Kvinnor, barn och arbete i Sverige 1850-1993
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2014
WW
ling
Statens offentliga utredningar
WW 1994:38
w Utrikesdepartementet
Kvinnor, barn och
arbete i Sverige
1 850- 1 993
Betänkande av Svenska Nationalkommittén for FN:s
konferens om Befolkning och utveckling
Stockholm 1994
SOU och Ds kan köpasfrån Fritzes kundtjänst.För remissutsändningarav SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdragavRegeringskanslietslörvalmingskontor
Beställningsadress:Fritzes kundtjänst
10647 Stockholm
Fax: 08-20 50 21
Telefon: 08-690 90 90
Omslagsbilden: Bamba Aripana Detta är ett ntycket spritt
flätmänster symboliskt framställer kosmos bambu-
som som en dunge, bild hur fruktsamheten ochfamiljens liv växer upp
en av kring förfäderna bambuklump kring det första skottet.
som en Ur The art Mithila. Ceremonial paintings from an ancient kingdom Yves Véquaud. Thames and Hudson 1977.
av
Författare: Ann-Sofie Ohlander Framsida: Anna Sofia Quensel Original och layout: UD-redaktionen Bildredaktör: Helena Friman Tryck: Regeringskansliets olTsetcentral Materialet Fåråterges med uppgift om källan. Rapport en u tryc in å ilnuJovanigtu papper
ar p m .
ISBN 9138436034 Stockholm 1994 ISSN0375-250X
Förord
Jorden upplever befolkningsökning snabbare och
en mer omfattande än någon gång tidigare i historien. Detta sker i
tid när också nuvarande produktions- och konen sumtionsmönster tär kraftigt på jordens resurser. Samtidigt ökar klyftorna drastiskt mellan de rikaste och de fattigaste
skikten jordens befolkning.
av
Inför detta perspektiv ordnar FN internationell
en konferens 1994 Befolkning och utveckling. Den svenska
om regeringen har tillsatt särskild Nationalkommitté för att
en förbereda det svenska deltagandet i konferensen. Denna skrift är dem kommittén beställde ett led i sitt
en av som som arbete. Syftet med skrifterna är att belysa Sveriges erfarenheter på några områden kanske även kan ha ett visst
som internationellt intresse. Vi är medvetna att varje land har
om sina historiska och kulturella betingelser. Det går
egna som i ett land och vid bestämd tid i dess utveckling är sällan
en något det är möjligt någon annanstans.
som att upprepa Ändå vi att det finns ett visst värde i att presentera
tror studier fall från skilda delar världen. Vi vill dessa
av av se skrifter ett bidrag till sådan internationell debatt
som en om
vad utgör och främjar mänsklig utveckling och livskva-
som litet.
Nationalkommittén ställer sig uppdragsgivare
som bakom författarnas redovisningar i stort, ansvaret för
men
skrifterna sakuppgifter, värderingar, uttryckssätt, disposi-
tion och innehåll ligger helt hos författarna.
-
Jag hoppas skrifterna ska till nytta och nöje; de
att vara är tänkta lättlästa och kännas angelägna. Kommittén
att vara riktar tack till författarna för det och
ett varmt engagemang arbete de har ägnat åt sitt uppdrag.
Alf T Samuelsson
Statssekreterare, ordförande i Nationalkommittén för konferens Befolkning och utveckling
FN :s om
För synpunkter och upplysningar tackar jag varmt den svenska nationalkommitténs medlemmar samt Louise
Drangel, Socialdepartementet, Birgitta Hedman, Statistiska Centralbyrån, Mikael Hammarskjöld, Sociologiska institu-
tionen, Lunds universitet och Agneta Emanuelsson, Thomas Nilsson och John Rogers vid Historiska institutionen, Uppsala universitet.
Ann-Sofie Ohlander
Inledning
Arbete, barn och politiskt inflytande
Svenska kvinnor har den högsta förvärvsfrekvensen i Eu-
Samtidigt föder de fler barn än kvinnorna i flera andra ropa. europeiska industriländer. De svenska kvinnorna har god hälsa och når hög ålder. Deras medellivslängd är vid födelsen 81 år.
Svenska kvinnor har också påtaglig del i den poli-
en tiska makten. En tredjedel den svenska riksdagens leda-
av möter är för närvarande kvinnor, och kvinnor är också väl representerade i regeringen, utrikes-, finans- och
a som justitieministrar.
Också de svenska barnen har det bra. De är till allt
övervägande del planerade och efterlängtade sina föräld-
av
Rådgivning familjeplanering och preventivteknik är
rar. om lättillgängliga i Sverige och aborterna är fria. Barnen får god
omvårdnad. Spädbarnsdödligheten tillhör de lägsta i värl-
den.
Ett i-landsperspektiv
För svenska kvinnor och män idag är tydligen barn och
föräldraskap mycket viktiga. Kanske har de svenska kvinockså i ovanligt hög grad trygghet och frihet att de
norna barn de önskar
Sverige är ett rikt land. Men det finns i Europa och världen rikare länder, där nativiteten är avsevärt lägre än i Sverige, så låg att det ett problem. Också i Sverige
ses som
för ett decennier sedan nativiteten relativt låg. Det var par tycks därmed inte finnas något självklart samband mellan ett lands rikedom och dess nativitetsnivå. Detta skulle kunna bero på barn inte uppskattas lika högt överallt. Men
att man
kan också ställa frågan ett lands rikedom automatiskt
om leder till förhållanden där det är lätt för dess invånare att och ha barn.
Sverige uppvisar hög förvärvsfrekvens för kvinnor och samtidigt hög nativitet för europeiska förhållanden. Men borde inte låg förvärvsfrekvens och därmed hög andel obetalt arbete i hemmet för kvinnor högre nativitet
ge
Så tycks inte fallet. I västra delen Tyskland, i
vara av Holland, Italien och Spanien är kvinnors förvärvsfrekvens
låg jämfört med Sverige. De tyska, italienska, spanska och
holländska kvinnorna föder betydligt färre barn än de svenska. Detta upphov till frågan det finns ett samband
ger om mellan kvinnors förvärvsfrekvens och deras barnantal över-
huvudtaget.
Ett utvecklingsperspektiv
Jämför däremot den svenska nativiteten idag med
man många världens utvecklingsländer framstår den
av som
mycket låg.
Det förefaller knappast troligt att det höga barnantalet
i många utvecklingsländer idag genomgående skulle mot-
kvinnornas önskemål barn. Farliga förlossningar svara om
och hög spädbarns- och barnadödlighet talar ett motsatt
en
språk.
När kvinnor i utvecklingsländerna med risk för
sin egen och barnens hälsa föder långt fler barn än det finns
en framtida försörjning för måste först ställa frågan
man om
deras makt över sitt föräldraskap. Har de överhuvudtaget
möjlighet att välja Hur skulle de välja om möjligheten
fanns
Summerad fruktsamhet 1890-1992
Antal bam per kvinna som en generation kvinnor föder
Barn per kvinna
455--
1992:
2.1 barn
W r kvinna
2-
1983:
1.6 bam -
per kvinna
o
I I I I I T I I T
1890 1910 1930 1950 1970 1992
Källa: Statistiska centralbyrån. På tal Kvinnor och Män.
om Lathund jämställdhet 1993
om
Sverige historiskt exempel
som
Hög nativitet i u-länder och mycket låg nativitet i i-länder kan alltså båda problem. Men det verkar inte självklart
vara
ett lands fattigdom eller rikedom bestämmer hur vara som många barn föds.
som
Hur problemet ut från svensk horisont Sverige har
ser under de senaste 150 åren genomgått genomgripande
en förvandling. Utvecklingen kan sägas ha gått från u-lands-
en till i-landssituation. Från ett fattigt jordbruksland har
en Sverige förvandlats till rik industristat med hög levnads-
en standard. Från ett gammaldags hierarkiskt ståndssamhälle har det övergått till modern parlamentarisk demokrati.
en
Samtidigt har under denna tid kvinnornas ställning radikalt förbättrats från maktlöshet och beroende till själv-
ständighet och inflytande juridiskt, ekonomiskt och poli-
tiskt. För svenska barn har förbättringen varit ändå mycket större, alltifrån radikal Ökning i möjligheten att överhu-
en
vudtaget överleva till stor fysisk och psykisk trygghet.
I Sverige skedde dramatisk nedgång i nativiteten
en från 1800-talets mitt och fram till 1930-talet. För kvinnor födda år 1850 det summerade fruktsamhetstalet i
var genomsnitt 5 barn kvinna, medan det för dem föddes
per som 1890 bara två barn kvinna. Under återstoden
var per av 1900-talet har födelsetalen varierat över tiden, det
även om finns betydande långsiktig konstans i antalet beräknade
en barn kvinna.
per För 150 år sedan inte bara den svenska nativiteten
var
hög. Också spädbarns- och barnadödligheten höga, även
var
de sjunkit något sedan början 1800-talet. Sedan dess om av
har också spädbarns- ochbarnadödligheten sjunkit till mycket
låg nivå.
Tre grundläggande frågor
En analys den svenska utvecklingen från u-land till i-land
av kan kanske hållpunkter för förståelse kvinnors och
ge en av barns ställning i nutiden. Det gäller både rika och fattiga delar världen.
av
Tre frågor framstår särskilt betydelsefulla:
som
D Hur och när fick svenska kvinnor makt över sitt föräldra-
skap
D När och pa vilket sätt tillförsäkrades barnen grundläggande trygghet
D Hur ser mannens föräldraansvar ut och hur har det föränd-
rats
Frågeställningarna kan i drag också sägas spegla
grova tre faser i den svenska utvecklingen. Under den första fasen från l 800-talets mitt till omkring år 1930 får kvinnorna ökad makt översina liv. I samband med detta sjunker födelsetalen.
Under den andra fasen får barnen bättre livsvillkor och ökad trygghet. Detta sker att det svenska samhället
genom börjar ta ett för reproduktion och barn. Det är
ansvar
framför allt kvinnliga politiker driver frågor barn
som om och föräldraskap. Kvinnornas inträde i det politiska livet blir
därmed betydelsefull faktor.
en
I den tredje fasen från 1950-talet och framåt sker
en
utvidgning föräldraroll. Svenska fäder börjar ta
av mannens
allt större del i omvårdnaden och ansvaret för sina små en av
barn. Denna utvidgning föräldraskap kodifieras
av mannens
och stöds i lagstiftning och socialpolitik.
Svenska kvinnors liv
och arbete 1800-talet
på
Arbetet i produktionen
År l 8 50 bodde och halv människori
tre en miljoner Sverige.
