SOU 1996:32

Möss och människor : exempel på bra IT-användning bland barn och ungdomar : delbetänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

i Exempel på bra IT-användning

bland barn och ungdomar

CORNELIACLDFRxEUF

SUSANNEGUS SSONIA

CHmsn/xwAwuuassow;

|NGVARLIND

JESPERTORSSON

CHARLOTTEHEGMAN

GABRIELODGREN

Statens offentliga utredningar 1996:32 Statsrådsberedniruget

01176535 Ch

än IS

m n ko r

Exempel på bra IT-användning

bland barn och

ungdomar

Delbetänkande IT-råd

av Ungdomens

Ji V :Link xairv :

Till statsministern

Ungdomens IT-råd är en kommitté som tillsattes av regeringen i januari l995.

Totalt består rådet av tre tjejer och två killar i åldern l4 till 27 år. Rådet år den i särklass yngsta statliga kommittén.

Ledamöterna i rådet tar hjälp av andra barn och ungdomar i sitt arbete och jobbar mycket utåtriktat med till exempel studiebesök och samtal med jämnåriga. Dessutom startar och stöttar rådet många intressanta IT-projekt runt om i landet.

Rådet skall enligt sina direktiv bland annat "samla och förmedla kunskap om hur barn och ungdomar kan utnyttja modern informationsteknik i skolan och fritiden. Rådet skall lyfta fram goda exempel användning av informationsteknik bland barn och ungdomar."

l detta syfte har rådet skrivit denna skrift som överlämnas som ett delbetänkande till regeringen.

Stockholm i mars I996

Helejna Larsson

Helejna Larsson, ordförande

..öch.

manni kor

Möss och människor, exempel bra lT-använd- Konstverken de inledande sidorna är gjorda av ning bland barn och ungdomar, SOU l996:32 elever vid Högskolan i Skövde. Skolans utbildning

inom konst och media är i grunden en humanistisk .Redaktör och skribent: Eva Nyström

kultur- och informationsutbildning.Tekniken

ses Övriga skribenter: Siri Axelsson,Pär Rittsel. Vanja främst som ett hjälpmedel, om än ett viktigt Wikström sådant. Foto: Siri Åxelsson,Bo Fernström, Ulf Gladher, Dynamiska tekniska verktyg används allt mer Eva Nyström, Jan Petterson, Pär RittseLThomas avancerade sätt i moderna medier. Den tekniska

Johansson utvecklingen inom dessa områden är enorm.

Högskolans uppfattning är dock att tekniken aldrig Layout: NsT Form, Lisa Andersson, Stefan Ekblom får överordnas budskapet. Tryck: Norstedts Tryckeri AB Utvecklingen av den moderna mediatekniken

© Ungdomens lT-råd påverkar också avgörande sätt vår världsett Citeragärna, men uppge källan. bild, uppfattning och upplevelse budskap och av kommunikation. Fram växer med andra ord ett Försäljning: Frituzes,telefon 08/690 9I 90 nytt sätt att vara och leva och i anknytning till det ISBN: 9I-38-20l98-4 också en ny estetik. ISSN: 0375-250X Högskolan i Skövde

Tyrone Martinsson HEMSIDA 4 Telefon: 0500/46 48 3a Läs delbetänkandet. se konstverken och hitta E-post: tyrone.martinsson@ikm.his.se ytterligare bra exempel rådets hemsida Hemsida: http://www.his.se Internet: http://www.ungit.se. Från den sidan kan

du komma i direktkontakt med många de av exempel som beskrivs i den här skriften.

På hemsidan finns också information om Ungdo-

i IT-råd och fördjupningar frågor mens i som rör

barn, ungdomar och lT.

En del av livet

naturlig

Erik och Sara är fjorton år gamla. Båda ledamöter i Ungdomens lT-råd. Erik har varit anställd av skolan och undervisat sina lärare efter egen kursplan. Han menar att lärarna måste våga försöka. Nu hjälper Erik den egna skolan att ta fram en egen lTplan. Sara har lagt sina semesterbilder datorn och sedan skapat en multimediapresentation med ljud, bild och text. -Men hon får slåss om utrymmet vid datorn hemma eftersom hela familjen är lika engagerade. Alla har sina favoritprogram.

Åsa och Johan är också med i rådet. De är i 25-årsåldern. Åsa började med Internet för många år sedan och har nu kompisaröver hela världen. Hon kommunicerar och spelar spel tillsammans med dem. Idag använder hon också tekniken dagligen när hon redigerar skivor åt svenska och utländska artistenjohan har flickvän iAustralien och kan via Internet kommunicera billigare och enklare med henne även det självklart inte är känsla träffas riktigt. i

- om samma som att

Ordförande i rådet heter Helejna och hon är från Gotland. Hon har sin bakgrund i miljörörelsen. Även där har förutsättningarna ändrats i takt med tekniken. Stora lättillgängliga faktabaser byggs upp och nya-nätverk bildas.

Precis som många andra väljer Helejna att sköta sitt jobb hemifrån under delar av arbetsveckan. dels för att det är skönare och friare, dels

miljöhänsyn. Datorn står i sovrummet och av därifrån kommunicerar Helejna med rådet.

Ungdomens IT-råd sammanträder med hjälp av bildtelefoner. Erik sitter i Luleå och Sara finns i Växjö. Alla är uppkopplade med sina datorer och kan tydligt se och höra varandra. Ledamöterna slipper åka över Sverige för att träffas och spar både tid, pengar och miljö. Genom att använda Internet och multimediaprogram skaffar sig rådet hela tiden aktuella kunskaper och nya bekanta.

Ingen i rådet är specialist att programmera och ingen är någon så kallad hacker. Tekniken är bara en naturlig del av livet. Den är med i delar av skolgången, arbetet, under fritiden och i samband med kommittéuppdraget.Tekniken är inte märkvärdig och alls inget underverk. Den bara används.

Ungdomens

Möss och människor

Det var först när musen uppfanns som datorerna blev allmän egendom. l ett slag gjorde musen det väldigt enkelt att använda datorer. Musen fick därför symbolisera ett nytt revolutionerade sätt att arbeta med tekniken. Mycket ändrades när lärde ,oss att klicka. dra och markera.

Givetvis är det i grunden människor som ställer krav tekniken och ger den ett vettigt innehåll. Men det är först när många använder en teknik som krav och innehåll kan utvecklas och bli bättre. Och någonting har hänt under de senaste åren.

Någonting i mötet mellan möss och människor. Musen blev alltså startsignalen för att allvar sätta människor i centrum för den

nya tekniska utvecklingen. Musen gjorde tekniken tillgänglig, spridningen av ny teknik blev därför större och priset tekniken kunde pressas. Nu skymtar det verkliga genombrottet. Redan idag säljs det fler datorer än TV-apparater i Sverige.

Men informationsteknik är förstås inte bara datorer. Det finns andra saker som förklarar att begreppet lT slår igenom just nu. Den nya tekniken har ett mycket brett användningsområde. Den används inom vården, jobbet,i hemmet och i snabbköpet.Tillverkning, produkter och arbeten utvecklas helt nya varor och tjänster

skapas.

Kommunikationen mellan människor förändras i och med den nya tekniken. Människor över hela världen kan nu samtala enklare och snabbare med varandra. Näten kan forsla mer information. En integration av olika tekniker är också väg. DatonTV, telefon och video kanske blir en apparat om ett par år. De flesta servicefunktioner i vårt samhälle kommer att kunna nås on-line.

Ungdomens IT-råd anser att IT kommer spela en mycket stor roll för samhällets förändring. IT kommer att utveckla och reformera lärandet, vardagen och världen. Alla människor påverkas och berörs av den nya tekniken, vare sig de vill det eller inte. De kommer i kontakt med lT dagligen och det förändrar deras sätt att leva.

Rådet ser i första hand IT som ett hjälpmedel för att ta fram och sprida kunskap. Hur ungamänniskor utnyttjar lT blir därför avgörande för om Sverige ska klara av att ställa om sig till ett delvis nytt samhälle.

Den unga generationen har ett självklart och naturligt förhållande till den teknik som nu växer fram. Men alla har inte tillgång till tekniken och får därigenom inte samma möjligheter att utvecklas. På många håll saknas pengar. engagemang och kunskaper.

l den här skriften vill Ungdomens lT-råd visa några exempel bra lT-användning bland barn och ungdomar. Det är företrädesvis unga människorna som själva får komma till tals om hur de använder tekniken. De berättar om sin syn framtiden och lT-utvecklingen. De har alla kommit en bit väg. mest av till följd av en stor portion vilja.

Möss och människor kan förhoppningsvis leda till att fler barn och ungdomarfår möjlighet att utvecklas med hjälp av lT.

Känner du titeln

igen

John Steinbeck skrev redan I937 boken Möss och människor Of Mice and Men som blev hans första publiksuccé. Boken handlar om den enkla människans svårigheter att möta en krånglig värld.Två lantarbetare, George och Lennie, drömmer om en bättre tillvaro en egen gård. Lennie som är lite förståndshandikppad älskar att smeka allt som är mjukt möss, kaniner och hundvalpanTyvärr är han lite hårdhänt och råkar

ibland krama ihjäl djuren. Boken får ett tragiskt slut för Lennie.

Boktiteln hade Steinbeck lånat av en strof hos den skotske diktaren Robert Burns. Där berättas hur en bonde under höstplöjningen ofrivilligt kommer att förstöra ett rede som en liten mus ställt i ordning till vintern. Dikten slutar med en vemodig reflexion: "Du är inte ensam, Mousie. i din fåfänga omsorg. De vackraste och klo.kaste planer, både av möss och människor, går ofta till spillo. Kvar blir i stället för den glädje de hoppades kunna uppnå bara sorg och möda."

Liknelsen med j

en tänkbar lT-utveckling är slående. Det gäller att ta tillvara alla vackra och kloka planer innan de går förlorade.

Ba rn

Funktionshindrade

0 Grundskola

In vandrare

Gymnasium

Högskola

Arbetslösa i

Företag

IT betyder informationsteknik. Distans Det innebär i sin tur datorer, telefoner, faxar och andra tekniska finesser men också ledningar, kablar och nätverk och sådant som gör det möjligt

Fritid

att uppnå kontakt oavsett geografiska avstånd. IT gör det alltså möjligt lagra, bearbeta, överföra att och presentera text, ljud och bild. Egentligen informations- och Tjejer är nog kommunikationsmöjligheter bättre beskrivande ett namn. Men då skulle förstås förkortningen IT inte att använda.

Framtid

Äldre elever lär de yngre

Körkort för

sjuåringar

Spel och lek bra för barn

yttervärlden Fönster mot

Fantasin övas med datorlek

Visar sina drömmar

Skola utaniskolplikt

Datorn kan inte kramas

Ombytta roller

Bärbara till barnen

inspirerar elever

Internetkonst Lär sig datorer och bättre svenska

Lärare i världen undervisar Edsbyn

Vårdskolans elever utbildar sina lärare

Tekniken blev frö till ny skola

Brygga mellan teknik och folk för

Testpilot ny högskola

Kortare tid för projektjobben

Datorspel gav arbete

datortek i i

Livsvilja på i

Datorn hjälper dig välja yrke ,

Missionerar människor om unga

får stöd via datorn .

Unga företagare

Marknadsföring över Internet

Högskolekurs distans

Kurs i distansarbete bruksorten jobb

ger

Distansundervisning i skärgården

Miljöbåt kastar loss

Kulturentusiaster bildar nätverk j

nya i

Nätverk för datornördar Å

lockar fram tjejer i i Kreativa program -

är killar portförbjudna

Här samarbetar Tjejer

bortom Internet framtiden i Byn Tankar om r

Det är får lära att man sig

hantera datorn och använda

den som en penna.

har körkort

Jag ett

som visar att jag kan köra datorn.

Det är

Visa för

att

kompisarn

Körkor

. .

sjuanng

På Umeå, barn i alla åldrar med Linblomman, som i Räbåc/e,

ligger arbetar

datorer, sexåringar till eloaåringar.

från

Norman.

Första körkortet man ta når man jâzllt år, beråttarjoakim

- får

lårt anoånda datorn i små

Som bar joakim redan sig att s/eol/Jroje/et.

tioåring

med både Mattelåxan ban i datorn oeb ban bar skapat

fixar informationssidor

På bar ban lårt bantera de nytta-

bilder ocb grafik. vågen sig vanligaste

programmen. På varit med i tre år i det projektet Linblomman bar barnen landsomfattande använder eller mindre i skolar- Framtidsbarn. Alla barn i datorer mer

projektet

år åmne scbemat.

betet men databuns/eap inget på

Den åldersintegrerade skolan Linblomman består av tre avdelningar; Gläntan, Källan och DungemMen det är bara Dungens barn olika åldrar SKAPAR EN EGENHEMSIDA 28 i som är med i projektet. Skolanfunderar förslag i framtiden låta nu ett om att -Jag tycker flera skolor ska ha datorer, Joakim, barnen körkort varje år och då klara etappmål. När anser ta nya för det är jätteroligt att arbeta med dem. barnenbörjar i femte klass ska de kanske använda

kalkylprogram och I planerar e-post. sexan man att eleverna ska lära sig söka databaseri Internet. GEMENSAMMANYTTIGHETER Just är hemsida under uppbyggnad och nu en egen Ett 20-tal fritidshem i landet tanken är de äldre barnen ska med och utforma runt om är upp- att vara kopplade nät och har tillgång till den. samma en gemensam databas med uppslagsverk och De barnen använder ritprogrammen och massor av yngre mest andra nyttigheter. spel begränsad omfattning.i

Där skriver små brev och meddelanden Det är roligast spela spel för då skjuter - man - att man mest, i till varandra, sägerJoakim. sägersexårige Erik Strand. Fast han

Barnen Dungen berättar berättar han också ritar mycket. Men att jag vill inte chattar med de andra att man Mest robotbilder, jag - som tar och förklarar det är jobba med datorer när hem och kylskåpet. Där får att som att sätter prata i telefon fast de skriver dom hänga tills jag river sönder jagblir stor Det tror dator. dom, sägerhan glatt.

jag skulle tråkigt.

Mest kontakt har Dungen vara Hemma hos Erik finns det flera

med förskolor, fritidshem och datorer och där brukar han också skolor i den kommunen vilket barnen tycker sitta och rita. egna är roligare. Då kan de också träffas ibland och leka Men jag vill inte jobba med datorer jag blir stor - när med varandra. Det jag skulle tråkigt. tror vara

BILDER OCH BREV KUL RITAHÄSTAR

et är inte bara skrivna brev de skickar över nätet JämnårigaAmanda Hurican har helt uppfatten annan till sina vänner i landet. Ibland skickar de ning; Hon ska jobba med datorer när hon blir och runt om stor också med bilder hela klassen eller sig själva och förklarar varför datorer finns: . de lite äldre barnen får hjälpa till läsain bilderna i Det är för att de ska skriva och för att - vuxna att datorn. barnen ska ha kul Eleverna har tillgång till mängd olika program, Själv tycker hon grafikprogrammen är roligast och bäst en anpassade till ålder och färdighet vid datorn. Här får de är att rita hus eller hästar. Hon brukar sitta och rita lära sig att hantera grafikprogram, ordbehandlings- tillsammans med sin äldre också går Linsyster som program, verktygsprogram och pedagogiska blomman. program. Dessutom deltar skolan i ett världsomfattande Amanda berättar stolt hennes föräldrar, speciellt att miljöprojekt Internet. är mycket imponerade hennes teckningar. mamma, av

HJÄLPERVARANDRA Barnenhjälper varandra väldigt Jörgen Markström det

menar att mycket och det är alltid minst två är ekonomiskfråga och han tror

en barn sitter framför dator. Ãr nyckeln till kunska-

som en att skolan här är

det något problem såförsöker de datorerna. Jörgen är förskol-

pen om

A själva lista vad är fel och de lärare och är tillsammansmed Annica

ut som hjälper varandra istället för att ropa Nordenqvist dataansvarig skolan.

någon lärare. Det trycks ivrigt -Jag hörde talas projektet

om knappar och förtjust trumpetar de ut Framtidsbarn när jag gick en datakurs

för varandra roligheter de 199.3 handlade teknik för

nya som om upptäckt. flickor och pojkar, berättar Jörgen.

Till skillnad från verkar de Han blev oerhört intresserad och

vuxna inte bekymra sig något ska idag finansierar universitetet den

om att sönder de trycker fel knapp. årliga kostnaden 20 000 kr

Det finns flera datorer i utspridda i Linblomman.

skolan och barnen kan använda dem när de vill, ifall de är lediga de: van

säga.

Men det är mycket kiv ÖKAT INTRESSE

- om datorerna, berättar Hanna, och jag FRÅNFÖRÄLDRAR hoppas att snart får några fler. Reaktionernafrån föräldrar

barnens

alla barn önskar hon

För som har till största delen varit positiva.

kunna använda datorn precis då hon

I projektstarten ifrågasatte ett par får lust. Och det är inte alltid det går.

föräldrar om det verkligen var

Tanken är dessutom att barnen

lämpligt att såsmå barn skulle hålla att arbeta gemensamt framför datorn orolig för

med datorer. Någon var -ingen ska behöva sitta där ensam.

arbetet vid skärmarna med tanke Det ligger i hela pedagogiken att för mycket strålning

att barn utsätts stötta samarbetet mellan pojkar och

från andra elektroniska apparater. flickor i olika åldrar.

Idag finns inte dessafarhågor utan

får enbart positiva reaktioner.

man

Föräldrarna till barnen de andra

FÅ DATORERI HEMMEN

ökat

avdelningarna har också visat ett När Linblomman

gick med i intresse för bör använda

att man projektet var det bara tredjedel

en av datorer i arbetet med barnen.

hade datorer hemma. Tre barnen som

har antalet visserligen ökat, år senare

långt ifrån alla har dator men hemma.

MÖTE UTANFÖRDATORNÄTET

n gång om året träffas Framtidsbarn från hela landet. I år sker mötet i Skåne där cirka 400 barn i projektet möter

de brevväxlat med längre tid. I Umeå vänner som en ser alla fram träffen och sammanlagt blir det barn

emot 28 i åldrarna 8-1 1 år som åker tillsammans med föräldrar och personal.

Nyligen genomfördes också ett litet specialprojekt Linblomman. En gruppnio- och tioåringar tre tjejer

och pojkar fick läsa in bilder sig själva, lägga

sex ljud och sedan skriva några rader till varje bild.

Gruppen fick det här sättetilära sig bildinläsning med scanner samtidigt som de lärde sig hur multimedia fungerar i praktiken. Tillsammans gjorde de personlig

en presentation av sig själva.

Alla som deltog tyckte det var jätteroligt att skapa utan alltför mycket inblandning från de vuxna.

Äldre elever lär

de yngre

När lärarenTimoVilgatsvikarieradeiLombolo- väldigt uppskattadeoch de fick fördelen att Datorgrund lågstadiet skolan Kirunañckhanidéntilli ett projekt.För tidigt bekantasigmeddennyatekniken ett Redan första klasshadei barnenävenfåtttesta att aktiveraelevernasskrivandeochföratt öka roligt och pedagogisktsätt. enklaordbehandlingsprogramtack datorvareen samarbetetochkommunikationenskolor och Till sakenhör ocksåatt det baravartjejer intresseradlärarinna tyckteatt det ett som var förskolor emellansålät hansina l6 elever medi skolansdatagrupper.det helasågssom bra draginför framtiden. elektroniskabrevlådor.Genomdemkunde tjejaktiviteter. Det finns naturligt hosbarnen. egna - ett intresse deskrivatill sinakompisarochlärare,samtidigt Ävenom killarnaocksåbleverbjudnaatt De lär väldigtsnabbt användaallaolika - sig att somdelärdesigmassoromdatorer. vara med. så var de inte lika intresserade. släpperi derasnävarl programsomman förklararTimo. Till skolan lördag Intressetblandtjejernavarsåstort att flera lprojektet ingick tjejernaiårskursfem styckenkomtill skolanredanhalvåtta morävenatt v för halvtimme idatasalen. gång veckani träffadesoch undervisade gonen att en extra en förskolebarni datorkunskap. När dedessutomfick chansen skapaatt egna jätteduktiga.berättar Tjeje- tidningari programmetPublishersåvardet till - De var visadede enklare till och medelever skolani lördagarna rna yngre programsom exempelMiasMattehus,och barnenfick -Ja, de hadedragit medenpraktikantsom även bilder och småtelefonlistor. hadenycklartill skolanför att komma och rita göra Blandförskolebarnen dessadatamöten arbetamedsinatidningar... var

och lek bra för barn

Spel

För barn medkoncentrationssvårigheterkan datorskärmdagarna ändaskullei infrias. ljudtill ljudsagor.Programsomöverhuvudtaget iblandTV ett sätt att Ochjust Detta ärlju organiseradverksamhet, snuddarvidämnetvåldärtotalt uteslutna. vara varvaner. - en dennalikhet medTV. att blandaljud och bild, sägerBo Gustafssonoch berättaratt barneni Vadgällerintressetkönenemellansåanser kanskeär skältill oroligabarn så regelfårsittahögsttrettio minuterviddatorn. BoGustafsson pojkaratt ochflickor använder ett att passar bra ihop meddatorer. Dentiden användseffektivt medblandannat datorernalika mycket.men olikasätt: PåKällängensförskolaijönköping harman inlärnlngsprogramfylldaavroligainslag. Flickortycks hellre arbetamed bild- och gått med projektet Datorn Förskolan.Deti i är formprogrammedanpojkarmeradrastill de ettprojektsomsatsar attlärabarniåldrarna Datorn enbart ett komplement programoch spelsominnehålleraction.Men fyra till sexåratt handskasmeddatorer. oavsettvad de väljerfår de i sigen stor dos Inte heller har mantagitbort någotfrån det -Att "lura barnkunskapmedhjälpavlek platsmed dator- kunskap. ordinarieschematför att och spelhar längevaritett pedagogisktsätt BoGustafsson. erna. menar att undervisa.sägerBo Gustafssonsom är viktigt datornför vad - Det är att manser projektledare..Han berättar att barnenockså den utmärktkomplementtill denövriga är ettsamarbetarbättre dåde hjälpersinakompisar undervisningen medde olika programmen. På förskolan arbetar barnen med olika

inlärningsprogramsom till exempel matte- Alla barn får med vara programräknafötterna ennågotminimerad Och det är inte bara barn har svårt tusenfoting,formprogramrita ochberätta som att en koncentrerasigsomingår projektet,i utanalla saga eller programsomövardet logiskatänsomvill varamed. kandetñnn dinvägut ur en labyrint. Barnen Det finnshelleringatecken dengängse skriverocksåsmåberättelseri att vuxenprogram bildenavett glåmigtbarnsittandesframfören och de ritar bildersomdesättersammanmed

är

Det

Jhgt

säga att dator

inte är nyttig

för barn.

