Miljöskulden : en rapport om hur miljöskulden utvecklas om vi ingenting gör

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

En om hur miljöskulden

rapport

utvecklas om vi ingenting gör

Arne J ernelöv

sou 1992:58

J8

Statens offentliga utredningar

ggg 1992:58

Q Miljö- och naturresursdepartementet

Miljöskulden

En rapport om hur

rniljöskulden

utvecklas vi ingenting gör

om

Arne .Igmelöv

Rapport från Miljövårdsberedningen Jo 1968:A

Stockholm 1992

Mlljoskulden

SOU och Ds kan köpasfran Allmänna Förlaget, somockså uppdragavregeringskansliets forvaltningskontor ombesörja xcmissutsandningaravdessapublikationer.

Adress: Allmänna Förlaget

Kundtjänst

106 47 Stockholm

Tel 08739 96 30

Telefax: 08739 95 48

Publikationema kan ocksåköpasi Informationsbokhandeln, Malmtotgsgatan Stockholm

Professor Ame Jemelöv är verksam vid Institutet för vatten- och

luftvårdsforslming IVL, Stockholm. Han är även ledamot av Miljövårdsberedningen.

Omslag: Media Nova Omslagsteckning: Lars-Erik Håkansson ISBN 91-38-13092-0 ISSN 0375-250X

Regeringskansliets Offsetcentral

Stockholm juni 1992

Mlllöskuldon

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD

SAMMANFATTNING

Internationella jämförelser

Vem är skyldig

INLEDNING

Hur beräkna kostnader för återställandet

GLOBALA MILJÖPROBLEM

Stratosfáriskt ozon Klimat

TERRITORIELLA MILJÖPROBLEM

Försurning Mark-, Yt- och Grundvatten

-

Dagssituation 1990

Trender

Jordbruksmarkens kadmium- och humushalt

Kadmium

Humus

Mll|6ekulden

Marin eutroñering 24

L 2 Dagssituation 1990 24 Trender 26

Klororganiska ämnen 29

SLUT REFLEKTIONER

1992:58 Mlllbskulden SOU

FÖRORD

Alltför länge har miljön förblivit given förutsättning, uppmärksamen då varit ett faktum. När försurningen drabbade

mad först miljöskadoma

våra eller kärnkrafthaveri förvandlade mänsklig miljö till skogar när ett

en förgiftad spökstad.

Det finns inga fria nyttigheter. Frågan är inte om får betala när miljön föröds. Frågan är när, hur och vilka, tvingas betala. som Sambandet mellan ekonomi och ekologi måste tydliggöras genom ökad användning effektiva ekonomiska styrmedel. Genom att sätta av miljön blir kostnaderna synliga, då kan miljöskulder för

pris framtiden förebyggas.

Jemelöv har i denna rapport gett ett värdefullt underlag till en Arne fortsatt diskussion sambandet ekonomi och ekologi. Han ställer om

Hur utvecklas miljöskulden ingenting gör. Sanningen är

frågan om

det redan är sent att göra något miljösituationen. Det är nu att måste helheten. se

94+

Olof Johansson

Miljöminister och ordförande i Miljövårdsberedningen

Mlljéskulden

SAM MANFATTNING

Sveriges miljöskuld uppskattas till ‘260 milliarder kronor. 1980 beräknas motsvarande summa ha varit knappt hälften så stor i fast pen-

ningvärde.

De tyngsta posterna i 1990 års miljöskuld finns inom områdena jordbruk, avfall och försurning. Utifrån de scenarier som kortfattat redovisas i rapporten beräknas Sveriges miljöskuld öka med ytterligare nästan 7 milliarder år. De poster försämras mest om

per som ingenting gör är klimatvariabilitet, jordbruk, avfall och försurning.

Nedanstående tabell sammanfattar uppskattningama.

Sveriges miliöskuld milliarder kronor, 1990 års penningvärde

Område 1990 Aår

Globalt

Stratosfáxiskt ozon

- - Klimat 85 2,5

‘Terrltoriellt

Försurning

Jordbruksmark

Kadmium 6 0,1

Humus 25 1,3

Miljöskulden

Marin eutrofiering

Havet 10 1-0

Kustnära våtmarker 0,2 1-0

Klororganiska ämnen

PCB m m 0,1 :0

Sälarier 0,2 :0

Avfall

Biologisk mångfald

Noaks Ark 2,6 :0 Våtmarker ; ;Q

Summa 261 6,6

INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER

Siffran för Sveriges del 300 milliarder kronor kan jämföras med

- uppskattningar som gjorts för f.d. DDR 1 500 milliarder kronor,

-

Polen 2 000 milliarder och Östersjöns avrinningsområde 3 000

milliarder.

Dessa uppskattningar avser enbart upplag av avfall och högkon-

taminerad mark där saneringen beräknats kosta DM 10 000 m’.

per

Miljöskulden för 3 000 dumping sites för miljöfarligt avfall i USA be-

räknas till 600 milliarder kronor och för den amerikanska militärens och kärnkraftens radioaktiva avfall till 1 000 milliarder kronor medan

erforderliga skyddsåtgärder för lågliggande kustornråden i USA vid

klimatförändringsbetingad havsnivåhöjning beräknats till 3 000 milliarder. EPA’s beräkning kostnaderna för att åtgärda super-fimd-sites

av

utgår från typ och grad förorening och volym. Saneringskostnadema

av per ton varierar mellan $500 och $10 000. I helt jämförelse

en annan kan konstateras att den beräknade miljöskulden i samtliga fall trots

Mlllöcktalden skilda definitioner och beréikningsmetoder är klart större än landets utlandsskuld.

VEM Än SKYLDIG

Av den fortgående ökningen den svenska miljöskulden förorsakas

av ungefär hälften av aktiviteter utanför Sverige.

Mlllbskulden

INLEDNING

Ett nyckelbegrepp för denna rapport är definierat som återställandekostnad för miljöskador är tekniskt-ekonomiskt återställ-

som bara samt storleken av det kapital som erfordras för att betala åter-

kommande reparationsinsatser.

Rapporten syftar till att belysa hur denna miljöskuld utvecklas om be-

slutade åtgärder genomförs men inga ytterligare tillkommer. Tidsper-

spektivet är ca 3 decennier.

Givetvis möter ett sådant försök hel serie svåra avgränsnings-

en problem. Den första och kanske den viktigaste frågan är vad räknar som återställbart. Ju färre saker inkluderas dess mindre blir miljö-

som skulden. Avser vi återställbar med dagens teknik eller morgondagens

Är teknikoptimister eller Det lätt pessimister är att peka prak-

tiska exempel där dessa fundamentala frågor ställs på sin spets. Kan

en utdöd art återställas Räknar med att mammutens kan

gener kartläggas från bevarade vävnader, kan syntetiseras och

att generna

föras in i ett elefantägg istället För de ursprungliga och att elefantägget

med mammutgener kan införas och utvecklas i elfantmodern för att i sinom tid framfödas mammut Vad kostar i så fall detta

som

[föreliggande rapport har denna återställande betraktats

typ av som science-fiction och inte räknats miljöskuld.

som

Den principiella frågan och avgränsningsproblemet kvarstår. Nya

tekniska landvinningar kan öka de tekniskt-ekonomiska möjligheterna att återställa och därmed öka den redovisade miljöskulden

genom att miljöskador som tidigare exkluderats ur skulden, då de klassats

som ogenomförbara, nu inkluderas. Detta är dock inte principiellt helt olikt

att ny brytnings- och prospekteringsteknik gör att nya mineralfyn-

Mlllöskulden

digheter plötsligt redovisas och tas tillgångar i företags bokslut upp som och länders naturresursredovisning. Av typ trivialt är samma men mer att teknisk utveckling kan medföra att ett återställande, där kostnaden ingår i miljöskulden, blir billigare och att skulden därigenom sjunker.

Satsningar på FoU inom miljösaneringsområdet skulle troligen sänka

miljöskulden med än FoU-kostnaden. mer En fråga där det formella svaret kan skilja sig från det reella är: När har ett beslut fattats Är internationellt avtal Är ett ett beslut ett riksdagsbeslut övergripande karaktär t.ex. koldioxidtaket beslut av ett Innebär introduktionen teknik vid anläggning beslut av en ny en ett att införa den överallt mot bakgrund att det tekniskt möjliga och av ekonomiskt rimliga är överordnad policy I denna

en rapport tillämpas

ett pragmatiskt synsätt innebärande att skiss görs framtiden en av baserad på författarens bedömning vad händer politikerna av som om inte förändrar spelreglerna än vad följer redan fattade mer som av beslut och om administratörema inte förändrar

tillämpningen av

reglerna Implicit i framtidsskissema ligger således i de olika fallen en bedömning om vad som är beslut.

