SOU 1998:54

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag : ett rådslag anordnat av IT-kommissionen på uppdrag av Kommunikationsdepartementet, Närings- och handelsdepartementet och Industriförbundet, Rotundan, Rosenbad 1997-11-18 : delbetänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

IT-användning kan

tillväxt för

skapa

mindre

företag

Ett rådslag anordnat IT-kommissionen på av

uppdrag av Kommunikationsdepartementet,

Näringsdepartementet och Industriförbundet

Rotundan, Rosenbad, 1997-11-18

IT-kommissionens rapport 5/98 En " - 14-31-

køaüümiLiz-iu°lå

Statens offentliga utredningar 1998:54 Kommunikationsdepartementet

Hur offensiv

kan

IT-användning skapa

tillväxt för

mindre

företag

Ett anordnat av IT-kommissionen

rådslag på uppdrag av Kommunikationsdepartementet, Närings- och handelsdepartementet och

Industriförbundet

Rotundan,

Rosenbad 1997-11-18

IT-kommissionens 5/98

rapport

Delbetänkande av IT-kommissionen Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds

av svarar

Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall remiss. - som svara

Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20913-6 Elanders Gotab, Stockholm 1998 ISSN O375-25OX

Hur offensiv IT-användning

kan tillväxt för mindre

skapa företag

Ett rådslag anordnat av IT-kommissionen på uppdrag av Kommunikationsdepartementet, Närings- och handelsdepartementet och Industriförbundet

Rotundan, Rosenbad, 1997-11-18

Rapport

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Innehåu

Översikt

Innehåll Detta dokument innehåller följande:	Sida
Förord	5
Inledning	7
Del Slutsatser från rådslaget	9
Del 2: Referat från rådslaget	ll

0 A: Utvecklingslinjer i omvärlden

0 B: Utmaningar för små och medelstora företag

0 C: Förslag till förbättringar

Diskussion: Vad går att göra för att skapa tillväxt och syssel-

sättning

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Förord

IT-kommissionen genomförde uppdrag Kommunikationsdepartementet, Närings- och

av handelsdepartementet och Industriförbundet ett rådslag med inbjudna representanter för företag, organisationer och forskning den 18 november 1997 för diskutera

att

0 vilken roll IT kan ha för utveckla tillväxt, konkurrensförmåga och sysselsättning hos

att

små och medelstora företag och

0 vad behöver göras i samverkan mellan näringsliv och samhälle för främja så-

som att en

dan positiv utveckling.

IT har två motsägelsefulla effekter sysselsättningen. Det är dels rationaliserande och

dels tillväxtfrämjande effekt.

Den IT-relaterade tillväxten märks både det ökande antalet IT-företag och IT-

genom att användningen i företagen förutsättningar till affärer, marknader och arbetssätt.

i sig ger nya IT bidrar till skifta karaktär företagen och deras beteenden. Förmågan exploatera IT

att att

avgörande framgångsfaktor för Sverige. Samhället måste rimligtvis tillhandahålla den

är en

nödvändiga infrastrukturen och stödja utveckling.

Frågan är rationaliserings- och tillväxteffekterna varandra är det teoretiskt

om tar ut - ett

nollsummespel Eller leder IT-användningen till tillväxt och hållbara ökningar i sysselsätt-

ning Var finns nytillskotten Hur de ut Är det sådan utveckling visar sig

ser t ex en som nu

den medieindustrin bygger produktion webbtjänster eller Övertagande

genom nya som av

av tidigare statliga uppgifter som kartproduktion, förädling av grunddata, etc

Eller finns utvecklingen även inom traditionell företagsverksamhet där ett offensivt strategiskt

utnyttjande IT skapar förutsättningar för tillväxt Ett grundläggande allmänt problem

av nya är dock att förstå vad i realiteten kan tillväxt och sysselsättning.

som generera

I arbetsgruppen för rådslaget har för de olika Dokumenta-

ingått representanter parterna. tionen har utförts konsulten BG Wennersten.

Gunnar Hedborg

Kanslichef, IT-kommissionen

Bo Beckeström

Projektledare

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Inledning

/nes Uusmann, kommunikationsminister:

"Elektronisk Som IT-minister och kommunikationsminister är jag samordningsminister för dessa IThandel är viktig frågor. De måste allt arbete i departementen och också i samhället i övrigt, därför

genomsyra

precis med elektriciteten, påverkar IT hela vår tillvaro och kommer göra det kanatt utveckla" att, som att ske än mer.

Vår roll på Kommunikationsdepartement följa arbetet i regeringskansliet och fånga

är att upp de frågor riskerar att hamna emellan stolarna de olika departementen. Vårt specifika

som

till det finns infrastruktur fungerar i det framväxande informaansvar är att se att en som tionssamhället. Det innebär inte ska bygga den. Men har ett för att den funge-

att ansvar

och den kan de mycket höga krav vi måste ha, både vad gäller säkerrar svara upp emot som

het och kapacitet.

Ett mycket viktigt utvecklingsområde under de närmaste åren är elektronisk handel. Många

olika departement är berörda den utvecklingen. I vår samordningsroll kommer vi att pre-

skrivelse elektronisk handel grund för det fortsatta arbetet för främja sentera en om som att elektronisk handel. Sverige har mycket goda möjligheter att utveckla någonting är bra

som kanske också för hela Europa.

Anders Sundström, näringsminister:

"Samspel mel- Det pågår diskussion den tekniken fler eller färre jobb. Flertalet att

en om nya ger tror nog

lan och den färre jobb. Trots ganska kraftig tillväxt i Sverige så ligger sysselsättningen ungefär

unga ger en oförändrad sedan 1993. Det har tillkommit många jobb, samtidigt har det försvunnit gamla behöver men

många jobb.

utvecklas"

Hur ska till de jobben kommer till, är fler än de försvinner -just i Sve-

se att nya som som rige Med IT är det nämligen lättare flytta jobb både till och från vårt land. Vi till att

att ser den tekniken verkligen inplanteras hårt i Sverige. Då vi i fall den växande de-

nya vet vart att len arbetsmarknaden finns hos

av oss.

Det finns två viktiga drivkrafter för detta. För det första är det mycket generationsfråga.

en Som alltid när kunskap ska in, har åldern stor betydelse. Då är det viktigt att har ett

ny en

i samhället där människor möter gamla människor. Gymnasieskolan t ska system unga ex organisera ett sådant sätt så hel del gymnasieskolans utbildning förläggs ute

att en av arbetsplatser, så ungdomen lär sig lite arbetslivets villkor och människorna i arbetslivet

att om lär sig lite ungdomarnas kunskap den tekniken. Arbetssättet kräver hel del för-

av om nya en

ändring, det är inte så svårt att genomföra. Samma kan gälla högskolan och högskole-

men systemet.

Den andra aspekten är att det finns tre områden driver och de är IT, kompetens

som varann

och arbetsorganisation dessa är mycket nära kopplade till varandra. Satsningarna bör-

- som jade i Sverige under 1980-talet för utveckla den arbetsorganisationen av helt andra

att nya skäl än inplantera IT är kanske det enskilt har betytt mest för att driva fram tek-

att som ny nik de svenska arbetsplatserna. Det ännu inte har gjort i regeringen men som vi

som naturligtvis måste göra är att åstadkomma ett större och bredare kompetenslyft ute i arbets-

livet och hitta ett sätt att ytterligare stödja uppbyggnaden arbetsorganisation.

av en ny

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Del 1: Slutsatser från

rådslaget

Översikt

Från rådslaget är slutsatserna att

Samlaa vision Sverige behöver samlad vision hur IT kan utnyttjas på offensivt sätt.

en om ett mera

Beskriv målet bättre och fokusera d offensivt tänkande och agerande - resurserna, v s mer i alla politiska partier, företag, och organisationer och kommunicera detta.

Ny afarsløgi/e 2. Det växer IT fram affärslogilc är viktig för småföretagen att

genom en ny som vara medvetna och börja arbeta efter. Det är möjligt att alltmer använda IT för att ska-

intäkter, mervärden och marknader. pa

Vi befinner i epokskifte, vilket är klokt medveten och därefter. - oss ett att vara om agera

småföretagare måste i ökad utsträckning förstå ITS egenskaper och möjligheter.

Varje småföretag berörs förr eller den affärslogiken. - senare av nya

Entreprenörskapet är förmåga är viktig att slå vakt och utveckla.

- en som om

Ny teknik möjliggör kundstyrd produktion.

- en mera

Med informationssystem kan småföretag bättre kontrollera affärsrelaterade flöden. -

Globaliseringen är för småföretag inte alltid betydelse, många marknader är lokala. - av

Ny typ Det är möjligt att utveckla typ tjänsteproduktion effektivare av en ny av genom samverganstep rodu/etiøn kan mellan småföretag i alla led och därför är det nödvändigt att tänka i banor

nya för att kunna skapa jobb.

nya

Småföretag föder fler småföretag infrastrukturer. - i egna

Det utvecklas industriella system där alltfler småföretag kan verka i virtuella former. -

Den traditionella storskalighetens fördelar minskar och istället främjas det småskaliga. -

Ändringar Det finns mycket bör och kan göras med avseende regelverken, så att dessa är

som

z regelverken bättre anpassade till de framväxande kunskapsintensiva företagen. Ett exempel är nödvändigheten skapa förutsättningar för elektroniska affärer.

- att

Om elektroniska affärer ska utvecklas behövs politiska insatser för rättslig reglering. - a

Den associationsrättsliga regleringen behöver över för att underlätta särskilt det - ses

kunskapsintensiva småföretagandet.

Generellt behöver politikerna i större utsträckning "våga rodret för göra de - ta att anpassningar krävs för att den typen kunskapsintensiva företag ska växa fram.

som nya av

Statens roll Staten bör fortsätta utveckla sin roll för kompetent beställare

att att agera mera som beställare och därigenom påverka marknaden. :om

Eñ/etiz/are Staten bör åstadkomma effektiva ingångar för företagens informationsinhämtning, etc

samverkan till högskolevärlden och myndigheter och till att kommunikationen kan ske före-

se tagarnas villkor. För de traditionellt utformade företagen handlar det administra-

om tionsunderlättande insatser och för den tidens företag är det främst informa-

nya

tionstillgång och kompetensutveckling. Tillgång till rätt utbildning har för många företag avgörande betydelse.

- nya en

Relationen mellan högskolor och företag behöver förbättras. - nya

Högskolornas forskningsprojekt bör finnas beskrivna och lätt åtkomliga.

- vara

Myndigheter bör mycket bättre tillgängliga för småföretagen.

- vara

Kunnigt Det finns otillfredsställda behov uthålligt, branschkunnigt och modigt riskkapital.

riskkapital Toleransen mot misslyckande bör större jämför Silicon Valleys annorlunda anda

- vara

Långsiktighet i satsningar saknas ofta. -

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt För mindre företag

Del 2: Referat från

rådslaget

Översikt

Innehåll

Sida

Tema A: Utvecklingslinjer i omvärlden 13

Dagenstvåi världsbilder Anders Ewerman, Ewerman Business Intelligence AB: Sverige är mentalt kvar i det döende industrisamhället 14

Dennyaaltärslogiken

Thomas Falk, Industrzfiirbundet: "Ny aHärslogik företagen helt förutsättningar 21

ger nya IT-utvecklingen Ulffonströmeø; I T-företagen: Vi behöver vision vi ska lyckas positiv utveckling 24

en ny om en Entreprenörskapetsökandebetydelse utvecklingenför Frédéric Delmar, Institutet för Entreprenärskaps- oc/ySmafåretagsforskning: Småföretagen står för jobb och förnyelse behöver framtidstro 26

som nya

Tema B: Utmaningar för små och medelstora företag 29

KonfektionsföretagetKriss Torgny Nilsson, Kriss AB:

Offensiv IT-användning möjlighet till konsumentstyrd produktion" 30

ger BudföretagetPedal jimmy Tjärnlund Pedal AB: Det Hnns potential och chansen finns är 32

en enorm ProgramvaruföretagetIAR

Tomas lWlf; AR SystemsAB:

"Vårt problem kunna attrahera medarbetare med rätt kompetens 34

är att

ProgramvaruföretagetIdonex Lars Mårelius, Idonex AB: Småföretagen saknar kuvös stöd för snabb och säker utveckling 35

som IT-företagetOn Display David Halldén, On Display Information SystemsSweden AB:

Det finns otrolig anda att skapa företag 36

en g nya

Tema C: Förslag till förbättringar 39

Diskussion Vad går att göra för att skapa tillväxt och sysselsättning 40

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Tema A: i omvärlden

Utvecklingslinjer

Översikt

Denna inledande del behandlar trender, sysselsättning, tillväxtfaktorer, marknader och visio-

och innehåller fyra presentationer: ner

Framtidsforskaren Anders Ewerman de olika förutsättningarna för företagande i indu- 0 om

stri- och informationssamhällena.

0 Industriförbundcts Thomas Falk den affärslogiken är väg.

om nya som

0 IT-företagens Ulfjonströmer förutsättningar IT-utvecklingen.

om nya genom

Entrcprenörskapsforskaren Frédéric Delmar entreprenörskapets Ökande betydelse för

0 om

småföretagens utveckling.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

De två olika världsbilderna

Anders E werman, E werman Business Intelligence AB:

Anders Ewerman är ømz/ärldsanalytiker ocbframtidsførskare.

"Sverige är mentalt kvar i det döende industrisamhället"

inledning Avsnittet belyser utvecklingen och sambanden i industri- och informationssamhällena.