Jag

ingen aning or

hur lärde mi

jag

läsa eller

att prat

engelska. Det bar

liksom kor

när man lekt

med datorr

Henrik Fann/euiyt 8 Å

dator på grund a

egen

fimktiøns/Jineá

Fantasin

OVQS

meélatorlek

år besökte Henrik Fannkvist datateket i Sundsvall Fyra gammal fick för

acb

leka dator. På den tiden måste Karin första gången framför en mamma bjålpa bonom med allt grund av bans muskelsjukdom. på Men inte För kan skriva, oeb ba med - nu långre. jag spela spel kul kompidatorn, berättar Henrik. sarna

famfbr

Det år mamma med datorn. Hon kan inte så - Förresten. jag som får bjålpa mycket. i På anvånda landets datatek får medolika möjlig/vet att

barn fiinktionsbinder

dator.. För år det de kan leka alldeles Det år leken många första gången sjålva. som. satts i centrum. Inte datorn. sjålva Ibland man framför datorn oeb slutar med klossarna på golvet, ibland - börjar blir det tvårt de två datateket i Sundsvall,

om, förklarar eldsjälarnapå

Pierre ock speeialpedagogenAnne-Marie Wålikangas. arbetsterapeuten Maud

Funktionshindrade

A På datateket lockas barnens fantasi fram, deras olika Att skriva för hand är Henriks utmaning. Likaså nya att sinnen stimuleras och den motoriska förmågan utvecklas. läsa serietidningar och böcker. Favoriterna är Fantomen

Påsamma sätt i vanlig lek. och Kalle Anka och boksidan är det Bert-böckerna. som Med olika knep och tillbehör minimeras barnens olika För läsa har han kunnat sedan fyraårsåldern och skriva

funktionshinder. Henrik använder liten styrkula i stället dator är han nästan i klassen behärska. en ensam om att för den muskelkrävande Andra barn med Matte och engelska har han fått köpet via dataspel och. musen. utrustas pekskärmar, styrplattor, de många pedagogiska

klämkontakter eller han lotsar sig igenom annat program som passarjust dem. under fyra år. Eftersom datorn

har ljudkort och högtalare har LYCKAN ÄR han också lärt sig uttalen rätt.

OBESKRIVLIG Det är löjligt att säga att datorer inte är nyttigt för Henrikslycka för att barn, fnyser han. jag har första gången klaranågot ingen aning hur jag lärde själv obeskrivlig. i om var mig att läsa eller prata Första gången pirrade engelska. Det bara liksom det i magen."Iag visste kom lekte med inte hur gjorde. Men när man man kunde nästan datorn. Och det måste vara jag själv med bra för alla barn. en gång

Hemma hos honom talar tiden före LÃNAR OFTA man nu om och efter datorn. Så HEMPROGRAM

betydelsefullt det för kan låna var an program Henrik att klara något datateket och byta dem när ut själv, att kunna bestämma. tröttnat. Idag lånar man Fyra år har gått och i tre Henrik lika ofta från kompi-

årstid har Henrik haft Men favoriten en sarna. är egendator, kompi- fortfarande det första som proförtjust flockas kring. han testade; Kul sarna grammet Visserligen kan Henrik med Jokus. . inte hålla i vanlig När liten fanns en - man var leksakspistol men här kan han skjuta rymdmonster det roliga saker göra och såkan jag leta lite - att nu upp snabbare och träffsäkrare än de datorovana vännerna. För svårare delar ijokusprogrammen. Som och leta att runt framför datorn är det kompisarna är funktions- i olika eller pröva de lite luriga sakerna i rymden. som rum hindrade. Eftersom Henriks inte kan speciellt mycket mamma Henrik går nu i första klass. Men någon dator i skolan datorer är det han blivit familjens dataexpert. om som vill han absolut inte höra talas om. Jag vill skriva själv. Det blir mycket och snyggare är roligare.

Funktionshindrade

Och det är med mycket stolthet i

rösten han berättar om de råd han kan sin när hon sätter sig , ge mamma vid datorn. Kärvar det för mycket passarhan å fråga Maud eller Anne-Marie 1991 drog Birgitta att vid veckobesöket habiliteringscent- treårig försöksverks där han muskeltränar i bassängen. Sundsvall . rat var en av l början hände det de kom hem personal utan Maud att till honom och hjälpte till. Till och pröva sig fram och

med killen sålde åkte andra datatek. som program hem till dem gång. Deras engagem en Fast Maud och Anne-Marie kund metoder. inte så mycket från början det Bara målet om - a tekniska. Det till och med så medger att de ofta var att Anne-Marie först inte ville alls. Barn inte tekniken som skulle inte sitta framför datorer. De Datateken ingå skulle leka. tive barnhabiliteri

ungdomar som än UTVECKLA DATORLEKEN Det är inte en v u a , därför Maud absolut ville del utan ett sätt at et var ha med henne i projektet, drog språk och begrepp som i w igång För det leken Detta får barn funktionshinder den vanliga leken 1991. var som utan 1 skulle utvecklas med hjälp. barnen datateken får det framför datorn.

datorernas

Försynt har de lirkat med alltför Efter försöksperioden har datateken permanentats och fått ett

ambitiösa föräldrar och fått dem 20-tal efterföljare i landet. Personalen vid försöksdatateken att utbildar i sin datatekspersonal. I förstå upprepning och igenkän- nu tur ny att ning glädje för barnen. Inte Finns inget datatek kan föräldrar hjälp är en orten av något tråkigt för de Handikappinstitutet att hitta det ligger bäst till. som vuxna. som För tvåårige Henrik Morgonsköld

är upprepningen ett måste. Hans högra har plexusskada, den arm en var orörlig efter förlossningen. Ihärdig vanlig sjukgymnastik visserligen gav resultat men efter bara andra besöket clatatekctär pappa Lennart

stormförtjust. För här sitter Henrik och kämpar för björnenNalle att att röra sig runt i ett snabbköp. Han klämmer, trycker och slår

ivrigt med högerarmen tryckdonet

Funktionshindrade

för att föra Nalle vidare i butiken. Den vänstra handen är Flera barn med funktionshinder får idag leka sig tusen fullt upptagen med att hålla specialknapp så fram till större självkänsla datateken. nere en att . programmet kan skärmen. Många kan för första gången i sitt liv sig själva och ses roa Det tar inte många sekunder för Henrik förstå leka med föräldrar, syskon och kamrater. Med datorns att att det bara är den högra kan trilla hjälp. armen som varorna att 4 ner i Nalles kundvagn.

Efter kvart framför datorn är Henrik svettig och en rödkindad förtjusning. Men det är dags sluta. För av att leken framför datorn är så intensiv Henrik får träningsatt värk han sitter förilänge. om Datateket Sundsvall Efteråt blir det saft och kakor flinkt plockas som upp med högerhanden farten. Maud Pierre, Anne-Marie Wälikangas av bara Den vänstra behövs för saftflaskan. Träningen högerarmenfortsätter. Telefon: 060/18 28 80 av Men för

Henrik är det saftkalas och datorlek. Henrik och Karin Fannkvist

Telefon: 060/61 41 59

Handikappinstitutet, Stockholm ENORM SKILLNAD Birgitta Göthberg appa Lennart är närmast rörd. Bara efter två korta Telefon: 08/620 17 00 gånger framför datorn datateket har det blivit en enorm Teitttelefon: 08/759 66 30 skillnad i Henriks förmåga att röra sin högerarm. Fax: 08/739 21 52 Henrik uttrycker det sitt alldeles sätt när egna ska plocka kakor paketet. RBU, riksförbundet för rörelsehindrade barn och pappa ur -Jag kan själv i ungdomar

Självförtroendet hos barnen efter besök. Jan-Erik Jonsson växer varje Vanligtvis får de fem det finns barn Telefon: 08/774 68 20 gånger, men som

besökt datateket 20-talet gånger. De slinka in Fax: 08/647 77 48 passar att "vid sina besök habiliteringscentrat, eftersom datateket E-post: jan-erilej0nsson@eua.ericsson.se

ligger byggnad. Hemsida: http://wvvw.rbu.se i samma

På såsätt får Maud och Anne-Marie kontakt med nya TeleNova barn och föräldrar kan intresseras för verksamheten. som Skräddarsyr hjälpmedel för minska olika funkatt Till början testar i leken vilka en man program som tionshinder barnen mest. Sen klurar olika sätt för roar man ut att Telefon: 08/39 90 90 förenkla användningen och minska funktionshindren. Fax: 08/39 58 80 Under årens lopp har personalen landets datatek tagit

fram egna program, specialkonstruerat tangentbord och

musknappar och andra sätt fört utvecklingen framåt.

26:

Funktionshindrade

-Jag hadekontaktmedenkollegafrån Stock- För mångadovblindaanvändareär detta finner manbådetonåringar,pensionäreroch holm nätet i två år utan att ha denminsta datornätderasendafönster yttervärlden, medelålderspersoner. mot aningom att hanvardövblind.Det upptäckte sägerChrister. jag först när träffades.berättar Christer Medsinaspecialkonstrueradedatorer kan Yngst nätet

Holmgren ,Gammelängsbaseni Boden.Han deskrivatill och jonasEckerman databasenTräffpunkt44zani på ar en avinitiativtagarnatill det riksomfattande råd eller skaffanyavänner. Stockholmberättarattden uppkopplade yngsta datornätet Fruktträdet. hanhar hört talas är sjuar om Nätet årtill för människor allaåldersgrup- Lockar dei Att använda kostaringentingoch unga systemet peroch medallasortersfunktionshinder.Det det finnsingamedlemsavgifter skabetalas. Frånbörjanvardetmestvuxnasomanvände som endasomkrävsär att mankanhanteradatorer systemetmen Christer Holmgrenhävdaratt Fruktträdetäregenligenett samlingsnamnför GammelängsbasenBodeni det senaretid har kommitallt fler unga ett tiotal olikadatabaserrunt omi landet;fran ChristerHolmgren användare. TräffpunktHadariMalmötill Gammelangsbasen Det kanbero fungerar Telefon:092-l/50000 att systemet som i Boden. BBS:O92l/5l l 94 Internet och användarnakommunicerarfritt medde olika databasernainätet. BBStexttelefon:092l/5l l 95

Får nya kompisar

Man kan diskutera handikappfrågor,nya Träffpunkt44:an De flesta användarna dovblinda,är syn-eller böcker,brafilmer,ungdomsvåld alltmanär - jonasEckerman hörselskadade.Här diskuterarmänniskormed intresseradav. Telefon:08/3992 56 talsvårigheterobehindratmedvarandraochde Drygt 3 000personerär uppkoppladetill BBS:08/3986 70alt.3999 20 somnästanaldrigvaritutanfördenegnaorten Fruktträdetsdatabassystemochdeblir fler och BBStexttelefon:08/64807 07 får kompisaröverhelalandet. fler. Åldern bland användarnavarierar. Har

Hur beskriver drömmar och önsk- andra människor,förklarar Göran Plato mansina nalensorteratochanalyserat. som ningarom manhar svårtatt överhuvudtaget ThomasÅkessonkan sättavslöja startadecentret. samma görasigförståddinförandramänniskorDetta sinaönskningaroch innerstadrömmar.Hans Dåvarden lilla källarlokalenhelttom.

har varit ett problem som begåvningshandi- drömär röd sportbil.lnallröd.Stigpekar ldag deär tre rummenvälfylldamedmöbler en kappadegenomallatider fått drasmed.Nu har skärmen och visar han önskar de renoveratsamtkeramikskalar,vaggdekoraatt ett eget det kommitett hjälpmedelsomkrossarmånga kylskåp sitt tioner,dukar och kuddar de självatillverkat. rum. hinder hanheter Isaac. Datorer blandasmedegenodladeeterneller. - Isaacär enliten dosa,intemycketstörre än Minningar Här bestämmerde själva.

enfreestyle.medfunktionersommobiltelefon. Programmetdeanvänderkallas Minningar satellitnavigator.dator och digitalkamera. och såsmåningomskabarnmedsammafunk- Isaacprovassedannågraåravetttiotalvuxna tionshinder tillgångtill detta. personersomdagligenkommertill verksamhe- Personerna Tryckolerahjälperforskarna ten Tryckolera Lund.De flestai kan inte Certec, Tryckolera centrumför rehabiliteringsteknik, uttryckasigidagligttal.Menmedlsaacshjälpär Göran Plato,StigNilsson Lundstekniskahögskolaatt utforskaIsaacs det mestamöjligt. Telefon:046/2lI 48 se möjligheter.ldaganvändsIsaacsompersonlig

assistentocksåavbarn med funktionshinder. Certec Samlat bilder Nu utvecklasprojektetvidaremednyatillämp- CalleSjöström,ArneSvensk

StigNilssontar framendiskett.sätter deni ningarsomtill exempelMinningar Telefon:046/22240 95 datorn och börjar berättavemhanäroch hur Detär underbart hur dessaspecial- - att se Fax:046/22244 3l hanbor.Bildernahanvisar skärmenharhan kunnigamänniskorfårettalltstörresjälvförtro- calle.sjostrom@certec.lth.se E-post: samlat medlsaacochtillsammansmedperso- ende mer de kandelasinaupplevelsermed

Vi kan g"ra så

Ct med

IIIYC

datorn. har

Jag gjort

och böcker

udnmgar

till ettorna.

johan 11 år

Gustafson

Datcfgn

. anime

Grundskoleeleverna i sin skolbånk med

på Espedalsskolan Ronneby öppnar en

diskett. Sko/banken i datorn. Också år

personlig ligger nämligen skolkatalogen

oc/o de 180 eleverna bar med

digital gjort personliga presentationer av sig själva

bilder, texter ocb eget inspelat prat.

Alla kan kolla in elever ocb se de kommer ocb vilka intressen de

- nya varifrån

bar, Mitta som berättar lite om sitt hemland Indien

förklarar Seg/Jani, sjalv på

sin sida.

Man kan se var bor också, ock klickar en

- jag sagerfoban Gustafson fram

karta över ocb blinkande bans bem. Ett

Ronneby pekar på en punkt - nytt

musklick ocb var elever ock lårare bor.

man ser samtliga

Grundskola

rutinerna för att starta Den Digitala Skolbänken. Lärarna

har liknande disketter lite andra möjligheter att nå men MÅNGA ÄR INVANDRARE innehållet i skolbänken. De flesta punkterna skärmen blinkar i bostad- Under varje rubrik har samlat de pedagogiska man sområdet Hjorthöjden, tättbebyggt hyreshusområde program kommunen testat och köpt in. Också databaser ett i utkanten den typiska lilla småstaden. Nästan och multimediafunktioner liksom Ronnebys eget resursnät av var tredje elev skolan har invandrarbakgrundi och flertalet med kopplingar till både Internet och kraftfull CDav en eleverna kommer från hem där föräldrarna har ROM-server nås med några knapptryck. någon av

industrijobb eller ett serviceyrke.

För att ge eleverna en god start i livet bestämde kommu- INNEHÅLLET SKRÄDDARSYS sig för att göra rejäl datorsatsning. Men inte planlöst nen en tanka i databurkar och hoppas någon varjeskola kan alltså ha olika innehåll under de olika ner en massa program att specialintressserad lärare skulle sig. Här skulle det bli rubrikknapparna. Här finns knappar för matematik, engagera projekt utgick från elevernas och lärarnas behov. engelska, svenska, historia, bild, geografi. Också knappar ett som Och kunniga tekniker dessavillkor beredda för rast och fritid, uppslagsverk och lexikon samt Internet. som var att skapa sådant fann bara någon kilometer från Allt kan skräddarsys under de olika knapparna. ett system man skolan. Sedan tio år har Stiftelsen Soft Center lockat IT-inriktade Snart har sportlov och idag är det kroppkakor i affärsföretag, produktutvecklare, forskare, utbildare och dessutom matsalen, påpekar 1l-åriga Hanna Olin Pettersson som

högskola till På företaget ADB- med vana knapptryck bläddrade en orten. partner Nordic tyckte idén lysande och man var Jag behöver inte bry hösten 1994 började den vilka fyller gemensamma se som . mig hur dator utvecklingen Den Digitala Skolbänken. om en idag, frågar hon och trycker fram av en fungerar. Men jag måste färgbild dagens födelsedagsbarn.

Olof Appelkvist just går förbi vad vill som

veta jag göra.

ALLA FUNGERARSOMTESTPILOTER tycker grattiskort. man ska skicka ett Elever, och skolpersonal har villigt Sagtoch gjort. Han sticker in sin

fungerat testpiloter och drivit projektet framåt. diskett och trycker fram datorpostfunktionerna, skriver som Visst har gått in i väggen många gånger, berättar låg- några rader och skickar sin hälsning. stadieläraren Britt Broman Sjösten, projektledare skolan.

Men efter ett svettigt år har ett bra pedagogiskt verktyg, nu EGNA FOTOT FRIMÄRKE fungerar lugnt och säkert både för lärare och elever. som Och andra skolor kan tillgång till. Tiots han går i är han lika förtjust förstasom nu att sexan som I varje skolsal står två eller fyra datorer. De elever som vill klassarna när hans foto dyker frimärke upp som arbeta självständigt vid datorerna går dit, de andra slår sig skärmens ritade kuvert. För här man att posten i ser vid de runda borden och kan lite hjälp från datorn kuvert stoppar sitt brev Med frimärke, ner extra är ett man

lärarna. namn, adress och allt. Och tack vare disketterna med

Det är dödsenkelt starta datorn, förklarar sjätte- inbyggda lösenord kan ingen läsanågon - att annans post. klassaren Mitta och in sin diskett. Datorn kör På olika sätt har man jobbat sig bort från den vanligtvis stoppar igång och skärmen dyker bild såabstrakta datorvårlden och skapat fönster, en upp av ett som sommarlandskap med tiotal rubrikknappar. På konkret visar elever och lärare vad de håller med. ett diskettenfinns redan elevens lösenord inladdat liksom

Grundskola

Därför ärdet lika lätt för både sjuåringen och den

datorovane läraren att skicka första datorbrevet.

Bläddra i skolkatalogen eller skolkalendern är lika

enkelt. Esped i

Elever och lärare

Jag behöver inte bry mig hur en dator fungerar,

- om samarbete med ADB-Part förklarar Hanna. Men jag måste vad jag vill

veta göra. utvecklat Den Digitala Sko

För lärarna har datorn blivit en betydelsefull

Skolbänken ska behöva ha

En liten del tiden utnyttjar den för så extraresurs. av man

vardagsarbetet. Detta är en

kallade drillningsövningar. Elever som till exempel behöver

skapats för att avdram

som träna multiplikations-tabellen kan extra duvning i

förenkla momenten och g

några av matteövningarna. köper paketlös

Man en

Lärarna får då tid över till elever behöver extra

mer som

skolan läggs sedan de p

uppmärksamhet. vill ha lättillgängliga

° man

Hela klassen behöver inte när jag görvfel, säger

- veta eller för elevernas

gruppar . Johan och förklarar att bara får öva tillräckligt länge

man

kommer ihåg. Rättat det datorn. Både EGEN DISKET

man gör

Alla specialfunktioner svårighetsgraden och arbetstakten ökar allteftersom i sy

man

skolans önskemål lättill klarar sig bra. om

moment som inloggning

förprogrammerade

pers

OSYNLIGA LÄNKAR VÄRLDEN och lärare har

MOT utrustats m

drillningsprogrammen bara liten del och den startar alla dezfun

en är en av

innehållet i Den Digitala Skolbänken. En viktig bänken.

de oändliga möjligheterna söka informa- I Skolbänken finns kop extraresurs är att tion i världens databaser via Internet. Både för elever och biblioteksdatabaser, komm

lärare. SKOLPO

Eftersom alla tyckte det krångligt med dessa

var Det lockar är hu i

som mest bokstavsrika Internetadresser fick teknikerna konstruera

skolkatalog, skolpost, skol

speciella knappar att klicka på. Under knapparna döljs skolmatsedel

schemaoch

länkar omärkligt kopplar användarna ut till världen

som utför kvalificerade ope

som utanför skolan.

den vanligast förekomman

Under .rubriken för engelska kan göra knappar

man Ordbehandling

nisk post, a

kopplar eleverna till Internet och någon engelsk skola. som Eleverna kan klicka fra

Under lektionen i historia kan de sätt koppla

samma enskild elev bor och skick

mot det lokala biblioteket och be bibliotekarien upp läsaandras post eftersom l

läsa in tidningstexter handlar Bosnien, EU eller

som om postadressen.

står dagordningen. annat som

Grundskola

De kan också utdrag ur böcker, referenslistor och DIGITAL LÄRARE behövs för svenskämnet. Samarbetet med stans annat som Men grundidén får inte spolieras. Det ska lätt för bibliotek är mycket intimt och bibliotekspersonalen jobbar vara både lärare och elever använda sig datorn. Under för högtryck för att hjälpa eleverna. Allt finns inte i att av deras databas. Då de in det efterfrågade den ettåriga experimenttiden har de ovana lärarna fått egen scannar materialet. Plockar tidningsarkiv och undervis- tampas och stå ut med en hel del. Men idag finns det ur stöttar ningen olika färdigt; ett attraktivt pedagogiskt skal lärare och elever sätt. som kan fylla med det innehåll de själva vill. . En digital skolbänk har fötts under vånda. Ãr det stor BÖCKERTILL ETTORNA dags för digital lärare nu en Elevernaskolan kan också Nähä, säger Mitta bestämt. Vem ska då krama ettorna göra egna projekt. En gjorde lättlästa tidningar och böcker till och vem ska prata med oss Det kan aldrig dator grupp små en i göra ettorna. Man var tvungen att tänka att ha korta meningar och lättlästa ord. Det kul, tycker johan går i var som nu femman.

