Röster om EU:s regeringskonferens : hearing med organisationsföreträdare, debattörer och forskare : en sammanställning från EU 96-kommittén

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

RÖSTER OM

EU:s

regeringskonferens

- hearing med organisationsföreträdare,

debattörer och forskare

SBM

En från EU 96-kommittén

sammanställning

O CC

90%.

än

w Statens offentliga utredningar WRG 1995:77

W Utrikesdepartementet

Röster EU:s

om

re geringskonferens

hearing med organisationsföreträdare,

-

debattörer och forskare

En sammanställning från IEU 96-kommittén

Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskanslietstörvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

Det publicerade materialet får återgeshelt eller delvis, gärnamed uppgifter om källan.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20008-2 Stockholm 1995 ISSN 0375-250X

OFFENTLIG HEARING

Syfie

Samlandekontra särskiljande frågor

KONSTITUTIONELLA FRÅGOR

Offentlighet Subsidiaritet Utvidgning EU:s demokratiska legitimitet Maktbalanser inom EU

Förenkling av tördragstext och beslutsprocedurer

Utträdesparagraf

Medborgarskapoch nordiskt samarbete

SAKFRÅGOR

BILAGA

Listor över medverkandeorganisationer,debattöreroch forskare

OFFENTLIG HEARING

EU 96-kommittén arrangeradeden 22-23 maj 1995 sin första offentliga hearing. Det övergripandeämnet var de konstitutionella spelreglernainom EU. Det gällde institutionella konsekvenseravdennu genomfördautvidgningenavmedlemsstater och eventuella framtida utvidgningar, beslutsformema och den framtida integrationsprocessen;det gällde allmänt EU-institutionemas ställning, öppenhet och demokrati på det europeiska planet och förhållandet mellan stora och små stater.Det handladesammanfattningsvisom viktiga aspekterav nästastegi EU:s utveckling; en utveckling som Sverige för första gångenhar direkt möjlighet att påverka.

Hearingen, som hölls i andrakammarsaleni riksdagshuseti Stockholm,öppnades av kommitténs ordförande Björn von Sydow. Han informerade om EU 96kommitténs syfte och arbetssättsamtgav enkort belysningavbakgrundentill och förutsättningarna för EU:s regeringskonferens.Själva hearingen inleddes såmed ett panelsamtalpå tematPerspektivpå Sverigeoch EU:svägval.Medverkandevar Jens-PeterBonde, Ulf Dinkelspiel, Marit Paulsenoch Olle Wästberg.

Därefter följde tre Sessioner,där ett tjugotal företrädareför olika organisationer gavs tillfälle att utifrån sina utgångspunkter i inlägg belysa problem och möjligheter somaktualiserasavregeringskonferensen.TematvarSvenskaintressen och 1996 års regeringskonferens.Ett brett spektrumavOrganisations-Sverigevar representerat. Förutom de mer etablerade intresseorganisationemaåterfarms organisationer och nätverk som arbetar med bland annat fred, miljö, religion, invandrarfrågor, alkoholdroger, samiskafrågor ochutbildning. Utöver dessaaktivt medverkandeorganisationerhade ytterligare ett trettiotal organisationer,ett antal myndigheter samt medierna inbjudits att närvaravid hearingen och därmed få tillfälle att informera sig om förberedelsernainför regeringskonferensenoch delta i frågestundema.

Somsistaprogrampunktmedverkadeforskareunder rubriken Det nödvändiga och det möjliga. Där presenteradestatsvetare,historiker och jurister utifrån sina vetenskapliga utgångspunkter och aktuella kunskapsfronter vad som borde

uppmärksammasfrån svensksida inför regeringskonferensen.Medverkande var Ulf Bemitz, Pär Hallström, Magnus Jerneck.Mikael af Malmborg, Olof Ruin och Fredrik Sterzel. Hearingen avslutadesdärefter med en frågestund.

Inom ramenför hearingenarrangerades kvällenpå den22 maj i ABF-husets Katasal en debatt for allmänhetenkallad Det öppna samtalet.Det var det första i en serie regionala möten arrangeradeav EU 96-kommittén. Mötet samlade ett sextiotal åhörare,somkunde ställa frågor till medlemmar i kommittén.

Syfte

Syftet med den här sammanställningenär att redovisa de problemställningar och synpunktersomframkom under hearingen.Flera av de frågor som togs upp har äventidigare framkommit i den allmänna debatteneller annatsättaktualiserats under kommitténs arbete. De organisationersom framträddeunder hearingenhar skilda villkor vad gäller åsiktsbildning och närhettill fråganom 1996års regeringskonferens.Medan vissa tog sin utgångspunkt i merallmännaståndpunkterom EU utifrån sin organisations intressen ibland knappast föremål för någon bredare diskussion inom organisationen, fanns organisationer exempelvis LRF, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, SAF, SverigesKristna Råd somredan hade skaffat sig en utarbetad plattform med ställningstaganden till regeringskonferensenoch EU:s framtida utveckling. Skillnaderna beror såväl på intresseinriktning och resursersompå inställningen till [EU-medlemskapetbland medlemmarna.

Tyngdpunkten i sammanställningenligger på organisationsföreträdarnasframförda åsikter, men nedslagkommer ävenatt görasbland paneldebattöreroch forskare.

Det bör observerasatt de ståndpunkter kring EU:s gemensammautrikes- och säkerhetspolitik med undantag for frågan om vetorätten och Ekonomiska och monetära unionen, EMU, som var uppe till diskussion under hearingen inte redovisashär. Detta kommer att görasavEU 96-kommittén i november—december 1995.Dessabådaområden ligger utanför hearingensövergripandeämne,det vill

sägakonstitutionella Spelregler.Inte heller de åsikter somventileradesunder den offentliga debatten kvällen den 22 maj faller utom i något ensktaka fall

- inom ramenfor dennasammanställning.