En annan nyckelfråga med svåra awägningsproblem inbyggda

är Återställande till vilken situation Exempel från de areella nänngama skogs- och jordbruk kan illustrera situationen. Dagens skogs- och jordbruk leder till mycket artfattigare kulturlandskap än det nitton-

tidiga

hundratalets. Vill återställa den situationen hade för femtio, hundra eller trehundra år sedan eller är det romartidens vidsträckta ekskogar som hägrar för Gerrnanien och södra Skandinavien Svaret som återigen refererar till den praktiska hanteringen i denna är rapport att ingen tidsgräns har identifierats utan att återställandebehovet kvantifie-

rats utifrån uthållig produktionskapacitet för areella

sustainable yield

näringar och artdiversitet. Sustainability-begreppet har även

gett kriteriet att uppbyggda depåer

av näringsämnenmiljögifter skall

oskadliggöras genom immobilisering eller destruktion.

Även ambitionsnivån är av utslagsgivande betydelse för kostnaderna för återställande eller omhändertagande. I Sverige är ambitionsnivån högre för radioaktivitet än för kemikalier. Sålunda

ser t.ex. yrkeshygi-

eniska gränsvärden tio gånger så allvarligt på strålningsinducerad cancer som på kemikalieinducerad. I denna rapport redovisas beräknad en

Mlllbskulden

kostnad för kämkraftsavfall år 2020 till 50 milliarder kronor medan allt övrigt miljöfarligt avfall beräknas kosta 95 milliarder att omhänderta. Vore kraven på omhändertagandet lika stränga i förhållande till toxicitet eller mutagenicitet som för det radioaktiva avfallet skulle kostnaden vara minst fem gånger högre.

Vore, å andra sidan, ambitionsnivån för radioaktivt avfall lika låg som för kemiskt, skulle 10 milliarder räcka för detta omhändertagande.

BERÄKNA KOSTNADER rön ÅTERSTÄLLANDET

HUR

Kostnadsuppskattningama är mycket olika precision. I en del fall har

av samer-ingar aktuell typ genomförts och antalet objekt är rimligt väl

av känt. I andra fall är såväl restaureringskostnaden per enhet som antalet enheter uppskattningar. Ambitionen vad gäller precision är be-

grova gränsad och kan uttryckas som: Rätt antal nollor och en signifikant siffra.

En principiell fråga gäller hur åtgärder av begränsad varaktighet

mer ska jämföras med slutlig sanering. Exempel kan hämtas från försur-

ningsområdet där sjökalkning har karaktär av uppehållande försvar.

Den teknik för omräkning tillämpas här innebär årskostnad

som att en uppskattas varefter miljöskulden anges som det kapital som genererar den ränta som täcker årskostnaden. I rapporten används räntesatsen 5%.

I beräkningen av Sveriges miljöskuld har en uppdelning gjorts i

globala miljöproblem och territoriella. I den första kategorin har skulden ansetts de rikas skuld och Sveriges andel motsvara vår

vara del världens rika befolkning 8,5 millioner av 1 milliard utan hänsyn

av till att vårt nettobidrag är vida mindre.

I den andra kategorin de territoriella betraktas miljöskulden

- -

Sveriges oberoende vilket land som står för de emissioner som som av gett upphov till skadan.

Mlllöskuldon

GLOBALA MILJÖPROBLEM

Till de globala miljöproblemen räknas här stratosläriskt ozon och UVstrålning samt växthusgaser och klimateffekter. Dessa globala miljöproblem anses i detta sammanhang vara den rika världens ansvar. Miljöslrulden beräknas därför fördelad på en milliard människor av vilka 8,5 millioner bor i Sverige.

STRATOSFÄRISKT OZON

Ingen teknik finns för att återställa ozonskiktet. Ingen miljöskuld h således beräknats.

KLIMAT

Oomtvistliga fakta är att atmosfárens halt vissa såsom C0,,

av gaser CH., och N20 och CFC ökar och att dessa minskar värmeutstrålningen

från jordklotet.

Beräkningar, som inte tar med potentiellt viktiga fysikaliska och biologiska feed-back-mekanismer av positiv och negativ art, men som

likafullt är de bästa som kan göras idag, indikerar att den globala

medeltemperaturen kan komma att öka 3-4 °C utvecklingen fort-

om sätter under de närmaste decennierna. Skulle detta bli fallet beräknas

polartemperaturen öka dubbelt så mycket 6-8 °C.

Mlllbskulden

Dagens kunskap är alltför bristfällig för att göra regionala och nationella prognoser, men de primära ekonomiska effekterna i Sverige för t.ex. energibalans, jord- och skogsbruk årsmedeltemperatur-

av en höjning av ca 5 °C behöver inte vara negativ.

Globalt sett kan en klimatförändring medföra negativa effekter på vattenbalansen i kontinentemas innerområden dagens Överskotts-

—— områden för vete och majs och stora kostnader för omflyttning.

- Gissningsmässiga uppskattningar av antalet miljöflyktingar pekar mot en halv milliard. Hur detta skulle kunna påverka Sverige kan inte bedömas, men sannolikt skulle även kostnaderna för bli mycket

oss höga.

Sveriges bidrag till växthusgasemas ökning är liten. Vad gäller den viktigaste koldioxid fixeras för närvarande inom svenskt

- - mer territorium än vad emitterar. Följande bedöms illustrera dagsläget.

Koldzaxzd från Sverige til atmosfären Mton Cär

Förbränning av importerat fossilt bränsle 16 15-17,5

Kalkbränning

, Förlust från jordbruksmark 1,6 1,0-2,2 Förlust från skogsmark 0 —4fi

Summa 18,4

Koldioxid från atmosfären till Sverige Mton Cär

av

av kol i avrinningvatten Nettosedimentering av primärprod. 7 5-10

på svenskt territorialvatten Ack. teknosfáren t.ex. byggnaden 0,3 0,1-0,5

Ack, sopdeponier

Summa 25,7

Nettoñxering i Sverige 7,3 Mton Cår

Miljöskulden

De antropogena CO,-emissionema uppgår till ca 6 milliarder ton som C år. Ökningen i atmosfären motsvarar ca 3 milliarder ton.

per Koldioxid för ungefär hälften av den antropogena växthuseffek-

svarar ten.

Hittillsvarande ökning av atmosfárens halt motsvarar ca 100 milliarder ton C02 som C.

Tekniska lösningar finns för att avskilja C02 ur luft och därmed

i princip för att återställa atmosfárens CO2-halt och naturliga växt-

—

husegenskaper. Genomgående ärde tekniska gasseparationslösningarna

mycket 10 100 gånger kostsamma än att ñxera motsvarande

mer kolmängd i biomassamarkkol. Olika beräkningar har visat att avsevärda mängder kol kan bindas i biomassa och som markkol till en kostnad av $5-10 ton. Den bindbara mängden ökar givetvis om ett högre pris

per accepteras. I följande räkneexempel antas en kostnad av hundra kronor per ton kol:

Dagens miljöskuld: 100 milliarder ton x 100 SEK 10 000 milliarder kronor. Årlig ökning 3 milliarder 100 SEK 300 milliarder kronor.

ton x

Sveriges andel 0,85% nuvarande miljöskuld motsvarar då 85

av milliarder kronor och av den årliga ökningen 2,5 milliarder.

W

Miljöskulden

TERRITORIELLA MILJÖPROBLEM

FÖRSURNING MARK, YT- OCH GRUNDVATTEN

——-

Dagssituation 1990

Drygt 10 000 av Sveriges ca 80 000 sjöar är idag kraftigt försurade till följd av sur nederbörd och ytterligare ungefär samma antal förlorar fortlöpande buffringsfönnåga och hotar samma öde till mötes. Dessutom finns klara férsurningsskador i ca 100 000 km rinnande vatten.