Att eleverna själva varit försökskaniner i projekt-

utvecklingen har de inte tänkt på. Istället känner de att de

fått med och bestämma hur de själva vill ha det. vara Skolkatalogen och datorposten är roligast, tycker - Mitta. Jagkan sitta länge och klicka mig fram bland

eleverna här skolan för att veta vad de gillar, höra hur

de pratar och hur de ut. För får göra våra sidor se ser själva. Filma in och något kul till kamraterna. oss prata Att hon samtidigt lär sig hantera dator, lägga in både en bild, ljud och i dokument har hon inte text samma ens tänkt på. Elevernas naturliga nyfikenhet,experimentlusta och

berättarglädje grundsten. Lärarnas behov och tankar är en kring datorn som en pedagogisk resurs är Varje en annan. dag kommer de använda datorn i skolarbenya sätt att tet och projektledaren Britt gör såmycket hon kan för

att tillgodose behoven. Ideérna står elever och lärare för,

det handfasta programmeringsjobbet gör teknikerna samarbetsföretaget. i

Grundskola

Skola utan skolplikt

Ljusdalskommuni Hälsinglandhar 45 l renoverings-och ombyggnadsarbetethar Det är ocksårektorernasomskaPratamed

satsat miljonerkronor bygga grundskolani tagit bort alla korridorer för att göra "bråkiga"elever.sägerRolf

att om man Färila.Det har blivit enskolaför framtiden. arbetsmiljönmertrivsam.Härfinnsheller inga

-Vi villegöradenheltolik dentraditionella klassrumutanarbetsrumavolikastorlek och Skola 2000 för förändring skolan nutidens hargått berättar karaktär. Projektet heter Skola2000 och ingår i

som vuxna en

drivkrafterna Datorerna skolankommerocksåanvänrektor Rolfjanssonsomärenav - satsninginom landetför att förbättra dagens bakomprojektet dastill kontaktermedandraskolorbådeutom- skolor.l projektplanenfastslås elevernaatt ska

Projektetärtill för att vändauppoch ner landsoch inomSverige.berättarRolf stimuleras söka kunskap.lära sig arbeta

- att

givnasanningarinomskolan. l den nya skolan samsasårskurs l-9. tillsammansoch arbetai

tränasatt samman-

Inomtvåår skaallaeleverhaenegenbärbar sexårsverksamhetsamtbarnomsorg. hängandearbetspass. dator.

En rektor utan lektionsansvar Bestämmer tiden själva Arbetsplanenframställs elever

gemensamtav De äldreelevernasköter delaravsitt arbete och lärare. Rektorernahar inget inflytande hemifrånochbehöverinte till skolanifallde över självaundervisningemfastde hargivetvis

hemma.För förhindratraditionella skolan. Tn-.lr-,fnrirö/;Eigñi 5:5 arbetar att ett stort ansvar lektioner får elevernafördjupasig i ämnenai Rektorernasskavaravisonärer.deskaleva Fal-x;0125M26/

långaarbetspass. iframtidenochdraskolanframåti utvecklingen.

Ombytta roller

PåSolängsskolaniGävleskerdataundervisningen -Just användsdatorernamestförattgöra Lettlandoch lrland.

nu j just underombyttaroller.Påledigadagaroch fina presentationer specialarbetenmedin- Måletäratt skakunnakommuniceramed

nu av kvällar har elevernaundervisatsinalärare i lagdabilder och spännandetypsnitt. berättar varandrautangränseroch sikt hoppas ämnetdatorkunskapochhjälptdemsättasig Bo-Erik.Det finnsävende elever lagttill att helavärldeni allavåraklassrum.

som i dennyadatoriseradeskolvärlden. ljud och skapatsmå"filmsnuttar".

-Vi har datarådhär skolandärde Andraviktigaanvändningsområdenärinfor- Datorn inte ett substitut

ett eleversomkanmestomdatoreringår.berättar mationssökningoch övningsprogrami olika Att skaffasigkunskapmed datornshjälp kan skolansrektor Bo-ErikSimonsson.Där hjälper ämnen. också underlättaför de elever som är väl de bland annattill med att utforma dator- Det är dock inte meningenatt den vanliga införståddamed dess olika funktioner,men undervisningenoch Öppethus-verksamheten undervisningenmedsinamanuellametoderska kanskeharproblem andrai ämnen. där föräldrar och övriga utomståendekan försvinna.utanallamomentsomärgrundläg- På Solängsskolanär alla överensom att kommaochtitta. gandeinomtill exempelfysik skautförassom datornska ett fantastiskthjälpmedel,

sessom

vanligt. intesomett substitutför lärareoch böcker. Inte inskränkt Är detnågot behöveruppgraderas,så

- som

till Hela världen i ett klassrum ärdet skolan,sägerBo-Erikavslutningsvis. PåSolängsskolangår eleveri åldrarnasex sexton år och målsättningenär att alla ska Nyligenkoppladeskolanävenuppsig Internet

j användateknikeni samtligaämnen. och detta bereder stora möjligheter för un-

Ämnet datorkunskapskainte längre dervisningenindmhistoria och samhällskun-

vara inskränkttill ett endaämne.utan praktiseras skap.Ungdomarnakannuinte baraläsaochse inomdeolikakunskapsgrenarna.Dessutomska filmer andraländer,deharävenmöjlighet liovlril Cimmwccoia

om elevernakunnabehärskade kommuniceramed demunder lektionens on ai fik/MW78 J,

programsomvan- att ligtvisföljer meddatornsåsomOrdbehandling, gång.Solängsskolanharredanflerainternatio- x:JM/W :f: .17 kalkyl.databas,rit- ochpresentationsprogram. nella kontakter. med till exempel skolor i

l Det världens haft

är typ igaste

uppslagsbok med innehåll du

ett aldrig

kan i vanliga

uppslagsverk.

Jag övar med

Spanska

brevvänner i mina föräldrars

och det är

både och rol över

billigare igare

nätet.

ry v ä

. 0

raêlever

De trista slitna over svart ser ut som en kelt långorna planlost utspridda asfalt En med röda bokstäver strax under vanlig tråkig forortsskola. skylt meterköga deklarerar att det år Hallundaskolan, huserar i de industritakrampen som liknande oyggkropparna.. Men icke. Sedan år huserar Friskola kår. Huvudman år varken stat, komnågra Botkyrka mun eller utan ekonomiskt under av Skolverket. landsting en förening tillsyn Ett våren 1991 i stort sett

riksdagsbeslut ger friskolor samma bidrag som

landets

de kommunala skolorna. man dörrarna ock in i skolkorridorerna mäts man av

Öppnar går fantastiska

ock andra konstverk eleverna skolan med. mura/målningar som smyckat Inspirationen /iar de Internet fått från

invandrare

för nå de kunskapsmål eleverna själva stakat ut i olika att

ämnen. De gamla skolsalarna är förvandlade till kontor

eleverna vid Botkyrka Friskola söder Stock-r där fyra till åtta elever har sitt skrivbord och För de 350 om var

holm datorn inget naturligt hjälpmedel i det arbetskamrater i olika åldersgrupper. är annat än ett

vanliga skolarbetet. " Rasterna bestämmer eleverna själv och flextid är en helt

Här har varje elev datorpostadress, läxorna görs naturlig företeelse. egen och skoltidningen kan skärmen. Det är till elever till att är här för att dator ses - upp oss att se

Ändå har skolan bara 15 datorer används lära det ska kunna, förklarar Lina Siren, som just som av oss

från första klass till och med åttonde bestämt hon måstejobba lite rasttid hon ska eleverna att om

klara det gymnasium hon vill komma till. av

Ännu finns inga datorer kontoren. Det finns i en

DATAKONST FRÅNINTERNET datasal skolans hjärta och dit det fritt fram hur ofta i är

i letar bland alla bilder finns nätet och och hur länge vill. som man plockar de själva tycker häftigast eller bäst för Nästan. För är det kö får hänsyn till varandra. ut är man ta den målning ska göra, förklarar Romina Eserberg påpekar Lina. sen

och pekar några färgbilder i A4-

format den nästan som hänger runt jag kan mycket mer LÄRARDATOREREN ExTRA RESURS målningen i korridoren. tomma Tavlan ska bli två datorer och .hur Det händer eleverna bankar nästan meter om att

bred och hög och görs dörren redan klockan sju när salen en meter man använder dem än

grupparbete mellan elever i öppnar och får fösas bort när den som ett min bror som är två olika åldrar. stänger 17. Räcker inte de tolv

Var och får plocka fram år ä|dre och i datorerna i datasalen går in och en går en man

lämpliga bilder från Internet. Sen någon lärarnas tre datorer är ser om av Vanlig. sk°|a° röstar eleverna fram de bilder lediga. som ska för huvudkompositionen i Vi frågar bara de måste jobba stå - om

målningen. med datorn just och behöver de inte det så och nu tar

En liten dragvagn full med oljefärger för hundratals där, berättar Romina. i sätter oss

kronor står under den halvfärdiga muralmålningen. Rominas föräldrar är liksom hälften de övriga av

På min gamla skola skulle den inte kunnat stå här elevernas från land och det talas 25 olika språk i - ett annat

bli tömd innehållet, konstaterar Romina med skolan. Det är snitt i Botkyrka utan att samma som resten av

viss stolthet i Vi skolan bryr De här kommun och skolan strävar efter ha invandrarrösten. oss. att samma

oljefärgerna våra och med grupparbeten i konst får täthet kommunens andra skolor har. är som resten av

själva med och arbetsmiljön fin. Efter års verksamhetstår 700 Botkyrkabarn kö vara göra tre

för komma till skolan. Kanske beroende att att

eleverna här får försprång framför elever i Botkyrkas ett NGA SKOLSALARUTAN ELEVKONTOR övriga skolor.

För Romina och alla andra skolan det inte jag kan mycket datorer och hur är en - mer om man

skolmiljö arbetsmiljö. Det finns inga skolsalar använder dem än min bror är två år äldre och går utan en som

elev får söka de föreläsningar behövs i vanlig skola berättar Lina Siren med viss stolthet. utan varje upp som en

Invandrare

Herti

OUTTÖMLIG KUNSKAPSKÄLLA

Skolan har h l Linas familj har det funnits datorer en egen

svenska, engelska länge och hennes bror har varit den som av landet och värld imponerat övriga familjemedlemmar. - Men inte längre. Lina surfar världs- kan själva skapa egna nu projekt. vant nätet, sköter mycket sina av

kontakter med lärarna skolan med

datorposten och utnyttjar Internets Lärarna kan hämta n många databaser outtömliga som och tips till sina ämn kunskapskällor för det vardagliga skolarskolarbete och brevv betet. föräldrar är hela tide Och det gör Romina också. Trots att programpoolen l som familjen inte har någon dator. För egen projekt. tillfället har hon gått in några bibliotek

och begärt upplysningar böcker hon om

ska skriva recensioner om. Förra året organisera

.Lina som ska göra en uppsats om nätet i Kidlink, ett na

Finland försökte sig Dagens Nyheters ifrån tio till femton åta,

datarkiv och gjorde sökning bara en och lärare inbjöds till

ordet Finland. Det gör hon inte om. gick dels till skolan,

Ettusenniohundrafemtionio artiklar har i spanska och konst. DN haft Finland. om Dessutom har skol

Man måste veta vad söker och - man och ett data- och vid

försöka begränsa området, förklarar hon. ras skolans hemsid

Får problem kan rycka någon av

lärarna hjälper att hitta som oss en definition för slippa för mycket Fortbildning både i att av

överinformation. derna i ordbehandlin

Lår man sig inte söka rätt sätt i mering med Visual Bi alla databaserna är det att plocka får de göra som utom egn hem en hel uppslagsbokoch försöka sålla En kurs i DOS - en ut något vettigt den, påpekar Romina. don för och ur att styra

Kursen har gjorts av w

skolans hemsida via I ALLA HAR DATORPOST

Alla elever även skolans personal

- har e-postadresser det vill sägade egna

Invandrare

kan skicka och egendatorpost. Föräldrarna kan alla. Bakgrunden spelar inte någon roll. Är det går

ta emot en som koppla sig och information veckans skolarbete i veten det jag behöver kan jag

upp om sexan som massa om veta och elevernasskoltidning kan läsas skärmen. Flera fråga.Och andra frågar mig. elever har dessutom gjort egna hemsidor Internet. j datorer lika ofta böcker för hitta

Vi använder som att

information eller klara olika arbetsuppgifter, berättar LÄXÖVNINGAR SKERÖVERNÄTET

våra

Kompisarna gamla skola förstår riktigt I Romina. i min inte skolans datasal finns multimediadatorer spelar upp

som vad jag här år datorn liksom bara naturlig. Vi hur olika uttal låter till del läxövningar i spansk-

menar, men en har den till nästan allt. undervisningen. Senär det bara att öva. Också del av

Eleverna har fått världen sitt verksamhetsfält. Varje tyskaläxorna sker det här sättet. Varje elev öva i sin

som vecka får de vilka mål de ska nå: Kunskaperna får de takt och såvis sig igenom arbetsuppgifterna.

veta egen ta hämta biblioteket eller från databanker. lärarna och skriver kommentarer via

Sen rättar

De kan också rådfråga elever i andra länder; USA, datorpostenHär är datorn naturligt redskap. Oavsett

ett Sydamerika eller Europa spelar ingen roll. Man når om det är estetiska, humanistiska eller tekniska ämnen. varandra via datorn.

BREVVÄNNERÖVER|NTERNET Rominamed sitt argentinska övar spanskan

ursprung dels med brevvänner i Sydamerika, dels med sina lärare skolan. I datorn finns interaktiva övningar som spanskläraren lagt Eleven direkt sina fel. Det finns också i

upp. ser olika nivåer allteftersom klarar underliggande

man uppgifter.

Med brevvänner får sin kultur

Romina veta mer om och öva skrivfärdigheten ytterligare. Hon kan faktiskt

fråga från sin spanskskrivande brevvän sekunsvar en den efter hon ställt Frågan

Eftersom eleverna kommer från hela världen anvander

söka information de olika länderna. man datorn för att om Just pågår ett projekt att leta information om Turkiet.

nu Från befolkningsstatistik till de häftigaste turkiska skäm-

Parollen är att det ska roligt när man letar sig ten. vara fram över Internet för fyllig bild ett land, dess

att en av kultur och historia. Och eftersom alla har tillgång till de olika projektet skapar kulturella bryggor mellan

man eleverna.

Här är jag inte med i ett visst gäng i min gamla

- som skola, förklarar Romina. Här är jag tillsammans med

Invandrare

Bärbara till barnen

På Björksätraskolan Sandvikeni har en klass utomlands.De använderett egetnätsomkallas leksrapporter och egnaiakttagelserom vårmed 7-9 åringarfått bärbaradatorer.Ungefär Framtidsnätetochharäventillgångtill andranät teckentill varandra. hälftenavbarnenhar invandrarbakgrund. somdet världsomfattandeKidlink. .När elevernahar lärt sighanteradatorerna

Och någonskillnad attitydernafrånföräld-i Deälskarattchatta nätet,sägerEwaoch rätt sätt tagit"körkort" somdet kallas-får

- - 4rarnaär detinte. berättaratt detta därför blir ett roligt sättför deenegenbärbardatorsomdekan medhemta

EwaHultkvistsomärlärare klassentyckeri barnenatt skrivasinasvaroch berättaomsina och använda. att samarbetetmellanbarnenökar tack upplevelser.Det snabbar allasförmågaatt

vare datorerna.De delar medsig sinaerfarenhet skrivaochläsasvenska. Bra för tjejerna

av och hjälpervarandra. Intressetlikastort hosallabarnenochtjejerna

Visstharsjuåringarnalite problemeftersom Geografisk uppfattning håller välframme.Eva det bra

sig tror är att de inte har fullständigaläs- och skrivkunnig- Kontaktenmed andraskolor Sverigeochi börjaanvändadatorer tidigt hosbarn.

heterännuochinvandrarbarnenhardetförstås världen bidrar ocksåtill barnensgeografiska l dataundervisning högstadietkommer

ännusvårare. uppfattning, Ewaoch påpekaratt barnen tjejernalätt skymundan.i Men flickornafår

anser om

kanpekaut länderde har släkt ochi senfinns börjatidigt blir alltingmeravdramatiserat,me- Lär sig snabbt möjligheter kontakt med barn dessai hon.

att nar

Mendeärmycketduktigaändåochdeharlärt länder.Deövarsigjustnumedatt skrivatill en sigsnabbtmed hjälp datorerna,tycker Ewa l gruppelever Oregoni och får detta sätt

av och hontror att användandet datorernaärav engelska köpet. ett brasättför barnfrånandraländerattlärasig -Annarsärdetingenstörreskillnadom man skriva. har invandrarbakgrundeller inte,menarEwa.

Allaarbetarmed ordbehandling,grafik och Barnentänkerinte det.Det ärde äldresom deharfått lärasigatt skickaelektroniskposttill kanskapamotsättningar. andraelever andraskolor både Sverigeochi i Barnenskickarsmånyhetstelegram.väder-

Lär datorer och bättre svenska

l det invandrartätaAlby Stockholmssödrai två veckorsundervisningkan läggafram kost- med att skrivaoch lärasiganvända

program utkanter har språkoch religionblandatssam- nadsförslagoch göra budgetar företags- hjälperdemförbättra sinstavning.

som man tjejernasdatortek.Härmötsarbetslösa manér Lisbethunderstrykerocksåatt när tjejerna tjejerfrån allamöjligakulturer för att entre - Dessutomkommeren del gamlaelever skaut arbetsmarknaden det viktigt förär månaderlångkurs datorteketoch det tillbakaoch bjuder festnär defått jobb.Då dem ha god språkgrund stå på.

att en att visetökasinachanseratt jobb.Varför behö- firar ordentligt Och det är något verkligenförsöker

V verde dåett egetdatortek,utankillar Att deflestaäravolikanationaliteterverkar bidramed här.Vår kursär härligblandning

Kvinnor och män är skapadeolika och intevaranågotproblem.Tjejernakommerbra högkvalitativdatorutbildningmedsvenska

- som

förhållandenamellanderas dettamärkstydligt vadgällerattitydentill att överensävenom basoch allaolikakultureroch religionersom handskasmeddatorer,sägerLisbethSagensom hemländeriblandkanvaralite spända. extrakrydda.sägerLisbethSagen. arbetar datorteket. Killar testar tjejer Ommanintekanläggaavsinpolitiskaeller

- frågar Därför behöverdenågotställedärde religiösamantelnärmanstiger datorteket tillåtna liteförsiktigareochdärdefår såmåste ändrasinattityd.

att vara man lärasig sinavillkor:

Förbättrar sin svenska Aldrig rört dator stor

en Enannan fördel meddatorteketäratt de

Många detjejer kommer tillin osshar innanvaritdåliga svenska förbättrar - av som som nu aldrig förr rört en dator. fortsätter Lisbeth. sinakunskaperenormt. Därförärdet såhärligtatt senärderedanefter Föratt övasvenskanfår de arbetamycket

Det där med data har varit så

Men här har det

man tagit ner

jorden. Vi har roligt, oss

och får

mer

dator än blivande

läkare.

Vcçdslfolans

e l

utbildar

ärarc

På i köar eleverna Birgittaskolan Linköping på lördagsmorgnarna för att vara med den kursen i Internet. Under arton månader /aar tio på frivilliga av skolans 900 elever chansen att bli elev/Jandledare i Internet. procent fått Det är inte bara eleverna de utbildar. Också skolans lärare blir elever. Här har de lärare att de inte kan inne med all världens - flesta förstått

sitta

elevrådets Poonam Nilsson. kunskap, förklarar ordförande Har de lektion i oc/J behöver använda Internet blir det en samhällskunskap ofta eleverna som lärarna. guidar Vi /oar att den kunska Lärarna vet kur in. ormationen kan tolkas ock - Ju en. . sättas in i olika Vi vet /øur vi kittar den. sammanhang. Att hitta Internet är lätt eleverna. Men att det måste de på för fn göra först å Internetkurs å sammanla tio timmar under lörda g en ra g ar.

Gymnasium

Av vårdgymnasiets elever är 80 procent tjejer. Men till lnternetkurserna det enbart TVÃDAGARSKURSERFÖRSKOLANSLÄRARE är nästan tjejer som sökt sig.

