SOU 1995:120

TV och utbildning : delbetänkande

Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 4 maj 1995 chefen för Utbildnings- departementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att föreslå åtgärder som kan främja användningen av distansmetoder inom främst vuxenutbildningen och högskolan (Dir. l995:69). Till särskild utredare har utsetts direktören vid Filminstitutet Lars Engqvist.

Till utredaren har knutits en expertgrupp och ett sekretariat. I utredningsuppdraget ingår att med förtur pröva om en eventuell framtida fjärde markbunden TV-kanal kan utnyttjas för nationell utbildnings och bildningsverksamhet.

Jag får härmed överlämna delbetänkandet ”TV och utbildning” som innehåller mina överväganden i den sistnämnda frågan. Inom sekretaria- tet har ärendet beretts av byrådirektören Peter Erichs.

Stockholm i november 1995

Lars Engqvist

Peter Erichs

1. Inledning

Efter en sammanfattning i punktform av rapportens bedömningar och förslag i avsnitt 2, följer en bakgrund i avsnitt 3 som bl.a. refererar till tidigare utredningar och rapporter på området.

I avsnitt 4 ges en översiktlig orientering om en del av den TV- verksamhet och TV-användning som pågår på utbildnings- och folkbildningsområdet. Dessutom görs i avsnitt 5 en uppskattning av kostnaderna för en marksänd, rikstäckande TV-kanal med dominerande inslag av utbildning och folkbildning. I avsnitt 6 presenteras några av de tjänster grundade på digital teknik som kan komma att bli användbara på utbildningsområdet.

Slutligen presenteras i avsnitt 7 ett antal synpunkter, slutsatser och bedömningar.

2. Sammanfattning

Inledningsvis presenteras här en sammanfattning i punktform av rapportens centrala bedömningar och förslag kring frågan om en eventuell framtida markbunden TV-kanal kan utnyttjas för nationell utbildnings- och bildningsverksamhet.

1. Det finns behov av mer folkbildande och utbildande television, både för den allmänna publiken och för specifika målgrupper i utbildning och folkbildning. Det är därför angeläget att tillgången förstärks.

2. I första hand finns det ur utbildningsperspektiv behov av ökad produktion och utvidgad och förbättrad sändningstid för utbildande och folkbildande program i samtliga kanaler som sänder via analoga1 marknät för en allmän publik.

3. Nordisk Televison AB (TV4) bör, som koncessionsinnehavare för sändning över marknät, åläggas att producera och sända utbildande och folkbildande program på såväl attraktiva som mer perifera sändnings- tider.

4. Om koncession ges för utnyttjande av ett fjärde och/eller femte analogt marknät (M4, M5) bör koncessionsinnehavaren åläggas att producera och sända utbildande och folkbildande program på såväl attraktiva som mer perifera sändningstider.

5. Ur ett nationellt perspektiv av utbildning, bildning och folkbildning bör en utbyggnad av ett fjärde, analogt sändamät för television inte prioriteras. Vid bedömningen har bl.a. tagits hänsyn till TV-sektoms och utbildningsbehovens förändringar, de uppskattade kostnaderna för att driva en analogt utsänd, rikstäckande utbildningskanal i TV och till det skifte från analog till digital teknik som pågår på radio- och TV-området

1 Analog sändning innebär att data (bild, ljud och text) som överförs represente- ras av kontinuerliga fysiska storheter.

liksom på andra informations- och kommunikationsområden som förutses vara betydelsefulla för utbildning, bildning och folkbildning i dag och i framtiden.

6. Nya, stora utbildningssatsningar på TV-området bör ha digital teknik som plattform. Det ger utrymme och flexibilitet dels för att dra nytta av TV-mediets digitala utveckling, dels för kombinationer mellan TV- mediet och nya tekniker för informationsbehandling och kommunikation där inte minst möjligheten till tvåvägskommunikation kommer in. Det är därför angeläget att forskning och utveckling på området utbildande och folkbildande television förstärks. Det är också angeläget att kapacitet och kompetens inom utbildningssektom för produktion av utbildande och folkbildande TV-produktion förstärks.

7. TV-produktion som är direkt utbildnings- och folkbildningsrelaterad, avsedd och anpassad för specifika målgrupper i utbildning och folkbildning bör kunna sändas med nya distributionstekniker när dessa finns tillgängliga (bl.a digital2 TV via marknät och/eller satellit). En eller flera kanaler för television och andra eventuella utbildningstjänster bör när teknik är tillgänglig och övriga förutsättningar närvarande kunna byggas upp inom utbildningssektom för sändning både lokalt/regionalt och nationellt.

8. Distansutbildningskommittén vill slutligen understryka möjligheten att använda det befintliga M4-sändningsutrymmet för samtidig, digital sändning av befintliga rikstäckande, analogt sända TV-kanaler.

2 I digital sändning representeras överförda data (bild, ljud och text) av siffror.

3. Bakgrund

3.1. Sammanfattning av uppdraget

Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppgift att föreslå åtgärder som kan främja användningen av distansmetoder inom främst vuxenutbildningen och högskolan.

Utredarens huvuduppgift är att föreslå en strategi som långsiktigt främjar utvecklingen i hela landet av de möjligheter till distansut- bildning som modem inforrnationsteknik erbjuder.

I direktiven (Dir. l995:69), Distansmetoder inom utbildningen, uppdras åt utredaren ”att särskilt pröva om en eventuell framtida markbunden TV—kanal kan utnyttjas för nationell utbildnings— och bildningsverksamhet”. Utredaren skall vad gäller denna del av uppdraget redovisa sina förslag skyndsamt. Det är denna del av uppdraget som härmed redovisas.

3.2. Tidigare utredningar på området

Under rubriken ”Mycket är redan utrett” omnämns i kommitténs direktiv ett antal utredningar som gett bidrag och förslag i frågan om hur staten kan bidra till utveckling av distansmetoder i utbildningen.

Utredningen om effektivare vuxenutbildning föreslår i sitt betänkande ”Kunskapens krona” (SOU 1993:23) med stöd av betänkandet ”Långt borta och mycket nära” (Ds 1992z3) att starkt stöd ges till vidgad användning av distansmetoder i utbildningen. Dessutom föreslår utredaren att staten tar ansvar för att stödja utvecklingen, bl.a. genom att ett särskilt organ skapas med uppgift att främja en vidgad användning av distansmetoder inom all utbildning oberoende av utbildningsgivare och utbildningsnivå.

Utredningen föreslår vidare bl.a. ett konkret projektsamarbete mellan Utbildningsradion (UR), folkbildningen, komvux, AMU och arbets- marknadens parter. Projektet som syftar till att med distansmetoder höja kompetensnivån bland de många svenskar som saknar grundläggande kunskaper i svenska, matematik, engelska och samhälls- och naturorien-

terande ämnen, föreslås löpa under fem år till en kostnad av 50 miljoner kronor. UR avses medverka med både rekryteringsfrämjande, attitydpå— verkande och kunskapsförmedlande radio- och TV-program.

I ”Ny informationsteknologi i undervisningen” (Ds 1994221), som är en rapport från Utbildningsdepartementets projekt ”Agenda 2000”, betonar utredaren att vi lever i en ny teknikera med allt snabbare kunskapsutveckl ing, som kräver nya former av kompetensutveckling hos enskilda individer. För att underlätta individers kompetensutveckling tas ny teknik till hjälp. En väl utvecklad inforrnationsinfrastruktur ökar tillgängligheten av utbildningstjänster, bl.a. på TV-området. I de konvergensprocesser som pågår mellan olika teknikområden görs bl.a. stora investeringar i interaktiv TV, en teknik som kan finna användning bl.a. inom utbildningsområdet.

4. Orientering

4.1. Television

Under en genomsnittlig dag ser 85 procent av befolkningen på TV. Enligt nya mätningar har tittandet ökat till i genomsnitt 135 minuter om dagen.

Sverige har i dag ett utbyggt mångkanalsystem som liknar TV- sektoms struktur i många europeiska länder.

I Sverige fördelade sig 1993 tittartiden så här på olika kanaler: SVT Kanal 1 29 procent, SVT TV2 26 procent, TV4 25 procent, TV3 9 procent och Femman 3 procent. Svenskarna ägnar 55 procent av sin TV-tid åt de två public service-kanalema och 25 procent åt den största, privata reklamkanalen3.

Under en genomsnittlig dag 1994 såg 80 procent av TV-tittarna på SVT:s båda kanaler och TV44.

Kanal 1 och TV2 når 99,8 procent av den bofasta befolkningen i Sverige under en sammanlagd sändningstid på 173 timmar per vecka, varav 12 timmar regional sändning. Innehållet är varierat och består huvudsakligen av nyheter, underhållning och bildning.

TV4 när 98 procent av den bofasta befolkningen i Sverige med sändningar via marknät. Övrig befolkning nås med sändningar via satellit. TV4 sänder cirka 115 timmar i veckan. Nyheter och under- hållning är dominerande inslag.

Mellan 150 och 200 TV-kanaler sänder ut från satellit till kabelnät och enskild antennmottagning i Europa. Omsättningen bland TV- kanalerna är större än ökningen av antalet kanalers.

Ett femtital TV-kanaler distribueras i svenska kabelnät, av vilka cirka tjugo är inriktade också mot en svensk publik t.ex. TV3, Femman,

3 Carlsson, Anshelm: ”Medie Sverige 1995”, Nordicom 4 Sveriges Televisions verksamhetsberättelse 1994 5 Det är EU-kommissionens uppskattning att det kommer att finnas 500 TV- kanaler i Europa är 2000.

MTV, Discovery och flera filmkanalerö. I dag är det bl.a. satelliterna Tele-X, Sirius 1, Thor, Intelsat och Astra-satellitema som förmedlar TV- program till nordiska och svenska tittare. Satellitkapaciteten och användningen kommer enligt planer att fortsätta att öka.

TV3 sänder cirka 100 timmar per vecka. Programutbudet domineras av underhållning och förströelse. Andelen egenproducerade program är mycket liten.

Femman sänder cirka 75 timmar per vecka, varav en mycket liten del är egen produktion. Huvuddelen av programmen är underhållning och förströelse.

