SOU 2004:99

Kärnavfall - demokrati och vetenskap

Bilagor

Bilaga 1

Program

KÄRNAVFALL

Demokrati och vetenskap

Om beslutsfattande inför anläggande av

ett slutförvar för använt kärnbränsle

Ett KASAM-seminarium

Gimo Herrgård den 7

  • april 2003 med början klockan 12.00

U

Måndag 7 april

13.00

  • Välkomnande. (Margareta Widén-Berggren, KSordf. Östhammars kommun)

13.10

  • Inledningsanförande. (Kristina Glimelius, ordförande i KASAM)

Session 1:

Plats för slutförvaring av kärnavfall

  • erfarenheter i för-

studiekommunerna

Moderator: Britt-Marie Drottz Sjöberg, ledamot

i KASAM

13.30

  • Vad hände?
  • Kärnavfallsfrågans behandling i förstudiekommunerna. (Olof Söderberg, sakkunnig i KASAM)

14.00

  • Erfarenheter i förstudiekommunerna av för-

studiearbetet. (Runar Frohm, f.d. KS-ordf. Storuman, Arne Hellsten, f.d. KS-ordf. Malå,

Bilaga 1 SOU 2004:99

Lars Skytt, KS-ordf. Älvkarleby, Bengt-Olov Eriksson, KS-ordf. Tierp, Birger Norén, f.d. KSordf. Östhammar, Carl-Åke Andersson, KSledamot Nyköping, Sievert Bergström, f.d. vice KS-ordf. Hultsfred, Torsten Carlsson, f.d. KSordf. Oskarshamn, Kenneth Gunnarsson, f.d. ordf. SOS-Tierp) (Kaffepaus ca 15.00

17.30

  • Kort sammanfattning och slutsatser av dag ett −

tendensen under de föregående åtta åren. (Britt-Marie Drottz Sjöberg, KASAM)

  • − − 19.00 Middag tillsammans med bl.a. Anders Björk, landshövding i Uppsala län

U

Tisdag 8 april Session 2:

Slutsatser om demokratiskt beslutsfattande i komplexa frågor

Moderator: Olof Söderberg, KASAM 08.30

  • Reflektioner kring kärnavfallsfrågans utveckling

från början av 1970-talet till idag. (Olof Johansson, (c) f.d. statsråd)

09.00

  • Synen på kärnavfallsfrågan idag. (Sinikka Bohlin,

(s) riksdagsman)

09.30

  • Teknik och demokrati − tusenårsspann och man-

datperioder. (Camilla Odhnoff, f.d. ordförande i KASAM)

10.00

  • Kaffepaus

SOU 2004:99

Bilaga 1

10.30

  • Vad främjar en fortsatt demokratisk process i

kärnavfallsfrågan, var finns fallgroparna? Erfarenhetsöverföring till andra stora projekt?

  • Paneldiskussion med inlägg från övriga seminariedeltagare. (I panelen: Margareta Widén-Berggren, KS-ordf. Östhammars kommun, Peter Wretlund, KS-ordf. Oskarshamns kommun, Carl Reinhold Bråkenhielm, ledamot i KASAM, Gert Knutsson, ledamot i KASAM, Lennart Sjöberg, prof. Centrum för riskforskning, Handelshögskolan i Stockholm, Gunnar Broberg, prof. idé- och lärdomshistoria, Lunds univ.)

11.45

  • Avslutning (Kristina Glimelius, KASAM)

Bilaga 2

Frågeställningar

Frågor till de medverkande som åtagit sig att redogöra för erfarenheterna i förstudiekommunerna under förstudiearbetet. Dessa hade ombetts att i sina anföranden belysta minst en fråga inom vart och ett av de fyra block som frågorna är uppdelade på.

A. Resonemanget bland de förtroendevalda inför kommunens ställningstagande

A.1. Hur resonerade de förtroendevalda i Din kommun inför

kommunens beslut att delta i förstudien och att delta/inte delta i en platsundersökning? Vilka faktorer hade avgörande betydelse för de förtroendevaldas ställningstaganden?

A.2. Vilka konkreta åtgärder vidtog kommunledningen för att

skapa och upprätthålla förtroendet för den demokratiska samråds- och beslutsprocessen i kärnavfallsfrågan? Hur försäkrade sig kommunfullmäktiges ledamöter om att fullmäktiges beslut skulle avspegla viktigare stämningar bland allmänheten?

A.3. Hur resonerade de förtroendevalda i fråga om en eventuell

folkomröstning? Varför anordnade kommunen/avstod kommunen från att anordna en folkomröstning?

A.4. Eftersträvade de förtroendevalda i kommunen att komma

fram till en gemensam uppfattning eller drevs frågan efter

Bilaga 2 SOU 2004:99

partipolitiska linjer? På vilket sätt arbetade man med det ena eller det andra syftet?

B. Informationsfrågor

B.1. Hur försökte kommunledningen säkerställa att både lokala

politiker och kommuninvånarna skulle få sådana kunskaper att de förmår ställa kritiska och relevanta frågor till industrins och myndigheternas experter?

