SOU 2012:20

Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter

Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet

Regeringen beslutade den 15 september 2011 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att kartlägga den forskning och utveckling som bedrivs vid statliga myndigheter, med vissa i direktiven angivna undantag. Till utredaren uppdrogs att bl.a. jämföra myndigheternas metoder för kvalitetssäkring med de metoder som används av forskningsråden och andra berörda myndigheter.

Vid behov skulle utredaren föreslå förbättrade metoder. Till särskild utredare förordnades från och med den 1 oktober 2011 förre generaldirektören Per Tegnér.

Som sekreterare anställdes departementssekreteraren i Utbildningsdepartementet från och med den 1 november 2011.

Utredningsmannen svarar ensam för innehållet i betänkandet. Utredningen överlämnar härmed sitt betänkande Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter (SOU 2012:20).

Stockholm i mars 2012

Per Tegnér

/Rolf Carman

Innehå

Förkortning

Sammanfa

1 Komm

1.1 Uppd 1.1.1 1.1.2

2 Komm

2.1 Urval

2.2 Hur d 2.2.1 2.2.2

3 Frågo

4 Fråge

Hur s 4.1

medel 4.1.1 4.1.2 4.1.3 Finns 4.2

instru från r

åll

gar ............

ttning .......

mitténs upp

draget och ge

Uppdraget Genomför

mitténs utgå

l av myndigh

definieras fo

Definition Kvalitetssä

or till myndig

esvaren från

stort anslag h

l avsätts till

Egen forsk Egen forsk Uppdragsf s FoU nämn uktion/regle regeringen? .

................

................

pdrag och ar

enomförand t .................. rande ...........

ångspunkter

heter. ..........

orskning, utv n av FoU .....

äkring .........

gheterna ...

myndighet

har myndigh forskning? .

kning ........... kning och up forskning ....

nt som uppdr

ringsbrev el ....................

................

................

rbete .........

de .................

.................... ....................

r ...............

....................

veckling och

.................... ....................

................

erna .........

heten och hu

.................... ....................

ppdragsforsk

.................... rag i er ler på annat ....................

................

................

................

.................... .................... ....................

................

....................

h kvalitet .....

.................... ....................

................

................

ur mycket .................... .................... kning .......... ....................

t sätt i uppd ....................

........... 9

......... 11

......... 13

............ 13 ............ 13 ............ 13

......... 15

............ 15

............ 16 ............ 16 ............ 17

......... 19

......... 21

............ 21 ............ 21 ............ 23 ............ 23

rag ............ 24

4.2. 4.2. 4.2. Hur 4.3

besl besl fina myn 4.3. 4.3. 4.3. Beh 4.4

myn Har 4.5

mot

Vem 4.6

av d och 4.6. 4.6. 4.6. Hur 4.7

initi 4.7. 4.7. 4.7. Hur 4.8

fors Hur 4.9

proj myn inte

Har 4.10

arbe

1 Egen for 2 Egen for 3 Uppdrag r definierar lutsgången u luta om vilk ansieras? Fin ndigheten? . 1 Egen for 2 Egen och 3 Uppdrag handlas forsk ndighetens s r myndighet tsvarande? ..

m utför den de externa fo

h högskolor?

1 Egen for 2 Egen for 3 Uppdrag r kvalitetssä ieras/finansi 1 Egen for 2 Egen for 3 Uppdrag r balanseras skningens ve r försäkrar s jekt man ini ndigheten i n ernationella

r myndighet ete och i så f

rskning ........ rskning och gsforskning .

myndighete

ut i er mynd

a FoU-proje

nns det någo

....................

rskning ........ h uppdragsfo gsforskning. kningsplan o styrelse/insy ten något ve

....................

forskning so

orskningsup ? ................... rskning ........ rskning och gsforskning .

krar myndig ieras? ........... rskning ........ rskning och gsforskning .

behovet av

etenskapliga sig myndigh itierar sker p några EU-pr nätverk? .....

ten disputera fall hur mån

.................... uppdragsfor .................... n begreppet ighet när de ekt som ska

on utarbetad

.................... .................... orskning ..... ...................

och/eller FoU ynsråd? .......

tenskapligt r ....................

om beslutas pdragen utfö .................... .................... uppdragsfor .................... gheterna pro

.................... .................... uppdragsfor .................... FoU för my

a kvalitet? ....

eten om att

på annat håll

rojekt eller a ....................

ade forskare ga? ..............

.................... rskning ...... .................... t FoU? Hur et gäller att

utföras elle d FoU-plan f

.................... .................... .................... ....................

U-frågor i

....................

råd eller

....................

och hur sto

örs vid univ

.................... .................... rskning ...... .................... ojekt som .................... .................... rskning ...... .................... yndigheten o ....................

inte de FoU

l? Deltar andra ....................

e, som utför ....................

................ 24 ................ 24 ................ 25 ser

r

för

................ 25 ................ 25 ................ 27 ................ 28

................ 28

................ 29

or del

ersitet ................ 30 ................ 30 ................ 30 ................ 30

................ 31 ................ 31 ................ 32 ................ 32 och ................ 33 U-

................ 34

FoU-

................ 35

4 4 5

5 5 7 8

0 0 0 0

2 2

Hur a 4.11

dessa?

5 Analy

Inledn 5.1

Urval 5.2

Förhå 5.3

Defin 5.4

Kvalit 5.5

Analy 5.6

5.6.1 5.6.2 5.6.3 5.6.4 5.6.5

Mynd 5.7

Spridn 5.8

Samm 5.9

Bilagor

Bilaga 1 K Bilaga 2 En

oc

Bilaga 3 M

(U

använder my

? ..................

ys och försla

ning .............

l av myndigh ållandet till R

nition av beg

tet och kvali

ys av myndig

Inledning . Egen forsk Egen forsk Uppdragsf Utvärderin forsknings digheternas k

ning av forsk manfattning a

ommittédire nkät till viss ch/eller finan

Myndigheter

U 2011:06) ..

yndigheten r

....................

ag .............

....................

heter ........... Regeringska

greppet FoU

itetssäkring

gheternas kv .................... kning ........... kning och up forskning .... ng av myndi sverksamhet

kompetensf

kningsresult av mina förs

ektiv (Dir. 2

a statliga my nsierar forsk

som tillfråg

....................

resultaten oc

....................

................

....................

.................... ansliet ..........

U ...................

av forskning

valitetssäkrin

.................... ....................

ppdragsforsk

.................... gheternas ................... örsörjning ..

taten ............ slag ..............

2011:83) ......

yndigheter s kning och ut

ats av mynd ....................

ch hur sprid ....................

................

....................

.................... ....................

.................... g .................

ng ................ .................... .................... kning .......... ....................

.................... ....................

.................... ....................

.................... som bedrive tveckling ....

digheten

....................

ds

............ 35

......... 37

............ 37

............ 37 ............ 38

............ 40 ............ 40

............ 41 ............ 41 ............ 42 ............ 44 ............ 45

............ 46 ............ 47

............ 48 ............ 49

............ 53 r ............ 57

............ 61

Förkortningar

BRÅ Brottsförebyggande rådet HAVS Havs-och vattenmyndigheten IFAU Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering IRF Institutet för rymdfysik KB Kungliga biblioteket KI Konjunkturinstitutet NMW Nationalmuseum med Prins Eugens Waldermarsudde NRM Naturhistoriska riksmuseet NV Naturvårdsverket PTS Post-och telestyrelsen SGI Sveriges geotekniska institut SGU Sveriges geologiska undersökning Sieps Svenska institutet för europapolitiska studier SiS Statens institutionsstyrelse SHM Statens historiska museer SKL Statens kriminaltekniska laboratorium SLU Sveriges lantbruksuniversitet SMHI Statens metereologiska och hydrologiska institut SMI Smittskyddsinstitutet SVA Statens veterinärmedicinska anstalt UH Universitet och högskolor VR Vetenskapsrådet VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut

Sammanfattning

Utredningens huvuduppgift har varit att kartlägga kvalitetssäkringen av forskningsverksamheten vid statliga myndigheter och föreslå de förbättringar som kan behövas. Enligt den avgränsning som gjorts i utredningen är det 42 myndigheter som bedriver egen forskning, finansierar extern forskning eller både och. Uppgifterna har samlats in genom en enkät till dessa myndigheter och uppföljande intervjuer till ett urval av dem.

Slutsatsen är att kvalitetssäkringen håller en hög eller åtminstone tillfredsställande nivå vid så gott som alla myndigheter. Mot den bakgrunden saknas det skäl att lägga fram förslag av mer genomgripande slag. De brister i kvalitetssäkringssystemen som konstaterats hos några av myndigheterna bör emellertid åtgärdas.

För att kvalitetssäkringssystemen vid myndigheterna ska kunna utvecklas ytterligare föreslås ett antal åtgärder som är av mer övergripande karaktär.

Ett förslag innebär att Utbildningsdepartementet anordnar återkommande seminarier för Regeringskansliets handläggare med ansvar för myndigheternas forskningsverksamhet. Vidare föreslås ett nätverk för myndigheter med forskningsverksamhet och att en myndighet, t.ex. Vetenskapsrådet, utses att bygga upp och löpande administrera ett sådant. Avsikten är att på ett strukturerat sätt möjliggöra diskussioner och erfarenhetsutbyte i forskningsfrågor av gemensamt intresse, såsom utveckling av kvalitetssäkringsmetoder och frågor om kompetensförsörjning.

Vidare föreslås bl.a. att det ska finnas ett vetenskapligt råd vid alla berörda myndigheter och att myndigheterna regelbundet ska låta externa experter genomföra utvärderingar av myndighetens forskningsverksamhet från såväl ett vetenskapligt perspektiv som ett relevansperspektiv.

1. Kommitténs uppdrag och arbete

1.1. Uppdraget och genomförande

1.1.1. Uppdraget

Utredningens uppdrag och bakgrund framgår av kommittédirektiven (dir.2011:83), se bilaga 1. Uppdraget innebär att kartlägga omfattning och inriktning av den forskning och utveckling som bedrivs av statliga myndigheter, undantaget forskningsråd och motsvarande myndigheter samt myndigheter under försvarsdepartementet samt vid industriforskningsinstitut. Uppdraget är inriktat på två speciella områden, dels hur forskningen som bedrivs eller finansieras av dessa myndigheter kvalitetssäkras dels om det sker något dubbelarbete mellan myndigheterna och universitet och högskolor.

1.1.2. Genomförande

Utredningsarbetet har bedrivits som en enmansutredning och påbörjades i början av oktober 2011. Från och med november månad har jag som utredningsman haft stöd av en sekreterare. Några konsulter har inte anlitats utan arbetet har helt utförts av oss två.

