SOU 1998:55

Demokratins räckvidd : dokumentation från ett seminarium

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

" EMUKRATI i

Utredningen

Demokratins

räckvidd

a STATENTOFFENTLIGA UTREDNINGAR

E64. 04a

Demokratins

räckvidd

dokumentation från ett seminarium

Demokratiutredningens 1

skrift nr

f/iahhø

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Omslagsbild: Nina Ericson, Bildhuset Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91 -38-20914-4 Elanders Gotab, Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Förord

Demokratiutredningen har till uppgift att analysera den svenska

folkstyrelsen inför 2000-talet. Som led i detta arbete inbjuder

ett utredningen regelbundet till offentliga seminarier i landet.

runtom Det första hölls den 17 1998 i Eskilstuna. Syftet lyfta

mars var att fram några konkurrerande principiella demokra-

föreställningar om

tins räckvidd och gränser. Sekretariatet hade bett några ledande forskare och idédebattörer bidra med sin kunskap och sina vär-

att deringar kring denna grundfråga. Efter några inledande

presenta-

tioner kom diskussionen problematiseras ytterligare bl.a.

att av

feministiska, etiska, ekonomiska och ekologiska perspektiv. Det är utredningens förhoppning att publiceringen dessa

av inlägg skall berika det offentliga samtalet demokrati. Kom-

om mitténs ledamöter har inte tagit ställning till inläggen varje

utan medverkande själv för sitt bidrag.

ansvarar

Erik Amnå

Huvudsekreterare

Inledning

Bengt Göransson, ordförande i Demokratiutredningen

Utredningen folkstyret i Sverige inför 2000-talet så lyder det

om -

fullständiga namnet Demokratiutredningen till första

vars seminarium jag kan hälsa välkomna. Det är utredning nu er en vars

arbetsuppgifter skiljer sig något från andra utredningar ägnat

som

uppmärksamhet demokratifrågorna under de senaste tio-tolv

åren och den har förutsatts kunna välja andra arbetsformer. Skälen härtill är flera. Demokratifrågorna är aktuella, dessvärre oftast i negativt ett perspektiv. Demokratin är hotad, många, de inte anser om rentav den redan förlorad. Demokratin räcker inte för det moderna anser samhällets krav, andra, för vilka effektiviteten lika menar är ett

centralt värde medborgerlig delaktighet och medborgerligt

som ansvarstagande. Demokratins kris är inne, summerade Dagens

Nyheters sina intryck Demokratidagarna i Örebro i

reporter av

januari. Samtidigt jag politiskt intresserad och engagerad gläds

som som över det allmänna intresse ägnas demokratifrågorna stora som känner jag över att notera att så många för fram sitt intresse i oro modstulenhetens perspektiv. För del är jag angelägen att egen mera

diskutera demokratins möjligheter än dess omöjligheter och tycker

mig ha fog för göra det, när jag söker dra slutsatser det jag att av kunnat under framförallt 1990-talet. Då har vad bedömts se som tidsenliga, marknadsekonomiska filosofier grundade vara samhällsmodeller trängt undan del traditionella demokratiska arbetsen former och strukturer. Men när vi tittar i facit, och detta gäller nu inte bara Sverige utan alla demokratiska länder, kan vi konstatera de kraftfulla åtgärderna och de snabba besluten nästan regelatt mässigt ändrats efter kort tid och kraftfullheten har emellanåt av

INLEDNING

bara återstått ryckighet vid sida den klassiska demokratiska

en vars trögheten närmast förefaller gediget viljestark och beslutsam.

Fördenskull blir jag lite plågad när många dem har poli-

av som

tiska uppdrag närmast reflexmässigt beklagar sin brist möjlig-

heter och inflytande och nästan medeltida flagellanter utsätter

som sig för omvärldens begabbelse för sina tillkortakommanden. Att det blivit här tror jag till mycket del beror bristen demo-

stor kratisk teoribildning. Om å sidan närmare analys

man ena utan inmutar stora delar samhällslivet politiska arbetsområden

av som det alldeles självklart stadsdelsnämnd i Stockholm skall

att en se

som sin uppgift att hjälpa medborgarna att reklamera trasiga tVättmaSIçinerP, å andra sidan begränsar det politiska uppdraget till

företräda skattebetalarintresset, inte det vidare och djupare att medborgarintresset, utsätter sig för risken för tillkorta-

man kommanden.

För demokratiutredningen är därför huvuduppgift söka

en att skapa bättre bas för den demokratiska teoribildningen. Stats-

en ministern Göran Persson beskrev i det tal där han tillkännagav utredningen att den skulle arbeta gigantisk studiecirkel. Låt

som en vara att detta yttrande inte saknade retorisk prägel, även

men reto-

riken har pris. Vi har i utredningen tagit uppgiften allvar och

ett inbjuder medborgarna inte att delta i vår studiecirkel bilda

utan att sina studiecirklar i ämnet demokrati. Varje ambition från

egna utredningens sida slags studieförbund för demo-

att vara ett statens kratiska studier förkastlig, och demokratin blir bara möjlig

vore om

enskilda medborgare och personligt för den.

tar ett eget ansvar

Politikern kan bara legitimeras medborgarens förtroendeman,

som aldrig hans valde sheriff.

som

Utredningen skall utöver att samlat söka bedöma de många

ut-

redningar med anknytning till demokratifrågorna genomförts

som under år också särskilt diskutera internationaliseringen

senare av demokratin och samspelet mellan ekonomi och demokrati. Vi skall studera Sverige och den Europeiska unionen, kommunika-

nya tionsmönster, informationsteknik och det

ny nya medialandskapet.

Vi skall slutligen också ägna särskild uppmärksamhet föränd-

ringarna i offentlig sektor och folkrörelsernas utveckling.

INLEDNING

Det gör vi att samla underlag för den omfattande studie-

genom verksamheten. Vi kommer ordna seminarier detta,

att som ge ut både korta, koncentrerade debattskrifter och omfattande

mer anto-

logier. Utredningen är ingen författningsutredning har att lägga

som konkreta förslag ifråga valdagar och former för allmänna val.

om Vårt samlade utredningsresultat hoppas jag kommer kunna

att ses

ett riktigt gediget demokratibibliotek, där besökaren själv som väljer både böcker och läsart. De hoppats eller möjligen

som oroat sig för att utredningen skulle söka nå fram till för de politiska

riksdagspartierna demokratisyn kommer bli be-

gemensam att svikna. I stället tror jag att vi kommer kunna redovisa antal

att ett

skilda demokratisyner, förhoppningsvis dock inte låter sig

som

partipolitiskt definieras alldeles enkelt. En viktig uppgift i varje

demokratiskt samtal år att till svåra frågor får svåra, och

se att vara att i debatt komplicera frågeställning är något helt än

en en annat att blockera den.

Dagens seminarium är det första i serie, och dess syfte är

en att införa antal tankar och analyser kan både bidra till den

ett som fruktbara komplikationen och till den utvecklande teoribildningen.

Demokratins vidd

Bo Rothstein, professor, Göteborg

Var bör demokrati råda

Frågan inom vilka områden bör låta demokratiska beslut

om som

råda har från ett statsvetenskapligt perspektiv två aspekter,

en normativ och empirisk. Den normativa frågan handlar vad

en om staten bör göra, medan den empiriska är vad staten kan göra. Inte minst vad gäller välfärdspolitikens utsträckning är detta central

en problematik, dvs. hur delar medborgarnas liv bör före-

stora av vara

mål för offentliga åtgärder, och hur mycket det mänskliga livet

av kan styras, dvs. har vi kända och fungerande administrativa system för att kunna påverka. Många samhällsvetare försöker tyvärr mörka iden normativa diskussionen antingen de värden

genom att ta som de utgår från självklara, eller dölja dem bakom allsköns

som teknikaliteter. Det är emellertid inte god ordning eftersom det

en inte går att smita undan den problematiska normativa frågan när

diskuterar dessa ting. Som den norske Johan P. man statsvetaren Olsen hävdat är och förblir det central uppgift för statsveten-

en skapen att klargjøre hvilke idealer, verdier och intresser bør

som ivaretas gjennom offentlig virksomhet.

Låt mig genast säga att jag, i likhet med de flesta, att det

anser inte går att vetenskapligt visa att vissa normativa ståndpunkter är

korrekta, i betydelsen närmare sanningen, än andra. Vad det mer handlar är i stället så långt möjligt, utifrån vissa grund-

om att som

Denna text är till sin huvuddel hämtad från Bo Rothstein: Vad bör staten göra: Om välfärdsstatens moraliska och politiska logik SNS Förlag 1994. För referenser och källor hänvisas till denna.

DEMOKRATINS VIDD

läggande principer vilka det förhoppningsvis kan finnas

om en om-

fattande enighet, finna goda för vissa ståndpunkter

argument att följer logiskt dessa grundprinciper. Den eftersträvade intellektuella disciplinen i denna diskussion handlar göra denna

om att

argumentering, både vad gäller grund- och följdprinciperna, så

öppen, logiskt klar och därmed så lättåtkomlig möjligt för

som

potentiella kritiker. Det vetenskapliga ligger i det logiska förhåll-

ningsättet att argumentera och ta argument i denna diskussion, inte

i möjligheten till bevisföring. Det betyder i denna normativa

att diskurs Jörgen Hermansson påpekat, underordnar

som statsvetaren

det vetenskapliga ideal går under benämningen

oss som argumentets primat", dvs. att förbinder lyssna och överväga

oss att argument och anföra rationella skäl för våra Kravet logisk

egna. konsistens, rationalitet och öppen diskussion, dvs. den vetenskapliga disputationens metod, sätter gränser för vilka ståndpunkter

som kan framföra vill fortsätta legitim del denna

om vara en av diskussion.

Två extrema positioner

Man kan i den aktuella diskussionen urskilja två extrernpositioner i denna diskussion. Den vi kan kalla för den minimalistiska,

ena, som hävdar demokratiska beslut enbart bör omfatta sådant kan

att som betecknas kollektiva nyttigheter. Begreppet kollektiva

som

nyttigheter har teknisk definition, nämligen det är nyttig-

en att heter där vi inte kan utesluta de inte är villiga individuellt

som att betala för konsumtion denna nyttighet. Klassiska exempel är för-

av svar, rättsväsendet och viss samhällelig infrastruktur med

annan motsvarande karakteristika. Motivet för denna linje majorite-

är att ten inte har någon moralisk rätt tvångsmässigt skatter

att uttaxera från individer för nyttigheter denna inte själv valt efterfråga,

som att

idé går tillbaka arbete den amerikanske filosofen en som ett av Robert Nozicks tidiga arbeten. Enbart frivilliga avtal mellan individer utbyte är legitima, medan situationer där majoritet be-

om en slutar sig för beskatta icke-samryckande minoritet saknar

att en legitimitet. Enbart de kollektiva nyttigheterna där individuell efter-

Bo ROTHSTEIN

frågan inte kan fungera bör då omfattas majoritetsbeslut. Denna

linje kan tyckas företräds i dag inflytelserika organi-

extrem, men av sationer Skattebetalarnas förening och starka opinions-

som av bildare Nils-Erik Sandberg Dagens Nyheters ledarsida och

som en inflytelserik nationalekonom Ingemar Ståhl. Det skall emel-

som lertid tilläggas dessa ofta gör undantag för stöd till de

att ett som föds med olika funktionshinder där försäkringsmarknad inte kan

en lösa problemen grund att ofödda inte kan försäkra sig, dvs.

av saknar förmåga till individuell efterfrågan.

Det finns två problem med denna ståndpunkt. Det är dess

ena radikalitet i förhållande till den svenska opinionen. All offentlig

sjukvård, undervisning, kultur faller utanför. Likaså gör alla, social-

försäkringar, all arbetsmarknadspolitik och all socialvård. Hur än

teknisk elegant idén kollektiva nyttigheter är, saknar den för-

modligen politisk realism.

Det andra problemet är defmtionen kollektiva nyttigheter.

av Denna kan vid första anblick oproblematisk, vid

en synas men en närmare granskning är den komplicerad. För marxist kan

mera en det kollektiva nyttigheter förstås

som anses vara som motsatsen den härskande klassens förtryckarapparat. En feminist skulle förmodligen använda uttryck patriarkatets härskarinstru-

som ment. Det är med andra ord inte så enkelt att hitta definition

en av vad är kollektiva nyttigheter.

som

Det trejde problemet är detta med de enskilda avtalens legitimi-

Även denna princip i många sammanhang kan före-

tet. om vara att

dra giftemål, köp grönsaker, etc. så finns det också många till-

av fällen då individerna är så ojämt ställda vad gäller fri-

resurser att villigheten kan ifrågasättas. Även den klassiska civilrätten innehåller

ett antal bestämmelser obilliga avtal, dvs. då avtalet skall

om anses ogiltigt därför att den parten kunnat utnyttja den andres under-

ena lägsenhet för att skaffa sig otillbörliga fördelar. En från feministisk teori härledd idé har här Anna

presenterats av statsvetaren Jönasdöttir, nämligen äktenskapet som en sådan obillig avtalsform därför att kvinnan, än fri vilja gift, bli exploaterad

om av anses av

dennes mindre känslomässiga beroende, vilket i sin mannan genom

förlängning är den rådande könsmaktsordningens grundbult.

DEMOKRATINS VIDD

Den andra extrempositionen kan vi beteckna maximalistisk. I

som denna tankevärld finns det inga hinder alls för majoritetsbeslut. Alla samhällsområden kan och bör demokratins principer.

styras av Denna tankegång har visst stöd i den svenska regeringsformen och i

det socialdemokratiska partiprogrammet. I formuleringen "det

personliga är politiskt har den också stort stöd i radikalfeministisk ideologi. Motivet för den maximalistiska ståndpunkten demo-

är att kratiska beslut är moraliskt överordnade alla andra beslut, sig

vare dessa är fattade individer, familjer, företag eller organisationer.

av Det kräver emellertid inte stor tankemöda för att inse att denna

maximalistiska position också är problematisk. För här begränsa

att sig till den normativa frågan finns det i den folkliga opinionen förmodligen ett mycket omfattande stöd för att många livets

av avgörande beslut inte bör fattas omröstning i demokratiskt

genom valda församlingar. De flesta känner stor sympati för att individerna själva skall bestämma de skall gifta sig eller inte, och med

om vem de skall gifta sig, och i fall hur många barn de vill ha, de

om var önskar bo, de vill äta, bära för kläder, för religion,

vart resa, tro

etc. I själva verket har vi lång katalog i regeringsformen

en som sätter gränser för demokratin, låt att denna gräns är

vara satt genom demokratiskt fattade beslut. Som forskare jag att även

anser om riksdagsledmöterna mangrant skulle rösta för att två och två är fem,

så kommer jag hävda två och två är fyra. Vetenskapliga frågor

att att

dessa bör inte omfattas majoritetsbeslut. Just inom samhällssom av forskningen har vi ett problem med detta i och med att regering och

riksdag inte bara pekar ut angelägna forskningsområden kvinnooch jämställdhetsforskning, arbetslivsforskning, också

utan anser sig ha rätt att bestämma vilka teorier och metoder forskarsam-

som hället bör använda genusteori. Det förra legitim sak för

är en

majoritetsbeslut, det andra problematiskt eftersom det inte

är mera

är säkert majoritetens vilja är eller metodologiskt korrekt.

att sann

Alltnog, dessa enkla exempel visar att det finns många, och för

både individer, familjer och företag och organisationer, mycket viktiga för att inte säga livsavgörande beslut där majoritetsbeslut är

tveksamma, omoraliska eller omöjliga. Detta leder till kanske

inte originell ändå viktig slutsats, nämligen varje demo-

men att kratiskt system måste hitta rimlig balanspunkt mellan kollektiva

BO ROTHSTEIN

majoritetsbeslut och individuell autonomi. Hur sådan avvägning en kan ut inom välfärdspolitikens område skall presenteras nedan: se

Välfärdsstaten och medborgaren

Vilka förhållanden kännetecknar den politiska bilden välfärdsav statens relation till medborgarna Allmänt sett kan den sägas befinna sig mellan två ytterlighetspunkter. Den Välfärdsstaten ena ser

folkhemmets förverkligande, ett politiskt system där

som man alltmer förfinade lyckats lösa huvuddelen medgenom program av borgarnas behov ekonomisk trygghet och social omvårdnad. av

Genom den representativa och parlamentariska demokratin styrs

systemet till slagsservicedemokrati där medborgarna kollektivt en

organiserar de tjänster och förmåner de dvs. majoriteten önskar.

Systemet är solidariskt och rättvist då det bygger likabehandling efter centralt standardiserade modeller. Den motsatta ideologiska ytterligheten den utvecklade välser färdsstaten Leviathan, maktfullkomlig som en ny en statsapparat styr och ställer med medborgarnas liv efter eget skön, och där som möjligheterna till individuell frihet och självbestämmande är starkt begränsade. Effekten är att medborgarna styrs mot slagsinlärd en hjälplöshet och de hög skattenivå berövas delar att genom en stora sin ekonomiska autonomi. Byråkratin lever liv och möjav sitt eget ligheten att styra verksamheten parlamentariska beslut är i genom

realiteten mycket starkt begränsad.

Båda dessa, här något förenklade, bilder ställer den avgörande frågan hur de grundläggande normativa principerna för statens om relation till medborgarna bör konstrueras eller med andra 0rd - vad bör göra Den de relaterade hävstaten ena av ovan ansatserna dar detta omfattande åtagande förkväver individens frihet och att skapar ett osunt beroendeförhållande till staten. Den andra är att det

är just detta offentliga åtagande gör det möjligt för andra än

som bara fåtal individer förverkliga sina autonomt valda livsett att projekt. Därmed utökas statens insatser medborgarnas frigenom het. Denna skillnad i staten mellan å sidan kolleksynen ena en tivistisk och å andra sidan individualistisk demokratisyn har en

DEMOKRATINS VIDD

fundamental i såväl svensk västerländsk ansetts vara som annan

politik.

Dilemmat med förhållande till medborgarna är de

statens att

flesta medborgare samtidigt önskar skall följa två olika

att staten grundprinciper och att dessa båda är i grunden oförenliga. Den

första principen här kommer kallas autonomiprincipen

- som att eller principen statens neutralitet innebär helt enkelt

om - att staten skall låta medborgarna fullfölja sina livsprojekt såsom de själva önskar och således skall stå neutral i förhållande till

att staten

valet olika livsprojekt.

Med berömd formulering den i USA verksamme rättsteo-

en av retikem Ronald Dworkin, skall behandla medborgarna inte

staten bara med omtanke och respekt, utan med lika omtanke och

respekt. Det finns här ingen bakomliggande princip stöd

som ger principen lika omtanke och respekt, den utgör i sig själva

om utan grundbulten i hans rättviseteori, den erkänner människorna

som moraliska varelser. Den är med andra ord rättighet de är i be-

en sittning inte därför de har särskilda meriter eller förtjänster,

av att utan bara därför de är mänskliga varelser med förmåga göra

att att

planer och tänka moraliskt. upp att

Lika omtanke betyder att staten inte får fördela ojämlikt

resurser därför vissa medborgare värda än andra. Lika

att man anser mera omtanke innebär vidare individer varelser med

att man ser som förmågan att lida och känna frustration.

Lika respekt innebär att staten inte får begränsa medborgarnas frihet välja eller fullfölja sina livsprojekt bara därför majo-

att att riteten vissa medborgares sätt leva är moraliskt eller

anser att att socialt överlägsna andras.

Lika respekt bygger vidare att medborgarna behandlas

som

varelser kan bilda sig välövervägda ståndpunkter vad

som egna om

är gott och bra för deras fullvärdiga liv och att de är förmögna som

handla självständigt efter dessa val. Grundläggande för denna att

position är ståndpunkten medborgarna har olika uppfattningar

att

vad är det goda och riktiga i livet, och staten skall inte lägga om som sig i eller söka vissa sådana uppfattningar eller

ens uppmuntra dessa grundade livsprojekt framför andra.

BO ROTHSTEIN

Staten får, enligt Dworkin, inte påtvinga någon börda eller be-

gränsning någon medborgare genom en argumentation som

denne medborgare inte kan överge sin uppfattacceptera utan att ning sitt lika värde. om Det enda staten skall göra är att till att medborgare A:s fullse

följande sitt livsprojekt inte förhindrar medborgare Bzs strävan

av att fullfölja sitt livsprojekt. Väl märka är rätten till likabeatt att handling inte innebär att staten skall behandla alla lika, med om detta alla medborgare har rätt till precis fördelning menas att samma av resurser vid olika tidpunkter i livet. Principen lika omtanke och respekt säger heller ingenting om hur ambitioner vad gäller fördelningspolitik eller social om stora trygghet skall ha. Den kan både förenas med mycket som staten en omfattande välfärdspolitilç och med minimal dito. Rätten till en likabehandling är i stället helt enkelt bli behandlad rätten att som jämlike: rätten att sina intressen behandlade så fullödigt och en fördelaktigt som någon annans intresse. Man kan säga att det handlar att alla medborgare skall beom traktas jämbördiga i förhållande till och behandlas som staten som ansvariga för sina handlingar, åtminstone tills är bevisad. motsatsen Denna princip innebär naturligtvis inte fullständigt jämn fören delning statens bördor och nyttigheter vissa människor kan till av

exempel behöva sjukvård än andra. Att några skall ha än

mer mer andra behöver nödvändigtvis inte motiveras med deras sätt att att leva är värda än andras. Snarare de inte erhåller mer att om extra till exempel dialysbehandling så blir deras lidande större resurser än andras, vilket följer principen lika omtanke och respekt om såsom den används här. Den svenska grundlagens föreskrifter "fri åsiktsbildning" RF om 1 kap. 1 "respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet RF 1 kap. 2 § och prin-

cipen om religionsfrihet RF 2 kap. 1 är exempel att denna

princip statens neutralitet i värdefrågor har starkt stöd också i om den svenska konstitutionen.

Ett sådant pluralistiskt samhälle innebär stat inte tar en som

direkt ställning i värdefrågor. Alla medborgare

bör ges samma

rättighet att fullfölja sina livsprojekt, och statens uppgift är

att

DEMOKRATINS VIDD

garantera just detta, varken eller mindre. Detta bygger före-

mer ställningen det inte finns ett utan många olika fullvärdiga sätt

om att att leva.

Neutraliteten är emellertid i sig själv ett politiskt ideal

som bygger medborgarna accepterar de politiska institutionerna

att just därför att de är rättvisa och neutrala i förhållande till det fak-

olika medborgare har olika värderingar och önskar fullfölja

tum att

olika slags livsprojekt. Medborgarna själva, och de intresseorganisationer de skapar, får enligt denna princip naturligtvis för

propagera vilka uppfattningar det goda livet de önskar, statens institu-

om men tioner skall förhålla sig neutrala till dessa. Majoriteten får inte

pressa

olika minoriteter eller enskilda individer någon eller några särskilda uppfattningar vad är ett fullvärdigt liv. Tvärtom

om som

innebär autonomiprincipen ett understrykande att den enskilde

medborgaren har vissa rättigheter majoriteten aldrig så goda

som

grunder inte får undertrycka. Autonomiprincipen innebär också ett försvar medborgarnas

av rätt göra misstag. Principen den enskilde medborgen har rätt

att att

fritt välja sina mål i livet kan inte åsidosättas även majoriatt om

har goda grunder vederbörande gör ett misstag och teten att tro att förmodligen kommer ångra sig framöver. Inte bara den aukto-

att ritära, också den godhjärtat auktoritära staten måste avvisas

utan

principen autonomi skall gälla. Rätten till autonomi är i sig om om gnmd för skall avstå från försöka hindra med-

nog att staten att borgare leva sätt har grund att anta inte kommer

att ett som man

vederbörande lycka och välstånd eller vad den autonomt att ge nu väljande medborgaren önskar sig. Den står över utilitaristiska

principer största möjliga lycka största möjliga antal. Enligt

om Dworkin innebär detta statens mål, dvs. dess reformer eller

att om policy något område, kommer i konflikt med individens

rätt att bli behandlad med lika omtanke och respekt, då skall de

senare fungera slags trumf, dvs. individuella rättigheter stå

som en som

över kollektivets/ målsättningar. Principen innebär att ingen

staten enskild medborgares rätt till lika omtanke och respekt får kränkas med motivering att detta, ett aldrig dramatiskt sätt,

en typ av

skulle öka aldrig antal andra medborgares möjliga

ett så stort

lycka.

BO ROTHSTEIN

idén, benämnd utilitarismen, dominerade länge den Den senare politiska filosofin. Utilitarismens problem är just att den inte tagit

tillräckligt allvarligt problemet med medborgarnas olikhet vad

gäller vad de värderar varandes nyttigt. som Dworkin motiverar detta med nödvändigheten att skilja av mellan externa preferenser vad är riktigt för andra och persom

sonliga preferenser vad är bra för själv. De förra, till

som en exempel rasistiska ståndpunkter innebär vissa medborgare som att är mindre värda än andra, bör enligt Dworkin inte godtas utan stå tillbaka för principen lika omtanke och respekt. Skälet är, att om tillåter preferenser medräknas leder detta till om man att externa en slags dubbelräkning, dvs. staten skall inte bara ta hänsyn till vad jag önskar för räkning, också vad jag andra bör egen utan anser att önska för sig. Rättigheter trumf, byggda principen lika som om omtanke och respekt, är undvika sådan dubbelräkning. ett sätt att Det andra, gentemot autonomiprincipen, motsatta idealet är att

staten dvs. i praktiken majoriteten medborgarna i sitt hand-

av lande gentemot medborgarna bör stå för vissa kollektiva moraliska principer och därmed ta ställning till vad är eftersträvansvärda som

livsprojekt, dvs. inte neutral i värdefrågor. Denna princip,

vara som brukar kallas den kommunitära principen, och medser statens borgarnas relation organiskt förhållande och innebär som ett att kollektivets, dvs. skyldighet söka hävda vissa värstatens, att att deringar, och därmed vissa sätt att leva, är bättre än att anse som andra. Framförallt medborgarna kollektiv ser man som en grupp med vissa bestämda värderingar värda att försvara gemensamma går utanför idén lika omtanke och respekt. Staten bör i som om detta perspektiv för jämställdhet mellan könen, för den kristagera moralen, för solidariska värderingar, för olika former social

na av

jämlikhet, för den nationella kulturen, för den etniska homogeniteten och för andra goda ting. Även i sitt konkreta agerande många områden önskar staten

påverka våra värderingar och framhålla vissa livsprojekt

som mera eftersträvansvärda än andra exempelvis att bidrag - genom ge

organisationer stå för och söka utbreda goda värderingar

som anses nykterhet, solidaritet med tredje världen, fred, idrottslig verksamhet, jämställdhet, ätandet särskilt hälsosam föda. Även i den av

DEMOKRATINS VIDD

svenska grundlagen finns det klara ställningstaganden på denna

punkt vilka värden staten skall omfatta RF 1 kap. 1 och 2 §§.

Ett särskilt fall är då staten eller mindre goda grunder

mer

att valet livsprojekt medborgaren gör är mindre välanser av som betänkt, till exempel därför att denne saknar information och/ eller kunskap vad detta val kommer att innebära för hans eller

om hennes framtid. Alternativt att vissa medborgare tende-

grupper av

att göra mindre kloka val. Staten bör kanske framhålla att den rar

kallade carpe-diem-strategin i valet livsstil också känd

av som James Dean-strategin: kör hårt, dö ung är mindre välbetänkt

om den till exempel innefattar bruk beroendeframkallande stimulan-

av tia eller skabröst leverne olika slag. En stat önskar

annat av som ge alla medborgare rimlig dos välfärd brukar vanligtvis införa sank-

en tioner mot denna livsprojekt.

typ av

Alltnog dessa två, principen autonomi och den kommunitära

principen, står från synvinkel varandra självklart sätt,

en mot ett dvs. de förhåller sig till varandra kommunicerande kärl. Denna

som

motsättning ligger nära hur vi demokratin. Från synvinkel

ser en är demokratins grundidé, den lika och allmän rösträtt, nära

ena om

förknippad med principen medborgarnas autonomi. Även rätts-

statens grundidé, medborgarnas likhet inför lagen, ligger väl till

denna punkt. För att citera Aristoteles från engelsk översätt-

Demokrati uppstod från människans tankegång de är

att om jämlika i något avseende, så är de absolut jämlika. Idén allmän

om och lika rösträtt vilar uppfattningen att den enskilde med-

borgaren är kapabel att själv delta i den offentliga politiska diskus-

sionen och fatta avgörande beslut. Demokratins andra grundackord,

folkstyre majoritetsprincipen, ligger självklart närmare den

genom kommunitära ståndpunkten, eftersom den bygger individens ingående i eller underordning till kollektivet.

Vad gör de två refererade principerna problematiska är

som emellertid de synvinkel inte är så endimensionellt

att ur en annan relaterade. Man kan nämligen argumentera för att staten skall

neutral i förhållande till medborgarnas val livsprojekt, måste vara av

den också skapa likvärdiga möjligheter för medborgarna att realisera

dessa. För att citera Joseph Razz Staten kan neutral bara

vara om

den skapar likvärdiga möjligheter för människorna att välja vilken

BO ROTHSTEIN

helst uppfattning det goda med likvärdig möjlighet att

som om en

genomföra denna. Detta innebär inte självklart att autonomiprincipen bör

uppfattas ståndpunkt till vänster den politiska skalan, dvs. att som en alla skall förses med lika Man kan i princip stora resurser. argumentera för att den likvärdiga rätten olika marknader, dvs. att agera

näringsfriheten och skyddet för äganderätten, är fullt tillräckligt för

att staten skall ha uppfyllt kravet alla lika möjligheter anses att ge att realisera sina livsprojekt. Ibland har hela idén rättvisa individuella rättigheter om genom hinder för vänsterinriktad välfärdspolitik. Indiansetts vara ett en viduella rättigheter, så går argumentet, tenderar betona indiviatt dens frihet och kan i vissa lägen tänkas blockera kollektiva och mera jämlikhetsorienterade välfärdsprojekt. Detta är emellertid inte en

logiskt självklar koppling den rättighetsbaserade rättviseprincipens

politiska slagsida är inte knuten till principen individuella rättig-

om heter. Skälet till detta är att då skulle idén den lika rätten att om rösta till politiska församlingar och likheten inför lagen och andra

fri- och rättigheter i sig hinder för olika jämlikhets-

anses vara ett projekt. Den politiska innebörden avgörs i stället vilka slags av rättigheter individen kollektivet som garanteras av - staten.

Likväl kommer principerna autonomi och kommunitarism i om konflikt med varandra, därför att kravet likvärdiga möjligheter innebär att staten måste förse åtminstone del medborgarna en av

med deras möjligheter förverkliga sina autonomt

resurser att att

valda livsprojekt blir åtminstone någotsänär likvärdiga andras. Vilka dessa skall sjukvård, grundläggande utbildning,

resurser vara

olika socialförsäkringar, yttrande- och pressfrihet, näringsfrihet, lik-

het inför lagen kan bara avgöras att staten tar ställning i värgenom deringsfrägor. Skälet till detta det inte går att finna någon är att formel för att ett neutralt eller objektivt sätt exakt avgöra vilka är centrala för att leva olika slags liv utan att också resurser som påverka vilka leva förmer än andra. sätt att som anses vara

Att förse den medborgare med grundläggande utbildning i

klassisk litteratur inte att sådan kunskap är betydelse som anser av för, eller kanske till och med förhindrar, hans eller hennes livs-

DEMOKRATINS VIDD

projekt är givetvis poänglöst. Samtidigt innebär det ett ställnings-

tagande kunskap klassisk litteratur är något moraliskt i

att av gott sig. Det går kanske inte att bedriva offentlig verksamhet med avsikt att förse medborgarna med utan att detta får betydelse för

resurser, vilka värderingar etableras i samhället. Principen den

som om neutrala staten, hur god den än är, är kanske i grunden ohållbar. Att skapa dessa grundläggande kan dessutom innebära

resurser att

staten, exempelvis sina möjligheter att beskatta medborgar-

genom

hindrar vissa medborgare att fullfölja sina, autonomt valda, mål i na, livet.

