Projektägare: IT Norrbotten.

Projektfinansiering: Totalt 4 miljoner kronor. Projektet drivs fram till december 1999.

Beskrivning:

Projektet syftar till att minska de geografiska avståndens och den fysiska lokalise- ringens betydelse inom utbildningsområdet. Kompetensnivån ska höjas inom IT som pedagogiskt hjälpmedel för distansutbildning i länet. Infrastrukturen och den prak- tiska kunskapen om hur tekniken används inom distansutbildning ska spridas. Utbildningar vid Luleå tekniska universitet, gymnasieskolor och grundskolor samt utbildningsföretag i länet ska spridas inom regionen. De tekniska lösningar som utvecklats inom länet ska också beredas en stabil hemmamarknad som ger möjligheter till arbetstillfällen och exportmöjligheter för IT—företag i länet. Det finns redan idag aktörer i regionen som är duktiga på bl a teknik för distansarbete och distansutbildning. Ett exempel är CDT (Centrum för Distansöverbryggande Teknik) vilket inom kort kommer att knoppas av med en verksamhet som ska driva produkten mStar vidare. Detta är en ny mjukvara för bildöverföring för t ex videokonferenser och distansutbildning.

Projekägare: Data- och telenät i Västerbotten (ek. förening).

Finansiering: Totalt: 23,9 miljoner kronor. Projektet finansieras av EU, Kommuner, länsstyrelsen, landstinget och näringslivet.

Beskrivning:

Till följd av de höga kostnader företag och offentlig förvaltning får betala för sin data- och telekommunikation beslöt länet att inleda ett projekt för utbyggnad av ett länsnåt. Ett avtal träffades med Enator Dotcom för hyra av nätet över en tre— årsperiod. Samtliga kommuner och offentliga aktörer kommer att vara uppkopplade mot nätet. En utlöpare finns till Stockholm, vilket innebär att länets anslutna kan kommunicera med 08-området till lokaltaxa. Tanken är att denna investering ska stimulera IT—anvåndningen i länet genom enkelhet, ökad tillgång till data— och teletjänster och lägre samtalskostnader.

1.4 Tourist

Projektägare: Länsstyrelsen i Västerbottens län.

Huvudfinansiär: EU och länsstyrelsen finansierar med totalt 2,7 miljoner kronor. Projektet pågår fram till sommaren 1999.

Beskrivning:

På uppdrag av EU-kommissionen genomför Västerbotten ett pilotprojekt på området IT och turism. Projektet syftar till att utveckla den småskaliga turismen. Det kommer att satsas på marknadsföring via Internet för att sprida information om de olika

turistattraktionerna i länet till en större marknad. Det kommer också att satsas på ett intranät mellan de olika aktörerna i länet för att öka samordningen. Företagen har idag svårt att ta emot större besöksgrupper och erbjuda dem ett brett spektrum av aktiviteter. Genom att samordna arrangemang mellan flera företagare kan man erbjuda turisterna helhetslösningar, t ex fiske. forspaddling, etc.

De senaste årens satsningar på IT-råd och lT—grupp samt den verksamhet som SNIC bedriver är ett sätt att samla regionens aktörer för gemensamma ansträngningar. I dessa grupperingar uppstår visst nätverksskapande. Det anses dock saknas nätverk där kontakter på gräsrotsnivå mellan näringsliv, forskare, offentliga aktörer kan utvecklas och stärkas.

Länsstyrelsens IT-råd har som syfte att verka för att i Västerbotten skapa en förebild för att med ett kombinerat kunskaps- och IT-lyft stimulera utvecklingen i regionen. Länsstyrelsens roll är att samordna särskilda insatser mellan olika funktioner i länet. Det är länsstyrelsens uppgift att koordinera den samlade utvecklingen på lT-området för att göra regionen attraktiv för nya etableringar och för att hjälpa de befintliga företagen att höja konkurrenskraften på en större marknad.

2.4 Aktörer

Under 1997 har en hel del hänt inom organisationen av IT—frågor i länet. Ett IT—råd har startats och en operativ IT-grupp har tillsatts. Inom kort kommer länsstyrelsen även att anställa en IT-strateg samt en IT—koordinator.

lT—rådet kommer att utgöra samrådsgrupp för de gemensamma IT—insatser som ge— nomförs i regionen. I de fall länsstyrelsen är huvudfinansiär utgör IT-rådet styrgrupp. IT—rådet har varit verksamt sedan mars 1997 och koncentrerar sitt arbete på att ta fram en samlad strategi för IT-frågor i länet samt begränsa antalet projekt för att få en större kraftsamling.

Operativa IT—gruppen bereder frågorna till IT-rådet. De ska också i framtiden ta beslut om vilka projekt som ska initieras. Gruppen har varit verksam sedan sen- sommaren 1997.

Norrlands lT-centrum (SNIC) är en stiftelse som driver flera av de projekt som initieras av länsstyrelsen. Norrlands lT—centrum arbetar för att stimulera en ökad användning av Internet, sprida kunskap och utbyte inom IT-området mellan univer— sitet och näringsliv samt skapa kontakter. Stiftarna är länsstyrelsen, landstinget, Umeå Universitet samt Umeå, Nordmalings, Robertsfors, Storumans, Lycksele och Vilhelmina kommuner. Stiftelsen har varit verksam sedan 1988.

2.5 Några ledande kommunexempel Dorotea kommun har på senare tid fått uppmärksamhet för sitt projekt att via kabel- TV erbjuda invånarna Internet. En ny etablering har kommit till stånd i kommunen i

och med Bottnia Internet Provider med ca 20 anställda. Verksamheten syftar till att erbjuda Internet till allmänheten utan kostnad. Intäkterna är istället reklambaserade.

, Västernorrlands län

Projektägare: Kommunerna och näringslivet.

Projektfinansiering:

Finansieringen löses för varje enskilt centrum som byggs upp. Starthjälp betalas från offentlig part (kommun och länsstyrelse) men näringslivet står själva för den största delen.

Beskrivning:

Målsättningen är att varje kommun ska ha sitt kompetenscentrum. Idag finns det bl a i Sundsvall, Sollefteå och Kramfors. Kompetenscentra bidrar till en större samverkan i regionen, vilket i sin tur kan ge upphov till nya idéer om samarbete. Exempel på lyckade satsningar på kunskapscentra är Institutet för tillämpad hydraulik, Industriell Miljöteknik och Länstekniskt Centrum.

Sundsvalls kommun I Sundsvall har ett kompetenscentrum inom industriell miljöteknik byggts upp för att samordna resurser inom miljöteknik för företag i länet. "Industriell Miljöteknik" drivs som en ideell förening men det operativa arbetet bedrivs i bolaget Environmental Engineering Mid Sweden AB. Kompetensen säljs också till utländska aktörer.

Örnsköldsviks kommun I Örnsköldsvik arbetar "Institutet för Tillämpad Hydraulik" (ITH) för ökad kunskap i tillämpningar inom hydrauliska och elektrohydrauliska system. ITH startade med 120.000 kronor i stöd från länsstyrelsen. Kommunen subventionerade med lokal. Idag är verksamheten helt bekostad av näringslivet självt. Det finns idag en gedigen kompetens med ett antal forskare inom hydraulikområdet

Kramfors kommun LänsTekniskt Centrum Kramfors är en näringslivsägd stiftelse med verksamheten inriktad på att samordna resurser för utveckling och utbildning för länets verkstadsföretag. Verktygen är utbildning, IT—administration och projektverk-sam- het. Centrat erbjuder bl a företagsanpassade datautbildningar, tillgång till videokonferensanläggning och egen WWW—server.

* Jämtlands län

1.

Projekt

1.1 Kontur

Projektägare: Telia i samverkan med länsstyrelsen.

Projektfinansiering:

Detta är ett Mål 6 projekt som Telia startat tillsammans med länsstyrelsen. Totalt kommer 61,1 miljoner kronor att investeras i projektet — 24 miljoner kronor från EU och 3 miljoner kronor från länsstyrelsen.

Beskrivning: Största projektet är KONTUR.

Via projektet får 105 skolorter/ byar, varav 5 inte är skolorter, ISDN—möjligheter. Genom projektet kan många skolorter komma att kunna använda PC—baserad videokommunikation. Via projektet kan även alla invånare på orterna få tillgång till ISDN, dvs alla kan ansluta sig till lägsta avgift och med lokal samtalstaxa. Avståndet från användare till respektive ISDN-anslutning på varje ort kan uppgå till 6 kilometer. Tidigare var det ytterst kostsamt att få tillgång till ISDN. I det fall abonnenten redan har två telefonabonnemang blir det billigare att ansluta sig via ISDN.

Ett antal videobryggor skall byggas upp. Enligt planerna i ansökan skall fyra video— bryggor etableras. Två videobryggor är klara (Hede och Stugan), därefter planeras videobryggor i Krokom och Strömsund. Via en s k "kaskaderkoppling" kan 28 samtidiga användare inom en videobrygga etablera gemensam kommunikation.

Etablering av bredbandsnät till samtliga kommunhuvudorter ingår i projektet. I ett initialt skede är användningsområdet begränsat, varför det främst är skolan (t ex estetisk linje) och sjukvården som får större nytta av bredbandsnätet. AMU— gruppen i Sveg och Östersund använder redan idag ATM- nät som ett gemensamt virtuellt nät

En serverplattform med Internet-åtkomst har byggts upp i länet. Totalt finns ca 45 kunder.

IT-konsulenter erbjuds till ett större antal företag. Ett 60-tal företag har besökts. Konsulenterna stannar 2-3 veckor hos företagen. Utbildning sker i Word, Excel, SPCS och Internet. Personal ur Telias personalpool åker ut till företagen, kon— sulenterna har dock inte säljuppdrag vid besöken. Alla utom en av de besökta företagen har köpt datorutrustning efter besöken. Inget av företagen var tidigare

datoriserat. Syftet är att företagen skall köpa utrustning och programvaror på den lokala marknaden. Projektet har därför indirekt stimulerat de lokala dataföretagen. För närvarande är 11 konsulenter aktiva. Målet är att de ska det bli 20 konsulenter totalt.

Företagsbesöken har även stimulerat vissa företagare att använda Internet i mark— nadsföringen. I exempelvis Lillsjöhögen finns en kanotcentral som hyr ut utrustning i hela länet. När företaget publicerade sin första hemsida på Internet ökade, enligt egen utsago, antalet tyska turister med ca 50%.

1.2 Försöksverksamhet med PC—baserad videokommunikation

Projektägare: Länsstyrelsen.

Projektfinansiering: Länsstyrelsen 1,3 miljoner kronor.

Beskrivning:

Försöksverksamhet med PC—baserad videokommunikation pågår mellan ett antal lokala företagare, länsstyrelsen och kommuner i länet. Via denna teknik kan bild— och ljudkommunikation etableras mellan involverade aktörer. Exempelvis kan rådgivning ske till ett företag genom att videokontakt etableras samtidigt som båda parter har åtkomst till bl a blanketter. På detta sätt kan kommunikationen mellan företag och offentliga aktörer underlättas. Ett annat exempel är att tekniken ofta används av länsstyrelsen i kommunikationen med länets kommuner. Härigenom minskas antalet resor. För att öka utnyttjandet och sprida användningen av tekniken är det viktigt att även ledningspersonal är aktiva brukare.

Projektägare: Vindue ekonomiska förening

Projektfinansiering: Totalt har 10 miljoner kronor erhållits för projektet genom länsstyrelsen och EU- medel. Hittills har 7,6 miljoner kronor investerats.

Beskrivning:

Vindue är en sammanslutning av ett antal företag. Idag ingår 18—19 företag. En ekonomisk förening har bildats som i sin tur bildat ett dataföretag. Inom Vindue drivs gemensamma datautvecklingsprojekt.

Samarbetstanken dominerar. Exempelvis har ett antal företag gått ihop och arbetar nu gemensamt med Ericsson-koncernen i Östersund, motsvarande tankegång finns i MIC-projektet i Sundsvall. Fyra mindre företag på orten har gått samman och offererar gemensamt större datautvecklingsprojekt.

Projektägare: DigiDoc Håkan Eliasson AB (Hackås).

Projektfinansiering: Företaget har beviljats 9,3 miljoner kronor i stöd av länsstyrelsen. Av den totala summan har ca 6 miljoner kronor betalats ut.

Beskrivning:

För ett par år sedan sökte företaget investeringsmedel hos länsstyrelsen för utveck— ling av företagets affärsidé. Länsstyrelsen ställde krav på minst två anställda för beviljande av bidrag. Idag har företaget 100 anställda. Företaget arbetar med ärende- och dokumenthantering inom områdena systemutveckling, konsultation och servicebyråverksamhet. Man samarbetar bl a med RESCO AB i ett utveck- lingsprojekt. Företaget arbetar inom en expansiv sektor på IT—området.

Projektägare: Privatägt.

Projektfinansiering: Totalt 6,4 miljoner kronor av länsstyrelsen.

Beskrivning:

År 1991 beviljade länsstyrelsen stöd till tre privatpersoner för etableringen av konsulthuset "Produkthuset". Inledningsvis var det svårt att få ekonomi i verksamheten, fastighetskrisen medförde konkurs. Utvecklingen vände och numera är verksamheten både expansiv och lönsam med många småföretag i konsulthuset. Ett antal företag med inriktning mot IT och tjänster, sammanlagt 24, är etablerade i fastigheten. Bland företagen kan nämnas PEAK, Montania och Sverige Barometern. Idag ger projekthuset skatteintäkter på ca 10—15 miljoner kronor. Detta har bidragit till att Åre har blivit en intressant ort i tekniksammanhang.

ARE—Turist använder i allt högre grad IT i samverkan med konsulthuset. Det finns långt framskridna planer på att lägga ut Åre-TV på Internet. Härigenom når man en mycket stor kundkrets.

1.6 Utsikt

Projektägare: Kommunförbundets länsavdelning.

