SOU 1995:23

Brist på elektronikkomponenter : [scenario och överväganden om påfrestningar i det fredstida samhället] : delbetänkande

Till Statsrådet och chefen för Försvarsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 21 december 1992 (dir. 1993z4) che— fen för Försvarsdepartementet att tillkalla en kommitté med uppgift att utreda påfrestningar och risker i det fredstida samhället och vissa frågor inom totalförsvarets civila del.

Med stöd av bemyndigandet förordnade chefen för Försvarsde- partementet den 12 februari 1993 som ledamöter landshövdingen Eric Krönmark, även ordförande, riksdagsledamöterna Åke Carnerö, Birgit Henriksson, Robert jousma och Göthe Knutson, f.d. riksdags- ledamoten Hans Lindblad, riksdagsledamoten Christer Skoog, f.d. riksdagsledamoten Oswald Söderqvist samt riksdagsledamöterna Rune Thorén, Karin Wegestål och Iréne Vestlund.

Till sakkunniga utsågs den 12 februari 1993 departementsrådet Suzanne Frigren, departementsrådet Marie Hafström och kanslirå- det Åke Sundin samt den 13 april 1993 departementssekreteraren Karin Lindgren. Frigren entledigades den 1 februari 1994. Som sak- kunnig förordnades samma dag departementsrådet Kerstin Kåks.

Som experter förordnades den 12 februari 1993 direktören jane Cederqvist, överdirektören Gunnar Holmgren, numera avdelnings- chefen Björn Sandborgh och generallöjtnanten Gustaf Welin samt den 1 september 1993 kanslirådet Ulf Bjurman, den 1 februari 1994 forskningschefen Roland Nordlund och den 1 april 1994 byråche- fen Ulf Broström. jane Cederqvist ersattes den 15 april 1993 som expert i utredningen av sektionschefen Birgitta Ågren.

Som sekreterare i utredningen förordnades den 12 februari 1993 avdelningschefen Sven Rune Frid.

Kommittén har antagit namnet Hot- och riskutredningen. Utredningen har i enlighet med sina direktiv utarbetat ett antal scenarion som beskriver påfrestningar och risker i det fredstida sam- hället. Arbetet med scenariona har skett i samverkan med eller ge— nom inhämtande av synpunkter från företrädare för ett antal cen— trala statliga myndigheter, länsstyrelser, landsting, kommuner och andra organ som enligt utredningens bedömning skulle komma att beröras av händelseförloppen.

Utredningen har tidigare i delbetänkandet (SOU 1993:89) Mass- flykt till Sverige av asyl- och hjälpsökande redovisat det först utarbe-

tade scenariot. Även resultaten av arbetet med de övriga scenariona redovisas i delbetänkanden. Samtliga dessa betänkanden innehåller redogörelser för de tänkta händelseförloppen, huvuddragen i den rättsliga regleringen av de viktigaste verksamheterna som är berörda av händelseförloppen, överväganden om de problem som uppkom- mer för myndigheter, andra organ, företag och enskilda samt förslag till åtgärder som syftar till att eliminera eller minska problemen. Åt- gärderna kan vara förebyggande eller skadebegränsande.

En redogörelse för de allra flesta förslagen som har framkommit i arbetet med scenariona finns också i utredningens huvudbetänkande. I detta betänkande behandlar utredningen även de särskilda frågor som utredningen enligt direktiven och särskilda beslut av regeringen har haft till uppgift att överväga.

Utredningen får härmed överlämna huvudbetänkandet Ett såk- rare samhälle samt delbetänkandena Utan el stannar Sverige, Staden på vattnet utan vatten, Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne, Brist på elektronikkomponenter och Gasmoln lamslår Uppsala. Samt- liga betänkanden är enhälliga. Arbetet med delbetänkandet Störtflod i Dalälven kommer att slut-

föras under våren 1995 .

Stockholm den 11 januari 1995

Eric Krönmark

Åke Carnerö Birgit Henriksson Robert ]ousma Göthe Knutson Hans Lindblad Christer Skoog Oswald Söderquist Rune Thorén Karin Wegestål

Iréne Vestlund

/Suen Rune Frid

Sammanfattning

Scenariot utgår från ett läge där en svår naturkatastrof har inträffat ijapan. Det medför ett totalstopp under lång tid för produktion och export av bl.a. elektroniska apparater och komponenter från detta land. Utöver de direkta effekterna i form av begränsningar i tillför- seln av varor av olika slag medför detta även att stora störningar uppstår i den globala ekonomin. Exempel på sannolika följdverk— ningar av den beskrivna naturkatastrofen är valutaoro och högre internationell räntenivå. Detta leder till allvarliga störningar i det internationella samarbetet och politisk oro i många länder.

En kris ijapan av det skisserade slaget väntas snabbt få följdverk- ningar också inom andra regioner i Sydostasien. Det blir följden av de allt starkare kOpplingarna mellan dessa ekonomier. Framför allt den japanska industrin har under de senaste åren etablerat ett vitt förgrenar nät av underleverantörer i Ost- och sydostasien, bl.a. Kina. För svensk del innebär detta risker för stora störningar i tillförseln av t.ex. avancerad konsumentelektronik, periferiutrustningar, portab- la datorer och hårddiskar.

På kort sikt —1-3 månader — uppstår allvarliga störningar i de de- lar av den svenska industrin som för sin produktion är beroende av kontinuerlig tillförsel av elektronikkomponenter och tillsatsmaterial, t.ex. företag som tillverkar telekommunikationsutrustning och före- tag vars produkter innehåller styr— och reglerutrustning. Andra före— tag får svårt att utföra service och underhåll på datasystemen. Av särskilt intresse är det stora antalet nätverksinstallationer som under de senaste åren genomförts på företag och myndigheter. Den ökade nätverksanvändningen har påtagligt ökat datorberoendet och där- med sårbarheten.

Scenariot visar på situationer där statsmakterna för närvarande saknar förberedda handlingsregler eller direktiv till myndigheter, t.ex. för prioriteringar av hur datorresurserna ska användas. Problem kan även uppstå vid bedömningen av vem som har rätt att vidta åtgärder — EU eller Sverige — och vilka åtgärder som skall vidtas.

På medellång sikt — 3-12 månader — kan Störningarna ha lett till inskränkningar i så gott som all industriproduktion i Sverige och

stora påfrestningar inom viktiga samhällsfunktioner. Det kan gälla t.ex. betalningsförmedlingen, varudistributionen och myndighets- funktionerna i läns- och kommunförvaltningen. Det sociala skydds- nätet kan komma att påverkas negativt. Sysselsättningen kan komma att gå ned drastiskt - med svåra återverkningar inom hela samhället. Problemen kan uppstå på grund av en brist på komponenter vid underhåll av datorer och kommunikationssystem.

Stora effekter kan uppstå även inom de delar av den globala eko- nomin som inte enbart berör produktion och distribution av elek- tronik eller andra industriprodukter. Det blir med all sannolikhet en stor valutaoro, högre internationell räntenivå och sjunkande prisni- våer på den internationella fastighetsmarknaden eftersom japanska intressenter behöver frigöra kapital som är investerat utanför japan. Dessa effekter förstärker ytterligare den besvärliga produktions- och sysselsättningssituationen i bl.a. Sverige.

På längre sikt — efter mer än ett år — pekar scenariot mot föränd- ringar i det globala produktions- och handelsmönstret med en dra— matisk förskjutning av tyngdpunkten mot nya producentländer i Sydostasien. Tillgången på teknisk utvecklingskapacitet och tekniskt kunnande är kritiska faktorer, som kan innebära påfrestningar på det internationella patent- och immaterialrättsliga regelverket eller internationella handelsavtal, t.ex. GATT/WTO-överenskommelserna.

Kapitel

Utredningens sju scenarion

1.1 Nya risker och ökad säkerhet

Det svenska samhällets utveckling har länge präglats av de tekniska framstegen. Förändringarna i produktion, distribution och admini- stration har lett till en storskalighet, som ökat specialiseringen och komplexiteten. Nya metoder för framställning och annan hantering av kemiska ämnen med tidigare okända risker har hela tiden föränd- rat hotbilden. De stora tekniska systemen har blivit alltmer inflätade i varandra.

De sociala förändringarna är en annan del av samhällsutvecklingen. Tillväxten av de tätbefolkade områdena har en gång för alla brutit sön- der många för tidigare generationer Viktiga sammanhang. Det har bli- vit svårare för var och en att själv bedöma riskerna för det som kan hota liv och egendom. Mycket av detta påverkar också människors eget beteende. Segregering och andra förändringar i samhället gör att många människor utsätter sig själva och andra för större risker än tidi- gare.

Samtidigt har kraven på säkerheten ökat. Utvecklingen har tvingat fram ett bättre skydd mot olika slag av påfrestningar. Tekniken har gjort det möjligt att förbättra detta skydd. Det gäller både de före- byggande åtgärderna och räddningstjänsten, hälso- och sjukvården eller de andra åtgärder som behövs när en allvarlig händelse trots det förebyggande arbetet har inträffat. De flesta människor har ge- nom ökad allmän utbildning och effektivare information om hur var och en kan undvika risker blivit mer säkerhetsmedvetna.

De ökande internationella kontakterna är ett annat dominerande drag i utvecklingen. Vi kan inte avskärma oss från risker som växer fram och de påfrestningar som förekommer i andra länder. Samti- digt har vi emellertid nytta av händelser och erfarenheter i andra länder. Informationssystemen sprider snabbt uppgifter om de olyckor, störningar i samhällsfunktionerna och annat som orsakar skador. Kunskaperna om förbättringar i skyddet utomlands ökar i många fall säkerheten även i Sverige.

Genom ett samarbete mellan myndigheter, företag och organisa-

tioner inom landet och internationellt går det att göra mycket för att förebygga de händelser som åstadkommer stora skador på männis- kor, egendom och miljö och att hindra eller minska följderna av dem.

1.2 Utredningens uppdrag

Hot- och riskutredningen ska enligt sina direktiv (Dir. 1993z4) ana- lysera påfrestningar och risker i det fredstida samhället samt över- väga om beredskapsåtgärderna är tillräckliga. Analysen ska avse ris- ker och påfrestningar som härrör från såväl svenska som utländska förhållanden. Utredningen bör beskriva ett antal scenarion och be— lysa konsekvenserna för samhället. Mot bakgrund av att någon sys- tematisk rvärsektoriell analys och bedömning hittills inte har gjorts bör utredningen därefter pröva om beredskapsåtgärderna på olika områden är tillräckligt samordnade och om erfarenheter från ett om- råde kan utnyttjas i större utsträckning på andra områden.

Störningar i en samhällsfunktion kan få konsekvenser på många områden, framhåller departementschefen i direktiven till utredningen. Exempel på sådana områden är elförsörjningen och telekommuni- kationerna. Även datorberoendet leder till ökad sårbarhet. Den stor- skalighet som eftersträvas i produktion och distribution ökar ris- kerna för enstaka olyckor vid t.ex. tillverkning, lagring och trans— port av farliga ämnen. Sådana olyckor kan få allvarliga konsekven- ser för människor och miljö.

1.3 Utredningens syn på uppdraget

Samhället är utsatt för en lång rad påfrestningar och risker. En del har den karaktären att det är fråga om långsamt framväxande och långvariga skeenden. Andra påfrestningar inträffar plötsligt. Förlop- pet pågår ofta bara en kort tid. Det kan vara fråga om enstaka eller upprepade händelser, som ofta redan från början har en mycket dra- matisk karaktär. Verkningarna av de plötsligt inträffade händelserna kan givetvis vara långvariga.

Långsamt framväxande skeenden

De långsamt framväxande skeendena kan bestå av - eller resultera i , — t.ex.

D Stigande spänningar mellan olika grupper i samhället; Cl Förändringar i normer eller grundläggande värderingar som stri- der mot vårt rättssystem eller vårt sätt att se på problemen; och

CI Växande problem med missbruk av droger och en allmänt sett ökande brottslighet.

De långsamt framväxande skeendena kan vara tendenser som det tar tid att få kunskaper eller grepp om. De uppkommer på skilda sätt och har ytligt sett olika karaktär. Om de långsamt framväxande skeendena får ett ordentligt fäste, kan det dröja länge innan mot- åtgärderna verkar effektivt. De ekonomiska konsekvenserna kan bli så stora att de påverkar den allmänna utvecklingen i samhället.

De långsamt framväxande skeendena riskerar att radikalt påverka förutsättningarna för många människors liv och välfärd. Dessa ske- enden faller trots detta utanför ramen för de överväganden som ska göras när utredningen väljer scenarion. De svårigheter som det kan bli fråga om bör hanteras i andra sammanhang.

Plötsligt inträffade händelser

De påfrestningar och risker som utredningen ska behandla omfattar eller orsakas av händelser som inträffar plötsligt. Det kan vara en eller flera enstaka händelser — stora olyckor eller allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner.