Möjligen har de andra killarna redan den datorvana som ittills har över hälften av lärarnahunnit igenom en behövs eller så är det handboll och andra fritidsaktiviteter tvådagarskurs i Internet. Både utbildade lärare och elever

som lockar dem, tror Anders Ström som är helgens ende kille vidareutbildar i sin tur andra skolorna.

kursen. Han själv har aldrig varit fascinerad tekniken Under det kommande året innebär ett bidrag från av datorn. Men att nå både kunskap och andra männis- Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling runt ett kor via det världsomspännande datornätet har helt fängslar välbehövligt tillskott för att starta ännu fler projekt. v honom. Stiftelsen förvaltar del de gamla löntagarfondsen av pengarna och ska fördela miljarderna till intressanta

projekt landets skolor. EN TRYGGHETFÖRORDBLINDA elev känner landstinget verkligen vill Som man att - Internetär sådan kommunikation tjejer modern utbildning, förklarar - en som satsa att ge oss en älskar, Madeleine Nilsson. Datorn är inte något Poonam Nilsson. Dagligen får läsa andra komanser man om annat än ett redskap för att ska kunna kommunicera muner och landsting som pressastill minskade investe-

med människor över hela ringar. Men här kunskaser man världen. pen om den moderna -Vi har lärt oss att ta för För henne har datorn kommunikationen som en oss själva och märker att dessutom blivit inträdesbiljetten nödvändighet för osselever.

till högre studier. lyssnar våra Inom den framtida vården vuxna på För oss som är ordblinda är kommer datorn att vara ett - åsikter. Vi blir hörda. datorn till hjälp med nödvändigtredskap, stor menar till exempel Poonam. Hon anser att om man program som rättstavning och ordlistor, hon och berättar inte får den kunskapen det lätt slås arbetsmarksäger att är att ut datorn flera sätt underlättar hennes utbildning naden. i vårdgymnasiet.

Madeleine förklarar att för ordblinda tar skrivandet NÄTKONTAKTER ENSJÄLVKLARHET och läsandet mycket längre tid än för andra. Men gör hon fel hon det skärmen och behöver Poonamär övertygad kontakten över.datanäten nu ser genast om att inte kallsvettas för att skriva långa med sjukvårdspersonal, andra sjukhus och uppsatser. experter runt Förr dömdes ordblinda ut totalt. Idag inser alltfler om i världen kommer att bli en självklarhet för alla inom att vårt handikapp kan minskas med bland annat hjälp sjukvården. av datorer. Med datorn såatt sägaunder armen har jag inga Akuthjälp med datoröverförd information blir naturligt funktionshinder, slår hon fast och videodiskussion olycksplatsen i ambulanser och mindre sjukstugor i startar en Internet med några killar i USA, Frankrike och Japan. glesbygd. Sjukjournaler blir datoriserade, digital röntgen

Landstinget i Östergötland har satsat rejält för att deras kommer stort och databaser med apoteksinformation finns

åtta skolor vårdgymnasierna, naturbruksgymnasiernaoch redan nätet. - Lunnevads folkhögskola ska lära sig den Den utbildning eleverna får Birgittaskolan är - nya kommunikationstekniken. Trots minskade budgetar har nödvändig för att de överhuvud taget ska kunna

investerat i Internetuppkopplingar, datorer och jobba med modern sjukvård. man videokonferensmöjligheter i de aktuella skolorna. i Visst leker in kunskapen Internet med - om att

Gymnasium

raggakillar nätet och göra annat kul. Men i vardagsarbetet skolan får sedan lära att

oss utnyttja de kontakter får och det sättet skaffa kunskap.

oss mer

Eftersom varje dator har liten video-

en kamera kan eleverna vara med de populära världsomfattande videokonferenser där man direkt kan sede personer som är med och diskuterar.

Filmstjärnan Keanu Reevesskickade

en personlig hälsning till några tjejernaoch också

av gr varje lördag skriker flera förtjusning varje int

av samt gång killarna på nätet vill ha deras adresser.

VIDEODELTAGAREPÅ FN:s

TOPPMÖTE Elevernahar också fått med i Hera

vara spännande internationella projekt. Förra våren deltog ett tiotal elever vid FN:s sociala

topp-

i Köpenhamn. i möte

Via datorpost visades skärmar i

som upp anslutning till konferenslokalen kunde de ° Distan presentera sina idéer om lösningar av sociala problem arbetslöshet och massfartigdom i

som u-länder. De kunde också ställa Frågor direkt till mötesdeltagarna och diskussionerna kunde följas ungdomar i flera olika länder.

Ett annat projekt i oktober förra året. Då

var fick eleverna vid Östgötalandstingetsprojektskolor varamed dagliga videokonferenser med besökarna i den nationella vid

montern världens största telecommässa i Geneve.

Vi har lärt ossatt tala för osssjälva och

märker lyssnar våra åsikter. Vi blir

att vuxna hörda, menar Poonam och förklarar att mycket beror den metodik man arbetar med i den

skolan. egna

Gymnasium

Undervisningen är elevstyrd och baserad problem utnyttja de kunskaper får till exempel de här

man genom själva konstruerat. Lärarna fungerar som naturliga handle två programmen. Några gör det när de kommit hit dare i de olika ämnena och är uppdelade i olika studiebesök och fått lära sig. Jag är säker idag får

man att basgrupper, arbetsenheter och lärarlag. mer kunskap om hur hittar intressanta områden och

Eleverna bestämmer olika specialarbeten för att uppnå företeelser nätet än många dagens läkarstudenter,

av vissakunskaper inom olika ämnesområden. Sen får de påpekar Poonam som anser det självklart att elevrådet har själva söka information. Antingen via Internet eller i e-postadress och ständigt kan nås via datorpost.

egen skolans bibliotek. Metoderna är valfria.

ENGELSKAPÅ KÖPET

Men det blir både roligare och går snabbare söka - att information i nätet. Dessutom lär vi engelska köpet

oss och får kontakt med elever andra länder.i

Ett projekt har skolan tillsammans med ett japanskt college för. tjejer i Kyoto. En dag det förfärlig

var en oordning den japanska datorposten.

jordbävningen Kobe. datorbrevvänner

Det var i Våra

hade släkt, bekanta, drabbats och deras

vänner som maktlöshet och förtvivlan kunde avläsasdirekt."

Det blev helt kontakt och eleverna

en annan Birgittaskolan fick en direkt inblick i hur katastrofarbetet

andra sidan jordklotet gick till.

Ett annat projekt har de tillsammans med skola i

en Zaandam i Holland. Tillsammans med elever och lärare där datorpostkonferenser med deltagare

organiserar man från ytterligare fyra, fem länder. Under konferensveckorna utbyts erfarenheter kultur, skolsystem och fritidsintres-

om sen i de olika länderna.

Skolan är också med i ett internationellt miljönärverk där intresserade kan delta med inlägg i miljöfrågor.

DIAGNOSERÖVAS PÅ NÄTET Andranyttigheter nätet är till exempel den interaktiva

patienten och det virtuella sjukhuset. Eleverna kan koppla upp sig och får lära sig att ställa diagnoser eller runt på fiktiva avdelningar och hämta mer kunskap.

De som studerar till läkare borde ha tillgång och

Gymnasium

Lärare i världen undervisar Edsbyn

Europa projekt omkring sig har rad videokameror. tre datorersomkananvändsundervisningen.i Mitt i år ett nystartat man en Voxnadalensgymnasiumoch Komvuxi Edsbyn berättarMalteMalm. Skolanharett egetnätverkochär uppkopplat Hälsingland.Undervisningen skolanhar lTV. teknikenkallas.används skolan till Internet. Alla datorer påskolanhar även i som datoriserats. föratttill exempellyssna föredragfrånandra CD-ROM, går skolankommer bli länder.Dessutomkanallalärare medvid lGävleborgslänärmanävenpagångmedatt - Elevernasom att vara användadatorer.säger anställningsintervjuer kollegor. byggauppett länsskoldatanätsomskaanvändas ovanligtduktiga att avnya biträdanderektor MalteMalmochlåter stolt. För användandet datorer i undervis- till pedagogiskautvecklingsprojekt, att av VoxnadalensgymnasiumochKomvuxär ningenskafungeraharallaläraregenomgåtten Föratt finansieraprojektetvändesigskolan en liten skolamed bara350 elever.Här har kursi dagar. till kommunensomsatsadenärmaretvamiljoman tre datorer medundervis- ner.Idag denär lillaglesbygdsskolanenattraktiv satsat att integrera Egna datorer till alla lärare skolasomlockarbådeeleveroch lärare ningen. -Varje lärarehar skolansbekostnadfått en Lektioner distans dator med modem så de kan arbeta egen Alla harocksåmöjlighetatt delta distans-i hemifrånomdetskullebehövas.berättarMalte. kurserfrånolikahögskolorilandettill exempel Dehar dåstörre möjlighetatt ilugnochro MalteMalm frånMitthögskolaniSundsvallochHögskolani förberedahurdatorernaskakunnaanvändaspå Telefon:027l/57l 65

Sandviken. ett brasätti undervisningen, Fax:027l/57379 Påskolanhar nämligeninstalleratinter- Manharköpt SI datorertill eleverna.l8 Hemsida:wvvw.voxnadalen.ovanaker.se aktivTV. Det är bildtelefonfast demär placeradei endatasaloch restenär E-post:info@voxnadalen.se som en man av sitter i salmed storbilds-TVoch runt utplaceradei klassrummen.Varjeklassrumhar en en

Tekniken blev frö till n skola

Att helt gymnasiummedhelt tillbaka till det gamla och samtidigt att Iernasåallaeleverharmöjlighetatt arbeta-vid startaett nytt nya undervisningsmetoderär inte lätt.mendet är blanda den nyatekniken.Och iställetför datorerna.

bevisligenmöjligt.HansErngrenfrånMölnlycke vanligalektionerardet numeraföreläsningar tyckte degamlaundervisningsmetoderna där denkatederfria läraren fungerar IT-linje för profil att var snarare egen förlegade. som en handledareän som den sedvanliga PåHulebäcksgymnasiumfinns alla de vanliga

Dessutomvar det tråkigtatt allaungdomar magistern. teoretiskaprogrammenmendet finnsävenett försvann in till Göteborg efter grundskolan. Vad gäller datorerna.berättar Hans.så estetiskt ett specielltslagverlspro- - program, Tillsammansmedkommunenarbetadehanfram finns de till för att elevernaskakunnasöka utbildninginom barn-och gramsamten grenen idé förbättrad gymnasieskola informationmed hjälpavdem ochför att de fritid. Dessutomhar de skapatett egetprofilen om en ny. - Hulebäcksgymnasium. ska lärasigde nyttigasteprogrammen. heterlT-telecomdärelevernafår programsom Eleveroch lärareharegnadatorpostadres- lärasig användadatorer ett annatplanän att Stöd från föräldrar seroch förhoppningarfinnsocksåatt föräld- det tekniska.

föreläsareoch rarskakunnakommai kontaktmedskolanvia Även vårtsysteminteharvaritigångså Näringslivetställdeupp med - om kommunenmed och lite knorr nätet. länge.såfungerardet bra och allaär nöjdapengar trots Internet elever bådeeleverochföreläsare ochskepsisfrånföräldrarnassidagickförslaget skolan.Här hämtasbaskunskapi världens igenom. med ha databaseroch kontakter knytsmed eleveri Vi har varit oerhört noga att andraländerför att bygga språkkunskaper HansErngren föräldrarnas stöd, säger Hans Erngrenoch och förbättra kunskaperna dagenssam- Fax:03l/9866l4 påpekaratt detfaktisktärderasbarnsomska om hälle. Telefonarbete:03l/986000 i skolan. Påskolanär datorernaspriddarunt i loka- De nyaidéernavaregentligenatt i vissmån

Vi kan ha svårt klara

att

vägar. Men

de elektroniska kör

v1 lika villkor.

Test ilo

Yhö

glsjkølåo

Peter i Karlskrona fungerar sedan några tillbaka som testpilotför Anderberg

metoder att låsa distans åt Lunds Tekniska Högskola. moderna på

det då kan realisera drömmarna, ban Nar tekniken val ar man sager

- finns -

elektroniska det bonom att

oeb förklarar att de motorvagarna gjort möjligt för

sina studier till civilingenjör

återuppta

Lund sitt bem i Karlskrona via dator med inbyggd Han studierna f/ån

följer i

marknaden det att dela datorns

bildtelefon. Ett standardprogram på gör möjligt

20 vissa Dessdokument med lärare mil hemmet oeb föra gruppsamtal.

en från

till databas.

utom bar ban tillgång högskolans

i år bitta metoder det alla att studera vid ett

Tanken att som gör möjligt för

anvånda så av det som redan på

universitet oeb att mycket som möjligt finns

marknaden.

Högskola

LIVSLÅNGT LÄRANDE

N r

1985 tvingade en muskelsjukdom Peter avbryta sin Civilingenjörsatt är Peter pratar ett universitet om utbildning i Lund. Det fysiskt jobbigt för honom sig var att ta runt för alla han inte enbart menar alla Föreläsningar med rullstol. Tiden räckte helt enkelt inte till. Av dessa människor med handikapp utan folk

skäl orkade han inte följa med i de dagliga fiorelasningsrutinerna utan hindras helt andra skäl; som av återvände till Karlskrona och började skriva deckare. tidsbrist, arbete, glesbygd, småbarn.

Under skrivartiden genomled han den svåra tid då successivt finna man accepterar Vi vill metoder gör att - som sitt handikapp. Såsmåningom började han fundera sina studier att ta upp också högskolestudier kan ingå i det

igen och tog kontakt med sin tidigare lärare högskolan, fysikern Bodil livslånga lärandet för alla människor i

Jönsson. olika livssituationer. Att sen mitt

handikapp gjort det lättare att

medel till projektet jag ser som en FÖRSTABOKENPÅ lNTERNET fördel.

en först passadehan att bli först i Sverige med lägga bok han att ut en Men nöjer sig inte med detta.

Internet. Han såg vilka möjligheter de moderna digitala motorvägarna kunde ha - Samtidigt arbetar han nämligen att

också för honom. bygga upp en referensdatabas med

Bodil Jönsson ville möjligheterna testa att En kan fallstudier för andra handikappade person vara genomföra den dröm hon själva burit i runt om i Europa. Syftet är att öppna flera mer ensam l en folk år; Ett universitet för alla. också Europas universitet för alla.

Tillsammans med forskningsenheten samling än i

en enslig

Certec i Lund samt ekonomiskt stöd från Stuga pa lan d et Det länsarbetsnämnden i Blekinge och arbets- k i EU-PROJEKT

beror g marknadsstyrelsen fick de till stånd P3 en5 egen ett deltar EU-projekt an i ett

pilotprojekt 1994. personlighet och för- tillsammans med folk från Belgien,

Petersdator kopplades till ISDNupp Frankrike, Grekland, Italien och

för maga att upprätthålla

nätet att han skulle god kvalitet Spanien. De arbetar gemensamt för

de bildöverföringar nödvändiga kontakter: som var att bygga databas där folk kan en se för hans studier. Men samtidigt som han vilka fysiska möjligheter behövs som fått möjlighet att plugga vidare har han för att studera vid olika högskolor

också uppdragi och utrustning, lämpliga för den här att testa nya program typen inom EU.

distansundervisning. i

av Eftersom Peter redan läst flera år

Vi har gått in i många återvändsgränder och hamnat flera stickspår - tekniska högskolan innan projek-

under den här tiden, berättar han, alla sådana såkallade missmen menar att tet startade och dessutom har stor lyckanden tillför något bara de är väl dokumenterade: erfarenhet datorer och teknik har av Syftet är andra inte ska behöva uppfinna hjulet varje gång. - att nytt han lättare kunnat bedöma

genomförbarheten i de olika del-

projekten.

Sägeren leverantör att det inte -

går, såhar jag ofta idéer hur om

Högskola

problemet skulle kunnalösas. jag ganska mycket teknikens vet om

möjligheter. Det gäller bara det hela fungera praktisktockså. att att

TEKNOLOG TÄNKOLOG - Och det har som inte varit helt lätt. Men eftersom drivkraften sagt själv kunna tillgodogöra sig utbildning i tekniska färdigheter är att en

med hjälp teknik kan Peter testerna från två håll: av ny Dels teknolog och dels tänkolog som Bodil Jönsson - som som brukar uttrycka det, han och förklarar han tekniker kan säger att som

möjligheterna och studerande kan till de behoven. se som se egna

Peter teknologer ska uppfinna för att det är kul, sen är anser att

det tänkologernas sak till uppfinningarna kan göra någon att se att

i samhället. Han är mycket nytta

bestämd i sin uppfattning att samhäl- Men det är inte så enbart får lets framåtskridande inte

mycket tekniken som överlåtas ihumanister.

Man måste möjligheterna i hur - se oroar mig utan

tekniken, inte bara farorna. Annars samhället agerar. Samhamnar statiskt samhälle; i ett

han. i hället kan utesluta vissa, varnar

Att studera distans innebär en

skapa isolering och göra

. viss form isoleringfrån studieav det omöjligt för folk att kamrater och universitetsmiljö. Men

några större risker i detta han inte. sig de

ser tillgodogöra nya

-En kan vara mer ensam i person

möjligheterna.

folksamling än i enslig stuga en en

landet. Det beror ens egen

personlighet och förmåga upprätthålla kontakter. Ser man att

riskerna, går det undvika dem. att

VIKTIGT MEDKONTAKTNÄT S har han hela tiden arbetat med skapa kontaktnät, utrustning

att ett eget

bland i Karlskrona och studiekamraterna i Lund. För både vännerna

inte tala alla kontakter han skaffat sig inom EU. att om den moderna tekniken skulle det varit tungrott för Utan mer mig. Men jag skulle absolut inte varit

Högskola

isolerad även jag inte kunnat mig med min om ta ut kompletterar fakta via böckerna. lnlärningsförmågarn rullstol. jag har den läggningen jag tycker att om att mångdubblas. umgås med olika människor och postväsendet fungerar Om sen föreläsningarna anpassadestill 90-talet skulle fortfarande. mycket Men det behövs insikt och vara vunnet. en ny ny Däremot finns det mycket han måste pedagogik för anser omprövas att förstå vilka möjligheter till utbildning om fler ska studera distans. finns som via ny teknik. Brister i den flera hundra år gamla föreläsningsv tekniken blir tydliga med den nya tekniken. Det är dags

att tänka om

i Peter Anderberg

TV-TEKNIKER Fax: 0455/438 79

E-post: peter.anderberg@certec.lth.se förklarar följer Föreläsning i sin att om man en hemmadator går jämförelserna osökt till TVzs utbud, där Bodil Jönsson

bildvinklarna ständigt ändras och olika välredigerade E-post: bodil.j0nss0n@certec.lth.se ,. inslagökar intresset. L Mer information studentdatorprojektet 0rn En TV-tekniker varje institution är nödvändighet en kan hitta påihemsidan:http://www.citu.lu.se/ man

om distansundervisningen ska ha en framtid, han menar och förklarar det gäller snabbt föreläsningarna att att ut Internet och krydda dem med bakgrundsfilmer och

vill du ve

inslag höjer intresset och kompetensen. Dessutom aE

som måste man kunna inslaget eller backa för kanske stoppa att anteckna eller smälta informationen.

Visst hyser han farhågor kring den tekniken. nya Men det är inte såmycket tekniken som mig - oroar utan hur samhället Samhället kan utesluta vissa, aigerar. skapa isolering och göra det omöjligt för folk tillgodoatt göra sig de nya möjligheterna.

HANDIKAPPAD UTAN BILDERNA j

:tt slag försökte han följa undervisningen enbart via

böcker. Men det gick inte bra.

Man behöver kroppsspråket hos föreläsaren, - se se bilder labbproven och med följa Lindervisegna ögon ningens olika skeenden. Utan bilderna verkligen är man handikappad.

Olika forskningsresultat visar också att

kommunikationsinnehållet ökar vid ögonkontakt och

via tekniken hör Peter föreläsarna, vad de och ser gör

Högskola

i: till

liltlidii klxllllt m. tå

Brygga

varit skakämpamedutandetinnehålldeanvänder kunskaperskafungera brygga Internetharprogrammeringsintresset en -Våra somen liv.Menintressetför människor datorntill för att fram. mellanteknikenochmänniskornaforklarar24- delavhennes

Högberg, går och kunskaperär minstlikaviktigt. årigaRättvikstösenMari som nya och lärdemig Drömmen att återvända linjevidLinköpingsUniversitet.Kognitions- Pappavarprylidiot mamma enny 4 filosofiskafakul- tidigt läsaochsökakunskap,sägerhonoch Hennesdröm ar att återvändatill Rättvik. vetenskapligaprogrammet att

den mixeni bagagetgjort att honnu lnte gångtidigaredåhoneftergymnateten. tror att somen

påTeknis hittat utbildningsompassarhenne. siet arbetade dataansvarig sin gamla Hon hoppadeavendatautbildning en som

visserligen Sugetefter folk med hennesspecialutbild- skolaochutbildadesinatidigarelärare. for att dennalinje där man

för datorer,gör minst ningtror honkommeratt blistort iframtiden. Nej. villjagutnyttjateknikenfullt utför studerarexpertsystem - nu

programmeringsövningar Delsblir specialitetenröststyrning att för- ocksågöramitt framtidayrkeslivmänsklilikaavancerade som - att

psykologi sökaförmå datorernaatt förståmänskligttal. sägerMariochförklararatt hon viamoförra skolanmendessutomläser gare.

delshardebetydandetekniskakunskapermen dem.telekommunikationerochmodernteknik ochspråklära.

humanistisksyn självatekniken. skasittaiDalarnaochskapanyabryggormellan en

-Vi kanskräddarsylösningarsom passar datorerochmänniskoråtkunder.lhelavärlden.