Underlagettill sammanställningenutgörs av förda anteckningar, i förekommande fall inlämnadeskriftliga presentationermindre änhälften avdemedverkandehar lämnat sådana och annatrelevant material exempelvis uttalandenoch program. Eftersom hearingen fokuseradepå de konstitutionella frågorna behandlar den här skriften sakfrågoma till exempel miljö- och konsumentfrågor i begränsad

- omfattning. Sammanställningen gör inte anspråk fullständighet, men försöker fånga huvuddrageni materialet och inläggen.

Samlande kontra särskiljande frågor

Vissa frågorståndpunkter som framfördes under hearingen var av samlande karaktär, det vill säga de föreföll vara gemensammaför flera aktörer och okontroversiella för de övriga vad som av organisationsföreträdarnauppfattades

som genuinasvenskaintressen.Andra synpunkter däremotvar mer särskiljande och gav upphov till debattoch skillnader i argumenteringfrån olika intressenoch åsiktsinriktningar.

Vilka frågoransågmandåatt Sverigebör driva under regeringskonferensen1996 Framför allt trefrågor utgjordeen gemensamnämnaremellan deltagama,nämligen offentlighet,subsidiaritet och EUssutvidgning.Däremotframkommereller mindre särskiljandeåsikter omhur dendemokratiskalegitimitetenskafärslärkas inom EU, maktbalanserna, fördragstextens tydlighet, beslutsprocedurerna, EUmedborgarskapetoch möjligheten att införa en urträdesparagraf

I det följande kommerhuvuddragenavargumentationenkring dessafrågekomplex att presenteras.Slutligen görs ett kortfattat sammandragav vissa sakfrågor som togs upp vid hearingenav organisationsföreträdare.

KONSTITUTIONELLA FRÅGOR

offentlighet

Uppfattningen att offentligheten inom EU bör utvecklas med den svenska traditionen som förebild var ett genomgående tema i inläggen från organisationsföreträdarna.Det var ävenuppenbartatt de flesta koppladesamman frågan om offentligheten med öppenhet och ibland även använde begreppen synonymt.Dettavisar hur sammanflätadoffentlighet uppfattasvaramed demokrati och att den ytterst anses röra demokratins möjligheter att fungera. Om medborgarna inte i tillräckligt stor utsträckning får insyn i politiska och administrativa beslutsprocesserundergrävsbådedendemokratiskakontrollen och förmågan nu fri åsiktbildning.

Birgitta Kruse från SvenskaJoumalistförbundet hävdadeexempelvis att Ja-sidan inför folkomröstningen lovadeatt offentlighet skulle varaden princip somgäller inom EU. En del har visserligen redan uppnåtts, men mycket återstår. Offentlighetloffentlighetsprincipen bör bli en profilfråga för Sverige, menade Kruse.Vi bör setill att en laglig traktatstextpresenterasför regeringskonferensen 1996 om ökad öppenhet.Kruse betonadeatt detta inte enbart är en fråga för journalister. Öppenhetär viktigt och har med trovärdigheten att göra. Om inte detta uppnås glider vi politikerförakt.

Mats Hårsmarfrån SverigesKristna Råden organisationsomrepresenterar23 av Sveriges kyrkor och samfund; ortodoxa, katolska, lutherska och frikyrkliga konstateradeatt mellanstatlighetentycksbehövaett visst måttavförhandlingar och sekretessför att fungera.Trots detta förordar SverigesKristna Rådöppenhet.Det offentliga samtaletär en omistlig del av demokratins funktion, enligt rådet.

Även bland paneldebattöremafarms en stark uppslutning for offentlighet och öppenhet. Olle Wästberg uttryckte sin syn på följande sätt:

Förutsättningarna för ett politiskt och sakligt ansvarförhållandeär att EU ska kunna genomlysas.öppenhetenmåste bli långt större. Handlingar bör

offentliga inte annat direkt beslutas och sådana beslut om

vara om hemligstämpel måsteockså kunna överklagas.Öppenhetensandra pelare

-

måstegenomföras.Sverige måsteocksåförberedasig på

meddelarskyddet-

den strid inför EG-domstolensom någon gång kommer kring den svenska

offentlighetsprincipen.

Jens-PeterBondepresenteradeå sin sidaett dokumentmed elva förslag för att öka genomlysningen och öppenheteninom EU-systemet.Det kan sessom ett konkret

för att införa denprincip öppenhetsomnämnsi Europaparlamentets program om resolution 211.919A.

Sammanfattningsvis tycks offentlighet och öppenhetvara ett demokratiarv som företrädareför både gamla ochnya folkrörelser ser som en av hömstenarnai vår representativademokrati.Offentlighetsprincipen kanbli enframgångsrikexport till EU, detär viktigt att den intebara blir endeklaration eller uppförandekod

men Hearing-deltagamaframhöll att det krävs rättsligt bindanderegler och en ständig kontroll av tillämpningen.

