Rapport med förslag om sändningsorter : rapport från Utredningen om digital-TV
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2015
din l
Statens offentliga utredningar
1997: l 03
Kulturdepartementet
Rapport med
förslag
om
sändningsorter
Rapport från Utredningen digital-TV
om Stockholm 1997
SOU och Dskan köpas från Fritzes kundtjänst. Förremissutsändningarav SOU och Dssvarar Fritzes, Offentliga Publikationer. uppdragav Regeringskanslietstörvaltningsavdelning.
Beställningsadress: Fritzeskundtjänst
106 47 Stockholm
Orderfax: 08-690 9l 91
Ordertel: 08-690 9l 90
Svarapåremiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningexi,1993.
En liten broschyrsomunderlättararbetet för den somskall svarapå remiss. - Broschyrenkan beställashos:
Regeringskanslietsförvaltningsavdelning
Distributionscentralen
103 33 Stockholm
Fax: 08-405 l0 l0
Telefonz 08-405 IO 25
REGERIGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 9l-38-20650-l Stockholm 1997 ISSN 0375-25OX
SOU 1997: 103
Till Statsrådet och chefen
för
Kulturdepartementet
I enlighet med direktiven för mitt uppdrag särskild utredare i
som utredningen om digital-TV KU 1997:01 överlämnar jag härmed ett förslag om vilka orter verksamheten med digital marksänd TV skall starta.
I utredningens arbete har deltagit som experter överdirektören Louise Roos, Radio- och TV-verket och direktören Curt Andersson, Post- och telestyrelsen samt kanslirådet Lars Marén och hovrättsassessorn Monica Bengtsson, Kulturdepartementet. I arbetet har även konsulten Ulf Wennerberg deltagit.
Hovrättsassessorn Ulf Törnblom har varit sekreterare.
Stockholm i juni 1997
Gunnel Färm
SOU I997: l3
Sammanfattning
Förslag Efter min undersökning möjligheterna för digitala TV-sänd-
av ningar i marknät föreslår jag följande sändningsorter:
Stockholm med Mälardalen. Området innefattar även Uppsala. Göteborg
Linköping/Norrköping
. Kiruna. I området ingår Kiruna, Jokkmokk, Pajala och Gällivare Skåne .
Vidare föreslårjag att vissa frågor redovisas i avsnitt 6 be-
som
aktas i samband med tillståndsgivningen.
Bakgrund Såväl nationella som lokala programföretag har visat intresse för sändningar i digitala marknät. Intressentema kan grovt indelas i några huvudtyper. På det nationella planet rör det sig främst
om större programföretag som redan i dag är verksamma med sänd-
8 Sammanfattning SOU 1997: 103
ningar och intressenter vill satsa utbildning. På det lokala
som planet förekommer dels redan i dag verksamma lokalTV-företag. dels kommuner tillsammans med lokala intressenter vill verka
som för etablering digitala marksändningar orten.
av
Det finns stor spännvidd i synen på användningen av
en digitala marknät för TV. De stora nationella programföretagen önskar använda sändningsutrymmet för traditionella sändningar av television till ett stort antal mottagare. En del mindre lokala företag vill däremot använda sändningsutrymmet i lokala ITprojekt med stora möjligheter till individuella interaktiva användningar.
Vad gäller önskemål sändningsorter finns hos de nationellt
om inriktade företagen önskemål att sändningarna redan från bör-
om jan skall kunna nå många människor och starta i områden med
befolkningsunderlag. Ingen har förespråkat att sändningarna stort skall starta i begränsad skala ett fåtal orter. De lokala intres-
har ofta önskemål närmast regionala sändningsområsenterna om den.
Några allmänna iakttagelser efter utredningens kontakter är att det råder tveksamhet den ekonomiska bärkraften i lokalTV
en om
tjänst och att flera lokala intressenter bl.a. detta skäl som ensam av har koncept där lokalTV-verksamheten bara utgör en av flera tjänster att förmedlas via det tilldelade sändningsut-
som avses rymmet. I detta skiljer sig de lokala intressenterna från de nationella. Sidotjänsterna är hos de nationella programföretagen knutna till själva programverksamheten. Vidare har det framgått att många vill använda digitala marknät för utbildningsändamål. Dessa intressen är för närvarande inte samordnade.
En utbyggnad av sändarnät planeras av TERACOM Svensk Rundradio AB. Bolaget planerar att använda det mastnät som i dag används för bl.a. sändningar analog TV. En utbyggnad enligt
av planerna skulle innebära att cirka 50 procent av befolkningen redan under vårvintern 1998 skulle kunna mottaga sändningar i digital teknik två frekvenser, med möjlighet att förmedla upp till åtta programtjänster. Enligt planerna skulle vid slutet av mars
år 75 procent befolkningen kunna mottaga de digitala samma av
SOU l997: I 03 Sammanfattning 9
sändningarna, varefter utbyggnaden skulle kunna fortsätta så att sändningarna dessa första två frekvenser skulle kunna nå i princip hela befolkningen ijuni 1999. Investeringsbehovet för den första fasen till 50 miljoner uppges kronor och för att uppnå i princip full befolkningstäckning krävs sammantaget investeringar 300 miljoner kronor. Förverkliganom det av utbyggnadsplanerna är beroende rad olika faktorer. av en En annan väsentlig förutsättning för sändningar i digitala marknät är att frekvenser kan frigöras för detta ändamål. I denna fråga har samråd ägt rum med Post- och telestyrelsen som ansvarar
för frekvensplanering och tillståndsgivning för sändaranvändning.
Slutsatsen är att det finns möjlighet att starta sändningar bl.a. de föreslagna orterna. I några fall återstår för myndigheten att överlägga med grannländerna användningen och i om av utrymme, Skåne kan rad begränsningar behöva iakttas. Dessa bedöms en emellertid inte sådan art att de utesluter sändningar. vara av Valet av sändningsorter har skett utifrån de kriterier angisom vits i propositionen digitala TV-sändningar prop. om 1996/97267, nämligen att det skall flera belägna vara orter olika håll i landet, att såväl storstads- glesbygdsområden skall som vara representerade och det skall vara möjligt att ta två frekvenser i anspråk för sändningarna. Ytterligare några kriterier har formulerats under arbetets gång. Det rör sig bl.a. faktorer om som kan påverka intresset för sändningarna hos publik och programföretag.
Särskilda frågor
En del frågor tagits intressenter eller synliggjorts i som upp av utredningsarbetet har ägnats särskild kommentar. Syftet har inte en varit att lämna direkta förslag utan att uppmärksamma problem och ge underlag för vidare diskussion. Det rör sig bl.a. kriterier om och modeller för tillståndsgivning särskilda frågor samt om som must carry, användande av sändningsutrymme för sidotjänster och tillståndsvillkor.
SOU I997: l03
1¶Utredningens arbete
Utredningens uppdrag är tredelat. Den första delen att bedöma om SVT bör få möjlighet att bedriva betal-TV-verksamhet och i så fall under vilka villkor är avklarad och har - utmynnat i ett betän-
kande som i april månad 1997 under avgavs namnet Betal-TV
inom Sveriges Television".
Efter lämnandet detta betänkande har arbetet fokuserats av
uppgiften att föreslå sändningsorter för de inledande sändningarna
av markbunden digital TV. Detta arbete har lett fram till det nu
aktuella förslaget.
Härefter återstår den tredje delen utredningsuppdraget av i att samråd med de programföretag kan komma som att meddelas tillstånd och den eller de intressenter kommer för som att svara sändarnät och annan teknik kring sändningarna utarbeta samarbets- former för det tekniska förverkligandet sändningarna. av Det rör
sig bl.a. om samarbete kring sändare, multiplexering, åtkomstkon-
troll och elektroniska programguider.
I denna rapport behandlas i första hand de faktorer som utgör grund för ställningstagandet rörande sändningsorter. I så måtto
följer den skriftliga framställningen direktivens uppdrag. Därut-
över har jag funnit anledning att
som ett diskussionsunderlag
lämna vissa kommentarer kring kriterier och modeller för till-
ståndsgivning och lyfta fram några särskilda frågor. Jag har under
arbetets gång, bl.a. utifrån kontakter med intressenterna, bedömt
att det föreligger ett behov ett sådant underlag, såväl av för utred-
ningen för de har handlägga som organ som att sändningstillstånd.
Utredningsarbetet i aktuell del har innefattat nu en rad mer eller
mindre formella kontakter. Utredningen har mottagit skriftliga in-
tresseanmälningar från programföretag och kommuner långtmen
12 Utredningens arbete SOU 1997103
ifrån alla har valt att manifestera sitt intresse detta sätt. En konferens har hållits för de visat sitt intresse för marksänd digital
som TV. Ett antal möten har förekommit. bLa. har jag sammanträffat med de större programföretagen. Resor har ägt rum till Kiruna. Linköping och Motala. Jag har haft kontakter med bLa. Post- och telestyrelsen, Teracom och Nokia.
SOU I997: 103
2¶Intresset för
sändnings-
verksamhet
Beskrivningen i detta avsnitt är generell karaktär och innefattar av ingen redovisning enskilda intressenters planer eller önskemål. av Ett av skälen till detta är att det varit frivilligt för intressentema att lämna uppgifter sin planerade verksamhet och meddelsamom att heten har varierat, från omfattande skriftliga projektbeskrivningar till muntliga synpunkter i särskilda frågor. Det är naturligt att många intressenterna ännu inte har några definitiva planer. av Först när den formella tillståndsgivningen tar vid kan det krävas att sökanden lämnar samtliga relevanta uppgifter. Sammantaget har dock den information erhållits varit tillräcklig för att som ge grund för ett förslag sändningsorter. om En lista över de intressenter utredningen haft kontakt med samt noteringar om vilka sändningsorter de önskat finns bilaga till som denna rapport.
