt medan

socialtjänsten ser

till helheten och sammanhanget där befinner och

personen sig att socialtjäns-

ten måste ut i verkligheten hur den än ut. Det innebär människor ser att hamnar i kläm mellan kommunen och psykiatrin framför allt när

socialtjäns-

ten tvingas säga nej till insatser. Inom socialtjänsten finns inte de behövs för dessa människor, resurser som kunskaperna och övriga resurser finns kvar hos landstingen. Personerna hänvisas till den ordinarie äldreomsorgen efter utskrivning från vård inom

SOU 199203 Västmanlands län 1 13

psykiatrin.

Inom hemtjänsten finns behov från hur

av handledning psykiatrin om man

bör förhålla sig till de människor skall arbeta med. Det här är man en utveckling som börjar komma igång på del ställen, det finns fortfaranen men de stora brister.

2. Situationen för psykiskt störda

personer Som tidigare nämnts kommunerna i Västmanlands län det finns anser att en tydlig tendens till övervältring ärenden från psykiatrin och till av omsorgen socialtjänsten utan att motsvarande resurser från landstinget förs över. Avgränsningarna mellan huvudmännen är oklara. Vem har huvudansvaret Socialtjänsten genom det yttersta ansvaret eller psykiatrin Inom

socialtjäns-

ten saknas ofta kompetens och utbildningsprogram för att möta arbetet med psykiskt störda. Inte minst hemtjänstpersonalen är i behov

av handledning

och utbildning skulle kunna tillhandahållas öppenvårdsteamen inom som av

psykiatrin.

I samband med psykiatrins omstrukturering och ändrade arbetsformer har många patienter flyttats ut till eget boende i kommunerna. En ledstjärna har varit normalisering. Det har emellertid visat sig svårt bostad vara att ge till är störande, och i ställs ofta krav istället ordna personer som dag på att

skyddat boende med stöd personal, något mycket höga kostnader

av som ger för kommunerna. En annan erfarenhet utflyttningen till eget boende har varit den inte av att alltid åtföljs av psykiatriska öppenvårdsinsatser. Det leder inte sällan till total

isolering, klinikvistelser och sjukdomsåterfall. Socialtjänsten får många

gånger bära hela ansvaret för dessa människor.

3. Samarbete landsting kommunerna i Västmanlands län - Det finns i dag inget skriftligt samverkansavtal gällande mellan

psykiatrin

kommunerna i länet och landstinget. Däremot finns det informella

muntliga

överenskommelser inom vissa områden på kommunnivå. En bidragande orsak till att skriftliga avtal saknas, kan den omfattande vara omorganisation som landstinget varit föremål för, de här frågorna har men alltid varit svåra att diskutera med landstinget om.

114 Västmanlands län SOU 199203

På politisk nivå finns ett samarbetsorgan mellan socialtjänst-sjukvård. Där

träffas länets socialdelegation 9 ledamöter och tre politiker från landstingets

förvaltningsutskott 4 ggrår. Endast undantagsvis förs diskussioner kring

frågor som rör psykiatrin och dessa initieras aldrig av landstinget.

Inom resp. sjukhusområde i länet 4 st finns samarbete på högsta tjänstemannanivå för att lösa praktiska frågor i det enskilda fallet inga generella överenskommelser och det gäller framför allt andra frågor än de som rör

psykiatrin.

Den dagliga hanteringen av praktiska vårdfrågor gällande äldre- och handi-

kapp rör både landsting och kommunen sköts i Västmanland av s.k.

som

vårdplaneringsgrupper. Här ingår hemtjänstassistenter, distriktssköterskan

och läkare från primärvården men psykiatrin står utanför.

en

Äldre- och handikappomsorgens samarbete med psykiatrin varierar mycket

från kommun till kommun och ibland även inom kommunen beroende på vilket öppenvårdsteam tillhör. Flera de mindre kommunerna beskri-

man av ver avsaknad av samarbete, andra kan uppvisa visst fungerande samarbete på några områden.

Företrädare för individ- och familjeomsorgen beskriver i de flesta kommuner samarbete med personal från psykiatrin, även om det är mer eller mindre regelbundna träffar från gångmånad till två-tre gånger år. Träffarna

en per sker framför allt på handläggarnivå för att diskutera enskilda ärenden men i vissa fall även för att diskutera samarbetformer mindre vanligt. Det gäller samarbete med såväl BUP som vuxenpsykiatrin.

4. Bedömning av hur mycket resurser kommunerna satsar för psykiskt störda personer Inom socialtjänsten används resurser från alla yrkeskategorier för arbete med psykiskt störda personer. Hur stor del av insatserna som riktas mot den här gruppen är emellertid mycket osäkert att uppskatta men det står klart att det handlar om en stor del inom såväl individ- och familjeomsorg som äldreoch handikappomsorg. Där finns personer med psykiska störningar med som målgrupp inom verksamheternas samtliga arbetsområden.

Ett problem med att besvara frågan, är dock på vilket sätt psykiska störningar skall definieras och hur avgränsningar kan göras för t.ex. psykiska

SOU 199203 Västmanlands län 115

besvär.

Inom hemtjänsten i Västerås finns två specialgrupper vilka riktar sina insatser till svåra klienter med missbruks- ocheller psykiska problem. Det handlar om 12 årsarbetare och 50 % deras insatser uppskattas gå till

ca av psykiskt störda personer. Specialgrupperna möter de svåraste klienterna, andra får hjälp via den ordinarie hemtjänstverksamheten. Eftersom

det är en tung grupp att arbeta med krävs det ofta att personalen arbetar tillsammans två och två. Kvälls- och nattpatruller kommer också ofta i kontakt med

en tung klientgrupp med svåra psykiska problem i samband med larm etc.

Psykiskt störda personer tar även del dagcentralverksamhet och annat

av för äldre men det går inte att säga i vilken omfattning.

Från Norbergs kommun hemtjänst till psykiskt sjuka i

ges personer en omfattning av 75-80 timmarvecka vilket motsvarar årskostnad på

en ca 400 000 kr. Under våren 1991 skickade kommunen två vårdbiträden och

en arbetsledare på fem dagars utbildning i att arbeta med psykiskt sjuka människor inom hemtjänsten i till kostnad 30 000

Sandininstitutet Ludvika en av

kr.

När det gäller individ- och familjeomsorgens verksamhet kan följande nämnas Flera kommuner i Västmanland har socialarbetare med riktade tjänster för arbete med psykiskt störda missbrukare. Särskilda avsätts också

resurser för s.k. egna-medel-hantering vilket framförallt människor

utnyttjas av

med psykiska problem. Hemma-hos-insatser i barnfamiljer förekommer för barn och föräldrar med psykiska störningar i kombination med sociala

problem. I övrigt kan nämnas kontaktpersonerkontaktfamiljer, terapikost-

nader, familjehemsplaceringar, placeringar på behandlingshem, samtals-

behandlingar m.m.

Förutom ovanstående gör socialtjänsten mängd akutinsatser för männi-

en skor som får sociala problem på grund psykiska störningar. Det kan gälla

av

problem med boende, isolering och annat vid exempelvis akuta depressioner

och psykiska genombrott.

På avdelningen för individ- och familjeomsorg i Västerås uppskattas

att ca 75 % alla på de olika distrikten avsätts för människor är

av resurser som psykiskt störda ocheller missbrukare.

1 16 Västmanlands län SOU 199203

5. Exempel på nya arbetsmodeller eller arbetsformer

Socialtjänsten i Köping har tillsammans med psykiatrin bildat en arbetsgruppidégrupp diskuterar möjligheterna till att samordna resurser för

som vuxna personer med psykiska störningar. Det finns ett förslag, som gäller öppnande lokal med dagverksamhet, riktad till människor som saknar

av en sysselsättning och lever isolerade på grund av psykiska problem. En målsättning skulle att bryta isoleringen samt att minska personernas övriga

vara

myndighetskontakter genom samordning och samplanering.

I Västerås har bildats två specialgrupper inom hemtjänsten riktar

som sina insatser mot svåra hemhjälpstagare med bl.a. psykiska problem. I dessa har personalen utvecklat en hög kompetens och har numera ett

grupper förbättrat samarbete med ett av psykiatrins öppenvårdsteam.

En gång månad träffar hemtjänstassistenten och två vårdbiträden perso-

per

nal från dessa specialgrupper detta öppenvårdsteam representeras av läkare,

sjuksköterska, mentalsköterska och arbetsterapeut. Från sjukhusets psykav-

delning finns mentalskötare och en kurator med. Här tar hemtjänsten upp

en frågeställningar gällande klienternas medicinska bakgrund och här diskuterar

nuläge och planering för framtiden. Inom ett år sker uppföljning. Från man hemtjänsten beskrivs detta arbetssätt i positiva ordalag bättre samarbete, förbättrade resultat med klienterna, stärkta vårdbiträden.

I Västerås finns också ett antal lägenheter som disponeras av Vuxenpsykiat-

rins patienter och dessa lägenheter är kopplade till två av äldreomsorgens

servicehus. Det innebär att patienterna vid behov kan få hemtjänst via servicehusens personal och att det finns möjlighet att besöka dagcentralen. Ett av

psykiatrins öppenvårdsteam anlitas vid behov patienterna själva. Verk-

av

samheten flyter bra. De boende har tidigare haft långvariga, täta sjukhus-

vistelser bakom sig, vilket numera är mindre vanligt. En av lägenheterna disponeras för dagvård och personal från aktuellt psykteam turas om att finnas på plats del av dagen.

I kommun finns ett café förlagt till socialbyråns lokaler. Caféet

en numera

drivs landstinget och bemannas vuxna med psykiska problem

av av yngre

samt av vårdpersonal.

Sedan ett år tillbaks drivs inom ramen för psykiatrin i Västerås projekt

par

verksamhet med café, restaurang och cykelverkstad. Hit

Råbystallet en

-

SOU 199203 Västmanlands län 117

kommer patienter från psykkliniken, från Lövhaga behandlingshem och från

öppenvården. Grundidén är att verksamheten skall fungera så arbetslikt och vardagsmässigt som möjligt och att man här skall få fungera som och känna på hur det är att vara frisk. Projektledaren är anställd av landstinget och personalen är anställda med hjälp av lönebidrag. Kommunen betalar hyran för lokalerna och för skötseln vidare PÅ

ansvarar av utemiljön. Se väg,

sid. 198.

När det gäller arbetsinriktad rehabilitering för psykiskt långtidssjuka finns

ett nystartat projekt, 4 V För Vem gör Vilka Vad i Västerås . Det är ett

-

samverkansprojekt mellan psykiatrin, socialtjänsten, försäkringskassan, ar-

betsförmedling, AMI, Samhall, RSMH och arbetsmarknadsparterna. Pro-

jektet syftar till att hjälpa psykiskt långtidssjuka till ett aktivt liv med me-

ningsfull sysselsättning genom att utveckla metoder för arbetsrehabilitering och hitta samverkansformer mellan nämnda instanser. Se vidare På väg,

sid. 219.

6. Förslag till lösningar

Från kommunerna i Västmanlands län det viktigt att få till stånd

anser man avtal mellan landsting och kommunerna som reglerar ansvar, avgränsningar och ekonomi. Med hänvisning till socialtjänstens utökade ansvar skall naturligtvis resurserna föras över från landstinget i motsvarande grad.

Det råder något delade meningar kring huruvida ett enhetligt huvudmannaskap skulle vara avgörande för att lösa de problem som finns i dag. Några uttrycker emellertid att de delar av psykiatrin som inte är Specialistvård skulle tjäna på ett enhetligt huvudmannaskap. Det skulle troligen innebära ett bättre resursutnyttjande och kunna bädda för bättre och enhetligare mål för verksamheten.

Enhetligt huvudmannaskap skulle kunna innebära

bättre tillvaratagande kunskap

- av

bättre resursutnyttjande

-

gemensamma mål.

-

SOU 199203 119

KOPPARBERGS LÄN

Av länets 15 kommuner har 13 besvarat enkäten. Dessa är Avesta, Borlänge,

Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Malung, Rättvik, Smedje-

backen, Säter, Vansbro, och Älvdalens kommuner.

l. Problem som kommunerna möter när det gäller insatser för psykiskt störda barn och ungdomar Det man från kommunerna i Dalarna främst upplever problem är att

som socialtjänstens och psykiatrins arbetssätt och synsätt går vitt isär när det gäller arbetet med barn och ungdomar. Socialtjänstens företrädare

ser psykiatrin tung institution inte är öppen för insyn. Barnpsykiatrin

som en som

uppfattas inte heller hänga med i utvecklingen vad gäller moderna familjete-

rapeutiska arbetssätt och vikten av att arbeta med en familjs sociala nätverk. Fortfarande dominerar det medicinska synsättet med sjukskrivning och

psykofarmaka som främsta behandlingsresurs.

Från Malungs kommun anser man det vara helt oacceptabelt det är

som nu med ca ett års väntetid för att komma till barn- och ungdomsmottagningen i Mora. Ett effektivt arbete med barn och ungdomar i behov psykiatrisk

av kontakt anser man under nu rådande omständigheter helt omöjligt.

vara

Falu kommun reagerar på att barn- och ungdomspsykiatrin inte alls bedömer behovet av hjälp och stöd efter angelägenhetsgrad. I stället har de

en viss formel där en viss procentandel ärenden skall s.k. indirek-

av nya vara ta remisser oberoende av omständigheterna kring hur ärendet har aktualiserats. Flera svåra ärenden med tidiga störningar har avvisats med hänvisning till resursbrist.

Gagnefs kommun upplever att det finns för behandlingsplatser vid BUP,

att det helt saknas barnpsykiatriskt behandlingshem, att det är för platser

vid BUPs akututredningsavdelning och alltför långa väntetider till öppenvården.

120 Kopparbergs län SOU 199203

I Hedemora kommun är man dock nöjd och upplever inte några direkta problem med att psykiatrisk hjälp för de barn och ungdomar behöver

som detta.

Problem beträffande insatser för psykiskt störda vuxna i arbetsför ålder samt äldre över 65 är För vuxna konstaterar flera kommuner att man saknar fungerande psykiatrisk

konsulthjälp när det gäller psykiskt störda missbrukare liksom fungerande

avgiftning för alkoholmissbruk, narkomani och missbruk psykofarmaka.

av

Ibland kommer också krav direkt från psykiatrin att socialtjänsten skall ställa med ekonomisk hjälp till psykoterapi för psykiskt störda personer

upp

på grund kö inom Vuxenpsykiatrin.

av

Några kommuner uppger också att socialtjänsten i dag saknar speciella mål, arbetsformer, resurser eller organisation inom individ- och familjeomsorgen för gruppen psykiskt störda personer. Detta gör också att det blir svårt med samarbetet med psykiatrin kring denna grupp.

Hemtjänstpersonalen upplever att man har svårt att få stöd och hjälp från

psykiatrin när någon psykiskt störd som har hemtjänst mår dåligt. Hemtjänst-

personalen upplever att man inte blir trodd när man kontaktar psykiatrin och påtalar att någon mår dåligt. Deras oro möts ofta med en klapp på axeln och sedan blir det inget mer av det. Man anser att psykiatrins personal själva verkar vara alltför hospita1iserade och saknar förmåga att sätta sig in i de speciella problem som kan uppstå för psykiskt störda i eget boende.

Man anser också att det råder brist på vårdplatser främst för äldre psykiskt sjuka personer. Det finns en tendens hos psykiatrin att äldre människor

se som en enhetlig grupp som kan vårdas på samma ställe oavsett symptom. Psykiatrin anser oftast i diskussioner med socialtjänsten att inga äldre människor med psykiska beteenderubbningar kan hänföras till psykiatrins ansvarsområde. Psykiatrin talar ofta om att de psykiska symptomen har sin bak-

grund i naturliga åldersförändringar.

Man tror också från socialtjänsten att många av de som idag antas vara senildementa istället lider av depression eller andra sjukdomar. Det upplevs som svårt att få rätt hjälp för de psykiskt störda äldre som tidigare varit

i kontakt med psykiatrin.

SOU 199203 Kopparbergs län 121

Från kommunerna i Dalarna upplever också problem med

man

att kunna erbjuda lämpliga boendeformer för psykiskt störda - personer som tidigare vistats på olika institutioner under tid

lång

att hitta lämplig sysselsättning avseende både aktiviteter och fri-

- dagliga tidssysselsättning

att det inom kommunal verksamhet saknas erfarenhet arbeta - av att med dessa grupper människor av

att äldreomsorgens personal har otillräcklig utbildning för sina arbet-

-

suppgifter hos psykiskt störda

att individuell vårdplanering inte är lika utvecklad inom

- psykiatrin som

inom den somatiskavården

att kommunerna för närvarande saknar ekonomiska för - resurser en utbyggnad av deras verksamhet till den här gruppen.

2. Situationen for psykiskt störda

personer Det som främst diskuteras i Dalarna när det gäller situationen för

psykiskt

störda gäller, förutom införandet den s.k. Dalamodellen,

av gränsdragningsfrågor avseende olika boende och sysselsättningsformer för psykiskt sjuka

personer. I övrigt att kommunerna och får det anger man mer mer ta över som kommunerna anser är psykiatrins huvudansvar.

