SOU 1994:37

Sexualupplysning och reproduktiv hälsa under 1900-talet i Sverige

Innehållet i budskapen

Vad är effektiva budskap?

I en stor undersökning av 1 7-åringar säger många ungdomar att de inte är nöjda med skolans sexualundervisning. De hade velat ha mer om känslor, kärlek, kel och smek, mer möjlighet att tala själva och ställa frågor utifrån sin egen erfarenhet. Sexualundervisningen fungerar inte om budskapen inte känns angelägna eller berör dem de riktar sig till. Målgruppen - de unga - lämnas att klara sig själv. Ett exempel på det är de budskap som vi tryckte extra hårt på då HIV uppmärksammades i Sverige i mitten av 80-talet. Då fick ungdomar höra:

- Håll dig till en. Den som du är kär i. - Vänta med att ha sex tills du är mogen.

Det är budskap som kan uppfattas som meningslösa eftersom det är just vad unga människor gör. De väntar på den första gången då de har möjlighet att ha samlag. När de känner att den närmar sig och de har lust, bestämmer de sig för att de är tillräckligt mogna. Svenska ungdomar anser sedan länge att man ska vara kär i den man har samlag med. Kärlek, förälskelse och sexualitet hör nära samman. Unga människor är trogna och håller sig till en partner. Dvs en partner i taget, de har flera trogna relationer efter varandra, s.k. seriell monogami. Med det avses att de unga har en serie av monogama förhållanden, kortare eller längre, innan de etablerar sig fast tillsammans med någon. En undersökning 1990 visade ett medeltal på 7-8 partners, för tiden från sexuell debut till dess man gifter sig och flyttar samman vid 25—30 års ålder. Det finns också studier som visar att ungdomar har haft i medeltal 3,2 partners. Det kan jämföras med att kvinnor i medeltal hade haft 1,4 partners år 1967 och 2,6 år 1977.

Budskapen om att vänta och hålla sig till en ger en vink om hur den moral ser ut som vi vill att ungdomarna ska följa.

Foto: Joakim Johansson, RFSU Ungdomsinformatörerna finns på ställen där unga människor möts. Barer och diskotek är populära ställen. Men detär

också lätt att få kontakt med människor på stränder eller på gatan. Det viktiga är att synas med ett positivt budskap.

Men god moral ger i sig varken skydd mot STD-smitta eller oönskad graviditet. För det krävs tillgång till och kunskap om preventivmedel och något som är mycket svårare att förmedla, nämligen god självkänsla. Den som har en god självkänsla kan säga både ja och nej till samlag. Det betyder att man ser sig själv som värdefull och sin sexualitet som värd att värna. I detta behöver ofta unga människor, särskilt flickor, stärkas.

Sexualundervisningen i skolan var i sin barndom ofta bristfällig och föräldrarna sade till sina barn: "Akta dig för pojkar. De vill bara en sak.” eller ”Gör henne inte med barn.” Ibland kan vi än idag skönja samma budskap. l sexualundervisningen finns ofta alldeles för lite av att bej aka lust och glädje, av att kunna säga ja med kunskap om hur man skyddar sig mot oönskade effekter av ett lustfyllt samlag. Lika viktigt är naturligtvis att kunna säga nej, att inte acceptera att bli utnyttjad. De unga ska våga säga ifrån och de ska veta att de aldrig behöver ge sig in i en sexuell handling, som de själva inte vill vara med om. Det är

situationer som är vanligare för flickor än för pojkar, men också pojkar utsätts för övergrepp och press.

De flesta unga människor har uppenbarligen skaffat sig den kunskap de behöver. De sätter sina egna gränser för när de väntat länge nog och när de anser sig mogna. Vi kan avläsa en del av beteendet i siffror. HIV smittan är inte särskilt stor i Sverige. I början på 80-talet ökade klamydia, men den är nu på tillbakagång. Tonårsgraviditeter är ovanliga. Under senare år har alltfler sexuella övergrepp anmälts. Förkla- ringen till att flera anmäls, kan vara att färre utsatta accep- terar försök att skrämma dem till tystnad. Detta kan bl a förklaras av öppenheten i sexuella frågor och accepterandet av ungdomars sexualliv.

Könsperspektiv i sexualupplysningen

I Sverige har vi under många decennier arbetat för jämställd- het mellan könen. Mycket återstår att göra, men det råder enighet om mäns och kvinnors lika värde och rättigheter på arbetsmarknaden och i hemmet. Under många år har olika initiativ tagits för att kvinnor ska kunna arbeta utanför hemmet utan att samtidigt ha hela arbetsbördan hemma. Män har möjlighet att vara hemma med små barn både längre och kortare tid. Allt fler män använder sig av den möjligheten. Svenska lagar om rättigheter för föräldrar berör inte bara mödrar. Samhällets könsroller påverkar sexualiteten - i vår privata situation, i skolundervisningen etc.