Nästan alla, nittio procent, bodde på landsbygden.
Landet fattigt, och många hade svårt att
var en tillräcklig bärgning. Det nästan enbart ekonomiska
var av
skäl så många 1,2 miljoner svenskar utvandrade mellan
som åren 1850 och 1924, de flesta till Amerika. I förhållande till
befolkningen det den tredje största utvandringen från
var Europa. 450.000 de svenska utvandrarna kvinnor. De
av var
hoppades på bättre förhållanden i Amerika och många fick
också det. Förbättringen tycks ha varit större för de kvinnliga
än för de manliga emigranterna.
Storlek svenskpå bruttonationalproduktpercapita,1820-198931985US-kuts
1913 1173
år
Källa A. Maddison, Phases of Capitalist Development Oxford University Press Oxford 1982
På den svenska landsbygden arbetade nästan alla kvin-
i jordbruket, sig de hustrur till bönder, torpare nor vare var eller lantarbetare. De ogifta kvinnorna arbetade pigor.
som Arbetet uppdelat. Kvinnorna stod för mjölk-
var noga hushållningen. De skötte ladugården och fäkreaturen. De mjölkade, kärnade smör och ystade ost.
Nationalekonomiskt mj ölkhushållningen mycket
var av
stor betydelse. Smör var länge en av Sveriges viktigaste
exportvaror. Från mitten 1800-talet började meje-
av riproduktionen industrialiseras. Också då
var det så gott som enbart ett arbete för kvinnor. Vid 1800-talets slut
var
mejeriprodukter en av Sveriges viktigaste exportvaror.
Kvinnorna arbetade också i andra delar jordbruket.
av De räfsade vid höslåttern och band nekarna vid sädesskörden. De gallrade betor och de satte och plockade potatis.
rovor,
också kvinnorna stod för tillverkningen
Det var som av
tyg och kläder, alltifrån skötseln fåren till det färdiga garn, av tyget och kläderna. Varje flicka måste lära sig att spinna.
Också linproduktionen och linnevävningen till stora
var delar kvinnoarbete. Textilindustrin byggde i stor utsträckning på kvinnors och barns arbete både hemindustri och
som i fabriksproduktion. När tyg och kläder slitits ut och blivit
lump såldes de till pappersbruken, där lump länge den
var viktigaste råvaran. Också i pappersbruken arbetade kvin-
nor.
Kvinnorna tidigt i andra industriella hante-
arbetade
ringar järn- och glasbruk. De arbetade också vid sågverk
som
och tändsticksindustri, de rullade cigarrer i tobaksindustrin,
och drej ade och glaserade i porslinsindustrin.
Kvinnorna hade också ansvaret för maten, både den
så besvärliga lagringen och tillagningen alla led.
nog genom Tvätt och byk, rengöring och husets skötsel vilade på dem.
En piga berättade i intervju vid början 1900-talet
en av hur hon ständigt fick arbeta. Först hon med i skörden ute
var på åkrarna. Sedan fick hon hjälpa till med matlagning och disk och ta hand djuren i ladugården och
om om
middagsmjölkningen. Männen kunde vila middag och slapp
innesysslorna på kvällen. Kvinnorna aldrig lediga enligt
var hennes berättelse.
Till allt detta arbete hade kvinnorna ansvaret
ensamma för barnen. De födde många barn. Att barn riska-
vara var
Foto: Borg Mesch, 1913,Kiruna kommuns ñlm- och bildarkiv
Rast under arbetet på åkern i Vittangi i Lappland. Kvinnan
ett barn i tvåårsäldern. Kvinnor kände till att amning ammar ger ett visst skydd mot ny graviditet.
belt. År 1850 dog femton de svenska barnen
procent av under första levnadsåret. Dödligheten också hög till
var upp fem års ålder. Medellivslängden vid födelsen låg, 45 år
var för kvinnor 0ch41 år för män under perioden 1851 till 1855.
Barnens otrygghet stor också på andra sätt. Det
var var vanligt, att ett barn miste eller båda föräldrarna före
en
ålder. vuxen
Män Kvinnor Män Kvinnor
o gm 100 o 100
Döda 1876-85 Döda 1976-85
1 OOO-tal 1 OOO-tal
Döda efier åldersgrupper, 1876-85 och 1976-85. Källa: Sveriges nationalatlas. Befoüeningen. Sveriges Nationalatlas förlag 1991.
Den höga dödligheten bland de gjorde att
vuxna
omgiftesfrekvensen var hög. Låg medellivslängd och
sena
äktenskap gjorde det ovanligt att barn fick någon kontakt
med, omvårdnad eller uppfostran från eller farföräld-
morrar.
Också på andra sätt barndomen i det äldre svenska
var samhället hård. Barnen fick börja arbeta mycket tidigt,
oftast i jordbruket, också i andra arbeten. Bruket
men av aga mot barn inte bara tillåtet utan också rekommenderat i
var
gällande lagstiftning.
Barnen för sin överlevnad främst beroende sina
var av mödrar. Fäderna deltog knappast alls i vården de små
av barnen. Mödrarnas för barnen blev särskilt
ensamansvar
tungt eftersom de i sin tur hade begränsad makt över sina
liv. I den konflikt mellan arbetet i produktionen och egna vården barnen utspelades i kvinnornas liv riskerade
av som barnen att dra det kortaste strået.
Kvinnornas förvärvsfrekvens med andra 0rd minst
var lika hög vid mitten 1800-talet i våra dagar. Men deras
av som makt över sitt arbete och de inkomster det mycket
gav var begränsad, åtminstone i formellt hänseende. Maktlösheten
gällde uppenbarligen också reproduktionen och möjligheten
att begränsa barnantalet. Måste kvinnorna först ökat
inflytande och handlingsutrymme på allmänt plan
ett mer för att kunna driva igenom önskan begränsning
en om en av
barnantalet
Maktlöshet
Så länge kvinnorna inte hade makt över elementära villkor i sina liv, också barnens ställning oskyddad och utsatt.
egna var
Svenska kvinnor omyndiga. Kvinnorna på landsbygden
var hade bara halva arvsrätten jämfört med sina bröder.
Skråtvånget utestängde dem från de flesta försörj ningar. Alla utbildningar och tjänsteställningar förbehållna män. De
var fick inte råda över sin ekonomi, varken över sina inkomster
eller sin egendom. Deras ställning i äktenskapet också
var
Hustrun skulle underordna Fram till år svag. sig mannen. 1858 det t tillåtet för att sin hustru. När
var o m en man aga kvinnorna inte rådde över sin kropp talar det också för att de inte kunde bestämma sin sexualitet.
om
Mycket tyder på att gradvis försämring kvinnor-
en av
ställning sedan 1600-talet och fram till 1800nas ägt rum
talets början. Men vände utvecklingen i positiv riktning.
nu
Förbättringar: Ogifta kvinnor
Lika arvsrätt för kvinnor och män genomfördes år 1845. Året därpå avskaffades skråtvånget och år 1864 genomför-
des liberal näringsfrihetslagstiftning. Då hade också
en ogifta kvinnor blivit myndiga vid 25 års ålder år 1858.
Utvecklingen gynnade främst de ogifta kvinnorna.
Deras situation också viktig orsak bakom
var en
förbättringarna. Andelen ogifta kvinnor i befolkningen hade
ökat så starkt att de blivit ett försörjningsproblem för sina manliga släktingar. Samtidigt framträdde kvinnosakskvinnor
Fredrika Bremer med krav på medborgerliga rättigheter
som åt kvinnor.
Den näringsfriheten kvinnorna möjlighet att
nya gav starta småföretag, t butiker eller syateljéer. En del
egna ex etablerade sig i större skala. Den svenska industrialiseringen
på allvar korn i gång på 1870-talet många kvinnor som gav försörjning, även lönerna i regel lägre än männens.
om var
Samtidigt hade möjligheterna till utbildning förbätt- Nytillkomna yrken öppnades också för kvinnor. År
rats. 1842 beslöts att folkskolor skulle inrättas i hela landet. I dem skulle alla barn gå, både pojkar och flickor.
Ganska snart efter folkskolans tillkomst tilläts kvinnor bli små- och folkskollärarinnor. År 1859 inrättades det
första folkskollärarseminariet för kvinnor. Fram emot sekelskiftet nästan hälften alla folkskollärare kvinnor.
var av
Då hade kvinnor också fått tillträde till högre
utbildningar, dels i ett nyinrättat högre lärarinneseminarium,
dels att universiteten öppnades för kvinnor år 1873.
genom
Anställning i högre statliga befattningar kunde de däremot
inte förrän år 1923.
Eftersom kvinnor inte fick tillträde till statliga läroverk förrän år 1927 det bara ett fåtal kunde dra nytta
var som av de möjligheterna. Många dem fått studera blev
nya av som lärarinnor vid privata skolor eller läkare med praktik.
egen Det förekom också att de startade både skolor och
egna kliniker.
Enfjärdedel dekvinnorav somföddesunder1870-taletförblevvaraktigtogifta.
Men också andra tjänster öppnades för kvinnor. De
kunde bli postkassörer, telefonister och telegrafister. De
kunde också anställas vid banker och kontorister.
som
Barnmorskans yrke sedan gammalt förbehållet
var
kvinnor. Nu blev många också sjuksköterskor. Sjukvårdsbiträdena också kvinnor, länge utan någon
var
utbildning. Kvinnor med högre utbildning och högre befattningar mycket få. Men de betydelsefull
var var en grupp som
bildade kvinnosaksföreningar och krävde politiskt infly-
tande och andra förbättringar för kvinnor.
De allra flesta medelklassens yrkeskvinnor ogifta.
av var Att gifta sig innebar utom för folkskollärarinnor, distriktssköterskor, barnmorskor och läkare med prak-
egen tik långt fram i tiden att också lämna yrkeslivet. Många valde medvetet bort äktenskapet för att möjlighet att utöva ett
yrke. År 1938 kom lag förbjöd arbetsgivare
en som att avskeda gifta kvinnor väntade barn.
som
De ogifta kvinnorna blev på många sätt likställda med
män, även de i regel fick lägre befattningar och lägre
om löner än dessa.
För de gifta kvinnorna dröjde den formella jämlikheten längre. Men alla kvinnor fick del den arvslagstiftningen.
av nya De fick också i alla samhällsklasser del den skolunder-
av nya visningen.
Samlevnad utan äktenskap förekom mot slutet
av 1800-talet bland arbetarbefolkningen i Stockholm. Dessa
så kallade Stockholmsäktenskap kan åtminstone delvis ha
sin förklaring i att kvinnorna när de gifte sig blev omyndiga och förlorade bestämmanderätten över sin inkomst och sina barn.
