SOU 1993:79

Handel och miljö : mot en hållbar spelplan : rapport från Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A)

1. Handelsliberalisering kopplad till miljövillkor

Idén om att koppla ihop miljöavtal med handelsavtal kallas av en författare (MD. Young) för EATLA — Ecologically-Accelerated Trade Liberalisation Agreements (ungefär "Frihandelsavtal på grundval av vissa miljöregler"). Sådana avtal ska baseras på regler om hur varor tillverkas. Avtalen ska vara multilatera, men behöver inte omfatta alla GATT:s medlemmar.

Avtalen ska ge tullfrihet för varor som tillverkats i enlighet med avtalet. Tullfriheten ska också gälla förädlade varor som innehåller en viss andel EATLA-förenliga varor, 25 procent föreslås. Detta villkor är särskilt attrak- tivt för u-länder, som i dag ofta betalar högre tullar ju mer förädlad en exportprodukt är. Ett land ska bara få ställa krav på produktionsprocessen om det samtidigt erbjuder tullfrihet för varor som producerats på det önsk- värda såttet. Varor från åtminstone en tillverkare av en viss vara i ett annat land ska ges tullfrihet.

En fördel med förslaget sägs vara att den påverkan på handeln som miljöavtal redan i dag ger skulle tydliggöras. En annan fördel kan vara att man gynnar handel med varor som framställts på hållbart sätt snarare än inför handelshinder.

2. Miljöavtal med handelsrestriktioner Att koppla ihop internationella miljöavtal med handelssanktioner kan kallas TREA, Trade Related Environmental Agreements (ungefär "Miljöavtal med handelsimplikationer") och presenteras av Young. Tanken är att möjligheten att utsättas för handelshinder ska fungera som påtryckningsmedel och förmå länder att ansluta sig till miljösamarbete. Ett exempel på ett sådant avtal som redan införts är Montreal-protokollet, där icke-medlemmar diskrimineras vad gäller handel med varor som innehåller ozonnedbrytande ämnen. Problemet med en ökad användning av sådana avtal är bland annat att de kan leda till ineffektivitet och att systemet kan utnyttjas till vanlig protektionism. På grund av riskerna är det viktigt med tydliga regler för hur sådana avtal ska utformas.

Avtalen ska enligt författaren:

. vara transparenta (tydliga och offentliga) så att avtalen kan ifrågasättas

och diskuteras öppet, » utesluta korsvis uppfyllande av villkoren, så att inte andra branscher ska

kunna drabbas av handelsrestriktioner,

- vara öppna för medlemskap för alla länder,

. begränsas till ett fåtal synnerligen viktiga frågor av global betydelse. Detta är särskilt viktigt för att minska risken för missbruk och diskrimi- nering mot u-länder.

Några av idéerna till hur reglerna ska var utformade kommer från GATT.

3. Miljötullar Det fmns flera förslag till "miljötullar" på varor som har stora miljöeffekter vid produktionen. Miljötullar skulle motverka att andra länder implicit sub- ventionerar sin produktion (Steininger, Costanza). Tullarna syftar till att skydda miljön och inte inhemsk industri, vilket skiljer den från konventio- nella tullar, även om det finns en risk att de missbrukas med protektionis- tiska syften. En viktig fråga är hur storleken på handelshindren ska bestäm- mas. Steininger kallar en sådan typ av handelssanktioner för "counterbalancing measures" och diskuterar två möjligheter till beräknings-

grunder:

a) Bedömning av den faktiska skillnaden i miljöbelastning av produktionen med hjälp av livscykelanalys. Metoden bör endast användas vid primär varuproduktion där man inte har så komplicerade produltionskedjor, men kan också användas informellt vid miljömärkning. Nackdelar med metoden är att det är svårt att mäta och värdera kostnaderna, vilket kommer att leda till långa och utdragna förhandlingar. Det finns heller inget sätt att jämföra skadan av utsläpp som görs i olika länder, förutom för genuint globala problem som uttunningen av ozonskiktet och klimatförändringar. En fördel med metoden är att man sprider användningen av "fysisk bokföring", vilket hjälper företagen att effektivisera produktionen och dessutom ofta är företagsekonomiskt mycket lönsamt.

b) Bedömning av hur mycket resurser producenterna läg fer ner på miljö- åtgärder. Utgångspunkten är att nationerna själva bestämmer vilka miljö- ambitioner de har — och satsar sina egna resurser på att uppfylla dessa. Därefter ska de kunna skydda sig mot konkurrens från länder som satsar mindre. Skillnaderna i reningskostnader mellan länder föreslås få vara maximalt 25 procent innan handelshinder införs. Den största svårigheten är att identifiera' '"reningskostnader och skilja dem från andra investeringar, samt fastställa dem för enskilda produkter.

c) Global minimistandard — safe minimumstandards — Inom ramen för FN kan man enas om en minsta acceptabel nivå, till exempel minimikrav vad gäller rester av vissa giftiga ämnen 1 produkter. Dessa villkor skulle kunna utökas till att omfatta "mänskliga miljörättigheter". Att inte uppfylla dessa

minimikrav skulle kunna medföra att man riskerar att utsättas för någon typ av miljötullar.

4. "Ekologiska returtullar" Syftet med "ekologiska returtullar" är att motverka implicita subventioner ("miljödumping") utan att straffa exportlandet. I stället försöker man främja en hållbar produktion och handel genom att återföra tullinkomstema till exportlandet i form av till exempel projektstöd eller negativ tull på andra, hållbart producerade, varor från landet. Här finns en parallell till en debatt om socialklausul som förts inom bland annat GATT (se sidan 81). Flera i- länder förespråkade då att tullar skulle få läggas på varor som kom från län- der med dåliga arbetsförhållanden. Tullama skulle samtidigt på sikt göras onödiga genom att biståndet och utvecklingen antogs leda till att arbetsför- hållandena gradvis förbättrades i u-länderna. "Returtullar" innebär indirekt att man kopplar ihop handel och bistånd, eftersom det faktum att man frivil- ligt skickar tillbaka statsinkomster till ett annat land kan tolkas som en typ av bistånd. Detta kan ses som en fördel, eftersom handelspolitik och biståndspolitik, som båda i hög grad påverkar relationerna till tredje världen, ofta hanteras separat.

Det finns flera förslag till olika typer av "returtullar", bland annat Recom- pensing Duties och Mutual Tariffs, och en resolution om import av tropiskt timmer som innehåller sådana inslag har antagits av Europaparlarnentet (se faktaruta 8). Liksom för andra typer av miljötullar är det svårt att hitta en norm för hur storleken på tullarna ska fastställas. En annan svårighet med systemet är att det riskerar att uppmuntra fortsatt produktion av de miljöför- störande varorna, eftersom större export ger möjligheter till ökade bidrag tillbaka till exportören. Detta skulle eventuellt kunna motverkas med att en gradvis aweckling annonseras tidigt (DeBellevue, Runnalls och Cosbey med flera).

5. Konsumtionsskatt När intemalisering av miljökostnader diskuteras avser man oftast olika typer av regler för och avgifter på produktionen. Ett annat och kompletterande sätt är att i stället angripa problemet vid konsumtionen. En konsumtionsskatt skulle kunna införas utifrån miljöpåverkan vid tillverkningen — oavsett i vilket land den sker. Med hjälp av input/output-analys kan till exempel mängden koldioxid som olika produkter ger upphov till vid produktion, transport, konsumtion och avfallshantering beräknas. Konsumtionsskatten ska inte förväxlas med moms, vilken baseras på produkternas försäljnings- pris. En konsumtionsskatt skulle ge tydliga signaler till konsumenterna om vilken typ av konsumtion som bör begränsas. Däremot skulle den inte ge signaler till producenten om vilken typ av teknik som bör väljas till en viss vara, i de fall olika produktionstekniker ger olika stor miljöpåverkan. Inom ett land skulle skatten däremot kunna differentieras med avseende på vilken produktionsteknik som använts (Mäler, K-G, personlig kommunikation).

6. Sektorvisa handelsavtal I princip är GATT ett generellt avtal, samma regler gäller för alla branscher. Ett förslag är att man i stället bör sträva efter sektorvisa handelsavtal som bättre kan ta hänsyn till enskilda branschers särskilda förutsättningar, mark- nadsstruktur och påverkan på miljön (Harris).

7. Institutionella förändringar Flera av de förslag som presenterats ovan kräver förändringar i GATT. Troligtvis kommer miljöfrågorna att behandlas uttryckligen i nästa förhand- lingsrunda inom GATT. Det är möjligt att detta leder till förändringar i själva avtalet, till exempel i undantagsparagrafen 20, vilket redan har före- slagits på flera håll. Men det finns också andra idéer om hur de intemationel— la institutionerna skulle kunna utvecklas för att bättre bidra till en globalt hållbar utveckling. Många menar att det är viktigt att skapa regelbundna mötesplatser där miljö- och handelsfrågor diskuteras på hög nivå. Några idéer är att låta FN:s säkerhetsråd ta särskilt ansvar för uthållig utveckling, och att hålla infor- mella toppmöten i ftågan (Runnalls och Cosbey). Det finns också förslag om att skapa en specialinstitution som från början är gjord för att hantera kon- flikter mellan miljö och handel (GATE — General Agreement on Trade and Environment). En sådan institution skulle kunna bli ett forum där handels-, utvecklings- och miljöintressen tvingas sitta ner vid samma bord och hitta lösningar — med uthållig utveckling som övergripande mål (DeBellevue m fl.).