Projektfinansiering: Totalt 30, 5 miljoner kronor fördelat över tre år. Finansiär är KK— stiftelsen med 50% och kommunerna själva resterande. Även länsstyrelsen bidrar med 500. 000 kronor.

Beskrivning:

Utsikt är ett utvecklingsprogram riktat mot samtliga skolor inom IT-området. Utbildningsinvesteringar har stor betydelse för regionen. Syftet med projektet är att fortbilda lärare inom IT-området i kombination med att ändamålsenlig kom— munikationsutrustning tillhandahålls. Projektet är av långsiktig karaktär men är ännu i etableringsfasen.

Länsstyrelsen har en stark roll i länet. Det poängteras att det numera inte finns något offentligt organ som har ansvar för tele- och datakommunikationer för företagen i landet. Det finns ingen lönsamhet för operatörerna att med egna medel investera i glesbygdsområden. Länsstyrelsen har här en betydelsefull roll för att små samhällen ska få goda tele- och datakommunikationer.

2.4 Aktörer

Länsstyrelsen, landstinget, högskolan och Kommunförbundet är offentliga organ som aktivt driver IT-utvecklingen i länet. Kommersiella aktörer som lokala entre- prenörer är involverade i olika projekt. En viktig bidragande orsak till utvecklingen är att beslutsfattare i länet själva nyttjar den nya tekniken.

Östersunds kommun Östersund har av naturliga skäl en särställning i Jämtland. Ett flertal intressanta projekt pågår inom bl a kommunen, högskolan och landstinget.

Härjedalens kommun Etablering av distansoberoende tjänster har gett många små kommuner ett fram— tidshopp. I Sveg finns bl a SEI Datasvar Support, Härjedalens Telemarketing och SAS bokningscentral.

Bergs kommun Inom kommunen har man på olika sätt bland politiker och tjänstemän lyft fram Informattionsteknikens möjligheter i förvaltningarna.

& Dalarnas län

Projektägare: Telia i samverkan med länsstyrelsen.

Projektfinansiering: Totalt 226 miljoner kronor, varav Telia står för ca 15 miljoner och EU-medel resterande.

Beskrivning:

I 11 kommuner byggs ISDN ut till samtliga skolorter, en kommun har redan byggt ut och 3 kommuner (Borlänge, Ludvika och Smedjebacken) kommer att bygga ut. Hittills har 60 kommuner fått och ytterligare 80 skolorter kommer att få ISDN.

1.4 ”Dalaweben”

Projektägare: Länsstyrelsen i samverkan med IT—rådet.

Projektfinansiering: Särskilda medel har inte anslagits. Intern utvecklingskostnad inom länsstyrelsens kansli.

Beskrivning:

En gemensam hemsida för länet på Internet. Det finns en klar ambition inom länsstyrelsen att hemsidan hålls aktuell. På ”Dalaweben - Välkommen till Dalarna" - presenteras bl a fakta om Dalarna, arbetsmarknad och näringsliv, EU-information, hälso- och sjukvård, IT, m m. Från hemsidan finns länkar till kommunernas och landstingets hemsida.

Projektägare: Samverkan mellan Företagarna, kommunerna och IT—rådet.

Projektfinansiering: Särskilda medel har inte anslagits. Intern utvecklingskostnad inom respektive organisation.

Beskrivning:

Målsättningen är att projektet inom elektronisk handel ska omfatta minst två kom- muner och beröra ett par delverksamheter inom respektive kommun, exempelvis kostverksamheten.

Länsstyrelsens roll är att medverka till att länet har en bra infrastruktur. Kommuni- kationsdirektörens ordförandeskap i IT-rådet är därför betydelsefullt. Länsstyrelsen har en generell samordningsroll och kan bidra med finansiering i olika projekt via regionalpolitiska medel samt EU-medel.

2.4 Aktörer

Högskolan Dalarna är en viktig faktor för kompetensuppbyggnaden i länet. Hög- skolan har på ett positivt sätt under de senaste åren utvecklat forsknings— och utvecklingscentra inom transportområdet och industriell utveckling.

Transportcentrums etablering under 1996 syftar till att skapa nätverk och mötes— platser mellan näringsliv, statliga verk och högskolan. Verksamheten kommer att fokuseras på bl a IT-relaterade produkter och tjänster inom kommunikations- området.

Regionens basindustrier gör kontinuerligt stora IT-investeringar, vilket har medfört att regionens tjänsteföretag inom IT-området utvecklats positivt.

Landstinget har genomfört en omfattande datorisering de senaste åren samtidigt som ett internt länstäckande nät för tele— och datakommunikation kallat LD—Net byggts upp.

IT-rådet är en aktiv part för ökad samverkan mellan kommuner, landsting, hög- skolan och länsstyrelsen. Arbetet i rådet har fokuserats kring utbyggnad av den fysiska nätstrukturen i länet.

Borlänge kommun I Borlänge har Högskolan Dalarna koncentrerat verksamheten inom teknik, eko-no-

mi och samhällsvetenskap. En kraftig expansion har skett inom IT-relaterade utbildningar samt kring olika FoU—projekt med IT som en viktig komponent. Kommunen har under en längre tid varit förutseende och stimulerat nä- ringslivsutveckling och kompetensutveckling inom IT-området. Ett kraftfullt stadsnät (BIT-Net) byggs för närvarande ut i kommunen.

Landstinget Inom landstinget har en kraftfull datorisering skett de senaste åren. Stordatorsystem

har ersatts av "client server-tillämpningar" samtidigt som ett länsomfattande nätverk för tele— och datakommunikation byggts ut. Vidare introduceras telemedicinska tillämpningar successivt.

Ludvika kommun Ludvika har byggt ut ett kraftfullt stadsnät i kommunen. Tjänster i nätet utvecklas nu successivt.

Malungs kommun I Malung har stora ansträngningar gjorts för att utveckla och underlätta IT-använd- ningen inom skolan.

Värmlands län

Projektägare: Arvika näringslivscenter, som är en ekonomisk förening med Sparbanken och Arvika kommun som stiftare.

Projektfinansiering: Campus—Arvika får 600.000 kronor per år i tre år av länsstyrelsen.

Beskrivning: I Tobaksbolagets nedlagda lokaler i Arvika bedrivs projektet Campus—Arvika. Ett etableringsråd har bildats för att så långt möjligt verka för att de företag som förhyr lokaler i Campus arbetar med IT-relaterade verksamheter eller har produkter med en hög IT-nivå. I lokalerna finns bl a videokonferenssystem, TV—studios och utmärkt infrastruktur.

I lokalerna byggs ett Industriellt Utvecklingscenter (IUC) upp med stöd av staten. Motsvarande centrumbildningar ska finnas på nio orter i landet. Fundia, Volvo BM (smedjan), Elektromekano i Årjäng samt ett företag som skräddarsyr lastbilsflak har

etablerat sig i lokalerna. Olika samverkansprojekt med IT—inriktning kommer att bedrivas mellan dessa företag, kommunen och olika länsorgan. Ett CAE-center med simuleringsmöjligheter skall vidare finnas i lokalerna. Det gäller nu att finna former för samverkan. Ett särskilt projekt pågår i lokalerna vad gäller marknadsföring av små- och medelstora företag — Arvika Expo. I lokalerna finns även Datortek— verksamheten förlagd.

Projektägare: Handelskammaren.

Projektfinansiering: Länsstyrelsen har beviljat 1 miljon kronor för 1998 och 1 miljon kronor för 1999.

Beskrivning:

Syftet med projektet är bl a att utveckla IT—kompetensen i Karlstad via ett forsk- ningscenter. Arbetsnamnet för projektet är "SoftCenter" (samma namn som i Ronneby). En länsövergripande syn är viktig i projektet. Centrat ska vara en själv— ständig enhet som är nära kopplad till högskolan.

Projektägare: Stiftelsen INOVA är ansvarig för SIC. Fristående center nära kopplat till högskolan.

Projektfinansiering: Länsstyrelsen har anslagit 465.000 kronor. Därtill har finansiering erhållits av högskolan och andra regionala aktörer.

Beskrivning:

STORA:s forskningsverksamhet har lagts ner i Säffle. Dock har ett bestryk- ningstekniskt forskningscentrum har etablerats i Säffle. Centret är fristående från högskolan och där arbetar idag 12 personer. Såväl rektor som prorektor från hög— skolan finns representerade i styrelsen. På sikt ska detta bli ett träforskningscenter.

1.5 "Northbook - CallCenter"

Projektägare: Northbook AB.

Projektfinansiering: Länsstyrelsen har beviljat 720.000 kronor.

Beskrivning:

"Northbook" är ett CallCenter i Hagfors för "owerflow-trafik" från hela världen för Brittish Airways. Idag är 16 personer anställda vid CallCentret. Utvecklingsplaner finns på att även använda CallCentret för privatkunder till NetNet för att optimera kundens samtalstaxor inom teletrafiken.

IT definieras i länet som telefoni- och datakommunikation i vid mening. En IT—policy finns för länsstyrelsens interna arbete. Eventuellt blir denna policy en IT-strategi för hela länet. Under 1998 kommer en ny länsstrategi att antas, vari IT ingår som en del. 2.2 Nätverk

Det finns inget IT-råd i länet. EDV-stiftelsen och Stiftelsen INOVA är två separata utvecklingsorganisationer i länet som var för sig har stora nätverk. Därtill finns en informell och rådgivande grupp till landshövdingen som diskuterar framtidsfrågor i länet. Representationen är bred i gruppen med representanter från olika branschområden och offentlig sektor.

Länsstyrelsen har en generell samordningsroll och kan bidra med finansiering i olika projekt via regionalpolitiska medel och EU-medel.

Karlstad Karlstad är av naturliga skäl den ledande kommunen i Värmland. I kommunen finns högskolan samt flera statliga verk med en omfattande IT—verksamhet. Därtill kommer Ericssons positiva utveckling i kommunen.

Arvika I Arvika byggs ett IUC (industriellt utvecklingscentrum) upp inom ramen för projektet Campus-Arvika. Därtill etableras andra IT—relaterade verksamheter inom ramen för samma projekt.

Storfors I Storfors finns många små och medelstora företag som på ett positivt sätt utvecklat och anpassat produkter med en hög andel inom IT-området.

Projektägare: Högskolan Gävle/ Sandviken.

Projektfinansiering: Projektet har stötts av länsstyrelsen med 800.000 kronor.

Beskrivning:

Centret som tidigare tillhörde Gävle kommun ägs numera av Kunskapscentrum AB i Stockholm. Centret, som är beläget vid Högskolan i Gävle marknadsför och utvecklar datorbaserat pedagogiskt utbildningsmaterial.

Projektägare: Bollnäs kommun och Högskolan Gävle—Sandviken.

Projektfinansiering:

Mål 5 b bidrar med 2,6 miljoner kronor, Bollnäs kommun med 2,6 miljoner kronor, KK-stiftelsen med 1,4 miljoner kronor, skolverket med 200.000 kr, länsstyrelsen med 200.000 kronor och Cedako i Bollnäs bidrar med 150.000 kronor.

Beskrivning:

Stor kunskap och erfarenhet finns inom dyslexiområdet i Bollnäs. Projektet i Bollnäs är nära kopplat till Cedako i Bollnäs som är ett center för datorbaserad kommunikation för olika handikappgrupper.

Inom ReLS—projektet i Bollnäs utbildas bl a lärare på distans inom området dyslexi via ITV-studion på högskoleenheten i Bollnäs.

Dessutom pågår ett särskilt projekt för 6 elever med dyslexi. Eleverna har utrustats med datorer samt programvaror vilka anpassats för eleverna.

1.4 Infrastruktur - ISDN till samtliga skolorter samt höghastig-hetsförbindelser på sikt

Projektägare: Länsstyrelsen och kommunerna.

Projektfinansiering:

ISDN-satsningen uppgår till ca 12 miljoner kronor, varav Telia svarar för ca 60—70%. Nyttjare får därigenom mer skäliga anslutningsavgifter. KK—stiftelsen har utlovat 10 miljoner kronor till högskolan för investeringar inom området. Utsikterna är också goda för att ytterligare medel erhålls från bl a KK-stiftelsen.

Beskrivning: Utbyggnad av ISDN till samtliga skolorter är under genomförande. Totalt omfattas ca 150 skolorter. Det ska i princip vara färdigutbyggt i oktober och november 1997.

Sannolikt går projektet vidare med att bygga ut höghastighetsförbindelser i länet. En arbetsgrupp har tillsatts för detta och en dialog pågår med projektet IT i Bergslagen. Det upplevs som svårt att få till stånd erforderliga beslut i Bergslags-projektet då det berör så många kommuner (24 st) och landsting i fem län. Det är lättare att komma överens pä länsbasis. Innan årsskiftet 1997/1998 förväntas förslag finnas om ett eventuellt länsgemensamt nät för tele- och datakommu—nikation. Högskolan Gävle- Sandviken agerar koordinator för utvecklingen av höghastighetsnätet i länet och landstinget har redan ett länstäckande nät. Vidare har Bollnäs och Ovanåker gjort en utredning om höghastighetsförbindelser inom berörda kommuner. Investeringar planeras i radiolänknät. Medel kommer att erhållas via EUs mål 5 b, länsstyrelsen och kommunerna.

Söderhamn och Ockelbo har investerat i egna kommunät, SOLNET respektive 0— NET. Länsstyrelsen anslår medel för utredningar och kunskapsuppbyggnad medan medel för investeringar erhålls via Eus strukturfonder, KK—stiftelsen, operatörer, statsbidrag och kommunerna. Erfarenheter från utförda infrastrukturinvesteringar ska komma till nytta i den fortsatta utbyggnaden. Som en intervjuad person uttrycker det: "Tidigare har länsstyrelsen investerat i ett projekt med Telia och Industridepartementet. Det kostade en mängd pengar. Nu har vi lärt oss, men det var dyra lärpengar."

1.5 RexNet

Projektägare: Kommunförbundets länsavdelning.