Utredningen har i sina överväganden slagit fast att händelserna som ska kunna omfattas av arbetet med scenariona bör vara orsa- kade av omedelbara omständigheter som t.ex. Cl Skeenden i naturen, bl.a. kyla, vind, nederbörd och skred; Cl Fel i teknisk utrustning eller i hanteringen av den; D Fel i tekniska och administrativa system eller i hanteringen av dem; och El Säkerhetspolitiska kriser som direkt eller indirekt berör Sverige eller sabotage mot verksamheten. Utredningen har vid valet av ämnesområden också utgått från verk- ningarna av händelserna. Det är enligt utredningens mening natur- ligt att i det här sammanhanget knyta an till de tre begrepp som räddningstjänstlagen (1986:1102) använder. De händelser som bör ingå i scenariona ska med andra ord kunna vara sådana som leder till skador på människor eller egendom eller i miljön.

Utredningen har vidare i sina överväganden om principerna för valet av scenarion utgått från att verkningarna fortplantar sig snabbt i samhället och breder ut sig över stora geografiska områden. Verk- ningarna är också kännbara under så lång tid att drabbade männis- kor får stora problem eller att egendom och miljö skadas på ett känn- bart sätt. Det behövs många olika slag av skadebegränsande åtgär- der från myndigheters, organisationers och enskildas sida. Genom- förandet fordrar en hög grad av samordning mellan aktörerna.

1.4 Vad är ett scenario?

Ett scenario ska enligt utredningens uppfattning vara ett exempel på ett skeende. Det ska skildra ett av många händelseförlopp som be— döms kunna inträffa. Beskrivningen av bakgrunden och orsakerna till händelserna behöver däremot inte vara grundad på någon be- dömning av vad som sannolikt kommer att hända. Den är inte heller någon prognos för utvecklingen inom scenariots område.

Utredningen vill med sina scenarion framför allt Visa hur olika organ i samhället — myndigheter, organisationer och företag — kan tänkas handla med de rättsliga förhållanden och andra förutsätt- ningar som föreligger.

Utredningen beskriver i sju delbetänkande ett antal händelser som får mycket svåra konsekvenser för de flesta berörda. Handlingen re- sulterar i påfrestningar som i de flesta scenariona ligger nära gränsen för vad myndigheter, företag och enskilda sannolikt skulle kunna klara av utan att det uppstår en kollaps.

Utredningen har i syfte att kunna illustrera belastningar och re- sursbehov i en del av beskrivningarna angett omfattningen av det som sker och de åtgärder som de olika aktörerna vidtar. De siffror som lagts till grund för förloppen är godtyckligt valda. Även andra kvantiteter som beskriver verksamhetens omfattning och inriktning skulle ha fyllt en funktion i scenariona.

1.5 Innehållet i utredningens sju scenarion

Utredningen har med tillämpning av de redovisade principerna valt sju olika scenarion för att illustrera de påfrestningar och risker som kan förekomma i det fredstida samhället och som det ankommer på utredningen att behandla.

1.5.1 Massflykt till Sverige av asyl- och hjälpsökande

Det första scenariot omfattar en massflykt av asyl- och hjälpsökande från de baltiska länderna och Ryssland till Sverige.

Beskrivningen och bedömningarna avser tre olika nivåer räknat efter antalet flyktingar som svenska myndigheter får till uppgift att ta hand om. Beskrivningen av de tänkta händelseförloppen, analysen av problemen och förslagen till åtgärder som utredningen anser att samhället behöver förbereda för att klara påfrestningarna har redo- visats i det delbetänkande (SOU 1993:89) Massflykt till Sverige av asyl- och hjälpsökande som utredningen tidigare har lagt fram.

1.5.2 Ett långvarigt avbrott i tillförseln av högteknologiska varor

Scenariot i det betänkande som här föreligger ska visa hur ett lång- varigt avbrott i importen av viktiga komponenter som ingår i ADB- användarnas utrustning påverkar hanteringen av bl.a. betalnings— och socialförsäkringssystemen.

Arbetet med scenariot har genomförts inom ÖCB under ledning av Bengt—Erik Nilsson. Synpunkter och annat underlag har lämnats av företrädare för producenter av datorutrustning och några använ- dare av stora ADB-system.

1.5.3 De övriga fem scenariona

Arbetet med de övriga fem scenariona har utförts inom arbetsgrup- per med företrädare för utredningens sekretariat och olika myndig- heter och andra organ som är berörda. Utredningen redogör i fort- sättningen av detta avsnitt för innehållet i stora drag i dessa scena- rion. Som utredningen har framhållit är strävan att i scenariona skildra händelseförlopp som ligger nära gränsen för vad samhället på ett tillfredsställande sätt skulle kunna klara av.

Staden på vattnet utan vatten

Utredningen beskriver följderna av ett avbrott i försörjningen med vatten till hushåll, industrier, sjukhus, skolor och andra viktiga grup- per av förbrukare i Stockholm och några förortskommuner. Scena- riot syftar till att visa hur de lokala och regionala myndigheterna hanterar problemen — t.ex. vilka ledningsfunktioner som de organi- serar, hur försörjningen med reservvatten går till och vilka svårighe- ter som informationsverksamheten för med sig.

Arbetet har skett i samverkan med företrädare för bl.a. Livsmedels- verket, Stockholm Vatten AB och Kommunalförbundet Norrvatten. Synpunkter och annat underlag har lämnats av centrala, regionala och lokala civila myndigheter samt Försvarsmakten.

Utan el stannar Sverige Beskrivningen och analysen omfattar tre olika delscenarion: I det första fallet drabbar en mycket kraftig storm, stark kyla och en om- fattande isbildning så gott som hela distributionsnätet i västra Sverige. Försörjningen med elenergi slås ut i ett område som omfattar i hu- vudsak Göteborgs och Bohus, Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs län. Ett stort antal känsliga knutpunkter i eldistributionen skadas

mycket allvarligt och det dröjer flera veckor innan hela området har fått tillbaka försörjningen. Utredningen beskriver mer detaljerat kon- sekvenserna för befolkningen i Göteborgsområdet, för industrin i Stenungsund och för jordbruket på en del av Västgötaslätten.

[ det andra delscenariot uppstår omfattande skador på högspän- ningsnätet till följd av sabotage som en internationell terroristgrupp genomför i Sverige. Skadorna hindrar överföringen av el från norra till södra Sverige. Området söder om Dalälven drabbas under veckor av återkommande längre eller kortare avbrott i elförsörjningen. Det tredje delscenariot syftar till att visa konsekvenserna för elförsörj- ningen i stort av en mycket omfattande tillfällig nedgång i kärnkrafts- produktionen.

Alla tre delscenariona ska illustrera de problem som olika slag av elförbrukare ställs inför när de inte får någon elenergi, vilka beslut myndigheterna måste fatta för att minska verkningarna och vilka svårigheter kraftproducenterna har att återställa kapaciteten i ett distributionsnät som råkat ut för mycket omfattande skador.

Arbetet har skett i samverkan med företrädare för bl.a. Svensk Elberedskap och de i scenariot mest berörda kommunerna. Synpunk- ter och annat underlag har utredningen erhållit från företrädare för elproducenter och eldistributörer, centrala, regionala och lokala ci- vila myndigheter, Försvarsmakten, landsting samt företag inom olika branscher som normalt förbrukar mycket el.

Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne

Utredningen skildrar de problem för delar av jordbruket i Skåne som sannolikt skulle bli följden vid ett stort nedfall av radioaktiva ämnen över en betydande del av landskapet. Beskrivningen av för- loppet och bedömningen av problemen belyser svårigheterna för i första hand jordbruket -— i någon mån även för trädgårdsnäringen och livsmedelsindustrin. Utredningen överväger bl.a. vilka sanerings- åtgärder som fordras.

Underlag för scenariot har utarbetats i en arbetsgrupp som bestått av företrädare för Strålskyddsinstitutet, ]ordbruksverket, Livsmedels- verket, Räddningsverket och Länsstyrelsen i Malmöhus län. Synpunk- ter och annat underlag har lämnats av företrädare för Länsstyrelsen i Kristianstads län, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Försvarsmak- ten, jordbrukets organisationer, livsmedelsindustrier och olika forskningsinstitutioner.

Gasmoln lamslår Uppsala

En stumfylld järnvägstankvagn rämnar på Uppsala centralstation. Den utströmmande ammoniakgasen när i scenariot mycket snabbt

stora delar av innerstaden i Uppsala och drabbar framför allt de människor som befinner sig ute på gator och torg. Utredningen skild- rar svårigheterna att varna dessa och de problem hälso- och sjukvår- den möter när den akut ska ta hand om alla som inte hinner sätta sig i säkerhet. Redogörelsen syftar också till att illustrera den oro som händelsen kan skapa hos människor på andra orter där det före- kommer transporter eller annan hantering av stora mängder skad— liga ämnen.

Arbetet har skett i samverkan med företrädare för räddnings- tjänsten och stadsbyggnadskontoreti Uppsala, Länsstyrelsen i Upp- sala län, polisen i Uppsala, hälso- och sjukvården i länet, Försvarets forskningsanstalt S], Banverket och SOS Alarm. Synpunkter och annat underlag har lämnats av företrädare för Försvarsmakten, So- cialstyrelsen och Rikspolisstyrelsen.

Störtflod i Dalälven

Scenariot ska skildra konsekvenserna av en långvarig och mycket kraftig vårflod i Österdalälvens och Västerdalälvens vattensystem. Översvämningarna orsakar stora skador på bostäder, industrier, jord- bruk och infrastruktur i sammanlagt ett tiotal kommuner inom tre län. En lång rad myndigheter på central, regional och lokal nivå kommer i scenariot att gripa in för att i den akuta fasen rädda män- niskor, egendom och miljö. Det kommer också att framgå vilka åt- gärder som myndigheter, fastighetsägare och andra senare måste vidta för att sanera och så långt möjligt återställa anläggningar och annat som har förstörts av vattenmassorna.

Arbetet sker i samverkan med företrädare för länsstyrelserna i de berörda länen och Vägverket. Synpunkter och annat underlag läm- nas av kommuner, centrala civila myndigheter, Försvarsmakten och Dalälvens Vattenregleringsförerag. Arbetet med detta scenario kom- mer att avslutas under våren 1995.

Kapitel

Bakgrund till scenariot

2.1 Elektronikens och informationsteknologins framväxt

Dagens tonåringar har tillgång till elektroniksystem med prestanda och kapacitet som verkade utopiska för bara tio år sedan. Avance- rade system för multimedia med bildbehandling, ljud och kommuni- kation finns i de flesta databutiker och på en marknad där pris- krigen avlöser varandra. Föräldragenerationen ute i förvärvslivet har sannolikt också tillgång till elektronik och informationsteknologi, men kanske inte av samma klass som i tonåringarnas miljö. Utbudet av massmediala kommunikationsprodukrer överstiger nu också med stor marginal vad de flesta individer och hushåll förmår att absor- bera.

Utvecklingen på området elektroniska komponenter har varit en förutsättning för den omvälvning som pågått och som fortfarande pågår med, till synes, oförminskad takt. Det är numera möjligt att till låg kostnad massproducera elektronikkomponenter med 3-5 miljoner transistorfunkrioner, vilket möjliggör användning av avan- cerad signalbehandling och informationsbehandling i mobiltelefoner, tvättmaskiner, bilar, ”smart cards”, system för identitetskontroll, pace- makers, kameror, leksaker m.m.

Konsument- och kontorselektroniken har under det senaste de- cenniet varit den tekniskt ledande sektorn med krav på högtekno- logi i stora volymer och till låg kostnad. Inom andra sektorer, t.ex. industriell elektronik eller vad avser militära elektroniksystem, har man i hög grad förlorat det komponentteknologiska försteget och i stället valt att i ökande utsträckning använda elektronik som från början utvecklats för konsumenr- och kontorsmarknaden. Begrep- pet ”dual-use” är numera högaktuellt bland försvarsindustrierna i västvärlden.

Under 1960—talet var USA den dominerande teknologiska stor-

makten på alla väsentliga områden. Under 70— och 80-talen har det globala mönstret förändrats, så att såväl utveckling som produktion av elektronikprodukter för konsument- och kontorsbruk förskjutits mot japan och — under det senaste årtiondet — även andra länder i Sydostasien. USA har behållit sin dominans inom försvarselektronik, mikroprocessorer och programvara, medan europeisk industri av tradition behållit sin världsledande roll inom telekommunikation. Övriga områden domineras av östasiatiska länder med japan 1 spet- sen.

Under 1990-talet har en snabb ekonomisk tillväxt och ökning av levnadsstandarden i de östasiatiska ekonomierna medfört att denna region också utgör en stor marknad för alla former av modern infor- mationsteknologi.

2.2 Sårbarheten

Användningen av modern informationsteknologi har numera spridits till och inom alla sektorer av det svenska samhället. Den ökande kapaciteten för t.ex. system för kommunikation och datalagring kan medföra tendenser till ökad centralisering. En optisk fiber kan an- vändas för överföring av 100 OOO-tals telefonsamtal och underlätta för geografiskt spridda användare att utnyttja en enda, gemensam databas till låg kostnad. Både optofibern och databasen kan vara känsliga från sårbarhetssynpunkt.