Källor: Costanza, Robert. (1992), Three Things We Can Do to Achieve Sustainable Development, I: Jansson, A.-M., Folke, C., Costanza, R och Hammer, M. (red.), Invest- ing in Natural Capital: The Ecological Economic Approach to Sustainability. Under tryckning. Runnalls, David och Cosbey, Aaron (1992), Trade and Sustainable Develop- ment, A survey of the Issues and a New Research Agenda, International Institute for Sustainable Development, Winnipeg, Kanada.

Föjande referenser är ännu opublicerade, de ingår i ett temanummer av tidskriften Eco- logical Economics (nr 1/94) som handlar om handel och miljö; DeBellevue, Edward, m. fl., The North American Free Trade Agreement: an Ecological Synthesis for the United States and Mexico; Steininger, Karl, Reconciling Trade and Environment: To- wards a Comparative Advantage for Long-Tenn Policy Goals; Young, M. D., Ecologic- ally-Accelerated Trade Liberalisation: A Set of Disciplines for Trade and Environment Agreements.

Manus till följande artikel granskas för närvarande av Ecological Economics: Harris, Jonathan, "Free Trade and Environmental Sustainablity: An Ecological Econo— mics Perspective. Muntlig källa: Mäler, Karl-Göran, professor och chef för Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi.

Handel och miljö - Mot en hållbar spelplan Bilaga 2.

Internationella miljöavtal med handelsbestämmelser

Datering syftar på tidpunkten för undertecknandet.

Convention Relative to the Preservation of Fauna and Flora in their Natural State, 1933 Syftet med avtalet är att bevara det naturliga växt- och djurlivet, särskilt i Afrika, genom reservat och nationalparker och genom att reglera jakt och fångst av olika arter. Avtalet medför förbud mot import och export av tro- féer, såvida det inte finns särskilda exporttillstånd.

Konventionen om fågelskydd, 1950 (International Convention for the Protection of Birds) Syftet är att skydda populationer av fåglar, särskilt flyttfåglar, från utrotning. Tio västeuropeiska stater har signerat avtalet. Det medför förbud mot import, export, transport, erbjudande till försäljning eller försäljning av levande eller döda fåglar, ägg eller fågelungar som fångats under förbjuden årstid.

Internationella växtskyddskonventionen, 1951 (International Plant Pro- tection Agreement) Målet med konventionen är att upprätthålla och utöka det internationella samarbetet med att kontrollera och bekämpa spridningen av växtsjukdomar och skadeinsekter. Parterna förbinder sig att reglera import och export av växter mycket strikt.

Europeiska konventionen om skydd av djur under internationella transporter, 1968 (European Convention for the Protection of Animals during International Transport) Parterna förbinder sig att uppfylla konventionens regler om på vilket sätt djur ska transporteras.

Washingtonkonventionen för reglering av handel med vissa utrotnings- hotade vilda djur och växter (CITES), 1973 (Convention on International Trade in Endangered. Species of Wild Fauna and Flora) För att skydda utrotningshotade djur mot exploatering genom internationell handel regleras handeln för vissa arter. Beträffande en del av arterna råder i princip förbud mot handel, medan handel med andra arter kräver olika typer av licenser. Hotade arter är listade i tre klasser. I appendix ] finns direkt hotade arter, i appendix 2 finns arter som riskerar att hotas om handeln inte regleras kraftigt. Arter som ett medlemsland skyddar med en intern lagstift-

ning som behöver förstärkas genom internationellt samarbete )Ch handels- kontroll listas i appendix 3. Avtalet bygger på en lång tradition där djurhan- del regleras genom krav på exporttillstånd, men tillför dessutom i vissa fall krav på importtillstånd (arter listade i appendix 1 och 2), viket minskar möjligheterna för länder som inte skrivit under avtalet att kringgå handels- förbuden.

Montrealprotokollet om ämnen som bryter ner ozonskiktet, 1987 (Montreal Protocol on Substances That Deplete the Ozone Layer) Montrealprotokollet är ett tillämpningsavtal till Wienkonventionen rörande ämnen som uttunnar ozonskiktet (1985). De undertecknande parterna har förbundit sig att bland annat halvera freonproduktionen till år 1999. Vid om- förhandlingar i London 1990 och Köpenhamn 1992 skärptes lcaven ytterli- gare och helt nya ärnnesgrupper drogs in i avtalet. Enligt den senaste över- enskommelsen ska freonproduktionen helt upphöra till år 1996.

Avtalen träder i kraft tre månader efter att ett tillräckligt antal länder rati- ficerat dem, i praktiken tar det cirka två år sedan ett avtal skrvits under. I mars 1993 hade 111 länder anslutit sig till 87 års avtal, till dem som stod utanför hör bland andra Sydkorea, Colombia och Vietnam. Brasilien gick med i samarbetet 1990, liksom bland andra Chile och Argentina 1992 anslöt sig 21 länder, däribland Indien, Indonesien och Israel. Londonändringama från 1990 hade i mars 1993 ratificerats av 51 länder, mest iidustriländer men också bland andra Chile, Kina, Indien och Mexiko. Inget land hade ännu ratificerat Köpenhamnsändringama från november 1992.

De undertecknande staterna förbinder sig att från ett viss. datum inte exportera eller importera berörda substanser till stater som inte mdertecknat protokollet och inte heller importera produkter som innehåller sådana sub- stanser fi'ån dessa stater.

Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande trarsporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall, 1989 (Basel Caivention on the Control of Transboundary Movements of Hazardous Wastes and their Disposal) Varje part har rätt att förbjuda import av farligt avfall. Export ska endast till— låtas när det importerande landets regering gett skriftligt tillstånd. Om det finns anledning att tro att avfallet inte konnner att omhändertas på ett miljö- mässigt acceptabelt sätt ("environmentally sound manner") ske export inte tillåtas. Handel med länder som inte skrivit under avtalet är inte illåtet.

Avtal där Sverige inte är en part: . Convention on Nature Protection and Wildlife Preservation in the Western Hemisphere, 1940

. P19an6t Protection Agreement for the South East Asia and Pacific Region, 1 5

. Convention on Conservation of North Pacific Fur Seals, 1957

. Agreement Concerning the Cooperation in the Quarantine cf Plants and their Protection against Pests and Diseases, 1959

- Phytosanitary Convention for Africa, 1967

African Convention on the Conservation of Nature and Natural Resour- ces, 1968 Benelux Convention on the Hunting and Protection of Birds, 1970 Agreement on the Conservation of Polar Bears, 1973 Convention for the Conservation and Management of the Vicufia, 1980 ASEAN Agreement on the Conservation of Nature and Natural Resour- ces, 1985

Källor: International Trade 1990-1991, appendix ] till kapitlet Trade and the Enviromnent, GATT 1992; Frihandeln ett hot mot miljöpolitiken — eller tvärtom? Ds 1992:12; Status of Ratification/accession/acceptance/approval of 1. The Vienna Convention for. . ., II. The Montreal Protocol on . . ., 111. The Amendment to the Montreol Protocol on . . ., UNEP 1993.

Bilaga 3.

Utdrag ur Riodeklarationen

Princip 2 Staterna har, i överensstämmelse med Förenta Nationernas stadga och folk- rättens principer, den suveräna rätten att utnyttja sina egna natirtillgångar i enlighet med sin egen miljö- och utvecklingspolitik och ansvaret för att tillse att verksamheter inom deras egen jurisdiktion eller kontroll inte förorsakar skada på andra länders miljö eller på områden utanför nationell jnisdiktion.

Princip ]] Stater ska anta effektiva miljölagar. Miljönormer, mål och priorteringar ska spegla de miljö- och utvecklingssammanhang där de ska tilllärnias. Normer som tillämpas i vissa länder kan vara olämpliga i andra, särsl—ilt i utveck- lingsländer och leda till oförsvarliga sociala och ekonomiska kostnader.

Princip 12 Stater bör samarbeta för att främja ett öppet internationellt ekonomiskt system som kan bidra till ekonomisk tillväxt och hållbar utveskling i alla länder för att på så sätt bättre kunna hantera problemen med miljöförstö- ringen. Handelspolitiska åtgärder som vidtas till skydd för mijön får inte medföra godtycklig eller otillbörlig diskriminering eller en dold begränsning av den internationella handeln. Ensidiga åtgärder för att komma ill rätta med miljöhot utanför det importerande landets jurisdiktionsområde bjr undvikas. Miljöåtgärder som syftar till att bemästra gränsöverskridande eller globala miljöproblem bör, så långt möjligt, grundas på internationella överenskom- melser.

Princip 13

Stater ska utveckla sin nationella lagstiftning vad avser ansvar och ersättning till offer för föroreningar och andra miljöskador. Stater ska också samarbeta snabbt och beslutsamt för att utveckla och utvidga folkrätten; regler om ansvar och ersättning för miljöskador som orsakats av verksamheter inom deras eget jurisdiktionsområde eller områden under deras kontroll till att gälla även för sådana skador på områden utanför deras ansvar.

Princip 16 Nationella myndigheter bör sträva efter att främja intemalisering av miljö- kostnader och användandet av ekonomiska styrmedel, med bealtande av att förorenaren, i princip, ska bära kostnaderna för föroreningarna. Hänsyn ska härvidlag också tas till det allmännas intressen och tillämpningen ska ske på sådant sätt att det inte medför störningar i den internationella randeln och investeringarna.

Bilaga 4. Utdrag ur GATT

Ur Artikel 3. Nationell behandling ifråga om intern beskattning och regle- ringar

]. De avtalsslutande parterna erkänner att interna skatter och andra interna avgifter samt lagar, förordningar och bestämmelser som rör intern försälj- ning, salubjudande, köp, transport, distribution eller användning av varor, ävensom interna kvantitativa regleringar som kräver blandning, bearbetning eller användning av varor i bestämda kvantiteter eller proportioner icke bör tillämpas på importerade eller inhemska varor på sådant sätt att skydd bere- des inhemsk produktion.