3. Samarbetet landsting kommunerna i Dalarna

- Flera kommuner i Dalarna samarbetet med

uppger att psykiatrin fungerar

bra eller börjar att fungerar allt bättre. I flera mindre kommuner

pågår sam-

verkansdiskussioner mellan socialtjänsten och psykiatrin vilka behov

om som

skall styra utvecklingen den psykiatriska öppenvården. Sålunda är i

av man Gagnef, Ludvika, Rättvik, Älvdalen, Hedemora och Leksand positiva till den utveckling som påbörjats när det gäller ökad samverkan mellan

psykiatrin och socialtjänsten.

I Ludvika finns numera t.ex. ett väl utvecklat samarbete mellan social-

tjänst-psykiatri på nämndnivå, förvaltningsnivå, betjäningsområdesnivå och

handläggarnivå.

122 Kopparbergs län SOU 199203

Även i Borlänge att det har påbörjats en gemensam diskussion uppger man hur den verksamheten kan utformas och där samarbetsfor-

om psykiatriska

ansvarsområden gemensamt belyses i ett kartläggningsarbete. Psykiatrin

mer, i upplever i dag har mycket omfattande verksamhet med

Borlänge man en

olika upplevs positivt. De boendeformer som finns för psy-

inriktningar som

kiskt störda bedrivs dock alla psykiatrin. Diskussioner samarbete och av om kommunen dessa boendeformer har dock påbörjats.

Övertagande av av

Falu kommun dock att samarbetet med psykiatrin fungerar dåligt anger främst i de delar äldre psykiskt störda. Vansbro och Avesta komsom avser också att samarbetet är obefmtligt när det gäller vuxna psymuner uppger kiskt störda fungerar bra när det gäller barn och ungdomar. men Det avtal finns mellan de flesta kommunerna i Dalarna och psykiatrin som är avtal samverkan inom social hemtjänst och hemsjukvård som då även om

inkluderar psykiatrisk hemsjukvård.

4. hur mycket kommunerna satsar för psykiskt Bedömning av resurser störda personer För kommuner gäller att har haft svårt att kunna ange resursin-

samtliga man

satser inom individ- och familjeomsorgen för psykiskt störda. Ludvika kommun har gjort relativt genomgång äldre- och en noggrann av

och utbildningskostnader vad gäller insatser handikappomsorgens personal

till störda Personalkostnaderna uppgår till 4 928 000 psykiskt personer. kr.år. Till detta kommer utbildningskostnader på 338 000 kr.år. Falu kommun uppskattar antalet hemtjänsttimmar för psykiskt störda till 1 118 tim.mån. motsvarande tio heltidstjänster. Till detta kommer dagca centralverksamhet med inriktning på olika former aktivering motsvarande av ca 38 tim.vecka. Borlänge att hemtjänsten i dag har kontakt med 28 personer som är anger Insatserna motsvarar nio årsarbetare till kostnad av ca

psykiskt sjuka. ca en

1,6 milj.kr.

Leksand uppskattar att äldre- och handikappomsorgen har kontakt med 83

med nogon form av psykisk störning.

personer Vansbro kommun anger att 16 personer med psykisk störning servas av åtta vårdbiträden.

SOU 199203 Kopparbergs län

Avesta kommun att 7 % det totala antalet anger ca av hjälpta personer inom äldre- och handikappomsorgen är störda.

psykiskt

Älvdalens kommun har 4

heltidstjänster som arbetar inom hemtjänsten med

psykiskt störda motsvarande kostnad på 1,2

en ca milj.kr.

Övriga kommuner har haft svårt att uppskatta resursinsatserna över huvud

taget till psykiskt störda. gruppen

5. Exempel på och

nya mer ändamålsenliga arbetsmodeller eller arbets-

former

Hedemora kommun och vuxenpsykiatriska i Hedemora

mottagningen inledde

under år 1990 ett samarbete, vilket resulterade i

att en ny dagverksamhet för

psykiskt handikappade startade. Kommun-landsting delar och

på kostnader

personal. Man hoppas att det här inledda samarbetet kan bli länk en mellan socialtjänst-psykiatri för att gemensamt kunna störda bättre

ge psykiskt ett

stöd, service och vård. Från Falu kommun nämns dagcentralverksamhet Träffen en där samarbetet

psykiatri-socialtjänst fungerar bra.

Avesta kommun nämner att ett samarbete har påbörjats i den s.k. POS-

gruppen psykiatri-omsorg-socialtjänst där det diskuteras lös-

gemensamma ningar för personer med olika handikapp. Ludvika kommun nämner att där har planer på bilda

man att speciella

arbetslag bland vårdbiträdena, enbart skall arbeta hos som personer med olika former psykisk

av störning.

6. Förslag till lösningar

Uppfattningarna är här delade. Några kommuner t.ex. Falun,

Hedemora,

Vansbro, Leksand, Ludvika och Smedjebackens kommuner

anser att ett enhetligt huvudmannaskap skulle bidra till att lättare kunna lösa de

problem

som i dag finns. Grundsynen måste vara att psykiskt sjuka människor skall leva ett så normalt liv Vi måste därför undvika

som möjligt. att skapa

en särskild organisation för denna människor. gruppen

Kopparbergs län SOU 199203

Andra kommuner ett enhetligt huvudmannaskap inte löser proble-

menar att

T.ex löser inte möjligheterna att hitta lämplig sysselsättningarbete

men. man

med huvudman. Den största bristen i dag för dessa grupper en gemensam

är till kan arbeta direkt med denna grupp menar man pengar personal som människor ute i samhället.

SOU 199203

GÄVLEBORGS LÄN

Från Gävleborgs län har inkommit från fem länets tio

svar av kommuner,

nämligen Gävle, Hofors, Ljusdals, Nordanstigs och Bollnäs kommuner.

1. Problem beträffande insatser för störda

psykiskt barn, ungdomar,

vuxna och äldre

När det gäller barn och ungdomar är störda som psykiskt uppges samarbetet med BUP i länet i regel fungera bra. Det finns dock

stora svårigheter att

hitta de rätta placeringsformema för dessa barn och

ungdomar. Det finns

alltför få specialistinstitutioner ibland behövs. som Resursknappheten både

inom BUP och socialtjänsten gör i fall inte att man många når de önskvärda målen. När det gäller insatser för störda vuxna psykiskt upplever man att vårdbiträdena arbetar i hemtjänsten med störda som psykiskt personer alltför ofta inte har någon stöttning från inom

psykiatrin. Kontaktpersoner psykiatrin

som kan ge dem handledning i deras arbete liksom viss

efterlyses utbildning i psykiatriska frågor för den här

gruppen.

Varken psykiatrin eller socialtjänsten har

några speciella resurser för arbe-

tesysselsättning för psykiskt störda utöver dagcentralverksamhet vilket

man

upplever är en brist. Man efterlyser speciella för arbetsplatser psykiskt stör-

da utan prestationskrav. Arbetsmarknaden för den här

gruppen är mycket

kärv och möjligheterna till

lönebidragsanställningar är mycket liten. Samhalls

verksamhet upplever alltmer utestänger störda därför man psykiskt att man även där ställer vinstgivande mål kräver arbetskraft.

upp vom fullgod

När det gäller äldre över 65 år dessa ofta får

anser man att väldigt dåligt stöd från psykiatrin. Psykiatrin att äldre med anser psykiska störningar är

behandlingsbara. Dessutom sker utskrivningar från i de flesta fall

psykiatrin utan någon förvarning till socialtjänsten.

126 Gävleborgs län SOU 199203

2. Situationen för psykiskt störda

Samtliga kommuner i Gävleborgs län har inrättat dagcentralverksamheter för

störda i samarbete med psykiatrin. Samarbetet kring dessa verksam-

psykiskt

heter fungerar i regel bra.

Generellt att ansvarsfrågorna mellan socialtjänsten och psyki-

anges annars atrin i vissa stycken är mycket oklar. Man poängterar att kommunernas yttersta får och skall inte utnyttjas till bristningsgränsen. Kommuneransvar na kan inte klara allt.

Landstingets och kommunernas sektorsindelning samt socialtjänstens ökade

specialisering inom individ- och familjeomsorgen och nu även inom äldregör att det ofta är svårt för olika instanser att hitta rätt samveromsorgen kansnivå- och Verksamheterna skall serviceinriktade, men hur partner. vara det för brukarna Särskilt psykiskt störda med sina problem har ter sig som svårt för sig måste ha stora svårigheter att själv välja och komma fram att ta

till rätt handläggare.

3. Samarbete landstinget kommunerna i Gävleborgs län - Kommunerna i Gävleborgs län har ett ofta mycket fint och uppger att man väl utvecklat samarbete med BUP. I regel har man en organiserad samverkan utöver samarbetet i enskilda ärenden. Även när det gäller samarbetet med Vuxenpsykiatrin så uppger man att detta fungerar tillfredsställande. Flera kommuner har också särskilda samverkansavtal med landstinget kring olika gemensamma verksamheter t.ex. dagcentralverksamheter och särskilda boendeenheter. I Gävle kommun har samarbetsgrupp startats mellan socialtjänst-psyken

rehab-arbetsförmedling kring arbetesysselsättning för psykiskt störda.

I Ljusdals kommun finns ett fungerande samarbete i värdplaneringsgrup-

mellan primärvård-hemtjänst-psykiatri där hemsjukvårdsinsatserna för

perna psykiskt störda diskuteras.

SOU 199203 Gävleborgs län

4. Bedömning hur

av mycket resurser kommunerna satsar för

psykiskt

störda personer

I Gävle kommuna arbetar 20 årsarbetare ca vårdbiträden mot gruppen psy-

kiskt störda Övriga insatser har inte

personer. man kunnat uppskatta.

I Nordanstigs kommun uppskattar individ-

och familjeomsorgen att

man

arbetar med ett 20-tal störda

psykiskt klienter som tar i anspråk 25 %

ca

aven socialsekreterares arbetstid. Inom

hemtjänsten åtgår uppskattningsvis

ca

3 000 hemtjänsttimmar till den här gruppen. Dagcentralverksamheten kostar

kommunen ca 300 000 kr.år.

5. Exempel på och

nya mer ändamålsenliga arbetsmodeller eller arbets-

former

I Gävle kommun nämns särskilt

speciella vårdbiträdesgrupper utgår

som

ifrån dagcentralerna för störda. psykiskt Dessa kan få riktad handen mer

ledning och kan stöttas bättre än vad skedde

som tidigare.

Psykteam Nord har i Gävle regelbunda träffar med

hemtjänsten och dist-

riktsköterkorna för direkt

kartläggning av vilka problem är

som mest an-

gelägna att ge hemtjänst och primärvård hjälp med. försöker Psykteamet

sedan ge handledning och stöd till och

hemtjänst primärvård. Detta samarbe-

te upplevs mycket positivt.

I Ljusdals kommun nämns särskilt deras

dagcentralverksamhet som

en

mycket ändamålsenlig verksamhet när det gäller stöd, service att och vård

till psykiskt störda personer.

I Nordanstigs kommun nämns särskilt uppbyggnaden av kortidsvård för 15

personer i hemlik miljö med

aktivering, rehabilitering och medicinering.

6. Förslag till lösningar

Bollnäs kommun anser att en huvudman socialtjänsten är det

- - naturliga

och enda riktiga för att kunna organisera

och effektivisera insatserna för psykiskt störda

personer.

Nordanstigs kommun anser att det räcker med klart

att konstatera att dag-

centraler och gruppboenden skall inom ligga kommunens ansvarsområde

men med ordentligt tilltagna för

statsbidrag att kommunerna skall ha råd att

Gävleborgs län SOU 199203

utveckla verksamheterna och därmed psykiskt störda människor en mer

ge

meningsfull tillvaro.

Övriga kommuner har inte haft några förslag.

SOU 199203 129

VÄSTERNORRLANDS LÄN

Samtliga sju kommuner i länet har besvarat enkäten. Dessa är Härnösand,

Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsviks kommuner.

Problem som kommunerna möter när det insatser for

gäller psykiskt

störda personer

Ett genomgående bekymmer är att kommunerna det svårt

upplever påtagligt

att få handledning från psykiatrin när inom socialtjänsten arbetar med man svårt psykiskt störda personer. Detta gäller stöd från såväl dem arbetar som

inom den psykiatriska dagvårdsverksamheten

som utslussnings- och öppen-

vårdsteamen. Flexibiliteten hos psykiatrin kunde bättre liksom initiativ vara

och viljemarkeringar.

Vidare upplever psykiatrin fortfarande alltför institutionsfixerad

man vara om man ser till psykiatrins agerande utifrån de problem

som socialtjänsten

dagligdags ställs inför. Dessutom upplevs det att psykiatrin har drivit alltför

som specialiseringen

långt och därigenom inte har så stort intresse för Man

vardagsärenden.

använder sig ofta av ett onödigt tillkrånglat språk bidrar till viss som en

polarisering psykiatri-socialtjänst.

Trots otaliga träffar med berörd personal upplever

många kommuner det

näst intill omöjligt att nå ökad närhet till psykiatrin och få ökat stöd och

hjälp från psykiatrins personal. Orsakerna härtill är de

som angetts ovan. Vid behandling psykiskt störda med barn i eller

av vuxna familjen glöms

kommer barnen i andra hand. Barnen kan t.0.m. användas medel som ett att rehabilitera föräldrarna. Ett stort problem som man också tar är den

upp många gånger frikostiga

förskrivningen av mediciner till människor med psykiska problem, även

problem av mer tillfällig natur t.ex. normal sorgereaktion. Det

skapar

tablettmissbruk. Ett problem är också att den blivit läkemedelsberoende som

5 12-0225.sou 19923

130 Västernorrlands län SOU 199203 kan få mediciner olika läkare att detta uppmärksammas. Även kända

av utan alkoholmissbrukare får läkemedel i ganska stor omfattning.

Svårigheter att få hjälp från psykiatrtin finns också när det gäller människor med både psykisk störning och missbruk. Dessa människor bollas gärna

mellan socialtjänst och psykiatrin. De allra svåraste och mest utagerande

tycks ingen institution kunna klara.

2. Situationen för psykiskt störda Allmänt önskar sig från kommunernas sida att psykiatrin ökade sitt

man engagemang för hjälpbehövande människor som hamnar i gränslandet mellan

psykiatri och socialtjänst. Ingen ser i dag till helheten. Psykiatrin har en

tendens till att avskärma sig från mindre intressanta ärenden och intar en

mycket passiv hållning till patientermänniskor i gränslandet psykiatri-so-

cialtjänst.

3. Samarbete landstinget kommunerna i Västernorrlands län

- Samverkansavtal finns mellan kommuner och landsting men följs knappast. Avtalen har haft liten praktisk betydelse. I övrigt diskuteras frågor som rör

samarbetet psykiatrin-socialtjänsten i de rådgivande nämnderna och i vård-

planeringsgrupperna.

4. Bedömning hur mycket resurser kommunerna satsar för psykiskt

av störda personer Osäkerheten i bedömningarna har varit alltför stor för att på ett meningsfullt sätt kunna ange ett resursmâtt.

Exempel på och ändamålsenliga arbetsmodeller eller arbets-

nya mer

former

I några kommuner pekas på de dagcentraler som inrättats specifikt för män-

niskor med psykiska handikapp. Olika projekt för att skapa psykiskt störda

arbetesysselsättning pågår också. Samtidigt finns hos flera kommuner en

betänklighet mot att skapa specifika projekt för psykiskt handikappade efter-

det bättre väg att försöka integrera dem i socialtjänstens som man ser som en

SOU 199203 Västernorrlands län 131

övriga verksamheter och i övrig samhällsverksamhet. Detta upplever

man dock kräver ett massivt utåtriktat stöd från psykiatrins olika

personalgrupper

för att sådana strävande skall kännas meningsfulla.

Förslag till lösningar

Ett enhetligt huvudmannaskap den öppna psykiatriska verksamheten

av upplever man från kommunerna i Västernorrlands län onekligen skulle

främja integrationssträvandena liksom utvecklingen av boendeformerna och fritids-

verksamheten för psykiskt handikappade

personer.

SOU 199203 133

VÄSTERBOTTENS LÄN

Från Västerbottens län har skriftliga inkommit från länets 15 svar tre av

kommuner, nämligen Vilhelmina, Umeå och Malå kommuner.

Problem kommunerna möter när det gäller insatser för

som psykiskt

störda barn och ungdomar

Gränsdragningen mellan barn och skapar problem, dvs ungdomar

vuxen som fyllt 18 år, men som mognadsmässigt inte är omfattas inte BUPs vuxna, av ansvar. Det behövs en bättre samordning mellan BUP och vuxenpsykiatrin. I Västerbottens län är avstånden stora vilket skapar särskilda T.ex

problem.

har innevånarna i Vilhelmina 12 mil till i

öppenvårdsmottagningen Lycksele

och 23 mil till BUPs mottagning i Umeå. drar för söka

Familjer sig att hjälp

på grund av praktiska problem med resor, ledighet från arbete etc. Inlägg-

ning på barnpsyk innebär uppbrott från familj, skola, arbete Detta

m.m. innebär således stora svårigheter att ha öppenvårdskontakt med barn och en

ungdomar med psykisk störning, regelbundna familjesamtal eller psykotera-

pi. Dagsjukvård blir heller inte möjligt.