Sändningar från våra nordiska grannländers TV-utbud når in över den svenska gränsen. Finska program sänds ut trådlöst över Stockholm och via kabel i 24 tätorter med stor finsk befolkning.

Det är svårt att få fram siffror på den samlade produktionskapaciteten för TV-program i Sverige. Men mot bakgrund av ökad TV-distribution är det sannolikt att produktionskapaciteten har ökat under de senaste tio åren7.

2,7 miljoner svenska hushåll av totalt 3,9 miljoner är anslutna till kabelnät eller parabol för direktmottagning (1994)8. Antalet med parabolantenn är cirka 300 000. Ökningen av antalet hushåll med kabelanslutning har avstannatg. Antalet parabolantenner fortsätter att öka.

6 Sändningsuppgifter om mark- och satellitsänd TV från ”Regler och villkor för ny marksänd T ”, Kulturdepartementet (Ds 1994: 105) och SF Vision, Karlstad, mäklare mellan satellit-TV-bolag och svenska kabeloperatörer. 7 Det finns i dag åtminstone nio produktionsbolag som gör TV-produktioner nästan enbart för TV4, TV3 och Femman.

8 Findahl Olle:”Televisionens möjligheter och begränsningar”, SR Publik- och programforskning, Stockholm 1988 9 Källa: Svenska Kabel-TV AB

4.2. Television för utbildning och folkbildning

4.2.1. TV:s möjligheter

TV är för många av oss den främsta källan till kunskap om bl.a. nuets händelser. Det är de redan välinformerade som mest och snabbast tillägnar sig kunskaper via TV. Samtidigt är TV-mediet viktigt för korttidsutbildade eftersom TV ofta är deras huvudsakliga informations- källa").

För ren faktainlärning är TV knappast det främsta mediet. TV:s roll ligger snarare i förmågan att skapa identifikation och intresse och på så vis både stimulera och motivera till vidare studier. Förmedling av mer fördjupad information via TV ställer stora krav på publiken. Men framför allt ställer det stora krav på mediet och dess uppbyggnad, på programtablåemas konstruktion och på presentation och övrig fram- ställning i programmen. Kan TV-företagen leva upp till dessa krav erbjuder mediet möjligheter också för informations- och kunskapsför- medling och för skapande av kunskap genom den förtätade kom- bination av språk, ljud, bild och rörelse som TV är”.

Detta, tillsammans med ställningen som allmänt spritt och accepterat medium både geografiskt och socialt, ger TV möjligheter att bidra till att kunskapsklyftor överbryggas.

TV-mediets lämplighet för folkbildning och utbildning beror sammanfattningsvis av i vilka sammanhang programutbudet ingår, bl.a. om kanalen vänder sig till den allmänna publiken eller till en special- publik, t.ex. för utbildning, i vilka syften det används, vilka potentiella möjligheter vi tillskriver det, hur TV produceras och hur TV används av mottagaren”.

'0 Det är svårt att mäta mediers betydelse för samhällets allmänna kunskapsni- vå. Forskning visar emellertid att vi får ökade kunskaper som ett resultat av vår kontakt med medier. Findahl Olle: ”Televisionens möjligheter och begräns- ningar”, SR Publik- och programforskning, Stockholm 1988. ” Den framtida kopplingen mellan TV, datorer och telekommunikationsteknik skapar nya, stora möjligheter för utbildning, bl a genom den interaktivitet som kan utvecklas.

'2 Tony Bates, som bl a skrivit ”Broadcasting in Education”, London 1984, är forskare i distansutbildning verksam vid The University of British Columbia, Canada, tidigare vid Open University i England. Bates har pekat på bl a följande fyra, allmänna funktioner hos radio- och TV-

4.2.2. UR:s program

UR är ett licensfinansierat public serviceföretag med uppdrag att producera och sända utbildningsprogram i radio och TV. Enligt sitt avtal med staten skall UR producera och sända program inom områdena förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning. Verksamheten skall främst inriktas på att förstärka, bredda och komplettera utbild- ningsinsatser som görs av andra på ovan nämnda utbildningsområden.

UR skall, enligt 5 12 i avtalet med staten, erbjuda ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av hög kvalitet. Programmen skall med beaktande av UR:s särskilda uppgifter inom utbildningsområdet utformas så att de genom tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser olika utbildningsbehov och intressen hos landets befolkning. Även mindre gruppers intressen skall i görlig mån till- godoses vid tidpunkter då en stor del av befolkningen har möjlighet att se eller höra programmen.

UR:s kostnader för TV-verksamheten uppgick 1994 till 154 miljoner kronor (68 procent av totalkostnaden 235 miljoner kr”).

UR sände 1994 432 timmar i Kanal 1 och 138 timmar i TV2.14 Detta kan jämföras med SVT:s totala sändningstid på cirka 5 700 timmar (1994).'5

Av UR:s 212 timmar förstasändning är 127 timmar egen produktion, 74 timmar inköpta program och 11 timmar program som producerats av annan producent på uppdrag av UR.

Den genomsnittliga totalkostnaden per sänd timme förstasändning var

program som ingår i ett kurs- eller annat direkt utbildningssammanhang:

1. De ökar de distansstuderandes känsla av att tillhöra ett sammanhang, gör det lättare för dem att identifiera och identifiera sig med dem som producerar kursen och gör undervisningen mindre opersonlig.

2. De hjälper de studerande att snabbare än vid enbart läsning utveckla sina kunskaper.

3. De hjälper de studerande framåt i sina studier och förmår dem att arbeta regelbundet.

4. De får nya studerande intresserade, rekryterar nya studerande och de får den alhnänna radio- och TV-publiken intresserade för ämnet. I3Exklusive kostnader av engångskaraktär och kostnader för affärsverksamheten. ” Sändningstiden under 1994 minskade jämfört med 1993 med 9 %, från 627 till 570 timmar. Motsvarande förstasändningar har minskat med 8 % från 231 till 212 timmar.

15Siffrorna från ”Svensk television” av Olle Findahl och ”Statistik Television” i ”Mediesverige 1995”, red Ulla Carlsson, Magnus Anshelm, Göteborg 1995.

1994 724 000 kr*6 och genomsnittskostnaden för det totala antalet sända timmar 269 000 kr.

UR:s program kan anknytas till utbildning och folkbildning genom att de i högre eller mindre grad planeras och/eller produceras i samarbe- te med olika utbildningsanordnare. De ingår som inslag i bl.a. universi- tets- och högskolekurser, används inom grund- och gymnasieskola och av folkbildningens studiecirklar. En stor del av UR:s TV-utbud tenderar att produceras i allmänna televisionsgenrer och med televisionens gängse formspråk.

TV-programmen i UR:s kursverksamhet syftar dels till att väcka intresse och rekrytera kursdeltagare, dels till att illustrera, förmedla erfarenheter, skapa identifikation och på så vis stimulera till studier.

1994 sände UR 212 timmar förstasändning, 1 17 timmar repriser och 241 timmar återutsändning. Av totalt 570 sändningstimmar var 264 timmar avsedda för vuxenutbildning, 121 för grundskola och förskola, 52 för gymnasieskola och 32 för högskola.

UR:s allmänt folkbildande program utgör en stor andel av program- men under rubriken vuxenutbildning och är den mest omfattande delen av UR:s produktion med 41 procent av UR:s resurser. UR samverkar med SVT och SR för gemensamma projekt. Samråd avses ske med bl.a. studieförbund. Antalet program har ökat under senare år. Program används också bandade i studiecirklar, på folkhögskolor med flera ställen”.

För universitets- och högskolenivå producerar UR distanskurser. Denna verksamhet tar i anspråk 10 procent av UR:s budget.

TV-programmen används ofta i kombination med radioprogram och ingår med andra läromedel i kompletta kurspaket.

Över 1,5 miljoner barn och ungdomar är i någon form av bamom- sorg och utbildning (förskola, grundskola, gymnasieskola). Dessa är en stor och intressant grupp för UR. 39 procent av UR:s resurser används för denna verksamhet.

Dessutom gör UR radio- och TV-program för handikappade (3 procent) och minoriteter (7 procent).

Fyra av tio svenskar uppger att de brukar se UR:s program i TV. De

16 Detta belopp innehåller kostnader för att friköpa rätten att använda programmaterialet i vidare utbildningssammanhang m.m. ' ” Bild- och ljudkassetter lånas ut av folkbibliotek och AV-centraler. Se vidare nedan om AV-centralemas verksamhet.

flesta av dessa tittare uppger att de har haft nytta av programmen”.

Tittarsiffrorna för olika UR-program varierar stort bl.a. beroende på kvalitet, målgrupp och, inte minst, sändningstid. En förmiddagssändning av språk-, vuxen- och skolprogram kunde under perioden ha så låga tittarsiffror som 35 000 personer medan fredagssändningen 1845-1915 av nyhetsprogram för mellan- och högstadiet hade 561 000 tittare i genomsnitt”.

De flesta av UR:s program finns efter sändning att låna på folkbib- liotek i de 200 kommuner som UR har samarbetsavtal med”. UR:s utbud erbjuds också via landets AV-, läromedels- och bibliotekscen- traler. Skolan är dominerande användare av AV- och läromedels— centralemas tjänster. Andra användare är utbildningsanordnare som landsting och högskola. Jämfört med 1983 hade utlåningen av UR:s TV-program tredubblats 1993.

4.2.3. SVT:s program

SVT skall, enligt avtal mellan staten och SVT, erbjuda ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av hög kvalitet. Programmen skall utformas så att de genom tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser skiftande behov och intressen hos landets befolkning. Även mindre gruppers intressen skall i görlig mån till- godoses vid tidpunkter då en stor del av befolkningen har möjlighet att se programmen. Programmen skall som helhet präglas av folkbildnings- ambitioner. Formmässigt tenderar de folkbildande programmen att anta televisionens allmängiltiga genrer och formspråk.

Nationell spridning, hög acceptans hos befolkningen, höga krav på kvalitet, relevans och mångfald samt en betydande andel utbildande/

" Uppgifterna bygger på två undersökningar som gjordes av MMS och RUAB 1993. Från halvårsskiftet 1993 mäts TV-publiken i Sverige på ett nytt sätt. SR/PUB:s intervjuundersökningar med nationellt representativa urval av befolkningen har ersatts av elektroniska TV-mätare, som installerats i 600 hushåll med cirka 1 300 personer. TV-panelen administreras av AC Nielsen Company och mätdata marknadsförs av MMS-Mediamätning i Skandinavien AB.