Arbetet för att genomföra sexualupplysningi Sverige har i hög grad bedrivits av kvinnor. Det är ett av få områden där kvinnorna anger normen "hur man ska vara". Kvinnor talar med ungdomar. Det är mamma, det är den kvinnliga läraren, det är barnmorskan, det är bästa väninnan, moster osv.

Män och kvinnor har olika förhållningssätt till sin sexualitet och använder den på något olika sätt. De sexuella

»» » ...

Love Power är en kampanj med ett positivt budskap om sexualitet. I kampanjen används blommor som symbolspråk och det visade sig vara lyckat. Utvärderingar av kampanjen visade att budskapet om säkrare sex gick fram mycket bra.

könsrollerna går lättare att tala om och göra gripbara om undervisningen bedrivs av både kvinnor och män.

Sexualundervisningen behöver visa skillnader i mäns och kvinnors sexuella språk, utan att fördöma eller fram- hålla det ena eller andra..Män har vanligen lättare än kvinnor att koppla loss sin sexualitet från känslor. De har lättare att bejaka ren sexuell lust. Män använder ofta sin sexualitet för att nå fram till närhet och innerlighet. I det sexuella mötet kan män visa känslor och prata.

Kvinnor har ett starkare krav på att känna sig föräls- kade. Kvinnor använder också sexualitet som bekräftelse på närhet och innerlighet. Det sexuella mötet visar att ,man har det bra och är förälskad. Vi vet också att män oftare än kvinnor visar sina känslor i olika handlingar, medan kvinnor använder ord och vill höra ord.

Flickor: . Flickorna har nästan alltid talat med en vuxen kvinna om känslor, sexualitet och vad som händer med deras kropp. I skolan blir det ofta flickornas förälskelse och kroppsliga funktioner som dominerar när man talar samlevnad. Det händer ofta att man sätter normen efter flickorna, eftersom de vanligen har lättare att tala om känslor. Många som arbetar med ungdomar, ser också som en av sina uppgifter att stärka flickorna i att kunna säga nej. Färre ser det som viktigt att stärka dem i att kunna säga ja om de har lust. Resultatet kan bli att flickornas romantiska värld bejakas, men inte deras sexuella lustkänslor och drömmar.

Trots alla år av sexualundervisning finns det ännu idag inte på svenska ett användbart namn på kvinnors könsorgan, som inte är kliniskt eller ett skällsord eller starkt kopplat till sexualakten. Små flickor har svårt att tala med farmor om sitt könsorgan eftersom det inte finns ett neutralt och allmänt accepterat ord, som det finns på så många andra språk. Det säger också något om hur vi i Sverige ser på kvinnors lust. Fortfarande är det ganska vanligt att flickor som har många partners blir föraktade av sina jämnåriga, medan pojkar framställs som tuffa Don Juaner.

Pojkar:

Det saknas alltför ofta utrymme för pojkars specifika frågor och problem i sexualundervisningen. Deras frågor om kropp, storlek, form, om hur man gör och vad flickor egentligen vill, förblir ofta obesvarade. Många pojkar häm- tar, i brist på bättre information, sin kunskap om kvinnors sexualitet i olika slag av pornografi.

Sexualundervisningen tar upp känslor, förälskelse och romantik, men mycket lite om den rena sexuella lusten. Pojkar får alltför ofta negativa budskap om sin sexualitet. De uppmanas se till att inte göra flickorna med barn, att de bör bli bättre på att tala, att de bör vara mer ömsinta, att de är för burdusa, för intresserade av att komma fram till samlag,

etc. I tonåren är pojkars intresse för sexualitet intensivt, men det hindrar inte att de blir förälskade och är romantiska. De har dock andra sätt att uttrycka sig än flickor. Det behövs fler män i sexualundervisningen för att ge pojkarna förebilder och möjlighet att ställa frågor, att få tala med någon som har egen erfarenhet av hur det känns att vara ung pojke.

Hur har öppenhet i sexualfrågor påverkat det svenska samhället?