Subsidiaritet

Frågan om subsidiaritetsprincipen att besluten inte ska fattas på högrepolitisk

nivå än nödvändigt drevs med viss fennitet av flera medverkande.De ivrigaste

förespråkamaför dennaprincip var SvenskaKommunförbundet,företrätt avHåkan Gustafsson,och Landstingsförbundet,somrepresenterades Monicaav Sundström och Lars Öhrman. De båda förbunden vill se ett förtydligande Landstingsförbundet eller en konkretisering Kommunförbundet av subsidiaritetsprincipen vid översynen1996.Det ska klart framgå att principen ska gälla ocksåförhållanden inom respektivemedlemsstat,det vill sägai fördelningen mellan nationellt, regionalt och lokalt. Eftersom subsidiaritetsprincipen inte ska tillämpas på områdendär EU har så kallad exklusiv kompetens ensamrätt att

fatta beslut är det enligt Landstingsförbundet på områden med blandad

kompetens mellan EU och medlemsland som ett ökat lokalt och regionalt inflytande blir aktuellt.

Kommunförbundetvar mer tveksamtänLandstingsförbundettill att låta brott mot subsidiaritetsprincipenprövasavEG-domstolen.Kommunförbundetvaroroatöver utsikterna att låta EU ta ställning till frågor som decentraliseringsgrad, servicegrad, avgifter etc, vilket kan följa som en konsekvens

av domstolsinflytande över medlemsstaternasinre organisation.

Landstingsförbundetansåg sinå sidaatt det ärangelägetoch möjligt att finna

en väl avvägd traktatsmässiglösning dennafråga, trots risken att domstolen efter prövning faller avgöranden som ur svensk synpunkt kan uppfattas

som inskräkningar i den regionalasjälvstyrelsen.

Kommunförbundet har även i annat sammanhang krävt en utredning av konsekvensernaav enjuridisk kontroll av subsidiaritetsprineipen.

Marit Paulsen såg subsidiaritetsprincipensom en av de viktigaste frågorna inför regeringskonferensen.TCO:s företrädareförordadeprincipen att beslut fattas där problem kan lösas. Företrädarenför Unga Européer, Alexander Tham, sattein subsidiaritetsprincipen här kallad närhetsprincipen i en vision om kommande

- maktdelning, där varje nivå är suverän:

Besluten tas på lämpligaste lägsta nivå. Federalism får därför, i det

europeiska perspektivet, ett nära sambandmed närhetsprincipen,som den

uttrycks i Unionsfördraget.

Olof Ruin uppehöll sig i sitt anförandevid subsidiaritetspricipenshistoriska rötter, innehåll, juridiska och politiska dimensioner samtnågot om vilka opinioner som driver subsidiaritetsprincipen.Ruin manadedock till en viss försiktighet för ett litet land som Sverigeatt driva subsidiaritetsprincipeni EU. Små staterkan löpa speciella risker om de stora staternai subsidiaritetensnamn upprättardetaljerade listor överhur beslutskompetensenskafördelas.Resultatetkan bli en avreglering på EU-nivån inom exempelvis miljöområdet.

Utvidgning

Frågan om att utvidga EU och ta med nya medlemsstater från Öst- och Centraleuropa kommer att påverka revisionen av grundfordragen vid regeringskonfcrensen 1996. Frågan är principiellt viktig för EU:s framtida utveckling. Eventuella utvidgningar kommer att få direkta konsekvenserför hela FU-systemet: struktur, arbetssättoch verksamhet.

EU:s utvidgning visade sig vara ytterligare en fråga av samlandekaraktär bland de medverkandevid hearingen.Flera taladestarkt for en utvidgning, medanandra

exempelvis de fackliga organisationerna inte alls presenterade någon - uppfattning i frågan.

För de närvarandefredsorganisationerna,företrädarnaför dekristna rörelsernaoch de europeiska federalisterna framstod utvidgningsperspektivet som en del av visionema om ett fredens Europa. Samtidigt fanns en rädsla bland vissa forespåkareför att enutvidgning skulle kunna öka det politiska avståndettill och

minska solidariteten med andra delar av världen, exempelvis Afrika och tredje

världen över huvud taget.

Andra organisationergjorde den mer pragmatiska bedömningenatt en utvidning kommer att ske inom ett antal år. Dettagällde exempelvis SAF och LRF. SAF:s företrädareStellan Artin var liksom flera andramedverkande övertygadom att

- jordbruks- och regionalstöden behöver reformeras med tanke på utvidgningen österut: nivåerna måstesänkas.Hans Jonssonfrån LRF varnadedäremot for att alltför hårt koppla utvidgningen till EU:sjordbrukspolitik. Vi behöver inte vara rädda for de östeuropeiska marknaderna,menade Jonsson. Visserligen krävs Övergångsbestämmelserfor nytillkomna öst-och centraleuropeiskaländerPortugal fick sju år, meni ett längreperspektiv kommer efterfråganpåjordbruksprodukter attöka beroendepåkraftig befolkningstillväxt och förändradekonsumtionsmönster exempelvis i Kina. Svenskabönder måstevara bereddapå både nedskärningar avbidragsnivåeroch anpassningtill strukturforändringar,var budskapetfrånLRF.

Ulf Dinkelspiel sågutvidgningensomden helt övergripandeoch avgörandefrågan.

lO

EU får inte förbli ett västligt Europa, ansågDinkelspiel. Ett Europa i harmoni är det den viktigaste målsättningen, och detta kräver en utvidning med stater i centralaochöstraEuropa.Ulf Dinkelspiels budskapvaratt enutvidgning inte bara kräver anpassning från kandidatländema; den kräver även anpassningfrån det nuvarandeEU, det vill sägaockså från ossi Sverige.

Olle Wästberg såg vissa problem med en utvidgning och varnade for att ett EU med så mångamedlemmarsomdet kan bli fråga om försvårar en fördjupning av samarbetet.