Intressenter huvudtyper -
Under arbetet har några huvudgrupper intressenter blivit tydav liga. På det nationella planet rör det sig dels större om programföretag i dag är verksamma med sändningar eller produktion, som dels om intressenter att satsa utbildning i olika forsom avser mer. På det lokala planet förekommer dels lokalTV-företag som redan i dag är verksamma, dels ett antal kommuner tillsamsom mans med lokala intressenter, ofta knutna till utbildning, ivrar för en lokalisering av digitalTV-satsningar till orten. Mellan olika verksamma lokalTV-företag finns skillnader i den framsynen
14 Intresset för .rändnirzkgsverksanzher
tida verksamheten. Vissa lokalTV-företag ser det digitala marknätet främst som en väg till bättre hushållstäckning medan andra för att beskriva ytterligheterna ser lokalTV-verksamheten som
en del i ett lokalt IT-projekt.
Tanken utbildning via ett digitalt marknät återfinns både nationell och lokal nivå och hos ett stort antal av de intressenter
anmält sitt intresse till utredningen. som
Kunskapen de lokalt inriktade projekt som kan förväntas
om resultera i ansökningar om tillstånd är god, eftersom dessa intressenter haft anledning att visa sig för att påverka förslaget om
upp sändningsorter. Däremot kan det inte uteslutas att nya intressenter eller typer intressen det nationella planet blir bekanta
nya av först ansökningsförfarandet, eftersom dessa inte haft sam-
genom
behov att i nuläget deklarera sitt intresse. ma
Intressenter inriktade på lokala eller regionala sändningar
Kommun- och urbildzzingsintressen
Flera kommuner har tillsammans med eller under hänvisning till utbildningsinstitutioner högskolor eller medieutbildningar orten anmält intresse för sändningar. Ofta är en kombination av kommunal information och utbildning, med utrymme för eventuell lokalTV, en bärande idé.
Det förekommer också att universitet och högskolor ensamma är intresserade att bedriva sändningar inriktade utbildning,
av med antingen öppna målgrupper som alla boende inom sändningsområdet eller intern kommunikation. Ett stort mått av interak-
som tivitet förutsätts, företrädesvis användande av telefonnät
genom
komplement. Önskemål finns de dekodrar utsom om att som vecklas blir tillräckligt avancerade för den interaktivitet som erfordras för distansutbildning hög nivå.
Generellt kan för denna grupp sägas att finansiering och huvudmannaskap ofta är oklara. Olika bidragsformer utgör del i finansieringen. Den ekonomiska bärkraften är svårbedömd.
SOU l997: 103 Intresset sändningsverksamhet 15
Lokal TV-företcz g
Ett antal lokalTV-företag i dag bedriver verksamhet som i lokala kabelnät har visat intresse för distribuera att sina program i ett digitalt marknät. Även intresset för om att ge en bättre täckningsgrad för lokalTV-verksamhet är primärt, finns också tankar att ut-
veckla informationstjänster
m.m. Till denna hör således verksamhet grupp som redan är etablerad. De bedömningar görs projekten, som av bl.a. i ekonomiskt hänseende. kan därför förväntas ha en god underbyggnad även om kostnader och faktisk täckningsgrad för digitala
marksändningar
generellt är svåra att förutse.
Lokal TV-företczg med l Tgnrojekt
Några lokalTV-företagen har redovisat av planer för verksamhet där lokalTV-sâindningarna utgör integrerad del i en ett större lokalt IT-projekt, och där den täckningsgrad och det
sändningsutrymme
som ett tillstånd för digitala lokala marksändningar kan ge används som en plattform för ett större koncept. TV-skärmen och dess fjärrkontroll därvid kunna anses ge en enkel förbindelselänk till alla medborgare i samhället. inte bara de är bekanta som med de
moderna informationsvägarna via dator och
telefonnät. Genom användande dekodrar öppna för anslutningar av till samtliga eller de flesta förekommande distributionsformerna för information inklusive telenät kan mängd användningar en knytas till den lokala TV:n/det lokala IT-projektet. Förhoppningen är att tillgängligheten via TV-apparaten skall underlätta nyttjandet. Vid sidan av traditionell lokalTV-verksamhet tänkbara anges som funktioner allehanda information kommun och samhälle, om utvecklande av interaktiv användning sådan information, interaktiva av hushållstjänster och utbildning.
Generellt kan för denna sägas det finns grupp att en seriös och idéerik inställning till verksamheten och
finansieringen. Emellertid
är det svårt att bedöma det framtida utfallet den åsyftade av verksamheten eftersom den vilar användningar som inte praktiskt
16 lntresset för sändaingsverksamlzet
har testats, och där konkurrensutsattheten kan förväntas bli stor. Ett särdrag projekten aktualiserar mängd komplicerade
är att en legala frågor att utgöra en blandning av traditionell TV-
genom verksamhet och informationsteknologiska användningar kommenteras nedan i avsnitt 6.
Orrema
Intresse för lokala sändningar följande orter har uttryckts: Bollnäs/Hälsingland. Gotland. Gävle, Göteborg, Falun-Borlänge/ Dalarna, Kiruna med omgivande kommuner. Kristinehamn, Linköping, Landskrona/Kristianstad, Malmö, Nacka/Värmdö, Norrköping, Sandviken, Sundsvall/Östersund, Stockholm och Torsby/ Värmland. Intresset tenderar regionalt än lokalt.
att vara mer
Intressenter inriktade på nationella sändningar
De .större programföreragen
Alla de större programföretag utredningen varit i kontakt med
som har visat intresse för sändningar i marknät. Vissa företagen har
av redovisat tämligen detaljerade planer, andra har valt att föra en diskussion kring vissa för dem väsentliga frågor.
Genomgående dessa intressenter vara inriktade natio-
synes nella sändningar tämligen breda programtjänster till allmänhe-
av
dvs. verksamhet faller inom ramen för vad som norten, en som malt definieras television, t.ex. i radio- och TV-lagen. Den
som digitala tekniken avsätter avtryck främst i formerna för finansiering betal-TV i olika former övervägs och i ökad möjlighet till information och interaktiva funktioner knutna till programverksamheten.
Frågor betonas särskilt viktiga är kostnaderna för di-
som som gitaliseringen, drivkraften för konsumenterna att skaffa erforderlig utrustning och den därmed sammanhängande frågan om täck-
SOU l997zl03 lntresserjäir.särzdningsverksanzhet l7
ningsgrzid samt åtkomstkontroll och regler. Vissa must carry- av dessa frågor kommenteras särskilt i avsnitt Det lvör noteras att UR, Utbildningsradion. skiljer sig från övriga programföretag med nationella ambitioner att helt genom vara inriktad utbildning.
Önskemål säinclrzingsorter om
Gemensamt är att de större programföretagen det nödvändigt anser att sändningarna redan från början når många människor och att sändningarna startar i områden med stort befolkningsunderlag. En viss skillnad finns mellan å sidan public service-företagen och ena å andra sidan de vinstberoende programföretagen. De är senare av naturliga skäl mindre intresserade att starta sändningar av orter där kostnaden presumtiv tittare är hög, den typiskt i per som är glest befolkade områden. Public service-företagen har större möjlighet att fästa avseende även vid andra faktorer. Ingen har förespråkat att sändningarna skall i begränsad starta skala ett fåtal orter. Det viktigt sändningarna tämligen anses att omedelbart kan nå en stor del befolkningen för att få genomslag av och skapa ekonomisk bärkraft.
Arzclra idéer nationell arzväindning om
Vid sidan av UR finns även ett andra intressenter visat par som intresse för utbildning nationell nivå. Några företag producerar för andra som nu program programföretag har också anmält intresse för få del sändningsutatt av rymme i ett digitalt marknäl. Ett företag har idéen presenterat om att låta dela en nationell kanal mellan olika föreningar och andra intressenter vill sända kortare tid. som Ett företag med avsikt att bedriva digitala Ijudradiosändningar har anmält intresse för tillstånd. Bakgrunden till detta sändär att ningarna avses att bedrivas med digital TV-teknik. Företaget är redan verksamt i andra länder.
18 Intresxsetför sänd/iingsverksarnher SOU 1997: IO3
Några slutsatser
det råder tveksamhet om den ekonomiska bärkraften i framför allt lokalTV som ensam tjänst.
vissa av de företag som är inriktade lokala/regionala sändm ningsområden ser lokalTV-verksamheten som en del i en helhet innefattande även tjänster som inte är radio- och TV-program broadcasting,
de större programföretagen med nationella ambitioner ämnar bedriva en mer traditionell TV-verksamhet. om än i former där den digitala tekniken utnyttjas. De inslag av interaktivitet som planeras är vanligen knutna till programverksamheten och är mera sällan fristående från denna,
många vill använda det digitala marknätet i utbildningens tjänst, men det finns för närvarande inte någon samordning av dessa intressen.
SOU 1997: 103
Utbyggnad av digitala marknät
TERACOM Svensk Rundradio AB Teracom i landet är dominerande sändaroperatör radiokommunikationsområdet. Bolagets radiosändare för distribution analoga TV-sändningar av täcker i det närmaste 100 procent av befolkningen. Bolaget ämnar bygga sändarnät för digitala sändningar med användande de fasta av anordningar i form master redan finns av m.m. som och används för bl.a. de analoga TV-sändningarna. Det bör dock påpekas att även om Teracom har stark ställning finns inget foren som operatör mellt monopol vad gäller aktuella tjänster. Även andra nu operatörer kan således komma att anlitas.
