SOU 1996:101

Kärnavfall - teknik och platsval KASAMs yttrande över SKBs FUD-program 95 : rapport från Statens råd för kärnavfallsfrågor (KASAM)

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Sammanfattning

Programmets huvuddrag

SKBs program kan ses som två delar behöver utvecklas parallellt. Den som ena omfattar åtgärder som SKB kan genomföra inom sina befogenheter, den andra egna omfattar åtgärder som fordrar medgivanden utomstående för kunna av parter att drivas vidare. I den första delen ingår forskning, utredningar, analyser slutförvarets funktion av och säkerhet, konstruktion, tillverkning och provning komponenter av samt projektering av anläggningar. FUD-Program 95 visar värdefulla framsteg i sådana arbeten. Den andra delen omfattar lokalisering de planerade anläggningarna och av de undersökningar som måste föregå ansökningar tillstånd bygga dessa om att anläggningar. I denna del av programmet har SKB inte gjort motsvarande framsteg. Det kan finnas orsaker till SKBs svårigheter i lokaliseringsarbetet som SKB inte kan påverka. Oklarheter i vetofrågan kan dessa. KASAM diskuterar vara en av vetofrågan i avsnitt 3.1. KASAM samtidigt möjligheter för SKB öka ser att förtroendet för det egna arbetet och sin tekniska lösning slutförvaringen. av KASAM diskuterar några sådana möjligheter i de olika kapitlen i yttrandet.

Strålskyddsprinciper och säkerhetsanalys l

värdering av säkerheten hos kämtekniska anläggningar utgör säkerhetsanalysen en central del. Resultaten av en säkerhetsanalys jämförs med grundläggande principer för strålskydd strålskyddsnormer. Även dessa principer fastläggs om av myndigheterna i enlighet med internationella och nordiska rekommendationer behövs en fortsatt diskussion om deras praktiska tillämpning. KASAM det ser som Å viktigt att SKB fortlöpande redovisar hur principerna kan tillämpas, den även om g detaljerade genomgången kan ske först i samband med tillståndsansökan.

Systemfrågan y

Enligt regeringsbeslut 1995-05-18 skall SKB inför ansökan om inkapslingsanläggningen redovisa samlad säkerhetsanalys för en hela slutförvarssystemet. KASAM detta ett viktigt krav, inte minst gäller det anser vara hur risker förknippade med enskilda delar kan jämföras och av systemet avvägas

och vilka bindningar till det övriga sker enskilda beslut,

systemet som genom som exempelvis hur val av kapselutförande ställer krav på djupförvaret.

Det framgår inte av FUD 95 hur SKB avser att svara mot regeringens krav. SKBs mall för säkerhetsanalyser SR 95 handlar exempelvis bara slutförvaret,

om inte om inkapslingsanläggningen, inte heller om transporterna. Som framgår under rubriken Lokalisering menar KASAM att SKB bör lämna in en ansökan om detaljundersökningen samtidigt med eller före ansökan om inkapslingsanläggningen. KASAM poängterar att detta inte får medföra att SKB väntar med att redovisa hur den samlade säkerhets-analysen skall göras. Det är i stället angeläget att detta görs med det snaraste. Det blir då i första hand fråga om att redovisa metodik för hur principer för säkerhet och strålskydd kan tillämpas hela systemet så att olika typer av risker kan jämföras och vägas mot varandra. KASAM anser det vara mycket viktigt att denna samlade redovisning kommer fram och att den granskas

av myndigheterna. Den kommer då att ge en grund för programmets fortsatta utfornming.

Transparens och förståelighet

Säkerhetsanalysen måste utvecklas för ökad transparens och förståelighet. KASAM vill särskilt visa på två vägar som kan bidra till detta:

0 Det behövs en systematiskt genomförd redovisning av fakta,

expertbedönmingar och värderingar. De senare introduceras i analysen främst

genom valet av scenarier.

0 Säkerhetsanalysen synes vara mycket komplicerad, men ofta är det några få

grundläggande fysikaliska och kemiska principer som styr resultaten, t.ex.

löslighetsbegränsningar och utspädning. En systematiskt genomförd

redovisning av hur resultaten från en säkerhetsanalys beror av sådana faktorer

borde avsevärt kunna öka möjligheterna att kommunicera resultaten till andra

än experter.

Det är, enligt KASAM, viktigt att arbetet med att välja scenarier prioriteras i programmet. Scenarier kan väljas även om platserna för inkapslingsanläggningen och slutförvaret ännu inte är fastställda. Scenarieanalysema kan för slutförvarets del bidra till underlaget för utforrrmingen och lokaliseringen.

Frågor om säkerhetsanalys behandlas i övrigt också under rubriken "Lokalisering".

Lokalisering

Kommuners veto och regeringens vetoventil

För de kommuner som nu frivillig grund deltar i eller överväger att delta i förstudier för ett djupförvar är vetofrågan viktig. Frågeställningen gäller hur förstudiema relateras till regeringens möjlighet använda den s.k. att vetoventilen, d.v.s. regeringens rätt att ge tillstånd trots ett kommunalt veto. KASAM har i avsnitt 3.1 sökt utreda vad gäller beträffande kommuners som vetorätt och regeringens möjligheter att använda vetoventilen, särskilt med avseende på val av plats för detaljundersökning. Det finns, KASAM, anser en osäkerhet i denna fråga som bedöms ha stor inverkan på kommunala beslut och som därför motverkar strävandena att finna en lämplig plats för ett djupförvar. KASAM menar att övervägande skäl talar för vetoventilen skall behållas. att Rådande osäkerhet gör dock att KASAM rekommenderar att regeringen klarlägger sin syn under vilka omständigheter den kan användas. Detta är en viktig förutsättning för tydlig beslutsprocess. en

Beslutsprocessen tidplan och samordning -

KASAM har i sitt yttrande över FUD 92 betonat vikten av att beslutsprocessen blir öppen och tydlig och även uppfattas så allmänheten. I regeringens beslut efter av granskningen av FUD 92 klargjordes delar beslutsprocessen av som rör tillståndsprövningen. Bland annat framkom prövning enligt att naturresurslagen och kämtekniklagen skall ske samtidigt. Enligt KASAM kvarstår dock fortfarande oklarheter i beslutsprocessen och systemfrågomas hantering. Av SKBs tidplan framgår att man avser att ansöka tillstånd för lokalisering om och byggnad av en inkapslingsstation omkring årsskiftet 1997 98, medan man inte avser att ansöka om lokalisering och detaljundersökningar djupförvar förrän av ett omkring år 2002. SKB hanterar slutförvarssystemets huvuddelar tre inkapsling, djupförvar och transportsystem i stort separerade och diskussionen sett kring systemfrågoma är begränsad. Vid en ansökan om lokalisering och uppförande inkapslingsstation av en kommer inte platsundersökningama att avslutade, enligt vara SKBs plan. KASAM ser därför svårigheter att få till stånd ett komplett beslutsunderlag till denna tidpmikt. Det gäller i första hand två brister som kan minska trovärdigheten:

0 En altemativredovisning inkapslingsstationen i anslutning till djupförvarsav platsen kan inte göras eftersom denna plats inte är känd. 0 Platsdata från de verkliga kandidatplatsema för ett djupförvar föreligger inte.

KASAM förordar att ansökan för lokalisering av inkapslingsstationen och ansökan för detaljundersökning av en kandidatplats för djupförvar lämnas in samtidigt. Detta skulle även leda till att en verklighetsförankrad redovisning av det tänkta transportsystemet kan ingå i redovisningen.

KASAM menar att samtliga steg i beslutsprocessen för hela slutförvarssystemet måste redovisas samlat så att det framgår vilket underlag de olika besluten avses bli fattade. Den av regeringen nyligen utsedde samordnaren kämavfallsområdet bör kunna medverka till att en sådan redovisning tas fram.

Platsvalsfaktorer

Lokalisering av ett djupförvar är en fråga som har både vetenskapliga och politiska aspekter. Man måste finna en plats som kan ge tillräcklig säkerhet och som ur geologisk synpunkt kan bedömas som en bra plats. SKB har angivit ett antal platsvalsfaktorer inom områdena säkerhet, teknik, mark och miljö, samt sarnhällsaspekter, som regeringen i beslut 1995-05-18 har uttalat bör vara en utgångspunkt för det fortsatta lokaliseringsarbetet.

Regeringen efterfrågade i sitt beslut också en översiktsstudie från SKB. SKB har

publicerat Översiktsstudie 95 med allmän information svensk berggrund, nu om som enligt IQXSAM behöver kompletteras. KASAM inser svårigheterna med ett successivt och systematiskt program för platsvalet som enbart grundar sig på geologiska och andra säkerhetsmässiga faktorer. Sålunda kan exempelvis förstudierna endast ge mycket begränsad information om egenskaperna slutförvarsdjup inom studerade områden. Å andra sidan borde studier på nationell och regional nivå kunna ge bättre järnförelsematerial än vad som framgår av SKBs Översiktsstudie 95.

Platsvalsfaktorema är generellt angivna av SKB, och det är inte alltid klart inom vilka intervall de skall ligga för att visa att en plats är lämplig. En trovärdig process kräver att faktorerna anges tydligare än vad SKB hittills gjort. SKB måste också klargöra vad man förväntar sig att veta om faktorerna i olika skeden av platsvalet, d.v.s. inför val av platser för platsundersökningar och val av plats för detaljundersökning. IMSAM saknar också en diskussion hos SKB om olika huvudaltemativ för lokalisering, som t.ex. fördelar och nackdelar med en lokalisering i södra respektive norra Sverige, eller ett kustnära förvar respektive ett förvar i inlandet.

En precisering av de platsvalsfaktorer som har betydelse för säkerheten görs rimligen med hjälp av säkerhetsanalysen. I rapporten SR 95 sägs att detta skall göras först i säkerhetsrapporten för inkapslingsanläggningen. Detta menar KASAM vara

för sent för en trovärdig platsvalsprocess. Det borde göras innan platsundersökningama påbörjas.

SKB avser vidare enligt SR 95 att redovisa en platsspeciñk analys av säkerheten hos ett djupförvar den kandidatplats som rekommenderas för detaljundersökning. För att jämförelser skall kunna göras måste dock, enligt KASAMs uppfattning, platsspecifika säkerhetsanalyser göras för båda de platser där platsundersökningar genomförts.

Underlag på lokal och regional nivå

SKB är för närvarande i ett skede då förstudier genomförts i två kommuner, Storuman och Malå. I Storumans kommun har haft folkomröstning

man en som innebär att kommunen inte är aktuell för fortsatta studier. SKB har påbörjat

nu förstudier i Nyköpings och Östhammars kommuner. Vidare överväger Oskarshamns kommun frågan om att delta i en förstudie.

SKB anger att förstudier skall genomföras i 5-10 kommuner för att ta fram underlag för val av platser för platsundersökningar. KASAM konstaterar att

en process pågår som kan leda fram till ett tillräckligt underlag för att välja områden för platsundersökningar. KASAM finner det också angeläget att SKB fortsätter att i ett nationellt perspektiv beskriva svensk berggrund i översiktlig och regional skala. Redovisningen kan successivt fokuseras sådana regioner är intresse och

som av därmed bli alltmer detaljerad. Detta arbete är viktigt två skäl:

0 De förstudier som genomförs behöver sättas in i ett sammanhang så att de

platser som väljs har goda geologiska förutsättningar i ett nationellt perspektiv.

0 Det är inte givet att de nu inledda förstudiema leder fram till godtagbara

platser eller ett tillräckligt stort urval, varför ett underlag kan behövas för att

identifiera fler lämpliga områden.

KASAM anser att denna del av SKBs arbete bör naturlig fortsättning

ses som en på gjorda översiktsstudier och som ett komplement till förstudiema.

Miljökonsekvensbeskrivningar

Regeringen tillmäter MKB stor betydelse och framhåller i beslut 1995-05-18 vikten av att klara former för MKB-arbetet etableras tidigt. Länsstyrelserna där ett

ges samordnande ansvar, men ingen ytterligare vägledning ges beträffande hur

man skall etablera "klara former" för MKB. Inte heller SKBs FUD 95 någon

ger vägledning i detta avseende.

KASAM vill nu, liksom tidigare, betona betydelsen MKB-arbetet. Den

av nationelle samordnaren bör kunna bistå i MKB-processen. KASAM vill samtidigt

betona att det är de faktiska funktionerna har betydelse, inte den formella

som ramen.

Frågeställningar om slutförvarssystemet är mycket komplexa och därför kommer olika intressenter att behöva bygga kunskap inför de beslut måste fattas.

upp som KASAM föreslår att ett systematiskt program läggs upp för detta, vilket bör kunna ligga inom den nationelle samordnarens uppdrag. Detta kan genomföras parallellt med SKBs utredningar som skall leda fram till MKB-dokument och ansökan. Med en sådan ordning kan parterna i olika former bearbeta särskilda frågor

som bedömts speciellt viktiga och svåra. Detta bör kunna bidra till en effektiv kimskapsuppbyggnad inom exempelvis berörda kommuner. Det måste poängteras att syftet är att förbereda beslutsprocessen, inte att påbörja den att göra bedömningar

genom t.ex. om slutförvaring på en viss plats blir säker.

Tillverkade barriärer

SKB har ändrat kapselkonstruktionen i tre steg utan någon mer ingående redovisning av motiven för ändringarna. Bränslekapseln är

en förstagångskonstruktion och samtidigt en de allra viktigaste

av spridningsbarriärema. Även många aspekter kapselns egenskaper har

om av nu studerats av SKB, så rekommenderar KASAM att SKB utnyttjar hela den tidsram som finns för utveckling och studier, och inte låser sig enbart till ett alternativ.

KASAM bedömer det som viktigt att SKB skapar tilltro till att den slutligt valda konstruktionen är ett resultat av en mognadsprocess som har drivits tillräckligt långt. Därför bör SKB utförligt redovisa utvecklingsgången för kapseln, för- och nackdelar med studerade alternativ och motiven till att SKB anser den slutliga konstruktionen mogen nog för beslut om byggande av inkapslingsanläggningen och tillverkning av kapslar.

KASAM ser det som värdefullt att SKB inrättar en pilotverkstad för prov med förslutning och kontroll av fullstora kapslar. Denna kommer att bli stort värde

av när det gäller att fokusera den verifierande forskningen de specifika egenskaperna hos tillverkade kapslar. Detta möjliggör också att svenska forskare i större utsträckning än för närvarande kan komma in forskning som rör tillverkningsfrågor, vilket är angeläget för att samma höga kompetens skall kunna byggas upp som egenskapssidan.

KASAM rekommenderar att SKB utnyttjar den produktionskapacitet måste

som byggas upp hos underleverantörer och den resurs som pilotanläggningen utgör till att producera ett förhållandevis stort antal provkapslar. Detta skulle vara av stort värde när det gäller att belysa variationsområden för kapselegenskapema och

utvecklingen av kontrollmetoder. En omfattande pilottillverkning kapslar skulle

av medge en mer omfattande provdeponering inaktiva kapslar i Äspölaboratoriet än

av vad SKB hittills aviserat.

Stödjande F oU

Allmärma synpunkter

SKBs program har successivt ändrat karaktär från forskning till genomförande i projektform. Samtidigt finns fortsatt behov stödjande FoU. Det viktigt

av är ytterst för trovärdigheten att SKBs forskning underställs grad vetenskaplig

samma av granskning som sker inom universitets- och högskolevärlden. Detta kan inte göras enbart genom SKBs normala internationella kontakter i samarbetsprojekt och internationella organisationer. SKB har samlat mängd värdefull kunskap i sina

en rapporter. För att öka tillgängligheten bör SKB i ökande omfattning låta publicera sina forskningsresultat också i vetenskapliga publikationer.

Ett kritiskt moment i SKBs verksamhet är när forskningsresultat överförs till SKBs projektarbete, särskilt när faktorer kan ha negativ inverkan på säkerheten

som avförs som betydelselösa. KASAM vill här peka bakteriers inverkan på koppars korrosion som ett exempel på ett område där kunskaper behövs innan SKB

mera kan avskriva påverkan som försumbar.

Oberoende av hur mycket forskning görs kommer det alltid kvarstå

som att osäkerheter. Det gäller till exempel den hydrologiska beskrivningen, där olika modeller är möjliga. KASAM att SKB behöver utveckla sin på hur sådana

anser syn grundläggande osäkerheter skall hanteras.

Äspölaboratoriet

KASAM rekommenderar SKB att öka satsningen provdeponering inaktiva

av kapslar i Äspölaboratoriet. Tekniken för tillverkning och kontroll de tillverkade

av barriärema behöver verifieras liksom deponeringstekniken. Samfunktionen mellan kapseln och bufferten behöver studeras och analyseras. SKB har hittills endast kunnat beskriva det planerade slutförvaret med skisser och beräkningsresultat. En betydligt mer omfattande provdeponering än den med fyra kapslar SKB

som planerat bör både bidra till att eventuella brister i tekniken avslöjas på tidigt

ett stadium och till att utomstående får ökat förtroende för och möjlighet till insyn i SKBs arbeten med slutförvaringen.

Inom EU pågår ett omfattande forskningsprogram Nuclear Fission Safety

som innehåller en betydande del forskning inom kämavfallsområdet. Det nuvarande programmet pågår under perioden 1994-98, varefter ett nytt forskningsprogram förutsätts komma till stånd.

Sverige bidrar som medlem i EU till att finansiera denna forskning, resultat

vars kommer att påverka förutsättningarna för SKBs I SKBs FUD 95 utvecklas

program. ingen strategi för hur EUs forskning skall utnyttjas bästa sätt ur ett svenskt perspektiv. Det gäller nu bl.a. att sig i utformningen programmet för

engagera av nästa fyraårsperiod. Inte minst är det, enligt KASAMs uppfattning, viktigt att också EUs program inom kämavfallsområdet ger utrymme för insatser avseende miljökonsekvensbeskrivningar och allmänhetens inflytande.

KASAMs rekommendationer

Sammanfattningsvis rekommenderar KASAM att SKB

0 fortlöpande redovisar hur principerna för strålskydd avses bli tillämpade;

0 snarast tar fram en samlad säkerhetsredovisning för hela systemet;

0 utvecklar säkerhetsanalysen för ökad transparens och förståelighet och med

systematiskt genomförd redovisning av fakta, expertbedömningar och

värderingar;

0 preciserar sina platsvalsfaktorer och hur de kan användas i olika skeden

lokaliseringsarbetet;

0 genomför översiktsstudier på regional nivå för att ge tydligare stöd för valet

av förstudiekommuner;

0 modifierar sin tidplan så att ansökan för lokalisering och uppförande

av en

inkapslingsstation och detaljundersökning av en kandidatplats för djupförvaret sker samtidigt;

0 ökar den inomvetenskapliga granskningen sitt forsknings- och

utredningsarbete.

KASAM rekommenderar vidare att regeringen

0 skyndsamt klarlägger under vilka omständigheter vetoventilen kan användas;

0 poängterar betydelsen av att SKB, myndigheter och svensk forskning i övrigt

aktivt deltar i EUs arbeten på kämavfallsområdet och att Sverige medverkar

till att demokrati- och medinflytandefrågor samt miljökonsekvensbeskrivningar aktualiseras inom dessa arbeten.

Slutligen rekommenderar KASAM att den nyligen utsedde samordnaren

kämavfallsområdet organiserar ett systematiskt upplagt för förbereda

program att de medverkande i MKB-processen inför granskning ansökningar och MKB-

av dokument.

Inledning. Programmetshuvuddrag

Bakgrund

I sin redovisning av sitt forskningsprogram 1992 anmälde SKB omfattande och betydelsefulla förändringar i sin planering av det fortsatta arbetet med slutförvaring av det använda kämbränslet. Samtidigt framlade SKB konkreta tidplaner för uppförande av en inkapslingsstation, för lokalisering slutförvaret av och för en första etapp slutförvaringen. Denna konkretiserade av mer inriktning av programmet uttrycktes också i dess titel FUD-Program 92, Program för nya forskning, utveckling och demonstration. Tidplanen innehöll tidpunkter för bindande ställningstaganden och för tillståndsprövningar inkapslingsstationen av och detaljundersökningen för lokaliseringen slutförvaret. av Enligt KASAMs bedömning var tidplanen orealistisk vad gällde den sexårsperioden. närmaste De arbeten som återstod innan SKB kunde lägga fram tillräckliga beslutsunderlag var så omfattande och tidskrävande att de aviserade beslutstidpunktema knappast skulle kunna infalla under den sexårsperiod som programmet omfattade.