Inom de IT—system som ingår som integrerade delar i den svenska infrastrukturen, t.ex. telekommunikationer eller flygtrafikledning, eller som betjänar svenska myndigheter, t.ex. skatteförvaltningen, totalförsvaret eller socialförsäkringen, kan tåligheten mot kortva- riga störningar antas vara väl tillgodosedd. Samma förhållande kan antas gälla andra för olika samhällsfunktioner väsentliga systern, t.ex. betalningssystemen inom bank- och postväsendet.

Vid långvariga störningar, t.ex. brist på reservdelar eller service, kan effekterna bli av annan karaktär. På grund av att produktionen av komponenter och delsystem — t.ex. skivminnen (hårddiskar) — till största delen sker i de östasiatiska länderna är svenska användare helt beroende av en störningsfri tillförsel från denna region.

De ökade möjligheterna till effektiv informationshantering i kom- bination med korta transporttider med flyg har medfört att det upp- stått starka ekonomiska incitament för en centraliserad lagerhåll- ning av komponenter och reservdelar på en logistiskt Väl vald plats inom Europa. Från och med början av 1990-talet har därför flera svenska komponentdistributörer upphört med sin verksamhet eller köpts upp av internationella distributörsföretag med lagerhållning

utanför Sverige. Sårbarheten mot störningar av politisk karaktär el— ler handelshinder kan därmed ha ökat.

Den svenska tillverkningsindustrins känslighet för störningar i till— förseln kan av samma skäl väntas ha ökat. Detta bör särskilt vara fallet för mindre och medelstora företag utan internationell verk- samhet, t.ex. inom underleverantörssektorn.

2.3 Verkliga händelser 2.3.1 Brand i en plastfabrik

Den 4 juli 1993 förstördes Sumitomos fabrik för tillverkning av epoxyharts till plastkapslade komponenter i japan genom en brand. Sumitomo hade före branden ca 60% av världsmarknaden för den plasttyp som används för inkapsling av minneskomponenter avsedda för t.ex. persondatorer.

Omedelbart efter branden blev priserna för minneskomponenter 2-3 gånger högre, samtidigt som orderingången på minnes— komponenter hos tillverkare och distributörer ökade. Leveranstider- na påverkades till en början bara marginellt. Sumitomo hade lager för ca fyra månaders leveranser och beräknade att det skulle ta ca ett år att bygga upp produktionsanläggningen.

2.3.2 Glömt svetsaggregat i en kabeltunnel

I december 1984 glömde en arbetare ett svetsaggregat i en kabel- tunnel i västra Tokyo. Svetsaggregatet orsakade en pyrande brand, som 17 timmar senare orsakade avbrott för omkring 89 000 tele- linjer.

All verksamhet avstannade hos fem stora banker. En bank med ca 6 miljoner konton kunde inte genomföra en enda transaktion, efter- som huvuddatorn var helt isolerad från omvärlden. Även polis och sjukhus drabbades

Reparationsarbetena sysselsatte omkring 3 000 telearbetare, som behövde en månad för att helt återställa teletrafiken.

2.3.3 Åsknedslag slår ut datasystemet hos komponentleverantörer

I mitten av 1980-talet orsakade ett åsknedslag ett totalstopp hos en leverantör av transportfordonskomponenter i södra Sverige. Det

tog lång tid innan verksamheten kunde återupptas i full utsträck— ning.

Err motsvarande åsknedslag orsakade en sommar i mitten av 1980- talet totalstopp i datasystemet för lagrings-, betalnings- och fakture- ringsfunktioner hos en komponentdistributöri Sverige. Repa-ratörer från England måste tillkallas för att få i gång systemet. Det tog mer än en månad innan det fungerade fullt ut.

2.3.4 Stölder

Stölder och tillgrepp av framför allt persondatorer är numera van- liga. Inbrott har förekommit hos främst företag, skolor och utbildningsinstitut. Andra känsliga områden är lager och transpor- ter av datautrustning. Handlingsmönstret vid många inbrott visar att tillgreppen skett av personer som varit väl insatta i tekniken och som valt ut särskilt värdefulla eller attraktiva komponenter och ut- rustningar.

Säkerhetsnivån hos flera komponenttillverkare i USA har höjts efter det att företagen konstaterat stölder och svinn av till exempel mikroprocessorer. Denna typ av komponenter är av standardkaraktär och direkt användbara i de flesta vanliga persondatorerDe har också ett stort ekonomiskt värde.

2. 4 Varför japan?

2.4.1 Dominerande inom konsument— och kontorselektronik

Den japanska industrin har med hjälp av massiv uppbackning från staten under lång tid utvecklats mot en dominans av den globala marknaden för konsument- och kontorselektronik. I botten ligger en långsiktig och uthållig FoU-strategi som gjort det möjligt att om- sätta forskningsresultat inom och utom japan till nya produkter baserade på ny teknologi. Genom att japanska företag uppnått marknadsdominans inom dessa sektorer har de säkrat avsättnings- möjligheter för storskalig produktion av elektronikkomponenter. Produktion av komplexa elektronikkomponenter, t.ex. minnes- komponenter eller mikroprocessorer, är en utomordentligt svår eko- nomisk utmaning. En produktionsanläggning kräver investeringar för motsvarande 3-10 miljarder kronor och har en ekonomisk livs- längd på 2-4 år. Efter detta är den föråldrad och måste ersättas med ny kapacitet för en ny komponentgeneration. Medan anläggningen

är i drift måste den köras med högt kapacitetsutnytrjande och med låg kassation så att komponenterna kan säljas till ett konkurrens- kraftigt pris. Endast de största företagen i världen med tillräcklig tillgång till finansiellt kapital, teknisk FoU-kapacitet, marknads- kanaler och ett ofta massivt statligt stöd kan vara med i denna kon- kurrens.

Med japan som förebild har produktion och utveckling av elek- tronik etablerats och utvecklats inom flera östasiatiska länder, t.ex. Taiwan, Singapore, Hong Kong, Korea och Malaysia. Amerikanska och japanska företag har i dessa länder byggt upp omfattande nät av underleverantörer som bildar en bas för fortsatt expansion. japan måste emellertid —- både i nuläget och under tiden fram till sekelskif—' tet — bedömas vara den starkaste motorn i regionen när det gäller forsknings- och utvecklingsarbete. Samtidigt sker produktion av viss nödvändiga slag av produktionsutrustning och tillsatsmaterial en- dast i japan

Z.4.Z japans kapitalexport

japan har under lång tid haft ett stort exportöverskott. Detta har ofta varit en orsak till störningar i handelsförbindelserna med främst USA. En betydande mängd japanskt kapital har investerats utanför japan, t.ex. i fastigheter eller statsobligationer i USA, men även i Europa. Det mest bekanta exemplet är Rockefeller Center i centrala New York som numera kontrolleras av japanska intressen.

De tillgångar som är investerade på fastighets- och kapitalmark- naderna har ett direkt och omedelbart samband med stabiliteten på de globala kapital- och valutamarknaderna. En allvarlig störning i japan skulle således snabbt få stora effekter på finans- och valutamarknaderna — inte bara ijapan utan även i USA, Europa och världen i övrigt.

2.4.3 Känsligt seismiskt område

De japanska öarna ligger i gränsområdet mellan flera stora sköldar i jordskorpan som avgränsar Stilla Havet västerut. Sköldarna trycks mot varandra vilket skapar stora påkänningar som plötsligt utlöser jordskalv. I norra japan förekommer dessutom aktiva vulkaner. I—Iela regionen är av dessa skäl ett riskområde för seismisk aktivitet av flera slag.

År 1923 förstördes halva dåvarande Tokyo av ett våldsamt jord- skalv. Staden är till stor del byggd på torrlagd sumpmark och med en stadsplanering som inte förefaller ha genomförts för att under-

lätta räddningsarbete i samband med kraftiga jordskalv. Tokyo är från seismologisk synpunkt en av de mest olämpliga platserna att placera japans huvudstad på. Bedömningarna bland seismologer pekar mot att det inte är frågan om, utan när ett mycket kraftigt jordskalv på nytt kommer att drabba Tokyo-området.

Att återuppbygga ett förstört Tokyo skulle kosta i storleksord- ningen 1 000 biljoner dollar att genomföra. Dessa pengar måste i allt väsentligt hämtas från bl.a. investeringar i USA eller Europa. När så sker kommer de flesta marknader och branscher och därmed hela världsekonomin — åtminstone temporärt — att kollapsa.

Kapitel

Håndelseförloppet

3.1 Svår jordbävningskatastrof i japan

Efter ännu en dag med rikligt snöfall sitter Emma johansson som vanligt i TV-stolen med sin stickning. På byrån i pensionärslägenheten i Norrvallen, som är en liten kommun i mellersta Norrland, finns porträtten av barn och barnbarn. Tre barn har för länge sedan flyt- tat söderut till Stockholm, Linköping och Lund för att få tillgång till en större arbetsmarknad. Emmas yngsta dotter, som är sjukvårdsbi- träde, har emellertid valt att stanna kvar i Norrland och har för närvarande arbete vid länssjukhuset i Östersund.

Det är den 16 december och Emma funderar på planeringen inför julhelgen, som hon skall tillbringa hos dottern Birgitta i Haninge utanför Stockholm.

Birgitta är förskollärare och bor med sambon Hans och tre barn i en nyrenoverad bostadsrättslägenhet i Haninge. Lägenheten på 5 rum och kök är rymlig och Välplanerad, men hyran och kostnaden för lånen tar en stor del av familjens ekonomi i anspråk.

TV-Aktuellt visar bilder från övärlden i norra japan. Ett mindre vulkanutbrott har inträffat under havsytan i den nordjapanska arkipelagen. Utbrottet har inte orsakat några större skador, utöver några fiskefartyg och färjor som förstörts av höga havsvågor som slagit in över de närliggande öarna. Utsläppen av gas och ånga har också förstört några lokalt givande fiskeområden.

Aktuellt visar också bilder från vulkanen Fuji, ca 30 mil sydväst om Tokyo, som har visat tecken på ökad aktivitet med utsläpp av ånga och gas.

I de mera tätbefolkade delarna av japan finns en viss oro för vad som skulle kunna hända. I Tokyo genomförs utökade informations- aktiviteter i skolor och på företag om hur människor bäst skyddar sig i samband med jordbävningar. Eftersom den vulkaniska aktivite— ten inte behöver ha direkt samband med de förskjutningar i kontinentalsocklarna som orsakar svåra jordskalv så framskrider de japanska helgförberedelserna utan direkta störningar.

julen hos Hans och Birgitta i Haninge firas traditionsenligt. Hans

ur.->_._——=-r..h_-G.H . ___;

LS'z-41i'5'a'é'. i;." *F—ruvuwr— y: wave,—t.. -.. .., .. _ .,, _ _

är anställd som produktionstekniker på ett dotterbolag till ett av de största verkstadsföretagen i Sverige. Orderingången har under de senaste två åren överträffat prognoserna, och Hans är tvungen att tillbringa alla arbetsdagar mellan jul och trettondagen på arbetet. Hans trivs med sitt arbete, även om det ibland är stressat. Övertids- ersättningen är dock ett välkommet tillskott till hushållskassan.

Emma återvänder till Norrvallen söndagen efter nyårshelgen och tillvaron återgår snart till de normala rutinerna.

Den 5 januari vaknar Emma som vanligt vid 7-tiden och sätter på radions nyhetsprogram till morgonkaffet. I nyheterna framgår att kl 15.35 lokal tid hade helt oväntat det kraftigaste jordskalvet som registrerats i japan i modern tid inträffat. Epicentrum låg i havet ca 12 mil söder om Tokyo. Skalvet uppmättes till 8,4 på Richter- skalan.Ytterligare information skall komma i ett extra Rapport på TV kl. 8.00.

Skadorna inom Tokyo-området är förödande. Antalet döda i rui- nerna efter raserade hus är mycket stora. De uppskattas till omkring 10 % av befolkningen, dvs ca 2 miljoner människor. Vitala sam- hällsfunktioner som vatten- och eldistribution är helt utslagna och omöjliga att använda. Transportnäten — för både spårbundna transporter och vägtransporter — är också svårt skadade och i prak- tiken obrukbara. Tokyos räddningstjänst har mycket begränsade möjligheter att fungera. Brandsläckning kan t.ex. inte ske effektivt på grund av vattenbristen.

Eftersom skalvet har inträffat under havsytan skapades ett par jättevågor som koncentrerades in i havsviken mot Tokyo-områdets stora hamnstad, Yokohama. Hamnområdet och stora delar av den låglänta delen av staden översvämmas och möjligheterna att använda Yokohama för inskeppning av katastrofhjälp har avsevärt försäm- rats.

Huvudskalvet och flera kraftiga efterskalv har orsakat begränsade skador — främst på vattenförsörjning och eldistribution — ända bort till Kyoto- och Osakaregionerna 40 mil sydväst om Tokyo. Reakto- rerna i japans största kärnkraftanläggning nödstoppas och anlägg- ningen tas ur drift tills vidare.

Katastrofen i japan dominerar naturligtvis rapporteringen i ny- hetsmedierna över hela världen. Hos oss finns TV-bilderna under de närmaste veckorna i vardagsrummen i de flesta svenska hem.