Budskap Vi lever med två världsbilder idag. Dels är det människor lever i industrisamhällets

som nedgång och dels är det människor lever i informationssamhällets uppgång.

som

De människor styr nedgången har profilen: död/ förruttnelse, destruktion, förfall,

som

"jobless, självansvar, syndabock, roffare, knapphet.

De människor ån har helt rofil: tillväxtintresse och anisa-

som s r uPPg g en en annan P or g toriska intressen. De är intresserade att skapa yrken och ha social förändring, entre-

av nya prenörskap, innovatörskap. Detta också USA hand i handsken, därför att det är

passar som i tillväxtfasen USAs ekonomi är inne

som

Sverige befinner sig idag mentalt snarare än tekniskt-ekonomiskt högst på industri-

uppe samhällets avtagande S-kurva och vi vägrar att lämna den.

Det är osäkert vilka idéer det etablerade har framtiden. Men det tydligt det myck-

om att et svårt för etablissemanget att släppa loss på det framväxande informationssamhällets ut-

vecklingskurva. Utvecklingen där lyder under helt andra betingelser än vad hittills

som gällt. Men alla fortsätter att tänka industriellt.

All utveckling Människan är biologisk varelse och allt människor företar sig följer den biologiska

en som sker i Vågform ordningen födelse, uppväxt, mognad och död varefter följer nedbrytning och förruttnelse.

Denna vågrörelse gäller för civilisationer cirka 1 000 år långa, idémässigá eller kärntekno-

logiska cirka 250 år, branscher cirka 60 år samt för enskilda företag, producentvaror,

eror konsumentvaror 15 år och projekt 4 år.

Fas 1 5 Fas 2 5 Fas 3 5 Fas 4

S-kufwafyra

Födelse Uppväxt Mognad Nedgång

Informationssamhällct

Industrisamhället

Tid

Efier nedgångsfzsen4fåljer slutfasenmed död øebförruttnelse. Idag befinnersig industrisam-

häller i sin slugfzsoch desssynsätt dominerar fortfarande i många olika sammanhang Samtidigt

växer infbrmatiønssam/øállez:med sina annorlunda synsätt, fram underifrån. Dessa naturliga ut-

z/eeklingsuågøravlöser varandra eflerband

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Utvecklingskurvans faser i olika perspektiv

Utvecklingskurvans olika faser går i flera olika perspektiv.

att se

Fokus - Produktion Reproduktion Kvasi-

Lokalt, amatörer Globalt, imitatörer situation

Helhetsfokus, ihopsättning Detaljfokus, isärtagning

i i

Fas 1 Fas 2 Fas 3 Fas 4 Slutet Perspektiv - Biologiskt Födelsc Uppväxt Mognad Nedgång Död/förruttnclse Teknologiskt Kärnteknologi Organisation Administration Kapitalisering Destruktion Företag Etablering Tillväxt Mognad Nedgång Förfall Arbete Hantverk Yrke Tempo Operatör "Jobless" Förnyelse Teknisk Social Ekonomisk Politisk Självansvar Debatt Ekonomisk Politisk Teknisk Social syndabock Aktör Uppfinnare Entreprenör Administratör Profitör Roffarc Planering Vision Strategi Struktur Systemi Kvasiförbâttring

8Cextrem stor-

skalighet Mass- -kreativitet -nyskapande -produktion, -distribution, -"knapphet

-transport -konsumtion

Industrisam/Jället kännetecknas i allt väsentligt egenskapernai fi: 4 eller den kvasibetønade

slutfasen. Infzrmatiønssam/Jället befinnersig ifil: 2.

Teknologiperspektivet

Utvecklingens I det teknologiska perspektiv är utvecklingsfaserna kärnteknologi, organisation, administra-

faser tion, kapitalisering och destruktion.

Kärnteknologi Först utvecklas kärnteknologf. Definitionen på kärnteknologi är att den behöver sig

en en själv för utvecklas och den är tillräckligt bred och djup till sin för att kunna

att att natur sysselsatta människors fantasi och skaparkraft under tillräckligt lång tid. Exempel kärn-

teknologier är ångmaskinen och datorn. Det behövdes ångmaskiner för bygga fler och

att bättre ångmaskiner, liksom det behövs datorer för att utveckla fler och bättre datorer.

En kärnteknologi är inte enstaka teknologi, utan ett antal enskilda teknologier kom-

en som binerade med varandra upphov till teknoekonomisk infrastruktur i samhället ka-

ger en ny av

raktären systembunden användning. En kärnteknologi slår till stora delar ut den tidigare

ny inte tekniskt kunskapsområde, bas för sysselsättning och ekonomisk

som men som resurs-

fördelning.

All omvandling kärnteknologiska tankar till brukbara tekniker ting sker i interaktion

av mellan idé teknologi och nytta teknik. Antalet vägvalspunkter i denna är stort.

process

Utvecklingen är inte i detalj förutsägbar, eftersom varje tekniskt genombrott

genereras av en mängd för okända människor uppfinnare. Vi minns endast dem nådde fram

oss som först de andra har fallit i glömska.

Teknologi ärden tekniska tanken", inte de enskilda tekniska tillämpningar dennagerupphov till.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Entreprenörer Kopplingen mellan akademisk skolning och skapandet kärnteknologi Däre-

av en är svagt. är intressanta mot är utvecklandet de enskilda teknologier, kombineras ihop till kämteknologi, av som en

ofta höggradigt forskningsintensiv Uppfinnare ägnar sina tankar åt något

en process. som endast finns i sinnevärlden. Det går inte utbilda människor i något inte finns skolan som förvaltar "redan uppnått kunnande och är inte plats för nytänkande och nyskapande. en Därför fokuseras intresset vid ett skifte renörer, innovatörer och finnare. av era mot entre P uPP

Organisation När det kärnteknologiska kunnandet omvandlats till brukbara ting, reorganiseras nya samhället så att ekvationen produktion och konsumtion åter maximeras. Först förändras produktionen så att denna blir rationell.

Sedan förändras hela samhällen för att spegla de produktionsförutsättningama, först i nya form skrån" och slutligen i "politiska partier". Under 1700-talets industriella revolution av upprättades först fabriksmiljön med fabriksstäder och fabriksarbetare. Därefter organiserades fackförbund för att hävda kollektivets rätt. Slutligen organiserades den politiska nivån so-

cialistiska arbetarpartier.

Produktion De båda första utvecklingsstegen är de egentliga "produktionsstegen. Det är då människor

åstadkommer något nytt. Det kännetecknande för dessa är att de sker lokalt inom "kritiska

massor" likatänkande kallas idag för "teknopoler".

De står för utvecklingen är amatörer, utbildning. Dessa amatörer försöker finna som oavsett helhet, allt ifrån teknisk till andlig. Slutligen sätter de ihop världen" ett en ny en en nytt sätt.

Administration När majoritet blivit beroende den teknologiska utvecklingen, sätts målet förse alla en av att med allt", dessa "oförvä amatörer" hittat en av som 8 na P

Marknaden är fylld företag tillverkar de producent- och konsumentvaror nu av som som pasin under den teknologin. De nära marknaderna börjar bli mättade och företagen går sar nya över gränserna för att finna avsättning för sina produkter det sker globalisering. - en

Kapitalisering Mot slutet kärnteknologisk uppstår överproduktion två skäl: av en era av

0 den tillämpade tekniken är till fullo känd effektivitet

0 nästa tekniker används i den innevarande kärnteknologiska som idag eras erans processer med IT i industrin", d automation. v s

Med hjälp IT kan den mekaniska verkstadsindustrin producera "mer samma" allt snabav av bare med färre anställda, vilket leder till konkurrensen hårdnar marginaler och att samt att

marknadsutrymme krymper. Allt fler prylar bjuds ut. Samtidigt har allt färre råd köpa.

att

Den nya erans industri, den elektronikbaserade industrin, skapar efterhand sin markegen nad, sina värden och sätter sina priser. Dess beroende och koppling till, den egna egna av, gamla industrin minskas successivt. För att överleva slår företagen vakt sina marknadsom andelar. Det sker antingen tillverka bättre och tjänster än konkurrenterna elgenom att varor ler att köpa dem för att minska de interna kostnaderna. Strategiska allianser blir genom upp

vanli Hyperrationalitet, likriktning och förskjutningar kapitalbildningen sker.

Nya högre förädlingsvärden, slår ut gamla Mätetalet för den resurser, som genererar resurser. döende kärnteknologins sektor, den sektor betydelse snabbt eroderar då den infiltreras vars av

den nyfödda kärnteknologin, input produktivitet. Mätetalet för den

är output genom nya

kärnteknologins sektor minus input förädlingsvärde.

är output

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Reproduktion De båda utvecklingsstegen är "reproduktionssteg. Inget åstadkommes, bara

senare nytt mer förfinade varianter det redan finns. Skolor upprättas lär det nya. Världen

av som som ut formaliseras och teknokratiseras. Den lokala nivån är mättad, globalisering vidtar. De

en som står för utvecklingen är välutbildade imitatörer, förbättrar detaljer och isär värl-

som som tar den med hjälp allt bättre instrument FoU, forskning och utveckling.

Näringslivsperspektivet

Utvecklingens Det ekonomiska framåtskridandet är spegelbild det tekniska. I ett näringslivsperspektiv

en av

faser sker utvecklingen i stegen etablering, tillväxt, mognad och nedgång.

Etablering Under etableringsskede är människor engagerade med "det nya. De är det, är det

ett som initialt mycket hantverksmässigt sätt de är innovativa hantverkare med brett kun-

ett - ett nande. När företag etableras är de många och små enmansorkestrar. Dagens tjänste-

- nya sektor är främst hantverkssektor. Den tillverkar dataspel är inte förvaltande

en som ett en tjänsteman, hantverkare. De inte alltid vad de håller med. utan de känner sig

utan en vet för.

Efterfrågan är alltid större än utbudet på eras hantverkare och det driver upp lönenivå-

en ny

Svårigheten rekrytera personal går utanför gängse ersättningssystem erna. att gör att man särskilda anställningsförmåner skapas,vilket urholkar tidigare etablerade arbets-

normer marknaden. Den hantverkare blir trendbildare/stilbildare. Parallellt med eras

nya erans en

etableringsskede pågår den tidigare nedgångsskede den gamla teknologins industrier

erans förlorar successivt i relativ styrka och betydelse.

Tillväxt När lärt sig tillämpa den tekniken blir spridningen större. Fler blir inblandade och

man nya rationaliteten ökar. Nu sätts den teknikens komponenter ihop till och

nya mer sammansatta

hela produkter. Företagen växer och hantverket bryts i specialiserade yrken, new

upp nya skills. Lönegapet mellan de högst och lägst betalda galopperar.

De småföretag grundades under etableringsskedet växer till sig kraft eller fusio-

som av egen

ihop med andra småföretag. De blir de dominerande företagen. De använder den neras nya

tekniken i relativt skala och har oerhört snabb tillväxt. En del de småbolag som nya stor en av

helt okända 5-10 år tillbaka i tiden, blir så stora att de går gårdagens storbolag. var nu om Samtidigt växer det också många tjänsteföretag, bidrar till effektiv spridning

upp nya som en

det tekniska kunnandet mellan de tillverkande företagen. av nya nya

Mognad När den närmarknaden är mättad, går över gränsen till internatio-

egna man grannen, man naliserar. Nu skall sälja, fakturera och kräva betalning långt utanför de domänerna

man egna och det ställer krav god administration. Att etablera är inte längre lika intressant.

en nytt Att göra och sälja till alla är desto intressantare. Det gör omvandlas till

mer av samma

vetenskap och de specialiserade yrkena bryts i än mindre delar till tempoarbeten. Ef-

upp fektiviteten ökar i nyttjandet mänskliga Verktygen omvandlas till allt komp-

av resurser. mer

lexa maskiner automation och med det teknikens egenbidrag till effektivitetsökning-

menas

den k teknikfaktorn. en, s

Tillväxttakten avtar. Vinsterna ersätta manuellt arbete med maskinellt arbete ökar. Att

av att avsätta allt större produktion kräver ökad och/eller starkare position

en en export en hemmamarknaden. Fördelning ekonomiska medel till så många möjligt blir avgöran-

av som de för industrins framgång social rättvisa, pensioner och inkomstutjämning hamnar i fokus.

Vid sidan växer icke-produktiv tjänstesektor fram, såsom delar den offentliga, som

om en av

buffert i rationaliseringsprocesser. Utvecklingen stelnar och teknisk utveckling blir

tjänar som förfining redan etablerad basteknik.

av en

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Nedgång När alla har allt och nyinköp utbytesköp förslitna prylar, hamnar samhället i ersätts av av ett nedgångsstadium. Full kunskap teknik och produktion råder. Den arbetar sitter om som bakom knappar och monitorer och operatör hela Utvecklingen blir styr som processer. svårhanterlig och det råder oöverblickbar superautomation med hög sårbarhet. en

Superautomationen drivs successivt till med sin yttersta spets

0 globalisering

allt snabbare modellbyten

manuellt arbete ersätts allt snabbare med maskiner

skalstorleken växer

varje investering kräver kapital än den föregående ny mer kapitalet åldras allt snabbare

den ekonomiska livslängden avtar

investeringarna blir allt riskfyllda.

mer

I detta sammanhang framstår arbete flexibelt än kapital och människan tenderar ånyo mer att bli den värdefullaste produktionsresursen. Stora mängder ekonomiska medel frigörs och an-

talet möjliga investeringsobjekt minskar.

nya

Administratören ersätts av "profitören". Koncentrationen blir monumental i slutet av en era, inte minst den ekonomiska. Pensionsfonder blir de dominerande institutionerna. De mest investerar inbetalade pensionspremier i aktier i den gamla storskaliga industrin och i statliga

obligationer med hög ränta.