Hur kan bemöta kritiken mot principen neutralitet

man om statens och medborgarnas rätt till lika omtanke och respekt vad gäller valet

livsprojekt. Den motsatta principen, dvs. den kommunitära idén, av har sammanfattats Larmore enligt följande:

Eftersom ingen helt fritt kan bestämma hur han skall betrakta värl-

den och vilka mål han skall sträva efter, utan i stället endast kan

komma till insikt sig själv deltagande i tra-

om genom gemensamma

ditioner och sociala sammanhang eftersom

- han inom vissa om-

råden inte bör sträva efter autonomi, är statens förstahands-

ens

uppgift inte att upprätthålla någon slags neutralitet, utan i stället att

omfatta och stödja någon speciell uppfattning det goda livet.

I den kommunitära traditionen bör liktydig med

staten vara en kollektiv moralisk ordning står för vissa bestämda värderingar

som byggda t.ex. idéer etnicitet, nationalism, historia

om gemensam och kultur och öde för dem innefattas i dessa

ett gemensamt som storheter. Staten har uppgift olika sätt befrämja vissa

som att att specifika kulturella värderingar etableras och vidmakthålles hos medborgarna därför kollektivet/ majoriteten vissa sätt

att anser att att leva är bättre, dvs. moraliskt korrekta, än andra.

mer

Den kommunitära idén behöver emellertid inte bygga någon idé moralisk överlägsenhet. Lika vanligt är någon slags separatis-

om tisk idé, dvs. att olika etniska bör ha olika politiska

grupper

ordningar främjar just deras värderingar, utan att därför

som man

vissa värderingar är överlägsna andra. Denna idé, åtskilda menar att

jämlika", finns till exempel hos de stater proklamerar sig

men som

BO ROTHSTE|N

något än politiska ordningar exempelvis den kristna

som mer den judiska den serbiska den proletära arbetarstaten, staten, staten, och bondestaten. I praktiken har dock åtskilda jämlika ofta men inneburit diskriminering, dvs. blivit åtskilda och ojämlika. Enligt den kommunitära idén vilar principerna neutral om en alldeles felaktiga grundantaganden människans natur och stat om vad formar hennes värderingar eller människa. som att vara som Den liberala rättviseidé autonomiprincipen vilar på, bygger ensom ligt denna kritik orealistiska och metafysiska antaganden om

"människans natur. Det centrala enligt de kommunitära sanna

kritikerna är förespråkarna för autonomiprinicpen har svårt att

att hantera det empiriska faktum medborgarnas identiteter är skapaatt de deras tillhörighet till olika kollektiv, dvs. det i grunden inte av att kan finnas något sådant individ. Människan är ett som en autonom socialt djur och hennes uppfattningar vad är och om som ett gott moraliskt korrekt liv hennes sociala tillhörighet. Om vi är styrt av den personligheten är skapad de särskilda accepterar att egna av

sociala och politiska sammanhang där vi ingått, bör enligt de kom-

munitära filosoferna den politiska ordning vi bygga och enas om särskild idé det livet. Åtminstone måste

ta ställning för en om goda

denna ordning kunna utrangera vissa typer av livsprojekt som

moraliskt mindre önskvärda än andra. Filosofen Micheal Walzer har försökt inta något mellanav en position i denna diskussion. Walzers är att vi kan inte argument diskutera rättvisa utifrån de universella principer autonomisom

förespråkarna gör gällande. I stället dessa principer olika ut inom

ser samhällets olika sfärer beroende vad det är för något skall som fördelas. Vi fördelar rösträtt efter andra principer än arbetstillfällen

och dessa både skiljer sig från hur vi fördelar sjukvård. Fördelnings-

principerna inom dessa olika sfärer är enligt Walzer socialt och

historiskt betingade. Således kan inte de liberala fördelningsprin-

ciperna vidmakthållas generellt, därför att vad accepteras som som rättvist inom de olika sfärerna har uppstått kommunitär genom en Principen lika omtanke och respekt innebär emellertid process. om

inget hinder fördelningsprincipema olika ut inom olika

mot att ser sfärer bara medborgarna behandlas med olika omtanke - mot att och respekt när de befinner sig i sfär. samma

DEMOKRATINS VIDD

Enligt min mening gör sig företrädarna för den kommunitära

ståndpunkten skyldiga till klassisk förväxling är och bör.

en av Även det empiriskt förhåller så våra for-

om sig att värderingar är made de sammanhang vi ingått följer därför inte alls med någon

logisk nödvändighet den politiska ordningen också bör stå för

att vissa bestämda moraliska principer. Även vi alla skulle om vara att betrakta eller mindre dopade de kulturella eller struktusom mer av rella förhållanden så säga producerat följer därför inte som att oss, logiskt att vissa individer, bara för att de råkar majoritet, har vara en den moraliska rätten föreskriva andra vilka livsprojekt är att som

lämpliga.

Det mera empiriska problemet med den kommunitära ståndpunkten är att även om dess individens sociala formering är syn korrekt, inte hänsyn till medborgarna i och tar man att en samma

stat kan och vad gäller till exempel Sverige, alltmera är, prägla-

vara,

de högst olika sociala tillhörigheter. Ett uppenbart exempel

av är stater som omfattar med olika etnicitet och/ eller religion, grupper olika sociala klasser, Man bör därför, enligt företrädarna för etc. autonomiprincipen, göra skarp åtskillnad mellan vår sociala och en kulturella tillhörighet å sidan, och den å den

ena politiska ordningen

andra. I den förra är det självklart fullt legitimt individuellt eller att, i form olika associationer, driva idéer vad är korrekta av om som livsprojekt. Det centrala är emellertid inte bör använda sitt att man

politiska inflytande för att staten skall premiera just de värderingar

och livsformer själv den själv tillhör står för, man eller grupp man

eller vanligare använda statlig tvångsmakt för förhindra de

- att man mindre värda. En eller association kan anser vara person en exempelvis motståndare till aborter och för denna ståndvara propagera

punkt i olika sammanhang, likväl detta är något

men anse att som statens tvångsmakt inte bör användas till att påverka eller rentav

förbjuda. En anhängare viss religiös eller politisk livsåskåd-

av en ning kan ägna större delen sitt liv för sina idéer, av att propagera likväl inte önska bruka tvångsmakt för lärans utbredmen statens ning. På sätt kan motståndare till publiceringen samma man vara av

pornografiska alster eller körandet motorcyklar, eller

av tunga

drickandet alkoholhaltiga drycker, eller promiskuitet bland

av ungdomen, eller viss kultur, likväl inte typ av men anse att staten

BO ROTHSTEIN

bör lägga sig i vad medborgarna väljer färdas med, hälla i att struläsa, göra med varandra, eller på. Autonomiprincipen innepen, se

bär enligt Joseph Raz att

människor är självständiga moraliska aktörer har att själva besom sluta hur de skall leva sina liv och att staten inte är moralisk egna en domare bemyndigad att tvinga dem uppfattningar rätt och om fel.

Autonomiprincipen skall emellertid inte förväxlas med värderelativism, dvs. att alla värderingar lika onda eller goda. Den anses vara står för principen den neutrala kan lika person som om staten vara övertygad i olika moralfrågor sin kommunitäre motståndare. som Richard Rorty att försvaret för autonomiprincipen inte skall menar föras med hänvisning till det goda oberoende hur det definieav ras, och inte heller för att just värna principen valfrihet i sig, om utan helt enkelt därför vi de nutida till traditionen att arvtagarna religiös tolerans och konstitutionellt sätter friheten före av styre -

perfektion. Skillnaden gäller inte moralfrågor,

synen utan uppfattningen gränserna för statens tvångsmakt gentemot medom var borgarna bör sättas i dessa frågor.

Poängen med principen medborgarnas autonomi är enligt Rawls

om att vi bör försöka konstruera våra politiska institutioner så de att fungerar och accepteras medborgarna, trots att dessa inbördes har av i grunden olika vad är moraliskt korrekta leva. syn som sätt att Det innebär de politiska institutionerna inte skall stå för någon att specifik eller särskild uppfattning hur det goda livet bör konom strueras, utan att de medborgarna långt det är möjligt likger

värdiga möjligheter leva vad de själva uppfattar

att som som moraliskt korrekta livsprojekt. Detta innebär inte att vi förnekar principen olika individers och kulturella, sociala och om gruppers

religiösa tillhörighet, bara att denna tillhörighet inte gäller den poli-

tiska ordningen, dvs. staten. Det Rawlska projektet söker nå fram till princip tolerans baserad möjligheten att nå ett överen om

gripande samförstånd de rättviseprinciper bör gälla för de

om som politiska institutionerna i ett samhälle där och individer har grupper

DEMOKRATINS VIDD

i grunden skilda uppfattningar kulturella, religiösa och ideo-

logiska spörsmål. Det är med andra ord i vår begränsade egenskap

medborgare de Rawlska principerna rättvisa och rättav som om

färdiga procedurer äger sin giltighet. Givet den historiskt betingade

utvecklingen mot allt större pluralism i de västerländska samhällena måste teori rättvisa ge utrymme för skillnader vad gäller all-

en om männa och övergripande doktriner och för mångfald mot-

en av

och till och med oförenliga, uppfattningar värdet och

satta, om

meningen mänskligt liv.

Mot detta kan sagt hävdas att själva idén statens neut-

som om ralitet i sig är moralisk princip och att även den neutrala staten

en därför står för vissa värderingar är bättre än andra. Detta innebär

att

den neutrala måste hos sina moraliskt autonoma medatt staten borgare likväl söka inplantera principen att de inte bör använda

om statens tvångsmakt för att påtvinga andra medborgare sina värderingar vad de goda och korrekta leva. Vidare

om anser vara sätt att måste den också söka åstadkomma samhälle där det är möjligt

ett för individerna att autonomt ta ställning i värderingsfrågor och själv välja livsprojekt. Man kan säga att den neutrala

staten som en minsta princip likväl måste försvara idén den neutrala

om staten.

i grunden inget problem för företrädarna för autonomi- Detta är nu

principen. Tvärtom vidgår exempelvis Rawls i sina skrifter

senare att hans principer gäller för just den västerländska typen demo-

av krati. Hans teori rättvisa är med andra ord logiskt följd

om en av den västerländska demokratins princip. Man kan då, Aryeh

som Botwinick hävdat, tolka denna utveckling hos Rawls han

som att

"rekommenderar sin liberala teori kommunitära numera oss grunder. jag tror emellertid att detta är feltolkning,

en om man uppfattar detta att Rawls teori bara skulle fungera i samhällen

som

sin inneboende skapar medborgare med demosom genom natur kratiska värden. I stället syftar Rawls till konstruktionen

att genom

rättvisa politiska institutioner forma karaktären och målsättav

ningarna hos samhällets medborgare, det slags de är och

personer vill vara. Det är således inte ett demokratiskt samhälle

som, genom

tillskapa demokratiskt sinnade människor, resulterar i demoatt en

kratisk politisk ordning. I stället går orsakskedjan andra hållet,

det jag läser Rawls, rättvisa demokratiska politiska

är, som

BO ROTHSTEIN

institutioner skapar demokratiska medborgare intresserade som av rättvisa i samhället.

Neutralitetens neutralitet

Den demokratiska består emellertid inte bara procedurer staten av

de skapar också, via majoritetsbeslut, regler materiellt slag.

utan av Poängen är detta inte kräver den majoriteten drivit att att som igenom sådan materiell regel har ideologisk norm. en en gemensam Tvärtom kan i detta exempel, för den rådande abortman, som vara lagstiftningen många olika skäl. Den går till exempel att motivera av utifrån kvinnans absoluta rätt att själv bestämma över sin en syn kropp. Ett konsekvensetiskt är att ett statligt annat mera argument förbud i praktiken skulle skapa lidande och därför mera vara mera moraliskt förkastligt än det i sig förkastliga med aborter. Man kan emellertid denna argumentationslinje ytterligare pressa ett steg. Ronald Dworkin hävdar att just autonomiprincipen i själva verket har det fundament social integration de kommunitära av som teoretikerna enbart kan åstadkomma hänvisning till metagenom

fysiska principer eller renodlad majoritetspaternalism, dvs. att vad

majoriteten bestämmer också är rätt för minoriteten. En med-

borgare kan mycket väl uppfatta sig själv integrerad del

som en av

den politiska ordningen, bara denna är begränsad till

gemensamma att handla just hur dess officiella och politiska ordningar fungeom dvs. dess representativa, lagstiftande, verkställande och dömanrar, de och andra liknande exekutiva funktioner. En till denna ordning

kommunitärt integrerad medborgare accepterar att värdet hans

av liv bestämmes med vilken framgång hans samhälle förmår eget av behandla alla med lika omsorg. Om denna kommunitära, men starkt begränsade, tankegång dominerar i samhället, hävdar

Dworkin att,

då kommer samhället att äga viktig källa för stabilitet och legitien mitet även dess medlemmar inte alls har åsikt om vad om samma är betrakta rättvisa. De kommer dela insikten att som att som politik är angelägenhet i ett särskilt viktigt avseende: en gemensam alla, oberoende trosinriktning och ekonomisk nivå, har ett att av

DEMOKRATINS VIDD

personligt intresse i ett starkt personligt intresse för varje

- person

med livlig förmåga att inse sitt avgörande intresse i rättvisa inte

bara för honom sälv också för alla andra.

l men

Individualitet och gemenskap är således inte självklara motpoler. Även autonomiprincipen således innebär starka i

om begränsningar

vad vi kan tillåta staten att ha moraliska uppfattningar är den

om,

inte något moraliska föreställningar. Tvärtom

sätt renons

Dworkin att just därför att de är begränsade enligt är menar ovan, de i realiteten starkare de

än om var sprungna ur en gemensam social och ideologisk bas. Om de politiska konflikterna handlar

om att vissa medborgares idéer det goda livet skall premieras fram-

om för andra, just bara för att det för tillfället går samla majoritet

att en kring dem, kommer enligt Dworkin det politiska samtalet för-

att giftas misstänksamhet och i längden moraliskt nedbrytande,

av en, kohandel för konstruera dylika majoriteter.

att

Att utifrån autonomiprincipen försvara principen

om statens neutralitet kan ta sig högst konkreta uttryck. Ett exempel är

att

statens tvångsmakt används för att ingripa medborgare och

mot associationer försöker att med illegitima medel våld, tvång,

som

hets folkgrupp medborgare omfatta vissa värderingar.

mot att Eller i mjukare form, den moraliska principen tolerans

att om mellan olika religioner och livsstilar står schemat i de allmänna skolorna. Eller att arbetsgivare inte får diskriminera medborgare

ha olämpliga värderingar så länge inte kan visa

som anses man att dessa inte hindrar dem från att utföra sitt arbete.

Enligt detta sätt att skall staten förhålla sig neutral till alla vari-

se erande livsprojekt så länge de håller sig inom vad kan

typer av som

anses som rättfärdiga, i betydelsen neutrala, principer. Detta är, till

skillnad från den kommunitära idén, betydligt tolerantare och

neutral stat, dvs. den ställer sig positiv inte bara till slags mera ett moral och sätt att leva utan till många olika, den drar likväl

men en gräns för vad kan tolerabelt, nämligen sådant

som anses gentemot

direkt hotar neutralitetens princip. Istället för som att anse att ett sätt att leva är värt än ett annat, säger staten att många olika,

mera till och med sådana med fundamentalt olika värderingar, är likvär-

diga, det samtidigt finns sätt leva och värderingar

men att att som

BO ROTHSTEIN

staten inte kan acceptera. Detta bygger föreställning att den en moraliska principen neutral stat inte är partikulär om en en moralisk princip och därför inte kan bryta mot principen anses om moralisk neutralitet. Ett exempel detta kan att staten står vara neutral i förhållande till olika etniska och religioner, grupper men att den motarbetar varje form vad i svensk lag kallas hets av som

mot folkgrupp det är moralisk hållning bryter

- senare en som

mot principen tolerans. Frågan är sådan hållning får

om om en bryta mot principen statens neutralitet anses om Om principen neutralitet tolkas den inte om statens som att

skall premiera någon särskild moralisk uppfattning, håller den enligt

min mening streck för kritiken En neutral stat är inte ovan. detsamma indifferent stat där allting är lika legitimt. Tvärtsom en om finns det stora lagkomplex, exempelvis brottsbalken, måste som tolkas har mycket bestämda uppfattningar i moralsom att staten frågor den är beredd att sätta kraft bakom. Principen som om neutralitet måste tolkas vitt, att den gäller även staten om ser som sin uppgift att bekämpa livsstilar går ut att minska andra som medborgares möjligheter att fullfölja sina autonomt valda livsegna projekt och bryter mot uppfattningen att staten bör behandla som alla medborgare med lika omtanke och respekt. Detta är den utvidgning John Stuart Mills klassiska harm principle Joseph av som Raz för och går ut att staten har moralisk argumenterar som en

plikt att främja självbestämmande hos sina medborgare. Den prin-

cip jag stannar för är att de politiska institutionernas neutralitet inte kan absolut, måste relativ. Relativiteten bestäms vara utan vara av värdet bevara neutralitet och behovet ett öppet och att statens av tolerant samhälle bestående medborgare med förmåga att självav ständigt besluta och ta för sina liv. Med denna modifieom ansvar ring kan hantera dilemmat mellan principen individens om autonomi och principen statens neutralitet. om

En ytterligare invändning riktats mot Rawls idé de politissom om ka institutionernas neutralitet är den bara är idealiserat och att ett sofistikerat försvar för den västerländska liberalismens principer såsom de exempelvis kommit till uttryck i Förenta Staternas konstitution. Om står för radikal jämlikhetsidé än denna, man en mera

DEMOKRATINS VIDD

kan därför helt enkelt förkasta Rawls idé ideologisk ratio-

man som nalisering den liberala demokratin. Som Dworkin visat, håller

av emellertid inte ett sådant därför att idén inte bygger

resonemang, att medborgarna har någon rätt till vissa specifika friheter, utan just bara de har rätt till lika omtanke och respekt i förhållande till de

att politiska institutionerna. Detta kan förvisso dem,

motsägas av skriver Dworkin,

som att något mål, nytta eller för någon

anser som en seger samhällsklass eller utbredandet någon uppfattning hur männi-

av om skan bör leva, grundläggande än någon individuell rättighet,

är mera innefattande rätten till jämlikhet. Men den går inte att förneka i ljuset någon radikal uppfattning jämlikhet, därför

av mera om att någon sådan existerar inte.

Jag är egentligen tveksam till det är nödvändigt ytterligare

om att motivera principen lika omtanke och respekt eftersom den för

om mig framstår med Stefan Björklunds formulering, uppen-

som en, bar lösning hur staten bör förhålla sig till medborgarna. All särbehandling medborgare måste motiveras med generella argument

redogör för varför i just dessa fall skall avvika från prinsom man cipen om lika omtanke och respekt. Förutom denna motivering kan följande nämnas: John Rawls centrala aspekt

är att en stat som age-

efter motsatta principer hotar eller förgör individernas självrar känsla. Ett pragmatiskt skäl är att denna princip är nödvändig

mera för undvika skiftande majoriteter söker påtvinga varandra

att att restriktioner i valet livsprojekt, något demokratier har svårt

av som

hantera. att

Denna princip kan trivial, eftersom den plan

synas vara ett verkar omfattas nästan alla. Det är svårt att finna

av personer som offentligt vill argumentera mot lika universell rösträtt, mot likhet

inför lagen, jämställdhet mellan könen och religionsfrihet.

mot mot

Ser vi emellertid till konkret genomförd offentlig politik i Sverige så har autonomiprincipen knappast varit legio. Tvärtom kan säga

man att den svenska politiken i hög grad utmärkts kommunitära prin-

av ciper. Den svenska staten har historiskt givit sitt stöd till mängd

organisationer och sammanslutningar just för att de ansetts stå för goda moraliska principer. Exempel detta är nykterhetsrörelsen,

BO ROTHSTEIN

fredsrörelsen, idrottsrörelsen, olika producentkollektiv fackför-

eningar, jordbrukskooperationen statskyrkan och på tid

senare

andra religiösa sammanslutningar, osv.

Vidare delar den offentliga servicesektorn byggts har stora av

idén standardlösningar, dvs. typ daghem,

upp om samma av skolor, äldreomsorg, till alla medborgare alldeles oberoende deras av önskemål. Vad varit god verksamhet i dessa för medegna som borgarna ibland livsavgörande verksamheter har fastställts politisk central nivå, antingen nationell eller kommunal nivå, och

den enskilde medborgarens möjligheter påverka har historiskt

att varit tämligen begränsade. Det är därför ingen överdrift säga att att det svenska demokratiidealet historiskt varit kommunitärt än mera neutralt. Som generell idé är därför principen autonomi och om neutralitet kanske okontroversiell, i praktisk politik förstatens håller det sig rakt motsatt sätt.

Den neutrala staten och frågan om lika

möjligheter

Skälen för autonomiprincipen är, nämnts, idén lika som ovan om

omtanke och respekt. Om vi inte själva respekterar autonomiprin-

cipen, att vi skall använda staten för att påtvinga andra utan anser människor våra värderingar, har vi ingen garanti för att det motsatta inte skall hända. Om vi för denna princip vad bör stannar om staten göra infinner sig frågan vilket sätt staten skall bete sig genast om för medborgarna skall kunna, någotsånär lika villkor, att förverkliga sina olika och valda idéer och planer det autonomt om goda livet. Låt mig redan här detta med olika livsprojekt är säga att

den grundläggande komplikationen. En kommunitär

mera stat, som sig ha rätt medborgarna omfatta vissa bestämda anser att att moraliska värderingar och livsmål framför andra, har självklart en lättare uppgift denna punkt. Det är när vi samtidigt vill värna

autonomiprincipen och söka alla medborgare någotsånär rimliga

och likvärdiga möjlighet både autonomt välja moraliska

att

principer och förverkliga de livsprojekt följer dessa,

som av som

DEMOKRATINS VIDD

problemen uppstår. Kort sammanfattat, hur skapar möjligheter

man för förverkligandet något inte vad det är

av som man vet

Den första frågan är: Vilka behöver medborgaren för

resurser att kunna handla med gott omdöme Den andra frågan är vilken är

den korrekta fördelningen dessa givet vi önskar

av resurser - att att inte komma i konflikt med principen lika omtanke och respekt.

Självklart är detta frågor med högt politiskt sprängstoff. De berör

grundbulten i varje diskussion välfärdspolitik och försöken

om att

med vetenskaplig argumentation finna några slutgiltiga är

en svar givetvis fåfänga. Likväl kan det sin plats att slå fast att det

vara knappast finns någon politisk gruppering, än den renodlade

annat anarkismen, inte det finns centrala varje

som anser att resurser som medborgare måste förses med och det finns korrekt fördel-

- att en ning dessa Även före nyliberal teoretiker

av resurser. en detta som Robert Nozick håller hårt alla medborgare bör för-

att av staten

med statligt skydd för egendom, och detta skydd

ses resursen att bör likvärdigt fördelat ingen bör skyddas bättre än någon

vara -

Därefter kan givetvis listan förlängas i det oändliga sjukvård,

annan.

grundläggande utbildning, etc. efter vad råkar grund-

anse vara

läggande och tillräckliga för att medborgarna rimligt

resurser ge likvärdiga chanser förverkliga sina livsmål och forma själv-

att

ständiga uppfattningar i politiska frågor det jag vill slå fast

- är att

det inte finns någon demokratisk politisk position där principen

staten garanterade för likvärdiga möjligheter inte är

av resurser central.

Det är denna punkt, dvs. att via politiska beslut fördela

resur-

till medborgarna så de kan i stånd forma självständiga

ser att vara att uppfattningar i politiska, ekonomiska och moraliska spörsmål,

som den stora striden mellan den liberala och den kommunitära

uppfattningen borde stå. Om vi med enligt min mening goda

nu, argument, har för den måttligt modifierade allsidiga autonomi-

stannat

principen, uppstår frågan det finns något detta med

om sätt att se

staten garanterade och fördelade inte innebär vi av resurser som att

samtidigt går denna princip förnär.

John Rawls lösning problemet är koncentrerad till idén

primära nyttigheter primary goods. Detta är nyttigheter

som

nödvändiga för att individen skall kunna forma och förverkanses

BO ROTHSTEIN

liga sin idé moraliskt korrekt och liv. Statens fördelning om ett gott dessa primära nyttigheter kommer enligt Rawls inte i konflikt av med principen neutralitet, just därför de definieras om statens att

nyttigheter vilka varje rationellt agerande medborgare önskar

som och inte mindre alldeles oberoende sin vad mera av av syn som är moraliskt korrekt. Enligt denna idé består de primära nyttigheterna vad vi brukar förknippa med grundläggande fri- och av rättigheter i modern demokrati: välja arbete och bosätten Rätt att ning, rätt att välja och kandidera för offentliga ämbeten, etc. Mera problematiskt Rawls också räknar in inkomst och förmögenär att het och social erkänsla the social bases of self respect prisom mära nyttigheter. Tanken är att staten skulle kunna fördela dessa

nyttigheter till medborgarna det möjligt specificera

om var att en

sådan lista primära nyttigheter varje medborgare skulle

som erhålla därför bröt mot principen statens neutraliutan att man om tet. Skälet till detta är enligt Rawls att de primära nyttigheterna i sig

själv inte premierar eller underlättar medborgarnas anslutning till någon särskild moraluppfattning.

Oberoende hur vad denna lista över primära nyttigav ser heter bör innehålla och här är Rawls inte särskilt konkret, finns

det ett annat och avgörande problem med Rawls princip

mera om lika fördelning primära nyttigheter. Som ekonomen och filosoav fen Amartya Sen har påpekat, kommer Rawls princip att innebära

att den är fysiskt handikappad får precis lika mycket

som gravt eller litet primära nyttigheter den inte är behäftad med som som

något fysiskt handikapp. Detta med handikappade medborgare,

som amerikaner någon anledning kallas för hard cases, skapar av av

problem därför likvärdig fördelning primära nyttigheter

att en av

inte skapar likvärdiga möjligheter för medborgarna eftersom deras

ursprungliga situation är olika. Problemet är, enligt Sen följande:

Om människor i grunden mycket lika, då skulle ett register vore över primära nyttigheter ett ganska bra sätt att avgöra fördelvara ning. Men i själva verket förefaller människor ha väldigt olika behov vilka varierar med deras hälsa, livslängd, klimatiska förhållanden, bosättningsort, arbetsförhållanden, temperament och även kroppsstorlek Såvad det handlar är inte bara några svårom bedömda fall, vad vi är mycket omfattande och reella skillnader. ser

DEMOKRATINS VIDD

Att bedöma fördelar enbart i form primära nyttigheter leder till

en delvis blind moral.

Listan medborgare skulle behöva kompenseras därför

som att deras ursprungliga situation inte kan dem med majoriteten

anses ge

likvärdiga möjligheter kan göras mycket lång. Det är inte omöjligt

ambitiös politik detta område leder till överväldiatt en att en

gande majoritet av medborgarna något sätt måste erhålla särskilt

stöd för deras möjligheter förverkliga sina livsprojekt skall

att att

anses vara likvärdiga med majoritetens.

Ett problem är vad skall göra med medborgare

man som utan

någon påtaglig förskyllan just bara råkar ha dyr smak, dvs.

egen dem för vilka livet syns meningslöst de inte erhåller utom-

ordentligt kostsamma nyttigheter. Ett problem är idén

armat att om

primära nyttigheter bortser från att vi har olika möjligheter

att omvandla dessa nyttigheter till användbara personliga

resurser, dvs. att nyttigheterna ses mål i sig och inte ett medel för med-

som som

borgarnas självförverkligande. Sen hävdar att Rawls med sin primitiva idé jämlikhet vad gäller primära nyttigheter gör sig skyldig

till grundläggande felslut förmodligen är generellt psyko-

ett som ett

logiskt implantat från ett långvarigt liv i den kapitalistiska mark-

nadsekonomin, nämligen varufetischism.

Ett problem med idén primära nyttigheter är män-

annat om att niskor har olika uppfattningar vad är välfärd och vad de

om som behöver för realisera sina uppfattningar liv. Detta är

att om ett gott inte bara olikhet vad gäller kvantitet, här finns också

en utan en kvalitativ dimension, dvs. medborgarnas föreställningar välfärd

om kan så beskaffade att de är omöjliga jämföra enligt något

vara att

enhetligt index. Ingen fördelning primära nyttigheter, hur

av neutral i förhållande till olika uppfattningar moraliskt korrekta

om livsprojekt den än är, kan därför konstrueras. dessa idéer

Ingen av

uppfyller därmed den lätt modifierade principen neutral

om en stat. Frågan är vi inte måste överge denna princip hur skön den

om än är därför att vi inte kan hitta något adekvat sätt genomföra

att den på

En möjlig detta dilemma erbjuder Rawls och Dworkins

utväg ur kritiker Amartya Sen med sin idé jämlikhet vad gäller

ovan - - om

BO ROTHSTEIN

jämlikhet i grundläggande förmåga basic capability equality. Dennes påpekande varje form jämlikhetstanke skall kom-

att av som

bineras med autonomiprincipen, sig det handlar politisk,

vare om social eller ekonomisk jämlikhet, måste ta i beaktande medborgarolikhet, dels vad gäller deras förmåga, dels vad gäller deras olika nas uppfattningar i moralfrågor. Vad Sen säger sig sakna hos Rawls är

föreställning medborgarnas grundläggande förmåga att göra

en om olika saker. Detta handlar vad brukar kallas positiv friom som het, dvs. frihet med hjälp åstadkomma vissa ting. Detta att statens

rör då exempelvis möjligheten att kunna förflytta sig, att kunna

tillräckligt med näring och möjligheten delta i samhällets sociala att och ekonomiska funktioner. Det centrala är att de staten resurser fördelar bör motiveras med de minskar eller avskaffar den att fysiskt, socialt, handikappades funktionshinder, dvs.

ekonomiskt

de förhållanden personliga eller hindrar denne leva

sociala som att

sitt liv såsom hon själv vill. Detta kan inte åstadkommas genom en

aldrig så fördelning primära nyttigheter eller

av resurser, eftersom sådan jämlikhetsidê förväxlar nyttigheter och resurser en med vad människor kan åstadkomma med dessa. Autonomiprincipen innebär inte bara bör stå neutral att staten till medborgarnas val livsprojekt. Den innebär också att staten av

bör, så långt möjligt, söka åstadkomma likvärdiga möjligheter för medborgarna förverkliga sina idéer och planer. Om medborga-

att

sedan väljer utnyttja dessa möjligheter vilka de än

ren att nu eller förspilla dem är hennes ensak. För detta är idén likväratt om

dig grundläggande förmåga central. Vad precist kan och

mera som skall innefattas i detta är till största delen politisk fråga, där det en inte finns möjlighet några bestämda utifrån den poliatt avge svar tiska filosofin. Denna bekant inte heller att tömma den avser som demokratiska alla väsentliga frågor, bara att försöka processen finna grund för vad diskussionen bör handla en gemensam om. Det centrala är vi med denna konstruktion har pekat att att det finns åtminstone teoretiskt logiskt konsistent möjlighet en sett

kombinera principen autonomi dvs. medborgarnas likvär-

att om

diga möjligheter självständigt välja livsmål med principen om

att den neutrala dvs. inte bör precisera vissa levnadsstaten att staten sätt moraliskt högstående än andra. Genom att fokusera som mera

DEMOKRATINS VlDD

diskussionen att förse medborgarna med grundläggande förmåga, kan vi undvika både den maximalistiska och den minimalistiska idéns orimligheter.