Projektfinansiering Länsstyrelsen bidrar med 250.000 kronor och Kommunförbundets länsavdelning

med 250.000 kronor.

Beskrivning:

Utgångspunkten för RexNet har varit att datatekniskt koppla ihop minst två skolor i varje kommun, för att utveckla och nyttja teknisk utrustning och programvaror gemensamt. Via ihopkopplingen underlättas fortbildning av lärare samt genomförandet av olika pedagogiska projekt. Samtliga kommuner samt landstinget är involverade i projektet. Projektet ska öka datamognaden hos både lärare och elever.

Projektägare: Handelskammaren i Gävleborg.

Projektfinansiering: Handelskammaren inom ramen för egen budget.

Beskrivning: Projektet syftar till att via samverkan mellan företag underlätta möjligheterna att erhålla större upphandlingar inom den offentliga sektorn.

Företagarna anser att det är felaktigt att kommuner och landsting har för stora volymer i sina upphandlingar vilket försvårar för mindre och medelstora företag att lämna offert. Företagarorganisationerna å sin sida tycker att företagarna måste finna former för att samverka för att gemensamt kunna erhålla större upphandlingar och därmed bli konkurrenskraftiga. Med hjälp av moderna IT-verktyg hos företagen kan samverkan dem emellan underlättas.

IT ses i länet som en förutsättning för regional utveckling och inte ett argument i sig. Fokus ska läggas på användningen av IT och inte på de tekniska lösningarna. Länsstyrelsen ser tre huvudområden för IT-satsningarna;

» Infrastrukturinvesteringar inom tele- och datakommunikation ⁰ Ökat nyttjande av IT hos företagen

Länsstyrelsen har de senaste fem åren investerat ca 20 miljoner kronor inom IT-områ— det samt erhållit EU-bidrag om ca 10 miljoner kronor. Därtill kommer medel som beviljats från KK-stiftelsen.

Det upplevs relativt sett svårare att motivera och utveckla IT bland små och me— delstora företag i länet jämfört med övriga organisationer. Det gäller enligt läns- styrelsen att finna former och lämpliga modeller för att introducera IT hos företagen. I Gävleborg har två modeller utvecklats dels via s k ”IT-piloter" i företagen som är kopplade till datorteken och dels i Hudiksvall där företagarna själva driver ett motsvarande projekt kopplat till företagarorganisationerna.

2.2 Nätverk

I Gävleborgs län finns ett ”IT-Forum". IT—Forum har funnits i två år och anses ha betytt mycket för länet. I nätverket ingår länsstyrelsen, landstinget, samtliga kom— muner, SAF, ALMI och Högskolan. Via den Gävleborgsserver, vilken är placerad på Högskolan i Gävle, sker all kommunikation med de olika parterna i IT-Forum. Kommunikationen sker via programvaran First Class.

Ett personligt nätverk har byggts upp mellan engagerade kontaktpersoner, skolorna samt IT-samordnarna i kommunerna.

Länsstyrelsen har en stark roll i länet. Motivet för verksamheten är närings- livsutveckling. En målsättning är att få medborgarna att använda IT i större utsträckning. Utbildningsnivån är låg länet, det gäller därför att tillgodogöra sig ny teknik i utbildningen. Inte endast i högskoleutbildning utan även inom gym- nasieskolan och Komvux. Länsstyrelsens roll måste huvudsakligen inrikta sig på att underlätta utbyggnaden av infrastruktur på små orter utan större kundtryck.

2.4 Aktörer

Genom IT-Forum har användningen av modern teknik ökat i länet. Vidare har bl a infrastrukturutbyggnaden påskyndats via IT—Forum,

Högskolan Gävle/ Sandviken är en viktig faktor för kompetensuppbyggnaden i länet. Högskolan har på ett positivt sätt utvecklat ett datapedagogiskt centrum på högskolan.

Bollnäs Bollnäs har utvecklat en mindre företagspark (Heden-området) där olika IT—orien— terade organisationer och företag etablerats. Stora satsningar görs och har gjorts inom multimedia-området och Virtual Reality. Vidare har Bollnäs Näringslivs Center (BNC) byggt upp ett "nät" baserat på First Class för kommunikation mellan företag och offentliga myndigheter både internt och externt inom länet.

Ljusdal Ljusdal har medvetet gjort stora insatser för att utveckla IT-tillämpningar i skol-

arbetet. Färila skola anges som ett bra exempel på en ”genomdatoriserad skola". Sandviken I Sandviken finns IT tillgänglig i ett stort antal skolor samtidigt som lärare utbildats i den nya tekniken.

, Uppsala län

Projektägare: STUNS.

Projektfinansiering: STUNS och eventuella medfinansiärer.

Beskrivning:

Detta är en fortsättning på Nätverk-C. Arbetet går ut på att finna former för att skapa en neutral internet—nod som alla ska kunna utgå ifrån. Större delen av IT—projekten utgår från Uppsala kommun och deras verksamhet som leder utvecklingen i länet. I projektgruppen finns kontaktpersoner från samtliga kommuner i länet. Det anses viktigt att få fram flera marknadsaktörer som Telia, Banverket, Svenska Kraftnät och Radiolänksystem.

Projektägare: Företagarna, LRF, universiteten, Kommunförbundet, Handelskammaren och SAF.

Projektfinansiering: Finansierat av KK-stiftelsen.

Beskrivning:

Syftar delvis till att skapa "kompetensnätverk" som ska fungera som lärocentra, men även "kompetensutvecklingsprojekt för småföretag" som t ex "IT-SMEdjan". Detta är ett indroduktionspaket av intresseväckarkaraktär för att introducera informations- teknik till småföretag. Detta ska förhoppningsvis leda till att företagen vill utbilda sig inom IT-frågor. Företagen ska på så sätt kunna lära sig hur informationsteknik kan appliceras på den egna verksamheten.

Projektägare: STUNS.

Projektfinansiering: Annu ej fastställt.

Beskrivning:

Detta är ett nedlagt EU-projekt som återuppstått som ett utvecklingsprojekt tillsammans med Regeringskansliet för att kartlägga de stora antal offentligt an- ställda som pendlar mellan Uppsala—Stockholm varje dag. Delaktiga i detta projekt är även Distansforum. Projektet syftar till att underlätta och ytterliggare möjliggöra distansarbete för pendlare. I första hand gäller det anställda på Regeringskansliet. Det kan dock på sikt även komma att få betydelse för andra Uppsala-Stockholm pendlare. Projektet har ännu inte startat.

Uppsala kommun anses leda utvecklingen i länet och får därmed stå som förebild för de andra kommunerna. Tierp framhålls som skickliga, mycket tack vare ett antal intresserade och drivande nyckelpersoner.

& Stockholms län

De kommersiella aktörerna i länet är naturligtvis viktiga för regionens attraktion inom området. Ett lysande exempel på detta är Kista, området som lyckats attrahera ett stort antal högteknologiskt inriktade företag, däribland Ericson. Universitet och KTH är en värdefull kombination av kompetens inom IT-området. Dessa bidrar med kompetens och utveckling och nätverksbyggande. Länsstyrelsen, Stockholms stad och ett antal kommunala bolag vårdar och utvecklar de tillgångar som finns. Dessa aktörer tillsammans gör att Stockholms län har god administration, FoU samt drivande kommersiella aktörer.

Lidingö — Infocity 98.

Stockholm — Kista-klustret.

Upplands Väsby - distansarbete. Sollentuna — miljödatabas tillsammans med skolorna. Värmdö - Folksams skärgårdsutlokalisering till Möja. Folksam har lagt sin kundtjänst två-tre timmar från Stockholm city i en röd stuga på Möja. Projektet har resulterat i sju nya arbetstillfällen. Fördelerna är många enligt de anställda och projektet bedöms som lyckat av alla inblandade parter. Det finns fler exempel på skärgårds- utlokaliseringar av tjänster av call center karaktär.

Österåker - Skärgårdskontoret på Ljusterö, för distansarbete. Initierat av Ljusterö företagsorganisation.

' Västmanlands län

Projektägare: IT-Forum är samordnare i samarbete med Mälardalens Högskola.

Projektfinansiering: KK-stiftelsen har anslagit 7 miljoner kronor för regional IT—utveckling till hög— skoleenheterna i de två länen.

Beskrivning:

Inom IT—Forum planeras att tillsammans utveckla ett länsgemensamt nät som är tillgängligt för skolor, företag och privatpersoner. Målet med U—NET är att skapa ett fysiskt nätverk tillgängligt för alla kombinerat med att transmissionskostnaden är lägre än i dagsläget. Nätet ska på sikt användas för bl a telefoni, mobiltelefoni, datakommunikation, Intranet m m.

Projektägare: Mälardalens nätverksuniversitet (högskolan, näringslivet och kommunerna).

Projektfinansiering: Respektive kommun samt EU-medel Mål 2 samt länsstyrelsen 4 miljoner kronor.

Beskrivning:

Lärcentra har utvecklats i samtliga kommuner utom Heby och Skinnskatteberg. Heby är kopplat till Sala och Skinnskatteberg till Fagersta. Syftet med verksamheten är att särskilt ta hänsyn till de små och medelstora företagens kompetensutveckling. Vissa Lärcentra har bara normal datakommunikation. Sala kommun har exempelvis ett väl utbyggt Lärcentra i tele— och datakommunikationshänseende med bl a videokonferensmöjligheter..

Projektägare: Kommunalförbundet för Hallstahammar och Surahammar.

Projektfinansiering: EU-medel (Mål 2) 6 miljoner kronor, länsstyrelsen, 4 miljoner kronor samt 10 mil-

joner kronor från Hallstahammars och Surahammars kommuner. Projektet pågår 1995.07.01-1999.12.31.

Beskrivning:

Hallstahammar och Surahammar har ett gemensamt kommunalförbund med en gemensam gymnasieutbildning. Medel har erhållits från länsstyrelsen och EU för en infrastrukturuppbyggnad mellan kommunernas skolor. Utöver gymnasieskolan i kommunerna deltar även grundskolor och Komvux i projektet. Olika tjänster appliceras i nätet på gemensamma servrar (tex Internet-åtkomst). För närvarande är ca 1000 elever uppkopplade, 10 små och medelstora företag samt 50 privatpersoner.

Vidare har ett mediecenter etablerats i Surahammar med fullständig medie— utbildning. Mediecentret har en kvalificerad teknisk utrustning av hög kvalitet.

Projektägare: Respektive kommun.

Projektfinansiering: Sala kommun har erhållit 7 miljoner kronor från KK-stiftelsen. Fryksellska skolan har fått 2 miljoner kronor (1996-1998) från KK-stiftelsen.

Beskrivning:

Vissa grund- och gymnasieskolor har kommit långt vad gäller intern IT-utveckling medan andra står stilla. Sala har via KK—stiftelsen erhållit medel just för pedagogisk utveckling.

Fryksellska skolan, som är en friskola i Västerås, med musik, dans och IT som profil, har fått medel från KK—stiftelsen för utveckling av projekt och program inom IT- området. Skolan har etablerat kontakter inom IT-området med bl a skolor i Irland och Finland. Heby centralskola i Heby kommun var i jämförelse med de flesta kommunerna i landet tidigt ute med att utnyttja IT som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen.

Projektägare: ALMI i Västmanland.

Projektfinansiering:

EU-medel (DG 13) har erhållits om 2,8 miljoner kronor, ALMI bidrog med 2,55 miljoner kronor, landstinget med 600.000 kronor och involverade företag med 50.000 kronor.

Beskrivning:

Syftet med projektet Encata är att studera datamognaden hos små— och medelstora företag. I projektet kartläggs vilket stöd som erfordras när SME introducerar IT. Inom projektet utvecklas en handlingsplan för hur ett sådant stöd ska organiseras. Avsikten är att slutsatserna i projektet ska vara generaliserbara för andra län. En nationell förening i Sverige har bildats för att ta till vara idéerna i projektet.

Totalt ingår 10 regioner i EU och anslagna medel uppgår till 8,4 miljoner ECU. Projektledaren finns på Irland.

Företaget RTG AB (Realtidsgrafik) i Västerås har anlitats som konsulter i Encata— projektet. RTG AB har bl a tillsammans med arbetsförmedlingen, länsarbets— nämnden, kommunen och ALMI öppnat ett s k skyltfönster för användning av modern IT vid Vallbyinstitutet.

IT-Forum i Västmanland samordnar alla tankar och idéer sedan ett par år tillbaka. Kommunförbundet svarar för det administrativa ansvaret med IT-Forum. I lT—Forum ingår representanter från länsstyrelsen, landstinget, Kommunförbundet ALMI, Mälardalens Högskola, SAF, Företagarna och de tre kommunerna Västerås, Sala och Norberg.

Länsstyrelsens roll är att medverka till att länet har en bra infrastrukttr. Läns- styrelsen har en generell samordningsroll och kan bidra med finansiering i olika projekt via regionalpolitiska medel och EU-medel.

Länsstyrelsen framhåller en önskan om central samordning vac gäller infrastrukturutbyggnaden på tele- och datakommunikation i landet. Använd- barheten av näten måste diskuteras mer. Ett helhetsgrepp bör tas från centrat håll på hur landets infrastruktur för tele- och datakommunikation ska se ut i framtiden. Således borde en effektivisering av infrastrukturinvesteringarna vara möjlig.

2.4 Aktörer

Mälardalens högskola är en viktig faktor för kompetensuppbyggnaden i länet. Högskolan har planeringsansvaret vad gäller infrastrukturen på högskoleenheterna i Sörmland och Västmanland.

IT—Forum i Västmanland samordnar aktiviteter inom IT—området i länet.

ABB-koncernen har sitt eget fysiska nätverk som är väl utbyggt för koncern— gemensamt bruk. Företaget är naturligt en motor i IT-utvecklingen i länet.

Västerås Västerås är av naturliga skäl den ledande kommunen i Västmanland. I kommunen finns bl a högskolan och ABB.

Hallstahammar/ Surahammar Kommunernas målmedvetna satsning på medier och IT är av stor betydelse.