Uppdraget inleddes med att kartlägga vilka myndigheter som bedriver eller finansierar forskning och utveckling (FoU). En enkät med 22 frågor sändes till de 48 utvalda myndigheterna (se bilaga 2). Frågesvaren har därefter lagts till grund för urvalet av myndigheter vid vilka en fördjupning med personliga intervjuer skulle genomföras. Vissa myndigheter har också kontaktats via telefon för uppföljande frågor. Några av frågorna är relaterade inbördes, och de redovisas gemensamt i kapitlet för frågesvaren (kap.4).

2. Kommitténs utgångspunkter

2.1 Urval av myndigheter.

Utredningens direktiv ger klara besked om vilken typ av myndigheter som inte skall ingå i utredningens undersökning. Av alla återstående myndigheter måste göras ett urval.

För det första har jag uteslutit alla enheter som inte bedrivs i myndighetsform. Det innebär att stiftelser av olika slag inte finns med i undersökningen. För det andra så har jag begränsat mitt uppdrag till det som jag har bedömt vara forskning. FoU- begreppet är ett vitt begrepp och någon skarp gräns mellan ”Fbenet” och, ”U-benet” finns inte. Jag resonerar mer i detalj FoU- begreppet i nästa avsnitt, men utgångspunkten för mig har varit att koncentrera mig på forskning och inte utveckling. Det innebär att myndigheter som analyserar eller inspekterar ett visst politikområde inte har medtagits. Inte heller har myndigheter som enligt min bedömning ägnar sig åt utvecklingsarbete, d.v.s. implementerar sådan forskning som bedrivs på annat håll eller som stöder kommuner eller andra organisationer för speciella projekt tagits med. Den urvalsprincip jag valt innebär att t.ex. inspektioner på utbildnings-, arbetsmarknads och socialförsäkringens område inte medtagits. Således inte heller analysmyndigheter såsom t.ex. Trafikanalys eller utvecklingsmyndigheter som Tillväxtverket.

I den officiella statistiken görs ingen skillnad mellan forskning och utveckling, utan begreppet FoU omfattar båda verksamheterna. Det innebär att myndigheter som uteslutande eller i hög grad bedriver utvecklingsarbete redovisar detta som FoU i statistiken. Jag har valt att utesluta sådana myndigheter, som främst ägnar sig åt ”U-benet”.

För att gå igenom vilka myndigheter som forskar i egen regi eller som finansierar forskning eller både och har utredningens sekreterare och jag gått igenom ett antal hemsidor och budget-

propositionen för år 2012. Det kan mycket väl vara så att genomgången inte varit heltäckande, vilket inneburit att vi kan ha förbisett någon eller några myndigheter, som borde varit med.

Vi fann i vår urvalsprocess 48 myndigheter, som vi bedömde svarade mot våra kriterier. De utvalda myndigheterna sorterade under alla departement utom Försvarsdepartementet, vilket var undantaget i utredningens direktiv. Statsrådsberedningen och tio departement var således huvudmän för dessa myndigheter.

2.2. Hur definieras forskning, utveckling och kvalitet

2.2.1. Definition av FoU

Beteckningen FoU står för forskning och utvecklingsarbete. Forskning söker ny kunskap, medan utvecklingsarbete använder kunskap för att utveckla nya eller förbättrade produkter, system, processer eller metoder. Skillnaden mellan dem kan beskrivas att man upptäcker inom forskningen, medan man uppfinner inom utvecklingsarbetet.

Gemensamt för forskning och utvecklingsarbete är att det handlar om kreativt arbete utförs systematiskt samt att forskaren eller en annan kvalificerad person, oavsett om det handlar om kvantitativa eller kvalitativa forskningsmetoder, utgår från olika grundläggande antaganden s.k. paradigm. Svårigheter att hitta ett paradigm där båda modellerna samtidigt passar in leder ibland till att meningsskiljaktigheter om vilket synsätt som är bäst.

Inom OECD enades man år 1970 om att termen forskningsverksamhet kan indelas i grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete. Grundforskningen har ingen bestämd tillämpning i sikte utan är helt baserad på ”nyfikenhet”, medan den tilllämpade forskningen har det. Utvecklingsarbete utnyttjar systematiskt och metodiskt tidigare forskningsresultat och vetenskaplig kunskap för att åstadkomma nya produkter, nya processer, nya system eller väsentliga förbättringar av dem som redan existerar.

2.2.2. Kvalitetssäkring

Kvalitetssäkring inom forskning och utveckling innebär att undersöka om en verksamhet eller produkt uppfyller en i förväg bestämd kvalitet. Vanligtvis indelas begreppet kvalitet i strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet.

Strukturkvalitet avser kvaliteten på de resurser man har till sitt förfogande. Det kan vara antal anställda och deras utbildningsnivå, lämpligheten i lokalerna samt är den tekniska utrustningen adekvat?

Processkvalitet avser hur man har lyckats att nå målgruppen samt det numeriska antalet av olika ingående parametrar i undersökningen.

Resultatkvalitet beskriver om man har lyckats påverka, förändra det man hade som sitt yttersta mål.

Resultatmålet är viktigast men samtidigt oftast svårast att mäta. I kvalitetssäkringsarbete nöjer man sig ibland med att enbart beskriva strukturkvalitet och processkvalitet.

Vanliga termer för kvalitetssäkring och kvalitetsmått i allmänhet för både utförare och uppdragsgivare av forskning och utveckling är s.k. refereegranskning, även kallat ”peer review” (engelska för ”granskning av likar”). Peer review är en kollegial sakkunniggranskning som innebär att bedömningen görs av forskare väl insatta i det forskningsfält som ansökan avser och i det meriteringssystem som gäller vid i bedömningen av den sökandes kvalitéer både i avseendet att utföra föreslagen forskningsuppgift samt den sökandes forskningsmeriter i ett vidare perspektiv.

Peer review förfarandet används allt oftare både av statliga myndigheter såväl som stiftelser och också andra forskningsfinansiärer. Det bedöms allmänt som det bästa sättet att granska forskningsansökningar eftersom metoden är mindre konserverande än de flesta andra metoder för att fördela forskningsmedel t.ex. bibliometri som enbart mäter tidigare forsknings verksamhet.

Den finns dock en risk för att jäv ska uppstå. En jävssituation kan exempelvis orsakas av att en granskare tillhör samma institution som eller har eller har haft nära samarbete med en sökande. I Sverige, som invånarmässigt, är ett litet land anlitas allt oftare utländsk expertis i beredningsförfarandet.

Det finns vidare en risk att säker forskning favoriseras på bekostnad av nyskapande och att tvärvetenskaplig forskning kan ha svårt att få gehör.

Det är svårt att alltid ha tillräcklig bredd i de beredningsgrupper som gör bedömningen. Det innebär en risk att all forskning inte kan bedömas riktigt med samma sakkunskap.

Det är slutligen en tidskrävande process. Bedömningen tar mycket arbetstid från framstående forskare. Det tar också lång tid från det att ansökan kommer in till dess att den sökande får svar.

3. Frågor till myndigheterna

Vid uppläggning av utredningens arbete bedömde jag att det var nödvändigt att insamla uppgifterna från de utvalda myndigheterna i första hand genom en enkät. Frågorna skulle riktas till såväl de myndigheter som forskar i egen regi som de som finansierar forskning hos en utförare. Alla myndigheter fick således samma frågor. Det innebar naturligtvis att några frågor inte var relevanta för vissa myndigheter. Det var emellertid inte på förhand möjligt att i detalj känna till i vilken utsträckning som de berörda myndigheterna ägnar sig åt egen forskning, finansierar extern forskning eller både och.

Enkäten (se bilaga 2) inleds med ett antal faktafrågor om myndigheten. Därefter kommer några frågor om i vilken utsträckning som FoU nämns i regleringsbrev eller motsvarande, i ett särskilt regeringsuppdrag till myndigheten eller i dialogen mellan myndighet och departement.

Därefter ställs frågan om hur myndigheten definierar FoU och syftet med myndighetens FoU-insats som utförare eller beställare samt hur mycket medel myndigheten använder för FoU per år under några angivna år.

De följande frågorna gäller hur beslutsgången ser ut inom myndigheten när det gäller vilka FoU-projekt som skall utföras internt eller finansieras, och om det finns någon FoU-plan eller motsvarande för myndigheten.

Vidare efterfrågas om myndigheten behandlar FOU- frågor och – i så fall i vilka del av organisationen – samt om myndigheten har en styrelse eller ett insynsråd som behandlar FoU-frågor. Vi frågar myndigheterna även om vem eller vilka som utför den beslutade forskningen och vilka externa utförare som är de mest förekommande.

Härefter följer utredningens kärnfrågor, dvs. de som bl.a. berör hur myndigheterna kvalitetssäkrar egen utförd eller finansierad FoU och hur myndigheterna skyddar sig mot dubbelarbete.

Slutligen ställs frågan om hur många disputerade forskare hos myndigheten som deltar i FoU-arbetet liksom om – och i så fall hur – myndigheten använder de resultat som kommer ut av forskningen och hur resultaten sprids utanför myndigheten.

4. F

Totalt ingic skickades u erande grad samt. Vidar redovisas s detta kapite heterna har dvs. finansi dragsforskn av de redov sive Kungli

H 4.1

m

(Frågorna 4

4.1.1 E

Utredninge visade sig in återstående domineras ment har m

Nio av m Dessa har e stor andel a ramanslage stor del av Intäkter frå

Frågesv

ck 22 frågor

ut i början av

d relaterade re är ett fåt

sålunda på a

el är svaren r enbart ege ierar forskn ning. I grup visade frågesv

ga bibliotek

Hur stort an mycket me

4 och 8).

Egen forskni

en omfattad nte bedriva f e myndighet

av institut o minst en myn

myndighete en tydlig in av anslagsme

t utgör intä v de forskni

ån externa fo

varen fr

r till de utval v november e till varand tal frågor av annat sätt i

på vissa frå en forskning

ning eller ha

pen med eg

varen en upp

ket (KB) och

nslag har m del avsätts

ng

de ursprungli

forskning el

terna utför e och museer. ndighet i den

rna i denna riktning mo edlen till det

äkter från ol

ingsmedel s orskningsfin

rån myn

lda myndigh

2011. Några dra och redo v rent admin i betänkand ågor uppdela g, enbart ha ar både egen gen forsknin pdelning på i h övriga myn

myndighet s till forskn

igen 48 myn

ller finansier endast egen

Det kan no nna kategori

kategori ha ot forskning

tta. Förutom lika forsknin om omsätts nansiärer får

ndighet

heterna i enk

a av frågorn ovisas därfö nistrativ kar

det. I redovi

ade efter om ar uppdragsf n forskning

ng förekomm

institut, mus

ndigheter.

ten och hu ning?

ndigheter; se ra sådan. Ni

forskning. oteras att all

i. ar karaktär a g och avsätt m medel från

ngsfinansiär s under ett r således ant

terna

käten som

a är i vari-

ör gemenraktär och isningen i m myndig-

forskning,

och uppmer i vissa

seer inklu-

ur

ex av dem tton av de Kategorin a departe-

av institut. er ofta en n det egna

er ofta en

budgetår. tas vara en

förutsättning för en livaktig forskningsverksamhet vid instituten. Forskningsverksamheten vid instituten i utredningen liknar i hög grad hur den bedrivs vid landets universitet- och högskolor (UH). Den största skillnaden är att forskarna vid instituten oftast är tillsvidareanställda och därför inte behöver ansöka om extern finansiering för lönemedel samt att forskningen som utförs är i linje med respektive instituts regeringsuppdrag.

