Medborgarnas EU - frihet och säkerhet? : frågor om unionens tredje pelare inför regeringskonferensen 1996 : en rapport från EU 96-kommittén

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

EU

Medborgarnas

- frihet och säkerhet

Frågor om unionens tredje pelare

inför 1996

regeringskonferensen

SOM

En från EU 96-kommittén

rapport

za:

a;

Öga

din l

Statens offentliga utredningar

1995 : 102

Utrikesdepartementet

EU

Medborgarnas -

frihet och säkerhet

Frågor om unionens tredje pelare

inför 1996

regeringskonferensen

En rapport från EU 96-kommittén Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdragav Regeringskanslietsförvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

Denna skrift, SOU 1995:102,är kostnadsfri. Den kan ävenerhållas från sekretariatet för Europainformation Box l6l 21, 10323 Stockholm tel: 08-700 14 98, 020-250 000 fax: 08-20 69 27

Det publicerade materialet fâr återgeshelt eller delvis, gärnamedmppgifter om källans

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20061-9 Stockholm 1995 ISSN 0375-250X

Förord

Enligt MaastrichtfcárdragetskaEU-ländemaunder 1996sammankallaenkonferens med företrädare för medlemsländemasregeringar. Konferensen ska undersöka vilka bestämmelseri fördragetsombehöverändrasför att de mål står angivna

som där ska kunna uppfyllas. Den häröversynenav fördraget skaägarum med sikte på att EU ska utvidgas med ett antal länder som vill bli medlemmar, främst i Central- och Östeuropa.

Den parlamentariskaEU 96-kommittén har tillsatts av regeringen för att arbeta medtvå huvuduppgifter:dels låtagörautredningar viktigare sakfrågor kan

om som komma att behandlasunder regeringskonferensen,dels stimulera den offentliga debatten kring konferensens huvudfrågor och ge företrädare för olika åsikter tillfälle att argumenteraför sina uppfattningar.

Inom ramenför den senarearbetsuppgiftenarrangerarkommittén seminarier och hearingarsamt ger ut en skriftserie med information och bakgrundsanalyser

av olika frågor inför 1996 års regeringskonferens.Följande skriñer har hittills getts ut:

EU:s regeringskonferens en lägesrapport - -

Röster om EU:s regeringskonferens hearing med organisationsföreträdare, - debattörer och forskare SOU 1995:77

EU om regeringskonferensen1996 institutionemas rapporteroch - synpunkter i övriga medlemsländer SOU 1995:80

EU-kandidater 12 ländersom kan bli EU:s nya medlemmar SOU 1995:83 - -

Den här rapporten beskriver samarbetetinom EU:s tredje pelare, vilka problem som finns där och vilka lösningar som diskuteras inför regeringskonfercnsen. Skriften ges ut i sambandmed EU 96-kommitténs seminarium den 1 november 1995om tredje pelaren.Texten harförfattatsavdepartementsrådetHansFrennered

Justitiedepartementetoch har redigeratsav kommitténs sekretariat.

Stockholm oktoberi 1995

Björn von Sydow Ordförande i EU 96-kommittén

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning

Samarbetet i rättsliga och inrikes frågor

Europeiska unionens tredje pelare -

Fördragets bestämmelser 10

Om hur samarbeteti tredje pelaren går till -

Politisk vilja avgörande 13

Om hur samarbetethar fungerat -

Oklar gräns mellan pelare 17

Om svårighetenatt välja juridisk grund -

Att lösa tvister 19

Om domstolensroll -

Om parlamentetsroll -

Om bristande öppenhet -

Fördragsartiklzir somnämns texten:i

INLEDNING

Från Forsta början har EGEU haft som ett huvudmål att förverkliga en inre marknadmed fri rörlighet for varor, tjänster,personeroch kapital. Denna marknad

i stort settverklighet i dag. Mennär det gäller den fria rörligheten för

personer återståren hel del problem att lösa. Skälet till att det tar längre tid just på detta område är att det rör några av de känsligaste frågorna for enskilda nationer: möjligheten att kontrollera gränsernarunt landets territorium, kampen mot brott m.m.

Sedan Maastrichtfördraget trädde i kraft 1993 talar man om att EU i sin mest grundläggandestruktur bestårav tre pelare.Det ursprungliga samarbetet, till stor del på det ekonomiska området,är den Förstapelaren Europeiska gemenskapen, EG. Den gemensammautrikes- och .säkerhetspolitikenär pelare två. Den tredje pelaren, slutligen. ärsamarbeteti rättsliga och inrikes frågor. Dit hör just stor

en del av frågornaom personersrörlighet över gränserna polissamarbete,asylpolitik,

invandringspolitik, rättsliga frågor o.dyl.

Överstatligt eller mellanstatligt samarbete

Den första pelaren, EG, är utan jämförelse den mest omfattande. De flesta Samarbetsområdenligger här. Det är också här EU:s gemensammaorgan har sitt huvudsakliga inflytande och utarbetar gemensammaregler. Samarbetet här är delvis vad mankallar överstatligt. Det innebärbl.a. att medlemsländena de här områdena helt eller delvis har avstått från rätten att fatta beslut och i stället är bundnaav de gemensammabesluten,som ofta fattas med majoritet de kan träda i kraft utan att alla medlemsländerstår bakom dem. Inom forsta pelarenhar de gemensammainstitutionerna kommissionen, domstolen och Europaparlamentet självständiga roller gentemotmedlemsländerna.

I de två andra pelama, däremot, är samarbetetmellanstalligt. Det innebär att medlemsländernainte haravstått frånegnabeslutsbefogenheter,att beslutenfattas enhälligt i mångafall i form av intemationella avtal, s.k. konventioner, och att kommissionen, domstolen och Europaparlamentethar svagareroller.

Förändringar mellan pelarna

Under EU:s regeringskonferens1996 skaman diskutera huruvida samarbeteti de två mellanstatliga pelama ska förändras.När det gäller den tredje pelaren ämnetför dennaskrift menarmångaatt EU:s institutioner borde få ett störreinflytande

ocheller att vissa frågor borde flyttas över till första pelaren.

Fördragets regler lir grunden

För att förstå bakgrundentill deproblem somkan uppståinom EU måstemanofta sätta sig in i fördraget, d.v.s. de grundläggande reglerna. Paragrafema, eller artiklarna. i Romfördraget,Maastrichtfördragetoch andra fördragär de Spelregler medlemsländerna enats om för sitt samarbete. I detta häfte görs en del hänvisningar till artiklar som är relevanta för samarbeteti rättsliga och inrikes frågor. Somenhjälp till läsarenhar de aktuellaartiklarna samlatsi slutetav häftet.

SAMARBETET I RÄTTSLIGA OCH

INRIKES FRÅGOR

Europeiska unionens tredje pelare

-

En av fyra friheter återstår

De fyra friheterna EUzsinre marknad innebär fri rörlighet över gränsernaför varor, personer, tjänster och kapital. l ston sett är den inre marknaden nu genomförd utom när det gäller fri rörlighet för personer.

-

Samarbeteti EU:s tredje pelare har, enkelt uttryckt, kommit till för att skynda på arbetetmedatt fullt ut genomföra den fria rörligheten också for personer.Vad det handlarom äratt till stånd s.k. kompensatoriskaåtgärder. Det äråtgärdersom behövs för att upprätthålla säkerheten inom unionen när det inte längre förekommer några personkontroller vid de inre gränsernagränserna mellan EUländerna. De flesta av dessakompensatoriskaåtgärder beslutas inom ramen för tredje pelaren.

Bakgrund

Samarbetei rättsliga former ägderum redan innan regler om det infördesgenom Mastrichtfordraget. Det skedde då formlöst i olika samarbetsorgan skilda områden,t.ex. i frågor om polissamarbeteoch om invandring. Samarbetetvar rent Inellanstatligt och EG var över huvud taget inte inblandat annat än mycket marginellt genomatt kommissionen deltog i samarbetet.

Redan innan- Maastrichtfördraget blev verklighet vidtogs åtgärder inom gemenskapenför att till ståndett effektivare samarbetei rättsliga och inrikes frågor Föratt därigenom kunna skynda på införandet av den fria rörligheten for personer.