Köping

Ett kraftfullt stadsnät har etablerats till samtliga hushåll via Kabel TV-nätet i kom- munen.

Södermanlands län

Projektägare: Mälardalens Högskola.

Projektfinansiering:

KK-stiftelsen har lagt fram en total budgetram på 7 miljoner kronor Delar av dessa pengar skall gå till DU-IT projektet, som även söker finansiering från annat håll. Övriga finansiärer är Nutek, kommunerna, Almi och en rad privata småföretag. Projektet ska avrapporteras runt februari-mars 1999.

Beskrivning:

"DU—IT” är ett samordningsprojekt mellan Södermanlands (D) och Västmanlands (U) län som från början hade en infrastrukturell utveckling av IT som utgångspunkt. Konkret kan projektet sägas syfta till att etablera en neutral nod (eller eventuellt en i vardera länet) som ska fungera som en fysisk samlingspunkt för länen. Projektet eftersträvar i stort till kompetensutveckling av småföretag i form av utbildning i hur man använder IT på ett kreativt och utvecklande sätt. Delar av DU-IT-projektet kommer att genomföras genom punktartade konkreta insatser i form av pilotprojekt. En stor del av ansträngningarna kommer att läggas på ren uppmuntran till företagare att väga utforska informationsteknikens möjligheter. Det har visat sig att Internet och framför allt World Wide Web är viktiga faktorer för att höja det generella intresset.

Projektägare: Landstinget.

Projektfinansiering: Central och lokal finansiering på ca 3,2 miljoner kronor per år.

Beskrivning:

Det Datoriserade Vårdkonceptet syftar till en datorisering av vårdverksamheten som bl a går ut på att föra ut datorjournalen till samtlig vårdpersonal samt att möjliggöra kommunikation mellan vårdenheter ( t ex remiss och svar). Projektet är planerat att löpa över en treårsperiod.

Projektägare: Sju landsting från Mellansverige.

Projektfinansiering: En ansökan om 11 miljoner kronor har sänts till KK-stiftelsen, men projektet har

startat i väntan på besked.

Beskrivning: Bygga upp ett gemensamt kommunikationsnät för att tillhandahålla nättjänster.

Länsstyrelsen innehar främst en observatörsroll för närvarande. Av resursskäl har länsstyrelsen ombetts att ligga lågt och inte fungera som drivkraft varken för att initiera eller styra IT-projekt. Länsstyrelsen har däremot medel för att finansiera projekt som föreslås av andra aktörer.

2.4 Aktörer

Dataenheten Mälardalens Högskola Dataenheten både initierar och ansvarar för ett flertal länsomfattande IT-projekt.

Nyköpings kommun Nyköping har relativt lång erfarenhet av IT-relaterade projekt bl a genom tidig kvalificerad utveckling kring distansarbete. Ett exempel var dets k "Nya Nyköping"— projektet, en ny högutvecklad stadsdel i anslutning till Nyköping lämpad för distansarbete.

Vingåkers kommun Kommunen har varit initiativtagare till ett projekt där de erbjudit sommarboende (med fritidshus i kommunen) att hyra in sig på lokala tele- och dataförbindelseplatser för att på så sätt kunna dryga ut semestervistelsen på orten. Vingåker har dessutom försökt skapa ett kluster för distansutbildning.

Eskilstuna kommun .

Eskilstuna har tack vare sin storlek kunnat utveckla IT-nätverk mellan lokala företag. Ett sådant projekt har kallats "TUNA-nätet" och har erbjudit en sorts gruppkonferensmöjlighet via First class. Denna möjlighet har lockat 10-15 företag i kommunen och responsen från dessa har varit mycket positiv. Kommunen utför dessutom ett projekt med inriktning på elektronisk handel och Eskilstuna Energi och Miljö har som affärsidé att leverera infrastruktur.

. Örebro län

Projektägare: Högskolan i Örebro.

Projektfinansiärer:

Högskolan i Örebro har gjort en ansökan till KK-stiftelsen om stöd till IT-utveckling. KK—stiftelsen bidrar sammanlagt med 10 miljoner kronor, som kommer att fördelas på fem projekt under samlingsnamnet Tnet. Projekten går inom ramen för Regional Informations—Infrastruktur.

Beskrivning:

Projektet syftar till att skapa en fysisk knutpunkt i Örebro för regional data- kommunikation. Nätet ska enligt den plan som lagts fram av Högskolan omfatta länets samtliga 12 kommuner. Syftet är att med höghastighetsförbindelse skapa goda kommunikationsmöjligheter i länet mellan offentliga myndigheter, företag och organisationer. Målsättningen är att ge mindre företag en möjlighet att för en liten kostnad koppla upp sig på nätet och därigenom kunna marknadsföra sig över ett större område. Uppkoppling på Internet har inte högsta prioritet i den här satsningen, som har som målsättning att vara klar före år 2000.

På kort sikt finns eventuella möjligheter att driftcentraler kommer att upprättas där heltidspersonal blir nödvändig. På lång sikt förväntar sig länsstyrelsen att de små företagen ute på landsbygden kan få fler affärsmöjligheter (även internationellt) till en låg kostnad via den uppkoppling som Tnets knutpunkt erbjuder.

Projektägare: Högskolan i Örebro.

Projektfinansiering: KK-stiftelsen (se punkt 1.1).

Beskrivning:

Regionweb Örebro engagerar ett antal olika samarbetspartner som Landstinget, läns— styrelsen, länets kommuner, SCB samt Högskolan i Örebro. Weben är en plattform för informationsförmedling mellan samarbetsparterna och målgrupperna inom områdena Medborgarskap, Näringsliv och Turism. Dess primära syfte är informationsförmedling. Men det handlar även om att bidra till att utveckla de medverkande aktörernas kompetens inom de relaterade områdena. Detta kan öka

effektiviteten mellan och inom dessa enheter, vilket kan komma att få positiva ekonomiska effekter.

Projektägare: Högskolan i Örebro.

Projektfinansiering: KK—stiftelsen (se punkt 1.1).

Beskrivning:

Syftet med projektet är ett utbyte av kunskap och kompetens och mellan högskola och företag. Kompetens-, utvecklings- och IT-användarnivån varierar stort mellan de 12 företag som idag ingår i Nätverk 2000. Grundtanken med Tnet Företagsnät är att skapa kontaktytor mellan Högskola och näringsliv som bidrar till kunskapsöverföring och ökad kompetens åt båda håll.

1.4 Tnet Lära att Lära

Proj ektägare: Högskolan i Örebro.

Projektfinansiering: KK-stiftelsen (se punkt 1.1).

Beskrivning:

Forsknings— och utvecklingsprojektet "Lära att Lära" syftar till att genom utveck— lingssamtal utveckla och kvalitetssäkra metoder för inhämtande av information om elevens lärande. Projektet ska ge kontinuerlig handledning och nätverksstöd till skolledare, lärare och elever/ föräldrar. Meningen är att den traditionella lärarrollen ska förändras till uppgiften att vara handledare och samtalspartner. Målsättningen är att detta ska öka individualiseringen och därmed elevanpassningen av undervisningen.

1.5 Kulturhistorisk akademi för Örebro län

Projektägare: Högskolan i Örebro.

Projektfinansiering: KK-stiftelsen (se punkt 1.1).

Beskrivning:

Huvuduppgift för projektet blir att stimulera och stödja kulturhistorisk verksamhet varhelst den bedrivs inom länets gränser. Projektet syftar också bl a till en samverkan mellan högskolan och gymnasieskolan via ämneskonferenser, fortbildning via

gemensamma seminarier samt distribution av läromedel via nätet. Akademin kommer att utforma en egen hemsida vilken ska innehålla en presentation av relevanta rapporter, dokumentationer och kontaktpersoner inom specifika ämnen. Örebro län ingår också i det EU— finansierade projektet Bergslaget, vilket är ett läro— centra för Bergslagsregionen.

1.6 EHT - Elekronisk Handel i T-län

Projektägare: .. Kommunförbundet i Örebro län.

Projektfinansiering:

Utvecklandet av själva projektidén är en gemensam kostnad som i princip består av administrativa kostnader samt ersättning till projektledaren. Detta uppgår sam— manlagt till cirka 250 000 kronor. Utgifterna för att i varje kommun göra projektet praktiskt genomförbart är respektive kommuns eget ansvar.

Beskrivning:

Projektet syftar till utveckling av elektronisk handel med visionen att rationalisera och förenkla administrationen inom den kommunala sektorn i Örebro län samt att effektivisera den kommunala upphandlingen och sprida IT—användning till SME för att öka deras konkurrenskraft. Målsättningen är att skapa:

a. lägre inköpspriser för kommunerna b. bättre kompetens i upphandlingsfrågor c. fördjupad samverkan med leverantörer, vilket hjälper småföretag i länet d. ökad köptrohet mot ramavtal e. informationsspridning f. pilotprojekt i alla kommuner i länet för att ge en kraftsamling och därmed stort genomslag hos företagen.

Länsstyrelsens främsta inriktning har varit att samordna sin verksamhet med länsstyrelser i övriga landet. Länsstyrelsen har inte varit drivande i IT-frågor, men de är positivt inställda till utveckling i form av exempelvis det planerade Tnet-projektet. Länsstyrelsen har som enhet planerat att i framtiden erbjuda interaktiv service för länets medborgare och därmed göra administrationen mer praktisk och lättillgänglig.

2.4 Aktörer

Högskolan i Örebro Datorenheten och näringslivsenheten på Högskolan i Örebro i samverkan med de olika institutionerna har varit drivande i lT—frågor inom Örebro län.

Örebro kommun Örebro kommun har gjort en bred satsning på verksamhetsstödsystem som sträcker sig över hela kommunen och bl a omfattar:

ekonomisystem verksamhetssystem barnomsorg äldreomsorg skolsystern

Örebro kommun arbetar med ett IT—strategi projekt som syftar till att utarbeta IT— och telestrategi för. Som ett led i detta bygger de för närvarande ut ett datanät till 400 adresser. Kommunen satsar också på utveckling av elektronisk handel.

Rent fysiskt utvecklas i kommunen ett Soft Center Örebro som är en företags— park/ tekn1kpark som består av självdrivande företag och fungerar som en affärs- och utvecklingsmiljö' 1 samverkan med Högskolan' 1 Örebro.

Askersunds kommun Ur 1997 års budget anslog kommunfullmäktige 7 744 000 kronor för utveckling av IT- verksamhet. I kommunens satsningar ingår utbyggnad och förstärkning av infrastrukturen av data och telefoni, datorisering av skolor och förskolor samt pro— gramutveckling för karthantering, ärendehantering och debiteringssystem.

Askersunds kommun invigde den 30 oktober 1997 sitt stads- och kommunnät för IT— kommunikation. Till nätet har 37 kommunala verksamhetslokaler anslutits.

Askersunds kommun förbereder sig även de för införande av elektronisk handel.

& Östergötlands län

Länsstyrelsen har beskrivits som en relativt inaktiv aktör i länet, i de flesta fall de hållit sig på ett passivt betraktande plan. Valdemarsviks kommun har också beskrivit länsstyrelsens roll som liten, trots att delar av deras projekt har fått finansiering från därifrån.

2.4 Aktörer

IT- Kommissionen Östergötland (se punkt 2.2).

Valdemarsviks kommun Valdemarsvik var den första kommunen i länet som betraktades som en kris- kommun. Kommunledningen pekar framför allt på bristen på kompetens och utbildning i kommunen som ett stort hot för en framgångsrik utveckling inom bl a IT. Kommunen har haft som utgångspunkt att konsekvent utveckla IT med inriktning på regional utveckling, vilket skall uppnås genom bl a IT—utbildning för småföretagare. Visionen har varit att ha en bredbandskommunikation mot omvärlden för att få ned framtida investerings— och kommunikationskostnader.

Vadstena kommun Vadstena är exempel på en liten kommun som blivit omtalad inom IT—området tack vare ett tidigt engagemang i dessa frågor. Deras aktivitet anses ha en positiv inverkan på den regionala ( och kommunala) utvecklingen. Vadstena har delvis haft Norrbottens län som förebild i dessa frågor.

Linköpings kommun Linköping kan presentera en genomarbetad IT-strategi och har dessutom etablerat en politisk formering för IT—frågor som har visat sig mycket värdefull. Linköpings borgmästare har varit positiv till IT—utvecklingen, vilket ytterligare har bidragit till kommunens framgång.

Exempel på två projekt som har utförts i Linköpings kommun:

' Telemedicin — En IT-baserad kommunikation mellan vårdcentraler inom Linkö- pings kommun ' Intranet Östergötland — Att använda webteknik för verksamhetsutveckling inom kommunen.

* Skaraborgs län

Projektägare: Projektet är en gemensam satsning från Götene, Lidköpings och Vara kommuner och verkar under bolaget Företagsutveckling i Götene Lidköping AB.

Finansiering:

Länsstyrelsen skulle ursprungligen bidra med 1 miljon kronor per år under en tre- årsperiod, men har tvingats sänka summan till 600 000 för år 1998. NUTEK allokerar 1 miljon kronor för treårsperioden och respektive kommun bidrar med i snitt cirka 110 000 kronor per år.

Beskrivning:

I-torget håller på att utvecklas till ett fysiskt IT—centrum där olika regionala aktörer ska kunna samlas och få tillgång till högutvecklad IT. Här skall företag, myndigheter och organisationer kunna söka information och/eller förmedla kunskap. Syftet med projektet är att via world wide web underlätta för kommuner, företag och organisationer att presentera och marknadsföra sig mot omvärlden. I-torget fungerar som en guide för utbildning, kultur, näringsliv m m inom regionen och har som målsättning att det ska bli den naturliga platsen för att söka lokal information.

1.2 IT-utveckling i en lärande organisation

Projektägare: Skara kommun.

Finansiering: KK-stiftelsen ska bidra med 15 miljoner kronor uppdelat över en treårsperiod och Skara kommun bistår även de med 15 miljoner kronor.