Kan demokratin styra

Efter att utifrån politisk-filosofisk diskussion, försökt

en ge svar vad staten bör göra, vad är i förhållande till

som statens ansvar medborgarna, är det dags i närkamp med vår andra

nu att centra-

fråga, nämligen vad staten kan göra Detta handlar vilka lär-

om domar kan dra de två decenniernas empiriska forsk-

man av senaste

ning genomförandet olika former offentliga åtgärdspro-

om av av

inom det välfärdspolitiska området.

gram

Forskningen om genomförandet offentlig politik sin

av tog

början i samband med president Lyndon Johnson och hans admi-

nistrations satsning The Great Society i USA under 1960-talet. Upptäckten att det fanns omfattande och utbredd massfattigdom

en mitt i världens rikaste land i kombination med dåtidens mycket starka tilltro till den offentliga politikens förmåga förändra

att samhället, inledde dittills icke skådad socialpolitisk reformoffensiv i

en det moderna USA. Optimismen hög kunde slå världens

var - man dittills främsta krigsmaskiner Slagfältet borde det enkel

vara en affär fattigdom, analfabetism och socialt elände

att utrota annat hemmaplan. Alltså deklarerades kriget fattigdomen The War

mot -

on Poverty". Tilltron till möjligheten med offentliga insatser

att av-

hjälpa allehanda samhällsproblem eller dem

var stor - som en av

med i efterhand har formulerat det: För varje problem som var

finns det åtgärdsprogram.

ett

Denna reformoptimism ingalunda begränsad till USA. Även

var i västvärlden etablerades liknande storstilade offentliga åt-

resten av gärdsprogram. I Sverige inleddes till exempel under 1960-talets

del socialpolitisk offensiv, till delar inspirerad det

senare en stora av socialdemokratiska partiets för ökad jämlikhet, vilket

program

presenterades av en arbetsgrupp under ledning Alva Myrdal

partiets kongress 1967. Även i Sverige nyupptäcktes fattigdom och

social misär vid denna tid, och tilltron till den offentliga politikens

BO ROTHSTEIN

förändringspotential även här stor. Det starka samhället skulle var

slutligen förverkligas, sprickorna i den välfärdspolitiska

nu muren skulle tätas igen. Till skillnad från vad fallet i Sverige bestämdes i USA att som var alla de federala lanserades i kriget mot fattigdomen program som också skulle utvärderas. USA:s kongress ville vilka effekter de veta välfärdsprogram lanserade hade helt enkelt vad fick för man - man En mindre armé samhällsvetare, ofta med vänsterpengarna. av liberal politisk grundinställning, sändes därför ut för att söka efter effekter de federala Så föddes förutom implementeav programmen.

ringsforskning också dess nära kusin, utvärderingsforskningen.

I allmänhet de resultat fann de federala var man av programmen

tämligen nedslående. Man rapporterade små, alls några

om om effekter, bristande koordinering mellan organisationer och om mellan de olika politiska nivåerna, oförutsedda och ofta negativa om bieffekter, allehanda resursslöseri och inkompetens och ibland om direkt korruption och maktmissbruk i genomförandeledet. Från om sina vänsterliberala utgångspunkter drog de flesta dessa pionjärer av

inom implementerings- och utvärderingsforskningen slutsatsen att

vad krävdes djärvare bättre organisom var mera resurser, program,

sation och klarare ansvarsfördelning.

Ironiskt blev resultatet i delar helt De konnog stora ett annat. servativa krafterna inom framförallt det republikanska partiet i USA drog nämligen helt lärdom de vänsterliberala en annan av samhällsvetarnas utvärderingsrapporter än vad dessa tänkt sig. I stället för och bättre koordinerade offentliga reformmera resurser kom till slutsatsen denna åtgärdsprogram program man att typ av överhuvudtaget inte kunde fungera, att de innebar slöseri, att de försatte mottagargrupperna hjälplöst bidragsberoende och i i ett många fall gjorde skada än nytta. Denna välfärdspolitiska mera reformpessimism hänger intimt med större kris för samman en rationalismen politisk grundidê. Ett typiskt uttalande från den som

kände implementeringsforskaren Richard F Elmore är följande:

Insatserna har varit tänkta som den välövervägda, rationella användningen central auktoritet för att förändra strukturen i de av politiska, sociala och ekonomiska förhållandena. Detta synsätt växte

DEMOKRATINS VIDD

fram från grundläggande optimism centralmaktens möjlig-

en om heter att besitta kunskap vad orsakar sociala problem,

om som att omvandla denna kunskap till bindande föreskrifter, och att använda välvilligt tvång för att genomföra dessa föreskrifter. Till detta kom

att i den utsträckning det fanns skäl för insatser, hänvis-

som genom ning till fakta eller till politiska överväganden, den förhärskande

var

att staten kunde stå för de behövdes för synen resurser som att insatserna att fungera. Historien välfärdspolitiken under de

om senaste femton till tjugo åren är historien hur dessa antaganden

om fallit De har visat sig alla sätt fel, eller åtminstone

samman. vara tillräckligt problematiska för att de skall osäkra grund för

vara som åtgärder. Uppfattningen ett fortgående framåtskridande, styrt

om från med vetenskaplig knoW-how, orkestrerad

centrum genom en systematiskt rationalistisk användning välvilligt tvång, verkar

av mindre sannolik vi vet effekterna tidigare insatser.

mer om av Vårt förtroende för centrum sjunker liksom dess auktoritet när det

gäller för förmåner och styrning. Allt faller

att svara samman centrum kan, det verkar inte stå fast.

som -

Denna reformpessimism och, allmänt, bristande tilltro till

mera en offentlig politik baserad rationell diskurs, är inte bara före-

en en teelse hemmahörande i USA. Den har även, än i mindre

om omfattning, svensk politik och intellektuell debatt under

genomsyrat 1980-talet. Ett exempel är Utredningen demokrati och makt i

om Sverige allmänt kallad maktutredningen ett samhällsveten-

mera skapligt megaprojekt tillsattes den dåvarande socialdemo-

som av kratiska regeringen 1985. I utredningens slutrapport från 1990 råder

en huvudsakligen pessimistisk grundton vad gäller möjligheterna att

demokratisk väg styra samhällsutvecklingen. Bland anförde

annat

man i slutrapporten att,

förverkligandet av principen om staten som serviceproducent

fordrar stor byråkrati blir och oöverskådlig och

en som mer mer svårstyrbar. Makten över den offentliga sektorn, enligt teorin

som skall vila hos de valda representanterna, kommer de facto i stor ut-

sträckning att utövas tjänstemän och experter. Systemets makt

av ökar, makten över systemet minskar.

men

Utredningen redovisade också resultat från omfattande intervju-

studie representativt urval svenska medborgare, vilken

av ett av

BO ROTHSTEIN

klart visade inom vissa politiskt mycket omhuldade reformomatt den allmänna grundskolan och sjukvården, fanns det råden, t.ex. upplevde maktlöshet inför de stora byråkratiska stora grupper som

skapats. citera utredningens ledamöter,

system som För att en av Johan P Olsen: "Velferdsstatens institusjoner blitt er tunge, trege og

stand til å tilpasse rimlige forventninger krav fra

ute av seg og

statsborgerne.

Implementeringsforskningen är också den till mycket stora delar

eländesforskning, så vill samhällsvetenskapens patologi.

om man en En aldrig sinande ström fallstudier förslösade om av om resurser, oförutsedda bieffekter, oklara politiska målsättningar, om om olämpliga organisationsformer och oförstående eller allmänt om

illasinnade byråkrater. Vår tid betydande pessimism

är en era av

vad gäller uppfattningen staten, är den första meningen i

om en av standardböckerna inom området. Även det robusta åtgärdsmest är väl konstruerat för överleva genomföranprogram - ett som att deprocessen tenderar De klassiska med - att snett. symptomen

undermålig prestation, förseningar och stigande kostnader kommer

uppstå", är typiskt uttalande från den första att ett annat genera-

tionens implementeringsforskare.

Här finns emellertid inte mindre olika problem gömda. än tre Det första är implementeringsforskare har haft förkärlek att att en

söka sig till sådana offentliga åtgärdsprogram vilka

typer av man förhand känt till resulterat i misslyckanden. inte varken Detta är nu

särskilt konstigt eller i alla lägen metodologiskt förkastligt. När som

i detta fall det gällt etablera nytt forskningsfält, är sådana att ett illustrativa fallstudier, där främst vill söka verifiera teori, man en ny både nödvändiga och legitima. Strävan har varit visa vikten att av analysera den administrativa genomförandeprocessen för öka att att vår förståelse för det politiska utfall och då söka sig till systemets att

kända misslyckanden är givetvis fullt rimligt. Denna inriktning

låt kalla den för den offentliga politikens heroiska missmot, oss

lyckanden, kan jämföras med den ekonomiska forskningens

dock huvudsakligen avsomnade intresse för att studera

numera

marknadsmisslyckanden.

DEMOKRATINS VIDD

Denna koncentration på studiet misslyckade offentliga

av sats-

ningar är emellertid problematisk vårt perspektiv där det

mera ur gäller att söka efter generella mönster för den politiska

mera styr-

ningens möjligheter och gränser. Det självklart fatalt den

vore om

metodologiska snedvridning koncentrationen till problemom-

som

råden innebär gjorde vi implementeringsproblem oöver-

att ser som stigliga. Det kan likställas med dra generella slutsatser före-

att om tagandets möjligheter och problem baserat enbart studiet kris-

av branscher eller konkursmässiga företag. Inte heller den militär-

strategiska forskningen har försökt enbart dra sina slutsatser från

att nederlagens fält. Som Richard Elmore skriver i insiktsfull artikel:

Analyser välfärdspolitik har kommit att bestå förklaringar

av av

varför saker och ting aldrig fungerar planerat, hög kunskaps-

som en nivå har kommit likställas med flödande cynism. Självklart

att en

kan viktiga lärdomar dras studera misslyckade åtgärdspro-

av att

och brister i organisationers rationalitet. Problemet är emellergram tid detta endast har vad inte fungerar,

att man genom grepp om som inte vad faktiskt fungerar. Att dra generella lärdomar och fram-

som förallt rekommendation praktiker baserat enbart sådan

att ge

kunskap är självklart förkastligt.

Det andra, och närbesläktade, problemet gäller även det imple-

menteringsforskarnas val offentliga åtgärdsprogram. Även då

inte från början valt analysera misslyckanden har typiska

man att områden varit sådana kräver samarbete mellan flertal

som a ett olika politiska nivåer, b syftar till med olika slags medel påverka

att samhällsområden med stor dynamik vilket kräver fält-

c att

personalen ett stort mått handlingsutrymme och där d de

ges av

förväntade förändringarna är mycket och där teknologin

stora e vad skall göra för att åstadkomma de förväntade förändring-

man arna är osäker eller rentav obefintlig. Det har funnits vilja

en att

undersöka just den välfärdsprogram förhand

typ av som man vet har goda chanser misslyckas. Även detta har cynisk och

att gett en efter hand alltmer socialkonservativ prägel

genren.

För det tredje har implementeringsforskningen haft alltför

en mekanistisk och rationalistisk genomförandeprocessen. Inom

syn

om ens några, administrativt komplicerade verksamheter lyckas

till genomföra de ursprungliga planerna och be-

man 100 procent

BO ROTHSTEIN

sluten. I stället är anpassning till förändrade förhållanden och

av-

vikelser från vad planerats och förändring planer grund

som av

gjorda erfarenheter det normala. Det politiska och den av systemet offentliga sektorn är ingalunda ofta

ensamt om att acceptera att målsättningar kan mångfaccetterade och fulla restriktioner

vara av och att planerade intentioner inte kan förverkligas fullt Detta

ut. skall självklart inte i alla lägen intäkt för konservativ och

tas som en

reformpessimistisk inställning till offentlig politik. Tvärtom är

organisationer förmår sig till förändrade förhållanden

som anpassa

och organisationsledningar kan omforma målsättningar efter

som gjorda erfarenheter oftast att föredra framför rigida strukturer.

mera Mera insiktsfulla politiska beslutsfattare försöker ibland bygga in

sådan förändringsförmåga i de organisationer de skapar. Det blir,

kort sagt, inte alltid tänkt, det kan bli bra ändå. Detta

som man men

sägs inte för undanskymma många offentliga vid

att att program en närmare granskning kan betraktas misslyckade, bara för

som utan att hävda att bedömningen vad bör klassifieras miss-

av som som ett lyckande måste göras från ett bredare spektrum än att bara mekaniskt jämföra uppnådda resultat med de ursprungliga målen. Be-

tydelsen av att implementeringsstrukturer förmår att lära sig över

tid, att verksamheter måste sig till förändringar i omgiv-

anpassa ningen, att planer måste förändras och även resultat inte når

att som

till 100 procent vad planerats kan mycket värdeupp av som vara

fulla, har ofta negligerats i denna forskning. Till detta kommer implementerings- och utvärderingsstudier

att ofta gjorts kort tid efter det igång vilket tende-

att programmet satts rat att underskatta dels de långsiktiga effekterna, dels just möjligheten att lära gjorda misstag och korrigera verksamheten efter-

av hand. Offentlig politik handlar i mycket att hantera förän-

om ett derligt fält efter vissa allmänna riktlinjer, inte med kirurgisk

om att precision konstruera automatisk där kända insatser

en process ger kända effekter.

Utformningen av åtgärdsprogrammet är självklart central

en faktor för skall lyckas med vad föresatt sig. Problemet

att man man är bara denna diskussion ofta hamnar i överrationalistisk

att en diskurs, där de studerar implementering till del sysslar med

som stor att beklaga att den politiska ibland producerar irrationella

processen

DEMOKRATINS VIDD

resultat i form oklara eller motstridiga eller till och med omöj-

liga mandat för den offentliga förvaltningen. Detta ligger emellertid

delvis i den politiska Politiker kan,

processens natur. genom

exempelvis kraftig massmedial fokusering ett problem, komma i

situationer där de uppfattar sig tvingade formulera något

som att slags åtgärdsprogram även för samhällsproblem för vilka det inte finns några väl beprövade eller kända motåtgärder. Resultatet är

ens

tendens att kasta olösliga sociala problem byråkraterna

en som sedan blir syndabockar när problemen inte blir lösta.

Detta kan orsaken till att det existerar åtgärdsprogram

vara som man goda grunder kan anta enbart är symboliskt värde, dvs.

där de flesta inblandade utgår från att de inte är tänkta att program ha någon effekt än söka visa någonting görs för åt-

annan att att att

gärda uppmärksammat problem oklart vad och med vilken

ett effekt.

Å andra sidan finns det situationer där det finns mycket starka

moraliska skäl att vidta offentliga åtgärder trots att vi majoriteten saknar tillräcklig god kunskap relationen mellan insatser och

om effekter, eller där vi är mycket osäkra vilka effekterna överhuvudtaget Symbolisk politik har inte bara utbudssida utan

en också efterfrågesida. Kraven att staten skall ingripa mot olika

en samhällsproblem har helt enkelt inte åtföljts motsvarande

av en tillväxt i statens kapacitet.

Det finns policyforskare hävdar att det enklare

som var nattväktarstatens tid då staten, till skillnad från oftast kunde använ-

nu, da välkänd teknik för sina typiska uppgifter hänga krimi-

som att nella eller bygga broar. Jag tror emellertid kraftigt underskattar

man

svårigheterna i implementeringen uppgift dåtidens stater

av en som

sysslade rätt mycket med, nämligen bedriva militära operationer.

att

Implementeringsforskning härvidlag bygger den slagsteori för

krigsioperationer går tillbaka till den tyske militärstrategen

som Clausewitz skrifter från det tidiga 1800-talet. dennes centrala

Ett av budskap att militära operationer så oförutsebara att någon

var var generell operativ teori inte kunde etableras. I stället det centrala

var att förbereda befälhavare mentalt för denna krigets oförutsebarhet. Clausewitz centrala begrepp för beskriva kriget strategiskt

att som problem "friktion, "osäkerhet" och slump.

var

BO ROTHSTEIN

Implementeringsforskningens huvudrekommendation

är som sagt att målen med policyn måste precisa och klara och att

vara man

förhand har kunskap relationen mellan insatta åtgärder och

om effekter/ mål. Man efterfrågar allmänt hållfast teori identi-

en som fierar de centrala faktorerna och orsakssambanden. Nakamura 8C Smallwood hävdar t.ex. att: Både åtgärdsprogrammets mål och medlen för att nå dessa mål måste formuleras i termer är

som pass precisa att genomförarna vet vad de förväntas göra."

Detta är emellertid i många fall helt orealistisk bild vad offent-

en av

politik handlar Den bygger även en i grunden omöjlig

om.

relationen mellan kunskap och politisk handling. Inom

syn många områden måste staten nämligen även då det saknas helt

agera säker kunskap både insatsernas verkning och de förhållan-

om om den råder då insatserna skall göras. Jag skall illustrera detta med

som ett klassiskt område för statlig verksamhet, nämligen det militära

försvaret. Den empiriska forskningen talar här för ovanlighetens skull tydligt språk, för uttrycka det försiktigt. I oerhört

ett att

många fall har länder satsat försvarsprogram vad gäller teknologi och strategi delar visat sig felaktiga och inte byggt

som i stora som

någon fungerande kausal teori relationen mellan insatser och

om effekter. Orsaken till detta kommer att det i militära företag

av som i många andra verksamheter alltid är oerhört svårt att förutse relationen mellan insatser och effekter, insatserna till exempel är

om tillräckliga såväl kvantitativt kvalitativt. Skälet

rent som är att man inte kan bestämma de förhållanden under vilka insatserna kommer till användning. Den accelererande tekniska utvecklingen är bara

de faktorer bidrar till osäkerheten och flexibiliteten detta av som område. En är osäkerheten i de tänkta scenarion för-

annan som

svarsplaneringen bygger på. Som Regan uttryckt det, det största

problemet för militära planerare skaffa information från sina

är att politiska ledare för vilket slags krig de skall förbereda sig.

Likväl är det ytterst allvar vill hävda att grund

som av just denna kunskapsmässiga osäkerhet när det gäller sambandet mellan insatser och effekter bör avstå från att ha ett militärt försvar eller avstå från att försöka utforma det så rationellt möjligt

som

efter det rådande kunskapsläget. I detta slags åtgärdsprogram, lik-

DEMOKRATINS VIDD

i så många andra, handlar det i stället utforma den som om att offentliga politiken att den kan hantera osäkerhet och kravet flexibilitet i implementeringsledet. Det är naivt beslut

att tro att om att handla kan från början har säker kunskap

styras av om om vad kommer fungera. Det enda förefaller helt säkert är

som att som att ett militärt försvar byggdes efter de rationalistiska dokt-

om upp

riner implementeringsforskningen föreskriver skulle det

som a antingen inte förekomma alls eller b helt oanvändbart i hän-

vara delse krig, eftersom det skulle sakna den flexibilitet och förmåga

av att hantera osäkerhet krävs för framgång i militära operationer.

som

Detta vikten att inse den tillgängliga kun-

resonemang om av

skapens begränsningar, särskilt när den skall tillämpas i många olika

och okända situationer, kan överföras till många offentliga politikområden. Vi inte med säkerhet vilken åtgärder

vet typ av som fungerar inom stora delar centrala områden såsom t.ex. kriminal-

vården, den kurativa socialpolitiken, sjukvården, miljövården,

ut-

bildningsväsendet och arbetslöshetsbekämpningen. Vi saknar

många områden möjligheten att centralt inhämta säker kunskap

om vad fungerar och i de fall vi har någorlunda säker kunskap så

som fungerar den bara i vissa situationer. Dessutom förändras kunskapsläget mycket snabbt inom många dessa områden.

Denna föreställning inom implementeringsforskningen, att det

gäller först finna helt säker och fungerande policyteori bakom

att en programmet förutsättning och villkor för sjösätta det,

som en ett att är i bästa fall naiv, i värsta fall direkt farlig. Detta idé

är en som förefaller hänga med det fordistiska löpande-bands-produk-

samma tionens samhälle eller Sovjetepokens femårsplaner vilka byggde

högst i hierarkin alltid visste vad skulle göras

att man upp som och hur, och de utförde detta bara hade rätta sig efter

att som att

dessa centrala och precisa mål. I det post-fordistiska, post-sovjetiska

informations- och kunskapssamhället är denna idé emellertid full-

ständigt föråldrad. Förändringstakten är hög inom de flesta

policyområden och kraven verksamheten efter

att anpassa skiftande förhållanden möjligheten besitta säker

så stora att att kunskap om vad bör göras central nivå och hinna förmedla

som denna till lokal nivå är oerhört liten.

BO ROTHSTEIN

Olika slags offentliga åtgärder

Vad finns det då för olika offentliga åtgärdsprogram och

typer av

kan vi hitta någon rimlig indelningsgrund vårt syfte

som passar att

hitta vilka är komplicerade genomföra än andra.

som mera att Svaret är delvis givet Iu större osäkerhet måste hanteras i

ovan: som genomförandeledet desto svårare blir det. En första distinktion

av vad denna osäkerhet handlar är hur de operativa förhållandena

ut i vilka den offentliga politiken ingripa. Dessa kan i ser avser att

extremfallen antingen fullständigt dynamiska eller fullständigt

vara statiska till sin karaktär. Uttryckt sätt gäller frågan

annat om man måste den offentliga styrningen till varje falls unika

anpassa situation och egenskaper för nå önskat resultat, eller

att om man kan arbeta med generella och standardiserade insatser.

mera

Den andra distinktionen har göra med insatser be-

att typen av rorende i vilken grad önskar påverka samhällsförhållandena,

man dvs. hur direkt eller indirekt önskar intervenera. Det är

staten en sak att sätta ett regelverk sätter innanför vilka

upp som ramarna människor eller organisationer i det civila samhället kan efter

agera eget tycke och skön. Exempel detta kan civilrätten eller

vara

äktenskapslagstiftningen. Det handlar skapa slagsreflek-

om att en

siva rättsliga system är både självreglerande och självständiga.

som Här föreligger skillnad mot formell rätt vad privata

en som anger aktörer får och inte får göra, och materiella rättsregler

mot som

vad den enskilde kan kräva eller krävas I civilanger av staten. rätten regleras emellertid inte vilka och tjänster skall

varor som

bytas och äktenskapslagstiftningen innehåller inte många precise-

ringar om man bör gifta sig med eller vad skall före-

vem som

komma inom äktenskapet. Här lägger sig mycket vida

staten inom

inte vissa rätt så precisa regler för kontraktens ramar men utformning gäller. Här finns även olika typer ekonomiska

av styrinstrument skatter och generella bidrag. Låt för enkelhetens

som oss

skull benämna denna politik reglerande.

typ av

Det är sak då staten direkt via sina organisationer

en annan egna vill söka påverka medborgarnas handlande och framförallt försöka

dem djupet ändra sitt beteende. Detta gäller alla former

att av vad engelska kallas "human-processing, dvs. den verksam-

som

DEMOKRATINS VIDD

het sker i skolor och andra utbildningsorgan, socialbyråer, i

som fängelser, alkoholistanstalter.

Vilken typ offentliga åtgärdsprogram är då respektive

av mest

minst problematiskt att implementera. Här kan vi dra omvänd

nytta implementeringsforskningens karaktär eländesforskning,

av av dess tendens leta efter de mest problematiska fallen. Det

att

förefaller tämligen stor enighet att den komplice-

vara en om mest rade typen är de kan beskrivas dynamiskt

av program som som interventionistiska, medan det är betydligt enklare att genomföra

skall reglera statiska förhållanden. Exempel denna program som

förra typ är arbetsmarknadspolitik syftar till att

av program som öka sysselsättningen för dem med låga kvalifikationer, bostadspolitik syftar till att bostäder hemlösa eller socialt miss-

som ge

anpassade, utbildningspolitik syftar till göra

som att avancemang inom utbildningssystemet fördelat mellan olika socio-

mera ekonomiska eller socialpolitik syftar till direkt kura-

grupper som tiva åtgärder. Det är gemensamt för detta slags är

som program a att de alla, olika sätt, handlar att direkt söka påverka enskilda

medborgares beteende i dynamisk och b att kun-

en process skapsläget vad fungerar är osäkert och variationerna

om som c ute

fältet Att offentlig verksamhet efter generella

är stora. anpassa en

tillfälliga skiftningar t.ex. konjunktursvängningar är svårt

men av två olika skäl. För det första är det komplicerat bygga in

att ett

effektivt i den offentliga förvaltningen. Att offentliga

styrsystem organisationer att förändra sin verksamhet rätt sätt efter skiftande omständigheter är notoriskt komplicerat. Till skillnad från exempelvis företag idealmarknad känner den typiska offent-

liga förvaltningsorganisationen inte omedelbart sviktande

av en

efterfrågan vad producerar eftersom vanligtvis har

man man en politiskt bestämd efterfrågan/ kundkrets. För det andra ligger det ofta ett värde i att den offentliga förvaltningen är relativt stabil

organisation med viss distans till den politiska församlingen, inte

en minst från rättsstatligt perspektiv. Domstolar skall, för

ett att ta ett typfall, olika skäl inte kunna påverkas politiskt. Likväl kan den

av parlamentariska majoriteten då det inträffar snabba sociala eller politiska förändringar, önska omedelbara förändringar i domstolar-

sätt att döma i vissa typer ärenden. nas av

BO ROTHSTEIN

För det tredje är det parlamentariska beslutssystemet sin

genom

inneboende logik tämligen långsamt när det gäller sända iväg

att

signaler till den offentliga förvaltningen. I normala fall

fattar man

principbeslut en gång om året för åtgärdssektor. Inom denna

en sektor kan dels förändringar ske mycket snabbare, dels behövs det

ofta fattas tusentals beslut hur enskilda fall skall åtgärdas. Med

klassisk formulering Charles Lindblom kan detta en numera av sägas att staten har strong thumbs, fingers".

som no

Problemen med de offentliga insatserna till enskilda

att anpassa fall leder in i de någorlunda välutforskade fälten inom

oss ett av

implementeringsforskningen, nämligen teorin frontlinjebyrå-

om krater. Enligt denna teori kommer de offentliga åtgärderna inom

denna dynamiskt interventionistiska i realiteten

typ av program att utformas den operativa fältpersonalen. Skälet till detta är det

av att inte, grund de osäkerhetsfaktorer nämnts,

av som ovan är möjligt för de centrala politiska att i detalj föreskriva de olikartade

organen åtgärder bör vidtas i alla de olikartade fall måste hanteras. I

som som

stället måste den operativa personalen direkt möter medborga-

som ren/ klienten exempel lärare, sjukvårdspersonal, socialarbetare,

till

poliser ett relativt stort handlingsutrymme för avgöra precis

ges att vilka slags åtgärder bör sättas in i de enskilda fallen. De måste

som med andra ord rätt att självständigt och bedöma

ges eget ansvar vilka insatser är lämpliga i den aktuella situationen och det är

som

deras handlingar blir det offentliga åtgärdsprogram-

summan av som met. I vad mån detta är relaterat till vad är beslutat de demo-

som av kratiskt tillsatta inom området är således betrakta

organen att som en öppen fråga.

I realiteten innebär detta många och för enskilda medborgare

att

utomordentligt viktiga beslut fortlöpande kommer utformas

att av lokala offentliga och enskilda tjänstemän. Här uppstår vad vi

organ kan kalla för demokratins hål, innebär de be-

ett svarta som att som

slutar medborgarnas välfärd är förvaltningar och tjänstemän, där

om det kan svårt, gränsen till omöjligt, utkräva något slags

vara att

ansvar. De valda politikerna har bara mycket begränsat inflytan-

ett

de över utformningen den offentliga politiken, eller direkt

av mera

vad staten i dessa fall egentligen gör med medborgarna. -

DEMOKRATINS VIDD

Till skillnad från statiskt reglerande politik är den dynamiska

en interventionismen problematisk grund de institutionaliserade

av former utifrån vilka demokratin byggts Det är exempelvis rela-

upp. tivt lätt ändra folkpensionen -i stort sett krävs

att summan enbart några instruktioner till centraldatorn Riksförsäkrings-

nya verket. Det är betydligt svårare ändra attityder och beteende hos

att fältpersonal lärare, socialarbetare och poliser. Även i de fall

som detta är möjligt måste vi också känna till hur och detta får

om avsedda effekter hos de individer vilka de förras åtgärder är

mot

riktade. Styrningskedjans längd från centrala politiker till högre

ämbetsmän, till mellanchefer, till fåltpersonal och slutligen till med-

borgarna gör bara detta styrningen blir utomordentligt

- att en

komplicerad process.

Jag skall illustrera detta med ett typfall, nämligen de generella barnbidragen, fall vad jag benämnt statisk interven-

som är ett av tionism. Problemet med dessa och liknande generella bidrag år att

de plan möter medborgarnas behov tämligen dåligt. Enkelt

ett uttryckt de fattiga får för lite och de rika får för mycket. I ballis-

tiska skulle kunna säga att detta är att sikta att

termer man som nå träffbild möjligt att söka träffa allt lika. Det

stor som - vore,

utifrån medborgarnas behov, bättre bidragen avpassades

sett om kontinuerligt efter deras över tiden skiftande och generellt olika ekonomiska omständigheter. Teoretiskt kunde finkalibrera

man

så varje familj varje månad finge besök social-

systemet att av en

tjänsteman tillsammans med familjen gick igenom deras eko-

som nomiska situation och därefter skrev check med lämplig

ut en en

bidragsumma. Ett sådant finkalibrigt system är fullt möjligt

mera och nå så exakt träffbild möjligt. Priset för nå

avser att som att denna precision i träffbilden är emellertid högt. Dels blir behovet

av antalet socialtjänstemän högt. Dessutom blir kontrollen och in-

trånget i medborgarnas privata liv mycket stor, dels kommer den

reella makten glida över i tjänstemännens händer, eftersom be-

att sluten blir beroende deras bedömning det enskilda fallet.

av av

Det i och för sig tillfredsställande utifrån denna

vore om man analys kunde, principiellt plan, dra slutsatsen att stater inte

ett bör syssla med dynamisk interventionism, därför de saknar för-

att måga genomföra sådan politik. Denna rekommendation från

att

BO ROTHSTEIN

implementeringsforskningen har emellertid ingen generell grund,

verkligheten är inte så enkel och välordnad. För det första finns det många studier visar har förmåga till dynamisk inter-

som att stater

ventionism. Under vissa specifika omständigheter kan mycket

stater väl lösa denna uppgifter. För det andra är det i realiteten inte

typ av politiskt möjligt låta bli. Om vi önskar samhället skall

att att t.ex. vidta åtgärder vanvård barn, handikappade vård och

mot grov av ge sysselsättning, rehabilitera yrkesskadade, bedriva aktiv arbetsmark-

nadspolitik eller ha ordningspolis, är det inte möjligt undvika

en att

dessa slags offentliga åtgärdsprogram. Snarare är lärdomen

att om denna åtgärder skall fungera måste inse det ställer

typ av man att

mycket stora krav den offentliga förvaltningens organisering och

förvaltningsåtgärdernas legitimitet, inte minst då möjligheten att

utkräva de professionella kårer i realiteten kommer

ansvar av som

för genomförandet de i demokratisk ordning fattade att ansvara av

åtgärdsprogrammen.

Slutsatser

Frågan demokratins räckvidd är både normativt och empiriskt

komplicerad. Här har jag velat peka två centrala problem. Det

ut första är vikten hitta balanspunkt mellan kollektivism och

av att en individuell autonomi. Det andra har göra med möjligheterna till

att demokratisk styrning med kända tekniker, visat sig begrän-

som, sade. Demokratins räckvidd begränsas rent praktiskt de demo-

av kratiska beslutskapacitet. Båda dessa faktorer måste i

organens tas beaktande i diskussionen demokratins räckvidd.

Ge folket fler röster

Nils Karlson, ful. dr, Stockholm

Aldrig tidigare i världshistorien har demokratin haft starkare ställ-

ning i världen än i dag. Aldrig tidigare har många människor levt i

relativt sett öppna samhällen, med växande välstånd och ett allt starka-

skydd för de demokratiska fri- och rättigheterna. Den liberala demore kratins institutioner gör ett globalt segertåg.

Skälet är uppenbart. Institutioner befrämjar frihet, öppenhet

som och demokrati incitament och skapar synergier växande

ger som ger en kaka, helheten blir större än delarna. Två plus två blir fem.

På tvärs med global utveckling

På denna utveckling går Sverige. Den svenska demokratin

tvärs mot tycks ha drabbats anergi, helheten blir mindre än delarna. Två

av plus två blir

tre.

Kloka är i dag Sverige har halkat efter, att vårt

personer ense om att

politiskt-ekonomiska system inte riktigt fungerar det borde. Enligt

som exempelvis Carl Johan Åberg, tidigare socialdemokratisk statssekrete-

chefredaktör för Aftonbladet, landshövding i Västmanland och rare, chef för 1 3 AP-fonderna, utmärks de senaste 25 årens utveckling

- av

kraftigt ökad statsskuld, ökning arbetslösheten till en en av 13 procent

totalt realt stillastående köpkraft, kraftig ökning offent- - sett, en en av

sektor till priset ökad skattekvot från 40 till och

av en 60 procent en utförsåkning den svenska ekonomin i förhållande till andra OECD-

av länder från topposition till 16:e plats.