När det gäller arbetet med barn och ungdomar med så

psykiska problem

räcker inte socialtjänstens kompetens till. Det upplevs då svårt få till att stånd ett bra samarbete med BUP och att förståelse för

att socialtjänstens kompetens inte är tillräcklig.

Problem beträffande insatser för störda i arbetsför ålder

psykiskt vuxna

och äldre över 65 år . För i arbetsför ålder saknas målinriktade aktiviteter denna vuxna som ger grupp en meningsfull sysselsättning. Mer behöver göras inom detta område för att undvika att dagarna blir fyllda TV-tittande, fika och

av sällskapsspel.

Individuella handlingsplaner kan modell för målinriktade aktivivara en mer teter. Många yngre psykiskt störda upplever åldersskillnaden ett som pro-

134 Västerbottens län SOU 199203

blem om de besöker äldreomsorgens dagcentraler.

De stora avstånden i Västerbotten innebär särskilda problem för de mindre kommunerna. Från t.ex. Vilhelmina kan dagsjukvård erbjudas i Lycksele, 12 mil från Vilhelmina, vilket innebär att man måste vistas i Lycksele då dag-

pendling är omöjlig.

Antalet äldre med psykiska problem ökar. Dessa får det allt svårare att bo kvar i ett eget boende. För denna ökande grupp behövs framförallt gruppboenden som i dag saknas helt i många kommuner.

Personal inom hemtjänsten har behov av återkommande utbildning och

handledning.

2. Situationen för psykiskt störda

Det upplevs svårt med gränsdragningen mellan socialtjänsten psykiatrin

- omsorgen, vilket drabbar de psykiskt sjuka som behöver samlade insatser från de inblandade huvudmännen. Man upplever också att det finns ett stort

utbildningsbehov för såväl vårdbiträden och hemtjänstassistenter social-

som sekreterare för att från kommunernas sida rätt kunna hjälpa den här gruppen.

Umeå kommun har gjort en probleminventering när det gäller personer

med en allvarlig psykisk problematik och missbruksproblem. I denna inven-

tering konstaterar man bl.a. följande

Efter utslussning av psykiatriska patienter från psykiatrins institutioner

-

har en ökning av människor med svåra psykliska problem märkts vid

kommunens inackorderingshem, jourhotell och dagcentraler. Kommu-

nens möjligheter att ge dem en meningsfull sysselsättning är idag små

och många av dem blir snabbt indragna i missbrukarkretsar och i

många fall utnyttjade på olika sätt.

Ett svårt problem är att definiera gruppen psykiskt störd. De flesta

-

inom vården är överens om att gruppen ökar, men samtidigt är definitionen av vilka som tillhör gruppen psykiskt störda starkt skiftande.

Vem har huvudansvaret, socialtjänsten eller psykiatrin och var i orga-

-

nisationen skall hjälpen ges

SOU 199203 Västerbottens län 135

Kontakterna mellan Vuxenpsykiatrin och socialtjänsten är dåligt utveck-

-

lade.

I dag saknas i stort sett bra behandlings- och boendeformer.

-

Brister i handledning liksom sekretessproblem är andra problem

- som

främst berör hemtjänstpersonalens arbete med psykiskt störda.

3. Samarbete landstinget kommunerna i Västerbottens län

- Umeå kommun upplever nuvarande roller oklara, vilket försvårar

som samarbetet. Något samverkansavtal mellan psykiatrin och kommunen finns inte.

Psykiatrins kontaktpersoners roll upplevs som diffus. De är aldrig tillgängli-

ga när t.ex. hemtjänsten behöver deras stöd.

Vilhelmina kommun uppger att det numera finns ett bra samarbete mellan

socialtjänsten och den psykiatriska öppenvårdsmottagningen. En kurator från

teamet har regelbunden handledning för socialsekreterarna och psykteamet

deltar i vidareutbildningama för hemtjänstens personal. Man har dessutom

ett fungerande förebyggande och strukturellt samarbete mellan de olika

sociala distrikten och psykiatrin. Samarbetet är dock svårare, främst

på grund

av avstånden med vuxenpsykiatriska kliniken i Umeå.

Malå kommun uppger att det förekommer ett visst samarbete mel-

numera

lan socialtjänsten och psykiatrin upplevs positivt.

som som

4. Bedömning av hur mycket kommunerna satsar for resurser psykiskt

störda personer Vilhelmina kommun anger att individ- och familjeomsorgen satsar ungefär 1,5 årsarbetare för gruppen psykiskt störda. Inom äldre- och handikappomsorgen satsas 6,25 årsarbetare. Till detta kommer konsultations och utbild-

ningsinsatser.

Malå kommun satsar 0,5 årsarbetare inom individ- och familjeomsorgen och 1,5 årsarbetare inom äldre- och handikappomsorgen.

Umeå kommun har svårt att uppskatta Man hänvisar dock

resursåtgången.

till en inventering som gjordes år 1989 vad gäller hemtjänstinsatser, då 58

personer som var psykiskt sjuka uppbar regelbunden hemtjänst varje vecka.

136 Västerbottens län SOU 199203

5. Exempel på mer ändamålsenliga arbetsmodeller eller arbetsfor-

nya mer I Vilhelmina kommun pågår en utveckling av samarbetsformerna mellan socialtjänsten och psykiatrin när det gäller att använda kommunens hemtera-

peuter även för psykiskt störda, när det gäller dagcentral- och hemtjänstper-

sonalens arbetssätt gentemot psykiskt störda samt att också använda kommu-

kontaktpersonerstödfamiljer gentemot psykiskt störda.

nens

Från Umeå nämns särskilt Klubben Klubben är en träffpunkt för

som

social med cafe, studiecirklar, kulturella aktiviteter, legoarbete och

samvaro

arbetsträning. Se På väg sid. 205.

Ålidshemsprojektet är ett annat samverkansprojekt med psykiatrin som man hoppas mycket av. Avsikten är att försöka ge de psykiskt långtidssjuka som bor i Älidshem 140 chans att träffas och bygga ett

ca personer en upp socialt kontaktnät. Verksamheten skall på sikt helt drivas av kommunen med med konsultmedverkan och handledning från psykiatrin. Se På väg

sid. 208.

6. Förslag till lösningar

Umeå kommun att ett enhetligt huvudmannaskap skulle underlätta när

anser det gäller effektivare insatser för psykiskt störda. I dag upplever man att

socialtjänsten får utgöra akutmottagning för psykiskt störda och psykiatrin är

bara irriterade de blir störda.

om

Övriga kommuner har inga förslag.

SOU 199203 137

NORRBOTTENS LÄN

I norrbottens län har nio 14 kommuner inkommit med

av skriftliga svar.

Dessa är Piteå, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Övertorneå, Boden, Haparanda,

Överkalix och Luleå kommuner. Länsförbundet bedömer

dock de inkomna

svaren som representativa för hela länet.

1. Problem som kommunerna möter när det gäller insatser for

psykiskt

störda barn och ungdomar

Här upplever kommunerna inte några större problem. De flesta

ungdomar

med psykiska störningar tas hand barn- och Nå-

om av ungdomspsykiatrin.

gon noterar bristen på lämpliga boendeformer och fritidssysselsättning.

De flesta kommunerna har ett mycket gott samarbete med BUPs

öppen-

vård. Psykiskt störda barn och ungdomar kräver kompetens än den annan som normalt finns inom individ- och familjeomsorgen. Därför krävs det

kompletterande insatser från psykiatrin, vilket i regel får.

man

Problem beträffande insatser for psykiskt störda i arbetsför ålvuxna der

Samtliga kommuner pekar på bristen på meningsfull eller sysselsättning

arbete för psykiskt störda Detta upplevs det personer. vara stora problemet. Dessutom anges bristande samarbete med t.ex. AMI, och

arbetsförmedling försäkringskassan samt bristande kompetens inom socialtjänsten vad gäller

att skapa meningsfull sysselsättningarbete.

Ensamheten bland psykiskt störda i eget boende upplevs också vara ett stort

problem.

Flertalet kommuner har inrättat träffpunkter, dagcenter eller kombinationer av boende och dagverksamhet för denna Erfarenheterna dessa grupp. av verksamheter är enbart goda. Flera kommuner pekar på nödvändigheten att och kommu-

av landstingets

138 Norrbottens län SOU 199203

nernas organisation integreras så att kommunerna får det kompetenstillskott

som behövs för att klara behoven för den här gruppen vårdtagare.

Problem beträffande insatser for psykiskt störda äldre För denna grupp saknas ofta boendeformer eftersom de ofta inte passar in på servicehus eller ålderdomshem på grund sitt avvikande beteende.

av

Det krävs också en annan kompetens på den hemtjänstpersonal som skall hjälpa dessa personer. För äldre psykiskt sjuka är också ensamheten och

tryggheten ett stort problem.

Någon kommun upplever också att landstinget blivit restriktivare med att klassa äldre psykiskt störda som hemsjukvårdsärende.

2. Situationen for psykiskt störda I Norrbottens län finns gemensamma mål för kommunernas och psykiatrins verksamhet för psykiskt störda.

De arbetsformer som ger resultat är också rätt väl kända och i vissa kom-

muner delvis genomförda, dvs. dagcentra, träffpunkter, dagverksamhet med

meningsfull sysselsättning, kontinuitet när det gäller personal etc.

Dock saknas resurser för att få praktisk verklighet bakom målsättningarna.

Man konstaterar att psykiatrin lämnas utanför Ädel-uppgörelsen i Norrbottens län. Detta innebär att nuvarande ansvarsgränser kvarstår och därmed också risker för att tvister uppstår skall göra vad. Kommunerna

om vem som upplever det svårt att få förståelse från landstinget för att hemmaboende

psykiskt störda skall få hemsjukvård.

3. Samarbete landstinget kommunerna i Norrbottens län

-

Hemsjukvårdsavtalet reglerar samarbetet mellan kommuner och landsting i

Norrbotten. För utskrivning av långtidsvårdade finns ett speciellt avtal,

ISAK, som reglerar detta. ISAK-avtalet har fungerat bra. Samarbetsforumet

är vårdplaneringsgruppen där psykiatrin ingår.

däremot leder ofta till diskussioner och kommunerna

Hemsjukvårdsavtalet

tycker inte att landstinget lever upp till intentionerna i avtalet.

I de fall handledning till kommunernas hemtjänstpersonal från den öppna

psykiatrin fungerar upplevs arbetet som meningsfullt och ger bra resultat.

SOU 199203 Norrbottens län 139

Många kommuner anger bristen på handledning och kompetent personal

som det stora problemet och upplever inte att de har fått förståelse för detta hos

psykiatrin.

Samarbetet socialtjänsten BUP fungerar bra.

-

4. Bedömning av hur mycket kommunerna satsar för psykiskt

resurser störda personer Piteå anger att man inom äldre- och handikappomsorgen satsar 394 hemtjänsttimmarvecka till 47 psykiskt störda samt 80 veckotimmar i

personer en träffpunkt som besöks av 40 psykiskt störda

personer.

Jokkmokk anger att individ- och familjeomsorgen insatsar motsvarande

ger en kostnad på 200 000 kr och äldre- och handikappomsorgen motsvarande 1 050 000 kr.

Kiruna anger att äldre- och handkappomsorgen psykiskt störda 436,5

ger veckotimmar hemtjänst för 59 personer.

Övertorneå att 25 % individ- och insatser

anger cza av familjeomsorgens

går till psykiskt störda och 10 % äldreomsorgens insatser i tid

gruppen ca av och pengar.

Boden anger att med en vid definition psykiskt störda beräknas

av gruppen insatserna till cza hälften av de totala insatserna från individ- och familjeom-

sorgen och äldreomsorgen.

Haparanda 250 veckotimmar inom hemtjänst samt två årsarbetare i

anger

dagverksamhet.

Överkalix två årsarbetare i dagverksamhet. I har svårt

anger övrigt man att uppskatta insatserna.

Luleå anger tre årsarbetare i dagverksamhet. I övrigt inga uppgifter.

Fortbildningsinsatserna anges överlag som små och otillräckliga.

5. Exempel på nya mer ändamålsinriktade arbetsmodeller eller arbetsformer

De dagverksamheter och de träffpunkter finns i några kommuner i

som kombination med särskilt boende för psykiskt störda fungerar mycket bra.

I de kommuner där hemtjänstens vårdbiträden får handledning från psykiat-

rin så är denna mycket uppskattad och fungerar mycket bra.

140 Norrbottens län SOU 199203

Förslag till lösningar

Ett enhetligt huvudmannaskap för öppenvårdsverksamheten uppger man

skulle underlätta resursfördelning och prioritering, men inte lösa det stora problemet som är resursbrist. Flertalet kommuner säger dock att ett enhetligt

huvudmannaskap är att föredra.

Följande förutsättningar bör finnas för att kunna få en bra verksamhet för

psykiskt störda

dagverksamheter

-

boende med särskilt stöd -

särskild personalgrupp inom hemtjänsten med utbildning för den spe-

-

ciella gruppen vårdtagare

resurser för handledning, utbildning och fortbildning

-

meningsfull sysselsättning för de som inte får vanligt arbete. -

SOU 199203 141

Bilaga l

Psykiatriutredningen 1990-06-1 l

Gert Knutsson

Till Länsförbundssekreterare enligt utsändningslista

Förfrågan angående socialtjänstens insatser för psykiskt störda

personer

När psykiatriutredningen träffade länsförbundssekreterarna den 8 1990

maj

på kommunförbundet kom överens att skulle

man om en skriftlig förfrågan

gå ut till länsförbunden angående socialtjänstens insatser för störda

psykiskt i respektive län.

Preliminärt har kommittén beslutat att samlad problemorienterad karten läggningsrapport skall presenteras under 1991. Tanken är att i

utredningen

denna rapport skall kunna ge en, åtminstone skissartad, helhetsbild över den service, vård och det stöd kommer störda till del från

som psykiskt

olika områden i samhället. Socialtjänstens insatser till störda

psykiskt är ett

viktigt sådant område. Avsikten är att på bl.a. det här sättet från få in nu er

underlagsmaterial till kommitténs kartläggningsbetänkande.

De frågor som vi skulle vilja ha på från är

svar er följande.

Vilka problem när det gäller insatser för störda psykiskt personer möter

kommunerna i sina verksamheter beträffande mål, arbetsformer,

resurser

och organisation Specificera utifrån

svaren grupperna

barn och ungdomar

vuxna i arbetsför ålder äldre över 65 år -

Hur vill ni beskriva den aktuella diskussionen i ditt län vad situa-

gäller

tionen för psykiskt störda t.ex. när det

personer gäller avgränsningen socialtjänst psykiatri, när det gäller boende, fritid, arbetesysselsättning,

-

142 Bilaga I SOU 199203

utbildningsfrågor, samarbete BUP socialtjänst m.m.

-

Hur ser samarbetet mellan landstinget och kommunerna ut i ditt län när det gäller insatser för psykiskt störda personer Vad fungerar och vad fungerar inte Beskriv de samverkansorgan som finns. Finns avtal mellan landstinget och kommunerna i länet Fungerar detta Bifoga de samverkansavtal som finns liksom eventuella uppföljningar och utvärderingar av avtalen. Om inget avtal finns vad är skälet till detta

4. Vi vill att ni gör en ungefärlig bedömning av hur mycket resurser som kommunerna i ditt län idag satsar på insatser för psykiskt störda personer inom

individ- och familjeomsorg

-

äldre- och handikappomsorg

-

Försök att göra ungefärlig uppskattning gärna procentuell i varje kom-

en

mun i tidsâtgång och pengar personal, fortbildning, verksamhet.

5. Finns i ditt län exempel på nya och mer ändamålsenliga arbetsmodeller och arbetsformer när det gäller stöd, service och vård till psykiskt störda

personer

Har du några förslag till lösningar av de problem som finns i ditt län

Skulle en organisatorisk samordning, t.ex. ett enhetligt huvudmannaskap,

bidra till att lösa de problem ni upplever idag i ert län

Vi är väl medvetna om att vissa frågor kan vara svåra att svara på. Vi är i första hand intresserade av att från er utgångspunkt få beskrivet de problem som ni ser när det gäller att få till stånd en bra service, vård och stöd till psykiskt störda. När det gäller att uppskatta resursåtgång så är det inte en

vetenskaplig exakthet som vi eftersträvar utan en ungefärlig procentuell

uppskattning från de olika verksamheterna. Frågorna är utarbetade i samråd med kommunförbundet centralt.

Vi vill ha svar på dessa frågor senast den l januari 1991. Svaren skall sändas till Psykiatriutredningen, Socialdepartementet, 103 33 Stockholm. Eventuella frågor besvaras Gert Knutsson, tel. 08763 33 27.

av

Hjärtliga hälsningar

Gert Knutsson Sekreterare

SOU 199203

r

Bilaga 2

r

1991-11-28

Samverkansavtal om insatser för människor med

psykiska störningar

mellan Uppsala läns landsting och kommun - - -

Mellan landstinget i län och kommun

Uppsala har följande överens-

- - kommelse träffats insatser för människor med

om långvariga psykiska stör-

ningarpsykisk sjukdom som bor i egen bostad eller kan skrivas till ut egen bostad.