De två största instituten med avseende på ramanslaget skiljer sig i fråga om hur medlen används. Smittskyddsinstitutet (SMI), som har ett ramanslag på närmare 200 miljoner kronor, använder 35–65 procent av sin budget för forskningsinsatser av olika slag. Statens meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) däremot, som har ett bredare regeringsuppdrag har ett ramanslag på drygt 200 miljoner kronor. Myndigheten använder cirka 25 procent av anslaget till olika typer av forskningsinsatser. Till skillnad från SMI baseras SMHI:s forskningsbudget i stor omfattning av bidrag från externa forskningsfinansiärer, såsom Vetenskapsrådet (VR) och Formas.

Övriga institut har betydligt lägre ramanslag men i procent avsätter de lika mycket till sin forskning, dvs. 25–50 procent. Många av verksamhetsprofilerna hos instituten kan liknas vid hur man organiserar och utför sin forskning vid UH. Detta gäller t.ex. Statens Väg-och trafikforskningsinstitut (VTI), Institutet för Rymdfysik (IRF) och Statens veterinärmedicinska anstalt(SVA). Alla institut har också omfattande samarbete/utbyte med forskare vid olika UH.

Även museerna har i varierande omfattning forskning inom sin verksamhet. En skillnad jämfört med instituten är att andelen som avsätts till forskningsinsatser är betydligt mer blygsam, även om det i absoluta tal rör sig om stora belopp. För t.ex. Nationalmuseum (NMW) rör det sig om cirka tio miljoner kronor årligen. KB med ett ramanslag på 350 miljoner kronor, använder endast en liten del till forskningsverksamhet (2,5 miljoner kronor). Naturhistoriska riksmuseet (NRM), däremot, skiljer sig från de övriga museerna i den meningen att forskningsverksamheten utgör en central del av museets aktiviteter. Hela forskningsstrukturen är uppbyggd på samma sätt som vid vilket svenskt universitet som helst. Av en totalbudget om dryg 160 miljoner kronor avsätts 70 miljoner kronor till museets forskningsverksamhet. Till detta kommer cirka 30 miljoner kronor i externa medel som forskarna på museet erhåller från inhemska forskningsfinansiärer och från EU.

De övriga myndigheterna med enbart egen forskningsverksamhet är Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Livsmedelsverket, Rikspolisstyrelsen och Rättsmedicinalverket. Av dessa har de tre sistnämna stora ramanslag men omsätter endast en liten del av sin budget på forskningsinsatser. BRÅ, däremot, avsätter cirka hälften av sin totala budget på cirka 70 miljoner till olika forskningsinsatser.

4.1.2 Egen forskning och uppdragsforskning

I kategorin myndigheter som både bedriver egen forskning och finansierar forskning hos andra utförare är variationerna stora. Detta gäller såväl i fråga om storlek på egen forskning och hur mycket forskningsmedel som anvisas till andra utförare. I denna kategori ingår 13 myndigheter, vilka representerar sju departement. Trafikverket med en totalbudget på 45 miljarder kronor, avsätter cirka 500 miljoner kronor till forskningsinsatser; detta är således en liten andel av totalbudgeten men ett avsevärt belopp jämfört med många forskningsutförare. Övriga myndigheter avsätter mindre än 10 procent av sitt ramanslag på forskningsinsatser. Ett undantag är Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IAUF) som helt ägnar sig åt egen forskning men som också delar ut forskningsmedel till andra utförare.

4.1.3 Uppdragsforskning

I denna kategori återfinns några myndigheter med mycket stora ramanslag. Även om det i flera fall är en mindre del av totalbudgeten som spenderas på forskningsverksamhet är totalsumman som avsätts till detta ändamål ofta betydande. I instruktionen och regleringsbreven för myndigheterna finns inte alltid specifikt angivet att de ska bedriva forskning inom ramen för sitt uppdrag. Såsom exempel kan nämnas Sjöfartsverket och i någon mån även Jordbruksverket.

Forskningen som finansieras av övriga myndigheter är ofta tillämpad; syftet med forskningen är här att söka specifika problemlösningar som ska bidra till att uppfylla myndighetsmålen. Naturvårdverket(NV), som ansvarar för att uppfylla regeringens miljökvalitetsmål, har ofta utlysningar som kopplade till dessa mål.

Jordbruk slutande d

4.2

(Frågorna

4.2.1

För instit instruktio respektiv

Museer ringens u anförtrot kommit g upp kuns redan frå verksamh

För öv tydligt re ska ingå i specifikt att ägna s ningen i det är nö kunna till

4.2.2

För instit styrdokum

Övriga reglerings forskning när det g

ksverkets for

direkt angiv

Finns FoU instruktio annat sät

a 5 och 6).

Egen forsk

tuten anges on att de

ve specialom

r som ju har uppdrag att b tts myndigh

genom nyfik skap inom s ån första bö het. vriga myndig egeringsupp i deras uppg

uppdrag, va

sig åt forskn

instruktion ödvändigt at

lgodose de k

Egen forsk

tuten i denn menten väl a myndighe sbreven elle g som uppd gäller omfat

rskningsinsa

vna i myndig

U nämnt so

on/reglering

t i uppdrag

kning

såväl i inst

ska utföra råden. r samlingar bl.a. ”vetens

heten”. Mus

kenhet och sin respektiv örjan varit e

gheter kan ko

pdrag att fo gift. Livsmed are sig i inst ningsverksam

en, och per tt bedriva e krav som stä

kning och up

na kategori,

definierat at ter har – a

er både och

ragsforsknin tning och f

atser finns is ghetens regle

om uppdra gsbrev elle g från rege

truktion som

forskningsv

har genom s

skapligt bear

eerna har i

en strävan

ve disciplin. ett viktigt i

onstateras at

orsknings- o

delsverket, d truktionen e

mhet. Verke riodvis även en viss tilläm älls på mynd

ppdragsforsk

liksom som

tt forskning antingen i s h – uppdrag

ng. Uppdrag frekvens. Of

stället så go eringsbrev.

ag i er

er på

eringen?

m i reglerin verksamhet

sina instruk rbeta de sam stor utsträ att samla in . Forskning incitament i

tt det för BR och utveckl däremot, ha eller i regler

et har dock t n i reglering

mpad forskn

digheten.

kning

m övriga inst

ska utföras.

sina instruk g att utföra gen är dock ftast föreko

ott som ute-

ngsbrev och

inom sina

ktioner rege-

mlingar som äckning tilln och bygga

har således i museernas

RÅ finns ett lingsarbeten r inte något ringsbreven, tolkat skriv-

sbreven, att ning för att

titut, finns i .

ktioner eller a såväl egen k olika, både

ommer även

-

h a

m

a s s

t

n

t , t t

i

r

n e n

kontinuerli ningsrelater som av re forskningsu medel för explicit näm

4.2.3 U

För de myn andra utför göras med instruktion olika utpek gäller detta ras kontinu årligen i sam fartsverket, men som än

H 4.3

s g u u

(Frågorna 7

4.3.1 E

I de flesta a preciserad p medel.

I museer som samor ning. Beslu hetschefen. av myndigh

iga diskussio

rade frågor. geringen ist uppdrag. M

olika forskn mns i myndi

Uppdragsfors

ndigheter so rare besluta avseende på nen. Vanligt kade område a Jordbruksv

uerligt med mband med , som sakn ndå lägger u

Hur definie

er beslutsg gäller att b utföras elle utarbetad F

7, 9, 10).

Egen forskni

av myndigh process för

rna är detta

rdnar och gr ut om forsk

. I de fall de hetens chef

oner med be

Ett undant tället har g Myndigheten

ningsinsatse ighetens styr

skning

om har att fö ar regeringe å olika forsk

är också en

en i myndig verket och N d respektive d myndighet nar uppdrag ut forsknings

erar myndi

gången ut esluta om

er finansier FoU-plan f

ng

eterna som den interna

a tydligt me

ranskar inter kningsprojek

t finns en lå

eller dess s

erörda depar tag utgörs a

gett särskild

avsätter äv er, detta tro

rdokument.

ördela forsk

n om hur d ningsinsatse

tydlig regle gheternas reg

NV. Forskn e departeme

sdialogerna.

från regeri suppdrag.

gheten be

i er mynd vilka FoU

ras? Finns

för myndig

bedriver ege forskning s

ed en forsk rna ansöknin kt tas i de f

ngsiktig FoU tyrelse tas b

rtement i ol av Försäkrin

da medel fö ven ordinari ots att forsk

kningsmedel

denna förde er; oftast ang ering av resu

gleringsbrev ningsfrågorn

ent, eller åt . Ett undant ingen om f

greppet Fo dighet när d

-projekt so s det någon gheten?

en forsknin

som bedrivs

kningsansvar

ngar för vida flesta fall av

U-plan som

beslut i ställ

lika forskngskassan, ör externa

e budget-

kning inte

vidare till elning ska ges detta i urserna till v, speciellt

a diskutetminstone tag är Sjöforskning,

oU? Hur det om ska n

g finns en

med egna

rig person

are bered-

v myndigm godkänts

let i några

fall av avdelningschefer. Detta sker t.ex. i SMI och SMHI. För BRÅ och Konjunkturinstitutet (KI) är det regeringen som genom uppdrag till myndigheterna beslutar om vilka projekt som ska genomföras. Dessa båda myndigheter har således – till skillnad från övriga myndigheter i denna kategori – en stark styrning av sin FoU från regeringen. I övrigt bestämmer myndigheterna i stort sett själva sina forskningsprojekt.

De nio instituten som enbart utför egen forskning definierar generellt sett begreppet FoU utifrån sitt uppdrag som anges i instruktion och regleringsbrev, det vill säga instituten utför tillämpad forskning och/eller utveckling, förutom IRF som definierar utförd forskning inom begreppet grundforskning.

Museerna i utredningen som bedriver egen forskning definierar sin forskningsverksamhet i stort sett utifrån det uppdrag de har från regeringen. KB skiljer sig från de övriga museerna genom att de poängterar att deras forskning vilar på starkt på F:et i FoU (grundforskning) medan övriga museer betonar att det mestadels handlar om behovsmotiverad tillämpad forskning och utveckling inom deras regeringsuppdrag.