KASAMs överväganden

FUD-Program 95 har i ännu högre grad än FUD-Program 92 karaktären av ett konkret handlingsprogram med avgränsade projekt inom olika ämnesområden som är samordnade inom en gemensam tidplan. Programmets två huvudmål närmaste är att bygga en inkapslingsanläggning och genomföra en detaljundersökning för ett djupförvar. SKB har lagt in byggstarten för inkapslingsanläggningen just före sekelskiftet och starten detaljundersökningen av ett par år senare. Men SKB konstaterar också att beslutet inkapslingsanläggningen om är kopplat till beslutet om lokaliseringen av djupförvaret, där tillstånd till detaljundersökningen är den kritiska punkten. I och med den kopplingen kommer dessa beslut kunna att tas tidigast mot slutet av eller efter utgången den sexåriga programperiod FUD-Program av som 95 skall täcka. SKBs program kan två delar behöver utvecklas ses som som parallellt. Den ena omfattar åtgärder SKB kan genomföra inom sina som egna befogenheter, den andra omfattar åtgärder som fordrar medgivanden utomstående för av parter att kunna drivas vidare.

Åtgärder som SKB kan genomföra av egen kraft utgörs av forskning, utredningar, konstruktion, tillverkning och provning av komponenter i slutförvaret, projektering av anläggningar och analyser av anläggningamas funktion och säkerhet. Dessa åtgärder är viktiga när det gäller att få acceptans inom det teknisk/vetenskapliga samhället och hos fackmyndighetema för SKBs lösningar av slutförvaringsproblemen. Tidsåtgången för sådana arbeten kan SKB uppskatta tämligen väl.

FUD-Program 95 redovisar värdefulla framsteg i arbeten av detta slag. Bränslekapslar har provtillverkats och en pilotverkstad för förslutning och oförstörande provning av kapslar är kontrakterad. Verksamheten vid

Äspölaboratoriet är produktiv.

Den andra typen av åtgärder omfattar lokaliseringen av de planerade anläggningarna och de undersökningar som måste föregå ansökningar om tillstånd att bygga dessa anläggningar. Arbetet med inkapslingsanläggningen har gjort framsteg. Ett s.k. MKB-forum har etablerats för lokaliseringen av denna. Arbetet med lokaliseringen av slutförvaret har däremot inte gjort motsvarande framsteg. En återblick på de år som gått sedan SKB skrev sitt FUD-Program 92 visar detta. Den då planerade verksamheten för lokalisering och uppförande av ett djupförvar för demonstrationsdeponering under åren 1993-98 åskådliggjordes i figuren 9-7 i programmet. Enligt denna skulle förstudier genomföras och avslutas under 1993. Därefter skulle kandidatplatser väljas och platsundersökningar genomföras under åren 1994-96, så att en ansökan om tillstånd för detaljundersökning kunde inlämnas vid årsskiftet 1996/97. SKB har ännu i juni 1996 inte fått fram tillräckligt underlag för det första steget att välja kandidatplatser.

SKB har genomfört förstudier i samverkan med kommuner i två fall, Storuman och Malå. Storumans kommun har efter folkomröstning avböjt en fortsättning förstudiema med platsundersökningar. Överkalix och Tranemo kommuner har varit tillfrågade men önskat medverka i en förstudie. SKB har även vänt sig till ett antal kärnkraftskommuner Nyköping, Oskarshanm, Varberg och Östhammar och föreslagit att man skall göra förstudier i dessa. Förstudier har därefter startats i Nyköpings och Östhammars kommuner. Oskarshamns kommun kommer inom kort att besluta hur man skall ställa sig till förslaget medan Varberg har avböjt medverkan.

Det kan finnas orsaker till en negativ inställning till förstudier som SKB inte kan påverka, men KASAM ser också sakförhållanden som är ogynnsamma för SKB och som SKB kan påverka. Sålunda kan många uppfatta slutförvaringen av det använda kämbränslet som en riskfylld verksamhet. SKB har utarbetat en metod för slutförvaringen men kan inte visa upp den annat sätt än i form av ritningar och beräkningar. SKB kan inte hänvisa till någon förebild i något annat land där den

intresserade kan se ett slutförvar för använt kämbränsle i drift. SKB skall alltså göra något som ingen gjort förut. Många har erfarenheter eller kännedom annan av om brister som visat sig när ny teknik och material använts, inom nya t.o.m. områden som har gammal hävd byggnadsbranschen. SKB, har levt sig i som som problemen och deras lösningar under många år, kan känna stark övertygelse en att en sådan jämförelse är oberättigad. Det är förklarligt den som inte har SKBs förtrogenhet med problemen kan känna inför slutförvaring kämbränsle i den oro av egen hemtrakten. Situationen förbättras inte att SKBs koncentreras av program så snabbt på två platser och sedan på en av dessa. Efter ett mindre antal förstudier planerar SKB i att nästa steg göra platsundersökningar två ställen. Om någon platsundersökav ningama, eller båda, ger tillfredsställande resultat kommer SKB ansöka att om tillstånd för en detaljundersökning platserna. En platsundersökning kan en av därmed uppfattas så att den med 50 % sannolikhet följs av en ansökan om detaljundersökning och därmed potentiellt ansökan slutförvar platsen. av en om Härtill kommer vissa oklarheter kriterier för val platser om av samt om regeringens möjligheter att använda den s.k. vetoventilen kommun i mot en samband med att SKB begär tillstånd för detaljundersökning. en Så länge dessa oklarheter kvarstår, kan det bli svårt för SKB att skaffa det underlag och den kunskap som behövs för lokaliseringen de planerade anläggningarna. av KASAM diskuterar lokaliseringsfrågoma, bl.a. vetofrågans koppling till SKBs behov av kunskapsinhämtning platsundersökningar, i kapitel genom Mot denna bakgrund ser KASAM motiv och möjligheter för SKB komplettera att och delvis ompröva sitt program med målsättningen öka förtroendet för att SKBs arbetssätt och tekniska metod att slutförvara det använda kämbränslet. KASAM återkommer till detta i de följande kapitlen.

Strålskyddsprincilperoch säkerhets-

analys

Bakgrund

SKB redovisade serie säkerhetsanalyser KBS-konceptet en av för slutförvaring under perioden 1978-84. Berggrunden beskrevs summariskt med underlag från ytbaserade undersökningar några s.k. referensplatser. Analyserna av granskades i samband med att ansökningar att tillföra kämbränsle till nya kärnkraftaggregat prövades. Den slutsats som regeringen drog blev att ett slutförvar KBS-typ skulle av kunna byggas i svensk berggrund så att det uppfyllde gällande krav på strålskydd och säkerhet, men att detta inte innebar att KBS-förvarets säkerhet därmed var bevisad en gång för alla eller att KBS-konceptet fastställdes som underlag för utfommingen av ett slutförvar.

Efter 1984 förutsåg SKB inte något krav redovisning av en fullständig säkerhetsanalys förrän vid ansökan tillstånd lokalisera om att och bygga en inkapslingsanläggning och ett slutförvar. Tidsfristen användes för fortsatt utveckling av kunskapsunderlaget för slutförvaringen och av metoder och modeller för analys av säkerheten. Detta arbete redovisades i säkerhetsanalys, en ny SKB 91, uppdaterad med avseende på dataunderlag och beräkningsmodeller och med Finnsjöområdet i Uppland exempel på lokalisering. som en Den slutsats SKB drog av SKB 91 uttrycktes i FUD-Program 92 så att "bergets viktigaste säkerhetsmässiga funktion för ett djupförvar är säkra långsiktigt att stabila förhållanden för de tekniska barriärema. SKBs geovetenskapliga forskning och säkerhetsanalysen SKB 91, visar att berget på många ställen i delar landet stora av uppfyller denna säkerhetsmässiga funktion" FUD-Program 92, sid 66. Dessa slutsatser kritiserades, bl. a. av KASAM, i gransk-ningsutlåtanden över FUD-Program 92 därför att de beräkningsförutsättningar använts i SKB 9l-arbetet som inte medgav så långtgående slutsatser.

KASAMs överväganden

SKBs redovisning

SKB gör en kortfattad, summarisk genomgång av strålskyddsprinciper för slutförvaringen i FUD-95. Andra dokument, SR 95, som tar upp strålskydds-

frågorna som en del av säkerhetsanalysen. Strålskyddet är tveklöst en viktig del av säkerhetsanalysen. KASAM ser det som viktigt att SKB i FUD-programmen fortlöpande diskuterar principerna för strålskyddsgranskningen även om den detaljerade genomgången kan ske först i samband med myndigheternas senare prövning i samband med tillståndsansökan. I kompletteringsrapporten till FUD-92 finns en sådan principdiskussion med hänvisning till internationella och nordiska rekommendationer. Denna diskussion borde ha förts vidare i FUD-95.

SKB redogör för sitt arbete med säkerhetsanalyser dels i FUD-rapporten dels i en underlagsrapport, SR 95 "Mall för säkerhetsrapporter med beskrivande exempel". I FUD-rapporten redovisar SKB sin uppfattning om kunskapsläget inför djupförvaringen av det använda kämbränslet och av övrigt långlivat avfall och lägger fram sitt förslag till fortsatt program för säkerhetsredovisningar.

Även i SR 95 ägnas stort utrymme kunskapsläget denna gång kun-

men skapsläget om berggrunden Äspö, som används som exempel på en förläggningsplats. Den viktigaste kompletteringen till redovisningen i FUD 95 är annars beskrivningen av den metodik för systematisk inventering av rimligt sannolika beräkningsfall inom scenarieanalysen, som SKB avser att använda. Det exempel SKB analys tänkt förläggning till Äspö är mycket

ger av en av en sumrnariskt. För att få perspektiv läget beträffande säkerhetsegenskapema hos SKBs djupförvarssystem tar KASAM därför i sin granskning även med den tidigare säkerhetsrapporten SKB 91.

Principer för strålskydd och säkerhet

Det som skiljer ett slutförvar för högaktivt avfall från en annan avfallsanläggning är de radioaktiva ämnena och den joniserande strålning de avger. Det som skiljer ett slutförvar för högaktivt avfall från en annan kämteknisk anläggning är att stora aktivitetsmängder kommer att finnas kvar under tider som är långa i de tidsperspektiv som man hittills diskuterat i andra sammanhang. Ett slutförvar för använt kämbränsle måste konstrueras så att bränslet inte kan starta en kedjereaktion, bli en ny reaktor, vid några förändringar som kan inträffa i förvaret. Såväl strålskydd som kämsäkerhet måste därför diskuteras fortlöpande i arbetet med slutförvaringen.

Det är myndigheternas uppgift att föreskriva de kriterier som skall uppfyllas. SSI har också redovisat preliminära skyddskriterier för personal och allmänhet som kommer att beröras av omhändertagandet av det använda kämbränslet. KASAM ser det som mycket angeläget att SSI fullföljer detta arbete.

Det finns idag bred internationell enighet beträffande de principer bör som vägleda strålskyddsarbetet. Huvudprincipema för strålskyddet i samband med förvaring av fast högaktivt avfall är 0 begränsning av risken för människor och miljö samt 0 optimering av strålskyddet. Risken för individer och befolkningsgrupper kan tänkas leva i framtiden som skall vara liten och inte högre än vad vi accepterar idag. Samma princip skall tillämpas för miljöpåverkan. Problemet är således inte principerna hur de skall tillämpas på utan snarare ett slutförvar, något som man inte har någon praktisk erfarenhet Problemet av. sammanhänger med de långa tidsperioder det är fråga och de osäkerheter om som följer av detta. De nordiska strålskydds- och säkerhetsmyndighetema inom kämkraftområdet gav 1993 ut en skrift "Disposal of High Level Radioactive Waste. Consideration of Some Basic Criteria". I denna skrift, som dock endast är vägledande för myndigheterna, föreslås grundläggande kriterier för slutförvaringen det använda kämbränslet. av Dessa nordiska rekommendationer har, liksom rekommendationer utarbetats som inom IAEA och ICRP, såväl dos- riskbaserade krav beträffande skyddet som av individer. Dosen skall begränsas till 0.1 mSv/år. Den motsvarande riskbegränsningen är av storleksordningen 1 på 100 000 för dödlig och cancer allvarliga genetiska effekter. Det sätt man använder för att begränsa risken för individer är att beräkna stråldoser till en så kallad kritisk Med kritisk relativt grupp en grupp menas en liten, homogen grupp av bostadsort och är sådana de personer, vars vanor att erhåller de högsta stråldosema till följd ett utsläpp. Med dos till den kritiska av gruppen avses dosen till genomsnittsindividen i gruppen. Genom att på detta sätt betrakta risken för den mest utsatta gruppen av en befolkning undviker man att en angelägen verksamhet förhindras eller fördyras hänsyn till hypotetiska risker för av enstaka individer under mycket speciella omständigheter. Eftersom beräkningarna måste sträcka sig in i framtiden är den kritiska i detta fall hypotetisk gruppen en EWPP- Tillförlitligheten hos sådana beräkningar minskar när tiden ökar. Detaljerade antaganden om biosfär och mänskligt uppträdande i avlägsen framtid, en mer än några tusen år, kommer aldrig att kurma verifieras. För avlägsna tider kan beräkningar av inflödet radionuklider till biosfären och förenklad av en omräkning till stråldoser vara tillräckliga. Stråldoser till den kritiska gruppen måste beräknas med olika antaganden den om framtida utvecklingen förvaringssystemet, d.v.s. med olika beräkningsav förutsättningar scenarier. En de viktigaste återstående uppgifterna i säkerhetsav arbetet är att fastställa vilka scenarier skall inkluderas i analysen. I och med som att

detta fastställts och dosbegränsningen tillämpats den kritiska gruppen har också den skyddsnivå fastställts som skall gälla för slutförvaringen och därmed hur stora resurser vår generation skall ta i anspråk för framtida generationers säkerhet.

Optimeringsprincipen innebär att alla åtgärder är försvarbara med hänsyn

som till kostnader och sociala faktorer skall vidtas för att minska den kollektiva stråldosen från en bestämd källa. Principen är filosofiskt tilltalande praktiskt

men svår att tillämpa för långlivat radioaktivt avfall, eftersom osäkerhetema i beräkningarna blir så stora. För att vara meningsfull kräver optimeringsprocessen realistiska utvärderingar, som inte kommer att vara möjliga för den avlägsna framtiden. Optimeringen är dock lättare att genomföra i samband med transporter, inkapsling och drift av förvaret liksom under förvaringens första hundra år.

Resultaten av säkerhetsanalysen och beräkningarna av de radiologiska riskerna måste presenteras på ett så klart och förståeligt sätt som möjligt för att bredda diskussionen om de avvägningar mellan säkerhet och kostnader som måste göras inom denna verksamhet liksom inom många andra. Detta är särskilt viktigt med hänsyn till den oro som många känner inför radioaktivitet, strålning och cancerrisker. En svårighet härvidlag är skillnaden mellan risk som formellt definierat begrepp, sarmolikhet för att en händelse inträffar sammanvägd med dess konsekvens, och risk som personlig upplevelse. För samhället kan en sannolikhet högst en på etthundratusen för konsekvensen dödsfall vara ett acceptabelt skyddsmål för en verksamhet, men den individ som uppfattar att konsekvensen dödsfall kan gälla honom själv vill att sannolikheten skall vara noll, i varje fall om han inte frivilligt utsätter sig för den riskabla verksamheten därför att den ger honom någon kompenserande livskvalitet.

Program för säkerhetsanalyser

Enligt regeringsbeslut 1995-05-18 skall SKB inför ansökan om inkapslingsanläggningen redovisa en samlad säkerhetsanalys för hela slutförvaringssystemet. Beslutet hade i denna del följande lydelse:

Regeringenkonstaterar,med ledningavdenredovisningsomSKB nu har lämnat, att beslutenenligt 4 kap. naturresurslagenoch 5 § kämteknildagenomuppförandeavden planeradeinkapslingsanläggningenkan kommaattinnebärastorabindningar med avseende fortsattahanterings-och forvaringsmetoder.Dessabeslut bör därför såvitt nu kan bedömasinte fattasinnanensäkerhetsanalys slutförvarssystemeti sin helhetav redovisatsoch denplaneradeslutförvaringsmetodenkunnatvisas lämplig. Regeringen finner att en säkerhetsanalys slutförvarssystemetbör kunnaredovisassuccessivttillav SKI men attensamladanalysbör ingåsomunderlagi eventuellaansökningarom

tillstånd enligt 4 kap. naturresurslagenochkämtekniklagenatt uppföraden planerade inkapslingsanläggningen.

Byggandet av inkapslingsanläggningen innebär, regeringen konstaterar, som en bindning av det fortsatta arbetet till ett visst utförande KBS-metoden, åtminstone av för den första etappen slutförvaringen. Fortsatta studier varianter inom KBSav av metodens ram och av andra slutförvaringskoncept kommer antagligen ställas att sidan i ännu högre grad än hittills. Regeringen har konsekvent framhållit säkerheten

som en av de avgörande faktorerna vid valet av förvaringsmetod. SKB bör därför, i den samlade analys av strålskydds- och säkerhetsfrågoma skall ingå i som underlaget för tillståndsansökan för inkapslingsstationen, göra ingående en jämförelse av säkerhetsegenskaper för de varianter KBS-metoden SKB av som studerat under årens lopp och en översiktlig jämförelse med andra koncept har som föreslagits för kristallin berggrund. Det ligger i begreppet samlad analys att säkerhets- och strålskyddsaspekter skall beaktade och inbördes avvägda för de vara fyra faserna inkapsling, transporter, byggande och drift förvaret tiden efter av samt förslutningen av förvaret.

Insyn och transparens

SKBs redovisningar av säkerheten hos det föreslagna slutförvaringssystemet har två viktiga målgrupper, dels de myndigheter skall sig till regeringen inför som yttra beslut om tillstånd till detaljundersökningar, bygge och drift förvaret, dels de av intressenter i övrigt som kommer att sig i MKB-processen och i beslut engagera lokal nivå. Redovisningen till säkerhetsmyndighetema kan behöva bli detaljerad och använda beräkningsmodeller kräver specialistkompetens för förstås och som att värderas. KASAM vill understryka att redovisning, skall engagerade och en som ge kanske kritiskt inställda intressenter utan denna specialistkompetens möjlighet en att bilda sig en egen uppfattning säkerheten, måste beskriva säkerheten på om ett mer lättfattligt sätt, utan att fördenskull otillbörligt förenkla de problem kan finnas. som I SR 95 förekommer en svårgenomskådlig begreppsbyggnad: FEP Features, Events, Processes, scenario, referensscenario, interaktionsmatris, processystem, RES-metod Rock Engineering System, etc. Det kommer inte bli lätt för att allmänhet och beslutsfattare att sätta sig i detta. Samtidigt det beskrivande är exemplet från Äspö, typdefektscenariet, så summariskt redovisat det att är svårt för läsaren att bilda sig uppfattning olika barriärers bidrag till den en om totala säkerheten och vilka enskilda egenskaper hos barriärema som är särskilt betydelsefulla. KASAM ser det viktig uppgift för SKB redovisa sin som en att säkerhetsanalys ett mer överskådligt sätt än hittills därför förenkla utan att den

till text av broschyrkaraktär. KASAM vill därför i det följande visa på några möjligheter att göra analysen av hela systemets säkerhet och de olika barriäremas bidrag till denna mer tydlig och tillgänglig för utomstående.

Beräkningsmodellen för slutförvaret med sina kopplingar mellan olika processer ser mycket komplicerad ut när den redovisas i form av en serie interaktionsmatriser eller ett diagram med alla de komponenter och processer och deras inbördes kopplingar som ingår i en totalmodell av systemet. I realiteten är det ofta några få grundläggande fysikaliska och kemiska processer som har avgörande betydelse för resultatet av beräkningama. Exempel sådana processer är löslighetsbegränsningar för många av radionuklidema, diffusion och sorption som begränsar läckaget av radionuklidema från bufferten samt utspädning av radionuklidema längs deras väg från förvaret till recipienter i biosfären. Dessa processer följer på varandra i steg. Mängder eller koncentrationer av radionuklider kan redovisas för varje steg, vilket ger en åskådlig bild av hur olika barriärer stegvis reducerar den potentiella stråldosrisken se Bilaga.

De data och beräkningsmodeller som måste ingå i en säkerhetsanalys bygger i vissa fall på fakta men i andra expenbedömningar. De scenarier och beräkningsfall som analysen omfattar bör väljas efter bedömningar av vad som rimligen kan inträffa i framtiden och värderingar av vad som är relevant beslutsunderlag. Det är viktigt att SKB systematiskt redovisar vad som är fakta, vad som är experters bästa bedömningar och vad som är värderingar och vem som gjort dessa värderingar.