Finansmän dyker grund obalanser mellan olika marknader på och tjänar av upp arenan "pengar pengar och påskyndar nedgången. Mer sällan bidrar de aktivt till en ny eras eta-

blering.

skiftet mellan Samtidigt dör, föds Den gamla konsumenter skall omvandlas till den som en era en ny. erans är svårt producenter, ett alla aspekter svårt skifte. I samband härmed dör del gamla gror nya erans ur en samhällen och uppstår. nya

Mycket förändras attityder och sociala och politiska mönster tekniska och - normer, samt ekonomiska förhållanden vilket avspeglas omkring byggnader, - i tingen runt oss, t ex transportleder, livsstilar, organisationsformer och människors värde.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Industrisamhället dör och informationssamhället växer fram

Vi lever med Vi lever med två världsbilder idag. Dels är det människor lever i industrisamhällets ned-

som två världsbilder gång och dels är det människor lever i informationssamhällets uppgång.

som

De människor styr nedgången har profilen: död/förruttnelse, destruktion, förfall, "job-

som

less, självansvar, syndabock, roffare, knapphet.

De människor som styr uppgången har helt profil: tillväxtintresse och organisato-

en annan riska intressen. De är intresserade skapa yrken och ha social förändring, entrepre-

av att nya

nörskap, innovatörskap. också USA hand i handsken. USAs självständighe-

Detta passar som tesförklaring skrevs 1776 precis gränsen till social omställningsfas. Det viktig

en var en händelse för amerikanerna. Idag är USAs ekonomi åter inne i tillväxtfas.

I slutet 1700-talet nådde det gamla fysiokratiska eller merkantila samhället sin högsta

av punkt och dog definitivt 1815 vid Waterloo. England skulle från merkantilism till industrialism, medan USA vid bagage vid industrialismens uppgång. Idag är utvecklingen

tog utan inne i sådan fas, där den amerikanska ur-andan stämmer väldigt väl.

en ny

I USA är förmögenhetsbildningen enligt Forbes 400-lista sådan att de tio rikaste människor-

befinner det växande informationssamhällets utvecklingskurva och de hade na 1997 en samlad förmögenhet 102 miljarder dollar. De gamla industrialisterna är kvar högst

som

industrisamhällets avtagande kurva, sysslar inte med industri längre, ägnar sig åt upp utan välgörenhet och annat. De inte det De har sålt sina anläggningstillgångar. De tio ri-

ser nya. kaste har samlad förmögenhet 15 miljarder dollar och den eroderar mycket snabbt.

Värdesystemets snabba förändring

Ny ekonomi Den ekonomi växer fram är baserad värden utan någon helst koppling

som nu nya - som till det gång Informationssamhället blir något helt än industrisamhället.

som en var. annat

Knäckpunkten Den genombrytande komponenten mikroprocessorn kom från Intel 1971. Sedan

var som dess har den utvecklingen dragit iväg kraftigt och det har gått göra allt bättre grejer kommer snart att av processortekniken. Apple korn med sin första persondator 1977. Microsoft lanserade DOS 1981 födde helt programvaruindustri. Netscape Navigator kom 1993 som skapade

som en ny kommunikationsvaruindustrin på Internet.

Nu kommer usen/Vare ungefär innehållsindustrin i och med att världen ska göra något

av alla dessa tekniska förutsättningar byggts de senaste 20-30 åren. Därmed kommer

som upp värdena öka mycke kraftigt. Intel 1995 värt 353 miljarder kronor börsen. Inom tio

att var år, från 1995 räknat, kommer alla dessa framväxande userware-företag alltså de före-

ett av -

tillämpar tillämpningsprogrammen, IT ett innehåll och gör något kon-

tag som som ger som

vill ha. Ett alla dessa företag kommer värderat kanske till hundra sumenten av nya att vara gånger än vad Intel värt 1995. Så någonstans emot 35 300 miljarder kronor

mer var upp en kommer kanske flera företag värderat. Volvo i januari 1997 värt 85

ett av tusen att vara var miljarder kronor börsen. Fram till 2005 har kanske Volvo fördubblat sitt värde till 170 miljarder kronor. Jämfört med dessa helt userware-företag framstår Volvo mycket

nya som ett litet bilbyggarbolag Hisingen närmast museal karaktär.

Det är den framtid Sverige har. Vi har framför sysselsättnings- och socialskifte och

oss ett har värdemässigt skifte. Vår tids knäckpunkt ligger ganska nära i tiden, någonstans före

ett 2001. Det gäller efter den och när den utvecklingen börjar ta ordentlig fart.

att spana se nya

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Sverige mentalt i Sverige befinner sig idag mentalt snarare än tekniskt-ekonomiskt högst industri-

uppe industrisamhället samhällets avtagande S-kurva och vägrar att lämna den.

Det är osäkert vilka idéer "det etablerade" har framtiden. Men det tydligt det mycket

om att svårt för etablissemanget släppa loss det framväxande informationssamhällets utvecklings-

att kurva. Utvecklingen där lyder under helt andra betingelser än vad hittills gällt.

som

Men alla fortsätter att tänka industriellt. Den kanske har tänkt längst bland industrialis-

som terna är Percy Barnevik. I DN-intervju han att måste lära inom de svenska storfö-

en sa oss retagen att använda IT för att det, jag tolkar det, därmed går bli med alla

- som att av anställda. Det i princip vad han Då går det köra bolagen med lönsamhet. Vem ska då

var sa. att förse konsumenterna med och köpkraft

pengar

Var finns då utvecklingskraften i Sverige Svenska folket är tradition uppfinnande

av ett folk. Vi är duktiga människor, måste släppas loss.

men

Just nu är det inte så enkelt. Det är svårt att starta företag. Dels är det höga krav från

t ex skattemyndigheten. Dels måste det finnas marknad för produkter och tjänster bland pri-

en vatpersoner med köpkraft. Den amerikanska nymarknaden har växt fram tack att dessa

vare svårigheter är mindre där.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Den affärslogiken

nya

Thomas Falk, Industriförbundet:

ProfessorThomas Falk är direktör vid Industrifdrbundet.

"Ny affärslogik företagen helt nya förutsättningar"

ger

Inledning Detta avsnitt belyser hur IT bidrar till skapa affärslogik och att det utvecklas k in-

att en ny s dustriella system där mindre och medelstora företag kan verka.

Budskap Omvärlden ställer rad krav företagen och det centrala i denna utvecklingen är IT.

en nya

Därmed är förändringsförmågan och IT-utnyttjandet kritisk faktor för praktiskt taget

en varje företag. Genom IT växer det fram helt añärsförutsättningar. Internet global

nya är en infrastruktur är tillgänglig för alla och där kan och liten stor skapa sin

som var en - som -

egen marknadsplats.

Omvärlden Hur kan IT påverka tillväxt i små och medelstora företag Svaret är: Information kon-

ger ställer krav kurrenskraft. IT idag är mycket teknik och det finns ingen teknologibas i historien nya en ung

har utvecklats så snabbt informationstekniken har gjort. som som

Svenska företag är i detta avseende generellt mycket duktiga, det sker viktig struk-

men en turförändring berör både stora och små företag.

som

Omvärlden ställer krav företagen därmed behöver

nya som

kundorienterad marknadsorganisation

flexibel system- och produktutformning

successiv koncentration i den industriella produktionen kärnverksamheten

optimerad lokalisering globalt vilket påverkar alla funktioner i företagen

ökad fokusering nätverk, partnership och k industriella system.

Själva kittet i denna utvecklingen är IT.

Därmed är förändringsförmågan och IT-utnyttjandet kritisk faktor.

Industriella Ett industriellt systern består dels kärnverksamhet och dels alla med denna kärnverk-

av av en

samhet sammanhängande tjänsteföretag inte i statistiken. Det är när lägger

system som syns man

alla dessa olika Verksamheter kartan blir helt annorlunda. samman som

Andelen sysselsatta i Sverige i den traditionella tillverkande industrisektorn är cirka 19 pro-

cent enligt SCBs nationalräkenskaper avseende arbetade timmar och Sverige är därmed

enligt OECD ingen industrination längre. Men andelen sysselsatta i k industriella är

s systemen enligt Industriförbundets beräkning cirka sysselsättningen. De delbranscher

35 procent av

är medräknade är sådana direkt hänger med industrin, d skogs- och som som samman v s

jordbruk, byggindustri, konsulter, delar transportväsendet, finanssektorn, Beräk-

av m m. ningarna är gjorda basis SCBs input/output-statistik samt statistik över industrins in-

av köp av varor och tjänster.

Industriförbundet arbetar med Närings- och handelsdepartementet för att tillsammans med SCB tydligare och bättre statistik. Vi har identifierat ett antal industriella system,

en som livsmedel, metall, bygg, information läkemedel och energi. Totalt

papper, transport, svarar dessa industriella system för tre fjärdedelar den svenska exporten.

i Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Nätverk är IT är förutsättning för dessa industriella ska fungera. Informationstekniken har en en att system förutsättning teknikbas rad egenskaper skiljer den från tidigare teknikbaser att den som en som genom

0 har exempellös utvecklingstakt

en 0 är möjliggörande teknik används överallt en som

0 ger oss en obegränsad kommunikationsförmåga

0 är kunskapshöjande teknik ökar vår analysförmåga och förmåga fatta beslut

en som att 0 hanterar information i digital form.

Det mest fundamentala IT möjlighet hantera information i digital form. Vi är att ger oss att

kan spela musikstycke digitalt, lagra det digitalt, spela det musik vill

in ett upp som om också skriva ut musikstycket i notskrift. Det skapar oanade möjligheter inom områden men affärskommunikation, ritningar, överförande kunskap och elektronisk handel som av o s v.

Ny affärslogik Därför växer det fram affärslogik kännetecknas en ny som av

0 gränslöshet

Digitala informationsfläden går inte att stoppa vid tullen i Helsingborg och de går inte att i traditionell mening sig beskatta eller fårtulla. Det finns gränslöshet i vare en valet organisationsform. Det blir branschglidning, d traditionella branscher av en v s utsatts för påverkan. Frågan år också nationalstatens auktoritet börjar och slutar. var

0 alla kan kommunicera elektroniskt med alla

Internet öppnar dessamöjligheter får såväl det allra minsta företaget det största. som Internet innebär den mest betydelsefulla standardisering I branschen har givit som vårlden. I princip finns det inga hinder fiir elektronisk kommunikation med alla aktörer marknad på en

0 fysiska strukturer för informationsförmedling ersätts obönhörligt elektroniska

att av

Företagens kontaktkostnader minskar. Det år lätt att nå global marknad, det en men år också lika låttfär den globala marknaden att nå Det får fundamental betyoss. delseför hur branscher utvecklas ochfår det lilla företagets möjlighet att göra sig gållande på den stora marknaden.

0 initiativet i kommunikationsprocessen vänds från sändare till mottagare tagare". att

Det år kunden på eget initiativ säker upp företaget, inte tvärtom därför år besom greppet tagare" adekvat ån det traditionella "mottagare. Det ställer alla våra mera

vanliga begrepp hur organiserar såljarbetet i ett företag på huvudet. Det

om man

skapar oerhörd möjlighet fiir det lilla företaget.

Ger affärs- Slutsatsen är att får helt affärsförutsättningar. Internet är global infrastruktur är nya nya en som förutsättningar tillgänglig för alla det behövs några ytterligare investeringar. Det gäller i lika - utan att stor utsträckning det lilla företaget det stora. På Internet framstår alla företag lika stosom som

ra". Var och skapar sin marknadsplats.

en egen

Men det betyder också att den globala marknaden lika lätt når och det radikalt oss ger en annorlunda konkurrenssituation. I den offentliga upphandlingen är det särskilt viktigt. Det är lätt att föreställa sig att när vi får fart den offentliga upphandlingen i Europa, kommer lokala svenska företag alltid har kunnat sälja till sin" kommun att konkurrens från som mycket oväntat håll.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Tillfälliga in- Den ökande tillgängligheten Internet gör det allt enklare bilda tillfälliga inköpsföre-

av att köpsföreningar ningar". Vi idag hur amerikanska konsumenter spontant kommer på nätet,

ser samman skickar e-post till Chrysler och ber offert 150 bilar. Den traditionella mellanhanden

om som

kopplat ihop säljare med många köpare finns inte med, utan är det många köpare

en nu som går för att förhandla med säljare. Intelligenta år kommande teknik

samman en agenter en

kan betydelse för denna utveckling.

som

Den traditionella mellanhandsrollen förändras. Vissa mellanhänder som postkontoret kommer att försvinna och andra mellanhänder cyber intermediators kommer att dyka

upp.

Stora krav Slutsatsen är naturligtvis att det lilla företagets konkurrensförmåga stärks IT, än i

av om terpå vår förmåga mer industriella system. I det industriella systemet kommer det stora företaget att

av vara mycket drivande. Det lilla företaget kan med teknikens hjälp finnas med i det industriella systemet, i nätverket kring det stora företaget.

Det ställer krav vår förmåga organisatoriskt hantera denna utvecklingen. Det är

stora att stor skillnad att ta för både det lilla företaget och det företaget, när vi är så bero-

ansvar stora ende nätverket. Aven mycket små företag kan globala. Vissa väljer redan från

av vara att start ha lokalisering i olika länder.