De fyra övriga myndigheterna som praktiserar egen forskning anger BRÅ och Livsmedelsverket att de arbetar med tillämpad forskning och utveckling i enlighet med respektive regeringsuppdrag. Rikspolisstyrelsen och Rättsmedicinalverket har ingen definition av begreppet FoU med anger att de arbetar utifrån välbeprövade vetenskapliga metoder i enlighet med akademisk tradition.

I många myndigheter med egen forskning finns en FoU-plan, som oftast är periodiserad över ett antal år. FoU-planen är ofta ambitiöst framtagen utifrån det uppdrag som myndigheten har (t.ex. NMW, NRM, Sveriges Geotekniska Institut (SGI), Statens historiska museum (SHM), SMHI och SVA). Rättsmedicinalverket utarbetar f.n. sin första FoU-plan. KB planerar att göra det. Hos andra myndigheter finns forskningsstrategier som mer övergripande visar inriktningen av forskningen, som t.ex. hos Institutet för Språk och folkminnen och IRF. I andra fall är forskningsverksamheten integrerad i en verksövergripande verksamhetsplaneringen, vilket gäller t.ex. i KI, Livsmedelsverket och Nordiska Afrikainstitutet.

4.3.2 Egen och uppdragsforskning

Instituten i denna kategori definierar FoU utifrån begreppets alla ben relaterat till sitt uppdrag.

Övriga myndigheter definierar FoU enligt allmän praxis (t.ex.

OECD) samt utifrån respektive myndighets uppdrag. Det är dock i många fall väldigt spartanskt beskrivet vad de menar.

I den övervägande delen av myndigheterna som finns i denna kategori tas beslut om forskningsprioriteringarna av myndighetsledningen. Beslut om forskningsverksamhetens inriktning och utförande ingår ofta som en del av den normala budget-, eller verksamhetsplaneringsprocessen. För många myndigheter utlyser myndigheten forskningsmedel som är öppna för både externa och interna sökanden, som t.ex. hos Riksantikvarieämbetet och Försäkringskassan. Ofta finns dock bestämmelsen om att forskning som kan bedrivas vid universitet och högskolor inte får bedrivas internt. Lantmäteriet uppger att det endast på begränsade områden finns kvalificerad kunskap utanför myndigheten och på grundval av detta sker en målstyrning varefter myndigheten sedan identifierar var kunskap som myndigheten behöver kan inhämtas för att uppfylla de mål som styr myndighetens arbete.

Kriminalvården har också en mycket strukturerad process, där myndighetschefen slutligen beslutar om kommande årets FoUprojekt. Liknande är förhållandet också hos många andra myndigheter som Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Statens institutionsstyrelse (SiS).

För några myndigheter har direkta regeringsuppdrag stor betydelse för vad som skall utföras och hur myndighetens FoU ska hanteras. Myndigheter har i dessa fall väldigt liten egen påverkan på vilken FoU som ska utföras. Exempel på sådana myndigheter är Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) och Socialstyrelsen.

Trafikverket, som är en mycket stor forskningsfinansiär har sedan verket bildades infört en mycket strukturerad process, som involverar många internt i myndigheten. Beslut fattas av myndighetschefen.

Många myndigheter har inte någon explicit FoU plan utan tar forskningsfrågorna i samband med den interna budget- eller verksamhetsplaneringsprocessen. Exempel på detta är Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Andra myndigheter har strategier för forskning som t.ex. Riksantikvarieämbetet och SGU. Lantmäteriet

och Krim plan för d

4.3.3

Alla myn att omfat att stärka ens krav definition

Många rade upp ningar so och Jordb policy. Fö på forskn myndighe har inga u process m hetschefe från reger

4.4

(Fråga 11

För instit naturligt råd. Ett u

För m endast ut forskning nämnas L digheter SMHI, di

Vissa råd; detta

minalvården

den externa

Uppdragsfo

ndigheter i d

tta forskning a myndighet

på myndig ner av begrep a myndighet

pdrag av reg om ska prior

bruksverket ör NV har r ningen även eten, Konku uppdrag uta myndighetsc en beslutar o

ringen eller

Behandla myndighe

1).

tuten och d

att forsknin undantag är e

myndighetern

tgör en lite gsfrågor i sty Livsmedelsv

med endast

iskuteras do

av de unde

a gäller Förs

har mycket forskningen

orskning.

enna katego g inom ram tens behov s gheten. Ren

ppet FoU (t ter i denna

geringen om riteras. Exem t. För SIDA regeringen f n om proje urrensverket an har norm chefen beslu också i de m

i en fastställ

as forsknin etens styre

de myndighe ngsfrågor dis

ett institut s na med ege n del av ve yrelse/och e erket och R t begränsad

ock FoU fråg

rsökta myn äkringskassa

utvecklade n.

ori hänvisar d

en för sina r som ett led

nt allmänt h

t.ex. OECD

grupp får d m vilka spec mpel på dett A har regerin

för vissa med

kten inte p

t och Post-o mala utlysnin

utar om Fo

yndigheter

ld plan.

gsplan och else/insyns

eter som har

skuteras i st som SMI.

n forskning rksamheten

eller insynsr

Rättsmedicin

forskning, gor i styrelse

ndigheterna

an, Konjunk

FoU planer

definitionen respektive u

i att uppfyl hänvisas till

D).

direkta och s

cifika forsk

ta är Folkhäl

ngen lagt fa del angivit i preciseras. S och telestyr ngar där efte oU-projekte

där uppdrag

h/eller FoU

råd?

r egen forsk

tyrelse och/e

g, men där f

n, diskuteras

råd. Såsom e nalverket. I

t.ex. Lantm

en

saknar styr

kturinstitute

r. SiS har en

n av FoU till uppdrag och

lla regering-

vedertagna

starkt regle-

ningsinriktlsoinstitutet

ast en FoUinriktningen Strålskydds-

elsen (PTS) er en intern

en. Myndiggen kommer

U-frågor i

kning är det eller insyns-

forskningen

s oftast inte exempel kan

andra mynmäteriet och

else/insyns-

et, Institutet

n

l

h

a

-t -

n

-

n

r

t -

n e n

-

h

t

för Språk o (SKL) samt

H 4.5

m

(Fråga 12).

Så gott som skapligt råd myndighete Lantmäteri

Gemens att ledamöt mellan fyra oftast med tid regering vissa mynd av forsknin

Rådens u endast om bredare up uppläggnin några få fal för att den Vanligtvis b ett internt extern kom

och Folkmin

t museerna.

Har myndig motsvarand

m alla mynd d eller mot er som inte et, NRM, SG samt för de m

terna utses a

a och sex led

professorsk

gen som ut igheter finn ngsverksamh

uppgifter var hur forsknin ppgifter, sås ngen av fors

ll har man a

n explicit sk

behandlas d

arbete ino mpetens.

nnen, Sverig

gheten någ de?

digheter me tsvarande m

har något ve GI, SKL, SM myndighete av myndigh damöter som kompetens.

ser ledamöt ns det flera rå heten vid my

rierar mellan ngsansöknin om att delt kningen lik

angivit att de ka uttala sig

ock frågan o m myndigh

es kriminalt

got vetensk

ed egen fors

med annan b

etenskapligt

MHI och SM

r som har et etsledningen

m företrädes

När det gäl

terna i det v åd, och de an yndigheten.

myndighete

ngar ska prio ta i beslut o

som om utv en externa k

g om releva

om forsknin

heten, dvs. u

tekniska labo

kapligt råd

skning har benämning. t råd kan näm

MI.

tt vetenskap n. Råden ha svis hämtas ler KI är de vetenskaplig nsvarar för o

erna. Vissa rå oriteras And

om inriktni värderingen

kompetensen ansen av for ngens releva

utan diskus

oratorium

d eller

ett veten-

Bland de mnas IRF,

pligt råd är ar normalt

från UH, et emellerga rådet. I

olika delar

åd beslutar

dra råd har

ingen och

av den. I n används

rskningen. ans genom ssion med

4.6

(Frågorna

4.6.1

Forsknin anställda tive myn ningsupp företräda

4.6.2

Hur myc mycket m mellan m att merpa kare vid även andr

Andel variation. 80 procen SGU. Vid med UH

4.6.3

Flertalet att så go Undantag PTS. För tillfaller U utomland är det ing ger att ci

Vem utför stor del a utförs vid

a 13, 14, 15

Egen forsk

ngen vid my

på grundva ndighetsmål. pdragen, som are för liknan

Egen forsk

cket forskn

medel som a myndighetern

arten av de

UH. I Tra

ra aktörer än len forsknin . Försäkring nt följt av K d SKL geno .

Uppdragsfo

av myndigh

ott som alla gen är SIDA r SIDA redo

UH i Sveri

ds. Av de fo ga medel som

irka 35 proc

r den forsk v de exter universite

och 17).

kning

yndigheterna al av interna

Merparten

m ofta är b nde disciplin

kning och up

ning som ut

avsätts till e na. Det som

externt fina fikverkets f

n forskare fr

ngsmedel som

gskassan har Kriminalvård omförs även

orskning

heterna med

a forskning

A, Kulturråd ovisas att cirk

ge medan å orskningsme m går till UH cent tillfalle

kning som

na forsknin

et och hög

a i denna k

beslut och av de exte etydande, u

ner vid UH.

ppdragsforsk

tförs inom

xterna utför

däremot är ansierade pr forskningspr rån UH, såso m används i r den högsta

den med om

interna pro

d enbart upp

smedel går

det, Strålsäke

ka 35 procen

återstående edel som Ku H. Strålsäker

r UH och r

beslutas o

ngsuppdra gskolor?

kategori utfö

i enlighet m ernt finansie utförs i sam

kning

myndighete

rare varierar

r gemensamt rojekten utf rojekt delta om industrin internt uppv a andelen m mkring 40 p ojekt oftast

pdragsforskn

till forskar erhetsmynd nt av forskn medel avser ulturrådet fö

rhetsmyndig resterande d

och hur

agen

örs av egna

med respekerade forskmarbete med

en och hur r i hög grad t för dem är örs av forsr dock ofta n. visar en stor med omkring

procent och

i samarbete

ning uppger re vid UH.

digheten och

ningsmedlen

r mottagare

örfogar över

gheten uppdel till olika

a -d

r

d

r a

r g h e

r .

h n e r a

konsultföre att mindre

H 4.7

in

(Fråga 16).

4.7.1 E

Institutens forskarna p normer. Så förfarande forskningsf vetenskapli dan, i inter tet. För SV heten fordr

Museern utförd fors endast i mi del av mate likationer.