Bland forskarna var det främst historikern Mikael af Malmborg som problematiserade utvidgningen österut. Han pekade på de öst- och centraleuropeiska ländernas negativa erfarenheter av överstatlighet. Dessa erfarenheter kan skapa en grogrund för nationalism och göra det svårt för nya unionsmedborgareatt finna en gemensamidentifikation med det övriga EU.

EU:s demokratiska legitimitet

De medverkandei hearingen visadeen samsyni uppfattningen att det råder en bristfällig demokratisk ordning inom EU. Det farmsävenen medvetenhetom att fråganär komplex. Anna Lidén från Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet beskrev på följande sätt en frustration inför bristenpå demokrati:

Men i EU finns ingen representativdemokrati där vi med allmänna val som

redskap kan och förväntas utkräva ansvar.EU är en hybrid där vi folket

-

som röstar inte kan utkräva ansvar.Beslutenfattas där ansvarinte finns,

-

och däransvarkan utkrävas i våregenriksdagoch regering kan man inte

- -

fatta beslut.Man ärmed och diskuterar och påverkar, och mankan två sina

händernär beslutengår en annanväg.

En överväldigandemajoritetansågatt enviktig ingrediensi arbetetför att göraEU mer demokratiskt är att stärkaoffentligheten inom unionense ovan.

En skeptisk inställning till överstatlighetoch till enutveckling av EU i mer federal riktning kunde skönjashos flera medverkande.Företrädareför LO och TCO kunde

ll

exempelvis vittna om sina erfarenheterfrån medlemskapeni Europafacket, en organisation som är starkt federalistisk. LO och TCO har där försökt dämpa de mestfederalistiska tongângamai resolutionstexter.GudmundLarssonfrån LO var dock inte främmande för att överstatligheten på sikt kan bli mer accepterad, eftersomdet finns ett sambandmellan sakfrågor och institutionella lösningar.

Den mestivriga förespråkarenför en utveckling avEU i federalistisk riktning var Unga Européers Alexander Tham. För att öka insynen är det önskvärt att samarbetsområdenai andra och tredje pelaren överförs till den överstatliga beslutsordningen,menadeTham, somocksåansågattEuropaparlamentetmåsteges lagstiftande makt. På längresikt vill UngaEuropéerersättaministerrådet med ett regionalt representerat organ. Detta för att förverkliga folkens Europa inte

statemas Europa.

Även Olle Wästberg ville ett Europaparlamentmed ökademaktbefogenheter.

se Kommissionen måste enligt hans uppfattning bli ansvarig inför parlamentet. Ministerrådet borde fungera som en senat en första kammare i ett reformerat

- Europaparlament.

Majoriteten vid hearingenvar dock förespråkareför mellanstatlighet och ville att tyngdpunkten i den demokratiska legitimiteten ska ligga hos de folkvalda nationella parlarnenten. Detta till trots såg man vissa möjligheter att stärka Europaparlamentetsställning utan att för den skull ge det lagstiflningsmakt och

därmed öka överstatligheten i systemet. Följande förslag till förändringar av Europaparlamentetsställning framfördes:

initiativrätt rätt att lägga fram förslag -

kontrollmakt i likhet med den svenskariksdagen -

bättre samarbetemed de nationella parlamenten förenkling och förbättring avbeslutsprocessemaingen begriper hur parlamentet jobbar.

Jens-PeterBonde presenteradeocksåi dennafråga ett digert åtgärdsprogrammed 25 punkter för att stärka demokratin inom EU. Programmet, A Democratic Reform, hade bland andra Danmark som förebild.

Ett problem som framkom i flera inlägg från organisationsföreträdare

var svårighetenatt skapa kanaler för inflytande till makthavarna i EU. Traditionella, upptrampadenationalstatligakontaktvägarärfortfarande de dominerande,menade man. Det visade sig finnas stora skillnader i förutsättningarna för tillträde till EU-systemet mellan resursstarka organisationer exempelvis LRF, Svenska Komunförbundet och Landstingsförbundet och resurssvaga organisationer exempelvis handikapporganisationer och nykterhetsorganisationer. Den gemensammauppfattningen hos folkrörelsema var emellertid att de har viktig

en demokratisk funktion att fylla äveninom EU.

Marit Paulsentyckte sig intesesåstoraskillnader mellan remissinstanseri Sverige och lobbyister i Bryssel. På dennapunkt fick hon stark kritik av företrädaren för Folkrörelsen Nej till EU, Ingela Mårtensson:

Det finns andrademokratiskatraditioner i Sverigesom vi vill slå vakt om,

t ex möjligheten att förankra olika förslag till samhälleliga förändringar hos

breda grupper i samhället a genom remissförfarande. Det var

häpnadsväckandeatt höra Marit Paulsenjämföra lobbyister i Bryssel med

remissinstansemai Sverige.

Folkrörelsen Nej till EU förde även fram kravet på ny folkomröstning efter regeringskonferensen 1996, liksom

i Danmark. En sådan betraktades av folkrörelsen som en självklarhet när det gäller så viktiga konstitutionella frågor. Marit Paulsen var å sin sida negativ till en folkomröstning i det här sammanhanget:folkomröstningar riskerar att skapa splittring, menadehon.

