lagen.nu
SOU 1995:23

Brist på elektronikkomponenter : [scenario och överväganden om påfrestningar i det fredstida samhället] : delbetänkande

Typ
SOU
Källa
urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Brist l k i e r m

e

0 kom

Delbetänkande av HOT- OCH RISKUTREDNINGEN

WN

å

Statens offentliga utredningar

WW 1995:23

[§34 Försvarsdepartementet

Brist

elektronikkomponenter

Delbetänkande av Hot- och riskutredningen

Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets forvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten boschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets törvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-763 24 81

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 9133433955

Stockholm1995

ISSN 0375-250x

Till Statsrådet och chefen för

Försvarsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 21 december 1992 dir. 1993:4 chefen för Försvarsdepartementet att tillkalla kommitté med uppgift

en att utreda påfrestningar och risker i det fredstida samhället och vissa frågor inom totalförsvarets civila del.

Med stöd bemyndigandet förordnade chefen för Försvarsde-

av partementet den 12 februari 1993 ledamöter landshövdingen

som

Eric Krönmark, även ordförande, riksdagsledamöterna Åke Carnerö,

Birgit Henriksson, Robert Jousma och Göthe Knutson, f.d. riksdagsledamoten Hans Lindblad, riksdagsledamoten Christer Skoog, f.d.

riksdagsledamoten Oswald Söderqvist samt riksdagsledamöterna

Rune Thorén, Karin Wegestål och Iréne Vestlund.

Till sakkunniga utsågs den 12 februari 1993 departementsrådet

Suzanne Frigren, departementsrådet Marie Hafström och kanslirå-

det Åke Sundin den 13 april 1993 departementssekreteraren

samt Karin Lindgren. Frigren entledigades den 1 februari 1994. Som sak-

kunnig förordnades dag departementsrådet Kerstin Kåks.

samma

Som experter förordnades den 12 februari 1993 direktören jane

Cederqvist, överdirektören Gunnar Holmgren, avdelnings-

numera

chefen Björn Sandborgh och generallöjtnanten Gustaf Welin

samt den 1 september 1993 kanslirådet Ulf Bjurman, den 1 februari 1994

forskningschefen Roland Nordlund och den 1 april 1994 byråche-

fen Ulf Broström. Jane Cederqvist ersattes den 15 april 1993

som expert i utredningen sektionschefen Birgitta Ågren.

av

Som sekreterare i utredningen förordnades den 12 februari 1993

avdelningschefen Sven Rune Frid.

Kommittén har antagit namnet Hot- och riskutredningen.

Utredningen har i enlighet med sina direktiv utarbetat antal

ett scenarion beskriver påfrestningar och risker i det fredstida

som samhället. Arbetet med scenariona har skett i samverkan med eller

ge-

inhämtande synpunkter från företrädare för antal nom av ett cen-

trala statliga myndigheter, länsstyrelser, landsting, kommuner och andra enligt utredningens bedömning skulle komma

organ som att

beröras händelseförloppen.

av

Utredningen har tidigare i delbetänkandet SOU 1993:89 Massflykt till Sverige asyl- och hjalpsökande redovisat det först utarbe-

av

tade scenariot. Även resultaten arbetet med de övriga scenariona

av redovisas i delbetänkanden. Samtliga dessa betänkanden innehåller

redogörelser för de tänkta händelseförloppen, huvuddragen i den

rättsliga regleringen de viktigaste verksamheterna är berörda

av som

händelseförloppen, överväganden de problem uppkom-

av om som

för myndigheter, andra företag och enskilda samt förslag mer organ, till åtgärder syftar till eliminera eller minska problemen. Åt-

som att

gärderna kan förebyggande eller skadebegränsande.

vara

En redogörelse för de allra flesta förslagen har framkommit i

som arbetet med scenariona finns också i utredningens huvudbetänkande. I detta betänkande behandlar utredningen även de särskilda frågor

utredningen enligt direktiven och särskilda beslut regeringen som av har haft till uppgift att överväga.

Utredningen får härmed överlämna huvudbetänkandet Ett säk-

samhälle samt delbetänkandena Utan stannar Sverige, Staden rare på vattnet utan vatten, Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne, Brist på elektronikkomponenter och Gasmoln lamslår Uppsala. Samt-

liga betänkanden är enhälliga.

Arbetet med delbetänkandet Störtflod i Dalälven kommer att slutföras under våren 1995.

Stockholm den 11 januari 1995

Eric Krönmark

Åke Carnerö Birgit Henriksson Robert jousma

Göthe Knutson Hans Lindblad Christer Skoog

Oswald Söderqvist Rune Thorén Karin Wegestål

Iréne Vestlund

Szen Rune Frid

i

i

Sammanfattning

Scenariot utgår från ett läge där svår naturkatastrof har inträffat

en iJapan. Det medför ett totalstopp under lång tid för produktion och export bl.a. elektroniska apparater och komponenter från detta

av land. Utöver de direkta effekterna i form begränsningar i tillför-

av seln olika slag medför detta även att stora störningar

av varor av uppstår i den globala ekonomin. Exempel på sannolika följdverkningar den beskrivna naturkatastrofen är valutaoro och högre

av internationell räntenivå. Detta leder till allvarliga störningar i det internationella samarbetet och politisk i många länder.

oro

En kris iJapan det skisserade slaget väntas snabbt följdverk-

av ningar också inom andra regioner i Sydostasien. Det blir följden

av de allt starkare kopplingarna mellan dessa ekonomier. Framför allt den japanska industrin har under de senaste åren etablerat ett vitt förgrenat underleverantörer i 0st- och sydostasien, bl.a. Kina.

nät av För svensk del innebär detta risker för stora störningar i tillförseln

t.ex. avancerad konsumentelektronik, periferiutrustningar, portab-

av

datorer och hårddiskar.

På kort sikt -1-3 månader uppstår allvarliga störningar i de de-

lar den svenska industrin för sin produktion är beroende

av som av

kontinuerlig tillförsel elektronikkomponenter och tillsatsmaterial,

av

t.ex. företag tillverkar telekommunikationsutrustning och före-

som tag vars produkter innehåller styr- och reglerutrustning. Andra företag får svårt att utföra service och underhåll på datasystemen. Av särskilt intresse är det stora antalet nätverksinstallationer under

som de senaste åren genomförts på företag och myndigheter. Den ökade

nätverksanvändningen har påtagligt ökat datorberoendet och där-

med sårbarheten.

Scenariot visar situationer där statsmakterna för närvarande saknar förberedda handlingsregler eller direktiv till myndigheter, t.ex. för prioriteringar hur datorresurserna ska användas. Problem kan

av även uppstå vid bedömningen har rätt att vidta åtgärder

av vem som

EU eller Sverige och vilka åtgärder skall vidtas. - - som

På medellång sikt 3-12 månader kan störningarna ha lett till

- -

inskränkningar i så gott som all industriproduktion i Sverige och

8 Sammanfattning

stora påfrestningar inom viktiga samhällsfunktioner. Det kan gälla t.ex. betalningsförmedlingen, varudistributionen och myndighetsfunktionerna i läns- och kommunförvaltningen. Det sociala skyddsnätet kan komma att påverkas negativt. Sysselsättningen kan komma att ned drastiskt med svåra återverkningar inom hela samhället.

-

Problemen kan uppstå på grund brist på komponenter vid

av en

underhåll datorer och kommunikationssystem.

av

Stora effekter kan uppstå även inom de delar den globala eko-

av nomin inte enbart berör produktion och distribution elek-

som av tronik eller andra industriprodukter. Det blir med all sannolikhet

en stor valutaoro, högre internationell räntenivå och sjunkande prisnivåer på den internationella fastighetsmarknaden eftersom japanska intressenter behöver frigöra kapital är investerat utanför Japan.

som Dessa effekter förstärker ytterligare den besvärliga produktions- och

sysselsättningssituationen i bl.a. Sverige.

På längre sikt efter än ett år pekar scenariot mot föränd-

- mer ringar i det globala produktions- och handelsmönstret med dra-

en

matisk förskjutning tyngdpunkten mot producentländer i

av nya

Sydostasien. Tillgången teknisk utvecklingskapacitet och tekniskt

kunnande är kritiska faktorer, kan innebära påfrestningar på

som det internationella patent- och immaterialrättsliga regelverket eller internationella handelsavtal, t.ex. GATTWTO-överenskommelserna.

Kapitel

Utredningens sju scenarion

1.1 risker och ökad säkerhet

Nya

Det svenska samhällets utveckling har länge präglats de tekniska

av

framstegen. Förändringarna i produktion, distribution och admini-

stration har lett till storskalighet, ökat specialiseringen och

en som

komplexiteten. Nya metoder för framställning och hantering

annan

kemiska ämnen med tidigare okända risker har hela tiden förändav rat hotbilden. De stora tekniska systemen har blivit alltmer inflätade i varandra.

De sociala förändringarna del samhällsutvecklingen.

är en annan av Tillväxten de tätbefolkade områdena har gång för alla brutit sön-

av en der många för tidigare generationer viktiga sammanhang. Det har blivit svårare för och att själv bedöma riskerna för det kan

var en som hota liv och egendom. Mycket detta påverkar också människors

av eget beteende. Segregering och andra förändringar i samhället gör

att många människor utsätter sig själva och andra för större risker än tidi-

gare.

Samtidigt har kraven på säkerheten ökat. Utvecklingen har tvingat fram ett bättre skydd mot olika slag påfrestningar. Tekniken har

av gjort det möjligt att förbättra detta skydd. Det gäller både de före-

byggande åtgärderna och räddningstjänsten, hälso- och sjukvården

eller de andra åtgärder behövs när allvarlig händelse

som en trots det förebyggande arbetet har inträffat. De flesta människor

har ge-

ökad allmän utbildning och effektivare information hur nom om

och kan undvika risker blivit säkerhetsmedvetna. var en mer

De ökande internationella kontakterna dominerande

är ett annat drag i utvecklingen. Vi kan inte avskärma från risker växer

oss som fram och de påfrestningar förekommer i andra länder. Samti-

som digt har emellertid händelser och erfarenheter i andra

nytta av

länder. Informationssystemen sprider snabbt uppgifter de olyckor,

om störningar i samhällsfunktionerna och orsakar skador.

annat som

Kunskaperna om förbättringar i skyddet utomlands ökar i många

fall säkerheten även i Sverige.

Genom ett samarbete mellan myndigheter, företag och organisa-

10 Sju scenarion

tioner inom landet och internationellt går att göra mycket för att

det

förebygga de händelser åstadkommer stora skador på männis-

som kor, egendom och miljö och att hindra eller minska följderna dem.

av

1.2Utredningens uppdrag

Hot- och riskutredningen ska enligt sina direktiv Dir. 1993:4

analysera påfrestningar och risker i det fredstida samhället samt över-

väga beredskapsåtgärderna är tillräckliga. Analysen ska ris-

om avse ker och påfrestningar härrör från såväl svenska utländska

som som förhållanden. Utredningen bör beskriva ett antal scenarion och belysa konsekvenserna för samhället. Mot bakgrund att någon

av systematisk tvärsektoriell analys och bedömning hittills inte har gjorts

bör utredningen därefter pröva beredskapsåtgärderna på olika

om områden är tillräckligt samordnade och erfarenheter från ett

om område kan utnyttjas i större utsträckning på andra områden.

Störningar samhällsfunktion kan konsekvenser på många

i en områden, framhåller departementschefen i direktiven till utredningen. Exempel på sådana områden är elförsörjningen och telekommunikationerna. Även datorberoendet leder till ökad sårbarhet.

Den storskalighet eftersträvas i produktion och distribution ökar ris-

som kerna för enstaka olyckor vid t.ex. tillverkning, lagring och transport farliga ämnen. Sådana olyckor kan allvarliga konsekven-

av

för människor och miljö. ser

1.3Utredningens syn på uppdraget

Samhället är utsatt för lång rad påfrestningar och risker. En del

en har den karaktären att det är fråga långsamt framvâxande och

om

långvariga skeenden. Andra påfrestningar inträffar plötsligt. Förlop-

pet pågår ofta bara kort tid. Det kan fråga enstaka eller

en vara om

upprepade händelser, ofta redan från början har mycket dra-

som en matisk karaktär. Verkningarna de plötsligt inträffade händelserna

av

kan givetvis långvariga.

vara

Långsamt framväxande skeenden

De långsamt framväxande skeendena kan bestå eller resultera i

av - - t.ex.

Stigande spänningar mellan olika i samhället;

D grupper

D Förändringar i normer eller grundläggande värderingar som stri-

i

der mot vårt rättssystem eller vårt sätt på problemen; och

att se

Sju scenarion 11

Växande problem med missbruk droger och allmänt sett Cl av en

ökande brottslighet.

De långsamt framväxande skeendena kan tendenser det

vara som

tid att kunskaper eller De uppkommer på skilda tar grepp om. sätt och har ytligt sett olika karaktär. Om de långsamt framväxande skeendena får ett ordentligt fäste, kan det dröja länge innan motåtgärderna verkar effektivt. De ekonomiska konsekvenserna kan bli så stora att de påverkar den allmänna utvecklingen i samhället.

De långsamt framväxande skeendena riskerar att radikalt påverka förutsättningarna för många människors liv och välfärd. Dessa skeenden faller trots detta utanför ramen för de överväganden som ska

göras när utredningen väljer scenarion. De svårigheter det kan

som bli fråga bör hanteras i andra sammanhang.

om

Plötsligt inträffade händelser

De påfrestningar och risker utredningen ska behandla omfattar

som eller orsakas händelser inträffar plötsligt. Det kan

av som vara en eller flera enstaka händelser stora olyckor eller allvarliga störningar

i viktiga samhällsfunktioner.