Förbättringarna i den ogifta kvinnans ställning gjorde
de gifta kvinnornas relativa rättslöshet synlig. År 1874 fick de gifta kvinnorna rätt att bestämma över sin inkomst, 10 år
också över sin egendom. Full myndighet fick de år
senare 1920.
Gifta kvinnors arbete utanför hemmet
Men långt innan dess hade många gifta kvinnor börjat
en synlighet och ett erkännande i samhället de inte haft
som tidigare. de gifta kvinnornas arbete utanför hemmet
Det var
synliggjordes. Medel- och överklasskvinnor arbetade i som allmänhet inte utanför hemmet sedan de ingått äktenskap. Men det gjorde arbetarkvinnorna. Deras arbete i fabrikerna
nödvändig del familjens ekonomi. De också
var en av var
ofta ensamförsörjare.
Foto: Fr G Klemming 1901, Stockhoms stadsmuseum
Skäljkällaren på Münchenbryggeriet i Stockholm.
De gifta arbeterskorna hade synlig arbetsplats utan-
en för hemmet och de hade kolumner i lönelängderna. På
egna det sättet blev deras arbete i produktionen påtaglig
en realitet, gjorde att de också togs medi den nyupprättade
som arbetsstatistiken. Där skilde de sig från till exempel bondhustrurna, trots sitt nationalekonomiskt omistliga
som arbete i produktionen inte togs med i svensk arbetsstatistik förrän år 1965.
De ogifta kvinnorna, särskilt de ogifta medelklass-
kvinnorna, blev först alla samhälleligt synliga och
av erkända. Därefter kom de gifta kvinnor, arbetsplats inte
vars
Fot:
1890-talet. Stockholms stadsmuseum Mursmäckor, kvinnliga byggnadsarbeterskor vid Operabygget i Stockkholvn. De bar murbruket upp till murama på den växande byggnaden. Delta var ett av de grövsta och tyngsta arbetena för kvinna i sekelskifiens Stockholm.
en låg i eller i nära anslutning till hemmet. Just åtskillnaden mellan hem och arbetsplats ledde fram till att den samhälleliga konflikten mellan arbetet i produktionen och arbetet med barnen blev synlig.
Någon barnpassning fanns i stort sett inte. Barnen fick ofta klara sig själva, de större barnen fick de mindre
passa eller också Fick de följa med sina mödrar till fabrikerna. Fäderna deltog inte i barnens vård och inte heller i
hemsysslorna. Konflikten mellan reproduktion ochproduk-
tion måste lösas mödrarna
av ensamma.
En undersökning från textilfabrik i västra Sverige
en vid sekelskiftet visar, att kvinnorna ofta tvingades te med sig barnen till fabriken. Arbetsmiljön både ohälsosam och
var farlig. Maskinerna kunde lätt orsaka olycksfall, och loka-
lerna så fyllda buller, hetta och damm, att vistelsen
var av där ofta nära outhärdlig. Därtill kom den farliga tbc-
var nog smittan, delvis spreds arbetsrutinerna.
som genom
Orimligheten i barnens förhållanden blev på detta sätt uppenbar. Till slut blev på det sättet också kvinnornas
arbete med barnen medvetandegjort ett arbete
som av
samhällelig betydelse.
Familjeplanering
Detta skedde ungefär vid sekelskiftet. Men redan dessförinnan hade allt att döma kvinnornas förbättrade ställning
av börjat ett annat viktigt resultat. Från 1870-talet och
ge
framåt blev familjeplanering allt vanligare i Sverige. En familjetyp växte fram. Tidigare regeln att
ny var kvinnan födde barn under hela sin fertila period i äktenskapet, även intervallerna mellan de barnen
om senare var längre än mellan de första. Men från omkring år 1870 börjar ett annat mönster bli synligt. Barnen föds tidigt i äktenska-
Statarhustru.
Foto: Gunnar
Lundh 1930-
talet, Nordiska
museet.
pet. Därefter upphör barnafödandet trots att kvinnan har
en lång fertil period kvar i äktenskapet. Det är ett klart mönster
barnbegränsning påminner det råder i
av som om som
moderna familjer. Men familj eplaneringen slog igenom vid olika tidpunk-
ter i olika delar landet. I Sverige dröjde genombrot-
av norra tet till fram på 1930-talet. Det fanns också skillnader mellan olika sociala skikt. Tidigast korn barnbegränsningen i
medelklassfamiljer och i familjer tillhörde uppåtsträ-
som vande skikt i arbetarklassen. Fattiga familjer med lågbetalt arbete inom lantbruk och textilindustri har däremot ofta stora familjer långt fram i tiden.
Det finns många samtida vittnesbörd att det är
om
barnens välbefinnande och den omsorgen om om egna hälsan ligger bakom kvinnornas önskan att begränsa
som barnantalet. Men kvinnans makt över sitt eget liv måste uppenbarligen bli tillräckligt stor för att hon skall kunna hävda sitt intresse att färre barn.
av
Riksdagen beslöt år 1910 förbud mot upplysning
om
och försäljning preventivmedel. Förbudet gällde fram
om av till år 1939. Men familjeplaneringen fortsatte ändå att slå igenom. Trots förbudet ägde ett aktivt upplysningsarbete
modiga pionjärer på området. rum av
Varför började svenskarna familjeplanera
Det kan däremot tveksamt, det går att peka ut
vara om någon faktor eller någon gräns avgörande för att kvin-
som
skall kunna driva igenom sina önskningar barnbenorna om gränsning.
Gemensam för alla kvinnor blev tillgången till
en elementär utbildning i folkskolan. I och med den kunde de
tillgodogöra sig den hastigt växande floran tidningar,
av tidskrifter och litteratur. Litteratur familj eplane-
annan om ring kunde däremot svår att tag Att läsa
vara om
sexualiteten opassande. Länge hade kyrka och lagstift-
var
ning haft sträng kontroll framför allt den
en av utomäktenskapliga sexualiteten, bestraffades. På l 860-
som talet mildrades kyrkans och lagstiftningens kontroll
av sexu-
aliteten och bestraffningarna utomäktenskapliga förbin-
av
delser upphörde.
Men att rekommendera barnbegränsning ännu inte
var accepterat. Ekonomen och nymalthusianen Knut Wicksell
höll år 1881 ett offentligt föredrag i Uppsala där han
hävdade att barnbegränsning bästa botemedlet mot
var
fattigdom. Ungefär samtidigt han och läkare ut
gav en en
skrift med råd familjeplanering i äktenskapet. Både
om föredraget och skriften väckte skandal och läkaren blev avsatt från sin tjänst.
Längre fram spreds kunskap familjeplanering
om av eldsjälar Elise Ottesen-Jensen. Hon reste runt i landet,
som föreläste och spred preventivmedel. Själv hade hon växt
om
i mycket stor familj, och det erfarenheterna upp en var därifrån tände hennes intresse för att hjälpa andra.
som
Preventivmedel fanns inte att tillgå i någon betydande
omfattning. Förbudet mot preventivmedel kom inte förrän
såg deras spridning reell risk. Det förefaller man som en
rimligt att anta att hade tillräckliga kunskaper
man om sexualiteten för att tillämpa avbrutet samlag, eller också avstod helt enkelt från sexuellt umgänge.
man
När ogifta kvinnor blev myndiga år 1858 fick de därmed också rätten att självständigt ingå äktenskap utan
inflytande från föräldrar eller förmyndare. Att de gifta
kvinnorna fick större makt över den ekonomin bör
egna också ha spelat roll.
en
Att till exempel bestämma över inkomst,
sin egen
den låg, elementär trygghet åt de gifta
även om var gav en kvinnorna. Barnens trygghet växte i sin tur med varje förbättring i moderns situation.
Förbudet för att hustrun från år 1858 kan
mannen aga
ha haft både praktisk och symbolisk betydelse tecken
en som på rätt för kvinnorna att hävda den kroppens
en egna integritet. Detta är också det första tecknet i lagstiftningen
i FotozlÅnnalRiw948, V. Bibliotek
ArbetarrorelsensArkiv
Jag drömmer den dag då alla barn föds välkomna alla
om män och kvinnor är jämlika och sexualiteten ett uttryck för
på att patriarkal struktur i familjerättslagstiftningen
en börjar brytas Denna försvagas undan för undan när
upp. gifta kvinnor först får rätt att bestämma över sin egendom
för myndighet och politisk röst- och
att senare representationsrätt. Den gifta kvinnan blir på det sättet alltmer ekonomiskt och juridiskt jämställd med sin make.
I och med sitt inträde i politiken får kvinnorna också
möjligheter att hävda mödrars och barns intressen. Att detta
kunde ske stick i stäv mot de makarna visar omröst-
egna
förbud försäljning alkohol år 1922. Året ningen om mot av innan hade kvinnorna fått politisk rösträtt. Då föreställ-
var ningen utbredd att kvinnorna skulle rösta sina män.
som
Men 60 procent kvinnorna röstade för ett förbud mot
av endast 40 procent männen. När kvinnorna röstade tvärs
av emot de männen i förbudsfrågan är det lätt att
egna ana en
familjen, kanske framför allt barnen bakom omsorg om
deras ställningstagande.
En känsla maktlöshet tillsammans med traditionella
av könsroller i äktenskapet har i moderna studier framförts
som
förklaringar till mycket stora familjer. Samma sak möter
långt fram i tiden också i Sverige bland fattiga familj bland dem statare och textilarbetare. Att bli far till många barn kunde också ett tecken på manlighet, på att
ses som man var
riktig karl.
en
Maktlösheten ett kort tidsperspektiv där planering
ger verkar meningslös. Det kan gälla både och kvinna.
man Traditionella könsroller med dominans för gör det
mannen dessutom svårt för kvinnan att driva igenom önskemål
om
familj eplanering.
Men familj fick det ekonomiskt bättre och
om en därmed tryggare framtid räckte detta i sig inte till för att
en
upphov till familjeplanering. För att detta skulle ske ge var
förbättrad ställning för kvinnan uppenbarligen nöden en
vändighet.
Dygghet för barnen
Barnen kommer i fokus
Det svenska samhället tog i det förflutna mycket litet
ansvar för barnen. Om föräldrarna dog eller inte kunde försörja familjen skulle kommunernas fattigvård för dem.
svara Föräldralösa barn kunde lämnas till barnhus eller bli fosterbarn. På barnhusen förhållandena ofta mycket dåliga och
var
dödligheten bland de minsta barnen mycket hög.