Bland d att man en pletterad m dock som m lämplig att

Rikspoli myndighete också att b ytterligare v

Rättsme verkets etik var verket aktivitet.

etag och till än 10 procen

Hur kvalite

nitieras/fin

Egen forskni

forskare arb

på UH såvi

ålunda utöva

av forsknin

finansiärer igt granskad rnationella k VA och SM ras ackredite na har samm

kning som i

indre omfat erialet public

de övriga my

dast har en med minst en

mindre tydli

utvärdera de

isstyrelsen h en konsulte bedöma om verifiering a edicinalverke kprövningsn

en internati

l andra stat nt av forskn

tssäkrar m

nansieras?

ng

betar i stor itt gäller me as kvalitetssä

ngsansökning

som till EU

de tidskrifte konferenser

MI med strän

ering enligt i ma förhållni

instituten. U tning arbeta ceras sålund

yndigheterna

intern gran

n extern utv igt vem som e projekt so har ett förf

erar också s m extern exp

av projektets

ets forsknin

nämnd som

ionell public

liga myndig ningsmedlen

myndighete

utsträckning

eriterings- o äkringen ge garna till så U. Publicer r liksom de uppges vara nga krav på internatione

ngssätt till

Undantaget

ar enligt UH

da enbart i in

a innebär BR nskning av p

värderare. A

m beslutar om

m utförs av

farande som sitt vetenska pertis från U s kvalitet. ngsverksamh

dess forskar cering efter

gheter. PTS

n kommer U

erna projek

g på samma

och kvalitet

nom ett pee åväl inhemsk

ring i inter

eltagande, ef a andra mått å laboratorie ell standard.

kvalitetssäk från detta ä

H:s principe nternt grans

RÅ:s kvalit

projekten, d

Av svaret fra

m vem som

BRÅ. m liknar BR

apliga råd. R UH ska till

het granskas rråd. Vidare r avslutad fo

redovisar UH till del.

kt som

a sätt som

ssäkringser reviewka externa rnationella fter inbjut på kvalieverksam-

kringen av är KB som er; en stor

kade pub-

etssäkring ock kom-

amstår det

ska anses

RÅ:s, men

Rådet har lkallas för

s av såväl

eftersträorsknings-

Även Livsmedelsverket har ambitionen att utförd forskning ska publiceras internationellt. Av frågesvaret framgår dock inte helt hur de genomförda projekten kvalitetssäkras innan de sätts igång.

4.7.2 Egen forskning och uppdragsforskning

I denna kategori är skillnaderna avsevärda mellan myndigheterna när det gäller kvalitetssäkringen.

SGU har regelbundna externa utvärderingar av sin forskningsverksamhet, såväl den interna som den externa. De forskningsmedel som fördelas till UH granskas av myndighetens forskningsråd på samma sätt som inom VR. Samtliga forskningsprojekt granskas även i fråga om relevans för myndighetens uppdrag.

Forskningsprojekten inom SiS, IFAU och Kriminalvården granskas före igångsättandet av respektive myndighets vetenskapliga råd. Myndighetschefen fattar därefter det slutgiltiga beslutet.

Sieps’ granskning genomförs före publiceringen, och den omfattar såväl den interna som den externa forskningen. Riksantikvarieämbetet har både intern och extern utvärdering av den egna forskningen. Ämbetet tillägger att utvärderingen görs i enlighet med standardiserade vetenskapliga kriterier. Riksarkivet uppger att innan externa projekt sätts igång görs peer review-förfarande, antingen av svenska forskare eller – för EU-projekt – av forskare i andra EU-länder.

Övriga myndigheter tillämpar i huvudsak intern kvalitetssäkring av varierande slag. Vissa av dessa myndigheter uppger att man eftersträvar internationell publicering och/eller deltagande i nationella och internationella konferenser t.ex. Läkemedelsverket och Lantmäteriet.

4.7.3 Uppdragsforskning

NV arbetar på ett sätt som motsvarar t.ex. VR och Formas med peer review-förfarande av inkomna ansökningar. SIDA tillämpar ett liknande tillvägagångssätt, dock kompletterat med uppföljning i ekonomiskt och vetenskapligt hänseende.

Folkhälsoinstitutet, Konkurrensverket, och Strålsäkerhetsmyndigheten låter respektive myndighets vetenskapliga råd/nämnder

yttra sig ö beslut.

PTS låte sökningar. innan beslu om interna utgångspun UH.

Kulturrå tetssäkrar s

Havs-oc forskningsd således på N

H 4.8

o

(Fråga 18).

I stort sett vetenskapli såväl när de

NV mo riet i stället bedöms lik sin sida att styrelsen pr i myndigh nationell oc

SIDA m forskningsi myndighete nad, och de nå högsta v

Stålsäke bevilja fors ningsområd inte alltid inledningsv

Kulturrå

över inkom

er utföra en

Jordbruksve ut fattas, me

a eller exte nkt i de kv

ådet har i en sin forskning ch vattenmy delar som b NV:s rutiner

Hur balans och forskni

t alla myndi iga kvalitete et gäller den

difierar doc

t kan vara av

kvärdiga från

anpassa vis rioriterar me

hetens plan

ch internatio månar om initiativ. Sa ens bistånd e kan därme vetenskapliga

rhetsmyndi

skningsansök de som är sv

hålla högs vis. ådet har inte

mna ansökni

extern grans erket genom n verket läm

erna bedöm valitetssäkrin

nkäten inte r gsverksamhe yndigheten ( berör HAVS

r för kvalitet

eras behov ngens vete

igheter i un n är avgöran

egna som d

k sitt svar g

vgörande vid

n rent vetens ssa projekt t

ellan forskn erings- och onell forskn

högsta vete

mtidigt syf dsverksamhe

d inte alltid a kvalitet. gheten ska kningar som vagt företrät sta vetenska

e besvarat de

ingarna inn

skning av in

mför en nog mnar ingen u

mare. Sjöfart

ngskriterier

redovisat om et eller inte. (HAVS) sam S ansvarsom tssäkring.

vet av FoU enskapliga

ndersökninge

nde för myn

den externt u

genom att a d sådana pro skaplig utgå till beställare

ingsprojekte

h styrdoku

ing. enskapliga

ftar vissa fo

t initialt ti – åtminston

i enlighet s m är avsedda

tt i Sverige. apliga kvali

enna fråga.

nan myndig

nkomna fors ggrann urval

uppgift om d tsverket arb

som tilläm

m myndighe

mverkar me

mråde och f

U för mynd

a kvalitet?

en framhålle ndighetens f utförda. ange att rele ojektansökn ångspunkt. B

ens behov. R en med utgå ument samt

kvalitet på

orskningssat ill kunskaps ne i en inled

sitt regering a att stärka

Projekten k

itet, åtmins

gheten tar

kningsansprocedur

det rör sig

betar med

mpas inom

eten kvali-

d NV om örlitar sig

digheten

er att den forskning,

vanskriteingar som

BRÅ har å

Rikspolisångspunkt t relevant

beviljade tsningar i suppbygg-

dande fas –

gsuppdrag

ett forsk-

kan därför

tone inte

4.9

(Fråga 19

Så gott s ningsorga huvudupp ningsläge dighetern delta i pr Risken fö

Alla m både med myndighe samtidigt senterar f på andra kompeten

När d föremål i gästforsk nätverksb

För öv svenska f säkerhets att finans lägger ut område, utförare. uppdrag kompeten annan my heter. Ett landet som brobyggn

Vissa institut i a

Hur försä FoU-proje Deltar my andra inte

9).

som samtlig anisation ha pgifterna fö et inom myn na från att d rojekt som u ör dubbelarb myndigheter

d avseende p eterna har o t som drivk forskarna på

håll i land ns inom UH

det gäller mu

i samlingarn

kare en del a

byggande. vriga myndig forskarinsats smyndighete siera utländs t uppdrag p

och myndig

Vidare ha

att inom v ns. Ett mot yndighet, m t exempel ä m är intress

nad.

institut har andra länder

krar sig m

ekt man in yndigheten

ernationel

ga myndighet

ar disputerad

ör dessa är a

ndighetens a

det är varje f

utförs på an

bete anses dä r deltar i int

på inriktnin

olika förutsä

raften att m å myndighet et, medan d H.

useerna utfö

na; för vissa av arbetsinsa

gheter finns i ser får finan en är den en ska utförare. på inhemsk gheten är d ar Strålsäke vissa områd svarande up men frågan ä är Trafikverk

erade av att

r ett inten

som t.ex. IR

yndigheten nitierar ske n i några E

la nätverk?

ter har svara de forskare. att hålla sig ansvarsområ forskares sjä nnan plats, in

ärmed bli eff ternationella

ng och på st ättningar att medverka är

terna en kom det i andra

rs forskning av forskarn atsen, vilket

ingen begrän

nsieras med nda myndigh

Skälet är at

forskarkom

ärför förhin

erhetsmyndi den säkra a ppdrag finns

är aktuell äv ket, som är

bevara forsk

sivt samarb RF, SGI, SMH

n om att in

er på annat EU-projekt

?

rat att man

. En av de uppdaterad åde. Vidare älvbevarelsed nom eller u fektivt minim a nätverk av torlek. Det t delta i såda stor. I viss mpetens som fall finns m

gen till störs

na utgör han

anses bidra

nsning att om

offentliga m het som utny tt den berörd mpetens ino

ndrad att an igheten ett att det finn s inte uttala

ven för and

en av de få

kningskomp

bete med m

HI, SMI, SV

nte de t håll?

eller

i sin forskfortlöpande

d om forsk-

utgår myndrift att inte

utom landet.

merat. v olika slag,

framgår att

ana nätverk, a fall reprem inte finns motsvarande

sta delen på ndledning av

positivt till

m att endast

medel. Strål-

yttjat rätten da industrin

om ett visst

nlita samma

regerings-

ns inhemsk

at för någon dra myndig-

aktörerna i petensen för

motsvarande

VA och VTI.

e -e

.

, t , s e

å v

l

t -

n n

t a k n

i r

e

SIDA in finansiera f för och up länder som

Flera m nationella o och folkmi digheten oc

H 4.10

u

(Fråga 21).

Så gott som finansierar eller admin forskning s som åtmins lämnat svar vjuade myn viktigt för som givits rer) på så m – men inte behålla, utv forskningsa

H 4.11

s

(Fråga 22).

För myndi sträva efte vetenskapli ket, NMW myndighete

ntar här en forskning i ppbyggnad

är mottagar myndigheter

organisation innen, IRF, ch Trafikver

Har myndig utför FoU-a

m samtliga forskning h

nistrerar for som myndig

stone på de r på enkäte ndighetsföre

respektive

dem att my många positi

e helt lätt veckla och arbetet.