Det pågående sjökalkningsprogrammet utgör ett uppehållande försvar som tillåter försumingskänsliga arter att överleva i sjöar och vattendrag

från vilka de skulle försvtmnit. Hittills har drygt 5 500 sjöar

annars kalkats. Den årliga kostnaden för statskassan uppgår till 100 millioner kronor men om arbete och andra frivilliga insatser räknas till marknadsvärde torde den totala kostnaden

uppgå till drygt det dubbla. Den

nuvarande omfattningen av kalkningsprogrammet för sjöar och vatten-

drag bedöms motsvara knappt halva behovet för att motverka försurningen d.v.s. kalkning ytvatten i full skala beräknas i dagsläget

- av kosta 500 millioner kronor per år. Miljöskulden här i form det

- av kapital som skulle behöva avsättas för att en ränta på 5% skulle täcka den årliga kostnaden blir följaktligen 10 milliarder kronor.

-

Grundvattnet är ännu försurat bara i begränsade synnerligen känsliga

områden, men sjunkande buüringsförmåga i jordar och marklager med-

Miljöskulden

för att omfattningen kan beräknas öka snabbt on inte motåtgärder sätts m.

Direkta kalkningsåtgärder för att motverka gnndvattenförsuming är tekniskt svåra att sätta in. Vatten från enskild brunnar kan givetvis kalkas och även kalkstensinfodring kring enskilla brunnar i områden med försurat grundvatten kan komma ifråga. Fömärvarande uppskattas behovet av grundvattenkalkning till en tioriedel av behovet

av ytvattenkalkning, dvs till 50 millioner år motvarande miljöskuld

per en av 1 milliard kronor.

Skogsmarkens pH-värde har sjunkit alarmennde i stora delar

av södra Sverige och vissa delar av mellersta,t.ex Dalsland-Vämiland Nuvarande beräkningar tyder att 650 000 haskogsmark är i behov

av kalkningvitalitetsgödsling för att skogens pnduktionsförmåga ska

kunna bibehållas och fortsatt markförsuming mcverkas. Kostnaden for ett sådant beräknas till mellan 3 och 4nilliarder kronor med

program en varaktighet av tio till femton år.

Skogskallmingvitalitetsgödsling enligt denna modell förser skogs-

marken med ett buffrande lager på ytan vilketmotverkar ytterligare markförsuming till följd surt nedfall. Den åteitäller dock inte, annat

av än möjligen mycket lång sikt, markens pH ocljonbalans. Direkta åtgärder för att åstadkomma detta skulle kosta sarleksordningsmässigt

tio gånger mer än det föreslagna markytkalknigsprogrammet, dvs.

kanske 30 milliarder kronor om det alls är utfooart.

Den nuvarande miljöskulden med utgångspukt från kostnaden för att återställa pH och jonbalans i skogsmark kameräknas uppgå till 30 milliarder kronor. Kostnaden för ett uppehållane försvar beräknas till 3-4 milliarder med varaktighet tio till imton år dvs årlig

en av en kostnad av ca 300 millioner. Miljöskulden i fon av det kapital som skulle behöva avsättas för att klara detta blir 6 rilliarder och summan således 36 milliarder kronor.

Trender

Trots kraftiga reduktioner av svavelutsläppet i lrerige och betydelsefulla minskningar från övriga Västeuropa har ndfallet i södra Sverige

t.o.m. 1989 endast minskat marginellt. Utvecklinen i Östeuropa

fram

Mlllöskulden

till de stora politiska onvälvningama för några år sedan motverkade de positiva bidragen från äst Beräkningar av vad iaturen tål ger vid handen att nedfallet förav surande ämnen borde ninska med 80% i de mest utsatta delarna av landet för att försumirgsprocessen ska upphöra. Gällande intemationella överenskommelse miljöområdet kommer på långa vägar att ge detta resultat. Försuningen kommer således att fortsätta och med en gradvis uttömning a markens buffertkapacitet kan även minskande nedfall ge större utfalli form av pH-sänkning i markvatten. En nyckelroll för der fortsatta försumingen i Sverige har utvecklingen i Östeuropa framför allt Östersjöländema vad gäller emis- .— sioner av SO, och FOX. Preliminära uppskattningar baserade på industriproduktionens ltveckling tyder på att svavelemissionema 1990 och 1991 har minskat ned så mycket 40%. Detta har emellertid som ingenting att göra mer miljöåtaganden utan är en effekt att den av starkt nedsmutsande brmkolsberoende tunga industrin i östra Tyskland,

Polen och Tjeckoslovakien tvingas till nedläggning och produktions-

inskränkning när den nöter internationell marknadskonkurrens. Vad som händer några års och decenniers sikt är näst intill ogörligt att bedöma. En gissning är att svavelemissionema från den industri som kommer at efterträda den nuvarande kan behållas

på en

nivå 50% 1989 års svavelemissionsnivå, medan

av av utsläppen av

kväveoxid från framxäxande privatbilism och

en högtemperaturförbrän-

ning av mer högvärdiga bränslen ökar. I detta scenario Ökar antalet sjöar är kraftigt försurade eller i besom hov av upprepad skydcskalkning från dagens drygt 10 000 till kanske 15 000 på trettio års skt. Kostnaden för ytvattenkalkning i 1990 års penningsvärde skulle di kunna uppgå till 700 millioner kronor år. per Motsvarande kostnad ör att buffra försurat grundvatten skulle öka

mycket snabbare. En fö-siktig uppskattning ger tio gångers ökning från

dagens nivå till 500 milloner årligen. Miljöslculden för försurat ytvatten har därmed vuxit till 14milliarder och den för försurat grundvatten till 10. Arealen skogsmark som är försurad ocheller kväveövermättad kan ha ökat till knappt million ha och den årliga kostnaden för det en uppehållande försvareti form ytkalkning skogsmarken till 400 av av millioner kronor. Kaptalet betalar detta

som uppehållandeförsvar

Mlljöskulden

behöver alltså 8 milliarder. Miljöskulden för återställa markens vara att pH och jonbalans beräknas den större aktuella arealen ha ökat genom till 40 milliarder i dagens penningvärde. Summa kapital för uppehållandeförsvar och återställande markens pH-värde och jonbalans skulle av således bli 48 milliarder kronor.

JORDBRUKSMARKENS KADMIUM- OCH HUMUSHALT

Kadmium

Halten av kadmium i jordbruksmark ökar fortlöpande till följd av kadmiumkontaminerad fosfat i konstgödning och till följd kadmiumav kontaminerat slam från kommunala reningsverk. Även luftnedfall bidrar. Ökningstakten beräknas till 0,5% år. per Kadmiums rörlighet i mark är i hög grad beroende markens pHvärde. Skulle kalkning jordbruksmark bli otillräcklig för av att upprätthålla höga mark pH-värden i framtiden skulle växternas kadmiumupptag kunna öka drastiskt och därmed konsumenternas intag. Då

normalexponeringen för stora delar Sveriges befolkning idag ligger

av inom en faktor 2 eller 3 effektnivåer kadmiumav vore en Ökning av innehållet i baslivsmedel ett hot folkhälsan.

mot Utvecklingen på

skogssidan klara vamingssignaler. På många håll i landet där förger surning av skogsmark är långt gången, t.ex. Småland och Vännland, är älgens kadmiumhalter i njurar och lever sådana att organen bör ätas. Det kan inte heller uteslutas att de tid observerade, försenare vånande höga kadmiumutsläppen från skogsindustrin är resultatet av högre kadmiumanrikning i veden. Någon teknik för minska

att jordar-

nas kadmiumhalt finns för närvarande inte. Bibehållande ett högt i jordbruksmarken blir därför förutav pH en sättning för acceptabla kadmiumhalter i livsmedel.

Kalkanvändningen i jord- och trädgårdsbruk har minskat från 350

tusen ton per år i början av 1980-talet till 184 tusen ton 1990. En återgång till kalkgivor av 30O tusen ton år torde på sikt per vara nödvändigt bl.a.för att bibehålla låga kadmiumhalter i grödoma.

Mlljöskuldon

Kostnaden ca 500 millioner per år kan som ett uppehållande

ses försvar och motsvarar en miljöskuld av 10 milliarder kronor. Nuvarande årskostnad respektive miljöskuld beräknas till 300 millioner respektive 6 milliarder kronor.