Planer
En utbyggnad digitala marknät enligt Teracoms planer skulle av innebära att cirka 50 procent befolkningen redan under vårvinav tern 1998 skulle kunna mottaga sändningar två frekvenser, med andra ord kunna erhålla åtminstone åtta programtjänster i digital sändningsteknik. Denna första utbyggnadsetapp skulle enligt planerna omfatta Stockholm, Uppsala, Linköping, Norrköping, Västerås, Sundsvall, Östersund, Göteborg och Malmö. På dessa orter kan sändarnät för den första frekvensen stå klart i december 1997 och för den andra frekvensen i 1998. mars Teracoms planering innefattar även bedömning frekvensen av situationen och avspeglar således bolagets uppfattning möjligom heterna att dessa orter använda frekvenser för ändamålet frågor kring frekvensanvändning redovisas närmare under avsnitt 4. Däremot har bolaget inte vägt in de politiska beslut sändningsom orter som styr utbyggnaden. En allmän utgångspunkt rörande
20 Utbyggnad digitala marknär SOU 1997: 103
av
sändningsorter som inte planerats i den första etappen är att det
förutsatt att inga problem finns med frekvenstillgång tar cirka ett
halvår från regeringens beslut innan sändningarna kan starta en sådan ort.
Under 1998 skulle enligt Teracoms planer vidta en andra etapp av utbyggnad som vid årets slut skulle kunna resultera i att cirka 75 procent befolkningen kan nås av digitala marksändningar
av två frekvenser. Bland orter som ingår i denna andra etapp finns bl.a. Örebro, Skövde, Kalmar, Växjö, Jönköping, Gävle, Umeå, Luleå och Boden.
Ijuni 1999 skulle de två sändarnäten kunna vara utbyggda till att i princip ge full befolkningstäckning.
Om behov finns skulle byggandet av ett tredje och fjärde sändarnät kunna starta under 1999.
Investeringsbehov
Teracom beräknar det totala investeringsbehovet för att 1999 nå i det närmaste hela befolkningen med två sändarnät, dvs. med åtminstone 8 kanaler, till sammanlagt 300 miljoner kr. För investeringar i den inledande syftar till två sändarnät med 50-
fasen som procentig befolkningstäckning beräknas 80 miljoner kr, den andra etappen med uppgradering till 75-procentig befolkningstäckning beräknas kosta 120 miljoner kr. Kostnaderna stiger av naturliga skäl i de senare etapperna eftersom det krävs allt större investeringar per innevånare vid täckning av de glest befolkade delarna av landet.
Faktorer som kan påverka utbyggnaden
De utbyggnadsplaner som Teracom redovisat som möjliga att genomföra utgör en av grunderna för utredningens förslag och överväganden. Samtidigt är det uppenbart att en rad faktorer kan påverka och ändra utbyggnaden. En sådan faktor är beslutet om sändningsorter. Även andra politiska ställningstaganden rörande
SOU 1997103 Utbyrggrzcid digitala marknär 2
av
mediepolitik och tele- och radiokommunikationer kan vikt.
vara av Av betydelse är vidare möjligheten att avsätta frekvenser för ändamålet, vilket visserligen sker genom nationell tillståndsgivning men ytterst bygger internationella överenskommelser. Naturligtvis åir också efterfrågan distribution TV-sändningar
av genom digitala marknätssändningar avgörande för Teracoms utbyggnad. Rörande efterfrågan framträder en rad delfaktorer av betydelse som t.ex.:
den faktiska kostnaden i konkurrens med andra distributionsformer
konsumenternas vilja till teknikskifte -
utformningen av mottagarutrustning och åtkomstkontrollsystem -
tillståndsvillkorens utformning vad gäller exempelvis till- ståndstid. eventuella avgifter och optioner
principer för hur det tilldelade sandningsutrymmet får användas en användning förbehållen traditionell enkelriktad TV-verksamhet och med liten möjlighet att råda över sändningsutryminet är sannolikt mindre attraktiv än en större frihet i användning av och disposition över sändningsutrymmet
regleringen av vissa viktiga frågor reklamregler, must carry nLm.
Kostnaden för att sända
m.m.
Kostnaderna för att sända och eventuella statliga subventioner är två frågor ofta tas intressenterna. Det ingår inte i ut-
som upp av redningens uppdrag att behandla de olika frågor är förbundna
som med hur kostnaden för att använda sändarnäten fastställs. Utgångspunkten vad gäller den andra frågan är att inga särskilda
22 Utbyggnad av digitala mar/mät SOU 1997: l03
medel anvisas över statsbudgeten för subventioner, sig för att
vare bekosta distribution eller konsumentens mottagarutmstning.
4¶Frekvensanvändning
Post- och telestyrelsen PTS, har haft regeringens uppdrag att koordinera frekvenser för digital marksänd TV. I första har
ett steg myndighetens arbete inriktats att koordinera frekvenser för två digitala sändarnät.
Enligt propositionen digital marksänd TV är utgångs-
om en punkt att sändningarna skall kunna starta två frekvenser samtidigt. En central fråga har därför varit huruvida två frekvenser är tillgängliga i de områden där intresse för sändningar deklarerats.
PTS har lämnat upplysningar hur arbetet med koordine-
om ringar framskridit och vilka möjligheter enligt deras bedöm-
som ning finns i olika områden i landet använda frekvenser för
att digital marksänd TV. Generellt kan möjligheten för närva-
om att rande ta i anspråk två frekvenser sägas att detta troligtvis inte är något problem i Norrland, i östra och mellersta Svealand och nordöstra Götaland.
För västra Svealand och övriga Götaland är läget kompli-
mer cerat. Vad gäller Göteborg finns frekvens tillgänglig, och de
en förhandlingar som avses att föras med grannländerna kan resultera i att även andra frekvens blir tillgänglig i tid till den planerade
en sändningsstarten, om än med krav vissa begränsningar. Om så inte skulle bli fallet finns för Göteborg möjlighet söka
att lösningar med omdisponeringar frekvenser redan tidigare
av som koordinerats i Göteborgs närhet.
I Sydsverige är det oftast inga problem med att tillhandahålla en första frekvens. Däremot är det på många platser svårare att i dag tillhandahålla andra frekvens, antingen på grund ko-
en av att ordineringen med grannländerna inte är klar eller att dessa för närvarande ställer sådana krav begränsningar att förverkligandet
av
24 Frekvensarzvändnizzg
sändningar kräver komplicerade och/eller kostsamma lösningar. Detta gäller bl.a. hela Skåne. Till skillnad från Göteborg finns här inte möjligheter att laborera med omdisponeringar av i
samma närområdet tillgängliga frekvenser. PTS att två frekvenser
menar visserligen kan tas i anspråk, då med beaktande av de krävda
men begränsningarna. Teracom har förklarat att detta är möjligt och att kostnaderna härför inte är orimliga i förhållande till den befolkningstäckning som uppnås.
En reservation lämnar PTS för att internationella överenskommelser kan förändra förutsättningarna för frekvensanvändning. Myndighetens förhoppning är att CEPT:s möte för att fastställa regler för koordinering digitalTV, skall hållas i juli
m.m. av som 1997, kan större säkerhet i bedömningen. Ett fastställande av
ge en koordineringsregler och nivåer för koordinering kan också leda till
grannländerna. i dag inte har konkreta planer för digiatt som talTV, finner det möjligt att inta positiv attityd.
en mer
SOU 1997103
5¶Förslaget om sändningsorter
Förutsättningar finns för att starta digital marksänd TV
Programföretag har visat intresse för digitala
marksändningar.
Sändarnåitet kan snabbt byggas ut. Frekvenser finns i stort sett tillgängliga. Det finns således förutsättningar att starta digital marksänd TV-verksamhet på ett antal orter Sverige.
Kriterier för ortsvalet
Valet av sändningsorter är ett medel främja att utvecklingen av marksänd digital TV. Orterna bör väljas så
att förutsättningarna
för etablering detta distributionssätt blir goda. av Vid urvalet har ett antal kriterier uppställts, varav de tre förstnämnda följer av propositionen och de fram senare tonat som viktiga under arbetets gång:
såväl storstads- glesbygdsområden som skall vara företrädda bland orterna
orterna skall vara minst tre helst fler och belägna - - vara olika håll i landet
det skall vara möjligt att ta två frekvenser i anspråk för sändningar orten
drslaget sändningsorter SOU 1997: 103 0nz .
de programföretag är verksamma de valda orterna som måste ha ekonomisk och organisatorisk styrka att klara en långvarig etableringsperiod
storstadsregionerna åtminstone två dem måste finnas - av - bland sändningsorterna
de valda sändningsorterna bör utgöra intressant reklamen marknad och ha befolkning är benägen att ta till sig ny en som teknik
intresset sända ort bör så stort att två frekvenav att en vara ser kan fyllas
idéer användningar eller andra initiativ som kan leda till ett - om stort genomslag är önskvärda.
Valda sändningsorter och områden
Stockholm med Mälardalen och Uppsala. Området som avses innefattar Stockholms län, Mälardalen med bl.a. orterna Enköping, Västerås, Eskilstuna, Arboga och Köping samt stora delar Uppsala län. av
Göteborg. Göteborgsområdet med angränsande förorter och orterna Kungälv, Alingsås och Kungsbacka.
Linköping/Norrköping. Även orterna Katrineholm, Nyköping. Oxelösund och Söderköping ingår i området.