En svårighet när det gäller att förstå och bilda sig en egen uppfattning om analysresultaten är den mängd data som används i analysen. Utvecklingen av metoder för informationsöverföring gör det, åtminstone tekniskt, möjligt för intresserade att få insyn i SKBs databank. SKB bör därför dels organisera sin databank med en systematik som motsvarar säkerhetsanalysens struktur dels göra den tillgänglig för överföring via elektroniska media.

Val av scenarier

SKB skriver inledningsvis under rubriken "Scenario" på sid 107 i SR 95: "Ett scenario bestäms av en uppsättning yttre villkor som påverkar processerna i PS. De yttre villkoren avgör hur processerna i PS ska kombineras och modelleras när scenariets utveckling beskrivs och dess konsekvenser utvärderas." PS står för processsystemet d.v.s komponenterna i slutförvarssystemet och de fysikaliska och kemiska processer som har betydelse för systemets funktion.

KASAM använder i fortsättningen begreppet scenario i betydelsen icke påverkningsbar beräkningsförutsättning. SKB använder begreppet scenario även för

de händelseutvecklingar som scenariet leder till, vilket kan bidra till viss en begreppsförvirring.

Det andra begrepp behövs i diskussion vad säkerhetsanalys som en om en skall omfatta är beräkningsfall, skall täcka osäkerheter i beskrivningen som av systemets interna funktioner, exempelvis beräkningar med olika modeller eller av en process variationer av ingående parametrar. För säkerhetsanalys skall kunna att en anses uttömmande skall den behandla rimligt sannolika scenarier. För varje scenario

genomförs det antal beräkningsfall är motiverade scenariets karaktär. som av SKB ger exempel på scenarier på sid 120 och på beräkningsfall på sid 208 i SR 95.

Anledningen till att KASAM kommenterar definitionerna SKB avslutar är att avsnittet "Scenario" sid 107 med ett konstaterande: "Scenarievalet, eller valet av förutsättningar för olika scenarier, görs experter." KASAM av delar inte helt SKBs uppfattning. Inventeringen beräkningsfall inom scenario av ett görs kanske bäst av experter. Experter kan också värdefulla bidrag till beskrivningen ge av ett scenario, exempelvis en kommande istid, scenarievalet är till sin karaktär inte men vetenskap utan en fråga om värdering vilka hypotetiska framtida händelser av som behöver tas med i säkerhetsanalysen, ett avgörande inte kan förbehållet som anses "experter". Detta är frågor som bör behandlas i MKB-processen och kanske även i den politiska debatten.

SKB redovisar i SR 95 metodik för scenarieanalys, d.v.s. för en att ge en heltäckande bild av systemets tänkbara utvecklingsvägar under olika, rimliga yttre förutsättningar. Metodiken innebär inventering beräkningsfall snarare en av inom olika scenarier än en inventering scenarier enligt KASAMs av definition. För ändamålet konstrueras s.k. interaktionsmatriser med hjälp de komponenter vars och processer inom systemet identifieras, har betydelse för som systemets funktion i scenariets beräkningsfall. SKI har i syfte utvecklat samma en teknik med influensdiagram och ett strukturerat tillvägagångssätt att sålla fram relevanta beräkningsfall och beräkningsmodeller inom scenarieanalysen. KASAM ser det som värdefullt att två oberoende metoder finns tillgängliga inom landet för inventering av beräkningsfall. Denna inventering behöver göras med omsorg för att scenarieanalysen skall fyllig bild förvarssystemets möjliga, ge en av framtida utveckling vid de förändringar de yttre förutsättningarna av som rimligen kan tänkas inträffa i framtiden.

Det är enligt KASAMs mening viktigt arbetet med att att välja scenarier prioriteras i programmet. Scenarier kan väljas även platserna för inkapslingsanom läggningen och slutförvaret ännu inte är fastställda. Scenarieanalysema kan för slutförvarets del bidra till underlaget för lokaliseringen, genom att betydelsen av exempelvis olika grundvattenmiljöer och förändringar av grundvattnet med

framtida klimatutvecklingar kan belysas ett jämförbart sätt. Scenarier i vilka de tillverkade barriäremas samfunktion påverkas är särskilt viktiga jfr slutsatser i Bilaga.

SR 95 som mall för framtida säkerhetsredovisningar

SKB konstaterar FUD-Program 95 sid 143 att rapporteringen av driftsäkerheten hos de kämtekniska anläggningarna har standardiserats och likformats, men att någon motsvarande standard inte finns för rapporteringen av den långsiktiga säkerheten efter förslutningen ett djupförvar. "Då emellertid den långsiktiga av säkerheten kommer att redovisas vid ett flertal tillfällen vid utvecklingen av det svenska systemet för radioaktivt avfall har ett förslag till mall för säkerhetsrapporter presenterats i en separat rapport, SR 95." SR 95 behandlar enbart slutförvaringen och dess långsiktiga säkerhet. Den prioriteringen är befogad. Redovisningen av den långsiktiga säkerheten hos djupförvaret återkommer i flera steg. Den kommer att konkretiseras och fördjupas efterhand dataunderlaget förbättras. Detta sker vid kandidatplatsundersöksom ningarna inför ansökan detaljundersökning, vid detaljundersökningen inför om ansökan tillstånd att anlägga förvaret och vid den löpande utbyggnaden av om förvaret inför tillstånd att försluta detta. Inkapslingsanläggningen och transportsystemet utvecklas inte etappvis motsvarande sätt. Ambitionsnivån för redovisningen sådan den redovisas i synopsis för mallen sid Mall-4 Mall-9 i SR 95 är aktningsvärd. Som synopsisen är utformad inbjuder den till upprepningar i texten. Det beskrivande exemplet i SR 95 är också rikt sådana, det är ett skönhetsfel en brist i sak. Däremot är exemplet men mer redovisning ett beräkningsfall, typdefektscenariet, alltför kortfattat och av svårgenomskådligt se nästa avsnitt.

SKBs exempel på säkerhetsanalyser

Rapporten SKB 91 redovisar säkerhetsanalys av ett djupförvar lokaliserat till en Finnsjöområdet i Uppland. Rapportens syfte var att granska hur den långsiktiga säkerheten i ett slutförvar påverkas av förvarsplatsens geologiska egenskaper. För att undvika att betydelsen av platsspecifika faktorer göms under eventuella osäkerheter i källtenn, närområdesfunktion eller förändringar i biosfären, begränsades antalet variationer eller scenarier för dessa delsystem SKB 91, sid 7. Även SR 95 ett exempel en säkerhetsanalys, denna gång för ett djupförvar ger i demonstrationsskala lokaliserat till Äspö. KASAM har utgått från att denna redovisning är ett exempel på hur redovisningen kommer att göras i fortsättningen.

I SKB 91 redovisar SKB sina beräkningsresultat för steg steg. Beräkningen gäller ett fall med hål på kapselväggen så att kapseln blivit vattenfylld. I det första steget redovisas radionuklidlösligheter i vattnet innanför kapseln i mol/l. Dessa värden kunde ha omräknats till Bq/l och jämförts med den halt i Bq/l nukliden av ifråga som kan tillåtas i brunnsvatten utan att gränsvärdet 0,1 mSv/år överskrids. Flera av de långlivade klyvningsprodukterna skulle underskrida denna gräns redan innanför kapseln.

I nästa steg redovisar SKB frigörelsen radionuklider från bufferten av i mol/år, dels i ett initialskede och dels i fortvarighet. SKB hade kunnat komplettera denna redovisning med en uppgift hur stor volym i m3/ år om vatten som detta utläckage skulle behövas utspädas i för att vattnet skulle kunna bmksvatten. accepteras som Volymen skulle, enligt SKBs beräkningar, för samtliga nuklider vara mindre än den

vattenomsätming som behövs i akvifär för att den skall kurma försörja en en bnum. Det saknas också en lättfattlig redovisning transporten i fjärrzonen och därmed av även av inflödet till biosfären alfa- respektive betastrålande av radionuklider eller hur detta är fördelat på akvifärer med olika vattenföring.

SKB 91 är, trots dessa brister, mer pedagogisk i sin redovisning SR 95. än I SR 95 sid MALL 9 står att beräkningsresultat kommer - att redovisas från olika huvudfall bl.a. typdefektscenariet. Redovisningen detta av ges i kap 12. Där finner läsaren många ingångsparametrar och några delresultat den hydrogeologiska av modelleringen därutöver enbart slutresultaten men av beräkningarna i form av doser och utsläppsbelopp. En sådan redovisning små möjligheter ger för den som läser rapporten att genomskåda hur de olika barriärema bidrar till systemets totala säkerhet. KASAM tror att presentation säkerhetsanalysen en av steg för steg från bränslet till biosfáren skulle underlätta för läsaren att förstå hur förvaringssystemet

fungerar och förstå argumenten för och emot det förvaringsaltemativ som SKB vill få godkänt. Detta kan särskilt värdefullt vid vara MKB-prövningen enligt naturresurslagen.

Den geohydrologiska modelleringen gnmdvattenvägama av

Den mest otillfredsställande redovisningen i båda exemplen gäller transportvägama för radionuklidema från kapselgroparna fjärrzonen till biosfären. genom I närzonen är kapslarna placerade med sina överkanter 2,5 nedanför m golvet i deponeringstunneln. Deponeringstunnlama bildar ñskbensmönster ett ovanför deponeringspositionema med en sammanlagd tunnellängd i SKB 91-fallet av mer än 30 km SKB 91 sid 59. Deponerings- och transporttumrlama täcker, åtminstone i idéskissen över förvarets layout, km2 en yta av närmare l med tämligen jänm fördelning av tunnlar över hela Tunnlarnas ytan. volym är totalt mer än 400 000 m3. De skall återfyllas med någon blandning av sand och lera. Berget innanför tun-

nelväggen luckras i den s.k. störda zonen oavsett om tunneln sprängs eller upp borras. SKB att försöka täta den störda zonen där den möter sprickplan som avser korsar tunneln. SKB avser också att utforma förvaret så att deponeringstunnlama förläggs vinkelrätt mot den hydrauliska gradienten. På så sätt skall grundvattenströmning längs tunnlama minimeras. SKB har tillgodoräknat sig ett alltigenom lyckat resultat av alla dessa åtgärder när SKB beräknat sitt referensfall för grundvattentransport av radionuklider genom fjärrzonen i SKB 91. Detta framgår figurerna 8-9, 3 och 4 och fig. 9-6,3 och 9av 7,3 fl., visar strömbanor samtliga sveps iväg i nordostlig riktning av m. som som den hydrauliska gradienten, som om det inte farms något förvar överhuvudtaget. Det enda sättet man kan utläsa förekomsten av ett förvar ur figurema är att alla strömbanor börjar samlat i ett plan. Det finns flera omständigheter som gör denna modellering orealistisk. Det kommer i praktiken inte att gå att utforma förvaret som ett förutbestämt, regelbundet mönster parallella tunnlar. Deponeringstunnlama måste lokaliseras i av gedigna bergpartier oavsett om dessa sträcker sig längs med eller vinkelrätt mot gradientriktningen. Modellen för grundvattenströmning skall gälla inte bara förvaret nyförslutet utan också för förhållanden om 1 000, 5 000, 10 000 år som SKB kan inte utgå från att nyutvecklad tätningsteknik ger resultat som blir o.s.v. en bestående i tusentals år. Under åtminstone de första tusentals åren kommer dessutom resteffekten i bränslet att alstra termisk gradient som ger en uppåtriktad en komponent i det hydrauliska gradientfältet. Dess verkan är alltså att lyfta de radionuklider läckt ut bentoniten upp mot deponeringstunneln. som ur Ambitionen att göra turmelsystemet tätare än berget må vara vällovlig men i en säkerhetsanalys måste man göra robusta antaganden. Det försiktiga, eller s.k. konservativa, antagandet i säkerhetsanalysen måste vara att radionuklidema utanför bufferten finner vägar småsprickor de få metrarna upp till den störda zonen genom eller den uppluckrade återfyllningsmassan. Därifrån följer de grundvattnets rörelse till de större sprickor som någonstans genomkorsar den stora yta som förvaret breder ut sig över och därefter vidare mot något utströmningsområde. I en säkerhets-analys kan transportvägama genom fjärrzonen rimligen inte beskrivas härva fina strömrör på det sätt som visas i fig. 9-6 och 9-7 i SKB 91. som en av

Slutsatser

KASAM det viktigt att SKB i FUD-programrnen fortlöpande 0 ser som diskuterar principerna för strålskyddsgranskningen, även om den detaljerade

genomgången kan ske först i samband med myndigheternas prövning i

senare samband med tillståndsansökan; SKB bör snarast ta fram en samlad säkerhetsredovisning för hela

systemet; SKB bör, i den samlade analys av strålskydds- och säkerhetsfrågoma skall

som ingå i underlaget för tillståndsansökan för inkapslingsstationen, göra

en ingående jämförelse av säkerhetsegenskaper för de varianter KBS-metoden

av som SKB studerat under årens lopp och en översiktlig jämförelse med andra

koncept som har föreslagits för kristallin berggrund; KASAM ser det som en viktig uppgift för SKB att redovisa sin säkerhetsanalys på ett mer överskådligt sätt än hittills;

Vad gäller data och beräkningsmodeller i säkerhetsanalysen bör SKB systematiskt redovisa vad är fakta, vad är bästa

som som experters bedömningar, vad som är värderingar och gjort dessa värderingar;

vem som Arbetet med att välja scenarier bör prioriteras

i programmet.

Lokalisering

3.1 Vetorätten

Bakgrund

FAKTARUTA

NRL, 4 kap. 3 §första stycket vetorätten: Tillstånd enligt l eller 2 § får lämnas hinder inte möter på grund om av bestämmelserna i 2 eller 3 kap. eller med hänsyn till andra allmänna planeringssynpunkter och kommunfullmäktige har tillstyrkt tillstånd om att länmas.

NRL, 4 kap. 3 § andra stycket "vet0ventilen": I fråga om anläggning som sägs i 4 kap. l § första stycket den om avser mellanlagring eller slutlig förvaring kämämne eller kämavfall, eller av anläggning som sägs i 4 kap. 1 § första stycket 7,8,9 eller 10 får, det från om nationell synpunkt är synnerligen angeläget att anläggningen kommer till stånd,

regeringen lämna tillstånd även kommunfullmäktige inte har tillstyrkt om detta. Vad nu sagts gäller inte, lämplig plats för anläggningen anvisats om en inom annan kommun som kan antas godta placering där, eller, i fall, en annat om en annan plats bedöms vara lämpligare.

KASAM tog i sitt yttrande SOU 1993:67 är 1993 över SKBs FUD-program 92 upp frågor om den närmare innebörden bestämmelserna kommunal av om vetorätt enligt 4 kap. 3 § lagen 1987212 om hushållning med naturresurser NRL i m.m. samband med lokaliseringsförfarandet inför slutförvar för använt kämbränsle. Den centrala punkten i resonemanget gällde vilket stadium av ett lokaliseringsförfarande regeringen har formell möjlighet besluta som en att om tillstånd till lokalisering trots att den berörda kommunens fullmäktige inte har

tillstyrkt en lokalisering, den s.k. vetoventilen se faktaruta. Bakgrunden till att KASAM tog dessa frågor i korthet följande. upp var SKB redovisade i sitt FoU-Program 89 planer att med utgångspunkt i översiktliga studier av landets berggrund gjorts tidigare välja som ut tre platser i -

landet för s.k. fönmdersökningar. Tanken var att därefter kunna genomföra s.k. detaljundersökningar på två av dessa platser. Arbetet med förundersökningar var enligt SKBs planer av sådan art, att endast markägares tillstånd krävdes; vid detaljundersökningar kunde även komma att krävas tillstånd av berörd kommun och länsstyrelse enligt främst plan- och bygglagstiftningen. Resultatet av detaljundersökningama skulle användas som underlag för utarbetande av en ansökan enligt bl.a. NRL om lokalisering av ett slutförvar för använt kämbränsle.

Ibeslut den 20 december 1990 med anledning av SKBs FoU-Program 89 uttalade regeringen att "SKBs val av platser lämpliga för ett slutförvar kommer att granskas av olika myndigheter i anslutning till att SKB ansöker om tillstånd för detaljundersökning av två sådana platser" enligt bl.a. NRL. Uttalandet får anses innebära att regeringen har slagit fast att redan en detaljundersökning kräver prövning enligt NRL. En sådan prövning innebär att reglerna i NRL om kommunalt veto mot lokalisering av vissa anläggningar kan tillämpas. Eftersom NRL efter den 1 juli 1990 också innehöll de i faktarutan ovan redovisade reglerna om den s.k. vetoventilen, dvs. regeringens rätt att ge tillstånd trots ett kommunalt veto, kan självfallet också dessa regler bli tillämpliga.

SKB redovisade i sitt FUD-Program 92 ändringar i sin planering för hur man skulle söka sig fram till en plats för ett slutförvar lokaliseringsprocessen. Enligt detta program var avsikten att "på två kandidatorter genomföra omfattande förundersökningar för att bl.a. få underlag till ansökan om tillstånd enligt naturresurslagen att genomföra detaljundersökningar" samt att "detaljundersökning i full skala genomförs på en plats" Underlagsrapport till FUD 92 om lokalisering s. 30. Härvid använde SKB begreppet "Detaljundersökning inklusive anläggning av nödvändiga schakt och tunnlar till planerat förvarsdjup" FUD-Program 92 s. 15, lokaliseringsbilagan s. 29. KASAM menade i sitt nyss nämnda yttrande att SKB borde motivera den ändrade metodiken klarare än vad som skett, men tillstyrkte samtidigt, under vissa förutsättningar, "att SKB begränsar sin ansökan enligt NRL om detaljundersökningar till att endast gälla en plats" SOU 1993:67 s. 32.

Som redan nämnts behandlade KASAM i sitt yttrande också frågan om vilket stadium av ett lokaliseringsförfarande som regeringen formellt skulle kunna utnyttja den s.k. vetoventilen. En fråga av betydelse var den närmare innebörden av begreppet "detaljundersökning". KASAM menade att olika resonemang måste föras beroende på hur detta begrepp definierades.

Om en "detaljundersökning" betraktades som enbart en konventionell berganläggning, farms enligt KASAMs uppfattning en otvetydig vetorätt för kommunen, eftersom reglerna om vetoventilen inte är tillämpliga för sådana anläggningar. Om däremot en "detaljundersökning" sågs som en inledande fas av arbetet med att bygga ett förvar för kämavfall måste ett annat betraktelsesätt

anläggas. Huvudreglen om kommunalt veto gällde visserligen, reglerna men om vetoventilen skulle i princip kunna tillämpas. KASAM menade emellertid att lydelsen av reglerna vetoventilen innebar, att regeringen i praktiken inte om skulle kunna medge tillstånd till detaljundersökningar den berörda kommunen avstyrkt om ansökan, och att en kommun alltså även i detta fall i praktiken hade oinskränkt en vetorätt mot en detaljundersökning. I yttrandet diskuterade KASAM vidare frågan

om vilka möjligheter som kunde finnas för regering att använda vetoventilen i en en situation där en kommun tillåtit detaljundersökning, sig den men senare motsatte ansökan om lokalisering av ett slutförvar grundats resultaten som av en detaljundersökning.

KASAM tog också i sin redovisning kunskapsläget kämavfallsområdet av 1995 SOU 1995:50 diskussion innebörden det kommunala upp en om av vetot och vetoventilen. Efter genomgång förarbetena till lagreglema konstaterade en av KASAM att dessa "skall tillämpas med största restriktivitet. Det kommer därför i praktiken att vara mycket svårt för regering partifärg i praktiken en - oavsett att köra över ett veto i fullmäktige i kommun utnyttjar sin till en som rätt ett kommunalt veto mot lokalisering viss anläggning" s. 34-35. av en Frågan om kommuners vetorätt och möjligheten för regeringen att utnyttja vetoventilen har ägnats stort intresse kommuner varit aktuella i av som förstudiesammanhang. Oskarshamns kommun har i brev 1995-03-07 till Miljödepartementet hävdat att vetoventilen utgör hot trovärdigheten ett mot hos en öppen lokaliseringsprocess, att den saknar berättigande och att den bör avskaffas. I sitt yttrande över det nu aktuella FUD-Program 95 har kommunen efterlyst ett förtydligande i vetofrågan.

I regeringens beslut den 18 maj 1995 med anledning SKBs kompletterande av redovisning till FUD-Program 92 görs tre uttalanden kan ha betydelse för som en bedömning av frågan när regeringen skulle kunna använda om vetoventilen. Sålunda "finner" regeringen "såvitt framgår SKBs redovisning av att den planerade detaljundersökning skall genomföras plats i landet som en utgör ett led i uppförandet av en kämteknisk anläggning som avses utgöra ett slutförvar för använt kämbränsle och kämavfall".