Maktbalanser inom EU

Frågor om beslutsregler, antal ledamöter i organen, förhållanden mellan institutionerna, relationen mellan små och stora stater och det som med EUterminologin kallas variabel geometriatt inte alla medlemsländerdeltar i samtliga EU:s Samarbetsområdenprägladesunder hearingeni hög grad avperspektivetom utvidgning med fler länder. Den övergripandefrågeställningenkan sägasvara:hur ska man få en effektivitet i beslutsfattandetoch samtidigt bevara inflytandet

särskilt för ett litet land somSverige Här följer en sammanfattningav åsikterna

under hearingen EU-institution för EU-institution:

l . , I En fråga som hade en viss samlande karaktär gällde behovet av en ökad användning av majoritetsbeslut for att inte ett enskilt land ska kunna stoppa processer genom sitt veto. De områden som nämndes var utrikes- och säkerhetspolitik där det klart poängteradesatt den svenskaalliansfriheten skulle vara intakt, miljöpolitik och områdenai den tredje pelarenrättsliga och polisiära frågor, invandringsfrågor. Ulf Bemitz frågadesig till exempel om det inte låg i ett svenskt inresseatt överföra den tredje pelarensSamarbetsområdentill den första.

Folkrörelsen Nej till EU tog klarast ställning mot en uppluckring av vetorätten.

Både Ulf Dinkelspiel och Hans JonssonLRF poängteradevärdetäven i termer av symbolvärde av att varje medlemslandutsernågon ledamot i kommissionen.

se även avsnittetEUxsdemokratiska legitimitet Ulf Dinkelspiel såg stora svårigheter for parlamentet att fungera effektivt i ett utvidgat EU om inte antalet ledamöter minskar.

Från juristhåll poänteradesdomstolensviktiga roll inom EU. Ulf Bemitz manade Sverige att slå vakt om domstolen och desseffektiva funktion. Det skulle enligt hans uppfattning vara olyckligt domstolen blir vingklippt. Även Pär

om Hallström betonadedetta och slog fast att rättspraxisär nästanlika viktig som fördragen i sig själva.

E . I . i Både Svenska Kommunförbundets och Landstingsförbundets representanter argumenteradeför att ge regionkommittén en tydligare roll inom EU-systemet. Bland annatvill de bådaorganisationernaseett breddatkrav påatt kommissionens förslag går påremissvia regionkommittén.Det finnsäventankegångarinom själva

regionkommittén om att upphöjaorganettill EU-institution jämte ministerrådet, kommissionen, Europaparlamentet,domstolen och revisionsrätten.

Olof Ruin försvaradesin ståndpunktäven uttryckt DagensNyheters debattsida den 22 maj 1995 att det finns risker med att småstaterkräver oproportionerligt högre antal ledamöter och röster i institutionerna än stora stater. Det är viktigt, hävdade Ruin, att de stora staternainte går sin väg utan finns kvar i det

egen europeiska samarbetet.Fredrik Sterzel anslöt sig till denna uppfattning och slog fast att ett utvidgat EU kan få oanadekonsekvenser.Det är inte säkertatt det blir mäktigt det kan kanskeäven gå sönder.

-

Idén om att förändra röstreglemagenom dubbla majoriteter rönte inte någon nämnvärd entusiasmbland de medverkande.Däremot farmsen medvetenhetom att en ytterligare utvidgning av EU mot österskulle förstärkasmåstatproblemet inom EU:s beslutssystem.

Magnus Jemeck lyñe i sitt anförande fram den lilla statensmakt. Den kan endera välja en offensiv eller en defensiv handlingslinje, menade Jemeck. I det förra fallet gäller det att påverka andra, i det senareatt främst skydda sina intressen. den defensivaI stateginingår värnandetav vetorättenoch att skydda de enskilda ländernas handlingsfrihet. En offensiv linje innebär att aktivt söka koalitioner, vara flexibel, ha ömsesidighet i umgängetmed andra medlemsländer och EU-aktörer och att våga medverka till en ökad grad av majoritetsbeslut i ministerrådet. Jemeck poängteradeävenatt de informella beslutsstrukturemaoch nätverken har betydelseför att tidigt påverka beslutsprocessemainom EU.

j . l I . Det fanns ingen entusiasmbland deltagarnavid hearingeninför tanken på ett EU i fiera hastigheter. Men det hördesett par röstersomändåsågdettasomtroligt utifrån antagandetatt EU inom en snarframtid bestårav mer än 20 medlemmar. Olle Wästberg sågett alternativ till medlemskapi modellen att en yttre krets av länder formeras,somfår olika typer avobservatörsstatusi och frihandelsavtal med EU. Företrädarenför SverigesKristna Råd poängteradeatt densåkalladevariabla

geometrin inte får vara ett slutmål annat än inom säkerhetspolitiken. Fredrik

- Sterzelsågfråganomett EU i flerahastigheter sommycketintressantoch ansåg att denvar värd att analyseranärmare.

Förenkling av firdragstext och beslutsprocedurer

Fleratalare inne behovetav förenklingar avbeslutsproceduremainom EU.

var SAF förespråkadeexempelvis utan ett preciseraförslaget närmare att antalet

- procedurer måsteminskas.

Några talare var även inne på en förenkling av själva fördragen.Både SAF och Sveriges Kristna Råd föreslog till exempel att de olika fördragen skulle sammanförastill ett dokument, som även innefattade Maastrichtfördragets så kallade sociala protokoll.

Ulf Bemitz ansågemellertid att det var för tidigt och för svårtatt skriva om hela fördragen. Han anbefallde viss försiktighet i frågan. I Sverige pågår, till

en skillnad från i andra länder, en rullande grundlagsreform, men vi måste respektera att andra stater inte har samma uppfattning och samma författningstradition, menadeBemitz.