§ 1 Omfattning

Avtalet omfattar människor med

långvariga psykiska störningarpsykisk

sjukdom där symtomen leder till nedsättningar i de psykiska och sociala funktionerna.

§2 Mål

Följande mål är gemensamma för och

landstinget kommunen

alla skall möjlighet att utveckla den ges egna förmågan och få sina

behov respekterade och tillgodosedda

alla skall tillgång till bostad med egen god standard och tillgänglig-

het, i en miljö möjliggör aktivt

som ett deltagande i samhällslivet

människor skall ökade ges möjligheter att bo kvar eller återvända till den egna bostaden vid uppkomna eller förändrade vårdbehov

alla skall erbjudas arbete eller

meningsfull sysselsättning

alla skall möjlighet och stimulans till ges en aktiv fritid.

144 Bilaga 2 SOU 199203

§ 3 Medel

För att uppnå målen krävs bl.a. följande insatser från kommun och lands-

ting

en effektiv samverkan och sambruk av huvudmännens

gemensamma resurser

att en kontaktpersonpersonal inom landsting eller kommun utses till

de personer som har behov av service, stöd och vård

att en individuell plan upprättas tillsammans med den enskilde

som utgångspunt för fortsatt kontakt. Planen skall ett stöd för den

vara enskilde och innehålla en behovs- och resursanalys, individuell målsätt-

ning, planering, uppföljning och utvärdering. Landstinget och kommu-

nen har ett gemensamt ansvar för att den individuella planeringen tillkommer

hemtjänst runt

dygnet

psykiatrisk öppenvård i varje kommun

psykiatrisk verksamhet dygnet runt i länet

ett varierat utbud av vård- och boendeformer

verksamheter för arbete och sysselsättning

aktiviteter för fritid och befrämjande sociala kontakter

av

att stödja insatser från frivilliga organisationer för människor med

psy-

kiska störningar.

§ 4 Ansvars- och arbetsfördelning

Landstinget och kommunen skall svara för insatser och inom sitt

var en

kompetensområde i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen respektive socialtjänstlagen. Landstinget svarar för sjukvårdsinsatser vid institutioner samt för öppna psykiatriska insatser öppenvårdslag och Rehab-team. Kommunen svarar för bostäder, individ- och familjeinsatserhemtjänsthemsjukvård, sysselsättning och fritid.

SOU 199203 Bilaga 2 145

§ 5 Former för samverkan

Samverkan mellan huvudmännen skall ske såväl i det löpande arbetet i

som

övergripande planering och utveckling av service, stöd och vård för männi-

skor med psykiska störningar. Huvudmännen har ett gemensamt för

ansvar att följande insatser tillkommer.

Varje person som har behov av insatser har rätt till kontaktperson

en

inom någon aktuella myndigheterverksamheter. Kontaktpersonen skall

av vara ett stöd för den enskilde och vid behov samordna dennes kontakter med myndigheter och verksamheter.

En individuell plan skall upprättas tillsammans med den enskilde ut-

som

gångspunkt för fortsatt kontakt. Kontaktpersonen för att planen

ansvarar

upprättas.

De individuella planerna sammanställs med avseende på behov, insatser och utvärdering per kommunkommundel. Denna uppföljning skall ligga till grund för planering på såväl lokal nivå länsnivå.

som

I vardera psykiatrisk sektor tillsätts planeringsgrupp-er tillsammans med respektive kommunkommundelar. sammankallande är sektorscheferna inom psykiatridivisionen. En lokalt utformad upprättas

verksamhetsplan

årsvis inom varje sektor. Av planen skall framgå behov boende,

av sysselsättning, fritidsaktiviteter samt behov vård och rehabilitering. Befintliga

av och planerade inom psykiatrin samt inom respektive kommun-del

resurser skall anges.

Samverkansgruppen Läns-Lako skall aktivt följa utvecklingen, pådri-

vara vande och följa upp effekter och konsekvenser avtalet.

av

§ 6 Särskilda boendeformer

Människor med psykiska störningar skall i första hand erbjudas vård och stöd i den egna bostaden.

När detta är möjligt måste andra former boende finnas att tillgå i

av kommunen t.ex. gruppboende, kollektiv, familjevårdshem och liknande.

Etablering och utformning särskilda boendeformer skall ske i samråd

av mellan kommun och landstingpsykiatri. För gemensamt planerade bo-

nya endeenheter delas nettokostnaderna lika mellan kommun och landsting. Kommunen skall vara huvudman.

§ 7 Sysselsättning

Olika former av meningsfull sysselsättning skall erbjudas inom kommunen

t.ex. dagcentraler, verkstäder, serviceverksamhet, arbetskooperativ och

6 12-0225.SOU 1992 3

146 Bilaga 2 SOU 199203

andra former av arbetsträning. Vid behov av utökade sysselsättningsmöjlig-

heter skall huvudmännen gemensamt agera för att etablera nya enheter. För nya, gemensamt planerade enheter skall kostnaderna delas lika mellan kom-

mun och landsting. Huvudmannaskapet för respektive verksamhet åvilar

kommunen.

.

§ 8 Arbete

Huvudmännen skall gemensamt och i samråd med länsarbetsnämnd, AMI m.fl. medverka till att människor som avses i 1 § får ett meningsfullt arbete.

§ 9 Fritidsverksamhet

Fritidsverksamhet och träffpunkter av olika slag bör etableras i kommunen i samarbete med frivilliga organisationer, t.ex. studieförbund, klient-

organisationer.

§ 10 Personalutbildning och handledning

Huvudmännen skall samarbeta kring utbildning, handledning, konsultation

och fortbildning.

Den personal hos landsting och kommun som samarbetar i hemmen, i sysselsättningsverksamhet och i fritidsaktiviteter skall erhålla gemensam

information om detta avtal samt kontinuerlig fortbildning och handledning.

Syftet skall vara att skapa ett gemensamt synsätt, målsätt-

gemensamma ningar och arbetsformer inom de verksamheter som når människor med psykiska störningar. På det lokala planet skall överenskommelser träffas

om utbildningens uppläggning och genomförande. Vid verksamhetsföränd-

ringar som medför nya arbetsuppgifter och ändrat arbetssätt skall kompletterande utbildning av berörd personal ske. Vardera huvudman står för ut-

bildningskostnadema för den personalen.

egna

§ 11 Utvärdering

Effekter och konsekvenser av samverkan enligt avtalet skall, förutom de årliga lokala uppföljningar enligt § utvärderas under våren 1994.

§ 12 Avtalstid

Avtalet gäller från 1992-01-01 eller från den tidpunkt då samtliga parter fattat beslut om avtalet och fram t.o.m. 1994-12-31 och förlängs därefter

SOU 199203 Bilaga 2 147

ett år i sänder på lika villkor uppsägning inte sker senast 6 månader

sex

innan nästa avtalsperiod. Om förutsättningarna enligt avtalet ändras under

avtalstiden på grund av ny lagstiftning eller myndighetsbeslut skall parterna omgående uppta förhandlingar om avtalets innehåll och giltighet.

§ 13 Tolkning

Tolkning av detta avtal hänskjuts till den länsövergripande samverkansgrup-

pen Läns-Lako.

§ 14 Ikraftträdande

Detta avtal gäller under förutsättning av att det godkänns dels landsting-

av et, dels av kommunfullmäktige i kommun samt att motsvarande avtal

- - -

godkänns av kommunfullmäktige i länets samtliga övriga kommuner.

För landstinget i Uppsala län För kommun

- - -

å

SOU 199203 Bilaga 3 149

BASPROJEKTET

Socialtjänstpsykiatriprimärvård i samverkan

En studie om psykosocialt

i Norrköping

handikappade

augusti 1991

Slutrapport

Öhman Sven Löbu Birgitta NORRKÖPNGSKOMMUN

Ijålso- sjukvården Socialförvaltningen Ostra Östergötland

i samarbete med HSM-i, Norrköping

150 Bilaga 3 SOU 199203

de ñtt från respektive vårdgivare, men vi fick även Sammanfattning förslag till förbättringar för varje verksamhet.

Den samverkan,somredovisadesi undersökningarna, Psykiatrins omstrukturering, medöppnarevårdformer

skeddekring enskildapersoner.I intervjugruppen var innebäratt fler vårdgivareharansvarför vård, behand-

det anmärkningsvärtmånga,sominte kände till huruling och socialomsorg avpsykosocialt handikappade.

vida deverksamhetermanhadekontakt med, samarbe- Med syfte att utveckla samarbetetmellan psykiatri,

tade. Vid vårdgivamas diskussionerom samverkan, primärvård och socialtjänstför att bättre kunna tillgo-

framkom som ett hinder bristande kunskaper om dosede psykosocialt handikappadepersonemasbehov

varandrasarbetsområdenochkompetens.Vi har saknat av vårdhjälp, har Basprojektetpågått Norrköpingsi

debattenomhur ett samarbetekan förändra allmänhekommun under två år.

tensattityder till psykosocialt handikappade.

Arbetet i projektet har beståttavfyra delområden

De störstasocialakonsekvensernaför de psykosocialt

handikappadei undersökningarnavar ensamhetsocial ° Kartläggning

isolering och brist påsysselsättning såvälarbetesom

- 0 Intervjuer medpsykosocialthandikappade fritidssysslor.

personer

0 Seminarier gruppdiskussioner

För att utveckla vårdgivamassamverkanmedsyfte att 0 Sammanställaresultat och åtgärdsförslag förbättra insatsernaför de psykosocialt handikappade

föreslår vi åtgärderpå följandeområden

Kartläggningar genomfördesunderförstahalvåret1990. Samverkan på ledningsnivå, med syfte Personal från de tre vårdgivarna lämnadeuppgifter i 1 238 enkäter. Syñet var, att beskriva de grupper D att utforma mål och riktlinjer för

gemensamma psykosocialt handikappadevarje vårdgivare i de olika samverkani arbetetför psykosocialt handikappade kommundelamahadekontakt med.Enkätstudienskulle ocksåge enbild avvilka insatsersomgörsför gruppen D attpåsamhällsnivåvaraopinionsbildareoch arbeta och i vilken utsträckningvårdgivarna samarbetarkring för förändradeattityder till psykosocialt handikapdessapersoner. pade.

Intervjustudien genomfördesunderperiodennovember Infomation och utbildning. -90 till mars-91. Intervjugruppen bestodav62 personer, utvalda frånenkätpopulationen.Syftet med inter- Förettutvecklatsamarbeteär detviktigt attvård vjustudien var, att få kunskap om de psykosocialt får kunskaperomvarandrasverksamheter. handikappadeslivssituation samtatt få derassynpunkter på vården och vårdgivarna.

Prioritering och imatsplanering.

Resultatenav enkät- och intervjustudien har legat till För effektivare resursanvändningbör vårdgivama ha grund för diskussionermellan vårdgivama kring sam- gemensamprioritering ochplaneringavinsatserför den arbete,ansvarsfördelningoch de handikappadesbehov grupp psykosocialthandikappade,som manhar störst avinsatser. svårigheteratt ge adekvathjälp.

Enkätstudienvisade,atthemtjänstochprimärvårdmöter Specialiserad hemtjänst. äldre personer, medan psykiatri och socialtjänstens individ- och familjeomsorg IoF i huvudsak möter En specialiseradhemtjänstgrupphöjer kompetensen yngre. Majoriteten i bådastudierna varensamstående, hos vårdbiträdenaoch leder till bättre kontinuitet och ensamboendeoch hadesvensktursprung. högre kvalitet på insatsernaför de psykosocialt handi-

kappade.

Intervjugruppens personerhade hatt kontakt med en eller oftast flera vårdgivare.I fannsdet Soda gemenskapoch sysselsättning.

gruppen personer, somvistats långa perioderpåpsykiatriska institutioner, och de aldrig haft kontakt medpsykiatrin. För utveckling ochsamordningavarbetsrehabilitering,

som

bör samhälletssamtliga resurserami, arbetsförmed-

ling, försäkringskassaetc. samordnas. De allra flestavarnöjdameddenkontakt och den hjälp

Basprojektet Sida l

SOU 199203 Bilaga 3 151

Club Spångensutbyggnadbör genomförasenligt planering och kompletterasmed lokala mötesplatser.

Politiker ochvårdgivarebör stödjaochskapaförutsättningar för de psykosocialt handikappadeatt starta arbetskooperativ.

Utveckla samarbetetmellan vårdgivareoch föreningsliv.

Anhörigstöd

Anhöriga utgör mångagångerdetendasocialakontaktnätetför människormedpsykosocialthandikapp.Vårdgivarna bör uppmärksammade anhörigaoch utveckla former för stödåt dessa.

Sida 2 Basprojektet

152 Bilaga 3 SOU 199203

1.2¶Kommunen och

1¶Studiens

bakgnmd

landstinget

1.1 Introduktion Norrköpings kommun harca 120.000 invånare. Kom-

munenär indelad i 12 kommundelar, varav de fyra

förstnämndakan beskrivas som ytterområden, de öv- Sedan1970-talethardenpsykiatriskavårdengenomgått riga är belägnai centralorten storañrândringar. Man strävarefterett sammanhållet vårdansvarför människormedpsykiskaproblem.Men- 0 Vikbolandet ° Skärblacka talsjukhusenhar successivtawecklatsochmansatsarpå ° Kvillinge 0 Kolmården öppnareochmerhumanavårdformer ävenför desvårast ° Eneby ° Matteus psykiskt sjuka. Som exempel kan nämnas,att länets ° Borg ° Ektorp-Vilbergen storamentalsjukhus,Birgittas sjukhus Vadstena,1967i Klingsborg-Lj 0 Öster-Lindö

° ura hade 127 platser, tjugo år senareendast450platser. 0 Navestad 0 Hageby-Smedby

Ettprincipavtalompsykiatrinsomstmkturering880101- I varjekommundelfinns ett socialtjänstkontor. Social- 921231 träffades 1987, mellan Östergötlands läns tjänsteni Norrköpings kommun har 1988 antagit föllandsting och Svenskakommunförbundet, Östergöt- jande övergripandemål för utvecklingen handikap-

av landslänsavdelning.Avtalet syftar till pomsorgen

D att genomförebyggandeåtgärderochvårdinsatseri D att kommunen skall skapa förutsättningar för att

öppenvårdminska behovetav slutenvård, handikappademänniskor sålångt som möjligt kan leva ett meningsfullt och innehållsrikt liv i engod miljö. För dettasyfte skall kommunenstödja frigö-

D attökamänniskorsmöjlighet till egetboendeochatt

relse av den enskildes egna resurser, arbetamed vårdasi sin hemmiljö, kunskapsutveckling och opinionsbildning samt

möjliggöra socialakontakter och delaktighet i sam- D att utanåsidosâttandeav en god vård- och omvård- hällslivet.

nadsstandardför denenskilde, åstadkommaett mer

effektivt nyttjandeav tillgängliga resurser.

Denpsykiatriska öppenvårdenför vuxna, ärorganise-

rad i fyra öppenvårdsmottagningar,somarbetargente- I Norrköpings kommunformaliseradessamarbetetmel- mot flera olika kommundelar. Mottagningarnas

upplan landstingetochkommunengenomatt ettlokalt avtal tagningsområdenföljer kommundelamasgeografiska träffadesomsamarbetemellandenpsykiatriskavården, gränser.Psykiatrinhartill uppgift, invånarnagod

att ge primärvårdenochsocialtjänsten. dettaavtalregleradesI psykiatrisk specialistvård. Det innebär deverksamhetsmåssigaoch ekonomiskakonsekvenserna av psykiatrinsomstrukturering.

D att ett vård- och behandlingsansvar inträder då

individen inte kan hanterasina problemsymtom Psykiatrinsomstrukturering innebäratt fler vårdgivare medhjälp eller medstöd omgiv-

av egnaresurser av har ansvarför vård, behandling ochsocialomsorg av ningen, primärvård ocheller socialtjänst. Behandmänniskormedpsykiskaproblem. Dettaställer krav på lingsansvaretkvarstår tills åter kan fung-

personen ansvarsavgrânsning,arbetsfördelningoch samverkans- ovanstående

era självständigt eller med hjälp av former mellan primärvård, psykiatri och socialtjänst. stödinsatser.

Enligt avtalet skall psykiatrin, primärvården och so- Primärvården omfattas av åtta primårvårdsområden, cialtjänsten gemensamtverka för samarbeteoch för fyra för varsin ytterkommundel. De

varav ansvarar planering av utvecklingsprojekt. Ett två-årigt utveck- övriga fyra för vården i varderatvå centralor-

svarar av lingsprojekt planeradesochtvåprojektarbetareanställ- tenskommundelar. Primärvårdenutgör baseni hälsodes av landstinget, Sven Löbu psykiatrin och av och sjukvårdsverksamheten,även för psykiatri, inom kommunen,Birgitta Öhmansocialtjänsten. Dettapro- regionen. Primärvårdensmål år jekt, Basprojektet, skulle genomförasfrån september l989 till augusti1991.