Beskrivning:

Skara kommun har etablerat ett datanät som samtliga skolor blir uppkopplade på. Utvecklingen i det omfattande projektet har främst styrts underifrån och aktiviteterna har bl a fördelats på 90 delprojekt. I projektplanen har för övrigt sex grundstenar framhållits :

a. En lärande organisation, först och främst, ska ha kapacitet att både skapa, inhämta och sprida kunskap. b. Pedagogiskt nytänkande ska framkomma genom motivation till ökat IT-intresse och de fördelar det nya mediet kan ha för utbildningen.

c. IT—strategin har som målsättning att alla elever skall använda IT som ett naturligt redskap för sitt lärande. d. För jämställdhet mot segregation syftar till att alla elever skall få samma förut— sättningar att använda IT, oberoende av familjesituation, kön och bakgrund. e. Skolan ska med hjälp av utvecklingen kunna samverka med bl a lokal arbetsför- medling/ näringsliv, länsmuseet, länsbiblioteket samt möjliggöra distansutbildning i Skara kommun. f. Slutligen ska man arbeta utifrån ett vertikalt perspektiv , vilket betyder en helhetssyn på utveckling av skolväsendet, där resultat förväntas både på kort och lång sikt och där man samtidigt inriktar sig på att nå olika skolformer i befintliga samverkansområden.

Projektägare: Högskolan i Skövde, Skövde kommun, Kommunförbundet, ALMI, länsstyrelsen, Electrolux i Mariestad och Volvo Personvagnar i Skövde.

Projektfinansiär:

Finansiärer till Kreativt Center var 1996 länsstyrelsen med 700 000 kronor, Skövde kommun med 500 000 kronor och Teknikbrostiftelsen med 150 000 kronor utöver medlemsavgifterna 21 000 kronor.

Beskrivning:

Kreativt Center Skaraborg är en ideell förening med syfte att vara länk mellan Hög- skolan i Skövde och näringslivet i Skaraborg. Samverkan sker givetvis med högskolans egen personal och studentkåren för information och implementering hos näringslivet av forskning, examens- och projektarbete.

Kreativt Center har som huvuduppgift, dels att söka samarbete med och etablering av forskningsnära företag till högskoleområdet (projekt - kunskapsföretag), men även att lära studenter grunder i egen företagsamhet (entreprenörutbildning) och att starta och driva företag med inriktning mot nya framtida tekniktillämpningar och företagsstrukturer (groddföretag). Tillsammans utgör dessa projekt "Idérum". Till den senare uppgiften hör också att tillhandahålla lokaler i högskolemiljön- till rimliga kostnader för groddföretagen. För närvarande finns i "Hus Ett" fyra företag med 13 medarbetare. Härtill kommer ca 8 företag med ett 30-tal medarbetare utanför "Hus Ett" eller som inte riktigt kommit igång. Kreativt Center har ingen anställd utan arbetar med styrelse, verksamhetsansvarig och konsulter. Kreativt Center ingår i riksorganisationen för Sveriges teknikparker (Swedepark). Ansökan har inlämnats om EU-stöd till projekt "Vägledare" för att utveckla verksamheten och sprida erfarenheter därav.

1.4 Castor Distansuniversiten

Projektägare: Lidköpings kommun.

Projektfinansiering: Projektet löper tills vidare över en treårsperiod. EU—Kommissionen och Lidköpings kommun bidrar med 900 000 kronor vardera.

Beskrivning:

Distansuniversiteten utbildar för närvarande arbetslösa i avancerad IT-användning. Som färdigutbildade kan dessa rubricera sig som informationsmäk— lare/omvärldsbevakare och erbjuda företag ett effektivt sätt att efter önskemål hämta in information och material från Internet. Vidare planeras utbildning av akademiker till omvärldsanalytiker, forskare till omvärldsforskare och även direktörer till kännare av lT—hantering. Deras arbete efter utbildningen ska sedan anpassas efter bakgrund och kvalificering. Från första kullen har 8 av 9 färdigutbildade fått arbete.

Det har tidigare funnits ett aktivt och ambitiöst IT-råd med både egen beslutanderätt och egen projektbudget. IT—rådet har dock haft sin verksamhet nerlagd under 1997 av den anledningen att Skaraborgs läns sammanslagning med Göteborgs och Bohus och Älvsborgs län har varit mycket resurs- och tidskrävande. IT-rådet är dock planerat att återuppstå, eventuellt i en ny konstellation, efter årsskiftet.

Normalt inkluderar IT-rådet representanter från: Länsstyrelsen

Landstinget

Kommunförbundet

Företagarnas riksorganisation

Väst-svenska handelskammaren Länsarbetsnämnden

(Försäkringskassan adjungerad)

Länsstyrelsen startade IT—rådet och har över huvud taget ansträngt sig för att få par— terna att närma sig varandra och våga introducera den nya tekniken. Problemet. upplever länsstyrelsen, har varit att engagera länets små perifera kommuner. Skaraborgs län har en relativt låg utbildningsnivå, vilket påverkar IT-utvecklingen negativt. Responsen till teknikutvecklingen är låg. Invånarna vill inte prioritera IT— utvecklingen, då de har svårt att se behoven, eller annorlunda uttryckt, sambanden mellan ett "IT—samhälle" och det vardagliga livet. Det strategiska arbete som sker idag går via Väststyrelsens IT—grupp.

2.4 Aktörer

Skövde Högskola Skövde Högskola har en datorenhet med kompetens inom IT som kommer regionen till nytta.

Aktiva lT-aktörer Det finns ett antal mindre företag som på egen hand tagit hand om IT-utveckling för eget eller lokalt bruk. Ett exempel är Ledcon i Mariestad.

Företagarnas riksförbund Företagarnas riksförbund har på ett betydelsefullt sätt varit aktivt i sin representation

av småföretagare i länet.

Vara kommun Vara kommun har framhållits som framgångsrika. De har, mycket tack vare sin storlek och de resurser som man har kunnat uppbringa för att utveckla IT, varit mycket aktiva. På kommunen har det funnits eldsjälar med stort engagemang i IT— frågor och man har även haft ett samarbete med Skövde Högskola.

Skövde kommun Skövde kommun är länets största kommun och har en naturlig fördel av detta. Dess— utom finns en bred IT—kompetens inom Skövde Högskola, som också har varit ini- tiativtagande i IT—projekt

Skara kommun Skara kommun anses ha lyckats väl med sina IT—satsningar, delvis tack vare kompetenstillgången hos Sveriges Lantbruksuniversitet vilket finns beläget i kommunen.

Hjo kommun I Hjo kommun var det från början ett litet företag som var initiativtagare till IT- utveckling. Företagets ambition fungerade som inspirationskälla till kommun- ledningen, som sedermera har ägnat stor energi åt IT-frågor.

Lidköpings kommun Kommunen har förvisso ingen egen högskola men har utvecklat ett system för

distansutbildning. Lidköpings kommun anses, liksom Skövde kommun, gynnas av sin storlek.

& Älvsborgs län

Projektägare: Västergötlands Turistråd.

Projektfinansiering: Turistrådet i Värmland och länsstyrelsen har kostnadsberknat projektet till 1,55 miljoner kronor.

Beskrivning:

Ett nätverk för samverkan mellan de 21 kommunala turistorganisationerna, ska utveckla ett datorbaserat system för att förbättra de kommunala turistbyråernas möjligheter till information och service åt besökande. I första hand är detta ett intranet—system med möjlighet för inter—kommunal samverkan, men tanken är att informationen ska kunna nås via Internet. Idén har utvecklats av turistrådet i Värmland som också står för servern i Karlstad. Sveriges turistråd har visat intresse för systemet och har diskuterat möjligheterna om att utveckla en "Global vistors guide to Sweden" som ska kunna nås via Internet över hela världen.

1.4 IT till små- och medelstora företag

Projektägare: IT Link Sweden AB.

Projektfinansiering: Mål 2 och Länsstyrelsen. Projektet som drivs under ett år har kostnadsberäknats till 5,44 miljoner kronor.

Beskrivning:

Ett tjugotal arbetslösa med god datorkunskap ska under tre månader genomgå kompetenshöjande vidareutbildning som följs av en nio månader lång före— tagsförlagd praktikperiod. Ett tjugotal utvecklingsbenägna företag ska därmed kunna få kvalificerad hjälp med IT—utvecklingsarbete som leder till ökad konkur- renskraft. Projektet genomförs med stöd av EUs strukturfonder och i anslutning till mål 2—programmet Fyrstad.

1.5 Gränslös - GIT

Projektägare: Lantmäteriverket i Sverige och Statens kartverk i Norge.

Projektfinansiering: EUs Inter—reg program.

Beskrivning:

Interregionalt gränsöverskridande arbete med den norska grannregionen. Detta är ett ett GIT-projekt, där GIT står för Geografisk Informations Teknologi. Finansiärer är Lantmäteriverket, Statens Kartverk och Interreg. Projektet syftar till att undanröja tekniska hinder vid framställning av digital geografisk information samt att öka tillgängligheten, kunskapen och användandet av Geografisk Informations teknologi. Beteckningen GIS, Geografiskt Informations System avser endast mjukvaran för detta användningsområde. Målsättningen från EUs Interreg—fond är att öka regionens konkurrenskraft, stärka kompetensen och öka sysselsättningen genom gränsöverskridande samarbete.

Projektägare: Landstinget, länsstyrelsen, Kommunförbundet, ALMI och länets högskolor.

Projektfinansiering: Se projektägare.

Beskrivning:

Projektet innebär en informationssida för Älvsborgslän med ett antal grenar. Bland annat finns länkar till infoteket som t ex har en yrkestest och utbildningsguide och distansyrkesvägledning. Länkar till de flesta av länets kommuner och deras sidor. I samband med framställandet av länsstrategin identifierades IT som ett strategiskt område, vid kartläggning av IT:s status. Älvsborgsservern framställdes efter detta.

Telia, högskolorna och kommunerna. Väststyrelsens IT—grupp. Postorderföretagen Ellos och Hobbex har upprättat shopping-online, en internetversion av den klassiska postorderverksamheten.

2.4 Några ledande kommunexempel Trollhättan (simulering, bil— och flyg). Sotenäs kompetenscentra. Dessa har en naturlig koppling till näringslivet och starka lokala aktörer. Borås har i och med högskolan en drivande kraft inom IT-frågor. Planer finns på att med hjälp av IT öka tillgängligheten till högskolan för allmänheten.

'(. Göteborgs och Bohus län

Projektägare: Länsstyrelsen i samverkan berörda organ.

Projektfinansiering: Länsstyrelsen 340.000 kronor, länsarbetsnämnden 406.000 kronor, Bohuslandstinget

340.000 kronor, Telia 20.000 kronor, Öckerö kommun 779.000 kronor och EU-medel Mål 5 b 785.000 kronor. Total offentlig finansiering 2,6 miljoner kronor.

Beskrivning:

Ett antal projekt har genomförts inom området distansarbete och telependling. Projektet startade för fyra år sedan. I maj 1994 arrangerades en konferens kring temat i Strömstad. Under hösten 1994 samlades ett antal företag (VolvoData, Astra, Ericsson samt ytterligare något företag), för att diskutera intresse och möjligheter för distansarbete. Intresset varierade bland storföretagen. Diskussionerna med företagen hösten 1994 ledde inte till några konkreta resultat.

Motsvarande resonemang fördes även internt inom länsstyrelsen. Enstaka personer visade intresse, men en uttalad policy saknades.

Inom Öckerö kommun har ett projekt bedrivits i skärgården med stöd av läns- styrelsen. Distansarbetsplatser har etablerats på Öckerö som kan förhyras per dag eller per timme. Syftet är att uthyrningsverksamheten ska ske på kommersiell basis. Intressant i sammanhanget är att personalchefen inom Ericsson, som bl a deltog i diskussionerna under 1994 med storföretagen och länsstyrelsen om behovet av distansarbete, numera själv förhyr en av arbetsplatserna på Öckerö

Verksamheten med distansarbete är numera etablerad. Det är dock viktigt att i framtiden även få länsorgan såsom länsstyrelsen internt intresserad av distansarbete så att verksamheten i större skala kan realiseras.

Projektägare: IT—Link AB.

Projektfinansiering: Länsstyrelsen 1 miljon kronor och NUTEK 3 miljoner kronor.

Beskrivning:

SICS, SISU, Chalmers, Telia och länsstyrelsen startade hösten 1994 ett samarbete inom ramen för IT-Link Sweden. Ett bolag bildades även 1994 — IT-Link Sweden - AB med fyra intressenter SICS (Swedish Institute of Computer Science), SISU (Svenska Institutet för Systemutveckling), Chalmers och Grafiska forskningslaboratoriet.

SICS och SISU hade innan IT—Link bildades lokalkontor i Göteborg vilket lades ner samtidigt som verksamheten koncentrerats till Kista. Länsarbetsnämnden har köpt utbildningsprogram från IT-Link. Det avser kurspaket för utbildning och implementation av "IT i småföretag”. Därefter placerades de utbildade s k "IT- konsulterna” ute hos småföretag med minst fem anställda. Totalt har tre kurser om vardera tio kursdeltagare bedrivits. Kurserna och besöken av ”IT-konsulterna” har rönt stort intresse från olika håll. Bolaget vilket hyr lokaler på industriområdet i Mölndal har för närvarande fyra anställda. Regionalt stöd utgår t o m 1997. SICS och SISU har även anställda som organisatoriskt arbetar tillsammans IT-Link AB. Sammantaget har verksamheterna idag ca 8—10 anställda.

1.3 IT-centrum Väst

Projektägare: IT—centrum Väst som är knutet till Göteborgs kommun.

Projektfinansiering:

Länsstyrelsen, EU—medel (Mål 3) 9,6 miljoner kronor, näringslivssekretariatet 2,1 miljoner kronor, länsarbetsnämnden 7,5 miljoner kronor, ALMI 10 miljoner kronor och företagens finansiering 25,3 miljoner kronor. Total projektkostnad 54,5 miljoner kronor.