Globaliseringen kommer att accentueras. Det lilla företaget i Sverige kommer konkurrera

att med det lilla eller företaget någon Informationstekniken skapar viktig

stora annanstans. en

plattform för förändring. Den stora utmaningen för Sverige och svenska företag är rätt

att kunna utnyttja den tekniken.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

IT-utvecklingen

Ulf Jonströmer, lT-företagen:

Ulf jonsträmer är ordförandefår I Tföretagen och VD iAU-System AB.

"Vi behöver en vision om ska få en utveckling"

ny lyckas positiv

Inledning Avsnittet belyser möjligheten utnyttja IT för skapa intäkter, jobb och marknader.

att att nya

Budskap Tiden är förbi då företagen kan använda IT enbart för effektivisering och rationalisering. För positiv utveckling är det nödvändigt ändra vision och fokusera IT för

att en att ökad konkurrenskraft och för ökad export. En viktig del i IT-utvecklingen är elektronisk handel Internet, med offensivt synsätt än det nuvarande, kan leda till stora

som ett mera framgångar för svenska företag, såväl små som stora.

Vi behöver I industrisamhällets barndom ersatte maskinerna människor. Men relativt snart kom den positiva effekten kunde tillverka helt produkter. Det skapade marknaändra fokus genom att man nya nya

der, jobb och exportintäkter.

nya

Samma utveckling sker i informationssamhället. I dess barndom, d fram till idag, har det

v s varit klar effekt sysselsättningen datorer människor. Men efterhand

en genom att ersatt

vänder den utvecklingen rimligtvis uppåt. I bästa fall befinner idag vid vändpunkten

oss vad gäller sysselsättningen det förutsätter vi ändrar fokus. Alltför många i

- men att av oss, Sverige och Europa, förknippar fortfarande IT alldeles för mycket med effektivisering och

ra-

tionalisering.

För positiv utveckling är det nödvändigt ändra vår vision och vårt fokus.

att en att

Ett aktuellt område är elektronisk handel. Idag förknippas Toppledarforums satsning elektronisk handel ska miljarder kronor år i den offentliga sektorn. Det in-

att man spara sex per nebär 20 000 jobb försvinner inför detta. För amerikan innebär elektronisk handel

om en något helt det är öka amerikansk handel ut mot världsmarknaden och för-

annat - att en bättrad balans vad gäller just import och Det handlar inte bara IT-produkter, utan

export. om överhuvudtaget använda IT ett medel för att förbättra distribution och försälj-

om att som ning av varor och tjänster.

De och Idag är ungefär i skede 1922 när bilen hade svårt att genomslag. Det ansågs vassa samma som då många det inte så märkvärdigt kunna sig med bil till Söderspecianserade av att var att transportera en tälje 45 minuter jämfört med den halvannan timme det tog med häst och bm- Vinnarna som vagn.

Så är det också när vi talar PCn och Internet. Ska det så märkvärdigt att via Internet

om vara kunna beställa 15 sekunder, istället för minut skicka fax Det

en vara en ett som egentligen blev så avgörande för bilens betydelse bilarna och vägarna skapade in-

var att en frastruktur flyttade kunderna närmare butiken. Därför kunde överge diversehandeln

som till förmån för specialbutiker och så småningom köpcentra etc. Det blev helt typ

en annan av varuflöde, distribution och försäljning.

På motsvarande sätt måste ögonen för att med PC och Internet och den in-

upp frastruktur vi har, kan kunderna snabbt kunderna flytta sig tusentals mil till de alltmer specialiserade butiker och köpcentra växer fram. Köpare och säljare befinner sig ett avstånd

som

i praktiken är näst intill lika med noll. Det är inte givet de drakarna vinner. som att stora Tvärtom är det de kan riktigt och specialiserade vinner.

som vara vassa som

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Internet Nu måste vi detta agendan. Nu gäller det alla på något sätt kan de möjligger upp att se unik marknad heter ligger i denna utveckling Internet innebär. Det är unik marknad många

som som en sätt, det inte bara ett distributionssätt till marknad. Plötsligt ligger marknad kanske

en en hundra miljoner människor minst lika den lokala svenska marknaden. Vi har fått

nära som

mångdubbelt större hemmarnarknad. en

Andra egenskaper hos Internet marknad

som är att

0 alla säljare framstår lika eller lika små

som stora 0 det finns chans etablera globala fåmansföretag

att 0 det glesbygden konkurrensfördelar

ger

0 det Sverige

passar

0 det är viktig företag-till-företag-marknad.

Främja offensiv Om ska positivt Sveriges möjligheter är det bra minnas det inte alltid de

se att att var e|ektronisk bäst kunde tillverka ångmaskiner blev de främsta industrinationerna, det som som utan var de lyckades tillämpa tekniken blev framgångsrika. Det gör vi kan optimishanda som som att vara

tiska fortsättningen, för i Sverige är generellt mycket duktiga på tillämpa informa-

om att tionstekniken.

Men ska lyckas, behöver alltså skaffa vision än den dominerar. Ett

en annan som nu exempel är den fortsatta utvecklingen elektronisk handel där fokus idag ligger för mycket

och jobb.

att spara pengar spara

Ett annat kompletterande synsätt mycket IT redskap för ökad

vore att mera se som ett konkurrenskraft och för ökad Om vi därigenom kan öka med

export. exporten en procent

år, betyder det sju miljarder kronor extra. Varje procent betyder också 20 000 jobb. per nya Tekniken för sådan elektronisk handel är Internet, är små- och storföretagsvänlig

som samt internationell till sin karaktär.

Den nuvarande satsnin å elektronisk handel i Sveri är däremot endast storföreta vän-

gen P ge gs lig.. Den är mestadels nationell. till. . karaktär. Den är defensiv. a,rationalisera. . n, istället för.

sin Internet är offensivt marknadsutveckla.

som

Det krävs, är inte fler skickliga administratörer och byråkrater, framför allt

som nu utan

skickliga ledare kan både näringsliv och även politiker sådant kompletterande

som ge ett upplägg för elektronisk handel.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

ökande för

Entreprenörskapets betydelse utvecklingen

Frédéric Delmar, Institutet för Entreprenörskaps- och Småföretagsforskning:

Ekan dr Frédéric Delmar árfzrs/eare via Institutet för Entreprenärs/eaps-och Småföretagsførxkning

Stockholm.

som står för jobb och förnyelse behöver framtidstro"

"Småföretagen nya

Inledning Avsnittet belyser vad entreprenörskap är, vilka arbeten skapas, vilka blir företa-

nya som som

gare och vad det är som skapar tillväxtföretag.

Budskap Sju tio arbeten skapas små företag. Särskilt sker stark expansion i tjänstesek-

av nya av en

I den kunskapsintensiva delen tjänstesektorn är det regel högt kvalificerade

torn. av som och bra arbeten. Flertalet företag håller sig mycket små. För tillväxtföretagen är inte skatter, regleringar eller finansiering det största problemet, utan det är att tag människor med

rätt kompetens.

Småföretagssektorn är intressant och viktig eftersom den står för mycket förnyelsen. För

främja entreprenöriell utveckling behövs fler bra förebilder. Tron framtiden är att en central för framgångsrikt företagande. En allmänt positiv tro att den svenska

ett mera om ekonomin går utveckla stort värde.

att vore av

Entreprenörskap Entreprenörskap är ett begrepp med många olika definitioner beroende vilket perspektiv det har. Det går studera varför företag startar. Eller hur innovationer från vissa förevad är man t ex att -

sprids i samhället. Eller varför vissa företag växer och hur dessa påverkar ekonomin. Det tag går också företag från ett makroekonomiskt perspektiv, d hur kan samhället på-

att se v s verka dessa företagen i form lagar, skatter,

av o s v.

Ett ektiv är hur människor i företa fun tillsammans eller vad det är

annat PersP ett g gerar som

ör att företa kan samarbeta cket bra med andra företa Annu ett ersPektiv är På g vissa g m y g p

. mikronivåi beskriver det enskilda företagets särdrag och hur människorna företaget

som i arbetar. I olika kombinationer dessa perspektiv olika definitioner vad entreprenörskap är.

ger

Vilka arbeten Småföretag skapar fler arbeten än vad de företagen gör. Idag är det sju tio arbeten

stora av nya

skapas små företag. I den väldiga strukturomvandlingen är storföretagen de för-

skapas som av stora lorarna. 1996 skapades i Sverige 28 000 företag 30 000 arbeten. De flesta företa-

som gav nya

är alltså enmansföretag människor anställer sig själva och kanske någon till. De flesta gen förblir den nivån.

Dessa företag skapas framför allt i tjänstesektorn expanderar kraftigt. De gamla industri-

som

och tillverkningssektorerna är förlorarna. Det är den mest kunskapsintensiva tjänstesektorn

är viktig, främst IT, högteknologi och finansiella tjänster också inom vård som annan - men

och utbildning. Det beror nedrustningen den offentliga sektorn.

senare av

Det är regel högt kvalificerade arbeten, vilket i sig är ett problem. Tillväxtföretagens

som största problem är inte skatter, regleringar eller finansiering, det är tag männi-

utan att

skor med kompetens. företagen skapas framför allt i storstadsregionerna.

De nya

En fråga i den akademiska debatten vad är intressant för samhället. Är det det

är som mest att

många små företag Eller är det de snabbväxande företagen bör startas nya som man satsa

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Vilka blir De startar företag är i åldern 25-44 år. Könsfördelningen är sned, endast 30 är

som procent företagare kvinnor. Nästan alla dessa kvinnor företaget eller med kvinna och

startar ensamma en annan ett fåtal startar tillsammans med Entreprenören är oftast gift, har barn och några års

en man. arbetslivserfarenhet. Man har börjat stabilisera sig och vill Ofta finns redan

prova något nytt.

viss företagarerfarenhet och många har haft föräldrar varit företagare. en som

Förebilder är viktigt. Det kan orsak till den sneda könsfördelningen. De flesta företa-

vara en gare är tradition män, varför kvinnor har bra företagarförebilder.

Den viktigaste egenskapen bland företagare är att de har positiv uppfattning eko-

nya en om nomins utveckling, d framtiden är central. Det gäller såväl den

v s tron tron att egna affärsidén kommer bära, den ekonomiska utvecklingen i form den potentiella

att som att av marknaden kommer fungera bra.

att

Vilka skapar För att skapa tillväxtföretag krävs att det finns motivation att expandera. Det har bara

en ett tillväxtföretag fåtal. Den absoluta majoriteten nyföretagare vill inte skapa eller större företag. De

stora ens trivs bra i det lilla. Att driva större företag skulle för många leda till problem, och

ett oro konflikter, eftersom entreprenören då måste bli någon administratör istället för äg-

sorts - att

sig det startade företaget för, d att göra någonting intressant. na man v s

Företagaren tror starkt att det finns efterfrågan marknaden och den går

en att att utveckla. Märk väl tror, det behöver inte finnas någon faktisk efterfrågan. En tillväxtföretaga-

har positiva förebilder och vet hur tillväxt fungerar. Oftast har arbetat i växande re man ett

företag eller haft framgångsrika föräldrar. Själva framgångskonceptet är centralt.

Nätverket dessa företagare har är bra. Tillväxtföretag uppkommer inte i vakuum,

som ett utan i ett nära samarbete med kunder och leverantörer. Möjligheten till att växa kommer oftast efterhand. Det är när företagaren byggt förtroendet hos kund och från denne får

upp en erbjudande betydligt större order, den avgörande frågan ställs: finns det motiva-

om en som en tion att expandera eller inte

I tillväxtföretaget till skillnad från vanliga småföretag in den kompetens be-

tar man som hövs, eftersom entreprenören inser han inte klarar göra allting själv. Man är också lång-

att att siktigt försiktigt tänkande, d försöker vad kommer att hända i framtiden och

v s man se som sätter mål. Vägen framåt har företagaren oftast inte riktigt klar för sig, försöker

men man framför allt att nå målet utan att äventyra verksamheten och det sker i små

genom att satsa steg för isen håller.

att se om

Framtidstron Småföretagssektorn g viktig. Det är där nyheterna kommer. De etablerade företagen

stora är det centrala står inte för förnyelsen, eftersom de inte vågar riskerna. Många varit anställda i storfö-

ta som retag, har startat företag just för att det stora företaget inte har velat på idé. Så det

satsa en ny är ana not smal/nes: är det intressanta med småföretagssektorn.

newness som

Det är Q. arbeten skapas inom kunskapsintensiva sektorer. För främja den utveck-

som att lingen behövs fler bra förebilder. Vi måste det går bra företag, det går

veta att att starta att att

företagen att växa. Ett problem är den sneda könsfördelningen. Kvinnorna är underut-

nyttjade inom företagssektorn.

Tron framtiden är central för framgångsrikt företagande. Därför är det nödvändigt

ett att allmänt positiv tro att den svenska ekonomin går utveckla. Det går göra

en mera om att att bra och spännande saker i Sverige. Därför är det tröttande med den vanliga jämförelsen med att skulle så mycket sämre än USA. Det är mycket är duktiga och det ska

vara som ta fram. Att alltid poängtera att är dåliga, leder inte någonstans.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

B: för små

Tema Utmaningar och medelstora företag

Översikt

Denna del behandlar ett urval småföretagares erfarenheter och möjligheter och

syn problem. Två företag industrisamhällets utvecklingskurva och in-

representerar tre representerar formationssamhällets utvecklingskurva. Kriterierna för företagen är

0 Traditionella företag produkter eller tjänster där IT på ett progressivt sätt har förändrat

affärsidé eller verksamhet produktion, marknadskommunikation, etc och medfört tillvaxt

0 Kunskapsföretag från grunden är byggda efter de förutsättningar den

som som ges genom

nya IT-utvecklingen nya start- och organisationskoncept, virtuella sarnverkans- och

ar-

betsformer.