Fosterbarnens förhållande till fosterföräldrarna reglerades
enligt legostadgan de drängar eller pigor.
som om vore Fosterföräldrarnas rättigheter gick före bar-
omsorgen om nen.
oto: Stckholnrzsstadsmuseum
Oscar Heimer 1907, Stigbergsgatan i Stockholm i september 1907. En kvinna sköljer tvätt vid vattenposten på gatan.
Men mot sekelskiftet blev barnen föremål för ett allt större intresse. Detta intresse hade minst två olika källor.
Den befolkningspolitisk och hade sin bakgrund i ett
ena var
skärpt utrikespolitiskt läge, där nationalism, industriell konkurrens och kapprustning dominerade den europeiska sce-
Emigration och barnadödlighet ansågs beröva Sverige nen.
livsviktig arbetskraft och blivande soldater. Dessutom sågs
låg befolkningstillväxt ett tecken på nationell
en som
svaghet. Förbudet mot upplysning och försäljning
om av preventivmedel ett resultat denna Man diskute-
var av oro. rade också åtgärder för att stoppa emigrationen till Amerika.
HFotoomkring1915, Stockholms stadsmuseum
I stora skaror lekte barnen på gator och bakgårdar. De flesta växte upp utan tillsyn. Det ofia storasysters sak att
vuxen var
till småsyskonen. se
Men samtidigt fanns social tog fasta på de
en oro, som svåra förhållanden barn levde under. De sociala reformvännerna krävde lagstiftning skyddade foster-
en som barn och barn födda utom äktenskapet. På privat initiativ startades k Mj ölkdroppeföreningar tillhandahöll mjölk
s som
god kvalitet till fattiga mödrars barn, också av men som försökte förmana och lära mödrarna bättre hygien och att
sina barn. amma
Amningen tillmättes speciell vikt för att ned spädbarnsdödligheten. Här blev åtskillnaden mellan hem och arbetsplats för fabriksarbetande kvinnor ett praktiskt problem. De orimliga förhållanden för små barn och deras
mödrar blev uppenbara.
Kvinnliga politiker och moderskapspolitik
Det denna orimlighet ledde fram till ett första
var som
samhälleligt ingripande moderskapspolitisk karaktär.
av I en
arbetarskyddslag utfärdades år 1900 förbjöds kvin-
ny som
med arbete i industriellt yrke att arbeta under de fyra nor första veckorna efter barnsbörd. Lagparagrafen till-
en var kommen med hänsyn till kvinnans behov vila och särskilt
av för att modern skulle kunna barnet.
amma
Men någon ekonomisk ersättning skulle inte utgå under den tvångsmässiga ledigheten, i stället blev ett slag
som mot kvinnans och barnets försörjning. Detta påpekade
Sveriges första kvinnliga läkare, Karolina Widerström vid
en
kongress för fattigvård och folkförsäkring:
Har månne den människa, jag berövar brödet, gagn
som
de föreskrifter jag till hennes hälsas bevarande utav ger
Lagen förutsatte existensen familjeförsörjande
av en
Men i praktiken försörjde många kvinnor
man. ensamma sina familjer. När både och hustru arbetade kvin-
man var
inkomst oftast oumbärlig för familjens nödtorftiga
nans
uppehälle.
Karolina Widerström inte bara läkare utan också
var
politiker. Hon med att grunda Landsföreningen för
var om kvinnans politiska rösträtt år 1903 och tid också dess
var en ordförande. Som de första kvinnorna invaldes hon i
en av Stockholms stadsfullmäktige så snart kvinnorna fått kommunal representationsrätt. Där intresserade hon sig särskilt för barns förhållanden, framför allt för förbättrad hälsovård, friluftsliv och gymnastik för skolbarnen.
I sin verksamhet gynekolog mötte hon stora brister
som i kvinnornas kunskap sina kroppar, inte minst om
om egna sexualiteten. För att råda bot på detta skrev hon bok med
en
titeln Kvinnohygien, lästes mycket och trycktes i inte
som mindre än sju upplagor. Hon reste också runt och föreläste
kvinnors sexualitet och barnafödande. Samma sak gjorde om
flera hennes kolleger bland de kvinnliga läkarna och de
av
uttalade också programmatiskt att sexualupplysning för kvinnor deras viktigaste uppgifter. De engagerade
var en av sig också mot prostitutionen och Karolina Widerström formulerade motioner i frågan åt politiker, satt i riksda-
som
För sina insatser blev hon medicine hedersdokgen. senare tor.
Karolina Widerström är ett utmärkt exempel på den roll kvinnosakskvinna och politiker kunde spela redan
en innan kvinnor fått politisk rösträtt. De frågor hon är
tog upp
också typiska. De första kvinnliga politikerna engagerade sig
för kvinnor och barn, kanske framför allt för moderskapsfrågor. Det deras särskilda erfarenhets- och
var ansvarsområde och de tillförde därmed politiken något helt nytt. Man kan också uttrycka det så, att frågor gällde
som barn och moderskap varit flagrant åsidosatta i politiken just därför att kvinnorna saknade politiskt inflytande. I Finland fick kvinnorna politisk rösträtt redan 1906. Så snart kvinnor blivit ledamöter den finländska lantdagen lade de fram
av
förslag om just moderskapsförsäkring.
Kvinnor får politiska rättigheter
Kvinnors parlamentariska representation tycks med andra
ord spela avgörande roll redan för att frågor gäller
en som
barn och moderskap skall till behandling.
tas upp
År 1921 fick alla svenska kvinnor politisk röst- och representationsrätt. Två år tidigare hade samtliga fått kommunal rösträtt. Men politiskt inflytande hade de gradvis fått och tagit sig redan tidigare.
Från år 1862 hade i princip förmögna, ogifta kvinnor kommunal rösträtt och därmed också indirekt rösträtt till den svenska riksdagens första kammare. Få dem utnytt-
av jade sin rösträtt före sekelskiftet. Men då bildades den svenska kvinnliga rösträttsrörelsen och kvinnornas delta-
gande i kommunalvalen steg kraftigt. Av betydelse det
var
Riksdagens sammansättning 1921-1991
Procent
mwv.
121 1 1
1950 1960 1970 1980 1991
Källa: Statistiska centralbyrån: På tal om Kvinnor och Män. Lathund jämställdhet 1993
om också att kvinnor från år 1889 kunde bli ledamöter
av
och skolstyrelser. År 1907 hade kvinnor blivit
fattigvårds-
valbara till kommunal- och stadsfullmäktige.
Men både gifta och ogifta kvinnor hade börjat arbeta med politiska frågor redan före sekelskiftet. Längre tillbaka i tiden stod medel- och överklasskvinnor för välgörenhets-
och barnavårdsföreningar. I de väckelse- och
nya
nykterhetsrörelserna också arbetarkvinnor väl
var representerade. Där kunde de till och med uppträda predikanter
som och politiska talare. De lärde sig också det politiska livets villkor och arbetssätt.
De moderna politiska partierna formerades i Sverige vid tiden omkring sekelskiftet. Tidigt bildades inom dem
kvinnoföreningar och kvinnogrupper. Dessa engagerade sig från början i frågor gäller barn och moderskap.
som
Denna politik får också benämningen
nya
moderskapspolitik. Modern i praktiken som ensam
ses ansvarig för barnets vård. I teorin fadern försörj
ses som are,
första förslag moderskapsförsäkring lades
men när ett om en fram i riksdagen skulle den finansieras via staten, arbetsgi-
tredjedel från de kvinnliga arbetarnas löner. varna och till en Männen skulle däremot inte bidra till finansieringen. I
praktisk politik sågs alltså inte männen ekonomiskt som ansvariga för barn.
Samhället och kvinnors föräldraskap
Mödrarna anklagades ofta vid 1900-talets början för att
okunnighet, försummelser och slarv medskyldiga
genom vara
till den höga spädbarnsdödligheten. Men bortsåg ofta
man
från de ibland närmast oövervinneliga svårigheter många
mödrar hade att försörja och efter sina barn. se Kvinnorna sågs på gång ansvariga och berosom en ende. De ställdes till för sina barns välbefinnande, ansvar samtidigt så ekonomiskt och rättsligt beroende och men var missgynnade, det svårt för dem att axla just detta att var
ansvar.
De utsattes därmed för samhällelig, djupt motsägel-
en sefull definition: de tvangs att i sina liv härbärgera och på
något sätt lösa i grunden samhällelig konflikt. Denna en konflikt härrör ytterst från ett förnekande föräldraskap, av
omvårdnad och uppfostran samhälleligt existerande,
som ett förnekande reproduktionen eller med andra ord själva av grundvalen för samhällets fortbestånd.
Mannens föräldraansvar
Männen tycks inte ha drabbats denna konflikt. I familjen av
hade de den ekonomiska och rättsliga makten, däremot
men deras för barnen i praktiken litet. Det framgick var ansvar också förhållandena för utom äktenskapet födda barn. av underhåll från fadern måste den ogifta modern För att till domstol, domstolsförfarandet sådant att mänmen var
mycket lätt kunde svära sig fria. nen
Men under 1920-talet inrättades tjänster
som barnavårdsmän skulle bevaka den ogifta moderns och
som hennes barns rättigheter, också gentemot fadern. Det i
var princip förstärkning på faderns föräldraansvar.
en av synen De tidiga barnavårdsmännen använde stor del sin tid
en av till ofta fruktlösa ansträngningar att fäderna att betala. Senare gick staten in och k bidragsförskott till de
gav s
mödrarna för att inte de och barnen skulle drabensamma bas, när fäderna inte fullgjorde sina ekonomiska skyldighe-
ter.
Ett samhälleligt för barn
ansvar
Det också det offentliga först kom att stå för ökad
var som en trygghet åt barnen. När de första fem kvinnorna kom in i riksdagen år 1921 ägnade de genast ett betydande intresse åt
moderskapspolitiken. Kerstin Hesselgren den första
var kvinnliga ledamoten i riksdagens första kammare. Hon höll sitt jungfrutal i riksdagen barnmorskornas löner, och
om krävde att de skulle höjas.
Kerstin Hesselgren satt lång följd år ledamot
en av som i riksdagen. Hon hade velat bli läkare, hennes familj
men ville inte kosta på läkarutbildning åt kvinna. Då hon
en gav sig in i socialt arbete och i den kvinnliga
senare rösträttsrörelsen och politiken.
Under 1920-talet återkom de kvinnliga riksdagsledamöterna gång på gång till moderskapspolitiken. Till slut ñck
de symboliskt viktig framgång år 193 1 då riksdagen beslöt
en
moderskapsförsäkring för yrkesarbetande mödrar
om en under den tid de inte fick arbeta efter förlossningen.