4. Varor från en avtalsslutande parts område, som införts till en annan avtalsslutande parts område, skall med avseende på alla lagar, förordningar och bestämmelser som rör deras interna försäljning, salubjudande, köp, transport, distribution eller användning medges behandling, som icke är mindre gynnsam än den som medges samma slags varor av inhemskt ursprung. Bestämmelserna i detta moment skall icke hindra tillämpning av differentierade interna transportavgifter, vilka grundas uteslutande på trans- portmedlens ekonomiska användning och icke på varans nationalitet. (Ej kursivering i originalet.)

Ur Artikel 1 1. Allmänt avskaffande av kvantitativa restriktioner

1. Förbud eller restriktioner av annat slag än tullar, skatter eller andra avgif- ter skall icke, vare sig genom kontingenter, import- eller exportlicenser eller andra åtgärder, införas eller bibehållas av någon avtalsslutande part i fråga om import av någon vara som härrör från någon annan avtalsslutande parts område.

2. Bestämmelserna i moment 1 i denna artikel skall icke tillämpas på följan- de åtgärder:

a) exportförbud eller exportrestriktioner som tillämpas tillfälligt för att förebygga eller avhjälpa kritisk brist på livsmedel eller andra för den expor- terande avtalsslutande parten nödvändiga varor;

b) import— och exportförbud eller import— och exportrestriktioner som är nödvändiga för tillämpning av normer eller föreskrifter angående klassifice-

ring, kvalitetskontroll eller saluhållande av varor i den internationella handeln.

Artikel 20. Allmänna undantag

Med iakttagande av kravet att sådana åtgärder icke tillämpas på ett sätt som skulle innebära ett medel för godtycklig eller oberättigad diskriminering mellan länder där samma förhållanden råder eller en förtäckt inskränkning av internationell handel, skall ingen bestämmelse i detta avtal tolkas såsom ut- görande hinder för avtalsslutande part att anta eller genomföra åtgärder:

a) nödvändiga för att skydda den allmänna moralen;

b) nödvändiga för att skydda människors, djurs eller växters liv eller hälsa;

0) avseende import eller export av guld eller silver;

d) nödvändiga för att säkerställa åtlydnaden av lagar eller föreskrifter som icke är oförenliga med bestämmelserna i detta avtal, inbegripet sådana som avser tillämpning av tullbestämmelser, utövande av monopol som drives i enlighet med moment 4 i artikel 2 och artikel 17, skyddande av patent, varumärken samt litterär och konstnärlig upphovsrätt ävensom förhindrande av bedrägliga förfaranden;

e) avseende varor framställda av fångar;

f) vidtagna till skydd fär nationalskatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde;

g) avseende att bevara uttömliga naturtillgångar, om sådana åtgärder genomföres i samband med begränsningar av inhemsk produktion eller kon- sumtion;

h) vidtagna i enlighet med förpliktelser jämlikt varje mellanstatlig råvaru- överenskommelse, vilken följer riktlinjer som underställts De Avtalsslutande Parterna och icke ogillats av dessa;

i) innebärande begränsningar av exporten av inhemska råvaror som är nödvändiga för att säkerställa erforderliga kvantiteter av sådana varor för en inhemsk förädlingsindustri under tider, då det inhemska priset på dessa råva- ror som led i en statlig stabiliseringsplan hålles under världsmarknadspriset, dock att sådana begränsningar icke skall medföra ökning av exporten från eller skyddet för en sådan inhemsk industri och icke skall aWika från bestämmelserna om icke-diskriminering i detta avtal;

j) nödvändiga för förvärv eller fördelning av varor, på vilka allmän eller lokal brist råder; dock att sådan regler skall vara förenliga med grundsatsen att alla avtalsslutande parter är berättigade till en skälig andel av den inter- nationella tillgången på sådana varor och att sådana åtgärder, som är ofören- liga med övriga bestämmelser i detta avtal, skall avskaffas så snart de omständigheter som givit anledning till dem icke längre föreligger. De Avtalsslutande Parterna skall överse behovet av denna punkt senast den 30 juni 1960.

Artikel 21. Undantag i säkerhetssyfte

Ingen bestämmelse i detta avtal skall tolkas såsom innebärande:

a) skyldighet för avtalsslutande part att lämna upplysningar, vilkas yppande den anser stå i strid med sina väsentliga säkerhetsnitressen; eller

b) hinder för avtalsslutande part att vidta åtgärder som den anser nödvändiga för att skydda sina väsentliga säkerhetsfntressen där sådana åtgärder

i) avser ämnen för utvinnande av atomenergi eller material varur sådana ämnen kan framställas;

ii) avser handel med vapen, ammunition eller krigsmateriel samt sådan handel med andra varor och material som direkt eller indirekt äger rum i syfte att tillgodose militära behov;

iii) vidtages i krigstid eller vid andra kritiska lägen i de interna- tionella förbindelserna; eller

0) hinder för part att vidta åtgärder i överensstämmelse med dess förpliktelser enligt Förenta Nationernas stadga i syfte att upprätthålla inter- nationell fred. och säkerhet.

Bilaga 5. Utdrag ur Romfördraget

Avdelning 7: Miljö Artikel 130 r

1. Gemenskapens åtgärder i fråga om miljön skall ha följande syfen: - att bevara, skydda och förbättra miljön,

- att bidra till skyddet av människors hälsa, - att säkerställa ett varsamt och rationellt utnyttjande av naturresusema.

2. Gemenskapens åtgärder i fråga om miljön skall grundas på priicipema att förebyggande åtgärder bör vidtas, att miljöförstöring företrädesds bör hej- das vid källan och att den som skadar miljön skall betala. Miljöskyddskra- ven skall ingå som en del av gemenskapens övriga politik.

3. När gemenskapen förbereder åtgärder beträffande miljön, skall den beakta - tillgängliga vetenskapliga och tekniska data, - miljömässiga förhållanden i gemenskapens olika regioner, - de potentiella vinster och kostnader som är förenade med att å'gärder vid- tas eller inte vidtas, - den ekonomiska och sociala utvecklingen i gemenskapen som helhet och den balanserade utvecklingen i dess regioner.

4. Gemenskapen skall vidta åtgärder rörande miljön i den utsträ:kning som de syften som anges i punkt ] bättre kan uppnås på gemenskapsnivå än på de enskilda medlemsstaternas nivå. Med förbehåll för vissa itgärder av gemenskapskaraktär skall medlemsstaterna finansiera och genonföra övriga åtgärder.

5. Inom sina respektive kompetensområden skall gemenskaper och med- lemsstaterna samarbeta med tredje land och med vederbörande irremationel— la organsationer. Formerna för samarbete inom gemenskapen kan bli föremål för överenskommelser mellan gemenskapen och berörda tredje parter; de skall förhandlas fram och ingås i enlighet med artikel 228. Föregående stycke skall inte inverka på medlemsstaternas berörighet att förhandla i lntemationella organ och att ingå internationella överenskommel- ser.

Artikel 130 s

Rådet skall genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen och efter att ha hört Euraopaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén bestämma vilka åtgärder som skall vidtas av gemenskapen.

Rådet skall på de sätt som anges i föregående stycke definiera de frågor om vilka beslut skall fattas med kvalificerad majoritet.

Artikel 130 t

De skyddsåtgärder som antagits gemensamt enligt artikel 1305 skall inte hindra någon medlemsstat från att bibehålla eller införa strängare skyddsåt- gärder som är förenliga med detta fördrag.

Alla tre artiklarna är tillägg genom artikel 25 i enhetsakten, 1987.

Litteratur om handel och miljö

Här följer en sammanstälhiing över några viktiga rapporter, böcker eller kapitel i böcker som behandlar kopplingen mellan handel och miljö. De allra flesta är skrivna så att personer utan fackbakgrund skall kunna tillgodogöra sig dem.

Frihandeln ett hot mot miljöpolitiken — eller tvärtom? av Per Molander, 1992 (65 sidor). Utgiven av Finansdepartementet, rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Ds 1992:12.

Att jämka samman frihandel och miljö av Hilary F. French. Kapitel 9 (20 sidor) i Tillståndet i Världen 1993, utgiven av World Watch Institute.

Costly Tradeoffs, Reconciling Trade and the Environment av Hilary F. French, 1993. Skrift nr 113 i World Watch Institutes serie World Watch Papers (60 sidor).

Free Trade versus Community av Herman E. Daly och John B. Cobb, Jr, 1989. Kapitel 11 (27 sidor) i For the Common Good, Redirecting the Eco- nomy Toward Community, the Environment, and a Sustainable Future. Beacon Press Boston.

International Trade and the Environment, redaktör Patrick Low, 1992 (343 sidor). De flesta av de 18 artiklarna presenterades först på ett semina— rium arrangerat av Världsbanken, som också gett ut rapporten, World Bank Discussion Papers 159.

Timber from the South Seas, An Analysis of Japan's Tropical Timber Trade and its Environmental Impact av Francois Nectoux och Yoichi Kuroda, 1990 (125 sidor). Rapport utgiven av WWF Intemational.

The Greening of World Trade Issues, redaktörer Kym Anderson och Richard Blackhurst, 1992 (270 sidor). Harvester Wheatsheaf. De tolv kapit- len i boken är omarbetade versioner av bakgrundsmaterial till kapitlet om handel och miljö i GATT:s årsbok 1990—91.

Trade and Environment, redaktörer Carl Folke, Paul Ekins och Robert Costanza, 1994, (ca 200 sidor). Skriften utgör ett konnnande specialnummer av tidskriften Ecological Economics, Joumal of the International Society for Ecological Economics.