Livet i Sverige, några exempel

Det är säkerligen inte sexualundervisningen som har spelat den avgörande rollen för de normer som samhället har då det gäller samliv och sexualitet. Men sexualkunskaper har gjort oss vana att fundera på och samtala om samlevnadsfrågor och det har möjliggjort en förnuftig utveckling. Utan några anspråk att vara heltäckande ska vi ge några exempel på sådana normer i Sverige: CI Unga människor gifter sig sent. Många flyttar ihop utan att gifta sig. Många av dem som gifter sig har redan ett eller flera barn. CI Kvinnor får första barnet vid c:a 27 års ålder. Mannen blir far vid c:a 32 år. (riksgenomsnitt) Så gott som alla har sexuell erfarenhet då de gifter sig. CI Människor har en kärleksmoral, som innebär att de flesta utgår från att man ska vara förälskad i den man har en sexuell relation med. D Sexuell trohet tillmäts ett stort värde, men otrohet förekommer och är vanligare bland män än bland kvinnor. Många par upplever en enstaka otrohet som djupt sårande, men det behöver inte leda till skilsmässa. Det är så mycket annat som håller paret samman. Cl Skilsmässa är vanligt, omkring vart fjärde äktenskap spricker. Det är oftast kvinnan som tar initiativ till en separation.

D Om man träffar en andra partner som man vill leva med, gör man det vanligen i anknytning till sitt arbete.

Cl Ensamstående föräldrar har samhällets stöd på olika sätt,

Cl

t ex ekonomiskt. En ensam mor är lika accepterad som en gift mor.

Sexualitet betraktas som något mycket privat. Man talar inte om sin egen sexualitet med andra. Man kan tala om sjukdomar, gräl och penningbekymmer, men sällan om sexualitet, särskilt inte män. I en fast relation har man samlag omkring en gång i veckan. Det är en siffra som varit densamma i olika undersökningar under många årtionden. D Nästan alla barn har sett sina föräldrar nakna. De ser dem

D

D

E]

också visa sina känslor genom fysisk beröring. En politikers eller beslutsfattares kärleksaffärer betyder i allmänhet inte slutet på karriären. Det kan däremot blotta misstanken om att de tillskansat sig ekonomiska fördelar leda till. Sexuella trakasserier i arbetslivet är inte accepterat, men förekommer. Det kan vara svårt för den drabbade, oftast en kvinna, att protestera och kräva åtgärder. Men ett upplysningsarbete för attitydförändringar pågår inom detta område.

Prostitution är inte kriminaliserad, men man diskuterar på många håll i samhället att införa kriminalisering av männen, som betalar för sexuella tjänster. Pornografi finns och är tillåten om den inte har starka våldsinslag eller visar barn.

Våld mot kvinnor faller under allmänt åtal och är alltför vanligt. Våldtäkt är förbjudet, även inom äktenskapet, men förekommer. Sexuella övergrepp mot kvinnor sker oftast i hemmen. Sexuella övergrepp på barn är naturligtvis förbjudet och antalet anmälningar har ökat, eventuellt beroende på att kunskapen och öppenheten om dessa frågor ökat.

TV visar ofta filmer eller scener som visar sexuella handlingar. Dessa föregås inte av varningar och är inte alltid förlagda sent på kvällen. D Det finns få regler som formellt diskriminerar homosexu-

ella. Troligen kommer snart en lag om registrerat partner-

skap för homosexuella att införas, dock inte med rätt att adoptera barn. I Danmark och Norge har redan registre- rat partnerskap genomförts.

Ungdomarnas liv

Ett av de vanligaste påståendena om öppenhet i sexuella frågor är att det leder till promiskuitet och många tonårsgraviditeter. Sådan är inte de svenska erfarenheterna. På 1 920-talet debuterade svenska flickor vid 19-20 års ålder. På 60-talet hade det sjunkit till 17-18 år. Idag har mer än hälften debuterat då de är 1 7 år . Det är dock stora skillnader beroende på var man bor, föräldrarnas klasstillhörighet och den egna utbildningens längd spelar också roll. I genomsnitt har debutåldern sjunkit fem månader per årtionde sedan 20- talet. Flickor och pojkars debutålder har sjunkit i samma takt. Utvecklingen speglar samhällets normer, men ska också ställas i relation till åldern för könsmognad. För flickor var könsmognadsåldern: 1865 i genomsnitt 16,9 år, 1914 var den 15,6 år, 1953 var den 13,9 år, 1977 var den 13 år. Åldern för samlagsdebut följer alltså könsmognadsåldern. Det är en skillnad på ungefär 4-5 år mellan könsmognad och samlagsdebut. Sänkningen av debutåldern ärinte ett tecken på ökad promiskuitet. _

Svenska ungdomar, särskilt de med bra utbildning, har förlängt tiden från det att de debuterar, de flesta i 16 års- åldern, tills dess de etablerar sigi ett fast förhållande. Det tar idag vanligen nära tio år. Under denna tid är de inte rädda att pröva sexualitet och kärlek. De har flera sexuella relationer. Detta kan visa sig vara klokt mot bakgrund av att vi av undersökningar vet att äktenskap som ingås sent har större förutsättningar att hålla.