- en

GE FOLKET FLERRÖSTER

Jämfört med andra jämförbara länder har tillväxten varit lägre, köpkraftsutvecklingen varit sämre, antalet nyskapade jobb färre och löneutvecklingen sämre. Nettolönen för genomsnittlig industiarbetare i

en Sverige är i dag endast 54,8 procent lönen för motsvarande arbete i

av Schweiz. I kronor räknat betyder det den svenske arbetaren får

att drygt 100 000 kronor mindre år i lön än sin kollega. Motsvarande

per siffror gäller för flertalet andra yrken. Detta är ovedersägliga fakta. För

ytterligare siffror, Åberg 1997.

Denna utveckling påverkar alla, mest drabbas naturligtvis de

men

och de i allt högre utsträckning har blivit beroende svaga utsatta, som

stat och kommun för sin välfärd. I varje vecka i tidav stort sett ser ningar och andra media reportage olika behövande får

om grupper som mindre stöd och hjälp. Se t.ex. Dagens Nyheter 971213, 980102, 980104, 980128, 980312. Allt oftare kan tidigare löften från ansvariga politiker och tjänstemän inte infrias.

Sjunkande legitimitet

Parallellt med denna utveckling har förtroendet för centrala

samhälleliga institutioner, inte minst de politiska, successivt urholkats. Exempelvis har bara drygt hälften 54 procent svenska folket för-

av troende för vårt rättsväsende, medan tio 31 procent inte har

tre av det. Bland LO-medlemmarna är det inte har förtroende

35 procent som för rättsväsendet, jämfört med SACO-medlemmarna

21 procent av

SIFO 1997-02-05. Enligt de undersökningar genomförs SOM-institutet Sam-

som av

hälle-Opinion-Massmedia Sören Holmberg och Lennart Weibull

av vid Göteborgs universitet faller förtroendet för nästan samtliga

samhällsinstitutioner. För regering och riksdag handlar det regelrätt

om ett

i förtroendet. Medan knappt 40 procent svenskarna i slutet ras av av 1960-talet uttryckte sin misstro mot politikerna, motsvarande siffra

var tjugofem år nästan 70 procent. I inget annat land i Europa har

senare

politikerföraktet bland befolkningen ökat så mycket de 25 åren.

senaste

Svenska politiker ligger i dag sämre till hos väljarna än sina kolleger i

Danmark, Norge och Nederländerna. På skala från minus hundra

en till plus hundra ligger tilltron till riksdagen minus 23, regeringen

NILS KARLSON

minus 29, kommunstyrelsen minus 30. Se Gilljam 8CHolmberg 1993, Gilljam 8CHolmberg 1995 och Holmberg 8CWeibull 1997.

Denna dystra utveckling bekräftas rad andra studier. Exempelvis

av en visade Temos undersökning i oktober den andel befolk-

1996 att av ningen har förtroende för regeringen/ kanslihuset sjönk från 50

som procent 1987 till 32 1996.

procent

Anergins orsaker

Vad är då orsaken Varför har det gått illa Varför lider Sverige

anergi Vissa, t.ex. många ledande politiker också exempelvis

men statsvetarna i SNS Demokratiråd, hävdar orsaken år politikerna har

att att för lite makt. Finge de bara och större handlingskraft

mer resurser skulle problem lösas. Med tanke den offentliga sektorns andel

att av BNP är högre än i något annat OECD-land förefaller detta något naivt. Endast i de forna öststaterna hade de makthavande politikerna direkt eller indirekt tilldelat sig makt fatta beslut användningen

att om av mer ån de svenska 65 BNP. Hur det gick där vi.

procenten av vet

Ett annat populärt förslag är att det finns ideologiska orsaker till Sveriges tillkortakommanden. Så här i valtider är det naturligtvis särskilt vanligt. Hade bara våra idéer fått och inte de andras skulle

styra allt ha annorlunda hävdar Även detta säkerligen

sett ut, man. om är en bidragande orsak, finns det skäl även hår ställa sig tveksam.

nog att

Vårt att minnas år exempelvis att Sverige har haft borgerliga regeringar

9 år utav de senaste 22. Ansvaret bör således fördelas hyggligt jämnt mellan blocken.

Ytterligare omtyckt förklaring till varför politikerna i för-

en tappat troende och svensk ekonomi och välfårdsutveckling

sackat efter år ett

antal omvärldsförändringar. Felet skulle inte ligga hos själva

oss utan annat håll. Här finns det rad olika varianter. Vanligast år skylla

en att

globaliseringen. Trots att den svenska ekonomin har varit de

en av mest öppna och exportinriktade i säkert 100 år, skulle plötsligt

nu inte kunna klara den internationella konkurrensen Med tanke svenska företags framgångar under år är även detta föga

senare tro-

värdigt.

GE FOLKET FLER RÖSTER

Därefter brukar skylla media. Orsaken till politiken har

man att lågt förtroende och misslyckas i sina strävanden påstås medias ut-

vara veckling. Tanken är att den särskilda mediadramaturgin, med förenk-

ling, tillspetsning, dramatisering, förkortning och personifiering

som väsentliga inslag, skulle snedvrida den offentliga debatten och under-

gräva väljarnas kunskaper den faktiska utvecklingen. Men även

om om det kan ligga del i detta, så rimmar det dock illa med den faktiska

utvecklingen. Aldrig tidigare, visar många undersökningar, har svenska

väljare varit kunnigare och bättre informerade i viktiga samhällsfrågor än i

Till sist är det vanligt, än inte alltid i offentliga sammanhang, att

om påpeka att samhället har blivit så komplext och pluralistiskt. På 1950och 60-talen allting enkelt och homogent, finge vi bara tillbaka den

var tidens samhälle, utan mångfald och invandrare, skulle allt fungera väl igen. I likhet med de andra nämnda omvärldsförändringarna har dock denna utveckling inte bara påverkat i Sverige även alla andra

oss utan länder. Följaktligen kan den knappast användas för förklara vår

att särutveckling. Faktum världens pluralistiska eller invandrar-

är att mest täta samhälle, USA, är det land kanske har haft den allra

som mest positiva utvecklingen de senaste 20 till 30 åren.

Styrelseskickets betydelse

Mycket talar i stället för i betydande utsträckning finns i det

att svaret sätt vårt styrelseskick är utformat, hur vår demokrati har konstruerats. Om grundlagen, konstitutionen eller styrelseskicket är mindre ändamålsenligt utformad fungerar demokratin sämre än vad skulle

som kunna möjligt. Felet är alltså inte demokratin i sig denna

vara - om råder bred och berättigad konsensus. Inte minst visar den globala

utvecklingen, tidigare påpekats, den liberala demokratins styrka.

som Nej, det tycks ha ställt till det är vår hemsnickrade variant

som egen, demokrati.

Anergin, det svenska samhällets grundläggande systemfel, kan åtminstone delvis förklaras vår undermåliga grundlag. Systematiskt

genom

och under lång tid tycks det politiska beslutssystemet, oavsett riksdagsmajoritet, ha premierat kortsiktighet och särintressen. De politiska

NILS KARLSON

besluten har blivit sämre än vad samtliga inblandade aktörer har önskat eller förväntat sig.

Återkommande tendenser till budgetunderskott, devalveringar,

inflation, beslutsoförmåga i viktiga frågor, höjda skatter, politikerförakt, ständigt växande offentlig sektor är uppenbara exempel.

en m.m.

Extrem parlamentarism

Det styrelseskick Sverige fick 1974 års regeringsform är ett

genom typiskt barn sin tid. Efter 1950- och 60-talens rekordår, den Tingav stenska idyllen, präglades vårt samhälle extrem tilltro till politik av en medel. Livet skulle läggas till rätta och alla sociala och ekosom typer av nomiska problem skulle lösas med politiska ingrepp jämför Karlson

1993. Självklart skulle även styrelseskicket moderniseras. I bred politisk

enighet fick vi grundlag i jämförelse med andra länder i mycket en som

hög grad betonar enhet, centralisering och parlamentarism. Styrelse-

skicket är monistiskt. Folkviljan den uttrycks i de allmänna valen som skall slå igenom direkt har endast proportionellt sammansatt - en,

kammare i vårt parlament, riksdagen. Inslagen av lagprövning är ytterst

begränsade. Vi saknar konstitutionell domstol. Den kommunala själven

styrelsen är i mångt och mycket chimär. Vi har ingen direktvald presi-

dent. Folkomröstningar spelar undanskymd, i första hand rådgivande

en roll Sydow 1989, Petersson 1993, Stjernquist 1997. När folket von en gång tredje eller fjärde år har sitt, kan det gå. Annorlunda utvart sagt

tryckt inslag maktdelning i det svenska styrelse-

saknas i stort sett av skicket. Här ligger sannolikt väsentlig del förklaringen till den en av svenska politikens tillkortakommanden. I Sverige har parlamentet tilldelats såväl den lagstiftande och den beskattande den kontrollerande eller granskande makten. Vår konsom stitution är med alla rimliga mått mätt extremt parlamentarisk. Följden har blivit, paradoxalt att den verkställande makten, regeringen, har nog, fått starkare ställning än i nästan alla andra demokratiska länder. en

En riksdag med så många viktiga uppgifter hamnar oundvikligen i

olika målkonflikter, och utför följaktligen ingen uppgift särskilt väl. Den

GE FOLKET FLER RÖSTER

parodi granskning av statsråden konstitutionsutskottet ägnar sig

som

kan illustrera problemet.

Demokratins kärnidé

Uppenbart är att viss insikt finns vårt styrelseskicks tillkorta-

om kommanden. En rad, likväl otillräckliga, åtgärder har faktiskt

men

genomförts under år: Europakonventionens inkorporering i

senare

grundlagen, medlemskapet i den Europeiska Unionen, den fyraåriga

mandatperioden, den förändrade budgetprocessen, Riksbankens ökade

oberoende och inslaget personval i riksdagsvalen. Någon verklig

av diskussion eller analys förändringarnas konsekvenser för vår

om av demokratis funktionssätt har dock inte skett. De har genomdrivits uppifrån, utifrån andra föregivna skäl.

Demokratins kärnidé, folksuveräntiteten, kan emellertid förverkligas många olika sätt. Vår grundlag år intet sätt det enda.

I ett mer pluralistiskt statsskick, såsom det amerikanska, det

schweiziska eller det tyska, betonas maktdelning och decentra-

snarare

lisering. Folkviljan uttrycks samtidigt rad olika sätt: parla-

en genom ment med två kammare väljs olika sätt och ofta vid olika tid-

som punkter; genom ett större inslag av folkomröstningar; oberoende

genom

domstolar och stark lagprövning; republikanism eller president-

genom

styre; genom ett starkt rättighetsskydd; lokalt självstyre.

genom

Med konstitution detta slag förstärks inslagen reflektion och

en av av

eftertanke i det politiska beslutsfattandet. Kortsiktiga folkopinioners och

särintressens genomslag i lagstiftningen hindras eller fördröjs. Och, inte minst, olika demokratiskt förankrade maktcentra möjlighet över-

ges att vaka och balansera varandra. Folket fler röster.

ges

Det mesta talar för grundlagsreform i denna riktning inte bara

att en skulle stärka den svenska demokratin utan också väsentligt förbättra de

politiska beslutens kvalitet. Den kortsiktiga opportunism präglat

som svensk politik de decennierna skulle förhoppningsvis kunna

senaste undvikas.

Den självbundna statsmakten är det långsiktigt starka folkstyret.

För att demokratin skall långsiktigt legitim, måste politiken

vara

NILS KARLSON

lagbindas, den måste själv sätta gränser för sin verksamhet. Sverige

egen

behöver maktdelning och mindre parlamentarism.

mer av av

Fler röster át folket

Sverige behöver bred diskussion där vi förutsättningslöst överväger

olika alternativ att fördjupa folkstyret ökad maktdelning. Det

genom viktigaste är inte de enskilda åtgärderna för sig, såsom införande

var av två kammare i riksdagen, stärkt kommunalt självstyre, reell lagprövning, konstitutionell domstol, stärkt rättighetsskydd, republikanism

eller höjda majoritetskrav, utan att kan åstadkomma styrelseskick

ett där olika demokratiska mekanismer balanserar varandra, där folket

ges fler röster. Då bör den svenska demokratins anergi kunna undvikas.

Referenser

Dagens Nyheter 971213, 980102, 980104, 980128, 980312 Gilljam, M. 8CHolmberg, S., Väljarna inför 90-talet, Norstedts,

Stockholm, 1993 Gilljam, M. 8CHolmberg, S., Väljarnas val, Norstedts, Stockholm,

1995 Holmberg, 8CWeibull, L., Förtroendets fall, Holmberg, 8C

Weibull, L. red., Ett missnöjt folk, 18 från SOM-

rapport nr institutet, Göteborg, 1997

Karlson, N., 779eState State, An Inquiry Concerning the Role

Invisible Hands in Politics and Civil Society. Almqvist 8CWiksell

International, 1993 Petersson, O., Svensk politik, Publica, Stockholm, 1993 SIFO, Allmänhetens tilltro till rättsväsendet, 1997-02-05

Stjernquist, N., Tväkammartiden: Sveriges riksdag 1867-1979, Sveriges Riksdag, 19%

GE FOLKET FLERRÖSTER

TEMO, Förtroendet för maktens företrädare, oktober 1996

Sydow, B., Vägen till enkammarriksdagen: demokratisk

von

fötfattningspolitik i Sverige 1944-1968, Stockholm, Tiden, 1989 Åberg, C. Ett svårskött pastorat: Hur förnya svensk politik,

Stockholm, SNS Förlag, 1997

Velferdsstat demokrati og

Erik Oddvar Eriksen, professor, Bergen

Vi anvender Velferdsstat vår form for En slik kan termen om stat. stat eller mindre omfattende, färre eller flere veere mer ta seg av oppgaver,

fordele goder byrder ulike måter. Som et minimumsgmnnlag

og sier individet i velferdsstat sikret minimumsstandarder for at en er inntekt, livsmiljø, bolig utdannelse, at dette er gitt som politiske og og rettigheter. Velferdsstaten reflekterer ting holdes utenfor den at noen kontinuerlige konkurransen markedet ved hjelp politiske og av tiltak. Det skal mulig å overleve med rak uten å vaere og rygg veere markedstiltaker, altså å ha arbeid i Velferdsstat. Man skal uten en kunne overleve å avhengig familie, slekt deres til uten vaare av og evne

hjelp. Det viktig å etableringen utviklingen velferdsstaten

er se at og av henger med utviklingen den demokratiske rettsstat. sammen av Denne statsformen har sitt grunnlag sin selvforståelse knyttet til og

begrepet menneskerettigheter. Den bygd doktrinen at

om er om mennesket moralsk har til å gjøre fornuftige er en person som evne valg, for selv, til selv å bestemme hvilket liv det skal leve. ta ansvar seg Den demokratiske bygger prinsippet alles like verdi rettsstat om og alles like frihet. Velferdsstaten for å sikkre denne friheten bliv er at reel dermed specielt til for å de svakestes interesser, og og ta vare først fremst dem ikke kan selv. Denne og som ta vare seg velferdsstaten i dagens situasjon kommet i ulike er opp mange og

typer problemen

For å kunne velferdsstatskritikken, hvor et grep om mangefassetert den for å kunne forholde til de komplekse er, og seg skal jeg her skille mellom diskurser prosessene som er gang, tre om velferdsstaten. Med diskurs her bare mäter å samtale menes

VELFERDSSTAT OG DEMOKRATI

systematisk innenfor felt. Ved å skissere diskurser

et tre om velferdsstaten ønsker jeg både å fram de problem-

sammensatte forståelser tilstede i dagens debatt, også å fram vår

som er men at forståelse velferdsstaten har endret karakter. De avspeiler således

av en

historisk utvikling. Jeg skal snakke rettferdighetsdiskurs

om en som er

knyttet til oppkomsten konsolideringen velferdsstaten. Så

og av over til effektivitetsdiskurs betegner situasjonen 70- 80-

en mer som og tallet spesielt. Endelig skal jeg skille diskurs jeg kaller for frihets-

ut en diskursen den tredje diskurs vi står i i dag. jeg

som er type som oppe skal utdype denne siste diskursen med referanse til rettferdighets-

begrepet og teknokratiproblematikken.

Rettferdighetsdiskursen

Velferdsstaten uttrykk for normativt prinsipp de ikke

et et om at som kan hjelpe selv har krav offentlige Denne opprinnelige

seg støtte. diskursen velferdsstaten knyttet til forståelse individet

om er en av

et myndig med krav respekt. I denne opprinnelige som vesen diskusjonen velferdsstaten vi motiver,

om ser at mange normer og interesser har med å forme den har

vant og mange grupper vaert med å kjempe den fram. Det gjelder den kristne lekmannsbevegelsen, arbeiderklassen, spesielt sosialdemokratiske partier

ved hjelp statsmakten omformet samfunnet. Mange sosiale som av grupper, partier og interesseorganisasjoner har drevet fram ulike

typer velferdsreformer. Individet tilkjennes med velferdsstaten sosiale

rettigheter, ikke bare sivile politiske rettigheter. Det

og er mange ulike måter å legitimtere velferdsrettene på. Jeg skal her ganske enkelt gjøre nytte et begrep fra Ulrich Preuss velferdstiltak

av om som

statsborgerkvalifikasjonspolitikk. Det betyr at man har krav

Velferdsrettigheter i den grad de for å kunne gjøre bruk sine

trengs av

politiske rettigheter. Slike rettigheter kan grunngies med kvaliteten

kollektive beslutninger bedres når borgernes kompetanser

økes og når flere kan delta. Velferdsrettigheter således ikke bare i de

er underpriviligertes interesse, i alles. Større likhet i samfunnet

men

bedre deltakelsesmuligheter, øker informasjons-

noe som og

ERIK ODDVAR ERIKSEN

argumentasjonsnivået i den politiske det øker legitimiteten

prosess: og

rasjonaliteten i politisk beslutningsfatning.

Velferdsstaten oppstår i et industrisamfunn, dvs. i et komplekst samfunn hvor individene trenger typer kompetanser for å fungere

nye

for å kunne delta lik linje i samfunnslivet. Man kan og at individene må sikrer sine grunnbehov fra det offentlige

noen av fordi samfunnet blitt uoversiktlig komplekst. Det kreves

er mer og

individene i et modeme samfunn, blant annet den mer av grunn av

teknologiske utvikling, det krevdes for å kompetent

enn som vxre en deltaker enkelt naturalhusholdssamfunn. Velferdsstaten både

i et er

funksjonelt legitimitetsmessig nødvendig for kapitalismen. Den

og bringer til veie de trengs for at borgeme skal

ressursene som erverve

de kompetansene nødvendig for å bli kompetent

seg som er en deltaker i arbeidslivet gjennom skole- utdanningssystemet.

og Velferdsstaten står for autonomireparasjon for å tale med Niklas Luhmann. Den korrigerer også for markedssvikt blant ved å

annet etablere ikke-lønnsomme, samfunnsmessig nødvendige infra-

men strukturtiltak. Endelig kan velferdsstaten sikrer viss

en at en utjevning mellom klasser. Den regulerer markedsøkonomien

og kompenserer dens usosiale bivirkninger. Det et arrangement

er som får markedskapitalismen til å bli godtakbar for arbeidstakerne.

Denne funksjonelle siden ved velferdsstaten viktig, det får

er men ikke dekke det faktum at den et uttrykk for moralsk

over er en laeringsprosess: det etablert for hvordan skal

er nye normer man behandle likhet ulikhet ved at individet sikres overlevelsesevne

og utenfor markedet familien. Velferdsstatspolitikk representerer

og en måte å skape rettferdig humant samfunn på. Det

et mer og er et samfunn hvor individene kan likestilt hvor samfunnet

vaere mer og framstår sivilisert. De fattige ikke henvist til almisser, til

som mer er tigging, kriminalitet, prostitusjon eller veldedighet for å overleve. Velferdsstaten imponerende oppfinnelse. For förste i

er en gang menneskehetenes historie har begynt å fordele goder

en etter prinsipper har menneskeverdet målestokk.

som som

Velferdsstaten reflekterer følgelig form for ansvarlighet,

en ny men bevisstheten disse humane fotdelingsprinsippene imidlertid

om er etterhvert kommet i skyggen de feilslag utilsiktete virk-

av mange og ninger velferdsstaten. Dette instrumentet til å i nød

av rette opp og

VELFERDSSTAT OG DEMOKRATI

sosial urett selv med å skape problemet med for

er nye mye av-

hengighet, ufrihet ulikheter har bivirkninger klientisering

og og som

og stigrnatisering.

I tid med arbeidsledighet 15% i Europa

en en naermere ser man også det blir utstøting flere ekskluderte Det viser

at mer og grupper.

velferdsstaten ikke løser de grunnleggende problemene. Den har at

kun reparasjons- kompensasjonsfunksjon. Når markedet slår

en og

feil folk systematisk bringes i arbeidsledighet, så bringes den

og opprinnelige retorikken i forlegenhet. Velferdsstaten har ikke klart å gjøre med de grunnleggende motsetningene i samfunnet har

noe og heller ikke maktet å løse de store sosiale problemen køene i helsevesenet kriminalitet isoloasjon øker: skils-

blir større, og misserater, selvmordsfrekvenser pyskiske lidelser taler sitt tydelige

og språk. Velferdsstaten skulle sikrer et humant

som vare en av mer og rettferdig samfunn kan ikke sies å ha løst sin Og, ikke minst,

oppgave. den blitt for dyr den overbelaster offentlige budsjetter.

er -

Effektivitetsdiskursen

Dette bringer den andre diskursen velferdsstaten.

oss over om Velferdsstaten ble oppfunnet for å korrigere motvirke at den

som og økonomiske kalkylen ble alle tings mål, blir nå faktisk omstilt ved

hjelp markedsanaloge styringsbilder. Velferdsstaten selv inne i

av er

reformprosess hvor bruker økonomiske redskaper for å en man

tjenesteytingen billigere effektiv. De strammere budsjettene

og mer

gjør de universelle velferdsstatsordninger kommer

at mer generøse, under Det blir krav kontroll behovsprøving, vi

press. om mer og og står også i Skandinavia overfor problemet med to-delt velferd-

hvor får gjennom universalistiske likebehandlede system, noen

andre blir underkastet ydmykcnde behovsprøving. program, mens en

Effektivitet i ferd med å bli det fremst kvalitetsmål også i vel-

er ferdsstaten, andre hensyn skal ivaretas offentlig

mens som ennom

organisering fortrenges. Et uttrykk for dette når stadig flere,

er mer

eller mindre berettiget, påtaler offentlig sløsing, unødig og skjev

ressursbruk krever målretting strengere prioritering hva

og mer og av skattebetalernes skal til. Styringsteknikker hentet fra privat

penger

ERIK ODDVAR ERIKSEN

sektors teorier, slik målstyring, desentralisert management som

budsjettansvar, prestasjonslønnsystemet, lokale resultatenheter

og intern konkurranse har for lengst gjort sitt inntog. Ved omleggingen

til økt bruk prismekanisme kvantitative beregninger håper av og man å kunne måle bedre hva tjenesteproduksjon koster hvordan den og skal kunne bli billigere. Det egentlig oppslutning velferdsstaten i Skandinavia, er stor om tenkningen den klimaet rundt den har endret Folk vil men om og seg. egentlig ha velferdsstat, de redde for velferdstilbudene mer men er

sine; for pensjonene sine, for sykehjems- for barnehageplassene

og sine. Vi har fått diskurs har endret fra å opptatt en som seg vaere av rettferdighet til å hva den enkelte får igjen. vaere opptatt av Det har kommet inn terminologi når det gjelder offentlig en ny sektor utfordrer den generelle forståelsen velferdsstaten. Den som av bare blitt middel ved siden markedet til å tilfredsstille våre er et av individuelle behov krav til service. Velferdsstaten blitt produog er en

goder; leveringssystem tjenester lik linje med enhver

sent av et av servicebedrift. Mentaliteten velferdsstaten har endret fra annen om seg

å dreie hva vi skal gjøre i fellesskap for å løse samfunnsopp-

seg om for å skape rettferdig solidarisk samfunn til å dreie gaver et og - seg hva den enkelte får igjen. de fordelingsmessige effektene om Det er står i fokus. som Dette i den kvantitative kvalitative utvidelse grunner seg og av

spekteret offentlige tjenester. Det har eksplosjon i vel-

av veert en

ferdstjenester. Offentlig sektor sysselsetter mennesker

mange og ivaretar sosiale funksjoner i samfunnet. Den står ikke bare mange nye for skole-, helse- sosial sikkerhet, ogsåfor barnehager, sykeog men hjem, aldersinstitusjoner, frtitidstilbud Det også opprettet osv. er

mange rettigheter klageordninger som gjør at borgerne en

og effektiv måte kan gjøre sine krav gjeldende. Hele retorikken velferdsstaten har endret Borgerne blitt om seg. er kunder eller brukere med preferanser må gjennomslag ved som

utforming velferdstjenester. De ikke lenger medborgere

av er og klienter med viktige behov samfunnet forpliktet til å som er ta vare på. Sykehusene blitt bedrifter produserer helse, skolene er som og universitetene produserer vekttalls-ekvivalenter, sosialkontorene yter

service Nå produseres det helse sykehuset, det behandles ikke osv.

VELFERDSSTAT OG DEMOKRATI

lenger pasienter, når det tjenestenes kvalitet hva skattebetalerne

er og får igjen diskuteres, ikke hvordan vi skal skape et rettferdig

som sam-

funn oppheve undertrykking uverdige samfunnsforhold. Det

og og er retorikken velferd krone, garantier, kvoter ventelister

om mer pr. og

i dag debatten. som preger

Denne indvidualiserte rettighetstenkningen har gitt opphav til

nye

prioriteringsmåter, hvor den summeringen private preferanser

gjennom meningsmålinger, brukerundersøkelser brukerstyring

og avgjør hvem skal hva ikke den politiske debatt. Vi har fått

som og

andre måter å avgjøre tingene den tradisjonelle hvor måtte

enn en

overveie i politiske prioriteringsdebatter for å gjort. Det blir

noe

hevdet at disse styringssystemene undergraver samfunnsmoralen

nye ved de adresserer individene egoistiske rettighetsbaerere ikke

at som og

dydige samfunnsborgere. styringssystemene virker til å

som De nye

den offentlige, politiske debatt for funksjoner. Vi kan snakke

tømme

reprivatisering den offentlige tilfredsstillelsen individuelle om en av av behov. Dette undergraver den solidaritet velferdsstaten forut-

som

setter, dvs. opplevelse et skjebnefellesskap at alle i

en av - av er samme båt at alles velferd avhengig alles innsats. Vi har vxrt vitne

- og er av til klart tendensskifte hvor det ikke står å etablere like mulig-

et om heter for samfunnsdeltakelse, velferdsstaten instru-

men om som et

for tilfredsstillelse individuelle preferanser. Men baksiden ment av av effektivitetsdiskursen frihetsdiskurs.

er en

Men først en oppsummering

Disse forholdene gjør diskusjonen velferdsstatens grunnlag

om og framtid vanskelig, viktig. Velferdsstaten representerer det

men noe av ypperste vår sivilisasjon har frambrakt, i praksis blir det proble-

men

For det förste gjør den det mulig å uten å yte, mer. noe som ut-

fordrer rettferdighetsfølelsen. Dette problemet blir prekaart når arbeidsledigheten stiger. Den såkalte arbeidslinjen i sosialpolitikeken

workfare dette: det knyttes betingelser til

- er et symptom tildelning støtte. For det andre velfersstaten ikke lenger bare til

av er for trenger felleskapets hjelp for å komme kneik,

noen som over en

har gjort fortjent til støtte. I et pluralistisk samfunn

og som seg mer

ERIK ODDVAR ERIKSEN

og med landsmenn, må velferdsstaten hjelp også til

nye yte støtte og de ikke har gjort fortjent til det. Velferdsstaten blitt

som seg er

oumgjengelig. Den kommet for å bli. I stadig komplisert

er ett mer samfunn må velferdsstaten inn med hjelp området

og støtte mange

kontinuerlig basis.

Frihetsdiskursen

Vi har fått velferdsstat det høyre hevder den

en større og nye at destruerer individuell frihet integritet undergraver hele ideen

og og om rettsstaten. Fra dette hold hevdes det velferdsstaten

at sponser sosial uansvarlighet. Den gjør det f.eks. mulig for ugifte mødre å

oppdra barn, muliggjør skilsmisse gjør det mulig for ungdom å

og droppe ut skolen uten å ha jobb å til. Velferdsstaten gjør det

av muligå velge bort arbeid. Fra den moralistiske delen det konserva-

av tive høyre hevdes det ikke bare har velferdsstaten svekket motiva-

at sjoner. for å delta i arbeidslivet, slik nyliberalistene hevder,

men at den også undergraver samfunnsmoralen. Den fritar individet fra

pliktea til å forsørge selv ødelegger normstrukturen i det sivile

seg og samfunnet.

Fra motsatt politisk hold hevdes det at velferdsstatslovgivningen fungerer normaliserende den bidrar til å opprettholde etablerte

og at stereoypier. Fra etnisk feministisk hold hevdes velferdsstaten

og at

ikke korrigerer for forskjellighet. Velferdsstaten skjaerer

alle over en kam neglisjerer de forskjellige måtene det finnes for å realisere sitt

cg liv på. Iris Young hevder i boka Justice and the politics of difference

at selve begrepet rettferdig fordeling slik det kommer til uttrykk i

velferdspolitikken gir inntrykk at kan skape et rettferdig

av en samfunn ved å alle materielle Et rettferdig samfunn innebaerer

ressurser. imidlcrtid langt lik fordeling goder. Lik

noe mer enn av ressurs-

fordelng bare de ting skal til for å skape rettferdig

er noen av som et samfuan. En får verken selvrespekt eller verdighet å bli tildelt

av materelle goder, i pluralistisk samfunn det måter å

og et er mange realisere faller utenfor skjemaet til velferdsstaten. Dens

seg som standardiseringer truer heller realiseringen alternative livs-

av prosjéster, den kolliderer med de homofiles interesser, med etniske

VELFERDSSTAT 0G DEMOKRATI

behov, med interessene til innvandrere fra fremmede gruppers kulturer, med kvinners barns interesser, med ulike kulturelle og subgrupper alternative bevegelsers behov. Deres respekt og rop om

blir neglisjert deres krav forskjellsbehandling blir møtt med

likebehandlingsregler. Deres kamp anerkjennelse, å

stereotype om om

bli respekten lik linje med befolkningen, kan ikke

resten av

avhjelpes med administrative profesjonell

mer programmer og Kravene fra disse går heller respekt for sine

ekspertise. gruppene

ulike livssyn muligheter til å handle annerledes det og enn standardiserte normaliserte livet velferdsstaten fordrer. og

Et anstendig samfunn

Dette bringer velferdsstatens rettferdighetsbegrep i forlegenhet, og

har fått debatt hva det gode samfunn Et rettferdig en ny om er. samfunn ikke det et anstendig samfunn et er samme som men

anstendig samfunn rettferdig samfunn. Det offentlige kan

er et fordele goder ulike prinsipper, behov, fortjeneste, etter som ansiennitet, må gjøre dette måte tilfredsstiller ett eller men en som kriterium rettferdighet, likhet bare dimensjon ved annet men er en

rettferdighet. Likhetsbegrepet ikke rettferdighetsbegrepet.

uttømmer Innenfor teorien fordelingsrettferdighet sier vi samfunn om at et er

rettferdig når godene fordelt likt eller nå fordelingen kompenserer

er for opprinnelig ulikhet. Det resultatet i fokus er som er og

rettferdighet til å gjelde effektiv fordeling goder.

er avgrenset en av

Framgangsmåte menneskebehandling imidlertid like så viktig

og er et kriterium rettferdighet det materielle resultat. Hvis ikke som framgangsmåten eller prosedyren riktig, heller ikke resultatet er er

riktig. Derfor kommer institusjonene fordeler offentliga goder i

som fokus. Det disse må oppfylle kriteriet prosedural retter som ferdighet de behandler mennesker med den nødvendige ved at omtanke respekt. Det praktiske problem når hva og er at en vet som

den riktige fordelingen goder, de gjør krav faller

er av at som noe,

inn under regel, ikke med behandlingen de

en er man nøye av konkrete Med Avishai Margalit kan her tale problemet person. om

ERIK ODDVAR ERIKSEN

med å skape anstendig samfunn. Dette definerer han i boka A

decent society samfunn hvor institusjonene ikke ydmyker

som et mennesker, hvor han med ydmykelse atferd eller

og mener at en type tilstand hvor et menneske har god til å betrakte sin selvrespekt

grunn

krenket. Når institusjonene krenker integritet, når de

en persons fratar denne kontroll eller når de ekskluderer fra sosiale

personer

fellesskap de har sin identitet tilknyttet, de ikke anstendige. De

som er behandler ikke mennesker med den verdighet nødvendig for

som er

deres selvrespekt. Institusjonene uanstendige når de behandler

er mennesker ting, maskiner, dyr eller barn, når de fra dem

som som tar kontrollen sine liv når de blir fratatt medlemskap i

over og grupper. Dette fører til at vi må sette søkelys måten velferdsstaten fordeler

goder byrder på. Kritikken går at velferdsstaten krenker eller

og ydmyker mennesker fattige.

som er

Velferdsstaten ble for å avskaffe ydmykende institu-

som opprettet

sjoner, skaper selv uverdige situasjoner for de individene

som er av-

hengige den. Dette skjer fordi den skaper inntrykk fattigdom

av av at

selvforskyldt. Det individets skyld det ikke klarer er er egen at seg selv, viser i at det stilles bestemte vilkår for å hjelp

noe som seg og fordi det involvert elementer kontroll for å sikre

er av seg mot misbruk.