'9 När samma program tidigare visades på onsdagar vid samma tid var tittarsiffran 405 000 personer. 20 Under 1994 gjordes 17 769 lån av UR-program från 233 bibliotek.

folkbildande program21 utgör goda förutsättningar för att SVT:s programutbud skall kunna ha betydelse för kunskapsbildningen i landet.

4.2.4. TV4:s program

Enligt å4 i statens avtal med Nordisk Television AB (TV4) skall TV4 ”sända ut ett mångsidigt programutbud av god kvalitet. Programutbudet skall utformas så att det i skälig omfattning tillgodoser skiftande behov och intressen hos landets befolkning /.../Sändningama skall innehålla såväl nyhetsprogram och informativa program som underhållnings- program och TV-dramatik./.../ Programmen skall ge kunskaper och upplevelser, förmedla erfarenheter och skänka god underhållning.”

TV4 producerar och distribuerar främst underhållning/förströelse och nyheter/information. Utbildning i snäv mening förekommer inte. Utbildande och folkbildande program är få.

I samband med M4-diskussionen har TV4 undersökt hur en eventuell programverksamhet för högskole- och universitetsstuderande skulle kunna se ut. En idé är TV-distribuerade föreläsningar på morgontiden 9.15-1 1.15 producerade i samarbete med olika universitet/högskolor och deras TV-avdelningar kompletterade med producerade magasinsprogram med kår-, bostads- och annan studentinforrnation. Programmen är avsedda att sändas lokalt (TV4 har möjlighet att sända från 16 lokala TV-stationer) och nationellt vid stort intresse, t.ex. när ”stjämföreläsare” anlitas. Programmen är tänkta att finansieras genom sponsoring.

4.2.5. Television på högskole- och universitetsområdet

Flera universitet och högskolor har erfarenhet av samarbete med UR för produktion av distanskurser, bl.a. för fortbildning. De senaste åren har antalet deltagare halverats från cirka 3 000 till cirka 1 500 per kurs. Orsaken uppges vara att priset på kurserna har höjts. UR har för närvarande ett antal planerade samarbeten med högskolor och universi- tet, bl.a. i datakunskap och företagsekonomi.

Några högskolor och universitet använder TV-mediet för utbildning

2' Om man delar in SVT:s programutbud i tre övergripande kategorier: nyhetsprogram, underhållningsprogram och utbildande och folkbildande program så hamnar ca 25 procent i kategorin utbildande och folkbildande program (inklusive UR:s produktion).

som sänds via satellit, kabel och marknät. Några exempel.

Mitthögskolan (Härnösand, Sundsvall, Östersund) har under 1995 producerat och sånt ett par konferenser och föreläsningar i ämnen med intresse för högskola, studenter och den regionala TV-publiken i allmänhet. Programmen, som producerats hos TV2 i Sundsvall med bl.a. Telia som sponsor, har sänts i TV2-kanalen”.

U-link, en institution vid Linköpings universitet, sänder kodade program med kurser och föreläsningar för studerande i hela landet via TV2:s marksändare. U-link producerar också uppdragsutbildning åt företag och förvaltningar. U-link har bl.a. producerat uppdragsut- bildningar, som sänts kodade via TV2:s marknät, åt AMU (pedagogik- kurs), försvaret (arbetstidsavtalsutbildning), Apotekssamfundet (fort- bildning), Försäkringskassan (fortbildning), Folktandvården (fort- bildning), gymnasielärare i Västmanland (EU—kunskap). För hösten 1995 planeras följande kurser: Engelska 20p, Industriell styrteknik och flexibel produktion Sp, IT— användning och möjligheter Sp, Praktisk utvärdering av kommunal verksamhet 5 p (uppdragsutbildning) och EU- kunskap för kommuner 3p (uppdragsutbildning).

U-link arbetar i huvudsak med två slags produktioner. Enkel produktion som innebär dokumentation av föreläsning i hörsal. Den kostar cirka 7 500 kr per timme. Produktion av föreläsning anpassad till television, inspelad med flerkamerasystem och med möjlighet till inslag och inklippsbilder. Den kostar cirka 25 000 kr per timme. Utsändning nationellt kostar 25 000 kr per timme. Sänder man begränsat till t.ex. tre sändare regionalt kostar det 6 000 kr per timme23 .

Uppsala universitet har för sitt ”Baltic University Programme” använt TV-mediet för att via satellit distribuera ett tiotal föreläsningsprogram 1993-199424.

Vid många universitet och högskolor producerar man videoprogram för fort- och distansutbildningar. Produktionskostnaderna kan variera från 25 000 kronor till ett par hundra tusen kronor.

Produktionskostnaden exkl fasta kostnader, ligger mellan 60 000 och 70 000 kr per timme, varav sponsorer betalat 50 000 kr och Mitthögskolan resten. ” U-link är svenskt centrum i PACE - European Programme of Advanced Continuing Education - ett projekt stöttat av industrin för att på europeisk bas utveckla avancerad fort- och vidareutbildning med lektioner och föreläsningar distribuerade via satellit.

24 ”The Baltic University Programme” är ett universitetsnätverk i Östersjö- området med 135 universitet i fjorton länder som deltagare.

4.2.6. Television inom folkbildningen

I public service-företagens (SR, UR, SVT) programutbud är det folk- bildande utbudet omfattande.

I UR:s produktion är folkbildning det dominerande inslaget. Samtliga studieförbund i landet har använt sig av UR:s radio- och TV-program för sin verksamhet. Några exempel på samarbetsprojekt är ekonomi- kursen ”Pengar, pengar” i samarbete med ABF och TBV, livsåskåd- ningsprojektet ”Fråga livet” i samarbete med FS, SKS och KFUM/ KFUK och miljöprojektet ”Optimum” i samarbete med Vuxenskolan. Många studieförbund samverkar regionalt med UR. Programsatsningar under de senaste åren har bl.a. handlat om miljö, kvinnoliv, arbetsliv, EU och Europa.25

Distanskurser i samarbete med universitet och högskolor är en väsentlig del av UR:s folkbildande programutbud. Några programserier från de senaste åren är ”Tidernas Europa”, ”Äventyret Sverige” (om Sveriges ekonomiska och sociala historia), ”Mitt i mångfalden” (om mångkulturen), ”Företagsekonomi” och ”Vad tror du på?” (religions- kunskap.

UR sänder också språkprogram till stöd för bl.a. deltagare i språkcirklar t.ex. kursen ”Working English”, en kurs i arbetslivets engelska som gavs 1993/94. Tillgängligheten skall vara hög i tid och rum och studierna skall kunna bedrivas i egen takt. Samarbete mellan studieförbund, AV-centraler och lärarorganisationer syftar bl.a. till att efterfrågeanpassa kursutbudet. Många av UR:s språkkurser är in— ternationella samproduktioner med producenter i andra nordiska och europeiska länder.

Ett stort antal folkhögskolor använder sig av radio- och TV-program från UR och andra producenter som inslag i såväl långa som korta kurser. Flera folkhögskolor har liksom studieförbunden samarbete med UR regionalt.

Ett antal folkhögskolor sänder regelbundet i lokala radiostationer och i lokal TV. Andra folkhögskolor och studieförbund uppger att de regelbundet använder nordiskt och internationellt TV-utbud i sina kurser.26

” Programmen har ofta följts upp av regionala radioprogram i Sveriges Radios P4-kanal.

26 Källa: ”Folkbildningsrådets enkät 95-07-03 angående radio och TV i utbildningen och bildningens tjänst samt metoder för studier på distans”. 1 enkäten framgår bl.a. att flera studieförbund anser att det är viktigt att folk- bildning och kultur får större utrymme i televisionen. Det finns också ett stort

4.2.7. Television för utbildning i arbetslivet

U-Link, TV- och videoinstitutionen vid Linköpings universitet, gör på uppdrag från företag och andra organisationer korta utbildningar och fortbildningar med kodade TV-sändningar främst via TV2:s marksändar- nät".

UR har under en lång följd av år producerat distansutbildningar på arbetslivets område där radio- och TV—program spelat centrala roller". Ofta har det handlat om yrkesfortbildning, t.ex. Matsverige (för yrkesarbetande i livsmedelsbranschen), Omvårdnad (för anställda i vården), Barn- och ungdomskunskap (för anställda i barnomsorg och ungdomsverksamhet), I kemins värld, 1 fysikens värld, Matematik (lärarfortbildningar), Arbetsrätt, Nytt företag, Datakunskap, Företag och marknad (generella fortbildningar i arbetslivet).

AmuGruppen, organiserad i nio regionala dotterbolag, är ett av landets största utbildningsföretag. AmuGruppen producerar arbets- marknads-, företags-, invandrar- och gymnasieutbildning. AmuGruppen finansierar ett utvecklingsprojekt kallat TVA för att förstärka sitt engagemang för TV inom utbildningen.

intresse hos många studieförbund att använda en eventuell utbildningskanal eller utökad sändningstid för utbildning och folkbildning i TV för kurser både lokalt och nationellt. Bland folkhögskolorna tycks meningarna skilja sig åt om behovet av en utbildningskanal för TV. Några folkhögskolor anser att det mest angelägna är att utbildande och folkbildande program återfinns i public servicekanalema Kanal 1 och TV2. Såväl studieförbund som folkhögskolor anser att TV-inslag kan tillföra både bredd, djup och överblick i utbildning och % folkbildning. Dessutom kan de ge stimulans och förbättrad rekrytering. l

” Se vidare under 4.2.5. I USA är ”U-Link-modellen” utbredd. Via satellit . köper företag distansutbildning av universitet och högskolor. Större företag som *

t.ex. General Motors har på detta sätt länkkontakt till en mångfald utbildnings- anordnare.

" TV-program i dessa kurssammanhang är i första hand avsedda som stimulans. Radiomediet lämpar sig bättre för föreläsning och frågeprogram, som tar upp de studerandes frågor under kursens gång.