Vid Europeiskarådetsmöteår 1989i Madrid godkändesdet s.k. Palmadokumentet vilket innehöll nio slags åtgärder som ansågs nödvändiga för att målet om fri rörlighet för personerskulle kunna uppnås.Någraav åtgärdernavar sådanaatt de innefattades i gemenskapenskompetens medan flera andra kunde vidtas endast genommellanstatligt samarbete.Dokumentets nio punkter var:

åtgärder vid EG:s yttre gränser,

-

åtgärder vid EG:s inre gränseroch inom EG-territoriet,

-

åtgärdermot droghandel,

-

åtgärdermot terrorism,

-

viseringspolitik,

-

åtgärdervid beviljande av asyl,

-

civil- och kriminalrättsligt samarbete,

-

åtgärderbeträffandevaror som medförs av resande.

-

I stället för gränskontroller

Att avskaffa hindren for personers fria rörlighet innebär alltså att de inre gränskontrollema avskaffas,vilket i sin tur aktualiserarbehovetav samarbete de områdensom räknadesupp i Palmadokumentet.Resultatetav samarbetet dessaområdenskall kompenserabortfallet av inre gränskontroller. Utgångspunkt för arbetetmed dessas. kompensatoriskaåtgärderär att ettavskaffandeav EU:s inre gränserinte skall föra med sig negativaeffekter såsomökad terrorism, illegal invandring, narkotikasmuggling och annan gränsöverskridande brottslighet. Exempel kompensatoriska åtgärder är att gemensamt stärka de yttre gränskontrollema och att samarbeta om invandringsfrågor och i frågor om brottsbekämpning.

Att genomföra denfria rörligheten for personerkräver alltsåen gemensampolitik på vissa centrala områden. Redan innan Maastrichtfördraget trädde i kraft, och innan Sverige blev medlem i EU, hadeen rad gemensammainstrument arbetats fram, inga dessagemensamtföreslagnaåtgärder har ännuträtt i kraft.

men av

En s.k. konvention, ett internationellt avtal, mellan EU-ländernaom att använda principen första asylland Dublinkonventionen undertecknades av de

om dåvarande tolv medlemsstaternamen har ännu inte ratifrcerats av samtliga. En konvention kontroll den gemensammayttre gränsenhar länge varit under

om av diskussion,liksom konventionom etteuropeisktinformationssystem,EIS. Detta

en arbete har fortsatt och pågåralltjämt, nu inom ramenfor den tredje pelaren.

I tredje pelaren har dock på senaretid arbetet slutförts vad gäller tre viktiga konventioner, nämligen

en konvention om polissamarbeteEuropol, -

en konvention om tullsamarbete, -

en konvention om skydd av EU:s finansiella intressen. -

Dessakonventionerharundertecknadesavsamtligamedlemsstateri juni 1995men beräknaskunna träda i kraft först om något år.

några länder gick före Schengensamarbetet -

Vad gäller avskaffandet inre gränskontrollerinom EU bör också det såkallade

av Schengensamarbetetnämnas.Detta grundar sig på en överenskommelsefrån år 1985mellan vissa EU:s medlemsstateromatt gradvis avskaffa kontrollerna vid

av de gränserna.1Schengensamarbetet,som i praktiken började först

gemensamma den 1 april 1995, deltar fullt ut för närvarandeendast Frankrike, Tyskland Belgien, Luxemburg, Nederländerna,Spanienoch Portugal.

Schengensamarbetetkan sägasvara ett försök att genomföraden fria rörligheten för personer de deltagande länderna emellan genom att helt avskaffa de inre gränserna,och de avtal som styr samarbetetinnehåller bestämmelsersom i stor utsträckning har varit vägledande vid utformningen av samarbeteti den tredje pelaren.

FÖRDRAGETS BESTÄMMELSER

Om hur samarbetet i tredje pelaren går till -

Artikel 7a inre marknadens tidtabell

-

Enligt artikel 7a i fördraget skulle de inre gränskontrollema för varor, personer, tjänster ochkapital ha avvecklatssenastden31 december1992. Somframgått har dettamål alltså inte fullt ut uppnåttsnär det gäller kontrollen av personer.

Frågan avvecklingenavde inre personkontrollemahar varit en stötesteni EU-

om arbetet. Det råder oenighetmellan medlemsländernaom bl.a. hur artikel 7a ska tolkas: vilka möjligheter harett medlemslandatt genomföra personkontroller vid de inre EU-gränsema

Kommissionen,Europaparlamentetoch majoritetenav medlemsländernaanseratt ett medlemslandinte får företa kontroll av personer,oavsettmedborgarskap,vid

inre gräns när den inre marknaden har trätt i kraft fullt ut. I första hand en Storbritannien,men ocksåandra,hävdardäremotatt någon form av gränskontroll av medborgarefrån länderutanför EU skall få förekomma.

Sålänge dennaoenighetråderupprätthållsvissapersonkontroller vid de inre EUgränsema. Det är oklart om och när de helt kommer att avvecklas. inom Schengensamarbetethar emellertid somredansagtsdessakontroller avskaftats.

Artiklarna K-K.9 unionens tredje pelare

-

Ett av de mål som i inledningenav Maastrichtfördragetställs upp för unionen är att utvecklaett närasamarbetei rättsliga och inrikes frågor artikel B. Innebörden av detta mål preciserasavdelning VI, artiklarna K-K.9.

Dessaartiklar är dock inte sådetaljeradeatt de närmaredefinierar samarbeteti rättsliga och inrikes frågor. Vad som anges är i stället nio områden som medlemsstaternaskall betrakta somfrågor av gemensamtintresse artikel K.l. Dessaområdenär:

asylpolitiken, personersöverskridandeav yttre gränser, invandringspolitiken, kampen mot narkotikamissbruk, kampen mot bedrägerieri internationell skala, civilrättsligt samarbete, straffrättsligt samarbete, tullsarnarbete, polissamarbeteför att bekämpagränsöverskridandebrottslighet.

l samarbetet skall Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheternaoch grundläggandefriheternabeaktasliksom Genevekonventionenom flyktingars rättsliga ställning artikel K.2.

Medlemsstaternaskall informera och samrådamed varandra inom ministerrådet i syfte att samordnasitt handlande områdenaför tredje pelaren artikel K.3. Ministerrådet har tre möjligheter att agera.Det kan

a anta gemensammaståndpunkter. b beslutaom gemensammaåtgärdereller c utarbetainternationellaavtal konventioner sommedlemsstaternasedanskall

- anta.

Det rör sig här alltså inte om direktiv. förordningareller andra regler av den typ som ministerrådet beslutarom i första pelaren.

I frågor som faller under de sex förstaområdenai uppräkningen i artikel K.l får både kommissionen och.de enskilda medlemsstaternata initiativ till aktion i ministerrådet. På områdena7-9, däremot, är det bara medlemsländernasom får lägga fram förslag.

I huvudsak mellanstatligt samarbete

Kommissionen har alltså genomMaastrichtfördragetgettsinitiativrätt på de flesta områdeninom samarbeteti rättsliga och inrikes frågor. Visserligen inte ensamrätt, sominom törstapelaren,mentidigare var dessafrågor angelägenheteruteslutande for de enskilda länderna. Kommissionen har också rätt att delta fullt ut i det löpande arbetetpå samtligatredjepelarområdenartikel K.4.2.

Vidare finns det möjlighet att ge domstolen vissa uppgifter enligt konventioner somupprättasinom tredje pelaren artikel K.3, och Europaparlamentethar rätt att bli informerat och i viss utsträckning konsulterat artikel K.6.

- - Ändå är samarbeteti rättsliga och inrikes frågor i stort sett rent mellanstatlig

av karaktär, förstai hand därför att i praktiken alla viktiga beslut skall vara enhälliga artikel K.4.3. Oftast skall också de nationella parlamentengodkännabesluten.

Särskild kommitté samordnar

Samarbeteti tredje pelarenhindrar inteatt vissa medlemsstatertvå eller flera, om de så önskar, upprättarett fastaresamarbeteendastmellan sig. Förutsättningenär dock att ett sådantsamarbeteinte strider mot samarbeteti tredje pelaren artikel K.7. Det är dennabestämmelsesomrättsligt sett möjliggör det tidigare närrmda Schengensamarbetet.i vilket inte alla utan endastvissa medlemsstaterdeltar.

För samordningenav arbetet i tredje pelarensvararden s.k. K.4-kommittén, som består av högre tjänstemän från medlemsländerna.Den är uppkallad efter den

artikel i fördraget, enligt vilken den har upprättats.Under dennakommitté finns tre styrgrupper och ett tjugotal arbetsgrupper. K 4-kommittén rapporterar till ministerrådet direkt eller via Coreperkommittén för medlemsländemasständiga representanteri EU.