D att ge kvalitativt god nårsjukvård, både akut och

planerad,samtatt arbetaförebyggande.

Basprojektet Sida 3

SOU 199203 Bilaga 3 153

1.3 mation, derasegnaerfarenhetersamtderasbehov

Projektgrupp

och önskemålom insatserfrån vårdgivama,

Följande personerhar ingått i projektledningen ordnaseminarier gruppdiskussionermed

D att repre-

sentanterfrån deolika verksamhetsområdenkring PeterWahlberg socialtjänsten arbets-ochansvarsfördelning,grundläggandesyn-

, Björn Eklund, socialtjänsten sätt,samarbetsformersamt,utifrån kartläggningen Birgitta Hasselrot, primärvården och intervjuerna, brukamasbehovav insatser,

Gunilla Nyrén, psykiatrin

Inger Andersson, RSMH Riksförbundet för social D attsammanställaresultat, förslag till samarbets-

ge

och mental hälsa former och utveckling verksamheterna.

av Monika Lövgren, FoU-ansvarig inom primärvår-

den, vår vetenskapliga handledare.

2.2¶Undersökningsområden

Under projektets gång, har vi fortlöpandeträffat projektledningen för information och diskussionom vårt

KommundelamaKolmårdenoch Eneby, har varit proarbete.

jektets pilotområden.Tillsammansmedrepresentanter

frånde tre verksamheternapsykiatri, primärvård och

socialtjänsti dessaområden,utformadevi underhösten En särskild referensgrupp från psykiatrin, med representanterfrån deolika psykiatrimottagningamahar 1989enkätformulär, definition och avgränsningarför varit samtalspartnerunderprojektet. kartläggning i hela kommunen.

Från personalgruppemai dessatvå pilotområden fick

vi också värdefulla uppgifter till de verksamhets- 2 Studiens framväxt speciñka frågorna i vårt intervjuformulär.

Sekretess För att genomförautvecklingsprojektet kring samver-

Förutomdefinition och avgränsningar,diskuteradevi kan mellan de tre vårdgivama psykiatri, primärvård

Öhman i pilotområdenasekretessen.Landstingetsjurist Gunoch socialtjänst,har vi, Birgitta ochSvenLöbu

nar Östling deltog i ett projektledningsmöteochgranengageratspå heltid. Vi har genomfört datainsam-

skadedärefterenkätensutformning. Då ingen enskild lingen, utarbetatde formulär somanväntsi enkät-och

personkundeidentifierasvaresig utifrån enkäteneller intervjuundersökningen. Vi har analyseratdet insam-

den sammanställningvi skullegöra, ansågssekretesslade materialet och skrivit 12 kommundelsrapporter,

kravenuppfyllda. delrapport och slutrapport.

2.1¶Tidplan Syfte

l nedanståendetidplan framgår, hur vi vid projektets Projektets övergripande målsättning har varit att ut-

startplaneradeattgenomföraarbetet. Vi har tidsmäsveckla ochförbättra samarbetetmellantrevårdgivare,

sigt kunnat följa planeringenmycket bra. ñr att kunnageadekvatvårdhjälp utifrån depsykosocialt handikappadesbehov.

Period Arbetsuppgifter

Studiensmålsättninghar omfattat fyra delområden

jan-mars-90 Pilotstudie, kartläggning i Eneby

Kolmården. Utvärdering, evjustering D att meduppgifter från socialtjänst,primärvård och

av enkät, ñljebrev genomförandet

psykiatri kartlägga människor med psykosocialt

av kartläggningen. Arbete med inter-

handikapp, bosattai Norrköpings kommun,

vjufrågor

D attgenomettantalintervjuer inhämtakunskaperom

uiars-maj-90 Kartläggning i hela kommunen. Kart-

de psykosocialthandikappadesbmkamas livssi-

Sida 4 Basprojektet

154 Bilaga 3 SOU 199203

läggningen startar med infomiations- finns, i vår Delrapport, november1990, ensammanträffar kommundelsvismedvårdgivar- ställning för hela kommunen. nasrepresentanter,där enkätenoch följebrevet delasut. Arbete medintervju- Enkitfonnulâret, definition och avgränsningar för stufrågor. dien arbetades fram tillsammans med personalrepresentanteri kommundelamaKolmården ochEneby. juni-aug-90 Färdigställa intervjuformulâret. Bearbeta enkñtsvaren sammanställadem Mål skriftligt kommundelsvis. Göra urval för intervjuer. Enkätformuläret utformadesmed syftet, att kunna beskriva de grupper psykosocialt handikappade varje verksamhetfrämst på kommundelsnivå har kontakt sept-okt-90 Kommundelsvisa träffar med vårdgimed,deproblempersonalenser,vilka insatsermangör vamas representanter,för presentation och i vilken månsamverkansker. För fortsatta diskusav kartläggningenenkåtsvaren, urval för intervjuerna, sionermellanvårdgivarnakring synsätt,ansvarsfördelsamtdiskussionerkring ning och samverkansformerâr enkåtstudiensresultat samverkan,ansvarsfördelningetc.Uppviktig information. giftsliimnarna kontaktar intervjuper- 801161118. Definition okt-dec-90 Intervjuer. sammanställerenkâtsvaren Psykosocialthandikapphar definierats Långva-

som för hela kommunendelrapport. riga psykiska stömingarpsykisk sjukdom där symtomen leder till nedsâttningar dei psykiska och sociala dec-90-jan-91 Bearbetarintervjusvaren. funktionerna.

feb-mars-9l Nya träffar medvårdgivarnakommun- Depersonerkartläggningengäller har ofta ett flertal av delsvis Presentation intervjudelen. nedanståendefuuktionsnedsåttningar. av Diskussionerkring samverkan,ansvarsfördelning etc. utifrån bmkamas per- 0 Svårigheteratt klara det dagliga livet spektiv. 0 Svårigheteratt klara boendet apr-juli-91 Arbete med slutrapporten. ° Klarar inte arbetepå öppna marknaden

aug-9l Presentation slutrapporten. 0 Svårighetermedinterpersonellarelationer somkan av

ledatill socialisolering eller till ständigakonflikter medpersoneri omgivningen

0 Extremt beroendeav andra för att klara sig

3¶Undersökningens

Avgränsningar i enkätstudien

arbetsuppläggning

° Kartläggningengällde personermed manifestpsy-

kosocialt handikappej tillfälliga kriser. I dennarapportredovisarvi resultatenav enenkâtstudie och en intervjustudie om psykosocialt handikappadei Åldersgrupper Ålderspsykiai från 18 år och äldre. Norrköpings kommun.

triska ochdementapersoneringick.

0 Personerboendepåinstitutioneller inackorderings-

hem ingick kontraktsformen avgjorde.

3.1¶Enkätstudien

° Missbrukare ingick endastdå det fanns ett uttalat

gravtpsykosocialthandikapp. i Enkâtundersökningen av psykosocialt handikappade genomfördeskommundelsvismeduppgifter från detre 0 Personenmed psykosocialt handikapp skulle ha vårdgivama. För varje kommundel finns ett PM, där varit i kontakt medverksamhetennågon gångunder enkñtundersökningenredovisas detaljerat. Dessutom de senaste12 månaderna,och ansesaktuell vid

kartläggningen.

Basprojektet Sida 5

SOU 199203 Bilaga 3 155

Enkätundersökningen genomfördesutifrån uppgifts- På grundav begränsningari vårt dataprogram, har vi lämnamas kom-ihåg, med hjälp tidböcker och använttvå registermed20 basfrågor. av gemensamma kollegor. Att systematiskt gå igenom alla journaler visade sig vara ett alltför tidskrävande arbete, med Formuläretär uppdelati ll huvudrubriker, där de sju tankepå mängdenjournaler. förstaavsnitteningåri vårt förstaregister. Frågornarör intervjupersonenoch hanshennessociala situation. Eftersom enkätundersökningenskulle ligga till grund för intervjuer senarei projektet informeradevi om,att Defyrasistaavsnitteningåri vårt andraregisterochrör vi behövdeuppgiftslämnamashjälp attkontaktainterfrågor kring personenskontakter med de olika verkvjupersonerna.Inför dennauppgift farmsenosäkerhet samheternasamtkring samverkanmellan dessa. och rädslaatt delta i enkätundersökningen.Vi försäkradedärför att enuppgiftslämnare kunde nej för svara en persons räkning, om hanhon ansågen intervju Basdata,till och med fråga 7. 9 ogenomförbar eller olämplig. ° Boende,frågorna 8 13 -

° Utbildning, frågorna 14 23 -

3.2¶Intervjustudien

0 Arbetesysselsättning, med frågor kring sjukbi-

drag, pension. Fråga 24 40-

Intervjustudien har genomförts utifrån ett urval av 0 Socialakontaktersläktingar, fråga41 73 enkätstudiensresultat. Frågeformuläretsomfattning, - 160 frågor, innebärett resultat medenmängdsiffror. 0 Socialakontaktervärmer, fråga 74 80 - Svaren, fråga för fråga, redovisasi en särskild sammanställning Bilaga till slutrapporten, kan be- 0 Hobby fritid, medfrågoromsamhällsinfomiation. som ställas från socialförvaltningen i Norrköping. I denna Fråga81 98 slutrapport redovisar och belyser vi ett mindre antal frågeställningar. i Kontakter med primärvård omfattar frågorna 21 - 37.

Mål 0 Kontakter med psykiatrin, fråga 38 55. -

Syftet med projektets intervjudel var, att inhämta 0 Kontakter med socialtjänsten,fråga56 77. kunskaper om de psykosocialt handikappade,deras erfarenhetersamtderasbehovoch önskemål insat- 0 Samverkan,fråga 78 85. om ser från vårdgivama. Resultatet av intervjuundersökningen,tillsammansmedenkätstudiensresultat, skulle ligga till grund för diskussioner mellan vårdgivama om synsätt, ansvarsfördelningoch sam- 3.3 Seminarier

verkansformer.

gruppdiskussioner

3.2.1¶Intervjuformuläret

Efter genomförd enkät- respektive intervjuundersökning presenterade kommundelsvis resultaten för En studie, liknande Basprojektet, har gjorts i Mjölby. vårdgivamasrepresentanter.Vid dessaträffar diskute- Vi har träffat representanterfrån Mjölbyprojektet rade vårdgivamas kontakter med de psykosocialt

och tagit delavderasintervjufonnulär. Därifrån fick handikappadeoch sociala situation. Frågor gruppens idéer till våra frågor. Mycket av innehållet i de verk- kring vårdgivamaskontakter med varandra, samversamhetsrelateradefrågorna, fick vi från socialtjänsten kansforrneretc. togsockså upp. och primärvården i Kolmården och Eneby. Då det gäller psykiatri, stod referensgruppenför denuppgif- Underenseminariedag,samlade representanterfrån ten. En grupp medlemmar i RSMH gick igenom samtliga vårdgivare från flera kommundelar kring frågorna och vi provintervjuade en av medlemmarna. dessafrågor. l slutrapporten vi del de presenterar en av tankar, idéeroch förslagsomkommit fram vid deolika Frågeformuläret omfattar 160frågor, varav122frågor diskussionerna.

medbundnasvarsalternativ,38 frågor medÖppnasvar och kommentarer.

Sida Basprojektet

156 Bilaga 3 SOU 199203

Från helakommuneninkom totalt 1.238enkäter.Anta- 4 let enkäterfrån varjeverksamhetframgårav nedanstå-

Genomförande av

endetabell.

datainsamling och Tabell 1

Antal enkäterfrån verksamheterna

databearbetning

Verksamhet Antal enkäter

Socialtjänst

Individ- och familjeomsorg 134

Hemtjänst 421 491

4.1¶Enkätstudien

Psykiatri 301

Primärvård 266 3 l2 I pilotområdena Kolmården och Eneby genomfördes enkätsmdienunder januari februari 1990, med det inklusive enkäterfrån Granen

enkätformulär, den definition och de avgränsningarvi hadearbetatfram.

Enligt de avgränsningarsomangavs,skulle de boende

påservicehusetGraneningå i kartläggningen.Personal Med ennågotomarbetadenkät bilaga l, påbörjades från hemtjänstenoch primärvården i kommundelen enkätundersökningenkommundelsvis i Övrigakom- Öster-Lindö reageradeöver detta, då boendeformen munen marsi 1990.Enkäten distribueradestill perso- liknar ett servicehusmed helinackordering SMHI. nalgruppernavia representantersomdeltog vid kom- Uppgifter om de boendepå Granen finns redovisadei mundelsvisainformationsträffar under våren. Till en- vår delrapport, meninte i slutrapporten. kätenbifogadesettföljebrev omenkätenoch förutsättningaromkartläggningenbilaga 2. Uppgiftslämnama kopieradesjälva detantal enkäterde behövde.

4.2¶Intervjustudien

Varjeverksamhethade4 5 veckorpåsigattgenomföra

kartläggningen. De sista enkäternasamlade in i

4.2.1 Urvalsforfarande mittenavjuni.

Frånvårdgivamaharolika personalkategorierbesvarat Dettotalaantaletenkäter,somlåg till grundför urval till enkäten. I våra redovisningar framgår endastvilken intervjuerna,var 1.122. Då vi sammanställderesultatet verksamhet, som lämnat uppgifterna. Socialtjänsten avenkätstudienför kommundelamakundevi medhjälp redovisassom två verksamheter Individ- och famil- avåldersfördelningen,räknauthur mångapersonerdet jeomsorg loF och hemtjänst. Från IoF har såväl minst rörde sig om. Den totalasiffran för hela kommuutredningsbiträden,somsocialsekreterarebesvaraten- nenblev minst 724personer. käten. Från hemtjänstär det uteslutandehemtjänstföreståndaresomlämnatuppgifter. Inom psykiatrin har

För att en rimlig storlek påintervjugruppen, har vi främst personalpå de vuxenpsykiatriska öppenvårds-

gjort två urval. Vår målsättning var att få minst 70 mottagningama,menävenpersonalfrån Rehab och

intervjuer ca 10% av minsta antalet personer. Vi vårdavdelningar,lämnatenkäter.Från primärvårdenär

beslutade samrådmedprojektledningeni ometturval av detframförallt distriktssköterskan i någrafall distrikts-

100personer,samt20 personer en reservgruppi med läkare, somlämnatuppgifter.

tanke att vi i vissa fall skulle nej redan av

uppgiftslämnaren.Idet första urvalet, hösten-90, drog

systematisktvar e7 enkät,totalt 160enkäter.Vi hade

4.1.1¶Databearbetning

då utrymme, att skilja ut de personer som uppenbart

fannsmed flera enkäter i urvalet. Bland dessa160 Under och början hösten-90 bearbetade enkäter, fannsdock endastenpersonsombeskrevsfrån

sommaren av

enkäterna manuellt. Resultatet sammanställdes två verksamheter. Av de återstående 159 enkätema kommundelsvis i PM, för varje kommundel. I reduceradevi antaletmed35 perkommundel. Vi ñck

ett

presenterades Delrapport, november då en intervjugrupp om 100 personeroch en reservnovember vår

för grupp om 20. 1990, där vi sammanställtresultatet helakommunen.

Fråndetförstaurvalet genomfördevi intervjuer med36

Basprojektet Sida 7

SOU 199203 Bilaga 3 157

personer, av dessavar endastfyra yngre ån 40 år. dagverksamheteller på en psykiatrimottagning. Vid Förutom, att vi ansågintervjugruppen alltför liten, två intervjuer har vi haft hjälp av tolk och vid tre framfördesfrån psykiatrins referensgruppochfrånvår intervjuer harpå ips begäranpersonalfrånpsykiatrin projektledning önskemålomfler intervjuer medyngre eller endistriktssköterskafunnits med. personer.Med anledningavdettagjorde vi i december -90 ett nytt urval.

4.3¶Bortfallsanalys

I det andraurvalet, drog vi 70personeryngreän50 år. Målsättningenvar att få ytterligare minst20, helst40 intervjuer. Från det andraurvalet har vi genomfört26 intervjuer. 4.3.1 Enkätstudien, felkällor och bortfall

4.2.2¶Databearbetning

Enkåtundersökningenger inga exakta siffror på hur mångapersonermedpsykosocialt handikappsombor För bearbetning,sammanställningoch analysavinter- i kommunen.Studiensuppläggningomöjliggör sådana vjuerna, använde vi ett dataprogram. l programmet beräkningar.Pågrund bland sekretessen,kan av annat kundevi endastregistreraettbegränsatantalfrågor. Vi finnasmedi enkäterfrån flera verksamheter. enperson användedärför tvåolika register, med20gemensamma basfrågor i båda. Det hindrade vår möjlighet, att Vi âr också medvetnaom, att den definition och de obegränsatkorsa uppgifter mot varandra. Vi anser avgränsningar för psykosocialt handikapp, som vi dock inte att resultatredovisningenförlorar något på angett, lämnat stort utrymme för uppgiftslämnarens grund av detta, eftersom undersökningenår beskrisubjektivabedömningför vilka personerhanhon valt vande. ut. Undersökningenbygger dessutompåuppgiftslämnarenskom-ihåg, manhar alltså inte systematiskt Formulärets frågor var kodade för databearbetning. letat i registereller journaler. Från flera håll har man Intervjuerna lades in i programmetvartefter de var angett,attkartläggningensannolikt försvåratspågrund genomförda. hög personalomsâtming,omstrukturering av mm.