4. Kiruna. Området innefattar bl.a. orterna Kiruna, Pajala, Jokkmokk och Gällivare.
Skåne. Området innefattar huvuddelen landskapet, med av undantag den nordvästra delen, således såväl storstadsområav
SOU l997zl03 Förslaget sändningsorter 27
om
det Malmö som exempelvis Kristianstad, Landskrona och
Hässleholm med kringland.
Områdenas geografiska omfattning kan inte anges exakt i detta stadium. Det förslag som lämnas är rekommendation utifrån
en visat intresse, utbyggnadsplaner och frekvensbestämningar.
Den slutliga omfattningen av sändningsområdena och täckningsgraden i dessa med enkel inomhusantenn respektive utomhusantenn bestäms ett växelspel mellan olika faktorer. I det
av av regeringen meddelade tillståndet för programverksamhet kan sändningsområdet mer exakt komma att definieras och
genom villkor i tillståndet kan även ställas krav täckningsgraden. Aspekter rörande utbyggnaden av sändarnät såsom kostnader, möjliga niastplaceringar m.m. kan också komma att betydelse.
vara av Post- och telestyrelsens tillståndsgivning som reglerar sändar- och frekvensanvändning är ytterligare en betydelsefull faktor för det slutliga Lltfallet.
Något om skälen för förslaget
Av naturliga orsaker kan inte något av de valda områdena uppfylla alla de inledningsvis nämnda kriterierna. Att orterna
ensamma eller tillsammans skall uppfylla de tre förstnämnda kriterierna har emellertid varit grundförutsättning.
en
Vid sidan av de nämnda kriterierna har det också funnits
en strävan att ge sidoanvändningar i form av utbildning och interaktiva tjänster tydliga huvudorter. Detta torde bl.a. kunna underlätta utvärderingen av verksamheten.
Stockholmsområdet med Mälardalen och Uppsala har i första hand valts för att tillgodose önskemålet att kunna rikta sänd-
om ningar till ett brett befolkningsunderlag. Att området även innefattar Stockholms skärgård också viss glesbygdsprofil. Mä-
ger en lardalen innefattar därtill en stor del landsbygd.
Valet av Göteborg motiveras primärt de satsningar
av utbildningssändningar föreslagits bl.a. Göteborgs univer-
som av
28 Förslaget om sändningsorter
sitet och Chalmers Tekniska Högskola. Göteborg ger också möjlighet till sändningar till ett stort befolkningsunderlag.
I Linköping/Norrköping har arbetet med utveckling av olika sidotjänster och interaktiva användningar kommit längst. Den högteknologiska miljön, med närhet till bl.a. elektronik-
och programvaruföretag samt universitet, som finns i området, är ett
mervärde.
Önskemålen brett befolkningsunderlag och intressant
om ett en reklammarknad har inskränkt utrymmet för utpräglade glesbygdsorter i detta inledande skede. Kiruna har valts av flera orsaker. Projektet som innefattar fyra geografiskt vidsträckta kommuner har sociala och kulturella dimensioner, rör ett avgränsat glesbygdsområde och kan tjäna som något av ett fullskaleexperiment, eftersom det presenterade projektet innefattar en strävan att förse samtliga hushåll med nödvändig teknik.
Problemet med att ett glesbygdsområde inte attraherar nationella sökande på grund av lågt befolkningsunderlag kan lösas vid tillståndsgivningen, exempelvis genom att ett nationellt tillstånd förbinds med skyldighet att även sända över sådant område eller genom att annan kostnadsbärande användning av sändarnätet tillåts.
Valet av Skåne vilar till stor del det projekt presente-
en som rats av Landskrona och Kristianstads kommuner tillsammans med ett verksamt lokalTV-företag, innefattande såväl tekniska visioner som en önskan att kulturellt och socialt närma de bägge skånska kommunerna och tidigare länen till varandra. Valet Skåne till-
av godoser därtill täckning av ett område som innefattar såväl storstad som en väl befolkad landsbygd.
Om intresset kvarstår de orter som inte finns med i det
nu lämnade förslaget finns möjlighet att tämligen snabbt fort-
genom satt frekvenskoordinering, utbyggnad och tillståndsgivning realisera sändningar. Detta förutsätter självfallet att statsmakterna finner vidare utbyggnad önskvärd.
En väsentlig roll i denna bedömning har den parlamentariskt sammansatta kommittén som bl.a. har till uppgift att yttra sig vid tillståndsgivningen och efter någon tid utvärdera verksamheten.
SOU I997:l03 Förslaget om sändningsorter 29
Förverkligandet sändningar på viss ort
av
Varken utredningens förslag eller regeringens senare beslut om sändningsorter innebär någon garanti för att sändningar kommer igång de föreslagna orterna. Det kan t.ex. inträffa bärande
att en intressent faller ifrån av olika skäl eller att oväntade tekniska
problem Lippstår. Vidare är de kriterier som kan förväntas vid tillståndsgivningen delvis andra än de som uppställts för detta förslag, vilket ytterst kan innebära att någon ort kan komma att Litgå, eftersom en eller flera sökande inte fyller kraven för tillstånd.
SOU 1997: 103 31
6 och särskilda
Tillståndsgivning
frågor ett diskussionsunderlag
-
Det kan finnas skäl att kort erinra den tillståndsgivningsproce-
om dur propositionen om digital TV anvisar.
Efter mitt förslag skall regeringen fatta beslut om sändningsorter. Radio- och TV-verket kommer därefter att få i uppdrag att utlysa tillstånd dessa orter. Regeringen kommer också att tillsätta kommitté med parlamentariskt inslag som skall medverka
en vid urvalet programföretag och följa upp och utvärdera
av senare verksamheten.
När ansökningarna inkommit och eventuellt kompletterats med de ytterligare upplysningar kan nödvändiga skall verket,
som vara efter det kommittén yttrat sig över ansökningarna, lämna ett förslag om vilka programföretag som bör få tillstånd.
Regeringen beslutar därefter vilka skall erhålla tillstånd.
som Tillståndsgivningen sker enligt radio- och TV-lagen. Samma lag gäller för de kommande sändningarna. I propositionen har betonats att sandningsverksamheten skall bedrivas inom ramen för den nuvarande lagstiftningen.
Innan sändningarna kan starta krävs slutligen Post- och telestyrelsens tillstånd för användning av sändarutrustning.
6.1¶Tillståndsgivning
Centrala frågor är efter vilka kriterier tillstånden skall ges, vilken tyngd olika kriterier skall ha och vilken modell för fördelning av sändningsutrymmet mellan olika användningar som skall väljas.
32 Tillstârzdsgivrzing och säirskildafräigor SOU l997: lO3
Kriterier för tillstånd
Urvalskriterierna kan härledas ur mer allmänna målsättningar. Flera sådana allmänna mål kan identifieras.
Mediepolitiska mål
Övergripande mål som hör till denna grupp är yttrande- och informationsfrihet, mångfald och ägarspridning.
I propositionen om digitala TV-sändningar s. 28 har angivits, att vid urval av programföretag skall beaktas att programutbudet skall tilltala olika intressen och smakriktningar samt att lokala och regionala program skall ges företräde, liksom program som är förankrade i den svenska kulturkretsen. Vidare har det ansetts eftersträvansvärt att flera av varandra oberoende programföretag deltar.
Ett annat mål, som åtminstone indirekt kan sägas utgöra ett
urvalskriterium, är att sändningarna skall kunna tas emot alla i
av landet s. 24. Med ett nationellt tillstånd kan således följa skyldigheter vad gäller täckningsgrad.
Digitala nzarksärzdningar skall vara attraktiva för konsumenter och ;Jrogranjöretag
Intressenter som utredningen varit i kontakt med har framhållit att ett digitalt marknät bara kan bli framgångsrik distributionsform
en om det erbjuder ett attraktivt programutbud, gärna med
programtjänster som enbart finns i marknätet. Vidare har värdet attrak-
av tiva sidotjänster betonats.
Kriterier kan således vara att programutbudet skall tilltala hela befolkningen, att programverksamhet som tillför marksändningarna ett mervärde kan ge försteg samt att nya attraktiva användningar av digitaltekniken kan fördel.
ge
SOU 1997: 103 Tillståndsgivning och särskilda frågor 33
Ekonomiskt bärkrafligci programföretcig och idéer om verksamhet
Urvalskriterierna kan formuleras exempelvis finansiell uthål-
som lighet. trovärdig finansiering och ekonomiskt realistiska verksamhetsidéer.
I propositionen ex. 25 framhålls ekonomisk bärkraft som en
s. grundförutsättning för utbyggnad och bedrivande av sändning i digitala marknät.
Tekniska läsningar rörande dekoclrar och åtkonzstkorztroll skall vara konsumerattvänligci
Denna målsättning, betonas i propositionen, aktualiserar
som kriterier rörande sändningsteknik och krav faktiska överenskommelser med andra sökande i dessa frågor.
Det kan förväntas att sökande presenterar projekt där de olika målen inte kan förenas. En avvägning måste göras. Olika intressen måste balanseras mot varandra. Detta bör kunna ske utifrån föresatsen att det totala utbudet av tillstånd skall tillgodose flertalet av de noterade önskemålen.
Modeller för tillståndens fördelning
Fördelning mellan nationella och regionala/lokala intressen
Tillståndsgivningen kommer visserligen inledningsvis att endast gälla vissa specifika orter. Tanken att sammansättningen av tillståndshavare skulle helt skilja sig från ort till ort är emellertid inte realistisk. Det framstår verklighetsnära att istället utgå
som mer ifrån att ett antal tillståndshavare kommer att sända över alla orter där sändningar etableras. Det skulle med andra ord röra sig om ett visst antal nationella tillstånd utlyses för ansökan, med den
som begränsningen att sändningarna inledningsvis kommer att äga rum på ett antal orter. Resterande tillstånd avsätts för regional/lokal användning, exempelvis i form av lokalTV eller lokal utbildning.