Bra mix i bagaget olikaslagsmänniskor.Det skavara betydligt

lyckades enklareän i dag sättasigvid en dator och Mari Högberg Sedanhon i tolvårsåldern program- att

sitt första speloch sköter visspro- arbeta,tyckerMari. Telefon:Ol3/I7 S706 mera nu grammering textbaseradeMud-spelen Detär inteteknikendeflestamänniskor E-post:c94marho@und.ida.liu.se avde e

5,1 im: jülillkll

Lärarna drillas i lektioner går sjätte terminen använderutrustningenför sökningari deras egna SusanneArvidsson står ochanalystjänster. Fleragångeriveckankommerstudenternaoch Ekonomihögskolani Lund. Hon i ett omfattandedatabaser

huvudbyggnaddär elonomistudenter redani får lektioner i systemensmöjligheter.Förenkällarrumunderhögskolans Vi tyckte att med hanteradehäravancerade ingenordnarocksåsammaslagsutbildningdå studentföreningenLincutrustat en lokal skolanskullelärasig

användsför datorsystemen,berättar föreningensordför- ochdåför lärarna högskolan. avanceradetekniskasysternsom möjlig- FredrikBarkman. ldagharföreningen600medlemmaravhögdenfinansiellamarknaden.Härfår hon ande

special- skolanhadeinterådsåstudenternatog skolans2 500studenter.De flestaanslutersig het att användasystemenför att göra Men

sakeni hand.l99l bildadededenideella underfjärdeterminennärdet är dagsatt göra arbeten. egen

fyraveckoribland göra föreningen Linc. Lundaekonomernaslnfor- egnaprojektarbeten. -Tidigare togdet att Devändesigdirekttill företa- -Via lärareoch sinastudentkompisarfår de ett projektjobb.ldag kan det ett par mationscentrum.

installeradesinautrustningari höratalas tidsvinsternaoch möjligheterna sekunder.förklarar hon. gensomvilligt om

räcker lokalerna. härhosossochdåbrukardekommahit.menar Kostnadenär minimal.Det att vara

ochbetalal20kronorförfem ldagfinnsdetparaboler takendatoreroch Fredrik. mediföreningen

terminer. skärmarikällarrummenochdessutomett avan-

storbildssystemför utbildningav både cerat Lära sig under skoltiden StudentföreningenLinc systemen studenteroch lärare.

drivit projektetoch Systemenaridagsådyrbaraatt utbildning- Telefonochfax:046/2l l 0825 Det ärföreningensom påfinansmarknaden hängamed,sägerFredrik.Det Hemsida:http://student.ec.lu.se/Iinc/ förmått störstaaktörerna arnaintekunnat

gratisinstalleradyrbarutrustninghosdem. ärbaradestörstabankernaochstorföretagen FredrikBarkman att Bloomberg,Ecovision,Reutersoch hartillgångtill något systemen.Menhär Telefon:046/2lI 08 25 Här finns som av

SIX- realtidssystem högskolanaldrigskulle finnsalla studenternakommeratt Henrik Persson som systemsom

råd driva.Nu företagenallt mötaiyrkeslivet. Telefon:046/393529 haft att sponsrar -

utrustning,drift ochalladetimmarstudenterna

Som arbetslös

hamnar utanför

man

allt socialt liv. Här har

fått tillbaka

jag ett

fungerande liv.

Ulrika jeppsson 24 år,

arbets/äs undersköterska

0 Livsvil a

datgäek

undersköterska Ulrika sin dom; ärs intensivt jobb som feppsson

Efterflera fick

Nilsson. De båda bebövs inte Samma sak var det snickaren jonas

du längre. för

sökte i Kristianstad ocb började stämpla.

upp arbetsförmedlingen

bärs tvärs. Men tiden blev det

I sökte man ock allteftersom gick

början jobb

berättar att bon alla till slut Ulrika ocb efter avslag trögareocbtrögare, säger

tappade självkänslan.

v cbans, Dels vi andra Här bar vi fått en menar jonas. trafar

pä datorteket ny

lära bantera datorer. i samma livssituation, dels fär sig

ungdomar

andra arbetslösa ungdomar, stärker det att

Konstigt nog självkänslan trafa

i Ulrika.

förklarar

arbeta vid dator. Alla arbetsgivare Dessutom är det en kick att kunna en

den trots att det bara är nägra

sän ocb vi aldrig kräver kunskap idag fick -

är sedan lämnade gymnasiet.

Arbetslösa

sådatorberoende hade han ingen aning Satellit var om.

kartor och larm över datornätet är vardag räddnings-i

SKAPA PERSONLIGHANDLINGSPLAN bilarna. Likaså i brandförsvaret dit han hoppas kunna Alla går igenom datorteket i Kristianstad ska de komma någon Såvida

som gång. det inte lossnar inom hans

sista veckorna arbeta fram personlig handlingsplan för yrke när Öresundsbron ska byggas. För flytta till en eget nu

minst ett år framåt. jobben har han inget emot. Det ger en möjlighet tänka efter, fundera över introduktionen i datorvärlden har perspektiv. - att gett nya

yrkesvägar eller utbildningar. Sen är det skönt faktiskt Eventuellt vill han efter de tolv veckorna datorteket att sätta lite struktur framtiden, jonas och berättar fortsätta med fem månaders långkurs Datalabbet. menar en i

att arbetsförmedlingens personal och handledare hela Kursen erbjuds ungdomar i åldern 20-24 år och är en tiden nyttiga råd rätta instanser söka eller specialsarsning i samarbete med arbetsförmedlingen, ger om att upp

tips utbildningsmöjligheter han Kristianstad kommun och ett

tidigare inte känt till. dataföretag i närbelägna ens Svängsta. Sedan andra halvåret 1995 jag hade överlåtit - nog Först blir det tolv veckors

pågår en riksomfattande satsning grundläggande datorutbildning, datorkörandet på någon

datortek i landets samtliga sedan erbjuds åtta veckor specialivrigare kandidat vi kommuner. Arbetslösa ungdomar om inriktning

programutveckling,

mellan 20-24 år får under tolv tvingats dela på dator- nätövervakning, databaskunskap

veckor lära sig hantera de vanli- eller bokföring. resurserna, förklarar Ulrika. gaste datorprogrammen och Också byggsvängen inom dessutom skaffa Idén är galen. Om två sig en inblick i hur måste hänga med i datorman den lokala arbetsmarknaden ska lära världen, Jonas och berättar ser ut personer sig datorn menar

via olika projektarbeten. alla byggprojekt idag om som på samma gång blir det Datorteken sker i samarbete byggs efter datorframtagna CAD-

mellan länsarbetsnämnder, som att öva bilkörning från ritningar. Och alla komplicerade

arbetsförmedlingar och kommuner. konstruktioner kräver avancerade

passagerarsätet.

I Kristianstad kommer personal datorkunskaper. Både för den som

från arbetsförmedlingen till konstruerar och den ska bygga som datorteket fyra-fem gånger i veckan för stötta ungdo- efter ritningarna. att marna att söka arbete råd olika utbildnings- Trots det bara är någraår sedan han själv lämnade samt ge om att

möjligheter. gymnasieskolans bygglinje fanns inte dessakunskaper med

i undervisningen. Kunskaper idag är närmast nödvänsom diga för kunna klara jobbet och konkurrera de att om VÅGAR RINGAHÖGREINSTANSER lediga platserna inom byggindustrin.

känner de har förväntningar mig och - ag att stora

det är bra, Ulrika. Det stimulerar mig menar att göra några tyck. Idag TVÅ PERDATOR EN ioé extra vågar jag till och med ringa högre GALEN instanser för att veta de lediga jobben. VarkenUlrika eller Jonas hade suttit framför dator mer om en

Jonas alltid drömt bli brandman har gjort innan de kom till datorteket." det som om att Eftersom är gamla

ett projektarbete länets räddningstjänst. Att den regementslokaler inretts om som verksamheten fanns

det inte ekonomiska möjligheter bygga de att om stora

Arbetslösa

samlingssalarna i så utsträckning han vill ha ännu mer datastor det blev tillräckligt många specialisering innan han sig uti m r

att ger

grupparbetsrum för ungdomarnas arbetslivet igen. Detta oavsett om han i På i Kristianstad ska

datorteket

projektarbeten. ska söka in till drömjobbet alla lära sjigfönsterhanterings-lgi

, Av den anledningen kan brandkåren eller fortsätta i byggbran- systemetWindows kunna Samt

datorteket för närvarande bara schen. ordbehandiaggörakallqrlerg ta i 65-70 ungdomar kurs. Och Ulrika är inte lika lättflyttad Hanteradatabasprogramoch emot per

medför de kan använda varsin eftersom hon är småbarnsmamma. gpresentationsprofgramsamt 14m det att

datorteket skulle j dator under den tid de utbildar sig Före kurserna lelekçronisk post. p

V Påde flesta landets hon inte kunnat tänka sig omskol- tiläessutom skadearfbetatried i programmen. av en

övriga datortek arbetar två elever ning till industrijobb. Men .arbetsmarknadsinfiktadeipröjekti ortens

dator. kanske idag. Lich

samtidigt per cijärrtgcdñnnartyáaatäildi-ji

Jag hade överlåtit De flesta industrier här arbetar nitigsmöjligheter,De ska också i i - nog - .y

datorkörandet någon ivrigare något sätt med datorer och det är stimuleráatt sökajobb,

kandidat tvingats dela faktiskt roligt, säger hon och Äál1â518:FÄ1iRiäfåförmñáüliâ045: i om 5

datorresurserna, förklarar Ulrika. berättar att hon de sista kursveckorna gjfrkesweehántgastçtutngsyâgrk;y :i

j Idén galen. Om två ska ska sig bland industrierna kádningø i är personer ge runt x p, lära sig datorn gång blir orten och hur det är att jobba där i figjoÅ-gbñgk samma se a; v H det öva bilkörning från Idag vtåssaåstörre ;i som att ii etter

passagerarsätet.

Nu har hon i stället kunnat arbeta BETUNGANDE SKULDER

takt. Var och har å i sin egen en en datorteket specialarbete ennes

multimedia-lärare inbyggd i iyttxgresöehiåldtefâtrbetâiöisa i i

egen studera barnmisshandel, dess Im var att r datorn. Kursdeltagarna arbetar orsaker och verkningar. Hon kom i iuxxgiçlgámamájiáljté

självständigt med de olika program- j Å i kontakt med socialarbetare och jjyâiátçifçflgñazx g i 3

j kan utföras i ett men, egna tester arbetsterapeuter. Yrken närbesläktade çllåâfføriráfftjáimadonüom

specialfönster och man kan göra om i i i i med hennes grundutbildning dáiçortiâll; som övningarna tills de blir rätt utförda. i

undersköterska. Men det krävs frlpkalavarbctsförrrxedliágen;

i Den kör fast ordentligt får ropa i i som kompletteringar gymnasiebetygen i till sig handledarna. och flera års påbyggnadsutbildning.

Jag slipper ha lärare hängande - en I mitt yrke finns ingen framtid. över axeln och mina kurskamrater Och jag vet inte jag orkar att om behöver aldrig upptäcka hur ofta just betala alla studieskulder av som en jag kör fast. Det har skapat trygghet vidareutbildning skulle dra med sig.

och ökat mitt självförtroende, anser De jobb jag helst vill ha är sådana

Ulrika. som inte är välavlönade trots att man

Jonas snabbt klarade av som har två, tre årshögskolestudier

självstudiekurserna har i stället kunna bakom sig.

tid sitt projektarbete och lägga mer

dessutom fått möjligheter att fråga

framtida utbildningar. För runt om

Arbetslösa

Huvudmålen för datorteket i Kristianstad är bland just utreder för kunna nu att starta. deltagarna ska finna realistiskt yrkesval. För Datorteken hoppas består och blir annat att ett jag en av håll- - Ulrika lutar det därför åt via de dator- platserna i det livslånga lärandet alla efter, att nyvunna nu strävar kunskaperna skaffa industrijobb orten och därmed påpekar Waldemar Hasselbring.

bidra till familjens försörjning.

UTBILDNING ÃLDRASSNABBTV NTEGRERADNY VERKSAMHET För alla ständigt förkovra måste sig och skaffa utbildning varjedatortek har lite olika upplägg.I Kristianstad har relevant för det yrke som är man valt. Att utbildningen strävat efter att integrera aktiviteterna inom man ett snabbt föråldras visas inte minst genom att flera . av område i kommunen där liknande projekt pågår. Det deltagarna för bara några år sedan satsade yrkesinrik-

gamla kasernområdet håller successivt att förvandlas till tade kiirser där framtidsutsikterna bra. var ännu ett utbildningscentrum i regionen. Men för exempelvis vårdbiträden och undersköterskor har I Kristianstad inte datorteketisom isolerad utbildningskraven ökat markant de ser man en senasteåren. Deras . arbetsmarknadsinsats strävar efter integrera bara två, år gamla utbildningar redan omoderna - utan att tre är verksamheten med övriga insatser och utbildningsmöjlig- Bland de 160 ungdomar hittills gått datortekets som heter. Allt för att vidga och kontaktmöjligheterna. kurser har visserligen alla inte fått jobb. Men det vyerna är en Det är därför integrerat verksamheten med andra märkbar skillnad i inställning till fortsatta studier efter man aktiviteter och utbildningsmöjligheterinom regionen. bara veckor. Av första kursen gick 30 ett par över procent Genom förlägga mycket utbildningsmöjlighetema vidare till studier att av nya och trenden hos de efterföljande inom samma område får kursdeltagarna också naturliga kursdeltagarna är densamma.

kontakter och möjligheter att fråga andra till råds. När gick hemma och stämplade tänkte inte - man man Detblir c en slags rundgång mellan verksamheterna dagens skolungdomar faktiskt får bra datorsom att en massa slutligen ska de olika deltagarna bättre konkurrens- kunskaper, berättar Ulrika. Här blir medveten ge man om att möjligheter arbetsmarknaden och därmed större det nödvändigt med viss för

en är vidareutbildning att

möjlighet till ett meningsfullt jobb. överhuvud ha chans konkurrerapå dagens taget en att arbetsmarknad. I

DATORTEKENSAMBASSADÖRER ProjektledareWaldemar Hasselbring berättar de att nu planerar ett samprojekt med biblioteket. Ungdomar

datorteket ska framtiden kunnai medverka bibliotekets

IT-verkstad och lära kommuninvånare söka sig fram att Internet. De skabli datortekens ambassadörer gentemot allmänheten.

I Kristianstad datorteket i förlängningen ser man som ett folkbildningsprojekt. Det finns till exempel stora invandrargrupper i regionen och utveckling multien av media-läraren andra språk skulle kunna öppna dator-

världens dörrar också för dem. Detta ett projekt man

Arbetslös

.Datorspel arbete

gav

frånhanstidigarehobby datorspel kan Sen hanarbetslös,anmäldesigtill arbets- Landetshögstadieeleverharsvårtatt hittarätt terna - var

försörjahonom. förmedlingeni Boråsochbörjadedenihärdiga utbildningblandutbudetavhundratalsgymnasie-

Redan tioåringfickUlrik sinförstadator. kampenmedatt vänta. ochfolkhögskolor som

CD-ROM- Med paketetfanns handboki Det var då hanträffadesinnuvarandechef Menivåraskomdetenavancerad i en programme-

utbildhingsmöjligheterna. spel.och Ulrik blev helt fascinerad. DennisOlsson,fick en chanssom ungdomsproduktion om Alla ring av

lokala lntressetväxteoch hanskaffade Amiga. praktikantochefterpraktiktidenenfastanställskolor,utbildningsprogram,grenaroch en

specialutbudpresenteradesmed video Dendatornkostadenågratusenlapparoch ning. text,

och bildspeltillsammansmed stor databas detgickatt görahäftigaregrafiskalösningarän en

Och allt programmeringsarbetehadegjorts vad experterna med mångmiljondatorerdå

den2 l -årigeBoråsarenUlrikjohanssonsom kundeprestera. av

för drygttvå år sedan arbetslös. Det ärurdennagruppungamänniskor.som var

märkligt.Det gånglärdesig dagensexportframgångar spelsidanföddes. - Det är manen

för skullfår idet Det blev tvååriglinje dåtidensel- och enbart nöjes mansennyttaav en

verkligalivet.Och kanförsörjasig det. teletekniskagymnasielinje,kompletteradmed

Det sägerUlrik funnitatt erfarenhe- en ettårigpåbyggnadslinjeDataservice. somnu - .

Datorn hjälper dig välja yrke

frågan SverigeochidatabasenDivakanman reda arbetamed Den harvälalla dator och leta efter någotpassandearbete. Vadvill jag arbetsför- vilkautbildningarmankansökastatligtstudieställtsigsjälvnågonhärilivet.Men behöver sägerJan-ErikLiden Södertäljes nu medling. stöd för. du intefunderalängreomdinfantasitryter i allafall Södertälje. Vetmaninteallsvadmanletarefterfårman inte i Klarar sig själva Fördärhararbetsförmedelningenstartatett svara ett antalfrågorom sigsjalv,senletar

berättarockså underlät- Kanalen.där de samordnatfunk- datornuppnågotlämpligtåt en. jan-Erik att systemet nytt projekt.

mängd l tvåundersökersedandatorn tar mycketför personalendåungdomarnakan tionernahosplatsautomaternameden stegnummer

automatiskt detñnnsnågraledigajobbinom klarasigsjälva. nyamöjligheter. om

den och region valt. Och intressetför projektet har varit stort. Härfårmanintebaravetavadmanpassarför, gren man

Det verkar som om mångafler tar sig till utan ocksåvad manmåstekomplettera sin

vilka stöd- ...men även mycket annat arbetsförmedlingen närnu jobbsökandetinte utbildning med. Och dessutom

möjligheter det finns information användsför arbetsletandeär är likatrist. samt om De programsom

ungdomsutbyteellerutbildningi utlandet. Yrkesguidenoch lmpuls.men det finns flera

sakermankanägnasigåt änatt sökajobb.

Ham; lediga jobb... Vill utomlandsger programmetOrbis man

Tanken arbetslösaeller informationominternationelltUngdomsutbyte, är att studerande. jobb söker denautomatiskaskolkatalogenAsktalaromför människorsomredanhar men ett

välkomna sig viden en vilkakurser somfinns allahögskolori nytt skavara att sätta ner

Den moderna

teknikengör det

lättare för

oss unga att starta egna

företag. Min

egen

affär hade Varit

omöjlig annars.

Ger/vara Guran 30-årz företagare

tagare

fâêâfår

Via

atom

den moderna tekniken. De som vill starta företag borde utnyttja - Ungdomar inte det år borta år.

som gör efternågra

.båvdar under de senaste två åren Detta Ger/vard Guran, vars enmansfofretag över 000 i att testa ocb sina företagsbjålpt 2 ungdomar Goteborg förverkliga

drömmar anlitar Gerbards utrustas med modem oeb får under sex Alla som tjånster

år Ger/vardi

månader till ett datoriseratfågeplank som öppet dygnet. tillgång med oeb näringslivet, vilka sin tur bar kontakt bankfolk, jurister rådgivare fån bonom att snabbt besvara ungdomarnasfrågor. bjålper A

Gerhard började 26-åring driva projekt han sitt musikskapande. som att

tillsammans med gymnasieskolorna och den En kille tyckte planera veckomatsedeln annan om att

ideella föreningen Ung Företagsamhet. och undersöka kunde köpa billigast och bäst. Idag var man

Efter två år projektledare hade han skaffat sigså ligger han i med företag kan erbjuda som startgroparna ett som

mycketerfarenheter och kontakter han vågade höginkomsttagare Göteborgstrakten att att maten

starta det företaget Robinson Crusoe. Affärsidén planerad, inköpt och hemkörd. egna

densamma; att hjälpa ungdomar strukturera sin var att

företagside och stötta dem i starten. UNGA MÅSTESATSAPÅ IT

Till och med killen med hemkörning behöver

EGNA BÄSTAAFFÄRSIDEN - av mat HOBBYN-

anlita moderna IT-tjänster för att klara sitt företag, säger Gerhardhjälper ungdomarnas företag överleva också

att Gerhard. Som företagare måste ifrågasätta ung, ny man sikt. Här är det inga ettårsprojekt blodigt allvar. utan alla kostnader. Med mobiltelefon kan han alltid nås. en Jag upptäckte att mina erfarenheter och mitt - egna stora Dessutom finns det tjänster via nätet massor av som sparar kontaktnät kunde kombineras med modern databåde tid och pengar.

kommunikation till bärkraftig en Gerhard företagare anser att unga 4 företagsidé, berättar GerhardGuron. måste satsa IT för att kunna vara För tio år sedan hade det varit helt -.Vi kan koppla - oss samman konkurrenskraftiga sikt. Med en

omöjligt både tekniskt och ekonomiskt. i kortare affarsprojekt, hitta dator och modem kommer ett man Han har lärt blivande sig att unga långt: och extra företagare liksom han själv har nya samarbetspartners

- knappt O Restiderna kan kapas; om kontanter. Bankerna står sprida vårt kunnande.. man

heller inte i kö för låna startkapi- skickar bilda ljud- eller att ut Modern IT blir del en av textmaterialet över telenätet. tal till ungdomar vars företagsideér ofta

j livet och är och förblir den ° Informationssökningen kan har en engagerande hobby som grogrund. bli effektivare och snabbare;

bästa. förutsättningen för

Alla vänder sig till konkurrens- eller kundbevakning unga som mig att vi unga ska kunna kon- via databaser effektivare är duktiga någonting. Det kan är än

data, service, musik, kreativ kurrera med etablerade tidsödande biblioteksbesök och vara

talang eller letningi tidningsarkiv. ett passionerat intresse

företag.

för företeelse. ° Beräkningar, marknadsunnågon

Två älskade allt dersökningar, bokföring och tjejer japanskt,

kundregister i den datorn både söktid och hade bott ijapan och ville fortsätta bevaka landet egna sparar att arkiveringsutryrnme. och dess kultur. Idag lever de att hjälpa svenska

Listan fördelar kan göra hur lång helst, företag att förstå japaner, etablera kontakter i japan - som mena:

han och poängterar att investeringen i dator och och göra marknadsundersökningar den japanska en ett om i modem är låg avskrivningsbar engångskostnad medan marknaden. en

en extra medarbetare i startskedet kan knäcka företagets En kille skapade musik sin fritid. Gjorde lite här

ekonomi. och där till reklamfilmer och radioprogram. Helt

plötsligt ville Volvo ha hans musik en

omfattande reklamfilmsproduktion. Idag lever

Företag

ä a... ,H .mä ,

äøåw 52A

ma ägt a

Funderar du att starta eget

DATORISERADFRÅGESERVICE Här följer användbara ett par g i hos nyföretagare har byggt datoriserad hur du kan finansiera din ör att väcka intresset unga en tips

frågeservice baseras den tekniken. verksamhet som nya GU

företagarna tidigt stadium upptäcka fördelarna På såsätt kan de unga ett Är har Industri- och ° du tjej

med informations- och kommunikationsteknik. special- Nyföretagarfonden ett

företag kan använda sin personal till mycket Gerhard menar att stora av paket för dig: Ett företagarlån

för v nyföretagare måste kapa alla kostnader sålångt det går detta. Men en ung där lånesumman 50V är max

kunna slå sig in marknaden. Den bästa hjälpen är modern IT. att ditt kapitalbehov. procent av har han själv sina principer. De vänder sig till I snart tre år testat som Resten måste låna bank man faser. Först får de stöd och hjälp göra marknadsunhonom genomgår två att en eller finansiera själv.

och utarbeta affärsplan kan ligga till grund för ett dersökning en som

Om du är arbetslös eller du nyföretagarlånhos banken eller starta-eget-bidrag. ° om ett

riskerar att bli det ger Länsar-

betsnämnden eget-Ä ut ett starta

ETT STÖD NÄTET bidrag. Kravet är att den PERSONLIGT VlA

påtänkta verksamheten ger Därefterfår de personligt stöd och råd under de första månaderna och

sex varaktig sysselsättning och

kan via datanätet skicka frågor till honom dygnet runt. tillfredsställande lönsamhet.