Beskrivning:

Uppgiften för IT-centrum Väst är att medverka till att kompetensnivän inom viktiga expansionsområden blir högsta möjliga för att säkerställa tillväxt i företagen och därmed förbereda ytterligare anställningar av nya medarbetare. IT-centrum Väst arbetar i första hand med Medicinsk—IT samt Virtual Reality (VR). Arbetsmarknadsutbildning kring VR—teknik har startats i samverkan med Prosolvia. För närvarande är ca 100 personer i utbildning. En projektsamordnare har anställts.

En styrgrupp har bildats för projektet. I styrgruppen ingår kommunalrådet, lands— hövdingen, länsarbetsdirektören samt näringslivschefen i Göteborg. Ericsson, Telia, Prosolvia, Göteborgs Universitet fanns dock med i diskussionerna när II"-centrum bildades.

I Sotenäs kommun har ett VR-center etablerats. Prosolvia har varit med i upp— byggnaden av projektet. Den första utbildningen startade hösten 1996 med sex kurs- deltagare. Lärarna fungerar som handledare och kursdeltagarna som "konsulter" i intresserade företag.

VR kommer enligt länsstyrelsen sannolikt att användas i stor utsträckning i den fysiska planeringen.

1.4 Victoriainstitutet

Projektägare: Victoriainstitutet.

Projektfinansiering: Grundfinansiering via näringslivet.

Beskrivning:

Den 1 juli 1997 bildades i Västsverige Victoriainstitutet - ett nytt centrum för forskning, utbildning och utveckling om informationsteknikens användning och samhällets förändringar.

Institutet ägs gemensamt av näringsliv, myndigheter och högskolan. Centrat skall utveckla samarbetet mellan dessa intressenter. Inom ramen för institutet drivs kurser och längre utbildningar. Vidare finns forskararbetsplatser iordningställda. Centrat ska även vara ett forum för diskussioner, debatter, möten, och utställningar om informationsteknologins användning. För närvarande finns 2 anställda och ett tiotal forskare.

1.5 ITANUM

Projektägare: Tanums kommun.

Projektfinansiering: Länsstyrelsen, totalt 375.000 kronor.

Beskrivning:

Inom Dialog (numera Enator) i Uddevalla hade redan utvecklats ett Turist— datasystem/Informationskiosk. Genom att peka på olika orter på bildskärmen fick man omfattande information om respektive ort. Kontakter togs med Tanums kommun som blev intresserad och stödde projektet ekonomiskt tillsammans med länsstyrelsen och Dialog. Det primära målet med projektet var att utveckla ett turistdatasystem. Inriktningen förändrades och resulterade i utvecklingen av ett elektroniskt medborgarkontor. Sedan 1994 finns sådana utplacerade på fem orter i kommunen. Information finns om bl a barnomsorg, äldreomsorg, fritidsaktiviteter, turisminformation och bibliotek.

Projektägare: Högskolan Trollhättan/ Uddevalla.

Projektfinansiering:

Totalbudgeten uppgår till 60 miljoner kronor varav KK—stiftelsen står för 18 miljoner kronor, EU-medel 13,8 miljoner kronor, länsstyrelsen Bohuslän 0,5 miljoner kronor, länsstyrelsen Älvsborgs län 0,5 miljoner kronor, landstinget Bohuslän 0,5 miljoner kronor, Älvsborgs läns landsting 0,5 miljoner kronor, länsarbetsnämnden i Bohuslän, 1,0 miljoner kronor, länsarbetsnämnden i Älvsborgs län 1,0 miljoner kronor, Telia 8,2 miljoner kronor och kommunerna (12 st) 14 miljoner kronor. Projektintäkterna beräknas till 1,2 miljoner kronor. Investeringarna genomförs under 1997-1999.

Beskrivning:

Projektet har utvecklats via Högskolan i Trollhättan/ Uddevalla. Ett fiberoptiskt nät "VG-net" byggs upp i Norra Bohuslän, Dalsland och Sydvästra Värmland. Nätet är baserat på ATM—teknik eller likvärdigt med en möjlig bandbredd upp till 155 Mbit/s. Detta ger möjlighet att leverera 10 Mbit/s till och mellan kommunhuvudorterna enligt RIV-projektets krav samt 2 Mbit/s till andra "betydande" orter.

Nätet ska vara öppet. Samtliga skolorter kommer även att att få ISDN—möjlighet. Eventuellt kan andra viktiga orter komma ifråga efter överenskommelse mellan projektet och Telia. Regional videokonferensbrygga ska tillhandahållas.

Lokala Informationscentra ska etableras på åtta orter. Därtill kommer ett regionalt informationscentrum att byggas upp. För varje centra ska en projektledare rekryte- ras. Distansutbildningar planeras mellan berörda kommuner i nätverket. Nätverket motsvarar upptagningsområdet för Högskolan Trollhättan/ Uddevalla.

1.7 Multimedia

Projektägare: TV Fyrstad i Uddevalla.

Projektfinansiering: EU—medel, Mål 2.

Beskrivning:

TV Fyrstad i Uddevalla har startat ett multimediaprojekt som syftar till att i distribuerad form via TV-mottagare arbeta med multimedia. Härigenom skulle man kunna redigera program lokalt för att därefter i realtid kunna sända programmet över nätet. En förutsättning för projektets genomförande är tillgång till programvaror som möjliggör ett sådan distributionssätt. Inom SISU har programvaran Lynx tagits fram. Vidare förutsätts att transmissionskapaciteten är stor i ledningarna samtidigt som mottagarna håller hög teknisk nivå.

Länsstyrelsen är initiativtagare, diskussionspartner, bollplank, samordnare och medfinansiär i många projekt. Det finns intresse från olika aktörer att ha med länsstyrelsen som neutral samarbetspartner.

2.4 Aktörer

Chalmers tekniska högskola är av naturliga skäl den dominerande organisationen inom IT-området i regionen. IT-Link Sweden, som arbetar nära Chalmers, är en viktig aktör för att exempelvis introducera IT i små och medelstora företag.

IT—centrum Väst och Victoriainstitutet är två nya IT-organisationer i Göteborg. Ak— törerna konkurrerar inte med varandra utan bör snarare komplettera varandra och bidra med en breddning av kompetensen inom IT—området i regionen tillsammans med övriga aktörer.

De större industrierna i regionen (Volvo, Ericsson, ASTRA etc) är de som främst driver IT—utvecklingen i nära samverkan med Göteborgs Universitet, Chalmers, IVF etc.

Göteborg Göteborg är ur regional såväl som nationell synpunkt mycket viktig för

kompetensuppbyggnad och kompetensförsörjning. Denna roll avses ytterligare stärkas genom etableringen av organisationerna IT-centrum Väst och Victoria— institutet.

Sotenäs I Sotenäs kommun har ett Virtual Reality Center byggts upp. Målet är att höja utbildningsnivån i kommunen, skapa nya arbetstillfällen samt stärka konkurrenskraften i befintliga företag.

Öckerö System för distansarbetsplatser har utvecklats mellan länsstyrelsen och Öckerö kommun. Arbetsplatserna kan förhyras per dag eller timme.

Tanum Kommunen har varit engagerad i utvecklingen av ett elektroniskt medborgarkontor. "Informationskioskerna" är utplacerade på fem orter i kommunen.

Hallands län

Projektägare:

Handelskammaren i Lubeck och Högskolan i Lubeck har utvecklat systemet. Länsstyrelsen i Halland följer systemets utveckling för eventuell senare implementering.

Projektfinansiering: Inga särskilda medel har ännu anslagits. finansieras istället inom ramen för länsstyrelsens ordinarie budget.

Beskrivning:

Projekt "Bopcom” är ett system för hur man arbetar med bokning av gods samt kaj/hamn-allokering. Vidare framgår av systemet - varutyp samt eventuella förseningar i leveranser och/eller godshantering. Det utvecklade systemet gör översättningar, konverterar företagens information om gods. Systemet skall fungera

oberoende av teknisk lösning och i samklang med olika datorsystem hos involverade parter. En fraktköpare kan exempelvis med systemet själv se att ledig fraktkapacitet finns vid ett speciellt tillfälle och därvid även boka in det aktuella godset.

Den här typen av system är svåra att utveckla av marknaden eftersom komplexiteten är stor och kräver betydande insatser i mantid. Det anses därför viktigt att en icke kommersiell part utvecklar prototypen av systemet.

IT—samverkan Halland bildades 1995. I samverkansgruppen ingår länsstyrelsen (landshövdingen och länsrådet), Landstinget, Kommunförbundet, länsarbets— nämnden och presidier i politiska församlingar. Syftet är att avgränsade projekt ska behandlas i IT-samverkan Halland.

En permanent styrgrupp som konstituerats av IT—samverkan Halland har bildats. Länsrådet (ordf.), rektor Högskolan, landstingsdirektören, länsarbetsdirektören, kommundirektörer, en företrädare för företagarna samt kommunikationsdirektören på länsstyrelsen (sekr) ingår.

Länsstyrelsen har ansvaret för regional utveckling i länet. Vidare har länsstyrelsen samordningsrollen vad gäller regional utveckling. Det anses viktigt att regionen samverkar, då IT-utvecklingen annars kan riskera att bli kostsam.

2.4 Aktörer

IT-samverkan Halland är en aktiv part för ökad samverkan mellan kommuner, landsting, högskolan och länsstyrelsen kring bl a uppbyggnad av den fysiska nätstrukturen i länet och informationsaktiviteter om användning av IT i olika

sammanhang.

Högskolan i Halmstad är en viktig institution för kompetensuppbyggnad och kompetensförsörjning i länet.

Landstinget har en viktig roll i IT-utvecklingen i Halland vilket beror på att landstingets olika verksamheter redan har en väl utbyggd nätstruktur och att en omfattande datorisering redan har genomförts inom organisationen. För närvarande är ca 50 orter ihopkopplade i landstingets övergripande nätverk för tele- och datakommunikation. Målsättningen är att över 100 olika orter skall vara anslutna.

Halmstads kommun Halmstad har av naturliga skäl en särställning i Halland. Ett flertal intressanta projekt pågår inom bl a kommunen, högskolan och landstinget.

Laholms kommun har stora ambitioner och kompetent personal inom IT—området. En företagsby har byggts upp med flera IT—orienterade företag.

Varbergs kommun har byggt upp ett eget stadsnät. Sjukhuset i Varberg har som mål att bli papperslöst. En omfattande datorisering med olika verksamhetsbaserade system har skett på Varbergs lasarett de senaste åren.

* Jönköpings län

Länsstyrelsen ska fungera som katalysator för IT—frågor i regionen. Länsstyrelsen ska även bidra med idéer och finansiellt stöd i olika projekt. De medverkar således på olika sätt till att projekten startas och utvecklas.

2.4 Aktörer

Länsstyrelsen är aktiv vad gäller att stimulera och underlätta olika aktiviteter inom IT-området i kommunerna. Detta upplevs mycket positivt hos berörda parter.

LänsteknikCentrum AB är ett regionalt intresseföretag som är majoritetsägt av företag i Jönköpings län samt av landstinget och Kommunförbundet. Verksamheten startade 1987 som ett resultat av en utredning initierad av länsstyrelsen kring teknikspridning.

Högskolan i Jönköping lyfts fram som en viktig aktör i kompetensuppbyggnaden i länet. Etableringen av bl a den Internationella Handelshögskolan lär betyda mycket för utvecklingen i regionen. Länet har flera forskningsinstitut som är viktiga kunskapscentra och bidrar till näringslivets förnyelse inom respektive bransch. Juridiskt är instituten fristående högskolan men nära samverkanspartner.

Iönköping anses av naturliga skäl vara en av de ledande kommunerna i Jönköping. I kommunen finns högskolan samt flera statliga verk med en stor intern IT— verksamhet. Därtill finns flera teknikintensiva företag etablerade i kommunen.

Tranås bygger för närvarande ut ett stadsnät, "Traman" (Tranås Metropolitan Area Network). Distansoberoende tjänster har lokaliserats till kommunen.

E_ksjg bedriver ett medborgarserviceprojekt i kommunen. Exempelvis har tillgängligheten till kommunen ökat väsentligt via 24—timmars öppethållande i växeln. Utanför kontorstid ombesörjs detta av Geddeholm CallCenter i Eksjö. Stadsnät planeras med ett bra tjänsteutbud.

* Kronobergs län

Projektägare: ALMI-Kronoberg.

Projektfinansiering: Projektet delfinansieras inom ramen för Fiber & Glas' budgetram (900 000 kronor) samt från SME-initiativet (900 000 kronor).

Beskrivning: Projektet syftar till att knyta samman stora företag med flera underleverantörer och skapa effektiv samverkan med hjälp av IT—stöd.

Projektägare: Olika institutioner vid Högskolan i Växjö.

Projektfinansiering: Samtliga kommuner som är delaktiga i projektet bidrar till finansieringen. Medel kommer också från Högskolan.

Beskrivning: Man har utvecklat olika metoder för distansutbildning som leds i enskilda projekt vid framför allt humanistiska institutionen:

' Kompensatoriska hjälpmedel för dyslektiker ' Datorstöd inom grundutbildning i franska ' Datorstöd för utbildning i engelska ' Datorstöd för utbildning i tyska

Projektet siktar långsiktigt på att bl a öka språkkunskaperna på landsbygden i Kro- nobergs län för att kunna utnyttja dessa för den ökande turistverksamheten och andra länssatsningar.

Projektägare: Institutionen för teknik och naturvetenskap vid Högskolan i Växjö.

Projektfinansiering: KK-stiftelsen har utlovat finansiering med 2 x 3 miljoner kronor under en treårsperiod, viss medfinansiering tillkommer även från den lokala industrin.