Trade and Sustainable Development av Stephan Schmidheiny och The Business Council for Sustainable Development, 1992 (10 sidor). Kapitel 5 i Changing Course, A Global Business Perspective on Development and the Environment. The MIT Press Cambridge.

Trade and Sustainable Development, A Survey of the Issues and a New Research Agenda av David Runnals och Aaron Cosbey, 1992 (130 sidor). Rapporten är utgiven av International Institute for Sustainable Development (IISD), Winnipeg, Kanada, och innehåller en utförlig bibliografi samt en översikt över organisationer som arbetar inom området.

Trade and the Environment, 1992. Kapitel (35 sidor) i International Trade 1990-91, årsbok utgiven av GATT.

World Markets and Natural Resource Degradation av David W. Pearce och Jeremy J. Warford, 1993. Kapitel 12 (45 sidor) i World Without End, Economics Environment and Sustainable Development, utgiven av Världs- banken och Oxford University Press.

Ordförklaringar och förkortningar

Bärkraft. Den maximala befolkning som kan underhållas av naturen inom ett visst område (på engelska används begreppet carrying capacity). Den ekologiska bärkraften anger den maximala befolkning som kan underhållas vid en given teknologi, medan samhällelig bärkraft anger den befolkning som kan underhållas givet ett visst samhällssystem. (Sid. 15.)

Diffusa utsläpp. Geografiskt spridda utsläpp från många källor, där miljö- påverkan åstadkoms genom den samlade effekten. Bilavgaser, närings- läckage från jordbruket och freonutsläpp från kylskåp är några exempel. (Bland annat sidorna 8, 19, 39.)

Direktinvestering. Investering i ett utländskt företag som ger ett så stort aktieinnehav att företaget kan kontrolleras och blir ett dotterbolag. (Sid. 48.)

Ekologiska tjänster. De livsnödvändiga processer och funktioner som eko- systemen utför, till exempel fotosyntes, matproduktion, cirkulering av näringsämnen och vatten. (Sid. 15.)

Externa effekter. Positiva eller negativa effekter som hamnar utanför en ekonomisk transaktion och påverkar en tredje part som inte är inblandad i transaktionen. Ett exempel är produktionen av bilar, där varken producenten eller köparen betalar för att luft och vatten påverkas. Den tredje parten är i detta sammanhang hela samhället. (Bland annat sidan 26.)

GATT. General Agreement on Tariffs and Trade, Det allmänna tull— och handelsavtalet. (Sid. 79.)

Harmonisering. En process där till exempel miljökraven förändras så att alla länders regler närmar sig varandra och slutligen blir identiska. (Sid. 57.)

Icke-tariffära handelshinder. En lång rad åtgärder som utan att vara tullar påverkar handeln. Det kan till exempel röra sig om importkvotering, teknis- ka specialkrav som missgynnar utländska producenter, subventioner till in— hemska företag eller favorisering av dessa vid offentlig upphandling. (Bland annat sidan 50.)

Institutionellt ramverk. De kulturella föreställningar och både formella och informella organisationer, institutioner och regelverk med mera som tillsammans utformar spelreglerna för aktörerna i samhället. (Sid. 77.)

Internalisering. Alla åtgärder som direkt eller indirekt förändrar kostnader och intäkter så att dessa faller på den som orsakar dem. De externa effek- terna minskas eller elimineras då. (Sid. 26.)

Irreversibel förändring. Oåterkallelig, icke omvändbar förändring; föränd- ring vars effekter inte ens med stora resurser går att upphäva. En utrotad art går till exempel inte att återskapa. (Bland annat sidan 21.)

Komparativa fördelar. Ett lands specifika produktionsförutsättningar som gör att landet virmer på att specialisera sig på att producera en viss typ av produkter och sedan sälja dessa på världsmarknaden. De komparativa förde- larna bestäms av olika tillgång på produktionsfaktorer eller olika tillgång till teknik. (Faktaruta 3 sidan 53.)

Miljödumpning. Detta ord används ibland när varors priser och produk- tionskostnader med hjälp av otillräckliga miljöskyddsregler sänks eller av- siktligt hålls låga för att exporten ska öka. (Se sidan 60.)

NAFTA. North American Free Trade Agreement, det nordamerikanska fri- handelsavtalet mellan USA, Kanada och Mexiko. (Se sidan 97.)

Naturens underhåll. I samspel med sin livsmiljö upprätthåller arterna grundförutsättningarna för liv; de producerar förnyelsebara resurser och ekologiska tjänster. (Sid. 15.)

OECD. Organisation for Economic Co-operation and Development, Organi- sationen för ekonomiskt samarbete, i vilken de industrialiserade länderna i Europa, Nordamerika, Asien och Australien ingår. (Sid. 9.)

Perfekt konkurrens. Den ideala form av marknad som ligger till grund för de grundläggande ekonomiska modellerna. Perfekt konkurrens förutsätter bland annat att I) alla varor av samma typ är likvärdiga (homogena), 2) varje köpare och säljare är så liten i förhållande till marknaden att de inte själva kan påverka priset, 3) det inte finns några etableringshinder, 4) alla aktörer har fullständig information. Om man förändrar delar av dessa antaganden uppträder i stället olika former av ofullständig konkurrens, till exempel monopol och monopolistisk konkurrens. (Sid. 48.)

Produktionsfaktorer. Olika typer av resurser som bidrar till produktionen av varor. Traditionellt har produktionsfaktorema delats upp i arbete, jord (naturresurser och råvaror) och kapital (byggnader, maskiner med mera). I dag särskiljer man ofta fem olika faktorer: naturresurser, arbetskraft, realkapital, kapital i form av arbetskraftens kunskaper (humankapital) samt förmågan att producera ny kunskap genom forskning och utveckling. (Bland annat sidorna 14 och 47.)

Protektionism. Försök att med olika typer av handelshinder skydda inhemska företag mot utländsk konkurrens.

Punktutsläpp. Koncentrerade utsläpp som kommer ifrån ett begränsat område, till exempel en fabriks utsläpp till luft och vattendrag. (Bland annat sidorna 8, 19, 39.)

Resiliens. Förmåga att återhämta sig efter oförutsedda störningar och anpassa sig till förändringar. (Sid. 16.)

Skuggareal. Den yta som behövs för att producera de ekologiska och eko- nomiska varor och tjänster som konsumeras i exempelvis en viss stad, ett visst land eller en viss verksamhet. (Sid. 35.)

UNCTAD. FN:s återkommande konferens om handel och utveckling (United Nations Conference on Trade and Development). (Sid. 10.)

UNEP. United Nations Environmental Program, FN:s miljöprogram.

Fotnoter och referenser

Introduktion

lVaror som faror. Miljö- och naturresursdepartementet, Ds 1992:58. 21) Handelsåtgärder i internationella miljöavtal; 2) Transparens; 3) Förpackningar och märkning.

Kapitel 1 3Costanza, R. (1991), Ecological Economics: The Science and Management of Sustain- ability. Columbia University Press; Daly, H.E. (1987), The Economic Growth Debate: What some Economists have learned but Many have not. Journal of Environmental Economics and Management 14:323—336. 4Ehrlich, P. (1989), The Limits to Substitution: Meta-Resource Depletion and a New Economic-Ecological Paradigm. Ecological Economics 1:9-16; Folke, C. (1991), Socio- Economic Dependence on the Life-Supporting Enviromnent. I: Folke, C. och T. Kåberger, (red.) Linking the Natural Environment and the Economy: Essays from the Eco-Eco Group. Kluwer Academic Publishers; de Groot, R. (1992), Functions of Nature. Evaluations of nature in environmental planning, management and decision mak- ing. Wolters-Noordholf. 5Hall, C.A.A., Cleveland, C.J. och Kaufmann, R. (1986), Energy and Resource Quality: The Ecology of the Economic Process. John Wiley and Sons, New York. 6Naturens kapital består av ekologiska tjänster, förnyelsebara och icke-fömyelsebara naturresurser. De två förstnämnda produceras av ekosystemen och den sistnämnda häm- tas därur (se sid. 15). 7Costanza, R. och Daly, HE. (1992), Natural capital and sustainable development. Con- servation Biology 6:37—46. 8Turner, R., Folke, C., Gren, I.-M. och Bateman, I. (1993), Wetland Values: Three Case Studies. Beijer Discussion Paper Series nr 30. 9Daily, G.C. och Ehrlich, P.R. (1992), Population, Sustainability and Earth's Carrying Capacity, BioScience 42:76] -771 . loHolling, C.S. (1986), The Resilience of Terrestrial Ecosystems: Local Surprise and Global Change. I: Clark, W.C. och Munn, RE. (red.) Sustainable Development of the Biosphere. Cambridge University Press, London, sid. 292-317. ”Odum, HT. (1971), Environment, Power and Society. John Wiley & Sons, New York. 12Bormann, F. H. (1976), An inseparable linkage: conservation of natural ecosystems and conservation of fossil energy, BioScience 261759. ”Thelander, J. och Lundgren, L. (1989), Nedräkning pågår. Hur upptäcks miljö- problem? Vad händer sedan? Naturvårdsverkets förlag.