Vidare sägs i beslutet att ansökningarna tillstånd om enligt bl.a. 4 kap NRL "att

uppföra ett slutförvar bör innehålla material för jämförande bedömningar som visar att platsanknutna förstudier bedrivits på 5-10 platser i landet och att platsundersökningar bedrivits minst två platser skälen för samt valet av dessa platser".

Ett tredje uttalande innebär att regeringen aviserar ändring förordningen en av 1993:191 om tillämpning lagen l987zl2 hushållning med av om naturresurser m.m. av innebörd att Statens kämkraftinspektion, efter samråd med Statens

strålskyddsinstitut, Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser, skulle "få ansvaret för att till länsstyrelserna lämna uppgifter om sådana områden som myndigheterna bedömer vara av riksintresse för detta ändamål". Någon sådan ändring av förordningen har emellertid inte skett.

KASAMs överväganden

Erfarenheter från SKBs arbete med lokaliseringsfrågoma visar att sådan faktainsamling som kräver undersökningar av berggrunden i flera fall har försvårats eller t.o.m. förhindrats av den oro eller olust som planerna undersökningar har väckt bland den närmast berörda befolkningen och deras politiska företrädare i kommunerna. Dessa har efterlyst besked om den exakta innebörden kommunernas vetorätt och om regeringens möjligheter att använda

av den s.k. vetoventilen. En fråga diskuteras är följande. Är det möjligt för

som en kommun att hävda grundregeln om vetorätt mot en lokalisering av en djupförvarsanläggning eller mot genomförande av en detaljundersökning om

- kommunen "frivilligt" accepterat att SKB utför förstudier och på grundval av resultaten från dessa även platsundersökningar

Regeringen har i beslutet den 18 maj 1995 klarlagt att en ansökan enligt NRL om

detaljundersökning skall anses avse en kämteknisk anläggning och att SKB skall en presentera material som gör det möjligt att bedöma lämpligheten av olika alternativa lokaliseringar av ett slutförvar. Regeringen har dessutom aviserat förordningsändringar synes syfta till att myndigheterna skall kunna åläggas att

som peka ut vissa områden som bedöms vara lämpliga för lokaliseringen.

KASAM finner det nödvändigt att ta upp veto-frågan till förnyad diskussion.

KASAM har tidigare hävdat att regeringen i praktiken inte kan ge tillstånd för en detaljundersökning mot den berörda kommunens vilja. Härvid lade KASAM stor vikt vid de tydliga uttalanden om restriktivitet som görs i förarbetena till den paragraf i NRL som behandlar regeringens möjligheter att använda den s.k. vetoventilen.

De ställningstaganden och uttalanden som gjorts i det ovan nämnda regeringsbeslutet den 18 maj 1995 kan emellertid skapa ökad tveksamhet bland berörda kommuner och deras innevånare om vad som i verkligheten gäller i fråga

vetorätt och vetoventil i samband med detaljundersökningar. om

Det går således att tolka situationen så, att regeringen har vissa möjligheter att utnyttja vetoventilen redan i samband med ansökan om detaljundersökning. Antag att SKB gjort förstudier på 5-10 platser. På två av dessa inom kommun A och kommun B gör SKB sedan platsundersökningar. Därefter bedömer SKB att en plats

inom kommun A är lämpligast för detaljundersökning. Antag då en att kommun A

säger nej. Regeringen skulle då med visst fog kunna göra gällande att det inte finns

någon annan plats bedöms lämpligare, eftersom som vara man successivt valt plats

för en detaljundersökning som skall betraktas kämteknisk som en anläggning,

enligt regeringens beslut enligt ett visst urvalsförfarande. I en sådan situation skulle

alltså regeringen eventuellt kunna lämna tillstånd även om fullmäktige inte har

tillstyrkt.

För de tidigare stegen i sökandet efter lämplig plats en enligt SKBs planer förstudier av 5-10 platser samt platsundersökningar två av dessa finns inga krav särskilda tillstånd statliga eller kommunala av myndigheter vad avser

studier och undersökningar sådana. SKBs handlingslinje som går dock ut att

arbeta i samförstånd med berörda kommuner. Företaget har i olika sammanhang

deklarerat att man avser genomföra förstudier och senare detaljstudier enbart i - kommuner där det bedöms finnas förutsättningar för sådant samförstånd.

Det kan emellertid vara av intresse att något belysa frågan om en kommun har

formella möjligheter att hindra platsundersökning, en om SKB skulle vilja göra en

sådan trots att kommunen avböjt medverkan.

För att kunna utföra de provbormingar ingår som i platsundersökningama

behövs endast tillstånd av markägaren. Under detta skede kan det också finnas en del

arbetsmoment, som kräver kommunala tillstånd enligt plan- och byggnadslag-

stiftningen. Det kan gälla tillstånd för anlägga ex att en bit väg för att transportera

fram borrutrustning till ett undersökningsområde och för att ställa upp eller

uppföra byggnader på området. En kommun som motsätter sig detalj-

undersökningar skulle teoretiskt kunna sett vägra sådana tillstånd. Sådana

kommunala beslut torde emellertid kunna överklagas i vanlig ordning. Någon

absolut garanti för att kommunen kraft av egen skulle kunna sätta stopp för

platsundersökningar kan därför inte föreligga. anses

De situationer som KASAM här försökt beskriva visar att frågoma om en

kommuns möjligheter att motsatta sig platsundersökningar eller utöva vetorätt enligt

NRL mot detaljundersökningar och lokalisering av ett djupförvar kan förefalla

oklara. Även den rimligaste tolkningen om är att vetorätten kvarstår oinskränkt vid

val av plats för detaljundersökning, kan det hävdas att detta inte är säkert. Denna

osäkerhet minskar enligt KASAMs bedömning kommuners benägenhet att över

huvud taget ge sig i platsvalsförfarandet. Kan lita man att man har sin vetorätt

ograverad om man går in i ett frivilligt lokaliseringsförfarande Om så inte är fallet

är det nödvändigt för kommuns företrädare en att veta när lokaliseringsförfarandet

övergår från att frivillig till bli icke frivillig vara en att en process.

Ovanstående diskussion har gällt regeringens möjlighet att utnyttja vetoventilen

vid val av plats för detaljundersökning. En annan fråga är om det är önskvärt eller

att regeringen över huvud taget har denna möjlighet. Ett motiv för att behålla vetoventilen är att den internationellt bl.a. inom EU ger ökad trovärdighet till Sveriges inställning att varje land skall ta hand om sitt eget kämavfall. Ett "demokratiskt" motiv kan också anföras, nämligen att en enstaka kommun inte skall kunna förhindra bästa lösning på ett nationellt problem.

Å andra sidan finns motiv för att avskaffa vetoventilen. Man kan hävda att den bara lägger hinder i vägen genom att den gör kommuner obenägna att delta i lokaliseringsförfarandet. Därmed kan vetoventilen anses motverka sitt eget syfte. Det kan också bli mycket svårt att i praktiken ta ett politiskt beslut mot en stark lokal opinion i denna kontroversiella fråga.

Frågan har alltså en moralisk innebörd. Att finna en lösning slutförvarsproblemet är en nationell angelägenhet. Sverige har också internationellt gått in under den etiska förpliktelsen att självt ta det fulla ansvaret för sitt kämavfall. För de kommuner som anses lämpliga att delta i platsvalsprocessen innebär detta att dessa ett särskilt sätt blir bärare av den för hela landet

etiska förpliktelsen. Från kommunernas sida kan man naturligt nog, gemensamma med tanke på det oklara läge som råder om vetorättens innebörd, inte minst i fråga

vid vilken tidpunkt i platsvalsprocessen vetoventilen kan komma att tillämpas, om frestas att på ett alltför tidigt stadium dra sig undan sin andel i det gemensamma ansvaret.

Även skälet härtill kan ha moralisk dimension. För att kunna bejaka en

en moralisk förpliktelse krävs att man har möjlighet att överblicka den långsiktiga innebörden denna. Den vånda många kommunföreträdare känner redan i dag

av inför aktuella beslut förstudier kan bero att de finner sig ställda inför en

om moralisk förpliktelse, vars innebörd i de efterföljande leden är otydlig. Den osäkerhet detta innebär kan i sin tur förstärkas av det oklara läget i fråga om vetorätten. Därtill kommer en arman viktig faktor. I lokaliseringsarbetet har hittills i hög grad det övergripande nationella perspektivet trängts i bakgrunden på grund

att helhetsperspektivet lokaliseringsprocessen som en nationell angelägenhet av saknats. Olika kommuners ställningstagande har därmed alltför mycket koncentrerats till den kommunen. Förutsättningar har knappast förelegat för

egna att uppfatta dessa ställningstaganden som en del av en gemensam nationell förpliktelse.

Vad KASAM här anfört bör också ses i belysning av ett uttalande som styrelsen för länsstyrelsen i Norrbottens län gjorde år 1995. Enligt detta uttalande säger länsstyrelsen konsekvens av sin miljösyn nej till lagring av utbränt

som en kämbränsle i Norrbotten. Länsstyrelsen har i brev till SKB den 2 januari 1996 anfört att dess ställningstagande mindre bygger teknisk-vetenskapliga slutsatser än "vilja att bevara Norrbotten som en orörd och intakt region". Jfr vad

regeringen anfört i sitt tidigare nämnda beslut den 18 maj 1995 Iänsstyrelsemas om samordnande vilket behandlas nedan i avsnitt 3.4 ansvar m.m.,

Ett eventuellt regeringsbeslut att ändra förordningen 1993:191 om tillämpningen NRL så att SKI får för till av ansvar att länsstyrelserna lämna uppgifter om områden myndigheterna bedömer som vara av riksintresse för slutförvar, skulle enligt KASAMs bedömning principiell innebörd. stor Det skulle kunna tolkas väsentlig förskjutning för som en av ansvaret att finna en lämplig plats för slutförvaret från SKB till myndigheterna. Enligt KASAMs uppfattning är ett sådant beslut därför inte förenligt med principerna för den ansvarsfördelning mellan kämkraftföretagen och myndigheterna som lagen om kämteknisk verksamhet uttryck för. En lagändring ger skulle sålunda troligen behövas, något KASAM även andra skäl bestämt som av avvisar. Den aviserade förordningsändringen bör alltså, enligt KASAM, inte genomföras.

Slutsatser

Det finns motiv både för att behålla och för avskaffa att den s.k. vetoventilen. KASAM menar dock att övervägande skäl talar för den nu gällande ordningen. Det behöver, som KASAM saken, finnas formell möjlighet ser en för landets regering att under mycket speciella omständigheter kunna tillstånd för lokalisering ge en av ett kämavfallsförvar trots att den berörda kommunens fullmäktige inte har tillstyrkt den lokalisering föreslås i ansökan. som Starka skäl talar vidare mot varje förskjutning av ansvaret från kärnkraftsindustrin och därmed SKB till - staten för att finna en lämplig slutförvarsplats. Stora ansträngningar bör göras från alla berördas sida för att komma fram till en samförståndslösning med den aktuella kommunen. Därför bör det inte uppdras någon central statlig myndighet peka vissa att ut områden som skulle vara lämpliga för lokaliseringen.

Diskussionen om innebörden NRLs regler det kommunala av om vetot och om vetoventilen i samband med lokaliseringen slutförvar för av ett använt kämbränsle m.m. präglas av osäkerhet. Denna osäkerhet motverkar strävandena att finna en lämplig plats. Även negativ inställning till om en provbormingar kan motiveras med andra skäl än osäkerhet i vetofrågan, synes denna för många vara en väsentlig

stötesten. Inom kommuner är aktuella för förstudier kan det som göras gällande att det enda "säkra" beslutet är motsätta sig varje att form av undersökningsarbeten inom den egna kommunens gränser.

Regeringen bör motverka osäkerheten genom att klarlägga sin under vilka syn omständigheter vetoventilen i NRL kan komma användas. KASAM att anser för sin

del att ett sådant klarläggande bör ut att kommuner som frivilligt medverkar till att nödvändiga undersökningsarbeten sker, och därmed markerar att de är beredda att ta sin del ett gemensamt och nationellt ansvar för

av kämavfallsfrågoma, bör få besked om att regeringen inte avser att använda sig av vetoventilen i samband med ansökningar om detaljundersökningar. I samband med att sådana besked bör regeringen också framhålla att den, vid en senare

ges, prövning ansökan om lokalisering av en slutförvarsanläggning, är bunden av

av en de uttalanden restriktiv tillämpning av vetoventilen som gjorts i förarbetena till

om den aktuella lagstiftningen främst 1989/902126. Ett besked av här angiven

prop. innebörd skulle kunna till de kommuner som Statens kämkraftinspektion, med

ges stöd 4 § andra stycket lagen 1992:1537 samt 7 § förordningen 1981:671 om

av finansiering framtida utgifter för använt kämbränsle m.m., har beviljat medel ur

av Kämavfallsfonden som ersättning för vissa informationskostnader.

Om regeringen finner att det här skisserade tillvägagångssättet inte är förenligt med reglerna i 4 kap. 3 § NRL bör, anser KASAM, regeringen ta initiativ till erforderliga lagändringar. Befolkningen i orter som kan vara aktuella för ett slutförvar har, liksom deras valda representanter i kommunernas beslutande församlingar, legitima krav klarhet och förutsägbarhet i regelsystemet om man väljer att medverka i den nödvändiga kunskapsinhämtningen inför lokaliseringen av ett slutförvar.

3.2¶Tidplan och samordning djupförvar

inkapslingsanläggning

Bakgrund

Enligt SKBs planering påbörjas platsundersökningar omkring årsskiftet 1996/97. Om ytterligare förstudier skulle tillkomma sent under 1996 kan platsundersökningama enligt SKB förskjutas med något år.

En platsundersökning tar 4-5 år att genomföra. Därefter kan SKB inlämna en

detaljundersökning sid 198 i FUD 95, vilket således inträffar tidigast ansökan om

år 2001. SKB sid 198 det vara realistiskt att anta att djupförvarets ca anser lokalisering år efter sekelskiftet. Det bör innebära år 2002-

kan avgöras ett par 2003. Detaljundersökningen tar sedan enligt SKB 5-6 år. SKBs mål är att påbörja deponering år 2008.

För inkapslingsanläggningen planerar SKB tillståndsansökan till årsskiftet 1997/98, därefter förutsätts myndighetsprövning. Byggstart planeras till år 2000 vilket skulle möjlighet att leverera kapslar till år 2008, då slutförvaret planeras

vara klart för deponering. Det tar enligt SKB 7.5 år från beslut uppförande ca om till driftsättning av inkapslingsanläggningen.

KASAMs överväganden

SKBs program är strömlinjeformat kapslar finns färdiga levereras exakt att när slutförvaret står färdigt, etc. SKB påpekar sid 197 tidplanen främst hänsyn att tar till tekniska aktiviteter vilka är relativt lätta att tidsbestänuna. Lokaliseringen kommer dock, enligt KASAMs uppfattning, i praktiken till del stor styras av samhälleliga och politiska faktorer. KASAM redan tidplanens ser att inledningsskede med förstudier ter sig orealistisk. En del förklaringen till av detta bedömer KASAM vara att det hittills saknats allmänt accepterad procedur för en platsval och MKB se avsnitt 3.4. Den nationelle samordnaren kämavfallsområdet bör kunna medverka till att avhjälpa denna brist. En fråga som bl.a. aktualiserats Oskarshamns kommun i yttrande FUDav över 95, är hur långt lokaliseringen djupförvaret måste ha kommit då ansökan av om inkapslingsanläggningen lämnas in, alternativt när tillstånd Enligt FUD-95 har ges. platsundersökningama pågått ca ett år totalt 4-5 år vid ansökan för av inkapslingsanläggningen, och tillstånd för dess uppförande två år innan ges ca platsundersökningama är klara. KASAM ställer sig tveksamt till denna planering är den bästa om ur systemsynpunkt. Ett skäl till detta är att SKB enligt regeringsbeslut 1995-05-18 inför ansökan om inkapslingsanläggningen skall redovisa samlad säkerhetsanalys en för hela slutförvarssystemet. Om denna redovisning kommer för tidigt under platsundersökningama kan den inte grundas på platsspecifika geologiska förhållanden för slutförvaret. SKBs planering innebär också att systemaltemativet med en lokalisering av inkapslingsanläggningen vid slutförvaret inte kan värderas förutsättningslöst. Även lokalisering vid CLAB huvudaltemativ om är för inkapslingsanläggningen, bör lokalisering vid slutförvaret ett alternativ i MKB. vara SKBs plan innebär vidare att beslut om inkapslingsanläggningen tas innan SKB har föreslagit en plats för slutförvaret, vilket negativt kan påverka benägenheten hos den föreslagna värdkommunen för inkapslingsanläggningen ställning i att ta lokaliseringsfrågan. Man kan heller inte utesluta värdkommun för att en ev. slutförvaret kan vara intresserad samlokalisering med av en inkapslingsanläggningen. Ett alternativ till SKBs förslag är att platsundersökningama skall klara och vara ansökan om detaljundersökning länmas samtidigt med ansökan för inkapslingsanläggningen. Eftersom byggande inkapslingsanläggningen enligt SKB av

tar ca två år längre tid än det tar att göra djupförvaret klart, skulle detta kunna innebära att djupförvaret kan byggas i långsammare takt än vad SKB har förutsett. Detta skulle kunna medföra ökade möjligheter till ingående undersökningar, olika typer av experiment platsen etc. En risk med byggande av liknande anläggningar är att "byggprojektet" tar över på bekostnad av t.ex. undersökningar avseende den långsiktiga säkerheten. Längre tid för att bygga slutförvaret borde innebära fördelar med avseende på detta, troligen till priset ökade kostnader. Å

om än av andra sidan synes 7.5 år vara en väl tilltagen tid för uppförande av en inkapslingsanläggning. En samordning av de båda ansökningarna borde därför kunna ske utan större tidsutdräkt.

Det förtjänar att framhållas att inte heller påbörjandet av en detaljundersökning ger någon garanti för att djupförvaret verkligen kommer att byggas platsen i fråga. Att börja bygga inkapslingsanläggningen innebär således även i detta skede ett risktagande från SKBs sida. Å andra sidan det inte rimligt att kräva

synes att uppförande av inkapslingsanläggningen måste vänta tills detaljundersökningen är klar.

Slutsatser

KASAM förordar att SKB ändrar sin tidplan så att ansökan om att bygga inkapslingsanläggningen länmas in samtidigt med ansökan om detaljundersökning. Detta skulle enligt KASAMs bedömning innebära följande fördelar:

0 Beslut om de båda anläggningarna kan tas samtidigt, vilket bl.a. ger hög tro-

värdighet att tillverkade kapslar med använt kämbränsle verkligen får ett

slutförvar;

0 Säkerhetsanalysen för hela systemet blir bättre balanserad genom att den blir

platsspeciñk inte bara för slutförvaret utan också för inkapslingsanläggningen,

och därmed också för transporterna. Detta förbättrar möjligheterna till värde-

ring av olika lokaliseringsaltemativ för de båda anläggningarna.

3.3¶SKBs platsvalsfaktorer

Bakgrund

SKBs uppfattning om de överordnade kraven den berggrund som skall hysa slutförvaret uttrycktes i slutsatserna i rapporten SKB 91 sid 178 så att: "Säkerheten hos ett sådant förvar är endast i ringa utsträckning beroende av det

omgivande bergets förmåga att fördröja och sorbera radioaktiva änmen. Bergets funktion är i första hand att under lång tid stabila mekaniska och kemiska ge förhållanden så att de tekniska barriäremas långtidsfunktion inte äventyras". SKB hänvisade till denna slutsats i kapitlet "Grundläggande krav och viktiga lokaliseringsfaktorer vid valet av platser" i FUD-Program 92 och tillade "SKBs att geovetenskapliga forskning och säkerhetsanalysen SKB 91, visar berget att många ställen i stora delar av landet uppfyller denna säkerhetsmässiga funktion". KASAM kritiserade SKBs slutsatser med motiveringen SKB hade dragit att mer långtgående slutsatser av SKB 91 än vad de använda beräkningsförutsättningama medgav. KASAM menade också att det kan bli svårt göra platsval trovärdigt att ett om SKB gör mätningar utan i förväg redovisade acceptansgränser och därefter redovisar resultaten och förklarar att de visat att berggrunden lämplig. I sitt är beslut med anledning av FUD-Prograrn 92 förelade regeringen SKB komplettera att FUB-programmet genom att redovisa bl.a. de kriterier och metoder kan bilda som underlag för val av platser lämpliga för slutförvar. I den sålunda begärda kompletteringsrapporten gav SKB utförlig redovisning en av sina lokaliseringsfaktorer och kriterier. Kriterierna "huvudsakligen angavs, i kvalitativa termer och i relation till vad kan normalt för svenskt som anses vara urberg. Inför platsundersökningama kommer SKB att där så behövs tydliggöra lämpliga parameterintervall och kopplingar mellan olika faktorer." I Översiktsstudie 95 har dessa faktorer tillämpats i nationell skala och SKB redovisar där särskilda slutsatser för varje faktor. I rapporten understryks dock att många av lokaliseringsfaktorema framför allt bör tillämpas i lokal skala i samband med förstudier och platsundersökningar. Studien är också enligt SKB de ett av underlag som kan användas i samband med planering insatser för lokalisera av att förvaret. I Översiktsstudie 95 bedömer SKB det vara olämpligt att lokalisera djupförvaret till fjällkedjan, Skåne och Gotland. I övrigt översiktsstudien ingen konkret ger vägledning för valet av kommuner för förstudier. FUD-Program 95 tillägger inget i sak beträffande krav och kriterier även om programmet innehåller en utförlig uppdatering kunskapsläget berggrunden. av om

KASAMs överväganden

Översiktsstudier

Som KASAM konstaterar i sina överväganden vetorätten har det övergripande om nationella perspektivet hittills i hög grad trängts i bakgrunden på grund av att

helhetsperspektivet på lokaliseringsprocessen som en nationell angelägenhet saknats. Olika kommuners ställningstaganden har därmed alltför mycket koncentrerats till den egna kommunen.