Hur använd

prids dess

igheter med r publicerin iga tidskrifte W, NV NRM

en och VTI.

speciell stäl Sverige ock

av högkvali re av svensk

deltar i pro ner. Exempe

NRM, Riks rket.

gheten dis arbete och

myndighete har disputera

rskning eller gheten bedriv

ltid ägnar si n uppgår ti eträdarna h myndighets yndigheten h

ioner som m

– uppgift f rekrytera p

der myndig sa?

d stor FoUng av forsk er. Detta gäl M, SMHI, S

.

llning efters

kså ska bidr itativ forskn

t bistånd.

ojekt inom E el på detta ä

sarkivet, NV

puterade f

i så fall h

er som fors

ade forskare

r på annat s ver. Antalet ig åt FoU i

ll nästan 80 ar framhålli förmåga at

har högutbil

möjligt i orga

för myndigh

ersonal med

gheten res

-verksamhet

kningsresulta

ller t.ex. IRF

SMI, SHM,

som man fö ra med finan ningsverksam

EU eller an

är Institutet V, Strålsäker

forskare, s

hur många?

skar i egen

som antinge

sätt arbetar disputerade

de myndigh 00. Flera av

it att det ä

tt utföra de ldad persona anisationen. heterna är a d rätt komp

sultaten oc

t är det nat aten i inter F, KI, Livsm

SVA, Stråls

örutom att

nsieringen mhet i de

ndra inter-

för språk rhetsmyn-

som

?

regi eller en forskar

med den e personer heter som

de interär mycket

t uppdrag al (dokto- En viktig att kunna petens för

ch hur

turligt att

rnationella medelsver-

säkerhets-

Deltagande som föredragshållare i internationella konferenser är också ett sätt att föra ut resultat till en vidare vetenskaplig krets. Flertalet av de myndigheter som nämnts i det föregående ligger långt fram i sina forskningsfält, och de är internationellt välkända och meriterade.

Inom några myndigheter upprättas en kommunikationsplan för varje forskningsprojekt, vilket innebär att myndigheten internt bestämmer hur resultaten ska spridas och till vem. Forskningsresultat kan spridas genom artiklar på hemsidan, konferenser eller direktkontakter med samarbetspartner och andra intressenter. Det är heller inte ovanligt att myndigheterna anordnar konferenser, av olika dignitet; exempel på detta är BRÅ, Riksarkivet, Sieps, SMHI, NV och VTI.

Ett annat allt oftare använt sätt för myndigheterna att förmedla forskningsresultat är att ha egna publikationsserier, såsom KI och Nordiska Afrikainstitutet.

För många myndigheter används resultaten från forskningsprojekten i myndighetens förvaltningsarbete och de kommer också till användning som underlag för nya föreskrifter eller rekommendationer. Exempel på detta är Försäkringskassan, Jordbruksverket, Rättsmedicinalverket, SKL, Statens folkhälsoinstitut och SiS. Vissa myndigheter rapporterar återkommande direkt till Regeringskansliet, detta gäller även de egeninitierade FoU-insatserna.

Inom museerna finns ofta ett starkt samband mellan utförd forskning och den publika verksamheten, och det är naturligt att forskningsresultaten förs vidare till bl.a. utställningsverksamheten.

5. A

In 5.1

Genomgån erna med e reflexioner en översikt har uttryck ningsverksa har också i besvara fråg ståelse för d

U 5.2

Som jag sag överblick av ning, trots Frågeenkät att de inte slaget. Dess sen, Statist Jag fann de menteras.

Skatteve leumsfond, bedöma om sätt, men ja till att myn närmare pr

Skogssty forskning e

Analys o

nledning

gen av svar tt antal myn

och några f t över detta kt sig i posi amhet uppm

stor utsträc

gorna och u deras verklig

Urval av my

gt i det före v vilka myn

omfattande ten skickade

befattar sig sa var Kemi tiska Centra

etta något fö

erket anvisar , och då uta m det är rät

ag vill i samm ndigheter fi eciseringar a yrelsen svar eller finansie

och för

en från enk

ndighetsföre förslag. Som

ämnesområd itiva ordalag märksammas

kning varit t utveckla sina

ghet.

yndigheter

egående var

digheter som

e inledande

es ut till 48 m

g med någo kalieinspekt albyrån, Tra

örvånande. T

r fem miljon

an att ange n

tt eller fel l manhanget inansierar fo av ändamåle rade att m erar forsknin

rslag

käten kompl

eträdare ger

nämnts är d

de görs. De g om att de s ur ett kv tillmötesgåe resoneman

r

det inte helt

m bedriver e

sonderinga myndigheter on forsknin tionen, Skatt ansportstyre Tre svar förtj

ner kronor t något specie

lämna forsk ändå uttryck orskning ino t. an inte var ng men att m

letterat med

underlag fö

det första gå

flesta mynd eras respekt valitetspersp ende i sin am

g för att öka

t lätt att ska

eller finansie arna från oli

r, av vilka se g av det ef teverket, Sk elsen och T jänar att särs

till Riksbank

ellt syfte. Jag kningsbidrag

ka en viss tv om sitt om

re sig bedr man däremo

d intervjuör ett antal

ången som digheterna

ive forskpektiv. De mbition att

a min för-

affa sig en erar forskika källor. ex svarade terfrågade kogsstyrel-Tullverket.

skilt kom-

kens Jubig kan inte g på detta veksamhet mråde utan

river egen ot initierar

forskning enda myn för att få draget. H utrett, m aktualiser drag på et

Statist cifika me ger att de min meni jag defini

5.3

Som fram svaren i bedriver nämns i forskning andra har tydliga be hålla eller det senar uppdrag mentet ti soinstitut drag till som ska intrycket dessa fråg ingen fas pel jag fu ut utföra forskning

Den g olika prin inte reger ett av fler ning tillf

g, främst ino ndighet som

den kunska Hur den for

men enligt m

rar behovet tt bra sätt. tiska Centra

ning som ja

en har ett in ing faller dä ierat det.

Förhållan

mgår av redo

hög grad

eller finansi instruktion

g som ett r inte bara et

eställningar r vilka forsk re finns fr till Sieps är ill NV och t. Mest lån

Jordbruksve

ges finans t att Jordbru

gor. Ett spe tlagt myndi unnit på dett

are utan end g. gjorda kartl nciper i fråg ringens rätt ra sätt att st fredsställand

om SLU. Jag

m redovisat a

ap man behö rskning som

min mening

av ny kuns

albyrån bedr ag valt för ut ntensivt utve

rmed verksa

det till Re

ovisningen i

mellan myn ierar forskn

eller regler tydligt upp

tt mer allmän

från regerin kningsutföra rån flera de r tydligt liks

från Sociald gtgående är erket, med

siering och

uksverket in ecialfall är S ighetens FoU

a tillvägagån

dast vilka o

läggningen gor om fors

att lägga up tyra myndig de att reger

g noterar at att man anv över för att

m initieras f

är det väse kap för att

river inte fo tredningen, m ecklingsarbe amheten uta

geringskan

föregående ndigheterna

ning utan at

ringsbrev. A

drag i dess nt uppdrag o

ngen om vad

re som ska f

epartement. som uppdra departement r Landsbygd

en detaljera

till vilket nte har någo

SIDA, för vi

U-policy. SI

ngssätt. Rege

mråden som

visar att d

skning. Jag

ppdrag på my

heterna. De ingen har t

tt Skogsstyre vänder sig av

utföra myn

finansieras h

entligt att m

kunna utfö

orskning i de

men myndig

ete inom sitt anför mitt up

nsliet

kapitel skilj a. En del m tt något krä Andra mynd

sa styrdoku om forsknin d forskninge

finansieras.

Statsrådsbe agen från M tet till State dsdeparteme ad uppräkni

ändamål. J

ot större in vilken mynd

IDA är det eringen pek

m ska vara

departemente

ifrågasätter yndighetern et är enligt m

tilltro till fo

elsen är den v denna väg dighetsupphar jag inte myndigheten öra sitt upp-

en mer spegheten uppt fält. Enligt ppdrag, som

er sig fråge-

myndigheter ävs eller ens digheter har ument. Åter ng utan även

en ska inne-

Exempel på eredningens Miljödeparte-

ens Folkhäl-

entets upping av vilka ag har fått nflytande på

ighet reger-

enda exem-

ar dock inte föremål för

en har helt

naturligtvis na. Det är ju min uppfatt-

orskningens

n g e n

-

-t m

r s r r

n

å s --a t å -e r

t s

u

s

möjligheter att bidra till att lösa aktuella samhällsproblem. Den fråga jag emellertid ställer mig är i vilken grad som denna styrning riskerar bli alltför detaljerad, och om myndigheternas kompetens och närmare koppling till forskningen inte tas till vara i tillräcklig utsträckning. Under senare år har regeringen verkat för en lägre detaljeringsnivå – med undantag för rent ekonomiska frågor framförallt i regleringsbreven och men också i andra styrdokument. Detta torde innebära att detaljstyrning inte ska uteslutas när en sådan styrning anses särskilt befogad.

Jag kan för egen del inte utesluta att det enbart är historiska förklaringar till den detaljstyrning från departementen som nu har redovisats. Oavsett om jag har rätt eller fel är det min uppfattning att departementen, främst Finans-och Utbildningsdepartementen, närmare bör överväga behovet av en fortsatt detaljerad styrning av de berörda myndigheternas befattning med egen forskning eller uppdragsforskning. Mellan departement och myndighet pågår även informella kontakter. För forskande och/eller forskningsfinansierande myndigheter är det naturligt att i dessa kontakter beröra även forskningsfrågor. Vid mina intervjuer har det framkommit att det emellertid är sällsynt att ta upp frågor om kvalitetssäkring av forskningen. För de myndigheter som endast i mindre omfattning utför eller finansierar forskning berörs forskningsfrågor knappast alls ens i de informella kontakterna.

För att man ska kunna föra en meningsfull diskussion mellan departement och myndighet är, anser jag, det angeläget att departementens myndighetshandläggare inte bara har grundläggande kunskap i forskningsadministrativa frågor utan att de också är löpande uppdaterade i ämnet. Utbildningsdepartementet, vars forskningsenhet har ett övergripande ansvar för forskningsfrågorna inom Regeringskansliet, bör enligt min mening, ta ansvar för en sådan uppgift. I denna uppgift bör ingå att med viss regelbundenhet informera berörda myndighetshandläggare på övriga departement i aktuella forskningsrelaterade frågor, däribland kvalitetssäkringsfrågor. Det skall också främja ett koordinerat synsätt mellan departementen i t.ex. styrningsfrågor. Detta kan genomföras i form av seminarier med utrymme för såväl föreläsningar som diskussioner. Detta gäller också handläggare med ansvar för andra myndigheter än de som ingår i föreliggande undersökning.