Utredningen har i sina överväganden slagit fast att händelserna

ska kunna omfattas arbetet med scenariona bör som av vara orsakade omedelbara omständigheter t.ex.

av som

Skeenden i naturen, bl.a. kyla, vind, nederbörd och skred;

Fel i teknisk utrustning eller i hanteringen den;

av u Fel i tekniska och administrativa system eller i hanteringen

av

dem; och

Säkerhetspolitiska kriser direkt eller indirekt berör Sverige EI som

eller sabotage mot verksamheten.

Utredningen har vid valet ämnesområden också utgått från vere-

av ningarna händelserna. Det är enligt utredningens mening natur-

av

ligt att i det här sammanhanget knyta till de tre begrepp

an som räddningstjänstlagen 1986:1102 använder. De händelser bör

som ingå i scenariona ska med andra ord kunna sådana leder

vara som till skador på människor eller egendom eller i miljön.

Utredningen har vidare i sina överväganden principerna för

om valet scenarion utgått från att verkningarna fortplantar sig snabbt

av i samhället och breder ut sig över stora geografiska områden. Verkningarna är också kännbara under så lång tid att drabbade människor får stora problem eller att egendom och miljö skadas ett känn-

bart sätt. Det behövs många olika slag skadebegränsande åtgär-

av der från myndigheters, organisationers och enskildas sida. Genomförandet fordrar hög grad samordning mellan aktörerna.

en av

12 Sju scenarion

1.4Vad är ett scenario

Ett scenario ska enligt utredningens uppfattning ett exempel på

vara ett skeende. Det ska skildra många händelseförlopp beett av som döms kunna inträffa. Beskrivningen bakgrunden och orsakerna av till händelserna behöver däremot inte grundad på någon bevara dömning av vad som sannolikt kommer att hända. Den är inte heller någon för utvecklingen inom scenariots område. prognos Utredningen vill med sina scenarion framför allt visa hur olika

i samhället myndigheter, organisationer och företag kan

organ - tänkas handla med de rättsliga förhållanden och andra förutsätt-

ningar som föreligger.

Utredningen beskriver i sju delbetänkande ett antal händelser som får mycket svåra konsekvenser för de flesta berörda. Handlingen resulterar i påfrestningar i de flesta scenariona ligger nära gränsen som för vad myndigheter, företag och enskilda sannolikt skulle kunna

klara utan att det uppstår kollaps.

av en

Utredningen har i syfte att kunna illustrera belastningar och

re-

sursbehov i del beskrivningarna angett omfattningen det

en av av sker och de åtgärder de olika aktörerna vidtar. De siffror som som lagts till grund för förloppen är godtyckligt valda. Även andra som kvantiteter beskriver verksamhetens omfattning och inriktning som skulle ha fyllt funktion i scenariona. en

1.5Innehållet i scenarion

utredningens sju

Utredningen har med tillämpning de redovisade principerna valt av sju olika scenarion för att illustrera de påfrestningar och risker som kan förekomma i det fredstida samhället och det ankommer på som utredningen att behandla.

1.5.1 till och

Massflykt Sverige av asyl- hjälpsökande

Det första scenariot omfattar massflykt asyl- och hjälpsökande en av från de baltiska länderna och Ryssland till Sverige.

Beskrivningen och bedömningarna olika nivåer räknat

avser tre efter antalet flyktingar svenska myndigheter får till uppgift som att ta

hand Beskrivningen de tänkta händelseförloppen, analysen

om. av

problemen och förslagen till åtgärder utredningen

av som anser att samhället behöver förbereda för att klara påfrestningarna har redovisats i det delbetänkande SOU 1993:89 Massflykt till Sverige av

asyl- och hjälpsökande utredningen tidigare har lagt fram.

som

Sju scenarion 13

1.5.2Ett avbrott i tillförseln

långvarigt av högteknologiska varor

Scenariot i det betänkande här föreligger ska visa hur ett lång-

som

varigt avbrott i importen viktiga komponenter ingår i ADB-

av som

användarnas utrustning påverkar hanteringen bl.a. betalnings-

av

och socialförsäkringssystemen.

Arbetet med scenariot har genomförts inom ÖCB under ledning

Bengt-Erik Nilsson. Synpunkter och annat underlag har lämnats av

företrädare för producenter datorutrustning och några använ-

av av

dare stora ADB-system.

av

1.5.3De scenariona

övriga fem

Arbetet med de övriga fem scenariona har utförts inom arbetsgrup-

med företrädare för utredningens sekretariat och olika myndigper heter och andra är berörda. Utredningen redogör i fort-

organ som sättningen detta avsnitt för innehållet i stora drag i dessa

av scenarion. Som utredningen har framhållit är strävan att i scenariona skildra händelseförlopp ligger nära gränsen för vad samhället

som på ett tillfredsställande sätt skulle kunna klara

av.

Staden på vattnet utan vatten

Utredningen beskriver följderna ett avbrott i försörjningen med

av vatten till hushåll, industrier, sjukhus, skolor och andra viktiga

grup-

förbrukare i Stockholm och några förortskommuner. Scenaper av riot syftar till att visa hur de lokala och regionala myndigheterna hanterar problemen t.ex. vilka ledningsfunktioner de organi-

- som serar, hur försörjningen med reservvatten går till och vilka svårighe-

ter som informationsverksamheten för med sig.

Arbetet har skett i samverkan med företrädare för bl.a. Livsmedelsverket, Stockholm Vatten AB och Kommunalförbundet Norrzatten.

Synpunkter och annat underlag har lämnats centrala, regionala

av och lokala civila myndigheter samt Försvarsmakten.

Utan stannar Sverige

Beskrivningen och analysen omfattar tre olika delscenarion: I det första fallet drabbar mycket kraftig storm, stark kyla och

en en omfattande isbildning så hela distributionsnätet i västra Sverige.

gott som Försörjningen med elenergi slås ut i ett område omfattar i hu-

som

vudsak Göteborgs och Bohus, Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs

län. Ett stort antal känsliga knutpunkter i eldistributionen skadas

fl 15-0277

14 Sju

scenarion

mycket allvarligt och det dröjer flera veckor innan hela området har fått tillbaka försörjningen. Utredningen beskriver detaljerat kon-

mer sekvenserna för befolkningen i Göteborgsområdet, för industrin i

Stenungsund och för jordbruket del Västgötaslätten.

på en av

I det andra delscenariot uppstår omfattande skador på högspän-

ningsnätet till följd sabotage internationell terroristgrupp

av som en

genomför i Sverige. Skadorna hindrar överföringen från

av norra till södra Sverige. Området söder Dalälven drabbas under veckor

om

återkommande längre eller kortare avbrott i elförsörjningen. Det av tredje delscenariot syftar till att visa konsekvenserna för elförsörjningen i stort mycket omfattande tillfällig nedgång i kärnkrafts-

av en

produktionen.

Alla tre delscenariona ska illustrera de problem olika slag

som av elförbrukare ställs inför när de inte får någon elenergi, vilka beslut myndigheterna måste fatta för att minska verkningarna och vilka

svårigheter kraftproducenterna har att återställa kapaciteten i ett

distributionsnät råkat ut för mycket omfattande skador.

som

Arbetet har skett i samverkan med företrädare för bl.a. Svensk Elberedskap och de i scenariot mest berörda kommunerna. Synpunkter och annat underlag har utredningen erhållit från företrädare för

elproducenter och eldistributörer, centrala, regionala och lokala civila myndigheter, Försvarsmakten, landsting samt företag inom olika

branscher normalt förbrukar mycket el.

som

Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne

Utredningen skildrar de problem för delar jordbruket i Skåne

av

sannolikt skulle bli följden vid ett stort nedfall radioaktiva som av

ämnen över betydande del landskapet. Beskrivningen för-

en av av

loppet och bedömningen problemen belyser svårigheterna för i

av

första hand jordbruket i någon mån även för trädgårdsnäringen

och livsmedelsindustrin. Utredningen överväger bl.a. vilka sanerings-

åtgärder fordras.

som

Underlag för scenariot har utarbetats arbetsgrupp bestått

i en som

företrädare för Strâlskyddsinstitutet, jordbruksvereet, Livsmedels-

av

verket, Räddningsverket och Länsstyrelsen i Malmöhus län. Synpunk-

ter och annat underlag har lämnats företrädare för Länsstyrelsen

av

i Kristianstads län, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Försvarsmak-

ten, jordbrukets organisationer, livsmedelsindustrier och olika

forskningsinstitutioner.

Gasmoln lamslår Uppsala

En stumfylld järnvägstankvagn rämnar på Uppsala centralstation. Den utströmmande ammoniakgasen når i scenariot mycket snabbt

Sju scenarion 15

stora delar innerstaden i Uppsala och drabbar framför allt de av människor befinner sig på och Utredningen skildsom ute gator torg.

rar svårigheterna att dessa och de problem hälso- och sjukvår-

varna den möter när den akut ska ta hand alla inte hinner sätta sig om som i säkerhet. Redogörelsen syftar också till illustrera den att oro som händelsen kan skapa hos människor på andra där det föreorter kommer transporter eller hantering mängder skadannan av stora liga ämnen. Arbetet har skett i samverkan med företrädare för räddnings-

tjänsten och stadsbyggnadskontoreti Uppsala, Länsstyrelsen i Upp-

sala län, polisen i Uppsala, hälso- och sjukvården z länet, Försvarets forskningsanstalt S], Banverket och SOS Alarm. Synpunkter och annat underlag har lämnats företrädare för Försvarsmakten, Soav

cialstyrelsen och Rikspolisstyrelsen.

Störtflod i Dalälven

Scenariot ska skildra konsekvenserna långvarig och mycket av en kraftig vårflod i Österdalälvens och Västerdalälvens vattensystem.

Översvämningarna orsakar stora skador på bostäder, industrier, jord-

bruk och infrastruktur i sammanlagt tiotal kommuner inom ett tre

län. En lång rad myndigheter på central, regional och lokal nivå

kommer i scenariot att gripa in för i den akuta fasen rädda mänatt niskor, egendom och miljö. Det kommer också framgå vilka åtatt gärder som myndigheter, fastighetsägare och andra måste vidta senare för att sanera och så långt möjligt återställa anläggningar och annat har förstörts vattenmassorna. som av Arbetet sker i samverkan med företrädare för i de

länsstyrelserna

berörda länen och Vägverket. Synpunkter och läm-

annat underlag

nas av kommuner, centrala civila myndigheter, Försvarsmakten och Dalälvens Vattenregleringsföretag. Arbetet med detta scenario kommer att avslutas under våren 1995.

Kapitel

till scenariot

Bakgrund

2.1Elektronikens och

framväxt

informationsteknologins

Dagens tonåringar har tillgång till elektroniksystem med prestanda

och kapacitet verkade utopiska för bara tio år sedan. Avance-

som

för multimedia med bildbehandling, ljud och kommunirade system kation finns i de flesta databutiker och på marknad där pris-

en krigen avlöser varandra. Föräldragenerationen ute i förvärvslivet har sannolikt också tillgång till elektronik och informationsteknologi,

kanske inte klass i tonåringarnas miljö. Utbudet men av samma som

massmediala kommunikationsprodukter överstiger också med

av nu

marginal vad de flesta individer och hushåll förmår att absorstor bera.

Utvecklingen på området elektroniska komponenter har varit

en

förutsättning för den omvälvning pågått och fortfarande

som som pågår med, till oförminskad takt. Det är möjligt att

synes, numera

till låg kostnad massproducera elektronikkomponenter med 3-5

miljoner transistorfunktioner, vilket möjliggör användning av avan-

cerad Signalbehandling och informationsbehandling i mobiltelefoner,

tvättmaskiner, bilar, smart cards, system för identitetskontroll, pace-

makers, kameror, leksaker

m.m.

Konsument- och kontorselektroniken har under det senaste decenniet varit den tekniskt ledande sektorn med krav högteknologi i stora volymer och till låg kostnad. Inom andra sektorer, t.ex. industriell elektronik eller vad militära elektroniksystem, har

avser

i hög grad förlorat det komponentteknologiska försteget och i

man stället valt att i ökande utsträckning använda elektronik från

som början utvecklats för konsument- och kontorsmarknaden. Begreppet dual-use är högaktuellt bland försvarsindustrierna i

numera västvärlden.

Under 1960-talet USA den dominerande teknologiska stor-

var

18 Bakgrund

makten på alla väsentliga områden. Under 70- och 80-talen har det

globala mönstret förändrats, så att såväl utveckling produktion

som

elektronikprodukter för konsument- och kontorsbruk förskjutits

av mot Japan och under det senaste årtiondet även andra länder i

- -

Sydostasien. USA har behållit sin dominans inom försvarselektronik, mikroprocessorer och medan europeisk industri

programvara, av tradition behållit sin världsledande roll inom telekommunikation. Övriga områden domineras Östasiatiska länder med japan i spet-

av sen.

Under 1990-talet har snabb ekonomisk tillväxt och ökning

en av levnadsstandarden i de Östasiatiska ekonomierna medfört att denna region också utgör stor marknad för alla former modern infor-

en av

mationsteknologi.