Formulärets öppna frågor, har sammanställtmanu- FrånkommundelamaKolmården,Matteus,Öster-Lindö ellt och kategoriserat. ochBorghar inteloF lämnatnågraenkäter.I Kvillinge har hemtjänsteninte besvaratenkäten.Dessutomkan det finnasenskildahandläggaresomvalt att inte med- 4.2.3 Genomförande verka i undersökningen. Anledningen till hela att personalgruppervalt att inte delta är dels, att man ifrågasattdet etiskt riktiga i att lämna uppgifter utan Under perioden november -90 till mars -91 genomdenenskildessamtycke,delsatt manhafthög arbetsbeförde vi 62 intervjuer. lastningunder dentid kartläggningengenomfördes.

För att få kontakt med intervjupersonernaip tog vi 4.3.2 Intervjustudien, bortfall hjälp avdem,somlämnat uppgifter i enkâtema.Uppgiftslämnamahadepåenkätema,för sinegenidentifiering, ett löpnummer för varjeperson.Till sin hjälp att Av debådaurvalenstotalt 190personer,har intervjuer informera ip, fick uppgiftslämnamaett introduktions- genomförtsmed62 personermedpsykosocialthandibrev angåendeintervjun bilaga 3 från oss. I brevet kapp. fanns möjlighet för att skriftligt lämnamedgivande till att vi fick hanshennesnamnoch adress.Då vi fått Bortfallet kan indelasi fleragrupper, och fördelar sig intervjupersonensmedgivande,tog personligenkonpåde bådaurvalen enligt följande taktper telefon eller perbrev för attavtalatid ochplats för intervjun. Vi har bådagenomfört intervjuer. Vid intervjutillfället har en av ossträffat intervjupersonen. Intervjuerna tog mellan 45 minuter och2,5 timmaratt genomföra. Under samtaletsgångantecknadevi fortlöpandeips svarpåfrågorna. De flestahar vi intervjuat i deras bostad. 14 personervalde, att intervjuas på annan plats, till exempel i vårt arbetsrum, på en

Sida 8 Basprojektet

158 Bilaga 3 SOU 199203

Tabell 2

5¶Resultat

BanfalLsgrupper

Antal personer Urval 1 Urval 2 Totalt n n n l dettaavsnitt redovisarvi resultatetavprojektets båda Nej från vårdgivare 44 37 23 33 67 35 undersökningar,enkät-och intervjustudien samtvård- Nej från via givarnasdiskussionerom resultaten.

vårdgivare 29 24 15 21 44 23 Nej från till intervjuare 6 5 6 9 12 6

5.1¶Gruppen psykosocialt

Avliden 5 4 5 3

handikappade

Uppgiftslämnamavaldeatt inte tillfråga sina psykosocialt handikappadeav skiftande orsaker. I första urvalet fannsmångamycket gamla och Enkât- och intervjuundersökningenavsåg människor personer uppgiftslämnama har för mångas räkning sagt nej till med psykosocialthandikapp. Undersökningsgruppen intervju pågnmd attdeär förvirradeoch var psykiatrisktsettingen homogengrupp. I intervjuav gravt atten intervju ansågsskapa För andraintervjuper- gruppenfannstill exempelde, somaldrig haft någon stor oro. har uppgiñslämnamaangett,attdessaförtillfäl- kontakt medpsykiatrin, och desomvistats långa tider soner let mår mycket dåligt psykiskt, kanske långvarigt påolika psykiatriska institutioner.

inlagda för vård. Man har ocksåangett, att det är mycket svårkontaktadeoch isoleradepersoner.Ett par Den äldste i enkätundersökningen född personen var personer hade flyttat från orten. l vissa fall fanns 1892, och den yngste 1972.Av demvi intervjuat, var orsakerna hos uppgiftslämnaren man var rädd att den äldste94 - åroch denyngste20. förstöra förtroendet, då maninte tidigare berättat om kartläggningen,dethadekommitnypersonalsomännu inte etablerat Enkätstudienvisade, att de yngsta personerna,50 år enstabil kontakt, eller manhadeinte haft och yngre, oftast var representeradehos IoF och hos kontakt på mycket länge. psykiatrin. Av hemtjänstens421 personer, var 324

personer66 år ochäldre. Hos primärvårdenvar 186av Vid andraurvalet hadedessutomlångtid förflutit sedan 266 66 år och äldre. studienI redovisadeloF personer kartläggningenoch någrauppgiftslämnarehadekastat endast 66 år och äldre. tre personer, som var sina löpnummeroch kundedärför inte minnasvemde lämnat uppgifter om. Ãlders- a könsfördelning

Bortfallsgruppen

350 För att undersöka, om betydande skillnader fanns 300 mellan hur uppgiftslämnarna beskrivit intervju- och 250 bortfallsgruppema, har vi analyseratdessaenkäter. 200 150 Vi fann direkt skillnad i köns- och åldersfördel- | 100 en ningen. I intervjugruppen antaletmänflest, medan so var kvinnorna 0 var fler än männen i bortfallsgruppen. loF Hemtj Psyk Primv Andelenpersoner70år ochäldrevar ca37%i bortfallsgruppen menendast16% i intervjugruppen. .18-50år .51-65år Else-w

I övrigt såggruppernamycket lika ut medavseendepå Diagram I civilstånd, nationalitet och boende.Ävendådet gällde Ãldersfördelning, enkätundersökningen problem, socialakonsekvenseroch insatser,beskrevs gruppernapåliknandesätt.Till exempelangavsi båda Hos loF och psykiatrin var antalet männågot fler än gruppernasocial isolering eller ensamhet,somsocial konsekvensför 50% De skillnader antalet kvinnor. För de övriga verksamheterna var ca av personerna. förhållandetomvänt. Hos primärvårdenvarkvinnorna somfanns,var i stort sett relateradetill åldersñrdelningen. Andelen förvirrade och beroende något fler än männenoch hos hemtjänstenhade man personer av merän dubbeltsåmångakvinnor sommän. andra var betydligt högre i bortfallsgruppen där de flesta äldrepersonernavar representerade.

Basprojektet Sida 9

SOU 199203 Bilaga 3 159

l intervjugruppenvar51personerav62 82 % 65åroch själva tar hand sina gamla eller handikappade. om yngre. Andelen män, 38 av 62 61% var större än Språksvårigheteroch kulturella skillnader kan vara andelenkvinnor, 24 av 62 39%. hinder i behandlingeneller i omsorgsarbetet.

12 5.1.1

Intenjugwppens kontakter

10 a med

8 vårdgivama

n t 6 a 4 Då det gällde de psykosocialt handikappadeskända 2 kontakter med de övriga vårdgivama, angavprimär- O 20- 30- 40- 50- so- 70- vården i enkätstudienatt 85 av deraspatienterhade 29 39 49 59 69 kontakt med 2 eller andraverksamheter.3 Psykiatrin var den verksamhet,varspatienter hade minst andel .Man DKvinna 55 % kändakontakter medÖvrigavårdgivare. För de övriga gällde Hemtjänst 78%, IoF 66 96 - - Diagram Ãlders- och könsfördelning i intengfugruppen Personernai intervjugruppenkändei hög utsträckning till vilken vårdcentral, psykiatrisk öppenvårdsteam Kommentarer från vårdgivarna eller vilket socialkontor de tillhörde.

Vårdgivamaanserdetnaturligt, attdeäldstapersonerna finns representeradehos hemtjänst och primärvård i I tabell framgår3 hur mångapersoner, somunder det kartläggningen,mensocialtjänstenfrågar sig var psy- senasteåret hadehaft kontakt med respektivevårdgikiatrin tar vägendå fyllt 65 år. vare. De flestasomhaft hembesökhadeocksåsjälva en person besöktverksamheten.

Psykiatrin anger, att de ofta remitterar äldrepersoner Tabell 3 till primärvårdenför fortsatt kontakt, oftasthandlardet Intenjugruppens kontakt med vårdgivarna om medicinering och tillsyn.

Totalt Besök Hembesök Troligtvis möterhemtjänstenen gruppmänniskorsom antal hos av inte tidigare haft kontakt medpsykiatrin. Dessamännis- besök vårdgivare vårdgivare kors psykiska problem kan kopplas till åldrandet, till n n n exempel förvirring, oro ocheller depression. Primärvård 44 71 35 56 17 27 Psykiatri 43 69 41 66 21 34 Socialtjänst 42 68 40 64 32 52 Civilstånd

Majoriteten av personernavar ensamstående.I enkätstudien redovisade primärvården högst andel gift Primärvård sambo 25 %. I intervjugruppen var sju personer 11% gifta eller sammanboende.Av desomvar gifta Depersoner,somhadebesöktvårdcentral,hadeträffat eller sarnmanboende,var flertalet kvinnor. 2 eller 3 olika personalkategorier.Den vanligaste kombinationenvar, att manträffat läkarepå vårdcentralen och distriktssköterska. Distriktssköterskanvar Nationalitet oftast den, som gjort hembesök hos intervjuperso-

Hossamtligaverksamheteri enkätundersökningen,fanns nema. såväl svenska,somnordiska och utomnordiskapersoner. Majoriteten var svenskar. intervjugruppenl hade I intervjugruppenvändesig 13av 62 personer21% 56 av 62 personer 90% svensktursprung. Av de någon gång till andra läkare än vårdcentralens, till personermedutländsktursprung,kom fyra från Norden exempelspecialistläkareeller sjukhusetsakutmottagoch två från andra europeiskaländer. ning.

Kommentarer från vårdgivarna Psykiatri

Andelen personer med utländskt ursprung var liten i De flesta intervjupersoner, med kontakter inom psyenkätundersökningen.Vid diskussioner med vårdgikiatrin, hadehaft kontakt medenpsykiatriverksamhet, vama framkom, att mångafamiljer i invandrargnipper haft kontakt med 3eller mendär fannsävendesom

Sida 10 Basprojektet

160 Bilaga 3 SOU 199203

4olikaverksamheterinom psykiatrin. Man hadeockså Vilken hjälp har intenjupzrsone fått haft hembesökfrån 2eller olika psykiatriverksam-3 Den hjälp manfått på vårdcentralenvar ñr 33av 44 heter. intervjupersoner, mediciner eller annanakut somatisk vård. Nio personer angav, att de tog sina prover Cirka en tredjedel, 22 av 62 intervjupersoner, hade kontroller eller fick sin injektion. Sexpersonerhar fått under de senaste12 månadernavarit inskrivna samtalsstöd.Två intervjupersoner ansågsig ha fått psykiatriskakliniken. Det vanligastevar, attde vistats ingen eller liten hjälp. på en vårdavdelning eller på intagningsavdelning22 och därefteren vårdavdelning. Från psykiatrin har 39 av 43 intervjupersoner fått medicin, 18intervjupersonerangavattdehaftsamtals- I intervjugruppenhade13av62personer21 96 någon kontakt, 14angavstöd i olika situationer. Någon tog gångunder sitt liv vistatspå vårdavdelningett år eller atthanfår kamratskapochvänskapfrånpsykiatriupp, längre sammanhängandetid. Fyra av intervjuperso- personalen.Fyra personeransågsig inte ha fått någon nernahadevistats påinstitution mellan 15 och 53 år. hjälp.

Socialtjänst Av socialtjänstenhade23 42 intervjupersoner fått av hjälpavvårdbiträdei hemmet.Tvåpersonerangav,att Sextonintervjupersonerhadevarderaträffatenrespekde deltog i dagverksamheti socialtjänstensregi. Från tive två olika personalkategorier.Det fannsocksåde, IoF hade18intervjupersonerfått ekonomiskt bistånd, somträffat 3 eller 4olikapersonalkategorierdesenaste sex personerhade samtalskontaktoch fem personer 12månaderna.Vid hembesökhadeintervjupersonerna hadeenkontaktpersonstödfamilj förordnadavsocialträffat eneller tvåpersonalkategorier. , tjänsten.

5.1.2 Intervjugruppens syn på Intervjupersonemasuppgifter om vilken hjälp de fått från de olika vårdgivama, överensstämmeri hög grad

vården och vårdgivama

med de insatservårdgivama angav i enkätundersökningen.

Varför vändesig intervjupersonertill respektivevårdgivare Är det lättsvårt komma i kontakt medpersonal att

För samtligavårdgivare gällde, att någraintervjupersonervändesig dit för social kontakt eller för att ha I tabell 4 framgår, hur intervjupersonerna besvarat någonatt tala med. frågan det är lätt eller svårt, att nå de olika om vårdgivamaspersonal. De intervjupersoner sominte De allra flesta,32 44intervjupersoner,vändesig till redovisasi tabellenbesvaradefrågan vet ej. av vårdcentralför akutsomatiskvård. Tolv intervjupersovändesig dit för provtagningkontroller och för Tabell 4 ner tre medicinering. Lätt eller svårtatt nå nalen prio

Lätt Svårt Till psykiatrin vände sig de allra flesta, 33 av 43 n n intervjupersoner, för hjälp eller vård då de mådde Primärvård psykiskt dåligt. Sjutton intervjupersonerangav,att de Distriktssköterska 28 64 l 2 togkontakt för att få medicin. Distriktsläkare 23 52 8 18 Psykiatripersonal 26 60 8 19 Av de 42 intervjupersoner, som hade kontakt med Socialtjänstpersonal 3l 74 7 16 socialtjänsten,angav10personer,att de vändesig till hemtjänst angåendehemtjänstinsatser. Med socialtjänstens individ- och familjeomsorg tog 15 av 42 Kontinuitet hospersonalen intervjupersoner kontakt för ekonomisk hjälp. Nio personer angav, att de sökte hjälp för något socialt problem och kontakt för rådgivning. Sju I tabell 5 framgår, i vilken omfattning intervjupersotre tog persodeintesjälva kontakt medsocialtjäns- nernaträffat sammaeller olika personalvid sina konnerangav,att tog ten. Här fanns med dagliga insatser från takter med vårdgivama. personer hemtjänst,menävenpersonersomhadekontakt med IoF.

Basprojektet Sida ll

SOU 199203 Bilaga 3 161

Tabe115 Ett fåtal var mindre nöjda eller missnöjda med verk-

Kontinuitet hospersonalen samhetskontaktema.För primärvårdenvar det endast

tvåav44 intervjupersoner4%. Sexintervjupersoner

Alltid Ibland Aldrig ansågsig vara mindre nöjda eller missnöjda med

samma samma samma psykiatrin och lika mångamedsocialtjänsten.

n % n % n %

Primärvård

För samtligavårdgivaregällde,att de missnöjdaansåg Distriktssköterska 6 14 20 45 5 ll

sighafåttotillräcklig hjälp, deansåg personaleninteatt Distriktsläkare 3 7 13 30 ll 25

alltid var lyhörd. Inom socialtjänstenvar intervjuper- Psykiatripersonal 13 30 20 45 5 12

sönernamissnöjdamedvårdbiträdendeträffat ochmed Socialtjänstpersonal 14 33 23 55

bristandekontinuitet hosvårdbiträden. Man tyckte att

vårdbiträdenahadeför lite tid för social kontakt. De

Kommentarer från vårdgivarna mestnegativa, med kontakter inom psykiatri, ansåg,

attpsykiatrin gjort demmedicinberoendeeller förstört Inom socialtjänsten,har personalenförvånatsöver, att derasliv. Någon psykisk

ansågatt synenpå sjukdomär intervjupersonernaangerenhög kontinuitet. Persona-

densammasompå medeltiden. len anger själva, att personalornsättningenibland är

mycket hög.

Kan något ändrasför att ge intervjupersonenbättre

hjälp Gehörfrârt personalen

Av de 44 intervjupersoner, som hade kontakt med Av totalt 44 intervjupersoner, ansåghälften, att den

primärvårdenansåg1125 %, attverksamhetenskulle personaldeträffat inom primärvårdenalltid lyssnattill

kunna ge bättre hjälp med vissa förändringar. För democh tagit hänsyn till derassynpunkter. Tio perso- psykiatrins del föreslog 17 43 intervjupersoner

av ner 23% ansågatt personalenlyssnat derassyn-

40% förändringar och för socialtjänsten hade en punkter ibland. Detvarendasttreav44intervjuperso-

tredjedel14 av4233 % förslag till förändringar. ner 7 % somtyckte att de aldrig fått gehör.

Förändringar, somföreslogsavintervjupersonermed Av de 43 intervjupersoner, som hade kontakt med

kontakter inom primärvården var bland annat tre psykiatrin, ansåg21 49 % attpersonalenalltid lyssnar

personerville ha bättre kontinuitet, sexpersonerönspåden enskilde och tar hänsyn till hanseller hennes

kadeattdetvorelättareattnåläkareeller sjuksköterska synpunkter. Psykiatripersonalenlyssnaribland ansåg

och tvåönskadeatt distriktssköterskomahademertid 17 av 43 intervjupersoner 40%. Endasten person

för varje patient. ansågatt personaleninom psykiatrin aldrig lyssnar.