Gerhard har fungerat som en - stå Alla vüánder den somiär beredd slags för mig och mig unga. 30W ° För att mentor gett w

för minst 10 den hjälpande hand jag då och då på procent av

sig :ärlig duktiga

förklarar Ulrica Hellichius finansieringen själv kan ALMI behövt, någonting. Det lean vara. ligger just i företagspartner bevilja ett vars företag Syntax

fick hon till ggyvicei musik, särskilt nyföretagarlån. Dock startfasen". I början data,

bankkontakt den här till högst 30 procent av exempel en lezreatw. talang eller ett

och idag. har hon fått finansieringsbehovet. vagen,, ett starta-

9355507187215 lYYtYESSGfÖV

eget-bidrag. Bidraget söks hos den Det finns även andra organisa- ° lokala arbetsförmedlingen och :fö reteejse någon tioner är villiga att låna ut som innebär ekonomiskt bidrag med 75 pengar, bland andra Trygghets-

den beräknademånadslönen under månader. procent av sex stiftelsen, Trygghetsfonden,

30-årsdagen packade Ulrica sin nyköpta dator och med den Strax före upp och Trygghetsrådet Statens

reklamtexter, högtidstal, göra företagspresentationer och ska hon skriva Jordbruksverk. i

marknadsföringsplaner. telenätet och modemet ska hon emot texter för

Via ta

hos kunderna. Den lokala arbetsförmedlingen korrekturläsning eller skicka sina för granskning egna

arbetslivserfarenhet mark- vilka starta-eget-kurser som - Att skriva är min hobby. Och med åtta års av vet

finns, vilka stöd eller bidrag man

kan och vilka krav ställs. som

Företag

nadsfoiing och vidareutbildning RMI Berg Robinson Crusoe en k e L kvällstid vågar jag företag förklarar hon Gerhard Guron nu satsa ett eget och berättar arbetslokalei blir det hemmet och Telefon: 031/13 88 27 att egna arbetsfåiltet hela landet. Fax: 031/13 08 74 E-post: robinson.crus0e@mailb0x.kdtnet.se Hemsida: http://wvwpp.kdr.net robinsoncrusoe ÅVSTÅNDET BETYDELSELÖST Ä Westnet, BBS, telefon: 031/61 25 13 1ed den moderna tekniken betyder inte avståndet någonting. Det tar några sekunder skicka till Ung Företagsamhet ideell förening, att text - en som Värmland eller Skåne. Mina kunder behöver sällan besöka hjälper gymnasieelever och lärare finna former att min arbetsplats för att ska komma till uppgörelse. för hur driver elevföretag under läsår. en man ett Förhandlingarna har jag tänkt till största delen sköta Telefon: 08/762 70 24 att via telefon och faxmodein. Alla utnyttjar Gerhards tjänster får tillgång till som datornätet Westnet. Det ligger inte Internet är utan ett nås via specialprogram. Ungdomarna får a ko ntalct

när som ett en egen datorpostzttlress och under månader kan de sex dygnet runt nå Gerhard den hvärvagen. lin medlemssida ger färsk information lagar, reglereller om nya annat som nya företagare behöver Likaså används nätet för veta. kallelser till natverksmtiteii dar specialister håller föredrag

om viktiga ämnen. Påsikt kan via nätet stötta och hjälpa varandra i vårt företagande, Gerhard. menar Har flyter kunskaperna fritt och - kan koppla oss samman i kortare ziffarsprojekt, hitta samarbetspartnya ners och sprida vårt kunnande. Modern ll blir del en av livet och är och förblir den bästa förutsättningen för att unga ska kunna konkurrera med etablerade företag.

Företag

Missionerar om människor unga

Allt finns i den bärbara Uppslagsverk CD-skiva -Jagvetinte hurjagskullekunnalevautanmin dator.Att tappadenvoretusengångervärreän De somtror att ungaföretagareska OcksåCD-ROM användsflitigt. De viktigaste

handväskan.sägerJohannaUnghanse.29-årig nyanställaen massafolk har inte fattat det uppslagsverkenhar hon CD inte böcker.

företagarei Stockholm. moderna samhälletsmöjligheterVi anställer -Vilka fantastiskasakermankanslåuppoch egen

l hennesdator finnsallt bådedet är inte samarbetar. vadmycketroligaredetärattlärasignågotmed

- som nödvändigtför företagetochför hennesprivata Någon direkt datautbildninghar hon inte CD-skivornaänatt någonstårvid enkateder liv. i utanupptäcktedatorernasmöjligheter ett ochmässar.DataspeldäremotärJohannainte

lett årstidharjohannadrivitsittföretagStall tidigarejobb för någraår sedanf ett duggintresseradav. Unghansefrånsitt hem.Affarsidénharblivit Idagliggerdetmestai hennesbärbara.Där -Jagupptäckerdagligensåmycketroligt

att missioneraoch sprida information om unga finns företagetsbokföring.henneskundregis- Internetoch CD-skivorna jagförstår inte människorsvillkor ochderaskrav samhället. tenadressregister,projektplanenprojektförslagmeningenmedatt spillatid spel.

Omvärldsbevakningenäromfattandeochden ochmanustill föredrag.debattinläggochannat

sköter honviamodemochdator Fleraföretag hon skrivit.

g ochorganisationeranlitarhennestjänster. Där finnsocksåhennesprivatabrev,inbjud-

Vi ungaarbetar med virtuella företags- ningskorttillfödelsedagarochmenyertill fester

konstellationer,förklararJohannaoch berättar hon haft.Likasåadressertill allavänneröver

att demodernakommunikationsmöjligheterna världenhonskaffatviaInternet. gör attenmansföretagkanlierar sigmedandra Internetsalladatabaserochandramöjlighe-

i vissaprojekt.När projektetärslutfört upphör ter till informationssökningutnyttjasdagligen det virtuellaföretagetoch nyakonstellationer avJohannaliksommöjlighetertill elektronisk

kanuppstå. postoch datornsfäxfunktioner.

över Internet

Marknadsföring

Pådet nystartadeföretaget Intergaidutanför Kennethråderävenandra företagareatt geti nuläget.men i och medatt produktions-

unga Göteborghjälper företagmedmarknads- intedra sigför utgifter fort .Det kan delen blir större kommerMikaeltill stor del

man stora

bli jobbigt längden,berättarhan. arbetameddenna. l föringviaInternet.De producerarocksåweb- i sidor åt företagenochgör det lättareför dem Nackdelenmedatt intelånapengaräratt

nåsinakunder Internet. aldrigharnågondirekt buffert däre- Planer expansion att . man men

.man heller någrautgifter för

Intergaidstartadesi januariochifebruarivar mot har inte Allatjänsterochproduktionerutförsfrånkonföretagetifull gång.Det drivsavtre ungakillar låneskulder.menarKenneth. toret. Manharänsålängeingastörreresurser

KennethJutmamMikaelHedochPatrikNydén närdet gällerdatorermenmanhar planer alla24 år. Ljus framtid köpa datorkraft.

mer

Idén harfunnits länge.berättar Kenneth, Det finns dessatider brai möjligheter Expanderingenskeridentakt får kunder.

- att menförutsättningarnaharinteriktigtvarit rätt kunder. berättarKenneth. tidigare. Problemetmed försökamarknadsföra

- att

Planerings-ochförberedelsearbetetbörjade sig Internetär närdeväl lagt sidaså

att en redan septemberi medatt undersökaifalldet det svårt för folk hitta den.berättar

är att fannsett behovavderasföretagsidé. Kenneth.

Och detärdärIntergaidkommer ibilden. Lånade inte pengar -Vi hjälperföretag marknadsförasina

att Killarnastartadeföretagetmedmottot attinte sidor Internetsåatt folk lättarehittar dem.

lånanågrapengar.Hittills harde klaratsigbra. KennethochMikaelutgörsäljdeleniföreta-

det här med informa-

tionsbchandling och

det grafiska. Jag

älskar

att göra tidningssidor i Pagemaker.

Kurs i

etc:

erchstansarb

bruksortexa

Jobb

håll Men ett år

Lindesberg år det som andra ont omjohhfir ungdomar

på

har Lord arbete. Hon år den enda sin avgångsklass

gymnasiet Sigrid från

efter

Om hon inte varit så intresserad av

som något mer an enstaka strojohh. fått

hade hon hört till de arhetslosas skara. datorer

distans. I ett kontor i

Hon ingår i en pionjårgrupp somjohharpå nyinrett

sitter man och kvinnor

kommunens utbildningscentrum Masugnen unga

via och kvällar

och säljer försäkringar telefonpå eftermiddagar

åt Dial har ett i

De som ytterligare forsåljningskontor

johhar forsakringsholaget

Vaxholm också det ett Stockholm och huvudkontoret i skårgårdskommunen -

att den moderna kommunikationstekniken gor lokaliseringsorten

exempelpå

ovåsentlig.

Distans

KÄNNER FOLK PÅ EGNA ORTEN

ANNORLUNDA KARRIÄRVÄG När började fanns

- jag gymnasiet det jobb, när jag slutade fanns det

igrids karriärväg är långt ifrån ingenting, säger Linda. Och ändå är det kanske lättare liten en en ort som

traditionell sådan Bergslagen.i Lindesberg än i storstad. Här känner folk det inte finns en man men om några

-Jag blev intresserad datorer platser såhjälper inte det. Jag i reception innan jag fick plats av ens satt en

högstadiet, berättar hon. Jag valde datorteket. Nu får jag det jag lärde mig och får jobba ihop med nytta av

handel och kontor, gick sedan ADB likasinnade. i

och terminalarbete och komplette- Telefonförsäljning är ändå inte vad de drömmer syssla med. Sigrid om att

rade med marknadsföring under ett skulle vilja använda sitt intresse för

år. Jagville inte bli läkarsekreterare grafik jobba med reklam Nar.. . .. . genom att lag borjade gymna Teknikintresset fanns i familjen eller tidningar, .Linda vill arbeta med

och studerar datavetenskap siet fanns det jobb, när jag storasyster grafik ooh dekoration

högskolan i Örebro, såhennes val slutade fanns det Ingen av dem hade tänkt

ingen ens

låg nära till hands. Och det inte möjligheten bli telefonförsäljare. var att tmg dataspelen drog henne till Dial

som Pionjärgruppen hos är ett

datorerna: resultat i kurs i distansarbete en som

Nej, jag tycker om det här med dataläraren Henrik Arenvang drog igång hösten 1995. Det skedde i Masugnen, -

informationsbehandling och det den amla bruksb naden blivit modernt utbildnin i g Ygg som nu ett gscentrum

grafiska. Jag älskar göra tidnings- utkanten Lindesberg. att av

sidor i Pagemaker. Men det såg inte

ljust ut när jag gick gymnasiet. Det ut

blev en del ströjobb i butiker, men UTLOKALISERADTELEFÖRSÄLJNING

det är knappast någon butik har

som Kursen

var ett projekt genomfördes i samarbete mellan arbetsförmedråd anställa folk, fall som att i varje inte de lingen i Lindesberg och försäkringsbolaget Dial. Givetvis räknade företaget med små butikerna. Och minsann var att den skulle ge resultat, beslutet att utlokaliseraen del telefonårskull ville jobba. hade men av en som Vi försäljningen till Lindesberg växte fram under projektets gång. Av de 14 sommarjobb och som var beredda att ta deltog i kursen har fyra fått jobb hos företaget och övriga kom direkt via vad helst. tre som datorteket. Jobbet Dial hörde hon talas . om Kursen koncentrerades data- och telekommunikation, företagsekonomi datorteket i Lindesberg där hon, i och marknadsföring affärskommunikation svenska och engelska. Man ganska följdriktigt, samt fick en plats när lärde sig att använda elektroniska anslagstavlor och Internet och första hon jobb. Där träffade hon som var utan inslag i kursen fick deltagarna möta två Säljledare i videokonferens. Linda Ingemarsson, en en ett år yngre Masugnen har en modern anläggning för sådana videokonferenser och den skolkamrat som följt ungefär samma använde eleverna till flera kontakter med företaget. Dock fick eleverna studera väg i gymnasiet med handel, data och telemarketing plats under ett studiebesök i Vaxholm mänsklig kontakt ekonomi. -

behövs fortfarande.

Den nya tekniken mötte eleverna också under studiebesök ett en

bilverkstad där använder digital kamera för man en

att ta bilder krockskador bilarna. Tillsammans av

Distans

med data hämtats via modem från bilregistret skickas

som sedan bilden till skaderegleraren inom

via e-post som en timme återkommer med arbetsorder och prisuppgifter.

Hittills dussintal bilverkstäder i

har ett Stockholmsområdet etablerat en sådan kontakt med försäkringsbolaget.

Som led i utbildningen fick eleverna utforma

ett en

marknadsundersökning. De diskuterade egen egen i saba;

extgêiskáifhjgjsçpxáia kéâráskârmárL

hand fram rad Frågor de sedan gick med till ett

en som ut

ort-agila saggáçgiárgagasa elegans,

antal bilägare vilka redan tecknat fordonsförsäkring hos Dial. En övning som också gav enintroduk-

D et k"arms t rygg t tion till den kommande kundkretsen. att kunna talas vid,

ansikte mot ansikte

VIDEOTELEFONEN och det är nog

VIKTIG nödvändigt att ha

På kontoret i Lindes- den kontakten

liten berg sitter en

ett foretag ska kunna videokamera en bildskärm. Såfort den fungera utspritt på. fasta ledningen till

flera orter Stockholm och Vaxholm blivit inkopplad kommer telefonförsäljarna att kunna varandra när

se de behöver konferera. Dessutom kan de granska och arbeta med dokument sina bildskärmar.

samma

Det känns kunna talas vid, ansikte mot

- tryggt att ansikte och det är nödvändigt att ha den kontakten

nog

företag ska kunna fungera utspritt flera orter, om ett säger Pär Ericson, med sina 37 år är den äldstebland

som de nyblivna telefonförsäljarna.

Distans

NY PÄ oisrAus

KURS-

Distansarbetskursen

gav sådana goda erfarenheter att rektor ConnyJohansson planerar

Masugnen nu en ny kurs till hösten 1996. Den behöver inte nödvändigtvis äga

i kurslokalerna i Masugnen. Projektledaren Henrik rum Arenvang skisserar en utbildningsform där deltagarna vissa dagar arbetar hemifrån med hjälp dator och modem.

De sju telefonförsäljarnakommer sannolikt att bli dubbelt så många under året och flytta från Masugnen

ut till egna lokaler. Med en ny kurs i distansarbete gång och datorteket i Masugnens bottenvåning har Lindesberg alla förutsättningar att kunna skapa fler arbetstillfällen. Grundvalen är det samarbete skapat, där Länsstyrel-

man sen, kommunen, arbetsförmedlingen, datorteket och Komvux samarbetar i olika projekt med

Masugnen som spindeln i nätet.

Distans

distans

Högskolekurs w

På Sandbackaskolansgymnasiumi Arvidsjaur eleverna arbetsuppgifter.Alla lärare och ut Internetoch sökaidatabaserellerskaffa

nya har datorer allaämnen. elever skolan har e-postadress. vänner över nätet. Ett bra sätt att skaffa

manintegrerat i nästan en egen Dessutomslipperregionensstudenter vill Förutomdatorernai datasalarnahar eleverna datakunskap fritiden samtidigt som

som fortsättastuderavidhögskolornaiUmeåeller äventillgångtillett 20-taldatorersomärutpla- språkkunskapernaövasupp. Luleå till universiteten. ceradeiskolan. Avståndenär stora och det är långt till

att resa

Studenternakannämligen till gymnasie- Skolanhar haft kontakt med elever i till närmastetätort. Det här ar ett sättför många skolanoch där följa vissaspecialkurserfrån exempelPortugalochEngland. ungdomariArvidsjauratt knytakontaktersom hemmaplan denvia data-ochvideokonferens- Elevernasöker information till sinaskol- defysiskaavståndenannarsförsvårar. teknik finnsinstallerad skolan. arbetenoch blandannatviaInternet. När elevernaså småningomkommer ut i

som uppsatser

till arbetslivetskade bekantamedde

Distanskurserkommeratt större och Sedananvänderde ordbehandlingsprogam vara program

betydelseiframtiden.Specielltför elever utformningenochkanmedkalkylprogramskapa somanvänds arbetsmarknaden.Därför har större

bor i Sverigedär avståndenär så diagramellerviaritprogramgöraillustrationer. kommunenochföretageni regionenenatsom som norra långa. LarsHagnelius ärstudierektor attanvändasammastandardprogramsomsko-

tror som

Sandbackaskolan. Kvällsöppen skola lanvalt.

De har tillgångtill datorer hela dagarnanär Uppgifter via nätet datalsalarnahar lediga platser.Eftersom viss Eleverna går gymnasietanvänderimånga undervisningskeridatasalarnaochdåärstängda

som ämnenden internadatorpostenoch skickar för de övrigaelevernahar maninfört kvällsuppgifter,redogörelseroch rapportertill be- öppet skolan.Allasomvill kansittakvaroch

Lärarnakommenterar. arbetamedsinaläxorellergrupparbeten. rörda lärareöver nätet. rättar,skickartillbakauppgifternaoch kange Detärhelttillåtetattockså kvällstidtasig

Distansundervisning i skärgården

PåKoster, egentligenär tvåöar Nord- föräldramöten Fastdåi detenklareslaget.Denbeståravenvanligdator

som - sammasätt. motsatt ochSydkoster,ligger liteannorlundagrund- med videokameraovanpå skärmen.Samma

en riktning. skola.Här harde l 6elevernamöjlighetatt.följa Med teknikenshjälp slipper människorna dator användsdessutomavallaelever.

distansundervisningfrånfastlandetvia video- förflyttas.Via ISDN-nätetöverförs bild. ljud, konferensteknik. Kosteroch de Hjälper forskare

ochdataviautrustningen ger

KosterliggeriBohuslänsskärgårdochtillhör annarsrätt isoleradeeleverna öarnamöjlig- Skolanhar ävenvia videokonferenstekniken Strömstadskommun.Många är medandraskolor, MarinbiologiskaLaborato-

öarna enga- hetatt kommunicera institu- kontaktmedTjärnö gerade företagi ellerkommunalaaktiviteter tioner ochföretag. rium och får lära sig massorom havetoch fastlandetoch den lillaskolan Kosterhar Påsåsätt breddasderaskunskaperoch marinbiologi.Menocksåforskarnaharbra ut-

blivit derasfönstermotfastlandetochomvärl- derasomvärld. menarMorten Pedersensom byte elevernasom i sin tur utför prov-

av den. l alla fall vintertid när båttransporterna ärteknisktansvarigför projektet. tagningaroch observationeråtTjärnö. försvårasavisen. l Läraren Kosterskolan,Helén Engström.

har tillsammansmedVästcadi Strömstadut- Föräldramöten via bildkonferens döptstill Möjligheternas

vecklatprojektetsom För detär intebaraelevernautnyttjarskolans Skola. kommunikationsmöjlighetenOcksåpolitikerna ochsmåföretagarna öarnakanföljamöten Utan gränser

fastlandet.De kopplaruppsigviaskolansbild- Det.är en skolautan gränseroch tak för

telefon och kan senfölja sammanträden kunskapsutbyteförklararJanDahlhielm föfastlandetsomanvändersigavsammateknik. retaget. OcksåläraresomboriStrömstadsköteribland Videokonferensutrustningen skolanär av

På upptäckte jag möjligheterna att kontakt med

i Väl Iden.

ungdomar Så har fått Internet

nu till vårt ungdomsñk.