Situationen i Tokyo är i inledningsskedet kaotisk och räddnings- insatser kommer igång i väsentlig omfattning först efter den 15 ja- nuari och då med hjälp av internationellt stöd. Väg- och flyg- förbindelser samt hamnar kan öppnas i begränsad omfattning. Stö- det är emellertid helt otillräckligt för hjälpbehoven. Räddningsarbe- tet försvåras samtidigt av det ovanligt kalla vinterväder som drabbat

norra och mellersta japan. Antalet döda och svårt skadade stiger till ofattbara 3-4 miljoner människor.

Det faktum att skalvet inträffade i havet har skapat en viss oro även i USA. Havsvågorna kan efter några dygn komma att nå fram även till den nordamerikanska kusten. Enligt myndigheterna i USA finns det risk för upp till 15 meter höga vågor. De varnar människor för att befinna sig nära strandlinjen de närmaste dygnen.

3.2 Stormskador begränsar USA:s möjligheter att bistå japan

Den 8 januari drabbas den amerikanska västkusten av en kraftig storm. I Los Angeles orsakar stormen ett haveri i ett stort kraftverk, så att elförsörjningen i södra Kalifornien slås ut under några dygn. Stormen orsakar stora skador på elkraftnätet och distributionsnäten för gas från San Fransisco-området ända ned till mexikanska grän- sen.

Stormen medför också stora nederbördsmängder inom hela södra Kalifornien. Eftersom även hösten varit regnig är risken för jord- skred stor och många vägar, framför allt längs kusten, är ofram- komliga. Myndigheterna tvingas att ta hjälp av Nationalgardet för att evakuera människor från utsatta områden och bistå med trans- porter och röjningsarbeten. Narionalgardet utför också bevaknings- uppgifter för att förhindra plundring och dämpa oroligheter.

I jämförelse med situationen i japan är problemen lindriga, men de binder upp stora resurser, som annars kunde komma till använd- ning i japan.

3.3 Räntehöjningar och kraftiga prishöjningar på elektronik

Björn Nilsson, som äger och driver företaget Kronobergs Elmontage AB (KEAB), utanför Växjö, märker snabbt effekterna av jordbäv- ningskatastrofen i japan. Omedelbart efter katastrofen stiger rän- torna för KEAB:s lån, beroende på den internationella oron för följ- derna på finans- och kapitalmarknaderna. Priserna för vissa komponentslag justeras också upp redan under januari. Förseningar aviseras för leveranser av minneskomponenter.

KEAB är underleverantör till den svenska exportindustrin och har efter 1990-talets inledande svåra är etablerat en effektiv tillverkning

med moden maskinpark och låg kapitalbindning i lager och förråd. Björn Nilsson är en av förespråkarna för modern jIT—planering (just- in-time) och han har aktivt arbetat för att integrera det egna företa- gets planeringssystem med kundernas. All produktions- och mate- rialplanering sker med hjälp av datakommunikarion till kund- företagens system.

Erfarenheterna är goda, men systemet förutsätter att inflödet av t.ex. elektronikkomponenter från leverantörer över hela världen funge- rar väl. Inspirationen till utformningen av systemet har kommit från bl.a. den japanska bilindustrin. Björn är nu inte ensam om att ha anammat detta synsätt på produktions- och materialplaneringen. Flera av hans kollegor i Kronobergs Företagarförening har helt eller delvis infört en liknade planering i sina företag. Några andra av Björns kollegor förbereder en sådan övergång.

På den internationella kapitalmarknaden reagerar aktörerna snabbt på katastrofen. Eftersom en stor del av de japanska finansiella tillgångarna investerats utanför japan befarar många ett stort sälj- tryck och utbud av bl.a. amerikanska statsobligationer och fastighe- ter.

Redan dagen efter katastrofen stiger räntorna i USA med 5-6 %. Räntenivån svänger därefter kraftigt under hela januari månad. Dol- larkursen stiger i förhållande till de europeiska valutorna. Detta på- verkar även räntenivån i Sverige. Handeln på Stockholmsbörsen, som avstannat efter katastrofen, kommer i gång i nära normal omfatt- ning mot slutet av januari.

Priserna på japanska produkter stiger kraftigt över hela världen och inom industrin finns en utbredd oro för brist på japanska pro- dukter, främst komponenter. Affärsmän med internationella kontakt- nät inleder kontakter med bl.a. svenska tillverkningsindustrier och uppger sig kunna förmedla leveranser av strategiska komponenter. De erbjuder sig också att mot betalning bevaka leveransläget för de komponenter som företagen anser som kritiska och i förväg infor- mera om risker för akuta bristsituationer. Attityderna till dessa kon- takter är avvaktande, men de bidrar till att öka oron och osäkerhe- ten inom industrin.

Emma ]ohansson i Norrvallen påverkas inte särskilt mycket av vad som händer på finansmarknaden. Hon följer med hjälp av TV vad som sker i japan. Nyhetsprogrammen visar ofta bilder på döda och lemlästade barn och Emma är tacksam för att bo i en annan och säkrare världsdel. Det gäller åtminstone jordbävningskatastrofer.

Ett mindre utbrott med utsläpp av stoft och vulkanaska inträffar på Fuji den 6 februari, ungefär samtidigt som ett kraftigt efterskalv (ca 5,6 på Richterskalan) registreras nära Kobe i södra japan. Stoft- molnet från Fuji driver med den nordvästliga vinden snabbt över de tätbefolkade sydliga delarna av japan. Utbrottet skapar stark oro

för nya jordskalv, och stora skaror av flyende människor söker sig ut från stadskärnorna. Den kalla väderleken i japan fortsätter till mitten av februari.

De internationella hjälpinsatserna fortsätter — ofta i begränsad omfattning på grund av att USA prioriterar katastrofinsatser inom sitt eget närområde. Sverige har sänt två fartyg med sjukvårds- och förläggningsutrustning till japan.

3.4 Komponentbrist, stölder och svart marknad

Februarivintern i Sverige kunde ha varit bättre. Väderläget har bara bestått av lågtryck med regn i söder och snöslask långt upp i Norr- land. Hans går som vanligt till sitt arbete varje dag. Han har haft några stressiga dagar med plötsliga omplaneringar och omställningar av produktionen på grund av att vissa för produktionen viktiga par- tier med elektronikkomponenter inte funnits tillgängliga. Hans tar dock dagen som den kommer och bekymrar sig inte i onödan för situationen. Det finns ju chefer och produktionsplanerare på huvud- kontoret som får ta ansvaret. Det är deras jobb.

I slutet av februari begränsas tillverkningen av halvledarkompo- nenter och hybridkretsar (s.k. MCM, Multichip Modules) inom Sverige på grund av brist på kapslingsmaterial och bondningstråd. Den enda godkända leverantören fanns ijapan. Störningarna sprids direkt till produktionen inom övriga delar av den svenska elektronik- industrin. Leveranserna från den största svenska komponent- tillverkaren och leverantören kvoteras till de mest prioriterade enhe- terna inom den egna koncernen. Externa kunder får till stor del vänta.

Administrativa system och organisationer i Sverige fungerar fort- farande bra, även om service och reparationer av de senaste model- lerna av t.ex. kopiatorer och faxar inte kan ske på grund av brist på reservdelar. Portabla datorer med LCD-skärmar och tillbehör till sådana, t.ex. minneskort, kan endast i undantagsfall levereras av distributörer inom databranschen. Många företag befarar att bris- ten på portabla datorer och flata bildskärmar kommer att bestå un- der lång tid, eftersom ca 90% av all produktion av sådana skärmar tidigare skedde i japan.

Stölder av japanska varor från lager och internationella transpor- ter, särskilt elektroniska sådana, börjar bli vanliga, vilket ökar osä- kerheten i handeln. Björn Nilsson på KEAB har dock genom egna kontakter lyckats säkra tillgången till vissa kritiska komponenter, men till mycket höga priser. Han planerar också att för säkerhets skull förbereda en särskild provning av dessa komponenter, efter-

De svenska biltransportföretagen inför dubbelbemanning på de fordon som transporterar konsumentelektronikprodukter. Det är följden av ett antal uppmärksammade stölder. Fullastade långtra- dare har stulits och tömts på sin last medan förarna tagit sina avtals— enliga raster. Även godsterminalerna visar sig vara utsatta. Lastning och lossning vid de större terminalerna sker under särskild uppsikt.

Den 12 mars rånas ett storlager i San Diego som innehåller bl.a. japanska halvledarminnen. Minneskomponenterna var bl.a. avsedda för tillverkning av kraftfulla arbetsstationer hos Hewlett—Packard och IBM. Massmedierna frågar sig om internationella maffiaorgani- sationer kan vara skyldiga. Många förutser att komponenterna snabbt kommer ut på den svarta marknaden.

Den sociala oron i USA sprider sig till flera storstäder, framför allt på västkusten och den massmediala bevakningen av kravallerna är omfattande. Nationalgardet tvingas i några fall ingripa. Upplopp, plundringar, panik och skadegörelse medför att väsentliga samhälls- funktioner från tid till annan är tillfälligt utslagna.

Några partier med komponenter som har nått den svenska mark- naden är av undermålig kvalitet. Detta leder till att företaget Combitech tillfälligt tvingas avbryta leveranser av styrsystem till kunder både inom och utanför Sverige. Normalt kan komponenter med särskilda provningscertifikat användas direkt utan särskild ankomstkontroll.

3.5 Problem med service på nätverk och stordatorer

Den 12 mars stoppar det lokala darornätverket som betjänar kom- munen och Länsstyrelsen i Östersund efter ett hårddiskhaveri i en dator. Kommunen har av ekonomiska skäl valt att bibehålla ett äldre, minidatorbaserat system för terminalhanteringen.Detta börjar emel- lertid bli dyrt att underhålla. Service sker normalt med leverans av reservdiskar via kurir från ett centralt europalager i Munchen. Dator- leverantören kan bara meddela att företaget tvingats kvotera leve- ranserna av denna typ av hårddisk och att inga lämpliga hårddiskar finns reserverade för svenska kunder längre.

Arbetet hos kommunen och Länsstyrelsen sker manuellt med hjälp- ligt resultat, tills någon upptäcker att en istort sett kompatibel dator finns på Högskolan i Karlstad. Efter kontakter mellan högskolan och myndigheterna beslutar de att flytta högskolans dator till Öster- sund. Installationen går bra. Delar av systemet — framför allt kassa- och betalningsfunktioner — kan emellertid inte användas, eftersom |

28. Håndelseförloppet som de levereras utan det vanliga provningscertifikatet. ! i l l !

vissa drivrutiner inte har rätt version för det terminalnät som de lokala myndigheterna använder för denna typ av transaktioner. Detta leder också till att det nya systemet har svagheter från säkerhetssyn- punkt, eftersom känsliga personuppgifter kan nås från alla anslutna terminaler.

Störningarna i produktionen av elektronik börjar bli allvarliga och hotar att sprida sig till andra branscher — framför allt verkstads- industrin, som är beroende av internationellt tillgängliga insatsvaror. Branschkunniga bedömare har emellertid olika uppfattningar i bl.a. TV-utfrågningar om huruvida en verklig bristsituation föreligger. Är komponentbristen reell eller beror den på att komponentköparna för att gardera sig lägger order på flera håll? Hur omfattande är hamstringen och spekulationen?

Möjligheterna till service av stordatorer och vissa typer av ameri- kansk produktionsutrustning som är installerad i Sverige har snabbt och helt oväntat blivit avsevärt försämrad. Svensk eller europeisk back-up med tillgång till systemprogramvara i källkod eller lämp- liga verktyg för felsökning saknas på några områden.

SMHI får problem, eftersom meteorologerna nu endast har be- gränsad tillgång till den stordatorkapacitet som krävs för att de ska kunna utarbeta långtidsprognoser. Eftersom SMHI också är bero- ende av ett komplext system med automatiserad datakommunikarion från både vädersatelliter och markplacerade Väderstationer störs även de kortsiktiga väderprognoserna. jordbrukarna i Sydsverige befarar ökade risker med vårbruket, eftersom de inte har tillgång till lika säkra långtidsprognoser som tidigare.

Databranschen, framför allt återförsäljare och vissa konsultföre- tag, upplever akuta svårigheter.Under mars tvingas flera företag in- ställa sina betalningar och friställa personal. Även komponent- distributörer och agenturföretag har problem. I praktiken måste många lokala datornätverk gå med otillräckliga insatser för service och underhåll. Elektroniken, som under senare år blivit allt tillförlit- ligare, har i denna situation uppvisat betydligt större felprocent än vanligt. Felen är dessutom ofta svårdiagnostiserade. En orsak kan vara att komponenter behäftade med tekniska brister används både i nyproduktion och vid service, underhåll och reparation.

3 .6 Datacentralen

ICA:s datacentraler i Kungälv och Stockholm arbetar i treskift för att datadriften vid ICA:s anläggningar i Sverige ska fungera. Data- systemen styr inkommande leveransorder från butiks-, expeditions- och transportunderlagen på de olika distributionsenheterna, faktura-

samt olika administrativa system, t.ex. bokföring och lönehantering.