För psykiatrin, gavintervjupersonernaförslagpå för- Personaleninom socialtjänstenlyssnar alltid på den

ändringarinom olika områden.Då detgällde personal, enskilde ochtarhänsyntill hanssynpunkter, det ansåg

ville tre personerträffa någon ny yrkeskategori,

- 21 av42 intervjupersoner50 %. Tolv personer28 % kontakt

någonsommaninte haft med. Intervjupersotyckte att de fått gehör ibland. Fyra 10% ansågatt

nemahadeocksåönskemålom förändringar i behandsocialtjänstpersonalenaldrig lyssnarpå dem.

lingen. Fem personerville till exempel ha mindre,

bättre medicineringoch fyra ville lära sig hanterasina

Ar intervjupersoner nöjd eller missnöjd med kontak- problem utan medicin. Fyra personerönskade mer

ten samtalskontakt.

De allra flesta intervjupersoner ansågsig vara helt nöjda eller nöjda då det gäller kontaktenmedpersonal Några förslag gälldepsykiatriskaklinikens vårdavdel-

hosrespektivevårdgivare. Inom primärvård gälldedet ningar. Någonönskadeattavdelningarnavarmindre,en

34 44intervjupersoner77 % för psykiatrin, det annanattavdelningarnavarlugnare.Ytterligareenville

av var 30 43 70 % ochförsocialtjänsten29 42 att det skulle finnas fler platserför inläggning. Två

av personer av

69 %. intervjupersonerönskadeatt det vore lättare att bli personer

inlagd dåmanmårriktigt dåligt. Mantogocksåuppatt

personalenpå avdelningarnabör vara äldre och mer Att man var nöjd, beroddeför samtligavårdgivare

erfaren,idagärdetofta alltför ungpersonal.Manville på, att manhadebra kontakt medtrevlig personaloch

ocksåha tillgång till fler aktiviteter påavdelningarna. att man upplevde sig bra och riktig hjälp. Någon

Någontog ocksåupp, att det behövs ökad forskning nämndeatt psykiatrin är någonstansatt varadåman

kring psykisk sjukdom. mår dåligt.

Sida 12 Basprojektet

162 Bilaga 3 SOU 199203

Då det gällde socialtjänstensindivid- och familjeom- Primärvård-hemtjänst, tre personer sorg, önskadefyra intervjupersonermer ekonomiskt bistånd bidragsnorm. Psykiatri-IoF, tre personer

högre Personalenborde vara bättrepåatt hålla och följa uppvadde lovat ansågtvå

Psykiatri-primärvård, en person personer.Enpersonönskademeraktiv hjälp föratt, till exempelfå en bostad. Primärvård-IoF,

en person

Hemtjänst-lok, en person De förändringar intervjupersonernagav ñrslag på inom hemtjänst,gäller vårdbiträdena.Sjupersonergav preciseradeexempelpåvaddeville attvårdbiträdenska göra ha tid aktivera mig, bli bättrepå Tre verksamhetersamverkadekring fyra personer

mer att prata, att lagamat mm. Fem intervjupersoner frågadeefter

Primärvård-IoF-psykiatri, två personer bättrekontinuitet och färre vårdbiträden.Färre antal vårdbiträden kunde gälla både totalt settoch att man

Primärvård-psykiatri-hemtjänst, en person inteville habesökavtvåpersonersamtidigt. Någontog uppatt det skvallras för mycketinomsocialtjänsten. Hemtjänst-psykiatri-IoF, en person

Kommentarer från vårdgivarna.

Sexavdessa13intervjupersonerangav, att de ibland Mångaavde synpunkter, ävenangåendeförändringar träffadepersonalfrån deolika verksamheternatillsamsombrukarna lämnatär välkändaproblem hosvårdgi- Hälften ansåg,att man alltid i den

mans. gruppen vama, men som en distriktssköterska uttryckte det lyssnadepåochtoghänsyntill denenskildessynpunk-

varför gör man inget det. . ter.En ansågsig fågehöribland. Två vet

person angav

ej. Sjupersonerhadealdrig träffat personalenfrån de Hemtjänstensarbetssituation har ofta tagits till olika verksamheternatillsammans.

upp diskussion.Det äroftaungoutbildadpersonal,manhar högpersonalomsättningochdärmeddålig kontinuitet. Av de41intervjupersoner, hadekontakt medflera

som Det finns många hemvårdsbiträdensom är mycket verksamheter, över hälften 54% vet ej på

angav duktiga i det praktiska arbetet och i kontakten med frågan vårdgivama hadekontakt och samverkade,

om brukaren, mendehar ofta en dålig teoretisk grund då hälften dessaönskadeatt det fannsett

men av samardet gäller psykiatri. bete.Sex 41 intervjupersoner14 96 svaradenejpå

av

frågan och ingenav dessaönskadesamarbetemellan

vårdgivama. 5.1.3 Kontakter mellan vårdgivarna

Kommentarer från vårdgivarna.

I enkätstudienangavsamtligavårdgivarevisssamver-

[diskussionernakring samverkan, det framföralltär de kan, kring enskildapersoner,medallaövriga verksam-

övriga verksamheterna,somställer kravpåpsykiatrin. heter. Hemtjänstoch primärvård varde verksamheter somi störstutsträckning samverkade.

Psykiatrin är den verksamhetsom har flest egna

patienterochmanhar traditionellt arbetatindividinrik- Av intervjugruppens 62personer,hade41 66 96 haft

tat.Med det förändradesynsättsomnuutvecklasinom kontakt med fler än en vårdgivare de senaste12

psykiatrin börjar man mer och mer se till personens månaderna.Deflesta25av41 intervjupersoner61 95,

socialasammanhang. hadekontakt med två vårdgivare, 1524 96 hadehaft kontakt medtre och en personhadehañ kontakt med samtliga fyra vårdgivare. Socialtjänsten, i första hand hemtjänst, frågar efter

handledningoch akut rådgivning från psykiatrin. Man

vill ha stöd då jag själv inte räcker till, somen Av dessa41 kände 13 32 96 till vårdgi- -

personer att

hemtjänstföreståndareuttryckte det. Frågorsomhemvarnasamarbetadekring dem.

tjänstenvill hahjälp medär till exempel hur förhåller

jag mig till enpersonmedettvisst beteende. varför

, Kring 9personersamarbetadetvåverksamhetertre av beter sig personen här. dessaintervjupersonerangav,att dehadekontakt med fler än två verksamheter

Mest samverkansker mellan hemtjänst och primär-

vård. Samarbetet sker kring enskilda personer, i

vårdplaneringsgrupper,som man tycker är ett bra

Basprojektet Sida 13

SOU 199203 Bilaga 3 163

forum. I diskussionerna framför man önskemål,att fjärdedelar 48 av6277% bodde och de ensamma psykiatrin borde delta i vårdplaneringsgmppema.Det flesta 49 av6279% boddei lägenhet. gäller kanske framförallt geropsykiatrin, somvänder sig till de äldre, menäven öppenvården.Mellan psy- De flesta, 53av 62 intervjupersoner,ansågsig nöjda kiatri och loF, sombåda framförallt arbetarmedden eller helt nöjdamedsitt boende.Det gällde såvälsjälva yngre gruppen, finns inget liknande forum för samarbostadensom denyttre miljön. Bland dem bete. som var mindre nöjda eller missnöjda,farmsendastenperson, med långvarig institutionsvistelse bakom sig, som Hinder för samverkan uttryckte önskemålom gruppboende. Han upplevde storensamhetoch isolering i denegnabostaden. I mångadiskussioner framkom, att de olika verksamheternahar bristandekunskapomvarandrasarbetsområden, hur organisationenser ut, vilken kompetens manhar etc. Kommentarer från vårdgivarna Med dessabrister är det mångagångersvårt att veta Vårdgivamaangavofta i enkäten,att personernamed vilket stöd mankan fåge eller vilket samarbeteman psykosocialt handikapp har svårt att klara det egna kan utveckla. Ömsesidiginformation och 1a att man boendet.Personalenefterfrågar därför fler alternativa kännapersoneri varandrasorganisationer viktigt förär boendeformer, för såvälyngre somäldre. De serett ett bra samarbete. grupp-eller stödboendeävensomenmöjlighet attbryta ensamhetoch social isolering. Pånågot håll tog personalenupp sekretessen,somett hinder för samverkan,medanmani andraområdeninte anserdetvar något problem. 5.2.2 ArbeteSysselsättning

Av intervjugruppens51 personer i arbetsför ålder, 5.2 hadeendast % förvärvsarbete Intervjugruppens syn på tre personer6 somsin huvudsakliga sysselsättning.Av dessavar endasten

sin livssituation

person yngre än 39 år. En arbetadeheltid och två halvtid. Av dessa51 personerhade29 57 % genomgått någonyrkesutbildning. 5.2.1 Boende l intervjugruppenangav43 av62 personer69 %, att desaknadearbete.Här fannsocksågruppenålderspen- Majoriteten av personernai såväl enkät- som intersionärer1 1personer. Fyraintervjupersonerangavatt vjuundersökningen bodde ensamma egeni bostad. de vararbetslösaoch söktearbete. Från IoF angavmani enkätundersökningen,bostadslös för totalt 3 personer. En fjärdedelavintervjugmppen16 av62 2695 hade annanhuvudsakligsysselsättning,exempelvisstudier, Bormedannan14 pers arbetstrâning,Club Spångeneller annandagverksamhet i kommunenseller psykiatrins regi och för många var det inte endaglig sysselsättning.

Vid intervjutillfället var sju av 62 intervjupersoner Borensam48 pers 11%, samtliga under 50 år, sjukskrivna. Cirka en fjärdedel14 av 6223 %, samtligayngre än 50 år, hadesjukbidrag.Bland desomhadesjukbidrag, fanns ett fåtal, somhadeen anställning,meninte arbetat mångaår. Förtidspension hade 27 personer 44%, varavfemyngre än 40. Diagram 3 intervjugruppens boende

Vi intervjuadepersoneri samtligakommundelar,majoriteten 59 av 62 intervjupersoner 95% bodde i centralorten eller i kommunens andra tätorter. Tre

Sida 14 Basprojektet

164 Bilaga 3 SOU 199203

ter. Fyrapersonertog upp, att de kändeensamhetoch

att de önskadekontakt medvärmer. De intervjuperso- 12

ner, somvarnöjdaeller helt nöjdamedfritiden, varde 10

somhadeaktiviteter i eller utanför hemmet.

4 m det gällde samhällsinformation, flertalet

angav

2 intervjupersoner,attde dagligen lästedagstidning 41

u l

O 6266%, lyssnadepåradions nyhetsprogram44

av

20- 30- 40- 50- 60- TV-nyheter 41

av 6271% ocheller såg på av

29 39 49 59

62 66 .

I Sjukbidrag D Förtidspension

5.2.4 Sociala kontakter Diagram 4 Bidragqfønn.

Kontakt med släktingar

Nästanalla, 60av 62 intervjupersoner, berättadeom Samtliga intervjupersoner, utom en, hadenära släktidigare arbeten. Flera, 29 uttryckte att de tingar. 37 av 62 personer hade föräldrar, 57 hade

personer, ville förändra sin sysselsåttningssitlmtion.Av dessa syskonoch 14personerhadebarnsomboddepåannat ville 20 ha arbete,sex ville ha arbete, studier eller håll. Majoriteten, allautom tre, hadekontaktmednära annansysselsättning. släktingar i varierandeomfattning.

Någotfler änhälften,33av62intervjupersoner,angav Tabell 6 varkeneller, mindre nöjd eller missnöjdangående Intenjugruppens kontakter medföräldrar och sysselsättningssituationen.Det är trist och långtråkigt syskon. att inte arbeta,ansåg14personer.Sexintervjupersoner Minst varje Varje Sällan uttryckte ocksåensamhetoch social isoleringpågrund vecka månad aldrig av sysslolösheten man fyller ingen funktion i sam- n n % n

hället och hamnarutanför den socialagemenskapen. Besökav föräldrar 12 33 5 14 20 53 Det var framförallt kvinnorna som var mindre nöjda Besökhos föräldrar 21 56 8 22 8 22 eller missnöjda. Besökav syskon 6 10 9 16 42 74

Besökhos syskon 7 12 13 23 37 65

5.2.3 Hobby och fritid

Förutom besök hos varandra, hade man kontakt per

telefon. Av den grupp på 57 personer, som hade

syskon,hadecirka hälften telefonkontakt varje månad Av intervjugruppens 62 personer hade ungefär en

eller inga fritidsaktiviteter. Vi eller oftare. tredjedel, ytterst frågadeom intervjupersonendeltog i nio olika aktiviteter. För åttaavdessalågtyngdpunktenblandsvaren Drygt hälften intervjugruppen 34 6255%

av av påalternativetaldrig. För aktiviteten friluftsliv , hadekontakt medandrasläktingar. Förde flestabestod var svarenjämt fördeladepå alternativen ofta, ibland kontakten telefonsamtalnågon eller några gånger

av och aldrig. Hår togvi ävenmeddesomangav,att de år.

per tog en promenadibland.

I intervjugruppenupplevde flertalet 43 av6269 96, Studiecirkelvar enavfåaktiviteter, somhadeflestsvar att de i olika situationer kunde få hjälp ochstödav sin på alternativet ofta. Varje vecka deltog 12 av 62 släkt. En fjärdedel, 15 att de inte

personer angav, intervjupersoner19 96 i cirklar, ofta i endagverksam- kunde hjälp och stöd från sina anhöriga. hets regi. I annan verksamhet deltog 18 av 62 personer29 96 ofta, detkundetill exempelvarabesök

Deflestaintervjupersoner42 av62 68 96, varnöjda på biblioteket eller badhuset.

eller helt nöjda medsina slâktkontakter. De tyckte att

kontaktenvarbra elleratt defått mycket stöd från sina I intervjugruppen angav 15 av 62 personer24%, anhöriga.De 10 16 96 mindre nöjda

personer somvar varav nio kvinnor, att de var mindre nöjda eller eller missnöjdamedkontakterna motiverade sina

svar missnöjdamed sin fritid. Fempersonerangav, att de medatt kontakten dålig, att dehadeför lite kontakt

var inget orkadeeller att de intekomsig för medaktivite- eller att de anhöriga bodde långt borta.

Basprojektet Sida 15

199203 Bilaga 3 165

sou

Ungefärentredjedelavintervjugruppen, 23 arbetsoförmögen. enkätundersökningenI också personer, angavs önskade förändringar i släktkontaktema. Tolv ofta passivite och injtiativlöshet, konsesom intervjupersoner önskadetätare kontakt, sju önskade kvenserav personenspsykiska problem. bättre relationer och fyra ville ha kontakt med fler [cirka 50 avsamtligavårdgivaresenkäteromnämndes släktingar. social isolering, ensamhetoch dåligt socialt nätverk somkonsekvenserav personernaspsykiska problem . Kontakt med vänner

I diagram 5 visas, att 10 av intervjugruppens 62 Enannanvanlig konsekvens,somvårdgivarnaangav personer16 96saknadevänner. Drygt hälftenavde52 var, att den handikappadehar svårigheteri relationer personersomangavatt de hadevännerträffadenågon till andramänniskor.Det kangällaaggressivtocheller vän dagligen eller varje vecka. Flera träffade sina störandebeteendeför grannar,menävenirelationertill vänneri den dagverksamhetde deltog närstående.

Saknarvänner10 pers Från hemtjänstoch primärvård angav man dessutom för mångapersoner,att de är beroendeavhemtjänst, anhörigaeller andra för att klara sitt dagliga liv.

Harvänner52 pers Dagens situation på arbetsmarknaden,med ökande arbetslöshetinnebär, att det näst intill är omöjligt ñr den här gruppenatt fä ett arbete. Det är idag också mycketsvårt,attfåettskyddatarbeteinom till exempel Samhallsñretagen.Vårdgivamaanserdetmestrealis- Diagram 5 tiskt, att bryta isoleringen och ge meningsfull syssel- Vänner sättning, genomatt skapadagverksamheter.

Nära hälften av intervjugruppen 28 av 6245 96 Club Spången dagverksamhet för psykosocialt upplevde, attde i olika situationerkunde få stöd eller handikappadei Norrköpings centralort, sesav samthjälp avnågonvän. Nästanlika många44% angav, liga vårdgivare som en stor resurs. Ytterligare två att de inte kundefåhjälp avnågonvän. Club Spången är planerade.En, enligt personalgrupperna,viktig utveckling för attkunnaerbjudafler personermöjlighet till gemenskapoch sysselsättning. De flestaintervjupersoner42 av62 68%, varnöjda eller helt nöjda med vänkontakterna.De ansågbland annat, att de hadebra relationertill vännerna.Åtta Dagverksamhetför senildementa finns i flera av personer 62 personer13 % var mindre nöjda eller missnöjda kommundelar,menenutökning avsådanaverksamhemed kontakterna. Det var bland annatpersonersom ter eñerfrågas. hade få eller inga vänner.