Humus

Sedan slutet av 1940-talet har humushalten i svensk åkerjord sjunkit fortlöpande som ett resultat av den jordbruksteknologi som numera används i Sverige och Västerlandet i övrigt. Lägre humushalter i mark medför sämre förmåga att binda vatten och näringsämnen och medför att känsligheten hos grödorna för bl.a. vådervariationer ökar. Långsiktigt skulle jordbruksmarkens humushalt kunna återställas

genom

övergång till en annan jordbruksteknologi t.ex. återgång till traditio-

nell. Att göra det inom ramen för ett direkt restaureringsprogram är tekniskt möjligt men kostsamt. Följande räkneexempel illustrerar

omfattningen.

Beräknad total förlust organiska ämnen från jordbruksmark sedan

av 1950: 20 Mton kol i

som

Mängd jordbruksmark: 2,8 millioner ha

Humusförlust kol: ha 7 ton

som per

m3 0,7 kg

per

Återstållande humushalt skulle kunna ske tillförsel

av genom av t.ex. torv, vilket i ett räkneexempel skulle kosta i storleksordning 90 milliarder kronor.

En så omfattande torvbrytning skulle dock i sig upphov till miljö-

ge skador och en ny miljöskuld.

Ett alternativt räkneexempel utgår från att den producerade grödan

används till att öka jordamas humushalt, nedplöjning eller

t.ex. genom

insitukompostering.

Mlllöskulden

Ett ha jordbruksmark producerar i genomsnitt grödor motsvarande 1-3 ton kol i humifierad form. Således skulle 3-4 års produktion behöva direkt återföras till jordarna för att kompensera de senaste fyrtio årens uppskattade humusförluster. Av jordbrukets produktionsvärde om knappt trettio milliarder antages hälften härröra direkt eller indirekt från grödan. antas

Resten vara

animalieproduktion från infört foder. Miljöskulden skulle då uppgå till ca 50 milliarder kronor. Vore det uttryckliga syftet med produktionen att återställa halten markkol borde dock kostnaden för att nå detta specifika mål kunna sänkas avsevärt. En halvering förefaller fullt möjlig. Beräknad miljöskuld blir således 25 milliarder. Genom att nuvarande jordbruksteknologi har flera decennier på nacken antas huvuddelen den odlade marken ha nått av en typ av jämvikt med avseende på halten organiskt kol. Betydelsefulla undantag utgör de odlade områden erhållits våtmarksdränering. som genom Kolförlustema här uppskattas till 1,6 millioner år, beräknas ton per men avta under de kommande decennierna. Om den genomsnittliga årsförlusten fram till 2020 1 antas vara million ton kol år skulle återställandekostnaden enligt öka per ovan med 1,3 milliarder år. per

MARIN EUTROFIERING

Dagssituation 1990

I marin miljö är kväve i form nitrat eller ammonium den främsta av

produktionsbegränsande faktorn och därmed den viktigaste orsaken till eutrofiering. Följande tabeller visar de av myndigheterna i respektive

land uppgivna kväveutsläppet till Östersjön respektive Västerhavet

samt beräkningar av nedfall och kvävefixering över och i respektive

havsområde. Siffran för Tyskland är gamla DDR och BRD. summan av De angivna mängdema från Östersjöns östra strandstater är sannolikt

Mlljbskuldon för låga. Andra oberoendeuppskattningar sätter totalsiffran 30-60% högre. Kvävebelastning på Östersjön

Kvävebelastning på Västerhavet

Till detta kommer tillförsel med havsströmmar, t.ex. Jutska strömmen,

från Nordsjön och Östersjön.

Tillförseln av kväve är ca fem gånger så hög den fot-industriella

som och fosfortillförseln nästan 10 gånger. Primärproduktionen har ökat

kraftigt. Den större fytoplarxktonmängden ger upphov till ökad

grumlighet och sänkt siktdjup och ger en bas för en större population

j5

Mlllöskulden

av zooplankton och bottenlevande organismer. Betydligt större mängder organiskt material, till stor del i form döda alger, faller av genom språngskiktet och ned i det stagnanta bottenvattnet. Syretäringen har ökat och syrebrist uppstår numera över stora bottenområden i Östersjön, redan 2,5——3år efter ett saltvattensinbrott. Minskat ljus till följd av fytoplanktongrumling och ökad konkurrens från fastsittande grönalger har medfört att utbredningen i djupled av karaktärsväxten för Östersjöns strandzon blåstång har minskat - och med den organismer som tångräkor, medan fastsittande grönalger och spigg ökat. Även det totala fisket har ökat kraftigt från ett par hundra tusen årston till millionen. ca Från användarsynpunkt är det främst två aspekter på marin eutrofiering som är intressanta: rekreation och fiske. Från rekreationssynpunkt är givetvis ett hav med klart vatten, levande bottnar och med

klippor med tång istället för slemmiga grönalger att föredraga och mer värt. Från fiskesynpunkt det bästa god och regelbunden tillgång

vore till värdefull fisk idealet. I och med eutroñeringen ökar ñsketillgången men variationen i fångst, speciellt torsk, mellan goda år och dåliga av Ökar också Som följdeffekt den större näringstillgången blir laxarnas av kött gråvitt istället för och marknadsvärdet sjunker. Oftast innebär rosa

artförändringen i eutrofieringens följd att mindre uppskattad och därför

billigare konsumtionsñsk utgör en större andel den Ökade fångsten. av

Trender

Kvävetillförseln sker huvudsakligen två sätt via atmosfären och —

via avrinning från jord- och skogs-bruk.

Det atmosfáriska kvävet från förbränning från trafik emanerar NOx

och energiomvandling samt stallgödselhantering

ammoniak.

Trenden hittills i de områden påverkar Östersjön,Skagerack och som Kattegatt är att avrinning från land stagnerat hög nivå medan en atmosfártillförseln fortlöpande ökat.

Beslut begränsad användning katalytisk avgasrening

om av på. bensindrivna bilar i Västeuropa kommer att leda till minskning av

Mlljöskulden trafikens N02-emissioner i takt med att bilparken förnyas. Ökad privatbilism i Östeuropa leder där till ökade trañkemissioner. Myndighetsbeslut och teknisk utveckling förväntas medföra att low-N02 brännare införs större och medelstora förbränningsparmor i hela Europa.

Bättre stallgödselhanterin g i länder som Danmark och Nederländerna kan medföra lägre ammoniakemissioner från jordbruket i Västeuropa, medan modern intensiv kreatursdrift kan leda till ökad avgång av jordbruksammoniak i t.ex. Polen och Östtyskland.

En framskrivning av hittillsvarande trender och bedömning av den teknisk-ekonomiska utvecklingen ger vid handen att en viss fortsatt Ökning av kvävetillförseln är huvudscenariot.

Effekten av detta blir fortsatt eutroñering, snabbare syrebrist i bottenvattnet efter saltvattensinbrott och än större genomsnittlig utbredning av de syrefria bottnama, mer alggrumling och regelmässig algblomning, blåstångens försvinnande som strandzonens växtsamhälle och sporadiskt gott torskfiske.

Ökad kväveavrinning från försurad och kvävemättad

skogsmark

bidrar.

Fosfortillförseln beräknas fortsätta att sakta minska, detta

men bedöms vara av mindre betydelse för den marina eutrofieringen.

Östersjöns långa omsättningstid ~ 30 år bidrar till att göra systemet trögt.

Möjligen kan en havsnivåökning till följd av klimatförändring bidra

till mer frekventa saltvattensinbrott i Östersjön och därmed till förbättrade syreförhållanden i bottenvattnet. Detta skulle då medföra minskad återcirkulation intemgödsling med fosfor.

Förändringarna vid den svenska Västkusten torde bli mindre

omfattande än i Östersjön. Effekten åtgärder med kväveemission från

av främst trafik och jordbruk i Sverige, Danmark och Tyskland medför minskad kvävebelastning medan kvävemättnad i svensk och norsk

skogsmark leder till ökad avrinning via skogsvattendrag.

Restaurering av Östersjön har aldrig direkt diskuterats och torde

vara av tvivelaktigt värde så länge de eutrofierande utsläppen pågår. I ett tänkt läge där utsläppen reducerats avsevärt och de långa uppehålls-

tiderna och interna självgödslingsprocesser fördröjer tillfriskningen

Mlljöskulden kanske i sekler kan frågan bli aktuell. Från små insjöar finns erfarenhet av bottenmuddring, syresättning och närsaltsfállning som i princip skulle kunna bli aktuella tekniker även för Östersjön.