De traditionella företagen konfektionsföretaget Kriss AB och budföretaget

representeras av Pedal AB.

Kunskapsföretagen representeras av informations- och dataföretagen IAR Systems AB, Idonex AB och On Display Information Systems Sweden AB.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Konfektionsföretaget Kriss

Torgny Nilsson, Kriss AB: Torgny Mlxxon är grundare och VD för konfe/etiønsjødretagetKriss AB z Sparsön

"Offensiv IT-användning möjlighet till konsumentstyrd produktion"

ger

Inledning Kriss AB arbetar i traditionell bransch, har utvecklats mycket bra att ta fasta

en men genom

de möjligheter offensiv IT-användning ger.

som en

Budskap Företaget har att skapa informationssystem kunnat närma sig en praktiskt ta-

genom egna

konsumentstyrd produktion i den kapitalintensiva modebranschen tradition är

get som av både produktionsstyrd och inriktad på stora serier. Genom att koppla samman design, produktion och distribution blir det helt kraft i företagandet. Det har därigenom

en annan gått att med framgång etablera sig i rad länder.

Designen är Företaget Kriss startade 1982 i konfektionsbranschen vilken då befann sig nästan i fritt fall. Idén med in i denna bransch försöka utnyttja det svenska, Made in Swedet centra|a att mogna var att

den, del marknadsföringen.

som en av

Företaget är från början inte uppbyggt ett traditionellt tillverkningsföretag, utan istället

som

designföretag. Tillverkning, administration, marknadsföring och försäljning är underord-

ett nade funktioner till designfunktionen. De första åren sålde Kriss via traditionella kana-

mest ler med alla de traditionella mellanleden. Men när andra företag 1980-talet såg kost-

nadsläget och handelspolitiken huvudproblemen för den svenska konfektionsbranschen,

som valde Kriss sig framför allt distributionssidan då bedömde det väsent-

att ge som man vara liga hindret för utvecklingen. Därför började Kriss bygga distributionskanaler. Idag

upp egna går 60 produktionen via butiker och 40 procent via externa återförsäljare.

procent av egna

Fokus ligger på att etablera sig med eget inredda shopar de stora prestigevaruhusens dammodeavdelningar. Där går det med säljare maximalt kollektionen di-

att egna exponera rekt slutkunden. Genom IT går det olika sätt avläsa konsumenternas reaktioner

mot att

försäljningsställena och låta det produktionen. Via kontinuerliga informationsflöden

styra från shoparna går det när helst sammanställa önskad information, vad efter-

att som t ex som

frågas i München, Köpenhamn eller Oslo med fördelning modeller, färgställningar

o s v, och även storlekar, eftersom det ofta varierar mycket kraftigt mellan olika serier hur de

säljer storleksmässigt.

Kriss kan därmed under säsongen tillverka det konsumenterna efterfrågar, till skillnad

som från traditionellt tekoföretag producerar kläderna långt i förväg. Kriss arbetssätt när-

ett som

sig helt konsumentstyrd produktion.

mar en

IT innebär framför Kriss kan kontrollera hela kedjan från design till produktion och

allt att distribution. Genom IT har Kriss kunnat etablera sig med många försäljningsställen.

IT är också grunden för utvecklingen produktionen är så högt automatiserad det

av som som

någonsin går. Det är kapitalintensiv produktion är starkt modeinriktad. Förädlings-

en som

graden är mycket hög, ungefär 60 procent.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Arbetssättet Kriss sätt att arbeta har lett till tillväxt. Eftersom det går göra detta i konfektionsbranschen

att har gett tiuväxt som är så extremt konkurrensutsatt, bör det att göra även i andra branscher.

Det finns mycket designkunnande i Sverige, många duktiga designers har ingen tillgång

men

till produktionsapparat. I många företag betraktas designers något nödvändigt

en som ont

ska kosta så lite möjligt. Därtill har det varit total produktionsorientering och fokus som som

stora serier.

Kriss har vänt på detta desi nfunktionen hela företa desi är lokomoti-

genom att g sryr get - gn

och hos andra företa inte bara teko, även mån andra områden. vet inte en va gn som g utan ga Genom att koppla design, produktionn n och distributionn n 0 blir deto helt kraft v

samman en annan i företagandet. Den traditionella vägen hade Kriss inte kunnat nå med budskapet. Den vä-

hade det inte gått att överhuvudtaget komma in den hårda tyska marknaden, där gen t ex Kriss idag omsätter 25 miljoner kronor.

Några direkta begränsningar för utvecklingen finns inte, utöver de begränsningar ligger

som hos själva. Det stora hindret idag är hitta kompetenta tekniker och operatörer. När det

oss att

gäller designfunktionen är nämligen teknikerna mycket viktig del. Tekniken utvecklas

en våldsamt snabbt och den möjligheter på designområdet. Därför är det kombina-

ger nya en tion tekniker och designer skapar det Kriss gör idag.

av som som

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Budföretaget Pedal

Jimmy "Härnlund, Pedal AB:

jimmy Härnlund är grundarna och VD för buga/företagetPedal AB, Stockholm.

en av

"Det finns en enorm potential och chansen finns m"

Företaget startades 1990 fyra kamrater det sättet ville finansiera studierna. En bak- Inledning av som grund tyckte budbranschen kunde behöva lite nytänkande det alltför

var att man att - var mycket "kepsen bak och fram, trädojor och snus". Pedal skulle komma innebära

en att en förnyelse i branschen offensiv användning IT.

genom av

Budskap Nyckeln i Pedals expansion är de för hantera informationsflödena.

egna systemen att

Verksamheten i Pedal bygger expansion. En viktig del i utvecklingen kom 1993 då Pedal Utvecklar egna byggde informationssystem, för effektivt hantera det informationsflöde sker i informations. ett eget att som samband med transport. system en

Nästa eHektiviseringssteg vidareutveckla för sända informationen till

var att systemet att ut budbilarna. Det sker GSM-mobiltelefonsystem skickar textmeddelanden till

genom ett som

terminal. Att utveckla allt detta hand i den takt behövs är dock för för en egen som tungt

så litet företag. Pedal har projekt med flera de inom telekomindustrin är inett av stora som tresserade den idé, kunskap och kompetens Pedal har. Den här utvecklingen har

av som nya

Pedal expansion från 10 miljoner kronor i omsättning till 35 miljoner och från 20 angett en ställda till 75.

Det försteg i konkurrensen är informationssystemet hela tiden mycket

som ger att ger en viktig kontroll på vad händer i verksamheten. Det går att när helst in och hur

som som se många enheter jobbar, hur mycket kunder finns, vid vilka tider de ringer, vilken typ

som som

leveranser det gäller och vad det för täckningsbidrag. Allt finns i de digitala systemen av ger och uppdateras automatiskt i varje sekund. Framgången bygger att kontrollera flödena.

Nästa innebär expansion till Göteborg, Malmö och i Norden. Det leder till fort-

steg även ut

utveckling informationssystemet så det går ha kontroll hela informationsflösatt av att att det ifrån olika platser.

Vill etablera En verksamhet Pedal utvecklar tillsammans med partners är virtuell restaurang,

annan som en Aptit", är 25 i Stockholm uppkopplade till hemsida. Kunden kan melvirtueua butiker som restauranger en lan 10 och 21 vardagar beställa och den utkörd. I denna digitala handel sköter Pedal

mat

betalningstransaktioner och transporter.

Detta är exempel hur det är möjligt ihop olika affärssystem. Det är egentligen

ett att para vad Pedal sysslar med. Det är intressant samarbeta med andra företag för bygga

extremt att att

virtuella butiker där Pedal kan hand distributionen. Som det är, åker alla mänupp ta om nu niskor med sin bil för handla olika ställen. Det är ineffektivt. Ett transportföretag

runt att kan sköta det mycket bättre. Det går vidare effektivisera i vården och hemtjänsten, t för

att ex

distribuera medicin och Det finns potential att använda IT. att mat. enorm genom

I det marknadsperspektivet globaliseringen inte så viktig för Pedal. Även Internet gör

är om världen liten, är det inte intressant för Pedal vad går göra i Kina. Norden är

som att t ex en tillräckligt marknad. Den dag när Pedal är tio gånger större och omsätter 300-400 mil-

stor joner kan Nordeuropa intressant marknad.

vara en

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Förväntan Ett hinder för småföretag Pedals är motståndet är Alla med kapital om att starta av typ att stort. snabba är intresserade att snabb avkastning. Vi behöver kapital kan verka i 10-15 år och pengar av en som är problem där det finns ett intresse företag inte ska säljas kort sikt. Först då är ett av att satsa som ut det möjligt hitta dynamiken i använda informationstekniken för skapa effektivt

att att att ett

logistiksystem.

Pedal upplever ett annat hinder i utvecklingen många företag hellre arbetar med

genom att

kortsiktiga viktigare frågor, än att ta tag i utvecklingen sin egentliga framtida verksam-

av het. Många är rädda för nytänkande IT-diskussion och för de radikala förändringar

en som IT kan leda till.

Det finns Det finns idag kraft och vilja göra något. Men det är så enkelt en en enorm en enorm att att potential flytta sig för den vill. Det är enkelt flytta till marknad. Det händer enorm som att en annan som

nu är att otroligt duktiga och begåvade ungdomar lämnar Sverige det år för komplicerat

p g a att göra något nytt här. De flyttar till San Francisco där det finns många möjligheter in-

t ex

IT-området. om

Men det är svårt att fungera i dagens regelverk. I ett större perspektiv är det nödvändigt att göra regler är anpassade för dessa verksamheter. För minska trögheten i

som nya att systemet

är det nödvändigt precis bra chef- släppa medborgarna fria. I företagsperspekti-

att - som en vet måste ganska stora handlingsutrymmen. Man måste innovera, måste

man man

testa och göra fel. Men varken kapitalmarknaden, regleringar, skatter, anställningsvillkor

o s v tillåter inte det. Mycket debatten är också inriktad felfrihet och det leder till misslyck-

av ande.

Chansen är stor att lyckas det är tillåtet än vad det är idag misslyckas. Det

om mera att utkristalliseras vad är bra och dåliga idéer. Vi inte idag, måste pröva

snart som vet svaret utan

fram. Vi har Internet kommer förändras och har ingen aning vad oss t ex ett som att om det är fyra år. Vi måste något sätt försöka släppa loss all den utvecklingskraft

om som finns. Det kan förstås kännas ganska läskigt. Och vi får ställa frågan villiga

oss om är att göra det. Men är det, kan vi nå framgångar.

enorma

Det finns potential. Chansen finns och förmodligen finns den inte kvar

en enorm ng samma sätt om fem år.

Det gäller att vi entusiasmerar och underlättar för dem vill företag. För det är

som starta nu

tåget går.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

IAR

Programvaruföretaget

Tomas Wolf, IAR Systems AB:

Tomas Wolfär VD får pragramvaruföretaget IAR SystemsAB, Uppsala.

"Vårt är att kunna attrahera medarbetare med rätt kompetens"

problem

IAR Systems arbetar världsmarknaden utveckla och marknadsföra verktyg för Inledning genom att programmering mikroprocessorer i k inbäddade Drygt tio år efter starten sker

av s system. försäljning i 35 länder och endast går till Sverige. Antalet anställda är 60 och

tre procent av dessa tillkom 20 under 1997. Även företaget arbetar bred marknad, d alla

om en v s som

gör produkter där det ingår mikroprocessorer, är det ett nischföretag med mycket begränsad

hemmamarknad och det har varit viktigt tidigt komma världsmarknaden.

att ut

Att arbeta världsmarknaden och inte kunna locka utländsk personal till Sverige är ett Budskap att stort hinder för positiv utveckling.