5.4

Som jag r erat forsk definition nition. N tydlig sk med dem lande for forskning forskning föremålsi för den fo det viktig möjliggör Mot denn hos flerta Livsmede heller är d utvecklin

Jag ha metodutv väsentligt liggöra nö ernas upp

5.5

Kvaliteten eller finan – fråga. review-fö ning av f utfallet a publicerin bedömnin ansökan. veckling del anser ningskval

Definition

redovisat i d kning enlig ner. Flera m Några av dem

kiljelinje mel m i detta av

rskningsinfr g i sig, men g av hög int insamlingar

orskning so gt att kvalit ra högkvali na bakgrund alet av de my elsverket, Rä

det helt lätt ng. ar noterat at

vecklingspro t att myndig ödvändiga u pdrag – eller

Kvalitet o

n hos och k nsieras av m

Forsknings örfarande (u forskningsan av sökanden ng, framgå. ngen av kva

Det kan k

av såväl kva

jag att man litet – måst

n av begrep

det föregåend

t OECD:s myndigheter

m har klart d

llan och for seende. Var astruktur el n båda är nö

ternationell

och SMHI: om dessa my

teten på ins tativ forskn d anges met yndigheter s ättsmedicina att dra en g

t det är svår

ojekt. Mot gheterna har utvecklingsp

arbete i övr

och kvalite

kvalitetssäkr

myndigheter

sråden anvä

ungefär koll nsökningar. ns tidigare

Dessa fak alitet hos såv

onstateras a

alitetsbegrep n – vid bedö te beakta et

ppet FoU

de har flerta

eller motsv

uppgett att

deklarerat at rskning och rken uppbyg ller insamlin

ödvändiga in

klass. Så är s väderobse yndigheter b

samlade prim ning på det

odutvecklin

som bedrive alverket, SK gräns mellan

rt att erhålla

den bakgr r tillräckliga

projekt i ans rigt – med fo

tssäkring a

ingen av den är en centra änder föret

egial fackgr Av ansökni forskning, i torer är så väl den eller att det pågå

ppet som kva

ömningen av

tt flertal fa

alet myndigh varande org

de saknar en

tt det är svå

h utveckling

ggnad och v ng av primä

nstrument fö r exempelvis ervationsdata bedriver. Fra

märdata är t insamlade

ng vara ett v er egen forsk KL, SVA och

n forskning

a extern fina

runden ans

interna med slutning till orskning.

av forsknin

n forskning al – men int trädesvis et ranskning) v ingarna ska

inklusive in

åledes av st r de sökande år en ständi

alitetssäkrin v en myndig

aktorer, inte

heter defini-

anisationers n egen defi-

årt att ha en g. Jag håller

vidmakthål-

ärdata utgör ör att skapa s museernas a avgörande amför allt är

hög för att

materialet. iktigt inslag

kning såsom

h VTI. Inte

och metod-

ansiering för ser jag det del för möj-

myndighet-

ng

som utförs

te helt enkel

t s.k. peer vid bedömframför allt nternationell

or vikt vid

e som själva ig metodut-

ng. För egen

ghets forske minst hur

s -

n

r r a s e r t . g

m

e -

r t --

s l r t l

d a n

r

internation enkätsvaren blir inbjudn ofta mynd antingen so handla om organisatio heterna ha del av proj ett hinder f myndighete grad är inte kontakter m vikten av lå finansiering

Givetvis vetenskapli ningsgrenar tillräcklig u varit fallet, på detta.

Vissa m artiklar som heten eller fungera som och det vis heterna i fr

A 5.6

5.6.1 In

Kärnfrågan sätt – statli den som ut

Jag anse utförs av m den till och men för hu ska kvalite

nellt verksam

n angetts va na att vara t dighetens f om huvudsö m EU-projek

ner. För att

tillräckligt jektkostnade för deltagand ens förvaltn ernationellt e

med resp. d ångsiktighet g utvecklas. s är även pu iga tidskrifte r finns det utsträckning

själva tagit i

myndigheter

m ska publi

för varje en

m en intern

sar även på n råga.

Analys av m

nledning

n i mitt utred

iga myndigh

tförs på myn er mig nu ku myndigheter

h med helt j

ur myndigh

etssäkra sin

m myndighe ara hur frek talare på inte forskare de ökande eller kt eller pro

kunna delta med egna m

en. För viss de, även om

ningsanslag.

efterfrågade

departement t i det intern

ublicering i er ett viktig dock inte al g. I några fal

initiativ till

har satt up iceras varje nskild forsk n sporre för

nivån på vet

myndighete

dningsuppdr heter kvalite ndighetens u unna konsta

na i stort är

jämförbar m

heter, stiftels na forskning

eten är. Et

kvent forska

ernationella eltar i inte

som koord ojekt inom

a i sådana pr

medel för at sa myndighe

forskarlöne

För de my

är det särsk

fungerar så nationella en

internation t kvalitetsm lltid sådana ll har mynd sådana tidsk

pp specifika

år, antinge kare. Ett såd

r forskarna tenskaplig a

ernas kval

rag är om –

etssäkrar sin uppdrag. atera att den

r tillfredställ med den allm

ser och and gsinsatser, n

t kvalitetsm

arna vid my

konferenser

ernationella dinator. Det

andra inter

rojekt måste

tt kunna sva eter kan det erna ofta täc yndigheter s kilt angeläge å att en förs ngagemanget

nellt välreno mått. För en

tidskrifter digheter, där

krifter för at

a mål för h

n totalt för dant mål har

inom mynd mbition hos

itetssäkrin

och i så fal n egen forsk

n kvalitetssäk

lande. I mån mänt accepte

dra forsknin

nämligen g

mått har i

ndigheten r eller hur projekt,

kan alltså rnationella

e myndigara för sin tta utgöra cks genom som i hög

t att deras

ståelse för t och dess

ommerade

del forskatt tillgå i

r detta har tt råda bot

hur många

r myndigr uppgetts digheterna s myndig-

ng

l på vilket kning eller

kring som nga fall är erade nor-

ngsutövare

enom ett

väletablerat och omfattande peer review-förfarande. Det finns dock ett fåtal undantag som jag kommer att nämna i detta kapitel.

5.6.2 Egen forskning

I undersökningen ingick tio myndigheter som är att betrakta som institut, varav det är tre som både utför egen forskning och finansierar forskning hos andra utförare (IFAU, Sieps och Hjälpmedelsinstitutet). För de övriga sju (KI, NV, SGI, SMI, SMHI, SVA och VTI) ingår – i varierande grad – forskning i myndighetsuppdraget samtidigt som den regleras på olika sätt. Alla institut har anställda forskare som i olika hög grad ansöker om forskningsmedel från externa finansiärer, såsom VR, Vinnova, Formas, Riksbankens jubileumsfond, Wallenbergstiftelsen samt från EU, antingen som koordinatorer eller som medsökande. De forskare vid instituten som är huvudsökande i dylika ansökningar blir automatiskt kvalitetsgranskade i det ofta omfattande peer review-förfarande som ovan nämnda instanser använder sig av. Meritering sker vidare genom bl.a. publicering och inbjudningar att presentera sin forskning på olika konferenser.

Uppdragets inriktning gör att jag inte vare sig kan eller bör bedöma hur framgången för varje enskild forskare framstår inom respektive institut. Det förefaller dock som om alla institut – vart och ett betraktat som en enhet – är framgångsrika i konkurrensen om forskningsmedel, jämfört exempelvis med forskare vid UH. Anledningen till detta kan vara flerfaldig, men en viktig faktor är att alla forskare vid instituten har sin lön därifrån, medan flertalet forskare vid UH måste inkludera lönemedel i sin ansökan till externa finansiärer. Vidare har varje institut ett tydligt uppdrag från regeringen, vilket innebär att forskare och övrig personal vid instituten tillsammans strävar efter att göra bästa möjliga insats inom sitt specifika fält för att följa institutets uppdrag och mål enligt styrdokumenten. Det är min bedömning att dessa strävanden också är framgångsrika och i hög grad leder till att instituten hävdar sig väl eller till och med mycket väl i konkurrensen.

Några av instituten saknar ett vetenskapligt råd eller motsvarande (IRF, SGI, SMHI och SMI). Inom dessa institut avgör man således helt internt vilka forskningsinriktningar och projekt som myndigheten ska arbeta med, givetvis under hänsynstagande till de krav som regeringen kan ha ställt upp.

För egen del anser jag det vara en svaghet att inte samtliga institut att anlitar experter som kan anlägga alternativa perspektiv på myndighetens forskningsverksamhet, vilket skulle medföra en kvalitetshöjning.

Flertalet av museerna använder sina medel endast i begränsad utsträckning till forskning. NRM avviker från detta mönster genom sin forskningsverksamhet, som genom uppbyggnaden och omfattningen i hög grad liknar den vid UH. Forskare vid NRM är dessutom ofta framgångsrika när det gäller att erhålla finansiering från externa forskningsfinansiärer. De har också ett väl utvecklat samarbete med UH, bl.a. genom att bedriva undervisning. NRM saknar såväl styrelse som forskningsråd. Jag ser detta som mindre tillfredställande och ser det som en svaghet i kvalitetssäkringen.

Jag har uppfattat att övriga museer (med undantag för KB, se i det följande) är framgångsrika när det gäller att kunna konkurrera om forskningsmedel från externa finansiärer. Meritering och kvalitetssäkring synes alltså i stor utsträckning motsvara den som tillämpas i den traditionella akademiska miljön. KB skiljer sig från övriga museer genom att man förfogar över nästan enbart interna medel för sin forskningsverksamhet. Meriteringen åstadkoms främst genom publicering i tidskrifter som ges ut av KB och för vilka granskningen av KB:s forskningsresultat granskas internt inom KB. Jag anser att kvalitetssäkringen av forskningen vid KB behöver stärkas, detta trots att myndigheten avsätter endast en liten del av sin totala budget till forskning.

De övriga fyra myndigheterna som enbart utför egen forskning avsätter tre en mycket begränsad del av sina ramanslag till forskningsinsatser. De framhåller att utförd forskning bör vara av högsta vetenskapliga kvalitet. Jag har funnit att två av dessa myndigheters kvalitetssäkring är god, nämligen Rikspolisstyrelsen och Rättsmedicinalverket, eftersom de har forskningsråd eller liknande organ kopplade till myndigheterna, ofta i kombination med externa bedömare från UH. Däremot är Livsmedelsverkets kvalitetssäkring mer svårbedömd även om viss extern expertis är kopplad till myndigheten och myndigheten strävar efter att kunna få sina resultat publicerade i vetenskapliga tidskrifter. BRÅ avsätter en större del av sina medel till forskning och har en god kvalitetssäkring.

5.6.3 Egen forskning och uppdragsforskning

De myndigheter som både utför egen och finansierar extern forskning har olika former för kvalitetssäkringen.

Jag anser att de två instituten (IFAU och Sieps) har en fullgod kvalitetssäkring både när det gäller interna och externa forskningsprojekt. IFAU har ett forskningsråd som stöd innan myndighetschefen fattar det slutliga beslutet om forskningsprojekten. Sieps arbetar med många olika kvalitetssäkringsprocesser, vilket bl.a. innefattar extern granskning av projekten innan beslut fattas.

Även till SGU, SiS, Riksantikvarieämbetet och Kriminalvården finns råd knutna. De har visserligen skilda benämningar (forskningsråd, strategiråd respektive vetenskapligt råd), men uppgiften är densamma nämligen att granska de externa projekt som finansieras av myndigheterna. Enligt min mening har dessa myndigheter fullgod kvalitetssäkring av dessa forskningsprojekt. För den egenproducerade forskningen har SGU och SiS endast en intern granskning. Däremot har SGU återkommande externa utvärderingar av hela myndighetens verksamhet, vilket i sig är utmärkt, men SGU och SiS borde ha extern granskning även av de externa projekten.