Det är en helt vanlig morgon. Oron ligger i luften mot bakgrund av de olika världshändelserna. Bevakningen vid ingångarna till da- tacentralerna har förstärkts med vaktpersonal som ska kontrollera all inpassering mot vaktlista.

Avgående skift lämnar av verksamheten till det pågående med an- märkningar att det under natten gjorts två omkörningar av pågå- ende databearbetningar. Felen har hänförts till en diskkontroll i Kungälv. Körningen har inte gått igenom till driftsenheten i Malmö.

Klockan 07.15 kommer signaler från Malmö och Västerås om att inga order kan skrivas ut för expediering. Telefonsamtalen sker över mobiltelefon eftersom ingen svarar på operatörernas telefoner. Kontrollpanelen indikerar fel på datakommunikarionen, medan körningarna pågår till synes normalt. Kontrollringning sker. Det lå- ter normalt men ingen svarar på de uppringda numren. Förberedel- ser görs och kontakt tas med datacentralen i Årsta i Stockholm för att denna anläggning skall kunna ta över ICA:s datadrift i Kungälv.

Telia kontaktas för felsökning och sänder jourbil för kontroll av teleförbindelserna från ICA:s datacentral i Kungälv till en närbelä- gen kopplingscentral. Teknikerna konstaterar att det är fel i centra- lens elektroniska utrustning. Omkoppling till en annan kopplings- central kan inte ske, eftersom endast en telekabel svarar för ICA:s kommunikation med centralen. Klockan 09.10 pågår felsökningen fortfarande. Kommunikationen via den enda utgående kabeln är bruten.

Årsta tar över datadriften klockan 09.45, vilket innebär reduce- ringar i den totala dataproduktionen. Detta innebär att order- expeditionen samt transportplanläggning försenas. Butikerna får inte sina varor på fastställda tider och störningar uppstår i leveranserna.

Klockan 10.30 meddelar Telia att de funnit felet i kopplings- stationen. Reservdelar saknas på platsen. Bedömningen är att det kommer att ta minst 5 timmar att reparera skadan. Vitala elektro- niska komponenter är skadade genom åverkan.

Klockan 11.00 går centralenheten (CPU) i Årstas centrala dataan- läggning sönder och driften avstannar. IBM:s serviceenhet larmas för att avhjälpa felet. De meddelar att det råder allmän brist på re- servdelar. Klockan 12.00 anländer IBM:s servicetekniker till Årsta för att undersöka möjligheterna att avhjälpa felet. Felsökningen vi- sar att de behöver beställa reservdelar som med flyg kan fraktas från IBM i England. Reparation och driftsättning beräknas kunna ske först under kommande natt.

Klockan 16.00 pågår fortfarande reparationsarbeten vid kopplings- stationen i Kungälv. I Årsta väntar ICA fortfarande klockan 8.00 nästa dag på leverans från England. i

30. Håndelseförloppet hanteringen samt ICA:s beställningar av varor till olika leverantörer i

3.7. Nya aktörer i Sydostasien

Situationen ijapan är under våren utomordentligt svår och påmin- ner om skedet efter andra världskriget. En mycket begränsad varu- export förekommer. Alla tillgängliga resurser används för att täcka det akuta behovet av insatser för att lindra nöden och förbereda för en återuppbyggnad. Det kommer enligt officiella bedömningar att ta 3-5 år att återuppbygga Tokyo.

Industrin i de 5 k NIC-länderna (Newly Industrialized Countries, dvs. främst Korea, Taiwan, Singapore och Malaysia) anpassar sig frenetiskt till de nya förutsättningarna. De har påbörjat kopiering och utveckling av tidigare japanska högteknologiprodukter utan beaktande av patent- eller andra immaterialrätter. Även 1 Kina är aktiviteten hög, framför allt inom de industrier som tidigare funge- rade som underleverantörer till den japanska industrin. Leveranser av främst enklare konsumentelektronik från dessa länder kan ske utan större problem. Volymerna begränsas emellertid av störningar- na i den internationella ekonomin i övrigt.

Katastrofhjälpen till japan fortsätter. Fortfarande räcker biståndet emellertid inte till för att täcka de akuta behoven av sjukvård och livsmedelsförsörjning.

Ekonomiska bedömare anser att japan kommer att få svårt att ta igen det försprång som NIC-länderna och Kina tillskansar sig. ja- pan löper risk att om ca fem år och under överskådlig tid vara en andra rangens teknologination. Landet skulle alltså komma att för— lora sin ekonomiskt och tekniskt ledande roll till Kina, Taiwan och Korea.

På initiativ av USA påbörjas en diskussion i Förenta Nationerna om särskilda insatser för återuppbyggnad av det japanska samhäl- let. Finansieringen av återuppbyggnaden kommer att medföra stora påfrestningar på det internationella finansiella systemet. Farhågorna för ett massivt säljtryck för amerikanska statspapper ledde redan i januari till höjda räntor i USA. Ränteoron spred sig snabbt till öv- riga världen, vilket bl.a. ledde till sjunkande kurser på börserna i västvärlden. Politiska kretsar i USA diskuterar möjligheten att frysa japanska tillgångar i USA för att undvika alltför stora och okon- trollerade kapitalöverföringar och för att få en lugnare situation på finans-, valuta- och fastighetsmarknaderna. Effekten av dessa dis- kussioner blir dock den motsatta. Räntorna stiger ytterligare och tendenser till panik föreligger på obligations— och aktiemarknader- na.

Effekterna märks tydligt och hårdhänt hos Hans och Birgitta i Haninge. De lån som nu måste omsättas av bostadsrättsföreningen kommer att få räntor på 18%, vilket höjer familjens boendekostnader med ca 900 kr/månad. Hans har flera arbetskamrater som är i samma

tionsmöte där företagets ledning lämnar lugnande besked. Även om det finns problem med komponenttillförseln så behöver inte företa- gets anställda vara oroliga under överskådlig tid.

Också på KEAB i Växjö märks ränteuppgången och företaget tvingas ta en övertrasseringskredit till 26 % ränta för att kunna be- tala skatter och förfallna fakturor. Anledningen är att företaget slä— par efter med den egna faktureringen. Flera leveranser blir förse- nade, eftersom enstaka komponenter saknas. Fakturering kan inte ske förrän utrustningarna är kompletta.

3.8. Stölder, bedrägerier och lokala driftstörningar vanliga

Veckan efter Valborg och första maj bjuder på vackert vårväder i Växjötrakten. Björn Nilsson deltar tillsammans med hustrun i tisdags- morgonens sedvanliga frukostmöte med företagarföreningen. Denna gång består mötet främst av en avkopplande förevisning av nya trädgårdsprodukter.

Vid 11-tiden återkommer Björn till sitt välutrustade kontor. Allt är som vanligt, men datorn, en ny pentiummaskin med CD-ROM och nätverksanslutning finns inte på sin vanliga plats. Björn är mycket nöjd med företagets unga dataspecialist, som, vid sidan av sitt arbete på KEAB, också studerar elektronik vid högskolan i Växjö. Tillsam- mans brukar de prova och utvärdera de nyheter som ständigt kom- mer ut på persondatorområdet. just den här veckan befinner sig dataspecialisten emellertid på utbildning vid högskolan.

Björn bläddrar igenom dagens post och tar sedan den vanliga förmiddagsrundan genom verkstaden. Receptionisten berättar att två personer från KEAst datorleverantör besökte företaget tidigt på dagen för att hämta de datorer som skulle in på kontroll och service. Allt skulle vara klart senast under eftermiddagen, då datorerna skulle vara tillbaka på företaget.

Björn tyckte det var underligt att han inte fått veta detta i förväg men blir snart upptagen av andra ärenden.

Sent på eftermiddagen är Björn irriterad över att inte kunna komma åt underlag för produktionsplaneringen, eftersom han inte har till- gång till datorn. Ingen svarar vid denna tidpunkt i telefonen hos dataleverantören. Björn slår mobiltelefonnumret till firmans chef, som också ingår i kretsen av vänner till familjen. Någon service av datorer har denne inte hört talas om. Service av det slag som KEAB fått besked om förekommer inte på persondatorer. Några företag

32 Håndelseförloppet situation. Fackklubben på företaget arrangerar ett särskilt informa- i l l

har emellertid drabbats av stölder på ett sätt som påminner om vad KEAB råkat ut för. Björn får rådet att kontakta polisen. På hemväg från arbetet åker Björn till polisstationen och berättar om misstan- ken att datorerna blivit stulna. Vakthavande personal tar upp anmä- lan och ber att Björn avvaktar till följande dag när utredningspersonal finns tillgänglig.

Polisutredningen visar att datorerna blivit stulna och att gärnings- männen är okända. Liknande stölder av såväl datorer som andra elektronikutrustningar, särskilt från företag, har blivit ett allmänt problem i det datortäta Sverige. Det största tillgreppet skedde på universitetet i Lund där flera institutioner på den tekniska fakulteten i stort sett tömdes på all avancerad datautrustning och mätinstru- ment. Misstankar finns att materielen snabbt förts ut ur landet. För- utom förlusten av utrustningarna försvann också väsentliga delar av forskningsresultat och dokumentation.

Den 17 april havererar processtyrsystemet på Särla-Arlas största mejeri i Skåne. Leveranstiden för reservdelar uppskattas till 1 må- nad, vilket är helt oacceptabelt för Särla-Arlas ledning. Stillaståendet kan emellertid begränsas till ca två veckor. Efter den tiden har tekni- ker från ABB fått igång en äldre styrdator, så att mejeriet kan köras med tillräcklig kapacitet för att ta hand om inleveranserna från mjölk- leverantörerna i Skåne och södra Halland. Mejeriet tvingas dock begränsa produktsortimentet. Lättmjölk får utgå ur sortimentet. Led- ningen avbryter också tillverkningen av alla mindre vanliga mjölk- produkter, t.ex. youghurtprodukrer. Känsligheten för nya störningar ökar eftersom de kan ge än större produktionsproblem.

Den 7 maj havererar nätverket på Huddinge sjukhus definitivt, efter flera mindre störningar tidigare under våren. Hanteringen av patientjournaler har sedan början av april skett manuellt med stora förseningar och viss oordning som följd. Nu stannar hela hanteringen av såväl patientbokning och remisser som personaladministration med tjänstgöringsscheman och löneadministration. Reparation och återstart beräknas ta minst en månad. Landstinget beslutar i det här läget att alla centraliserade specialistinsatser, t.ex. lever- och njurtransplantationer, ska skjutas upp och att sjukhuset tills vidare skall prioritera akutfall inom sitt eget upptagningsområde. Sjukhu- sets relativt nyligen anskaffade NMR-anläggning för datortomografi tas ur bruk.

I början av juni drabbas också bankomatsystemet av störningar. Effekten ute i samhället blir den här gången obetydlig och uppmärk- sammas inte, eftersom felen kan åtgärdas snabbt med hjälp av till- gängliga reservsystem. Risken för allvarligare störningar vid senare haverier har emellertid ökat, eftersom ytterligare reservkapacitet sak- nas för framför allt kommunikationen till bankomaterna.

3.9. Politiska ingrepp stör den internationella handeln

Störningarna i den internationella handeln med elektronik- komponenter och datautrustning har ökat myndigheternas vaksam- het i de europeiska länderna. De befarar att det kan uppstå brist- situationer som skadar den nationella säkerheten, särskilt mot bak- grund av oroande tongångar i den amerikanska debatten i samband med handelspolitiska motsättningar gentemot östasiatiska länder.

Leveranser av komplexa halvledarkomponenter, t.ex. mikropro- cessorer, digitala signalprocessorer samt optoelektronik och laser- utrustningar från USA sker i begränsad omfattning och med kvote- ringar som amerikanska myndigheter fastställer. De mest kritiska civila behoven i Sverige kan kortsiktigt klaras, bl.a. med hjälp av svarta börsaffärer. För militära projekt i Sverige måste både tekniska förutsättningar och utvecklingsplaner modifieras med hänsyn till att tillgången på konstruktionsverktyg och leveranser av kundspecifika integrerade kretsar, s.k. ASIC (Application Specific Integrated Circuit), bedöms som osäker.

Kostnadsökningarna på grund av fördyringar av komponenter och insatsvaror är ett problem som så småningom kommer att tvinga försvarets myndigheter och leverantörer till omprioriteringar. Beslu- ten dröjer emellertid, eftersom det politiska intresset framför allt är fokuserat på andra områden av den ekonomiska krisen.

Den 12 maj annonserar överraskande England, Tyskland och Frankrike att alla leveranser från komponentdistributörer med la- gerhållning i dessa länder skall godkännas av handelsdepartementet i respektive land.

I praktiken får inga utleveranser ske, eftersom de nationella intres- sena skall prioriteras. Detta får omedelbara konsekvenser för små och medelstora företag i Sverige. Efter omstruktureringen av distributörsbranschen under 1980-talets sista år och början av 1990- talet har distributörer med lagerhållningen kvar i Sverige drastiskt minskat sina lager. Leveranser av elektronikkomponenter och data- utrustning har — med de nya möjligheter som internationell flygfrakt och modern informationsteknologi erbjuder — i ökad utsträckning skett från europeiska storlager och med lika korta leveranstider som tidigare.