Selv velferdsstaten bedre veldedighet, der mottakerne

om er enn

kommer i takknemlighetsgjeld til giverne, så det også i velferds-

er statens kjerneområde de sosiale tjenestene involvert

- - et assymmetrisk forhold der de har behov for må vise de kvalifi-

som støtte at er sert. Det gir inntrykk av at noen er parasitter samfunnet. Velferds-

staten undergraver klientenes autonomi, fordi deres livsbetingelser

blir bestemt byråkratiske reguleringer paternalistiske

av og

tjenestemenn.

Not only does not prevent humiliation, actually

causes

humiliation through its institutions. The welfare

own society creates

dependent people lacking in selfrespect, who willing sell their

are to

birthright of personal autonomy and pride for bowl of lentils from

the public kitchen. paternalistic society that takes itself

a upon

the right to replace peoples judgment about what good for them

by its discretion. society that perpetuates the second-class

own a

citizenship of the needy and gives them the practical status of

VELFERDSSTAT OG DEMOKRATI

nonadult human beings. The conclusion thus that a decent society be welfare society, because welfare societies must not a are demeaning. Is/Iargalit 1996, s. 224.

Med dette tilkjennes klientene statsborgerskap. De et annenrangs ekskluderes fra fellesskapet behandles mindreverdige og som individer.

Frihet eller likhet

Jürgen Habermas hevder i boka Die Neue Unübersichtlichkeit at situasjonen i den moderne velferdsstat avlsører motsetning mellom en mål dens metode. Målet likhet frihet: skal statens og er og staten retterdig samfunn med egalitzert struktuerte samme tid bidra til et mer

livsformer, åpne for spontanitet selvrealisering. Denne

og opp og doble målsetning ikke mulig å skape ved hjelp administrative er av og legale instrumentet. Velferdsstaten fordeler rettigheter, penger og vedtar reguleringer for å skape rettferdig samfunn. Med dette et mer strekkes nettverk reguleringer utover det sivile samfunn et av som begrenser friheten. Staten besitter egentlig ikke instrumentet for å skaffe frihet, fordi dette krever fravaer statlige inngrep. Rett nok av virker velferdsstaten positivt så lenge dens bidrar til å programmer

frigjøre borgerne fra undertrykkende nedverdigende forhold den

og virker frihetsøkende den besitter ikke, skal ikke kunne - men og

besitte, kompetanse for positiv normering innholdet i fri-

noen av hetsideer. frihet eller autonomi i moderne forstand Selve ideen om bygger prinsippet at mennesket sin egen lovgiver. Ingen ytre om er instanser har kompetanse til å hva godt for hva mine som er meg, mål skal Frihet til selvbestemmelse den demokratiske rettsvare. er prinsipp. Problemet i den moderne velferdsstat er overskyttelsen stats interesser gjennom den utstrakte rettighetsfestingen. Rett til arbeid, av til helse, til utdanning, til fritid svekker ikke bare rett rett rett etc. muligheten til individuell, også kollektiv selvbestemmelse. De men

fastlegger for alle hva skal elde riktig behandling

en gang som som likhet ulikhet. av og

ERIK ODDVAR ERIKSEN

Velferdsstaten kan denne måten sies å form for

representere en

målforskyvning fordi den innrettet å skape likeverdige levekår

materiell velferd. Den har ikke instrumentet til å den og ta seg av andre siden komplekset; det å åpne for selv-

av opp arenaer bestemmelse frihet. Velferdsstaten må gjøre bruk stadig

- av et mer finmasket legale former byråkratiske reguleringer for å

nett av og redusere ulikheten, løse sosiale problemer takle alle former for

og nye risiko oppstår i modeme samfunn.

som

Denne motsetningen mellom mål dens metode viktig

statens og er å trekke inn når skal forstå rekke de utviklingstrekkene

en en av nye hvor staten i stigende grad griper inn overfor de intime livs-

mer områder knytte til logikk den kan

som er en annen enn som styres etter formaljuridiske kriterier. Selve det velferdsstatlige rettsmediet viser sin begrensning slike området. ganske enkelt ikke

Det passer å regulere den typer problemer oppstår her. En lov abstrakt

som er en regel subsummerer empiriske karakteristika under allmenn

som en bestemmelse.

Teknokratiproblemer

Teknokrati eller ekspertvelde oppstår når berørte ikke har reell

parter medvirkning de politikkområder hvor det fattes vedtak har

som konsekvenser for deres interesser. Velferdsstaten paternalisme

reiser et og teknokratiproblem fordi den har sitt grunnlag i velferdsstats-

paradigme alle rettigheter fra begrep individuell

som genererer om rett. På denne måten blir alle interesser offentlig be-

som trenger

skyttelse rettslig garantert invidivuelle rettigheter. Dette

som er en

god modell for typer rettigheter. Sivile politiske rettigheter

noen og gir individene absolutt beskyttelsesgaranti. Man har til

en rett vern

kriminalitet skal ikke dømmes uten lov mot overgrep og og man og

dom, organisasjonsfrihet forsamlingsfrihet eksisterer

og og som

absolutte, grunnlovsfestede rettigheter.

Med sosiale rettigheter oppstår større relativitet fordi slike

rettigheter avhenger at det for å realisere de. De også

av er ressurser er

avhengig de politiske de juridiske institusjonene

av organer utover og

i samfunnet kan stilling til realiseringen rettigheter. Realise-

som ta av

VELFERDSSTAT OG DEMOKRATI

ringen slike rettigheter avhenger både tilgjengelige ressurser og

av av

det med kompetanse i det offentlige til å yte disse rettig-

av at er noen hetene rettferdighet til å bestemme hvordan de skal - om og

oppfylles.

Når sosiale rettigheter blir definert individuelle rettigheter som blir de formulert abstrakt i lovtekster, blir realisert via rettslig og

regulering, profesjoner byråkratisk administrasjon. Rett nok har

tjenesteutøvere etterhvert fått betydelig mulighet til skjønnsutøvelse rammelovgivning muliggjör större fleksbilitet, det prinsipielle

og men problemet består: På abstrakt plan fastleggeshva til et som er individets beste, hva i individets interesse, uten at tar som er man hensyn til individuelle variasjoner, ulikhet i behov interesser og og meningen til den enkelte. Med Habermas kan at må man man basere generelle, dermed falske, klassifikasjoner for å kunne seg og

øre dette området Faktizitåt und Geltung. Dette et skjer

noe når det innføres allmenne regler hva tjener individet når det om som oppstår f.eks. hva tjener kvinner med hensyn til

problemer, som

graviditet barnepass gjennom permisjons- støtteordninger. Det

og og

innenfor barnevernsproblematikken hvor basere:

samme ser en en seg bestemt begrep hva barnets beste i forbindelse med et om som er

skilsmissesituasjoner i spørsmålet om omsorgsovertakelse.

og Dette gjør behandler ganske ulike problemer at man samme måte. Man skjaerer alle kam sier hva i vedover en og som er kommende interesser å kunne høre eller ta hensyn til gruppes uten den enkelte. Problemet slike overgeneraliserte klassifikasjoner er at åpner for skader diskrimineringen Hva til beste for nye og som er barnet i forbindelse med omsorgssvikt hva i kvinners og som er interesse når det gjelder jobb graviditet, eller hva i den og som er enkelte sosialklient eller arbeidslediges interesse problematisk å er fastlegge for alle. Materiell i liten grad til å regulere en gang rett passer unike tilfeller hvor normanvendelsen må hensyn til spesielle ta situasjonelle trekk for å fungere adekvat. Den f.eks. lite til å passer

avgjøre hva barnets beste i barnefordelingssaker, hva et

som er som er

anstendig nivå stønad til livsopphold røyking skal

og om vare tillatt arbeidsplass, i klubb i forening eller i familie. en en og en en

Her andre konfliktreguleringsmekanismer allmenne

trengs enn lovbestemmelser fastlegger absolutte rettigheter plikter. En som og

ERIK ODDVAR ERIKSEN

kan materielle rettigheter her sin På disse at støter mot grense. områdene må det stå åpent hva adekvate tiltak i det konkrete som er tilfelle. Det kan først bestemmes gjennom fri deliberasjon, det vil en gjennom gjensidig overveielse mellom berørte parter. Det er en borgernes offentlige autonomi, deres mulighet til deltakelse i de beslutninger berörer dem, det mangel i moderne som om er en velferdsstat.

Sluttkommentar

Velferdsstaten forutsetning for demokrati, truer også er en men potensielt demokratiet.

Med institusjonaliseringen den demokratiske rettsstat i forrige

av århundre ble borgerne gitt et løfte frihet, dvs. et løfte om at ingen om eksterne instanser skulle kompetanse til å bestemme hva den enkelte skulle eller forplikte bestemmelsen det tro seg av: av

gode liv ble frisatt fra statlig religiös normering. Under

og velferdsstaten kan denne friheten destrueres strevet med å av

kompensere for ulikheter i levekår kollektiviseringen risiko.

og av

Dette skaper avhengighet reduserer muligheten til å leve et

og selvbestemt liv. Det paternalistiske trekket ved velferdstaten har å gjøre med instanser fremmede makter bestemmer hva at ytre og som godt etterstrevelsesverdig for den enkelte. eksessene eller er og Det er overdrivelsene velferdsstaten i fokus for denne kritikken, av som er velferdsstaten middel til å skape rettferdig samfunn. og som et et Velferdsstaten rerepsenterer et sivilisatorisk framskritt. Dens strukturelle begrensning består i den bare kan innfri det at ene av hovedmål likhet, spørsmålet idag hvordan dens bidrag statens - og er til sivilisert humant samfunn kan videreføres mot et anstendig et og samfunn, for å tale med Avishai Margalit. Oppgaven framover må derfor å tenke dypere demokrati dvs. deltakelse fri vare om som og

meningsutveksling alle nivåer i den statlige myndighetsutøvelse.

Demokrati feministiska perspektiv

referat ett inlägg docent Anna G. Jánasdáttir, Örebro - av av

Docent Anna G. Jönasdöttir konstaterade inledningsvis köns-

att striderna i den moderna tidens politik i västerlandet fram till första världskriget handlade huruvida män i kraft sitt kön

om av ensamma skulle de inkluderade i samhällets politiska och demokratiska

vara maktsystem och kvinnor grund sitt kön även fortsätt-

om av

ningsvis skulle exkluderas politiska sammanhang.

Jonasdöttir refererade härvid till Robert Dahl, den

att en av

liberalpluralistiska demokratiteorins förgrundsfigurer i modern

statsvetenskap, angett inclusiveness eller vidd/ omfång

som ett av två grundkriterier vid diskussion och undersökning demokratin

av som en gradfråga. Det andra Dahls grundkriterier i detta

av sam-

manhang frågan offentlig konkurrens public contestation

var om mellan politiska eliter.

Dahls fråga inclusiveness handlar vilka och

om om grupper kategorier individer är inkluderade i det demokratiska

av som politiska systemet. Det handlar rätten till rösträtt och valbarhet

om för olika med andra ord tillträdet till de institutionella

grupper, om

utgör och underbygger demokratiskt arrangemang som ett statsskick.

Då kvinnorna vunnit rätten till formell inkludering i det politiska systemet har den fortsatta könskampen handlat kvinnors

om möjlighet att realisera den maktställningen värdiga villkor.

nya Kampen har även handlat att deltagandet i någon mån ska

om kunna ske kvinnornas premisser, att kvinnor inte

egna om

DEMOKRATI FEMINISTISKAPERSPEKTIV -

faktiskt ska exkluderas i subtil bemärkelse trots att kvinnor formellt

är inkluderade.

Ionasdöttir konstaterade att diskussionen seminariets frågeställom ning demokratins vidd inte primärt fokuserats vilka om grupper inkluderas i det demokratiska politiska systemet. som Diskussionen har i stället handlat vilka samhälleliga om ange-

lägenheter, vilka sociala frågor kan och bör bli politiska

som frågor bör inkluderas i den politiska, demokratiska dvs. vad som

och representativa maktapparaten och bli föremål för lagstiftning

eller beslut. annan typ av

Jönasdöttir det råder delade meningar bland forskarna hävdade att

huruvida vilka respektive vilka angelägenheter som

om grupper

integreras i det politiska kan oberoende frågeställ-

systemet ses som

ningar. Meningsskiljaktigheten handlar i grunden skilda veten-

om skapsteoretiska synsätt generell karaktär, dvs. vilka av mer om

ontologiska eller metodologiska antaganden människan

om som läggstill grund för empiriskt orienterade teorier och konkreta undersökningar. Det gäller sådant hur förhållandet människasom människa uppfattas hur förhållandet mellan människors samt faktiska omständigheter, deras praktiska erfarenheter och deras idéer och åsikter bör uppfattas i generella drag. Förenklat kan man säga inom den politiska teorin tenderar de bygger s.k. att som metodologisk individualism förneka det finns beroende att att ett mellan vilka är inkluderade i det politiska systemet grupper som och vilka frågeställningar inkluderas, medan de bygger som som relationell människo- och samhällssyn tenderar till att hävda en motsatsen. Jonasdöttir menade för del detta samband inte bör egen att ses deterministiskt eller logisk nödvändighet, att det som en men empiriskt är lätt notera att sådana samband faktiskt existerar. att Sedan är det sak vilka är inkluderade i det polien annan att som tiska beslutsfattandet vid viss tidpunkt inte bör utgöra den enda en förklaringsfaktorn söker varför politikens innehåll om man svar och resultat det gör vid den tidpunkten. ser ut som

ANNA G. JÖNASDÖTTIR

Den feministiska politiska teorin utmärks inte vilja att i av en principiella dra strikta gränser eller att överhuvudtaget sätta termer gränser omkring vad kan bli föremål för politisering och polisom tiska beslut. Med tanke seminariets tema är det relevant att påpeka de etablerade politiska ideologierna är det endast konatt av

servatismen i varje fall tills helt nyligen programmatiskt

- - som företräder det kallas den begränsade politikens" princip. som Mig veterligen, fortsatte Jonasdöttir, finns bara författare en inom feministisk politisk teori, den amerikanska statsvetaren Jean Bethke Elshtain, med utgångspunkt i konservativa och religiöst som färgade principer talar för sådan gräns bör dras mellan det att en privata, i realiteten familjens boningar å sidan och å den andra ena sidan offentligheten. Det är således undantag kvinnorena om forskare och akademiker sysslar med feministisk teori som

formulerar principiella ställningstaganden.

sådana mera

Den nutida kvinnorörelsen uppstod i slutet 1960-talet och början av 1970-talet i samband med upplevde att gränsdragningen av att man mellan det personliga och det politiska, mellan det privata och

offentligheten, utgjorde ett väldigt stort problem. I realiteten

existerade sådan gränsdragning avgjorde vad blev och en som som vad inte blev föremål för politiska detta som processer, även om

inte stod skrivet någonstans, exempelvis i Sveriges grundlag. Slagordet, eller spetsformuleringen, "det personliga är politiskt,

kommer från denna period. I det debattklimat råder och som nu

den diskussion pågår idag, Jonasdöttir det är viktigt

som anser att

understryka slagordet inte uttrycker princip och framför

att att en allt formuleringen inte utgör totalitär princip. Hon gör detta att en bakgrund det ibland framställs oviljan till mot av att som om

principiell gränsdragning mellan det personliga och det politiska

skulle handla totalitärt tänkande. Iönasdöttir motsätter sig med om

kraft sådana påståenden.

Från kvinnorörelsens sida handlar det i stället att det bör om

finnas möjlighet att och politisera angelägenheter som

samman rör de ojämna levnadsvillkoren vi lever under könssom som människor; i arbetslivet, i kärlekslivet, inom det politiska systemet, i skolorna, i föreningslivet, överallt. Det handlar alltså olika om

DEMOKRATI FEMINISTISKA PERSPEKTIV

konkreta problem kvinnor upplever delvis annorlunda än män

som och det verkar helt orimligt att inte tänka sig kunna lösa

som att

kollektivt. Det kan exempelvis gälla barnomsorgen lönearbets-

i ett samhälle där praktiskt alla människor inte bara vill arbeta,

taget utan de måste arbeta. Vi har både män och kvinnor skyldighet

som att försörja Om inte kvinnor tar ekonomiskt för

oss. ansvar oss

själva så gör ingen det.

annan

Slagordet att det personliga är politiskt härstammar också från

erfarenheter direkt våld och övergrepp män ibland utövar

av som mot kvinnor. Jönasdöttir gör klar åtskillnad beträffande å

en ena

sidan gränsdragning mellan det privata/ personliga respektive det

offentliga/ politiska grundval stipulerade principer och å den

andra sidan gränsdragning grundval människors praktiska

av erfarenheter.

Av största vikt den empiriskt orienterade politiska

- sett ur teorins synvinkel är för det första klarläggandet av gränsen

- att

privat-offentligt/personligt-politiskt är historiskt relativ, den utgör

i tid och föränderlig skiljelinje. För det andra, och en rum sammanhängande med det första, är och hur denna gränsdragning är

att var

placerad i samhällsorganisationen med nödvändighet är förknippad

med sociala och politiska motsättningar och överbrygga

sätten att dessa, den innebär skapande och omskapande ordning och åt-

av gärder för att lösa politiska konflikter. Jonasdöttir flikar in att hon ofta till sina studenter säger att ett sätt att definiera politik är

att säga den gäller dragkampen hur och gränsen privat-

att om var

offentligt/ personligt-politiskt dras.

Hon att det verkar socialdemokratin i Sverige

anser som om

håller att markera vändpunkt i frågan politikens omfång

en om och demokratins vidd. Jonasdöttir sade sig då inte i första hand

tänka Demokratiutredningens arbete, hon fann det

även om vara intressant vid kommitténs första offentliga seminarium

att temat

Demokratins räckvidd. Hennes provocerande frågeställning var

aktualiserades i stället tidningsartiklar i Dagens Nyheter, dels

av av Bo Södersten och Carl Johan Åberg dels Ingvar Carlsson, Carl

av Tham och Margot Wallström DN Debatt 15/ 3-98.

Vid läsning både och undertexten i den

- en noggrann av texten sistnämnda artikeln läser i varje fall jag, är det dagsför den

att nu

ANNA G. JONASDOTTIR

begränsade politikens princip, måste börja tänka

nu i termer av

principiella gränssättningar, sade Jönasdöttir.

I artikeln står exempelvis: Allt är inte politik. -

Med hänvisning till de kortare inläggen seminariet delvis att var avsedda för att kommentera de längre föredragen, övergick sedan Jönasdöttir till att kommentera Rothsteins föredrag. Hon sade sig sympatisera med hel del i hans anförande två punkter en men ville hon framföra anmärkningar. Hans sätt att tala jämställdhet om och jämställdhetspolitik har vissa förrädiska Hon anmärkte också på hans tala minimalistisk respektive maxisätt att om en malistisk på vad demokratisk innebär. Det har bäring syn en stat det feministiska perspektivet. När Rothstein talade det maximalistiska synsättet uppfattade om Jönasdottir att han menade att det gick ut att alla samhällsområden bör det demokratiska systemet. Rothstein hänvisade styras av härvid lag såväl till grundlagen regeringsformen till socialsom

demokratins partiprogram.

Jönasdöttir läser inte dessa texter att alla samhällsområden som skall styras, till och med kanske detaljstyras, detta beslutssystem. av I dessa läser hon i stället in alla samhällsområden bör texter att

präglas demokratins principer.

av Det är någonting helt annat än att alla mänskliga angelägen- heter behöver styras eller detaljstyras i ett demokratiskt system och

den distinktionen är mycket viktig, Jonasdöttir. Vad det

menar innebär vilka frågor helst och det ingår i det allmänna är att som hittills präglat den liberala pluralistiska traditionen synsätt som -

kan politiseras medborgare går och detta befogat.

om samman anser Det sker lyckas artikulera sina meningar, dem om man aggregera

medborgaråsikter och lyckas komma förbi systemets grind-

som vakter. Jag uppfattar alltså de texter Rothstein anförde som ur grundlagen och socialdemokraternas problem från program som att alla samhällsområden kan politiseras och därmed kan bli föremål för

lagstiftning eller andra åtgärder, sade jönasdottir.

Jönasdöttirs polemik med Rothstein i denna del motiverades av hans framställning med exempel den maximalistiska att som att ståndpunkten kunde innebära demokratiska beslut vilka om man

DEMOKRATI FEMINISTISKA PERSPEKTIV

ska gifta sig med eller "hur många barn ska ha kan leda folk

man till slutsatsen att här måste i rimlighetens sättas principiella

namn gränser. Detta i kontrast till Jonasdöttirs läsning hur denna

av ståndpunkt kan tolkas.

Det fanns ytterligare sak i Rothsteins inlägg där Jonasdöttir

en efterlyste tydliggörande i diskussionen. Han gör i sitt anförande

ett

åtskillnad mellan det han kallade statens procedurprinciper å en ena sidan och politikens innehåll å andra sidan, när det gäller frågan vad

att demokrati handlar Ska uppfatta demokrati

anser om. som

beslutsmetoder, procedurer, där innehållsaspekter ingår i

som definitionen enbart i form mycket generella principer för hur vi

och behandlar varandra Rothstein anförde därvidlag och ser talade för principen lika omtanke och lika respekt från Ronald

om Dworkin. Eller bör demokratin definieras med avseende det konkreta innehållet, dvs. att vissa politiska områden måste ingå och vissa resultat uppnås för ska kunna sägas demokra-

att en stat vara tiskt styrd När Rothstein sedan räknade exempel konkreta

upp

politikområden och frågor för att precisera vad den definition

av demokrati bunden till innehåll handlade ingick

som var om,

jämställdhetspolitiken. Frågor har med könsproblematiken att

som göra nämndes enbart den innehållsliga sidan. I den argumentationen handlade politik människor skrivs näsan vilka de

om att ska älska, hur många barn de ska ha, de ska gifta sig med

vem m.m. Bilden att politik här går över alla gränser frammanas.

Men ingenting hade med kön eller jämställdhet mellan

som könen att göra verkade ha plats i det procedurprincipiella sättet att

Rothstein hämtade från Ronald Dworkin. resonera som

Personligen jag Weber att statsvetare ska

- anser som man som

ha distans till frågorna hur politiken egentligen bör och

om vara vilket innehåll den ska ha, även det är OK föra vissa mål-

om att

medel-resonemang, sade jönasdottir. Min förkärlek ligger

snarare

procedursidan än den innehållsliga sidan när det gäller föra

att teoretiska demokratiresonemang. Det innebär å andra sidan

inte att könsproblematiken försvinner eller blir irrelevant. Tvärtom. Jag kan inte än de problem kvinnorna

se annat att stora som som grupp

har att tampas med även deltagare i politikens procedurer

- som -

ANNA G. JÖNASDÖTTIR

faktiskt kunna förverkliga det löftet lika omtanke är att som om och lika respekt utlovar."

Att föra huruvida politiken i beslutande

resonemang om organ

även de är aldrig representativa ska fatta beslut jag - om - om eller min ska laga mat, hur många barn vi ska ha eller liknande

man spörsmål är inte relevant, menade hon.

Däremot är det ytterst sannolikt att den demokratiska

politikens räckvidd begränsas principiellt med avseende innehåll politiska frågor, policyområden, så kommer detta att slå ojämlikt

bland olika sociala grupperingar, kvinnor och män. Friheten

t.ex. och jämlikheten läs demokratin inskränks från andra hållet, kan

- -

säga, jämfört med före den allmänna rösträttens och valbarman hetens införande. Den sociala och politiska ojämlikheten skulle ordnas och upprätthållas med andra medel.

Referent: Anders Ljunggren, seminarieansvarig, Demokratiutredningen

Demokratin och ansvaret för framtiden

Anne-Marie Thunberg, teol. dr, Sigtuna

När jag antog utmaningen söka belysa demokratin uttalat

att ur ett framtidsperspektiv, skälet att jag står mitt i arbete etik

var ett om och kärnavfallshantering, bl.a. tillsammans med för

representanter kommuner, aktuella platser för förvar kärnavfall. Frågan

som av

hur vi med bevarad politisk, offentlig och demokratisk trovärom dighet fattar beslut med konsekvenser långt in i framtiden, vi

att totalt lämnat den mänskliga tidsskalan, ställs i detta sammanhang sin spets och är därför särskilt lämpad konkret exempel

som en hittills i stort sett obearbetad demokratifrågeställning. Tes: Kravet trovärdighet sätter gräns för bur långt in iframtiden vårt ü

en ansvar kan sträcka sig.

I kommunerna formuleras frågeställningen ofta konkret och närgående. Så i rapport från ungdomsgrupp i Oskarshamn inom

en en

ramen för Lokal kompetensuppbyggnad, projekt inkapsling

kapslar i vilka kärnavfallet är tänkt att förvaras i det svenska berget:

Har vi fatta beslut ett djupförvar i dag påverkar

rätt att om som generationer tusentals år framöver Hur tar vi vårt för de

ansvar framtida konsekvenserna energiform vi drar av

av en som nytta Hur gör vi det så att vi å sidan inte lägger otillbörliga bördor

ena kommande generationer, å andra sidan inte inskränker dessas

men valfrihet och handlingsmöjligheter Hur den demokratiska

ser pro-

i vilken vi räknar in kommande generationer framcess ut, som tidens demokratiska aktörer

Frågeställningarna är förvisso inte unika för kärnavfallet. Med

tanke det långa tidsperspektivet finns, vid jämförelse med

DEMOKRATIN OCHANSVARET FÖR FRAMTIDEN

andra långlivade giftiga ämnen jfr t.ex. kvicksilver, inget annat

unikt här än själva den radioaktiva strälningsrisken. Dessutom tycks kärnavfallet bli den fråga först konkret aktualiseras, också

som

lokal nivå, för beslut med ofrånkomlig långtidsverkan. Det tvingar

tänka igenom hur vi demokratiskt och etiskt skall hantera att oss att räckvidden människans handlande ändrat karaktär sin ut-

av genom sträckning i tid och och därmed också förutsebarheten

rum, att av konsekvenserna radikalt har minskat. Problemet gäller inte så mycket konsekvenserna våra handlingar i nuet, eller för våra

av ens barn och barnbarn. Problemet är de tänkbara i mycket

snarare men oförutsägbara skador och fördelar vi för vidare till framtida

generationer, och vi ett nytt sätt är medvetna Vilka krav

som om. ställer detta dagensdemokratiska beslutsprocess Detta är såvitt jag kan nyckelfråga. Både internationell och nationell debatt

se en

just kärnavfallet öppnar nämligen perspektiv hur

om nya ansvar för framtiden kan inneslutas i trovärdig demokratisk

en process. Det handlar för övrigt inte bara debatt. I några svenska kom-

pågår vad jag vill kalla mönsterbildande demokratiska muner experiment, bör kunna generell betydelse och innebära

som en förnyelse underifrån demokratin.

Om vår principiella förpliktelse framtiden råder det i dag

mot

enighet. Formuleringarna skiftar. Mest känd är kanske stor Brundtlandkommissionens definition begreppet hållbar

1987 av

utveckling utveckling tillfredsställer dagens behov

som en som

äventyra kommande generationers förmåga tillfredsställa utan att att sina behov. Andra uppställer målet minimera den riskbörda

att

överlämnas till kommande generationer. Ytterligare andra talar som

plikten inte otillbörligt sätt begränsa framtida genera-

om att ett tioners valfrihet. Utvecklade teorier finns också rättvisa mellan

generationer. Oavsett formulering har de insikten att

gemensamt varje generation lämnar till framtiden, innefattar

ett arv som en blandning bördor och förmåner.

Problemet uppstår, när vi konfronterar den alla erkända prin-

av cipiella förpliktelsen med de beslut idag fattar och den räckvidd

dessa har in i framtid, ligger bortom mänsklig föreställnings-

en som förmåga. Förvisso kan kalkylera in i framtiden med hjälp data-

av modeller eller sannolikhetsskattningar. Men med vilken rätt fattar

ANNE-MARIE THUNBERG

vi, ungdomarna i Oskarshamn frågade, beslut sådant

som ett underlag Osäkerheterna är nämligen för många, än olika

om stora beroende vilken tidsperiod väljer, t.ex. samhällets tid eller bergets och dess egenskaper i det fallet kan vi med rimlig

- senare säkerhet uttala för tusentals år framöver. Inte heller vetenskapen

oss förmår dock med trovärdighet vända alla osäkerheter till rimligt säkra uttalanden med giltighet långt in i framtiden.

Det långa tidsperspektivet utgör med andra 0rd prövosten för

demokrati, tar sitt att i sina beslut väga in hänsyn till en som ansvar

de risker och möjligheter för kommande generationer dagens

som beslut lzan leda till. Nyckelfrågan har alltmer visat sig den

vara

demokratiska trovärdigheten i dagens beslut åtgärder med kon-

om sekvenser långt in i framtiden. Är tidsintervallet för mellan

ston en åtgärd och möjligheterna att upptäcka den håller vad den har

om lovat eller misslyckande, hotas trovärdigheten och tilltron till

är ett demokratin. På grund det långa tidsintervallet är det också ute-

av slutet azt demonstrera utfallet. Detta framstår för övrigt för de kom-

brottas med ställningstagande till de skall ställa muner som nu om

tänkbara platser för förvar kärnavfall, helt upp som av som en

avgörande demokratifråga. I ett föredrag vid Ingenjörsvetenskapsakademin i höstas över

ämnet Accelererated Progress and Social Complexity

gav professor lars Ingelstam viktig förklaring till varför det förhåller sig

en så: Dez finns odiskutabel förbindelse mellan förståelsemöjlighet

en och denokrati. Den demokratiska styrformen vilar två antagan-

den: den vanlige medborgaren kan bilda sig uppfattning

atx en om frågor rör honom och hans framtid, och han tillräckligt väl

:om att kan förutse konsekvenserna sina handlingar för att ta för

av ansvar

dem. Fn analys vårt högteknologiska, specialistberoende och

av massmediapåverkade samhälle leder till starka tvivel." Det är

möjligt, citerade Ingelstam G.H. von Wright, att komplexiteten i

det indistrialiserade och teknologiska samhället är så stor att den

demokratiska delaktigheten i offentliga beslutsprocesser lång sikt

måste trarta till och skär formalitet och begränsastill att med-

ren borgarna antingen accepterar eller protesterar mot obegripliga alternaiv.

DEMOKRATIN OCH ANSVARET FÖRFRAMTIDEN

jag kan inte någon lösning detta demokratins både

presentera

och framtidsdilemma. Hur fattar vi i dag trovärdiga beslut med numedveten hänsyn till framtiden Hur vi demokratiskt

agerar som

länkar i kedja generationer, där varje generation från den

en av föregående övertar både bördor och tillgångar och till nästa, och nästa, förmedlar bådadera Vår nu-upptagenhet och tilltro till kortsiktiga marknadsekonomiska kriterier har, för ännu gång

att en hänvisa till Lars Ingelstam, gjort blinda för denna

oss ansvarskontinuitet bakåt och framåt i tiden och de krav den ställer.