Vad vet barn och ungdomar?

Svenska barn har länge fått ärliga svar på sina frågor om hur barn blir till. Det har lett till att de vet mycket om mänsklig reproduktion och har ett avspänt förhållande till den kun— skapen. I så hög grad att en lärare för sjuåringar med en liten

suck sa: ”Nu måste jag lära barnen något om blommor och bin, för allt det andra kan de redan”. Kunskapen gör livet lite enklare för barnen, även om många barn säger det som barn i alla tider sagt:" Jag ska aldrig göra det".

Vad vet man om ungdomar?

I Sverige gjordes den senaste stora sexualvaneundersökningen 1967. Efter den har ett antal mindre studier, främst av unga människors beteenden gjorts. En av de senaste stora under- sökningarna, är en studie av sjuttonåringar och den genom- fördes år 1990 av Karin Edgardh. Andra som lämnat bety- delsefulla bidrag till vår kunskap om svenska ungdomars sätt att se på sexualitet är t. ex. Gunilla J arlbro, Göteborg universitet, Elisabeth Persson, Karolinska sjukhuset och Gisela Helmius, Bo Lewin, Uppsala universitet. AV deras och andras arbete kan vi lära oss mycket om resultatet av 50 år sexualundervisning i skolan.

Den svenska sexualundervisningen Vill integrera sexu- aliteten i program för prevention av både STD och oönskad graviditet. Den har handlat mycket om vad man ska göra ochi viss mån om varför. Det som ofta saknas är hur. Dvs hur ska två unga människor kunna tala med varandra om vilket skydd de ska använda. Hur ska en flicka argumentera för kondom utan att tappa ansiktet? Skolan har en viktig uppgift då det gäller att stärka ungdomar i att ta ansvar för sin egen hälsa. Vi vet, via studier av om hur kampanjer mot STD och aids har fungerat, att svenska ungdomar vet mycket om _ smittvägar och hur man ska skydda sig, men att de inte alltid gör det. Vi vet också att ungdomar från arbetarklassen och de som har sämre sociala villkor tar större risker och är sämre på att använda sina kunskaper om smittskydd. Det gäller särskilt flickorna.

Vad oroar de unga flickorna?

Då flickorna kommer i puberteten vet de vad som händer med deras kropp. De vet vad mens är och förstår varför brösten växer. Det kan vara skönt att inte behöva undra över det rent kroppsliga under den här brytningstiden, när det finns så mycket annat att oroa sig över.

Många tonåringar är osäkra och rädda att inte duga. Det gäller särskilt flickor. Flickor är rädda att deras utseende inte ska duga. De är rädda att inte hitta en partner och de är oroliga för att inte göra det i framtiden heller. Båda könen oroar sig för graviditet, men flickorna är också rädda att de inte ska bli gravida senare i livet, då de vill ha barn. Flickor oroar sig för att det första samlaget ska göra ont och en mindre del av sjuttonåringarna är rädda för sexuella över- grepp-

Tonåringarnas syn på sina sexuella erfarenheter

Nästan alla 1 7-åringar har varit förälskade flera gånger. Den första svärmiska förälskelsen upplevde de ofta före tio års ålder. Många har eller har haft fast sällskap. I Sverige är det mycket vanligt att ungdomarna i övre tonåren tar hem sina pojk- eller flickvänner, som de har en fast relation med, till föräldrahemmet och att de får sova övertillsammans. Svenska föräldrar är mycket mer oroliga för kriminalitet och droger än de är för sexuella relationer. Lättillgängliga preventivme- del och ungdomars kunskaper medför att föräldrar inte är speciellt oroliga för eventuella graviditeter.

Tonåringar i Sverige har överlag en positiv bild av sexualiteten . I 17-års-undersökningen (Edgardh 90) fram- går att 60 % av 17-åringarna har haft samlag, 10 % av dem endast en gång. De beskriver sin upplevelse av samlag mycket positivt. De ville verkligen och de var förälskade. Det gäller både pojkar och flickor. Endast 3 % upplevde att

de blev övertalade eller pressade till det första samlaget.

Ungdomarna har en stark kärleksmoral kopplad till sexualiteten, dvs de vill vara kära innan de inleder en sexuell förbindelse, men parallellt med detta finns det en inställning att sexualiteten har ett egenvärde. Undersökningen visar att det ofta bara blev ett enda samlag med den första partnern. Det var kanske ett sätt att stilla sin nyfikenhet och att ha gjort det första gången. Det tycks som om pojkars samlags- erfarenhet är mer oplanerad än flickors.