2.2Sårbarheten

Användningen modern informationsteknologi har spridits

av numera till och inom alla sektorer det svenska samhället. Den ökande

av kapaciteten för t.ex. system för kommunikation och datalagring kan medföra tendenser till ökad centralisering. En optisk fiber kan

användas för överföring 100 OOO-tals telefonsamtal och underlätta

av

för geografiskt spridda användare att utnyttja enda,

en gemensam databas till låg kostnad. Både optofibern och databasen kan

vara

känsliga från sårbarhetssynpunkt.

Inom de IT-system ingår integrerade delar i den svenska

som som infrastrukturen, t.ex. telekommunikationer eller flygtrafikledning,

eller betjänar svenska myndigheter, t.ex. skatteförvaltningen,

som totalförsvaret eller socialförsäkringen, kan tåligheten mot kortvariga störningar antas väl tillgodosedd. Samma förhållande kan

vara antas gälla andra för olika samhällsfunktioner väsentliga system, t.ex.

betalningssystemen inom bank- och postväsendet.

Vid långvariga störningar, t.ex. brist på reservdelar eller service, kan effekterna bli av annan karaktär. På grund av att produktionen

komponenter och delsystem t.ex. skivminnen hårddiskar till

av - största delen sker i de Östasiatiska länderna är svenska användare helt beroende störningsfri tillförsel från denna region.

av en

De ökade möjligheterna till effektiv informationshantering i kombination med korta transporttider med flyg har medfört att det

uppstått starka ekonomiska incitament för centraliserad lagerhåll-

en ning komponenter och reservdelar logistiskt väl vald plats

av en inom Europa. Från och med början 1990-talet har därför flera

av svenska komponentdistributörer upphört med sin verksamhet eller

köpts internationella distributörsföretag med lagerhållning

upp av

Bakgrund 19

utanför Sverige. Sårbarheten störningar politisk karaktär elmot av ler handelshinder kan därmed ha ökat.

Den svenska tillverkningsindustrins känslighet för störningar i till-

förseln kan skäl väntas ha ökat. Detta bör särskilt av samma vara fallet för mindre och medelstora företag utan internationell verksamhet, t.ex. inom underleverantörssektorn.

2.3 händelser

Verkliga

2.3.1Brand z plastfabrik

en

Den 4 juli 1993 förstördes Sumitomos fabrik för tillverkning av

epoxyharts till plastkapslade komponenter i Japan brand.

genom en Sumitomo hade före branden 60% världsmarknaden för den ca av

plasttyp används för inkapsling minneskomponenter avsedda

som av

för t.ex. persondatorer.

Omedelbart efter branden blev priserna för minneskomponenter

2-3 gånger högre, samtidigt orderingången på minnes-

som komponenter hos tillverkare och distributörer ökade. Leveranstider-

na påverkades till början bara marginellt. Sumitomo hade lager

en för fyra månaders leveranser och beräknade det skulle ca att ta ca ett

år att bygga upp produktionsanläggningen.

2.3.2Glömt i kabeltunnel

svetsaggregat en

I december 1984 glömde arbetare i kabelen ett svetsaggregat en

tunnel i västra Tokyo. Svetsaggregatet orsakade pyrande brand,

en som 17 timmar orsakade avbrott för omkring 89 000 telesenare

linjer.

All verksamhet avstannade hos fem banker. En bank med stora ca

6 miljoner konton kunde inte genomföra enda transaktion, efter-

en huvuddatorn helt isolerad från omvärlden. Även polis och som var sjukhus drabbades

Reparationsarbetena sysselsatte omkring 3 000 telearbetare,

som behövde månad för att helt återställa teletrafiken. en

2.3.3Åsznedslag slår ut hos

datasystemet komponentleverantörer

I mitten 1980-talet orsakade ett åsknedslag totalstopp hos av ett en

leverantör transportfordonskomponenter i södra Sverige. Det

av

20 Bakgrund

tog lång tid innan verksamheten kunde återupptas i full utsträck-

ning.

Ett motsvarande åsknedslag orsakade i mitten 1980-

en sommar av

talet totalstopp i datasystemet för lagrings-, betalnings- och faktureringsfunktioner hos komponentdistributör i Sverige. Repa-ratörer

en från England måste tillkallas för att i gång systemet. Det

tog mer än månad innan det fungerade fullt ut.

en

2.3.4Stölder

Stölder och tillgrepp framför allt persondatorer är

av numera vanliga. Inbrott har förekommit hos främst företag, skolor och

utbildningsinstitut. Andra känsliga områden är lager och

transpor-

ter av datautrustning. Handlingsmönstret vid många inbrott visar

att tillgreppen skett av personer varit väl insatta i tekniken och

som

valt ut särskilt värdefulla eller attraktiva komponenter och utsom

rustningar.

Säkerhetsnivån hos flera komponenttillverkare i USA har höjts efter det att företagen konstaterat stölder och svinn till exempel

av mikroprocessorer. Denna typ av komponenter är standardkaraktär

av och direkt användbara i de flesta vanliga persondatorer.De har också ett stort ekonomiskt värde.

2. 4 Varför

Japan

2.4.1Dominerande inom konsument- och kontorselektronik

Den japanska industrin har med hjälp massiv uppbackning från

av staten under lång tid utvecklats mot dominans den globala

en av marknaden för konsument- och kontorselektronik. I botten ligger

långsiktig och uthållig FoU-strategi gjort det möjligt

en som att omsätta forskningsresultat inom och utom Japan till produkter

nya

baserade på teknologi. Genom japanska företag uppnått

ny att marknadsdominans inom dessa sektorer har de säkrat avsättnings-

möjligheter för storskalig produktion elektronikkomponenter.

av

Produktion komplexa elektronikkomponenter, t.ex. minnes-

av

komponenter eller mikroprocessorer, utomordentligt svår eko-

är en

nomisk utmaning. En produktionsanläggning kräver investeringar

för motsvarande 3-10 miljarder kronor och har ekonomisk livs-

en längd på 2-4 år. Efter detta är den föråldrad och måste ersättas med

kapacitet för komponentgeneration. Medan anläggningen

ny en ny

Bakgrund 21

är i drift måste den köras med högt kapacitetsutnyttjande och med låg kassation så att komponenterna kan säljas till konkurrens-

ett

kraftigt pris. Endast de största företagen i världen med tillräcklig

tillgång till finansiellt kapital, teknisk FoU-kapacitet, marknadskanaler och ett ofta massivt statligt stöd kan med i denna kon-

vara kurrens.

Med Japan förebild har produktion och utveckling elek-

som av tronik etablerats och utvecklats inom flera Östasiatiska länder,

t.ex.

Taiwan, Singapore, Hong Kong, Korea och Malaysia. Amerikanska

och japanska företag har i dessa länder byggt omfattande nät

upp av underleverantörer bildat bas för fortsatt expansion. Japan

som en måste emellertid både i nuläget och under tiden fram till sekelskif-

tet bedömas den starkaste motorn i regionen när det gäller

- vara

forsknings- och utvecklingsarbete. Samtidigt sker produktion viss

av

nödvändiga slag av produktionsutrustning och tillsatsmaterial

endast i Japan

2.4.2 kapitalexport japans

Japan har under lång tid haft ett stort exportöverskott. Detta har ofta varit orsak till störningar i handelsförbindelserna med främst

en USA. En betydande mängd japanskt kapital har investerats utanför

Japan, t.ex. i fastigheter eller statsobligationer i USA, även i

men Europa. Det mest bekanta exemplet är Rockefeller Center i centrala New York kontrolleras japanska intressen.

som numera av

De tillgångar som är investerade på fastighets- och kapitalmark-

naderna har ett direkt och omedelbart samband med stabiliteten på de globala kapital- och valutamarknaderna. En allvarlig störning i Japan skulle således snabbt få stora effekter på finans- och valutamarknaderna -inte bara iJapan även i USA, Europa och

utan världen i övrigt.

2.4.3 seismiszt område

Känsligt

De japanska öarna ligger i gränsområdet mellan flera sköldar i

stora jordskorpan som avgränsar Stilla Havet västerut. Sköldarna trycks

mot varandra vilket skapar påkänningar plötsligt utlöser

stora som jordskalv. I norra Japan förekommer dessutom aktiva vulkaner. Hela regionen är dessa skäl ett riskområde för seismisk aktivitet

av av

flera slag.

År 1923 förstördes halva dåvarande Tokyo våldsamt

av ett jord-

skalv. Staden år till del byggd på torrlagd sumpmark och med

stor en stadsplanering som inte förefaller ha genomförts för att under-

T3 15-0277

22 Bakgrund

lätta räddningsarbete i samband med kraftiga jordskalv. Tokyo är från seismologisk synpunkt de mest olämpliga platserna att

en av

placera Japans huvudstad på. Bedömningarna bland seismologer

pekar mot att det inte är frågan utan när ett mycket kraftigt

om, jordskalv på nytt kommer att drabba Tokyo-området.

Att återuppbygga ett förstört Tokyo skulle kosta i storleksordningen 1 000 biljoner dollar att genomföra. Dessa pengar måste i allt väsentligt hämtas från bl.a. investeringar i USA eller Europa. När så sker kommer de flesta marknader och branscher och därmed hela världsekonomin åtminstone temporärt att kollapsa.

- -

Kapitel

Håndelseförloppet

3.1Svår jordbävningskatastrof i

Japan

Efter ännu dag med rikligt snöfall sitter Emma johansson

en som

vanligt i TV-stolen med sin stickning. På byrån i pensionärslägenheten

i Norrvallen, är liten kommun i mellersta Norrland, finns

som en porträtten barn och barnbarn. Tre barn har för länge sedan flyt-

av tat söderut till Stockholm, Linköping och Lund för att tillgång till

större arbetsmarknad. Emmas yngsta dotter, är sjukvårdsbien som träde, har emellertid valt att stanna kvar i Norrland och har för närvarande arbete vid länssjukhuset i Östersund.

Det är den 16 december och Emma funderar på planeringen inför

julhelgen, hon skall tillbringa hos dottern Birgitta i Haninge

som utanför Stockholm.

Birgitta är förskollärare och bor med sambon Hans och tre barn i

en nyrenoverad bostadsrättslägenhet i Haninge. Lägenheten på 5 rum

och kök är rymlig och välplanerad, hyran och kostnaden för

men lånen tar stor del familjens ekonomi i anspråk.

en av

FV-Aktuellt visar bilder från övärlden i Japan. Ett mindre

norra vulkanutbrott har inträffat under havsytan i den nordjapanska arkipelagen. Utbrottet har inte orsakat några större skador, utöver

några fiskefartyg och färjor förstörts höga havsvågor

som av som

slagit in över de närliggande öarna. Utsläppen och ånga har

av gas också förstört några lokalt givande fiskeområden.

Aktuellt visar också bilder från vulkanen Fuji, 30 mil sydväst

ca

Tokyo, har visat tecken på ökad aktivitet med utsläpp om som av

ånga och

gas.

I de tätbefolkade delarna Japan finns viss för vad

mera av en oro

skulle kunna hända. I Tokyo genomförs utökade informationssom aktiviteter i skolor och på företag hur människor bäst skyddar

om sig i samband med jordbävningar. Eftersom den vulkaniska aktiviteten inte behöver ha direkt samband med de förskjutningar i kontinentalsocklarna orsakar svåra jordskalv så framskrider de

som

japanska helgförberedelserna utan direkta störningar.

Julen hos Hans och Birgitta i Haninge firas traditionsenligt. Hans

24 Händelseförloppet

är anställd produktionstekniker på ett dotterbolag till ett de

som av

största verkstadsföretagen i Sverige. Orderingången har under de

två åren överträffar och Hans är tvungen att senaste prognoserna,

tillbringa alla arbetsdagar mellan jul och trettondagen på arbetet.

Hans trivs med sitt arbete, även det ibland är Övertids-

om stressat. ersättningen är dock ett välkommet tillskott till hushållskassan.

Emma återvänder till Norrvallen söndagen efter nyårshelgen och tillvaron återgår snart till de normala rutinerna.

Den 5 januari vaknar Emma vanligt vid 7-tiden och sätter på

som

radions nyhetsprogram till morgonkaffet. I nyheterna framgår att kl

15.35 lokal tid hade helt oväntat det kraftigaste jordskalvet

som registrerats i Japan i modern tid inträffat. Epicentrum låg i havet

ca 12 mil söder Tokyo. Skalvet uppmättes till 8,4 på Richter-

om skalan.Ytterligare information skall komma i ett extra Rapport på TV kl. 8.00.

Skadorna inom Tokyo-omrâdet är förödande. Antalet döda i rui-

efter raserade hus är mycket stora. De uppskattas till omkring nerna 10 % befolkningen, dvs 2 miljoner människor. Vitala sam-

av ca hällsfunktioner vatten- och eldistribution är helt utslagna

som

och omöjliga att använda. Transportnäten för både spårbundna

transporter och vägtransporter är också svårt skadade och i prak-

-

tiken obrukbara. Tokyos räddningstjänst har mycket begränsade

möjligheter att fungera. Brandsläckning kan t.ex. inte ske effektivt på grund vattenbristen.

av

Eftersom skalvet har inträffat under havsytan skapades ett par jättevågor koncentrerades in i havsviken mot Tokyo-områdets

som stora hamnstad, Yokohama. Hamnområdet och stora delar den

av låglänta delen staden översvämmas och möjligheterna att använda

av Yokohama för inskeppning katastrofhjälp har avsevärt försäm-

av rats.