Beskrivning:

Skogsresurs har vuxit fram som ett samverkansprojekt mellan Högskolan i Växjö (fyra institutioner som driver fram forskning och utbildning mot skogsnäringen i Götaland), olika gymnasieskolor i Småland samt det lokala näringslivet i form av skogsägare, sågverk och förädlingsindustri. Projektet riktar insatserna på handelsleden i timmerkedjan från "stock till stuga". Avsikten är att på sikt bilda IT— stödda kunskapsnätverk inom områdena logistik, IT, skog- och träkunskap samt utbildningsfrågor. Målsättningen med Skogsresurs är att skapa ett kompetensnätverk som kan stödja branschen att utvecklas in i kunskapssamhället.

1.7 Lines

Projektägare: Högskolan i Växjö.

Projektfinansiering:

EU-kommissionen har bidragit med 1 miljon ECU. Nutek har allokerat en tilläggs— finansiering på 823 000 kronor och projektet har dessutom fått en donation på ca 250 000 kronor från Sun Micro Systems AB.

Beskrivning:

Projektet har utvecklats för att understödja Studentutbyte, lärarutbyte, projektutbyte och distansutbildning över nationella gränser i Europa.

Länsstyrelsen kan ge finansiellt stöd till projekt men är för närvarande mest enga- gerad inom projektet Fiber & Glas. Länsstyrelsen har där representanter både i sty— relsen, där landshövdingen är ordförande, och i det praktiska arbetet genom den operativa projektgruppen vilken leds av projektledaren.

2.4 Aktörer

Högskolan i Växjö är aktiv och drivande inom IT—frågorna. Även länsstyrelsen tillskrivs en viktig roll för utvecklingen inom länets IT-satsning. Föreningen IT— Kronoberg bidrar också väsentligt i arbetet.

Tingsryds kommun Tingsryds kommun har jobbat med bl a infrastrukturell utveckling i form av projekt

som syftar till utveckling av datakapacitet i kommunen för att nå småföretag och enskilda hushåll med behov av datakommunikation. Detta projekt har delvis varit EU-finansierat med en budget på ca 14 miljoner kronor.

Ljungby kommun Ljungby kommun har beskrivits som en framåtsträvande kommun med utvecklade

idéer om hur IT-utvecklingen kan tillämpas i kommunen. IT-Ljungby är en löst sammansatt grupp bestående av olika representanter från kommunen som för närva- rande undersöker det kommunala intresset för utbyggnad av IT-nät.

Ett kommunalt projekt vid namn Tvärsnitt Samhälle syftar till att göra samhälls- information lättillgänglig för i första hand de arbetsverksamma i kommunen och på lång sikt för alla invånare. Projektet finansieras som ett delprojekt under Fiber & Glas. Tills vidare har 300 000 kronor allokerats till Tvärsnitt Samhälle.

En viktig aktör i Ljungby kommun är Idé och Resurs Centrum vilket är ett utveck— lingsbolag som ägs av 80 företag (ca 10 miljoner kronor i omsättning). Bolagets IT- verksamhet är inriktad på småföretag ur ett regionalt perspektiv. Rent konkret har Idé och Resurs Centrum satsat på ett projekt som underlättar ett antal företags verksamheter med elektronisk ritningsöverföring.

I 'I Kalmar län

Projektägare: Länsstyrelsen.

Projektfinansiering: Totalt lmiljon kronor över en projekttid på 1 år (1996). Projektet är således idag avslutat.

Beskrivning:

En kartläggning för att se över användningen av IT hos små och medelstora företag samt initiera ytterligare användning av IT-lösningar. Projektet är nu avslutat och

aktiviteter för målgruppen kommer att inkluderas i högskoleprojektet som nämns ovan. Inom detta projekt drevs också ett delprojekt inom EDI/ elektronisk handel.

1.3 Affärsutvecklande IT i Kalmar län

Projektägare: ALMI Företagspartner Kalmar Län AB och Företagarna Kalmar län.

Projektfinansiering:

Totalt 300.000 kronor varav länsstyrelsen står för 130.000 kronor och ALMI, Företagarna samt Oskarshamns kommun för det resterande. Projektet pågår från juli 1996 till 1998.

Beskrivning:

Projektet går ut på att i Oskarshamns kommun installera en First Class-server för att bygga upp ett nätverk av företag och organisationer i länet. Nätverket ska bistå samtliga företag som ansluter sig med information. Det kan gälla att finna kunder, leverantörer, expertkunskap, samarbetspartners m m. Tanken är också att informationssökningar ska kunna göras i andra nätverk både nationellt och internationellt. Genom att stimulera användandet av moderna IT—lösningar vill initiativtagarna bidra till att öka konkurrenskraften bland små och medelstora företag i länet.

1.4 Nätverket för distansarbete

Projektägare: Ölands Kommunalförbund.

Projektfinansiering:

Totalt 741.000 kronor för innevarande år (1997) varav länsstyrelsen står för ca 320.000 kronor, EU mål 513 för ca 220.000 kronor och kommunerna Mörbylånga och Borgholm för resterande del. Projektet beräknas pågå också 1998-1999 men budgeten skärs då ner till 356.000 kr/år.

Beskrivning:

Med hjälp av moderna IT-lösningar ska förutsättningar skapas för nya företag att etablera verksamheter på Öland. Modern teknik ska även underlätta för etablerade företag att bygga upp distansarbetsplatser för sina medarbetare på Öland.

Ett antal företag och personer som deltar i projektet ska börja distansarbeta på Öland. Från dem ska goda exempel kunna tas fram vilka ska belysas på mässor och liknande. Ett nätverk för distansarbetande och intressenter ska byggas upp för att kontinuerligt utbyta erfarenheter. I vardera kommun ska ett välutrustat distansarbetskontor finnas tillgängligt.

IT ses som ett verktyg som ska användas för att förenkla arbetet och stärka konkurrenskraften hos företagen i regionen. Det betonas att regional utveckling sker i näringslivet och att det därför är viktigt att företagen, även de små och medelstora, lär sig att utnyttja de nya möjligheter som står till buds. En regional IT-strategi förväntas tas fram i anslutning till det omfattande projektet "IT i Kalmar län".

2.2 Nätverk

Det finns idag inget länstäckande nätverk som verkar specifikt inom IT—området. Däremot finns lokala nätverk som byggts upp kring olika intresseområden i kommunerna. Till årsskiftet ska en IT-grupp sättas samman bestående av aktörer från både näringsliv och offentliga aktörer. Deras uppgift blir att fungera både som idégeneratorer och genomförare inom IT—frågor som berör den offentliga administrationen, näringslivet och medborgarna.

Från och med juli 1997 ligger frågor som rör regional utveckling på regionförbundet för Kalmar län. IT-frågorna fördelas således både på länsstyrelsen och regionförbundet.

Det nybildade regionförbundet kommer förmodligen ha en ledande roll både vad gäller den interna utvecklingen, dvs hur de offentliga aktörerna använder sig av IT, och utvecklingen av IT-användandet hos företag och privatpersoner. Högskolan i Kalmar anses också ha haft en viktig roll i de projekt som hittills initierats. Framöver kommer förmodligen även deras roll att växa. Högskolan står t ex som projektägare för ett av de viktigaste framtidsprojektet på IT-området (IT i Kalmar län).

Kommunerna är också själva väldigt aktiva och pådrivande i IT—frågor. Likaså är skolväsendet i länet en viktig part.

Mönsterås Mönsterås kommun har satsat hårt på IT i undervisningen på gymnasiet. Varje elev har en egen bärbar dator vilken används i så stor utsträckning som möjligt i undervisningen. Problembaserat lärande är samlingsnamnet. Gymnasiet har ofta lyfts fram som ett gott exempel på hur IT kan användas i skolan. Gymnasiet vill

dock inte profilera sig som någon IT-skola - datorn är ett hjälpmedel för studierna och detär pedagogiken som är i fokus, inte tekniken.

Hultsfred I Hultsfred har kommunen satsat på fri tillgång till skolans fasta lnternetuppkoppling till alla kommuninvånare. Detta erbjudande gäller under kvällar och helger då skolan inte själv behöver nyttja nätet. Sammanlagt 700 invånare har anslutit sig till Internet via kommunens förbindelse. Kommunens resonemang går ut på att infrastrukturen är till för invånarna. Således är det deras rättighet att ha tillgång till den fasta förbindelsen som kommunen investerat i.

Västervik Västerviks kommun har beslutat sig för att varje kommunanställd ska ha en dator. Kommunen är en stor arbetsgivare och kan därför ha stort inflytande på utvecklingen. Genom att ge en dator till varje anställd när man ett stort antal hushåll i kommunen vilket i sin tur förväntas ge spridningseffekter. Detta beslut har lett till uppmärksamhet både hos andra kommuner och på länsnivä.

1— Blekinge län

Projektägare: IT—Blekinge är projektägare. Ansvariga myndigheter är Länsstyrelsen i Blekinge län, Högskolan i Karlskrona/ Ronneby samt kommunerna i Blekinge län.

Projektfinansiering: Totalt ca 4,3 miljoner kronor (500.000 ECU) varav drygt 2 miljoner kronor finansieras via EU och resterande via länsstyrelsen i Blekinge. Projektet startade april 1996 och pågår till våren 1998.

Beskrivning:

Blekinge blev av EU i konkurrens med andra regioner utvalt till en av pilotregionerna inom RISI-projektet. Pilotregionerna ska aktivt verka för att genomföra övergången från industrisamhället till informationssamhället. Målsättningen i Blekinge är att ta fram en regional handlingsplan för hur IT i olika projekt kan bidra till utveckling av regionen Blekinge. Inom RISI—projektet har sex olika delprogram definierats:

IT, "Forskning, Utveckling och Demonstration" (FoUoD) och regional utveckling IT och infrastruktur IT och landsbygdsutveckling IT och små och medelstora företag

IT och folkhälsa IT och samhälle

Man arbetar nu med att färdigställa den regionala handlingsplanen för IT i Blekinge. Samtidigt har flertalet projekt inletts och genomförts. Bit—världshusen är ett viktigt projekt som beskrivs vidare nedan.

1.2 BIT-net

Projektägare: IT-Blekinge.

Projektfinansiering: Totalt ca 30.000000 kronor varav KK-stiftelsen är huvudfinansiär.

Beskrivning:

Nätet ska omfatta alla huvudorter i Blekinge med förbindelse till Lund och Stockholm. Syftet med utbyggnaden av nätet är att möjliggöra en bred användning

av tjänster via Internet. De långa väntetiderna ska vara ett minne blott. Nu ska en ökad kapacitet på nätet öppna för en snabbt växande elektronisk handel via Internet. Tanken är att högskola, kommuner, företag, bibiliotek, privatpersoner och landsting ska ansluta sig till nätet.

1.3 Bit-Världshusen

Projektägare: IT-Blekinge.

Projektfinansiering: Finansieras av kommunikationsdepartementet och EU:s strukturfonder. Totalt ca 8 miljoner kronor.

Beskrivning:

Bit—Världshusen är Blekinges val av lösning för att sprida IT—intresset och kunskapen till alla - både företagare och enskilda medborgare. Speciellt i glesbygdsområden ska det byggas upp ett "Världshus" för de som är intresserade och vill lära sig mer om IT. Bit—världshusen är en viktig del i utvecklingsprogrammet RISI då de verkar som knutpunkter för de olika projekten. Bit—världshuset ska vara starkt lokalt förankrat och drivas av en engagerad person/ organisation. Tekniken ska vara lättillgänglig för alla. På världshuset kan kurser i PC-användning, Internet, m m anordnas för företagare, föreningar, kvinnor, ungdomar etc för att ge människor chansen att inte bara pröva på tekniken utan också få en djupare kunskap om hur tekniken kan komma till nytta.

Det första exemplet på Bit—världshus finns i Svängsta. Huvudman för världshuset är EC-gruppen, dvs stiftelsen Elektronik Centrum. Under hösten kommer sammanlagt 10 Bit-världshus att finnas runt om i Blekinge. De flesta världshusen byggs upp av publika aktörer på orten såsom biblioteket, hembygdsgården, ABF, e dyl.

En kommersiell aktör - Sun Microsystem - medverkar som partner i projektet. Således kommer Sun att ta tillfället i akt att testa nya produkter såsom nätverksdatorn på Bit-världshusen.

Projektägare: Landstinget i Blekinge i samverkan med Karlskrona och Ronneby kommuner.

Projektfinansiering: Projektet uppgår till 9 miljoner kronor lika fördelat på de tre ägarna.

Beskrivning.

Syftet är att finna former för en effektivare vårdplanering för en bra vård för varje enskild medborgare. Övergångarna för patienten mellan kommunal och lands- tingsverksamhet ska vara så smidig som möjligt. Således handlar det främst om att

information snabbt, säkert och standardiserat ska kunna överföras mellan olika instanser och på så sätt garantera en "obruten Vårdkedja". Enhetliga datoriserade journalsystem kommer att installeras.

1.5 Elektronisk handel

Projektägare: IT-Blekinge tillsammas med PostNet.

Projektfinansiering: EU-bidrag på 2,8 miljoner kronor. Projektet har startat under hösten 1997 och kommer att pågå under en ettårsperiod.

Beskrivning:

Syftet är att sprida kunskapen och nyttjandet av elektronisk handel bland mindre företag i Blekinge län. Meningen är att projektet ska utgå från företagens speciella verksamheter och inte drivas på generell basis. Tillsammans med PostNet ska IT- Blekinge utveckla en elektronisk marknadsplats i Blekinge. Under projekttiden kommer ett tjugotal små och medelstora företag att delta. Företagen ska få hjälp med att etablera elektronisk affärskommunikation med kunder och leverantörer. Elektronisk handel ses som ett medel för att stärka konkurrenskraften hos Blekinges företag och på så sätt även hela regionens.

1.6 Tjänster utan Gränser

Projektägare: Karlskrona kommun, Ronneby kommun,Telia och F öreningsSparbanken.

Projektfinansiering: Grundkostnaden för projektet är 2 miljoner kronor per år. Verksamheten startar 1 januari 1998 och pågår fem år framåt.