4Se t.ex. årsskrifter från World Resources Institute (World Resources 92/93) och Worldwatch Institute (Tillståndet i världen 1993). 15Vitousek, P. M., Ehrlich, P.R., Ehrlich, AB. och Matson, P.A. (1986), Human appropriation of the products of photosynthesis, BioScience 36:368—373. 16Ambio (1992), Special Issue: Population, Natural Resources and Development. 21:70- 122. '

17Hur mår Sverige? Bilaga A till regeringens proposition 1990/91 190. 18Grossman, G.H. och Krueger, AB. (1991), Environmental Impacts of & North Ameri- can Free Trade Agreement, citerat i GAAT:s årsbok International Trade 1990-91. Uttryckt i dollar är vändpunkten en genomsnittlig årsinkomst på 5 000 dollar. 19Diwan, I. och Shafik, N. (1992), Investment, Technology and the Global Environ- ment: Towards International Agreement in & World of Disparities. I: International Trade and the Environment, World Bank Discussion Paper 159. 20 Naturvårdsverket (1993), Hur ska Sverige må år 2020? Framtidsscenarier över Sveri- ges miljö. Naturvårdsverket rapport 4104. 1Daly, HE. och Cobb, JB. (1989), For the Common Good. Redirecting the Economy Toward Community, the Environment, and a Sustainable Future. Beacon Press Boston; Schmidheiny, S. och The Business Council for Sustainable Development, (1992), Chang- ing Course. The MIT Press Cambridge. 2 Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljöräkenskaper. Betänkande av miljörä- kenskapsutredningen. SOU 1991:37, 23Folke, C., Costanza, R., Jansson A.M. och Hammer, M. (1993), Investing in natural capital: what, why and how? I: Jansson, A.M., Folke, C., Costanza, R. och Hammer, M. (red). Investing in Natural Capital: The Ecological Economic Approach to Sustainability. Under tryckning. 24Miljövå'rrdsberedningen, (1992), Kretslopp. Basen för hållbar stadsutveckling, SOU 1992z42; Regeringens proposition 1992/93:180 om riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling. 25Berg, P.G. (1990), Omsorg om vår planet. Ekologisk teknik. Natur och Kultur; Robért, K.-H. (1992), Det nödvändiga steget. Afiärsförlaget mediautveckling. 26Mitsch, W.] . och Jörgensen, SE. (red.) (1989), Ecological Engineering. An Introduc- tion to Ecotechnology. Wiley-Interscience; Etuier, C., och Guterstam, B. (red.) (1991), Ecological Engineering for Wastewater Treatment. Proceedings of the International Conference, March 24-28. Bokskogen. 27Gren, I.-M. (1993), Alternative nitrogen reduction policies in the Målar region, Sweden. Ecological Economics 7: 159-172. 28Folke, C. och Kautsky, N. (1992), Aquaculture with its environment: prospects for sustainability. Ocean and Coastal Management 17:5-24. 29Gadgil, M. (1987), Diversity: Cultural and Biological. Trends in Ecology and Evolu- tion 21369-3 73. 30Khogali, M.M. (1991), Famine, desertification and vulnerable populations: the case of Umm Ruwaba District, Kordofan region, Sudan. Ambio 20:204-206. 31Ambio (1991), Special Issue: Environmental Security. 20:168-206. 32Wells, M. (1992), Biodiversity conservation, affluence and poverty: mismatched costs and benefits and efforts to remedy them. Ambio 21:237-243. 33Molander, P. (1992), Frihandeln ett hot mot miljöpolitiken - eller tvärtom? Finansde- partementet, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Ds 1992:12, sid. 31. 4Johansson, P.-O. (1987), The economic theory and measurement of environmental benefits. Cambridge University Press; Bojö, J. Mäler, K.-G. och Unemo, L. (1990), Environment and Development: An Economic Approach. Kluwer Academic Publishers. 35Bojö, J. Mäler, K.-G. och Unemo, L. (1990), Environment and Development: An Economic Approach. Kluwer Academic Publishers. 36Folke, C. och Kautsky, N. (1992), Aquaculture with its environment: prospects for sustainability. Ocean and Coastal Management 1725-24.

37Folke, C,, Kautsky, N. och Troell, M, (1992), Intemalizing environmental costs of salmon farming. Beijer Discussion Paper Series No 21. 38Bishop, R.C. (1978), Endangered Species and Uncertainty: The Economics of a Safe Minimum Standard. American Journal of Agricultural Economics 60: 10-18. 39Gren, I.-M. (1991), Costs for Nitrogen Source Reduction in a Eutrophicated Bay in Sweden, 1: Folke, C. och Kåberger, T. (red.) Linking the Natural Environment and the Economy: Essays from the Eco—Eco Group. Kluwer Academic Publishers. 40Odum, WE. (1982), Environmental degradation and the tyranny of small decisions. BioScience 32:728-729. 41Costanza, R., Waigner, L, Folke, C, och Mäler, K.-G. (1992), Modeling Complex Ecological Economic Systems: Toward an Evolutionary, Dynamic Understanding of Humans and Nature. Beijer Discussion Papers 19. 42Daly, HE. (1984), Alternative strategies for integrating Economics and Ecology. I: Jansson, A-M (red). Integration of Economy and Ecology: An Outlook for the Eighties. The Wallenberg symposia. Askölaboratoriet, Stockholm University. 43Madeley, J _ (1992), Trade and the Poor. The impact of international trade on devel- oping countries. Intermediate Technology Publications. 44Daly, H. E. och Goodland, R. (1994), An Ecological-Economic Assessment of Dere- gulation of International Commerce under GATT, Ecological Economics 1/ 1994. Under tryckning, 4 Borgström, G. (1967), The Hungry Planet. Macmillan, New York; Odum, E.P. (1975), Ecology: The Link Between the Natural and Social Sciences. Second Edition. Holt-Saunders, New York. 46Rees, W. E. och Wackernagel, M. (1993), Appropriated carrying capacity: measuring the natural capital requirements of the human economy. I: Jansson, A.M., Folke, C., Costanza, R. och Hammer, M. (red.), Investing in Natural Capital: The Ecological Eco- nomic Approach to Sustainability. Under tryckning. 47Folke, C. (1988), Energy economy of salmon aquaculture in the Baltic Sea. Environ- mental Management 12:525-537; Folke, C och N. Kautsky, (1989), The role of ecosys- tems för a sustainable development of aquaculture. Ambio 18:234-243. 48Odum, EP. (1989), Ecology and our endangered life-support systems. Sinauer Ass., Sunderland, Massachussets. 49Svensk havsresursverksamhet på 90—talet. Förslag till övergripande program. Delega- tionen för Samordning av Havsresursverksamheten, Stockholm. (1988). 50Hammer, M. (1991), Marine Ecosystems Support to Fisheries and Fish Trade. I: Folke, C. och Kåberger, T. (red), Linking the Natural Environment and the Economy: Essays from the Eco—Eco Group. Kluwer Academic Publishers. 51French, H.P. (1993), Reconciling trade and the environment. I: State of the World 1993, Worldwatch Institute/Earthscan. 52French, HP. (1993), Reconciling trade and the environment. I: State of the World 1993. Worldwatch Institute/Earthscan. 530dum, HT. (1984), Embodied Energy, Foreign Trade and Welfare of Nations. I: Jansson, A-M (red.), Integration of Economy and Ecology: An Outlook for the Eighties. The Wallenberg symposia. Askölaboratoriet, Stockholm University; Odum. H.T. och Arding, J.E. 1991. Emergy analysis of shrimp marinculture in Ecuador. Working Paper, Coastal Resources Center, University of Rhode Island, Narragansett, Rhode Island.

5A'Runnalls, D. och Cosbey, A. (1992), Trade and Sustainable development. A Survey of the Issues and A New Research Agenda. International Institute for Sustainable Devel- opment, Winnipeg. 5 Odum, E. P. (1985), Trends to be Expected in Stressed Ecosystems. Bioscience 35:419-422; Folke, C. och Kautsky, N. (1992), Aquaculture with its environment: pro- s ects for sustainability. Ocean and Coastal Management 17 :5-24.

6French, Hilary F. (1993), Costly Tradeoifs. Reconciling trade and the environment. Worldwatch Institute Paper 113, sid 37. 57Madeley, J. (1992), Trade and the Poor. The impact of international trade on devel- oping countries. Intermediate Technology Publications. 58Röpke, I. (1994), Trade, development and sustainability —— a critical assessment of the "free trade dogma". Ecological Economics nr 1/ 1994. Under tryckning; Gtinther, F. (1993), Systemekologi och samhällsplanering. I: Berg, P. G. (red.), Biologi och bosätt- ning — naturanpassning i samhällsbyggandet. Natur och Kultur och Institutet för fi'am- tidsstudier. Under tryckning. 59Pearce, D.W. och Warford, J .J. (1993), World without end. Oxford University Press and the World Bank. 60Unemo, L. (1993), Environmental Impact of Govemmental Policies and External Shocks in Botswana. Beijer Discussion Paper 26. 61Binswanger, H. P. (1989), Brazilian Policies that Encourage Deforestation in the Amazon. The World Bank. Environment Department Working Paper No. 16, 62Röpke, I. (1994), Trade, development and sustainability — a critical assessment of the "free trade dogma". Ecological Economics 1/ 1994. Under tryckning. 63Berkes, F., och Folke, C. (1992), A Systems Perspective on the Interrelations between Natural, Human-made and Cultural Capital. Ecological Economics 5:1-8; Berkes, F., och Folke, C. (1993), Investing in Cultural Capital for a Sustainable Use of Natural Capital. I: Jansson, A.M., Folke, C., Costanza, R. och Hammer, M. (red.), Investing in Natural Capital: The Ecological Economic Approach to Sustainability. Under tryckning; Hjort af Ornäs, A. och U. Svedin, (1992), Cultural Variation in Concepts of Nature. GeoJournal 26: 167-172. 64Folke, C., Hammer, M. och Jansson, A.-M. (1991), Life-support value of ecosystems: a case study of the Baltic Sea Region. Ecological Economics 3: 123-137 65Röpke, I. (1994), Trade, development and sustainability - a critical assessment of the "free trade dogma". Ecological Economics 1/ 1994. Under tryckning. 66Berkes, F., Folke, C. och Gadgil, M. (1993), Traditional Ecological Knowledge, Resilience and Sustainability. Beijer Discussion Paper no 3]. 67Gadgil, M. (1987), Diversity: cultural and biological. Trends in Ecology and Evolu- tion 2:369—373.