Huvudskalvet och flera kraftiga efterskalv har orsakat begränsade skador främst på Vattenförsörjning och eldistribution ända bort

- -

till Kyoto- och Osakaregionerna 40 mil sydväst Tokyo. Reakto-

om

i Japans största kärnkraftanläggning nödstoppas och anlägg-

rerna ningen drift tills vidare.

tas ur

Katastrofen i Japan dominerar naturligtvis rapporteringen i nyhetsmedierna över hela världen. Hos finns TV-bilderna under de

oss

i närmaste veckorna i vardagsrummen i de flesta svenska hem. I

Situationen i Tokyo är i inledningsskedet kaotisk och räddnings-

l

insatser kommer igång i väsentlig omfattning först efter den 15 ja-

i

nuari och då med hjälp internationellt stöd. Väg- och flyg-

av förbindelser samt hamnar kan öppnas i begränsad omfattning. Stö-

det är emellertid helt otillräckligt för hjälpbehoven. Räddningsarbe- l

försvåras samtidigt det ovanligt kalla vinterväder drabbat tet av som

i

i

Händelseförloppet 25

och mellersta Japan. Antalet döda och svårt skadade stiger till norra ofattbara 3-4 miljoner människor. Det faktum att skalvet inträffade i havet har skapat viss en oro även i USA. Havsvågorna kan efter några dygn komma att nå fram även till den nordamerikanska kusten. Enligt myndigheterna i USA finns det risk för till 15 meter höga vågor. De människor upp varnar för att befinna sig nära strandlinjen de närmaste dygnen.

3.2Stormskador USA:s

begränsar

att bistå

möjligheter Japan

Den 8 januari drabbas den amerikanska västkusten kraftig av en storm. I Los Angeles orsakar stormen ett haveri i ett stort kraftverk, så att elförsörjningen i södra Kalifornien slås under några dygn. ut Stormen orsakar stora skador på elkraftnätet och distributionsnäten för från San Fransisco-området ända ned till mexikanska grängas sen. Stormen medför också nederbördsmängder inom hela södra stora Kalifornien. Eftersom även hösten varit regnig är risken för jordskred stor och många vägar, framför allt längs kusten, är ofram-

komliga. Myndigheterna tvingas att ta hjälp av Nationalgardet för

att evakuera människor från utsatta områden och bistå med trans-

porter och röjningsarbeten. Nationalgardet utför också bevaknings-

uppgifter för att förhindra plundring och dämpa oroligheter.

I jämförelse med situationen i Japan är problemen lindriga,

men de binder stora kunde komma till användupp resurser, som annars

ning i Japan.

3.3 och

Räntehöjningar kraftiga prishöjningar på elektronik

Björn Nilsson, äger och driver företaget Kronobergs Elmontage

som AB KEAB, utanför Växjö, märker snabbt effekterna jordbävav ningskatastrofen i Japan. Omedelbart efter katastrofen stiger räntorna för KEAB:s lån, beroende på den internationella för följoron derna på finans- och kapitalmarknaderna. Priserna för vissa komponentslag justeras också redan under januari. Förseningar upp aviseras för leveranser minneskomponenter. av KEAB är underleverantör till den svenska exportindustrin och har efter 1990-talets inledande svåra år etablerat effektiv tillverkning en

26 Händelseförloppet

med moden maskinpark och låg kapitalbindning i lager och förråd.

Björn Nilsson förespråkarna för modern JIT-planering just-

är en av in-time och han har aktivt arbetat för att integrera det egna företa-

gets planeringssystem med kundernas. All produktions- och mate-

rialplanering sker med hjälp av datakommunikation till kund-

företagens system.

Erfarenheterna är goda, systemet förutsätter att inflödet

men av t.ex. elektronikkomponenter från leverantörer över hela världen funge-

väl. Inspirationen till utformningen systemet har kommit från rar av bl.a. den japanska bilindustrin. Björn är inte att ha

nu ensam om

anammat detta synsätt på produktions- och materialplaneringen. Flera hans kollegor i Kronobergs Företagarförening har helt eller

av delvis infört liknade planering i sina företag. Några andra Björns

en av

kollegor förbereder sådan övergång.

en

På den internationella kapitalmarknaden aktörerna snabbt

reagerar på katastrofen. Eftersom stor del de japanska finansiella

en av tillgångarna investerats utanför Japan befarar många ett stort säljtryck och utbud bl.a. amerikanska statsobligationer och fastighe-

av ter.

Redan dagen efter katastrofen stiger räntorna i USA med 5-6 %. Räntenivån svänger därefter kraftigt under hela januari månad. Dollarkursen stiger i förhållande till de europeiska valutorna. Detta påverkar även räntenivån i Sverige. Handeln på Stockholmsbörsen,

som avstannat efter katastrofen, kommer i gång i nära normal omfatt-

ning mot slutet januari.

av

Priserna på japanska produkter stiger kraftigt över hela världen

och inom industrin finns utbredd för brist på japanska

en oro produkter, främst komponenter. Affärsmän med internationella kontaktnät inleder kontakter med bl.a. svenska tillverkningsindustrier och

sig kunna förmedla leveranser strategiska komponenter.

uppger av

De erbjuder sig också att mot betalning bevaka leveransläget för de

komponenter företagen kritiska och i förväg infor-

som anser som

risker för akuta bristsituationer. Attityderna till dessa konmera om takter är avvaktande, de bidrar till att öka och osäkerhe-

men oron ten inom industrin.

Emma johansson i Norrvallen påverkas inte särskilt mycket

av vad händer på finansmarknaden. Hon följer med hjälp TV

som av vad sker i Japan. Nyhetsprogrammen visar ofta bilder på döda

som och lemlästade barn och Emma är tacksam för att bo i och

en annan

säkrare världsdel. Det gäller åtminstone jordbävningskatastrofer.

Ett mindre utbrott med utsläpp stoft och vulkanaska inträffar

av

på Fuji den 6 februari, ungefär samtidigt ett kraftigt efterskalv

som

5,6 på Richterskalan registreras nära Kobe i södra Japan. Stoft-

ca

molnet från Fuji driver med den nordvästliga vinden snabbt över de tätbefolkade sydliga delarna Japan. Utbrottet skapar stark oro

av

Händelseförloppet 27

för jordskalv, och stora skaror flyende människor söker sig

nya av ut från stadskärnorna. Den kalla väderleken i Japan fortsätter till mitten av februari.

De internationella hjälpinsatserna fortsätter ofta i begränsad

omfattning på grund att USA prioriterar katastrofinsatser inom

av sitt eget närområde. Sverige har sänt två fartyg med sjukvårds- och

förlåggningsutrustning till Japan.

3.4Komponentbrist, stölder och svart

marknad

Februarivintern i Sverige kunde ha varit bättre. Väderläget har bara bestått lågtryck med i söder och snöslask långt i Norr-

av regn upp land. Hans går vanligt till sitt arbete varje dag. Han har haft

som

några stressiga dagar med plötsliga omplaneringar och omställningar av produktionen på grund av att vissa för produktionen viktiga

par-

tier med elektronikkomponenter inte funnits tillgängliga. Hans tar

dock dagen den kommer och bekymrar sig inte i onödan för

som situationen. Det finns chefer och produktionsplanerare huvudkontoret får ta ansvaret. Det är deras jobb.

som

I slutet februari begränsas tillverkningen halvledarkompo-

av av

nenter och hybridkretsar sk. MCM, Multichip Modules inom Sverige på grund av brist kapslingsmaterial och bondningstråd.

Den enda godkända leverantören fanns i Japan. Störningarna sprids direkt till produktionen inom övriga delar den svenska elektronik-

av industrin. Leveranserna från den största svenska komponenttillverkaren och leverantören kvoteras till de mest prioriterade enheterna inom den koncernen. Externa kunder får till stor del vänta.

egna

Administrativa system och organisationer i Sverige fungerar fort-

farande bra, även service och reparationer de senaste model-

om av lerna av t.ex. kopiatorer och faxar inte kan ske på grund brist på

av reservdelar. Portabla datorer med LCD-skärmar och tillbehör till sådana, t.ex. minneskort, kan endast i undantagsfall levereras

av distributörer inom databranschen. Många företag befarar att bristen på portabla datorer och flata bildskärmar kommer att bestå

under lång tid, eftersom 90% all produktion sådana skärmar

ca av av

tidigare skedde i japan.

Stölder japanska från lager och internationella transpor-

av varor ter, särskilt elektroniska sådana, börjar bli vanliga, vilket ökar osäkerheten i handeln. Björn Nilsson på KEAB har dock

genom egna kontakter lyckats säkra tillgången till vissa kritiska komponenter,

till mycket höga priser. Han planerar också att för säkerhets men skull förbereda särskild provning dessa komponenter, efter-

en av

28 Händelseförloppet

de levereras utan det vanliga provningscertifikatet.

som

De svenska biltransportföretagen inför dubbelbemanning på de fordon transporterar konsumentelektronikprodukter. Det är

som

följden ett antal uppmärksammade stölder. Fullastade långtra-

av dare har stulits och tömts på sin last medan förarna tagit sina avtals-

enliga Även godsterminalerna visar sig Lastning

raster. vara utsatta. och lossning vid de större terminalerna sker under särskild uppsikt.

Den 12 rånas ett storlager i San Diego innehåller bl.a.

mars som japanska halvledarminnen. Minneskomponenterna bl.a. avsedda

var för tillverkning kraftfulla arbetsstationer hos Hewlett-Packard och

av IBM. Massmedierna frågar sig internationella maffiaorgani-

om sationer kan skyldiga. Många förutser att komponenterna snabbt

vara kommer ut på den svarta marknaden.

Den sociala i USA sprider sig till flera storstäder, framför allt

oron på västkusten och den massmediala bevakningen kravallerna är

av

omfattande. Nationalgardet tvingas i några fall ingripa. Upplopp,

plundringar, panik och skadegörelse medför att väsentliga samhälls-

funktioner från tid till är tillfälligt utslagna.

annan

Några partier med komponenter har nått den svenska mark-

som naden är undermålig kvalitet. Detta leder till att företaget

av Combitech tillfälligt tvingas avbryta leveranser styrsystem till

av kunder både inom och utanför Sverige. Normalt kan komponenter med särskilda provningscertifikat användas direkt utan särskild ankomstkontroll.

3.5Problem med service nätverk och

stordatorer

Den 12 mars stoppar det lokala datornätverket som betjänar kom-

och Länsstyrelsen i Östersund efter hårddiskhaveri i munen ett en dator. Kommunen har ekonomiska skäl valt att bibehålla ett äldre,

av minidatorbaserat system för terminalhanteringen.Detta börjar emellertid bli dyrt att underhålla. Service sker normalt med leverans

av reservdiskar via kurir från ett centralt europalager i München. Datorleverantören kan bara meddela att företaget tvingats kvotera leve-

denna typ hårddisk och att inga lämpliga hårddiskar ranserna av av l finns reserverade för svenska kunder längre. l

Arbetet hos kommunen och Länsstyrelsen sker manuellt med hjälp-

ligt resultat, tills någon upptäcker att i stort sett kompatibel dator

en finns på Högskolan i Karlstad. Efter kontakter mellan högskolan och myndigheterna beslutar de flytta högskolans dator till Öster-

att sund. Installationen går bra. Delar systemet framför allt kassa-

av -

å och betalningsfunktioner kan emellertid inte användas, eftersom

-

Händelseförloppet 29

vissa drivrutiner inte har rätt version för det terminalnät de som lokala myndigheterna använder för denna transaktioner. Detta typ av leder också till det har svagheter från att nya systemet säkerhetssynpunkt, eftersom känsliga personuppgifter kan nås från alla anslutna terminaler.

Störningarna i produktionen elektronik börjar bli allvarliga

av och hotar sprida sig till andra branscher -framför allt verkstadsatt industrin, som är beroende internationellt tillgängliga insatsvaror. av Branschkunniga bedömare har emellertid olika uppfattningar i bl.a.

TV-utfrågningar om huruvida verklig bristsituation föreligger. Är

en

komponentbristen reell eller beror den på komponentköparna

att för att gardera sig lägger order på flera håll I-Iur omfattande är

hamstringen och spekulationen

Möjligheterna till service stordatorer och vissa ameriav typer av kansk produktionsutrustning är installerad i Sverige har snabbt som och helt oväntat blivit avsevärt försämrad. Svensk eller europeisk back-up med tillgång till i källkod eller systemprogramvara lämp-

liga verktyg för felsökning saknas på några områden.

SMHI får problem, eftersom meteorologerna endast har benu gränsad tillgång till den stordatorkapacitet krävs för de ska som att kunna utarbeta långtidsprognoser. Eftersom SMHI också är beroende ett komplext system med automatiserad datakommunikation av från både vädersatelliter och markplacerade Väderstationer störs även

de kortsiktiga väderprognoserna. Jordbrukarna i befarar Sydsverige

ökade risker med vårbruket, eftersom de inte har tillgång till lika

säkra långtidsprognoser tidigare.

som Databranschen, framför allt återförsäljare och vissa konsultföre-

tag, upplever akuta svårigheter.Under tvingas flera in-

mars företag

ställa sina betalningar och friställa personal. Även komponentdistributörer och agenturföretag har problem. I måste

praktiken

många lokala datornätverk med otillräckliga insatser för service och underhåll. Elektroniken, under år blivit allt tillförlitsom senare

ligare, har i denna situation uppvisat betydligt större felprocent än

vanligt. Felen är dessutom ofta svårdiagnostiserade. En orsak kan vara att komponenter behäftade med tekniska brister används både i nyproduktion och vid service, underhåll och reparation.