Under avfallsrubriken redovisas uppskattade kostnader för att restaurera ca 500 eutroñerade insjöar och vattendrag omfattande en sammanlagd yta av knappt 10 000 ha. Den genomsnittliga kostnaden blir då 200 000 kronorha med spännvidd beroende på am-

men en bitionsnivå och restaureringsmetodik från 5 000 till 1 million kronor per ha. För Östersjöns del skulle i ett räkneexempel 3 millioner ha kunna

antas vara betjänta av restaureringsåtgärder på grund av eutrofiering.

Om endast de per ytenhet billigaste metoderna antas kunna komma i fråga och en genomsnittskostnad av 10 000 kronor per ha åsätts skulle totalkostnaden bli 30 milliarder kronor varav Sveriges andel mycket grovt räknat 10 milliarder.

I samband med jordbrukets mekanisering och rationalisering har våtmarker dikats ut och biotoper med hög diversitet förstörts. Dessa våtmarker och speciellt de kustnära utgjorde effektiva kvävefállor och skydd för den marina miljön mot såväl eutrofiering som förorening av persistenta ämnen som metaller. I många fall våtmarkema också

var betydelsefulla fågellokaler. Starka miljöskäl talar för återställande

av en del av dessa tillsammans kanske 20 000 ha till kostnad

- - en av 10 000 kronor per ha, d.v.s. totalt 200 millioner.

Att notera är att i detta sammanhang har Sveriges deklaration tillsammans med 11 andra länder att minska kväveoxidutsläppet med 30% inte betraktats som ett beslut. Inte heller har deklarationema av Sverige och andra länder inom ramen för den s.k. Nordsjökonferensen om 50% minskning av bl.a. kväve betraktats som beslut.

Framtidsscenariot har skissats med utgångspunkt från andra

belastningsantaganden, vilket framgår av texten.

Osäkerheten i kostnadsuppskattningen är så stor att den tills vidare får gälla även för den tänkta situationen år 2020.

Mlllöskulden KLORORGANISKA ÄMNEN

Dagsxsimation 1990 och hittillsvarande trender

I gruppen klororganiska ämnen ingår klassiska miljögifter som DDT och PCB, nya som CFC samt en stor grupp substanser vars effekter är dåligt kända eller ämnen som inte är individuellt identifierade. I fett från akvatiska organismer utgörs ofta 90% av den organiskt bundna kloren av oidentifierade substanser. Vissa indikationer pekar att det kan vara fettet självt som är klorerat att organismerna själva i

fettsyntesen bygger in lågmolekylära klorerade föreningar.

I det svenska perspektivet är de klassiska miljögiftema främst intressanta i ett Östersjösammanhang. Halterna av DDT och dess metaboliter har minskat till ca 10% av de halter som fanns i fisk och sjöfågel i början av 1970-talet. Islutet av 1980-talet avstannade minskningen och halterna visade en tendens till ökning. Orsaken är långdistanstransport söderifrån, bLa.tro1igen från Egyptens bomullsodlingar.

I samband med att DDT-eller snarare DDE-haltema minskade

ökade åter äggskalstjocklek hos fiskätande fågel och reproduktions-

störningarna upphörde. En viss men inte överhängande risk finns att

halterna av DDT och dess metaboliter åter stiger i Östersjöorganismer till nivåer där äggskalsförtunning åter blir ett hot mot fågelpopulationema. Givetvis är denna risk än mycket större vid själva användnings-

området.

PCB-haltema är någorlunda väl korrelerade med störningar i immunförsvar och reproduktion hos Östersjösäl. Halterna av PCB i Östersjöorganismer har minskat med ca 50% de senaste två decennierna. Delvis är detta kopplat till stoppad produktion och användning och minskade utsläpp men en bidragande orsak till haltminskningen kan också vara eutroñering och ökad biomassa. En viss mängd PCB fördelas på

en större mängd organismer och ger upphov till lägre halt i biomassan.

Sälamas situation har, till skillnad från de fiskätande fåglarnas, inte förbättrats som resultat av den minskade PCB-halten i fisk och andra Östersjöorganismer. De senaste två åren finns dock positiv indika-

en tion i och med att Riksmuseets undersökningar visat att nedgången i den svenska gråsälstammen i Östersjön och Bottenhavet avstannat.

,,

Mlljöskulden

Finska undersökningar fertilitet hos vikarehonor i Bottenviken pekar av på en viss förbättring sedan mitten på 1970-talet. Om detta är vänden punkt eller blott ett hack i katastrofkurvan återstår Två faktorer att se. bidrar till att PCB-frågomas aktualitet kan komma att öka.

Dioxin är en grupp miljögifter fått mycket stor uppmärksom samhet under 1980-talet. Dioxinemas samlade effekt bedöms genom omräkning till s.k. TCDD-ekvivalenter. Det har föreslagits att sälamas problem skulle orsakas dioxiner och inte PCB. av av Mot detta talar att sälama vid svenska västkusten och Spetsbergen har ungefär lika höga dioxinhalter Östersjösälen utan som att drabbas av motsvarande effekter. Nyligen genomförda beräkningar visar dock att vissa PCB -de s.k. plana till följd av de mycket högre koncentrationema —— bidrar med fler TCDD-ekvivalenter än dioxinerna gör.

I samband med den sovjetiska nedrustningen kommer ett mycket stort antal stridsvagnar och andra militära bandfordon att skrotas flera 10 000. Dessa innehåller relativt stor mängd hydraulolen j a som för att inte riskera antändning vid beskjutning och läckage ofta innehåller eller utgörs PCB. En oförsiktig hantering av av hydrauloljan skulle kunna medföra PCB-katastrof för bl.a. en

Östersjön.

Analyser av samlingsparametrar AOX eller EOCl, vilka som summerar mängden organiskt bunden klor, har inte pågått så lång några tid att trender kan fastställas.

Utsläppen av klororganiska föreningar sker främst i form

av biprodukter från massablekning med avloppsvatten från cellulosajndustrin och emissioner organiska lösningsmedel till luft. av Den svenska cellulosaindustrins utsläpp klororganisk substans av som AOX uppgick 1988 till 13 000 ton, vilket beräknas ha utgjort 40% ca av den mängd som belastade Östersjön.

De svenska emissionema klororganiska lösningsmedel uppgick

av samma år till 20 000 ton och OECD-Europas beräknas till 600 000 ton.

Osäkra skattningar av Östeuropas användning utifrån

industristruktur

Mlllöskulden

indikerar förbrukning av 200 000 ton klorerade lösningsmedel även här mätt som klor.

Huvudsakligen från nedfall via svenska floder tillförs Östersjön 5 000 ton organiska klorföreningar mätt som AOX per år. Gissningsvis uppskattning ger en total indirekt nedfallstillförsel via floder av 20 000 ton och ett direkt nedfall 10 000 ton år.

om per

Det nedfall bedöms nå Östersjön, 30 000 ton, är således endast

som 4% det som i Europa emitteras till atmosfären i form av avdunstan-

av de lösningsmedel.

Cellulosaindustrins utsläpp har trendmässigt minskat och den utvecklingen bedöms fortsätta. De svenska utsläppen av klorerade lösningsmedel väntas minska till följd av utbytesprogrammen.

En motsvarande men kanske inte fullt lika snabb minskning kan väntas i OECD-Europa. I Östeuropa torde modemiseringen av ekonomin medföra en initiellt ökad användning av klorerade lösningsmedel. Belastningen Östersjön förväntas minska utifrån de

men beslut som fattats endast med 10-20%. Förändringen i ÖstEuropas industristruktur kan lätt ge betydligt större förändringar.

Restaureringsåtgärder med avseende klorerade föreningar är

möjliga endast i ett fåtal fall då höga halter klororganiska ämnen

av t.ex. PCB i sjöars och vattendrags bottensedirnent kan förhindras spridas. Kostnaden för identifierade sådana åtgärder i Sverige kan beräknas till 100 millioner kronor.

En typ av uppehållande försvar vore sälarier där ett rimligt stort antal kanske 50—100 individer av de hotade Östersjösälama räddades tills livsvillkoren i Östersjön återställts. Sådana sälarier skulle kunna drivas till en årskostnad av 10 millioner kronor några platser längs den svenska ostkusten. Beräknat förräntningskapital för att täcka driftskostnaderna: 200 millioner kronor.