Befolkningspolitik
Något verkligt gehör för sådana krav kom dock först i och med 1930-talets befolkningspolitiska Under 1930-talet
oro. sjönk den svenska nativiteten ytterligare. I den ekonomiska depressionen valde kvinnorna att antingen vänta med att barn eller trygga situationen för de barn de hade att
genom avstå från ytterligare barn. När det inte fanns något större samhälleligt utrymme för barn förefaller detta ett
som rationellt val.
Samtidens politiska konjunkturer bidrog till att skapa
stark befolkningsoro i Europa, kom till uttryck också en som i Sverige. Den låga nativiteten togs till intäkt för politik,
en där lång rad olika motiv blandades arbetskraftstillgång,
en försvar, hot nationens utdöende, nationalekonomi och
om
socialpolitik.
I argumenteringen fanns starka inslag instrumen-
av en
tell människosyn, människan objekt. Enligt detta
som synsätt barnen medel fylla samhälleliga definierade
var att som behov. Fler barn behövdes för landets bästa, och landet behövde också bättre kvalitet på sin befolkning. Det ett
var
synsätt ledde till förslag manipulativa åtgärder för
som om att öka nativiteten och också till förslag tvångsåtgärder
om för att hindra olämpliga definierade att
som personer barn.
Men på människan subjekt fanns också
en syn som med. Där framhävdes barnets egenskap individ med
av egna rättigheter. Detta synsätt ledde fram till förslag sociala
om reformer för att förbättra förhållanden för mödrar och barn.
Man genomförde också steriliseringspolitik mot
en riktad
olämpliga barn. Även just den personer som ansågs att om måste betraktas djupt diskutabel etisk och demokra-
som ur tisk synpunkt, verkar i det stora hela det socialpolitiska synsättet ha övervägt.
Reformer för mödrar och barn
I slutet 1930-talet beslöts moderskapspenning åt alla
av om mödrar. En särskild statligt finansierad mödrahjälp inrättades för nyblivna mödrar i uppenbart behov hjälp Staten
av
.
också bidrag till kommuner, byggde bättre bostäder gav som åt familjer med många barn. Den förebyggande hälsovården för mödrarna förbättrades och särskilda barnavårdscentraler inrättades.
Behoven uppenbarligen mycket större än politi-
var
kerna insett. Mödrahjälpen fick till exempel omfattning
en
från början sprängde alla budgetramar. I början
som av 1940-talet kom den att omfatta än hälften alla
mer av nyblivna mödrar i Sverige. I Sverige det uppemot
norra var 80 procent alla nyblivna mödrar fick mödrahjälp.
av som
Undersökningar hur hjälpen använts vittnade att
av om kvinnorna tidigare ofta inte haft möjligheter att skaffa sänglinne och kläder åt sina barn. Detta hängde inte bara
med fattigdom utan också med att kvinnorna ofta samman inte delaktiga i makten över familjens ekonomi.
var
I utformningen den aktuella lagstiftningen spelade
av
kvinnliga politikers förslag viktig roll. Det förefaller också
en
deras inflytande gjorde att moderskapspenning,
vara som mödrahjälp och barnbidrag utbetalades till kvin-
senare norna-mödrarna. Detta motiverades med att bidragen inte
på sätt skulle kunna kännas ett bidrag annars samma som just till barnens försörjning.
Detta innebär också att tog konsekvenserna att
man av det fortfarande modern i realiteten
var som var ensam om det praktiska ansvaret för barnen, kände till deras behov
av kläder, mat och annat och kunde tillgodose dem.
I synnerhet för de kvinnor inte fick någon
som egen inkomst sitt arbete bör det också ha inneburit viktig
av en ekonomisk emancipation. På den svenska landsbygden
var det något okänt att gifta kvinnor skulle ha att
egna pengar ha hand kommenterade delegat vid konferens
om, en en
med mödrahjälpsnämnderna. Pengar hade alltid tidigare
varit männens sade Men det fanns också
pengar, en annan.
områden, till exempel Dalarna, där det sedan gammalt
var vanligt kvinnor hade hand hushållsekonomin.
att om
Familjepolitik
I jämförande undersökning västtysk och svensk
en av moderskapspolitik 1945-1970 har den tyska historiken Wiebke Kolbe påpekat, att de svenska mödra- och barnbidragen kunde sägas ha karaktär direkt betalning
av en till mödrarna från samhället för insatsen att vårda små barn.
Här vill Kolbe skillnad mot moderskaps-
se en senare
och föräldrapolitik. År 1955 kommer den första obligatoriska moderskapsförsäkringen tre månaders ledig-
som ger het för modern i samband med förlossning. Men denna är
knuten till inrättandet den obligatoriska ukförsäkringen
av
år, och ingår del denna. samma som en av
I såväl mödrahjälp och barnbidrag moderskaps-
som
och föräldraförsäkring ligger ett samhälleligt erkännande
av att barn finns, och att de kräver både ett ekonomiskt och socialt Konflikten mellan reproduktion och
utrymme. produktion blir på så sätt tydlig och får också samhällelig
en
lösning.
samhälleliga för barn
rum
Detsamma gäller den utbyggnaden daghem och
stora av fritidshem. Under 1970-talet tillkom sammanlagt nära 120.000 platser och under 1980-talet ytterligare 15.000
platser. Här verkligen barn och ungdom ett påtagligt,
ges socialt också i rent fysisk bemärkelse.
rum
De villkor under vilka barn förr i tiden fick passning
och vård våra dagars synvinkel mycket bristfälliga.
var ur
Barnkrubbor och arbetsstugor tidiga motsvarigheter till
var
våra dagars barnomsorg, lämnade i allmänhet mycket
men
Qi t
.
Foto: Göran H Fredriksson1977, Stockholms stadsmuseum På 1970-talet växte kraven på att samhället skulle bygga ut barnomsorgen. En LO-enkät 1975 visade att 37 000 barn mellan noll och elva år var utan tillsyn någon del av dygnet. Vi kräver bra dagis står det på plakatet fördes i
nu, som en stor daghemsdemonstration 1977 i Stockholm.
övrigt att önska. Under 1930-talet kom frågan om daghem
och kindergarten någon större utbyggnad skedde
upp, men inte. Vid 1960-talets slut utgjorde de offentligt finansierade
daghemsplatserna i Sverige fortfarande bara omkring 10.000.
Hembiträden och barnflickor fanns tidigare i familjer med god ekonomi, hembiträdena försvann närmast
men
kategori vid mitten l 940-talet. Detta skedde ungefär som av
samtidigt de sista arbetstagarkategori fick reglerad
som som arbetstid och arbetsförhållanden.
Var mammorna hemma
1950-talet betraktas gärna epok då hemmafruar
som en dominerade. Men här har arbetsstatistiken visat sig tämligen
otillförlitlig. Medhj älpande hustrur i företag, däribland alla
lantbrukarhustrur räknades inte arbetande i statistiken
som förrän år 1965. Inte heller deltidsarbete under viss nivå
en redovisades. Till detta kommer det kvinnoarbete i form
av
städning, barnpassning aldrig redovisats.
etc. som
I praktiken innebär detta bra mycket högre
en förvärvsnivå också under denna tid än den statistiskt redovisade. Trots de materiella förbättringarna måste i praktiken otryggheten för många barn ha varit stor och de provisoriska
och otillräckliga lösningarna många.
Till detta korn hemmafruarnas relativt otrygga ekono-
miska situation. De kunde knappast alltid ha inflytande över
Förvärvsarbetande gina
kvinnor
F
m inkl
1880 1900 1920 1940 1960 IQO
Förvärvsarbetande gifta kvinnor jordbrukarhustrur
om räknas som förvärvsarbetande respektive inte förvärvsarbetande 1 8 80-1 980. Återgivet efter Nyberg, Anita, Tekniken kvinnornas befriare
- Hushällsteknik, köpevaror, gifta kvinnors hushâllsarbetstid och fárvärvsdeltagande 1930-talet 1980 talet. Linköping
- Studies in Arts and Science No 45. Linköping 1989.
Foto: Martin Nauclér, SIGMA, 1990
På sextiotalet gick kvinnorna ut i arbetslivet i
en annan omfattning än tidigare. Den största ökningen av kvinnoarbetskraft svarade småbarnsmödrarna för. Idag yrkesarbetar över 74 procent dem.
av
hur stor del inkomst skulle till dem älva
av mannens som eller barnen. Var hemmafrun änka eller frånskild delade barnen hennes utsatthet. Hemmavarande kvinnor och barn
på det sättet utsatta för fattigdomsrisk var en gemensam för att använda formulering från den tyska historikern
en Gisela Bock.
Kvinnornas utträde på arbetsmarknaden under 1960talet hade därmed knappast de omvälvande proportioner det ibland Däremot blev innebörden i kvinnornas arbete
ges. annorlunda, när det ordnades in i ett ordinarie lönesystem
med åtföljande trygghet i form till exempel socialförsäk-
av ring och pension. Kvinnornas k utträde på arbetsmarkna-
s den under 1960-talet bör därmed i stället återspegla ett samhälleligt erkännande kvinnors arbete. Detta erkän-
av nande borde rimligtvis också, åtminstone i någon utsträckning ha medfört att kvinnor fick större makt över sin ekonomi och därmed också större självständighet.
Eftersom kvinnan i den offentliga politiken fortfarande på 1950-talet sågs i praktiken ansvarig för
som ensam barnens vård måste detta erkännande också ha inneburit
en
reell förbättring för barnen. Den stora utbyggnaden
av
barnomsorgen kan rimligtvis konsekvens
ses som en av detta.
Förbudet mot aga
Också på andra sätt förbättrades barnens ställning. Ett de
av påtagliga tecknen på detta är, att det undan för undan blev
förbjudet att barn och ungdomar. År 1920 förbjöds
aga husbonde sina anställda; dittills hade han ostraffat
att aga kunnat göra detta med drängar under 18 och pigor under 16 år. År 1928 förbjöds i läroverken det samtidigt
agan - var
flickor för första gången fick tillträde till statliga lärosom verk År 1958 alla skolbarn. År
i Sverige. förbjöds aga av
1979, slutligen, förbjöds föräldrar sina barn. I 1983
att aga års föräldrabalk heter det:
Foto: Gunnar Lundh 1930-talet, Nordiskamuseet
Indianer och cowboys.