Utträdesparagraf

Kravet på en utträdesparagrafi EU:s fördrag drevs under hearingen starkast av FolkrörelsenNej till EU. Ocksåunder det offentliga mötet kvällen den22 maj kom denna fråga upp. EU 96-kommitténs företrädare för centerpartiet och miljöpartiet deklarerade båda sina respektive partiers ståndpunkt att en utträdesparagrafbör införas i EU:s regelverk.

Medborgarskap och nordiskt samarbete

Antonella Dolci, företrädare för Samverkansgruppenför invandrare SIOS, uttrycketbehovet att Sverigeagerarför att förstärkainvandrarnasmedborgerliga

av rättigheter. Alla fast bosatta medborgarei EU bör ges rösträtt i kommunal- och

Iandstingsval oavsettnationalitet och ursprungsland.Sverige bör vidare, enligt

- Dolcis mening, setill att EU-ländemasmedborgareoch derasfamiljer garanteras frihet att röra sig mellan och inom EU-ländema, och att inte vissa grupper diskrimineras på grund av sin nationalitet. Sverige bör verka för att bosättningsrättenstärksgentemotnationalitetsrättensamtarbetaför en översynav Strasbourg-överenskommelsenmot dubbelt medborgarskap.

Schengenavtaletkritiserades av såväl Antonella Dolci som av företrädaren for Svenska SamernasRiksförbund Lars Anders Baer och föreningen Nordens Bert Isacsson.Utifrån invandrarnasperspektiv måste avtalet revideras i demokratisk riktning för att skapaen mänsklig och generösflyktingpolitik. Både samer och nordister seravtaletsomett hot mot den nordiska passunionenochmenaratt det finns en risk för att nya gränser skapas i Norden. Med Norges nej till EU-medlemskaphar harmoniseringenavsamelagstifiningeni viss månpåverkats. Frågeställningar kring minoritetsfolk borde, enligt Baer, ges utrymme i regionkommittén.

FöreningenNordens företrädareframhöll vikten av att Sverige verkar för att de nordiska samarbetsavtalsom redan ingåtts, exempelvis avtalet om det nordiska passkontrollsamarbetet,inte försämraseller upphörefter regeringskonferensen,och att de nordiska ländernakan ingå nya separatasamarbetsavtal.

Ulf Bemitz var inne på tankenatt under regeringskonferensenundersökaom man kan göra om medborgarskaps-mänskliga rättighetsskyddet fördraget.i Bemitz föreslog ävensom tidigare nämnts att tredje pelarensSamarbetsområdenskulle föras in i första pelaren.

SAKFRÅGOR

Tyngdpunkten i hearingen låg på temat konstitutionella Spelregler, men en del nedslag gjordes ändå i olika politikområden. Vissaorganisationstöreträdareville markera särskilda sakfrågor som de menar att Sverige bör driva under regeringskonferensen ellerrentallmänt markeraståndpunkter.De frågorsomtogs

upp var bland andra dessa:

Den inre marknaden. SAF ser behov av att fortsätta arbetet med den inre marknaden,som ännuinte är färdig.

Djurskydd. Enligt SvenskaDjurskyddsföreningen är EU:s djurskydd i dag sekundärrättsligt, och man bör arbetaför att det ska bli primärrättsligt, det vill sägainskrivet i fördragen.

Handikappfrågor. Handikappombudsmannenochhandikapporganisationemavill att en bestämmelseskrivs i fordragen,som förhindrar diskriminering på grund av funktionsnedsättning,liksom en regelom tillgänglighet.

Jämställdhet. SACOanseratt manska undersökaomjämställdheten bör stärkas i fördragstexten.

Miljöpolitik Naturskyddsföreningen kräver en förbättring av EU-fördragens miljöregler. Nu finns storamålkonflikter mellan jordbrukspolitik, inre marknaden ochmiljökrav. LO, LRF och SAF vill seenfördjupning av miljöarbetet inom EU.

Narkotikapolitik. IOGTNTO menaratt ettgränslöstEuropakräver störresamsyn kring narkotikapolitiken. Organisationenvill förhindra en liberalisering.

Sociala dimensionen.TCO vill att EU:s gemensammaminiminivåer inte får användassom argumentfor att sänka nationella nivåer och att risken för social dumpning förhindras. LO serden socialadimensionensom ett angelägetområde rent allmänt. SIOS vill att Sverige tar initiativ för att främja det europeiska samarbetetpå det socialaområdet.

Sysselsätrningen.Fackligakrav ställs på en gemensamarbetslöshetspolitikinom -

EU. Även IOGTNTO denna uppgiñ de viktigaste för EU.

ser som en av

BILAGA

Medverkande organisationer vid EU 96-kommitténs hearing den22-235 1995:

Elevorganisationen i Sverige Folkrörelsen Nej till EU Framtiden i våra händer FöreningenNorden Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet IKFF IOGTNTO LandsorganisationenLO Landstingsförbundet LantbrukamasRiksförbund LRF Naturskyddsföreningen Samarbetsorganetför Invandrarorganisationeri SverigeSIOS SvenskaArbetsgivareföreningenSAF SvenskaDjurskyddstöreningen SvenskaJoumalistförbundet SJF SvenskaKommunförbundet SvenskaSamernasRiksförbund SverigesAkademikers CentralorganisationSACO Sveriges Kristna Råd SverigesFredsråd TjänstemännensCentralorganisationTCO Unga EuropéerJEF

Andra organisationer och myndigheter som närvarade:

ArbetarnasBildningsförbund ABF CenternsUngdomsförbund CUF Civildepartementet Danmarks ambassad EU-kvinnor kvinnor somvill vetamer