Nuvarande utveckling med en viss positiv tendens för sälstammen medför förhoppningsvis att sälarierna är obehövliga trettio år.

om

Mlljöskulden

Avfall

Med termen avfall avses här produkter eller biprodukter inte har

som något positivt värde för ägaren och denna därför är angelägen att

som bli av med till lägsta möjliga kostnad. Den totala mängden avfall

som genereras i Sverige årligen uppgår med denna definition till knappt 60 millioner ton. I siffran ingår en uppskattning av den mängd jord, sediment etc. som genom kontaminering av miljögifter över eller under den oftast opreciserade gräns där det officiellt blir miljöfarligt

avfall

själv blir avfall.

I denna rapport delas avfallet in i fyra huvudgrupper: miljöfarligt

avfall, hushållsavfall, industriavfall och kärnkraftsavfall.

Miljöfarligt utfall

Den beräknade sammansättningen det avfall klassas miljö-

av som som farligt framgår av nedanstående tabell:

men inte troligt att mängden som produceras ökar. Snarare är det så att fler och fler delströmmar och typer avfall redovisas miljöfarligt och

av som kommer med i statistiken.

Dagens behandlingsskapacitet är klart otillräcklig och för vissa

speciellt svårbehandlade avfall saknas helt inhemska behandlingsresur-

ser. Följande tabell ger en sammanfattning av dagssituationen.

Processtekniska förbättringar och innovationer beräknas leda till en gradvis minskning av den genererade mängden miljöfarligt avfall, men hastigheten i denna trend är svår att uppskatta om dagens villkor består. Under lång tid torde dessutom den faktiska minskningen av reducerad mängd producerat miljöfarligt avfall mer än kompenseras av förbättrad redovisning och en därigenom minskad restpost.

Betydande statistiska förändringar och ändringar i krav behandlingsresurser kan även bli aktuella till följd av nya definitioner och gränsdragningar. Om t.ex. slam från kommunala reningsverk skulle klassas som miljöfarligt avfall, vilket har föreslagits, skulle de årligen genererade mängdema i ett slag Öka med 1,5 millioner ton till totalt 2 millioner ton.

Den nuvarande miljöskulden i form av obehandlat, lagrat eller mellandeponerat avfall kan beräknas uppgå till femton milliarder kronor motsvarande en volym av 3 millioner ton och en kostnad för

miljöriktig behandling och slutförvaring av 5 000 kronor per ton.

SAKABs genomsnittliga avgift för behandling av miljöfarligt avfall uppgår för närvarande till 3 500 kronor ton med högstapris för det

per svårast behandlade 75 000 kronor. Piisbedömningen utgår från att

av det obehandlade berget miljöfarligt avfall är lite svårbehandlat

av mer än genomsnittet av det som idag omhändertas av SAKAB. Mängdbedömningen utgår från att den ackumulerade mängden motsvarar tjugo

år lagring och mellandeponering dagens nivå. Den mängd miljö-

av farligt avfall som försvinner ur statistiken och som i tabellen ovan redovisades under rubriken villovägar är inte medräknad. Den utgör för närvarande 20% av totalen och var tidigare större. Totalt torde den mängden uppgå till minst 3 millioner ton den också.

Miljöskulden

Ett annat sätt att belysa miljöskulden i form miljöfarligt avfall är av att utgå från antalet tippar Statens Naturvårdsverk klassat som som risktippar. Antalet är ca 500. En åtgärdskostnad av 15 milliarder skulle motsvara en genomsnittskostnad av 30 millioner per risktipp för uppgrävning och omhändertagande avfallet och kontaminerad jord, av vilket inte verkar vara i överkant. Miljöskuldens årliga ökning uppskattas till 150 000 ton lagrat och mellandeponerat avfall samt 100 000 ton miljöfarligt avfall på villovägar med en genomsnittskostnad av 5 000 kronor per ton, sammanlagt en dryg milliard om året.

Hushållsavfall

Den genererade mängden hushållsavfall iSverige uppgår årligen till 2,5 millioner ton. Volymema ökar trendmässigt och brist på deponerings-

platser och behandlingskapacitet leder till att kvittblivningsproblemet

ökar. Produktemas innehåll blir även allt komplicerat nedan mer se under kemikaliesamhället vilket medför att de tekniska och miljömässiga problemen vid behandling i form av förbränning eller kompostering ökar. Detta leder till ökade kostnader behandlad volymper

mängd.

Källsortering och att tillverkarnas ansvar från vaggan till graven

framstår nödvändiga ingredienser i framtida avfallshantering

som en och pantsystem rör främst försöksverksamhet och har ingen effekt

totalvolymerna. Den omständighet att allmänheten upptäckt att sorte-

rade sopor åter förs och att verksamheten främst syftade till samman att studera hushållens benägenhet att acceptera att sortera gör att det kan bli svårt att snabbt förtroende för fullskaleverksamhet. en Följande tabell redovisar omhändertagande hushållsavfall typen av av under de senaste tjugo åren:

Mlljöakulden

mellan 1970 och 1980 samt med 2% per år därefter finner man att den deponerade mängden under tjugoårsperioden uppgår till ca 20 millioner ton.

Några tusen soptippar runt om i landet, inklusive många igenlagda, läcker lakvatten och kontaminerar yt- och grundvatten. Avgången av metangas är relativt omfattande och bidrar till växthuseffekten.

Fullständigt åtgärdande alla gamla soptippar, vilket i många fall

av skulle erfordra uppgrävning och flyttning, i andra fall bentonitvallar och i de allra flesta lakvattenpumpning, styrning av metanjäsning och gasuppsamling beräknas grovt kosta 15 milliarder kronor.

Detta motsvarar i genomsnitt fem millioner kronor i åtgärdskostnader per tipp eller 750 kronor per ton deponerade hushållssopor.

Dagens deponeringsteknik är otvivelaktigt bättre än gårdagens men genomsnittligt långt ifrån perfekt. Således beräknas även den fort-

löpande deponeringen hushållssopor bidra till miljöskulden med en

av kostnad 200 kronor per ton som deponeras, d.v.s. för närvarande

av knappt 200 millioner år.

per

Industriavfall och Övrigt avfall

Den totala mängden industriavfall som produceras årligen i Sverige uppgår till ca 50 millioner ton. De största posterna är gruvavfall 28millioner ton, skogsindustriella avfall 8 millioner ton, bygg- och rivningsavfall 5 millioner ton, kontaminerad jord och sediment 6 millio-

ton, livsmedelsindustri 3 millioner ton samt järn- och stålindustri ner drygt 1 million ton.

Mluöskulden

Den ackumulerade mängden industriavfall som producerats sedan 1950 uppskattas gissningsmässigt till 1 000 millioner ton.

Gamla upplag av industriavfall fyller nästan aldrig moderna krav på miljöriktig deponering. Den totala volymen olämpligt deponcrat avfall av detta slag kan uppskattas till i storleksordningen 100 millioner ton. Att sanera dessa stora volymer som med dagens synsätt deponerats olämpligt, vilket kan innebära övertäckning, skyddsvallar för grundvatten, lakvattenpumpning och ivissa fall uppgrävning. Miljöskulden för att åtgärda dessa deponier beräknas till 8 milliarder kronor eller genomsnittligt 80 kronor per ton.

Även dagens deponering industriavfall och övrigt avfall sker delvis

av

sätt och på platser som inte är miljömässigt acceptabla som slutförvaring. Miljöskulden för att omhänderta denna typ av avfall växer således uppskattningsvis med 300 millioner kronor motsva-

-—- per rande drygt 6 kronor per ton avfall.

Vid sidan av dessa direkta deponier finns ett antal oavsiktliga deponier eller på annat sätt genom utsläpp starkt kontaminerade, lokalt avgränsade områden där saneringsinsatser är miljömässigt motiverade och tekniskt genomförbara. En del av dessa historiska miljöproblem

har rönt stor uppmärksamhet. Genom vidtagna utsläppsbegrânsningar

förvärras de inte, de läcker inte eller ytterst långsamt, befintliga

men skador består.

Nedanstående lista upptar sju sådana frågor med ungefärligt antal

objekt och uppskattad restaureringskostnad angivna.