Vad jag kort kan riktpunkt för tänkandet,

göra är att ange en

fortfarande med kärnavfallsproblemet konkret exempel,

som men

med bäring andra likartade frågor. Utgångspunkten

för vårt nu-

är att detta är obetingat. Men för att trovärdiga i våra ansvar vara åtgärder måste vi erkänna att vi förvisso arbetar utifrån målsätt-

ningen formuleringen ofta lyder, skydda kommande

att, som generationer enligt dagens Dock kan vi inte dels

normer. utan att ge avkall den för fungerande demokrati avgörande förståelse-

en möjligheten det finns de facto tidsgrâns för denna dels sätta

- en -

vetenskapens trovärdighet spel dess möjligheter förutsäga

- att tiotusentals år framöver är begränsade bindande bevisning för

- ge

att vi med dagens åtgärder också kan uppnå den höga målsättningen.

Vi måste redan för att bevara vår demokratiska trovärdighet

egen lämna ett fritt framtida generationer. Uttrycksfullt använder

rum

här bilden rullande nu i form över tid löpande man av ett av en besluts- och prövningskedja. Därmed för in viktigt led i

man ett tänkandet. Vår generations är inte bara att åstadkomma

ansvar tillförlitliga tekniska lösningar. Det innefattar också att till kommande generationer förmedla demokratiska kvaliteter kun-

som

skaper, och möjligheter att handskas med de problem

resurser

dagens generation, för att bevara trovärdigheten i sina beslut, läm-

vidare. nar

Det rullande nu"-konceptet har rad etisk-demokratiska kvali-

en teter. Det överför inte hela till kommande generatio-

t.ex. ansvaret

Det överbelastar inte det dagens generation har ner. ansvar genom att kräva än vad ligger inom räckhåll för mänsklig före-

mer som

ställningsförmåga. Det ställer trovärdiga krav vetenskapen. Det bevarar handlingsfrihet och för kommande generationer och

ansvar

ANNE-MARIE THUNBERG

bygger tillit till att också dessa kan ha bidrag även vad

ett att ge, gäller vad är acceptabla risker. Det ställer frågan med vilken

som om

rätt vi förutsätter framtida generationer oproblematiskt

att accepterar våra och tekniska konstruktioner, vilket förvisso inte

normer

gjort med föregående generations då skulle all utveckling stoppa

- För framtida generationer kan det vi i dag betraktar avfall,

t.ex. som i detta fall kärnavfall, visa sig värdefull Kommande

vara en resurs. generationer tillskrivs med andra ord enligt detta koncept

åtminstone förmåga själva gör anspråk på. Vad

samma som annat kan rimma med kravet rättvisa mellan generationer

Samtidigt ställer konceptet slutligen ett delvis nytt eller åtminstone ringa uppmärksammat krav för framtiden.

vårt ansvar Detta framstår särskilt tydligt i exemplet kärnavfall är inga-

men lunda begränsat till detta. Det handlar i detta fall löpande

om en konstruktions- och beslutsprocess över årtionden med till del

stor oförutsägbara verkningar årtusenden framöver. Vi i dag inte

vet heller någonsin, denna kan betraktas avslutad.

när, om process som Det borde säga sig självt sådan kräver institutionell

att en process konstans och stabilitet. Med detta jag bl.a. i

menar att man samhällets institutioner måste bygga in kontrollmekanismer för

att kontinuerligt och med full insyn pröva, når de resultat

om man som tidigare har utfästs. Därtill krävs kvaliteter kan lita

som gör att man

att ansvarsförpliktelser uppfylls över tid, också över och

person-

generationsskiften. Frågan är inte den största utmaningen ligger detta plan,

om både vad gäller trovärdigheten i dag i våra beslut och vår demokratiska förpliktelse framtiden. Vi kan inte upphäva osäkerheten i

mot

det långa framtidsperspektivet, sig vi, i fråga kärnav-

vare som om

fallet, mäter detta med hjälp den långsammare geologiska föränd-

av ringstidens mått eller den betydligt kortare samhällstidens. Däremot kan vi från generation till generation söka överföra demokratiska

ansvarsförpliktelser och de institutionella förutsättningarna

för att omsätta dessa i handling. Det uppgift värd både demokratisk

är en

fantasi, såväl underifrån uppifrån och forskningsinsatser

som hittills försummade områden.

Demokrati - också för

dem som inte orkar

Anne-Marie Lindgren, redaktör, Stockholm

Egentligen känns det fel våletablerad, välutbildad och välatt som avlönad, inför ett forum exakt likadana tala av personer, om rubrikens problem. Någonstans sig då till talesman för gör man en

villkor egentligen inte riktigt kan leva sig in

grupp vars man Men jag vill ändå göra ett försök.

Bo Rothstein inledningsvis i den här diskussionen skillnatog upp den mellan demokratins innehåll och demokratins form. Jag hyser i

och för sig viss respekt och sympati för uppfattningen demokrati

att primärt ska form för att fatta beslut ses som en om gemensamma

angelägenheter, där det alltså gäller att med alla medborgare. Man

hamnar i lite farliga diskussioner med utgångspunkt i nog om man innehållet etiketterar vissa beslut odemokratiska och andra som som demokratiska. Men Bo Rothstein konstaterar år det svårt att som dra exakta gränser mellan form och innehåll, eftersom demokratin i

sig självt är ett värdesystem.

Utgångspunkten för demokratin, demokratin form, år allas som lika med och påverka de beslut värde och allas lika rätt att vara det samhälle lever Jag tror att frågan de demosom styr man om kratiska värdena, i den diskussion förs ute bland människor, är som minst lika viktig och kanske viktigare än den handlar de som om formerna. Jag kanske t.o.m. att del den för yttre tror en av oro demokratins fortlevnad, eller i varje fall misstro mot politiken som har upplevt under 1990-talet har att göra med den för att det oro uppfattar demokratiska värden håller att sättas sidan. man som

DEMOKRATI OCKSÅ FÖR DEM SOM INTE ORKAR

Jag tänkte uppehålla mig lite just vid värdediskussionen med

utgångspunkt i individers, situation i samhället.

svaga gruppers, svaga Då skulle jag vilja dröja ögonblick vid de intressanta

ett en av mest böcker kommit länge, Maj-Gull Axelssons bok April-

som häxan. Det är säkert många här har läst den. En de gestalter

som av

skildras där, Desirée, är verkligen människa har så som en som svårt att hävda sig någon människa egentligen kan ha. Hon år

som nästan totalt fysiskt handikappad, hon har nästan ingen rörelse-

förmåga, nästan ingen talförmåga och får svåra epileptiska kramp-

anfall och behöver hjälp med egentligen allting. Hon är alltså

en människa Bo Rothstein definitivt skulle kunna bli

som - som sa utsatt för obilliga avtal hon skulle försöka hävda sina intressen

marknad. Hennes livshistoria, född i slutet 1940-talet,

en av är att

övertygas den auktoritet läkarvetenskapen då mamman av som utgjorde, att lämna bort detta hopplösa barn, glömma henne, skaffa andra barn att intressera sig för. Hon tillbringar sina första år

upp till sina första tonår i samhällelig vård egentligen inte är

en som någon bara till att hon inte dör. Det finns läkare

omsorg utan ser en porträtterad i boken konstaterar att inte kan slösa skatte-

som man pengar den här sortens människor det lönar sig inte.

Det där har verklighetsbakgrund. Den institution där hon vårdas, är känd Eugeniahemmet, och jag tror att åtminstone de hör

som som till min generation här kommer ihåg den oerhört hårda debatten vid 1960-talets början Eugeniahemmet och vården de det

om av - som då hette "vanföra barnen, eller vanvården. En radio-

- snarare reporter, verkligen hade civilkurage, Liz Asklund, tog

som upp missförhållandena. Hon blev delvis ganska illa hanterad, hån kritiserad, det slutade med i en demokratisk utredning att hon

men - -

fick rätt. Det ledde till väldig förändring inom handikappvården.

Det hade naturligtvis också att göra med den tidsanda där

man

inte längre godtog beslut, myndigheters beslut, där

experters man började kräva rätt även för de marginaliserade och utstötta. Men för Desirées del så betyder det faktiskt att hon period livet har

en av en

lägenhet att bo hon kan ägna tid och intresse reda in egen att den sitt sätt med vackra möbler, med redskap hon

som gör att kan röra sig, elektrisk rullstol hon kan köra omkring med i

en som

ANNE-MARIE LINDGREN

lägenheten, dator där hon kan blåsa in hon kan kom-

en text att municera med vänner och assistenter vakar över henne så att

som hon får hjälp hon drabbas kramper. Hon kan alltså leva ett

om av

liv och hon kan utnyttja de hon ändå har för hon är eget resurser mycket intellektuellt begåvad, hon har ett starkt vilje- och känsloliv.

Och kan säga det här är inte demokrati, det är välfärds-

man att politik eller kanske gammal vanlig humanism, den är

t.o.m. om nu såvanlig. Men det är ändå uttryck för demokratiska värderingar,

ett de är demokratins utgångspunkt, de allas lika värde. Det är

som om de värderingarna har gått igen här. Allas lika värde kräver inte

som bara lika rösträtt utan också faktiskt att ska ha något när lika

man möjligheter att utnyttja de har människa. Och

resurser man som är det så har sämre startmöjligheter än andra, då är det vår

att man

skyldighet att ändå försöka hjälpa den här gemensamma personen

till något så när likvärdig startpunkt med andra. Det

en oss är ett

kan säga, åligger ansvar, man som oss.

Och jag tror att det är viktigt det här sambandet mellan

att se form och värde. Det är många länder har blivit demokratier det

som senaste decenniet. Demokratin har verkligen gjort ett segertåg,

som Nils Karlson säger. Samtidigt kan vi vi ska ärliga,

nog se, om vara att demokratin i många de här nyblivna demokratierna kanske

av inte formellt, ändå för märkbart, antal avseenden lever

men oss i ett

under lite osäkra villkor. Mycket de gamla attityderna hänger

av kvar, med myndigheter och överhet alltför hårt

som inte tar

medborgarnas rättigheter. Med ingrepp mot yttrandefrihet och tryckfrihet och med rättssystem knappast fungerar det

ett som sätt vi att rättssäkerheten kräver. Demokrati är inte bara

som anser

form. Demokrati måste bäras inte bara institutioner en upp av utan också av attityder och värderingar institutionerna ett inne-

som ger håll.

Ska vi exempel svensk historia, ett näraliggande debatt-

ta ur

exempel, kan vi till debatten tvångssteriliseringarna. De

om lagarna infördes och beslutades i demokrati, demokratiskt

en av valda politiker. Däremot kan vi att kraven faktiskt formulera-

se des, drevs från experthåll, från dom tyckte sig förstå

togs upp, som

DEMOKRATI OCKSÅFÖR DEM SOM INTEORKAR

bättre, nämligen att somliga människor passadeinte att fortplanta

sig. Och här tycker jag i och för sig att vi har ett lysande

argument mot allt tal expertvälde. Experter sitter fast i sina värderingar

om och sin samhällssyn och dom är sannerligen inte bättre än andra på

tillvarata intressen andra människor. Men vad vi också kan att se

de här lagarna försvann i början 1960-talet. Det ungefär är att var parallellt med den diskussion Maj-Gull Axelsson skildrar

som om Eugeniahemmet. Det är alltså period när kan säga att de demo-

en kratiska attityderna allvar hade börjat slå igenom, när det

som

de formella rättigheterna hade omvandlats i ett tänkande, i var attityder, i inställningar till varandra, handlade allas

som om gemen-

rätt, allas lika värde och värdighet. samma

Men också denna insikt, kanske är svårare att formulera,

som handlar demokrati kollektivt Det är faktiskt

om som ett system. en form för beslut. Det handlar inte jag ska skaffa

gemensamma om att mig viss speciell rättighet, för det kan jag lika gärna oftast göra

marknad, det handlar att det faktiskt finns vissa en utan om gemen-

angelägenheter och därmed ett gemensamt Vi kan samma ansvar. förstås ha olika uppfattningar vad är rättig-

om som gemensamma heter någonstans finns den här insikten i samhälle där

- men att ett vi lever tillsammans, individer, är det ett antal frågor vi

som som behöver diskutera och besluta därför att vi alla är

om gemensamt, beroende att lösningarna fungerar för vår omedelbara

av - egen välfärd kanske, också därför i den struktur lever i så be-

men att höver vi stabilitet och förutsägbarhet. Och det är ganska bra

om andra människor inte kommer och slår i huvudet för att dom är

oss illa behandlade och illa hanterade samhället.

Det finns alltså insikt i demokratin att vi inte bara är

en sorts om individer utan sociala varelser och att vi alltså måste samarbeta med varandra och i det samarbetet måste vi alla ha lika värde och värdighet. Det ställer krav att lyssna varandra och det ställer

oss ett krav på att till än bara det jag kan få. Och det

oss se mer som tycker jag den minimalistiska ståndpunkten med dess

är svaret fråga: Varför ska staten tvinga mig Det är nästan Kains

som gamla fråga: Skall jag väl min broder Och jag tycker

taga vara

den historien bara kan tolkas frågan är: Ja att som att svaret -

ANNE-MARIE LINDGREN

det ska du. Men det alltså är demokratin förutsätter vissa om att

attityder hos människorna för att verkligen fungera, skapar

demokratin också rättfärdighetsdiskussion, det Erik

i sin tur en som Oddvar Eriksen inne i sin första diskurs välfärdsstaten. I var om den meningen är alltså demokratin just ett skydd för de Det svaga. betyder inte demokratin alltid är ett perfekt skydd, för det är att klart att även i demokrati händer det att i stort en svaga grupper eller smått kommer i kläm. Vi att Valdeltagandet är lägre i - ser socialt områden eller bland lågutbildade ensamstående. Vi utsatta också vi har otäcka färska exempel det gamla dementa, vet att - kanske de skyddslösa, vanvårdas, i dag, i Sverige. Vi har mest nog många varit med föräldramöten där konstaterar att av oss man föräldrarna till de problembarn alla är så bekymrade över de är -

vanligt inte Det finns myndighetsförtryck och det finns

som rättsövergrepp och dom drabbar ojämnt beroende individens styrka. Ändå är det så det bara är i demokratin det finns att som motvikt till detta. I marknadsstyrt är den är utan ett system som köpkraft ointressant. I politisk diktatur är de inte tycker en som detsamma diktatorn rättslösa, ingen vågar bry sig dem. som om Men när det i demokratin visar sig att i vissa bostadsområden är val-

deltagandet mycket lägre än andra håll så utbryter bekymrad

en debatt, i partierna, i media. Man söker efter åtgärder. Så småningom blir det också debatt i de berörda områdena. Alla kommer inte en med i den diskussionen, det kommer komma mänatt vara men att niskor dessa formulerar den gruppens frågor ur grupper som egna och får andra människor med sig. Det blir revolt i tidningarna när gamla vanvårdas och alla säger att så här får det inte Och vara. föräldramötena, när någon ställer sig och säger att egentligen upp det väl bättre det här besvärliga barnet flyttades någon vore om så är det alltid några andra sig och säger: annanstans, som reser Va Menar Du verkligen vi ska lära våra barn löser - att att man

problem skyffla undan dom

genom att

Det finns motvikter i demokratin, motvikter också är ett som skydd för de Det jag tycker är oroande jag för ett svaga. - om ögonblick ska förfalla till de här eländesskildringarna som Bengt Göransson inte ville ha är att motviktema verkar bli nu. - svagare

DEMOKRATI OCKSÅ FÖR DEM SOM INTE ORKAR

Vi har levande och engagerad diskussion demokratins

en om former, men vi börjar samtidigt diskussion där kan

en man intrycket att det inte är så viktigt med demokratiska grundvärden. För mig inte är forskare alltså kan vädra mina

- som utan egna värderingar lite tydligare så kan det förklaras marxistiskt

- i ett

perspektiv med att produktionsordningen håller förändras.

att En förändring rör grunderna för de gamla demokratiska inrätt-

som ningarna, och för den gamla fördelnings- och rättvise-

typen av politik. Politiken, demokratin, har inte hunnit med i de föränd-

ringarna. Man har fortsatt att använda instrument inte längre

som gett de effekter de förut och kanske gjort vissa

gav som rent av problem värre. Det har skapat grogrund för både misstro och misstänksamhet, mot politiken arbetsmetod och mot demokratin

som

medel lösa problem. Samtidigt finns

som att gemensamma grupper

tydligt tjänar den förändrade produktionsordningen,

som som

börjar rycka loss de gamla politiska mönstren och tycka

ur att klarar våra angelägenheter bättre det demokratiska och

utan

politiska inflytandet.

För mig är det mycket tydligt hur kan spåra bestämda in-

man

tressen, eller vill position i produktionsordningen, iden

om man debatt vi har demokrati och vad ska göra och inte göra.

om staten Diskussionen vad skall inkluderas eller exkluderas är

om som tydligt värde- och intressestyrd. Inte minst den diskussion

som handlar samhällets för dem inte är så starka själva.

om ansvar som

Jag kan i och för sig ställa tanken varje individ har

upp att ett

för sig själv jag tycker samtidigt att detta måste kom-

ansvar - men bineras med för det samhälle vi alla har Att

ett ansvar gemensamt.

jag är ansvarig för mig själv betyder inte jag kan i

att strunta ansvaret för andra. Men 1990-talets diskussion välfärdsstaten är

om att för stor och att demokratin tar för sig för mycket och kväver människors initiativ kan användas ett alibi för att inte bry

egna som sig om t.ex. grupper, handikappade eller arbetslösa.

svaga som Egentligen gör dem bara otjänst därför hindrar

man en att man dem från att utveckla sin initiativkraft, påstås det.

egen

ANNE-MARIE LINDGREN

Det är för mig central fråga. Låt diskutera det individuella

en oss ansvaret, låt göra det i termer inte bara handlar det

men oss som om

ansvaret för det livet utan lika mycket mitt egna egna om eget

för samhället och för alla andra lever i detta samhälle. ansvar som

Vi kan tänka tanken vi skulle barn, eller barnbarn,

att ett

Desirée i Aprilhäxan. Vilket liv skulle önska detta barn, som vilken vidd demokratin skulle önska henne En, där det bara

att stoppa undan henne vanföreanstalt, där håller var en man henne vid liv i övrigt konstaterar att det är ingen mening

men att offra några skattepengar låta henne utveckla de förutsätt-

att ningar hon likaväl har Eller demokrati där Desirée kan

en en

lägenhet, med blonda naturfärgade möbler och röd soffa egen en och gardiner från Svenskt Tenn, rullstol hon kan röra sig fritt

att och dator så hon kan med sina vänner jag tycker

en att prata svaret är ganska enkelt.

Demokrati - ett

näringslivsperspektiv

Marcus Storch, direktör, Stockholm

När demokrati diskuteras skiljer ofta mellan politisk, social och

man ekonomisk demokrati. Jag är övertygad det är olika bestånds-

om att delar helhet och därför helt beroende storheter.

av samma av varann Jag kommer dock i huvudsak tala ekonomisk demokrati och

att om villkoren för denna.

Ser vi den ekonomiska utvecklingen i Sverige under de senaste 35 åren visar det sig vi i jämförelse med OECD nästan konstant haft

att en långsammare utveckling. Detta har inneburit att vi relativt sett har gått

från fjärde plats till artonde plats i BNP-ligan. Låt i stället

en en oss göra lite benchmarketing och andra länder. Vi kan då konsta-

de förstaplatserna hela tiden innehas länder. Vi tera att tre av samma kan vidare konstatera vår gamla plats intagits Japan och Belgien.

att av Varför Vad kan lära oss

Vi tycks allmänt vara överens om att Sverige genomgår en sjukvårdskris. Låt mig påstå Figur 1.1 nästa sida, är

motsatsen. som hämtad slutrapporten från SNS:s sjukvårdsutredning, visar X-

ur axeln BNP capita i USD. På y-axeln visas hur mycket vi

per satsar per individ sjukvård, också i USD.

Den heldragna linjen s.k. regressionslinjen visar utgiftsnivå

en 10 BNP capita minus 300 USD. Som ni ser ligger

procent av per praktiskt alla länder linjen, så även Sverige. Med andra ord; i

taget

spenderar alla andel sin inkomst sjukvård. I stort sett samma av

kampen att disponera våra resurser tycks sjukvården samma

om andel vår totala inkomst i i hela världen. Sverige har den

av stort sett sjukvård vår inkomst. Tanken större andel till

som motsvarar att en

DEMOKRATI ETT NÄRINGSLIVSPERSPEKTIV -

sjukvård kan endast ske bekostnad något annat t.ex. skola, lag av och ordning, infrastruktur Den är sikt inte realistisk. osv.

Figur 1.1. .Sjukvårdskostnader och BNP per invånare, 1994, Köpkrafispariteter

USDT

Sjukt/Misshandel P9PM USD 4 000

0 5 10 15 20 25 30 BNPpercapita,tusentalsUSD Regression:Sjukvårdskostnaderpercapita -300 0,10+ BNPpercapita;R20,65 Källa: OECD-statistik och beräkning. egen

Låt för stund återgå till benchmarketing. Belgien har intagit

oss en den plats Sverige hade för 35 år sedan. Genom att ha haft större tillen växt kan de, spendera större andel sin inkomst än vi, utan att en av 500 USD capita än vi sjukvård. Det motsvarar 4000 satsa per mer kronor eller 34 miljarder kronor år än vad vi spenderar i ca per mer

1Källa: Politik och marknad i framtidens sjukvård. SNS Förlag.

MARCUS STORCH

dag. Med dessa hade vi inte haft uppfattad sjukvårdskris. Det

pengar en är alltså utebliven tillväxt har lett till problemen.

som

Låt mig därför tala villkor för tillväxt. En förändring uppstår

om först när något rör sig i förhållande till något annat. Om allt rör sig lika sker ingen förändring. Vi samlats här i dag kan tycka att vi

som knappast rör alls. Men ändå rör sig jordytan våra breddgrader

oss med fart 1000 km/ tim. Jorden i sin tur rör sig i Solsystemet,

en av ca som i sin tur rör sig i Vintergatan, Men, eftersom alla här följer

osv. med därför ingen förändring. På sätt kan vi betrakta

noterar samma förändringar i konsten, i fysiken, i filosofin, i allt. Grunden för all förändring är således relativ rörelse, t.ex. när skidlöpare drar ifrån

en en klungan, eller sackar efter.

när en

Vill vi ha förändring Behövs relativ rörelse Är inte allt bra

som det är All utveckling innebär förändring. Hade inte teletekniken

ut-

vecklats skulle jordens hela befolkning arbeta växeloperatörer för

som att förmedla dagens samtalsvolym. En både dum och intressant tanke. På sätt kan vi betrakta de flesta förändringar, rörelser.

samma

Förändringar i sig är aldrig givet positiva eller negativa. Vilket de

blir beror hur vi använder dem eller vad de åstadkommit. Om vi vill ha värld innebär bättre sjukvård, bättre arbetsförhållanden,

en som bättre skola, helt enkelt bättre levnadsvillkor måste vi aktivt skapa förändringar, rörelser. Gör vi detta skapar vi tillväxt.

Tillväxt är således resultatet antal förändringar, och inte mål i

av ett ett sig. Ett samhälle tillväxt är således samhälle där

utan ett summan av

förändringarna är noll.

Men låt inte glömma de helt grundläggande villkoren för posi-

oss tiva förändringar: fred, frihet tala och tänka, med andra ord demo-

att krati.

Endast demokrati kan balans skapas, och vidmakthållas mellan

i en det bestående och förändringarna, rörelserna. Se det kontroll-

som en mekanism. I demokratin balanseras kollektivet: krav enhetlighet och oföränderlighet individens krav frihet och möjlighet till föränd-

mot ring. Det är denna balans vi strävar efter.

Balansen är aldrig given eller fulländad. Den måste ständigt

omprövas och justeras. Tänk hur vår individer till tanke- och

rätt som

DEMOKRATI ETT NÅRINGSLIVSPERSPEKTIV

yttrandefrihet står mot oönskade företeelser barnpornografi eller

som rasism.

I Per Ahlmarks bok De öppna såren visar han att inga krig någonsin har förekommit mellan två demokratier. Inte heller har hungersnöd drabbat demokratier. Ett starkare försvar för demokratin än avsaknaden

krig och hunger kan inte jag finna. För mig är det ytterst svårt att av förstå att inte alla till fullo inser dessa fakta. I nyligen publicerad

en undersökning säger hälften Sveriges ungdomar de inte

av att tror att demokrati är bästa styrelseskick. En tredjedel tror inte att judeutrotning under andra världskriget förekommit. Vi tycker att dagens Kina är

viktig för Sverige leva med. Vi har lång, lång väg kvar. en partner att en

Skillnaden mellan individuella och kollektiva insatser är för

oss människor viktig för att förstå förändringens mekanismer. I debatten skapas motsatsförhållande mellan individ och kollektiv.

oftast ett Under lång tid har de kollektiva insatserna och det kollektiva ansvaret betonats, dvs. samhället skall gripa in och aktivt ta för våra

att ansvar liv. Det kollektiva agerandet har ofta fått stå modell för framtiden.

som Som jag det okritiskt kollektivt agerande förutsättningen för

ser är ett att diktaturer uppkommer. När individer kollektivt, är vi

som agerar lättare lättare kontrollera Under 1900-talet har 170

att styra, att osv. miljoner människor mördats för att de inte haft den då gällande uppfattningen. 40 miljoner har dött i krig. Således har fyra gånger fler dött för sina idéer än vad alla krig skördat.

Det finns dock visst hopp. En diktatur vill att alla tycker lika och alla

lika. Endast så kan kontrollen behållas. Det innebär att rörelsen agerar

upphör och därigenom stoppas förändringen. Kravet likformighet

gör all utveckling omöjlig och innebär därför relativ tillbakagång. Kanske kan vi i detta finna förklaringen till alla diktaturer förr eller

att

senare kollapsar.

Inom forskningen det fel att inte låta de individuella insatserna

vore

dominerande plats. Listan nobelpristagare består till över-

en av vägande del stora individualister, ibland svårhanterliga, deras

av men

insatser har betytt så mycket för forskningen och utvecklingen i övrigt.

Individualister har sin givna plats inom vetenskapen och skall självklart stödjas. Men samtidigt måste universiteten, har att administrera

som inte bara giganternas verksamhet utan även nyttig forskning många andra plan, till att både de besvärliga individualisterna och det

se mer

MARCUS STORCH

lätthanterliga kollektivet kan leva vidare, sida vid sida, i symbios och samarbete. Samma gäller självklart även utanför universite-

resonemang tens ibland värld, t.ex. affärsvärlden, också den ibland något

egna egen.

Inom näringslivet sker i dag koncentration ägandet till ett fåtal

en av förvaltare. Mer än 85% börsvärdet ägs dessa förvaltare. Det

av av oligopolliknande läget leder snabbt till stelnande strukturer. Individen trängs ut. Nyskapandet bromsas och därigenom tillväxten.

Som jag tidigare sagt är förändring, rörelse förutsättning för till-

en växt. Vi kan aldrig lösa svåra frågor minskad arbetslöshet,

som mera

till sjukvården utan tillväxt. Drömmen god värld resurser osv. om en utan tillväxt förblir dröm. Behovet förändringar understryker

en av individens och de individuella insatsernas betydelse för lösa de

att ut-

maningar dagens och morgondagens samhälle kommer stå

som att inför.

Var står vi i dag Talar vi storheter är mätbara Finns det

om som ett svar Ingen dessa frågor kan besvaras entydigt. Mitt starka in-

av tryck är världen för närvarande rör sigfrån ett kollektivt tänkande

att till ett individuellt tänkande. Se bara Sovjetunionens fall.

Förändring är smärtsam, i synnerhet för de etablerade strukturer

kommer kämpa för behålla sitt inflytande. Därigenom sker

som att att förändringar oftast språngvis och smärtsamt även om skulle önska att de skedde stegvis. Effekten att individens roll och respekt stärks

är att vi kan fram period förändringar och därigenom

se mot en av tillväxt, positiv bild alltså.

I vårt land, Sverige, är vi fortfarande kollektivt tänkande

nog mer än i flertalet andra demokratier i världen. Trenden är dock densamma. Etablerade kollektiva strukturer får vika för strukturer där

ge nya individens värde alltmer betonas. Består denna trend blir alltså även framtidsbilden för Sverige positiv.

Debatt

DEBATT

Anders Johnson fp, riksdagsledamot

Jag utgångspunkten för alla och särskilt för dem sitter i tror att som

utredningen, är har allvarligt demokratiskt problem i

att ett

Sverige. Människors benägenhet sig politiskt och in-

att engagera sig för de institutionerna är i avtagande. Inte därför

tressera politiska

har minskat samhällsintresse eller minskad kunskap att man ett om samhällsfrågor tvärtom tyder de flesta studierna är - att man

intresserad och kunnig samhällsfrågor. Men med-

mer mer om borgarna känner mindre förtroende och respekt för de politiska

institutionerna.

Jag seminariets frågeställning är en nyckelfråga. Frågan

tror att hur vid bör demokratin vara kan tolkas två sätt. Det ena är om vi byter ordet demokrati den politiska makten alltså: om ut mot - Hur vid bör den politiska maktens omfång vara Det är i och för sig viktig aspekt. All politisk makt måste innebära alla meden att

borgare har vissa rättigheter och skyldigheter. Den politiska makten skall ha möjlighet använda kronofogden, polisen eller

ytterst att

pansarbrigad för garantera rättigheter och skyldig-

rentav en att heter. Men jag det är inte nyckelfrågan, det är inte där menar att

nyckeln till demokratins problem ligger i tolkning

utan en annan där inte demokratin fråga den politiska maktens man ser som en om

omfång förhållningssätt mellan medborgare. Det hand-

utan som ett lar diskussionen, den fria debatten, benägenheten att lyssna, om respekt för andra människors uppfattningar, solidaritet, samhälls-

sin broder. ansvar och att ta vara Dom här horisontella relationerna mellan människorna, det är

där framgångsvägen för återupprätta demokratins anseende i

som att samhället ligger, jag. Det handlar framförallt vad gör tror om man

lokal nivå. Jag det är viktigt med författningsdomstolar

tror att och relationerna till EU och allt sådant, det allra viktigaste är men

skapa meningsfulla för medborgarna att engagera sig i

att arenor lokala frågor. En hel del Sveriges problem har varit och där av att -

DEBATT

är alla, partier, många forskare, många myndigheter och många

företag skyldiga samhällsomvandlingen har förstört eller minskat

möjligheterna för detta lokala Den svenska modellen

engagemang. byggde för sin tid effektiv metod, den hierarkiska modellen

med centralstyrning, centralisering, Standardisering. Vi fick bra och

billiga bilar, vi fick miljon bostäder till rimlig kostnad,

en nya fick stora skolor och sjukhus. Men vi också bort menings-

stora tog fulla lokala Min frågeställning är: Kan gör

arenor. man, som man

många håll i näringslivet, gör i många folkrörelser,

som man t.ex. den organisation landminor fick Nobels fredspris förra

mot som året, jobba nätverkande i öppna flexibla strukturer Gränsen

mera mellan den är partimedlem och inte medlem eller den är

som som anställd i kommunen eller inte anställd i kommunen bör måhända inte bli så avgörande. Kan vi får är öppna för många

arenor som olika typer för dem inte är medlemmar likaväl

av arrangemang; som för dem är medlemmar, för fåtal fritidspolitiker även

som ett men för många fritidsaktiva, för vissa detta livslångt

som ser som ett

också för väldigt många det tillengagemang men som ser som ett fälligt engagemang. Då kanske vi kan förverkliga Tingstens vision med demokratin överideologi. Vi kan sedan också kan

som en vara socialdemokrater, folkpartister eller moderater eller andra slåss

som

den offentliga maktens utsträckning.

Bengt Göransson

Jag skulle vilja punkt i anslutning till det Anders

ta upp en som Johnson och jag funderat mycket över. Du pekar

tog upp som

nätverkens betydelse och upplösningar organisationsstruktu-

av rer. Jag har också färska erfarenheter aktiv socialdemokrat i

som Stockholm i de nomineringsprocesser vi haft i vår. Man behöver i och för sig inte någon för kunna komma

representera grupp att upp

listan.