Slutligen kan nämnasatt det finns en fördragsmässigmöjlighet att brygga över områden till första pelarenfor att genomföra vissaav måleninom tredje pelaren. Enligt artikel K.9 kanministerrådetbeslutaattEU:s vanliga beslutsprocedurervia artikel 1000 ska användas inom områdenaunder punkt 1-6 i uppräkningen i artikel K.l. För att fatta ett sådantbeslut krävs enhällighet.

POLITISK VILJA AVGÖRANDE

Om hur samarbetet har fungerat -

Kort erfarenhet

Bestämmelsernai Maastrichtfördragetom samarbeteti rättsliga och inrikes frågor

tredje pelaren innebär som sagt att det har skapatsen gemensamrättslig och

administrativ ramför ett samarbetsområdesomtidigare i princip varhelt oreglerat. Med andra ord ansåg man att ett mer strukturerat samarbeteän tidigare var nödvändigt for att unionens mål om fri rörlighet för personer skulle kunna förverkligas.

Bestämmelsernahar inte varit i kraft i mer än knappt två år. Därför är det ännu är for tidigt att svarabestämtpå fråganom samarbetethar fungerat.Erfarenheten visar också att det på de områden det här är fråga om ofta är svårt och tidskrävandeatt nå resultat,eftersompolitisk vilja är helt avgörande.

Men en hel del har ändå åstadkommits,t.ex. undertecknandeti juni i år av de tre nämndakonventionema.Att mycketannatocksåhar gjorts framgåravderapporter om arbetet i den tredje pelaren som rådet och kommissionen har avgett inför regeringskonferensen.

Samtidigt står det dock klart redan nu att samarbetet inte har fungerat helt tillfredsställande. Vad som här brukar påtalas är framför allt att effektiviten i arbetet är låg men också att det finns andra brister, t.ex. beträffande den demokratiska och rättsliga kontrollen. Fråganman då till en början kan ställa sig är om dessa problem beror på att regelsystemetär ofullständigt eller på att de regler och möjligheter som finns inte utnyttjas.

Bristande effektivitet

Varför har samarbetet i tredje pelaren hittills inte varit tillfredsställande från eftektivitetssynpunkt I de diskussionersomförekommer brukar följande faktorer anges:

att besluten kräver enhällighet, -

att det saknastydliga mål för arbetet, -

att kommissionens roll är för begränsad, -

att beslutsprocessen för krånglig,är -

att beslutsformernasrättsliga statusär oklar, -

att vissa ñnansieringsfrågorär oklara. -

Det viktigaste skälet till att effektiviteten ärlåg ärnog att det krävs enhällighet för beslut. Det gör i praktiken beslutsfattandetinom tredje pelaren helt beroendeav

den politiska viljan hos de enskilda medlemsstaterna.Det är med andra0rd helt enkelt svårt att komma överenspå de politiskt känsliga områden dlethärär fråga om. Den situationen kommer dessutomatt förvånas ytterligare eller enutvdgning av EU, särskilt om man också beaktar de grundläggande skillnader som då kommer att finnas i de olika medlemmarnasrättssystem.

För att införa enordning där beslut fattas påannatsättän genomenhällighet krävs antingen att särskilda bestämmelser om det skrivs in i avdelning VI i Maastrichtfordraget, eller att Samarbetsområdenflyttas över från tredje till första pelaren. Det senarekan man i sin tur göra på två sätt: antingen ändrar man i fördraget, eller beslutarministerrådetom en överbryggning med stödavartikel K.9 se ovan. För båda dessa alternativ krävs godkännande av samtliga medlemsländer.

Vida ramar

Maastrichtfördraget saknar tydliga mål för samarbeti tredje pelaren. Vad som

ärdet allmänt hållna måletatt åstadkommafri rörlighet för personer.Frågan anges om vad somnärmarebestämtskall uppnås,på vilket sätt och med vilken typ av beslut lämnasdäremotobesvarad.

Inte heller innehåller fördragetnågratidsramar för arbetet.Många anseratt detta innebär att det saknas egentlig fárdriktning, och att arbetet i för hög grad blir

en

vilka prioriteringar EU:s olika ordförandeländergör. Det finns alltså beroendeav inga långsiktiga arbetsprogrameller fastlagdatidtabeller för arbetet någotsom

-

fallet med de åtgärer syftade till att upprätta den inre var gemensamma som mamaden, och somallmänt ansesha varit fördelaktiga.

Begränsad roll för kommissionen

Många vidare att den omständigheten att kommissionens roll är för

anser begränsad i tredje pelaren påverkar effektiviteten negativt. Maastrichtfördraget innebär visserligen, formell bekräftelsepå att kommissionen ska

somnämnts, en delta i samarbeteti rättsliga och inrikes frågor och har också betydligt förstärkt institutionens ställning: rätt att fullt ut delta i arbetet samtliga områdenartikel K.4.2 och initiativrätt påde flesta inte på alla artikel K.3.2. Men jämfört

- men med den betydanderoll kommissionen har inom den första pelarcn Lex. enligt artikel 155 får dessbefogenheterinom den tredje pelaren ändåansessom

nog relativt begränsade.

Det finns de att ökad effektivitet skulle kunna uppnås om

som menar en

initiativrätt också på de områden där j dag bara kommissionen gavs medlemsländernafår lägga fram förslag straffrättsligt samarbete,tull- ochpolis-

samarbete.l ett avseendeligger det nog endel i detantagandet:somdietnu är kan inte kommissionens viktiga roll som medlare mellan medlemsstaternautnyttjas fullt ut på dessaområden.

Det kan noteras att kommissionen de områden där den i dag har förslagsrätt hittills har utnyttjat denna rätt ganska återhållsamt.Det beror nog främst på att områdenaär politiskt känsligaochatt kommissioneninte vill riskera redan från att början komma i direkt motsatsställningtill en eller flera medlemsstater.

Ett annat sätt att stärka kommissionensroll framförts är att i första som - som pelaren geden uppgiften att övervakaatt de överenskommelser träffas inom - som ramen för tredje pelaren följs. En sådan kompetens för kommissionen motsvarande den enligt artikel 155 skulle kunna bidra till en ökad effektivitet och till att de olika medlemsländerna genomför konventioner och andra överenskommelserpå ett likformigt sätt.Det skulle också fördelar vad gäller ge konventioner där EG-domstolen fungerar som tvistlösare jfr artiklarna 169 och 170.

Svårt nå fram till beslut

Ytterligare ett skäl till att samarbeteti tredje pelaren fungerar mindre väl anses varaatt beslutsprocessen förär krånglig. Vad somallmänt avsesär att för många nivåer är inblandade. I processendeltar nämligen på fem olika nivåer: organ ministerrådet, Coreper, K.4-kommittén, styrgruppema och arbetsgruppema. Mötestätheten för dessaorgan är inte samordnad,något också bidrar till som att onödigtvis förlänga processen.

De förslag som framförts om att minska antalet nivåer handlar i första hand om att utmönstra antingen K.4-kommittén eller styrgruppema systemet. I det ur förstnämnda fallet krävs ändringar i fördraget, medanrollema för styrgrupperoch arbetsgrupperkan ändrasgenomett vanligt beslut av ministerrådet.

Hur bindande är besluten

Somnämntstidigare kan beslut inom för tredje pelarenfattashuvudsakligen ramen på tre sätt: gemensammaståndpunkter, åtgärderoch konventioner. gemensamma Emellertid är det oklart i vilken utsträckning de tvâ förstnämnda instrumenten gemensammaståndpunkter och gemensammaåtgärder är politisk ocheller rättsligt bindande.

Denna oklarhet har bidragit dels till att samarbetetpå vissa områdenhar försenats, dels till att andra klart oförbindande beslutsfonnerhar använts,i första hand - resolutioner och rekommendationer,vilka definitionsmässigtär mindre effektiva.

Oklart var pengarna tas

En annan omständighet, slutligen, som ansespåverka effektiviteten i negativ riktning är att det råder oklarhet om hur vissa åtgärder inom tredje pelaren skall finansieras. Enligt fördraget artikel K.8 kan rådet välja mellan att låta finansieringen ske antingenav medlemsstaternaeller gemenskapen sådan av som via dess budget. I praktiken har denna valfrihet i flera fall kommit att leda till

långdragnadiskussioneromvilken metodsomskall väljas,eftersomdet fördrageti inte ges någonvägledningom när denenaeller den andra metoden skall väljas. Dettahar lett till att rådethittills inte har fattat beslut omgemenskapsñnansiering i något enda fall och att de medel somavsattsi gemskapensbudget alltjämt är outnyttjade.