Nästan alla pojkar (90 %) och mer än hälften (65 %) av flickorna uppger att de får orgasm vid samlag. Lika många dvs 90 % av pojkarna och 65 % av flickorna säger att de onanerar och att de börjat med deti 12-15 års åldern. Onani är inte längre något som ger starka skamkänslor utan är en väg till sexuell tillfredsställelse.

Ungdomars syn på varandra

De pojkar som debuterar tidigt har en tendens att fördöma flickor, men inte pojkar med många partners. Pojkar har också en mer negativ syn på homosexualitet än flickor. Det finns dock ingen uttalad oro för att vara homosexuell. Cirka 6 % av pojkarna och 3 % av flickorna riktar sin kärlek mot partners av samma kön. Pojkar och flickor i Skandinavien umgås som värmer över könsgränserna och talar öppet med varandra om sexualitet och kärlek.

Preventivmedelsanvändning hos ungdomar

När man frågar ungdomar om hur de ser på kondom som skydd mot STD, svarar hela 95 % att det är ett bra skydd. Hälften anser att det är bra skydd också mot oönskad graviditet. Vi kan konstatera att synen på kondom har förändrats sedan de stora kampanjerna mot HIV började. Ingen talar längre om att äta kola med papper på. En studie

Foto. Joakim Johansson, RFSU Tillfälliga tatueringar med säkrare sexmativ var mycket efterfrågade denna sommar. Varje gång informatörema gjorde en tatuering fick de en chans till ett samtal

visar att hälften av ungdomarna hade kondom vid det första samlaget. 25 % hade ett oskyddat första samlag. Vid det senaste samlaget hade bara 18 % avstått från att använda skydd. Hela 86 % av de ungdomar som intervjuades, vid besök på ungdomsmottagningar, har någon gång använt kondom.

Undersökningen av 17-åringarna visar att de använde kondom om de hade preventivmedel den första gången. För övrigt är p—piller det i särklass vanligaste preventivmedlet, följt av kondom. Ytterst få litar till avbrutet samlag som preventivmetod. Men fortfarande har omkring en fjärdedel av 17-åringarna varit med om något oskyddat samlag.

Sexualiteten är inte rationell och varken ungdomar eller vi vuxna handlar alltid som vi tänkt och i enlighet med våra ideal. Trots mycket kunskap och upplysning tar vii alla åldrar risker i samband med sexualitet, och då måste det finnas möjlighet till hjälp. Säkra aborter och adekvat vård är exempel på det. Svenska ungdomar vet var de kan få preventivmedel och vart de ska vända sig för att få råd.

Många ungdomar går till en ungdomsmottagning och de får för det mesta tipset att gå dit av sina kamrater.

Tonårsgraviditeter

Det är ovanligt att tonårsflickor blir gravida. Många lämnar test för att de är oroliga att de är gravida. På fyra test går det ett positivt svar. Eftersom flickorna vet att de själva kan bestämma om de vill ha abort, lämnar de testet tidigt för att kunna göra abort snabbt om det behövs. 17—årsunder— sökningen visade att 4 % av alla 17-åringar varit gravida och att 6 % av dem som sexualdebuterat varit det. Nästan ingen av tonårsflickorna hade fött barn..

Sexuella övergrepp mot barn och ungdomar

I den refererade undersökningen, (Edgardh 90), framgår att 4 % av pojkarna och 12 % av flickorna har varit utsatta för sexuella övergrepp. Om man undantar blottning är siffrorna 3 % för pojkar och 7 % för flickor. Den som begått övergrepp mot flickor är vanligen en man, men då det gäller pojkar kan det vara både män och kvinnor. 1 en fjärdedel av fallen finns gärningsmannen inom familjen. Det är oerhört viktigt att det finns psykoterapeutisk hjälp för dem som blivit utsatta för övergrepp, för att om möjligt förhindra ett stort psykiskt lidande i framtiden.

Unga människor som tar risker

Vi vet av olika studier att ungdomar, som slutar skolan tidigt, debuterar sexuellt tidigt och utsätter sig för större sexuella risker än andra. De unga i den gruppen blir oftare gravida än andra. De har fler oskyddade samlag, de har fler samlag på utlandsresor. De har fler partners och de har

oftare sex med en partner första gången de träffas. De har fler STD och de har utsatts för fler sexuella övergrepp.

Det betyder att det är en grupp som är viktig att nå. Kanske inte främst med sexualupplysning, även om det också behövs. Säkerligen är det inte bara en fråga om sexualitet, utan snarare en hel social och psykologisk brist- situation. Här gäller det att höja ungdomars självkänsla för att stödja en positiv utveckling. Den som har svag självkänsla använder inte sällan sin sexualitet för att få umgås med sådana personer, som man beundrar. Dessa ungdomar överanpassar sig till andra med risk för exploatering. Det finns ett klart samband mellan sociala faktorer, sexuellt beteende och att de här ungdomarna har en mer negativ självbild.