Kapitel 2

68Eli Heckscher och Bertil Ohlin var bl. a. verksamma vid Handelshögskolan i Stock- holm under perioderna 1909 till 1944 respektive 1929 till 1965, 69Detta noterades först av Linder, SB. (1961), An Essay on Trade and Transformation, New York, Wiley. Han förklarade sådana handelsmönster med att lika länder har lättare att anpassa sig till varandras önskemål.

70Hymer, S.H. (1960), The International Operations of National Firms: A Study of Direct Foreign Investment, Ph.D. dissertation, MIT. Se även Dunning, JH. (1977), Trade, Location of Economic Activity and the MNE: A Search for an Eclectic Approach. I: Ohlin, B., Hesselbom, P-O. och Wijkman, P.M. (red.), The International

Allocation of Economic Activity: Proceedings of a Nobel Symposium Held at Stock- holm, s. 395-418, Macmillan, London. 71Produktdifferentiering kan motiveras av att konsumenter värderar variation i utbudet av varor, eller har olika önskemål sinsemellan. Se: Krugman, PK (1979), Increasing Returns, Monopolistic Competition and International Trade, Journal of International Economics, 9, s. 469-479; Lancaster, K.J . (1979), Variety, Equity and Efficiency, Columbia University Press, New York; Helpman, E. och Krugman, PR. (1985), Market Structure and Foreign Trade, MIT Press, Cambridge. För en överblick av nyare han- delslitteramr, se Grossman, G.M. (1992) (red.), Imperfect Competition and International Trade, MIT Press, Cambridge. För en överblick av kostnaderna för begränsning av han- deln, se Feenstra, RC. (1992), How Costly is Protectionism, Journal of Economic Perspectives, 6, s. 159-178. 72Faroma med strategisk handelspolitik har bl. a. betonats av fyrtio ledande amerikanska ekonomer i World Economy 1989. Statement by Forty Economists on American Trade Policy, 2, s. 263-266. 73Utlandsinvesteringama förklarar även att den svenska industrin har en förhållandevis hög FoU-intensitet, samtidigt som exporten från hemlandet är orienterad mot produkter med stort naturresursinnehåll. Resultatet av FoU i Sverige faller i hög grad ut i form av ny produktion i utlandet. Se Andersson, T. (1993), Utlandsinvesteringar och Policy- implikationer, i Nya Villkor för Ekonomi och Politik, Ekonomikommisionens Förslag, SOU 1993zl6, Bilagedel 1, s. 85-107. 74Förekomsten av extemaliteter noterades först av Pigou, A.C. (1932), The Economics of Welfare, fjärde upplagan, Macmillan, London. 75För litteratur om cost—benefit-analys, se: Little, I.M.D. och Mirrlees, J.A. (1974), Project Appraisal and Flaming for Developing Countries, Heinemann, London; Helmers, F.L.C.H. (1979), Project Flaming and Income Distribution, Martinus Nijhoft' Publishing, Boston, the Hague and London; Bojö, J ., Mäler, K.-G. och Unemo, L., (1990), Environment and Development: An Economic Approach, Kli'rwer Academic Publishers, Dordrecht. 765e Cropper, M.L. och Oates, W.E. (1992), Environmental Economics: A Survey. Journal of Economic Literature, 30, s. 675—731, för en diskussion om skatter kontra regleringar. 7 WCED 1987. World Commission for Environment and Development, (1987), Our Common Future, Oxford University Press, Oxford and New York; Pearce, D.W. och Turner, R.K. (1989), Economics of Natural Resources and the Environment, Wheatsheaf, Brighton. 78Se Wells, M. (1992), Biodiversity Conservation, Afiluence and Poverty: Mismatched Costs and Benefits and Eftbrts to Remedy them, Ambio, 21, s. 23 7-243. 79Biologisk mångfald kan också fungera som ett skydd för hälsa och mänskliga livsstilar enligt Swanson, T. (1991), Biological Diversity as Insurance, Center for Social and Eco- nomic Research in the Global Environment, Research paper 92-04, SCERGE, London. 808e Hoel, M. (1989), Global Environmental Problems: The Effects of Unilateral Actions Taken by One Country, mimeo, University of Oslo, Oslo. 81Ward, B. and Dubos, R. (1972), Only One Earth, Penguin; Dasgupta, B. (1976), Environment and Development, UNDP, Nairobi. 82Detta föreslogs 1972 av Federal Water Pollution Control Act i USA. Resultatet skulle också bli stora administrativa kostnader då straffsatser måste uträknas för varje land och industri, och stora möjligheter till missbruk av handelspolitik för andra syften. Se vidare

____________________———_—-——

Pearson, C. (1982), Environment and International Environmental Policy, in Rubin, S.] . och Graham, T.R., (red)., Environment and Trade: The Relation of International Trade and Environmental Policy, Frances Pinter, London. 83Bishop, R.C. ( 1978), Endangered Species and Uncertainty: The Economics of a Safe Minimum Standard. American Journal of Agricultural Economics 60: 10-18. 84Coase, R.H. (1960), The Problem of Social Cost. Journal of Law and Economics, 3: s. 1-44, framhöll tidigt att olika intressenter borde kunna enas om en optimal resurshan- tering med hjälp av sidobetalningar. Avvägningen mellan bindande avtal och sidobetal- ningar analyseras i Andersson (1991), Govemment Failure —— the Cause of Global Environmental Mismanagement, Ecological Economics, 4, s. 215-236; Safadi, R. and Low, P. (1992), International Policy Coordination and Environmental Quality, mimeo, in Low, P., (red.), lntemational Trade and the Environment, World Bank Discussion Papers 159, Washington, s. 289-306, menar likaledes att goda förutsättningar borde föreligga för implicit samarbete mellan regeringar. I händelse av konflikter kan länder alltid kalla in en tredje part. Praktiskt taget alla större länder— 84 den 15 februari 1990 — hade signerat Förenta Nationernas konvention om "the Recognition and Enforcement of Foreign Arbitral Awards". 85Angående svavelutsläppen i Europa, se Mäler, K-G. (1989), The Acid Rain Game, in Folmer, H. and van Ierland, E, red., Valuation Methods and Policy Making in Environ- mental Economics, Elsevier Science Publishers B.V., Amsterdam. För en analys av de internationella kostnaderna för att dra ner svavelutsläppen, se Kvemdokk, S. (1991), Global C02 Agreements: a Cost Efficient Approach, presented at the European Econo- mic Association Sixth Annual Congress, Cambridge. 86Om skadorna drabbar endast det importerande landet blir tullen högre, om även andra drabbas kan istället den globalt optimala tullen vara högre än vad som föredras utifi'ån det enskilda landets perspektiv. Baumol, W. (1971), Environmental Protection, lntema- tional Spillovers and Trade, Almqvist and Wiksell, Stockholm. 87Se t.ex. Anderson, K. och Blackhurst, R. (1992) (red.), The Greening of World Trade Issues, Harvester Wheatsheaf, New York, för effekter under olika antaganden. Utfallet blir bl.a. beroende av i vad mån ett land är litet och måste ta världsmarknadsprisema för givna, och i vilken utsträckning det har möjlighet att exportera eller importera förore- nande varor. 88Walter, I. (1972), Environmental Control and Patterns of International Trade and Investment: An Emerging Policy Issue, Banca Nazionale Del Lavoro Quarterly Review, 100, 5. 82-106, samt Pearson, C. (1976), Implications for the Trade and Investment of Developing Countries of United States Environmental Controls, United Nations Confe- rence on Trade and Development, Geneva. 89Leonard, J. H. (1988), Pollution and the Struggle för World Product, Cambridge Uni- versity Press, Cambridge. 90Low, P. and Yeats, A. (1992), Do Dirty Industries Migrate?, in Low, P., (red)., Inter- national Trade and the Environment, World Bank discussion Paper 159, Washington, s. 89-104; Lucas, R.E.B., Wheeler, D., Hettige, H. (1992), Economic Development, Environmental Regulation and the International Migration of Toxic Industrial Pollution: 1960-1988, in Low, P., (red), International Trade and the Environment, World Bank discussion Paper 159, Washington, s. 67-86. 91Gladwin, T.N. and Welles, J.G. (1976), Environmental Policy and Multinational Corporate Strategy. I: Walter, I., (red), Studies in International Environmental Econo- mics, John Wiley, New York; Leonard, HJ. (1984), Are Environmental Regulations