- Folkbildningsförbundet

Forum Europa regeringens lörvaltningskontor Försvarsdepartementet Grossisttörbundet Svensk Handel Handikappförbundenssamarbetsorgan HushållningssällskapensFörbund lndustritörbundet Justitiedepartementet Kanadasambassad Kommerskollegium Konsumenteri samverkan-Underverket Kooperativa Förbundet KF Litauens ambassad Näringsdepartementet Nordiska nämndenför handikappfrågor PensionäremasRiksorganisation PRO Statsrådsberedningen Socialdemokratiskariksdagsgruppeni Finlands riksdag Studieförbundet Vuxenskolan SvenskaFN-förbundet SvenskaTidningsutgivareföreningen Sveriges Domaretörbund Sverigessocialdemokratiskakvinnoförbund Sveriges Världsfederalister Utrikesdepartementet Vännernassamfund i Sverige, Kväkama

Medverkande samhlllsdebattlirerz

Ulf Dinkelspiel VD Exportrådet

— Marit Paulsen skriñställare

- Jens-Peter Bonde ledamot i Europaparlamentet sitter i EDN, Gruppen

- Nationemas Europa,för danskaJuniBevaegelsen

skriñställare Olle Wästberg -

Medverkande forskare:

professor i statsvetenskap Olof Ruin - Fredrik Sterzel professori offentlig rätt

- Ulf Bemitz professor i civilrätt och europeiskrätt

- Pär Hallström docenti folkrätt

- Magnus Jemeck docenti statsvetenskap

- Mikael af Malmborg filosofie doktor i historia

-

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ettrenodlatnäringsförbud.N. 40.Ãlvsäkerhet.K. . ArbetsföretagEnnymöjlighetför arbetslösa.A. 41.Allmänbehörighetför högskolestudier.U. . - Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.Fi. 42 FramtidsanpassadGotlandstrañk.K. . - . .Långtidsutredningen1995.Fi. 43.SambandetRedovisningBeskattning.Ju. - Vårdenssvaraval. 44.Aktiebolagetsorganisation.Ju. . slutbetänkande Prioriteringsutredningen.av S. 45.Grundvattenskydd.M.

Muskövarvetsframtid.Fö. 46.Effektivarestyrningochrättssäkerhet . Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.A. i asylprocessen.A. . Pensionsrättigheterochbodelning.Ju. 47.Tvángsmedelenligt27och28kap.RB . Fulltekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. samtpolislagen.Ju. .Översynavskattebrottslagen.Fi. .EG-anpassadekörkortsregler.K.

.Nyakonsumentregler.Ju. Prognoseröverstatensinkomsterochutgifter.Fi. . MervärdesskattNyatidpunkterför .Kunskapslâgetkämavfallsomrádet1995.M. — redovisningochbetalning.Fi. Elförsörjningi ofred.N. . .AnalysavFörsvarsmaktensekonomi.Fö. .GodtrosförvärvavstöldgodsJu.

.Ny Elmarknad+ Bilagedel.N. .Samverkanför fred.Denrättsligaregleringen.Fö.

.KönshandelnS. .Fastighetsbildningengemensamuppgiftförstat - .Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.S. ochkommun.M. Homosexuellprostitution.S. Ettsamlatverksamhetsansvarför asylärenden.A. . . .Konsti offentligmiljö. Ku. Förmånerochsanktioner . .Ettsäkraresamhälle.Fö. utgifterför administration.Fi. - .Utanel stannarSverige.Fö. 57.Förslagomettinternationelltflygsäkerhets-

.Stadenpâvattenutanvatten.Fö. universiteti Norrköpinglinköping.U.

.Radioaktivaämnenslår jordbrukiut Skåne.Fö. 58.Kompetensochkunskapsutveckling yrkes-- om

.Brist elektronikkomponenter.Fö. rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten.S. .GasmolnlamslârUppsala.Fö. 59.Ohâlsoförsäkringochsamhällsekonomi

Samordnadochintegreradtågtrafik olikaaspekter modeller,finansiering - Arlandabananochi Mälardalsregionen.K. ochincitament.S.

.Underhállsbidrag bidragsförskott,och .Kvinnofrid.DelA+B. S. Del ochDelB. S.A .Myndighetsutövningvid medborgarkontor.C.

27.Regionalframtid bilagor.C.+ .EttrenatSkåne.M. 28.Lagen vissainternationellasanktioner Översynavskattereglemaför stiftelserochideella om . enöversyn.UD. föreningar.Fi. — 29.Civilt brukavförsvaretsresurser .Klimatförändringari trañkpolitiken.K. regelverken,erfarenheter,helikoptrar.Fö. Näringslivetstvistlösning.Ju. . 30.AlkylatochMiljöklassning bensin.M.av .Polisensanvändningavövervakningskamerorvid

31.Ettvidareutvecklarmiljöklassystemi EU. M. förundersökning.Ju.

32.lT ochverksamhetsförnyelse rättsväsendet.inom .Naturgrusskatt,m.m.Fi.

Förslagtill nyasamverkansformer.Ju. .lT-kommissionensarbetsprogram1995-96.SB.

33.Ersättningför ideellskadavid personskada.Ju. .BetalIjéinser.Fi. 34.Kompetensför strukturomvandling.A. .Allmännakommunikationerför alla K. - 35.Avgifterinomhandikappomrádet.S. .BehörighetochUrval.Förslagtill nyareglerför

36.Förmånerochsanktionerensamladredovisning. antagningtill Universitetochhögskolor.U. - Fi. .Svenskainsatserför internationellkatastrof-och

37.Vårtdagligablad stödtill svenskdagspress.Ku. flyktinghjälp.Kartläggning,analysochförslag. - 38.YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial Fö. yrkesutbildning.U. 73.Ettaktiebolagfor servicetill universitetoch

39.Somereflections SwedishLabourMarketon högskolorm.m.U.