Fiberbankar med kvicksilver- 50 st 1 000 Mkr

ca

Pentaklorkontaminerad mark vid sågverk

-

100 områden 300 Mkr

ca

Kreosotkontaminerade vattendrag vid trä- 300 Mkr

impregneringsanläggningar -ca 15 st

Mlllöckulden

Barkbemängda tidigare timmermagasin vid 100 Mkr

flottning ca 100 st

-

Tidigare tomter för gasverk, kemisk industri etc. 1 000 Mkr

-ca 30 st

6. Gamla gruvindustriella avfallsupplag, varphögar etc. 300 Mkr

-ca 30 st

Eutrofieradeigenväxta insjöar och vattendrag 2 000 Mkr

-ca 500 st

Delsumma 5 000 Mkr

De listade exemplen upptar en mindre del av motsvarande kvarvarande miljöproblem, men likväl de mest uppmärksammade och utredda och kanske de dyraste av de åtgärdbara. Delsumman för restaureringsåtgärder uppgår till 5 milliarder kronor för dessa. Totalsumman

d.v.s. miljöskulden för denna typ av problem antas uppgå till 10

-

milliarder kronor. Sjålvlälmingen är långsam genomsnittligt 1%

-

år. Miljöskulden antas därför öka med inflationen. per

Ett annat sätt att belysa miljöskulden i form av saneringsbehov på avfallsområdet är att utgå från Statens Naturvårdsverks uppskattning

av antalet platser med kontaminerad industrimark och avfallsupplag som borde åtgärdas. SNV beräknar antalet platser till 5 000. Den här gjorda kostnadsuppskattningen slutar på 18 milliarder för industri-

gruppen avfall och övrigt avfall motsvarande i medeltal 3,6 millioner kronor per site.

Radioaktivt avfall

Det radioaktiva avfallet från kärnkraftverk har varit föremål för ett mycket omfattande intresse under de senaste 12-15 åren.

De senaste beräkningarna pekar att omhändertagandet i samband

med kärnkraftens planerade aweclding i Sverige kommer att kosta 50 milliarder kronor med rådande ambitionsnivå.

,37

Mlllöskulden

Då detta inkluderar kontaminerade delar själva anläggningarna av m.fl. typer av avfall som Ökar linjärt med drifttid eller effektuttag uppskattas dagens skuld till 70%, d.v.s. 35 milliarder kronor.

BIOLOGISK MÅNGFALD

I en rapport för Miljövårdsberedningen systematiserar Jemelöv och Kågeson bevarande och återställandemotiv för biologisk mångfald i Sverige, redovisar kostnadsberäkningar och rekommenderar åtgärder. De: största hoten mot arter i Sverige kommer från ändrad markanvändning och ny teknik inom jord- och skogsbruk. Vissa delar av insatser för att bevara och återställa biologisk mång-

fald är relevanta för miljöskuldsberäkning.

Kostnaden för att bevara hotade arter i Noaks Ark-form djurparker, botaniska trädgårdar kan ses som ett uppehållande försvar. En beräknad årskostnad 130 millioner motsvarar miljöskuld 2,6 milliarav en av der.

Utdikning av våtmarker är sannolikt det allvarligaste ingreppet i den svenska miljön med avseende på biokemiska cykler. Återställande

av 200 000 ha våtmarker till kostnad 10 000 kronorha en av motsvarar en miljöskuld av 2 milliarder kronor. Effekterna av den senaste tidens jord- och skogsbrukspolitiska kost-

nad för biologisk mångfald och miljöskuld är oklara Miljöskulden vad

avser biologisk mångfald beräknas därför bestå på nuvarande nivå.

1992:58 Mlljöskulden SOU

SLUTREFLEKTIONER

Syftena med denna rapport kan sägas tre. Det ena är att lansera vara miljöskuld för att understryka att förorening av och ingrepp begreppet i miljön leder till försämrade framtida förutsättningar för hög produktion och materiell levnadsstandard. I detta avseende liknar miljöskulden mycket finansiell skuld skall förräntas och betalas av i framen som tiden. Rapportens andra syfte är att illustrera hur miljöskulden kan beräk- I många fall har siffermaterialet tagits från andra källor referensnas. lista kan erhållas från författaren. I andra fall är det författarens egna uppskattningar och räkneövningar där avsikten har varit att redovisa de osäkra i sådan detalj att den läsare så önskar kan se tillvägamest som

gångssättet och göra utgångsantaganden och därpå baserade

egna beräkningar. Osäkerheten är i många fall stor och de redovisade siffrori flera fall provocerande. Även för del får jag erkänna kan te sig egen att jag blivit förvånad över del relativa och absoluta delbelopp av na en miljöskulden. En eventuell debatt och andra personers beräkningsansatskulle otvivelaktigen kunna leda till säkrare siffenmderlag och bättre ser förståelse för den framtida ekonomiska effekten dagens olika aktiviav

teter på miljöområdet. är diskutera miljöskuldens utveckling. Håller Det tredje syftet att

att betala eller lånar vi På den frågan ger rapporten ett entydigt av även i Sverige lånar fortfarande av efterkommande generatiosvar: hittills vidtagna åtgärder till trots. ner, generationer är just det bärande moralis-

Hänsyn till efterkommande

ka argumentet för miljövård och sådant återkommer det i Brundtsom landkommissionens:rapport utan att äventyra framtida generationers

Mlllöskulden

möjligheter att tillfredsställa sina behov och i de visdomsord lär som härröra från gammal sioux-hövding naturen är inte något vi ärvt en av våra förfäder utan något lånat våra bam. av Om ser naturen något lånat från våra barn är det naturligt som att tänka sig att också återlämnar det lånat i ursprungligt skick eller tillsammans med resurser att återställa det lånade i urspungligt skick. Detta kan sägas den filosofiska grundtanken bakom begrepvara pet miljöskuld. Inom vissa begränsade delar vår ekonomi tillämpar av en sorts miljöskuldsbegrepp. I kärnkraftens kostnader inräknar avfallshantering och rivningskostnader för kärnkraftverken. Vid sandtäkt och viss gruwerksamhet ålägger exploatören att någorlunda visuellt återställa området, vilket medför kostnaden inkluderas i att varans pris.

Vid överlåtelser industrifastigheter och företag i USA idag är frågan

av om en eventuell miljöskuld av stor betydelse för priset. Flera svenska företag har råkat illa ut då de missat att rätt värdera denna miljöskuld.

Återställandekostnader har diskuterats för

även t.ex. utbyggd vattenkraft. Valfrid Paulsson har sagt att för det kostar samma summa som att anlägga en kilometer motorväg borde kunna återställa man en utbyggd älv i nära ursprungligt skick. Kraftindustrin har sedan tagit fasta detta och föreslagit att skulle låna älv för man en utbyggnad under viss tid för att sedan återställa den.

Baserat på denna kostnadsuppskattning skulle miljöskulden i form

av återställandekostnad för svensk vattenkraft kunna beräknas och jämföras med awecklingskostnad och miljöskuld för andra

energislag.

Många personer med vilka jag diskuterat konceptet miljöskuld har spontant velat räkna in eftersatt underhåll och därmed framtida stora

reparationer och nyinvesteringar i kommunala ledningsnät. Då detta

återställande del teknosfáren det avser av en av ingår emellertid inte i begreppet miljöskuld sådant det här definierats. Det är med viss tvekan jag nu lämnar ifrån mig denna rapport. Flera

omarbetningar och omberäkningar ligger bakom denna version och

säkert finns det ytterligare mycket kan och bör göras för bättre som att

precisera miljöskulden. Förhoppningen är dock att rapporten ska

inspirera fler att delta i detta arbete.

KUNGL. BlBL.

1.92 07- 20

40 STOCKHOLMM

Statens 1992

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Frihet- ansvarkompetens.Grundutbildningens 37.Psykiatrinochdesspatienterlevnadsförhållanden.

- villkor ihögskolan.U. vårdensinnehållochutveckling. Reglerförrisker.Ettseminariumomvarför 38.Friståendeskolor.Bidragochelevavgifter.U. tillåtermerföroreningarinnelinute.M. 39.Begreppetarbetsskada.

Psykisktstördassituation kommunernai 40.Risk-ochskadehanteringi statligverksamhet.Fi.

-cnprobleminventeringursocialtjänstens 41.Angåendevattenskotrar.M.

perspektiv. 42.Kretslopp Basenförhållbarstadsutveckling.M.