. Barn skall behandlas med aktning för och
sin person
..
och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller egenart
kränkande behandling.
annan
Men det fanns också omständighet kanske
en annan av ändå större betydelse för barnen. Någon gång vid mitten
av 1900-talet börjar den svenske föräldraroll att
mannens radikalt förändras.
Mannens föräldraroll utvidgas
En påtaglig ökning kvinnornas självständighet följs i
av
svensk historia ett lika påtagligt synliggörande barnet.
av av Det är i detta sammanhang bör sätta in tillkomsten
man av ett samhälleligt ekonomiskt och socialt för barnet
rum under l900-talet.
Men i samband med att detta skedde, inträdde ytterliviktig historisk förändring. Mannen började bli far i
gare en
bemärkelse kvinnan alltid tidigare varit samma som mor. Under 1940- och 1950-talen blev det allt vanligare
att se
svenska män dra barnvagnar. De började också i allt större
utsträckning ta del i den elementära vården sina små
om barn. Från 1960-talet och framåt blev det normala att männen närvarande vid sina hustrurs förlossningar. Idag
var går dessutom regel både den blivande och
som mamman
på föräldrautbildning innan de får barn.
pappan
Faderns ökade föräldraansvar historiskt sett något
var alldeles nytt. Det hade allt att döma att göra med att
av barnet blivit alltmer synligt individ med rättighe-
som egna ter. Barnets synliggörande bör i sin tur ha berott på att deras mödrar fått större rättigheter.
När kvinnorna fick ökad självständighet i såväl
samhälle familj, blev också obalansen mellan kvinnors och
som mäns ansvarstagande i samhället synlig ord. Kvinnan hade
århundradena alltid gjort bådadera arbetat i genom - produktionen och tagit hand barnen. Men när hon fått
om
politisk, juridisk och ekonomisk självständighet blev detta
rimligtvis allt svårare att bortse från. Kvinnans dubbla
ansvarstagande stod mot enkla. Kan detta
mannens vara en
förklaringarna till att män alltmer började delta i vården av
sina barn av
-Ett barn under fem år miste sin förr i
som mamma tiden löpte älv stor risk att dö. I mannens-faderns sociala
en
roll ingick inte att ta hand barn. Fanns ingen
om annan
kvinna att tillgå upplöstes familjen, särskilt den
om var fattig, vid moderns död. Om dog eller försvann
mannen klarade däremot den ekonomiskt och rättsligt sämre rustade modern att båda ta hand barnen och försörja dem.
om
Ett svenskt barn mister sin idag riskerar
som mamma drastiskt uttryckt inte förr att dö eller lämnas bort,
- som därför att dess far inte klarar att ta hand det. I det
av om historiska perspektiv j här dragit fram är detta utomor-
ag en
dentligt stor förändring.
1974 års föräldraförsäkring
I slutet 1950-talet börj ade kvinnliga politiker disku-
av unga tera den bristande jämställdheten mellan könen i det svenska samhället. En kvinnorörelse uppstod med förankring både utanför och inom de svenska politiska partierna. Avgörande betydelse fick debattartikel Eva Moberg,
en av en ung kvinnlig liberal politiker. Artikeln hette Kvinnans villkorliga frigivning och i den krävde hon inte bara kvinnans utan också frigörelse. Man och hustru borde dela på
mannens arbetsbördan i hemmet och ansvarstagandet för barnen. Också fadern borde dra nytta ledigheten i samband med
av att han fick barn. Också han skulle kunna vårda sitt lilla barn. På detta sätt skulle jämställdhet mellan könen kunna
uppnås och familj esammanhållningen räddas.
Konsekvensen dessa krav blev så småningom efter
av
lång politisk debatt 1974 års föräldraförsäkring.
Moderskapsförsäkringen från 1955 hade undan för undan byggts ut. Men den gällde fortfarande enbart modern. År
1974 döptes försäkringen till föräldraförsäkring och
om fadern fick rätt att hemma och ta hand sitt
samma vara om lilla barn modern.
som
Hittills har fäderna i mindre utsträckning än mödrarna tagit ut föräldraledigheten. Nästan hälften alla till
av pappor barn födda år 1989 tog ut föräldraledighet. Men 92 procent
Tyngdlyfiaren Haa-
Hoa Dahlgren
som
barnledig pappa.
Affisch från
en
uppmärksammad
kampanj 1978 för att
förmå fler män att
utnyttja sin rätt till
pappaledighet.
Foto: Reijo Rüster, 1978,
Försäkringskasseförbundet,
Stockholm
den totala tiden togs ut och alltså bara 8 av av mammorna procent Det finns också stora skillnader mellan
av papporna.
olika Papporna tar ut föräldraledighet de
grupper. mera om
har lägre utbildning än Detsamma gäller, när
mammorna. båda föräldrarna har hög utbildning. Män arbetar på
som arbetsplatser där kvinnor är i flertal föräldrale-
tar ut mera dighet än genomsnittet. Främst ligger manliga förskollärare,
fritidspedagoger, sjukgymnaster och bibliotekarier.
Pappor i mansdominerade yrken tar ut minst föräldra-
ledighet. Lantbrukare och skogsbrukare är de
grupper som tar ut minst föräldraledighet alla. Men också i starkt
av
mansdominerade yrken byggnadsarbetarens,
som murarens och målarens tar än hälften ut åtminstone någon del
mer av
föräldraledigheten.
Skillnaderna kan förklaras på olika sätt. Trots de ganska stora variationerna verkar det uppenbart, att löneskillnader spelar stor roll. Tjänar än blir det
en mamman mer pappan
också han i stor utsträckning tar ut föräldraledigheten
som
F
Martin Nauclér, 1989, SIGMA Sysläjd i klass 3b i Eriksdalsskolan i Stockholm.
och tvärtom. Här slår i så fall bristen på jämställdhet mellan könen på arbetsmarknaden igenom också i hemmet och
ger
dubbelt oförmånlig situation för kvinnan. en
Men också arbetskamraters och framför allt arbetsgivares hållning spelar roll. Män är förmodligen än kvinnor
en mer utsatta för missnöje från omgivningen, när de tar ut föräldraledighet. Detta gäller kanske framför allt mansdominerade yrken, där det kan svårt att avvika från
vara normen.
Utsätts då inte kvinnor för ett motsvarande missnöje Här skulle det möjligen värt att diskutera inte
vara om sanktioner mot mäns respektive kvinnors föräldraledighet tar sig olika uttryck. Kanske är det så, att kvinnor överhuvudtaget inte anställs arbetsgivare, är fientliga till
av som föräldraledighet. I varje fall förekommer det, att kvinnor tillfrågas eller får löften att de inte skall barn inom
avge om
framtid, när de söker arbete. Detta sker trots att det en snar
finns lag förbjuder diskriminering kvinnor för att
en som av de väntar barn. För män kommer i så fall sanktionerna efter anställningen. Den i ett mansdominerat yrke vill ta
man som ut föräldraledighet kan riskera både arbetsgivarens och arbetskamraternas ogillande.
Kvinnor betalar alltjämt ett mycket högre pris för
att barn än män gör. De riskerar att inte ett bra arbete, eller inget arbete alls efter flera års hemmavaro. De riskerar inte bara lägre lön under sitt aktiva arbetsliv, också väsent-
utan ligt lägre pension än männen.
Männen å sin sida riskerar kanske skilsmässa på hustruns begäran. I minst 70 procent fallen är det för
av närvarande kvinnan, begär skilsmässa. Som viktig
som en orsak till detta framstår den alltjämt existerande obalansen mellan makarna i ansvarstagandet för hemmet och barnen.
Vid skilsmässa är regeln sedan 1980-talet
gemensam vårdnad för föräldrarna. Detta innebär i praktiken att medan
det äktenskapet upplöses kvarstår det
gemensamma gemen-
föräldraansvaret. Det är viktig förändring. Tidisamma en
gick i regel vårdnaden barnen till modern gare av ensam.
För barnen är det rimligtvis mycket stor vinst att ha
en två föräldrar med liknande Men trots allt kvarstår
ansvar.
obalansen mellan kvinnans och ansvarstagande för
mannen sina barn, manifesterad i att låg andel män tar ut sin del
en
av föräldraförsäkringen.
På detta problem anvisar den historiska utvecklingen i princip två lösningar. Den är ett ökat samhälleligt
ena ekonomiskt och socialt utrymme för barnen. En
annan
lösning, inte innebär någon ekonomisk belastning på
som
samhället, skulle jämn fördelning mellan kvinnor
vara en och män i både ansvarstagandet för barnen och de sociala
kostnaderna för det. Förslag kvotering föräldra-
om en av försäkringen har också framförts flera gånger från 1970-talet och framåt har hittills inte genomförts. En sådan
men
kvotering skulle rimligtvis bidra till att stärka
mannens föräldraansvar också utöver den period föräldraledigheten omfattar.
Problemet skärps på ett närmast paradoxalt sätt
av
utvecklingen av den svenska familj erättslagstiftningen. Från
situation, där hustrun formellt maktlös i förhållande en var
till har utvecklingen gått mot individualisering
mannen en
av familjerätten.
Antalbamperkvinna
e
x
V
,Periodfruktsamheten 1753-1989 och kohort-
fruktsamheten för kvinnor födda 1735-1980
Källa: Sveriges Nationalatlas. Befolkningen. Sveriges Nationalatlas förlag 1991.
Den principiella utgångspunkten är att kvinnor och män skall ha individuella rättigheter och skyldighe-
samma ter oavsett de är giftasamboende eller inte. En följd av
om detta blev att sambeskattningen äkta makar avskaffades
av år 1971 och ersattes med individuell beskattning. Fram
en till dess hade makarnas inkomster beskattats gemensamt, vilket ledde till högre skatteuttag båda
ett om förvärvsarbetade.
Men i den utsträckning kvinnan i praktiken utkrävs större skyldigheter samhället i form till exempel
av av föräldraansvar än kan individualisering
mannen en av familjerätten tveksamma konsekvenser. I Sverige avskaf-
fades nyligen änkepensionerna. Men så länge männen inte
föräldraansvar kvinnorna slår denna åtgärd tar samma som
kvinnans ekonomiska trygghet. Det räcker alltså inte mot
med samhälleliga rättigheter så länge män och
samma
kvinnor i praktiken inte har samhälleliga skyldighe-
samma ter.
Svenskar vill ha barn
Den svenska nativiteten har visat relativt stor variation
en
till olika perioder l900-talet. Nedgången om man ser av under 1930-talet följdes kraftig uppgång under 1940-
av en talet. Också under 1960-talet föddes många barn, medan
en nedgång skedde under 1970-talet.