Bland frarngångsfaktorerna finns företaget tidigt med sin första produkt. Det var

Faktorer att var ute

låg ingångströskel och det behövdes inga för nå Det räckte med för framgång en stora pengar att ut. en an-

i Byte Magazine 1986 och sedan ringde världen. När försäljningen fart så koncentnons tog

rerade sig företaget sin nischprodukt, börja investera i fastigheter andra

utan att t ex som

gjorde 1980-talet. Den fortsatt hårda fokusering har lett till företaget idag kan legärna att

spetskompetens inom sitt område. verera en

Konstant utveckling affärsmodellen, våga bryta skolboken, är också fram-

av att mot en gångsfaktor. Hade lyssnat andra, hade överhuvudtaget inte etablerat kontor i England, Tyskland och USA. Det hade inte lönat sig med vår storlek. IAR har expanderat utomlands vi för små, det går naturligtvis inte att göra samma sätt som SKF

trots att var men

eller Tetrapak. Internet kommer fortsättningsvis betyda mycket för arbeta och

att nya sätt att det kommer stora vinster.

att ge

Motiverad och kompetent personal viktig framgångsfaktor. Det gäller förmodligen all

är en kunskapsintensiv verksamhet. Ägarnastålamod har också visat sig väsentligt värde.

vara av

Det är kunskapsintensiva branscher/ företag lämpar sig för investera 10 miljoner

som att

året för kunna 20 miljoner året därpå. Det fungerar inte så. Det den tid det tar. ena att ta tar

Bland hindren upplever inom IAR är vår hemmamarknad är alldeles för liten. Det Hinder för som att

dyrt och svårt vägledning hur ska göra. Någonting har utvecklingen är att exportera att om man som blivit väsentligt bättre de två åren mycket eftersatt för tio år sedan är

senaste - men som var -

outvecklad infrastrukturf i Sverige för IT-företag, d allt från advokat kan lien v s en som

censrättsfrågor världsmarknaden, försäkringsbolag kan produktansvarsfötsäkringar

ett som för våra produkter eller ett företag kan paketera programvaror.

som

Bristen på branschspecifik personal är det största hindret för att expandera. Duktiga tekniker visserligen ganska lätta attrahera. Men det är så omöjligt hitta affärs-

är att gott som att människor med teknikbakgrund och internationell erfarenhet. Det är mycket svårt att attra-

hera utländsk personal. Det handlar i grunden köpkraft. Vi betalar väsentligt mycket

om högre löner till våra medarbetare i England, Tyskland och USA än vad är möjligt att göra

som i Sverige för motsvarande jobb. Det är kanske dags våga den rättvisediskussion blir.

att ta som Men det är svårt i kunskapsintensivt företag där är så beroende rätt attityder och

ett man av

kultur. Att in konflikter kan förstöra än vad vinner. Det håller i alla fall mig rätt mer man tillbaka.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Programvaruföretaget ldonex

Lars Mårelius, ldonex AB:

Lars Mårelius är VD för programvarufåretaget ldonex AB, Linköping.

"Småföretagen saknar kuvös som stöd för snabb och säker

utveckling"

Inledning ldonex är kunskapsföretag med affärsidén ligga allra längst fram i och

ett att utvecklingen ar-

beta med datorstödd kommunikation för Internet. Historien började 1992, äldre så inte än är denna specifika bransch. De första medarbetarna i det sedan skulle bli ldonex, startade som våren 1993 världens tionde webb-sajt och det Sveriges första webb-sajt. Idag har ldonex var 37 medarbetare motsvarande 16 heltider.

Budskap På internationell och hysteriskt snabb marknad lyckas företaget bra medarbetare, en genom bra organisation och bra verktyg. Ett problemen det inte finns kuvös" i av är att någon Sverige som kan stötta växande småföretag.

Internationell ldonex består av och hysteriskt 0 "brain-delen är konsultverksamhet och alltså säljer kompetens i form projekt snabb marknad som av

0 "brand-delen varumärken, produkter innebär utveckling generell som av programvara som paketeras och säljs marknaden.

Marknaden är internationell. Men det handlar mycket demografi än geografi. Vi mer om

väljer målgrupp och bearbetar den först i Sverige, sedan målgrupp i Europa,

ut en samma USA Så nästa målgrupp i Sverige, o s v. tar o s v.

Marknaden är hysteriskt snabb. Ett Internet-år hundår, sju vanligt år. Under som ett ett 1995-97 tillväxten antalet webb-servrar 7 400 var procent.

ldonex lyckas marknaden bra medarbetare, bra organisation och bra Or-

genom verktyg.

ganisationsidén bygger att blanda människor och till att de kommunicerar, "tjabbar" se och diskuterar så det inte blir några dåliga beslut. Organisationsstrukturen uppbyggd i att är informationen, inte i fysiska eller juridiska strukturer. Den flexibilitet främjar och resursut-

nyttjande. Det återspeglas företagets tre anställningsformer: embryon lärlingar, timslavar

av studenter eller medarbetare andra företag och livegna de arbetar över 100 procent. som

Sverige saknar Ett problem har stött år det saknas kuvös för den här företag i Sverisom att en typ av kringtjänsterna Med kuvös alla de kringtjänster behövs för snabbt och säkert kunna ge. menas som att utveckla företaget. Det är allt från kompetenta jurister till produktpaketerare.

Vi är tillverkande och uppfinnande folk i Sverige, är dåliga marknadsföra. ett men att Det är svårt att i marknadsförare och affärspersonal, speciellt idag. tag

Det är problem med lagar som inte hänger med, eller rättare tolkningen lagarna. Idosagt av

är f drabbat exportförbud produkt innehåller kryptoteknik och det

nex n av en som är extra besvärligt eftersom större delen marknaden finns utomlands. Den svenska marknaden av är alldeles för liten för ldonex att leva på. För att ekonomi i expansionen är det nödvändigt att minst nå ut i Europa. Det är inte fritt sälja produkten inom EUs inre marknad. Nu ens att finns kring varje land, när den istället bör sättas Europa. jämförelsevis har USAmuren runt företagen till börja med gigantisk hemmamarknad innan de stöter några administatt en

rativa problem exportmarknaderna.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

IT-företaget On Display

David Halldén, On Display Information Systems Sweden AB: David Halldén är grundare och VD får I Tfliretaget On Display AB, Stockholm.

"Det finns en otrolig anda att skapa företag"

nu nya

Inledning On Display är endast år gammalt och affärsidén är att effektivisera företags mestadels stoett

svenska industriföretag interna kommunikations- och informationsprocesser med hjälp

ra av IT, framför allt intranät- och Internet-teknik. Det startades fyra kamrater med kompetens av inom området. Finansieringen första halvåret skedde med studiemedel och med löner från andra arbeten, och därefter har företaget börjat Nu har bolaget tolv heltidsgenerera pengar. anställda och 5-6 deltidsanställda. Omsättningen är 7,5 miljoner kronor med vinst före skatt 1,3 miljoner. Målet fyra år omsätta 100 miljoner kronor och ha 100 medarbetaär att om

Budskap Det finns otrolig anda skapa företag. Det finns otroligt mycket idéer och det en nu att nya är dagligt flöde spännande verksamhetsidéer. Det viktiga är att dem möjett av nya ge en lighet verka, tillvara chanser finns just för de finns och det är bara att att att ta som nu - ta för sig.

Men problem för att starta företag är att det finns inga möjligheter till kapital utan ett

kopplingar till mycket höga krav.

Problem med Några väsentliga problem för On Display under startperioden var att

finansiellt stöd 0 det fanns ingen möjlighet att finansiellt stöd inte kopplat till väldigt höga som var krav. Vi fick propåer från privata investerare, deras villkor ville inte ställa på. men upp krav snabb lönsamhet och ingen långsiktighet i företagsdrivandet. Vi har Det var fortfarande inga lån och har inte tagit in externt kapital. Det går, men är väldigt krångligt, och driva företag det sättet. Det är oerhört viktigt att det finns att starta ett bra finansiellt stöd för nyföretagande även för inte har problem att - personer som jobb eller är välutbildade. som

0 saknade tillgång plats där nystartade teknikföretag kan stöd med marknadsföring,

ekonomisk och juridisk rådgivning och motsvarande sätt kan marknadsföringsbolag

kan stöd med teknik. Det finns väldigt framgångsrika exempel detta, i Lund a

och många platser utomlands. Men generellt saknas mycket för företag i Sverige.

unga

0 kompetent personal. Det är inte bara svårt att hitta kompetensen, utan det är även krångligt och dyrt anställa. Det fordras likviditet hos ett storföretag, för att en som om det blir två dåliga månader riskerar företaget i konkurs, det inte finns att om en stor

flexibilitet i anställningsförfarandet.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Möjligheterna Det finns många möjligheter för småföretag idag:

är många M 0 Det viktigaste är tankesättet. IT rationaliserar och elTektiviserar. Det innebär att tillväxtföretag On Display kan anställa. Men andra håll försvinner också mycket arbets-

som

platser rationalisering. Trots detta måste utvecklingen IT för med sig

genom som ses som något positivt, för det händer i världen. Oavsett hur vi i Sverige så kom-

runt om agerar

IT-utvecklingen att påverka Rationaliseringar kort sikt färre arbeten mer oss. som ger måste vi acceptera, för i längden IT-användningen arbeten. I företag finns

genererar nya ofta förståelsen för effektivisera olika IT. Men i kommuner märker

att processer genom att det är svårare effektivisering det får inte över arbetstillfällena. Det är

- men ut inte rätt tänkt.

O Internet-teknik och intranät små företag stora möjligheter. Ett litet tiomannaföretag i

ger Sverige får plötsligt möjlighet nå otrolig marknad, d det går konkurrera

att en v s att att

villkor storföretagen Internet. Det oerhört möjlighet för

samma som genom ger en försäljning tjänster och produkter och spridande affärsidéer. När det gäller intranät

av av

har första gången även mycket små företag möjligheten att bygga typ in-

upp samma av

terna informationssystem de företagen.

som stora

O Det finns otrolig anda att skapa företag. Det finns otroligt mycket idéer, det är

en nu nya ett dagligt flöde spännande verksamhetsidéer. Det viktiga är dem möjlig-

av nya att ge en het att verka, att ta tillvara chanser finns just för de finns det är bara att ta

som nu - -

för sig.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Tema Förslag till förbättringar

Översikt

Denna del redovisar avslutande diskussion vad kan göras för att bättre förut-

en om som ge sättningar för tillväxt och fler jobb bland mindre och medelstora företag och vad kan

staten göra utvecklare, infrastrukturbyggare, beställare,

som uppmuntrare, o s v.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Diskussion: "Vad går att göra för att skapa tillväxt och sysselsättning"

"Vi utnyttjar Kurt Lundgren, Arbetslivsinstitutet: Sverige har helt klart många goda förmågor och kunskaper inte våra när det gäller IT. Vi har det högsta antalet webbsidor invånare. Vi har mycket bra IT-

per en användning i ekonomin. IT-användningen i industrin är den näst högsta i världen. Inom ofcapabilities" fentlig förvaltning har vi den högsta IT-tätheten alla länder. Vi har platta organisationer,

av är att människor Vi har alltså goda capabilities.

vana ge ansvar.

Paradoxalt är den svenska utvecklingen under 20-25 år i termer ekonomisk

nog senaste av

tillväxt, produktivitetsförbättringar och skapande jobb inte alls så imponerande. Trots

av nya alla dessa goda "capabilities, får vi inte tillräckligt dem. Vad kan det bero på

ut ur

1 En jämförelse med i första hand Finland, Danmark och Holland, visar Sverige haft

att en mycket tillväxt tjänstesektorn under 1980-95, speciellt handelssidan. Delvis beror

svag av det har hög andel befolkningen i arbetsför ålder är förvärvsarbetande. Det

att en av som

gör det svårt, inlåsningseffekter att expandera. Men även med hänsyn till den

genom m m,

aktivitetsgraden arbetsmarknaden så ligger Sverige under den k regressionslinjen i

s en analys med jämförbara länder. Erfarenheterna från USA visar att utveckling viktiga

en av områden inom tjänstesektorn kan underlättas IT-stöd, i form god logistik. Inte

av ett gott t ex av bara låga löner i vissa segment förklarar tillkomsten jobb.

av nya

2 Svenskar inte kunna sälja. Vi är duktiga produktion och bra tekniker sämre

anses - men

marknaden. Vad Sverige behöver tillföra är "jäklar anamma" inom marknadsföringen för

utdelning för de goda capabilities har inom andra områden. att som

3 En mycket del sysselsättning amerikanska västkusten ligger i små hightech-

stor av ny

företag är baserade snabb kommersialisering forskningsresultat. Sverige har i inter-

som av

nationellt perspektiv utomordentlig teknisk forskning och i förhållande till befolknings-

en mängden står inte USA efter. Men får inte speciellt mycket detta. Vi är dåliga

ut av

att kommersialiseringssidan.

Det finns ingen brist på riskkapital, däremot saknas kompetent riskkapital, äkta venture

men capital Ett bättre begrepp för det saknar är venture management, d aktörer inte bara

v s som kan in och bedöma projekt, entreprenörer och marknader, dessutom kan komp-

utan som lettera entreprenörens kompetenser inom områden denne inte själv besitter. Denna

som typ

kompetent riskkapital finns f ö inte i resten Europa. av av

Men just i Sverige skulle ett sådant kompetent riskkapital kunna göra stor nytta, därför att har denna outnyttjade potentialen i vår goda tekniska forskning. Vi måste också något sätt kompensera jämfört med t USA för den vår lilla hemmamarknad.

oss ex

4 Humankapitalbildningen har många aspekter. Vi behöver lärandesystem i företagen. Vi behöver använda IT också ett verktyg för vidareutbildning för redan yrkesverksamma.

som

Många företagare pekar svårigheten att rekrytera kompetent personal.