- 4.PsykiatriniNorden-ettjämförandeperspektiv. 43.EoocyclesTheBasisofSustainableUrban

-

Koncessionförförsakxingssammartslumingar.Fi. Development.M.

Nymervllrdesskattelag. 44.Resurserförhögskolansgrundutbildning.U.

Motiv.Del 45.Miljöfarligtavfall ansvarochriktlinjer.M.

- -

Författningstextochbilagor.Del Fi. 46.Livskvalitetförpsykisktlångtidssjukaforskning

- -

Kompetensutvecklingennationellstrategi.A. kringservice.stödochvard.

-

Fastighetstaxering Bostadsrätter.Fi. 47.Avregleradbostadsmarknad.Delll. Fi.

m.m.-

Ekonomiochrm:i kyrkan.C. 48.EffektivarestatistikstymingDenstatliga

- 10.Ettnyttbolagförnrndradiosartdningar.Ku. statistikensfinansieringochsamordning.Fi. lLFastighetsskatt.Fi. 49.EES-anpamningavmulmadsforingslagstifmingen. 12.Konstnärlighögskoleutbildning.U. C l3.Bundnaaktier.Ju. S0.Avgifterochhögkostnadsskyddinomäldre och l4.Mindrekadmiumihandelsgödsel.Jo. handikappomsorgen.S l5.Ledningochledarskapihögskolannågra 51.Översyn sjöpolisen.av Ju.

-

perspektivochmöjligheter.U. 52.Ettsamhälle allaför l6. Kroppenefterdöden. 53.Skatt dieselolja.Fi. l7.Densistaundersökningenobduktioneni ett S4.Merför mindre nyastyrformerförbarn-och

—- -

psykologisktpaspektiv.S. ungdomspolitiken.C. I8.tvångsvårdi socialtjänstenansvarochinnehåll. 55.Radförforskningomtransporteroch

liungtidsutzedningen1992.Fi. kommunikation.K. 20.Statenshttndskola.ombildningfranmyndighettill Radförforskningomtransporteroch

aktiebolag.S. kommunikation.Bilagor.K. zLBostadsstödtill pensionärer.S. S6.Färjorochfarleder.K. 22.EFS-anpassningavkredintpplysrtingslagert.Ju. S7.Beskattningavvissanaturaförrnánerm.m.Fi. 23.KonuollfrAgori tulldatoriseringenm.m.Fr. 58.Miljöskulden.Enrapportomhurmiljöskulden 2A.Avregleradbostadsmarknad.Fi. utvecklas viom ingentinggör.M. 25.Utvärderingavförsöksverksamhetenmed3-arig

yrkesinriktadutbildningi gymnasieskolan.U. 26.Rättentill folkpension kvalifikationsregleri

—

internationellaförhållanden. 27.Amarbemju.A. 28.Kartläggningavkasinomel enligtinternationella

-

regler.Fi. 29.Smittskyddsinstitutetnyorganisationför Sveriges

-

nationellasrnittskyddsfurtktioner. 30.KreditförsakringNågraaktuellaproblem.Fi.

- SLLagstiftningomsatellitsllndningarav

TV-progrartLKu. 32.NyaInlandsbanan.K. 33.Ksinospelsverksamheti folkrörelsernastjänst C. 34.Fastighetsdatasystetnetsdatastruktur.M. 35.Kan-ochmätningsuthildningarinyaskolformer.M. 36.RadioochTVicu.l$u.

Statens offentliga utredningar 1992

Systematiskförteckning

Justitiedepartementet Avregleradbostadsmarknad.Del11.[47]

Bundnaaktier.[13] EffektivarestatistikstymingDenstatligastatistikens-

EES-anpassningkreditupplysningslagen. finansieringochsamordning.[48] av [22] Översyn sjöpolisen.[S1] Skattpådieselolja.[53] av Beskattning vissanaturaförrnårterav m.m.[57]

Socialdepartementet Utbildningsdepartementet Psykisktstördassituationikommunerna probleminventeringsocialtjänstens Frihet ansvar kompetens.Grundutbildningensvillkor -en ur perspektiv.[3] - - Psykiatrini Norden jämförande i högskolan.[l] - ett perspektiv.[4] Kroppenefterdöden.[16] Konstnärlighögskoleutbildning.[12]

Densista Ledningochledarskapiltögskolan-någrapcrspektiv undersökningenobduktionen- i ett psykologisktperspektiv.[17] ochmöjligheter.[15]

Tvångsvårdi socialtjänsten ochinnehåll.[18] Utvärdering försöksverksamhetenav med3-årig - ansvar Statenshundskola. yrkesinriktadutbildningi gymnsieskolan.[25] Ombildningfrånmyndighettill aktiebolag.[20] Friståendeskolor.Bidragochelevavgifter.[38]

Bostadsstödtill pensionärer.[21] Resurserförhögskolansgrundutbildning.[44]

Rättentill folkpension kvalifrkationsregleri - Jordbruksdepartementet internationellaförhållanden.[26] Smittskyddsinstitutet organisationförSveriges Mindrekadmiumi handelsgödsel.141 - ny nationellasmittskyddsftrnktioner.[29] Kulturdepartementet Psykiatrinochdesspatienter levnadsförhållanden. vårdensinnehållochutveckling.[37] Ennyttbolagför [10] Begreppetarbetsskada.[39] Lagstiftning satellitsåndningarTV-pmgram.om av [31]

Livskvalitetför psykisktlångtidssjuka RadioochTVi ett.[36]

- forskningkringservice.stödochvård.[46] Arbetsmarknadsdepartementet Avgifterochhögkostnadsskyddinomåldre-och

handikappomsorgen.[50] Kompetensutveckling nationellstrategi.[7]en - Ettsamhälleför alla.[52] Årsarbetstid.[27]

Kommunikationsdepartementet Civildepartementet

NyaInlandsbanan.[32] Ekonomiochrättikyrkan.[9] Rådför forskningomtransporterochkommunikation. Kasinospelsverksamheti folkrörehernastjänst [33]

Rådför forskningomtransporterochkommunikation. EES-anpassningmarknadsiöringslagstiftningen.[49]av

Bilagor.[ss] Merförmindre nyastyrforrnerför bam-och - Färjorochfarleder.[56] ungdomspolitiken.[54]

Finansdepartementet Miljö- och naturresursdepartementet

Koncessionför försäkringssammanslutningar.[5] Reglerförrisker.Ettseminariumomvarför tillåter

Nymervårdesskattelag. merföroreningarinneånute.[2]

Motiv. Del Fastighetsdatasystemetsdarorstruknrr.[34] - Förfatmingstextochbilagor.Del [6] Kart-ochmåtningsutbildningarinyaskolformer.[35] - Fastighetstaxering Bostadsrätter.[8] Angåendevattenskotrar.[41] m.m.- Fastighetsskan.[11] kretslopp Basen hållbarstadsutveckling.för [42] - Långtidsutredningen1992.[19] EoocyclesTheBasis Sustainableof UrbanDevelop- - Kontrollfrågoritirlldatoriseringenm.m.[23] rnent.[43]

Avregleradbostadsmarknad.[24] Miljöfarligtavfall ansvaroch [45] - Kartläggning kasinospelav - enligtinternationella Miljöskulden.EntappatomInnmiljöskuldenutveckla regler.[28] omvi ingentinggör.[58]

KreditförsakringNågraaktuellaproblem.[30] - Risk-ochskadehanteringi statligverksamhet.[40] WW

Miljövårdsberednin gen är regeringens råd i miljöfrågor. Beredningen ska söka av nya miljöfrågor och tillföra nya arbetsformer till miljöarbetet. Beredningen ska också bidra till att stimulera miljödebatten.

Miljövårdsberedningen är en kommitté inom Miljö- och naturresursdepartementet och inrättades 1968. Beredningen har 21 ledamöter förutom ordföranden, miljöminister Olof Johansson, och vice ordförande, mark- och planminister Görel Thurdin.

ALLMÄNNA FÖRLAGET

BESTÄLLNINGAR:ALLMÄNNAFÖRLAGBT,KUNDTJÄNST,10647STOCKHOLM,

TEL:08-7399630,FAX:08-739 48.95 INFORMATXONSBOKHANDELN,MALMTORGSGATAN5vin BRUNKEBERGSTORG,STOCKHOLM.

ISBN91-38-13092-0

ISSN0375-25OX