Kulturentusiaster

native rk

ett stenkast källa där kristnades Lidköping ligger från Husaby Olof Skötkönung I 1 00-talet. Ett stenkast åt andra bållet Läckö slott, ett landets på ligger av medeltid oeb baroek. Oeb nästan mitt i förnämsta byggnadsminnen från ligger Rörstrands oeb där konstnärer Märta porslins- keramikfabrik, som Hilfons kulturarvet vid näst äldsta förvaltat Europas porslinsftzbrik. Det var kultur. stans kulturtraditionerna vidare gårdagens Idag för ungdomar är kulturen datoriserad. men nu Nu är det video, midistudio, multimedia oeb Internet som lockar till Nätverket oeb kulturaktiviteterna bos ungdomsfket på övervåningen ungdoms- Kultverket. föreningen Huset mitt i den stadskärnan oeb bit kommer nära 300 besökare ligger gamla i veckan oeb kan kronor använda den varje dag, sex dagar för några dyrbara utrustningen.

Fritid

-jag kom hit för göra video kom jag Vill ska kunna göra sin egen musik här och att men snart att - man man saknade bra tidning spegladevår kultur musik, film producera musikvideo skulle kunna sändas TV, en som - en som och sånt, berättar Tim Keihag och kläckte idén till det han Mikael Lundgren, dramapedagogen som hösten anser gör idag; tidningen Cult. Två har hittills kommit 1991 drog igång den ideella föreningen och med ihärdignummer ut och spridits skolorna Lidköping. het och fantasi sökt medel hos kommun och fonder för att runt Har bara bra projektidéer såhjälper ledningen kunna driva verksamheten. - man oss skaka fram projektpengar, berättar Andreas Wegscheider I början det ett fik och teaterverksamhet men redan att var håller utveckla internationellt ungdoms- året efter utökades verksamheten med databaserad musik som att ett utbyte. Ett 60-tal ungdomar från hela Europa skakomma och till hösten ska den 100 kvadratmeter stora multi-

till stan nästa höst. mediastudion stå klar.

Hittills har han skickat ut inbjudningar för hand. - Men några veckor ska Internetkopplingen bli om Andreas nödvändiga hjälpreda. OLIKA KURSER

ör den dyrbara utrustningen inte ska förstöras av att okunniga ordnas ständigt olika kurser efter fullgången som NÖDVÄNDIGT MED|NTERNET tid ger behörighet till olika aktiviteten

vill ha kontakt med ungdomar byggt Det är inte många är fast anställda vilket .- som personer som liknande organisationer och är lätt att tro när försöker upp man byta erfarenheter. Det kommer ta sig fram bland dagens att bli betydligt lättare nå dem via Allteftersom tiden gått har byggbråte och hela tiden att idag förgäves krockar med tonåringar. Internet än att som lärt Ordbehandling,

jag mig

försöka förmå olika ambassader Fyra personer har heltids-

hjälpa till. redigering och bildhantering tjänster, arbetslösa att resten är

Just håller de två våningarna Och ungdomar fått ALU- eller nu i datorn. att göra som där aktiviteterna ungdomspraktikplats via samsas att

tidningen är ganska kul.

ihandikappanpassas.Efter fyra års arbetsförmedlingen efter att

verksamhetär det också dags Annars tycker jag datorer är själva ha presenterat ett att del utrustningen. passande projekt för Kultverket. moderniseraen av dötrista Samtidigt bygga Gemensamt för alla de passar man att är att

modern midistudio för dem driver verksamheten vidare och en som . vill skapamusik med hjälp elektroniska ljudkällor. ständigt startar och fullföljer nya kulturprojekt. av Redan tidigare finns utrustning för Videoredigering,

kameror och filmutrustning. Nu ska också detta förnyas häftigare den vill kan helt MoDERN BUDKAVLE med ännu prylar, såatt som göra professionell film. Eftersompraktikplatserna är tidsbegränsade blir det

också modern budkavle projekt som inte hinner som en avslutas drivs vidare andra i sin tur skapar nya av som MoDERN MULTIMEDIA projekt... 0ch den moderna multimediastudion kan de fixa till jag föreslog skulle tidning och dela i att göra en animationer eller avancerade bildmixar och i skolorna, berättar Tim och eftersom ut stan .

Fritid

mer om

han arbetslös ordnade föreningen

var

Tanken med Kultverket är att olika

fram en ungdomspraktikplats åt

kulturella aktiviteter sin fritid. Det honom och två andra arbetslösa

gång lärorikt. grabbar, Johan Antonsen och Patrik samma

Fast just vill rätt många att man Gillgren. Tidningen finansieras med nu

-Vi vill ha kroppskultur, sägerföres sponsorer och lokala annonser.

Kanske blir det ett gym i höst för

Att han skulle sitta och jobba

marna in i gemenskapen, anser drivkra framför en dataskärm var kanske inte

hans första tanke. FIKET

Men allteftersom tiden gått har

- Som lockbete finns fiket Nätverket där jag lärt mig ordbehandling, redige-

stans damer att smyga in bakvägen för ring och bildhantering i datorn. Och

Darttavlor, schackbord, TV och nu att tidningen ganska kul.

göra är Internet är andra beten.

Annars tycker jag datorer är dötrista

När ungdomarna väl år plats ka

Han sökte sig till Kultverket för att

som lockar dem vidare till våningen ov

göra video. Idag får han sköta

Kultverket har sin högborg med alla m fotograferingen tidningen och

driva projekt. dessutom ekonomin samt då och då SO-lapp

För året blir

en om man m recensera nya filmer, CD-skivor och för

kronor att hyra in sig att skapa mu videorullar.

EN FEMMA

För endast fem kronor i timmen får m

SKAPA NYAAKTIVITETER avancerad de proffsmusikerna ida

som Andreas verkligt hyra. Lika billigt är det använda fot

i sin tur blev att

datorintresserad han arbets- videofilm.

när som -

. lös blev anvisad till stadens datortek. De som vill ska inom kort möjlig

Och något vill han i framtiden Först skapar man musiken i midistudi

sätt ha med datorer Men inte under

att göra. armen. direkt det tekniska utnyttja

utan KURSER möjligheterna sig näten V

att ta ut För att tillgång till de olika

avancera för att bygga sina kunskaper eller

. middagar, helger och kvällar. Och d skapa nya kulturaktiviteter.

sköta utrustningen samtidigt de

som

Idén till ungdomsutbytet började

heter. Kulturen får de såatt säga kö redan datotteket och eftersom han

inte kunde avsluta sitt projekt där

under tolvveckorsperioden ordnades

ALU-plats fram honom på en Kultverket. i

Fritid

Sen har han fått gräva fram adresser och skriva tiggar-

r brev för att kunna finansiera det hela. Under tiden har intresset för möjligheterna inom EU väckts och projektet Kultverket

Mikael Lundgren

EU-stöd. kommer också att

Tidningen cult

Timo Keihag

Telefon: 0510/660 .82

EUROPEISKMIDDAG I j Fax: 25a

0510/655

fiket Nätverket våningen under har ett 20-tal

E-poståkultverket@hotell.nettime.s ungdomar från gymnasieskolorna i Lidköping, Götene och Skara samlats för att äta en europeisk middag de själva

. komponerat och gemensamt anrättat. Det är portugisisk fisk med tysk potatissallad till huvudrätt och efterrätten utpp lysningar

består svensk glass dekorerad med franska persikor.

Middagen symboliserar det EU-samarbete gruppen har med liknande kulturföreningar i Tyskland, Frankrike och Portugal.

Under vintermånaderna har de träffats fiket Nätverket, byggt nätverk via Internet och lärt sig massor

nya om de olika ländernas kultur och ungdomspolitik. I vår

de i tre olika. till de olika länderna och träffar -reser grupper ungdomarna plats i fjorton dagar.

Samarran et drivs dels mnasierna, dels av

8eman g av 8 Kultverket och dess motsvarighet i Götene, Växthuset.

HANDLEoAREFRÅNALU

Med middagen är ansvariga lärare och handledare

från kulturföreningarna. Projektledare är Ulrika Werners-

just har ALU-plats. son som nu en

Och allt ska naturligtvis dokumenteras. de

En av utsedda filmarna är 19-årige Mikael Svedberg ska åka i

som med en av grupperna till Tyskland.

Klart blir motiverad att plugga tyska lite

- man mer extra, sägerMikael och zoomar in sina reskamrater. Filmen ska vi jobba med här och göralite extra.häftig såalla kan

vad gjort. Vi kan ta med både foton, bandse inspelningar och annat kommer på. Både från

resorna och från alla våra planeringsmöten.

Också detta är ett EU-projekt inordnats i

som gymnasielinjernas såkallade fria val.

Fritid

mllllllllill kastar loss

FritidshemmetSkeppet Borlängei ar inte ett Datorspel bannlysta Miljökunskap via Internet

vanligtfritidshem.Här har barnenengammal HärärdatorspelbannlystaVårutgångspunkt Påså får de geografiskakunskaper - sätt men träbåtsomde vårarnagör småutflykter barnenska arbetamedriktigaverktygsäratt ocksåett humom den miljöförstöringvuxna med.Från båten görs bland annat natur- berättar han. åt varlden.Enlevandegjord program. ägnarsig runt omi observationer,mätningaravsurhetsgradeni Meddatorernashjälpgör barnendessutom distansundervisningmiljökunskap. i vattnetoch studieravinsekter. tidningar, närmiljön,dikt egna rapporter om Nar desedankommertill landgörbarnen samlingaroch stafettbrev.De i är numerauppdiagramoch statistikavsinaobservationeri kopplade lnternet. datorerna fritidshemmet, berättar Lars Skeppet med projekt år även i ett annat som Westlingsomär projektansvarig Skeppet. kallasBlue Wave" internationellt somar ett Han berättaratt barnentyckeratt det är miljöprojekt.Via lnternet håller de kontakt La Westling rs mycketspännande.Påvintrarnapysslarbarnen med skepp seglarjorden och TeIefon:0243/38840 ett som runt tar ochledarnamedattunderhållabåtensådenär olika miljöprover.Sedan Kapten Fax: 0243/377 rapporterar i skicktill nästasäsongsutflykter. Dennis, han kallas, Internet till de E-post:larsweg9S@student.umu.se som via Det slipas.skrapasoch fernissasför att anslutnafritidshemmenoch skolorna E-post:larsáwestling@future.pp.se4 runt om miljöforskningenskakunnaåterupptassåfort ivärldenomsinaresultat. båtengåratt sätta sjön.i

Nätverk lill lilllill"lllllkltll

Vi har skapat huvudorganisationför Stöttar duktiga datorelever Uppgifternaför Svitär inte sköta mängd en att en landetsdatornördanOchhärfår delovattvara För duktigaidrottseleverfinnshur mycket personalkrävandeadministrativauppgifterutan duktiga. skolstöd helst.Men duktigadatorelever verkautåt för föreningarna,spridainformation som Detsägerinitiativtagarenjonas Birgersson hamnarutanför.Därför behöverde stöd omdessverksamhetochstöttade lokalaförav omSvenskalT-förbundeLSvit.LiksomSverok, lokalaföreningarnaoch riktig riksorga- eningarna egna en . som organiserarrollspelsentuasiasteröver nisation. När riksförbundetför rollspelsentusiaster datanätet,skadet nystartadeförbundetsköta bildadesgick det lite trögt i början.Men idag Själv började Jonasskriva egna program sinakommunikationermed datakommunika- innantonårsåldernochharalltidfascinerats fördubblasmedlemsantaletvarjeår. av tion.OcksåSverokvarjonas medatt initiera. datorernasmöjligheter.Mennär det dags Sammautvecklingräknarmanattdet ideella var Det finnsenkraft hosdatorentusiastiska för universitetsstudiervaldehaninte teknik- förbundetSvitocksåkommeratt få. - en l3-l4-åringar,somnästanaldrigtastillvara i framtid samhällsinriktad. - utanen dagensskolsystem,påpekarhanochanseratt Fastdatorintresset över.Efter kort tog en skolaninte stöttar dessaelever.Dessutom gästvisit universiteteti Lund hanär nuenav kande kännasigganskaensammaiklasserna. delägarna företaget Framtidsfabriken,i som - Därför hjälper ocksåenskildaatt starta bland annathjälperTelia att byggaupp sin lokala föreningar. Vi har standardformulär lnternetplattform. t somdebarabehöverfyllainamnochannatpå. JonasBirgersson Med datornördar Jonasalla dessa Ett tiotal anslutna menar Telefon:046/IS 85 60 ungdomarruntomilandetsomälskaratttrixa Idagär det ett tiotal lokala föreningar Fax:046/|5 7372 som med sina datorer, göra spel. program, anslutitsigtill Svit.Varjeföreningsköter sina E-post:jonasbirgersson@lector.kth.se animationerochannat.Ofta mycketavancerat. medlemsregisteroch angelägenheter. egna

Härfiir i H också

att tjejer är viktiga. Men förstår

jag inte dagens fixering vid datorer.

Ibland blir det både finare

och

personligare att

skriva för hand.

Häfär

klgârljcförbjudna

re i ett /Jus i centrala Stockholm. Här residerar Xist sedan bara

våningar

A veckor. där killar bara är välkomna till All

några Yjej/ntset fiket pä första plan.

verksamhet är till drivs av ock /øar initierats av Ett

övrig får tjejer, tjejer tjejer.

målen är att via deras intressen dem använda I T av att sig av på ett naturi sätt.

ligt

Visst det datorer kär. Massor i det Virtalina. Oak

finns egna tjejdatorteket,

man /øar datortekets är

gjort undantaget som bekräftar regeln projektledare

en kille.

Här vi att vända oe/J känsrollerna, 23-

- kämpar får upp ner på förklarar

Åsa Linder som suttit med i när ville kära

åriga referensgruppen Kvinnoforum

igång projektet.

Till ock med vaktmästaren kårar kvinna. Men till datorteket hittade som våra kriterier sä väl

ingen uppjâ/llde som janne nu gör.

Tjejer

Hos jan Michelson utbildas just nu ett 50-tal

NGA ABAKOM i tjejer i åldrarna 20-24 år. Två tjejer varje dator i KILLAR AXELN

två varje dag. H pass ska kunna komma och göra saker som är - man

intresserade utan att killarna hänger och kollar över av -

axeln, förklarar Åsa och påpekar allt inte har med att MÅSTE FÅ SAMMACHANS SOM KILLAR datorer att göra, även om datorerna olika sätt integreras

D i

är det enda riktigt negativa här idag, sägerJanne i verksamheten. - et

och påpekar att tjejerna inte får möjlighet att sitta i lugn Hon är arbetslösochhar fått ungdomspraktikplats en

och ro och leka och leta datorn.i Xist. Men Åsahar dessutom sedan

Det är nödvändigt om de ska oktober förra året deltagit i referens- - Det finns massor av samma möjlighet som de flesta - för själva verksamheten, gruppen som

killar skaffar sig. tjejer redan har barn bara igång någon månad.

som varit

Han får medhåll av Linda visar datorframställt caféoch måste hemma då a upp ett vara Stepanovska, 20 år, som gått en program. och då. De behöver bärvecka datorteket och inte haft Det här bland det första jag - var

kontakt med datorer tidigare: modem. gjorde dator, berättar Åsa och säger bara datorer och att

Min kompis Tanja här det ganska fint och - först hade hon textat Då kan de obehindrat datorteket kan sedan mer en massa rätt stolt över det men snabbt märkte var tidigare, förklarar hon. Och då känner följa verksamheten vid meningarna gick lite isär. att

jag hon får göra övningarna i En del tyckte mitt textade att dato rteket. - program

stället. Det går lite snabbare då. både charmigt och personligt. var i i Två år äldre Tanja Radojcic hade Utanför huset fick hon dock höra att

tillgång till dator när hon jobbade en reception. handtextade skrivelser kunde uppfatta oprofessionella. som

På mitt förra jobb fick jag sitta helt i fred och testa Hur helt. Åsa mod till sig och sig vid - som tog satte

möjligheterna, sägerTanja och att det är lika nödvän- datorn och började skriva. Och upptäckte det inte alls menar att

digt för tjejer för killar att göra det. så svårt hon-trott. Men stilarna hon valde är som var som Och hon slår fast det inte är någon skillnad mellan kvinnliga; lite kursiva, lite kurviga. att typiskt

könens nyfikenhet. Däremot i sättet att använda datorer. Det skönt det i alla fall inte stod någon kille - var att Vi vill göra något vettigt med-dom, förklarar Tanja, och kommenterade vilka fel jag eventuellt gjorde. jag fick men killarna vill mecka vanligi ordning. Det är med mitt sätt. Och alla kan inte texta som göra programmet

bilar, sägerhon med suck ochberättar hennes kille sådå det bra ha dator. en att snyggt, är att en

anser sig oumbärlig när bilen ska tvättas. Däremot inte när Målet integrera verksamheterna inom Xist och att

hennes fönster behöver samma vård i hemmet. datorteket vilket inte går idag. Gemensamt har

Virtulina

Xist är öppet för alla tjejer. Inte bara de hänvisas de därför ansökt hos Länsarbetsnämnden utföra som om att

till datorteket arbetsförmedlingen. i del projekt tillsammans och då kunna utnyttjaden av en

samlade datorkraften.

Verksamheten i huset är såpass ny att inte ens en

skylt hunnit fasaden. Och än har inte upp man

gått ut aktivt för att locka tjejer till verksamheten.

Fler datorer och verksamhet ska först finnas plats mer de ansvariga. i anser Men när det är klart har tjejerna datorteket erbjudit

sig att göra marknadsföringskampanj med flygblad, en

affischer, faktablad och annat som behövs.

Verksamhet Xist år de MÅSTE LETA SPONSORER V har initierats Kvinnofo i I av avvaktan besked från Länsarbetsnämnden ., letar Xist för datorteket i huset. De i i

dataföretag kan verksamheten. med j upp som sponsra strävar efter att skapa, me i

datorer också avdel-i intressen vill i som tjejer

ningarna utanför Tänk forum för H en teater Det är ett u j datorteket. målet . j För är ur perspektiv:

tjej

verkstad där tjejer att det står datorer arbetar för i en Man att tje

med Internetkoppling i gör dekor, skapar med tjejprojekt. i

Verksam

fiket och multimedia- i scenkläder, ter att delta i andra uppgi gör egen datorer i korridorerna väcka i tjejernas intressen rekvisita i lera och ana plan i huset kens möjligheter. , H i j lnfefnetkopPlingen" trä och dessutom verksamhet Det år en där unga tjejers egen kraft och

blir klar inom kort och möjlighet sätts i fokus och där tjejernas etniska bak-.

skapar nya pjäs-

tills de får fast lina får de grund tillgång. sessom en klara sig modem. manus. Mycket kan med Aktiviteterna Xist har initierats tjejerna i huset. av Just arbetar de nu göras med Många tjejerna Xist har dessutom invandrarav att fram bärbara bakgrund och slussas till tekniken deras fram via egna datorns hjälp. För datorer till tjejerna intresseområden.

datorteket och modem att inte tala om

till de projektanställda vilka affischer vi såde kan testa att jobba

påidistans. skulle kunna göra

Det finns vår nam med samlade

av tjejer som redanhar kraft barn och måste vara

hemma då och då. De

behöver bärbara datorer och modem. Då kan dei mer

obehindrat följa verksamheten vid datorteket och övrig

verksamhet i huset, sägerEwa Brändholm Xist.

För att realisera detta öppnar hon dörren de forskare

som vill följa denna form verksamhet. av

Tjejer

Hon planerar också att integrera aktiviteter som tjejer FÅn LOV ATT MISSLYCKAS Syhörna, keramikverkstad, snickarbod, attraheras av. målarateljé för några de Eller Tanja sammanfattar verksamheten Xist: skrivarverkstad och att nämna av som hela tiden sprudlar fram från tjejerna i huset. På Här får loviatt misslyckas och fram med idéer som - testa oss de stimuleras utnyttja datorer i de olika den tekniken. Utan killarna står bredvid och flinar. olika sätt ska att nya att verksamheterna. För det är allt viktigt för osstjejer att visa att trots Åsa älskar och vill bli skådespelerska fram kan. som teater ser detta. Och jobba med datorer tycker alla är eller emot att mer Tänk teaterverkstad där tjejer gör dekor, skapar mindre självklart: - en scenkläder, rekvisita i lera och och dessutom Alla jobb har dator "idag, förklarar Linda vill gör egen trä - som skapar pjäsmanus. Mycket kan med datorns fortsätta med någon form vårdverksamhet men inser att nya göras av hjälp. För inte tala vilka affischer vi skulle kunna många dagis idag har datorer. att om med samlade kraft, påpekar hon och poängterar Till och med kassörskorna Konsum måste kunna göra vår att skillnaden mellan och killar kanske just det det. Och lämnat skolan har varken fått chans tjejer är som nyss kreativa. eller möjlighet lära ossdetta. Men får det. att nu Hon går det privilegierade tjejdatorteket. Men mer alla driver för samtliga tjejer Xist förr eller senare att TJEJERNAVILL SKAPA ska samma chans. -vi skapa med hjälp olika tekniker. Men vill något av killar vill oftast laborera med själva tekniken och skapa ny

teknik. Än sålänge är våningen vikits för olika aktiviteter som Men däremot inte projektbägaren. närmast tom. Just avsaknaden killar upplever de flesta tjejer som

enbart skönt. Killar är så att allt, anserÅsa och berättar om - vana hur hennes kompisar tränade hockey blev behandsom lade: När tjejernastränare slutade det ingen - var som brydde sig. Dessutom fick de alltid spela kvällarna sent och tider killar inte ville. Klubben favoriserade som killarna Därför tycker jag det är bra det i alla fall finns att . enda ställe helai Stockholm favoriserar tjejer. ett som oss Och dessutom uppmuntrar att ta till ossdatateksom oss niken fast inom områden som engagerar oss. -

Tjejer

lockar fram tjejer

Kreativaprogram

Tjejerochdatorerärnågot gårbra emot frivilligatjejer från hela grundskolan,i somsattframfördemoch speladespelnittio-

somnumera ihop.Tyvärr såintefalletför ett parårsedan, huvudsakmellanstadiet,för att lära dem om åttaprocentavtiden.BodilochLenafrågadesig

var någotsoml|-systrarna" BodilKjellinochLena datorer." omdetvarderasarbetsuppgiftatt lärapojkar Mattissonbestämdesigför att andrapå. De skulle gärna fler lektioner,säger spelaelektroniskping-pong,komframtillsvaret

Upp för trappantill andravåningen Ron- Bodil, intressetför Tjejdatornär så Nej och startadeTjejdatorn.

men stort nebyStadsbibliotekhittardu dator är att måstebegränsaossför att allaska en l gruppernafår flickornalärasigbehärska

en som -

enkomför tjejer. chans. programsomde kommer nytta avnär de avsatt

Tjejer måste lära sig att trängaundan sedanskaut arbetsmarknaden.

grabbflocken alltid hägrarframför datore- Vill lära sig något De fårävenlärasighurmanhittar biblio-

som

LenaMattissonmed leende. teket med hjälpav-datornoch hur går rna,säger ett Deprogramsomärpopulärastinomgrupperna man

De behöverocksåförlora respektenför tillvägaomeventuellafel uppstår.