Variationen i talen visar relativt stor samstämmighet med konjunkturerna, till det kommer effekten att
men av en till numerären stor generation naturligtvis får sammanlagt flera barn liten.
än en
Under 1980-talet har nativiteten stigit och är alltså för närvarande relativt hög. däremot till det antal barn
Ser man
föds kvinna i varje ålderskohort blir talen som per mer konstanta. Under dåliga tider väntar med att barn,
man
SIGA
Foto: Martin Nauclér, 1989,
Halvklassundertrisning i klass 3b iEriksdalsskolan i Stockholm
det totala barnantalet kvinna varierar inte så men per mycket över tiden.
Lågkonjunktur medför i regel nedgång i nativiteten,
en
medan högkonjunktur regelmässigt brukar förenad
vara med uppgång. Men detta tycks från 1980-talet inte längre gälla för den svenska nativiteten, gått trots relativt
som upp dåliga ekonomiska tider. När svenska föräldrar idag får fler barn än kvinnor i västra Tyskland, Holland eller Italien
norra kan detta inte konjunktureffekt eller
ses som en som en effekt bättre ekonomisk situation i Sverige.
av en
Det summerade fruktsamhetstalet, som upplyser om
hur många barn kvinna beräknas under hela sin
en
för Sverige 2,1 år 1992. År 1989
reproduktionstid, var var
det 2,0. Jämfört med EG-länderna uppvisar endast Irland år 1989 ett högre tal 2, l Lägst låg Italien ,3], Västtyskland
l
1 ,4 och Spanien 1,4. Underlaget är tvärsnittsdata för ett bestämt år. Det för 1992 summerade fruktsamhetstalet visar alltså hur många barn kvinna skulle föda hon
en om under hela sin fruktsamma period hade fruktsamhet
samma
den genomsnittliga för olika åldrar år 1992. som
Situationen då det gäller familjeplanering är dessutom
förmodligen optimal i Sverige. Antalet oönskade
nära nog eller oplanerade barn föds bör litet. När svenskar
som vara får relativt många barn idag bör det alltså uttryck för
vara deras vilja att ha fler barn.
Uppgången i nativiteten i början 1980-talet föregås
av
den stora daghemsutbyggnaden under 1970-talet. Då av
tillkom också föräldraförsäkringen. Barnomsorg och föräld-
raförsäkring uppenbarligen den tillräckliga trygghet för
ger barnen, krävs för att fler barn skall födas.
som
Den förändrade fadersrollen är också stor betydelse.
av Kan det så, svenska föräldrar idag får flera barn än
vara att
omvärlden, därför att de på ett fundamentalt sätt verkligen
är två vårdnaden och ansvaret
om
Referenser
Artaeus, Iréne, Kvinnorna som blev över. Ensamstående stadskvinnor under 1800-talets första hälft fallet Västerås. Studia Historica
- Upsaliensia 170. Uppsala 1992. Askham, Janet, Fertility and Deprivation. A Study of Differential Fertility Amongst Working-Class Farnilies in Aberdeen. Cambridge Papers in Sociology. Cambridge University Press1975. Blom, Ida, Bamebegrensning synd eller fornuft.
- sunn Universitetsforlaget, Bergen 1980. Bock, Gisela, Womens Right and Womens Welfare. Matemity and Visions of Gender in Social Policies and Social Movements. European University Insitute, Florens 1986. Carlsson, Christina, Kvinnosyn och kvinnopolitik. En studie svensk
av socialdemokrati 1880-1910. Arkiv avhandlingsserie 25. Carlsson, Sten, Fröknar, mamseller, jungfrur och pigor. Kvinnor i det svenska ståndssamhället. Studia Historica Upsaliensia 90. Uppsala 1977. Carlsson, Sten, Svensk historia II. Tiden efter 1718. Svenska bokförlaget, Stockholm 1961. Cederström-Friman, Helena, m Barn i stan från sekelskifte till sjuttiotal. Stockholms stadsmuseum. Stockholm 1979, s. 46-66. Drangel, Louise, Folkpartiet och jämställdhetsfrågan. I Liberal ideologi och politik 1934-1984. Stockholm 1984. Emanuelsson, Agneta, Pionjärer i vitt. Professionella och fackliga strategier bland svenska sjuksköterskor och sjukvårdsbiträden, 1951-1939. SHSTF Forskning och utveckling 1990. Emigrationsutredningen. VII. Utvandrames uppgifter, Stockholm
egna 1908. Eriksson, Ingrid Rogers, John, Rural Labor and Population Change. Social and Demographic Developments in East-Central Sweden during the Nineteenth Century Studia Historica Upsaliensia 100. Uppsala 1978
. Florin, Christina, Kampen katedern. Feminiserings- och
om professionaliseringsprocessen inom den svenska folkskolans lärarkår 1860- 1906. Acta Universitatis Umensis. Umeå Studies in the Humanities 82. Umeå: Umeå Universitet 1987. Göransson, Anita, Från familj till fabrik. Teknik, arbetsdelning och skiktning i svenska fabriker 1830-1877. Arkiv avhandlingsserie 28, Lund 1988. Göransson, Anita, Från hushåll och släkt till marknad och stat, i Furuhagen, Birgitta red, Äventyret Sverige. En ekonomisk och social
m historia. Utbildningsradion och Bra Böcker 1993. Hatje, Ann-Katrin, Befolkningsfrågan och välfärden. Debatten famil-
om jepolitik och nativitetsökning under 1930- och 1940-talen. Stockholm 1974. Hesselgren, Kerstin. Svenskt biografiskt lexikon.
Hofsten, Erland Lundström, Hans, Swedish Population History. Main Trends from 1750 to 1970. Urval. Skriftserie utgiven av Statistiska centralbyrån, nr Stockholm 1976. Hoem, Jan M, Att gifta sig utifall att...Änkepensionen och giftermålen i december 1989. Stockholm University. Section of Demography 1990. Hoem, Jan M, Remarkable Fertility Developments in Sweden. An Interpretation. Stockholm University, Section of Demography 1990. Högberg, Ulf, Matemal Mortality in Sweden 1750-1950. Umeå 1986. Jalmert, Lars, Den svenske Tidens förlag, Stockholm 1984.
mannen. Jonsson, Inger, Kvinnor och män i Hälsinglands linhantering under 1800-talet. Bebyggelsehistorisk tidskrift, nr 16, 1988. Kolbe, Wiebke, Mödrarna och välfärdsstaten. Svensk och västtysk moderskapspolitik under 1950-talet: jämförelse. Historisk tidskrift
en 199214. Kono, Shigemi, Relationship Between Womens Economic Activity and Fertility and Child Care in Low-Fertility Countries. International Conference Population and Development 1994: Expert Group Meeting
on
Population and Women on Kyle, Gunhild, Gästarbeterska i manssamhället. Studier
om industriarbetande kvinnors villkor i Sverige. LiberFörlag 1979. Kälvemark Ohlander, Ann-Sofie, Malthus and Neo-Malthusianism in Sweden. Statistisk tidskrift 1980:6. Kälvemark Ohlander, Ann-Sofie, More Children of Better Quality Aspects of Swedish Population Policy in the 19305. Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Historica Upsaliensia 115. Uppsala 1980. Kälvemark Ohlander, Ann-Sofie, Reaktionen mot utvandringen. Emigraüonsfrågan i svensk debatt och politik l 901 904. Studia Historica Upsaliensia 41. Uppsala 1972. Kälvemark Ohlander, Ann-Sofie, Swedish Ernigration Policy in an International Perspective, 1840-1925 I I From Sweden to America. A History of the Migration. Uppsala 1976. Eds. H. Runblom H. Norman. Kälvemark, Ohlander, Ann-Sofie, Utvandring och självständighet. Några synpunkter på den kvinnliga emigrationen från Sverige. Historisk tidskrift 1983:2. Leiulfsrud, Håkon, Det familj ära klassamhället. En teoretisk och empirisk studie blandklassfamilj Arkiv avhandlingsserie 38. Lund 1991
av er. . Lithell, Ulla-Britt, Breast-feeding and Reproduction. Studies in Marital Fertility and Infant Mortality in 19th Century Finland and Sweden. Studia Historica Upsaliensia 120. Uppsala 1981. Ljungqvist, Åsa, Agan och lagen, 1966-1983, och Ris och rotting. En studie i straffmentalitet. Opublicerade uppsatser, Historiska institutio-
Uppsala universitet 1989, 1990. nen, Lockridge, Kenneth A, The Fertility Transition in Sweden: A Prelirninary Look at Smaller Geographic Units. Umeå 1984. Losman, Beata, Kvinnoliv på landet, i Kyle, Gunhild, red, Handboki
svensk kvinnohistoria. Carlssons förlag, Stockholm 1987. Low, Bobbi S m Family Patterns in Nineteenth Century Sweden: Variations in Time and Space. Umeå 1991. Lundgren, Britta, Allmänhetens tjänare. Kvinnlighet och yrkeskultur i det svenska postverket. Carlssons förlag, Stockholm 1990. Löfgren, Orvar, Kvinnofolksgöra om arbetsdelning i bondesamhället.
- Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1982.
nr Löfgren, Pernilla, Adoptionslagen 1917. Opublicerad uppsats, Historiska institutionen, Uppsala universitet 1992. Matovic, Margareta, Stockholmsäktenskap. Familj ebildning och partnerval i Stockholm 1850-1890. Stockholm 1984. Moberg, Eva, Kvinnans villkorliga frigivning. I Hederberg, Hans, red., Unga liberaler. Nio inlägg i idédebatten. Bonniers, Stockholm 1961. Moberg, Kerstin, Från tjänstehjon till hembiträde. En kvinnlig låglönegrupp i den fackliga kampen 1903-1946. Studia Historica Upsaliensia 101. Uppsala l978. Mosk, Carl, Patriarchy and Fertility: Japan and Sweden. New York 1983. Nicklasson, Stina, Högerns kvinnor. Problem och för allmänna
resurs valmansförbundet perioden 190-193637. Studia Historica Upsaliensia 167. Uppsala 1992. Nyberg, Anita, Tekniken kvinnornas befriare Hushållsteknik, köpevaror,
gifta kvinnors hushållsarbetstid och förvärvsdeltagande 1930-talet 1980-
talet. Linköping Studies in Arts and Science No. 45. Linköping 1989. Näsman, Elisabet, Föräldraskap och arbetsliv i Agell, Anders m Modernt familjeliv och familjeseparationer. En antologi från ett forskarseminarium. Socialvetenskapliga forskningsrådet Stockholm 1993. Ohlander, Ann-Sofie, Den historiska konflikten mellan produktion och reproduktion, i Agell, Anders red, Modernt familjeliv och
m familjeseparationer. En antologi från ett forskarseminarium. Socialvetenskapliga forskningsrådet, Stockholm 1993. Ohlander, Ann-Sofie, Det osynliga barnet den socialde-
Kampen om mokratiska familjepolitiken. I Misgeld, Klaus red, Socialdemokra-
m tins samhälle 1889-1989. Tidens förlag, Stockholm 1989. Ohlander, Ann-Sofie, Detbortträngdabamet. psykoanalys
Uppsatser om och historia, Opuscula Historica Upsaliensia 10, Uppsala 1993. Ohlander, Ann-Sofie, Karolina Widerström och de första kvinnliga läkarna i Sverige. I Karolina Widerströms fotspår. 100 år med kvinnliga läkare i Sverige. Sveriges Kvinnliga Läkares Förening 1988. Olsson, Lars, Då barn var lönsamma. Om arbetsdelning, barnarbete och teknologiska förändringar i några svenska industrier under 1800- och början av 1900-talet. Tidens förlag 1980. Qvist, Gunnar, Ett perspektiv på den k kvinno-emancipationen i
s Sverige, Historisk tidskrift 1978. Rainwater, Lee, And the PoorGetChildren. Sex,Contraception and Family Planning in the Working Class. Quadrangle Paperbacks,Chicago 1960.