4.2.8. Television i skola och vuxenutbildning

UR är storproducent av barn- och ungdomsprogram för förskola, grundskola och gymnasieskola”.

Programmen produceras ofta i serier där egna produktioner ingår tillsammans med beställningar, inköp och samproduktioner med andra TV-företag.

Ett exempel är ”Dagis-TV”, en fast serie som vänder sig till barn, föräldrar och personal. Under hösten 1995 startar en ny TV-serie om integrationen mellan förskola och lågstadium. UR:s skolproduktioner sänds både på skoltid och fritid.

För grundskolan har UR:s produktion dels varit inriktad på språk, dels på ämnen som mediekunskap, geografi och naturvetenskap.

Under 1995 och 1996 kommer UR att satsa på ämnet teknik, genom både produktion av program och studiematerial för eleverna och lärarfortbildning.

För gymnasiet är det språkprogram som dominerar. Produktion och sändning av program på andra områden som historia, demokrati, medier, Europa m.fl. uppgår i dag till en timme per vecka under terminstid.

Var tredje användare av UR:s material för gymnasieskolan är mycket nöjd med det pedagogiska utbytet. Varannan är ganska nöjd”.

Enligt SCB:s undersökning har hälften av alla gymnasielärare använt något UR-material läsåret 1993/94. Språklärama (90 procent) och lärarna i samhällsvetenskapliga ämnen (84 procent) använder UR:s program flitigast. De flesta vänder sig till AV-centralema för att få tag i programmen.

Komvux i Landskrona driver tillsammans med kabel-TV-företaget Landskrona Vision31 en försöksverksamhet med distansundervisning via en lokal TV-kanal. Syftet är att lokalt erbjuda en utbildning för grundskolekompetens i matematik, svenska, naturkunskap och sam- hällskunskap samt matematik på gymnasiet. Utbildningen är i första hand avsedd för arbetslösa, invandrare, företagspersonal med behov av kompetenshöjning och föräldrar som vill kunna stödja sina barn i

” Nio av tio grundskollärare har enligt en SCB-undersökning 1993, tillgång till ljudbandspelare, tv och video. Åtta av tio lärare anser att eleverna har ganska stor eller stor nytta av tv och video. 69 procent bedömer att de själva har stor eller ganska stor nytta av tv/video. ” Enligt undersökningar gjorda av MMS och RUAB hösten 1993. 3' Landskrona Vision deltar i ett nätverk med 24 lokala TV-stationer med ett gemensamt bolag, CTM AB, för stöd och utveckling av svensk lokal-TV.

skolarbetet. Programmen, som är 15 minuter, produceras med professionell kvalitet (Beta) till en kostnad av cirka 15 000 kr per program. Lärarstöd ges via telefon. Kursen kan också fås på video. Tentamen för giltigt betyg ges efter avslutad kurs.

5. Kostnader för en utbildningskanal

5.1. En uppskattning av driftkostnaderna för en utbildningskanal

Hur mycket kostar det att driva en rikstäckande marksänd TV-kanal med uppdrag att producera och distribuera utbildande och folkbildande program? I det följande presenteras en uppskattning av driftkostnader under ett år för ”utbildningsdelen” i en eventuell fjärde analog marksänd TV—kanal med rikstäckning.

Två tablåer har använts. Höst- och vårtablån omfattar 40 veckor och sommartablån omfattar 12 veckor.

Kostnaderna har beräknats för ett programschema med 12 timmars daglig sändning med början kl. 9.00 och slut kl. 23.00 året runt. 1 programtablåema har räknats med ett dagligt uppehåll på två timmar under tidig kvällstid för sändning av andra slags program.

Alla förstasändningar, cirka 1/3 av det totala utbudet, ligger i höst- och vårtablån. Repriser och återutsändningar, cirka 2/3 av totalutbudet, ligger i både vår- och hösttablån och sommartablån.

Vår- och hösttablå (40 veckor)

8 tim måndag till fredag (8x5x40) 1 600 timmar förstasändning

4 tim repris måndag till fredag (4x5x40) 800 timmar 12 tim repris lördag till söndag (12x2x40) 960 timmar

1 600 timmar förstasändning och 1 760 timmar repris och återutsändning

Summa 3 360 timmar

Sommartablå (12 veckor)

12 tim repris och återutsändning måndag till söndag (12x7x12) 1 008 timmar

Totalt (52 veckgrl

1 600 timmar förstasändning och 2 768 timmar repriser och återutsändning

Summa 4 368 timmar

De uppskattade kostnaderna är uppdelade på produktion, distribution och administration.

Produktion

Produktionsbudgeten avser att täcka en produktion (inkl. inköp och utlagda beställningar) för åtta timmar daglig förstasändning måndag till fredag under fyrtio veckor (höst- och vårprogramtablå) per år. Resteran— de sändningstid, fyra timmar måndag till fredag under fyrtio veckor, alla helger samt alla dagar under tolv veckor (sommarprogramschema) täcks, enligt ovan, av repriser och återutsändningar.

Kostnadskalkylen för produktion av program för en dags första- sändningar baserar sig på följande:

två timmar för barn och ungdom till en genomsnittskostnad för egenproduktion av 500 000 kr per timme,

en timme TV-föreläsning för högskola/universitet, genomsnittskostnad 75 000 kr,

— en timme reportage/studio, vuxenutbildning, genomsnittskostnad för egen produktion 500 000 kr,

en timme reportage, vuxenutbildning, genomsnittskostnad 600 000 kr,

tre timmar folkbildning och distansundervisning, genomsnittskostnad per timme 600 000 kr.

Genomsnittskostnaden för den egna produktionen (exklusive TV- föreläsning vars kostnad är beräknad till 75 000 kr) är beräknad till 565 000 kr. Kostnaden för inköp har satts till i genomsnitt 122 000 kr och för utlagda beställningar till 288 000 kr.

Programkostnader för en veckas förstasändningar

Egen produktion 21 tim x 565 000 kr 11 865 000 kr Inköpt produktion 12 tim x 122 000 kr 1 464 000 kr Utlagd produktion 2 tim x 288 000 kr 1 576 000 kr TV-föreläsning 5 tim x 75 000 kr 375 000 kr Summa 14 280 000 kr

Produktionen av en veckas förstasändningar (40 timmar) med barn- och ungdomsprogram, vuxenutbildnings-, folkbildnings— och distansut- bildningsprogram i genrer från dokumentär, reportage och fiktion till

studio och TV—föreläsning beräknas kosta 14,3 miljoner kr”.

Totalkostnaden för 40 veckors produktion (] 600 timmar) är 572 miljoner kr. Kostnaden i genomsnitt per timme förstasändning är 358 000 kr och kostnaden per sändningstimme (inklusive repriser och återutsändning) är 131 000 kr.

nästan hela befolkningen (98 procent). Kostnaden uppskattas ligga mellan 150 och 180 miljoner kr”. Om kanalen även används för andra ändamål än de som denna kalkyl gäller bör motsvarande del av kost- naden lyftas bort från denna kalkyl.

Administration

Utgångspunkten för uppskattningen är UR:s administrativa budget. UR uppskattar sina administrationskostnader för TV—verksamheten till 20 mkr. Det betyder cirka 100 000 per timme förstasändning. För en kanal med 1 600 timmar förstasändning skulle det betyda 160 mkr. Med beaktande av stordriftsfördelar i administrationen motsvarande uppskatt- ningsvis 25 procent skulle kostnaden bli 120 mkr. Hyran som för UR:s del i dag uppgår till 12 mkr skulle kunna uppskattas till cirka 50 mkr. Sammantaget blir det 170 mkr för administrativa kostnader. Siffran bör

! l l l Distribution ' Distributionen förutses ske nationellt via analogt marknät som når betraktas som en mycket ungefärlig uppskattning.

Produktion 572 mkr Distribution 150-180 mkr Administration ca 170 mkr

Den sammanlagda driftkostnaden för en rikstäckande utbildningskanal kan uppskattas till cirka 900 miljoner kr.

Uppskattningarna av programproduktionskostnader är baserade på SVTs budget 1994, URs produktionskostnader 1994 och U-links produktionskostnader 1995. Särskilda kostnader för att friköpa rättigheter till program, enligt URs praxis, är inkluderade. Proportionerna mellan egenproduktion, inköp och utlagda beställningar följer de proportioner som UR har i dag, 59 respektive 34 och 5 procent. 33Detta pris inkluderar även programförbindelse till sändarstationema och nedbrytbarhet till tio regional-TV-områden. Källa: Teracom.

6. Interaktiv TV

Mycket pekar på att vi i Sverige i en nära framtid kommer att erbjudas nya tjänster baserade på digital teknik som kopplas samman med TV sänd via satellit och/eller marknät och kabel.34 Med digital teknik som plattform kopplas TV samman med datorer och telekommunikation för lagring, transport och distribution av information. Härigenom skapas förutsättningar för dubbelriktad kommunikation och interaktiva tjänster.

Förberedelser för sådan sammankoppling kan vi redan se när datortillverkare lägger in TV-funktioner i PC-n och TV-tillverkare sätter in datorfunktioner i sina apparater. TV- och PC-marknader går ihop i en ny marknad”.

Det är sannolikt att det blir vanligt att ha en multimediacentral hemma som olika funktioner kopplas till, bl.a. TV, hemdator, telefon/ fax, videobandspelare, stereoanläggning, CD-ROM-spelare, skrivare/ kopiator med mera. Centralen kommer att stå i förbindelse med omvärlden genom parabolantenn och modern eller anslutas till ett kabel- nätverk som med ny ATM-teknik36 möjliggör snabba, dubbelriktade för- bindelser.

Denna utveckling grundad på digital teknik37 kan få intressanta tillämpningar inom utbildningen och särskilt inom distansutbildningen

" Till detta avsnitt har bl.a. använts ett underlag av TV-joumalisten Leif Hedman.

” Via satellit har vi snart ett oöverskådligt utbud av television. Då kommer det att bli svårt att välja utan hjälp av en dator eller av en TV som också är en dator.