Det finns också studier som visar att det finns ett positivt samband mellan en negativ självbild och en tidig sexualdebut. Men vet att flickor överlag har en mer negativ självbild än pojkar. För flickor med en negativ självbild tycks det som om hotet att bli lämnade ensamma är större än hotet om en oönskad graviditet. De skyddar sig också i lägre utsträckning.

Sexualupplysningen i årtal

1734

1778

1845 1858 1861 1880 1907-09 1911 1914 1915

1921

1933 1936 1938

1939

1942 1944 1946 1947 1949 1950

1955 1959 1964

1964-66 1965 1967 1970

Lag om kyrklig vigsel. Krav på kvinnans oskuld. Lag om dödsstraff för barnamord Barnamordsplakatet - "okänd mor"-lagen, dvs ogift mor fick vara anonym Kvinnor lika arvsrätt med män Ogift kvinna myndig vid 25 år Dödsstraff för barnamord upphävs Knut Wiksell talar för födelsekontroll Rätt ingå borgerligt äktenskap Preventivmedelslagen Första världskriget

"Okänd mor”-lagen upphävs

Rätt till skilsmässa p.g.a. söndring Kvinnlig rösträtt Gift kvinna myndig RFSU bildas Statligt anställda kvinnor rätt till bamledighet Preventivmedelslagen upphävs

Ny abortlag

Förbud mot att avskeda gift kvinna

Andra världskrigets utbrott Sexualundervisning frivilligt Skolämne Straff för homosexualitet och tidelag upphävs Apoteken skyldiga föra preventivmedel Barnbidrag Även modern barnets förmyndare Abortkommitté tillsätts

hdoderskapspenning

Obligatorisk sexualundervisning i skolorna Preventivmedel får säljas i automater USSU (Utredningen rörande sexual- och samlev- nadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet) tillsätts (avlämnar betänkande 1974) P-piller och spiral Ny abortkommitté tillsätts (betänkande 1971) Sexuahmneundemöknng,pubhcaad1969 Preventivmedel får säljas utan speciellt tillstånd

1974

1975 1976

1977 1978

1979

1980

1982 1983 1985

1986

1988 1989

1993

Minipiller och kopparspiral

Barnmorskorna får rätt att ge preventivmedels- rådgivning

Föräldraförsäkringen införs

Gemensam vårdnad om barn vid skilsmässa införs i föräldrabalken Lag om fri abort Lag om fri sterilisering från 25 år 1976 års föräldrabalk

Ny lärarhandledning i samlevnadsundervisning Samma åldersgräns (15 år) för homo- och hete- rosexuellt umgänge Föräldraledighetslagen (rätt att förkorta sin arbets- tid)

Homosexualitet utmönstras ur socialstyrelsens för- teckning över sjukdomar, där den tidigare betecknats som mental rubbning och sexuell anomali Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet Förbud mot barnpornografi Kvinnomisshandel faller under allmänt åtal Regeringen tillsätter arbetsgrupp om mansroll Aidsdelegationen inrättas Lag om insemination Förbud mot sexuellt våld i filmer och video införs Mansjourer för män i skilsmässokris och män som misshandlar startas Sambolagen för hetero- och homosexuella

Lag om befruktning utanför kroppen

Förbud mot sexuellt våld i bilder i tryckta skrifter införs

Förlängd föräldraledighet

Förslag gällande kvoterad föräldraledighet för män

(mannen måste ta ut minst 1 månad)