Sverige behöver förmodligen öka den andel befolkningen har längre akademisk ut-

av som en

bildning d år för vi ska utdelning den potential vi faktiskt har

v s mer än tre att som då det gäller etablera företag baserade teknik.

att ny

Vi behöver människor bättre avkastning investeringar i humankapital. Hur lyckas ta

ge tillvara ITs möjligheter beror humankapitalet. Potentialen är stor, bara förmår att utnyttja den.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

"Stor brist på Katarina Almquist, Nutek: Sverige har ganska bra IT-infrastruktur, när det gäller den

en men utbildat folk" mentala infrastrukturen finns hel del göra. Ett hinder i utvecklingen för många

en att stort företag är bristen utbildad personal olika slag. Det är gäller, det underlåter att

av g som göra idag kommer att effekterna fem år. Det är nödvändigt att satsa ännu än

se av om mera

vad gjort entreprenörskap i skolan och företagsutbildningar. Ska det bli bättre

en utveckling i Sverige behövs ett marknadskunnande. Förnyelseförmågan är viktig att underhålla och där finns många goda förebilder och drivkrafter i USA. Vi behöver olika sätt lyfta fram de goda exemplen för skapa förebilder för den bredare företag.

att massan av

"Värna ent- Gunnar Hedborg, I Tkømmissiønen: Vi fel sätt när vi talar att ska utbilda om resonerar om reprenören i entreprenörer. Människan är född entreprenör, vi har ett utbildningssystem slår

men som barnen" ihjäl entreprenören inom människan. Sedan måste vi börjar från början igen för att bygga

det. Låt värna entreprenören i barnet och utveckla det istället för försöka upp oss om - att bygga något har raserat.

upp som

"Använd IT för Claes I/Jre, Almi: Några vägar för öka tillväxt och sysselsättning hos småföretagen är

att att ny arbetsform" 0 göra det attraktivt för svenska privata finansiärer in i ett tidigare skede när det

mera att

gäller produkter. Det måste finnas intelligent långsiktigt kapital.

nya mera

0 öppna ögonen hos företagen när det gäller IT i marknadsföringen med tanke de

nya

möjligheter Internet

som ger

0 uppmuntra offensiv IT-användning utveckla den inre effektiviteten i ett

att genom mera

företag det ofta drar sysselsättningen

även om ner

0 upplysningsinsatser till att småföretagen IT får möjlighet att skapa helt

genom se genom

samarbetsformer och annorlunda strukturer kan positiva för utvecklingen. nya som vara

"Ny företags- Anders Ewerman, Ewerman Business Intelligence: Ett steg för att främja småföretag och

egenan-

form behövs" ställningar att över bolagslagstiftningen. Det behövs helt typ företagsform,

vore se en ny av ett nytt juridiskt där dessa kan verka. Utvecklingsföretag bör inte behöva efter den

rum, gamla årsrytmen "så på våren, skörda hösten, betala in skatten till jul", utan istället ha ett flexibelt redovisningssystem med skatteinbetalning vartannat år eller vart tredje år. Det skulle

mycket större uthållighet och högre självförsörjningsgrad.

"Internet Thomas Falk, Industrifdrbundet: Vi befinner mitt i ett teknikskifte. IT skapar möjger oss uppe arbetssätt" ligheter för ett förändrat arbetssätt. Tiden är förbi när enbart använder IT för att automatinya

olika arbetsprocesser.

sera

Nu handlar det använda IT för skapa intäkter. Man talar det i detta

om att att om att avseen-

de skulle generationsklyfta, det är mycket motivationsklyfta. Vi måste för-

vara men mera en stå vi skapar helt plattform för affärsverksamhet. Det förändrar de grundläggande

att en ny sätten för att jobba på marknaden. När de fysiska strukturerna för att förmedla information

elektroniska, blir det totalt ändrad förutsättning för verksamheten. Hur det ersätts av en

kommer att slå sysselsättningen kan vi bara gissa.

En viktig utveckling är att flertalet de svenska företagen använder Internet för

av stora nya arbetssätt. Det uppstår denna plattform industriella system där många småföretag är underleverantörer eller insourcade i verksamheten. Att bemästra detta arbetssätt är nödvändigt.

nya

Nu skapas också marknader. Flera dagens produkter och tjänster fanns inte och

nya av - var överhuvudtaget inte tänkbara för några år sedan.

var -

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

"Skapa vision Tomas Wolf IAR SystemsAB: Den utvecklingen i tjänstesektorn handlar säkert lo-

svaga om för Sverige" gistik, också att konsumenter inte har råd att köpa service. När det gäller handeln,

men om

lever i hörn Europa och talar minoritetsspråk. Att riskkapitalmarknaden i Eu-

ett av ett jämfört med USA fungerar den gör, kan bero att gammalt ärvt kapital finns i ropa som gamla strukturer och är kontrollerat gammal kompetens. En entreprenörs överkapital kan

leda till mycket djärvare nedärvt Wallenberg-kapital.

satsningar än ett

För att främja utvecklingen generellt i Sverige gäller att

0 etablera vision för landet Sverige och kommunicera denna

en - 0 etablera vår plats och position i världen och kommunicera denna

beskriv målet bättre och fokusera d tänkande och agerande i alla politiska 0 resurserna, v s partier, företag, och organisationer och kommunicera detta

- 0 börja mäta rätt saker och publicera detta

Exemgel: mat /øur vi utvecklar kunskapsintensiv verksam/yet visavi andra verk-

samheter, mat nettøkbpjämfårt med nettofårsääning kunskapsintensiva pro-

dukter ac/øtjänster, matpå antalet sysselsatta,utbildade ete i attraktiva områden.

0 ingjuta stolthet över svensk igen.

att vara

I USA, England, Sverige är bristen kvalificerad arbetskraft det största hindret för till-

rn växt. Är det slump Samhället bygger alltmer kvalificerad produktion. Det har vi inte

allvar uppmärksammat. Det är parallell med diskussionen ålderspyramiden i

en om t ex Sverige och Japan, d att alltfler pensionärer ska leva färre produktiva.

v s

För att få bättre tillgång på rätt kompetens bör i Sverige

0 utbildningen mycket bättre motivera/ premiera vissa utbildningar och styra genom att demotivera andra utbildningar leder till arbetslöshet. gratis studielån för

som Ge t ex utbildning till bristyrken. Andra utbildningar ska fullfinansieras. Varför kan acceptera

hårda och utslagningar i de konstnärliga yrkena och inte för andra

tester

0 för internationalisering utbildningar. Vad händer när näthandel

starta stora program av kommer igång allvar De kommer att lyckas bäst, är självklart de förstår det

som som internationella perspektivet bäst. Ingen produkt säljer sig själv Internet

- inte ens

skapa motsvarighet till JÖK juridisk översiktskurs inom IT-utveckling och IT-

0 en användning. Gör denna kurs obligatorisk för alla företagsledare och beslutsfattare,

oavsett

bransch. Att idag inte kunna ordbehandlingsprogram och kalkylprogram betraktas

som analfabetism inom många företag.

När det gäller etablering av företag bör

0 attrahera flera internationella företag till Sverige

0 skapa tydligare regler för företagandet i Sverige och det ska finnas bidrag, skattelätt-

om nader är det viktigt dessa är fasta över längre period, tio år

o s v att en t ex

0 subventionera utbildning inom bolagen allt från "omskolning" till interna utbild-

- egna

ningsprogram så kompetensnivån höjs totalt. Det snabbt hävstångseffekt

att ger en

0 förbättra villkoren för ny-teknikföretag och det bör finnas differentiering

start av en mellan sådana företag och traditionella verksamheter även det är inom IT-sektorn.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

"Bättre tillgång jimmy järn/und Pedal AB: Några problem för småföretagen behöver lösas är

som att till rätt kapital" 0 priset för entreprenör är högt. Jag arbetar i princip ständigt och skulle behöva ha

att vara personlig hjälp med diverse saker timmar i veckan. Men det skulle kosta bolaget 12

sex 000 kronor att sysselsätta det sättet. Det är ganska befängt.

en person

0 till ån till ka ital. Vi skulle kunna anställa 100-1 000 ersoneri Norden å tre års

g g p

sikt- det bara funnes rätt och nrätt - Jag är - intresserad- att

om pengar investerare inte av

. betala 70 investerade tillbaka in is stemet. Det leder inte till nå

Procent av Pen 8ar Y 8on utveckling vår verksamhet.

0 vi är många småföretag gör ganska lika saker i liten skala och för sig.

som - men var en Det går liten inte alla håll. Att och försöker åka i världen och

som att vara var en runt sälja sitt fungerar inte. Vi skulle behöva ha ett Microsoft verka flera under. Vi

som skulle behöva hitta former för göra brands, varumärken för tillsammans in-

att att ut ternationellt.

"Minska Lars Mårelius, Idonex AB: För att nystartade småföretag bättre förutsättningar att växa

ge vore strultiden" det värdefullt

att

0 lära sig mycket marknadsföring och paketering tjänster och

mera om av programvara, och förmodligen skulle det mycket vinna på importera kompetens från USA

vara att att

0 identifiera potential, d det behövs uppsökare hjälper till att identifiera intres-

v s som

teknik programvaruområdet, lyfta fram den, hjälp till med paketeringen och

sant t ex börja bygga svenska varumärken

marknadsföra svensk och andra tjänster, såväl utomlands 0 gemensamt programvara som gentemot de stora svenska företagen

tillgång till modigt riskkapital Teknikbrostiftelsen i Linköping går in

0 mera av typ som

tidigt i bolag och därmed håller borta det avkastningskapitalet.

rena

det ska kunna starta fler och bättre småföretag För att

behövs bredare tillgång till längre utbildningar mycket den spännande tillväxten

0 - av

bland småföretagandet sker kring universiteten och högskolorna i Linköping, Stockholm,

Uppsala, Lund och Malmö

0 bör den kunskapsmassa finns universiteten spridas djupare in i landet och det bör

som

mycket lättare nå den. Idag är dessa kunskapsborgar alldeles för stängda. Använd vara att IT. Se till slussa studenter under till olika företag i Sverige, istället för

att ut sommaren att

de ska plocka jordgubbar eller sälja glass. På så vis lär sig studenten verkligheten och

småföretaget får in ett akademiska tänkande. Kontaktytan mellan företag och studenter kan Internet. företagare och andra ska ökad närhet till kunskapen behövs

vara För att

kompetensdokumenterande Gula Sidorna över universitet och högskolor webben ett

0 gäller det att minska ledtiderna till lösningar strul i ett företags kontakt med

myndigheter, olika specialister, Genom offensivt utnyttjande Internet är det möj-

0 s v. ett av ligt för småföretaget närhet till information och kompetent personal. Om det är enkelt och går snabbt blir det regel också så billigt företagaren har råd när behovet

som att uppstår. I kontakten med myndigheter behöver det mycket enklare.

vara

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

"Öppna ögonen Ulfjønströmer, I TFäretagen: En väsentlig sak att småföretagare, och egentligen varje

vore för IT-hävstång medborgare, får ögonen för att IT inte längre bara är till för att effektivisera och rationa-

upp i exporten" lisera utan att det i hög grad är för att öka intäkterna. Inte minst är det viktigt för landet. Vi bör skapa kring hur ska utnyttja IT för utveckla Rege-

ett gemensamt tema att exporten. ringen och politikerna är betydligt bättre förmedlare sådant budskap än vad industrin

av ett

"Värdetillväxt Lars Mårelius, Idønex AB: Några reflexioner

är att sker snabbt" 0 det visar sig svårt att in Her kvinnor inom IT Sedan några år har jag undervisat i

vara

IT vid universitetet i Linköping och arbetat hårt för tjejer hänga med lika bra

att att

killarna. Men det är mycket svårt. Samma tendens är det i företaget. Tjejerna kräver

som

mer projektledning och det är tufft att dem att hänga med tekniken. Vi försöker att

hitta kvinnliga rekryteringar, det är oerhört svårt.

men

0 vi går in i tid när värdetillväxten för Vissa företag kommer ske mycket snabbare

en nya att

än hittills. Det ställer krav det modiga kapitalet, eftersom det står mycket

stora mera

spel. I och med globaliseringen måste det in tidigare i företaget. Det är

mer pengar

dessa större riskerna Alrni, Nutek och regeringen måste titta närmare på. Det kan

som

handla många miljoner enbart för bygga varumärke.

om att ett

"Politiker ska 722mm Wolf; AR SystemsAB: Svenska politiker måste börja våga rodret, våga besluten,

nu ta ta ta rodret" våga driva frågorna. En politiker till mig att kan inte göra annat än det blir vald

sa man man till att göra. Det betyder inte det är det ska göra.

att man

Vi behöver idag mycket starkare politiskt ledarskap. På sätt andra ska ha rätt

ett samma som att misslyckas och kalla det för att experimentera med utvecklingsprogram så bör vi också

politikerna den möjligheten. Det är bara sådan utveckling.

att uppmuntra en

"Det kräver Anders Sundström, näringsminister: Vi är helt klart väg in i någonting avlöser nånya nytt som bättre klimat för ontin ammalt. Det kräver klimat stöder finnare, innovatörer och renög g g ett som uPP entre uppfinnare, in- rer. Frågan är hur gör det. Bilden att är så oerhört framgångsrik. USA och är så

v1 av man 1 v1 missl ckade i Sveri är inte rikti obben i USA har växt cket resultat USA novatörer och y ge g m som ett av att

. har växt obefolkninu Antalet sselsatta andel befolkningen i SveriJ är n sämre än entreprenörer" 1 g sY som av gen 1 ge inte

. 1USA

Samhället har t utbildningsområdet mycket Utbildning uppfinnare,

ex ett stort ansvar. av innovatörer och entreprenörer i den tekniken är viktigt. Likaså utbildningen går

a nya att in i arbetslivet och arbetslivet går in i utbildningen. Det naturliga entreprenörskapet hos barn och ungdomar måste vi slå vakt Där sker revolution. En färsk studie visar 75

om. en att procent dem går ut gymnasiet idag kan tänka sig bli företagare. Det är

av som att egna enorm utveckling senare år.