3.6Datacentralen

I CA:s datacentraler i Kungälv och Stockholm arbetar i treskift för att datadriften vid ICA:s anläggningar i Sverige ska fungera. Datasystemen styr inkommande leveransorder från butiks-, expeditions-

och transportunderlagen på de olika distributionsenheterna, faktura-

30 Händelseförloppet

hanteringen samt ICA:s beställningar till olika leverantörer

av varor samt olika administrativa system, t.ex. bokföring och lönehantering.

Det är helt vanlig Oron ligger i luften mot bakgrund

en morgon.

de olika världshändelserna. Bevakningen vid ingångarna till daav tacentralerna har förstärkts med vaktpersonal ska kontrollera

som all inpassering mot vaktlista.

Avgående skift lämnar verksamheten till det pågående med an-

av

märkningar att det under natten gjorts två omkörningar pågå-

av ende databearbetningar. Felen har hänförts till diskkontroll i

en Kungälv. Körningen har inte gått igenom till driftsenheten i Malmö.

Klockan 07.15 kommer signaler från Malmö och Västerås att

om inga order kan skrivas ut för expediering. Telefonsamtalen sker över mobiltelefon eftersom ingen på operatörernas telefoner.

svarar

Kontrollpanelen indikerar fel på datakommunikationen, medan körningarna pågår till normalt. Kontrollringning sker. Det lå-

synes ter normalt ingen på de uppringda Förberedel-

men svarar numren.

görs och kontakt med datacentralen i Årsta i Stockholm för ser tas

denna anläggning skall kunna ta över ICA:s datadrift i Kungälv. att

Telia kontaktas för felsökning och sänder jourbil för kontroll

av teleförbindelserna från ICA:s datacentral i Kungälv till närbelä-

en

kopplingscentral. Teknikerna konstaterar att det är fel i centragen lens elektroniska utrustning. Omkoppling till kopplings-

en annan central kan inte ske, eftersom endast telekabel för ICA:s

en svarar kommunikation med centralen. Klockan 09.10 pågår felsökningen fortfarande. Kommunikationen via den enda utgående kabeln är bruten.

Årsta över datadriften klockan 09.45, vilket innebär reduce-

tar ringar i den totala dataproduktionen. Detta innebär att order-

expeditionen samt transportplanläggning försenas. Butikerna får inte

på fastställda tider och störningar uppstår i leveranserna. sina varor

Klockan 10.30 meddelar Telia att de funnit felet i kopplingsstationen. Reservdelar saknas på platsen. Bedömningen är att det kommer att ta minst 5 timmar skadan. Vitala elektro-

att reparera niska komponenter är skadade åverkan.

genom

Klockan 11.00 går centralenheten CPU i Årstas centrala dataan-

läggning sönder och driften avstannar. IBM:s serviceenhet larmas för att avhjälpa felet. De meddelar att det råder allmän brist på reservdelar. Klockan 12.00 anländer IBM:s Servicetekniker till Årsta

för att undersöka möjligheterna att avhjälpa felet. Felsökningen vi-

att de behöver beställa reservdelar med flyg kan fraktas från sar som

IBM i England. Reparation och driftsättning beräknas kunna ske

först under kommande natt.

Klockan 16.00 pågår fortfarande reparationsarbeten vid kopplingsstationen i Kungälv. I Årsta väntar ICA fortfarande klockan 8.00

nästa dag leverans från England.

Händelseförloppet 31

3.7Nya aktörer i

Sydostasien

Situationen i Japan är under våren utomordentligt svår och påminner om skedet efter andra världskriget. En mycket begränsad varuexport förekommer. Alla tillgängliga används för att täcka resurser det akuta behovet insatser för att lindra nöden och förbereda för av återuppbyggnad. Det kommer enligt officiella bedömningar att ta en

3-5 år att återuppbygga Tokyo.

Industrin i de k NIC-länderna Newly Industrialized Countries, s

dvs. främst Korea, Taiwan, Singapore och Malaysia sig

anpassar

frenetiskt till de förutsättningarna. De har påbörjat kopiering

nya

och utveckling tidigare japanska högteknologiprodukter utan

av beaktande eller andra immaterialrätter. Även i Kina är av patentaktiviteten hög, framför allt inom de industrier tidigare fungesom rade underleverantörer till den japanska industrin. Leveranser som främst enklare konsumentelektronik från dessa länder kan ske av

utan större problem. Volymerna begränsas emellertid störningar-

av na i den internationella ekonomin i övrigt. Katastrofhjälpen till japan fortsätter. Fortfarande räcker biståndet emellertid inte till för att täcka de akuta behoven sjukvård och av

livsmedelsförsörjning.

Ekonomiska bedömare att Japan kommer att svårt att ta anser igen det försprång som NIC-länderna och Kina tillskansar sig. Jalöper risk att fem år och under överskådlig tid pan om ca vara en andra teknologination. Landet skulle alltså komma att förrangens lora sin ekonomiskt och tekniskt ledande roll till Kina, Taiwan och Korea. På initiativ USA påbörjas diskussion i Förenta Nationerna av en särskilda insatser för återuppbyggnad det japanska samhälom av let. Finansieringen återuppbyggnaden kommer att medföra stora av påfrestningar det internationella finansiella systemet. Farhågorna för ett massivt säljtryck för amerikanska ledde redan i statspapper januari till höjda räntor i USA. Ränteoron spred sig snabbt till övriga världen, vilket bl.a. ledde till sjunkande kurser på börserna i västvärlden. Politiska kretsar i USA diskuterar möjligheten att frysa japanska tillgångar i USA för att undvika alltför stora och okontrollerade kapitalöverföringar och för att lugnare situation på en

finans-, valuta- och fastighetsmarknaderna. Effekten dessa dis-

av kussioner blir dock den motsatta. Räntorna stiger ytterligare och tendenser till panik föreligger på obligations- och aktiemarknader-

na Effekterna märks tydligt och hårdhänt hos Hans och Birgitta i

Haninge. De lån måste omsättas bostadsrättsföreningen

som nu av kommer att räntor på 18%, vilket höjer familjens boendekostnader med 900 krmånad. Hans har flera arbetskamrater är i ca som samma

32 Händelseförloppet

situation. Fackklubben på företaget ett särskilt informa-

arrangerar tionsmöte där företagets ledning lämnar lugnande besked. Även

om det finns problem med komponenttillförseln så behöver inte företagets anställda oroliga under överskådlig tid.

vara

Också på KEAB i Växjö märks ränteuppgången och företaget

tvingas övertrasseringskredit till 26 % ränta för att kunna be-

ta en tala skatter och förfallna fakturor. Anledningen är att företaget slä-

efter med den faktureringen. Flera leveranser blir försepar egna nade, eftersom enstaka komponenter saknas. Fakturering kan inte

ske förrän utrustningarna är kompletta.

3.8Stölder, och lokala

bedrägerier driftstörningar Vanliga

Veckan efter Valborg och första maj bjuder på vackert vårväder i Växjötrakten. Björn Nilsson deltar tillsammans med hustrun i tisdags-

morgonens sedvanliga frukostmöte med företagarföreningen. Denna gång består mötet främst avkopplande förevisning

av en av nya

trädgårdsprodukter.

Vid 11-tiden återkommer Björn till sitt välutrustade kontor. Allt

vanligt, datorn, pentiummaskin med CD-ROM

är som men en ny

och nätverksanslutning finns inte på sin vanliga plats. Björn är mycket nöjd med företagets dataspecialist, vid sidan sitt arbete

unga som, av på KEAB, också studerar elektronik vid högskolan i Växjö. Tillsam-

brukar de och utvärdera de nyheter ständigt kommans prova som

ut på persondatorområdet. Just den här veckan befinner sig

mer

dataspecialisten emellertid på utbildning vid högskolan.

Björn bläddrar igenom dagens post och tar sedan den vanliga förmiddagsrundan verkstaden. Receptionisten berättar att två

genom

från KEAB:s datorleverantör besökte företaget tidigt på personer dagen för att hämta de datorer skulle in på kontroll och service.

som Allt skulle klart senast under eftermiddagen, då datorerna skulle

vara

tillbaka på företaget.

vara

Björn tyckte det underligt att han inte fått veta detta i förväg

var

blir snart upptagen andra ärenden. men av

Sent på eftermiddagen är Björn irriterad över att inte kunna komma

åt underlag för produktionsplaneringen, eftersom han inte har till-

gång till datorn. Ingen vid denna tidpunkt i telefonen hos

svarar dataleverantören. Björn slår mobiltelefonnumret till firmans chef, i

som också ingår i kretsen vänner till familjen. Någon service

av av i

datorer har denne inte hört talas Service det slag KEAB

om. av som i

fått besked förekommer inte på persondatorer. Några företag l

om

Händelseförloppet 33

har emellertid drabbats stölder på ett sätt påminner vad

av som om KEAB råkat ut för. Björn får rådet att kontakta polisen. På hemväg från arbetet åker Björn till polisstationen och berättar misstan-

om ken att datorerna blivit stulna. Vakthavande personal anmä-

tar upp

lan och ber att Björn avvaktar till följande dag när utredningspersonal

finns tillgänglig.

Polisutredningen visar att datorerna blivit stulna och att gärningsmännen är okända. Liknande stölder såväl datorer andra

av som

elektronikutrustningar, särskilt från företag, har blivit allmänt

ett problem i det datortäta Sverige. Det största tillgreppet skedde på universitetet i Lund där flera institutioner på den tekniska fakulteten i stort sett tömdes på all avancerad datautrustning och mätinstrument. Misstankar finns att materielen snabbt förts landet. För-

ut ur utom förlusten utrustningarna försvann också väsentliga delar

av av

forskningsresultat och dokumentation.

Den 17 april havererar processtyrsystemet på Särla-Arlas största mejeri i Skåne. Leveranstiden för reservdelar uppskattas till 1 månad, vilket är helt oacceptabelt för Särla-Arlas ledning. Stillaståendet kan emellertid begränsas till två veckor. Efter den tiden har tekni-

ca ker från ABB fått igång äldre styrdator, så att mejeriet kan köras

en med tillräcklig kapacitet för att ta hand inleveranserna från mjölk-

om leverantörerna i Skåne och södra Halland. Mejeriet tvingas dock

begränsa produktsortimentet. Lättmjölk får utgå sortimentet. Led-

ur

ningen avbryter också tillverkningen alla mindre vanliga mjölk-

av

produkter, t.ex. youghurtprodukter. Känsligheten för störningar

nya ökar eftersom de kan än större produktionsproblem.

ge

Den 7 maj havererar nätverket på Huddinge sjukhus definitivt, efter flera mindre störningar tidigare under våren. Hanteringen

av

patientjournaler har sedan början april skett manuellt med

av stora

förseningar och viss oordning följd. hela hanteringen

som Nu stannar

såväl patientbokning och remisser personaladministration

av som

med tjänstgöringsscheman och löneadministration. Reparation och

återstart beräknas ta minst månad. Landstinget beslutar i det här

en läget att alla centraliserade specialistinsatser, t.ex. lever- och

njurtransplantationer, ska skjutas och att sjukhuset tills vidare

upp

skall prioritera akutfall inom sitt upptagningsområde. Sjukhu-

eget

sets relativt nyligen anskaffade NMR-anläggning för datortomografi

tas ur bruk.

I början av juni drabbas också bankomatsystemet störningar.

av Effekten ute i samhället blir den här gången obetydlig och uppmärk-

inte, eftersom felen kan åtgärdas snabbt med hjälp tillsammas av gängliga reservsystem. Risken för allvarligare störningar vid

senare haverier har emellertid ökat, eftersom ytterligare reservkapacitet saknas för framför allt kommunikationen till bankomaterna.

34 Händelseförloppet

3.9Politiska ingrepp stör den internationella

handeln

Störningarna i den internationella handeln med elektronik-

komponenter och datautrustning har ökat myndigheternas vaksam-

het i de europeiska länderna. De befarar att det kan uppstå bristsituationer skadar den nationella säkerheten, särskilt mot bak-

som grund oroande tongångar i den amerikanska debatten i samband

av med handelspolitiska motsättningar östasiatiska länder.

gentemot

Leveranser komplexa halvledarkomponenter, t.ex. mikropro-

av

digitala signalprocessorer samt optoelektronik och laser-

cessorer, utrustningar från USA sker i begränsad omfattning och med kvoteringar amerikanska myndigheter fastställer. De mest kritiska

som civila behoven i Sverige kan kortsiktigt klaras, bl.a. med hjälp av

börsaffärer. För militära projekt i Sverige måste både tekniska svarta

förutsättningar och utvecklingsplaner modifieras med hänsyn till att tillgången på konstruktionsverktyg och leveranser kundspecifika

av integrerade kretsar, s.k. ASIC Application Specific Integrated Circuit, bedöms osäker.

som

Kostnadsökningarna på grund fördyringar komponenter och

av av insatsvaror är ett problem så småningom kommer att tvinga

som försvarets myndigheter och leverantörer till omprioriteringar. Beslu-

dröjer emellertid, eftersom det politiska intresset framför allt är ten fokuserat andra områden den ekonomiska krisen.

av

Den 12 maj överraskande England, Tyskland och

annonserar Frankrike alla leveranser från komponentdistributörer med la-

att

gerhållning i dessa länder skall godkännas av handelsdepartementet

i respektive land.

I praktiken får inga utleveranser ske, eftersom de nationella intres-

skall prioriteras. Detta får omedelbara konsekvenser för små sena och medelstora företag i Sverige. Efter omstruktureringen av distributörsbranschen under 1980-talets sista år och början av 1990talet har distributörer med lagerhållningen kvar i Sverige drastiskt minskat sina lager. Leveranser elektronikkomponenter och data-

av utrustning har med de möjligheter internationell flygfrakt

- nya som

och modern informationsteknologi erbjuder i ökad utsträckning

skett från europeiska storlager och med lika korta leveranstider

som

tidigare.