34 Tillståndsgivzzizig och särskilda frågor
En fördelning mellan nationella och regionala/lokala tillstånd
är med detta synsätt nödvändig. Med utgångspunkten åtta att kanaler skall kunna erbjudas varje kan ort exempelvis fördelningen ske efter nyckeln 5:3 fem nationella. tre regionala/lokala, 6:2 eller 7:1. Sett enbart till intresset för nationell respektive regional/lokal användning tycks 6:2 eller 7:l vara mest näraliggande. Om bred lokal aktivitet med tjänster en som ligger i eller utanför televisionens gränsland, t.ex. avancerad interaktiv utbildning, skall främjas, ligger fördelning 6:2 nära till hands. Om det lokala utrymmet främst skall användas till mer traditionell lokalTV kan istället 7:l användas.
En förutsättning för att nationella intressenter skall vilja engagera sig är troligtvis att dessa möjlighet sända till hela beges att folkningen. Detta utgör skäl för använda ett att en fast fördelningsmodell, dvs. låta principiella fördelning samma gälla för hela landet.
Fördelning mellan olika användningar
Avgörande för fördelningen blir också hur de som antytts synen två näten skall användas. Om distributionsformen och nätet främst avses att utnyttjas för att bära televisionssändningar traditionell av modell, med enklare former digitala användningar av utan särskild returkanal, kan merparten avsättas för av utrymmet större programföretag. Utbudet skulle då främst komma bestå att av nya programtjänster, programtjänster i dag finns i andra distribusom tionsformer, exempelvis i kabelnät, eller samtidig utsändning av av programtjänster också finns i det analoga marknätet, s.k. som simulcast.
Om utbildningsanvändning eftersträvas
kan detta få genomslag antingen nationell eller regional/lokal nivå, exempelvis genom att ett av de nationella tillstånden avsätts för utbildning eller att det lokala utrymmet blir så regionala institutioners stort att användning ryms.
Användningar av nätet till tjänster med mått interaktistort av vitet som saknar karaktär television kräver särskilda av övervä-
SOU 1997: IO3 Tillståndsgivning och särskilda frågor 35
ganden. Vad gäller just fördelning kan utifrån intresseanmälningar noteras att sådana användningar bäst möjliggörs att ett stort
genom lokalt Litrymme ges.
Delade kautta/platser
Såväl inom närradion inom l0kalTV förekommer många
som att olika nyttjare delar kanalplats. Särskilt föreningar och
samma olika folkrörelser är involverade i sådana sändningar. Tanken har förts fram att ett visst utrymme i ett digitalt marknät skulle kunna avsättas för en delad användning.
Val av :nade/l
Avgörande för vilken modell skall användas är också de krite-
som rier som tidigare berörts. Mediepolitiska önskemål skall således kombineras, kanske vägas emot, vad framstår attraktivast
som som för programföretag, vad den bästa ekonomiska bärkraften
som ger för utbyggnad och programverksamhet etc.
Excnzplzjfieri/zgczr
Det skall betonas att nedanstående fördelningar enbart utgör exempel som underlag för diskussion. Ett otal andra modeller
en och varianter är tänkbara.
Traditionell television med litet lokalt utrvmme 7:l
SVT l TV 4 SVT 2 TV 4 AB-ny tjänst SVT ny tjänst Nytt nationellt programföretag
- Nytt nationellt programföretag LokalTV
36 Tillsråndsgivniizg och särskilda frågor
Inriktning mot utbildning och lokal användning m.m 6:2
SVT l TV 4 SVT 2 TV 4 AB tjänst
- ny SVT -ny tjänst lokalTV Nationell utbildningskanal Lokal utbildning/delad användning
Marknadsorientering med stort utrymme för sidotiänster 622
SVT ny tjänst TV 4 AB ny tjänst
- - SVT ny tjänst TV 4 AB tjänst
- - ny Nytt nationellt programföretag LokalTV med interaktivitet Nytt nationellt programföretag Lokala sidotjänster/ interaktivitet/
utbildning
Not: I detta exempel förutsätts simulcasting tillgodoses med ett tredje marknät i en senare utbyggnadsfas.
6.2¶Särskilda
frågor
Must carry och mottagarutrustning
Enligt 8 kap. l § radio- och TV-lagen föreligger skyldighet för den som äger eller förfogar över kabelnät att se till att de boende kan ta emot sändningar som sker med stöd av tillstånd från regeringen. Denna s.k. must carry-regel innebär att de marksända TV-programtjänsterna SVT1. SVT 2 och TV 4 skall vidaresändas till kabelanslutna hushåll utan extra kostnad för själva mottagningen. Från regeln finns specificerade undantag, bl.a. för mindre kabelnät. Det finns också en generell undantagsregel, enligt vilken Radio- och TV-verket får medge undantag från förmedlingsplikten om det finns särskilda skäl till det". Enligt förarbetena till radio-
SOU 1997: 103 Tillståndsgivzzing och särskilda frågor 37
och TV-lagen och till den tidigare kabellagen är syftet med denna generella regel att lämna möjlighet till undantag i övergångsskeden, exempelvis för att möjliggöra tekniska omställningar när en ny kanal tillkommer prop. 1991/92:53 s. 56, prop. 1995/962160 s. 126 och 185. 1 den sistnämnda propositionen om digitala TVsändningar har vidare noterats att regeringen utgår från att sådana undantag även kommer att beviljas i samband med de nu aktuella sändningarna.
Must carry-skyldigheten förs regelmässigt tal av intressenter och branschföreträdare som utredningen varit i kontakt med. Eftersom cirka hälften av befolkningen erhåller sitt TV-utbud genom kabelnät är ställningen av must carry-kanal eller en avgörande fråga för den som planerar att söka tillstånd för sändningar i ett digitalt marknät. Det är också en mycket viktig fråga för kabeloperatörerna. Intresset för frågan är lätt att förstå. Ett tillstånd förknippat med must carry-status garanterar möjlighet att kunna nå i det närmaste 100 procent av befolkningen. Utan must carry-status och med dekoderlösningar som låser hushållen till kabelutbudet kan marknätet i praktiken förlora en av sina främsta egenskaper
täckningsgraden. Från kabeloperatörerna ställs å andra sidan frågan om man skall kunna få ta betalt för förmedling av vissa attraktiva tjänster eller inte.
Frågan har en nära koppling till de tekniska lösningar som diskuteras vad gäller dekodrar, s.k. set top-boxar, för digitalTV och det samarbete mellan olika intressenter som bedrivs rörande detta. l utredningen Från massmedia till multimedia att digitalisera
svensk television SOU 1996:25 bedömdes att det finns legala svårigheter att upprätthålla en generell förmedlingsplikt om många programtjänster tillkommer i digitala marknät. Möjligheten för de kabelanslutna hushållen att med en enkel sprötantenn mottagarutrustningen ta emot de digitala marksändningar sågs som ett sätt att komma runt de komplicerade must carry-frågorna s. 134-140. En sådan mottagningsmöjlighet skulle kunna undanröja grundproblemet som föranlett lagstiftningen om förmedlingsplikt, nämligen att de anslutna hushållen inte kan ta del av TV-sändningar på annat sätt än genom kabelbolagens förmedling. Om t.ex. de avko-
38 Tillståndsgivning och särskilda frågor SOU 1997: 103
dare som erbjuds konsumenten för mottagning digitala sändav ningar i kabelnäten ger konsumenten i praktiken rimlig möjligen het att också mottaga digitala marksändningar tonas således problemet ned. Om däremot kabelägarna väljer lösningar innebär som att den nuvarande monopolliknande ställningen gentemot de anslutna hushållen består, finns även statsmakternas motiv för must carry-reglering kvar. För dagen är läget vad gäller de tekniska lösningarna oklart. Uppenbart är dock att det kan finnas ett behov att värna konsumenternas intresse valfrihet mellan olika distributionsformer av och verka för att innehållet i de erbjudna tjänsterna blir den avgörande konkurrensfaktorn särskilt mot bakgrund att det är husav hållen som ytterst skall betala kostnaderna för ett teknikskifte. Medlen för statlig styrning är begränsade: vid sidan must av carrylagstiftning kan dock noteras att staten är ägare till såväl Teracom som det dominerande kabelföretaget inom Telia. EG-direktivet om TV-standarder nr 95/47/EG kan också viss betydelse. vara av
Användande av sändningsutrymme för sidotjänster
De planer som presenterats flera lokala intressenter innebär att av bara en del, kanske till och med endast mindre del, sänden av ningarna inom det tilldelade utrymmet skulle utgöras lokalTV. av Istället skulle rad eller mindre interaktiva en mer sidoanvändningar ställas till hushållens förfogande TVgenom mottagare med dekoder och returkoppling via telenät. Vissa tänkta användningar av näten kan tyckas ha fler beröringspunkter med datakommunikation än med enkelriktade rundradiosändningar av televisionsprogram. Det finns därför anledning att föra en diskussion vilka användningar det digitala marknätet är om avsett för. Detta gäller särskilt ett lokala intressenter har som par en önskan att vara multiplexoperatör eller få bestämmanderätt och kunna dra vinning av att fördela sändningsutrymmet i multiplexen mellan olika nyttjare och användningar. Mellan rundradiosänd ljudradio och TV och andra användningar av spektrumutrymme för tjänster, såsom till exempel
SOU 1997: l03 Tillsräindsgivrzing och särskilda frågor 39
mobiltelefoni, löper ett gränsland präglas bådejuridisk och
som av hanteringsmässig osäkerhet. Osäkerheten omfattar frågor om tillståndsgivning, tillämplig lagstiftning, frekvensutrymme att avsätta osv. Blandade ;invändningar aktualiserar till exempel hos Postoch telestyrelsen frågan om de frekvenser internatio-
som genom nella överenskommelser avsatts för rundradiosändningar Överhuvudtaget kan eller bör upplåtas till sådan nyttjare. Tillgång till
en frekvensutrymme för mobil data- och telekommunikation har ett avsevärt värde. Villkoren för upplåtelser av sändningsutrymmet i de digitala marknäten blir mot denna bakgrund allt viktigare. Det finns således ett behov att före tillståndsgivningen ta ställning
av till om enbart sidotjänster till programverksamheten skall få förekomma och att för det fall att större frihet för tillståndshavaren
skall kunna råda bestämma proportionerna mellan TV-verksam-
het och annat nyttjande.