36 ATM, Asynchronous Transfer Mode, är en metod för att transportera stora mängder information (ljud, text och bild) i nätverk. " Inom televisionen gjorde den digitala tekniken sin entré genom redigeringen. TV-program och nyhetsinslag klipps i dag i allt större omfattning digitalt i datorer. Materialet kan härmed hanteras friare. I framtiden kommer t.ex. flera personer oberoende av vistelseort att delta i redigering av samma material. Bild, ljud, grafik och stillbilder blir lättare att hantera i förhållande till varandra. Redigering av program kan fortsätta även om det redan ligger ute i sändning. I framtiden blir också inspelningen digital.

för att skapa kvalificerad tvåvägskommunikation och möjliggöra ett smidigt materialutbyte mellan studerande och lärare/utbildnings— anordnare och mellan studerande sinsemellan.

Den nya tekniken kan i hög grad bli en aktiverande teknik där varje studerande genom systemets kombination av tvåvägskommunikation, snabba transporter och stor lagringskapacitet, själv kan anpassa utbildningen till sina behov. Även för distansarbete kommer digitalise- ringen på samma grund att innebära nya möjligheter.

Hittills är mycket litet utprovat i praktiken i större skala. Det digitala kan därför verka fantasifullt och fiktivt, men det handlar om teknologier och/eller tekniker som redan finns även om de ännu inte är kommersi- ellt intressanta. Många projekt och försök pågår. Ett standardiserings- arbete har satts igång inom DAVIC-kommissionen38 som siktar på gemensamma standarder och definitioner för teknisk apparatur.

Vi presenterar i det följande en lista över ett antal av de tillämpning- ar av digital TV39 som DAVIC avser att definiera och standardisera. Samtidigt pekar vi på några möjliga tillämpningar för distansutbildning.

Broadcast

Broadcast är en applikation som ger ett stort antal användare omedelbar tillgång till ett stort urval av TV-, radio- och datatjänster.

Användaren skall bl.a. kunna:

— söka sig igenom nätverksutbudet med hjälp av lättbegripliga menyer

38DAVIC är en kommission med deltagare från 200 företag i 20 länder. Kommissionens uppgift är att formulera normer som skall kunna accepteras över hela världen. Det handlar huvudsakligen om bredbandsteknik där de olika instanserna är sammanlänkade via kabelnät. Normema skall gälla för hantering av stora signalflöden från en producent (”Content Provider”) via en distributör (”Service Provider”) till en användare (”Service User”). Bredband innebär att mycket stora mängder information kan transporteras, t.ex. rörliga bilder i hög upplösning tillsammans med HiFi-ljud och grafik från producent via distributör till användare. Samtidigt skall användaren kunna skicka tillbaka signaler till producenten och han skall kunna kommunicera med andra användare. Det kan handla om allt från beställningar av TV-program till videokonferenser.

”' Med hjälp av en fjärrkontroll styr användaren den dator genom vilken förbindelsen med omvärlden sker. Datorn har många benämningar Set Top Unit (STU), multimediaterminal, multirnediaplattform, TV-dator, dekoder etc. Kärt barn har många namn. Här använder vi uttrycket TV-dator.

och grafik på bildskärmen och detta utan dröjsmål,

— skapa en egen meny i TV-datom för att få tillgängligt det programut- bud och det datautbud som han är särskilt intresserad av,

— välja tjänster, — välja mellan olika språk för ljud och text,

delta i interaktiva program.

Movie on Demand (MoD)

Trots sitt namn är den här applikationen inte begränsad till enbart underhållningsfilm. Alla former av audio-visuell framställning kan innefattas i begreppet. Beskrivningen nedan kan lika gärna gälla instruktionsfilm, utbildningsfilm, dokumentärer, föreläsningar etc.

MOD avser en tjänst som förmedlas över ett nätverk och som erbjuder samma tjänst som en hemvideo.

Användaren skall bl.a. kunna:

välja språkversion och översättningstext,

— när som helst under uppspelningen få ytterligare information om innehåll i det han just tittar på eller om alternativa filmer/program i samma ämne,

— begränsa tillgängligheten, t.ex. hindra att barn ser vissa slags filmer, — skapa en personlig önskelista — t.ex ”Jag är bara intresserad av utbud om naturvetenskap”.

Delayed Broadcast

Delayed Broadcast avser program som sänds ut via sändamät, kabel och satellit och som samtidigt spelas in på hårddiskar. Hårddisklagringen kan ske på servrar utplacerade i nätverket. Användaren kan därefter komma åt programmet genom att beställa det från servern när det passar.

Tekniken skulle förmodligen passa väl in på AV-centralemas verksamhetsområde. Med regionala servrar skulle AV-centralema kunna on-linebetjäna skolor och andra användare av radio-, TV- och filmmate- rial etc.

Delayed Broadcast-tekniken kan också användas för t.ex. elektroniska tidningar, nyhetsbrev, studielitteratur, datormjukvara eller annan elektronisk information i distansutbildning.

Telemedicine

Med denna tjänst kan man hämta in information och ordna videokon- ferenser. Röntgenbilder kan till exempel distribueras till flera bedömare. Kirurgiska ingrepp kan visas upp för studenter och kollegor. Alla dessa data kan lagras och vara åtkomliga hos distributören. Denna tjänst kan sannolikt få stor tillämpning inom utbildning och forskning.

News on Demand

Systemet bygger på att användaren på ett interaktivt sätt skaffar sig tillgång till nyheter. Alla nyhetssändningar, från alla nyhetsbolag som ingår i tjänsten, lagras på servrar. Efter hand som något nytt inträffar sänds bulletiner ut som ersätter de gamla.

Användaren kan när helst han slår på sin TV se rubriker och nyhetssammanfattningar. Användaren kan sedan välja att se vissa inslag som TV eller få dom utskrivna som text. News on Demand-systemet är användbart även på utbildningsområdet. Man kan skapa en personlig meny av ämnesområden som man vill hålla sig fortlöpande informerad om. Flera utbildningsanordnare och forskningsinstitutioner kan samarbeta på avgränsade områden mot samma server för att hålla studerande, forskare och andra intresserade å jour med händelser inom respektive tema och ämne.

Distance Learning

En möjlig tillämpning för distansutbildning kan syfta till att skapa ett virtuellt klassrum. Genom att utan geografisk förflyttning samla studenter och lärare kan det bli möjligt att genomföra undervisning med högt kvalificerade lärare och gästföreläsare även inom smala ämnesom- råden.

Andra tillämpningar kan gå till så att man t.ex. i ämnet geografi väljer ett land eller region och då kan få se TV-program om området. Vidare kan man beställa fram geologiska, ekonomiska eller andra kartor. Dessa kan man se på skärmen eller få hemskickade. Man kan se videosekvenser, höra dialekter och musik. Det kan också finnas vidarekopplingar till Internet så att man kan få dagsaktuell information från området. Man kan få kontakt med människor på den ort man studerar via elektronisk post eller genom diskussionsgrupper på Internet.

Under en lektion kan följande funktioner finnas tillgängliga. Eleven kan välja olika kameror och vinklar för att se ett föremål eller händelse från olika håll, han kan välja och bearbeta olika multimediadokument (dokument som kan innehålla text, grafik, stillbild, rörlig bild, tal och ljud). Han kan också kommunicera med läraren. I den enklaste formen sker det med elektronisk post under pågående lektion, under gynnsamma omständigheter kan det ske med videokonferens. Mellan lektionerna kan eleverna kommunicera med lärare och handledare och med varandra, t.ex. för att göra grupparbeten, genom att sända och ta emot multimediadokument som elektronisk post.

Utöver ovanstående arbetar DAVIC med standardisering och definition av följande tillämpningar: ”Karaoke on Demand”), ”Near video on demand”, ”Bildtelefon”42, ”Videokonferens”, ”Teleshopping”,

"” Tekniken kan användas i musikundervisningen. Noterna till ett musikstycke växer t ex fram på skärmen medan studenten i sitt hem spelar med. Han kan välja om han skall spela solo, deltaga i liten ensemble eller sitta i stor orkester. Möjligheterna kan bli många om man kombinerar karaoke-systemet med Distance Learning. 4' Detta är ett system för att skapa flexibilitet utan avancerad interaktivitet mellan producent och konsument. En och samma film startas i flera kanaler, men med viss tidsförskjutning. Systemet kan användas på andra sätt. Samtliga avsnitt i en språkkurs i 27 delar visas samtidigt men på olika kanaler. Den studerande kan fritt välja vilket av de 27 avsnitten han vill se. " Systemet möjliggör ett ömsesidigt utbyte av ljud, bild och andra data i realtid.

”Home Banking”, Spel”, ”Content Production”, ”TV- listings”44, ”Intemet Access” och ”Virtual CD-ROM”'*5 Enligt planerna kommer det första förslaget till en världsomfattande

standardisering av alla de funktioner som nämnts här ovan i december 1995”.

'” Spel kan fmnas tillgängliga på nätverk, antingen för spel på nätet eller också kan man hämta hem spelet för lagring i den egna datorn. '” Här handlar det om de menyer som är kärnan i interaktiv television. Eftersom det kommer att finnas mängder av kanaler och program som sänds i flera kanaler samtidigt, men tidsförskjutet, så kommer det att behövas personligt ut- formade menyer. Studerande kan på så vis sortera fram alla program som har anknytning till deras tema och ämnesområde. '” Detta är en tjänst som erbjuder samma möjligheter till interaktivitet, spel, inlämingsprogram och databasletande som vanliga CD-ROM-skivor. Skillnaden är att det sker över nätet där skivan ligger i en server, ett minneslager för digital information. 46 Andra frågor som berörs i samband med förslaget är system för textning och copyright vid interaktivitet och att det skall finnas utrymme för en återgående signal från mottagaren som möjliggör videokonferens med hög bildkvalitet. DAVIC:s intention är att föreslå ett standardsystem som accepteras av alla länder.

7. Bedömning

7.1. Utbildning och kunskap blir allt viktigare

Samhälle och arbetsliv förändras snabbt både nationellt och internatio- nellt. På många områden sker genomgripande tekniska förändringar. Inte minst ser vi det inom medier, data, konsumentelektronik, telekommuni- kation, och det nya område av s.k. inforrnationsteknik som nu bildas.

Snabbare tillgång till större mängder relevant information är en tillgång för att skapa användbar kunskap och nå skicklighet och färdighet.