Abortion. A booklet from RFSU, Stockholm 1993. (English version to be printed in 1993) Abortutveckling 1975-1984, Socialstyrelsen redovisar 198711. Stock- holm 1987. Anagrius C, Hallén A, Moi H, Persson E. Prevention of STDs and abortions - the present situation for medical care of STDs in Sweden. Semin Dermatol 1990; 9:190-3. Andersch B, Milson I. Contraception and pregnancy amorg young women in an urban Swedish population. Contraception 1982;Z6:21 1-9. Andersson-Ellström A, Forssman L. Sexually transmitted ciseases - knowledge and attitudes among young people. Developments in Sweden between 1986 and 1988. J Adolesc Health l991;12:72-6. Callersten-Brunell, M & Lidholm, M, Abort. Erfarenheter och teorier. Liber förlag, Stockholm 1985. Davidsson, B & Forsling, C, Abort förr och nu - en bok om aborträtten. Bokförlaget Röda Rummet, Falun 1982. Den gravida kvinnan och fostret - två individer. Om fosterdiagnastik och aborter. Slutbetänkande av utredningen om det ofödda barnet. Statens offentliga utredningar 1989151. Ethical Aspects of Abortion: Some European Views. IPPF Europe Region, London 1978. Familjeplanering och abort - erfarenheter av ny lagstiftning. Betänkande av 1980 års abortkommitté. Statens Offentliga Utredningar, 198331. Fem år med fri abort. Särtryck ur Läkartidningen, vol: 77, 1989. Free means fewer. An Evaluation of the Swedish Abortion Act and Family Planning Programme of 19 74. Ministry for Foreign Affairs, Ds UD 198424 Förslag till abortförebyggande program. Att samordna insatser som rör sexualiteten. Socialstyrelsen, Stockholm 1990. Helmius G. Mature enough for sex?! English summary of Doctoral Thesis, Department of Sociology, University of Uppsala, 1990. Induced abortion and family health: a European view. IPPF Europe Region, London 1974. J arlbro G. Knowledge about Swedes' sexual habits (in Swedish). National Commission on AIDS Report. Stockholm, 1989. Kvinnor och barn. Intervjuer med kvinnor om familj och barn. Sveriges Officiella Statistik 1982. National Board of Health and Welfare Drug Information Committee: Treatment of sexually transmitted disease. Uppsala, 1986: Report No 4. National Commission on AIDS: Information about HIV/AIDS. Goals and strategy for public policy measures. Stocholm: Ministry of Health and Social Affairs. 1986. Official statistics of Sweden. Statistic Sweden, Stockholm, 1993. Stenholm B. The Swedish school system. Stockholm. The Swedish

Institute, 1984. Persson E. Family planning and prevention strategies for sexually transmited diseases. Adv Contraception 1991 ;71181-6. Persson E, Holtzberg M, Edgardh K. Sexual experience, abortion and sexually transmitted diseases among young women at contraceptive clinic. Acta Obstet Gynecol Scand 1991 ;70163-7. Planned Parenthood in Europe, Vol. 18, No. 1, 1989 and Vol 20, No.2, 1991. IPPF, London. Reducing late Abortions. Access To NHS Services In Early Pregnancy. Proceedings of a conference org. by the Birth Control Trust, London 1987. Riphagen FE, von Schoultz B. Contraception in Sweden. Contraception 1989; 39:633-42. Rätten till abort. 1965 års abortkommitté. Statens Offentliga Utredningar 197158. The Other Curriculum: European Strategies for School Sex Education. IPPF Europe Region, London 1989. Tietze, C, Induced Abortion. A World Review. Allan Guttmacher Institute, New York 1990. Trost, A-C, Abort och psykiska besvär. Västerås International Library 1982. Vogel J. The Swedish class society, class structure, social mobility and inequality. In: Living Conditions. Report No. 50. Stockholm: Statistics Sweden, 1987.

Kronologisk förteckning

1. Ändrad ansvarsfördelning for den statliga 35. Vår andes stämma — och andras. statistiken. Fi. Kulturpolitik och intemationalisering. Ku. 2. Kommunema, Landstingen och Europa 36. Miljö och fysisk planering. M. + Bilagedel. C. 37. Sexualupplysning och reproduktiv hälsa under 3. Mäns föreställningar om kvinnor och Chefskap. S. l900-taleti Sverige. UD. 4. Vapenlagen och EG. .lu. 5. Kriminalvård och psykiatri. Ju. 6. Sverige och Europa. En samhällsekonomisk

konsekvensanalys. Fi. EU, EES och miljön. M.

. Historiskt vägval — Följderna för Sverige i utrikes- och säkerhetspolitiskt hänseende av att bli, respektive inte bli medlem i Europeiska unionen. UD. 9. Förnyelse och kontinuitet - om konst och kultur i framtiden. Ku. 10. Anslutning till EU — Förslag till övergripande

lagstiftning. UD. 1 1. Om kriget kommit... Förberedelser för mottagande

av militärt bistånd 1949-1969 + Bilagedel. SB. 12. Suveränitet och demokrati

+ bilagedel med expertuppsatser. UD. 13. JIK—metoden, m.m. Fi. 14. Konsumentpolitik i en ny tid. C. 15. På väg. K. 16. Skoterköming päjordbmks- och skogsmark. Kartläggning och åtgärdsförslag. M. 17. Ars- och koncenuedovisning enligt EG-direktiv. Del I och II. Ju. 18. Kvalitet i kommunal verksamhet — nationell uppföljning och utvärdering. C. 19. Rena rolleri biståndet — styrning och arbetsfördelning i en effektiv biståndsförvaltning. UD. 20. Refonnerat pensionssystem. S. 21. Reformerat pensionssystem. Bilaga A. Kostnader och individeffekter. S. 22. Reformerat pensionssystem. Bilaga B. Kvinnors ATP och avtalspensioner. S. 23. Förvalta bostäder. Ju. 24. Svensk alkoholpolin — en strategi för framtiden. S. 25. Svensk alkoholpolin — bakgrund och nuläge. S. 26. Att förebygga alkoholproblem. S. 27. Vård av alkoholmissbrukare. S. 28. Kvinnor och alkohol. S.