Regeringen uttalar i sitt beslut angående SKBs kompletteringsrapport att den i likhet med flertalet remissinstanser anser att SKB bör presentera sina översiktsstudier och platsanknutna förstudier samlat i syfte att ge bakgrund och förutsättningar i lokaliseringsarbetet. KASAM tolkar detta som att regeringen förordar ett nationellt perspektiv lokaliseringen.

SKB har redovisat sin Översiktsstudie 95 i anslutning till FUD-Program 95. Beträffande förstudiema framgår det av FUD-programmet att SKB ännu inte har fått fram material av tillräcklig omfattning för en samlad redovisning och att programmet för kommande förstudier kommer att anpassas till de specifika förhållanden som finns i respektive kommun kap 9.3.1 Förstudier sid 126.

Som KASAM berört inledningsvis i kapitel ser KASAM svårighet i det

en fortsatta arbetet däri att SKBs program så snabbt koncentreras på två och sedan

en kommun och plats. KASAM förordade i sitt yttrande över SKBs kompletteringsrapport till FUD-program 92 att förstudiema inriktas på geologiska regioner snarare än enstaka kommuner. KASAM vidhåller denna rekommendation Geologiskt intressanta områden slutar inte nödvändigtvis vid kommungräns. Det

en kan finnas flera skäl för att mer än en kommun kan beröras av lokaliseringen av ett slutförvar. Därför kan den lokala förståelse som SKB eftersträvar ändå behöva sökas inom ett större grannskap än en kommun.

SKB behandlar i sin översiktsrapport möjligheterna att stegvis tolka berggrundens egenskaper bl. a. med avseende på mekanisk stabilitet och byggbarhet. På kartor i nationell skala redovisas jordtäcke och jorddjup, bergartskontakter, magnetfältets homogenitet, brunnsdata och utsträckning av topografiska lineament. Det finns enligt SKB inte anledning att i nationell skala utesluta eller framhäva några regioner eller områden som intressanta med det underlag dessa kartor ger. Den största bristen hos översiktsrapporten är enligt KASAMs mening just att inget försök gjorts att gå vidare från en nationell skala till liknande men mer ingående redovisningar för valda geologiska regioner.

Om det visar sig att SKB inte får möjlighet att genomföra det nödvändiga antalet förstudier inom de allra närmaste åren måste SKB ändå gå vidare i lokaliseringsarbetet. Ett sätt att göra detta, som KASAM anser lämpligt, är att SKB vidareutvecklar sina översiktsstudier till efterhand allt mer begränsade regioner, som är av särskilt intresse genom sina geologiska fömtsättningar. Därvid bör SKB diskutera meriter hos olika huvudaltemativ för lokaliseringen, såsom fördelar och nackdelar med en lokalisering i södra respektive norra Sverige eller ett kustnära förvar respektive ett förvar i inlandet.

Platsvalskriterier

SKB anger sin egen arbetsuppgift att till år 2001 fram vara ta underlag för en ansökan om att lokalisera och anlägga djupförvar till ett en specifik plats. Denna plats skall enligt SKB ha mycket goda säkerhetsmässiga förutsättningar för slutförvaringen. Dessa förutsättningar skall inte endast gälla nuvarande förhållanden, de skall också gälla under de förhållanden kan uppkomma som i en avlägsen framtid, så långt dessa förhållanden kan bedömas.

Platsvalsfaktorema är i vissa fall ganska generellt angivna, och det inte alltid är ens angivet inom vilket intervall faktorerna skall ligga för visa att att en plats är lämplig. En trovärdig kräver att faktorerna tydligare process anges än vad SKB hittills gjort. SKB måste också klargöra vad förväntar sig man att veta om faktorerna i olika skeden platsvalet, med andra ord inför val av av platser för platsundersökningar och val plats för detaljundersökning. av KASAM inser svårigheterna med att grunda ett successivt och systematiskt val av platser för platsundersökningar enbart förstudier geologiska och andra säkerhetsmässiga av faktorer, eftersom förstudiema endast mycket begränsad information ger en om egenskaperna på slutförvarsdjup inom studerade områden. Först vid en plastundersökning kan få information för platsspecifika säkerhetsanalyser. Å man andra sidan borde studier nationell och regional nivå kunna ge bättre jämförelsematerial än vad framgår SKBs Översiktsstudie 95. som av KASAM och SKI anordnade gemensamt ett seminarium om acceptanskriterier för berggrunden i september 1994. Till grund för presentationema och diskussionen vid seminariet låg de krav platsegenskaper delvis föreslagits de nordiska som av säkerhetsmyndighetema delvis SKB kommit fram till, nämligen berggrunden att en slutförvanngsplats skall o ge varaktigt skydd de tillverkade barriärema,

o ge en stabil och gynnsam miljö för dessa barriärer, o ha en låg omsättning grundvatten förvarets av genom närzon, 0 vara lätt att karaktärisera,

0 ge gynnsamma recipientförhållanden och 0 vara fri från brytvärda förekomster värdefulla mineral. av SKBs säkerhetsrelaterade lokaliseringsfaktorer, de redovisas i kompletsom teringsrapporten till FUD-Program 92, är uppdelade liknande i krav sätt kemisk miljö, mekanisk stabilitet, bergets förmåga att begränsa intrång transport, och recipientförhållanden. KASAM finner omfattningen SKBs krav och kriterier av tillfredsställande, men att de ärmu så länge är alltför opreciserade. Utfästelsen från SKBs sida: "Inför platsundersökningama kommer SKB att där så behövs tydliggöra

lämpliga parameterintervall och kopplingar mellan olika faktorer", är ett steg i rätt riktning, men det återstår för SKB att ta det steget.

KASAM gör i bilagan, längst bak i denna rapport, en översiktlig genomgång av de senaste säkerhetsrapporter presenterats SKB och SKI. Dessa visar att det

som av är bränslekapslama, bufferten och berget närmast omkring bufferten som har den största potentialen att innesluta och kvarhålla de radioaktiva ämnena. Däremot ger berggrunden i övrigt, fjärrzonen, endast ett obetydligt bidrag till isoleringen av långlivade, svagt sorberade radionuklider från biosfären.

Denna slutsats står i god överensstämmelse med det inledningsvis återgivna citatet ur SKB 91: "Säkerheten hos ett sådant förvar är endast i ringa utsträckning beroende av det omgivande bergets förmåga att fördröja och sorbera radioaktiva ärrmen", och strider inte mot fortsättningen "Bergets funktion är i första hand att under lång tid stabila mekaniska och kemiska förhållanden så att de tekniska

ge barriäremas långtidsfunktion inte äventyras". Det är dock inte tillräckligt att förhållandena kring de tekniska barriärema är stabila, de skall också ge varaktigt skydd. En förutsättning för de tekniska barriäremas goda säkerhetsfunktion är att bufferten långvarigt kan bibehålla de goda egenskaper som SKB anser sig kunna tillskriva den. För detta krävs att bufferten skyddas från påverkan av sådana ämnen i grundvattnet som kan förändra buffertens egenskaper, d.v.s. bufferten behöver så långt möjligt isoleras från rörligt grundvatten. Säkerheten hos förvaret ställer sålunda höga krav på de bergpartier där kapselgropar borras, kapselnärzonen, men måttliga krav på berget i övrigt. SKBs formulering att platsen skall ha mycket goda säkerhetsmässiga förutsättningar för slutförvaringen kan förtydligas så, att berggrunden förvaringsdjup skall innehålla en hög frekvens eller utsträckta volymer av gedigna bergblock med låg hydraulisk konduktivitet, där deponeringstunnlar kan inredas.

I sin redovisning av kraven barriärfunktioner FUD-95, sid 20-22 gör emellertid SKB inte någon skarp åtskillnad mellan kapselnärzonen och berggrunden i övrigt. SKB skriver i allmärma ordalag: förvarsberget skall tunnlar och deponeringshål förläggas så att för säkerhet eller byggande ogynnsamma bergpartier undviks." Enligt KASAMs uppfattning behöver SKB formulera särskilda kriterier för kapselnärzonen grundade på analyser av buffertens funktion och egenskaper.

Slutsatser

0 SKB bör vidareutveckla sina översiktsstudier till efterhand allt mer begränsade

områden;

0 SKB bör diskutera olika huvudaltemativ för lokalisering, fördelar som t.ex. och nackdelar med en lokalisering i södra respektive Sverige, eller norra ett kustnära förvar respektive ett förvar i inlandet; 0 SKB bör precisera lokaliseringsfaktorema liksom vilken information kan man få om dem efter olika skeden i platsvalsprogrammet; 0 SKB bör formulera särskilda kriterier för kapselnärzonen, d.v.s. de bergpattier där deponeringstunnlar skall inredas.

3.4¶Lokaliseringsförfarande och MKB-process

Bakgrund

SKBs uppläggning är att djupförvaret skall lokaliseras förstudier i 5-10 genom kommuner, platsundersökningar på tvâ platser och till sist detaljundersökning en plats. Regeringen har i beslut 1995-05-18 inget att erinra denna uppläggning. mot Beträffande MKB-processen konstaterar regeringen sid 5:

i likhet med vad SKB framhåller att miljökonsekvensbeskrivning MKB och den . en processgenomvilken dentasfram utgör ettviktigt instrumenti kontakternamed myndigheter, berördakommuneroch allmänheten.Detärenligt regeringensmeningviktigt attklara former för

MKB-arbetet etablerasi etttidigt skedeavlokaliseringsarbetet.

Länsstyrelserna ges en central roll sid 6:

Länsstyrelsenharansvaroch tillsyn i länetöver hushållningenmed Regeringen naturresurser. förutsätter att länsstyrelsen i det län som berörs förstudier, platsundersölcningareller av detaljstudie tar ett samordnande ansvar för de kontakter med kommuner och statliga myndighetersombehövs för att SKB skall kunnatafram underlagtill MKB för prövning en enligt 4 kap. naturresurslagen.

Regeringen tillrnäter sålunda MKB stor betydelse och framhåller vikten av att klara former för MKB-arbetet etableras tidigt. Länsstyrelserna ett samordnande ges ansvar. Ingen ytterligare vägledning ges beträffande hur skall etablera "klara man former" för MKB. Inte heller SKBs FUD 95 någon vägledning i detta avseende. ger På inbjudan av länsstyrelsen i Kalmar län och Oskarshamns kommun med av samt stöd av SKI och SSI samlades företrädare för beslutsfattare är knutna till som förstudier till ett möte i Stockholm 1995-12-06. Syftet med mötet var att utröna behovet av nationell samordning av de inledande skedena den skall av process som

leda fram till en MKB inför lokalisering av ett djupförvar. Inbjudama och KASAM gavs i uppdrag att hemställa till regeringen att skyndsamt vidta åtgärder för att underlätta lokaliseringsförfarandet. Så skedde också genom brev till Miljödepartementet den 29 januari 1996. I brevet refererades till vissa svårigheter som SKB stött på i sitt lokaliseringsarbete, bl.a. att en kommun Storuman efter folkomröstning har avbrutit samarbetet med SKB samt att en länsstyrelse Norrbottens län beslutat att uttala ett nej till lagring av använt kämbränsle inom länet.

Regeringen har därefter i beslut den 15 maj 1996 utsett en nationell samordnare

kämavfallsområdet. Uppdraget innebär att främja samordningen av de informationsinsatser som kommuner berörda av SKBs studier avseende lokalisering av använt kämbränsle och kämavfall finner nödvändiga. samordnaren skall därvid föreslå former för infomiationsutbyte om hantering och slutförvaring av använt kämbränsle samt i övrigt vara beredd att koordinera kontakterna mellan de kommuner och länsstyrelser som berörs av studiema. Samråd skall i erforderlig omfattning ske med SSI, SKI och KASAM. Dessa skall i lämplig omfattning bistå samordnaren i hans uppdrag.

KASAMs överväganden

Regeringsbesluten 1995-05-18 och 1996-05-15 ger två viktiga utgångspunkter för det fortsatta arbetet med lokalisering och MKB-process:

0 Det är viktigt att klara former för MKB-arbetet anges i ett tidigt skede av

lokaliseringsarbetet. Länsstyrelserna har här en central roll.

0 Det finns nu en nationell samordnare på kämavfallsområdet som bland annat

bör kunna bidra till att tydliggöra hur lokaliseringsförfarandet och MKB-

processen skall bedrivas.

En tydlig lokaliseringsprocedur innebär att urvalet av platser i olika skeden av programmet görs med i förväg uttalade kriterier se avsnitt 3.3 och ett jämbördigt underlag från de olika platserna som undersökts i tidigare skeden. Det måste vara en viktig del av MKB-arbetet att precisera vad som skall ingå i detta beslutsunderlag. För detta behövs en samordning på det nationella planet.

Följande fyra principer kan anges för uppläggning av MKB-förfarandet med avseende på lokaliseringen av ett slutförvar:

0 En procedur för platsvalet, som alla parter är överens om, måste stakas ut.

0 Man måste klargöra vilken information som kan erhållas under olika faser

t.ex. förstudier, och hur denna information kan användas för val platser

för nästa fas. Det stärker proceduren om detta görs tidigt för hela platsvalet.

0 Under varje fas fokuserar man på frågor som blir avgörande inför nästa fas. 0 Samtidigt identifierar man frågor behöver genornlysas som senare. Ett syfte med MKB-processen är att den skall ge ett allsidigt beslutsunderlag. Detta innebär att den måste omfatta hela djupförvarssystemet, med andra 0rd även inkapslingsanläggningen och transportsystemet. Det finns, vilket också framgår av avsnitt 3.2, klara kopplingar mellan systemets olika delar. Normalt syftar MKB-processen till att ta fram de frågeställningar sökanden som skall behandla i sin ansökan MKB-dokumentet. Detta s.k. förstudie. görs genom en Därefter följer en utredningsfas under vilken sökanden tar fram MKB-dokumentet som underlag till ansökan. Frågeställningar om slutförvarssystemet är dock mycket komplexa och därför kommer olika intressenter att behöva bygga kunskap och upp förståelse inför de beslut måste fattas. KASAM föreslår detta i som senare att görs MKB-förfarandet parallellt med SKBs utredningar skall leda fram till MKBsom dokument och ansökan.

FAKTARUTA

Förstudie två begrepp -

I SKBs platsvalsprogram I SKBs program är begreppet "förstudie" ett led i förfarandet med att lokalisera ett djupförvar. Enligt FUD 95 skall förstudier genomföras i 5-10 kommuner. På basis av resultaten från förstudiema väljs två platser för platsundersökningar.

I MKB-sammanhang I MKB-sammanhang talar man om "förstudie" det första steget i MKBsom arbetet. Förstudien omfattar en kunskapsöversikt, avgränsning MKB-frågor av samt ett program för det fortsatta arbetet.

Med en sådan ordning kan deltagarna i MKB-förfarandet, under den tid som sökanden tar fram sin ansökan, i olika former bearbeta särskilda frågor som bedömts särskilt viktiga och svåra. Ett systematiskt bör anpassat program, som vara till olika faser i SKBs arbete, kan läggas upp för detta, vilket bör kurma ligga inom ansvarsområdet för den nyligen utsedde nationelle samordnaren kärnavfallsområdet. Ett sådant förfarande borde kunna förutsättningar för ge en effektiv kunskapsuppbyggnad inom exempelvis berörda kommuner. Det måste här

poängteras att syftet är att förbereda beslutsprocessen, inte att påbörja den genom att göra bedömningar t.ex. om slutförvaring på en viss plats blir säker.

Allmänt kan de frågor måste behandlas under det samlade MKB-förfarandet delas in i fem kategorier:

0 Metod

System

Inkapsling

Slutförvar

Transporter

Varje kategori innehåller en mängd olika områden. För slutförvaret kan exempelvis de tidigare angivna platsvalsfaktorema vara utgångspunkt i MKBarbetet. Exempel på systemfrågor är säkerhets- och strålskyddsfrågor för hela systemet, kapselns funktion i slutförvaret och möjlighet till återtagande efter etapp 1 av djupförvaret. De fem kategorierna av frågor är tillsammans mycket omfattande och allt kan inte behandlas samtidigt under MKB-förfarandet. I vilken ordning olika frågor skall behandlas får avgöras med hänsyn till olika tidpunkter för beslut och olika faser i platsvalet. Det är dock viktigt att proceduren för detta bestäms tidigt. För att få bästa möjliga förutsättningar för att bli stabil måste den vara definierad ända till slutet, d.v.s. ända fram till att SKBs ansökan lämnas in.

KASAM föreslår därför att ett systematiskt program läggs upp, i regi av den nationelle samordnaren på kämavfallsområdet. Programmets syfte bör vara att förbereda de medverkande i MKB-processen, särskilt företrädare för berörda kommuner och andra lokala intressen, inför granskningen av ansökningar och MKB-dokument. Metoden bör vara att tidigt söka precisera vad som skall ingå i beslutsunderlaget i olika faser av lokaliseringsprocessen och att därvid identifiera och genomlysa frågor av särskild vikt eller av kontroversiell natur. Särskilt bör det tydliggöras vad som är fakta, vad som är föremål för expertbedömningar på grund av osäkerheter och vad som är värderingar. Programmet, som t.ex. kan bedrivas i form av kurser, seminarier, debatter och utfrågningar, bör omfatta hela området, d.v.s. metod, system, djupförvar, inkapsling och transporter. Specifika frågor väljs ut för en ingående belysning.

Slutsatser

0 KASAM vill nu, liksom tidigare, betona betydelsen av MKB-arbetet. Samtidigt

bör den nationelle samordnaren kunna bidra till att tydliggöra de funktioner

som ingår i en MKB-process. Samordnarens funktion i relation till MKB-

förfarandet behöver därför preciseras. KASAM vill samtidigt betona att det är de faktiska fmiktionema som har betydelse, inte den formella

ramen; KASAM föreslår att ett systematiskt program läggs för belysa frågor

upp av särskild betydelse. Avsikten är att detta skall kunna effektiv

ge kunskapsuppbyggnad hos berörda parter inför kommande beslut. Alla parter i platsval och MKB-process skall kunna delta detta bör starta

program, som snarast och pågå under hela tiden fram till beslut. Programmet kan organiseras av den nationelle samordnaren på kämavfallsområdet.

4. Tillverkade barriärer

4. l Inkapsling

Bakgrund

SKBs ursprungliga kapselkonstruktion bestod ett cylindriskt kopparkärl

av som omslöt ett stativ med använt kämbränsle. Utrymmet mellan bränslet

och kopparkärlet efterfylldes med smält bly eller kopparpulver så kapseln efter

att förslutning utgjorde en kompakt kropp. I sitt FUD-Program 92 redovisade

SKB en ändring av konstruktionen. Iden kapseln omslöts kämbränslet cylindriskt

nya av ett kärl av stål som det tryckbärande elementet och utanför detta

var av en kopparmantel som gav det eftersträvade korrosionsskyddet. KASAM diskuterade i sitt yttrande över FUD-program 92 fördelar och nackdelar med det utförandet.

nya KASAM bedömde att fördelarna sarmolikt skulle överväga nackdelarna och stödde därför SKBs val av stål-kopparkonceptet huvudaltemativ för fortsatta

som undersökningar. KASAM konstaterade samtidigt det utförandet

att nya var ofullständigt studerat och rekommenderade SKB

att i sitt FUD-program ta in studier av fyllnadsmaterial innanför stålkapseln kan förstärka kapselns

som barriärfunktion.