Det arbetsliv som kommande generationer skall verka i kommer att ställa nya, mer sammansatta och över tiden allt oftare förnyade krav. Förmågan att skaffa färsk kunskap blir viktigare. Men också att skapa kunskap, att lära sig lära, och att använda sina lärdomar". Misslyckas vi, som samhälle, med detta ökar risken att vårt välstånd minskar, att vi blir fattigare.

Utbildning är central för att stärka vår förmåga att omsätta in- formation till kunskap i en kreativ process med bl.a. skicklighet och färdighet som mål. Utbildning är därför alltmer betydelsefull för att klara av stora mål som att både minska arbetslösheten och att skapa värden i ökad och förbättrad produktion av nyttiga varor och tjänster.

Utbildning som är tillgänglig i ett stort antal situationer och sammanhang och anpassad för att svara mot ett stort antal skiftande behov kan bidra till ett kunskapslyft hos alla i samhället utan att kun- skapsklyftorna ökar. Man kan utifrån ett sådant perspektiv, anta att varvad utbildning under ett livslångt lärande blir alltmer angelägen för arbetslivet, samhället och den enskilde och att utbildning och folk- bildning på distans, via TV och andra medier därmed kommer att spela en viktig roll.

47 I den kunskapsbaserade ekonomin är intellektuellt kapital väl så intressant som materiellt. Den som skulle få för sig att köpa t.ex företaget Microsoft skulle knappast göra det för värdet på datorer och byggnader utan för värdet på anställdas intellektuella förmåga. Men inte främst förmågan att komma ihåg hur datorerna fungerar utan snarare förmågan att skapa nya datorer för framtiden.

7.2. Tekniska möjligheter medger nya distributionssätt för television

I dag sänder tre TV—kanaler, SVT:s Kanal 1 (SVTl) och TV 2 (SVT2) samt TV 4, via markbundna sändamät med analog teknik till i stort sett hela landet. Dessa tre kanaler har det största antalet tittare.

Det finns frekvensutrymme för ytterligare två analoga marksända TV—kanaler, en med rikstäckning (M4), en annan med nästan riks— täckning (MS). Samtidigt som denna möjlighet står till buds har nya möjligheter öppnat sig genom att digital sändningsteknik har utvecklats långt.

Europeisk systemspecifikation för digital överföring via satellit och kabel blev klar 1994. För marksändning planeras specifikationen vara klar 1995. I mitten av 1995 kan digitala satellit/kabel-tjänster börja erbjudas48 och i mitten av 1997 marksända tjänster”.

I utredningen ”Tekniskt utrymme för ytterligare TV-sändningar” (SOU 1994:34) anförs att ju mindre man tar i anspråk av icke utnyttjat frekvensutrymme för ytterligare sändningar med analog teknik (t.ex. för en eventuell M4- eller MS—kanal), desto större handlingsutrymme behåller man för att i framtiden introducera digitala sändningar”.

Det är utredarens bedömning att ur utbildningssektoms perspektiv är digital television att föredra framför analog när det gäller framtida, ytterligare marksänd television.

Fördelar ur ett utbildningsperspektiv med ett införande av digital marksändning jämfört med analog är:

— att fler kanaler får plats. Kostnaden för digital marksändning bedöms därvid bli betydligt lägre än för analog marksändning. Om man använder i dag känd och utprovad teknik är det rimligt att anta att man kan få till stånd 4 digitala kanaler som när 98 procent av befolkningen. Då tas M4-sändamätet i anspråk. Därutöver finns också utrymme för det s.k. MS-sändarnätet som utbyggt kan nå mellan 85 och 95 procent av befolkningen.

Distributionskostnaden per kanal, inledningsvis, uppskattas till 40

" Digital satellitsändning till Sverige har påbörjats under 1995. '” Källa: Teracom. ” ”Tekniskt utrymme för ytterligare TV-sändningar”, SOU 1994:34, 5.50

mkr per år5 '. Om nätet också skall fungera för regional sändning från tio regioner tillkommer kostnader på mellan 10 och 15 mkr per är totalt för hela landet”. Dessa siffror skall jämföras med den uppskattade årliga distributionskostnaden på 150-180 mkt för ett fjärde marknät för analog, rikstäckande TV-sändning som när 98 procent av befolkningen,”

att den tekniska kvaliteten i ljud och bild blir högre bl.a. genom bättre stömingsskydd,

att det skapas större utrymme och ytterligare flexibilitet för ihop— koppling med nya tjänster grundad på ny, digital teknik,

att signalen är enklare att kryptera, att mottagarapparatema blir mindre och mer effektsnåla,

att forskning och utveckling med all sannolikhet fortsätter att vara mer, omfattande på det digitala området än på det analoga.

Nackdelar är:

att det på mottagarsidan uppstår extra kostnader för avkodnings- utrustning54 och eventuella kostnader för antenn och kostnader vid eventuellt senare inköp av ny mottagarapparat för digitala marksignaler,

att utvecklandet av digital teknik är mer komplext,

— att själva systembytet och samexistensen av flera system, analog och digital mark- och satellitsändning, skapar problem bl.a. på konsument- sidan.

I valet mellan digital mark- eller satellitsändning är det utredarens bedömning att marknätets räckvidd till i stort sett hela befolkningen

Bland annat beräknas energiförbrukningen minska till cirka 10 % jämfört med energiförbrukningen med analoga sändare. Källa: Teracom. ” Om sändning arrangeras i singelfrekvensnät kan ytterligare ett antal kanaler få plats med motsvarande kostnadsminskning per kanal. Källa: Teracom. Källor: ”Regler och villkor för ny marksänd TV”, Ds 1994: 105 och Teracom. ” Om signalen når mottagaren via kabel och omkodas i ingången till kabeln behöver den enskilde mottagaren ingen avkodare.

nästan överallt är en betydelsefull fördel ur ett utbildningsperspektiv. En annan fördel är att det sannolikt blir mindre kostsamt att sända regionalt jämfört med satellitsändning. Om tio regioner sänder samtidigt regionalt över satellit med bibehållen teknisk kvalitet krävs en tiodubbling av transpondemtrymmet55 i satelliten. Marknätet däremot låter sig relativt enkelt delas upp i regioner utan att extra sändningskapacitet behöver tillföras.

En fördel med digital satellitsändning är att den bedöms bli billigare än digital marksändning. De flesta kostnadsuppskattningar ligger i intervallet 10 till 30 miljoner kr per är”.

7.3. Inslaget av television och video ökar i utbildning och folkbildning

Inslaget av TV och video57 har ökat på många områden i vårt samhälle och kommer sannolikt att fortsätta öka.

Även i utbildnings— och folkbildningssammanhang ökar använd- ningen av TV och video som läromedel och hjälpmedel samtidigt som undervisningens primära informationsbärare är text och tal och på bildsidan grafik och stillbild.

Såväl inom folkbildning, ungdomsskola som högskola/universitet finns det hos många utbildningsanordnare mer eller mindre avancerade resurser för medieproduktion, inklusive för TV och video. Dessa resurser är ofta kopplade till utbildningar där praktisk färdighet och teoretisk kunskap i produktion av TV och video ingår, bl.a. vid universi- tet och högskolor, i gymnasier, på folkhögskolor och i studieförbund.

TV och video är ett användbart medium för utbildning och folk- bildning. Mediets alla möjligheter inom utbildnings- och folkbildnings- området är emellertid ännu inte utnyttjade.

Det finns i dag, inom bl.a. distansutbildningens ramar, behov av att utveckla läromedel, undervisningsformer, metoder, modeller och organisation med bl.a. TV och ny informationsteknik som integrerade inslag och som är anpassade till och kostnadseffektiva för användare och

Transponder är en sändare i satelliten som drivs med solceller. 56 Även kostnadsuppskattningar under 10 mkr förekommer. ” TV och video har rörliga bilder som gemensam, bärande uttrycksforrn. Härigenom syftar uttrycket TV och video i detta sammanhang också mot produktion och sändning av rörliga bilder via datorer och telenät inom ramen för ny informations- och kommunikationsteknik.

utbildningsanordnare. Det är därför angeläget att forskning och utveckling av utbildande och folkbildande television stärks. Såväl den television som är avsedd för en bred, allmän publik som den som är avsedd för begränsade målgrupper i utbildnings-och folkbildnings- sammanhang.

Det är angeläget att stärka utbildningsanordnares yrkesmässiga kompetens och kapacitet att producera och beställa distansutbildning och folkbildning på distans både med TV, video och andra mediekompo- nenter och med inslag av ny informationsteknik. Ett av flera mål bör vara att kunna bidra till produktionen av ett utbildnings— och folk- bildningsinriktat utbud, bl.a. i eventuella framtida kanaler för utbildning men också att kunna bidra till utbildande och folkbildande programut- bud i lokala, regionala och nationella kanaler för en allmän, bred TV- publik.

Regional spridning och mångfald av produktion av utbildande och folkbildande television bör kunna medföra ökad närhet och anpassning till användarens behov.

Didaktiska program som är direkt kurs- och utbildningsanknutna och som vänder sig till och är anpassade för specifika målgrupper bör i framtiden kunna sändas med nya distributionstekniker när dessa finns tillgängliga (bl.a. digital TV via marknät och/eller satellit). En eller flera kanaler för television och andra digitala utbildningstjänster (med ny informationsteknik m.m) bör när tekniken är tillgänglig och övriga förutsättningar närvarande kunna byggas upp inom eller i samarbete med utbildningssektom för sändning lokalt/regionalt och nationellt.58 Ny digital teknik i form av datorer, modem och telelinjer hopfogade i nätverk för kommunikation och inforrnationsöverföring erbjuder vidgade möjligheter för distansutbildning och annan utbildning, bl.a. för att utveckla olika former av interaktivitet mellan lärare, handledare och administratörer å ena sidan och de studerande å andra sidan. Men också mellan studerande sinsemellan för grupparbeten, gemensamma studier och social kontakt. Denna teknik kommer också att flexibelt kunna kombineras med digitalt sända medier. Digitalt sänd TV är mot denna bakgrund intressant för utbildningsområdet.