Beskrivning:

Parterna i alliansen är samtliga överens om att den strukturförändring som sker i övergången från industrisamhället till informationssamhället innebär stora för— ändringar i både kommunal och kommersiell verksamhet. Den gemensamma övertygelsen är att samarbete mellan de båda sektorerna näringsliv och offentlig part kommer att krävas för att säkerställa regioners framtida konkurrenskraft. Kommuner måste lära sig av näringslivet och vise versa för att framtidens dynamik på arbetsmarknaden ska skapas. Alliansen i Karlskrona-Ronneby ska samarbeta kring IT-frågor för både företag och enskilda medborgare i regionen. Målsättningen är att i Blekinge skapa en i europeiskt perspektiv unik bas av Internetanvändare. Alliansen vill också verka i samarbete med övriga nätverk som etablerats i Blekinge i syfte att tillsammans generera nya idéer och ett långsiktigt lärande på IT-området.

Projektägare:

Stiftelsen ElektronikCentrum. I projektorganisationen ingår representanter från Karlshamns kommun, EC-gruppen (Elektronik Centrum), KABO (Karlshamns bostäder) och föreningen IT—Blekinge.

Beskrivning:

SITS-projektet är ett delprojekt inom den större satsningen i projektet RISI. Avsikten med RISI-projektet är att skapa modeller för det nya samhälle som kommer att ersätta industrisamhället och till stor del förändra arbetsmarknaden. En av målsättningarna är att skapa nya arbetstillfällen och bidra till en höjd konkurrenskraft för regionen. Svängsta valdes ut som testplats för hur en bred satsning på ny teknik och nya tillämpningar kan komma hela samhället till del. I Svängsta finns också en särkild inriktning på kvinnor. SITS-projektet innefattar ett antal projekt inom fyra delområden: IT-världshus, IT—Bostäder, Halda Utvecklingscenter och Infrastruktur (höghastighetsnät).

IT-strategin för länsstyrelsen är starkt koncentrerad kring den handlingsplan som tas fram i RISI-projektets regi. Den kommer att fungera som strategisk plan för länets samlade IT-satsningar. Länsstyrelsens roll har varit viktig som katalysator i regionen. Nu arbetar många kommuner med egna projekt och det "rullar näsan på av sig själv".

2.4 Aktörer

IT-Blekinge har haft en viktig roll i länet - speciellt inom EU-projektet RISI. Högskolan i Karlskrona-Ronneby är också en viktig aktör. Den samlade kompetensen och engagemanget hos TelecomCity och SoftCenter är också viktiga i

sammanhanget.

Karlskrona och Ronneby kommuner går nu in i ett spännande alliansprojekt med två kommersiella aktörer. Telia och FöreningsSparbanken har valt regionen just för genomförarförmågan och de långtgående visionerna som finns hos de två kommunerna. Under denna period ska flertalet gemensamma projekt inledas och nya kreativa ideér födas om hur samhället och medborgarna ska kunna ta steget från industrisamhället till informationssamhället.

I Sölvesborg drivs ett pilotförsök för medborgarkontor. I ett projekt kallat Sölvesborg 2000 utvecklas bl a medborgarservice på elektronisk väg. Det handlar om att medborgarna ska kunna utföra de vanliga kommunala ärendena direkt via Internet hemma eller på medborgarkontoret på orten. I framtiden ska även företagen ha en bred servicefunktion via nätet - ett s k "supportkontor för företag".

' Gotlands län

Projektägare: Gotlands Högskola.

Projektfinansiering: KK-stiftelsen stödjer projektet med totalt 7 miljoner kronor.

Beskrivning:

I.Net—är ett delprojekt i den totala satsningen på infrastruktur på Gotland. Det övergripande projektet heter ”Regional informationsinfrastruktur på Gotland". Den övergripande målsättningen är att genom moderna IT-lösningar förbättra kommunikationerna till och från fastlandet. Gotland ser därmed en potential att locka till sig nya och livskraftiga verksamheter. Framförallt har Gotland valt att satsa på distansoberoende tjänster. För att skapa förutstättningar för företag att kunna verka på Gotland ses investeringar i informationsteknisk infrastruktur som ett viktigt steg. Två målsättningar för projektet har satts upp: att skapa en funktionell och samordnad digital infrastruktur samt en samordnad informations- och kompetensförsörjning.

Syftet med delprojektet I.Net är att skapa de grundläggande förutsättningarna på Gotland för tillämpning av IT. Projektet är i sin tur indelat i fyra delar: Likvärdiga förutsättningar för hela Gotland, Bredbandsnät, Regional kopplingspunkt, Informations- och kompetensförsörjning.

Projektet har inletts med en förstudie som ska vara färdig i början på ”98. Förstudien innebär framtagande av förfrågningsunderlag inför upphandling av ett regionalt data- och telenät. Det finns idag många små IT—företag på Gotland som behöver en bra infrastruktur för kommunikation med fastlandet. Aven skolorna och distansarbetande är i behov av snabbare förbindelser. Målsättningen är att samtliga hushåll och företag i kommunen ska kunna ansluta sig till nätet.

1.2 Call Center-verksamheter

Projektägare: Gotlands kommun, länsstyrelsen, Högskolan, ALMI.

Projektfinansiering:

Detta är en allmän satsning som inte har en egen budget utan inkluderas i andra satsningar.

Beskrivning:

Gotlands satsning på distansoberoende tjänster har speciellt riktats in på call center verksamheter. Call center anses vara en tjänst som mycket väl anpassar sig till Gotlands förutsättningar. Satsningen har också resulterat i ett antal etableringar på området. Önskemål har framförts av dessa företag att ett nätverk ska knytas upp mellan call center företagen. Detta har kommunen tagit fasta på och ett nätverk ska etableras. Syftet är främst att underlätta kunskapsöverföring mellan medlemmarna i nätverket.

1.3 Baltic Telematic Center

Projektägare: Samverkansnämnden Stockholm—Gotland.

Projektfinansiering: Ansökan om finansiering har lämnats till Östersjörådet. Beslut väntas i mitten på december. Ansökan omfattar 58 miljoner kronor.

Beskrivning:

Idéen för detta projekt uppkom för ca 1 år sedan. Visby lasarett och Huddinge sjukhus har sedan tidigare haft ett nära samarbete inom området Telemedicin. Detta har sedan utmynnat i idéer som tillsammans skapat underlag för projektet Baltic Telematic Center. Projektet är ett samlingsnamn för en mängd mindre satsningar. Främst handlar det om att bygga upp en teknisk plattform med kopplingar till fastlandet och Östersjöländerna. Gotland anses med sitt geografiska läge ha en fördel som knutpunkt för en svensk IT- -satsning i Östersjön. I de telemedicinska projekten har man också hunnit införskaffa sig erfarenheter och kompetens inom IT-omrädet som anses komma till använding i detta projekt. Projekt planeras också inom utbildning samt ett antal projekt med mer kommersiell anknytning.

1.4 GotITland

Projektägare: Gotlands kommun.

Projektfinansiering: Totalt 30 miljoner kronor varav KK—stiftelsen står för hälften och kommunen den återstående delen. Projektet löper under perioden 9607—9907.

Beskrivning:

Projektet syftar till att sprida IT—kunskap i skolorna. Det anses bidra till regional utveckling så till vida att kunskapen sprids också utanför skolan (t ex till föräldrar). Pengarna ska inte investeras i hårdvara utan främst i kompetensutveckling. Den röda tråden är fortbildning i pedagogik för lärare inom förskolan och upp till gymnasieskolan. Mellan 400 och 450 lärare per år får möjlighet att genomgå ett utbildningsprogram indelat i tre steg. Det första steget behandlar själva tekniken, det

andra steget metodik och det tredje och avslutande steget kopplar samman kunskapen för att visa hur datorn kan användas för att höja den pedagogiska nivån i utbildningen.

Förutom kompetensutvecklingen inkluderar projektet 14 mindre elev- och lärarprojekt. Dessa projekt handlar om t ex specialpedagogik, dvs hur datorn kan användas för elever med särskilda behov, pedagogik för språkundervisning och projekt med internationella kontakter. Sammantaget kan sägas att kompetensutvecklingen utgör huvudprojektet som täcker bredden. De 14 mindre projekten syftar mer till att ge lite extra lyskraft ute i skolorna.

Länsstyrelsen står bakom IT—Skåne som delägare tillsammans med Lunds universitet. IT-Skåne har länsstyrelsens mandat att berdiva länets IT-utveckling.

2.4 Aktörer

Lunds universitet ses som en betydelsfull aktör. Den omfattande medicinska industrin är också pårivande inom regionen. Teknopol och teknikbrosiftelsen är två andra viktiga aktörer. I första hand är deras uppgift att ta tillvara och stimulera innovationer och industriell utveckling samt att utnyttja befintlig kunskap vid universitet och högskolor. Deras engagemang inom IT-området är betydelsefullt i sammanhanget.

2.5 Några ledande kommunexempel Helsingborg - IT-grupp och elektronisk handel. Bromölla. Lund - Lunds universitet.

Rapporter

IT-kommissionens arbetsprogram, SOU 1995:68 Delbetänkande om kommissionens övervägande och prioriteringar samt arbetsprogram. 34 sidor. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90

Kommunikation utan gränser - rapport från IT-kommissionen, juni 1995 Skriften är ett sammandrag av kommissionens arbetsprogram. 15 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

Communication Without Frontiers - report by the Swedish IT-Commission, june1995 Engelsk översättning av sammandraget. 15 sidor. Kan beställas hos IT-kommlssionen, 08-405 18 51.

Så kan Sverige utveckla en framgångsrik programvaruindustri infor 2000-talet Rappon 1/96. 25 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

IT-mått. Hur kan IT-användning beskrivas? Av Nils-Göran Olve & Carl-Johan Westin, CEPRO AB. Rapport 2/96. 655idor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51

När det regnar manna från himlen, har den fattige ingen sked Om IT och handikapp. Rappon 3/96. 32 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

Kvinnor och IT Rapport 4/96. 41 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

Rättsinformation och IT - Svårigheternas advokater eller möjligheternas ambassadörer? Rapport 5/96. 60 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

ERROR, När IT inte fungerar - en rapport om IT och dess användbarhet Av Per Gustafsson på uppdrag av IT-kommissionen. Rapport 6/96. 50 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08—405 18 51.

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för information och kommunikation. Dokumentation från IT-kommissionens hearing den 5-6 juni 1996. Rappon 7/96. 127 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

Affärsnyttan med Internet Sammanfattning av det seminarium som anordnades av IT-kommissionen, Swebizz och Sveriges Tekniska Attachéer den 4 juni 1996. Rapport 8/96. Rapporten är publicerad på IT-kommissionens hemsida (http:/lwww.itkommissionen.se>.

IT-problem inför 2000-skiftet, SOU 1997:12 Referat och slutsatser från en hearing anordnad av IT-kommissionen den 18 december 1996. Rapport 1/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Digital demokra©ti, SOU 199723

Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 november 1996 anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT-kommissionen och Kommunikationsforskningsberedningen.Rapport 2/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Kristallkulan - 13 röster om framtiden, SOU 1997:31 Rapport 3/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och miljön - en samling goda exempel, SOU 1996: 178 Rapport 4/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sverige inför epokskiftet, SOU 1997:63 Rapport 5/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sweden in the Information Society, SOU 1997 :67 The Swedish IT Commission report 5/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08—690 91 91. Telefon: 08-690 91 90

Säker elektronisk kommunikation, SOU 1997:73 Referat från ett seminarium anordnat av IT-kommissionen, Närings- och handelsdepartementet och SEIS den 1 1 december 1996. Rapport 6/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- och programvaruindustrin, SOU 1997:124 Andrakammarsalen, Riksdagen. Rapport 7/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Rapporter utgivna på uppdrag eller i samarbete med I T - kommissionen

Data om IT i Sverige Statitsitisk sammanställning om IT gjord av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av IT-kommissionen. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019—17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

Datorvanor 1995 Undersökning av svenska folkets datorvanor utförd av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av IT-kommissionen. 102 sidor. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

IT världen runt - Nationella initiativ

Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepanementet. Kan beställas från STATT, Box 5282, 102 46 Stockholm

IT världen runt - Regionala initiativ Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

IT världen runt - Statligt stöd till mjukvaruindustrin Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

Europeiska Unionen - IT, telekommunikation och nya medier En kartläggning och analys gjord av Statskontoret på uppdrag av IT-kommissionen. 11 1 sidor.

Statens offentliga utredningar 1998

Kronologisk förteckning

l. Omstruktureringar och beskattning. Fi. 2. Tänder hela livet — nytt ersättningssystem för vuxentandvård. S.

. Välfärdens genusansikte. A.

4. Män passar alltid? Nivå- och organisationsspecifika processer med exempel från handeln. A.

5. Vårt liv som kön. Kärlek. ekonomiska resurser och maktdiskurser. A.

6. Ty makten är din Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda Sverige. A.

7. Översyn av rörelse- och tillsynsregler för kollektiva försäkringar. Fi.

8. Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker och Systembolagets produkturval. S.

9. Integritet — Effektivitet — Skattebrott. Fi.

10. Campus för konst. U. 11. Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom olika områden. U. 12. självdeklaration och kontrolluppgifter — förenklade förfaranden. Fi. 13. Säkrare kemikaliehantering. Fö. 14. E-pengar — näringsrättsliga frågor. Fi. 15. Gröna nyckeltal — Indikatorer för ett ekologiskt hållbart samhälle. M. 16. När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om bemötandet av personer med funktionshinder. S. 17. Samordning av digital marksänd TV. Ku. 18. En gräns —- en myndighet? Fi. 19. IT och regional utveckling. 120 exempel från Sveriges län. K. 20. IT—kommissionens hearing om infrastrukturen för digitala medier. Andrakammarsalen, Riksdagen 1997—10.24. K. 21. Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet. Hearing anordnad av IT-kommissionen i samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1997—11-14. K. LN

Statens offentliga utredningar 1998

Systematisk förteckning