B.2. Använde sig kommunen av oberoende forskare/konsulter i

den kommunala förstudieprocessen?

B.3. Hur hanterade kommunledningen risken att allmänheten

skulle kunna uppfatta de förtroendevalda i kommunledningen som lierade med de projektansvariga inom industrin?

C. Vald representation och lokal opinion

C.1. Förstudien omfattade hela kommunen och resulterade i att

vissa områden i kommunen bedömdes som särskilt intressanta för mer ingående studier. Uppmärksammade kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att det kunde finnas en konflikt mellan ett kommunalt helhetsperspektiv och det perspektiv som de särskilt berörda i utpekade områden hade? I så fall, hur tog man hänsyn till detta?

C.2. Förekom det något ifrågasättande av fullmäktigeleda-

möterna som legitima företrädare för kommuninvånarna i kärnavfallsfrågan? Vilka argument användes i så fall?

C.3. Fanns det grupper av medborgare, som hävdade att de

bättre representerade den allmänna opinionen än de

SOU 2004:99

Bilaga 2

genom allmänna val utsedda fullmäktigeledamöterna? Är sådana grupperingar (t.ex. byalag eller lokalt verksamma miljöorganisationer) bättre än de politiska partierna på lokal nivå på att långsiktigt samla opinion i frågor, som har stor betydelse för de närboende?

D. Effekter och lärdomar av förstudiearbetet i kommunen

D.1. Har förstudiearbetet påverkat allmänhetens förtroende för

kommunpolitikerna eller de inbördes relationerna mellan kommuninnevånarna? I så fall, hur?

D.2. Vad är Du nöjd/missnöjd med i Ditt eget agerande? Hur

bedömer Du i efterhand andra lokala aktörers agerande?

D.3. Vilka effekter har förstudiearbetet och kommunens beslut

i samband därmed fått på övrig kommunal verksamhet, inklusive kommunens agerande i andra stora projekt? Har – och i så fall på vilket sätt – förstudiearbetet främjat ett demokratiskt arbetssätt i kommunen?

D.4. Hur går det att förena politikerrollen, där mandatperioden

är begränsad till fyra år, med beslut i svåra ärenden med långt tidsperspektiv? Är den begränsade mandatperioden en ”politikens akilleshäl”?

D.5. Vad kan vi göra för att få en utveckling av de demokratiska

processerna i kommunerna?

Bilaga 3

Översikt över kärnavfallsfrågans behandling i åtta kommuner

(inlaga i A3-format)

Bilagan finns endast i den tryckta upplagan.

Bilaga 4

Deltagarförteckning

Sinikka Bohlin Riksdagsledamot Anders Björk Landshövding i Uppsala län Olof Johansson F.d. statsråd Camilla Odhnoff F.d. ordf. i KASAM Lennart Sjöberg Centrum för riskforskning, Handelshögskolan, Stockholm

Lars-Erik Larsson Hultsfreds kommun Sievert Bergström Hultsfreds kommun Edgar Hofvergård Hultsfreds kommun Anders Åström Hultsfreds kommun Arne Hellsten Malå kommun Carl Olof Sjölund Malå kommun Carl-Åke Andersson Nyköpings kommun Torsten Carlsson Oskarshamn kommun Christine Ström Oskarshamns kommun Sören Westerholm Oskarshamns kommun

Erik-Abel Ejderud Storumans kommun Runar Frohm Storumans kommun Bengt-Olov Eriksson Tierps kommun Siri Lindblom Tierps kommun Fritz Wahlund Tierps kommun Kenneth Gunnarsson F.d. ordf. SOS-Tierp Lars Skytt Älvkarleby kommun Bertil Alm Östhammars kommun Kurt Angéus Östhammars kommun Gunnar Lindberg Östhammars kommun

Bilaga 4 SOU 2004:99

Birger Norén Östhammars kommun Carl Johan Nässén Östhammars kommun Anna-Lena Söderblom Östhammars kommun Margareta Widén-Berggren Östhammars kommun

Josefin Päivö Statens Kärnkraftinspektion Öivind Toverud Statens Kärnkraftinspektion Anders Wiebert Statens Strålskyddsinstitut Kaj Ahlbom Svensk Kärnbränslehantering AB Saida Engström Svensk Kärnbränslehantering AB Gerd Nirvin Svensk Kärnbränslehantering AB Claes Thegerström Svensk Kärnbränslehantering AB Peter Wikberg Svensk Kärnbränslehantering AB Kristina Vikström Svensk Kärnbränslehantering AB

Hanna-Sofia Johansson Teknik och vetenskapsstudier, Göteborgs universitet Lindy Newlove Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet Kristina Glimelius KASAM Carl Reinhold Bråkenhielm KASAM Britt-Marie Drottz Sjöberg KASAM Tuija Hilding-Rydevik KASAM Gert Knutsson KASAM Marie Nisser KASAM Mats Lindman KASAM Birgitta Rüdén Harper KASAM Olof Söderberg KASAM