Som ett led i introduktionen av digital TV för utbildning och folkbildning bör regeringen därför pröva om digitalt sändningsutrymme bör upplåtas till de TV-företag som har rikstäckande sändningar över analoga marknät.

” Utöver marknät är det i dag satellit och kabelnät som är möjliga infrastruktu- rer för sändning av utbildande och folkbildande TV.

7.4. Utbildning och fortbildning i televisionens utbud

Om man delar in public service-utbudet på traditionellt sätt i de tre kategorierna: nyheter/information, underhållning/förströelse och utbildning/folkbildning så är det i dag, enligt utredarens bedömning, den sistnämnda kategorin som släpar efter i SVT:s utbud.

Medan underhållnings- och nyhetssverige tagit till sig TV-mediet har motsvarande intresse inom utbildningssverige varit svagare eller haft större svårigheter att manifestera sig i TV-utbudet.

I kommersiella TV-kanaler inriktade mot svensk publik och distribuerade via satellit, kabel och marknät är utbudet av utbildning och folkbildning mycket begränsat.

UR är störst producent i Sverige av TV med koppling till utbildning. UR har betydande erfarenhet av produktion av TV-program för utbildning och folkbildning. Kommittén avser därför att återkomma med en bedömning av UR:s framtida roll på utbildnings— och folkbildnings- området.

Även SVT är stor producent av utbildande och folkbildande TV, dock utan att programmen annat än undantagsvis har direkt koppling till någon utbildningsanordnares verksamhet. SVT:s folkbildande program håller hög kvalitet. Det vore därför värdefullt om delar av SVT:s folkbildande programutbud också kunde ges ut i andra distributions- former och versioner för bildnings- och utbildningssyften.

TV spelar och kan även i framtiden spela en betydelsefull roll för utbildning och bildning. Dels kan TV tillfredsställa ett allmänt behov av breda och smala, folkbildande och utbildande program, dels kan TV tillfredsställa behov hos de utbildningsanordnare som avser att använda TV i sin verksamhet.

Det är därför ur utbildningssynpunkt önskvärt att så många tittare som möjligt oavsett vistelseort har tillgång till utbildande och bildande program med hög kvalitet i teknik och innehåll. Det är också önskvärt att mottagning sker med teknik som är väl spridd på marknaden och känd av tittarna. För närvarande är det television sänd över analoga marknät och som när i stort sett hela befolkningen som bäst motsvarar dessa önskemål. Främst gäller detta public service-kanalema som har uppdrag att producera program för både breda och smala grupper, för att tillfredsställa både allmänna och speciella behov. Public service TV är härigenom en viktig infrastruktur som kan bidra till att lyfta kunskapsnivån i landet utan att vidga kunskapsklyftoma. Utöver public

service-kanalema, Kanal 1 och TV 2, är det den kommersiella kanalen TV 4 som sänder över analogt marknät, dock med något mindre nättäckning.

Distribution av utbildande och folkbildande program i en mångfald kanaler med bred spridning är central för att uppnå reell tillgänglighet. Om utbildande och folkbildande program förekommer i flera, breda kanaler växer den potentiella tillgången till attraktiva sändningstider för denna programkategori. Samtidigt ökar betydelsen av den s.k. kanal— effekten59 medan risken för att folkbildande och utbildande program blir isolerade minskar.

Det är kanaler som blandar sport med samhällsprogram, nöje med minoritetsprogram, opera med dokumentärfilm och nyheter med TV- fiction som upprätthåller bildningsidealet. Det är i den blandningen som mer krävande programsorter har den bästa möjligheten att nå fram till en stor publik och vinna nya tittare.

Det är därför utredarens bedömning att det finns behov av mer sändningstid och bättre sändningstid för ett ökat utbud av utbildande och folkbildande program i alla kanaler som sänder över analoga marknät. Betydligt större gruppers behov av utbildande och folkbildande program skulle därmed kunna tillfredsställas.

Hög kvalitet och relevans bör vara huvudmål för produktionen av utbildande och folkbildande program. För att uppnå dessa mål är det centralt att det finns en mångfald av kvalificerade produktionsresurser så att TV-mediets möjligheter utnyttjas optimalt både i sig och i kom- bination med andra medier, tekniker och läromedel.

Det är sammanfattningsvis utredarens uppfattning att reell tillgång för alla överallt, hög attraktivitet och såväl bredd som djup i det samlade utbudet är angelägna mål för utbudet av utbildande och folkbildande program. Mot bakgrund av ovanstående är det utredarens bedömning att en utbyggnad av ett fjärde, analogt sändamät för television inte bör prioriteras.

I utredningens fortsatta arbete avser vi bl.a. att ta upp frågor om vilken roll TV kan och bör spela på lång sikt som inslag i utbildning och folkbildning på distans.

” Med kanaleffekt avses det fenomen att den som tittar på ett program i en TV-kanal oftare ser andra program på samma kanal än på program i andra kanaler.

Kronologisk förteckning

kit-Puh).—

OOxlON

9. 10. 11. 12

13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25.

26.

27. 28.

29.

30. 31. 32.

33. 34. 35 36

37 38

39.

. Ett renodlat näringsförbud. N. . Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa. A. . Grön diesel miljö- och hälsorisker. Fi. . Långtidsutredningen 1995. Fi. . Vårdens svåra val. Slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. S. . Muskövarvets framtid. Fö. . Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. A. . Pensionsrättigheter och bodelning. Ju.

Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. Fi. Oversyn av skattebrottslagen. Fi. Nya konsumentregler. Ju.

.Mervärdesskatt Nya tidpunkter för

redovisning och betalning. Fi. Analys av Försvarsmaktens ekonomi. Fö. Ny Elmarknad + Bilagedel. N. Könshandeln. S. Socialt arbete mot prostitutionen i Sverige. S. Homosexuell prostitution. .S- Konst i offentlig miljö. Ku.

Ett säkrare samhälle. Fö. Utan el stannar Sverige. Fö. Staden på vatten utan vatten. Fö. Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne. Fö. Brist på elektronikkomponenter. Fö. Gasmoln lamslår Uppsala. Fö.

Samordnad och integrerad tågtrafik på Arlandabanan och i Mälardalsregionen. K. Underhållsbidrag och bidragsförskott, Del A och Del B. S. Regional framtid + bilagor. C. Lagen om vissa internationella sanktioner

— en översyn. UD. Civilt bruk av försvarets resurser

regelverken, erfarenheter, helikoptrar. Fö. Alkylat och Miljöklassning av bensin. M. Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU. M. IT och verksamhetsfömyelse inom rättsväsendet. Förslag till nya samverkansformer. Ju. Ersättning för ideell skada vid personskada. Ju. Kompetens för strukturomvandling. A.

. Avgifter inom handikappomrädet. S. . Förmåner och sanktioner - en samlad redovisning. Fi. . Vårt dagliga blad - stöd till svensk dagspress. Ku. . Yrkeshögskolan - Kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. U. Some reflections on Swedish Labour Market Policy. A. Några utländska forskares syn på svensk arbetsmarknadspolitik. A.

40. 41. 42. 43. 44. 45. 46.

47.

48. 49. 50. 51. 52. 53. 54.

55. 56.

57.

58.

59.

60. 61. 62. 63.

64. 65. 66.

67. 68. 69. 70. 71.

72.

73.

74. 75. 76.

___—___—

Älvsäkerhet. K. Allmän behörighet för högskolestudier. U. Framtidsanpassad Gotlandstrafik. K. Sambandet Redovisning Beskattning. Ju. Aktiebolagers organisation. Ju. Grundvattenskydd. M. Effektivare styrning och rättssäkerhet i asylprocessen. A. Tvångsmedel enligt 27 och 28 kap. RB samt polislagen. Ju. EG-anpassade körkortsregler. K. Prognoser över statens inkomster och utgifter. Fi. Kunskapsläget på kämavfallsområdet 1995. M. Elförsörjning i ofred. N. Godtrosförvärv av stöldgods? Ju. Samverkan för fred. Den rättsliga regleringen. Fö.

Fastighetsbildning — en gemensam uppgift för stat och kommun. M. Ett samlat verksamhetsansvar för asylärenden. A. Förmåner och sanktioner — utgifter för administration. Fi. Förslag om ett internationellt flygsäkerhets- universitet i Norrköping-Linköping. U. Kompetens och kunskapsutveckling — om yrkes— roller och arbetsfält inom socialtjänsten. S. Ohälsoförsäkring och samhällsekonomi — olika aspekter på modeller, finansiering och incitament. S. Kvinnofrid. Del A+B. S.

Myndighetsutövning vid medborgarkontor. C. Ett renat Skåne. M. Översyn av skattereglerna för stiftelser och ideella föreningar. Fi. Klimatförändringar i trafikpolitiken. K. Näringslivets tvistlösning. Ju. Polisens användning av övervakningskameror vid förundersökning. Ju. Naturgrusskatt, m.m. Fi. lT-kommissionens arbetsprogram 1995-96. SB. Betaltjänster. Fi.

Allmänna kommunikationer — för alla? K. Behörighet och Urval. Förslag till nya regler för antagning till Universitet och högskolor. U. Svenska insatser för internationell katastrof— och flyktinghjälp. Kartläggning, analys och förslag. Fö. Ett aktiebolag för service till universitet och högskolor m.m. U.

Lägenhetsdata. Fi. Svensk flyktingpolitik i globalt perspektiv. A. Arbete till invandrare. A.

Kronologisk förteckning

77. Röster om EU:s regeringskonferens — hearing med organisationsföreträdare, debattörer och forskare. UD. 78. Den svenska rymdverksamheten. N. 79. Vårdnad, boende och umgänge. JU. 80. EU om regeringskonferensen 1996 - institutionernas rapporter - synpunkter i övriga medlemsländer. UD. 81. Ny rättshjälpslag och andra bestämmelser om rättsligt bistånd. Ju. 82. Finansieringslösningar för Göteborgs- och Dennisöverenskommelsema. K.

83. EU-kandidater - 12 länder som kan bli EU:s nya medlemmar. UD.

84. Kulturpolitikens inriktning. Ku.

84. Kulturpolitikens inriktning i korthet. Ku. 85. Tjugo års kulturpolitik 1974-1994. Ku. 86. Dokumentation och socialtjänstregister. S.