Tillståndsvillkor och regler rörande sändningarna
Särskilt några av de större programföretagen har varit angelägna om att i ett tidigt skede få klara besked inte bara tillståndens
om längd utan även rörande rätten till förlängning, optioner på tillstånd i nya områden och eventuella avgifter. Detta
anges som mycket väsentligt för att kunna ta ställning till en satsning marknätssändningar.
Andra angelägna frågor är reglerna för reklam och s.k.
cross promotion. Vad gäller reklam har i propositionen digitalTV
om noterats att sändningarna skall äga rum under nu gällande svenska lagstiftning. Detta har av ett programföretag, som sänder från annat land med andra reklamregler via satellit, ansetts utgöra ett hinder från sig i marknätssändningar. Det har vidare
att engagera framhållits att s.k. promotion i analoga sändningar för de
cross tjänster som programföretaget erbjuder i ett digitalt marknät borde kunna tillåtas utanför den tidskvot som gäller för reklam.
Kommittédirektiv MW
WW
13951 Digitala TV-sändningar
Dir. 1997: 19
Beslut vid regeringssammanträde den löjanuari 1997.
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas med uppgift att förbereda sändningar av digital marksänd TV. Utredaren skall lägga fram förslag vilka sändningsorter om som inledningsvis skall väljas för digitala sändningar. Iuppgiften ingår att tillsammans med berörda myndigheter undersöka de tekniska och frekvensmässiga möjligheterna för sändningsverksamheten, liksom vilket intresse som finns hos TV-företag och andra intressenter. Den särskilde utredaren skall också i samråd med programföretag och andra intressenter utarbeta former för samarbete kring t.ex. multiplexering, sändare, åtkomstkontroll och elektronisk programguide, eventuellt i form av en modellöverenskommelse. Slutligen skall den särskilde utredaren bedöma Sveriges om Television bör möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter och vilka villkor i så fall bör gälla. som
Digitalt utsänd TV
Digital utsändning TV-program skiljer sig från analoga sändningar av så sätt att den programbärande informationen sänds ut som en ström av separata avläsningar, ettor och nollor", i stället för som en kontinuerligt varierande signal. Digitaltekniken möjliggör s.k. signalkomprimering, medför att överföringskapaciteten kan ökas som
42 Bilaga l
kraftigt. På så sätt kommer ett större antal samtidigt program att kunna sändas ut inom ett givet frekvensutrymme. TV-program kan sändas digitalt från marksändare, via satellit, genom kabel och över telenät. Den skall digitalt som ta emot ett sänt TV-program måste ha avkodare tolkar den digitala signalen en som och omvandlar den till analog signal TV-mottagaren kan en som återge. Avkodaren kan också innehålla funktioner för åtkomstkontroll och debitering av betal-TV-avgifter samt möjlighet till ge retursignalering, vilket medger viss interaktivitet. Om ett digitalt sändningssystem innehåller ett mycket antal stort programkanaler kan det ändamålsenligt förenkla vara att programvalet för publiken särskilda sökprogram, s.k. elektroniska genom programguider.
Propositionen om digitala TV-sändningar
Utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio och television till allmänheten överlämnade i februari 1996 betänkandet Från massmedia till multimedia digitalisera svensk - att television SOU 1996:25. Där föreslår utredningen digitala TVatt sändningar från marksändare inleds i Sverige med målet att nuvarande analoga marksändningar skall kunna läggas inom tio år ner efter de digitala marksändningarnas Betänkandet har remissstart. behandlats. I propositionen Digitala TV-sändningar prop. 1996/97:67 har regeringen lagt fram sina förslag med anledning betänkandet. av Regeringen föreslår att digitala sändningar marksänd TV införs av i flera steg, med möjlighet för staten att successivt ställning till ta om och vilket sätt verksamheten skall fortsätta. En grundläggande förutsättning för en eventuell utbyggnad är att sändningarna bedöms ha ekonomisk bärkraft. I första etapp inleds sändningar en ett begränsat antal orter i Sverige. Förutsättningarna skall redan från början vara sådana att krav yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald tillgodoses. Enligt förslagen i propositionen skall sändningarna genomföras under förutsättningar fri konkurrens mellan olika som gynnar
SOU l997rlO3 Bilaga 43
programleverantörer och med möjlighet för publiken att välja bland olika tjänster. Bland annat bör de avkodare används sådana
som vara att varje person i publiken har möjlighet att ta del av alla program som sänds ut, givetvis de villkor som programföretaget ställer upp för tillgång till Om systemet innehåller elektroniska
programmen. programguider bör de olika programföretagens utbud presenteras likvärdigt sätt.
Enligt propositionen måste det vara möjligt att uppnå överenskommelser sådana former för samverkan att varje medverkande
om företag kan behålla den nödvändiga kontrollen över sitt material, samtidigt tillgängligheten för publiken till det samlade program-
som utbudet förblir hög. Det är viktigt att sådana samverkansformer kommer till stånd redan i sändningsverksamhetens inledningsskede och att de har en sådan utformning att även företag som kommer senare kan delta i samarbetet likvärdiga villkor.
Sändningarna bör starta så snart som möjligt, helst hösten 1997.
Inledningsvis skall sändningar äga rum åtminstone ett par, tre olika orter. Sändningsorterna skall väljas så att de kompletterar varandra, t.ex. när det gäller dimensionen storstad glesbygd.
-
Minst två sändningsfrekvenser bör enligt propositionen kunna disponeras varje ort. Kärnan i sändningsverksamheten skall vara digitala marksändningar TV, men även andra tjänster än tradi-
av tionella TV-program, t.ex. utbildningstjänster och teletjänster av olika slag, skall kunna förekomma.
Vid sidan av trådlösa marksändningar bör det eftersträvas att också andra distributionsmetoder prövas, anser regeringen i propositionen. Vid urval av programföretag skall det beaktas att programutbudet helhet skall tilltala olika intressen och smakriktningar.
som Lokala och regionala program bör ges företräde, liksom program som är förankrade i den svenska kulturkretsen. Det skall eftersträvas att flera varandra oberoende programföretag deltar. TV-företag som i
av dag bedriver marksändningar skall beredas tillfälle att medverka i de digitala sändningarna. Sändningsverksamheten skall i sin helhet bekostas av de medverkande företagen.
För sändningarna gäller lagstiftningen för radio, television och televerksamhet. För TV-sändningar gäller radio- och TV-lagen
44 Bilaga I
1996:844. Tillstånd att bedriva TV-sändningar enligt radio- och TVlagen skall lämnas av regeringen, som då har möjlighet att ställa olika i lagen angivna villkor komplement till de innehållsregler
som som framgår direkt lagen. Regeringen bedömer att tillståndstiden bör
av vara högst fyra år. Granskningsnämnden för radio och TV övervakar genom efterhandsgranskning att regler och villkor om sändningarnas innehåll efterlevs. Även Justitiekanslern bedriver viss efterhandsgranskning enligt radio- och TV-lagen. Om tjänst utgör televerk-
en samhet som kräver tillstånd enligt telelagen 1993:597 lämnas det
av Post- och telestyrelsen. Det är också Post- och telestyrelsen
som meddelar de tillstånd enligt lagen 1993:599 radio-
som om kommunikation krävs för att använda de radiosändare behövs för
som sändningarna. En förutsättning för att sådant tillstånd skall kunna lämnas är att regeringen har meddelat tillstånd enligt radio- och TVlagen.
En särskild utredare skall, under förutsättning riksdagens beslut
av med anledning propositionen, förbereda den sändningsverksamhet
av som regeringen har föreslagit i propositionen. Regeringen att
avser senare utse en kommitté med parlamentariskt inslag som skall följa verksamheten och medverka vid utvärderingen.
Sveriges Televisions möjlighet att sända betal-TV
Sveriges Television AB har hos regeringen begärt tillstånd att pröva betal-TV som kompletterande finansieringsform till TVavgiften. Sveriges Television bedömer att det i situation ökande
en av konkurrens är nödvändigt att olika sätt öka exponeringen det
av programutbud som produceras inom public service-televisionen. Sveriges Television pekar också att flera de europeiska public
av service-företagen i dag använder någon form betal-TV
av som kompletterande finansieringsform. I propositionen digitala TV-
om sändningar anger regeringen att frågan behöver studeras ytterligare innan ett beslut kan fattas.