3.10. Regeringen tar hjälp av en expertkommitté

Regeringen utser i mitten av maj en särskild expertkommitté som skall följa utvecklingen och fungera som rådgivande instans ifall lä- get förvärras.

I början av juni bedöms läget så allvarligt att expertkommittén får i uppgift att utreda vilka åtgärder som kan vidtas, bl.a. om delar av Försörjningskommissionen skall inrättas. Försörjningskommissionen är det organ, som är avsett att inrättas för att hantera bristsituationer på försörjningsområdet i händelse av säkerhetspolitiskt betingade kris- eller krigssituationer. De skall bl a kunna förbereda direktiv för ransonering och prioriteringar i samband med fördelning av elek- tronik- och datorresurser.

Expertkommittén kommer fram till slutsatsen att kommissionen bör inkallas och bl.a. ges mandat att rekvirera materiel från företag och institutioner för användning inom mera prioriterade områden. Många företrädare för företagen är starkt kritiska. De menar att Sverige varken står på avgrundens rand eller inför någon omedelbar krigsrisk och att marknadskrafterna fortfarande fungerar. På grund av oenighet i den nuvarande regeringen och riksdagen — bl.a. om det mandat som kommissionen kan få — blir beslutet om Försörjnings- kommissionen uppskjutet. Det saknas för närvarande laglig grund för åtgärder i enlighet med expertkommitténs förslag.

3.11. Störningar i den internationella ekonomin

Den sociala oron i USA fortsätter under senvåren. Orsaker är främst den ekonomiska kris som följt efter katastrofen i japan. Det höga ränteläget dämpar investeringsutvecklingen, samtidigt som knapp- heten på hushållskapitalvaror och andra varor som tidigare impor- terats från japan medför en fortsatt hög allmän prisnivå. Den ameri- kanska bilindustrin köper på förmånliga villkor de flesta av de tidi— gare japanska produktionsenheterna i USA och genomför i den för producenterna allt gynnsammare konkurrenssituationen prishöj- ningar till slutkonsumenterna. Ekonomerna varnar för en ny s.k. stagflationsprocess.

Från amerikanskt håll har såväl politiker som industriledare tagit mycket allvarligt på sammanbrottet av patent- och immaterialrätts- systemet i förhållande till NIC-länderna och Kina. I september leder detta till en politisk kris och handelskrig mellan å ena sidan USA och å andra sidan Korea, Kina och Taiwan. Relationerna med Singapore

och Malaysia fungerar dock fortfarande, främst på grund av ameri- kanska företags stora ägarintressen i industrier inom dessa länder.

Handelskriget orsakar nya störningar som berör hela världen. USA hotar med sanktioner mot länder som köper piratkopierade utrust- ningar. Smugglingen och handeln med piratkopior är emellertid så omfattande att hoten i praktiken bedöms verkningslösa. USA inför restriktioner för export av teknologi. Krav på licensavtal och över- enskommelser inom ramen för strategiska allianser ska minska ris- kerna för otillåten teknologiöverföring. Restriktionerna omfattar även redan ingångna avtal, vilket utlöser starka protester från EU-län- derna. Den amerikanska regeringen är särskilt angelägen att skydda den egna mikroelektronikindustrin och utvecklingen av mikro- processorer med höga prestanda. Reglerna för den internationella handeln inom ramen för GATT/WTO-överenskommelserna blir allt svårare att tillämpa.

Inom EU råder en stor osäkerhet om hur medlemsstaterna inom ramen för gällande avtal och lagstiftning ska kunna hantera dels den svåra ekonomiska situationen i allmänhet, dels staternas förståeliga strävan att i första hand prioritera det egna landets intressen. Minis— terrådet tillsätter i juni en särskild krisdelegation med rapportering direkt till rådet. Avsikten är att underlätta det ekonomiska samarbe- tet bland EU-staterna samt att direkt och för samtliga EU-starers räkning förhandla med regeringarna i USA och Sydostasien och där— med lindra effekterna av handelskriget.

3.12. Minskad produktion i svensk elektronikindustri

Produktion och export av elektronik från svenska företag har före semesterperioden minskat kraftigt och hos en del företag är över hälften av produktionspersonalen permitterad. Ett företag som är hårt drabbat är KEAB. Björn Nilsson har tvingats permittera 12 personer. Likviditeten i företaget är mycket ansträngd och företagets revisor har rekommenderat styrelsen att upprätta en kontroll- balansräkning. Effekterna på övrig verkstadsindustri är betydande, även om permitteringarna där i genomsnitt inskränker sig till ca 15 %. Arbetslösheten i Sverige är nu den största någonsin sedan tidigt un- der 1900-talet.

På Hans arbetsplats utanför Haninge har ledningen i samråd med de fackliga organisationerna infört 3-dagarsvecka. De ständiga om- kastningarna och ändringarna i arbetetsförhållandena har gjort att stämningen på Hans arbetsplats blivit sämre. Privatekonomin är också ett bekymmer för Hans och Birgitta. Räntehöjningarna och pris-

ökningarna gör det helt otänkbart med en semesterresa i år. De kan inte ens åka till mormor Emma i Norrvallen.

Stordatorer och anläggningar med amerikanska realtidsdatorer drivs på några håll med begränsad kapacitet på grund av brist på service och reservdelar. Även realtidsdatorer, som används främst i processtyrning och övervakning, t.ex. i flyg- och trafikledningssystem, får en ökad sårbarhet. Administration och kontorsarbete fungerar dock fortfarande någorlunda tillfredsställande, främst på grund av att tillgången till PC, kopiatorer, telefaxar och annan utrustning va- rit god från början. Problem av större omfattning har emellertid börjat uppstå även i dessa verksamheter.

Service och reparation av hårddiskar och servers till lokala nät- verk är ett ökande problem, eftersom tillverkningen av hårddiskar i t.ex Singapore - som dominerar denna produktion — skett med kom- ponenter av dålig kvalitet. FFV:s verksamhet för reparation av hård- diskar utnyttjas till full kapacitet men räcker inte på långa vägar.

I Kalmar kommun ersätts en felaktig dator med en maskin som tidigare tillhört ett företag i Oskarshamn. På grund av misstag vid starten av systemet förstörs den backupkopia där den lokala skatte- myndigheten lagrat data från årets självdeklarationer. Personalen har emellertid inte hunnit makulera de ifyllda blanketterna. Det går alltså att återskapa uppgifterna i databasen. Arbetet beräknas försena taxeringsarbetet med minst fyra månader.

3.13. Bankomatsystemet bryter samman

Försommaren är ovanligt varm och torr i Sverige. På grund av ned- gången i ekonomin tidigarelägger många svenskar sina semestrar och planerar att tillbringa dem inom landet, vilken givetvis gynnar den inhemska turismen.

I slutet av juni väntar de flesta på en välkommen påfyllning på lönekontot. På morgonen den 25 juni börjar också den vanliga trafik- ökningen på bankomatnätet.

Bankomatkunderna hos Handelsbanken, Föreningsbanken, Öst- götabanken samt Gota och Wasa bank kan emellertid inte få ut några pengar, eftersom bankomatnätet brutit samman. När bankkontoren öppnar kan personalen meddela att bankomatsystemet inte funge- rar. Kunderna kan få ut pengar via manuella bankuttag, tills dess att sedlar och mynt på åtminstone vissa mindre kontor är slut.

Felsökningen visar att de reservenheter som används för att över- vaka kommunikationen till bankomaterna inte fungerar. Fortsatt felsökning och reparation försenas på grund av brist på reservdelar.

För bankomatkunderna blir läget besvärligt. Birgitta är tvungen

att förlänga lunchrasten eftersom kön vid bankkontoret är lång. Väl framme i kassan visar det sig att varje kund bara får ta ut max 500 kronor. Detta kommer inte att räcka till veckans planerade storköp av dagligvaror. Som tur år ska Hans vara ledig nästa dag så de kan åter fylla på kassan.

Användningen av betalkort i affärer och varuhus störs också, vilket förmodligen hänger samman med den stora belastningen på systemet. Risken för funktionsstörningar i datanätverken bedöms nu som så stor att de ledande detaljhandelskedjorna den 3 juli beslu- tar att all kontokortshantering omedelbart ska avbrytas . Tre dagar senare beslutar sig bensinbolagen för att genomföra samma åtgärd. Detta drabbar särskilt företag med anställda som använder tjänste- bilar. Så gott som all varuhandel i detaljistledet måste nu ske med hjälp av kontanter.

Hans och Birgitta kan sköta sina inköp av de dagliga nödvändig- heterna tack vare god planering. Att göra större inköp av kapitalva- ror eller dyra kläder är redan otänkbart på grund av familjens dåliga ekonomi. Den senaste telefonräkningen är obetald. Nyligen fick de å andra sidan ett års anstånd med amorteringen på topplånet för bostadsrätten.

Missnöjet med regeringens oförmåga att lösa de ekonomiska pro- blemen börjar växa. Bankomat- och betalkortsystemets sammanbrott blir en utlösande faktor för demonstrationer med deltagande av ar- betslösa i de större städerna i Sverige. Demonstrationerna sker utan medverkan av de fackliga organisationerna, som tidigare misslyck- ats med att samla flertalet medlemmar till mera ordnade manifesta- tioner.

3.14. Varudistributionens och transportväsendets sårbarhet stor

Problemen med bankomat- och betalkorten gör att konsumtionen av framför allt Sällanköpsvaror minskar kraftigt. Varuhandeln be- dömer emellertid störningarna som tillfälliga. Även tjänstesektorn berörs.

Det varma och torra vädret fortsätter under hela juli. Många svenskar är besvikna och missnöjda med att de tvingats ändra sina semesterplaner.

Den 12 augusti uppstår en mindre brand i GSA-Speds stordator- anläggning. Branden släcks snabbt med hjälp av det automatiska [ brandskydd som finns installerat på datacentralen. Datadriften stop- ( pas emellertid och data från den senaste dagens planering och rap- ' portering från godshanteringen på bilar och i terminaler är förstörd.

GSA-Sped är en av de två stora godstransportörerna i Sverige, som vardera har ca 40 % av marknaden. All information om var godset befinner sig fanns lagrat i stordatormiljö och alla speditörer kunde när som helst få reda på var en viss leverans befann sig. Kon- takten med kunderna sker huvudsakligen per telefon och kommu- nikationen med bilarna, t.ex. förmedling av hämtorder, med datex via satellitöverföring.

Transportvolymerna har under den senaste veckan ökat ordent- ligt efter semesterperiodens lugn. Personalen i GSA-Speds telefon- växel har som vanligt varit fullt upptagen med att lämna informa— tion om frakter samt underlätta för kunderna att få fram priorite- rade leveranser. Bara några timmar efter branden är växeln blocke- rad av kunder som kräver besked om leveranser och varför GSA- Speds hantering av hämtorder upphört att fungera.

Dagen efter branden samlas GSA-Speds ledningsgrupp till ett kris- möte. Stockholms—terminalen är på väg att blockeras av gods och några industrikunder har tvingats stoppa produktionen på grund av att insatsvaror inte har kommit fram. Situationen är sådan att en manuell inventering av allt gods i terminaler och på bilar blir nöd- vändig.

Företagsledningen beslutar att tills vidare upphöra med leveran- ser av gods till privatpersoner och att sätta in all tillgänglig personal för att återställa godsflödet. Gods till privatpersoner lagras tillfälligt i inhyrda tält på terminalområdet för att frigöra ytor för sortering av industriellt gods.

Efter en dryg veckas intensivt arbete kan GSA-Speds dataoperatörer åter få datasystemet i drift. Ledningen räknar emellertid med att det kommer att ta ytterligare 3-4 veckor innan systemet kan fungera normalt igen. På grund av att lastningen av bilarna inte kan optimeras går många bilar ofta med små godsmängder. De kostnadsökningar som därvid uppstår medför att företagsledningen tvingas höja frakt- priserna med 30 %, vilket särskilt drabbar småföretagen.

I Norrvallens kommun får bl.a. ett av ortens äldsta företag, Norr- vallens järn & Smide, inställa betalningarna efter en tids ekonomiska svårigheter. Bristen på långväga transportkapacitet blir till slut för mycket för att verksamheten skall kunna drivas vidare. Småfrakter inom länet fungerar dock bra, eftersom det finns flera lokala trans- portföretag som inte är direkt beroende av GSA-Speds centrala pla- nering.

Kommunikationen med tullmyndigheternas datoriserade dokumenthantering störs allvarligt av problemen med biltransport- företagens planeringssystem. Importen av utländska livsmedel kan fortsätta — men med otillräcklig registrering och kontroll hos tull- myndigheten.

Konsumenterna över hela landet upplever brisr på särskilt färsk-

varor och djupfrysta livsmedel. På grund av problemen med längre transporttider tvingas många företag kassera stora mängder impor- terade grönsaker, som inte tål den ökade lagringstiden.

Butikerna i hela Sverige har efter svårigheterna med bankomat- och betalkortssystemen blivit tvungna att i egen regi hantera stora kontantkassor. De blir därmed mycket attraktiva rånobjekt. Butiks- rån är ett av de vardagliga problemen för butiksägarna, särskilt i de större städerna. Polisens och bevakningsföretagens kapacitet räcker inte till för att skydda alla butiker. Butiksägarna på några orter en- gagerar särskild vaktpersonal. En debatt om huruvida detta är tillå- tet eller lämpligt får stort utrymme i massmedierna.