Många av de nackdelar som nu har nämnts skulle kunna åtgärdas om Samarbetsområdenfördes överfrån tredje till första pelaren. Att enligt artikel K.9

eller genom enfordragsändring Föraöver ett eller flera områdenfrån tredje till - första pelaren innebär inte bara att beslutsmekanismemai den pelaren blir tillämpliga på området i fråga t.ex. artikel 100a utan att hela gemenskaps-

- systemetinom första pelarentasöver, inklusive vad somföreskrivs om uppgifter för domstolen, kommissionenoch de övriga institutionerna.

Möjligheten att med stödav artikel K.9 föra över områdentill första pelaren har hittills inte utnyttjats ett kommissionsinitiativ i den riktningen, som gällde överforandeavvissa asylfrågor,avvisadesav rådet i december1993 och det kan noterasatt inte bara medlemsstaternautan också kommissionen har intagit en allmänt avvaktandehållning i dennafråga.

Mot den bakgrundenförefaller det inte heller sannolikt att någon överföring av områdentill första pelarenskulle kunnaåstadkommasgenom överenskommelse om fördragsändringari sambandmed regeringskonferensen1996.

OKLAR GRÄNS MELLAN PELARE

Om svårigheten att välja juridisk grund

-

Budgetñnansiering och domstolsroll

En fråga somhar ställtsär omgránsdragningen mellanförsta och andra pelaren är så oklar att arbetet försvåras.En faktor som på det sättet är ägnad att göra åtskillnaden mellan de båda pelarna mindre klar har redan berörts, nämligen att finansieringen i tredje pelaren kan skevia gemenskapensbudget. Detta innebär nämligen att institutionerna i budgetprocessenblir inblandadepå sammasätt som i forsta pelaren.

En annanfaktor somgör skillnaden mellan pelama mindre påtagligär möjligheten att inom ramen för konventioner ge domstolen uppgifter i tredje pelaren som motsvarardem somden har i forsta pelaren.

Visum: pelare ett eller tre

Mest oklarhet skapar nog ändå det förhållandet att vissa frågor rent faktiskt behandlasi bäggeeller t.o.m. i alla tre pelama. Sålundagäller att vissa frågor om visumpolitiken skall behandlasi första pelaren artikel l0Oc och andra i tredje pelarenartikel K.l.

Över huvud tagetkan det sägasrådaen viss oklarhetnär det gäller i vilken pelare frågor somrör medborgarei länderutanför EU skall behandlas.Kommissionen har nyligen lagt ett förslag på dettaomrâdeoch därvid åberopatartikel 100, d.v.s. en bestämmelsei första pelaren.Dennarättsliga grund har ifrågasattasfrån andrahåll, där man menaratt det i stället är artiklel K.l i tredje pelarensombör åberopas.

Narkotika: alla pelare inblandade

När det gäller narkotikafrâgor är samtliga pelare inblandade,men särskilt den första hälsoskyddsaspekten och den tredje kampen mot narkotikabrott. Pâ sammasätt förhåller detsig medterrorism. Fågoromtullsamarbeteär traditionellt en betydelsefull fråga för första pelaren tullunionen, men viktiga aspekter på detta samarbetebehandlasockså inom ramenför tredje pelaren.

Val av pelare kan kritiseras av domstolen

Vidare finns det de somhävdaratt beslut av ministerrådet området för tredje pelaren skulle kunna angripasav domstolen den grundenatt beslutet rätteligen borde ha fattats inom ramenför denförsta pelarenförutsatt, förstås,att ett sådant ärendedrasinfor domstolen. Det ärosäkertomdomstolenär bereddatt ge sig in på detta känsliga område,men man kan inte bortse från det faktum att det är

domstolens uppgift att tolka och upprätthålla gemenskapensrättsliga system.

Domstolen kan naturligtvis i stället välja att lägga avgörande vikt artikel L i Maastrichtfördraget,somsägeratt den inte har någrasådanauppgifter inom tredje pelaren. Dock: man kan i vart fall konstatera att det förhållandet att rent mellanstatliga samarbetsformer har valts för tredje pelaren inte inskränker domstolens ensamrättatt avgöra vad som faller och inte faller inom för

ramen EU:s arbete förstai pelaren.

Artiklar om kompetensutvidgning

Slutligen skall här anmärkasatt artiklarna 100, l00a och 235,sommedgerett visst spelrum när det gäller att utvidga EU:s kompetensinom första pelaren, inte har påverkatsgenomfördragets indelning i tre pelare. Inte heller kan det uteslutasatt en åtgärd som har beslutats i tredje pelaren visar sig vara oförenlig med den ensamrätt att fatta beslut som EU egentligen EG, eñersom det gäller första pelaren i vissa fall har när det gäller relationer till länder utanför unionen.

ATT LÖSA TVISTER

Om domstolens roll -

Om parlamentets roll

-

Om bristande öppenhet -

Möjlighet tolka konventioner

När det gäller institutionernas roll har kommissionen redan berörts, liksom i viss mån också domstolen. Den senareinstitutionen ska dock behandlas ytterligare något här: det handlaromdomstolensroll somrättsligt kontrollorgan. Därefter ska också något sägasom Europarlamentet.

Domstolen har somsagti princip ingen kompetenspå området for tredje pelaren. Det undantagsomfinns gäller möjligheten att i konventionergedomstolen rätt att a tolka konventionerna och b avgöra alla tvister om deras tillämpning artikel K.3.2c. Att tolka konventionsbestämmelsemainnebär att EG-domstolen på begäran av nationella domstolar lämnar s.k. förhandsbesked, d.v.s. bindande besked om hur bestämmelserna ska tolkas. Att avgöra tvister om hur konventionerna ska tillämpas innebär att domstolen är tvistlásningsorgan när medlemsländerär oenigaom hur konventionernaska tolkas och tillämpas.

Domstolskontroll inte självklar

Utan tvekan innebär möjligheten för domstolenatt tolka konventioner att den kan fylla viktiga funktioner ocksåpå tredjepelaromrâdet.l avgörandenomtolkning och tillämpning skulle den såledeskunna upprätthålla allmänna rättsliga principer och respektenför mänskliga rättigheter, sammasättsomden genomårenhar gjort i sin verksamhetunder första pelaren.

l vilken grad bör då dennamöjlighet till domstolskontroll användas Bör den alls användas Olika hänsyn gör sig här gällande. Klart är att en sådan kontroll kan vara fördelaktig for att skydda vitala rättssäkerhctsintressen,bådeför stateroch för enskilda. Vissa menaremellertid att bedömningenrimligen måstegörasfrån fall till fall. l vissa konventioner kan eller bör beroendepå innehållet avstå

man - från domstolskontroll, i andrainte. Det kan ocksåvara så att domstolen i vissa konventioner bör få till uppgift att slita tvister men däremot inte ges rätt att ge förhandsbeskedom tolkningen.

l de fall domstolen inte ges rätt att lösa tvister görs detta i stället i ministerrådet. Om man löser tvister bara i ministerrådet finns risken att en tvistefråga förblir olöst därför att enighet inte kan uppnås.Redan blotta vetskapenom att det finns ett formaliserat tvistlösningsförfarande med domstolensomsista instans borde

- utgöra en sporre för de tvistande parternaatt egen hand komma överens i

ministerrådet. Detta talarför att en tvistlösningsmekanism införs i tredje pelarens konventioner.

I och för sig kanmantänka sig att den slutliga tvistlösningen i en sådanmekanism ägerrum exempelvis genomett skiljeförfarande i traditionell folkrättslig mening. Men det framstår som meranaturligt att i så fall anförtro EG-domstolen dessa uppgifter. Den finns redan, och den har sedanlänge handom all tvistlösning under första pelaren.

Hittills har olika lösningar valts

I de konventioner somhittills har ingåtts inom ramenför tredje pelaren har olika lösningar valts. I Europolkonventionenankommer det på de tvistandeparternaatt välja tvistlösningsorgan, medan tvister enligt Iullsamarbetskonventioncrzoch bedrägerikonventionenskall lösasav EG-domstolen.