I propositionen anges att man enligt regeringens mening kan anföra skäl både för och emot att låta ett public service-företag
som finansieras med TV-avgiftsmedel ta ut särskilda avgifter brukarna
av för vissa tjänster. De är intresserade och villiga att betala
som en
Bilaga 45
extra avgift kan så sätt få tillgång till ett ännu rikare programutbud. Det är också en fördel att betal-TV-publiken inte bara har tillgång till program från kommersiella programföretag. För Sveriges Television kan det också erfarenheter och utvecklingsmöjligheter. Att ge nya sända program i en ny kanal innebär emellertid även ökade kostnader i form av ersättning för upphovsrättigheter och sändningskostnader m.m.. Om Sveriges Television gör sig beroende finansieringsav nya källor kan det finnas risk för att programpolitiken påverkas en ett negativt sätt och att de mest attraktiva först blir programmen tillgängliga i betal-TV-sändningarna. En oreglerad utveckling skulle kunna hota systemet med TV-avgifter. I propositionen att regeringen att uppdra den säranges avser skilde utredaren att lägga fram förslag huruvida Sveriges Televiom sion bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter och vilka villkor i så fall bör gälla. som
Den särskilde utredarens uppgifter
Den särskilde utredaren skall förbereda sändningar digital markav sänd TV. Därvid skall utredaren arbeta i kontakt med myndigheter och tänkbara intressenter samt med kommittéer kan berörda, som vara t.ex. IT-kommissionen Kl995:0l, Rådet för mångfald inom massmedierna Ku 1995:01 och Distansutbildningskommittén U 1995:07. Utredaren skall lägga fram förslag om vilka sändningsorter som inledningsvis skall väljas för digitala sändningar. Iuppgiften ingår att, tillsammans med vederbörande myndigheter, undersöka de tekniska och frekvensmässiga möjligheterna, liksom vilket intresse finns som hos TV-företag och andra intressenter. Sändningsorterna skall väljas så att de kompletterar varandra när det gäller t.ex. dimensionen storstad glesbygd. För att ett tillräckligt antal programföretag skall kunna beredas plats bör minst två sändningsfrekvenser kunna disponeras på varje plats. Antalet orter och valet skall av orter bestämmas med hänsyn till vad kommer fram vid utredarens som kontakter med tänkbara intressenter.
46 Bilaga 1
Den särskilde utredaren skall också, i samråd med programföretag och andra intressenter, utarbeta former för samarbete kring t.ex. multiplexering, sändare, åtkomstkontroll och elektronisk
programguide, eventuellt i form av en modellöverenskommelse.
Den särskilde utredaren skall avvakta riksdagens beslut med anledning av propositionen innan förslag i här angivna frågor läggs fram till regeringen Om riksdagsbeslutet skulle anledning till det,
ge kommer regeringen att meddela tilläggsdirektiv till utredaren.
Den särskilde utredaren skall också bedöma Sveriges
om Television bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter och vilka villkor som i så fall bör gälla. Detta uppdrag skall redovisas senast den 15 april 1997.
Utredarens arbete bör inriktas att sändningarna skall kunna sätta igång så snart som möjligt, helst hösten 1997. Under alla förhållanden skall utredarens arbete avslutat vid utgången år
vara av 1997.
För utredaren gäller regeringens direktiv att redovisa de regionalpolitiska konsekvenserna framlagda förslag dir. 1992:50,
av att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124, att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.
Kulturdepartementet
över intressenter
Förteckning
l förteckningen redovisas företag, kommuner och högskolor som har visat ett preliminärt intresse för sändningar i marknät. Det bör noteras att det inte rör sig om ansökningar om tillstånd.
Lokala och regionala intressenter
Bollniis/Hälsingland Bollnäs kommun
Gotland Kenbi Media/TV-Gotland
Gävle Arbetarbladet Gävle kommun
Göteborg Göteborgs Liniversitet tillsammans med Chalmers Tekniska Högskola, Göteborgs kommun, MTV Studios AB, SVT Göteborg, Eklund Gruppen och GE-Television
F Hult/Borlänge Falu kommun Högskolan Dalarna
Kiruna
48 Bilaga 2
TV Fyrland AB
Kristinehamn Kristinehamns lokalTV
Kristianstad/Landskrona Kristianstads kommun Landskrona kommun AB Landskrona Vision
Linköping Länkomedia AB Linköpings kommun
Malmö Näset Media Invest AB
Nacka/Värmdö Nacka TV Nacka kommun Värmdö kommun
Norrköping Programbolaget
Sandviken Sandviken Television
Sundsvall/Östersund KVC Mitthögskolan
-
Stockholm Vår TV-Skola i Stockholm AB MULTI-tv
SOU l997zl03 Bilaga2 49
Torsby/ Värmland Torsby Kommun tillsammans med Landstinget i Värmland. SVT Värmland och TBV Värmland
Nationella intressenter
Cybercomp systems Cymbal TV ISB Movie Production Kanal Fem/SBS MTG Music Choice Europe SVT TV 4 AB T V-A TV-Inter TV Norra Stockholm TV plus Utbildningsradion
Nino
Wå
19 i . ,bemö-
1997 Statens offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
Den gymnasieskolanstegförsteg.U. Följdlagstiftningtill miljöbalken.M. , nya lnkomstskaltelag l-lll.del Fi. Attläraövergränser.EnstudieavOECD:s , . Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Övervakning miljön.M. Förbättradmiljöinfonnation.M. 34. av . Nykursi trafikpolitikenbilagor.K. Aktivtlönebidrag.Etteffektivarestödför 35. -r . penningtvätt.Fi. arbetshandikappade.A. 36 Bekämpandeav . U. Länsstyrelsemasroll i trafik-ochfordonsfrágor.K. L Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg. . . Byråkratinibackspegeln.Femtioåravförändring 38,Myndighetellermarknad. . Statsförvaltningensolikaverksamhetsformer,Fi. sexförvaltningsomráden.Fi.
bamsochungdomarspsykiskahälsa. 39.IntegritetOffentlighetlnfonnationsteknik.Ju. Rösterom
Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40.Ungaocharbete.ln. . 4l. Statenochtrossamfunden hetsanpassningavstatsförvaltningens
struktur.Fi. Rättsligreglering
l0. Ansvaretförvalutapolitiken.Fi. Grundlag vll. Skatter.miljöochsysselsättning.Fi, Lagomtrossamfund - | lT-probleminförZOOO-skiftet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku. , -slutsatserfrånenhearinganordnadav 4M.Statenochtrossamfunden
lT-kommissionen l8den december. Begravningsverksamhetert.Ku.
lf-kornmissioncnsrapportl/97, K. 4w Statenochtrossamfunden . .RegionpolitikförhelaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomen
lT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkligaarkiven,Ku. . .Statenochtrossamfunden Detsvårasamspelet.Resnltatstyniingensframväxt 4a . ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.
Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 4 Statenochtrossamfunden . . Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd.skatterochfinansiering.Ku. . trossamfunden +Bilagor.Fi. 46.Statenoch
.Granskning granskning. Statligmedverkanvidavgiñsbetalning.Ku. av Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark,Fi. 4 Statenochtrossamfunden . l9. Bättreinfonnationomkonsumentpriser.ln. Denkyrkligaegendomen.Ku.
20 Konkunenslagen1993-1996.N. .Arbetsgivarpolitiki staten.
71 Växai lärande.Förslagtill läroplanförbarnoch Förkompetensochresultat.Fi. . Grundlagsskyddför medier.Ju. unga-l6 år.U. nya . Aktiebolagetskapital.Ju. Altemativautvecklingsvägarför EUzs . . Digitaldemokr@ti. seminariumEtt omTeknik, gemensammajordbrukspolitik.Jo. J. demokratiochdelaktighetden8november1996 Bristeri omsorg , anordnatavFolkomröstningsirtredningen,IT- enfrågaombemötandeaväldre.S. kommissionenochKommunikationsforsknings Omsorgmedkunskapochinlevelse . beredningen.lT-kommissionensrapport2/97.l enfrågaombemötande äldre.av A Välfärdi verklighetenPengarräckerinte. Avskaffa reklamskattenFi. . - Svensk påEU-fat.Jo. Ministemochmakten, . mat-- . EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- Hurfungerarministerstyrei praktikenFi. . trossamfunden.S fattningama försörjningen.Jo. .Statenoch av
.KontrollReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrândestatligautredningarna.Ku.
l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och Folketsområdgivareochbeslutsfattare. . Bilagal och Ju. vånoffentligaetos.Fi. +
Barnpornograñfrågan. I medborgarnastjänst. . . lnnehavskriminalisering Ju. EnsamladForvaltningspolitikförstaten.Fi. m.m. Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför Personaluthyming.A. . . svenskstatsförvaltning.Fi. 3 .SvenskhernmetVoksenåsensförvaltningsfonn.Ku,
Kristallknlantrettonrösteromframtiden, Betal-TVinomSverigesTelevision.Ku. . A . lT-kotnmissioncnsrapport3/97,K.
Statens 1997
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
6 Att växablandbetongochkojor. 90.Ändradorganisationfördetstatligaplanabygg- . ochbostadsväsendet.ln. Ettdelbetänkande barnsom ochungdomars uppväxtvillkori storstädemasutsattaområdenfrån Jaktensvillkor enutredningomvissajaktlragor. . - Storstadskommittén.S. Jo betong. Medieföretagi SverigeÄgandeoch .Rosorav . - Enantologitill delbetänkandetAttväxabland strukturförändrirtgari pressradioochTV. Ku. betongochkojorfrånStorstadskommittén. Hanteringavfel i trtjämningssystemetFör . 6.. Sverigeinförepokskiftet. kommunerochlandsting.ln. IT-kommissionensrapport5/97.K. .Konkurrensneutralttransportbidrag,N. 64.Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd Fonnnförvärldskultur . +Bilagedel.A enrapport ettom rikarekulturliv.Ku. - 65.Polisensregister.Ju. 9O.Lokalförsörjningochfastighetsägande. 66.Statsskuldspolitiken.Fi, Enutvärderingavstatensfaslighetsorganisation.Fi. Återkallelse uppehållstillstånd.UD. 97.Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.M. , av 68.Grannlands-TVi kabelnät.Ku, 98.Skyddavskogsmark,Behovochkostnader. 69,Besparingari stortochsmått.U. Bilagor.M. 70,Totalforsvaretochfrivilligorganisationerna 99.Ennyvattenadrninistration.Vattenärlivet.M. uppdrag,stödochersättning.Fö. 100.NyasamverkansfonnerinomdenSjöhistoriska - 7 Politikförunga. museiverksamheten.Ku. . personuppgifter +2stbilagor.In. 10 Behandlingav om 72.Enlagomsocialförsäkringar. .totalförsvarspliktiga.Fö.