Policy.A. 74.Lägenhetsdata.Fi. Någrautländskaforskaressynpâsvensk 75.Svenskflyktingpolitikiettglobaltperspektiv.A.

arbetsmarknadspolitik.A. 76.Arbetetill invandrare.A.

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

77.RösteromEU:sregeringskonferens

hearingmedorganisationsföreträdare.debattörer

-

ochforskare.UD.

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Avgifterinomhandikappområdet.[35]

Kompetensochkunskapsutveckling yrkes-om lT-kommissionensarbetsprogram1995-96.[68] -

rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten.[58]

Justitiedepartementet OhälsoförsäkringochSamhällsekonomi

- olikaaspekter modeller,finansiering Pensionsrättigheterochbodelning.[8]

ochincitament.[59] Nyakonsumentregler.

Kvinnofrid.DelA+B. [60] IT ochverksamhetsförnyelseinomrättsväsendet.

Förslagtill nyasamverkansformer.[32] Kommunikationsdepartementet

Ersättningför ideellskadavid personskada.[33]

Samordnadochintegreradtågtrafik SambandetRedovisningBeskattning.- [43]

Arlandabananochi Mälardalsregionen.[25] Aktiebolagetsorganisation.[44]

Älvsäkerhet.[40] Tvángsmedelenligt27och28kap.RB

FramtidsanpassadGotlandstrañk.[42] samtpolislagen.[47]

EG-anpassadekörkortsregler.[48] Godtrosförvärv stöldgods[52]av

Klimatförändringari trafikpolitiken.[64] Näringslivetstvistlösning.[65]

Allmännakommunikationerför alla [70] Polisensanvändning övervakningskamerorav vid -

förundersökning.[66]

Finansdepartementet

Utrikesdepartementet Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.[3]

-

Lángtidsutredningen1995.[4] Lagenomvissainternationellasanktioner

Fulltekonomisktarbetsgivaransvar.[9]

enöversyn.[28] - Översyn skattebrottslagen.[10] Röster EU:sregeringskonferens av

om

MervärdesskattNyatidpunkterför - hearingmedorganisationsföreträdare,debattörer -

redovisningochbetalning.[12] ochforskare.[77]

Förmånerochsanktioner-ensamladredovisning.[36]

Försvarsdepartementet Prognoseröverstatensinkomsterochutgifter.[49]

Förmånerochsanktioner Muskövarvetsframtid.[6]

- utgifterför administration.[56] Analys Försvarsmaktensav ekonomi.[13]

Översynavskattereglemaför stiftelserochideella Ettsäkraresamhälle.[19]

föreningar.[63] Utan stannarSverige.[20]

Naturgrusskatt,m.m.[67] Stadenpåvattenutanvatten.[21]

Betaltjänster.[69] Radioaktivaämnenslår jordbrukut i Skåne.[22]

Lägenhetsdata.[74] Brist elektronikkomponenter.[23]

GasmolnlamslårUppsala.[24] Utbildningsdepartementet

Civilt brukavförsvarets

resurser- YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial regelverken,erfarenheterhelikoptrar.[29] -

yrkesutbildning.[38] Samverkanför fred.Denrättsligaregleringen.[53] Svenska för internationell Allmänbehörighetför högskolestudier.[41]

insatser katastrof-och

Förslagomettinternationelltflygsäkerhetsflyktinghjälp.Kartläggning,analysochförslag.[72]

universiteti Norrköping-Linköping.[57]

Socialdepartementet BehörighetochUrval.Förslagtill nyareglerför

antagningtill Universitetochhögskolor.[71] Vårdenssvåraval.

Enaktiebolagför servicetill universitetoch SlutbetänkandePrioriteringsutredningen.av [5]

högskolorm.m.[73] Könshandeln.[15]

Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.[16] Arbetsmarknadsdepartementet

Homosexuellprostitution.[17]

ArbetsföretagEnnymöjlighetför arbetslösa.[2] Underhällsbidragochbidragsförskott, -

Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.[7] DelA ochDelB. [26]

Kompetensför stnikturomvandling.[34]

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Somereflections Swedishon LabourMarket Policy.[39] Någrautländskaforskaressyn svensk arbetsmarknadspolitik.[39] Effektivarestyrningochrättssäkerhet i asylprocessen.[46] Ettsamlatverksamhetsansvarför asylärenden.[55] Svenskflyktingpolitikiettglobaltperspektiv.[75] Arbetetill invandrare.[76]

Kulturdepartementet Konsti offentligmiljö. [18] Vårtdagligablad Pstödtill svenskdagspress.]37]

- Näringsdepartementet Ettrenodlatnäringsförbud.[l] Ny Elmarknad+ Bilagedel.[14] Elförsörjningi ofred.[51]

Civildepartementet Regionalframtid bilagor.[27]+ Myndighetsutövningvid medborgarkontor.[61]

Miljödepartementet AlkylatochMiljöklassning bensin.av [30] Ettvidareutvecklatmiljöklassystemi EU. [31] Gmndvattenskydd.[45] Kunskapslågetkämavfallsorrtrådet1995.[50] Fastighetsbildningengemensamuppgiftför stat

ochkommun.[54] EttrenatSkåne.[62]

POSTADRESS:10647STOCKHOLM FAX08-2050 TELEFON08-690

2x, 9090

ISBN 91-38-20008-2

ISSN O375-25OX