BeträffandeEuropolkonventionen skall tilläggas att samtliga medlemsstaterutom Storbritannien har uttalatatt de tänker föra eventuellt uppkomnatvister till EGdomstolen.

Proceduren med förhandsbesked diskuteras

Bör dådomstolengesrätt attavgeförhandsbeskedinom ramenför konventionerna i tredje pelaren Å ena sidan har domstolen inte i någonav de tre konventioner inom tredje pelaren hittills undertecknatsfått dennarätt. Å andrasidan kan

som konstaterasatt domstolenhar dennarätt enligt någraredanbefintliga konventioner på det rättsliga området Bryssel- respektiveRomkonventionen, och att alla är överensom att såskall vara fallet också i den konvention om konkurser som är

väg att undertecknasinom kon.

Ocksåhär är detuppenbarligensåatt olika bedömningargörs beroendepå vilken konvention det är fråga Någon säker slutsatskan inte drasav hittillsvarande

om. erfarenheter, omständighetsom kan ha betydelse är om en konvention

men en vändersig till avtalspartemad.v.s. medlemsstaternaeller till nationella domstolar och myndigheter. l det senarefallet torde förhandsbeskedkunna ha mera fog för sig än i detförsta. Påsammasättkan detförhålla sigom enkonvention innehåller bestämmelsersomkan påverka enskildas rättsliga situation.

Parlamentets roll

Det diskuterasocksåvilken roll Europaparlamentetska ha i tredje pelaren. Enligt Maastrichtfördraget har det, somnämnts,rätt att information om arbetet och

i viss mån bli rådfrågat. En gång om året skall parlamentetdessutom hålla en

debatt vilka framstegsomgjorts inom samarbeteti rättsliga och inrikes frågor.

om

Det kan sägas att ett ökat inflytande för parlamentet säkert inte skulle öka effektiviteten i arbetet.Men det utesluterinte att parlamentetsroll av andra skäl

bör förstärkas,t.ex. for att öka öppenheten arbetet.i Att åstadkommadettagenom ändringar i fördragetsomallmänt ökar parlamentetsinflytande förefaller emellertid för närvarandeuteslutet pga. medlemsstaternasmotstånd.

En annan möjlighet att utan fördragsändringar öka inflytande för parlamentet

- äratt i ett avtal mellan institutionerna komma överensom det. Ett sådant förslag från parlamentetavvisadesdock förra åretav ministerrådet,somför övrigt inteens var berett att förhandla om saken.

Befogad kritik mot bristande insyn

Frågan om möjligheterna till demokratisk insyn och rättslig kontroll i tredje pelarenhar i Förstahandanknytning till de bådainstitutioner sombehandlatsovan, Europaparlamentetoch domstolen. Skaen större insyn komma till stånd är det emellertid fråganom inte enallmänt ökad öppenheti unionsarbetetär nödvändig.

Det har riktats mycket kritik mot bristandeinsyn och öppenhet just arbetet inomi tredje pelaren. Kritiken får ansesha fog för sig. Utan tvekan skulle ett ökat inflytande för institutionerna väsentligt kunna förbättra situationen: det skulle då bli krav på publicering, parlamentsinsynoch domstolskontroll.

Man kan dock uppnå sådanaförbättringar också andrasätt.En väg som för

övrigt ligger i linje med den uppfattning Sverige har drivit ända från det att förhandlingarna om EU-medlemskap inleddes är att verka för en allmänt ökad

öppenhet i EU-arbetet.Detta kan ske genomatt bestämmelserom offentlighet

och sekretess införs i fördraget, t.ex. i ett särskilt kapitel som i princip skulle

gälla på alla områden och för alla institutioner.

Artikel Unionen skall ha sommål att främja väl avvägdaochvaraktiga ekonomiskaoch socialaframsteg, särskilt genom att skapaett områdeutan inre gränser,genom att stärka denekonomiska och socialasammanhållningenoch genom att upprätta en ekonomisk och monetär union som påsikt skall omfatta en gemensamvaluta i överensstämmelsemed bestämmelsernai detta fördrag, hävdasinidentiteti internationella sammanhang,särskilt genomatt genomföra en gemensamutrikes- och säkerhetspolitik, sompå sikt skall omfatta utformningen av en gemensamförsvarspolitik som med tiden skulle kunna leda till ett gemensamtförsvar,

medlemsstaternasmedborgaresrättigheter och stärka skyddet av intressengenomatt införa ett unionsmcdborgarskap, utveckla ett nära samarbetei rättsliga och inrikes frågor, fullt ut upprätthålla gemenskapensregelverkoch byggaut detsamt att därvid, enligt förfarandet i artikel N överväga i vilken utsträckning den politik och de samarbetsformersom införs genom detta fördragkan behövareviderasför att säkerställaeffektiviteten i gemenskapensmekanismeroch institutioner. Unionens mål skall uppnås i enlighet med bestämmelserna dettai fördrag och överensstämmelsemed de villkor och den tidsplani som fastställs i fördraget samt med beaktandeav subsidiaritetsprincipen, såsom denna definieras i artikel 3b i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

AVDELNING VI

Bestämmelser om samarbete i

rättsliga och inrikes frågor

Artikel K Samarbetet rättsliga ochi inrikes frågor skall regleras följande

av bestämmelser.

Artikel K 1 För att förverkliga unionensmål, särskilt den fria rörligheten för

personer, och utan att detta påverkar Europeiska gemenskapensbefogenheter skall medlemsstaternabetrakta följande områden somfrågor av gemensamtintresse:

Asylpolitiken.

Reglerna för personers överskridande av medlemsstaternasyttre gränseroch för kontrollförfaranden i sambandmed detta.

lnvandringspolitiken och politiken mot medborgare tredje landi när det gäller a villkoren för inresatill och rörlighet inom medlemsstaternasterrito-

rium för medborgarei tredjeland, b villkoren för bosättning inom medlemsstaternasterritorium för

medborgare tredje land,i inklusive villkoren för familjers återför-

ening och tillträdet till arbetsmarknaden, c kampenmot olaglig invandring, bosättning och arbeteinom med-

lemsstaternasterritorium när detgäller medborgarei tredje land.

Kampenmot narkotikamissbruk, i den mån detta områdeinte

omfattas av 7-9.

Kampen mot bedrägerier i internationell skala, i den mån detta områdeinte omfattas av 7-9.

Civilrättsligt samarbete.

Straffrättsligt samarbete.

Tullsamarbete. 9. Polissamarbete inklusive, om såbehövs,visst tullsamarbete för

- att hindra och bekämpa terrorism, olaglig narkotikahandel och andra

former internationell brottslighet, i samband med organisagrova av tion av ett unionstäckande system för informationsutbyte inom en europeisk polisbyrå Europol.

Artikel K 2

De frågor som avsesi artikel K 1skall behandlasmedbeaktandeav Europarådets konvention av den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och konventionenav den 28 juli 1951 om flyktingars rättsliga ställning samt med beaktandeav det skydd som medlemsstaternager personer som förföljs avpolitiska skäl. 2. Dennaavdelning skall inte påverka medlemsstaternasansvarför att upprätthålla lag och ordning och skydda den inre säkerheten.

Artikel K 3

Påde områden som avsesi artikel K 1 skall medlemsstaternainformera och samrådamedvarandrainom rådeti syfteatt samordnasitt handlande.För detta ändamål skall de upprätta ett samarbetemellan de behöriga avdelningarnai sina förvaltningar. 2. Rådet får

initiativ en medlemsstateller kommissionennär detgäller de - av

områden som avsesi artikel K 1.1-6,

initiativ av enmedlemsstatnär detgäller deområdensom avsesi -

artikel K 1.7-9 a anta gemensammaståndpunkter och i lämplig form och ordning

främja allt samarbetesom tjänar unionensmål, b besluta om gemensammaåtgärder i den mån unionens mål på

grund avden planeradeåtgärdensomfattning eller verkningar bätt-

kan förverkligas genomett gemensamthandlandeän genomatt

re

medlemsstaternahandlar var för sig; rådet kan beslutaatt före-

skrifter om genomförandetav engemensamåtgärd skall antasmed

kvalificerad majoritet, c utan att det påverkar tillämpningen av artikel 220 i Fördragetom

Europeiska gemenskapen,utarbeta konventioner

upprättandet av

sområdet skall rekommenderamedlemsstaternaatt anta i enlighet

med deras konstitutionella bestämmelser. Om inte i sådana konventioner, skall åtgärder för att

annat anges genomföra dembeslutasinom rådet med majoritet avtvåtredjedelar

en avde höga fördragsslutande parterna.