- ärCreativeWriter och FineArtist. maskinenoch inseatt det är de självasom -Tjejer är i regel intresserade krea-

mer av bestämmer. förklarar Bodil.

tiva program,

Programoch spel harnågonting läraatt i

som Populär verksamhet och förutsätter strategiskttänkande

ut som Förtvå år sedanstartadesprojektetTjejdatorn brukaransesvarademestintressanta. ochnu har det utvecklatstill enetableradoch Hur fick dedåidéntill detta Påsitt arbetei mycketpopulärverksamhet. RonnebyStadsbibliotekvaråtta datorer äm-

Femtimmarvariveckantar Bodiloch Lena nadeför allmänhetenmendet var barakillar

Tjejer samarbetar

i l värmländskabynGunnarskognågonmil Telestuganoch upptäcktemöjligheterna. konkurrenter,påpekarAnnikaoch berättaratt

norr omArvika startade29-årigaAnnikaBäcklinen Annika håller dessutombokföringskurser honjustkommithemfrånenresaiEstland,där egenTelestugaför ett år sedan. ochhjälpermångamedekonomi. estländskakvinnorfått rådatt startaegnatele-

Jagvar arbetslössmåbarnsmammaoch De flestasmåföretagarei områdetär män stugorenligtsvenskmodell.

tyckte hadegott om platshär vår bond- somfårhjälpmedutskrifterochannatdetycker Nästamålärenkopplingtill Internet,såhon gård,berättarAnnika. ärkrångligt.Mennågonmansomhjälperhenne kanhjälpafolk ortenattsöka deti världsom-

Folk här saknadefaxmöjligheteroch nå- omdatorernakrånglarfinnsinte orten. fattandenätet.Dessutomvill hon skaffasigen

gonstansdit de kunde för att snygga Fasthon harett helt nätavkunnigakvinnor litenscanner,för att läsainbilderochföretagsutskrifter.Sådetvarbaraatt dra igång. och ett fåtalmän runt om i landetsom logotyper.Hon planerarocksåatt komplettera

- -

För jobba ville hon trots att ingendå ville stöttar henne.FörallasomdriverTelestugorär medenfärgskrivareeftersomalltfler efterfråanställaenungtjejmedett barnimagenochett medi ett egetdatornät.anslutettill FirstClass. garflerfärgsmöjligheter. annat armen. -Jag skickarett nödropöver nätetochfår

Hon slutadesin anställningnär sonenErik nästanalltidden hjälpjagbehöver,sägerhon. föddesoch närAnnaväntadesville hon börja jobbaigen.Endamöjlighetenför hennevaratt Stöd via nätet starta företag.Två datorer skaffades V

ett eget Utan stödet från sinamedsystrar i

runt om och utrustadesmedfaxmodemsamtlaserskri- både och

landetskulledet bli ensamt tungrott vare. tycker hon.Annika skickar därför datorpost

fleragångeromdagentill sinakollegorrunt om Flygblad bra start ilandetochfårständigt tipsochgoda

- massorav Brafart fick honefteratt hadelatutegenhän- rådöver nätet. digt gjordaflygbladtill ortenssmåföretagare. Det är nogtypiskttjejenVi delarmedoss

Flerastyckenville haegnaflygblad,besökte ochsamarbetarställetföri att seallasombittra

För

glesbygdens

skolor är det ännu

viktigare att komma åt

Internet. Vi har

ont om

litteratur och det är svårt

att

lärare till vår.

en ort som

bort

Internet

Karesuando år norrut kan man inte komma

Sveriges nordligaste kyrkby. Långre

svenska På andra sidan Muonio ålv Finland Bredvid på vågar. ser. man oeb skolan.

kyrkan grånsstationen ligger

Dörren till Eriksson, i nian.

mediateket öppnasav jobannes som går

alla datalårarna ställer till med, Det årjag som problem som presenterar

- fixar

ban oeb de barbara datorerna också kan se sig startar en av som färde-

man

klassare bara mellan klassrummen. Skolan år kåta. Klassrummen oeb biblioteket ligger runt

byggdsom en jättelik

i I mitten möter ett dår stor

byggnadensåttkantiga periferi. man bögt rum, en

sin skorsten mot i kåtans Framtidens

.öppenspis reser upp ljusinslappet topp.

skola med vårldens största skrev nar skolan i

öppna spis Expressen invigdes

1993.

januari

Framtid

Här möts eleverna och här möts också I färsk broschyr från Norrlandsförbundet, serna. en kulturerna. Blott sexmil söder Treriksröset Norrland leder IT-utvecklingen, AXE-växlar och om sägs lever byn med fyra språk: Svenska, finska, samiska ISDN vara ett måste. Men ingen sådan modern telefon-

och faktiskt också norska. Precis i alla teknik har nått Karesuando. Och de befintliga som orter längs den finska gränsen, går familjebanden kors och telefontrådarna ansesför långsamma för att skolan ska

tvärs över gränsälven. Här längst i är det kunna något utbyte Internet. uppe, norr, av

samiska inslaget självklart. Hela 90 eleverna Ironiskt såfinns tekniken inom synhåll. andra procent av nog På

hade hemspråksundervisning förra året. sidan går finsk höghastighetskabel gränsen en ända upptill

Kilpisjärvi, ett stenkast från Treriksröset. Där får finsk en gymnasieklass distansundervisning med ljud och bild från KULTURERSAMSAS Helsingfors

LarsLevi Laestadius kyrkoherdebostad finns bevarad Men också tvärs dåliga telefonledningar kan användas.

över vägen från skolan. Kring den öppna spisen samlas Johannes Eriksson skolans datorentusiast. Oftast-kallas är

kulturerna med en naturlig självklarhet. Teckningarna han bara för prästens son. av trolltrummor väggen med hip-hop-musiken från Här har jag mina brevvänner, han och samsas en - säger öppnar

CD-spelare. datorns brevlåda.

Kulturblandningen skolan fyra

ger -Här lever skotern. Hemifrån prästgården lyckas man på nationaldagar fira. Förutom de han faktiskt att ta sig ut Internet. Många ser Luleå sydsvenska och finska såär den samiska som

nationaldagen den 6 februari ett givet gränsen för världen. Det

Och den syttende maj firar MARILYN PÅ |NTERNET evenemang. kan inte vara rätt att vi ska klass 5 med skolresa till Norge. en Biblioteket här är ganska - Till de exotiska inslagen hör också vara isolerade häruppe att litet och det tar tid beställa att skolans Macintosh-datorer kan skriva hem böcker behöver bara för att det fattas när man

speciella, accentuerade bokstäver för något till ett specialarbete. Så när

moderna telefonledningar

samiskan: C, S och Z med v-formad skulle skriva en ett par tjejer en

accent över, D och T med ett extra uppsats om Marilyn Monroe så

tvärstreck samt kombination N och Detta har fått plockade jag hem en av några texter och bilder från Internet.

officiellt stöd av Apple och är idag slags inofficiell Det blev ungefär 80 sidor skrev och ett som jag ut sedan

standard i Sameland, den "virtuella, nation sträcker sig körde jag hem bunten som till dem med snöskotern

över Nordkalotten. Att prästgården har ett par betydligt modernare datorer

än skolan har sin förklaring. Pappa prästen har förflutet ett dataansvarig Svenska kyrkan. l

som i På fritiden hjälper LÖ$N|NGEN INOM SYNHÅLL Johannes till att sköta den kristna databasen Crossnet

När

dåvarande rektor Erik Nilsson inredde sin nya BBS. En gång månadeni gör han ettreklamblad datorn

skola, datorer och kommunikation viktig be- finsk butik. Och bland de tankeutbyten, var en en

ståndsdel i undervisningen. Två datorer i varje klassrum newsgroups, han deltar i Internet den står om

och ett lokalt datornät med elektronisk Snöskotrar högst listan. en egen

brevlåda installerades från början. I dag är också

skolan i grannbyn Kuttainen ansluten till nätet. . Men längre än såsträcker sig inte förbindel-

Framtid

klass. Eleverna lär sig umgås med NÖDVÄNDIGT KULTURTlLLSKOTT

datorer tidigt. ,Med väldatoriserade hem är det naturligt Johannes inte är nöjd med

sitt att längre, det Men måste komma kommunikation. För honom gymnasielinjen skolans möjligheter till väntar nu räcker inte med använda datorer att marknadsmedia i Kiruna, han tänker inte sig förrän hans skola finns men ge skrivmaskiner. Om alla lärarna som Internet. skulle det vågadeupptäcka datorerna,

måste för varje skola i - Det är ett kunna bli såmycket bättre.

finns såmycket informa- Biblioteket här är Sverige Där - framtidens Men hans visioner om

tion, ingen skola kan skaffa sig och det tid att ganskalitet tar skola går längre än så:

bråkdelen, inte ens i en storstad. För böcker Det skulle inte behövas en att beställa hem - ens glesbygdensskolor är det ännu skola här. Vi kunde lika gärna sitta

viktigare komma Internet. Vi har när man behöver något att hemma och distansundervisning

litteratur och det är svårt att ont om till ett specialarbete. Så från Kiruna

lärare till en liten ort som vår. i när ett tjejer skulle Det finns skolbarn måste åka par som

18 mil dagen för attkomma till skriva uppsats FÖR om en om TIDIGT UTE

och tillbaka hem. Och för dessa A skolan -vi Monroe så hade planer. Vi korn

Marilyn stora

går vägarna via Finland. igång, bland pionjärerna och

hem var

Han också Internet plockade jag några ser som ett det började bra. Men kanske för var nödvändigt tillskott till den lokala texter och bilder från tidigt ute.

kulturen. Man att hans perspektiv anar Erik Nilsson, under Internet. Det blev ungefär Det säger som

sträcker sig längre än kyrkbyn med sin tid rektor i Karesuando som sina 300 invånare. 80 sidor jag skrev ut som svarade Framtidens skola när man

Här lever skotern. I vår - man och sedan körde jag hem ringde till honom.

kommer vissaelever att välja ripjakten Det det gick för fort till dem med - var som om före undervisningen och knappast bunten och fick slå takten för att av någon vill flytta härifrån. Många ser snöskotern vänta resten av länet.

sydgränsen för världen. Det Luleå som Idag har han tillträtt rektor i

som kan inte rätt att ska vara vara Piteå. Hans berättelse de åren om tre isolerade håruppe bara för det fattas moderna telefonledningar att skolan i Karesuando med den nya

börjar i entusiasm och slutar i viss

uppgivenhet. DISTANSSKOLAHANSVISIONER

Mycket föll de dåliga telekomhan visar ohannes talar allt mer engagerat när ossrunt: munikationerna. Vi ville knyta till oss det bra skola, den är såöppen kan sitta och jobba var Visst en att man kommunen - det finska nätet men sa

vill. Vi högstadiet behöver i varje fall sällan sitta i klassrummen. man nej till abonnemang. Vi talade ett Undervisningen bedrivs i hela huset och datorerna står utspridda lämpmed Telia låg för långt bort. men Och det bira datorerna finns tillgängliga redan från första liga platser. visst är att Ja, uppvaktade högskolan, länssty-

. relsen, NUTEK och de flesta andra

de enda fick var att men svaren

vänta ochse. Vi diskuterade faktiskt

Framtid

också att göra närmaste Esranugeoch komsom grannen municera via satellit.

Karesuando skola

Claes-Göran Helmersson ÅRKITEKTER I SAMARBETE Telefon: 0981/200 70

baresuando skola ritades i samarbete mellan Fax: 0981/203 08 ett nara arkitekten och lärarna. De fick gehör för sina idéer och BBS: 0981/20 67

flyttade fulla fiörhoppiiiiigar. av Samiska teckensnitt Vi skulle knyta -- upp förskolan och lekis till vårt nat. Björn Egerth skulle göra skoltidning och låta alla bli delaktiga i elev- Telefon: 018/14 83 38 rådet. Vi kom bara halvvägs, det blev kurser i data men Johannes Eriksson och starta eget. Från finsk sida ville Telefon: 0981/203 93 man köpa undervisning från Fax: 0981/203 88 Karesnaiiçlo skola. Och fortfarande hagar franska skolor E-post: j0hanneseriksson@cr0ssnet.se efter erfarenheter från Karesuando. Hemsida: hrtp://wrww.cr0ssnet.se Men liten kyrkby med 38 knastriga telelonlinjer, i en långt bort kan komma. tycks betyda Crossnet BBS: 08/651 30 10 man inte mycket mitt i allt tal glesbygdssatsningar.Vi har om myntat ett eget begrepp haruppe: glesbygd. extrem Kanske har tiden kommit i fatt pionjären Erik Nilsson.

Kvar står hans märkliga skola där, längst i uppe norr. Fortfarande ett föredöme för de många skolor ska som byggas för den pedagogiken. om nya

norr

Och vet, kanske får byn sin AXE-zinslutning redan vem i sommar världen äntligen kan komma till att resten av Karesuando.

Framtid

Tankar om framtiden

skrivits aviFramtidsbarn mellan 8 och 13 år. Barn från Vänersborg,Vilhelmina, Här följer ett par texter som

Umeå och Borlänge har deltagit i arbetet. i Skellefteå, Västerås, Södertälje,

kommer finnas kvar fast alla har dator bänken och i Vi kommer att

Skolan att en

böckerna kommer det finnas mekaniska uppslagsverk I framtiden kommer det att använda datorer

jimmy Öryd att finnas mycketmer i som är blå, bra det fanns datorer kunde prata. I framtiden datorer. Jagtror dom Det vore om som gröna och röda. tror jag att detär väldigt många som har datorer hemma.Tank kommer kunnagå. att det i framtiden finns robotar somstädhjälp hemma Datorerna kan om RikardJohansson

Alicelöfgren då användas Jag tror att luften telefon. har annorlunda Hundarna svävar i som man Jag inte kommer att ha telefoner. och det människorna Han skriver till tror att Dé är av jäm och gör Pennor. " v ha lCfon l också. framtiden finns det blir. slagsdator som har l exempel

hlñtallet inbyggd en nia

an. eoer ratanavm 1 v rata har det autodrive och l Jrâhmdkbmme: ellerchar:Bilias en dataskärm Jag for man "grönsak" och så hon na e . kontor Istället för klassrum video och bra kompis. J en då kommer inte marken i luften Det säger en röst utan Farbror Joakim är död kommer finnas skor går sigsjälv. Gibfiel lsskândâl det till att som av personen och Kalle Anka är /lmm Vidarxmn skriver till. sjukhuset. Knartarna har man

tagit över allting. Barnen och

Michael Persson lärarna kommer

Jag vill inte leva i värld där allting styrs av mycket en att vara

datorer. Hoppas att det inte blir så. Datorerna kommer bli vanligt folk. snällare. som.

Ma Marmnø" Henrik Holmgren Petra A

Lärarna :ha inte bestämma när s/eaha rast. Man shafå man -Tryck på fjärrkontrollen och vips komma till skolan när vill och hem när vill. Man ska man man kommer det fram en stor .rjälvfå bestämma vill sitta ochjobba. var man TV-skärm.Tryck gång till så visar Det borde en Elin Videll skärmen snabbköpet eller någon finnas maskiner

g affär man så önskar. Sedan i om i framtiden som

är det bara att sätta igång

och botar allvarliga

åka omkring i en 3-dimensionell

sjukdomar.

affär och handla. SandroSvensson

SofiaMoss

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Utbildningsdepartementet

Mössochmänniskor.Exempel bra Dennyagymnasieskolan hur går det l

- IT-användningblandbarn och ungdomar.32 Samverkansmönsteri svenskforskningsfinansiering.2

Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. 20 Utrikesdepartementet .

Reformoch förändring.Organisationoch verksamhet Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför vid universitetochhögskolorefter 1993års regeringskonferensen1996..4 universitets-och högskolereform.21 Politikområdenunderlupp. FrågoromEU:s första Inflytande riktigt Om eleversrätt till

pelareinför regeringskonferensen1996.5 inflytande,delaktighetochansvar.22 Ett âr medEU. Svenskastatstjänstemäns En strategiför kunskapslyftoch livslångtlärande.27 erfarenheter arbetetiav EU. 6 Det forskningspolitiskalandskapeti Nordenpä Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och 1990-talet.28 säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.7 Forskningoch Pengar.29 Union för badeöstochväst.Politiska,rättsliga ochekonomiskaaspekter EU:s sjätte Jordbruksdepartementet

av utvidgning, 15 Offentlig djurskyddstillsyn.13 Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga Kulturdepartementet rättigheteri EU. 16

Från massmediatill multimedia- Sverige,EUoch framtiden.EU åäö-kommitténs att digitaliserasvensktelevision. 25 bedömningarinför regeringskonferensen1996. 19 Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga Näringsdepartementet EU-ländersförslagochdebattinför Kartläggningoch analys

avden offentliga sektorns regeringskonferensen1996. 24 upphandling och tjänstermed

av varor

miljöpåverkan.23 Försvarsdepartementet Totalförsvarspliktigam95. Förslagomjobb/studier Civildepartementet efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, Fritid i förändring. försäkringar. 18 Om kön och fördelning

avfritidsresurser. 3

Forskningför vår vardag. 10 Kommunikationsdepartementet

Attityder och lagstiftningi samverkan Om järnvägenstrafikledningm.m. 9 + bilagedel.31 EU-mopeden.Ålders-och behörighetskravför

Miljödepartementet i tvâ-ochtrehjuligamotorfordon.1 l Bättretrafik medväginformatik.17 Batterierna laddadfråga. 8

- en Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. 26

Finansdepartementet

Kommuneroch landstingmedbetalningssvårigheter.12 Budgetlag regeringensbefogenheter

ñnansmaktensomrâde.14 Borgenärsbrotten översyn ll kap.

- en av brottsbalken.30

1996 i

offentligautredningar

Statens

Kronologisk förteckning

Den nyagymnasieskolan hur gar det U. 26.Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. K. - 2. Sarnverkansmönsteri svenskforsknings- 27. Enstrategiför kunskapslyftoch livslångtlärande. finansiering.U. U. 3. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiskalandskapeti Nordenpå . Om könoch fördelningavfritidsresurser.C. 1990-talet.U. 4. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför 29. Forskningoch Pengar.U. regeringskonferensen1996.UD. 30. Borgenärsbrotten enöversynav 11kap. - 5. Politikomrádenunderlupp. FrågoromEU:sförsta brottsbalken.Fi. pelareinför regeringskonferensen1996.UD. 31.Attityder ochlagstiftningi samverkan Ettår medEU. Svenskastatstjänsterxiäns + bilagedel.C. erfarenheteravarbeteti EU. UD. 32. Mössochmänniskor.Exempelpå bra 7. Av vitalt intresse.EU:sutrikes-och .IT-användningbland barn ochungdomar.SB. säkerhetspolitikinfor regeringskonferensen.UD. Batterierna enladdadfråga. M. - 9. Om järnvägenstrafikledningm.m. K. 10.Forskningför vår vardag.C. 11.EU-mopeden.Ålders-ochbehörighetskravför tvá- och trehjuligamotorfordon.K. 12.Kommunerochlandstingmedbetalningssvárigheter.Fi. 13.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. 14.Budgetlag regeringensbefogenheter finansmaktensomrâde.Fi. 15.Union för bådeöstochväst.Politiska,rättsliga och ekonomiskaaspekteravEU:s sjätte utvidgning. UD. 16.Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga rättigheteri EU. UD. 17.Bättretrafik medväginformatik.K. 18.Totalförsvarsplilctigam95.Förslagomjobb/studier efter muck,bostadsbidrag,dagpenning, försäkringar. Fö. 19.Sverige,EU och framtiden.EU 96-kommitténs bedömningarinför regeringskonferensen1996. UD. 20.Samordnadrollfördelninginom tekniskforskning. U. . 21.Reform och förändring.Organisationoch verksamhetvid universitetochhögskolorefter 1993årsuniversitets-ochhögskolereform.U. 22.Inflytandepáriktigt Om eleversrätt till inflytande,delaktighetochansvar.U. 23.Kartläggningoch analysavden offentligasektorns upphandlingav varor ochtjänstermed miljöpåverkan.N. 24.Från Maastrichttill Turin. Bakgrundochövriga EU-ländersförslagochdebattinför regeringskonferensen1996.UD. 25.Från massmediatill multimedia att digitaliserasvensktelevision.Ku.

människorrt

Möss och människor är ett delbetänkande från Ungdomens Hlråd. Skriften innehåller exempel

bra användning

av informationsteknik IT bland barn och ungdomar. Texten iir skriven i

reportagcfornu och skildrar

mängd föredömen en tunt

om i Sverige.

Här Ungdomens

ger Vli-råd hur prov unga människor har förändrat saker till det bättre med -

hjälp IT.

POSTADRESS: STOCKHOLM 10647 FAX08-205021,TELEFON08-6909190