Men jag har ett intryck att alla de talar för nätverken och

av som

den fria nomineringsrätten ändå någonstans förutsätter

osv. att armén finns till hands. Partiorganisationen förutsätts finnas där intakt för och arbeta för de fritt nominerade. Är inte detta

att ut

DEBATT

komplikation, att accepterar denna typ fri nomineen om man av ringsrätt och avvisar det vi lite föraktfullt kallar förankring. I så

som

fall måste fråga då vill med i partiorganisation

man vem som vara en för att reduceras till trupp till förfogande. Det intressant

vore om Du ville ta det, fundera lite grand över det för jag tycker att

upp detta hoppar alltid över i den här typen debatter.

man av

Anders Johnson

svåra frågor med nätverk. Det finns lite för mycket Det är ett par av vackert-väder-historier nätverk. Jag tror i och för sig, generellt

om sett, att i offentliga sektorn finns det utrymme för att bli mindre hierarkiska, nätverkande. Du nämner ett problem, den

mer representativa demokratin fordrar det finns någon kan utkräva

att man

En kommun, pratar det organet, måste ha ansvar av. om om en budget, det måste finnas yttre för verksamheten

en ram som man inte kan lösa nätverkande. Det finns också aspekt, är

en annan som viktig lägga till här, någonting ska ni ha utreda under de

att men att 1,5 år ni har kvar, till den del offentlig verksamhet består

att som av myndighetsutövning så tror jag att allt för flexibla nätverkande strukturer inte är bra. Myndighetsutövning skall präglas rätts-

av säkerhet, lika för alla med möjlighet att överklaga. Det är inte maxi-

mal kundanpassning gäller Men till den del offentlig

som som verksamhet består individuellt betonad service, vård,

av mer omsorg

och utbildning handlar det inte att utnyttja tvångsmakten. Där

om kan i mycket större utsträckning försöka hitta flexibla organi-

man sationer. Det finns risk går för långt med nätverk

en - om man - att

ingen vill aktivera sig i partierna. Men problemet har idag, vill

aktivera sig i partierna därför att de är för hierarkiska.

Bo Holmberg, landshövding

Efter 14 år i rikspolitiken kom jag till Sörmland landshövding.

som Jag har bytt plats från beslutsfattare i regering och riksdag

att vara

DEBATT

till människornas och företagarens villkor lokal

att se ur en synvinkel.

Min fråga demokratiutredningen skulle kunna synliggöra

är om antal demokratiska beslutsprocesser inte fungerar ett bra

ett som sätt. För det första att försöka synliggöra sektoriseringens baksida.

Här sitter det småföretagare i Sverige. Det är skrivna regel-

runt om

för småföretagsstöd, utifrån ett sektorsperspektiv och

system men inte utifrån den verklighet där lever. Jag har också kunnat

man se många andra regelsystem är skrivna utifrån ett sektorsperspek-

som tiv och berör mig medborgare inte hämtar sin

som som men som

beskrivning utifrån den verklighet där jag lever.

kommunerna i Sörmland fick anmärkning vad gäller

En av familjepolitik. Det är så i Sverige att ska fastställa faderskap efter år, såvida inte särskilda skäl föreligger. Den här kommunen

ett hade dröjt i fem och och sju år i ett antal fall. Och vid ett fall var

sex det hade utpekat far det hade sedan visat sig

att man x som men

det inte det far. Det hade inte att var x utan att var y som var man

åtgärdat. Det väldigt allvarliga saker. Då säger ansvariga

var politiker har köp-och-sälj här, producent och utförare, det

att måste fel producenterna vi är beställare.

vara -

Vi skriver lagstiftning rättvist ska tillämpas för alla

en som och säkerhet för individen. Och då kan det väl inte

vara en vara

kommunerna får hitta styrsystem tar bort detta demoatt som kratiska

ansvar.

Jag kan flera sådana här exempel apropå vi ska vitalisera

ta att demokratin. Sedan delade S och Banverket och bolagise-

man upp rade, är företrädare för Banverket och S inte populära i Sörmland. När kommunerna ska ha dem och höra tågen ska

tag om

här vill de inte i telefon. Makten har tyvärr tappat stoppa ens svara ansiktet i de f.d. affärsverken.

Sedan sak: Vad är före demokratin Jo det är etiken

en annan och människovärdet. Och jag undrar inte det skulle bra

om vara och göra den här kopplingen mellan det lika människovärdet, etiken och demokratin. Jag hade förmånen att sitta medi regeringens medicinsk-etiska råd och då fick jag lära mig det finns olika människo-

att

En människosyn säger att Gud har skapat den syner. som oss,

judisk-kristna människosynen. Men det finns också människosyn

DEBATT

utgår från evolutionsläran. Georg Henrik Wright har som von skrivit mycket intressant artikel Aten och Jerusalem de en om som två grundbultar västerlandets humanism bygger på. som Det lika månniskovärdet är grundvalen. Det är därför vi kräver demokrati. Vi vill till detta lika månniskovärde följs, att se att man inte förtrycker någon eller för krig eller vad ni vill. Jag tror att det skulle poäng skulle synliggöra sambandet mellan vara en om man det lika människovärdet, etiken och demokratin.

Britten Månsson Wallin, Folkbildningsrådet

Folkbildningsrådet paraplyorganisation för studieförbund och

är en

folkhögskolor i Sverige. Folkbildningsrådet har också myndighets-

uppgifter, i kallat myndighets ställe. Jag vill lägga fram två aspekter, den baserad erfarenheter myndigheters ena av syn

organisationsstruktur, folkbildning och förnyelsearbete och den

andra baserad mina egna erfarenheter folkbildningsarbete. av Organisationer eller strukturer vi inte är så bekanta med är vi som inte riktigt säkra hur ska kontrollera. man Företrädare för myndigheter RRV och motsvarande, vill som finna väldigt distinkta kontrollmekanismer och mätetal som visar

Folkbildningsrådet har fördelat till folkbildningen

om resurser ett korrekt sätt. De nöjer sig inte med gör uppföljning att man av statsbidraget i verksamhetsberättelser godkänns vid årsmöten som

och representantskapsmöten. Statsbidragsanvändningen följs

upp minst två nivåer och i studieförbunden. tre Det ordnas demokratiska möten där tar ställning till såväl man verksamhetsplan till berättelsen året gått samt den som om som ekonomiska redovisningen. Tänk så många intressenter har som varit berörda innan vi kommer till det läge då dom skickar in denna

verksamhetsberättelse eller årsredogörelse till Folkbildningsrådet.

Jag har förtroende för dessa grupperingar befinner enormt stort som sig den nivå där verksamheten genomförs och alltså är kapabla bedöma redovisningen är korrekt. Sannolikheten eller möjatt om

ligheten Folkbildningsrådet eller någon intressent kan

att annan göra kvalificerad bedömning verksamheten är bra eller en mer om

DEBATT

dålig är ganska osannolik. Det finns övertro centralstyrning

en och kontroll lokalt förlagd verksamhet. På något sätt så finns det

av inte förtroende för de demokratiska förutsättningar eller spelregler

redan har. Det är den dimensionen. som ena

Den andra, jag ofta förvånas över och jag tycker för-

som som svårar också för folkbildningsarbetet är att vi har sektoriserat verksamheten. Vi har fackat in oss och i folkbildningen kan diskute-

vi tillhör kulturen eller utbildningen. Vi tillhör Utbildningsra om departementet det är Kulturutskottet behandlar våra

men som frågor i riksdagen. Man kan fundera över det är människors

om och lokalsamhällets villkor vi har spaltat och delat in vårt

som upp arbete.

Jag förstår att det måste finnas rationella förutsättningar och

en organisation ftmgerar. Men sett i ett perspektiv utifrån männi-

som skor, livsvärden, mänskliga behov, och är det

samvaro omsorg

ingen bra indelning.

Det finns alltså många frågor vi i dag inte har

gemensamma som något gemensamt forum för.

Det måste finnas ett mycket stort förtroende för den lokala verksamheten. Verksamhet är alltid lokal, den är alltid där människor befinner sig. Därför måste vi hela tiden fundera alla överbyggnader, med vilken rätt och premisser bygger dom.

vems man upp

Karl Erik Lagerlöf, docent och författare

Först: Jag tror Per Ahlmark har fel när han säger att ingen demokrati har gått i krig mot någon Aten, den första

annan. som var demokratin, gick i krig Sicilien, demokrati.

mot som var en annan

400-talet före Kristus, och det Alkibiades Det var var som genom sin suggestiva talekonst fick atenarna att med skulle

att man anfalla Sicilien, gammal grekisk koloni.

som var en

Vidare: Marcus Storch miste när han vi kan hålla

tar tror att med ohämmad marknadstillväxt hur länge helst. Jordens be-

som folkning ökar mycket kraftigt och har fördubblats mellan 1950 och 1990. En oreglerad marknadstillväxt mitt inne i befolkningstillväxten skulle innebära farlig utplundring jordens

en av resurser.

DEBATT

Vi måste börja tänka i andra banor. Ska vi ha tillväxt, och det

en är vi olika skäl tvungna att ha, då måste vi styra den ganska hårt,

av och måste börja den styrningen jag riskerar

nu, annars tror en så allvarlig situation att härdat för diktaturer uppstår där vi minst

det. anar

Alltså måste vi i dag väldigt starkt betona demokratins möjligheter att styra, och det är där det är särskilt bekymmersamt i det svenska sekelslutet. jag tror Bengt Göransson är alltför optimistisk när han tycker sig finna politisk kraftfullhet i dagensSverige. Vi

ser inte mycket den kraftfullheten när det gäller att bekämpa arbets-

av lösheten. Här har den senaste tiden kommit anmärkningsvärt luftiga förslag både från höger och vänster.

Statsministern har emellertid i regeringsförklaringen

sagt att ska bygga Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle. Där finns

om något fasta på. På det sättet skulle kunna sund till-

att ta man en växt. Arbetslösheten belastar statskassan med över 100 miljarder

året. Det är 100 miljarder till improduktiva insatser. De om pengar-

skulle naturligtvis göra allt för produktiva, och det na man att skulle kunna ske just offensiv satsning framtidssam-

genom en hället. Men det verkar vår demokrati i dag saknar makten

som om

att genomföra projekt den här storleksordningen, och skälet

av tycks att all offensiv politik kommer i konflikt med EU:s mål-

vara

sättning genomföra EMU och Sverige är harmoni-

att att tvunget att

med den målsättningen, även inte ska med i första sera om vara vändan. Detta hänger också med att har tagit bort

samman

penningpolitiken från den demokratiska beslutsprocessen att

genom helt överlämna den till Riksbanken. Det bidrar i sin till för-

tur

lamningen.

Vad gör i Tyskland mot arbetslösheten närmar sig

man som nu fem miljoner Vi har i hela problem med höger-

Europa stora att

rörelser växer sig starka. Det finns grogrund för detta extrema en

arbetslösheten inom hela EU. Man tror inte längre demogenom kratin därför denna förlamning, denna oförmåga att

att man ser komma till rätta med problemen. Jag tror att Göran Persson väntar

sig att Demokratiutredningen ska komma med lösningar och för-

slag. Det räcker inte med rad teoretiska grunder, utan här finns

förväntan att ska komma med lösningar. en man

DEBATT

Ingen talare här i dag har sagt något EU och det tror

annan om jag är ett symptom. Man problemet under mattan för det är

sopar för svårt. Ska vi vidare inom EU till större integration och

en demokrati där unionens eget parlament får beslutande makt och kan fälla EU:s regering Gör vi det, vilket rimlig väg

vore en om

verkligen vill ha demokrati då försvagar samtidigt de natio-

man nella parlamenten, redan är starkt försvagade. Vi sitter i dag

som nu i ett mellanrum mellan integration och desintegration, och når det

gäller många frågor vet inte riktigt makten ligger. Detta är ett

var

problem utredningen måste syssla med.

som

En tidigare demokratiutredning kom fram till måste

att man

förbättra informationen till riksdagen i EU-frågorna. Utredningen slog fast det rimligt fler än 17 riksdagsledamöter fick reda

att var att

fredag vad skulle besluta i Bryssel måndag.

man om Där ser

det år sådana problem tvingas syssla med hur

man - man numera -

ska Riksdagen inflytande över den politik bedrivs

ett som

Bengt Göransson

Marcus blev direkt apostroferad Du kanske vill det direkt

- ta upp

Marcus Storch

Jag kan bara konstatera att i definitionen demokrati ingick att

av slaveri inte fick förekomma i landet. Aten klarade det inte.

Men om vi de sista 100 åren jag det stämmer ganska bra.

tar tror nog

Än gång vi talar förändringar och tillväxt och före-

en - om gående talare säger att kunde 150 miljarder att

om spara genom sätta in de arbetslösa i produktivt arbete då skapar vi tillväxt. jag vill bara jordens hela befolkning fick 2 kvm

nämna att om per capita dom Gotland. Vi har lång väg kvar att gå.

ryms en

Men jag skulle också vilja kommentera det sagts studie-

som om förbund och annat. Jag har erfarenheter både näringslivet och

från offentlig förvaltning. Jag hörde någonting för mig har varit

som

DEBATT

ett väldigt stort problem och jag tänkte ta därför jag

som upp att tror att det har med demokrati att göra.

Jag har i 10 år varit ordförande i Samhall, är organisation

som en för de handikappade och jag är det fortfarande. Jag har försökt

att hitta ägaren och jag juridiskt är ägaren. Men jag har

vet vem som gått från ägare till ägare. Jag har den här tiden hunnit med 8

ministrar Arbetsmarknadsdepartementet under 10 år. Jag har

begärt målsättning och direktiv från ägarna. Det har jag aldrig fått jag har tagit mig friheten att själv tolka vad ägaren vill. Någon frågade här varför Riksrevisionsverket eller någon organisa-

annan tion representerar ägaren överhuvud taget ska lägga sig i vad vi

som gör. I demokratisk ordning måste ägaren till den verksamhet

man bedriver definiera målet och kontrollorganet. Det ögonblick

man säger att ägaren är "ñ, låt gadda ihop mot den att vi kan

oss oss bilda motståndskraft och sker inom väldigt, väldigt många

en-

heter inom den offentliga förvaltningen där jag själv jobbat, då är

demokratin verkligen väldigt illa ute. För då har den tillhanda-

som håller medlen inte längre fått respekt och jag ska bara runda med

av att säga att jag med i bankakuten jag vice ordförande där

var - var och vi kallade vissa banker och

upp sa:

Vad heter ägare

- era

Förlåt dom.

- sa

Vad har dom för telefonnummer

Har dom någon adress

Adress

Hur kan jag dom

- tag Och då säger verkställande direktören:

Skriv till mig.

Och när verkställande direktören tror att han är ägare då har vi

- en bankkris. Den svarade så klarde hela minuter efter det

som tre uttalandet innan vi i Bankakuten bytte honom. Vi hade nämligen

ut den fullmakten. Så jag vill väldigt starkt betona, att ska bedriva verksamheter måste det ske rimligt demokratiska villkor och

tendensen bland de utövande verksamheterna det är just att försöka

DEBATT

spela bort dom. "Fi är ägaren -i alla lägen. Så är det inte den andra sidan livet och det är väldigt viktigt.

Ingvar Svensson, informationschef hos Kristdemokraterna, f.d.

riksdagsledamot

Det när Anne-Marie Lindgren här demokrati form

var tog upp som

jag fick association till jag gjorde för 13 år sedan som en en resa som till El Salvador. Då inblick i detta land genomgått

gavs en som oerhörda kriser och diktaturen Dom hade i formell mening

en mycket demokratisk konstimtion. demokratin form,

Där var en

bara form. men en

ag det Anne-Marie Lindgren tog är väldigt

tror att som upp

viktigt, nämligen måste ha ett värdeperspektiv i botten. Det

att man

även Bo Holmberg inne på, för att demokratin att växa och var utvecklas. Även Anne-Marie Thunberg inne detta. Den

var centrala uppgiften framöver är värdeöverföringen till de kommande generationerna. Det är Alf Ross säger att demokratin

som

måste ständigt återerövras. Vi hittar inte någon slutgiltig lösning

den här problematiken. Ständigt måste vi återerövra demokratin och det gör vi i fortlöpande dialog och diskussion. Så överför vi

och värden till kommande generationer. Den människosyn normer

Bo Holmberg inne på, den är den demokratiska som var som människosynen, utsätts för från olika håll. Vi kan väldigt

angrepp tydligt urskilja ekologism, där människan blir art bland andra

en arter i de ekologiska systemen och biologism där framställer

man människan biologisk maskin styrs och

som en som av gener hormoner. Men den allvarligaste faran för är att drabbas ett

oss av

nyttomaximeringstänkande. Det är inte uppenbart, det

smyger

sig Smyger in för alla vill nyttiga i någon mening

oss. - vara

och jag tror att det är väldigt viktigt för Demokratiutredningen att

just fokusera värdeperspektivet framöver. måste

Jag tror att man bygga människans värde, människans förutsättningar, behov och

också i detta tänkande. Så att inte bygger ett system och ansvar man sedan försöker in människan i detta utan att tar männi-

pressa man skan utgångspunkt för allt tänkande. En tanke jag gärna

som som

DEBATT

vill skicka med, är den det är känt för alla - oss - att som människor växer och utvecklas i små, nära gemenskaper. Det tror jag måste central tanke när vidareutvecklar demokratin vara en man eller vitaliserar demokratin. Sedan hade jag några synpunkter Nils Karlsons inlägg. Jag vill

korrigera honom sakligt på ett punkter. Han sade Europa-

par att konventionen är överordnad svensk grundlag. Det är fel den är underställd. Jag satt själv med i fri- och rättighetskommittén och i KU när behandlade detta. Det finns tydlig skrivning där, den en

gäller inte över grundlagen. Det kompromiss, det fanns

var en åsikter detta den ligger alltså under grundlagen. Om om - men något fall förs till domstol så är det de svenska grundlagarna som gäller. Däremot ligger EG-rätten ovanför. Det finns heller inte en

total proportionalitet i valsystemet.

Nils Karlson pekar de konstitutionella bitarna skulle att vara helt avgörande för vi skulle utveckla ett välfärdssamhälle eller om inte är det inte. Jag delar hans maktdelning, jag tror - syn det är väldigt viktigt, jag tror för allt i världen inte att det är men någon slags tillväxtfaktor för svensk ekonomi. inte enorm Jag tror att de konstitutionella reformema kommer förändra det ekonoatt miska systemet i grunden. Det finns tendens att när det går illa en t.ex. i ekonomin så går över till att diskutera strukturer. Men man det kanske inte är strukturerna det är fel på. Det är substansen som inte är bra, det är tänkandet det är fel på. Jag tror alltså att det är viktigt med konstitutionella reformer det ett rättsom man ser ur

statsperspektiv. Men inte granskar det i ekonomiskt

om man perspektiv även konstitutionen har vissa bieffekter även i detta om

sammanhang.

Nils Karlson

Vi har haft mycket spännande diskussion med olika typer en av inlägg från olika utgångspunkter. I varje fall för mig har det varit oerhört tydligt vissa inte diskuterar demokrati välfärdsatt utan staten. Välfärdsstaten är viktig, den är inte sak men samma som demokratin.

04:,

DEBATT

Jag tyckte Anne-Marie Lindgren hade ett mycket bra inlägg. Jag

instämmer till 100 procent betydelsen vissa grundvärderingar

om av

vill upprätthålla i demokratiskt samhälle. Hon påpekade som ett också, många andra talare, att det finns sorts koppling

som en mellan form och innehåll och det är väl egentligen det min

som var poäng här i dag.

Jag tror inte att den demokratiska i dag fungerar ett

processen sådant sätt att vi får det resultat faktiskt vill ha i slutändan.

som Systemet levererar inte lider anergi. Då säger min vän från

- av Kristdemokraterna att det är inte enkelt att gör lite

som man konstitutionella reformer så kommer allt att lösa sig. Så är det

naturligtvis inte är det här någonting löser alla problem. Men

- som jag det sitter grundbult här. Vi behöver bredare och

tror att en en bättre diskussion vi faktiskt kan ta tag i de problem vi

att som har.

Det är nämligen det viset att i den demokrati vi har

som och i den välfärdsstat är resultatet denna demokrati,

som av värnas inte alltid de tycker bör värnas i ett

svaga grupper som demokratiskt samhälle. På område efter område finns det

exempel där just de utsatta och kommer till korta. Jag tror att det

svaga delvis är resultat vår demokratis sätt fungera. Vi tenderar

ett av att att trånga de riktigt de riktigt kollektiva sakerna,

ut gemensamma,

vi ska ha politik och demokrati till lösa. De siffror jag redosom att visade angående rättssystemet illustrerar problemet.

Kollektiva institutioner tenderar att bli undanträngda diverse

av andra intressen premieras i för hög grad inom för vårt

som ramen demokratiska Jag inte vi kan lösa det här, de

system. tror att som

har intresserat sig för välfärdsstaten här i dag föreslår, som genom

hitta enkla principer vad staten bör göra och sedan att ett par om löser sig allting. Så tror jag inte att det

Principerna måste växa fram i god och jag det

en process tror att finns oerhörda möjligheter förbättra dagens demokratiska

att pro-

Det är andra talare också har varit inne det. Det finns cess. som

goda exempel vi kan lära det finns samhällen inte massor av av, som alls har hamnat problem.

i vår typ av

Låt vidga och runt omkring i världen. Hur gör

oss vyerna se oss

andra håll Vad är det för mekanismer har fimgerat där, man som

DEBATT

har gjort att dom inte har hamnat i den här anergin, vi som som

gjort Tack så mycket.

Bengt Göransson

Det är naturligtvis mycket centrala tankegångar Du här

tar upp om åtskillnaden mellan demokratin och välfärdsstaten. Är välfärdsstaten

i sig produkt demokraktin, är demokratin förutsättning för

en av en välfärdsstaten Det Erik Oddvar Eriksen hade något

ser ut som om

säga här till att nu oss.

Erik Oddvar Eriksen

Ja, välfärdsstaten växer fram demokratin och den är också

ur en faktisk förutsättning för att demokrati ska fungera. Men det icke

var det jag tänkte Det är väldigt många intressanta inlägg och

ta upp.

viktiga spörsmål här. Men spörsmålet Hur vid bör

att ta upp om demokratin vara kan bli förstådd två sätt: Å sidan är spörs-

ena målet hur makten ska hur mycket ska staten sätta gränser

stor vara, för och kliva in i individens fria dispositionsrätt.

Å andra sidan uppfattas problemställningen hur ska folk

som delta och ska delta. Jag uppfattar det sista spörsmålet

- vem som

relevant här. Alltså: Hur mycket ska vi delta, ska delta mer vem och hur mycket. Det är därför välfärdsstaten blivit viktig i

som

demokratiskt perspektiv. Genom sin resursfördelning och regle-

ett ring griper välfärdsstaten in och har konsekvenser för folks livsvillkor många olika områden. Därför krävs det medbestäm-

nya mandeordningar alltså demokratin bör förstärkas och fördjupas

därför att med välfärdsstaten har vi fått långt aktiv stat

en mer som

påverkar medborgarnas allmänna livsbetingelser. Det bör med-

ges

bestämmandemöjligheter för många fler de områden där de be-

rörs välfärdsstatens åtgärder. Bara när de berörs beslut

av som av ett får komma till tals, kan vi besluten är legitima och mötas

veta om

med respekt.

DEBATT

Men det skulle lite teori demokratin det här

om vara om seminariet så är det viktigt att skiljer mellan två modeller. En modell förstår demokratin flertalstyre och hierarki, ett sätt

som att fatta majoritetsbeslut effektivt. Men med den modellen iakttar bara det föregår i formella politiska Stortinget i Norge,

som organ: parlament och kommunstyrelser där fattar beslut. Det är

man en

tradition i demokratiforskningen springer ut bestämd typ

som av en

demokratiförståelse, att demokrati bara är form, det är bara av en en metod och demokratisk legitimitet går tillbaka till vad medborgarna har signaliserat i val. När folk har gått till val så har gett sitt

man mandat och behöver inte längre delta eller känna

ansvar.

Det är väldigt minimalistiskt sätt att förstå demokrati och

ett då får icke tag i värdeproblematiken många har fört fram

man som här. Det är den andra grundsynen demokrati, demokrati

en som icke bara fokuserar rösträtt och faktiskt beslutsrätt,

men

det deltagande, den argumentation och kommunikation föregår

som beslutsfattandet och underbygger besluten. Det är den

som pro-

är intressant och det är där alla medborgare kan delta, cessen som det är icke i de formella politiska beslutsbefattningarna. Där kan bara fåtal med. Det är den föregående diskussionen innan

ett vara besluten fattas och de samtal syftar till att legitimera och offent-

som ligen rättfärdiggöra beslut är det essentiella i demokratin. Att

som folk kan delta många olika plan och ha olika möjligheter till att

delta i den offentliga opinionsbildningen är huvudpoängen.

I denna modell reflekteras också bestämd människosyn:

en Individen är med moral och med förmåga att göra själv-

en person ständiga val för sig själv såväl för allmänheten.

som

Det är flera procedurer styr den politiska beslutsprocessen i

som ett modernt rättsstatligt samfund. Det är flera procedurer, det är

icke bara proceduren reglerar representativitet och besluts-

som fattande i formella parlamentariska

organ.

Vi har också procedurer, refererar till opinionsbildningen i

som det civila samhället, är utanför och den formella makt-

som staten

Här har kommunikationsfrihet, meningsfrihet, apparten. press-

frihet och yttrandefrihet. Vi har offentligheten ett i det

som rum civila samhället där alla i princip kan säga sin mening vad

om som skall eller bör göras. Där medborgarna har rättigheter mot staten,

DEBATT

kan kritisera maktutövningen och kan initiera makt

ny genom att samla sig och i Det år denna i det civila

samman grupper. process samhället medborgarna har använt sig för kämpa fram

som av att sociala rättigheter i välfärdsstaten.

När vi ska diskutera demokratin så blir det viktigt ha denna

att bredare blick demokrati och den föregående

processen av människors yttrandefrihet i från befriade där formar

staten rum gemensamma meningar vad ska göras och kan ha olika

om som meningar vad ska göras. Det är här tal det offentliga

om som om användandet förnuftet, politik och värde-

av om som en norm-

skapande och icke bara beslutsprocess.

process som en

I det civila samhället kan vi diskutera det privata offentligt,

som

Jönasdöttir inne på, när hon det personliga och det

var säger att privata också är politiskt. I bestämd mening är det riktigt, näm-

ligen vi talar politik fri kommunikationsprocess i

om om som en det civila samhället. Här är det uppfattningar rätt

normerna, om och fel, och ska människornas handlingar. Då

gott ont, som styra

blir det viktigt göra föreställningen familjen

att upp om som en okränkbar enhet. Det föregick inom husets fyra väggar skulle

som

inte bry sig förrän vi fick det kvinnliga sökarljuset

man om upp misshandel, incest och liknande. Genom upplysning och kritik blev det klart vi måste in och göra någonting med familjen och

att det föregick inom husets fyra väggar till offentlig

som en ange-

lägenhet.

Det är just i det där civila samhället vi kan förstå politik

som en

fri kommunikationsprocess, politik normeringsprocess,

som en

politik skapas enskilda medborgare tillkännager sina

som genom att uppfattningar och deras kamp för att vinna gehör för dem. Jönasdéttir har rätt att också det privata är politiskt därför att också här sker maktutövning och därför måste också diskutera de

rådande är riktiga. Men vi skiljer dessa procedurer,

normerna om den fria debatten och den fria ute i det civila samhället

processen från institutionaliserad debatt i det politiska systemet så

ser man

också att den politiska processen är reglerad några procedurer

hindrar staten att bli tyrannisk och gripa in överallt. Det besom hövs regleringar säkrar individers rätt också majoritets-

som emot beslut och i det avseendet är det privata inte politiskt. Det behövs

DEBATT

privat sfär ett intimitetsområde och fri offentlighet en - - en

skyddad från statliga ingrepp, gör det möjligt för individer

som att

skapa sig sina uppfattningar och utrymme för

egna ger gemensam

opinionsbildning.

Så vi vi slussar in ting ifrån det civila, från den offentliga

säger att debatten in i det politiska det är bara några ting

systemet, men som kommer in där och det går bra fatta beslut Värde-

som att om. debatten angår det civila samhället, offentlighet och det är

rum som utanför utanför byråkrati, utanför den formella maktappara-

staten, ten. Det är dessa aktiviseras och demokratispörs-

rum som som målen är så väldigt viktiga för. Tack

Karl Erik Lagerlöf

Jag tycker vad Eriksen här väldigt intressant och skulle

sa senast var

vilja påminna att det offentliga rummet är viktig sak. Hur

om en ser det ut i det offentliga rummet Det är grundläggande i demokratin.

Vi har några morgontidningar har riksspridning. De har

som

stort inflytande. De är samtliga borgerliga. Det är en snedbelastning hela opinionsbildningen i Sverige slagsida.

som ger

Demokratiutredningen skulle kunna komma med förslag. Om Svenska Dagbladet utbjuds till försäljning, ägaren Wallenberg

har sig vilja sälja tidningen, då skulle staten kunna köpa den

sagt och fristående företag motsvarande P1 i Sveriges Radio

göra ett av den. Varför inte Den information som är mest respekterad i Sverige i dag är radions. Det finns undersökningar visar det. Då

som skulle kunna skapa tidning där det verkligen förekom fri

man en debatt. Vilka kan i dag komma in och debattera Svenskans

nu Brännpunkt eller DN Debatt DN Debatt fungerar sedan snart två decennier privatägd nationalscen. Det svenska offentliga

som en

rummet är privatiserat, skulle jag vilja påstå. Och där skulle jag vilja

använda ord från Marcus Storch: Oligopol. I väl fungerande

ett en demokrati måste väl ändå det offentliga rummet tillhöra alla

Det råder överhuvudtaget oerhörd koncentration i det

en svenska näringslivet och den koncentrationen ligger i huvudsak Wallenberg och Investor. Och Wallenberg äger även Svenska

DEBATT

Dagbladet. Förstatliga Svenska Dagbladet public-service-

och gör en tidning efter modell Sveriges Radio. Det vore kanske någonting, då skulle det uppstå något större pluralism i Sverige. Eller gör en

något annat sätt för att skapa mångfald, ni tycker förslaget låter

om för radikalt. I dag råder obehaglig obalans inom Marken pressen.

nadsutvecklingen inom tidningsvårlden har kommit i konflikt med

centrala liberala anspråk, främst kraven allsidig information och

yttrandefrihet.

Hans Ring, docent, Växjö

Jag kan tyvärr inte den här i och för sig intressanta tråden ta upp med Post- och Inrikes Tidningar i version jag vill ta ny men upp en

fråga jag tycker i dignitet kanske överglänser del de

som en av problem vi har berört här idag. Vi kan ha olika uppfattningar om betyg i skolan och tidningarnas roll och allting sådant. Men dessa olika uppfattningar innebär inte att vi går och slår varandra eller tänder eld varandras hus. Men det gör de skillnader och olika uppfattningar vi har när som det gäller varandra i det här samhället vi och dom synen - och invandrarna vi ibland kallar det. Och jag är lite förvånad som när jag de direktiv utredningen arbetar efter. De kom ser som i september förra året. Lite fick vi proposition sent som senare en där det klart utsågs att all verksamhet i offentlig regi ska utgå från befinner i land med mångfald. Det är väl ungefär detatt oss ett mångkulturellt och ni känner till de här begreppen samma som

integration, assimilering, segregation och marginalisering. Vi vad

vet

det gäller och jag tycker här är det problem utred-

nog att som ningen måste ta allvar. Jag är inte hysterisk när jag låga röstetal i val, minskser men en ning bland utländska medborgare i de kommunala valen och landstingsvalen bör intressant för dem sysslar till 40 procent vara som

med offentliga utredningar det här området. Någonting bör ni

väl såga och vi ju, det talas inclusion och exclusion här, att vet om det är verkligen exkludering de här i vårt svenska en av grupperna samhälle. Ska demokratin inkludera även de kategorierna Svaret

DEBATT

här är förstås ett Uppenbarligen finns det också frivillig

en exkludering, vill inte bli inkluderad och integrerad och sikt

man assimilerad. Sedan säger ni också kanske det är inget problem,

att efter tre/ fyra generationer så är alla assimilerade, antingen de vill eller Men det tror jag inte gäller riktigt längre. Vi kan inte föra t.ex. med situationen i USA och med invandringen dit. Vi har minisamhällen kontinenten där det har bott vad vi kan kalla

invandrare och utlänningar sedan många, många år. Vi hittar i

Belgien, i de gamla kolgruvedistrikten där kolgruvorna är

t. ex.

nedlagda, samhällen dugg integrerade i det belgiska

som inte är ett systemet. De bor där lever ett dubbelliv, halva tiden i t.ex.

som Grekland eller Turkiet och halva tiden i Belgien.