I sådanakonventioner kan föreskrivasatt domstolen enligtnärmare regler i konventionema skall vara behörig att tolka konventionsbeståmmelsemaoch avgöraalla tvister om derastillämpning.

Artikel K 4

En samordningslzommitté består högre tjänstemän skall

som av upprättas. Utöver sin samordningsfunktion skall kommittén ha till uppgift att - avgeyttranden till rådet, antingen på rådets begäraneller på eget

initiativ, - utan att det påverkar tillämpningen avartikel 151 i Fördraget

om

upprättandet av Europeiska gemenskapen,bidra till att förbereda

rådets överläggningarinom de områden i artikel K 1 och

somavses

-i enlighetmed de villkor i artikel 100d Fördrageti

som anges om

upprättandet avEuropeiskagemenskapen inom de områden

- som

avsesi artikel 100c i nämnda fördrag.

2. Kommissionen skall fullt ut delta i arbetet inom de områden

som avsesi dennaavdelning. 3. Rådet skall beslutaenhälligt, utom i procedurfrågoroch de falli där andra omröstningsregler uttryckligen i artikel K

anges

Når rådetsbeslut skall fattasmedkvalificerad majoritet skall rösterna i rådet vägasenligt artikel 148.2 i Fördraget upprättandet

om av Europeiska gemenskapen;för ett beslut krävs det minst 62 röster från minst tio medlemmar

1 Artikel sådandenändratsgenomartikel 15AF.

Artikel K 5 Medlemsstaternaskall inom internationella organisationeroch på internationella konferenserföreträda degemensammaståndpunktersom har antagits enligt bestämmelsernai dennaavdelning.

ArtikelK6 Presidietoch kommissionenskall regelbundetunderrättaEuropaparlamentet om överläggningar de områden som omfattas av denna avdelning.

Presidietskall höra Europaparlamentetom de viktigasteaspekterna när det gäller verksamheteninom de områden som avsesi denna avdelningoch setill att vederbörlig hänsyntastill Europaparlamentets synpunkter.

Europaparlamentet får ställa frågor eller lämna rekommendationer till rådet. En gångom åretskall Europaparlamentethålla endebattom de framsteg som har gjorts för att genomföra åtgärderna inom de områdensom avsesi denna avdelning.

Artikel K 7 Bestämmelserna denna avdelningi skall inte hindra att ett nämnare samarbeteupprättaseller utvecklasmellantvå eller flera medlemsstater, såvida ett sådantsamarbeteinte strider mot eller stör det samarbete som föreskrivs denna avdelning.i

ArtikeIKS

Artiklarna 137, 138, 139-142, 146, 147, 150-153, 157-163 och 217 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapenskall tillämpas bestämmelsernaom de områden som angesi denna

avdelning. 2. Institutionemas förvaltningsutgifter till följd avbestämmelsernaom de områden som angesi denna avdelning skall belasta Europeiska gemenskapernasbudget. Rådet får också

antingenenhälligt beslutaatt driftsutgiftema för att genomförade -

nämnda bestämmelsernaskall belastaEuropeiskagemenskapernas

budget;i så fall skall budgetförfarandetenligt Fördragetom upp-

rättandet av Europeiskagemenskapentillämpas,eller

bestämmaatt sådanautgifter skall belastamedlemsstaterna,i före- -

kommande fall enligt en fördelningsnyckelsom senareskall fast-

ställas.

Artikel K 9 På initiativ av kommissionen eller en medlemsstatfår rådet enhälligt beslutaatt tillämpa artikel 100c i Fördragetomupprättandetav Europeiskagemenskapen åtgärderpå inom deområdensomavsesi artikel K 1.1-6 och samtidigt fastställa vilka omröstningsreglersomskall gälla. Rådet skall rekommenderamedlemsstaternaatt anta ett sådantbesluti enlighet med deraskonstitutionella bestämmelser.

Artikel 7a

Gemenskapenskall beslutaomåtgärder syftei att gradvisupprätta den inre marknaden under tiden fram till och med den31 december1992i enlighetmed bestämmelserna dennaartikel och artiklarna 7b,i i 7C,28, 57.2, 59, 70.1, 84, 99, 100a och lO0b och utan att det påverkar tillämpningen av övriga bestämmelser detta fördrag.i Deninre marknaden skall omfatta ett områdeutan inre gränser,där fri rörlighet för varor, personer,tjänster och kapital säkerställs enlig-i het med bestämmelserna detta fördrag.i

Artikel 100

Rådetskall enhälligt på förslag kommissionenoch efteratt ha hört av Europaparlamentetoch Ekonomiska och sociala kommittén utfärda direktiv tillnärmning sådana lagar och andra författningar i om av medlemsstaterna direkt inverkar pådengemensammamarknadens som upprättandeeller funktion.

Artikel 100a

Med avvikelsefrån artikel 100och om inte annatföreskrivs i detta fördrag skall följandelbestämmelsertillämpas för att nå de mål som i artikel 7a.Rådet skall enligt förfarandet i artikel 189bochefter anges ha hört Ekonomiska och sociala kommittén, beslutaom åtgärder att för tillnärmning sådana bestämmelser lagari och andra författav ningar i medlemsstatema syftar till att upprätta den inre marksom nadenoch den att fungera

2. Punkt 1 gäller inte bestämmelser skatter och avgifter, bestämom melser fri rörlighet för eller bestämmelserom anställdas om personer rättigheter och intressen.

3. Kommissionenskall i sinaförslag enligt punkt 1om hälsa,säkerhet miljö- och konsumentskydd utgå från en hög skyddsnivå. samt Om medlemsstatefter detatt rådet medkvalificerad majoritet har en beslutat harmoniseringsåtgärd det nödvändigtatt tillämpa om en anser grundar sig väsentligabehovenligt nationella bestämmelsersom artikel 36 eller miljö- eller arbetsmiljöskydd,skall den ansom avser mäla dessabestämmelsertill kommissionen. Kommissionenskall bekräfta bestämmelsernasedandenkonstaterat dessainte utgör ett medelför godtycklig diskrimineringellerinnebär att förtäckta handelshindermellan medlemsstaterna.

U ArtikelnsådandenändratsgenomartikelG.21MF. 1 Punkt sådandenI ändratsgenomartikelG.2.2MF.

Med avvikelse från det förfarande i artiklarna 169 och som anges 170kan kommissionenellernågonavmedlemsstaternahänskjutaärendetdirekt till domstolen, kommissioneneller medlemsstatenanser om medlemsstatmissbrukar befogenhetemaenligt denna att en annan artikel. De ovannämndaharmoniseringsåtgärdernaskall vid behovomfatta skyddsklausul tillåter medlemsstaterna ellerfleraavde en som att en icke-ekonomiska grunder i artikel 36 vidta provisoriska som anges åtgärder, skall underkastadeett kontrollförfarande från gesom vara menskapenssida.

Artikel 1000 Rådet skall enhälligt på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet fastställa de tredje länder vars medborgare måsteha visum vid passageav medlemsstaternasyttre gränsen 2. I händelseav en sådannödsituation i ett tredje land som innebär fara för en plötsligltillströmning av medborgare från det landet till gemenskapen,kan rådet dock medkvalificerad majoritet på förslagav kommissionenbeslutaatt införa visumtvång för medborgarnafrån det landet under en tid av högstsexmånader.Det visumtvångsominförs enligt dennapunkt kan förlängasenligt förfarandet punkti Från och med den 1 januari 1996 skall rådet fatta de beslut som i punkt 1 med kvalificerad majoritet. Före dentidpunkten skall avses rådet medkvalificerad majoritet, förslagavkommissionenoch efter ha hört Europaparlamentet,besluta åtgärdersomsyftar till en att om enhetlig utformning av visumhandlingar. 4. När det gäller defrågor avsesi dennaartikel skall kommissiosom nen pröva varje begäranfrån en medlemsstatom att kommissionen skall lägga fram förslagför rådet. Denna artikel skall inte påverka medlemsstaternasansvar för att upprätthålla lag och ordning och skydda deninre säkerheten. Denna artikel skall tillämpas andraförhållanden, om beslutom dettafattas i enlighet med artikel K 9 i bestämmelsernaom samarbete angåenderättsliga och inrikes frågor Fördrageti om Europeiskauniomed förbehåll för de rösträttsreglersomfastställssamtidigt. nen, Bestämmelserna gällande konventioneri mellan medlemsstaterna förhållanden omfattas dennaartikel skall fortsätta att gälla om som av till dessatt derasinnehåll har ersattsmed direktiv elleråtgärder enligt dennaartikel.