Händelseförloppet 35

3.10 tar av en

Regeringen hjälp expertkommitté

Regeringen utser i mitten av maj särskild expertkommitté en som

skall följa utvecklingen och fungera rådgivande instans ifall lä-

som get förvärras.

I början juni bedöms läget så allvarligt expertkommittén får

av att i uppgift att utreda vilka åtgärder kan vidtas, bl.a. delar som om av

Försörjningszommissionen skall inrättas. Försörjningskommissionen

är det är avsett att inrättas för att hantera bristsituationer organ, som

på försörjningsområdet i händelse säkerhetspolitiskt betingade

av kris- eller krigssituationer. De skall kunna förbereda direktiv för a

ransonering och prioriteringar i samband med fördelning elek-

av tronik- och datorresurser.

Expertkommittén kommer fram till slutsatsen kommissionen att bör inkallas och bl.a. mandat rekvirera materiel från företag ges att och institutioner för användning inom prioriterade områden. mera Många företrädare för företagen är starkt kritiska. De menar att Sverige varken står på avgrundens rand eller inför någon omedelbar krigsrisk och att marknadskrafterna fortfarande fungerar. På grund

av oenighet i den nuvarande regeringen och riksdagen bl.a. det - om mandat kommissionen kan blir beslutet Försörjningssom - om kommissionen uppskjutet. Det saknas för närvarande laglig grund

för åtgärder i enlighet med expertkommitténs förslag.

3.11 i den internationella

Störningar

ekonomin

Den sociala oron i USA fortsätter under senvåren. Orsaker är främst den ekonomiska kris följt efter katastrofen i Japan. Det höga som

ränteläget dämpar investeringsutvecklingen, samtidigt knapp-

som

heten på hushållskapitalvaror och andra tidigare impor-

varor som terats från Japan medför fortsatt hög allmän prisnivå. Den amerien kanska bilindustrin köper på förmånliga villkor de flesta de tidiav

gare japanska produktionsenheterna i USA och genomför i den för

producenterna allt konkurrenssituationen prishöjgynnsammare ningar till slutkonsumenterna. Ekonomerna för s.k. varnar en ny

stagflationsprocess.

Från amerikanskt håll har såväl politiker industriledare tagit som mycket allvarligt på sammanbrottet patent- och immaterialrättsav systemet i förhållande till NIC-länderna och Kina. I september leder detta till politisk kris och handelskrig mellan å sidan USA och en ena å andra sidan Korea, Kina och Taiwan. Relationerna med Singapore

36 Händelseförloppet

och Malaysia fungerar dock fortfarande, främst på grund ameri-

av kanska företags ägarintressen i industrier inom dessa länder.

stora

Handelskriget orsakar störningar berör hela världen. USA

nya som hotar med sanktioner mot länder som köper piratkopierade utrustningar. Smugglingen och handeln med piratkopior är emellertid så omfattande att hoten i praktiken bedöms verkningslösa. USA inför restriktioner för export teknologi. Krav på licensavtal och över-

av enskommelser inom för strategiska allianser ska minska ris-

ramen kerna för otillåten teknologiöverföring. Restriktionerna omfattar även redan ingångna avtal, vilket utlöser starka protester från EU-länderna. Den amerikanska regeringen är särskilt angelägen att skydda den mikroelektronikindustrin och utvecklingen mikro-

egna av

med höga prestanda. Reglerna för den internationella processorer handeln inom för GATTWTO-öuerenskommelserna blir allt

ramen svårare att tillämpa.

Inom EU råder stor osäkerhet hur medlemsstaterna inom

en om

för gällande avtal och lagstiftning ska kunna hantera dels den ramen svåra ekonomiska situationen i allmänhet, dels staternas förståeliga strävan att i första hand prioritera det landets intressen. Minis-

egna terrådet tillsätter i juni särskild krisdelegation med rapportering

en direkt till rådet. Avsikten är att underlätta det ekonomiska samarbetet bland EU-staterna samt att direkt och för samtliga EU-staters räkning förhandla med regeringarna i USA och Sydostasien och därmed lindra effekterna handelskriget.

av

3.12Minskad i svensk

produktion

elektronikindustri

Produktion och export elektronik från svenska företag har före

av semesterperioden minskat kraftigt och hos del företag är över

en

hälften produktionspersonalen permitterad. Ett företag som är

av hårt drabbat är KEAB. Björn Nilsson har tvingats permittera 12

Likviditeten i företaget är mycket ansträngd och företagets

personer. revisor har rekommenderat styrelsen att upprätta kontroll-

en balansräkning. Effekterna på övrig Verkstadsindustri är betydande, även permitteringarna där i genomsnitt inskränker sig till 15%.

om ca Arbetslösheten i Sverige är den största någonsin sedan tidigt un-

nu der 1900-talet.

På Hans arbetsplats utanför Haninge har ledningen i samråd med

de fackliga organisationerna infört 3-dagarsvecka. De ständiga om-

kastningarna och ändringarna i arbetetsförhållandena har gjort att stämningen på Hans arbetsplats blivit sämre. Privatekonomin är också

bekymmer för Hans och Birgitta. Räntehöjningarna och pris-

ett

Händelseförloppet 37

ökningarna gör det helt otänkbart med semesterresa i år. De kan en inte åka till Emma i Norrvallen. ens mormor Stordatorer och anläggningar med amerikanska realtidsdatorer

drivs på några håll med begränsad kapacitet på grund brist på

av service och reservdelar. Även realtidsdatorer, används främst i som

processtyrning och övervakning, t.ex. i flyg- och trafikledningssystem,

får ökad sårbarhet. Administration och kontorsarbete fungerar en

dock fortfarande någorlunda tillfredsställande, främst på grund

av att tillgången till PC, kopiatorer, telefaxar och utrustning annan varit god från början. Problem större omfattning har emellertid börjat av uppstå även i dessa verksamheter. Service och reparation hårddiskar och till lokala nätav servers verk är ett ökande problem, eftersom tillverkningen hårddiskar i av t.ex Singapore dominerar denna produktion skett med kom- - som ponenter av dålig kvalitet. FFV:s verksamhet för reparation hårdav diskar utnyttjas till full kapacitet räcker inte på långa vägar. men I Kalmar kommun ersätts felaktig dator med maskin en en som tidigare tillhört ett företag i Oskarshamn. På grund misstag vid av starten systemet förstörs den backupkopia där den lokala skatteav

myndigheten lagrat data från årets självdeklarationer. Personalen har

emellertid inte hunnit makulera de ifyllda blanketterna. Det går alltså att återskapa uppgifterna i databasen. Arbetet beräknas försena

taxeringsarbetet med minst fyra månader.

3.13 bryter samman

Bankomatsystemet

Försommaren är ovanligt och torr i Sverige. På grund nedvarm av gången i ekonomin tidigarelägger många svenskar sina semestrar och planerar att tillbringa dem inom landet, vilken givetvis den gynnar inhemska turismen. I slutet juni väntar de flesta på välkommen påfyllning på av en lönekontot. På den 25 juni börjar också den vanliga trafikmorgonen ökningen på bankomatnätet. Bankomatkunderna hos Handelsbanken, Föreningsbanken, Östgötabanken samt Gota och Wasa bank kan emellertid inte ut några pengar, eftersom bankomatnätet brutit När bankkontoren samman. öppnar kan personalen meddela att bankomatsystemet inte funge- Kunderna kan ut via manuella bankuttag, tills dess att rar. pengar sedlar och mynt på åtminstone vissa mindre kontor är slut. Felsökningen visar att de reservenheter används för att översom vaka kommunikationen till bankomaterna inte fungerar. Fortsatt felsökning och reparation försenas på grund brist på reservdelar. av För bankomatkunderna blir läget besvärligt. Birgitta är tvungen

38 Händelseförloppet

att förlänga lunchrasten eftersom kön vid bankkontoret är lång. Väl framme i kassan visar det sig att varje kund bara får 500

ta ut max kronor. Detta kommer inte att räcka till veckans planerade storköp

dagligvaror. Som tur är ska Hans ledig nästa dag så de kan av vara åter fylla på kassan.

Användningen betalkort i affärer och varuhus störs också,

av vilket förmodligen hänger samman med den stora belastningen på systemet. Risken för funktionsstörningar i datanätverken bedöms

som så stor att de ledande detaljhandelskedjorna den 3 juli beslunu

tar att all kontokortshantering omedelbart ska avbrytas Tre dagar

.

beslutar sig bensinbolagen för att genomföra åtgärd. senare samma Detta drabbar särskilt företag med anställda använder tjänste-

som bilar. Så gott all varuhandel i detaljistledet måste ske med

som nu hjälp kontanter.

av

Hans och Birgitta kan sköta sina inköp de dagliga nödvändig-

av

heterna tack vare god planering. Att göra större inköp kapitalva-

av ror eller dyra kläder är redan otänkbart på grund familjens dåliga

av ekonomi. Den senaste telefonräkningen är obetald. Nyligen fick de å andra sidan ett års anstånd med amorteringen på topplånet för bostadsrätten.

Missnöjet med regeringens oförmåga att lösa de ekonomiska

problemen börjar växa. Bankomat- och betalkortsystemets sammanbrott blir utlösande faktor för demonstrationer med deltagande

en av arbetslösa i de större städerna i Sverige. Demonstrationerna sker utan

medverkan de fackliga organisationerna, tidigare misslyck-

av som ats med att samla flertalet medlemmar till ordnade manifesta-

mera tioner.

3.14Varudistributionens och

sårbarhet stor

transportväsendets

Problemen med bankomat- och betalkorten gör att konsumtionen

framför allt sällanköpsvaror minskar kraftigt. Varuhandeln beav

dömer emellertid störningarna tillfälliga. Även tjänstesektorn

som berörs.

Det varma och torra vädret fortsätter under hela juli. Många svenskar är besvikna och missnöjda med att de tvingats ändra sina

semesterplaner.

Den 12 augusti uppstår mindre brand i GSA-Speds stordator-

en anläggning. Branden släcks snabbt med hjälp det automatiska

av brandskydd finns installerat på datacentralen. Datadriften stop-

som

emellertid och data från den senaste dagens planering och pas rapportering från godshanteringen på bilar och i terminaler är förstörd.

Händelseförloppet 39

GSA-Sped är de två stora godstransportörerna i Sverige,

en av vardera har 40 % marknaden. All information som ca av om var

godset befinner sig fanns lagrat i stordatormiljö och alla speditörer

kunde när helst reda på viss leverans befann sig. Konsom var en takten med kunderna sker huvudsakligen telefon och kommuper nikationen med bilarna, förmedling hämtorder, med datex t.ex. av

via satellitöverföring.

Transportvolymerna har under den senaste veckan Ökat ordent-

ligt efter semesterperiodens lugn. Personalen i GSA-Speds telefon-

växel har vanligt varit fullt upptagen med lämna informasom att tion frakter underlätta för kunderna fram prioriteom samt att rade leveranser. Bara några timmar efter branden är växeln blockerad kunder kräver besked leveranser och varför GSAav som om

Speds hantering hämtorder upphört fungera.

av att Dagen efter branden samlas GSA-Speds ledningsgrupp till krisett möte. Stockholms-terminalen är på blockeras gods och väg att av

några industrikunder har tvingats produktionen på grund

stoppa av att insatsvaror inte har kommit fram. Situationen är sådan att en manuell inventering allt gods i terminaler och på bilar blir nödav

vändig.

Företagsledningen beslutar att tills vidare upphöra med leveran-

gods till privatpersoner och sätta in all tillgänglig personal

ser av att

för att återställa godsflödet. Gods till privatpersoner

lagras tillfälligt

i inhyrda tält på terminalområdet för frigöra för sortering att ytor av industriellt gods. Efter dryg veckas intensivt arbete kan GSA-Speds

en dataoperatörer

åter datasystemet i drift. Ledningen räknar emellertid med det att kommer att ta ytterligare 3-4 veckor innan kan systemet fungera normalt igen. På grund lastningen bilarna inte kan

av att av optimeras

går många bilar ofta med små godsmängder. De kostnadsökningar

därvid uppstår medför företagsledningen tvingas höja frakt-

som att priserna med 30 %, vilket särskilt drabbar småföretagen. I Norruallens kommun får bl.a. äldsta företag, Norrett av ortens vallens Järn 8C Smide, inställa betalningarna efter tids ekonomiska en

svårigheter. Bristen på långväga transportkapacitet blir till slut för

mycket för att verksamheten skall kunna drivas vidare. Småfrakter inom länet fungerar dock bra, eftersom det finns flera lokala transportföretag som inte är direkt beroende GSA-Speds centrala plaav

nering.

Kommunikationen med tullmyndigheternas datoriserade

dokumenthantering störs allvarligt av problemen med biltransportföretagens planeringssystem. Importen av utländska livsmedel kan

fortsätta med otillräcklig registrering och kontroll hos tull- - men

myndigheten.