Samhället är också beställare och jämförelse Sveriges största kund. Om det är så IT är

utan att

viktig för utvecklingen, ska vi politiskt kunna lägga krav beställare vårt köpbeteende

som att

ska ut ett visst sätt. Som politiker är regelbyggare. En spännande fråga är hur våra

se regler står i samklang med den tidsandan. Säkert är det så de är i samklang med

nya att mer storindustrin och storskalighetens samhälle än med det växer fram.

nya som

Svårare är det att hantera t frågan hur företagare ska kunna råd att köpa personliga

ex om tjänster. Det kommer i konflikt med andra värderingar, den utför tjänsten måste

t ex att som

oerhört låg lön. En del sysselsättningsökningen i USA är ett resultat myckacceptera en av av et låga löner och det känns inte så spännande. Det är sysselsättningen i USA resultat

som ett

den avancerade tekniken känns spännande. Det är inte alltid sak och vi blanav som samma dar ofta ihop detta. Vi ska inte ha ett proletariat tillbaka i Sverige.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

"Nu är det nes Uusmann, /eømmuni/eatiønsminister: Nu är det bråttom göra det behöver göras.

att som bråttom" Några långa utredningar finns det inte tid för.

En vä röva fram tidsan assad bola sla stiftnin är bättre läm-

g att P vore ta att ta en ny p g g g som

ad för renörer. Hur skulle sådant els kunna kombinera flexibilitet med P entre P ett reg Ystem en

grundtrygghet

Bland entreprenörer är det 70 män och när det gäller IT-entreprenörer eller de

procent nya företagen är det troligen ännu större andel män. Min erfarenhet kvinnliga entreprenörer är

de ägnar sig hantverk och liknande. Utmaningen är åstadkomma kvinnliga ITatt att entreprenörer. Ett allmänt problem är bristen kompetens. Om vi ska utnyttja den svenska kompetensen, så måste vi också med de många tjejerna.

Rapporter

IT-kommissionens arbetsprogram, SOU 1995:68 Delbetänkande om kommissionens övervägande och prioriteringar samt arbetsprogram. 34 sidor. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90

Kommunikation utan gränser rapport från IT-kommissionen, juni 1995

- Skriften är ett sammandrag av kommissionens arbetsprogram. 15 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

Communication Without Frontiers report by the Swedish

- IT-Commission, june 1995 Engelsk översättning av sammandraget. 15 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

Så kan Sverige utveckla en framgångsrik programvaruindustri infor 2000-talet Rapport 1/96. 25 sidor. Kan beställas hos IT-kormnissionen, 08-405 18 51.

IT-mått. Hur kan IT-användning beskrivas Av Nils-Göran Olve Carl-Johan Westin, CEPRO AB. Rapport 2/96. 65sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

När det regnar manna från himlen, har den fattige ingen sked Om IT och handikapp. Rapport 3/96. 32 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

Kvinnor och IT Rapport 4/96. 41 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

Rättsinformation Svårigheternas advokater eller

och IT möjligheternas ambassadörer Rapport 5/96. 60 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

ERROR, När IT inte fungerar en rapport om IT och

dess användbarhet Av Per Gustafsson uppdrag av IT-kommissionen. Rapport 6/96. 50 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen for information och kommunikation. Dokumentation från IT-kommissionens hearing den 5-6 juni 1996. Rapport 7/96. 127 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

Affärsnyttan med Internet Sammanfattning av det seminarium som anordnades av IT-kommissionen, Swebizz och Sveriges Tekniska Attachéer den 4 juni 1996. Rapport 8/96. Rapporten är publicerad IT-kommissionens hemsida http://www.itkommissionen.se.

IT-problem infor 2000-skiftet, SOU 1997:12 Referat och slutsatser från en hearing anordnad av IT-kommissionen den 18 december 1996. Rapport 1/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Digital demokra@ti, SOU 1997:23 Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 november 1996 anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT-kommissionen och Kommunikationsforskningsberedningen. Rapport 2/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Kristallkulan 13 röster om framtiden, SOU 1997:31

- Rapport 3/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och miljön en samling goda exempel, SOU 1996: 178

- Rapport 4/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sverige infor epokskiftet, SOU 1997:63 Rapport 5/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sweden in the Information Society, SOU 1997:67 The Swedish IT Commission report 5/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90

Säker elektronisk kommunikation, SOU 1997:73 Referat från ett seminarium anordnat av IT -kommissionen, Närings- och handelsdepartementet och SEIS den 11 december 1996. Rapport 6/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- och programvaruindustrin, SOU 1997:124 Andrakammarsalen, Riksdagen. Rapport 7/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sveriges län, SOU 1998:19

- Rapport 1/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen for digitala medier, SOU 1998:20 Referat från en hearing anordnad IT-kommissionen den 24 oktober 1997. Rapport 2/98.

av Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Problem med inbäddade system infor 2000-skiftet, SOU 1998:21 Hearing anordnad av IT-kommissionen i samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1997-1 14. Rapport 3/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Identifiering och identitet i digitala miljöer, SOU 1998:36 Referat från en hearing den 12 november 1997. Rapport 4/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08- 690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt for mindre företag, Ett rådslag anordnat av IT-kommissionen på uppdrag Kommunikationsdepartementet, Närings- och

av handelsdepartementet och Industriförbundet 1997-1 1-18. Rapport 5/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

eller i samarbete med I T-

Rapporter utgivna på uppdrag

kommissionen

Data om IT i Sverige Statistisk sammanställning om IT gjord av Statistiska Centralbyrån

uppdrag av IT-kommissionen. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

Datorvanor 1995 Undersökning av svenska folkets datorvanor utförd av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av IT-kommissionen. 102 sidor. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

IT världen Nationella initiativ

runt - Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Kan beställas från STATT, Box 5282, 102 46 Stockholm

IT världen Regionala initiativ

runt - Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

IT världen Statligt stöd till mjukvaruindustrin

runt - Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

Europeiska Unionen IT, telekommunikation och nya medier

- En kartläggning och analys gjord av Statskontoret uppdrag av IT-kommissionen. 111 sidor.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringar och beskattning. Fi. 29. 1976 års lag om immunitet och privilegier i vissa . Tänder hela livet fall en översyn. UD. . -

nytt ersättningssystem för vuxentandvård. S. 30. Utlandsstyrkan. Fö. - Välfärdens genusansikte. A. 31. Det gäller livet. Stöd och vård till barn och . Män passar alltid Nivå- och organisationsspecifika ungdomar med psykiska problem. S. . processer med exempel från handeln. A. 32. Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskydd vid Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och psykiatrisk tvångsvård. S. . maktdiskurser. A. 33. Historia, ekonomi och forskning. Ty makten är din Myten om det rationella Fem rapporter om idrott. In. . arbetslivet och det jämställda Sverige. A. 34. Företagare med restarbetsförmåga. S. Översyn rörelse- och tillsynsregler för kollektiva 35. Förordningar till miljöbalken. + Bilagor. M.

av . försäkringar. Fi. 36. Identifiering och identitet i digitala miljöer. Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker Referat från en hearing den 12 november 1997. . och Systembolagets produkturval. S. IT-kommissionens rapport 4/98. K.

Integritet Effektivitet Skattebrott. Fi. 37. Den framtida arbetsskadeförsäkringen. S. . - - 10. Campus för konst. U. 38. Vad får vi för pengarna Resultatstyming av

- 11. Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala

olika områden. U. området. S. 12. Självdeklaration och kontrolluppgifter förenklade 39. Det finsk-svenska gränsälvssamarbetet. M.

förfaranden. Fi. 40. BROTTSOFFER. 13. Säkrare kemikaliehantering. Fö. Vad har gjorts Vad bör göras Ju. 14. E-pengar näringsrättsliga frågor. Fi. 41. Läkemedelsinformation för alla. S.

- 15. Gröna nyckeltal Indikatorer för ett ekologiskt 42. Försvarsmaktsgemensam utbildning för

hållbart samhälle. M. framtida krav. Fö.

16. När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om 43. Hur skall Sverige må bättre bemötandet av personer med funktionshinder. S. första steget mot nationella folkhälsomål. S.

- 17. Samordning av digital marksänd TV. Ku. 44. En samlad vapenlagstiftning. Ju.

18. En gräns en myndighet Fi. 45. Sotning i framtiden. Fö.

- 19. IT och regional utveckling. 46. Om buggning och andra hemliga tvångsmedel. Ju.

120 exempel från Sveriges län. K. 47. Bulvaner och annat. Ju. 20. IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för 48. Kontrollerad och ifrågasatt

digitala medier. Andrakammarsalen, Riksdagen intervjuer med personer med funktionshinder.

- 1997-10.24. K. 49. Konsekvenser av att taxfreeförsäljningen avvecklas

21. Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet. inom EU. K. Hearing anordnad av IT-kommissionen i 50. De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under

samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1900-talet och annat underlagsmaterial till 1997-11-14. K. Läkemedel i vård och handel, SOU 1998:28. S. 22. Försäkringsgaranti. 51. Vuxenutbildning och livslångt lärande. Ett garantisystem för försäkringsersättningar. Fi. Situationen inför och under första året med

23. Staten och exportñnansieringen. N. kunskapslyftet. U. 24. Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. 52 Utstationering av arbetstagare. A.

. Översyn ñskeriadministrationen Jo. 53. Ta på möjligheterna i Östersjöregionen. N.

av m.m. vara 25. Tre städer. En storstadspolitik för hela landet. 54. Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt

+4 st bilagor. S. för mindre företag. Ett rådslag anordnat av 26. Från hembränt till Mariakliniken. IT-kommissionen på uppdrag av Kommunikations-

fakta om ungdomar och svartsprit. S. departementet, Närings- och handelsdepartementet - 27. Nya ledningsregler för bankaktiebolag och och Industriförbundet. försäkringsbolag. Fi. Rotundan, Rosenbad 1997-11-18. K. 28. Läkemedel i vård och handel. Om en säker,

flexibel och samordnad läkemedelsförsörjning. S.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet

BROTTSOFFER. IT och regional utveckling. Vad har gjorts Vad bör göras 40 120 exempel från Sveriges län. 19 En samlad vapenlagstiftning. 44 IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för Om buggning och andra hemliga tvångsmedel. 46 digitala medier. Andrakammarsalen, Riksdagen Bulvaner och annat. 47 1997-10-24. 20

Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet. Utrikesdepartementet Hearing anordnad av IT-kommissionen i samverkan

1976 års lag immunitet och privilegier i vissa fall med Industriförbundet och Statskontoret 1997-11-14.

översyn. 29 21 - en

Identifiering och identitet i digitala miljöer. Försvarsdepartementet Referat från en hearing den 12 november 1997.

IT-kommissionens rapport 4/98. 36 Säkrare kemikaliehantering. 13

Konsekvenser av att taxfreeförsäljningen avvecklas Utlandsstyrkan. 30 Försvarsmaktsgemensam utbildning inom EU. 49

för framtida krav 42 Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt

för mindre företag. Ett rådslag anordnat av Sotning i framtiden 45

IT-kommissionen uppdrag av Kommunikations- Socialdepartementet departementet, Närings- och handelsdepartementet

och Industriförbundet. Rotundan, Rosenbad 1997-11-18. Tänder hela livet

nytt ersättningssystem för vuxentandvård. 2 - Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker och

Finansdepartementet

Systembolagets produkturval. 8 När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt Omstruktureringar och beskattning. 1

Översyn av rörelse- och tillsynsregler för kollektiva bemötandet av personer med funktionshinder. 16

försäkringar. 7 Tre städer. En storstadspolitik för hela landet. +4 bilagor. 25 Integritet Effektivitet Skattebrott. 9

st - -

Självdeklaration och kontrolluppgifter förenklade Från hembränt till Mariakliniken. -

förfaranden. 12

fakta om ungdomar och svartsprit. 26 -

E-pengar näringsrättsliga frågor. 14 Läkemedel i vård och handel. Om en säker, flexibel och samordnad läkemedelsförsörjning. En gräns en myndighet 18

28 -

Försäkringsgaranti. Det gäller livet. Stöd och vård till bam och ungdomar med psykiska problem. 31 Ett garantisystem för försäkringsersättningar. 22

vårdbehov Nya ledningsregler för bankaktiebolag och Rättssäkerhet, och samhällsskydd vid psykiatrisk tvångsvård. 32 försäkringsbolag. 27

Företagare med restarbetsfönnåga. 34 Den framtida arbetsskadeförsäkringen. 37 Utbildningsdepartementet

Vad får vi för pengarna Resultatstyming Campus för konst. 10

- av statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom olika området. 38 områden. 11 Läkemedelsinformation för alla. 41 Vuxenutbildning och livslångt lärande. Hur skall Sverige må bättre Situationen inför och under första året med

första steget mot nationella folkhälsomål. 43 kunskapslyftet. 51 - Kontrollerad och ifrågasatt

intervjuer med med funktionshinder. 48 Jordbruksdepartementet - personer De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. Översyn

1900-talet och annat underlagsmaterial till av fiskeriadministrationen m.m. 24 Läkemedel i vård och handel, SOU 1998:28. 50

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet

Välfärdens genusansikte. 3 Män passar alltid Nivå- och organisationsspeciñka processer med exempel från handeln. 4 Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och maktdiskurser. 5 Ty makten är din Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda Sverige. 6 Utstationering av arbetstagare. 52

Kulturdepartementet

Samordning av digital marksänd TV. 17

Närings- och handelsdepartementet

Staten och exportñnansieringen. 23 Ta vara på möjligheterna i Östersjöregionen. 53

Inrikesdepartementet

Historia, ekonomi och forskning. Fem rapporter om idrott. 33

Miljödepartementet

Gröna nyckeltal Indikatorer för ett ekologiskt

hållbart samhälle. 15 Förordningar till miljöbalken. + Bilagor. 35 Det finsk-svenska gränsälvssamarbetet. 39

ägg

IT-kommissionen

103 33 Stockholm

Besök: 30-32

Regeringsgatan

itkommissionen@communications.ministry.se