L ArtikelninfördgenomartikelG23 MF.

Artikel 155 För att säkerställa den gemensammamarknadensfunktion och utveckling skall kommissionen

övervakatillämpningen av bestämmelserna detta fördrag ochi av -

bestämmelsersom antagits av institutionerna med stöd av fördraget, lämna rekommendationereller yttranden i ämnensombehandlasi

-

detta fördrag, om fördraget uttryckligen angerdetta eller kommissionen anserdet nödvändigt, ha befogenhetatt själv fatta beslutoch medverkavid tillkomsten av

-

rådetsoch Europaparlamentetsrättsakter på de villkor somangesi fördraget, utöva debefogenheter rådet kommissionenför

- som ger att genom-

föra de reglersomfastställtsav rådet.

Artikel 169 Om kommissionenanseratt en medlemsstathar underlåtit att uppfylla en skyldighet enligt detta fördrag, skall kommissionenavge ett motiverat yttrande i ärendetefteratt hagivit den berördastatentillfälle att inkomma med sina synpunkter.

Om den berörda stateninte rättar sig efter yttrandet inom den tid somangivitsav kommissionen, får denna föra ärendetvidare till domstolen.

Artikel 170 En medlemsstatsom anseratt medlemsstathar underlåtit

en annan att uppfylla enskyldighet enligt detta fördrag får anhängiggöraärendetvid domstolen.

Innan en medlemsstatväcker talan mot en annan medlemsstat grund avett påstått åsidosättandeav en skyldighet enligt detta fördrag, skall den lägga fram sakenför kommissionen.

Kommissionen skall avgeett motiverat yttrande efter det och

att var en av de berörda staternaberetts tillfälle att skriftligen och muntligen lägga fram sin egensak och yttra sig över vad motparten anfört.

Om kommissionen inte yttrat sig inom månader efter det

tre att sakenlagts fram för den, skall detta inte hindra att ärendetanhängiggörs vid domstolen.

Artikel 235

åtgärd från gemenskapenssida skullevisasig nödvändig för att

pm

mom en gemensammamarknadensram förverkliga någotav gemen-

skapensmål och om detta fördrag inte innehåller de nödvändiga be-

fogenhetema,skall rådet genomenhälligt beslutpå förslag från kom-

och efter att ha hört Europaparlamentet vidta de åtgärder

missionen

som behövs.

Artikel L

upprättandet Europeiskagemenska- Föreskrifterna i Fördraget om av upprättandet Europeiska kol- och stålgcmen- Fördraget om av pen, upprättandet Europeiskaatomenergigcskapenoch Fördraget om av Europeiskagemenskapernasdomstolskompetensoch menskapenom kompetens,skall endasttillämpas följande utövandet av denna om bestämmelseri det här föredraget: ändring Fördraget upprättandetav Eua Bestämmelsernaom av om gemenskapeni syfte upprätta Europeiska ropeiskaekonomiska att upprättandet Europeiskakol- och gemenskapen,Fördragetom av upprättandet Europeiska stålgemenskapenoch Fördraget om av

atomenergigemenskapen.

b Artikel K 3.2 tredje stycket. c c Artiklarna L-S.

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ettrenodlatnäringsförbud.N. 40.Ãlvsäkerhet.K. . ArbetsföretagEnnymöjlighetför arbetslösa.A. 41.Allmänbehörighetförhögskolestudier.U. . - Gröndiesel miljö-ochltälsorisker.Fi. 42.FramtidsanpassadGotlandstrafik.K. . - Lângtidsutredningen1995.Fi. 43.SambandetRedovisningBeskattning.Ju. . - Várdenssväraval. 44.Aktiebolagetsorganisation.Ju. . SlutbetänkandePrioriteringsutredningen.av S. 45.Grundvattenskydd.M.

Muskövarvetsframtid.Fö. 46.Effektivarestyrningochrättssäkerhet . Obligatoriskaarbetsplatskontakterarbetslösa.för A. i asylprocessen.A. . Pensionsrättigheterochbodelning.Ju. 47.Tvángsmedelenligt27och28kap.RB . Fulltekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. samtpolislagen.Ju. ..Översyn skattebrottslagen.av Fi. 48.EG-anpassadekörkortsregler.K.

Nyakonsumentregler.Ju. 49.Prognoseröverstatensinkomsterochutgifter.Fi. . MervärdesskattNyatidpunkterför- 50.Kunskapslägetkämavfallsomrädet1995.M.

redovisningochbetalning.Fi. 51.Elförsörjningi ofred.N.

Analys Försvarsmaktensav ekonomi.Fö. .Godtrosförvärv stöldgodsJu.av . .Ny Elmarknad Bilagedel.+ N. 53.Samverkanför fred.Denrättsligaregleringen.Fö.

.KönshandelnS. 54 Fastighetsbildning- engemensamuppgiftför stat

. .Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.S. ochkommun.M.

Homosexuellprostitution.S. 55.Ettsamlatverksamhetsansvarför asylärenden.A. . .Konsti offentligmiljö. Ku. 56.Förmånerochsanktioner

Ensäkraresamhälle,Fö. - utgifterför administration.Fi. . Utan stannarSverige,Fö. 57.Förslagomeuinternationellttlygsäkerhets- . Stadenpåvattenutanvatten.Fö. universitetiNorrköpinglinköping.U. . Radioaktivaämnenslår jordbruki Skåne.Fö.ut 58.Kompetensochkunskapsutvecklingomyrkes- . - .Brist elektronikkomponenter.Fö. rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten.S.

.GasmolnlamslárUppsala.Fö. 5D.OhälsoförsäkringochSamhällsekonomi

Samordnadochintegreradtågtrafik olikaaspekter modeller,finansiering . - Arlandabananochi Mälardalsregionen.K. ochincitament.S.

Underhállsbidrag bidragsförskott,och 60.Kvinnofrid.DelA+B. S. . DelA ochDelB. S. .Myndighetsutövningvid medborgarkontor.C.

27.Regionalframtid bilagor.C+ 62.EnrenatSkåne.M.

. 28.Lagenomvissainternationellasanktioner 63.Oversyn skattereglernai av för stiftelserochideella

- enöversyn.UD. föreningar.Fi.

29.Civilt brukavförsvarets 64.Klimatförändringari trafikpolitiken.K.

resurser-

regelverken,erfarenheter,helikoptrar.Fö. 65.Näringslivetstvistlösning.Ju.

30.AlkylatochMiljöklassning bensin.av M. 66.Polisensanvändning övervakningskamerorav vid

31.Ettvidareutvecklatmiljöklassystemi EU. M. förundersökning.Ju.

32.lT ochverksamhetsförnyelseinomrättsväsendet. 67.Naturgmsskatt,m.m.Fi.

Förslagtill nyasamverkansformer.Ju. 68.IT-kommissionensarbetsprogram1995-96.SB.

33.Ersättningför ideellskadavid pcrsonskada.Ju. 69.Betaltjänster.Fi.

34.Kompetensför strukturomvandling.A. 70.Allmännakommunikationerför alla K.

- 35 Avgifterinomhandikappomrádet.S. 7l. BehörighetochUrval.Förslagtill nyareglerför . 36 Förmånerochsanktionerensamladredovisning. antagningtill Universitetochhögskolor.U. . - Fi. 72.Svenskainsatserför internationellkatastrof-och

37 Vártdagligablad stödtill svenskdagspress.Ku. flyktinghjälp.Kartläggning,analysochförslag. . - 38 YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial Fö. . yrkesutbildning.U. 73.Ettaktiebolagför servicetill universitetoch

39.Somereflections Swedishon LabourMarket högskolorm.m.U.

Policy.A. 74.Lägenhetsdata.Fi. i Någrautländskaforskares svensk 75.Svenskflyktingpolitiki globaltperspektiv.A.

syn l arbetsmarknadspolitik. 76. l A. Arbetetill invandrare.A.

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

77.RösteromEU:sregeringskonferens

hearingmedorganisationsföreträdare,debattörer

-

ochforskare.UD. 78.Den svenskarymdverksamheten.N. 79.Vårdnad,boendeochumgänge.JU. 80.EUomregeringskonferensen1996

institutionernasrapporter

-

synpunkteri övrigamedlemsländer.UD.