73.Inför svenskpolicy säkerelektronisk 102.Mat Miljö,SvenskstrategiförEUzs en om kommunikation.Referatfrånettseminarium jordbruki framtiden.Jo. anordnat lT-kommissionen,Närings-och l0 .Rapportmedförslagomsändningsoner.Ku. av handelsdepartementetochSElSdenll december 1996.lT-kommissionensrapport6/97.K. 74.EU:sjordbrukspolitik,miljönochregional utveckling.Jo. 7 .BosättningsbegreppetSkatterättsligareglerför fysiskapersoner.Fi. 76.Invandrarei vårdochomsorg enfrågaombemötande äldre.av - 77.Uppföljningavinkomtskattelagen.Fi. Medelsföwaltningi kommunerochlandsting.ln. 79. Försäkringsmäklare.Enlagöversynav . Försäkringsmäklarutredningen.Fi. 80.Reformeradstabsorganisation.Fi. 81.Allmännyttigabostadsföretag. +Bilaga.In. 82.Likamöjligheter.ln, 83.Ommaktochkön i spårenavoffentliga organisationersomvandling.A. 84.Enhållbarkemikaliepolitik.M. .Fönnånefterinkomst Samordnatinkomstbegrepp för bostadsstöden nyaoch kvaliiikationsreglerför rätttill sjukpenninggnindandeinkomst. 86,Punktskattekontrollavalkohol.tobakoch mineralolja.m.m.Fi. 8 Kvinnor,mänochinkomster. , Jämställdhetochoberoende.A. 88.Upphandlingför utveckling.N, 89 Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N. .
Statens 1997
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet Kristallkulantrettonrösteromframtiden.
--
IT-kommissionensrapport3/97.31 Fastighetsdataregister.3
Nykursi trafikpolitiken+bilagor.35 Aktiebolagetskapital.22
Sverigeinförepokskiftet, Barnpomograñfrågan.
lT-kotnmissionensrapport5/97.63 lnnehavskriminalisering 29m.m.
Inforensvenskpolicyomsäkerelektronisk IntegritetOffentlighetlnfonnationsteknik.39
kommunikation.Referatfrånettseminariumanordnatav Grnndlagsskyddför nyamedier.49
lT-kotnmissionen,Narings-ochhandeldepartementet Folketsområdgivareochbeslutsfattare.
ochSEISden december1996. +Bilaga och 56l
IT-kommissionensrapport6/97.73 Polisensregister.65
Finansdepartementet Utrikesdepartementet
litkomstskattelag,dell-lll, 2 Återkallelse uppehållstillstånd.av 67
Byråkratinibackspegeln,Femtioâravförändring sex
Försvarsdepartementet förvaltningsområden.7
Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- Totalförsvaretochtrivilligorganisationema
hetsanpassningavstatsförvaltningensstmktur.9 - uppdrag,stödochersättning,70
Ansvaretförvalutapolitiken.10 Behandling personuppgifterav om
Skatter,miljöochsysselsättning.ll totalförsvarspliktiga.l0l
Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt
Socialdepartementet ochproblematik.15
Skatter,tjänsterochsysselsättning. Rösterombantsochungdomarspsykiskahälsa,8
+ Bilagor.17 Välfärdi verklighetenPengarräckerinte.24 granskning.
- Granskningav Bristeri omsorg Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18
enfrågaombemötande äldre.5lav 27 - KontrollReavinstVärdepapper, Omsorgmedkunskapochinlevelse demokratinstjänst,Statstjänstemannensroll och
l
enfrågaombemötandeaväldre.52 offentliga 28 - vart etos. Att växablandbetongochkojor. Europaoch Europeiseringensbetydelseför
staten. Ettdelbetänkande bamsochungdomarsom svenskstatsforvaltning.30
uppväxtvillkorstorstädemasi utsattaområdenfrån studie OECD:sförvaltnings-
Attläraövergränser.En av Storstadskommittén.6 l politiskasatnarbete.33
Rosoravbetong. Bekämpandepenningtvätt,36
av Enantologitill delbetänkandetAtt växabland
Myndighetellermarknad. betongochkojorfrånStorstadskommitten.62 olikaverksamhetsfonner.38
Statsförvaltningens Enlagomsocialförsäkringar.72 Arbetsgivarpolitik
i staten. Invandrarei vårdochomsorg kompetensochresultat.48
För
enfrågaombemötandeaväldre.76 - Avskaffareklamskatten53 Fönnånefterinkomst Samordnatinkomstbegrepp
- Ministemochmakten. för bostadsstödenochnyakvaliñkationsreglerför i praktiken54
Hurfungerarministerstyre rätttill sjukpenninggrundandeinkomst,85 medborgarnastjänst.
I
Ensamladförvaltningspolitikförstaten.57 Kommunikationsdepartementet
Statsskuldspolitiken.66 Länsstyrelsemasroll i trafik-ochfordonsfrágor.6 Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför
lT-probleminför2000-skiftet.Referatochslutsatserfrån fysiska 75
personer. enhearinganordnad IT-kommissionenav den inkomstskattelagen.77
Uppföljningav 18december.lT-kommissioncnsrapportl/97.l2 Försäkringsmäklare.Enlagöversyn
av Digitaldemokr@ti. seminarium Teknik,Ett om Försäkringsmäklarutredningen,79
demokratiochdelaktighetden8 novemberl996 Reformeradstabsorganisation.80
anordnat Folkomröstningsutredningen,av IT- Punktskattekontrollalkohol,tobakoch
av kommissionen Kommunikationsforsknings-och mineralolja. 86
m.m. beredningen.lT-kommissionensrapport2/97.23
Statens offentliga 1997 utredningar
Systematisk förteckning
Lokalförsörjningochfastighetsägande. Statenochtrossamfunden Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.96 Denkyrkligaegendomen.47 StatenochtrossamfundenSainmanfattningamaav Utbildningsdepartementet förslagenfråndestatligautredningarna.55 Dennyagymnasieskolanstegförsteg.l SvenskliemmetVoksenâsensförvaltningsfonn.59 - Växai lärande.Förslagtill läroplanförbarnoch Betal-TVinomSverigesTelevision.60 unga6-16år.21 Grannlands-TVi kabelnät.68 Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 Medieföretagi SverigeÄgandeoch Besparingari stonochsmått.69 strukturförändringari press.radioochTV. 92 Forumför världskultur Jordbruksdepartementet - enrapportomettrikarekulturliv.95 Svensk päEU-fat.25 Nyasamverkansfonnerinomdensjöhistoriska matA EU:sjordbmkspolitikochdenglobalalivsmedels- museiverksamheten.100 försörjningen.26 Rapportmedförslagomsändningsorter.103 Altemativautvecklingsvägarför EU:s jordbrukspolitik. Närings- och handelsdepartementet gemensamma 50 EU:sjordbrukspolitik,miljönochregional RegionpolitikförhelaSverige.13 utveckling.74 Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 Jaktensvillkor enutredning vissajaktfrågor.om 91 Konkurrenslagen1993-1996.20 - Mat Miljö.SvenskstrategiförEU:s Upphandlingförutveckling.88 jordbruki framtiden.102 Handelnmedskrotochbegagnadevaror.89 Konkunensneutralttransportbidrag.94 Arbetsmarknadsdepartementet Aktivtlönebidrag. effektivare lnrikesdepartementet Ett stödför arbetshandikappade.5 Bättreinformationomkonsumentpriser.19 Personaluthyrning.58 Ungaocharbete.40 Samhall,Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd Politikförunga. +Bilagedel.64 +2stbilagor.71 Ommaktochkön i spårenavoffentliga Medelsförvaltningi kommuner landsting.och 78 organisationersomvandling.83 Allmännyttigabostadsföretag. Kvinnor.mänochinkomster. +Bilaga.81 Jämställdhetochoberoende.87 Likamöjligheter.82 Ändradorganisationför detstatligaplan-.bygg- Kulturdepartementet ochbostadsväsendet. 90 1Ti kulturenstjänst.14 Hantering fel i Litjämningssystemetav för Statenochtrossamfunden kommunerochlandsting.93 Rättsligreglering Miljödepartementet Grundlag - Lagomtrossamfund Förbättradmiljöinfonnation.4 - LagomSvenskakyrkan.41 Följdlagstiftningtill miljöbalken,32 - Statenochtrossamfunden Övervakning miljön.34 av Begravningsverksamheten.42 Enhållbarkemikaliepolitik.84 Statenochtrossamfunden Skydd skogsmark.av Behovochkostnader.97 Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomenoch Skydd skogsmark.av Behovochkostnader. dekyrkligaarkiven.43 Bilagor.98 Statenochtrossamfunden EnnyvattenadministrationrVattenärlivet.99 Svenskakyrkanspersonal.44 Statenochtrossamfunden Stöd,skatterochfinansiering.45 Statenochtrossamfunden Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.46