3.15. Flygtrafiken begränsas

Emma ]ohansson i Norrvallen tar de flesta problemen med ro, även om hon också drabbas av krisens effekter. Prishöjningarna har med- fört att pensionspengarna inte räcker mer än till det nödvändigaste i uppehållet. I slutet av sommaren planerar hon sin vanliga utflykt till äldste sonen som bor med sin familj utanför Lund i Skåne. Emma tycker att tågresan är för lång och har därför bokat biljett med flyg från Östersund till Sturup via Arlanda. Pengarna till biljetten finns sedan tidigare på hennes pensionssparkonto.

En vecka innan avresan ser Emma ett TV-reportage, där en repor- ter beskriver den försämring av flygsäkerhet som äger rum. Repor- tern beskriver svårigheten för många flygbolag att få fram reserv- komponenter till sina flygplan och för Luftfartsverket att få fram reservkomponenter till kommunikationssystem och landnings- hjälpmedel. Problemen beror enligt reportaget på att den materiel som behövs faller under de amerikanska handelsrestriktionerna. Debatten fortsätter i radio och dagstidningar, där ansvariga myndig- heter och företag bekräftar uppgifterna. Samtidigt försäkrar de att situationen inte påverkar flygsäkerheten och att flygtrafiken kan bedrivas med sedvanlig hög säkerhet med tillgängliga reservsystem och servicemöjligheter.

Resebyråernas bokningsnät har börjat få problem på grund av att reservdelar till datorerna inte går att uppbringa. Detta gör att perso- nalen så långt möjligt får gå över till manuell registrering. l

Emma beslutar sig för att i alla fall resa — trots riskerna. När hon E kommer ut till flygplatsen blir det ändå ingen resa av beroende på 5 att bokningsdatorerna har slutat att gå som de ska. Emmas bokning ' har helt enkelt försvunnit i hanteringen och det finns ingen plats kvar för henne på planet. ;

Missnöjet bland människor med allt som inte längre fungerar är )

utbrett. Massmedierna skildrar ofta fall där enskilda människor som Emma drabbas av krisen. I början av september får en händelse i Luleå stor uppmärksamhet i kvällspressen. En nära anhörig till en svårt sjuk patient når inte fram förrän det är för sent. Den anhörige har kommit från Sydeuropa till Sverige för att träffa sin mor en sista gång, men tvingas till ett oplanerat avbrott i resan på Arlanda. Först ett dygn senare kan han komma till Luleå med tåg. Det är då för sent. Hans mor avled medan han tvingades vänta på Arlanda.

Antalet människor som reser med flyg har redan minskat kraftigt till följd av det allmänt dåliga ekonomiska läget. Många resebyråer har ekonomiska problem och den senaste händelseutvecklingen med- för att flera mindre resebyråer tvingas avbryta sin verksamhet.

3.16. Nya handelsmönster utvecklas

Världshandeln har minskat beroende på att gamla handelsmönster slagits sönder. Konsumentelektronik och kontorsmaskiner börjar under den tidigare delen av hösten att bli tillgängliga från andra länder i Sydostasien. På grund krisen i ekonomin är efterfrågan i Sverige emellertid begränsad.

De svenska storföretagen söker fullfölja sina åtaganden på de ex- portmarknader som återstår — men med ett starkt beroende av nya leverantörer med osäker leveransförmåga. För att få leveranser av lämpliga komponenter och delsystem måste en omfattande överfö- ring av tekniskt kunnande ske till leverantörer i NIC-länder. De stora insatser som påbörjats för att inom Sverige utveckla framtida gene- rationer av mikroelektronik avbryts. Ett väsentligt skäl är att samar- betet med amerikanska högteknologiföretag måste begränsas på grund av restriktioner för överföring av teknologi.

Riksskatteverket meddelar inför uppbörden av mervärdeskatt den 20 augusti att företag som blivit av med datorer genom stölder eller rekvisition från myndigheter inte kan få dispens med inbetalning av skatter och avgifter. De praktiska svårigheterna för många mindre och medelstora företag blir svåra att bemästra. Stor oreda uppstår i både skatteuppbörden och löneadministrationen. De lokala skatte- myndigheterna har inte resurser att omgående följa upp problemen, och många företag riskerar kännbara förseningsavgifter. Det kan ytterligare förvärra deras redan bekymmersamma situation.

Under hösten uppstår tidvis problem på Bankgirocentralen. Kommunikationen med Föreningsbankens centrala dataanläggning, Postgirots clearing av checkar och den internationella betalnings- förmedlingen blir periodvis starkt störd. Problemen löses proviso- riskt med reservsystem och manuella insatser. Postgirots kontroll av

checkar måste ske helt manuellt och med telefonkontakter med konto- förande banker, vilket gör att clearing av checkar tar tre dagar i stål- let för en dag.

Den 26 oktober beslutar styrelsen i KEAB att försätta företaget i konkurs efter det att företagets försök till en ackordsuppgörelse ef- ter betalningsinställelsen två månader tidigare misslyckats. Likviditets- krisen i kombination med de begränsade möjligheterna att fullfölja ingångna leveransavtal omöjliggör fortsatt drift av företaget. Den återstående personalen — 15 personer — sägs upp. Ett fåtal personer får tillfällig sysselsättning med att montera ned några maskiner som konkursförvaltaren lyckats sälja samt att iordningställa anläggningen och övriga maskiner inför den planerade exekutiva auktionen. Denna bedöms inte komma att inbringa särskilt mycket, eftersom KEAB:s situation delas av många företag runt om i Sverige.

För Björn Nilsson är detta en personlig katastrof. Som en sista utväg för att rädda KEAB har han pantsatt den ärvda fädernegården utanför Växjö som säkerhet för en kortfristig kredit med mycket hög ränta. Egendomen övergår nu genom konkursförvaltarens för- sorg i långivarens ägo. Björn har ägnat en stor del av sitt liv till att bygga upp företaget från en enkel verkstadsrörelse — inhyst i föräld- rarnas fastighet — till ett modernt och effektiv företag med rationell maskinpark samt välutbildad och motiverad personal. Problemen under 1990-talets första år var en tuff utmaning som kunde övervin- nas, men den senaste krisen har varit så påfrestande att företaget inte går att rädda. Även Björn Nilssons äktenskap har råkat i farozonen.

3.17. Problem i processanläggningar

I början av november stoppas driften vid Holmens pappersbruk på grund av förseningar vid reparation av processtyrsystem. Detta leder till störningar i produktionen av tidningar inom Svenska Dagbla- dets och Aftonbladets gemensamma tryckeri. På grund av att pro- duktionen vid bl.a. Modo dragits ned redan under sommaren upp— står en oväntad brist på tidningspapper i Sverige.

Tryckeriet lyckas emellertid hitta en finsk leverantör som kan le— verera omedelbart och produktionsledningen beställer omgående en kvantitet som skall räcka för ca en månads produktion. När den första leveransen anländer tre dagar senare upptäcker tryckeri- personalen att leverantören missförstått beställningen av pappers— kvaliteten. Efter ett krismöte med bl.a. företagsledningarna vid de bägge tidningarna beslutar de sig för att använda pappret, även om det finns risk för störningar. Den 16 november stoppas emellertid produktionen på grund av ett haveri i tryckpressen. Den nya pappers-

kvaliteten har orsakat skador som inte är möjliga att åtgärda utan byte av vitala delar av maskinen. Arbetet beräknas ta minst tre må- nader.

Produktionen av tidningspapper hos Modo och Holmen kommer åter igång, men med begränsat kapacitetsutnyttjande.

Krisen för Svenska Dagbladet och Aftonbladet är akut. Svenska Dagbladet lyckas efter en vecka få ut tidningen i begränsat format med hjälp av ett tryckeri som normalt producerar tidskrifter och reklamtrycksaker. Aftonbladet ställer om sin produktion tills vidare, så att tidningen i begränsad upplaga kan tryckas vid regionala tryckerianläggningar. Transporterna till Stockholms-regionen får ske med bilar, vilket innebär en väsentlig tidsförlust.

3.18. Kris i svensk ekonomi

I mitten av november blir Hans — tillsammans med större delen av personalen vid den produktionsenhet där han arbetar — uppsagda från sina arbeten. Hans har dock redan varit borta från arbetet en tid på grund av sjukskrivning. Han har blivit allt mer deprimerad av de till synes olösbara problem som familjen hamnat i och har svårt att företa sig något som kan bidra till en förbättring. Familjens bil såldes redan för ett halvår sedan och de lever nu på existensmini- mum med stöd från de sociala myndigheterna.

Under hösten är den ekonomiska krisen i Sverige mycket djup. Det drabbar ett stort antal hushåll och företag. Inflationstakten har ökat och uppgår mot slutet av året till ca 16 % på årsbasis. Detta är högre än genomsnittet i övriga Europa, som också har en hög infla- tion. En starkt bidragande orsak till inflationstrycket i Sverige är det mycket stora underskottet i statens budget. Kapitalmarknaden kla- rar inte att absorbera det lånebehov som uppkommit. En stor del av underskottet finansieras genom ökning av penningmängden. Budget- problemen under 1990-talets första år framstod som obetydliga jäm- fört med nuvarande situation. Den politiska situationen med en del- vis splittrad regering och riksdag orsakar en trög och ibland hand- lingsförlamad beslutsprocess på regerings- och myndighetsnivå.

Efter de senaste årens lågkonjunktur är samhällets resurser för stöd till arbetslösa och permitterade ytterst hårt ansträngda. Rege- ringen tvingas sänka ersättningsnivåerna i socialförsäkringssystemen kraftigt. Liknande åtgärder har införts i de flesta europeiska länder med utbyggda välfärds- och trygghetssystem. Sänkningarna i Sverige inkluderar även barnbidragen, medan pensionerna ligger kvar på samma nominella nivåer som tidigare.

Hans och Birgitta sitter i en omöjlig ekonomisk situation. Famil- jens inkomster räcker inte till hyran och kravbreven samlas på hög.

Hans är djupt deprimerad och har stora svårigheter att över huvud taget engagera sig för att komma ur problemen. Birgitta har fortfa- rande arbete inom kommunens barnomsorg.

Emma ]ohansson har tagit fram den vanliga utstyrseln för att gå på en begravning. Denna gång gäller det en gammal väninna, som tidigare bodde granne med Emmas familj. Väninnan hade varit dia- betiker sedan några år. På grund av att kommunens hemtjänst mins- kat till ett besök per vecka var det ingen som visste exakt när vänin- nan dött. Eftersom pensionen inte längre räckte till telefon så hade både Emma och hennes väninna sagt upp sina abonnemang. Den tidigare dagliga kontakten upphörde.

Emma har också bekymmer med hälsan. Visserligen har hon medi- cin mot kärlkrampen och ett nytt recept. Men 360 kr för en ny burk är mycket. Det som finns kvar från förra omgången får räcka så länge.

Efter väninnans begravning skall Emma flytta till Östersund. Hon och dottern har beslutat att det är bäst att lämna pensionärslägenheten i Norrvallen och att Emma flyttar in i dotterns lägenhet. Det blir naturligtvis trångt, men det är nödvändigt för att klara ekonomin och den dagliga tillsynen av Emma.

En annan följd av lågkonjunkturen är att telefontrafiken minskat i volym. Detta gäller särskilt för mobiltelefontrafiken. En av de svenska, oberoende nätoperatörerna tvingas inställa betalningarna. Telia åtar sig att överta ansvaret för abonnenterna. De mobiltelefoner som den oberoende nätoperatören använt måste emellertid förses med nya identitetskoder innan de kan användas i Telias nät. Det innebär en extra kostnad och väntan på service för de nya abonnen- terna. Telia vägrar, med hänvisning till kostnadsskäl, att överta an- svaret för driften av den tidigare konkurrentens nät.

3.19. Återhämtning påbörjas i japan

Återuppbyggnaden av det japanska samhället har kommit igång på allvar ett år efter jordbävningskatastrofen och utvecklingen går rent av fortare än vad många trodde var möjligt för ett år sedan. De stora tillgångarna av japanskt finansiellt kapital utanför japan har en mycket stor betydelse för takten i utvecklingen.

Arbetskraft finns i japan, medan maskiner och byggnadsmaterial i stor utsträckning importeras från asiatiska länder. I Västeuropa upplever industrin i stort ingen väsentlig efterfrågeökning, samtidigt som ett högt ränteläge, nationella budgetunderskott och valutaoro skapar osäkerhet om framtiden. Ett undantag är de internationellt inriktade bygg- och anläggningsföretagen, som funnit en stor mark- , nad som entreprenörer och projektledare i Sydostasien.

Den amerikanska industrin har ett betydligt bättre utgångsläge, eftersom den amerikanska regeringen utfärdat särskilda villkor för att frisläppa det japanska finansiella kapital som varit placerat i USA. Villkoren innebär att minst 50 % av kapitalet skall användas för att bekosta leveranser av varor och tjänster från amerikanska företag.