Konsumenterna över hela landet upplever brist på särskilt färsk-

40 Händelseförloppet

och djupfrysta livsmedel. På grund problemen med längre

varor av

transporttider tvingas många företag kassera stora mängder impor-

terade grönsaker, inte tål den ökade lagringstiden.

som

Butikerna i hela Sverige har efter svårigheterna med bankomatoch betalkortssystemen blivit tvungna att i egen regi hantera stora kontantkassor. De blir därmed mycket attraktiva rånobjekt. Butiks-

de vardagliga problemen för butiksägarna, särskilt i de

rån är ett av större städerna. Polisens och bevakningsföretagens kapacitet räcker inte till för att skydda alla butiker. Butiksägarna på några orter

en-

särskild vaktpersonal. En debatt huruvida detta är tillågagerar om

eller lämpligt får stort utrymme i massmedierna. tet

3.15Flygtrafiken begränsas

Emma johansson i Norrvallen tar de flesta problemen med även

ro,

hon också drabbas krisens effekter. Prishöjningarna har medom av

fört att pensionspengarna inte räcker än till det nödvändigaste i

mer

uppehållet. I slutet planerar hon sin vanliga utflykt till

av sommaren äldste bor med sin familj utanför Lund i Skåne. Emma

sonen som tycker tågresan är för lång och har därför bokat biljett med flyg

att från Östersund till Sturup via Arlanda. Pengarna till biljetten finns

sedan tidigare på hennes pensionssparkonto.

En vecka innan Emma ett TV-reportage, där

avresan ser en reporter beskriver den försämring flygsäkerhet äger rum. Repor-

av som tern beskriver svårigheten för många flygbolag att fram

reservkomponenter till sina flygplan och för Luftfartsverket att fram

reservkomponenter till kommunikationssystem och landnings-

hjälpmedel. Problemen beror enligt reportaget på att den materiel

behövs faller under de amerikanska handelsrestriktionerna. som Debatten fortsätter i radio och dagstidningar, där ansvariga myndigheter och företag bekräftar uppgifterna. Samtidigt försäkrar de att situationen inte påverkar flygsäkerheten och att flygtrafiken kan bedrivas med sedvanlig hög säkerhet med tillgängliga reservsystem

och servicemöjligheter. Resebyråernas bokningsnät har börjat problem på grund att

av reservdelar till datorerna inte går att uppbringa. Detta gör att perso-

nalen så långt möjligt får gå över till manuell registrering.

Emma beslutar sig för att i alla fall trots riskerna. När hon

resa kommer till flygplatsen blir det ändå ingen beroende på

ut resa av att bokningsdatorerna har slutat att de ska. Emmas bokning

som har helt enkelt försvunnit i hanteringen och det finns ingen plats kvar för henne på planet.

Missnöjet bland människor med allt som inte längre fungerar är

Händelseförloppet 41

utbrett. Massmedierna skildrar ofta fall där enskilda människor

som Emma drabbas krisen. I början september får händelse i

av av en

Luleå stor uppmärksamhet i kvällspressen. En nära anhörig till en

svårt sjuk patient når inte fram förrän det är för sent. Den anhörige har kommit från Sydeuropa till Sverige för att träffa sin sista

mor en gång, tvingas till oplanerat avbrott i på Arlanda. Först

men ett resan

dygn kan han komma till Luleå med tåg. Det är då för ett senare

Hans avled medan han tvingades vänta på Arlanda. sent. mor

Antalet människor med flyg har redan minskat kraftigt

som reser

till följd det allmänt dåliga ekonomiska läget. Många resebyråer

av har ekonomiska problem och den senaste händelseutvecklingen medför flera mindre resebyråer tvingas avbryta sin verksamhet.

att

3.16 handelsmönster utvecklas

Nya

Världshandeln har minskat beroende på att gamla handelsmönster slagits sönder. Konsumentelektronik och kontorsmaskiner börjar under den tidigare delen hösten att bli tillgängliga från andra

av

länder i Sydostasien. På grund krisen i ekonomin är efterfrågan i

Sverige emellertid begränsad.

De svenska storföretagen söker fullfölja sina åtaganden på de

exportmarknader återstår med ett starkt beroende

som - men av nya leverantörer med osäker leveransförmåga. För att leveranser

av lämpliga komponenter och delsystem måste omfattande överfö-

en ring tekniskt kunnande ske till leverantörer i NIC-länder. De stora

av insatser påbörjats för inom Sverige utveckla framtida

som att generationer mikroelektronik avbryts. Ett väsentligt skäl är att samar-

av

betet med amerikanska högteknologiföretag måste begränsas på

grund restriktioner för överföring teknologi.

av av

Riksskatteverket meddelar inför uppbörden mervärdeskatt den

av 20 augusti att företag blivit med datorer stölder eller

som av genom rekvisition från myndigheter inte kan dispens med inbetalning

av

skatter och avgifter. De praktiska svårigheterna för många mindre

och medelstora företag blir svåra bemästra. Stor oreda uppstår i

att både skatteuppbörden och löneadministrationen. De lokala skatte-

myndigheterna har inte resurser att omgående följa upp problemen,

och många företag riskerar kännbara förseningsavgifter. Det kan ytterligare förvärra deras redan bekymmersamma situation.

Under hösten uppstår tidvis problem på Bankgirocentralen.

Kommunikationen med Föreningsbankens centrala dataanläggning, Postgirots clearing checkar och den internationella betalnings-

av förmedlingen blir periodvis starkt störd. Problemen löses provisoriskt med reservsystem och manuella insatser. Postgirots kontroll

av

42 Händelseförloppet

checkar måste ske helt manuellt och med telefonkontakter med kontoförande banker, vilket gör att clearing checkar tar tre dagar i stäl-

av let för dag.

en

Den 26 oktober beslutar styrelsen i KEAB att försätta företaget i

konkurs efter det att företagets försök till ackordsuppgörelse ef-

en

ter betalningsinställelsen två månader tidigare misslyckats. Likviditetskrisen i kombination med de begränsade möjligheterna fullfölja

att ingångna leveransavtal omöjliggör fortsatt drift företaget. Den

av återstående personalen 15 sägs Ett fåtal

- personer - upp. personer

får tillfällig sysselsättning med att montera ned några maskiner

som

konkursförvaltaren lyckats sälja iordningställa anläggningen

samt att och övriga maskiner inför den planerade exekutiva auktionen. Denna bedöms inte komma att inbringa särskilt mycket, eftersom KEAB:s

situation delas många företag runt i Sverige.

av om

För Björn Nilsson är detta personlig katastrof. Som sista

en en utväg för att rädda KEAB har han pantsatt den ärvda fädernegården utanför Växjö säkerhet för kortfristig kredit med mycket

som en hög ränta. Egendomen övergår konkursförvaltarens för-

nu genom sorg i långivarens ägo. Björn har ägnat stor del sitt liv till att

en av bygga företaget från enkel verkstadsrörelse inhyst i föräld-

upp en -

fastighet till ett modernt och effektiv företag med rationell rarnas maskinpark samt välutbildad och motiverad personal. Problemen under 1990-talets första år tuff utmaning kunde övervin-

var en som

den senaste krisen har varit så påfrestande att företaget inte nas, men går rädda. Även Björn Nilssons har råkat i farozonen.

att äktenskap

3.17Problem i

processanläggningar

I början av november stoppas driften vid Holmens pappersbruk på grund av förseningar vid reparation processtyrsystem. Detta leder

av

till störningar i produktionen tidningar inom Svenska Dagbla-

av

dets och Aftonbladets tryckeri. På grund

gemensamma av att produktionen vid bl.a. Modo dragits ned redan under

sommaren uppstår oväntad brist på tidningspapper i Sverige.

en

Tryckeriet lyckas emellertid hitta finsk leverantör kan le-

en som

omedelbart och produktionsledningen beställer omgående verera en kvantitet skall räcka för månads produktion. När den

som ca en första leveransen anländer tre dagar upptäcker tryckeri-

senare personalen att leverantören missförstått beställningen

av papperskvaliteten. Efter ett krismöte med bl.a. företagsledningarna vid de

bägge tidningarna beslutar de sig för att använda pappret, även

om det finns risk för störningar. Den 16 november emellertid

stoppas

produktionen på grund ett haveri i tryckpressen. Den

av nya pappers-

Händelseförloppet 43

kvaliteten har orsakat skador inte är möjliga åtgärda som att utan byte av vitala delar maskinen. Arbetet beräknas ta minst tre måav naden Produktionen tidningspapper hos Modo och Holmen kommer av

åter igång, men med begränsat kapacitetsutnyttjande.

Krisen för Svenska Dagbladet och Aftonbladet är akut. Svenska

Dagbladet lyckas efter vecka ut tidningen i begränsat format

en med hjälp tryckeri normalt producerar tidskrifter och av ett som

reklamtrycksaker. Aftonbladet ställer sin produktion tills vidare,

om

så att tidningen i begränsad upplaga kan tryckas vid regionala

tryckerianläggningar. Transporterna till Stockholms-regionen får ske

med bilar, vilket innebär väsentlig tidsförlust. en

3.18Kris i svensk ekonomi

I mitten november blir Hans tillsammans med större delen av - av

personalen vid den produktionsenhet där han arbetar uppsagda

från sina arbeten. Hans har dock redan varit borta från arbetet en

tid på grund sjukskrivning. Han har blivit allt deprimerad

av mer av de till olösbara problem familjen hamnat i och har svårt synes som att företa sig något kan bidra till förbättring. Familjens bil som en såldes redan för ett halvår sedan och de lever på existensmininu med stöd från de sociala myndigheterna. mum Under hösten är den ekonomiska krisen i Sverige mycket djup. Det drabbar ett stort antal hushåll och företag. Inflationstakten har ökat och uppgår mot slutet året till 16 % på årsbasis. Detta är av ca

högre än genomsnittet i övriga Europa, också har hög infla-

som en tion. En starkt bidragande orsak till inflationstrycket i Sverige är det

mycket stora underskottet i statens budget. Kapitalmarknaden kla-

rar inte att absorbera det lånebehov uppkommit. En stor del som av

underskottet finansieras ökning penningmängden. Budget-

genom av problemen under 1990-talets första år framstod obetydliga jämsom fört med nuvarande situation. Den politiska situationen med delen vis splittrad regering och riksdag orsakar trög och ibland handen

lingsförlamad beslutsprocess på regerings- och myndighetsnivå.

Efter de senaste årens lågkonjunktur är samhällets för resurser

stöd till arbetslösa och permitterade hårt ansträngda. Rege-

ytterst ringen tvingas sänka ersättningsnivåerna i socialförsäkringssystemen kraftigt. Liknande åtgärder har införts i de flesta europeiska länder

med utbyggda välfärds- och trygghetssystem. Sänkningarna i Sverige

inkluderar även barnbidragen, medan pensionerna ligger kvar på samma nominella nivåer tidigare. som Hans och Birgitta sitter i omöjlig ekonomisk situation. Familen jens inkomster räcker inte till hyran och kravbreven samlas på hög.

44 Händelseförloppet

Hans är djupt deprimerad och har stora svårigheter att över huvud

sig för att komma problemen. Birgitta har fortfataget engagera ur rande arbete inom kommunens barnomsorg.

Emma johansson har tagit fram den vanliga utstyrseln för att gå

på begravning. Denna gång gäller det gammal väninna,

en en som tidigare bodde med Emmas familj. Väninnan hade varit dia-

granne betiker sedan några år. På grund att kommunens hemtjänst mins-

av kat till besök vecka det ingen visste exakt när vänin-

ett per var som

dött. Eftersom pensionen inte längre räckte till telefon så hade nan både Emma och hennes väninna sagt sina abonnemang. Den

upp

tidigare dagliga kontakten upphörde.

Emma har också bekymmer med hälsan. Visserligen har hon medicin kärlkrampen och Men 360 kr för burk

mot ett nytt recept. en ny är mycket. Det finns kvar från förra omgången får räcka så

som

länge.

Efter väninnans begravning skall Emma flytta till Östersund. Hon och dottern har beslutat att det är bäst att lämna pensionärslägenheten i Norrvallen och att Emma flyttar in i dotterns lägenhet. Det blir

naturligtvis trångt, det är nödvändigt för att klara ekonomin

men och den dagliga tillsynen Emma.

av

En följd lågkonjunkturen är att telefontrafiken minskat

annan av i volym. Detta gäller särskilt för mobiltelefontrafiken. En de

av svenska, oberoende nätoperatörerna tvingas inställa betalningarna. Telia åtar sig överta ansvaret för abonnenterna. De mobiltelefoner

att

den oberoende nätoperatören använt måste emellertid förses som med identitetskoder innan de kan användas i Telias nät. Det

nya innebär kostnad och väntan på service för de abonnen-

en extra nya terna. Telia vägrar, med hänvisning till kostnadsskäl, att överta an-

för driften den tidigare konkurrentens nät. svaret av

3.19 i

Återhämtning påbörjas Japan

Återuppbyggnaden det japanska samhället har kommit igång på

av

allvar ett år efter jordbävningskatastrofen och utvecklingen går rent

fortare än vad många trodde möjligt för ett år sedan. De stora av var tillgångarna japanskt finansiellt kapital utanför Japan har en

av

mycket betydelse för takten i utvecklingen.

stor

Arbetskraft finns iJapan, medan maskiner och byggnadsmaterial

utsträckning importeras från asiatiska länder. I Västeuropa i stor

upplever industrin i stort ingen väsentlig efterfrågeökning, samtidigt högt ränteläge, nationella budgetunderskott och valutaoro

som ett skapar osäkerhet framtiden. Ett undantag är de internationellt

om inriktade bygg- och anläggningsföretagen, funnit stor mark-

som en

nad entreprenörer och projektledare i Sydostasien.

som

Händelseförloppet 45

Den amerikanska industrin har ett betydligt bättre utgångsläge, eftersom den amerikanska regeringen utfärdat särskilda villkor för

att frisläppa det japanska finansiella kapital varit placerat i USA. som Villkoren innebär minst 50 % kapitalet skall användas för att av att bekosta leveranser och tjänster från amerikanska företag. av varor Planerna på internationell insats för Japan i FN-regi skrinläggs en vid årsskiftet ett år efter jordbävningen, innan det hunnit fattas ens några beslut.