- 8 Nyrättshjälpslagochandrabestämmelserom

.

rättsligtbistånd.Ju. 82.Finansieringslösningarför Göteborgs-och

Dennisöverenskommelserna.K. 83.EU-kandidater- l2 ländersomkanbli EU:s

nyamedlemmar.UD. 84.Kulturpolitikensinriktning.Ku. 84.Kulturpolitikensinriktning i korthet.Ku.

- 85.Tjugoárskulturpolitik1974-1994.Ku. 86.Dokumentationochsocialtjänstregister.S. 87.Försäkringsrörelsei förändring Fi.

Denbrukademångfalden.Del l+2. Jo.

. 89.Svenskari EU-tjänst.Fi. 90.KämavfallochMiljö.M.

.Ett reformeratstraffsystem.Dell-Ill. Ju. 92.EG:sarbetstidsdirektivochdesskonsekvenserför

detsvenskaregelsystemet.A. 93.Omprövning statligaåtaganden.av Fi. 94.Personalavveckling,utbildningochbeskattning.

Fi. 95.Hälsodataregister- Vârdregister.S. 96.Jordensklimatförändras.Enanalys hotbildav

ochglobalaåtgärdsstrategier.M. 97.Miljöklassning snöskotrar.av M.

1990-taletsbostadsmarknad

.

enförstautvärdering.N.

- 99.SMHl:sverksamhetsformK. 100.Hållbarutvecklingilandetstjällomráden.M.

.Ett utvidgatEU- möjligheterochproblem.

Sammanfattningavettseminariumi augusti1995.

UD. 102.MedborgarnasEU frihetochsäkerhet-

Frågoromunionenstredjepelareinförregerings-

konferensen1996.UD.

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Samverkanför fred.Denrättsligaregleringen.[53]

Svenskainsatserför internationellkatastrof-och IT-kommissionensarbetsprograrn1995-96.[68]

flyktinghjälp.Kartläggning,analysochförslag.[72]

Justitiedepartementet

Socialdepartementet Pensionsrâttigheterochbodelning,[8]

Vårdenssvåraval. Nyakonsuinentregler.

slutbetänkande Prioriteringsutredningen.av [5] lT ochverksamhetsförnyelseinomrättsväsendet. Förslagtill Könshandeln.[15]

nyasamverkansformer.[32]

Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.[16] Ersättningför ideellskadavidpersonskada.[33]

Homosexuellprostitution.[17] SambandetRedovisningBeskattning.[43]

- Underhállsbidrag bidragsförskott,och Aktiebolagetsorganisation.[44]

DelA ochDelB. [26] Tvángsmedelenligt27och28kap.RB

Avgifterinomhandikappomrâdet.[35] samtpolislagen.[47] Godtrosförvärv stöldgods[52] Kompetensochkunskapsutveckling yrkes-om

av - Näringslivetstvistlösning.[65] rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten.[58]

OhälsoförsäkringochSamhällsekonomi Polisensanvändning övervakningskamerorav vid förundersökning. olikaaspekter modeller.finansiering

[66] - Vårdnad.boendeochun1gänge,[79] ochincitament.[59]

Nyrättshjälpslagochandrabestämmelser Kvinnofrid.DelA+B. [60]

om rättsligtbistånd.[81] Dokumentationochsocialtjänstregister.[86] Ettreformeratstraffsystem. HälsodatarcgisterVârdregister.[95]

Dell-lll. [91] -

Utrikesdepartementet

Kommunikationsdepartementet Lagenomvissainternationellasanktioner

Samordnadochintegreradtågtrafik - enöversyn.[28]

Arlandabananochi Mälardalsregionen.[25] RösteromEU:sregcringskonfcrens

Ãlvsäkerhet.[40]

hearingmedorganisationsföreträdure.debattörer - FramtidsanpassadGotlandstrafik.[42] ochforskare.[77]

EG-anpassadekörkorrsregler.[48] EUomregeringskonferensen1996

institutionernas Klimatförändringari trañkpolitiken.[64] - rapporter

synpunkteri övrigamedlemsländer.[80] Allmännakommunikationerför alla [70]- - Finansieringslösningarför Göteborgs-och EU-kandidater12ländersomkanbli EU:s

- Dennisöverenskommelsema.[82] nyamedlemmar.[83] EttutvidgatEU möjligheterochproblem. SMHl:sverksamhetsform[99]

- Sammanfattningavettseminariumi augusti1995.[101]

Finansdepartementet MedborgarnasEU frihetochsäkerhet

- Frågoromunionenstredjepelareinförregerings- Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.[3]-

konferensen1996.[102] Lángtidsutredningen1995.[4]

Fulltekonomisktarbetsgivaransvar.[9] Försvarsdepartementet Översynavskattebrottslagen.[10]

Muskövarvetsframtid.[6] MervärdesskattNyatidpunkterför-

redovisningochbetalning.[12] Analys Försvarsmaktensav ekonomi.[13]

Förmånerochsanktionerensamladredovisning.[36] Ettsäkraresamhälle.[19] - Utan Prognoseröverstatensinkomsterochutgifter.[49]

stannarSverige.[20] Staden Förmånerochsanktioner

vattenutanvatten.[21] Radioaktiva slår - utgifterför administration.[56]

ämnen utjordbruki Skåne.[22] Brist elektronikkomponenter. Översyn skattereglernaav för stiftelserochideella

[23] GasmolnlamslårUppsala.[24] föreningar.[63]

Civilt bruk försvarets Naturgrusskatt,m.m.[67]

av resurserregelverken,erfarenheter,helikoptrar.[29] Betaltjänster.[69]

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Lägenhetsdata.[74] Civildepartementet Försäkringsrörelsei förändring [87]

Regionalframtid bilagor,+ [27] Svenskari EU-tjänst.[89]

Myndigltetsutövningvid medborgarkontor.[bl] Omprövning statligaav åtaganden.[93] Personalavveckling,utbildningochbeskattning.[94] Miljödepartementet

Utbildningsdepartementet AlkylatochMiljöklassning bensin.[30]av

Ettvidareutvecklatmiljöklassystemi EU. [31] Yrkeshögskolan- Kvalificeradeftergymnasial

Grundvattenskydd.[45] yrkesutbildning.[38] pákärnavfallsomrádet1995.[50]

Kunskapsläget Allmänbehörighetför högskolestudier.[41]

Fastighetsbildningengemensamuppgiftförstat Förslag internationelltflygsäkerhets -

omett ochkommun.[54] universitetiNorrköping-Linköping.[57]

EttrenatSkåne.[62] BehörighetochUrval.Förslagtill nyareglerför

KärnavfallochMiljö. [90] antagningtill Universitetochhögskolor.[71] förändras.Enanalys hotbild

Jordensklimat av Ettaktiebolagför servicetill universitetoch ochglobalaátgärdsstrategier.[96] högskolorm.m.[73] Miljöklassning snöskotrar.[97]

av

Hållbarutvecklingi landetsljällområden.[100] Jordbruksdepartementet Denbrukademångfalden.Del 1+2.[88]

Arbetsmarknadsdepartementet ArbetsföretagEnnymöjlighet arbetslösa.för [2]

- Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.[7] Kompetensför strukturomvandling.[34] SomereflectionsonSwedishLabourMarket Policy.[39] Någrautländskaforskaressyn svensk arbetsmarknadspolitik.[39] Effektivarestyrningochrättssäkerhet i asylprocessen.[46] Ettsamlatverksamhetsansvarförasylärenden.[55] Svenskflyktingpolitik globaltperspektiv.i [75] Arbetetill invandrare.[76] EGzsarbetstidsdirektivochdesskonsekvenserför detsvenskaregelsystemet.[92]

Kulturdepartementet Konsti offentligmiljö. [18] Vártdagligablad stöd till svensk- dagspress.[37] Kulturpolitikensinriktning.[84] Kulturpolitikensinriktning i konhet.[84]

- Tjugoárskulturpolitik1974--1994.[85]

Näringsdepartementet Ettrenodlatnäringsförbud.[l] NyElmarknad+ Bilagedel.[14] Elförsörjningi ofred.[51] DensvenskaRymdverksamheten.[78] 1990-taletsbostadsmarknad

enförstautvärdering.[98] -

POSTADRESS:10647STOCKHOLM FAXoB-zo5021,TELEFON08-69090 90

ISBN 91-38-20061-9

ISSN 0375-250X