Sandin, Bengt, Hemmet, gatan, fabriken eller skolan. Folkundervisning och barnuppfostran i svenska städer 1600-1850. Arkiv avhandlingsserie 22. Lund 1986. Sjöberg, Marja Taussi, Dufvans fångar. Brottet, straffet och människan i 1800-talets Sverige. Författarförlaget 1986. Sogner, Sölvi Fra stua full till tobarnskull. Om nedgangen ibarnetall
m
, i norske familier i de siste ZOOår, med saerlig vekt på perioden 1890-1930. Universitetsforlaget Oslo 1984.
, Sommestad, Lena, Från mejerska till mejerist. En studie av mejeriyrkets maskuliniseringsprocess. Arkiv förlag, Lund 1992. Statistiska Centralbyrån: Historisk statistik för Sverige. Del Befolkning. 1720-1967. Stockholm 1969. Statistiska Centralbyrån: Om kvinnor och män i Sverige och EG. Fakta om jämställdheten 1992, Statistiska centralbyrån, På tal kvinnor och män. Lathund
om om jämställdhet 1993. Sundkvist, Maria, Sämre lottade. De vanartade barnens historiai Norrköping 1903 1925. Hjelms förlag 1993.
- Sundström, Marianne, Föräldraledighetens utnyttjande och effekter vid Televerket i Agell, Anders Modernt familjeliv och
m familjeseparationer. En antologi från ett forskarseminarium. Socialvetenskapliga forskningsrådet, Stockholm 1993. Svensk Författningssamling
. Sveriges nationalatlas. Befolkningen. Temavärd: SCB. Temaredaktörer: Öberg, Sture och Springfeldt, Peter. Sveriges Nationalatlas Förlag 1991. Wahlström, Lydia, Den svenska kvinnorörelsen. Historisk översikt. Norstedts, Stockholm 1933. Weiner, Gena, De olydiga mödrarna. Konflikter spädbamsvård på
om
Mjölkdroppe. Historisk tidskrift 1992:4. en Wieselgren, Greta, Den höga tröskeln. Kampen för kvinnas rätt till ämbete. Gleerups, Lund 1969. Wikander, Ulla, Kvinnors och mäns arbeten: Gustavsberg 1880-1980. Genusarbetsdelning och arbetets degradering vid porslinsfabrik. Lund
en l 988. Vilka kom hem En rapport uttaget föräldrapenningen
pappor om av 1989 och 1990 för barn födda 1989. Riksförsäkringsverket informerar: Statistisk rapport R 1993:3.
- Winberg, Christer, Fabriksfolket. Textilindustrin i Mark och arbetarrörelsens genombrott. Institutet för lokalhistorisk forskning, skriftserie
nr De sju häradernas kulturhistoriska förening. Göteborg 1989. Åberg, Ingrid, Revivalism, Philanthropy and Emancipation. Womens Liberation and Organization in the Early Nineteenth Century. Scand. Journal of History. Åström, Lissie, Fäder och söner bland svenska män i generationer.
tre Carlssons förlag 1990.
Statens 1994
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
Ändradansvarsfördelningfördenstatliga 35.Vårandes ochandras.
summa-
statistiken.Fi. Kulturpolitikochintemationalisering.Ku.
2. Konrmunerm,landstingen Europaoch 36.Miljö ochfysiskplanering.M.
+ Bilagedel.C. 37.Sexualupplysningochreproduktivhälsaunder
Mänsföreställningar kvinnorochchefskap.om S. 1900-taleti Sverige.UD.
4. VapenlagenochEG.Ju. 38.Kvinnor,barnocharbeteiSverige1850-1993.UD. - 5.Kriminalvårdochpsykiatri.Ju.
SverigeochEuropa.Ensanrhållsekonomisk
konsekvensanalys.Fi.
HEU,EESochmiljon.M.
Historisktvägval- FoljdemaförSverigei utrikes- . ochsakerhetspolitiskthänseende bli,avatt
respektiveintebli medlemi Europeiskaunionen.UD.
Förnyelseochkontinuitet- omkonstochkultur
iñ-amtiden.Ku.
10.Anslutningtill Förslagtill övergripande
EU-
lagstiftning.UD.
l l Omkrigetkommit...Förberedelserm:mottagande . avmilitärtbistånd1949-1969+Bilagedel.SB.
l2.Suverinitetochdem
+bilagedelmedexpertuppsatser.UD.
HJC-metoden, Fi.m.m. . Konsumentpolitikiennytid.C. . Påvag.K. . Skoterkömingpåjordbruks-ochskogsmark.
. Kartläggningochåtgardsförslag.M.
3 Års-ochkoncemredovisningenligtEG-direktiv. . Del ochlI. Ju.I
; Kvaliteti kommunalverksamhetnationell . uppföljningochutvärdering.C.
3 Renaroller biståndetstyrningocharbetsfördelning . ieneffektivbiståndstörvalming.UD.
Reformeratpensionssystem. . Reformeratpensionssyaern.BilagaA. . Kostnaderochindividetfekter.
5 Reformeratpensionssystern. B.Bilaga . KvinnorsATPochavtalspensioner.
Förvaltabostäder.Ju. . Svenskalkoholpolitik- enstrategiförframtiden.S. . Svenskalkoholpolitikbakgrundochnullge. . - Attförebyggaalkoholproblem . Vårdavalkoholmissbnrkare.S. . Kvinnorochalkohol. . Barn- FöräldrarAlkohol. . - Vallagen.Ju. . Vissamervlrdeskattefrågor KulturIII m.m.Fi. . - MycketUnderSammaTak.C. . Vandelnsbetydelseimedborgarskapsärenden,m.m. . Ku.
K TeknisktutrymmeförytterligareTV-sandningar.Ku. .
1994 Statensoffentliga utredningar
Systematisk förteckning
Statsrådsheredningen Kulturdepartementet Omkrigetkommit...Förberedelserförmottagandeav Förnyelseochkontinuitetomkonstochkultur
militärtbistånd1949-1969+Bilagedel.[11] i ñamtiden.[9]
Vandelnsbetydelseimedborgarskapsârenden,[33]m.m. Justitiedepartementet TeknisktutrymmeförytterligareTV-sandningar.[34] VapenlagenochEG[41 Vårandesstämma- ochandras. Kriminalvårdochpsykiatri.[s] Kulturpolitikochinternationalisering.[35] Års-ochkoncernredovisningenligtEG-direktiv. 13:11och Ju.11. [17] Civildepartementet Förvaltabostäder.[23] Kommunerna,LandstingenochEuropa. Vallagen.[30] +Bilagedel.[2]
konsumentpolitikennyi tid.[14] Utrikesdepartementet Kvaliteti kommunalverksamhetnationell
-
Följdernam: Sverigeiutrikes-och uppföljning utvärdering.och Historisktvägvalsakerhetspolitiskthänseende bli,respektiveatt intebli MycketUnderSammaTak.[32]
av medlemi Europeiskaunionen.[8] Anslutning Förslagtill dvergripande Miljö- och naturresursdepartementet
till EUlagstiñning.[10] EU,EESochmiljon.[7] Suveränitetochdemokrati Skoterkömingpåjordbruks-ochskogsmark. +bilagedelmedexpertuppsatser.[12] Kartläggningochåtgardsiörslag.[16] Renarolleri biståndetstyrningocharbetsfördelning Miljöochfysiskplanering.[36]
ieneffektivlriståndstbrvalming.[19] Sexualupplysuingochreproduktivhälsaunder1900-talet i Sverige.[37] Kvinnor,barnocharbeteiSverige1850-1993.[38]
Socialdepartementet Mansföreställningaromkvinnorochchefsskap.[31 Reformeratpeusionssystem.[20] Reformeratpensionssystem.BilagaA. Kostnaderochindivideifdcter.[21] Refonneratpensionssystern.BilagaB. KvinnorsATPochavtnlspensioner.[22] Svenskalkoholpolitikenstrategiförframtiden.[24]
- Svenskalkoholpolitik- bakgrundochnulage.[25] Attförebyggaalkoholpohlem.[26] Vårdavalkoholmissbrukare.[27] Kvinnorochalkohol.[28] Barn FöräldrarAlkohol.[29]
- -
Kommunikationsdepartementet Påvag.[15]
Finansdepartementet Ändradansvarsfördelningfördenstatligastatistiken.[1] SverigeochEuropa.Ensamhällsekonomisk konsekvensanalys.[6] llK-metoden,m.m.[13] VissamervlrdeskattefrágorIII- Kulturm.m.[31]
Ann-Sofie Ohlander är född 1941. Docent i historia vid Uppsala universitet. Har bl a publicerat Reaktionen mot utvandringen. Emigrationsfrågan i svensk debatt och politik 1901- 1904 1972: More Children of Better Quality Aspects Swe-
on dish Population Policy in the 19303 1980; Kärlek, död och frihet. Historiska uppsatser om människovärde och livsvillkor i Sverige 1986 och Det bortträngda barnet. Uppsatser
psykoanalys och historia om 1993. Ordförande i Kvinnohistoriska seminariet, Uppsala universitet; projektledare vid Institutet för framtidsstudier.
POSTADRESS:10647STOCKHOLM
FAX08-205021,TELEFON6909090
ISBN 91-38-13603-1
ISSN 0375-25OX