Driving United States Industry Overseas? An Issue Report, The Conservation Founda— tion, Washington; Pearson, C. and Pryor, A. (1978). Environment North and South: An Economic Interpretation, Wiley-Interscience, New York; Tobey J.A. (1990), The Effects of Domestic Environmental Policies on Patterns of World Trade; An Empirical Test, K klos 43, s. 191-209. 9 Mestelman, S. (1982), Production Extemalities and Corrective Subsidies: A General Equilibrium Analysis, Journal of Environmental Economics and Management, Juni, 5. 186-93. 93Baumol, W.]. och Oates, W. (1988), The Theory of Environmental Policy, andra upplagan, Cambridge University Press, Cambridge. 94Harford, J.D. (1991), Pollution Control Cost Subsidies and the Enforcement of Stan- dards, mimeo, Cleveland State University, Cleveland. 95För referenser, se United Nations Centre on Transnational Corporations (UNCTC) (1985), Environmental Aspects of the Activities of Transnational Corporations: A Sur- vey, New York. 9 Flaherty, M. and Rappaport, A. (1991), Multinational Corporations and the Environ- ment: A Survey of Global Practices, Center for Environmental Management, Tufts University, Boston, rapporterar geografiska skillnader i företagens beteende vilka kan relateras till sådana faktorer. För en tidig studie av företagsspecifika faktorer som påver- kar miljöhänsyn, se Gladwin, T.N. (1977), Environment, Planning and the Multinational Corporation, Jai Press, Greenwich. 97Logan, B.I. (1991), An Assessment of the Environmental and Economic Implications of Toxic-Waste Disposal in Sub—Saharan Africa, Journal of World Trade 25:61—76; Daly, HE. och R. Goodland, manus till artikel iEcoIogical Economics. 988e föregående not. 99Barrett, S. (1993), Environmental Standards, Imperfect Competition and International Trade, mimeo, London Business School, London. l':)OOlson, M. (1965), The Logic of Collective Action, Harvard University Press, Cambridge. 101Hillman, A.L. och Ursprung, HW. (1992), The Political Economy of Interactions between Environmental and Trade Policies, i Anderson, K. och Blackhurst, R., The Greening of World Trade Issues, Harvester Wheatsheaf, New York, s. 195-220. 102För studier av den nya protektionismen, se Finger, M. (1993), World Bank, Washington, under tryckning. 103815 Andersson, T. (1991), ob.cit. 104Markusen, J.R., Morey, E.R. och Olewiler, N. (1993), Non-cooperative Equilibria in Regional Environmental Policies when Plant Locations are Endogeneous, NBER Working paper 4051, visar hur interaktionen mellan länder och multinationella företag under imperfekt konkurrens kan resultera i en rad möjliga utfall. 105Berkes, F. (1985), The Common Property Resource Problem and the Creation of Limited Property Rights. Human Ecology 13: 187-208. 106Utmaningen gäller att finna "strategic complementarities" som tar både ekonomiska och politiska faktorer i beaktande. Med "strategic complementarities" menas enligt Cooper, R. och John, A. (1988), Coordinating Coordination Failures in Keynesian Models, Quarterly Journal of Economics, CIII, s. 441-463: "...an increase in one player's strategy increases the optimal strategy of another player". Koordineringsproblem kan uggstå under sådana förhållanden, och flera olika jämvikter förekomma. ] Porter, M.E. (1990), Competitive Advantage of Nations, Free Press, New York.

108 Se Jorgenson, D. W. and Wilcoxen, P.J. (1992), Reducing US Carbon Dioxide Emissions: The Cost of Different Goals, in Moroney, (red.), Advances in the Economics of Energy and Resources, vol. 7, Greenwich, JAI Press, s 125-158. 109OECD (1992), The Economic Costs of Reducing C02 Emissions, OECD Economic Studies, No. 19/Winter, Paris.

Ka itel 3 ” Hard to give up the weed, The Economist, januari 1986 sid 56. 11]Wells, P. och Jetter, M. (1991), The Global Consumer, Best Buys to Help The Third World. New Consumer, sid 180. 112Hard to give up the weed, The Economist, januari 1986 sid 56; French, H.F. (1993), Costly Tradeoffs: Reconciling Trade and the Environment. World Watch Paper 113, sid 12. 113The Search for El Dorado, The Tobacco Trade. The Economist 16 maj 1992 sid 21 f. 114Markandya, A. och J. Richardson, (1992), The Earthscan reader in Environmental Economics. Earthscan, sid 16. HSUtrikesdepartementets handelsavdelning. (1984), GATT, Allmänna tull- och handels- avtalet. 116Det finns en intressant diskussion i Molander, P. (1992), Frihandeln ett hot mot mil- jöpolitiken — eller tvärtom? Finansdepartementet, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Ds 1992:12. 117Worldwatch Institute (1993), Annual Report. ] 18Svensk författningssamling (SFS) 198715; Molander. 119Molander, P. (1992), Frihandeln ett hot mot miljöpolitiken — eller tvärtom? Finans- departementet, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Ds 1992:12. 120Utrikesdepartementets handelsavdelning. (1984). 121Charnovitz, S. (1991), Exploring the Environmental Exceptions in GATT Article XX. Journal of World Trade 25:37-56. 122rar & 2.9, 2.10 samt 101—10.7; SPS & 27 samt Annex B.

12351>s ;, 6; TBT 5 2.2. 124TBT & 2.2 och 2.3, SPS & 19 och 21. 125TBT Annex 1, & 1; SPS Annex ], & I; dessa bestämmelser är dock fortfarande under förhandling inom Uruguayrundan. IZGGATT. (1991), Panelrapport DS 21/R 127French, Hilary F. (1993), Costly Tradeoffs. Reconciling trade and the environment. 1: Worldwatch Institute Paper 113, sid. 45. 128Brown, L. m.fl. (1993), Tillståndet i världen 1993, Worldwatch Institute. 129Avtalet om Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EES-avtalet), Utrikesdepar- tementets handelsavdelning. (1992). 130EES-avtalet, Utrikesdepartementets handelsavdelning. (1992).

131 12/74 "Dassonville".

132EES-avtalet, Utrikesdepartementets handelsavdelning. (1992).

133Molander, P. (1992), Frihandeln ett hot mot miljöpolitiken — eller tvärtom? Finans-

departementet, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Ds 1992:12. 134Case 302/86. Commission of the European Communities v Kingdom of Denmark. 1988) 535Allmänna avfallsdirektivet 75/442, direktiv 84/631 om övervakning och kontroll av

gränsöverskridande avfallstransporter.

136Direktiv 84/631 om övervakning och kontroll av gränsöverskridande transporter av farligt avfall. 137Christensson, B. (1992), Vallonietdomen — EG—domen om avfall, c-2/90. PM, Miljö- och naturresursdepartementet, råttsenheten; Wikström, R. (1992), EG-domen om avfall: översättning till svenska. PM, Miljö- och naturresursdepartementet, rättsenheten. 1380irekiiv 84/631.

13'9Rådsförordning 93/259.

140Jönsson, M. (1993), EG-regler om handel och avfall. PM, Utrikesdepartementet, tredje utrikeshandelsbyrån. 141Direktiv 75/442 ersattes av direktiv 91/156. 142Bergman, P. (1993), EG—domstolens avfallsdom. PM, Miljö- och naturresursdepar- tementet, rättsenheten. 143French, Hilary F. (1993), Costly Tradeoffs. Reconciling trade and the environment. Worldwatch Institute Paper 113, sid 37. 144Ritchie, M. (1992), Free Trade versus Sustainable Agriculture. The Implications of NAFTA. The Ecologist 22:221-228. 145World Resources 92-93 sid 120. 146WWF (1991), Tropical Forest Conservation, WWF Position Paper. 1”Lindström, M. (1992), PM från Sveriges ständiga delegation vid de internationella organisationerna i Geneve; Weghofer, E. (1993), (pers. komm.) Bundesministerium Republik Österreich; French, H.F. (1993), Reconciling trade and the environment. I: Brown, L. m.fl., State of the World 1993. Worldwatch Institute/Earthscan. 148Barbier, EB. och Rauscher, M. (1992), Trade, Tropical Deforestation and Policy Interventions. Beijer Discussion Paper Series No 15; Burgess, Joanne C. (1991), Timber Production, Timber Trade and Tropical Deforestation, Ambio 20:2-8; Alberto, C. och Braga, P. (1992), Tropical Forests and Trade Policy: The Case of Indonesia and Brazil, World Bank Discussion Papers 159. 149Daly, HE. och Goodland, R., An Ecological Assessment of Deregulation of lntema- tional Commerce under GATT, kommande artikel i Ecological Economics. 150Alberto, C. och Braga, P. (1992), Tropical Forests and Trade Policy: The Case of Indonesia and Brazil, World Bank Discussion Papers 159. 1510a11isrer, D.J. (1992), Illegal Tropical Timber Trade: Asia-Pacific. TRAFFIC Network, sid 73.

stan...—___...” .. . _. ..., ,. E'];— 3511 i... iZi—SL.

1993 "0317 ?

Statens offentliga utredningar 1993

Kronologisk förteckning

l.Stymings- och samarbetsformer i biståndet. UD 2.Kursplaner för grundskolan. U. 3. Ersättning för kvalitet och effektivitet. — Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem för grundläggande högskoleutbildning. U. 4. Statligt stöd till rehabilitering av tortyrskadade flyktingar m. fl. S. 5. Bensodiazepiner — beroendeframkallande psykofar— maka. S. 6. Livsmedelshygien och småskalig Iivsmedelsproduk- tion. Jo. 7. löneskillnader och lönediskriminering. Om kvinnor och män på arbetsmarknaden. Ku. 8. Löneskillnader och lönediskriminering. Om kvinnor och män på arbetsmarknaden. Bilagedel. Ku. 9. Postlag. K. 10. En ny datalag. Ju. 1 l . Socialförsäkringsregister. S. 12. Värdhögskolor — kvalitet — utveckling — huvudmannaskap. U. 13.Ökad konkurrens på järnvägen. K. 14. EG och våra grundlagar. Ju. 15. Svenska regler för internationell omfördelning av olja vid en oljekris. N. 16. Nya villkor för ekonomi och politik — ekonomi— kommissionens förslag. Fi. 16. Nya villkor för ekonomi och politik — ekonomi- kommissionens förslag. Bilagor. Fi. l7. Ägandet av radio och television i allmänhetens tjänst. Ku. 18. Acceptans Tolerans Delaktighet. M. l9.Kommunema och miljöarbetet. M. 20.Riksbanken och prisstabiliteten. Fi. 21.Ökat personval. Ju. 22. Vad är ett statsräds arbete värt? Fi. 23.1(unskapens krona. U. 24. Utlänningslagen— en partiell översyn. Ku. 25.Sociala åtgärder för jordbrukare. Jo. 26. Handläggningen av vissa säkerhetsfrågor. Ju. 27.Miljöbalk. Del 1 och 2. M. 28.Bankstödsnämnden. Fi. 29. Fortsatt reformering av företagsbeskattningen. Del 2. Fi. 30. Rätten till bistånd inom socialtjänsten. S. 31.Kommunemas roll på alkoholområdet och inom missbnlkarvården. S. 32. Ny anställningsskyddslag. A. 33. Atgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och livsmedelsimlustri för EG. Jo. 34.Förarprövare. K. 35. Reaktion mot ungdomsbrott. Del A och B. Ju.