87. Försäkringsrörelse i förändring 3. Fi. 88. Den brukade mångfalden. Del l+2. Jo. 89. Svenskar i EU—tjänst. Fi. 90. Kärnavfall och Miljö. M. 91. Ett reformerat straffsystem. Del I-III. Ju. 92. EG:s arbetstidsdirektiv och dess konsekvenser för det svenska regelsystemet. A. 93. Omprövning av statliga åtaganden. Fi. 94. Personalaweckling, utbildning och beskattning. Fi.

95. Hälsodataregister — Vårdregister. S. 96. Jordens klimat förändras. En analys av hotbild och globala åtgärdsstrategier. M. 97. Miljöklassning av snöskotrar. M. 98. l990-talets bostadsmarknad — en första utvärdering. N. 99. SMHI:s verksamhetsform? K. 100. Hållbar utveckling i landets tjällområden. M. 101 . Ett utvidgat EU — möjligheter och problem. Sammanfattning av en hearing i augusti 1995. UD.

102. Medborgarnas EU — frihet och säkerhet? Frågor om unionens tredje pelare inför regerings— konferensen 1996. UD. 103. Föräldrar i självförvaltande skolor. U. 104. Skattereformen 1990-1991. En utvärdering. Fi. 105. Konkurrens i balans. Åtgärder för ökad konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning m.m. N. 106. Rapporteringsskyldighet för revisorer i finansiella företag. Fi.

107. Avbytarverksamhetens organisation och finansiering. Jo.

108.Ny ellag. N. 109. Likvärdig utbildning på lika villkor. U.

110. Viljan att veta och viljan att förstå Kön, makt och den kvinnovetenskapliga utmaningen i högre utbildning. U.

111.0mvärld, säkerhet, försvar.

Frågor om EU:s andra pelare inför regerings- konferensen 1996. UD.

112. Svensk sjöfart — näring för framtiden. + Bilagor. K. 113. Fristående gymnasieskolor. U. 114. Indirekt tobaksreklam. S. 115. Ny lag om europeiska företagsråd. A. 116.Jämställdhet ett mål i utvecklingssamarbetet. UD. 117.Jordbruk och konkurrens jordbrukets ställning i svensk och europeisk konkurrensrätt. Jo. 118. Totalförsvarspliktiga m 95. En utvärdering av de totalförsvarspliktigas medinflytande och av deras sociala och ekonomiska situation under grundutbildningen. Fö.

119. Ändringar i hyresförhandlingslagen. Hyresgästintlytande vid ombyggnad m.m. Ju. 120.TV och utbildning. U.

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen IT-kommissionens arbetsprogram 1995-96. [68]

J ustitiedepartementet

Pensionsrättigheter och bodelning. [8] Nya konsumentregler. [11] IT och verksamhetsfömyelse inom rättsväsendet. Förslag till nya samverkansformer. [32] Ersättning för ideell skada vid personskada. [33] Sambandet Redovisning — Beskattning. [43] Aktiebolagets organisation. [44] Tvångsmedel enligt 27 och 28 kap. RB saint polislagen. [47] Godtrosförvärv av stöldgods? [52] Näringslivets tvistlösning. [65] Polisens användning av övervakningskameror vid förundersölming. [66] Vårdnad, boende och umgänge.[79] Ny rättshjälpslag och andra bestämmelser om rättsligt bistånd. [81] Ett reformerat straffsystem. Del 1-111. [91] Ändringar i hyresförhandlingslagen. Hyresgästinflytande vid ombyggnad m.m. [119]

Utrikesdepartementet

Lagen om vissa internationella sanktioner

— en översyn. [28]

Röster om EU:s regeringskonferens hearing med organisationsföreträdare, debattörer och forskare. [77] EU om regeringskonferensen 1996

— institutionernas rapporter

synpunkter i övriga medlemsländer. [80] EU-kandidater — 12 länder som kan bli EU:s nya medlemmar. [83] Ett utvidgat EU — möjligheter och problem. Sammanfattning av en hearing i augusti 1995. [101] Medborgarnas EU — frihet och säkerhet? Frågor om unionens tredje pelare inför regerings- konferensen 1996. [102] Omvärld, säkerhet, försvar. Frågor om EU:s andra pelare inför regerings- konferensen 1996. [111] Jämställdhet ett mål i utvecklingssamarbetet. [116]

Försvarsdepartementet

Muskövarvets framtid. [6] Analys av Försvarsmaktens ekonomi. [13] Ett säkrare samhälle. [19] Utan el stannar Sverige. [20]

Staden på vatten utan vatten. [21] Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne. [22] Brist på elektronikkomponenter. [23] Gasmoln lamslår Uppsala. [24]

Civilt bruk av försvarets resurser

regelverken, erfarenheter, helikoptrar. [29] Samverkan för fred. Den rättsliga regleringen. [53] Svenska insatser för internationell katastrof— och flyktinghjälp. Kartläggning, analys och förslag. [72] Totalförsvarspliktiga m 95. En utvärdering av de totalförsvarspliktigas medinflytande och av deras sociala och ekonomiska situation under grundutbildningen. [118]

Socialdepartementet

Vårdens svåra val. Slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. [5] Könshandeln. [15] Socialt arbete mot prostitutionen i Sverige. [16] Homosexuell prostitution. [17] Underhållsbidrag och bidragsförskott, Del A och Del B. [26] Avgifter inorn handikappområdet. [35] Kompetens och kunskapsutveckling - om yrkes- roller och arbetsfält inom socialtjänsten. [58] Ohälsoförsäkring och samhällsekonomi olika aspekter på modeller, finansiering och incitament. [59] Kvinnofrid. Del A+B. [60] Dokumentation och socialtjänstregister. [86] Hälsodataregister — Vårdregister. [95] Indirekt tobaksreklam. [114]

Kommunikationsdepartementet

Samordnad och integrerad tågtrafik på Arlandabanan och i Mälardalsregionen. [25] Älvsäkerhet. [40] Framtidsanpassad Gotlandstrafik. [42] EG-anpassade körkortsregler. [48] Klimatförändringar i trafikpolitiken. [64] Allmänna kommunikationer för alla? [70] Finansieringslösningar för Göteborgs- och Dennisöverenskommelsema. [82] SMHI:s verksamhetsform? [99] Svensk sjöfart — näring för framtiden. + Bilagor. [112]

Systematisk förteckning

Finansdepartementet

Grön diesel — miljö- och hälsorisker. [3] Långtidsutredningen 1995. [4]

Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. [9] Översyn av skattebrottslagen. [10]

Mervärdesskatt — Nya tidpunkter för

redovisning och betalning. [12]

Förmåner och sanktioner - en samlad redovisning. [36] Prognoser över statens inkomster och utgifter. [49] Förmåner och sanktioner utgifter för administration. [56] Översyn av skattereglerna för stiftelser och ideella föreningar. [63] Naturgrusskatt, m.m. [67]

Betaltjänster. [69] Lägenhetsdata. [74] Försäkringsrörelse i förändring 3. [87]

Svenskar i EU—tjänst. [89] Omprövning av statliga åtaganden. [93] Personalavveckling, utbildning och beskattning. [94] Skattereformen 1990-1991. En utvärdering. [104] Rapporteringsskyldighet för revisorer i finansiella företag. [106]

Utbildningsdepartementet

Yrkeshögskolan - Kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. [38] Allmän behörighet för högskolestudier. [41] Förslag om ett internationellt flygsäkerhets- universitet i Norrköping—Linköping. [57] Behörighet och Urval. Förslag till nya regler för antagning till Universitet och högskolor. [71] Ett aktiebolag för service till universitet och högskolor m.m. [73] Föräldrar i självförvaltande skolor. [103] Likvärdig utbildning på lika villkor. [109] Viljan att veta och viljan att förstå Kön, makt och den kvirmovetenskapliga utmaningen i högre utbildning. [110] Fristående gymnasieskolor. [1 13] TV och utbildning. [120]

Jordbruksdepartementet

Den brukade mångfalden. Del 1+2. [88] Avbytarverksamhetens organisation och finansiering. [107]

Jordbruk och konkurrens — jordbrukets ställning i svensk och europeisk konkurrensrätt. [117]

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsföretag — En ny möjlighet för arbetslösa. [2] Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. [7] Kompetens för strukturomvandling. [34] Some reflections on Swedish Labour Market Policy. [39] Några utländska forskares syn på svensk arbetsmarknadspolitik. [39] Effektivare styrning och rättssäkerhet i asylprocessen. [46] Ett samlat verksamhetsansvar för asylärenden. [55] Svensk flyktingpolitik i globalt perspektiv. [75] Arbete till invandrare.[76] EG:s arbetstidsdirektiv och dess konsekvenser för det svenska regelsystemet. [92] Ny lag om europeiska företagsråd. [115]

Kulturdepartementet

Konst i offentlig miljö. [18]

Vårt dagliga blad Pstöd till svensk dagspress.[37] Kulturpolitikens inriktning. [84] Kulturpolitikens inriktning — i korthet. [84]

Tjugo års kulturpolitik 1974—1994. [85]

Näringsdepartementet

Ett renodlat näringsförbud. [1] Ny Elmarknad + Bilagedel. [14] Elförsörjning i ofred. [51] Den svenska Rymdverksamheten. [78] 1990-talets bostadsmarknad

— en första utvärdering. [98] Konkurrens i balans. Åtgärder för ökad konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning m. m. [105]

Ny ellag. [108]

Civildepartementet

Regional framtid + bilagor. [27] Myndighetsutövning vid medborgarkontor. [61]

Systematisk förteckning

Miljödepartementet

Alkylat och Miljöklassning av bensin. [30] Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU. [31] Grundvattenskydd. [45] Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 1995. [50] Fastighetsbildning en gemensam uppgift för stat och kommun. [54] Ett renat Skåne. [62] Kärnavfall och Miljö. [90] Jordens klimat förändras. En analys av hotbild och globala ätgärdsstrategier. [96] Miljöklassning av snöskotrar. [97] Hållbar utveckling i landets tjällområden. [100]

FRITZES

Beställningar": Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Fax 08-20 50 21, Telefon 08—690 90 90