Det här är sådan problematik jag vill att ni försöker

en som utveckla ytterligare. Jag vill peka situation där 1 miljon eller

en 1,5 miljoner invånare tillhör den här När vi gör åtgärder

gruppen.

ska utgå från den här mångfaldssituationen. Det bör komma med i bilden. Tack.

Bengt Göransson

När det gäller den sista punkten är det självklart att utredningen kommer att behandla Valdeltagandet, valmöjligheten också för de

svenskarna, invandrarna. Däremot har vi varit angelägna nya om

och därför finns det inte heller i direktiven att den här utred- - ningen inte är flera utredningar med uppgift söka lösa delar

en av att

helheten. Vi har haft diskussion med företrädare för handikappav rörelsen sätt framfört kritik mot att det inte särskilt

som samma

är angivet vi ska diskutera tillgånglighetsfrågorna. Väljer att

att man börja i den änden så har därmed underförstått demokra-

man att tin för huvuddelen folket inte är några större problem. Det är

av därför vi har börjat med de här principiella teoretiska

att ta upp spörsmålen. En hel del de problem vi möter beror vissa teori-

av av

brister. Når Anne-Marie Thunberg lyfter fram trovärdigheten

som

central tillför hon ett viktigt inslag i byggandet sådan teori.

av en

Se för de politiska scouterna ögonblickligen vet lösningen

upp som

DEBATT

alla problem och hastigt trumfar igenom sin lösning. Demokra-

tins tröghet har ett värde.

Men däremot ska vi peka att demokratiseringen har andra effekter också när vi talar det offentliga rummet. Det har skett

smygprivatisering vi inte noterar i fysisk mening. Man

en som talar i högtidliga sammanhang hur tidig arbetarrörelse fick

om en hålla sina möten i gatukorsningarna, Våra är

torgen. torg numera

förvånansvärt privata, antingen är de helprivata Täby Centrum

som eller också är de kommunbolagsprivatiserade och då kan inte

man

ut och hålla möten Yttrandefriheten är icke längre så tillgänglig den för bara 20 år sedan innan hade byggt alla

som var man

inglasade gallerior. Det är andra regelsystem gäller för rätten att

som

hålla möten inomhustorget där det är bolagsdirektören

som bestämmer får hålla möte än det är för det offentliga

om man torgmötet där polisen tillstånd och polisen är bättre än företags-

ger direktören när det gäller hålla viss respekt för rättsstaten. Den

att en privatiseringen ska vi inte utreda det finns anledning ibland att

men fundera över den.

Bo Lindensjö, statsvetare, Stockholm

Jag tänkte peka begränsningarna, räckvidden för demokratin. Hur uppfattar vi egentligen demokratin Jag tänker börja med att

peka söndagsskoleversionen, vi alla känner och lite kort

som

fundera över vilka förutsättningarna egentligen är för genomföra

att den.

Vi fick höra i att all offentlig makt utgår från folket och

morse

del har ställt frågan vart den tar vägen Vi märker den inte". en sen. Vi vet att det finns ett nämligen sorts delegering till parla-

svar, en mentet i sin tur delegerar till regering och sedan har vi kedja

som en med central förvaltning, regional förvaltning och lokal för-

en en en

valtning och sedan är tillbaka igen till polisstationer, sjukhus

osv.;

allting folket uttryckte sin vilja.

som som

Problemet med den bild gör demokratin är kanske att

som av

den skapar intryck det går fatta beslut genomförs

av att att som som

det hela skedde i I själva verket skulle kunna om ett tomrum. man

DEBATT

illustrera problemet med demokratin följande sätt: Se staten i

låda, näringslivet i och medborgarna i tredje. Staten är

en annan en helt beroende ett ekonomiskt system den inte kan kontrolle-

av som

Genom skatter kommer till statsapparaten. ra. resurser

Det här gemensamt intresse med det ekonomiska

ger staten ett

Det tvingar staten att satsa effektivisering och lönsamsystemet.

het och det här hel och fullständig intressegemenskap. Staten

är en behöver kommer från näringslivet och det förutsätter

resurser som att det hela är effektivt så att staten verkligen erhåller dessa

resurser. Det naturligtvis det ekonomiska mycket stark

ger systemet en

ställning.

Å också beroende stöd från medborgar-

andra sidan är staten av

politiskt stöd. Det manifesteras i allmänna val och förutsättna, ningen för det stödet är några sorts välfärdsåtgärder till be-

att

tydande delar befolkningen, tillräckligt mycket för att garantera

får majoritet kan stöd. att man en som ge en

Problemet med den här modellen den förutsätter

är att permanent tillväxt för att ska kunna åstadkomma, garantera fortsatt

man politiskt stöd. Det förutsätter alltså, och det har andra talare varit inne på, permanent ekonomisk tillväxt och det hade vi under

en 1950- och 60-talen och många trodde det skulle bestå.

att

Krisen kommer i det ögonblick inte längre lyckas

när man

tillväxten. Problem alla finansministrar har stått permanenta som inför, alltsedan Kjell-Olof Feldt, inte längre kunde formu-

när man

lera politik både gynnade ekonomin och garanterade legitimi-

som

Frågan blev skulle välja ekonomisk effektivitet, tet. om man

legitimitetsproblem eller satsa legitimiteten och i stället eko-

nomiska problem med risk för att företag lämnar Det här är

oss. vissa förutsättningar under vilka demokratin ska förverkligas.

Till det här kan avslutningsvis foga den centrala stats-

man att apparaten, nationalstaten, inte längre har den position den har

som haft förut. Den trängs från två håll, dels ifrån starka kommuner och

nationella och regionala grupperingar gör den

som svagare men

också från EU eller regionalisering, internationalisering. Och det

här har skapat det genuina dilemmat och vad hoppas den

man är att här utredningen verkligen funderar över vilka konsekvenser den här

utvecklingen kommer för politisk demokrati.

att

DEBATT

Anders Johnson

Jag tycker Lindensjös bild pedagogisk illustration det jag

är en av pratade Det här är riktig bild den nationella nivån.

om. en Företagen i låda ligger där borta och medborgarna i

en som en

låda och de möts politiken håller allting annan genom som samman. Men i verkligheten är det inte det är inte företagen

- att lever i värld skild ifrån människorna. Bilden blir

en en annan om

studerar samhället lokal nivå. Genom föra mycket man att ner av beslutsfattandet lokal nivå där det blir klara och tydliga samband förstår också produktionssammanhangen bättre. Jag har haft

man anledning studera företrädare liberal parlamentariker,

att en som Waldemar Svensson i Ljungskile, beskrev hur det i det

som var

gamla jordbrukssamhället där produktionsförhållandena, dvs.

människornas levnadsförhållanden och den demokratiska

gemensamheten naturlig och påtaglig. Där politik och rättssamhället

var handlade stängselskyldighet och reglering vattentäkter. Där

om av

det inte företagen låg där borta och medborgarna här och var att politiken höll ihop alltsammans. kan föra det

Så om man ner mer av politiska beslutsfattandet till lokal verklighet där kan

en man se konkret hur de ekonomiska villkoren samspelar med de medborgerliga villkoren i starkt civilt samhälle så jag också demo-

ett tror att kratin kan stärkas.

Anne-Marie Thunberg

Jag vill ställa fråga. Jag tycker att jag saknar någonting. Det år

inte bara stöd från medborgarnas sida för välfärdsåtgärder är

som förbindelsen från medborgarna till staten. Att enbart välfärdsåtgärderna kan garantera det politiska stödet är lite för snävt tänkt. Medborgarna vill också göra sina röster hörda inför de beslut staten

som

fattar och påverkar deras vardagstillvaro.

som

Man talar i vissa sammanhang de teknologiska företagen och

teknologiska förändringar form sociala experiment.

osv. som en av Verksamheten genomförs lokal nivå och den påverkar medbor-

DEBATT

Då bör också inhämta samtycke från medborgarnas sida garna. man för att göra detta.

Man har här gjort jämförelser från medicinens område och dess

tyckes regler för medicinska experiment. Jag tror att vi har som tänkt igenom alldeles för lite, vad snabba teknologiska förändringar

betyder för människor och hur allting påverkar medborgarna

nu mycket och därför också skulle kräva deras samtycke. Här har

mer

har ett utvecklingsbart instrument i det börjar växa fram,

som

nämligen ökonsekvensbeskrivningarna.

Dessa är i stort sett den enda form vi ännu har. De är visser-

ligen inte färdigutvecklade, det finns grundform för dessa.

men en När någonting också sker lokal nivå måste medborgarna dras in och höras därför att det påverkar dom väldigt starkt. Jag tycker att Oskarshamn här fint modellexempel. Vad har gjort med

är ett man tanke de lokala beslut ska fattas där Jo, har tillsatt

som man en

hel rad med bland befolkningen fått fullmäktiges

grupper som upp-

drag att arbeta igenom frågeställning efter frågeställning. Så samlar

in ett beslutsunderlag. Jag tror att

man gruppernas svar som man ska utveckla detta mycket Det är inte bara välfärdsåtgärderna

mer.

politiskt stöd utan det är även fråga att medborga-

som ger om som

bli hörd i beslut starkt. För den måste också re som engagerar finna institutionella former jag. Att finna former för med-

anser

borgarinflytande teknologiska förändringar med stor räckvidd

också i tiden helt nytt forskningsområde. Det är försummat i

är ett

det demokratiska sammanhanget. Lars Ingelstam bl.a. påpekar det i

det föredrag jag citerade Om det tekniska, effektivitet

som ur. om och ekonomi kan vi väldigt mycket. den institutionella

om Men om konstansen, jag uttryckte det, stabiliteten och överförandet

som om

den för den teknologiska förändringen nödvändiga demokratiska

av stabiliteten vet vi inte så mycket. Det är ett helt försummat forsk-

ningsområde gäller demokratin i allra högsta grad.

som

Olle Schmidt fp, Demokratiutredningen

utredningen måste hur partierna fungerar i Sverige i

Jag tror se

dag. Det är mycket känslig fråga. Men det är några

en om som

DEBATT

skulle kunna göra det är det vi sitter i utredningen. Jag år

som nominerad parti, jag i den här rollen måste jag

av ett men ser att

betydligt friare än i ett vanligt utredningsuppdrag, jag haft

vara som tidigare. Det måste bli dialog under gång. Eftersom vi kan

en resans utgå ifrån vi älskar partierna, skulle vi inte med i

att annars vara utredningen, så kan vi också ha lyfta del förlåten

rätt att upp en och vad år fel. Vad är det brister Det handlar då inte

se som som bara arbetsformerna, jag tycker måste med

om utan man ta mer

grundläggande villkor. Finansieringssystemet år absolut oerhört

styrande för svensk demokrati. Partierna har själva reglerna för

satt att finansiera sin verksamhet. Reglerna görs lätt så det

egen att underlättar för partier med representation och försvårar för partier

saknar representation. Det här tycker jag vi borde över. I som att se stället bör vi till så att får för fristående utrednings-

se man resurser institut. En del har tillskapats i Sverige. Flera skulle bra för

vara djupare demokratisk debatt.

Min är, den år personlig och möjligen företrädd i det

tro men parti jag representerar, att det måste finnas större civil sfär fram-

en gent. Politiken griper in i mycket och då måste medborgarna

med. Det räcker inte med dagens delaktighet. Det är mina vara erfarenheter. Människor nöjer sig inte med den representativa demokratins former.

Det är inte bara det individerna får med och såga sin

att vara mening. Jag det i de lokaldemokratiska försök vi har i Malmö.

ser Det några ungdomar jag träffade. Dom fick med under

var vara

gång sedan beslutade politikerna någonting

resans men annat ändå. Varför ska vi då med nästa gång frågade ungdomarna.

vara Det är min uppfattning de demokratiska kollektiva besluten

att måste kombineras med beslutssfär där individer i ökande grad

en själva bestämmer i mindre Vi behöver sätt för mindre

grupper. nya grupper gör att de kan komma till tals i civilsamhället, i det

som offentliga rummet. Jag tycker att vi har varit historiskt dåliga i Sverige detta område och jag tror att det huvudsekreteraren

var

frågade mig vid sammanträde: Vad beror det Sveriges som ett att liberaler blev så yrvakna när Putnams analyser kom fram och konstaterade att det civila samhället, det sociala kapitalet är viktigt Det tycker jag år ett intressant spörsmål. Nu har vi det i vårt

DEBATT

vad beror det att den diskussionen inte har funnits program men i ett land Sverige

som

Det finns samstämmighet över partigränserna vid detta

en seminarium är ganska unik. Former måste kombineras med

som innehåll. Den uppfattningen delar jag även jag full-

- om som mäktigeledamot i Malmö alltid har fått lära mig ordföranden att

fullmåktigeförsamlingen i kommun har huvuduppgift, att

en en fatta beslut: Ni ska fullmåktigeledamöter får sitta här i

inte tro att sammanträde och prata och sedan inte fatta beslut, utan bara bordlägga frågor, för att komma tillbaka nästa gång. Vi har skyldighet

en att fatta beslut

Så är det givetvis också. Det ska vi ha respekt för. Men formen får inte över. Jag tycker att vi har diskuterat för mycket former

ta och för lite innehåll i den svenska demokratidebatten.

Pernilla Zethraeus v, Demokratiutredningen

Jag det är alldeles riktigt måste vaksam dom

tror att att man vara hårfina skillnaderna mellan demokrati och skendemokrati, är

som

det Olle gestaltar när han exemplifierar med prövar

som att man

former för inflytande ungdomar ska tycka till och

nya genom att

osv.

Jag vill det Bo Rothstein sade under sitt anförande att

ta upp som globaliseringsbilden är hysteriskt överdriven. Vi har varit extremt

exportberoende i många år. har pågått sedan

Det är en process som hundra år tillbaka. Exemplet Bo att när den socialdemokra-

gav var,

tiska kongressen uttalade någonting förväntade sig många mark-

en nadsreaktion, uteblev reaktionen. Jag skulle lika väl kunna såga

det är marknaden är hysteriskt överdriven eller neurotisk att som eller hypokondrisk eller jag vet inte vad.

Vad händer är att marknaden aktiekurser

som reagerar genom och börskurser går och saker i praktiken inte

som upp ner som är någonting, saker inte har hänt, saker inte har

som som märkts i enda plånbok eller i enda aktiebörs i hela världen,

en en

är förväntningar någonting eventuellt kan komma

utan som som

hända, dvs. renodlade politiska spekulationer kring ekonomiska att

DEBATT

frågor. Det är det år ett de allvarliga demokratiproblemen.

som av Att detta har blivit maktfaktor i samhället, att när Göran en utspel den offentliga sektorns ekonomi så kan Persson gör ett om det genomslag börsen. Det är det här har hänt. Den som

internationalisering är intressant demokratins synvinkel är

som ur inte att Sverige är extremt exportberoende och att har man en intensiv handel och har haft sedan många år det år att den utan politiska sfären självmant har snävat in sitt eget verksamhetsfålt.

Den politiska organisationen har politiska beslut under

genom de tio åren bit för bit avhänt sig styrinstrument över ekonosenaste min, över den ekonomiska sfåren, när det gäller valutahandel, när

det gäller penningpolitik, når det gäller Riksbankens ställning

osv.

Dessutom har gjort avregleringar som gör att vi i praktiken är

man ihopkopplade med länderna runtomkring inte minst mer oss genom EU-medlemskapet. Och det här har skett medveten som en

strategi politiska beslut.

genom Vad måste börja diskutera är hur ska möta det här man man upp med politiskt arbete. Kan initiera politiskt arbete den ett man ett internationella nivån, kan bygga internationella folkrörelser man eller hur ska det här Vi har i dag diskuterat osv. man möta upp gränsen mellan den privata och politiska sfären och hur mycket politiken kan klampa in i det kan betecknas familjeliv och som som liknande. Jag viktig uppgift också i demokratidebatten tror att en framöver diskutera gränsen går mellan den politiska sfären är att var och den ekonomiska sfären, mellan de här två maktcentra det som faktiskt handlar om.

Per Gustafsson c, Demokratiutredningen

Jag tycker de inlägg vi har haft här i dag ett bra sätt har att som belyst både demokratins form samt demokratins värde och innehåll.

Jag inriktningen utredningens arbete ska utgå från

anser att av en diskussion värdet och innehållet i demokratin, utifrån allas lika om

värde, bl.a. med de trovärdighetsaspekter i dag lyfts

som upp av Anne-Marie Thunberg etiska frågeställningar. Det år den typen om diskussion jag vi har framför och år angelägen. av som tror oss som

DEBATT

diskuterar demokratins form så blir det ofta

När man en fokusering till beslutstillfället. Jag tror det är väsentligt att vi också tittar steget innan beslutstillfället; människors möjlighet fak-

att tiskt påverka den dagordning formar det demokratiska samtalet

som och även det någon har kallat det upplysta kunnandet. Hur

som människor också möjlighet, kunskap och förmåga hantera de

ges att frågor finns dagordningen i demokratin. Där finns det

som mycket spännande diskutera och jag vi här måste hitta

att tror att en koppling till det faktiskt också pågår lokalt i samhället.

som

Anne-Marie Lindgren sade vid dagens seminarium att demokratin är motvikt och att motvikten blir Det stämmer

en svagare. ett sätt det finns också andra bilder visar det händer

men som att väldigt mycket positivt i samhället i dag. Där demokratin lämnar

ett tomrum efter sig växer det fram nätverk, samhälls-

nya grupper, nya

föreningar och byalag både i stadsmiljöer och landsbygd.

Jag tror att behöver finna ett sätt att hitta kopplingen och knytningen med det och den delaktighet visas där, och

engagemang som som faktiskt bygger genuin demokratin, demokratins

en tro värden och den representativa demokratin. Knytningen till detta

i lokalsamhället har vi inte hittat än i det svenska engagemang samhället, vi måste göra det. Människor år överlag både engagerade

men och kunniga. Huvudproblemet är faktiskt inte att medborgarna saknar kunskap och information. Uppgiften knyta

är att samman individernas frivilliga samverkan med den representativa demokratin.

Den diskussion kring de grundläggande värderingarna vi har

som inlett här i dag är angelägen. Men också diskussion hur fler

en om faktiskt kan kombinera sin rösträtt med medborgare också

att som

påverka den demokratiska dagordningen. Hur fler kan skaffa sig den kunskap behövs för delaktiga i samhällsutveck-

som att vara

lingen är viktig frågeställning. Jag tycker dessutom det

en annan att skulle mycket intressant kunna vidare när det gäller

vara att Anne-Marie Thunbergs det rullande nuet.

resonemang om

DEBATT

Bengt Göransson

Det har varit dag med utomordentligt intressanta föredrag och i en den mån vi önskar den här utredningen ska kunna bidra till att att

komplicera frågorna tror jag att vi kan lyckas. För de övervägan-

den vi ska göra, det material vi ska plocka så tror jag att det samman här första seminariet kommer ha mycket värde när det att stort gäller kunna tillföra substans för diskussionen. att Bredden i diskussionen pekar allt från mycket djupgående en

samhällsanalys till konkreta frågeställningar att ta

mera som upp

sådant för vår uppgift är mycket väsentligt, nämligen att titta

som

partiernas roll, partiväsendet, hur det kan fungera. jag

Där tror ändå, jag ska dra någon slutsats det Olle Schmidt och om av som Pernilla Zethraues sade, att möjligen behöver till att ett se som

underlag plockar fram del argument för den representativa demo-

kratin. När inbjuder godtyckligt valda referensgrupper till att

man panel så tror att därmed tillgodoser de demokravara en man man tiska kraven. I Stockholmsområdet pågår intensiva försök nu ett

ställen med skapa medborgarpaneler ska fram-

par att som vara lottade för ska veta att det inte bara blir partifolk att man som kommer att ha synpunkter. Man ska ha ett representativt urval av befolkningen, inte bara de intresserade, för fram alla mest att åsikter. Jag har varit ganska upprörd över det, därför att jag har svårt att förstå poängen. Definitionsmässigt måste sådan panel, en den är rätt framlottad, och någon ska väl inte ha, om annan man innehålla 15-20 ledamöter aldrig röstar. Man ska då procent som sätta ett slags mål för kommunstyrelse att till att som en se man garanterar inflytande i rimlig proportion för dem inte vill ta som del och egentligen är ointresserade. Deras åsikter får med som vara och väga lika deras sig. tungt som som engagerar Demokratin måste naturligtvis i någon mån och det är vär- - en deringsfråga någonting än SIFO-institutet. Man föränd- - vara annat inte världen med SIFO och till all lycka så opinionsmätrar ser ningsinstitutet till deras anseende inte behöver undergrävas att av

andra än dem själva. Det är tillgång.

av en Jag tänker det danska valet. Det finns risk senaste en om man

slags åsiktsrepresentativitet den allra viktigaste. Det

ser ett som som

DEBATT

Marcus Storch i det här sammanhanget är mycket väsentligt

sa om

förändringen och förändringsrörelsens betydelse. Och det behöver

då inte bara fråga i snäv mening ekonomisk tillväxt.

vara en om

Förändringsrörelsen handlar också i hög grad utvecklande

om av tankemönster och tankestruktur. Då är tillbaka igen vid Anne-

Marie Thunbergs trovärdighetsfråga. Trovärdigheten uppstår till

stor del med hjälp det underbyggda Jag vill peka

av argumentet. det Bo Rothstein sade, när han talade regelstyrningens

som om problem, när han visade vågrörelsen. Det abstrakt sätt

var ett att

beskriva någonting väldigt Viktigt. Jag sysslade antal år med kulturpolitik och funderade mycket

ett

över bidragsregler och fördelningssystem och kom småning

fram till att den enda rimliga fördelningsgrunden den pålästa

var

och underbyggda subjektiviteten. Alla andra principer blev sämre. Politikern ställer ut sina subjektiva värderingar respekte-

som men

att det faktiskt finns andra har andra värderingar är ett rar som föredöme.

Den pålästa och underbyggda subjektiviteten behövs därför

att genomsnittet dessvärre har den nackdelen det aldrig finns. Det

att enda vet med säkerhet ett genomsnitt det är ingen enda

om att

enhet ingår grund för genomsnittet är lika med

som som genomsnittet. Det kan nästan säga hundraprocentigt. Det här illustre-

man rades i radionyheterna för någon vecka sedan, talade

när man om den genomsnittliga kostnaden för barn deltar i kommunal

som musikskola. Om jag minns rätt det 453 kronor. Det enda

var man med säkerhet kan säga är ingen enda kommun i landet har 453

att kronor i avgift till musikskolan. Genomsnittet finns alltså aldrig och därför blir det meningslöst att ha någon sorts

som norm.

Då måste alltså i de här frågorna, och det det Bo

man var

Rothstein pekade på, utrymme för subjektet, den subjektiva be-

ge dömningen. Då blir naturligtvis också kontrollfunktionen och regle-

ringen ansvarighet viktig. Vi måste alltså kunna pröva de subjek-

tiva värderingarna, ifrågasätta de subjektiva värderingarna.

Det finns skäl att fundera över behovet självständiga, kritiska

av medborgare. Sådana kan naturligtvis till besvär för de besluts-

vara strukturer är mycket snabba. Jag kommer dock tillbaka till det

som

Olle Schmidt sade behovet besluten. Man måste ha som om av en

DEBATT

kunskap demokratins former för ska

grundläggande om att man

kunna del. De förväxlar fullmäktigeförsamlingen med den ta som lokala partiföreningen eller lokala och kan gruppen tror att man

slagsprivatiserad diskussion i fullmäktigeförsamlingen för

föra en

där ska bilda sig uppfattning blir det naturligtvis mycket

att man en svårare för. Den demokratin kräver sitt pris i form

representativa

vissa, åtminstone förhand tydliggjorda strukturer och uppav fattningar för ska kunna ställning och också kunna ta att man ta för det gör. ansvar man Vi får alltså seminariet bred beskrivning demokragenom en av tiska strukturer och demokratiska möjligheter. Anne-Marie

Thunberg och Anne-Marie Lindgren och flera andra frågan tar upp värderingarnas roll, de demokratiska värdena. Det här ska vi om nu med och tillfälle inom för utredningen resonera ta oss att ramen

Låt mig till allra sist mycket subjektiv iakttagelse. Jag

om. göra en

demokratins förespråkare, känner sig så deprimerade

tror att som över ekonomins övertag och marknadens övertag, möjligen ska

också tanke marknadens risker och tillkortakommanden. ägna en Ett exempel detta: När Estonia sjunker och 852 människor

drunknar är den enda effekt det får för Estonia-rederiet att det

år kan höja utdelningen sina aktier med krona. På

påföljande av en

detta kan ha moraliska perspektiv. De rederier båtar fortman vars flyta förlorade massa pengar. satt att en Men det för mig har varit intressant i sammanhanget som mest fundera över är, detta inte egentligen år ett utomordentligt att om allvarligt marknadsekonomi i kris, börsens symtom en en kris. Att aktien inte längre har någon helst relation till verksom samheten har exakt värde bingolotten måste för utan samma som marknadsekonomin varningssignal är alldeles oerhörd. vara en som Det spelar ingen roll vad verksamhet har. man Aktien, fick lära sig när jag gick i skolan, ett sätt en man var förväntan framtiden och inte den hade mätare av en om tur man fick försäkringspengar tillbaka. Om andra delar att man en massa av marknadsekonomin så finns det kanske skäl försöka till ser ut att se de politiska strukturerna icke ska uppträda aktörer att som marknad. samma

DEBATT

Det kan alltså paradoxalt leda till begränsar den

nog att man

politiska verksamheten område, begränsar politikens räckvidd

ett för kunna i relation ekonomin i stället för

att agera gentemot att in och försöka överta agerandet just område och bli offer

samma för de krisfenomen kan finnas Och det här är naturligtvis

som ett exempel hur sådan här diskussion kan leda till ytterligare

en komplikationer. Sådana frågor kommer inte kunna diskutera

att

färdigt eller ta ställning till. Men jag denna mycket subjek-

tar upp tiva notering exempel det i våra diskussioner kan

som ett att finnas skäl att ta in också sådana komponenter inte automatiskt

som behöver resultera i vi ska dra slutsatser när det gäller antal

att ledamöter i riksdagen eller beslut valdag.

EMÖKRATIV så arbetar

Demokratiutredningen analyserar den Till seminarierna bjuder in forssvenska folkstyrelsens förutsättningar kare och idédebattörer att bidra med inför 2000-talet. Det sker i ljuset av sin kimskap och sina värderingar kring bla. globaliseringen, EU-medlem- de frågor tycker är värdefulla att samskaper, förändringarna i medieland- tala kring. skapet, den IT -telzniken, förnyel- Varje seminarium dokumenteras i

nya searbetet inom offentlig förvaltning form skrift.

av en och folkrörelsemas förändringar. Vid sekelskiftet skall utredningen presen- WWW.

tera en sammanvägd analysi form av

ett slutbetänkande.

g o v s e

Utredningen vill redan under

är adressen till Demokratiutredningens arbetets gång bidra till att fördjupa

webbplats. Här finns möjlighet att föra demokratidebatten

genom fri debatt kring demokratin demo-

en - 0 en skriftserie

kratitorget är öppet för alla. 0 offentliga seminarier

Ett antal krönikörer kommer att 0 en webbplats för debatt och

kommentera demokratiproblem och information andra demokratidebatter.

Här kan Du också infonnera dig om och föra dialog kring utredningen. Direktiv fulltext, arbetsplan och

Demokratiutredningen kommer utredningens protokoll dokument

är fortlöpande under arbetets gång att kan hämta hem.

man publicera skriftserie med essäer, Här informerar också fortlöpan-

en debattartiklar, seminarieinlägg och de aktuella skrifter och seminarier.

om forskarantologier. Man kan dessutom del debatt-

ta av

Den omfattande demokratiforsk- inlägg vid beställa

seminarier samt ning bedrivs vid våra universitet utredningens skrifter.

som och högskolor ställs detta vis till för- Länkar finns till andra delar nätet

av fogande för alla är intresserade där demolaatifrågor dryftas olika

som av demokratifrågor. satt.

Information om titlar, utgivningsdag, finns utredningens

priser m.m. webbplats.

Vi svarar gärna frågor och lämnar

ytterligare information om utredning-

ens arbete. Adress och telefonnummer En av utredningens uppgifter är att sti- till utredningens kansli finns

nästa mulera det offentliga samtalet. sida.

Därför anordnar offentliga seminarier i landet.

runt om

Ordförande Per Gustafsson c Olle Schmidt fp

Bengt Göransson injbrmatimcbef umdningssekreterare

fd. :tan-råd tel: 08-787 tel: 040-34 10 40 tel: 08-453 41 04 ala 044 13 33 00

Jeanette Hillding m företagare Per Unckel m

Kommittéledamöter tel: 0431-88 300 ledamot av riksdagen Elisa Abascal Reyes mp ledamot riksdagen tel: 08-786 44 av Gunnar Larsson

tel: 08-786 46 26 klubbørdförande Pernilla Zethraeus v

tel 031-703 73 07 oppositionsråd Stefan Attef-all kd tel: 026-17 81 22 cbefwdaktár Eva Marcusdotter s tel: 08-612 00 05

fiilamkribent

tel: 019-36 48 Britt Bohlin s

ledamot av riksdagen

tel: 08-786 47 80

Experter Sekretariat

Wanja Lundby-Wedin

L0:s andra ordförande Erik Amnå, dr Anders Ljunggren

tel: tel: 08-405 16 54 019-30 30 Elisabeth Rynell

författare mm

Margareta Meyer Helena Svensson Marcus Storch tel: 08-405 16 tel: 08-405 04 49 direktör

EMU KRATI

Utredningen

POSTADRESS: Stockholm. BESÖKSADRESS:Regeringsgatan 103 33 30-32 TEL: 08-405 49 16.FAX: 08-411 24 E-POST: margaretameyer@justice.ministry.se

Demokratiutredningens

skriftserie

Redaktör Erik Amná 1. Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett seminarium

Den parlamentariskt sammansatta Demokratiutredningen analyserar den svenska folkstyrelsens förutsättningar inför 2000-talet. Det sker i ljuset av bl.a. globaliseringen, EU-medlemskapet, förändringarna i medielandskapet, den nya lT-tekniken, förnyelsearbetet inom offentlig förvaltning och folkrörelsernas förändringar. Vid sekelskiftet ska utredningen presentera en sammanvägd analys i ett slutbetänkande.

Utredningen vill redan under arbetets gäng bidra till att fördjupa demokratidebatten genom 0 offentliga seminarier runt om i landet 0 webbplatsen www.demokratit0rget.gov.se med fria

debatter och möjligheter att informera sig om och föra dialog kring Demokratiutredningen

0 en skriftserie med essäer, debattartiklar, seminarie-

inlägg och forskarantologier.

l detta första nummer i Demokratiutredningens skriftserie dokumenteras ett seminarium om demokratins räckvidd. Först presenteras några motstridiga uppfattningar om demokratins gränser. Sedan både vidgas och fördjupas diskussionen ytterligare genom inlägg från etiska, feministiska, ekonomiska och ekologiska synpunkter.

Medverkar gör bl.a. professor Erik Oddvar Eriksen, docent Anna Jönasdottir, fil. dr Nils Karlson, redaktör Anne-Marie Lindgren, professor Bo Rothstein, direktör Marcus Storch och teol. dr Anne-Marie Thunberg.

FRITZES

l7l-l-Z.l'l,l;. 1

|llâl.ll;'ll\'lil{

Pos-mmuass:10647STOCKHOLM

FAX TELEFON08-690 9190

08-690 919x,

E-POsT:fritzes.order@liber.se

INTERNET:wwwfritzesse