Den ekonomiska krisen i världen har medfört sänkt levnadsen standard i Sverige. Inflationen och arbetslösheten har tvingat män-

niskor till förändrade livsmönster. Konsumtionen inskränker sig till

nödvändiga nyttigheter, medan umbärliga och tjänster

varor som kabel-TV, nöjesbåtar och semesterresor utomlands minskat kraftigt i efterfrågan. En konsekvens några reklamfinansierade radioär att och TV-kanaler upphört med sin verksamhet. Även andra medier,

tidningar och video, upplever kraftigt minskad marknad.

som en Bostadsföretagen är i ekonomisk kris, eftersom 30% alla ca av hyresgäster saknar förmåga att betala hyran. Regeringen utfärdar

särskilda direktiv så att bolagen kan upplåta bostäder även hyom resgästerna inte kan betala. Systemet utvidgas till också omfatta att

bostadsrättsföreningar, medan många villaägare över hela landet

måste låta sina hus på exekutiv auktion. Leverantörerna inför

ransoneringar vid tilldelning vatten och värme för de bostäder av

som upplåts till boende saknar betalningsförmåga. Tack

som vare statliga garantier kan akut bankkris, till följd bostadsföretaen av svårigheter att klara kostnaderna för sin finansiering, undvigens kas. Den framtida belastningen på kommunerna och statskassan

bedöms dock bli mycket stor och inflationsekonomin kommer av allt att döma att bestå under flera år.

Vitala samhällsfunktioner såsom energiförsörjning, transporter,

räddningstjänst och akutsjukvård fungerar tillfredsställande

- men med betydligt minskat datorstöd. Skolorna fungerar med omfaten

tande flora lokala improvisationer.

av Det tycks alltid finnas solventa köpare till de fastigheter och egendomar säljs exekutiv auktion. Omfördelningen i ägandet som av fast egendom och företag är denna röner mycket

stor men utveckling

liten uppmärksamhet eller intresse från politiskt håll.

3.20Effekter sikt

på lång

De snabbast växande marknaderna för högteknologiska produkter och system finns i Sydostasien. Kina har med inhemska industri-

etableringar och internationella allianser utvecklat telekommuni-

kations-, elenergi- och transportmedelsindustrier till hög teknisk

en

46 Händelseförloppet

nivå. Landet är i praktiken inte längre särskilt beroende import

av från västländerna. Återuppbyggnaden ijapan har skapat efter-

en frågesituation medfört ett starkt uppsving i de Östasiatiska l

som ekonomierna och bl.a. starkt bidragit till att Kina och fram-

mer mer träder ekonomisk stormakt.

som en

USA har med fortsatta insatser inom militär teknologi fortfarande den ledande rollen inom detta område. Patent- och licensstriderna från tiden efter Japan-katastrofen är inte avgjorda ännu, tre år efter katastrofen. Detta har bidragit till starkt ökad protektionism i

en USA, vilket både direkt och indirekt drabbar svenskt näringsliv. Fri-

släppandet de japanska finansiella tillgångarna i USA villkoras

av fortfarande med att amerikansk industri skall i samband med

gynnas återuppbyggnaden iJapan. Framför allt de industrier produce-

som

investeringsvaror har fått god draghjälp. rar

Svensk högteknologisk industri har fått minskad förmåga att utvecklas kraft. För att överleva tvingas flera de stora inter-

av egen av nationellt verksamma verkstadsföretagen att ta utländska delä-

Forskning och utveckling förläggs ibland till Sverige, med

gare. men

ledningar med andra uppfattningar arbetsorganisation tvingas

nya om

personalen sig till anställningsförhållanden. Tillverk-

att anpassa nya ningen inriktas främst mot att täcka europeiska behov.

3.21Sänkt levnadsstandard för våra

referensfamiljer

För Emma johansson och hennes dotter i Östersund är tillvaron besvärlig. Emmas kärlkramp har blivit värre och det är svårt

att sam-

i tvårummare, särskilt Emma visar allt tydligare tecken sas en som på senil demens. Pensionen räcker till mat och bidrag till hyran, men kostnaden för medicin är för stor för Emma.

Hans och Birgitta har fortfarande stora svårigheter att klara försörjningen. Familjen har lämnat bostadsrätten och på de sociala

myndigheternas bekostnad flyttat till en trerums hyreslägenhet inte

långt från den tidigare bostaden. Hans är fortfarande arbetslös och tillbringar större delen sin tid i hemmet. Birgitta har kvar sin tidi-

av

anställning inom kommunens barnomsorg. I praktiken är fa-

gare miljen helt beroende stöd från samhället.

av

Björn Nilssons familj är för tillfället splittrad och villan såld till

pris knappt motsvarade byggkostnaden för några år sedan. ett som Björn har ingen fast anställning arbetar med maskinservice åt

men

tidigare kontakter och företagare i Växjö-regionen. Skogsvägarna genomkorsar fädernegården blockerade med väg-

som är numera

Händelseförloppet 47

hinder och vägbommar. Först två år efter konkursen fick Björn klart för sig kom från privat finansiär i Holland,

att pengarna en som nu innehar stora arealer skogsmark i södra Sverige. Av det gamla företa-

get återstår bara tom fastighet, fordringsägarna inte lyckats

en som hitta någon köpare till. Tack ett stort kontaktnät, födgeni och

vare

mångsidighet är Björn emellertid på väg uppåt igen.

Han ställer sig dock några frågor, i ökad grad har malt i hans

som huvud efter katastrofen i Japan:

Cl Var det hans eget fel kunde han ha förberett sig bättre

- D EU-medlemskapet blev det till stor hjälp i den här situationen

- El Regeringens åtgärder, eller brist på åtgärder varför gjor-

snarare -

des ingenting tid

l

Effekten blev värre än det varit krig i vår närhet EI om

Kapitel

Statsmakternas och

myndigheternas agerande

Händelseutvecklingen, så den beskrivs i scenariot, leder efter

som ca ett halvt år till mycket djup ekonomisk kris i Sverige. Utöver att

en regeringen tillsätter expertkommitté, beskrivs inte närmare hur

en

statsmakterna, myndigheterna och näringslivets organisationer

rea-

på händelserna. En hel rad åtgärder har betydelse för nägerar som ringslivet, myndigheter och enskilda individer kommer succesivt att vidtas mot bakgrund händelseutvecklingen i scenariot. I det föl-

av

jande skissas översiktligt rad åtgärder med hög sannolikhet

en som aktualiseras i ett sådant läge.

Tidigt i händelseutvecklingen kommer sannolikt branschföreträ-

dare inom i första hand elelztronikområdet att överlägga situa-

om tionen och tänkbar utveckling. Efterhand bedöms även andra branschorganisationer, arbetsmarknadens parter och myndigheter komma

Särskilda samarbetskommitteér bildas för att engageras. gemensam diskussion åtgärder för bevakning mot stölder Kontakt

om m m. kommer att tas med berörda myndigheter för bistånd i fråga

att

skydd och bevakning.

om

ÖCB stödjer elektronikbranschens på olika sätt, exempel-

företag

vis genom kontakter med berörda leverantörsländers ambassader för att uppnå ökad tilldelning komponenter. Samverkan sker i

av

denna fråga med Kommerskollegium.

Komponentanvändare kommer kontakt med främst ÖCB

att ta för informationsutbyte, diskussioner, överläggningar och så små-

ningom också förhandlingar utnyttjande olika komponenter

om av m.m.

Även regeringen är tveksam till inrätta Försörjnings-

om att kommissionen i detta läge, kommer ÖCB, på grund det allvarliga

av försörjningsläget, sig tvungen att förstärka avdelningen för indu-

se striell försörjning IF med krigsplacerade företrädare för i första hand elektronikbranschen. Även vissa företrädare för andra särskilt berörda branscher kommer att delta i arbetet.

50 statsmakterna och myndigheterna

Arbetet vid ÖCB inriktas i första hand på att förbereda utfärdande prioriteringsregler och principer för kommande behov

av ev av att omfördela

resurser.

En eller flera handelsdelegationer kommer sannolikt efter hand att tillsättas regeringen för internationella insatser. Deras uppgift

av är framför allt att öka möjligheterna till handelsutbyte och import

viktiga komponenter. Statsmakterna avsätter också medel för att av

forcera importen elektronikkomponenter köp utöver det

av genom

för tillfället är strikt företagsekonomiskt motiverat. En viss tullsom befrielse och momslättnader kan behöva tillgripas för att stimulera

till ökad import särskilt efterfrågade komponenter.

av

Export- och utförselförbud i kombination med licensiering kom-

i någon form att tillgripas när försörjningsläget blir allvarligt.

mer Undantag kan komma ske för produkter, behövs för att

att som import till stånd. Ett problem i det här sammanhanget är den juridiska förutsättningen för sådant förbud och formerna för

ett exportrestriktionerna. Sverige får EU-medlem inte diskriminera

som handeln med kunder i andra medlemsländer. Romfördraget kan

un-

der vissa omständigheter och i speciella situationer medge undantag

från dessa tvingande regler. Kontakt med andra EU-länder och EUkommissionen måste ske i viss omfattning.

Stimulansåtgärder vidtas sannolikt för att, på de områden detta

är möjligt, till stånd ersättningsproduktion normalt importe-

av rade produkter, dels har särskild betydelse för försörjningen,

som dels är svåra att uppbringa på den internationella marknaden.

Genom frivilliga överenskommelser med branschens företrädare kommer ÖCB användandet de olika elektronikkom-

att styra av

till de högst prioriterade verksamhetsområdena. Forponenterna

för denna styrning riskerar att komma i konflikt med EUmerna reglerna. En viss kontakt eller samarbete med andra EU-stater kan

därför nödvändigt.

vara

Efter hand krävs starkare styrmedel. Ransoneringslagen sätts i till-

lämpning när försörjningsläget kraftigt försämras. Prisreglering kan komma framtvingas. Kannibalisering att plocka delar från

att ett datasystem och sätta in det i ett annat och viktigare system

blir när problemen växer sig riktigt stora ett allt vanligare sätt att

den mest oundgängliga verksamheten. trygga

I delen scenariot tvingas statsmakterna medge uttag ur

senare av

de beredskapslager, egentligen har byggts för att möta all-

som upp

varliga säkerhetspolitiska kriser och krig.

Ovanstående kortfattade beskrivning visar på ett brett spektrum

tänkbara åtgärder från både näringslivet och myndigheternas sida.

av

Utredningen föreslår ÖCB får i uppdrag att i samråd med före-

att trädare för berörda branscher och myndigheter närmare studera i konsekvenserna i samhället de svårigheter utredningen skildrar i

av i

statsmakterna och myndigheterna 51

scenariot. ÖCB bör också i detalj klargöra hur problemen för

mer företag, enskilda och myndigheter ska kunna mötas och så långt möjligt reduceras.

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Pensionsrättigheteroch bodelning.[8] Nya konsumentregler.[11]

Försvarsdepartementet Muskövarvetsframtid. [6] Analysav Försvarsmaktensekonomi. [13] Ett säkraresamhälle.[19] Utan stannarSverige.[20] Staden vattenutanvatten.[21] Radioaktivaämnenslårutjordbruk i Skåne.[22] Brist elektronikkomponenter.[23] GasmolnlamslårUppsala.[24]

Socialdepartementet Várdenssvåraval. slutbetänkande Prioriteringsutredningen.[5]av Könshandeln.[15] Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.[16] Homosexuellprostitution. [17]

Finansdepartementet Grön diesel miljö- ochhälsorisker.[3]

- Lángtidsutredningen1995. [4] Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.[9] Översynav skattebrottslagen.[10] Mervärdesskatt Nya tidpunkterför

redovisningochbetalning. [12]

Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa.[2]

- Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.[7]

Kulturdepartementet

Konsti offentlig miljö. [18]

Näringsdepartementet Ett renodlatnäringsförbud.[1] Ny Elmarknad+ Bilagedel.[14]

tatens 1995

offentliga utredningar

ronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsförbud.N.

.

Arbetsföretag Ennymöjlighetför arbetslösa.A.

. - Grön diesel miljö- ochhälsorisker.Fi. . - Långtidsutredningen1995.Fi. . Várdenssvåraval. .

slutbetänkande Prioriteringsutredningen.av S.

Muskövarvetsframtid. Fö.

.

Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.A.

.

Pensionsrättigheteroch bodelning.Ju.

.

Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. 10.. Översyn skattebrottslagen.Fi.

av ll. Nya konsumentregler.Ju. 12.Mervärdesskatt Nya tidpunkterför

-

redovisningoch betalning.Fi. 13.AnalysavFörsvarsmaktensekonomi. Fö. 14.Ny Elmarknad+ Bilagedel.N. l5.Könshandeln. S. 16.Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.S. 17.Homosexuellprostitution. S. 18.Konsti offentlig miljö. Ku. 19.Ett säkraresamhälle.Fö. 20. Utan stannarSverige.Fö. 21.Staden vattenutanvatten.Fö. 22. Radioaktivaämnenslårutjordbruk i Skåne.Fö. 23.Brist på elektronikkomponenter.Fö.

.GasmolnlamslårUppsala.Fö.