SKB meddelade dessutom i samma FUD-program sin avsikt ansöka

att om lokaliseringstillstånd och koncession för inkapslingsstation vid årsskiftet 1996/97.

en Med hänsyn till att kapselkonstruktionen sålunda måste fastställas inom den period som FUD-programmet skulle täcka, farm KASAM, liksom SKI, det anmärkningsvärt att SKB inte berörde frågan konstruktions- eller

om produktkriterier för kapseln och inte avsatt tid i sina tidsplaner för myndighetsgranskning av kapselkonstruktionen. KASAM denna fråga på

tog upp nytt i sitt yttrande över SKBs kompletteringsrapport till FUD-program 92 eftersom denna inte heller behandlade kapselkriterier i annat än allmänna ordalag.

KASAMs överväganden

SKBs program

SKB har denna gång lagt in i sitt program de redovisningar KASAM efterlyste och dessutom gjort ytterligare en ändring av kapselkonstmktionen. I sin version

senaste består kapseln av en kopparmantel och en massiv innerkomponent stål eller

eventuellt brons. Innerkomponenten har den tredubbla funktionen av tryckbärande element, fyllnadsmaterial och stativ för bränsleelementen. Valsning och rullforrrming eller extrudering är huvudaltemativ för tillverkningen av kopparmanteln, men het isostatisk pressning samt elektrodeponering av koppar direkt innerkomponenten studeras som reservmetoder.

Kriterier för konstruktion och tillverkning

De kriterier för kapseln som SKB redovisar sid 73 74 i FUD-rapporten

motsvarar väl vad KASAM efterlyst i sina tidigare yttranden över FUD-Program 92 och kompletteringsrapporten till det programmet. De väsentliga konstruktionskraven är behandlade och kvantitativa kriterier redovisade så långt detta är möjligt på nuvarande stadium.

Kapselkonstruktionen

Med genomförandet av inkapslingsprojektet tar SKB ett avgörande steg i sitt arbete med slutförvaringen av det använda kämbränslet. Inkapslingsanläggningen är en stor, och tidig, investering. När den färdigställts blir möjligheterna att ytterligare utveckla inkapslingstekniken starkt begränsade. SKB uppger i FUD-Program 95 sid xviii att "Arbetet befinner sig nu i förprojekteringsskedet. Resultaten från detta skall ligga till grund för SKBs beslut om att söka tillstånd att uppföra anläggningen. Arbetet bedrivs så att tillståndsansökan skall kunna länmas under 1997." I samma stycke finns dessbättre en reservation att "Tidpunkten för ansökan blir beroende av i vilken takt anläggningsprojekteringen, kapselutvecklingen och säkerhetsanalysen för kapslar i djupförvaret utvecklas".

Ännu så sent i FoU-Program 89 de mest angelägna forsknings-

som angavs områdena för perioden 1990-95 vara korrosionsbedömning för potentiella kapslingsmaterial, utprovning av teknik för oförstörande provning och identifiering av brottmekanismer. En kopparkapsel som är invändigt stödd av en stålkapsel nämndes som ett intressant alternativ för fortsatta studier FoU Program 89, del II, sid 37. I FUD-Program 92 var koppar-stålkapseln huvudaltemativet och i FUD- Program 95 är kopparkapseln med massiv innerkomponent av stål referensaltemativet. Det är inte anmärkningsvärt att en principkonstruktion genomgår många ändringar när ett utvecklingsarbete övergår från orienterande forskning till ett projektstadium, men det skulle inte heller vara anmärkningsvärt om de ändringar som hittills gjorts behöver följas av flera. Om något är anmärkningsvärt så är det snarare att SKB mot denna bakgrund projekterar för inlämnande av en tillståndsansökan redan under 1997.

SKB har ändrat kapselkonstruktionen i tre steg utan någon ingående mer redovisning av motiven för ändringarna. Bränslekapseln är förstagångsen konstruktion och samtidigt en av de allra viktigaste spridningsbarriärema i SKBs slutförvaringssystem. Den skall redovisas både i MKB och i samlad en en säkerhetsanalys över slutförvaringen i samband med ansökan lokaliserings- och om byggnadstillstånd för inkapslingsanläggningen. MKBn har bl.a. funktion en som beslutsunderlag där alternativ redovisas och jämförs. KASAM bedömer det som viktigt att SKB skapar tilltro till att den valda konstruktionen är resultatet av en mognadsprocess som har drivits tillräckligt långt. Därför bör SKB utförligt redovisa utvecklingsgången för kapseln, för- och nackdelar med studerade alternativ och motiven varför SKB anser den slutliga konstruktionen för beslut mogen nog om byggande av inkapslingsanläggningen och tillverkning kapslar. av

Stödjande FoU för verifiering av kapselns egenskaper

Den tidigare, orienterande forskningen korrosionsegenskaper, krypegenskaper om och brottmekanismer hos kopparmanteln behöver fortsättas, med men nu undersökningar av mer tillämpad karaktär. KASAM det värdefullt SKB ser som att nu planerar för inrättandet av en pilotverkstad för med förslutning och prov kontroll av fullstora kapslar. Denna kommer att bli stort värde när det gäller av att fokusera den verifierande forskningen de specifika egenskaperna hos tillverkade kapslar. Detta möjliggör också att svenska forskare i större utsträckning för än närvarande kan komma in forskningen rör tillverkningsfrågor, vilket som är ytterst angeläget för att samma höga kompetens ska kunna byggas upp som egenskapssidan. Med tanke den goda forskningstradition finns i Sverige som rörande tillverkning med metalliska material finns det alla förutsättningar uppnå att detta.

SKB lägger, enligt KASAMs uppfattning, ett omsorgsfullt arbete val ner av material och tillverkningsmetoder, men arbetar med så ambitiös tidplan det en att kan finnas risk för förhastade beslut. KASAM vill därför särskilt betona några

frågor isarnband med kapselns egenskaper och tillverkningstekniken måste få som tillfredsställande svar.

Tillverkning Utgångsmaterialet, koppargötet, för bearbetning till cylindrisk mantel kommer att vara grovkomigt. Bearbetningen, antingen valsning och rullfomming eller extrudering, kan komma att ge materialet finkornig mikroen gynnsammare, mer struktur om den utförs på rätt sätt. Resultatet bearbetningen, hur homogen av komstrukturen blir, behöver kontrolleras. Varmbearbetningsförsök bör göras i

laboratorieskala för att få fram parametervärden som möjliggör en modellering av mikrostrukturförändringar vid olika bearbetningsförlopp. Med hjälp av modelleringen kan bearbetningsförloppet optimeras. Lämplig programvara för att utföra dessa beräkningar finns i Sverige och har tidigare med framgång använts för att analysera valsning av koppar. Speciellt viktigt är att hålla göt och ämnen vid höga temperaturer under så korta tider som möjligt och att se till att tillräcklig reduktion vid bearbetningen sker så att den ovan nämnda kornförfiningen erhålls.

Me anjska egenskaper De fosforlegerade kopparmaterial som studerats har visat tillfredsställande krypegenskaper. Man måste dock beakta att koppam i allt väsentligt varit finkornig i hittills genomförda försök. Grovkomig struktur ger normalt sänkt krypduktilitet och sådan struktur har observerats både efter bearbetning i grundmaterialet och i svetsförbanden. Det är därför angeläget att krypegenskaper även bestäms för dessa strukturtyper. Om en rullformad kapsel kommer att utnyttjas utan efterföljande glödgning så måste även krypegenskapema för kallforrnat material studeras.

Ett särskilt problem för bränslekapslama är att extrapolera kryphållfastheten och duktiliteten över ett långt tidsintervall. En förnyad analys av hittills genomförda försök bör göras.

Den gjutna innerkomponenten är en nykomling i kapselkonstruktionen. Egenskapema hos de tänkta materialen, gjutstål, segjäm eller brons, behöver studeras. De mekaniska egenskaper som dessa material uppvisar i konventionella komponenter är tillräckliga även för kapselkonstruktionen. Det är alltså i första hand frågan om att verifiera att motsvarande egenskaper kan uppnås. Exempelvis, kan snäva toleranser hållas mot kopparmantelns innerrnått och kan tillräckligt defektfria material uppnås i aktuella dimensioner och geometrier

Kgrrgsignsçgçnskaper Koppannantelns resistens mot allmänkorrosion förefaller att vara betryggande i de gnmdvatten som kan förväntas aktuella djup i svensk berggrund liksom även resistensen mot punktfrätning. Även spänningskorrosion ännu inte observerats i

om den aktuella grundvattenmiljön är fortsatta studier angelägna för att om möjligt finna något kriterium för att säkrare kurma avgöra risken för korrosionstypen efter långa tidsrymder. Dessa studier bör även innefatta långtidsförsök.

Mikrobakteriell korrosion är sannolikt det område förtjänar mest ingående

som undersökningar för närvarande. Korrosionstypen kan få allvarliga konsekvenser om den inte begränsas, eftersom tillgången på sulfat, som bakterierna kan omvandla till sulfid, som i sin tur är en effektiv korrodant, är riklig i bentoniten se vidare avsnitt 4.3.

Tillverkning och kontroll

Kopparkapslama kommer att tillverkas löpande under period en av ett tjugotal år. Etappindelningen i pilottillverkning med möjlighet till pilotdeponering av bränsleattrapper, tillverkning för deponering av bränsle i demonstrationsskala och tillverkning för den återstående deponeringen möjligheter ger till förbättring av detaljer i konstruktionen och tillverkningen om detta behövs. SKB måste ändå ha tillverkningskvaliten under betryggande kontroll redan från starten av

demonstrationsdeponeringen.

KASAM rekommenderar därför att SKB utnyttjar den produktionskapacitet som måste byggas hos underleverantörer och den upp resurs som pilotanläggningen för kapselförslutning utgör till att producera ett förhållandevis stort antal provkapslar. Detta kommer att få stort värde när det gäller att belysa de variationsområden för kapselegenskapema som kan uppkomma i serieproduktion. Dessa behöver fastställas genom lämpliga kontrollprogram är ett viktigt utvecklingssteg som i sig. KASAM rekommenderar i kapitel avsnittet Äspölaboratoriet. om SKB att utvidga målsättningen för provdeponeringen inaktiva kapslar i Äspölaboratoriet. av En omfattande pilottillverkning kapslar faller väl i bilden av av en sådan pilotdeponering.

Slutsatser

0 Med tanke på kapselns centrala roll som barriär är fortsatt forskning kring mekaniska egenskaper och korrosion angelägen. Det gäller inte minst sådant som endast i begränsad utsträckning studerats tidigare som krypning i svetsförband och mikrobakteriell korrosion; 0 Den utvecklingsinsats hittills bedrivits rörande som kapselns tillverkning har huvudsakligen haft teknologisk karaktär. Det är viktigt den att även kompletteras med långsiktig kunskapsuppbyggnad och forskning inte minst i Sverige; Även många aspekter kapselns 0 om av egenskaper har studerats av SKB, så rekommenderar KASAM att utnyttjar hela den tidsram finns för man som utveckling och studier, och inte låser sig enbart till alternativ; ett 0 SKB bör tillverka ett förhållandevis stort antal kapslar för verifiering av produktegenskapema och kontrollprogrammet. Dessa används därefter lämpligen för en pilotdeponering i Äspölaboratoriet.

4.2¶Bufferten

Bufferten kring bränslekapslama har flera mycket viktiga uppgifter i förvaret. Den skall hindra ämnen i grundvattnet, inklusive bakterier, som kan korrodera kapselns kopparmantel, från att tränga fram till kapseln, den skall alstra ett mottryck mot bergtrycket så att kapselgropen stabiliseras, den skall hålla kapseln plats och skydda den mot mekaniska skador orsakade av rörelser i den omgivande berggrunden, den skall leda bort restvännen i bränslet och den skall hämma och fördröja utläckage av radionuklider från bränslet om det går hål kapseln. FUD- 95 programmet ger ett intryck av överdriven tilltro till bentonitens förmåga dels att först svälla och därefter i alla tider behålla sin höga täthet dels att kemiskt binda porvattnet så fast att bakterier torkas ihjäl. SKBs tekniska rapporter ger en mer försiktig tolkning och påpekar risker som bör undersökas närmare. KASAM tror att det är viktigt för förtroendet att SKB vågar identifiera problem även i FUDprogrammen som sprids till en mycket större krets än de tekniska rapporterna.

De tekniska barriärer som omsluter kärnbränslet skall ge ett fullgott skydd mot läckage. SKB måste visa att en skada en barriär inte ger upphov till skador andra barriärer. Det får exempelvis inte vara så att ett hål en kapsel leder till en så stor korrosion av stål inne i kapseln att vätgasutvecklingen öppnar sprickor i bentoniten som torkar och återförsluts. SKB hävdar att bentoniten självläker när gasen lämnat bentoniten och trycket sjunkit, men förklarar inte vilket sätt gasen kan lämna bentoniten som är innesluten i en kapselgrop och pressas ner av en återtätningsplugg som skall vara stark och tät nog att stå emot bentonitens svälltryck.

En av bentonitens uppgifter är att hålla kapseln plats. Bentonitens svällning skall utnyttjas för att fylla den dödvolym som finns runt kapseln och mot bergväggen och täppa igen sprickor i denna. Man påpekar sidan 35 i FUD-95 att närberget tillåter vattemnättning och svällning men att närberget samtidigt motverkar cementering, mineralomvandling och penetrering av större sprickor som annars skulle kunna sänka bentonittätheten väsentligt. På sidan 37 påpekar man att modellberäkningar visat att buffertmaterialet närmast en värmekälla kommer att torka och krympa i volym, men man diskuterar inte omfattningen av denna krympning från uttorkning och om den kan leda till sprickbildning. Hur kommer sammantaget bentoniten att bete sig under den initiala värmetransienten; först svälla, sedan uttorkas av värmen från kapseln, krympa och kanske spricka för att sedan återfuktas när värrneavgivningen från bränslet avtar

På sidan 35 i FUD 95 påpekar man också att en nödvändig funktion hos återfyllnadsmaterialet är att motverka utsvällning av bentonit från deponeringshålet och att detta åstadkommes genom att bentonit blandas i ballasten. Oblandad ballast skulle

bara kunna övervägas i sådana avsnitt tunneln där det visats av att vattentransporten kring kapslama inte påverkas av den hydrauliska konduktiviteten i tunneln. Man anser då att sådana tunnelsektioner kan behöva tätas i varje ände. Man kan fråga sig hur det är möjligt att packa återfyllnadsmaterialet så tätt mot tunnelbotten att packmaterialet förmår hålla tillbaka den uppåtgående svällningskraft som bentoniten får när den blir vattenfylld Det uppenbart, vid var KASAMs besök i Äspötunneln under återfyllnadsförsöken, hade svårigheter att man att följa de ursprungliga planema för återfyllningen. I stället tvingades undvika man att blanda bentonit i packningsmaterialet eftersom det omöjligt att hårdpacka var när man hade en svällning från vatten i botten tunneln. av Man har angett två altemativ för hur bentoniten skall placeras i slutförvaret: Alternativ 1 som är en "in situ" pressning verkar svår klara särskilt med som att tanke att man fick överge tanken inblandning bentonit i återfyllnadsav materialet. Alternativ 2 omfattar förpressade bentonitblock hög täthet. Här ligger av en utmaning i precision och täta skarvar samt i kravet att hålla materialet under tryck före och under återfyllnad. Bentonitens kemiska sammansättning varierar starkt, kan montmorillonit t.ex. svällande lera ingå med 65-80% i MX-80 bentonit. Förutom montmorilloniten,

vars ytkemi påverkar syra/bas-egenskapema så finns det också varierande halt en kvarts i bentoniten som ger andra ytegenskaper jonbytarkaraktär. Den komplexa av sammansättningen hos bentonit gör att adsorption/diffusion och flöde genom materialet också kan variera. Kan t.ex. vätesulñdjoner diffundera bentoniten genom En bekräftelse måste också finnas på hur säkra de kemiska data är för bentonitens alla strukturvarianter när det gäller genomsläpplighet nuklider. av Vid fastställande av möjliga kemiska i bufferten och dess närberg, processer liksom innanför kapslingen, i förvarszonen och i fjärrzonen, bör rad variabler en främst löslighetsförmåga, komplexbildning och kinetik radioaktiva ämnen av beaktas så väl inom förväntade gränsvärden som utanför dessa gränsvärden samt kopplade effekter av variablema. Således bör studierna stödjas state-of-the-an av kemometrisk försöksplanering, där forskning är väl framme i Sverige.

4.3 Bakteriella processer

När det gäller angelägna forskningsinsatser så är det helt klart att bakteriers möjliga

inverkan på korrosion av kopparkapslama bör sättas i fokus. Mikroorganismer både aeroba och anaeroba deltar aktivt i svavels kretscykel där den reducerade formen sulfid, H23, är korrosiv för koppar och stål. Många de sulfatreducerande av bakterierna är inte klassificerade idag, och när det gäller de temperaturberoende

varianterna så är fortfarande väldigt lite känt då dessa varianter växer mycket långsamt. Många kan till och med växa med väte som enda elektrondonator och koldioxid som enda kolkälla. Förhållandena runt bränslekapslama kommer

att vara gynnsamma för bakterier av denna art. Tillgång till kol och väte finns både i berget och i bentoniten, syretillgång är nödvändig, temperaturen i bentoniten 50 80 C

innefattar den optimala 65 C, och trycket vid 500 m djup utgör inget hinder för många av dessa bakterier att frodas.

I SKBs tekniska rapport 95-27 redovisas bentonitens förmåga i slutsatsen "det är ingen snabb mekanism för mikrobiologiskt inducerad sulfidkorrosion i

en bentonitbuffert om vattenaktiviteten kan hållas en låg nivå 0,96 eller lägre,

av vilket motsvarar en relativt hög densitet minst 2,0 g/cm3." Det är anmärkningsvärt att dessa studier gjordes vid 30 C då dels vet att förhållandena

man i förvaret kommer att vara 50-80 C och att optimal sulfatreduktion sker vid cirka 65 C.

En slutsats i SKB rapporten 95-25 uttrycker att "Den fullständiga processen kring sulfatreduktion är inte känd och en rad faktorers inverkan t.ex. inhibitorer,

acceleratorer, alternativa elektrondonatorer måste undersökas närmare". Kan

sulfatreducerande bakterier utnyttja vätgas Man vet också att sulfatreduktion är vanlig större djup än 100 m och särskilt i salthaltigt grundvatten. I FUD 95 sid. 37 påpekar SKB vikten av att begränsa sulfatreducerande bakteriers inverkan och anger bentonitbufferten som enda barriär för detta. Slutsatsen är att "resultaten så här långt tyder att bakterier inte överlever och det visar sig riktigt så utgör

om bentoniten en barriär för mikrobema". På sid. 78 FUD 95 skriver SKB angående mikrobiell korrosion att "Pågående undersökningar av tillväxten

av sulfatreducerande bakterier i kompakt bentonit visar att för densitet över 1500

en kg/m3 kan inte bakterierna överleva. Mikrobiell korrosion skulle därmed inte

kunna påverka kapselns livslängd något avgörande sätt". Vid en jämförelse

av dessa slutsatser med innehållet i de tekniska rapporterna och vid en bedömning av den potentiella storleken av detta problem, anser KASAM att FUD 95 uttrycker

en alltför ensidigt positiv och vag samt möjligen felaktig jfr SKB 95-27 sid 19 tolkning av nuläget.

5. Vissa SSSKBS

frågor om forskning

Bakgrund

Den verksamhet SKB redovisar i FUD-Program 95 har i högre grad än i de tidigare programmen karaktären av konkreta handlingsprogram eller projekt inom avgränsade delområden med samordnade ganska snäva tidsramar. Den

men orienterande forskningen som redovisats i ett separat rappoitband i de tidigare FoU- och FUD-programmen, har denna gång reducerats till kapitel givits

ett som den betecknande titeln "Stödjande FoU". Inom några projektområdena,

av exempelvis inkapsling, redovisar SKB hela sin verksamhet projektinsatser,

som inom andra, exempelvis säkerhetsanalyser, kompletteras beskrivningen det

av projektinriktade arbetet med kortare FoU-avsnitt inom "Stödjande FoU".

Redovisningen av kunskapsläget har haft den motsatta utvecklingen, den har givits

allt större utrymme efterhand i programmen. En utförlig redovisning SKBs

av syn på kunskapsläget som bakgrund till forskningsprogrammet efterlystes i

remissyttranden över de tidigaste programmen, i sin nuvarande omfattning utgör den ett värdefullt inslag i FUD-Program 95.