36. Lag om totalförsvarsplikt. Fö. 37.]ustitiekanslem. En översyn av IK:s arbetsuppgifter m.m. Ju.

38. Hälso- och Sjukvården i framtiden — tre modeller. S.

39. En gräns för filmcensuren. Ku. 40. Fri- och rättighetsfrågor. Del A och B. Ju. 41.Folk— och bostadsräkning år 1990 och i framtiden. Fi. 42. Försvarets högskolor. Fö. 43. Politik mot arbetslöshet. A. 44.Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen. Fi. 45. Trosa bryter sig loss. Bytänkande eller demokratins räddning. C. 46. Vissa kyrkofragor. C. 47. Konsekvenser av valmöjligheter inom skola, barnomsorg, äldreomsorg och primärvård. C. 48.Kommunala verksamheter i egen förvaltning och i kommunala aktiebilag. En jämförande studie. C. 49. Ett är med betalningsansvar. S. 50. Serveringsbestämmelser. S.

51.Naturupplevelser utan buller - en kvalitet att värna. M.

52. Ersättning vid arbetslöshet. A. 53. Kostnadsutjämning mellan kommuner. Fi. 54. Utvisning på grund av brott. Ku. 55. Det allmännas skadeståndsansvar. .lu. 56. Kontrollen över expan av strategiskt känsliga varor. UD. 57.Beskattning av fastigheter, del I — Schablonintäkt eller fastighetsskatt? Fi. 58. Effektivare ledning i statliga myndigheter. Fi. 59. Ny marknadsföringslag. C. 60. Polisens rättsliga befogenheter. Ju. 61.Överföring av HIV—smitta genom läkemedlet Preconativ. S. 62. Råttssäkerheten vid beskattningen. Fi. 63. Person och parti — Studier i anslutning till Personvalskommitténs betänkande Ökat personval (SOU l993z2l). Ju. 64. Frågor för folkbildningen. U. 65. Handlingsplan mot buller. Handlingsplan mot buller. Bilagedel. M. 66. Lag om införande av miljöbalken. M.

67. Slutförvaring av använt kärnbränsle — KASAMs yttrande över SKBs FUB—program 92. M.

68. Elkonkurrens med nätmonopol. N. 69. Revisorerna och EG. N. 70. Strategi för småföretagsutveckling. N. 7 l . Organisationemas bidrag. C. 72. Att inhämta synpunkter från medborgarna — Det kommunala omröstningsinstitutet i tillämpning. C. ___—___—

Statens offentliga utredningar 1993

Kronologisk förteckning

73. Radikala organisationsförändringar i kommuner och landsting. C. 74. Kvalitetsmätning i kommunal verksamhet. C. 75. Vissa mervärdeskattefrågor Il. — offentlig verksamhet m.m. Fi. 76.Verkställighet av fängelsestraff. Ju. 77.Kommunal tjänsteexport och internationellt bistånd.C. 78.Miljöskadeforsåkringen i framtiden. M. 79. Handel och miljö — mot en hållbar spelplan. M.

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

En ny datalag. [10] EG och våra grundlagar. [14] Ökat personval. [21] Handläggningen av vissa säkerhetsfrågor. [26] Reaktion mot ungdomsbrott. Del A och B. [35] Justitiekanslern. En översyn av IK:s arbetsuppgifter m.m. [37] Fri- och rättighetsfrågor. Del A och B. [40] Det allmännas skadeståndsansvar. [55] Polisens rättsliga befogenheter. [60] Person och parti — Studier i anslutning till Personvalskommitténs betänkande Ökat personval (SOU 1993:21). [63] Verkställighet av fängelsestraff. [76]

Utrikesdepartementet Stymings- och samarbetsformer i biståndet. [l] Kontrollen över export av strategiskt känsliga varor. [56] Försvarsdepartementet

Lag om totalförsvarsplikt. [36] Försvarets högskolor. [42]

Socialdepartementet

Statligt stöd till rehabilitering av tortyrskadade flyktingar m. fl. [4] Bensodiazepiner — beroendeframkallande psykofarmaka. [51 Socialförsäkringsregister. [1 1] Rätten till bistånd inom socialtjänsten. [30] Kommunernas roll på alkoholområdet och inom missbrukarvården. [31] Hälso- och sjukvården i framtiden — tre modeller. [38] Ett år med betalningsansvar. [49] Serveringsbestämmelser. [50] Överföring av HIV-smitta genom läkemedlet Preconativ. [61]

Kommunikationsdepartementet Postlag. [9]

Ökad konkurrens på järnvägen. [13] Förarprövare. [34]

Finansdepartementet

Nya villkor för ekonomi och politik — ekonomi- kommisionens förslag. [16] Nya villkor för ekonomi och politik — ekonomi- kommisionens förslag. Bilagor. [16]

Riksbanken och prisstabiliteten. [20] Vad är ett statsråds arbete värt? [22] Bankstödsnämnden. [28] Fortsatt reformering av företagsbeskattningen. Del 2. [29] Folk- och bostadsräkning år 1990 och i framtiden. [41] Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen. [44] Kostnadsutjämning mellan kommuner. [53] Beskattning av fastigheter, del 1 — Schablonintäkt eller fastighetsskatt? [57] Effektivare ledning i statliga myndigheter. [58] Rättssäkerheten vid beskattningen. [62] Vissa mervärdeskattefrägor II, — offentlig verksamhet m.m. [75]

Utbildningsdepartementet

Kursplaner för grundskolan. [2] Ersättning för kvalitet och effektivitet.

- Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem för grundläggande högskoleutbildning. [3] Vårdhögskolor

— kvalitet — utveckling — huvudmannaskap. [12] Kunskapens krona. [23]

Frågor för folkbildningen. [64]

Jordbruksdepartementet

Livsmedelshygien och småskalig livsmedelsproduktion. [6] Sociala åtgärder för jordbrukare. [25] Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och livsmedelsindustri för EG. [33]

Arbetsmarknadsdepartementet Ny anställningsskyddslag. [32]

Politik mot arbetslöshet. [43] Ersättning vid arbetslöshet. [53]

Kulturdepartementet

Löneskillnader och lönediskriminering. Om kvinnor och män på arbetsmarknaden. [7] böneskillnader och lönediskriminering. Om kvinnor och män på arbetsmarknaden. Bilagedel. [8] Ägandet av radio och television i allmänhetens tjänst. 1171 Utlänningslagen— en partiell översyn. [24] En gräns för fllmcensuren. [39] Utvisning. på grund av brott. [54]

Systematisk förteckning

Näringsdepartementet

Svenska regler för internationell omfördelning av olja vid en oljekris. [15] Elkonkurrens med nätmonopol. [68] Revisorerna och EG. [69] Strategi för småföretagsutveckling. [70]

Civildepartementet

Trosa bryter sig loss. Bytänkande eller demokratins räddning. [45] Vissa kyrkofrägor. [46] Konsekvenser av valmöjligheter inom skola, barnomsorg, äldreomsorg och primärvård. [47] Kommunala verksamheter i egen förvaltning och i kommunala aktiebilag. En jämförande studie. [48] Ny marknadsföringslag. [59]

Organisationemas bidrag. [71]

Att inhämta synpunkter från medborgarna — Det kommunala omröstningsinstitutet i tillämpning. [72] Radikala organisationsförändringar i kommuner och landsting. [73] Kvalitetsmätning i kommunal verksamhet. [74] Kommunal tjänsteexport och internationellt bistånd.[77]

Miljö- och naturresursdepartementet

Acceptans Tolerans Delaktighet. [18] Kommunerna och miljöarbetet. [19] Miljöbalk. Del 1 och 2. [27]

Naturupplevelser utan buller - en kvalitet att värna. [51]

Handlingsplan mot buller. Handlingsplan mot buller. Bilagedel. [65] Lag om införande av miljöbalken. [66] Slutförvaring av använt kärnbränsle — KASAMs yttrande över SKBs FUD—program 92. [67] Miljöskadeförsäkringen i framtiden. [78] Handel och miljö — mot en hållbar spelplan. [79]

Miljövårdsberedningen är regeringens råd i miljöfrågor. Beredningen ska söka av nya miljöfrågor och tillföra nya arbetsformer till miljöarbetet. Beredningen ska också bidra _ till att stimulera miljödebatten.

Miljövårdsberedningen är en kommitté inom Miljö- och naturresursdepartementet och inrättades 1968. Beredningen har 21 ledamöter förutom ordföranden, miljöminister Olof Johansson, och vice ordföranden, mark- och planminister

Görel Thurdin. Gunnel Hedman är kanslichef.

A 1. 1, .xl .it x x' .x lföltl. .x (; l-1 'l'

BESTÄLLNINGAR: Fnr'rzes KUNDTJÄNST, 106 47 STOCKHOLM FAX 08-20 50 21, TELEFON 08-690 90 90

ISBN 91-38-13424-1 ISSN 0375-250X