29. Barn - Föräldrar — Alkohol. S.

30. Vallagen. Ju.

31. Vissa mervärdeskattefrågor III — Kultur m.m. Fi.

32. Mycket Under Samma Tak. C. 33. Vandelns betydelse i medborgarskapsärenden, m.m. Ku. 34. Tekniskt utrymme för ytterligare TV—sändningar. Ku.

oas

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Om kriget kommit., Förberedelser för mottagande av militärt bistånd 1949-1969 + Bilagedel, [11]

Justitiedepartementet

Vapenlagen och EG [4] Kriminalvård och psykiatri. [5] Ars- och koncemredovisning enligt EG-direktiv. Del 1 och II. Ju. [17] Förvalta bostäder. [23] Vallagen [30]

Utrikesdepa rtementet

Historiskt vägval — Följderna för Sverige i utrikes- och säkerhetspolitiskt hänseende av att bli, respektive inte bli medlem i Europeiska unionen. [8] Anslutning till EU — Förslag till övergripande lagstiftning. [10] Suveränitet och demokrati + bilagedel med expertuppsatser. [12] Rena rolleri biståndet — styrning och arbetsfördelning i en effektiv biståndsforvalming. [19] Sexualupplysning och reproduktiv hälsa under 1900-talet i Sverige. [37]

Socialdepa rtementet

Mäns föreställningar om kvinnor och chefsskap. [3] Reformerat pensionssystem. [20] Refonnerat pensionssystem Bilaga A. Kostnader och individeffekter. [21] Reformerat pensionssystem. Bilaga B. Kvinnors ATP och avtalspensioner. [22] Svensk alkoholpolitik _ en strategi för framtiden. [24] Svensk alkoholpolitik — bakgrund och nuläge. [25] Att förebygga alkoholproblem. [26] Vård av alkoholmissbrukare. [27] Kvinnor och alkohol. [28]

Barn — Föräldrar — Alkohol. [29]

Kommunikationsdepartementet På väg. [15]

Finansdepartementet

Ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken. [1] Sverige och Europa. En samhällsekonomisk konsekvensanalys. [6] JIK-metoden, m.m. [13]

Vissa mervärdeskattefrägor 111 — Kultur m.m. [31]

Kulturdepartementet

Förnyelse och kontinuitet — om konst och kultur

i framtiden. [9] Vandelns betydelse i medborgarskapsärenden, mm. [33] Tekniskt utrymme för ytterligare TV—sändningar. [34] Vår andes stämma — och andras, Kulturpolitik och intemationalisering. [35]

Civildepa rtementet Kommunerna, Landstingen och Europa.

+ Bilagedel. [2] Konsumentpolitik i en ny tid. [14]

Kvalitet i kommunal verksamhet — nationell uppföljning och utvärdering. [18]

Mycket Under Samma Tak. [32]

Miljö- och naturresursdepartementet EU, EES och miljön. [7]

Skoterköming på jordbruks- och skogsmark. Kartläggning och åtgärdsförslag. [16] Miljö och fysisk planering. [36]

Marc Bygdeman är professor i obstetrik och gynekologi, vid Karolinska institutet, Stockholm, och överläkare vid kvinnoklini- ken, Karolinska sjukhuset, sedan 1978. Han är chefsläkare vid Ka- rolinska sjukhuset och specialsak- kunnig för kvinnosjukvården inom Stockholms läns landsting. Han är chef för Världs- hälsoorganisationens center för Human Reproduktion i Stock- holm, medlem av Svenska Nationalkommittén för Befolk- ningsfrågor och har publicerat cirka 350 vetenskapliga artiklar, främst inom ämnesområdet mänsklig fortplantning.

Katarina Lindahl har sedan 1 987 varit förbundssekreterare i RFSU och är nu ansvarig för RFSU:s internationella arbete. Tyngdpunktten i det arbetet lig— ger på sexuiell och reproduktiv hälsa.

RFSU ärr en sexualpolitisk organisatiom som sedan 1933 har spelat en central roll i sexual- upplysningsrarbetet i Sverige,

Postmuss: 10647 STOCKHOLM Fax 08—20 50 :x, TELEFON 690 90 90

ISBN 91 -38-13602-3 ISSN 0375-250X