Planerna på en internationell insats för japan i FN-regi skrinläggs vid årsskiftet ett år efter jordbävningen, innan det ens hunnit fattas några beslut.

Den ekonomiska krisen i världen har medfört en sänkt levnads- standard i Sverige. Inflationen och arbetslösheten har tvingat män- niskor till förändrade livsmönster. Konsumtionen inskränker sig till nödvändiga nyttigheter, medan umbärliga varor och tjänster som kabel-TV, nöjesbåtar och semesterresor utomlands minskat kraftigt i efterfrågan. En konsekvens är att några reklamfinansierade radio- och TV-kanaler upphört med sin verksamhet. Även andra medier, som tidningar och video, upplever en kraftigt minskad marknad.

Bostadsföretagen är i ekonomisk kris, eftersom ca 30% av alla hyresgäster saknar förmåga att betala hyran. Regeringen utfärdar särskilda direktiv så att bolagen kan upplåta bostäder även om hy- resgästerna inte kan betala. Systemet utvidgas till att också omfatta bostadsrättsföreningar, medan många villaägare över hela landet måste låta sina hus gå på exekutiv auktion. Leverantörerna inför ransoneringar vid tilldelning av el, vatten och värme för de bostäder som upplåts till boende som saknar betalningsförmåga. Tack vare statliga garantier kan en akut bankkris, till följd av bostadsföreta- gens svårigheter att klara kostnaderna för sin finansiering, undvi- kas. Den framtida belastningen på kommunerna och statskassan bedöms dock bli mycket stor och inflationsekonomin kommer av allt att döma att bestå under flera år.

Vitala samhällsfunktioner såsom energiförsörjning, transporter, räddningstjänst och akutsjukvård fungerar tillfredsställande — men med betydligt minskat datorstöd. Skolorna fungerar med en omfat- tande flora av lokala improvisationer.

Det tycks alltid finnas solventa köpare till de fastigheter och egen- domar som säljs på exekutiv auktion. Omfördelningen i ägandet av fast egendom och företag är stor men denna utveckling röner mycket liten uppmärksamhet eller intresse från politiskt håll.

3.20. Effekter på lång sikt

De snabbast växande marknaderna för högteknologiska produkter och system finns i Sydostasien. Kina har med inhemska industri- etableringar och internationella allianser utvecklat telekommuni- kations-, elenergi- och transportmedelsindustrier till en hög teknisk

nivå. Landet är i praktiken inte längre särskilt beroende av import från västländerna. Återuppbyggnaden i japan har skapat en efter- frågesituation som medfört ett starkt uppsving i de östasiatiska ekonomierna och bl.a. starkt bidragit till att Kina mer och mer fram- träder som en ekonomisk stormakt.

USA har med fortsatta insatser inom militär teknologi fortfarande den ledande rollen inom detta område. Patent- och licensstriderna från tiden efter japan-katastrofen är inte avgjorda ännu, tre år efter katastrofen. Detta har bidragit till en starkt ökad protektionism i USA, vilket både direkt och indirekt drabbar svenskt näringsliv. Fri- släppandet av de japanska finansiella tillgångarna i USA villkoras fortfarande med att amerikansk industri skall gynnas i samband med återuppbyggnaden ijapan. Framför allt de industrier som produce- rar investeringsvaror har fått god draghjälp.

Svensk högteknologisk industri har fått minskad förmåga att ut- vecklas av egen kraft. För att överleva tvingas flera av de stora inter- nationellt verksamma verkstadsföretagen att ta in utländska delä- gare. Forskning och utveckling förläggs ibland till Sverige, men med nya ledningar med andra uppfattningar om arbetsorganisation tvingas personalen att anpassa sig till nya anställningsförhållanden. Tillverk- ningen inriktas främst mot att täcka europeiska behov.

3.21. Sänkt levnadsstandard för Våra referensfamiljer

För Emma ]ohansson och hennes dotter i Östersund är tillvaron besvärlig. Emmas kärlkramp har blivit värre och det är svårt att sam- sas i en tvårummare, särskilt som Emma visar allt tydligare tecken på senil demens. Pensionen räcker till mat och bidrag till hyran, men kostnaden för medicin är för stor för Emma.

Hans och Birgitta har fortfarande stora svårigheter att klara för- sörjningen. Familjen har lämnat bostadsrätten och på de sociala myndigheternas bekostnad flyttat till en trerums hyreslägenhet inte långt från den tidigare bostaden. Hans är fortfarande arbetslös och . tillbringar större delen av sin tid i hemmet. Birgitta har kvar sin tidi— ! gare anställning inom kommunens barnomsorg. I praktiken är fa- ; miljen helt beroende av stöd från samhället. (

Björn Nilssons familj är för tillfället splittrad och villan såld till ) ett pris som knappt motsvarade byggkostnaden för några år sedan. 5 Björn har ingen fast anställning men arbetar med maskinservice åt 5 tidigare kontakter och företagare i Växjö-regionen. Skogsvägarna , som genomkorsar fädernegården är numera blockerade med väg-)

i

hinder och vägbommar. Först två år efter konkursen fick Björn klart för sig att pengarna kom från en privat finansiär i Holland, som nu innehar stora arealer skogsmark i södra Sverige. Av det gamla företa- get återstår bara en tom fastighet, som fordringsägarna inte lyckats hitta någon köpare till. Tack vare ett stort kontaktnät, födgeni och mångsidighet är Björn emellertid på väg uppåt igen.

Han ställer sig dock några frågor, som i ökad grad har malt i hans huvud efter katastrofen i japan: Cl Var det hans eget fel — kunde han ha förberett sig bättre? Cl EU-medlemskapet — blev det till stor hjälp i den här situationen? Cl Regeringens åtgärder, eller snarare brist på åtgärder -— varför gjor- des 1ngenting i tid? El Effekten blev ju värre än om det varit krig i vår närhet!

Kapitel

Statsmakternas och myndigheternas agerande

Händelseutvecklingen, så som den beskrivs i scenariot, leder efter ca ett halvt år till en mycket djup ekonomisk kris i Sverige. Utöver att regeringen tillsätter en expertkommitté, beskrivs inte närmare hur statsmakterna, myndigheterna och näringslivets organisationer rea- gerar på händelserna. En hel rad åtgärder som har betydelse för nä- ringslivet, myndigheter och enskilda individer kommer succesivt att vidtas mot bakgrund av händelseutvecklingen i scenariot. I det föl- jande skissas översiktligt en rad åtgärder som med hög sannolikhet aktualiseras i ett sådant läge.

Tidigt i händelseutvecklingen kommer sannolikt branschföreträ- dare inom i första hand elektronikområdet att överlägga om situa- tionen och tänkbar utveckling. Efterhand bedöms även andra bransch- organisationer, arbetsmarknadens parter och myndigheter komma att engageras. Särskilda samarbetskommitteér bildas för gemensam diskussion om åtgärder för bevakning mot stölder m m. Kontakt kommer att tas med berörda myndigheter för att få bistånd i fråga om skydd och bevakning.

ÖCB stödjer elektronikbranschens företag på olika sätt, exempel- vis genom kontakter med berörda leverantörsländers ambassader för att uppnå ökad tilldelning av komponenter. Samverkan sker i denna fråga med Kommerskollegium.

Komponentanvändare kommer att ta kontakt med främst ÖCB för informationsutbyte, diskussioner, överläggningar och så små— ningom också förhandlingar om utnyttjande av olika komponenter m.m.

Även om regeringen är tveksam till att inrätta Försörjnings- kommissionen i detta läge, kommer ÖCB, på grund av det allvarliga försörjningsläget, se sig tvungen att förstärka avdelningen för indu- striell försörjning (IF) med krigsplacerade företrädare för i första hand elektronikbranschen. Även vissa företrädare för andra särskilt berörda branscher kommer att delta i arbetet.

Arbetet vid ÖCB inriktas i första hand på att förbereda utfärdan- de av prioriteringsregler och principer för ev kommande behov av att omfördela resurser.

En eller flera handelsdelegationer kommer sannolikt efter hand att tillsättas av regeringen för internationella insatser. Deras uppgift är framför allt att öka möjligheterna till handelsutbyte och import av viktiga komponenter. Statsmakterna avsätter också medel för att forcera importen av elektronikkomponenter genom köp utöver det som för tillfället är strikt företagsekonomiskt motiverat. En viss tull- befrielse och momslättnader kan behöva tillgripas för att stimulera till ökad import av särskilt efterfrågade komponenter.

Export- och utförselförbud i kombination med licensiering kom- mer i någon form att tillgripas när försörjningsläget blir allvarligt. Undantag kan komma att ske för produkter, som behövs för att få import till stånd. Ett problem i det här sammanhanget är den juri- diska förutsättningen för ett sådant förbud och formerna för exportrestriktionerna. Sverige får som EU-medlem inte diskriminera handeln med kunder i andra medlemsländer. Romfördraget kan un- ' der vissa omständigheter och i speciella situationer medge undantag I från dessa tvingande regler. Kontakt med andra EU-länder och EU-

I

kommissionen måste ske i viss omfattning.

Stimulansåtgärder vidtas sannolikt för att, på de få områden detta är möjligt, få till stånd ersättningsproduktion av normalt importe- rade produkter, som dels har särskild betydelse för försörjningen, dels är svåra att uppbringa på den internationella marknaden.

Genom frivilliga överenskommelser med branschens företrädare kommer ÖCB att styra användandet av de olika elektronikkom- ponenterna till de högst prioriterade verksamhetsområdena. For- merna för denna styrning riskerar att komma i konflikt med EU- reglerna. En viss kontakt eller samarbete med andra EU-stater kan därför vara nödvändigt.

Efter hand krävs starkare styrmedel. Ransoneringslagen sätts i till- lämpning när försörjningsläget kraftigt försämras. Prisreglering kan komma att framtvingas. ”Kannibalisering” — att plocka delar från ett (data)system och sätta in det i ett annat och viktigare system — blir när problemen växer sig riktigt stora ett allt vanligare sätt att trygga den mest oundgängliga verksamheten. !

I senare delen av scenariot tvingas statsmakterna medge uttag ur ! de beredskapslager, som egentligen har byggts upp för att möta all- ;: varliga säkerhetspolitiska kriser och krig. *.

Ovanstående kortfattade beskrivning visar på ett brett spektrum av tänkbara åtgärder från både näringslivet och myndigheternas sida. Utredningen föreslår att ÖCB får i uppdrag att i samråd med före- trädare för berörda branscher och myndigheter närmare studera ) konsekvenserna i samhället av de svårigheter utredningen skildrar i i

scenariot. ÖCB bör också mer i detalj klargöra hur problemen för företag, enskilda och myndigheter ska kunna mötas och så långt möjligt reduceras.

Statens offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

J ustitiedepartementet

Pensionsrättigheter och bodelning. [8] Nya konsumentregler. [11]

Försvarsdepartementet

Muskövarvets framtid. [6] Analys av Försvarsmaktens ekonomi. [13] Ett säkrare samhälle. [19] Utan el stannar Sverige. [20] Staden på vatten utan vatten. [21] Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne. [22] Brist på elektronikkomponenter. [23] Gasmoln lamslår Uppsala. [24]

Socialdepartementet

Vårdens svåra val. Slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. [5] Könshandeln. [15] Socialt arbete mot prostitutionen i Sverige. [16] Homosexuell prostitution. [17]

Finansdepartementet

Grön diesel — miljö- och hälsorisker. [3] Långtidsutredningen 1995. [4]

Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. [9] Översyn av skattebrottslagen. [10] Mervärdesskatt — Nya tidpunkter för redovisning och betalning. [12]

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsföretag — En ny möjlighet för arbetslösa. [2] Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. [7]

Kulturdepartementet Konst i offentlig miljö. [18]

Näringsdepartementet Ett renodlat näringsförbud. [1] Ny Elmarknad + Bilagedel. [14]

tatens offentliga utredningar 1995

ronologisk förteckning

1. Ett renodlat näringsförbud. N. 2. Arbetsföretag — En ny möjlighet för arbetslösa. A. [ 3. Grön diesel — miljö- och hälsorisker. Fi. ' 4. Långtidsutredningen 1995. Fi. 5. Vårdens svåra val. Slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. S. 6. Muskövarvets framtid. Fö. 7. Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. A. 8. Pensionsråttigheter och bodelning. Ju. 9. Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. Fi. 10. Översyn av skattebrottslagen. Fi. 11. Nya konsumentregler. .lu. 12. Mervärdesskatt — Nya tidpunkter för redovisning och betalning. Fi. 13. Analys av Försvarsmaktens ekonomi. Fö. 14. Ny Elmarknad + Bilagedel. N. 15.Könshandeln. S. 16. Socialt arbete mot prostitutionen i Sverige. S. 17. Homosexuell prostitution. S. 18. Konst i offentlig miljö. Ku. 19. Ett säkrare samhälle. Fö. 20. Utan el stannar Sverige. Fö. 21. Staden på vatten utan vatten. Fö. 22. Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne. Fö. 23. Brist på elektronikkomponenter. Fö. 24. Gasmoln lamslår Uppsala. Fö.