KASAMs överväganden

Forskningens kvalitet

Den stödjande forskning SKB bedriver i sitt slutförvaringsprogram inriktas

i stor utsträckning på att skaffa underlag till SKBs analyser slutförvarets funktion och

av möjliga påverkan människor och miljö utläckage framförallt

genom av radioaktiva änmen. Programmet utvecklas i växelverkan mellan analyser

en av processer som kan påverka systemets barriärfunktioner, beräkningar deras

av konsekvenser, identifiering av osäkerheter i ingångsdata och i modelleringen

av processer samt fokusering av den stödjande forskningen på sådana data och processer där osäkerhet kan få kritisk betydelse för värderingen

av systemets funktion. Det är av största vikt för trovärdigheten i SKBs påståenden

att förvaringen inte kommer att få några skadliga konsekvenser för miljö och

människor, att forskningen om slutförvaringen genomförs, publiceras och granskas enligt de normer som gäller i forskarvärlden i övrigt. Det kan också viktigt

vara att få fram kunskap som inte enbart är framtagen SKBs traditionellt anlitade

forskargrupper. Det är därför angeläget att en fristående inhemsk kompetens hög av kvalitet utvecklas inom alla nyckelområden. Härvid bör självfallet de möjligheter som nu öppnar sig inom EUs forskningsprogram tillvaratas. Ett systern för kvalitetskontroll, förnyelse, avslutande samt utvärdering av forskningsprojekt är inte beskriven i FUD-Program 95 trots att det borde vara av största vikt för SKB att finna former för att i alla lägen utnyttja den högsta forskningskompetens som landet erbjuder. Det är dessutom oklart vilken granskning som SKBs tekniska forskning utsätts för idag innan den publiceras. Krav bör ställas att resultat från SKBs forskningsprojekt i ökad utsträckning publiceras i internationellt erkända tidskrifter med vetenskaplig granskning.

Ãspölaboratoriet

Kämbränslenämnden skrev i sitt yttrande över SKBs FoU-program 89 att SKB borde utreda om slutförvaringen kan genomföras stegvis med "kontrollstationer och möjligheter till korrigerande åtgärder efter varje steg. Ãspölaboratoriet ger möjlighet att prova deponeringstekniken och övervaka de tillverkade barriäremas funktion i ett initialskede. I nästa steg byggs ett slutförvar i demonstrationsskala för 5-10% av den totala bränslemängden. Med erfarenheter från dessa steg kan sedan beslut tas om steg till slutförvaring i full skala. SKB tog till sig förslaget om en utbyggnad av slutförvaret i etapper. Tanken att provdeponera bränsleattrapper i Ãspölaboratoriet var inte ny för SKB. Den omnämndes i FoU-program 89 som Pilotförsök förvarssystem. SKB har emellertid inte i de följande programmen gett pilotförsöken en tydlig roll som en viktig första etapp i en serie av tre, där SKBs slutförvaringsteknik provas och verifieras och erfarenheter återförs till konstruktion och projektering, innan nästa steg tas. Pilotförsöken finns med i Äspö-programrnet i FUD 95, med blygsam men en satsning, fyra kapslar inalles. KASAM ser flera skäl till att SKB bör öka satsningen på provdeponering av kapslar. SKB behöver verifiera sin teknik för tillverkning och kontroll de av tekniska barriärema, såväl kapslingen bufferten liksom deponeringstekniken, i som större utsträckning än genom fyra provdeponeringar. Samfunktionen mellan den vattenmättade, kompakterade bufferten, återfylhiingspluggen och kapselgropen under den initiala värmetransienten behöver studeras och analyseras, exempelvis i närberg med olika hydraulisk konduktivitet. Värmetransienten länge i varar förhållande till en provperiod, men en provperiod något decennium med fortsatt om uppföljning bör ge ett gott underlag för extrapolering. Hittills har SKB endast kunnat beskriva det planerade slutförvaret med skisser och beräkningsresultat när SKB informerat kommuner varit aktuella för som

förstudien Det är förståeligt om en sådan presentation tas emot med viss skepsis.

en SKB skall göra något ingen har gjort förut. Enligt all erfarenhet har teknik

ny barnsjukdomar. En betydligt mer omfattande provdeponering än den planerade bör både bidra till att eventuella brister i tekniken avslöjas på ett tidigt stadium och till att utomstående får ökat förtroende för och möjlighet till insyn i SKBs arbeten med

slutförvaringen.

EU bedriver ett stort forskningsprogram inom kämavfallsområdet. Nuvarande ramprogram pågår under fyraårsperioden 1995-98, varefter ett nytt

program förutsätts komma. Sverige bidrar som medlem i EU till finansieringen denna

av forskning.

Sveriges deltagande i EUs forskningsprogram har hittills varit relativt begränsat. KASAM kan ha viss förståelse för SKB när det svenska

om nu programmet, som hittills måste bedömas som framgångsrikt, alltmer övergår till "projektfas" även

en fortsättningsvis vill begränsa sitt deltagande.

Samtidigt kommer resultaten från EUs forskningsprogram ofrånkomligen

att påverka förutsättningarna för det svenska programmet, exempelvis

genom att slutsatser dras om betydelsen av olika osäkerheter och att rekommendationer

ges om viktiga forskningsområden. Genom att EUs har karaktären forskning

program av mer än genomförandeibör det också kunna bidra till ökad grad vetenskaplig

av granskning. Vidare bör det finnas förutsättningar för att de finns inom

resurser som EU också skall kunna bidra till att lösa vetenskapliga frågor fortfarande finns i

som SKBs program.

Svenska forskare är väl medvetna om EUs forskningsprogram möjlig

som en finansieringskälla. KASAM ser det angeläget att SKB och myndigheterna

som utvecklar en strategi för vilken roll EUs forskning skall ha i det svenska programmet och att man aktivt medverkar för att få utformning nästa

en av ramprogram så att det bli till största möjliga nytta för svensk del. Det är också

viktigt att demokrati- och medinflytandefrågor samt miljökonsekvensbeskrivningar med anknytning till kämavfall utrymme i kommande forskningsprogram inom

ges EU

Bilaga

En översiktlig belysning KBS-metodens

av säkerhetsegenskaper

I avsnittet om insyn och transparens i kapitel 2 har KASAM föreslagit att SKB skall redovisa sin säkerhetsanalys på ett mer överskådligt sätt än hittills. I denna bilaga KASAM ett exempel på ger en stegvis redovisning av KBS-systemets barriärfunktioner. Syftet är att framställningssättet skall jämförelsevis lätt följa för vara att den intresserade lekmannen.

Om det går hål en kapsel så att grundvatten kan tränga in och laka ur radionuklider ur bränslet så kommer radionuklidema hindras att och avlänkas sin väg mot biosfären ett antal barriärer. Ett åskådligt av sätt att beskriva dessa säkerhetsegenskaper hos ett slutförvarssystem är redovisa hur att mängden eller koncentrationen av radionuklidema i grundvattnet påverkas barriärema av steg för steg längs vägen från bränslet till biosfären. Ett egenvärde hos en sådan stegvis redovisning av radio-nuklidemas transport med grundvatten är att de enskilda barriärernas funktion och bidrag till säkerheten blir tydliga och kan ge underlag för beslut om acceptanskriterier och forskningsprioritering vad gäller om barriäregenskaper. Av särskilt stort intresse är de värden framräknas som utläckaget av radionuklider från de tillverkade barriärerna, d.v.s. bränslet, kapseln och bentonitbufferten. De visar i vilken utsträckning dessa förmår reducera den att riskpotential som finns i det använda bränslets radioaktivitet, och vilken eller vilka funktioner som berget behöver ha för i sin helhet att systemet skall ge den nödvändiga säkerheten. En genomgång av gjorda säkerhetsanalyser visar de olika barriärernas att funktioner kan beskrivas så att kapseln isolerar bränslet från grundvattnet, bränslematerialet försvårar för radionuklidema lösas i grundvattnet, att bentonitbufferten begränsar och fördröjer radionuklidemas rörelse ut från kapseln, varefter koncentrationen av radionuklider i grundvattnet späds under ut passagen genom berggrunden till biosfären.

Kriterier för utsläpp från förvaret

De nordiska strålskydds- och säkerhetsmyndighetema inom kärnkraftområdet gav 1993 ut en skrift "Disposal of High Level Radioactive Waste. Consideration of Some

Basic Criteria". I denna skrift, som dock endast är vägledande för myndigheterna, föreslås grundläggande kriterier för slutförvaringen av det använda kämbränslet.

Säkerhetsanalysen skall visa att stråldoser och utläckage av radionuklider till biosfären ligger inom de gränser som föreslagits i regelverket:

Läckaget radionuklider till vår livsmiljö skall begränsas så att stråldoser till 0 av individer inte överstiger 0,1 mSv/år. lnflödet radionuklider till biosfären, räknat som medelvärde över en tidspe- 0 av riod 10 000 år eller mer, skall högst ligga inom intervallen 10 -100 kBq/år

om för långlivade alfastrålare och 100 1000 kBq/år för andra långlivade radio-

nuklider. lnflödet skall räknas per ton natururan som brutits och bearbetats för att producera det använda kämbränslet.

Beräkningar stråldoser görs med hjälp av modeller för radionukliders trans-

biosfären till människan. Dessa modeller blir allt osäkrare efterhand port genom

de används i dosberäkningar för allt avlägsnare framtider. Inflödeskriteriet har som tillkommit som ett komplement till stråldoskriteriet för tider bortom de närmaste 10 000 åren. Gränsvärdena har beräknats utifrån en jämförelse med inflödet till biosfären naturliga radioaktiva ämnen i vår berggmnd.

Beräkningsgång

KASAM har använt data från SKB 91 för att kvalitativt belysa KBS-förvarets säkerhetsegenskaper. Detta innebär inte att KASAM har granskat och godkänt de data och beräkningsmodeller som använts i SKB 91, men KASAM anser dock att de är tillräckligt trovärdiga för att användas i en kvalitativ beskrivning.

Tabellema l och 2 har sammanställts och uträknats med källstyrkor i Bq för olika viktiga radionuklider i bränslet tagna från tabellerna 3-1 till 3-3 på sid 25 i SKB 91. Tabellema har omräknats till 2,1 ton uran i bränslet i en kapsel. Den fria volymen inne i kapseln har beräknats till 600 Lösligheter i mol/l, omräknade till Bq/l, har tagits från tabell 8-2 sid 109 i SKB 91. Med pulsutsläpp förstås att all C-l4, 10 % av den totala mängden I-129 och 5 % av den totala mängden Cs-135 förutsätts ha läckt ut från urandioxiden till spalten mellan urandioxiden och zirkalloykapslingen redan när bränslet fanns i sin reaktor. Zirkalloykapslama antas läcka så att dessa mängder omedelbart löses i vattnet när detta trängt in. Ra-226, Pa-23l och Np-237 ökar i mängd under de första ca 100 000 åren efter uttaget av bränsleelementen från reaktorema på grund av att de är dotterprodukter till tyngre nuklider i bränslet. Deras mängder gäller för tidpunkten 100 000 år efter deponeringen för att deras betydelse inte skall underskattas. Gränsvärdet i Bq/l för dricksvatten har beräknats med användande av dosgränsen 0,1 mSv/år och de

dosfaktorer för vuxna personer i IAEAs International Basic Safety som anges Standards for Protection against Ionizing Radiation IAEA Safety Series No 115. En individs intag av dricksvatten har antagits 500 l/âr. m.m. vara

Tabell Källtermer innanför kapseln

Nuklid Halverings- Källstyrka i Källstyrka i Gränsv. Anmärkning tid år bränslet vattnetinuti för dricks-

Bq/kapsel kapselnBq/l vattenBq/l

014 5 730 8x1010 120 000 000 340 Pulsutsl. 100 % Tc-99 214000 1,1x1012 1200 310 1-129 15 700 000 2,7x109 400 000 1,8 Pulsutsl. 10 % Cs-135 2 950 000 3,8x1010 3 000 000 100 Pulsutsläpp 5 % Ra-226 1 600 8,4x10I0 8 000 000 0,7 Efter 100 000 år Pa-231 32 800 1,6xl09 160 000 0,3 Efter 100 000 år Np-237 2 140 000 9x1010 12 1,8 Efter 100 000 år 130-239 24 100 2,3x1013 8 000 0,8 Pu-242 376 000 1,7x1011 60 0,8 Am-243 7 370 1,9x1012 10 000 1,0

Som framgår av tabell l är redan själva bränslematerialet verksam barriär en mot radionuklidläckage tack att urandioxiden svårlöslig i vare är syrefritt gnmdvatten. Flertalet de tunga, alfastrålande nuklidema och många av av de långlivade klyvningsproduktema är också svårlösliga. Resultatet blir mängden att av dessa radionuklider i vattnet blir mycket lägre än i bränslet. Däremot frigörs stora andelar av de lättlösliga nuklidema snabbt till vattnet. Bentoniten innehåller grundvatten i sina mellan lerpartiklama porer men vattnet rinner inte genom leran. Radionuklider, alla molekyler, sig i stillasom rör även stående vatten på grund sin värmerörelse leran av men passagerna genom är trånga och många nuklider häftar vid, sorberas på, lerpartiklama. Resultatet blir en åtstrypning och fördröjning radionuklider av transporten av genom bentonitbufferten. Maximivärden för utläckaget i Bq/år bentonitbufferten har hämtats genom ur tabell 8-4 på sidan 113 i SKB 91. Värdena bygger på antagandet att kapseln har ett hål med 5 mm area. De har omräknats med hänsyn till kapseln i sin att nya utformning har en mycket större fri volym för det inträngande den kapvattnet än sel som SKB 91 räknat med. Detta sänker avsevärt koncentrationen i kapselvattnet

av de lättlösliga nuklidema C-l4, I-129 och Cs-135 frigörs pulsutsläpp. som som

Detta påverkar läckaget genom bentoniten eftersom diffusionen genom bufferten är proportionell mot koncentrationen i vattnet innanför leran. Läckaget av de löslighetsbegränsade nuklidema påverkas inte av vattenvolymen. Värdena för Ra- 226 och Pa-231 är avlästa ur figur 8-14 i SKB 91. Utläckagen av dessa två nuklider är beräknade med en helt arman och grövre beräkningsmodell än de övriga värdena men de har ändå medtagits eftersom de hör till de få nuklider som ger någon närrmvärd dosrisk.

Tabell Utflöden till närzonen

Nuklid Källstyrka i Maxvärdeavut- Tid närmax- Gränsv. Utspäd-

vattnetinuti flödet från värdetupp- för dricks- ningsbehov

kapseln, bufferten nås,år vatten,Bq/l för dricks-

Bq/kapsel underettår, vattenbruk,

Bq/kapsel m3/år

sx1010 1x107 1400 340 30

0-14

Tc-99 800 000 1		500 000 310		0,001
1.129 2,7x108	650	17 000	1,3	0,5
Cs-135 1,9x109 2,1x106		80	100	21
5x108	30 000	30 000	0,7	43

Ra-226

7x1O7 1 000 20 000 0,3 3,5 921-231

Np-237 8 000	0.06	500 000 1,8	0,001
Pu-239 5 000 000 0,001		500 000 0,8	0,001
Pu-242 40 000	0,06	500 000 0,8	0,001
Am-243 7 000 000 3		106 000	1,0 0,003

De radionuklider som läcker ut genom bentonitbufferten kommer att spädas ut i grundvattnet. Vid någon viss utspädning blir halten av radionuklider så låg att grundvattnet kan användas som dricksvatten utan att dosgränsen 0,1 mSv/år överskrids. Den sista kolumnen ger framräknade värden på denna utspädning uttryckt som den grundvattenmängd som minst behöver omsättas per år i en akvifar som avtappas av en dricksvattenbrunn. Ingen hänsyn har tagits till fördröjning av radionuklidema deras väg genom berggrunden.

Gränsvärdena gäller de enskilda nuklidema. Om flera nuklider förekommer samtidigt i vattnet måste gränsvärdena justeras så att summan av dosbidragen inte överskrider den satta dosgränsen. Utflödet av olika nuklider från bufferten är fördelat i tiden så att de svagt sorberade nuklidema C-14, I-l29 och Cs-l35 når sin maximala utsläppshastighet inom relativt kort tid efter en kapselskada. C-14 kan

bara komma ut i större mängd kapsel skadas inom de första femtiotusen åren

om en eftersom C-14 har en relativt kort halveringstid. De höga värdena för Ra-226 och Pa-231 kan inte nås förrän tiotusentals år efter deponeringen eftersom dessa nuklider långsamt växer in i bränslet från sönderfallande uran-234

resp uran-235. Dessa två nuklider förekommer även naturliga radionuklider i berggrunden.

som

Endast C-14 och Cs-l35 läcker, enligt SKBs beräkningar, bufferten i

ut genom en årlig mängd som ligger inom gränsintervallet för tillåtet inflöde till biosfären. För övriga radionuklider ger redan närzonen begränsning utflödet väl till-

en av som godoser kravet att förvaret endast får ett obetydligt tillskott till det inflöde

ge av naturliga radioaktiva ämnen till biosfären ändå sker grund ytlig

som av att berggrund vittrar.

Arbetet med SKB 91 gjordes för att belysa hur olika modeller för beräkning

av grundvattenflödet genom fjärrzonen påverkade säkerheten. Trots detta syfte går det inte att få fram ur de data som redovisas i rapporten hur utflödet

stort av radionuklider till biosfären blir i något de olika beräkningsfallen. Däremot finns

av det en fyllig redovisning frigörelsen radionuklider från bentoniten. Det

av av går alltså inte att utläsa SKB 91 hur effektiv fjärrzonen är barriär för

av som radionuklidtransport. För att få en uppfattning detta har istället data SKI

om använts som redovisar i rapporten SKI Projekt 90 tabell 4.9.2, tabell 6.2.1 kolumn "Output

to Far-Field och fig. 6.4.1-4 Ett urval dessa data har sammanställts i tabell

Tabell Reduktionsfaktorer i berggrunden/fjärrzonen

Nuklid	Halverings- Intag i Bq/år Maxvärde Maxvärde Reduk- tid år	av nukliden av utsläpp somger 0,1 mSv/år Bq/år	till fjärmon till biosfär faktori	inflöde tions- av Bq/år	ñärrzon
Se-79	65 000	35 000	3 500	3 200	1,1
Tc-99	214 000	150 000	70	50	1,4
1-129	15 700 000 900		36 000	30 000	1,2
Cs-135	2 950 000 50 000		6 000	4 500	1,3
Pa-231	32 800	140	37	12	3
Np-237	2 140 000 900		0,6	0,06	10
Pu-239	24 100	400	5,3	0,075	70
Pu-240	6 570	400	0,2	3,5xl0"5	6000
Pu-242	376 000	400	2	0,1	20
Am-243 7 370		500	3,5	8x104	4000

Några slutsatser

Både SKB och SKI kommer i sina beräkningar av ett referensscenario med kapselskada fram till mycket låga värden på utsläppen av radionuklider redan nere i berget. Det är bara C-14, l-129, Cs-135, Ra-226 och Pa-231 som i någon

av beräkningarna kommer ut från närzonen i större mängd än det tillåtna årsintaget för en individ. Utsläppsvärdena är starkt beroende av antaganden om kapselskadans storlek och den area bentonitens utsida som står i kontakt med vattenförande sprickor.

Beräkningama har gjorts för en kapsel som skadats så att vatten trängt till bränslet. Om fler kapslar skadas samtidigt blir utflödet till fjärrzonen i motsvarande grad större. Stråldosema blir också motsvarande större om de skadade kapslama är placerade nära varandra i förvaret och om de skadas ungefär samtidigt. I annat fall kan läckaget ta olika vägar till biosfären och de största utflödena komma vid olika tider. I sådana fall växer inte Stråldosema i takt med antalet kapslar skadas.

som

Enligt SKIs beräkningar kan fjärrzonens bidrag till isoleringen av radionuklider från biosfären i det närmaste försummas för långlivade, svagt sorberade radionuklider Se-79, Tc-99, 1-129 och Cs-l35. Bidraget är obetydligt för starkt sorberade, långlivade radionuklider som Np-237, Pu-239 och Pu-242. Pa-231 är speciell i den meningen att den nybildas ute i berget som dotterprodukt till utläckt U-235. Det är endast starkt sorberade relativt kortlivade nuklider som Pu-240 och Am-243 som reduceras avsevärt i fjärrzonen. Dessa nuklider kvarhålls dock så väl av de tillverkade barriärema att de inte kräver någon kompletterande barriär.