Cirkaenfjärdedelavintervjugruppen14 av62 2396 angav, attdeönskadeförändringarbeträffandekontak- 6 Diskussion ter medvänner. Tio personerönskadefler vänner, till exempelavmotsattkön eller friska vänner. Tvåpersoner ville hatätarekontaktmedvännerochtreönskade Projektetsmålsättninghar varit, utveckla samarbeatt bättre relationer för attkännasig accepteradochtrygg. mellanpsykiatri, primärvård ochsocialtjänstför tet att kunnage adekvatvårdhjälp utifrån de psykosocialt Kommentarer från vårdgivarna handikappadesbehov.

Hos samtliga vårdgivare är manväl medvetenomde I diskussionsavsnittetlyfter vi fram de frågeställpsykosocialt handikappadesisolering och sysslolöshet ningar, somvarit centralai projektetsundersökningar. och de insatser vårdgivama idag ger, till exempel Dessutom delger vi våra synpunkter på projektets ekonomiskt bistånd eller medicin löser inte dessa genomförande. problem. I enkätundersökningenangav, framförallt IoF och psykiatrin oña att personen,på grund av sitt handikapp, har stora svårigheter att arbeta eller är helt

Sida 16 Basprojektet

166 Bilaga 3 SOU 199203

6.1 Resultat påarbeteochfritidssysselsättning.Mångaintervjuper-

sonersågdet som en självklarhet, oavsettsitt handi-

kapp,atthaettarbete,attdär fylla enfunktion ochingå

Vi resultatet projektets båda undersök- iensocialgemenskap.Däremotrelaterademanofta till anser, att av ningar, enkät-ochintervjustudien,motsvarardesyften sitt handikappför att förklara eninaktiv fritid. Vi tror

eftersträvades.Enkätstudien bra beskriv- attdettaärettuttryck för omgivningensnegativasynpå som ger en ning psykosocialthandikappadeoch vård- människor som inte arbetar och gör rätt för sig av gruppen , givarnasarbeteför dem. Genomintervjustudienhar vi medandetdäremotårmeraaccepteratattvarapassivpå

kunnat beskriva mindre utförligt. Inter- sin fritid. en grupp mer vjugruppen de psykosocialt handikappadehar också

gett oss kunskap om sin livssituation, sin syn på Många de insatser, vårdgivama enligt enkätav som kontakter med och önskemål om förändringar hos och intervjustudien kan sällan råda bot på ger, syssvårdgivama. Undersökningarnagervärdefull infomia- lolöshet ocheller ensamhet.I socialtjänstensmål och

tion för vårdgivama i utvecklingsarbetet,såväl inom riktlinjer 1988utvecklingsprogram för handikappom-

varje enskild verksamhet, som i samarbetetmellan sorg betonasvikten skapaarbeteeller alternativ avatt dem. sysselsättningför psykiskt handikappade.

6.1.1 Ensamhet,social isolering och brist påsysselsättning

Intervjugruppens syn på

ärde frågor, somvårdgivama oftast diskuterat. Man vårdgivama har idéer och förslag till enkla lokala samverkans-

lösningar, till exempelatt en avi hemtjänstensgrupp-

lokaler kunna samlahandikappadeför att möjliggöra I stort settärbrukarnanöjda medde kontakterde har socialakontakter ochgemensammaaktiviteter. Sådan medrespektivevårdgivare. För varje vårdgivarefinns verksamhet finns bland annat i kommundelama specifika skäl till varför personernasöker dem. Den Kvillinge och Skärblacka.Lokala mötesplatserkan bli hjälp manansersigfå är ofta specifik utifrån vårdgivabra alternativ till Club Spången,dels med tanke påde renskompetensområde. geografiska avstånden i kommunen, dels därför att

Club Spångensverksamhetav olika skäl inte passar Ett skäl att brukarna söker vårdgivama, är att ha alla. Gruppenpsykosocialthandikappade tidiär som någonatt pratam att fåvänskap,kamratskap. nämntsingenhomogen ochdetärviktigt att , gare grupp Detta är gemensamtför samtliga verksamheter.Om de, liksom alla samhällsinvånare,har möjlighet att

man uttrycker missnöje med kontakten, handlar det välja aktiviteter utifrån intresse.

ofta om att vårdgivaren har för lite tid för social

kontakt. samtalenI medintervjupersonernahar anat De aktiviteter dagverksamheter somvändersig till de mermissnöjemedvårdgivamaänvadsomframgårav psykosocialthandikappadeär uteslutandeöppnaunder intervjusvaren. Kanskeår det denviktiga socialakondagtid, måndagtill fredag. Många upplever ensamhetaktenmedenskildapersoner,somintervjupersonerna ten somstörst under kvällar och helger och önskar värnar om, då de framhåller detpositiva hos vårdgiandraöppettider. vama.Vi frågarossomdetärrimligt, att myndighets-

personer upplevssomsåviktiga värmer det är trots allt kontakter, sombrukaren ofta får betala för. Det Inför intervjuernauttryckte mångavårdgivare farhågor

visar ocksåhur viktigt det äratt skapaförutsättningar omatt vi, somokändapersoner,skulle ha svårigheter

för socialkontakt utanför vården. att komma in hos brukarna. Vår upplevelse blev den

motsatta.Vi har blivit mycket väl bemöttaoch många

har berättatmerom sig själva änvad intervjun krävde. 6.1.2 Intervjugruppenslivssituation Vi upplevdeocksåett stort kontaktbehov hos många.

Någrapersonerönskadetill exempel fortsatt kontakt

medoss.I olika sammanhanguttrycker mångaenbrist De personer med psykosocialt handikapp, som be- på sociala kontakter, de flesta i varierande trots att skrivs utifrån de bådaundersökningarna ingen ho-är omfattning har kontakt med anhöriga eller vänner.

mogengrupp.Det finns storaskillnader i fleraavseen- Genomintervj berättelserkundevi ibland upersonemas den, till exempel ålder, vårdkontakter inom psykia- tät kontaktmedanhöriga, samtidigt anaen som persotrin, intressenmm. nernauttryckte stor besvikelse över att ingen brydde

sigomdemeller korn påbesök. Med tankepådetstora

I någraavseendenvisar kontaktbehov mötte och bristen utomstående resultatenpå likheter i grup- Såväl vårdgivare brukare framhåller till kontakter, tror vi risken år stor att relationerna till pen. som exempeldepsykosocialthandikappadesensamhet,brist närståendenöts sönder. Ett viktigt arbete för vård-

Basprojektet Sida 17

SOU 199203 Bilaga 3 167

givama år därför, att identifiera naturliga kontaktnät kunskaper varandrasverksamheter.Vi tror att det om och ge stöd till närstående. kan leda till felaktiga förväntningar på till exempel

vilken hjälp mankan få eller ge.

6.1.3 Samverkan mellan vârdgivarna Då vårdgivama diskuteratsamverkan,har fått uppfattningen,att manhar kontakt utifrån ojämlika posi- Vi fördelar tioner.Psykiatrin framstår självklara för ser för såvälbrukaresomvårdgivaremed som experter ettutvecklatsamarbetepåolikanivåermellanverksam- de Övriga verksamheterna,som bara önskar att få heterna.Schematisktkandet beskrivasenligt följande hjälp. Det är mycket sällan vi mött det omvända förhållandet,att psykiatrin är denverksamhet ber som omstöd. Vi anseratt såvälsocialtjänstensomprimär- Vårdgivare Bnrkare vårdenhar mycket kunskapersompsykiatrin borde ta till sig, exempelvisatt möta brukaren i hemmiljö. lndividnivå Stödi sittarbete Färrekontakter samordnadeinsatser

6.2¶Gmppnivå Alternativavård Bättreutbudfor Projektets

hjälpinsatser. möjlighettill traditionella socialgemenskapoch genomförande sysselsättning

SamhällsnivåSamladekunskaper Bättreacceptans 6.2.1 Enkätstudien för attitydforändrin-frånomgivningar garett.

I de olika kommundelama ger enkätstudien något Den samverkansomredovisasi enkät-och intervjustuvarieranderesultatochutgördärförettbraunderlagför dien, skerkring enskildapersoner.I intervjugruppenär vårdgivamasfortsattadiskussioneromsamverkanetc. det anmärkningsvärt många22 av41 personer som i denegnakommundelen. inte vet omdet finns kontakt ochsamarbetemellan de vårdgivaremanhar kontakt med. För fem kommundelar är resultatet av enkätstudien bristfällig, dåpersonalgrupperinom socialtjänsteninte I diskussionernaom samarbetehar saknatdebatten deltagit i studien.Blandannatifrågasattemandetetiskt omhur vårdgivama kan arbetaför att förändraallmän- riktiga i att lämna uppgifter utan den enskildessamhetenssynpå och attityder till psykosocialthandikaptycke, trots att sekretessenvarutredd. Vi anseratt de pade. Det finns idag mycket tabu kring psykisk sjukhär personalgruppemagått misteom värdefull infordom och flera av våra intervjupersoner upplever en mationommänniskormedpsykosocialthandikappade negativ, avståndstagandeattityd från omgivningen. i derasarbetsområde.Att helapersonalgrupperställt Här kan RSMH fylla en viktig uppgift. Med sina sig utanför kartläggningenhar ocksåförsvårat diskuserfarenheterav egen eller närståendessjukdom och sionernakring samverkani dessaområden. med stöd avsin förening kan de visa allmänheten,att psykiskt sjuka är en grupp människorsommed olika

bakgrund och intressen,har rätt att delta i samhällsli- 6.2.2

Intervjustudien

vet.

I intervjuundersökningenfinns ett stort bortfall. Den Vi har tidigare nämnt, att det oftast är de övriga störstaandelenpersoneri bortfallet tillfrågades aldrig verksamheternasomställer krav psykiatrin då det omhanhon ville delta i enintervju, utanuppgiftslämgäller samarbete. narensvarade nej för personensräkning. Vi tror att vårdgivare ibland avböjt enintervju för att slippa tala De psykiatriska mottagningamaarbetar på olika sätt medbrukaren hanshennespsykiska problem. Det om gentemotsina kommundelar. Frånen mottagninghar är ofta tabubelagt tala dessaproblem. Det är att om manutsettkontaktpersonertill varje kommundeli syfte kanske särskilt svårt inom socialtjänsten, dit man att kunna delta i till exempelvårdplaneringsgrupper. vändersig för hjälp så mångaskäl, ofta vitt skilda av Från andra mottagningar står mantill förfogandevid från psykiatrisk eller medicinskhjälp. behovavkontakt kring någonenskild person.

Vi har ofta reageratöver, attvårdgivamaharbristande

Sida 18 Basprojektet

168 Bilaga 3 SOU 199203

6.2.3 Gruppdiskussionerseminarier l syfteattytterligare ökakunskapernakanenvårdgivare

bjuda in de övriga till internutbildning eller till gemen-

sammaseminariermedtemankring psykosocialthandi- Projektets undersökningar har vid de flesta redovis- kappade.Här kan frågor attityder, sysselsättnings-

om ningar lett till livliga diskussioner, både vad gäller problem etc. ventileras. resultatenochkontakten samarbetetmellanverksamheterna. Vårdgivama tycker att projektet belyst viktiga

Prioritering och insatsplanering frågeställningar.

Det finns troligen ett relativt litet antalpersoner med Ibland har vi dock funderatöver hur vâl projektet varit psykosocialthandikapp,somsamtligainblandadevårdförankrat eller prioriterat hos vårdgivama. Vid de givareharstorasvårigheteratthjälpapåett tillfredsstäl-

ute träffar vi har inte alltid alla verksamheter lande sätt. Det finns skäl att anta att dessapersoner

anangerat, varit representerade ianspråktaren oproportionellt stor del av de samlade

resursernautan attnämnvärdaresultatuppnås.För att

användadegemensammaresursernapåett effektivt sätt,

kan manområdesvissamlaalla berörda vårdgivare för

att

7¶Åtgärdsförslag

Identifiera vilka personersom ingår i den aktuella I dettakapitel redovisar förslag hur samverkan gmPPen

om kan utvecklas med syfte att förbättra insatsernañr de psykosocialt handikappade. 2. Utifrån den samladekompetensensöka och planera

individuellt anpassadelösningar

Samverkan på ledningsnivå

Bildagemensammaarbetsgrupper kring varjeen- För ett fungerandesamarbetepå lokal nivå krävs för-

skild person ankring hos varje vårdgivares ledning. Vi föreslår därför, att en ledningsgrupp med representanterfrån respektivevårdgivare bildas medsyfte 4. Följa uppoch utvärderavad manåstadkommit.

utforma mål och riktlinjer för På detta sätt skulle man också möta efterfrågan på El att gemensamma

samverkani arbetetñr psykosocialthandikappade, psykiatrinsdeltagandei gemensammaVårdplanerings-

träffar, dessutomblir dessaträffar viktiga för krm-

samt

skapsutbytetmellan vårdgivama.

E] attpå samhällsnivåvaraopinionsbildareoch arbeta

för förändradeattityder till psykosocialthandikap- Specialiserad hemtjänst

pade.

För att bättre kunnage hemtjänstpersonalenhandled-

ning frånpsykiatrin och utbildningsinsatser anpassade Information och utbildning till de speciella problem man möter i arbetet med

psykosocialthandikappade,kanhemtjänstgrupper,med Somtidigare nämntshar vi noteratatt vårdgivama har

personal speciellt intresseradeav att arbeta med den bristande kunskaperom varandrasverksamheter.För

handikappgruppen,bildas. En sådanspecialisering leatt undvika endel av demissförståndoch orealistiska

der till högre kompetens hos vårdbitrâdena, bättre förväntningarsomdettaledertill, börmanordnaträffar

kontinuitet och högre kvalitet på insatserna för de ñr personalfrån deolika verksamheterna.Tankenär att

handikappade. man informerar varandraom sinaorganisationer, hur manarbetar,vilka personalkategorierochresurserman har. Social gemenskap och sysselsättning

Utifrån kunskapenombrist påarbete för Personligakontakterärmycketviktiga för att utveckla de psykosocialthandikappade det viktigtär att seöver ett samarbete. varje geografisktI områdebör vårdgi- samarbetetmed andra samhâllsresursertill exempel

därför utsevarsinkontaktperson.Detärviktigt att ami, arbetsförmedling, försäkringskassanetc. för att vama

bär huvudansvaretför att samverkansfrågor utveckla och samordna insatserna i arbetsrehabiliteen person etc drivs framåt. ringen.

Basprojektet Sida 19

SOU 199203 Bilaga 3

Club Spångenår en verksamhetsom, enligt samtliga vårdgivare, fyller en viktig social funktion. Det är mycket angelägetatt den planeradeutbyggnadenav verksamhetengenomförs. Man kanocksåstartalokala, enkla dagverksamhetertyp Torpet i Kvillinge, dit människorkan komma för attumgåsmedvarandraoch eller delta i någon aktivitet. Dessaverksamheterkan vara lokala samverkansprojekt.Då manplanerardessa verksamheter det viktigtâr attinnehållochÖppettiderär flexibla för att kunna möta människor med skiftande intressenoch behov.

På flera håll i landet har bland annat psykosocialt handikappade startat arbetskooperativ. Vi anserdet viktig, att politiker och vårdgivare i kommun och landsting stödjer och på andra sätt skapar förutsättningar för sådanainitiativ från de handikappade.

Förattfinnamöjlighetertill gemenskapochtill fritidssysselsåttningkan manetablerasamarbetemedföreningsliv och frivilligorganisationer i kommunen. Dessakan troligen erbjuda ett varierat utbudav sysselsättning.I dettasammanhang RSMHär enmycketviktig förening. Föreningenerbjuder social gemenskapocholika aktiviteter för människor med psykosocialthandikapp.

Anhörigstöd

Vår intervjustudie visar, att de flesta i intervjugruppen har anhöriga.Dessautgör ofta viktiga kontakter för de psykosocialt handikappadeeftersom de saknar andra naturliga kontakter, som till exempelarbetskamrater. Gruppensanhörigautgör ocksåenviktig resursi arbetet föratt byggauppettsocialt kontaktnät.Vårdgivamahar ett betydelsefullt arbetei attutveckla former för ettbra anhörigstöd. Man kan till exempelordna anhörigtrâffar, bjuda in till informationsmöten mm.

Sida 20 Basprojektet

Statens 1992

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Frihet ansvar kompetens.Grundutbildningens

- villkor i högskolan.U. Reglerför risker.Ett seminariumomvarför vi tillåter merföroreningarinneän ute.M. Psykisktstördassituationi kommunerna -en probleminventering socialtjänstensur perspektiv.S. Psykiatrin Nordeni -ett jämförandeperspektiv.

SIZRMGSÅJS

r.-

Statens 1992

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Socialdepartementet

Psykisktstördassituationi kommunerna -en probleminventering socialtjänstensur perspektiv.[3] Psykiatrini Norden ettjämförandeperspektiv.[4]

-

Utbildningsdepartementet

Frihet- ansvar kompetens.Grundutbildningensvillkor

i högskolan.[1] Miljö- och naturresursdepartementet Reglerför risker. Ett seminariumomvarför tillåter merföroreningarinneänute.[2]