Den relativt obetydliga skillnaden för svagt sorberade, långlivade radionuklider mellan utflödet per år från bufferten och det totala inflödet till biosfären år

per sammanhänger med buffertens och bergets funktionssätt. I SKIs beräkning varierar utflödet från närzonen av Se-79, Tc-99, 1-129 och Cs-135 endast mycket långsamt. Om ett ämne, tillförs grundvattnet i konstant takt, i huvudsak följer med

som grundvattnet och inte fastnar i berget och inte hinner sönderfalla under transporttiden, så kommer det fram till biosfären i samma takt som det ursprungligen tillfördes grundvattnet. Skillnaden är att det kommer fram och

senare att det kommer att vara fördelat en mycket större vattenvolym.

Detta slag av beräkningar, som görs för en säkerhetsanalys, görs med data och modeller som inte skall underskatta riskerna, för att man skall på den säkra

vara sidan. I verkligheten kan bergets bidrag till säkerheten större än den

vara framräknade, men det är i praktiken omöjligt att göra alla de mätningar skulle

som behövas för att visa detta.

Om buffertens barriäregenskaper försämras får fjärrzonen en relativt sett större betydelse för säkerheten men dess reella förmåga att isolera radionuklidema från biosfären påverkas inte. Det är därför av avgörande betydelse för förvaringens

säkerhet att buffertens initialt goda barriäregenskaper bevaras i så stor utsträckning och så länge som möjligt. Detta ställer krav på buffertens närmaste omgivning; att det bergparti där kapselgropen bonats är gediget.

Så länge bufferten fungerar som beräknat blir fjärrzonens viktigaste bidrag till säkerheten att späda ut den koncentration i grundvattnet radionuklidema kan ha

som när de läckt ut ur bentoniten. Det är endast i scenarier utgår från eller leder till

som en samtidig försvagning av kapselns och bentonitens barriäregenskaper

som berggrunden kan få någon betydelse när det gäller att reducera inflödet

av radionuklider till biosfaren. Det är därför viktigt att snarast genomföra samlad

en scenarieanalys, och redovisa karaktären och sannolikheten för scenarier

av som innehåller olika former av påverkan på de tillverkade ban-iäremas sarnfunktion.

KASAM

KASAM Statens råd för kämavfallsfrågor, inrättades - år 1985 och är nu en fristående kommitté under miljödepartementet med uppgift utreda frågor att om kämavfall och om avställning kämtekniska anläggningar och lämna av att regeringen och vissa myndigheter råd i dessa frågor. Regeringen har bemyndigat chefen för Miljödepartementet att utse KASAMs ordförande och högst tio andra ledamöter. Ledamöterna representerar oberoende sakkunskap inom olika områden av betydelse för slutförvaringen radioaktivt avfall, inte enbart inom teknik och av naturvetenskap utan också inom ämnen etik, juridik och samhällsvetenskap. som I KASAMs uppdrag ingår bl.a. Dir. 1992:72 redovisa sin självständiga att bedömning av det för forsknings- och utvecklingsverksamhet bl.a. program om slutförvaring av använt kämbränsle de svenska kämkraftföretagen - som upprättar vart tredje år.

KASAM har för närvarande våren 1996 följande sammansättning:

Camilla Odhnoff ordf., f.d. landshövding, fil. dr, växtfysiologi Olof Söderberg v.ordf., överdir., miljödep., fil. dr, Statskunskap Göran Andersson, prof., KTH, elektriska energisystem Karin Markides, prof., Uppsala universitet, kemi Sören Mattsson, prof., Lunds universitet, radiofysik Anneli Salo, f.d. avdelningsdir., Helsingfors, fil. lic., miljöstrålskydd Rolf Sandström, prof., KTH, materialteknologi Jimmy Stigh, prof., Göteborgs universitet, geologi Anne-Marie Thunberg, redaktör, Sigtuna, teol. dr, etik Lotta Westerhäll, prof. Göteborgs universitet, offentlig rätt

KASAMs sekreterare är docent Tor Leif Andersson

Expert KASAM är civ. ing. Nils Rydell tekniska frågor

Konsulter åt KASAM är fil. dr Kjell Andersson och ing. Harald Ãhagen

KASAM, Miljödepartementet, 103 33 STOCKHOLM

Statens offentliga 1996

utredningar

Kronologisk förteckning

. Dennyagymnasieskolanhurgårdet U. 26.Ny kursi trafikpolitiken Bilagor.K.+ . - Samverkansmönsteri svenskforsknings- 27.Enstrategi kunskapslyftför ochlivslångtlärande.

finansiering.U. U.

Fritid i förändring. 28.Detforskningspolitiskalandskapeti Norden . Omkönochfördelning fritidsresurser.av C. 1990-talet.U. Vembestämmervad EU:sinternaspelreglerinför 29.ForskningochPengar.U. . regeringskonferensen1996.UD. 30.Borgenärsbrotten översyn ll kap. - en av Politikomrâdenunderlupp.FrågoromEU:sförsta brottsbalken.Fi. . pelareinför regeringskonferensen1996.UD. 3 .Attityderochlagstiftningisamverkan

Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheter arbeteti EU. UD.av 32.Mössochmänniskor.Exempel bra Av vitaltintresse.EU:sutrikes-och lT-användningblandbarnochungdomar.SB. . säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.UD. 33.Banverketsmyndighetsroll K. m.m. Batteriernaenladdadfråga.M. 34.Aktiv arbetsmarknadspolitik+ expertbilaga.A. . - Omjärnvägenstrañldedningm.m.K. 35.Kriminalunderrättelseregister . lO.Forskningför vårvardag.C. DNA-register.Ju. . .EU-mopeden.Ålders-ochbehörighetskravför 36.Högskolai Malmö.U.

tvâ-ochtrehjuligamotorfordon.K. 37.Sverigesmedverkani FN:sfamiljeår.S.

Kommunerochlandstingmedbetalnings- 38.Nationalstadsparker.M.

svárigheter.Fi. 39.Rapportfrånklimatdelegationen1995. Offentligdjurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning.M.

Budgetlag regeringensbefogenheterpå 40.Elektroniskdokumenthantering.Ju. ñnansmaktensområde.Fi. 41.Statensmaritimaverksamhet.Fö. Unionför bådeöstochväst.Politiska,rättsliga 42 Demokratiochöppenhet.Omfolkvaldaparlament . . ochekonomiskaaspekter EU:ssjätteav ochoffentlighetiEU. UD.

utvidgning.UD. 43.Jämställdheteni EU.Spelregleroch mFörankringochrättigheter.Omfolkomröstningar, verklighetsbilder.UD. . utträdesrätt,medborgarskapochmänskliga 44.Översynavskatteflyktslagen.

rättigheteriEU.UD. Reformeratförhandsbesked.Fi.

Bättretrafikmedväginformatik.K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju. .Totalförsvarspliktigam95.Förslagomjobb/studier 46.Enskildavägar.K.

eftermuck,bostadsbidrag,dagpenning, 47.Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför

försäkringar.Fö. individochlokalsamhälle.U.

Sverige,EUochframtiden.EU 96-kommitténs 48.ShapingSustainableHomesinanUrbanizing bedömningarinförregeringskonferensen1996. World.SwedishNationalReportfor Habitatll. N.

UD. 49.Reglerför handelmedel. N.

20.Samordnadrollfördelninginomtekniskforskning. 50.Förbud allmänplats Ju. motvapen m.m. U 51.Grundläggandedragi arbetslöshetsförsäk-

.Reform enny

ochförändring.Organisationoch ring alternativochförslag.A. verksamhetvid universitetochhögskolorefter .Precisering handelsändamåletav i detaljplan.M.

1993årsuniversitets-ochhögskolereform.U. Kalkning sjöarochvattendrag.M.av . 2 .Inflytande riktigt Omeleversrätttill .Kooperativamöjligheteristorstadsområden. inflytande,delaktighetochansvar.U. .Sverige,framtidenochmångfalden.A.

23.Kartläggningochanalys denoffentligasektornsav .Påvägmotegenföretagande.A.

upphandlingavvarorochtjänstermed .Vägarin i Sverige.A. miljöpåverkan.N. 56.Hälften kvinnorochmän vorenog om- 24.FrånMaastrichttill Turin. Bakgrundochövriga 90-taletsarbetsmarknad.A.

EU-ländersförslagochdebattinför 57.Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst.Fi.

regeringskonferensen1996.UD. 58.Finansieringendetcivilaförsvaret.Fö.av

25.Frånmassmedia till multimedia-

attdigitaliserasvensktelevision.Ku.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59.Europapolitikenskunskapsgrund. 88.Kameraövervakning.Ju.

Enprincipdiskussionutifrân 89.Samverkanmellanhögskolanochdesmåoch

EU96-kommitténserfarenheter.UD. medelstoraföretagen.N. 60.Miljö ochjordbruk.OmEU:smiljöregleroch 90.Sammanhålletstudiestöd.U.

utvidgningenseffekter dengemensamma 91.Denprivatavårdensomfattningochframtida

jordbrukspolitiken.UD. ersättningsformerEnöversynavdenationella

- 61.Olikaländer olikatakt.Omflexibelintegration taxornaför läkareochsjukgymnaster.

ochförhållandetmellanstoraochsmåstateri EU. 92.IT i miljöarbetet.M. UD. .Ny yrkestrafiklagstiftning.K.

62.EU, konsumenternaochmaten 94.Nationellteleadresskatalog.K.

- Förväntningarochverklighet.Jo. 95.Botniabanan.K. 63.Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. 96.Strukturförändring besparing.och 64.FörsäkringskassanSverige Översynav Enuppföljning genomfördaav förändringar

Socialförsäkringensadministration.S. inomförsvarsmaktensledningsorganisation.Fö. 6U.AdministrationenavEU:sjordbrukspolitik 97.Effektivareförsvarsfastigheter

i Sverige.Jo. Utvärderingavenreform.Fö. 66.Utvärderatpersonval.Ju. 98.VemstyrförsvaretUtvärderingav 67.Medborgerliginsyni kommunalaentreprenader. effekterna LEMO-reformen.av Fö.

Fi. 99.Avvecklingmedinlärning.Erfarenheterfrån 68.Någrafolkbokföringsfrágor.Fi. LEMO-reformensavvecklingavpersonal.Fö. 69.Kompetensochkapital bilaga.N.+ Ettnyttsystemförskattebetalningar.DelA.

. O.Samverkanmellanhögskolanochnäringslivet.N. Ettnyttsystemför skattebetalningar.DelB. 7l. Lokaldemokratiochdelaktigheti Sverigesstäder Författningsförslag,författningskommentarer

ochlandsbygd.ln. ochbilagor.Fi. lh.Rättspsykiarrisktforskningsregister.S. 10 .Kärnavfall teknikochplatsval.KASAMs

- 73.SwedishNuclearRegulatoryActivities. yttrandeöverSKBsFUD-Program M.95.

Volume1 An Assessment.- M. 74.SwedishNuclearRegulatoryActivities.

Volume2 Descriptions.M.

- 75.Värdeni folkhögskolevärlden.U. 76.EU:sregeringskonferensprocedurer,aktörer,

formalia.Sammanfattningavettseminariumi

april 1996.UD. 7 .Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti

Sverige.Fi. 7 .Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelning

och finansiering.N. 79.Översynavrevisionsreglerna.Fi. 80.Viktigtmeddelande.

RadioochTV i KrisochKrig. Ku. 81.Skyddförsparandei sparkasseverksamhet.Fi. 82.Enöversynavluft-sjö-ochspártrañkens

tillsynsmyndighetenK. 83.Allmäntpensionssparande.S. b,EkobrottsforskningJu. 85.EgonJönssonenkartläggning lokalaav sam-

verkansprojektinomrehabiliteringsomrádet.S. 86.Utveckladsamordninginomdetcivilaförsvaret

ochfredsräddningstjänsten.Kartläggning,

övervägandenochförslag.Fö. 87,Tredimensionellfastighetsindelning.Ju.

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Försvarsdepartementet Mössochmärmiskor.Exempel bra Totalförsvarspliktigam95.Förslag jobb/studier

om IT-användningblandbarnochungdomar.32 eftermuck,bostadsbidrag,dagpenning,

försäkringar.18 Justitiedepartementet

Statensmaritimaverksamhet.41 Kriminalunderrättelseregister Finansieringen detcivilaförsvaret.58av DNA-register.35 Utveckladsamordninginomdetcivilaförsvaret Elektroniskdokumenthantering.40 ochfredsräddningstjänsten.Kartläggning, Presumtionsregelniexpropriationslagen.45 övervägandenochförslag.86 Förbudmotvapen allmänplatsm.m.50 Strukturförändringochbesparing. Utvärderapersonval.66 Enuppföljning genomfördaav förändringar Ekobrottsforskning.84 inomförsvarsmaktensledningsorganisation.96 Tredimensionellfastighetsindelning.87 Effektivareförsvarsfastigheter Kameraövervakning.88 Utvärderingavenreform.97

VemstyrförsvaretUtvärderingav Utrikesdepartementet effekterna LEMO-reformen.98

av Vembestämmervad EU:sinternaSpelreglerinför Avvecklingmedinlärning.Erfarenheterfrån regeringskonferensen1996.4 LEMO-reformensavvecklingavpersonal.99 Politikområdenunderlupp.FrågoromEU:sförsta pelareinför regeringskonferensen Socialdepartementet

1996.5 Ettår medEU. Svenskastaistjänstemäns Sverigesmedverkani FN:sfamiljeár.37 erfarenheter arbetetiav EU. 6 Kooperativamöjligheteri storstadsomráden.54 Avvitaltintresse.EU:sutrikes-och FörsäkringskassanSverige Översynav

säkerhetspolitikinförregeringskonferensen.7 socialförsäkringensadministration.64 Unionförbådeöstochväst.Politiska,rättsliga Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 ochekonomiskaaspekteravEU:ssjätte Allmäntpensionssparande.83 utvidgning.15 EgonJönssonenkartläggning lokalaav

- Förankringochrättigheter.Omfolkomröstningar, samverkansprojektinomrehabiliieringsomrädet.85 utträdesrätt,medborgarskapochmänskliga Denprivatavårdensomfattningochframtida rättigheteri EU. 16 ersätmingsformerEnöversynavdenationella

- Sverige,EUochframtiden.EU96-kommitténs taxornaförläkareochsjukgymnaster.91 bedömningarinförregeringskonferensen1996.19 FränMaastrichttill Turin.Bakgrundochövriga Kommunikationsdepartementet EU-ländersförslagochdebattinför Omjärnvägenstrafikledning 9

m.m. regeringskonferensen1996.24 EU-mopeden.Åldersochbehörighetskravför Demokratiochöppenhet.Omfolkvaldaparlament tvâ-ochtrehjuligamotorfordon.l l ochoffentligheti EU. 42 Bättretrafikmedväginformatik.l7 Jämställdheteni EU. Spelregleroch Ny kursi trañkpolitiken Bilagor.26+ verklighetsbilder.43 Banverketsmyndighetsroll 33

m.m. Europapolitikenskunskapsgrund. Enskildavägar.46 Enprincipdiskussionutifrån Enöversynavluft-sjörochspârtrafikens EU96-kommitténserfarenheter.59 tillsynsmyndigheter.82 " Miljö ochjordbruk.OmEU:smiljöregleroch Ny yrkestrafiklagstiftning.93 utvidgningenseffekter dengemensamma Nationellteleadresskatalog.94 jordbrukspolitiken.60 Botniabanan.95 Olikaländer olikatakt.Omflexibelintegrationochförhållandetmellanstoraochsmåstateri EU, Finansdepartementet 61 Kommunerochlandstingmedbetalnings- EU:sregeringskonferensprocedurer,aktörer, svárigheter.12

formalia.Sammanfattningavettseminariumi Budgetlag regeringensbefogenheterpå

april 1996.76 fmansmärtensomrâde.14

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

BorgenârsbrottenenÖversynav11kap. Vägar i Sverige.55

brottsbalken.30 Hälftenvorenog om- kvinnorochmän Översynavskatteflyktslagen. JO-taletsarbetsmarknad,56 Reformeratförhandsbesked.44 Medicinskaundersökningari arbetslivet.63 Pensionssamordningsvenskarför i EU-tjänst.57 Medborgerliginsyni kommunalaentreprenader,67 Kulturdepartementet Någrafolkbokföringsfrágor.68 Frånmassmediatill multimedia

- Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti attdigitaliserasvensktelevisioit.25 Sverige.77 Viktigtmeddelande. Översyn revisionsreglerna.av 79 RadioochTVi KrisochKrig. 80 Skyddför sparandei sparkasseverksamhet.81 Ettnyttsystemför skattebetalningar.DelA. Näringsdepartementet Ettnyttsystemförskattebetalningar.DelB. Kartläggningochanalysavdenoffentligasektorns Författningsförslag,författningskommentarer upphandling varorav ochtjänstermed ochbilagor.100 miljöpåverkan.23

ShapingSustainableHomes anUrbanizing Utbildningsdepartementet

World.SwedishNationalReportfor HabitatIl. 48 Dennyagymnasieskolan- hurgårdet 1 Reglerför handelmedel.49 Samverkansmönsteri svenskforskningsfinansiering. Kompetensochkapital bilaga.69+ 121 Samverkanmellanhögskolanochnäringslivet.70 Samordnadrollfördelninginomtekniskforskning. Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelningoch 20 finansiering.78 Reformochförändring.Organisationochverksamhet Samverkanmellanhögskolanochdesmáoch vid universitetochhögskolorefter1993árs medelstoraföretagen.89 universitets-ochhögskolereform.21 Inflytandepáriktigt Omeleversrätttill Civildepartementet

inflytande,delaktighetochansvar.22 Fritidi förändring. Enstrategiförkunskapslyftochlivslångtlärande.27 Omkönochfördelning fritidsresurser.3

av Detforskningspolitiskalandskapeti Norden Forskningför vår vardag.10 1990-talet.28 Attityderochlagstiftningisamverkan ForskningochPengar,29 + bilagedel,31 Högskolai Malmö.36 Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför Inrikesdepartementet individochlokalsantliälle.47 Lokaldemokratiochdelaktigheti Sverigesstäderoch Värdeni folkhögskolevärlden.75 landsbygd.71 Sammanhálletstudiestöd.90

Miljödepartementet Jordbruksdepartementet

Batteriernaen- laddadfråga.8 Offentligdjurskyddstillsyn.13 Nationalstadsparker.38 EU,konsumenternaochmaten Rapportfrånklimatdelegationen1995.

Förväntningarochverklighet.62 Klimatrelateradforskning.39 - AdministrationenavEU:sjordbrukspolitik Precisering handelsändamáleti detaljplan.52

av i Sverige.65 Kalkning sjöarochvattendrag53

SwedishNuclearRegulatoryActivities. Arbetsmarknadsdepartementet

Volume1- An Assessment.73 Aktivarbetsmarknadspolitik+ expertbilaga.34 SwedishNuclearRegulatoryActivities, Grundläggandedragi ennyarbetslöshetsförsäkring- Volume2 Descriptions.74

alternativochförslag.5l lT i miljöarbetet.92 Sverige,framtidenochmångfalden.55 teknikochplatsval.KASAMs

Kärnavfall- Påvägmotegenföretagande.55 yttrandeöverSKBsFUD-Program95. 101

KASAM

"STATENSRÅD FÖR

KARNAVFALLSFRÅGOR

SwedishNationalCouncilo:NuclearWaste

KASAM, Statens råd för kärnavfallsfrågor, inrättades år 1985 och är nu en fristående kommitté under miljödepartementet med uppgift att utreda frågor om kärnavfall och avställning av kämtekniska anläggningar och att lämna regeringen och vissa myndigheter råd i dessa frågor.

Ledamöterna som i stor utsträckning består av professorer från

svenska och nordiska universitet och högskolor representerar obero-

ende sakkunskap inom olika områden betydelse för slutförvaringen

av av radioaktivt avfall, inte enbart inom teknik och naturvetenskap utan också inom områden som etik, juridik och samhällsvetenskap.

I KASAMs uppgifter ingår att vart tredje år i ett särskilt betänkande redovisa sin självständiga bedömning av kunskapsläget på kämavfallsområdet.

En annan viktig del av KASAMs verksamhet är att erbjuda ett forum för oliktänkande och för sakkunniga inom och utom landet att diskutera kärnavfall och därmed anknutna frågor. Ett antal seminarier på olika teman har därför hållits.

Det åligger också KASAM att granska det program för forskningsoch utvecklingsverksamhet om bl.a. slutförvaring av använt käm-

bränsle som de svenska kämkraftföretagen upprättar vart tredje år.

- Denna skrift utgör KASAMs yttrande till regeringen beträffande SKBs FUD-Program 95, Kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring.

KASAM, Miljödepartementet, 103 33 Stockholm.

IEEE

POSTADRESS:10647STOCKHOLM

FAX TELEFON08-690 9x90

08-205021,

ISBN 91-38-20306-5

ISSN 0375-250X