Riksarkivets kvalitetssäkring utförs på ett sätt, som enligt min mening förefaller vara fullgott, både när det gäller externa och interna projekt.

Försäkringskassan har visserligen ett vetenskapligt råd, men de interna forskningsprojekten granskas enbart i enlighet med vad som anges vara accepterad praxis inom myndigheten. Jag anser att kvalitetssäkringen i detta sistnämna avseende inte når upp till godtagbar nivå.

Läkemedelsverket får anses ha tillfredsställande mekanismer för kvalitetssäkring; detta gäller för såväl forskningsprojekten som för laboratorierna. I sammanhanget är det dock viktigt att påpeka vikten av att alla granskande grupper ska innehålla externa ledamöter.

Lantmäteriet tillämpar en något omvänd kvalitetssäkring. Publicering av uppnådda resultat kan anses vara kvalitetssäkrande, dock under förutsättning att resultatet har publicerats i internationella tidskrifter med vetenskaplig granskning. Alla projekt resulterar inte heller om i publicering. Det är väsentligt att kvalitetssäkring görs också när projekten initieras. Det framgår således inte helt transparent på vilka vetenskapliga grunder som Lantmäteriet väljer ut de

projekt myndigheten initierar, men det är tydligt att relevanskriteriet väger tungt.

Socialstyrelsen och Trafikverket är båda myndigheter som har en intern beredning för prioritering av forskningsprojekt med utgångspunkt i myndigheternas respektive behov och som man finansierar Även om ambitionen, kunskapsnivån och kvaliteten är hög inom myndigheterna anser jag att det bör finnas externa bedömare kopplade till respektive myndighet för en regelbunden kvalitetssäkring av projekt som ska finansieras. Jag är medveten om att kraven på att myndigheterna ska anlita fler experter från UH kan vara en påfrestning såväl på UH som på enskilda forskare. Denna fråga ligger dock utanför mitt uppdrag.

5.6.4 Uppdragsforskning

I den grupp av myndigheter som enbart finansierar andra utförares forskning varierar kvalitetssäkringen från mycket tillfredställande nivå till otillfredsställande.

NV har ett kvalitetssäkringssystem som är omfattande och i stor utsträckning motsvarar det som praktiseras vid t.ex. VR och Formas, d.v.s. ett omfattande peer review-förfarande med externt tillsatta expertgrupper för bedömning av inkomna projektansökningar.

När det gäller Sida kan konstateras att myndighetens årligen hanterar avsevärda summor för sin uppdragsforskning. Myndighetens forskningsverksamhet har samtidigt en komplex struktur, vilket delvis försvårar möjligheten till insyn. Jag anser alltså att myndigheten saknar den nödvändiga transparensen när det gäller kvalitetssäkringen av en stor del av den utförda forskningen. Detta är otillfredsställande, och jag vill därför rekommendera det berörda departementet att ta upp en diskussion med Sida i syfte åstadkomma en godtagbar nivå på kvalitetssäkringsarbetet inom myndighetens forskningsadministration.

Även Kulturrådet är en stor finansiär av FoU inom sitt ansvarsområde. Hur myndigheten hanterar kvalitetssäkringen har varit svårt att bedöma. Jag har fått intrycket att en sådan verksamhet inte förekommer i någon större utsträckning. Mot den bakgrunden rekommenderar jag berört departement att gå igenom hithörande frågor med myndigheten så att kvalitetssäkringen ges den stadga och nivå som är nödvändig i sammanhanget.

Folkhälsoinstitutet, Konkurrensverket, PTS och Strålsäkerhetsmyndigheten har alla forskningsråd/nämnd alternativt externa utvärderare knutna till sin organisation för att bedöma kvaliteten på inkomna ansökningar. Detta anser jag vara ett fullgott kvalitetssäkringsförfarande.

Jordbruksverket har en stor budget för FoU. Regleringen är långtgående när det gäller myndighetens inriktning av forskningen och fördelningen av medlen. Myndigheten saknar vetenskapligt råd för andra områden är för landsbygdsutveckling. Jag bedömer att kvalitetssäkringen är bristfällig för andra delar av Jordbruksverkets FoU än landsbygdsutveckling. Därtill kommer att departementets styrning av verkets forskningsverksamhet riskerar leda till att verket kompetens i forskningsfrågor inte tas till vara fullt ut. Enligt min mening bör den nuvarande situationen ändras genom dels en minskad styrning, dels förbättrad kvalitetssäkring genom anlitande av extern expertis vid bedömning av inkomna forskningsansökningar.

Vid inrättandet av HAVS under 2011 överfördes den laboratorieverksamhet som dittills bedrivits vid det samtidigt nedlagda Fiskeriverket till SLU. Den nyinrättade myndigheten har inte någon forskningsverksamhet. Bl.a. mot denna bakgrund synes det mindre meningsfullt att låta Fiskeriverkets kvalitetssäkringsfrågor ingå i undersökningen. Däremot torde det kunna vara lämpligt att vid senare tillfälle studera kvalitetssäkringen av forskningen vid laboratorierna.

Under en följd av år har forskningsverksamheter överförts från myndigheter till UH i likhet med vad som nu skett med Fiskeriverkets laboratorier. Såvitt jag har kunnat få fram har varken principen om överföringen i sig eller de faktiska effekterna av sådana överföringar utvärderats tidigare. I den mån min iakttagelse är riktig anser jag att en sådan utvärdering kan vara lämplig inför ett eventuellt kommande förslag om liknande överföringar.

5.6.5 Utvärdering av myndigheternas forskningsverksamhet

Större svenska forskningsfinansiärer låter normalt utvärdera det vetenskapliga resultatet inom ett visst forskningsområde. Detta görs med hjälp av en panel bestående av externa experter. Sådana utvärderingar utförs vanligtvis med en periodicitet på mellan fem och tio år. Utvärderingar av detta slag är ett utmärkt styrinstru-

ment för m bl.a. SGU o ringar av de

Mot den forskning e regelbundn det vetensk genomförd medveten o bli omfatta experter, so ningen.

Myndigh Regeringsk från sådana som jag för

M 5.7

Myndighet nal. Samma utförare. D inom den skapliga ko upprätthåll kare som a frågor hos d ning.

I det fö forskningsinternation berörda my nal med än digheterna för att det i för befattn Jag har intr dighet. Sam gripande sa ningsverksa

myndighetsle

och VTI; i ö etta slag är s nna bakgrun eller som fin

na utvärderin

kapliga resu da forskning

om svårighe ande. Det k

om också k

heterna bör kansliet bör

a utvärderin reslår byggs

Myndighete

sforskninge

a sak gäller f

Det är person

akademiska

ompetensen

s. Uppskatt

arbetar, åtm

de myndigh

öregående ha

- och utvec

nella klass. E

yndighetern

ndamålsenlig

har det em

i framtiden b

ningar kopp rycket att pr mtidigt har ja

amverkan i amheten. V

edningen, Ja

övrigt har u ällsynta inom

nd föreslår ja nansierar for

ngar. I mitt ultatet som

gens relevan eten i sådana

an vara svår

kan bedöma

själva ta ini dock överv ngar bör kun

upp.

ernas kom

n utförs fö

för forsknin nalen i dessa

världen, so

och kvalite

tningsvis är minstone på

heter, som in

ar jag beton

cklingsprojek En förutsätt

a kan rekry

g kompetens

ellertid orov blir allt svåra

plade till de

roblemen dis

ag inte kunn frågan eller

Visserligen

ag har notera undersöknin

m myndighe ag att alla m skning ocks

förslag ingå

ska utvärd ns för mynd

a externa ut rt att rekryt

relevansen

tiativet till a

vaka att så nna diskuter

petensförs

öreträdesvis ngsadministr

a befattning

om kan svar

ten hos den

det cirka 8

deltid, med nnefattas i fö

nat vikten av

kt är releva tning för de

ytera, behålla

s. Vid mina väckande of are att hitta

forsknings skuteras ino nat finna nå

i andra fråg har chefer

at att sådana gen visat at eterna. myndigheter

så ska låta gö

år att det in deras utan dighetens m tvärderingar tera de högk

i den utför

att genomfö

sker. Erfar

ras inom de

sörjning

av disputer ration och fö

gar, med sin

ra för att d

n utförda fo

800 disputer

d forsknings öreliggande u

v att myndi

ant och håll etta är givet a och utveck

kontakter m fta framförts

kompenten srelaterade t om varje ens ågon myndig

gor knutna r liksom f

a görs hos t utvärde-

med egen

öra sådana

nte bara är

även den mål. Jag är

, som kan kvalitativa rda forsk-

öra sådana.

renheterna et nätverk

rad perso-

ör externa

bakgrund den veten-

rskningen rade fors-

srelaterade

undersök-

igheternas ler högsta tvis att de

kla perso-

med myns farhågor nt personal

tjänsterna.

kild myn-

ghetsöver-

till forskforskare i

myndighe egna verk bakgrund mellan m forskning någon an strera ett forum fö heternas metoder o

En an med myn ter vid my kontakter att inrätt sina prof förena de forskning

Mellan täta kont Kungliga petens til professor utbildnin

Flera doktoran ning av d sätt att u får olika tom goda och UH ä

Enligt arna ett o förordar.

5.8

En angelä därmed k enkätsvar

eterna stora

ksamhetsom den anser ja

myndigheter

g. Jag föres

nan lämplig

t myndighet

ör kunskaps-

kompetens och andra ge

nnan fråga ndigheterna

yndigheten. r med UH.

ta professor fessorstjänst en fria forsk g som ska be n flertalet av taktytor. Sål

Tekniska H ll förfogand rstjänster m

ngen vid SLU

myndighete nder för fors

oktorander underlätta re

forskningsu a samarbets även på andr

t min menin område att b

Spridning

ägen fråga ä

kan tillgodog

r uppger my

a nätverk, m mrådet respek

ag att det b

som har eg lår alltså at

myndighet tsövergripan - och erfaren sförsörjning

emensamma som jag up

gäller möjli Bakgrunde Sedan någr stjänster. På

ter med mo kning som f edrivas för a v de berörda lunda ingår Högskolan ( de för under

ed SLU, oc U.

er anslår me

skning inom vid myndigh

ekrytering p

uppdrag utf

sformer och

ra plan.

ng vore ocks

behandla ino

g av forskn

är hur forsk göras, såväl i yndighetern

men de är o ktive den egn borde vara gen forsknin tt regeringe

att bygga up de nätverk.

nhetsutbyte , utveckling a FoU frågo ppmärksamm

igheten att n är ofta my ra år har VT å SMI därem tiveringen a förväntas av

tt uppnå må

a myndighet

t.ex. VTI i

(KTH) och

visning vid h myndighe

edel till dok m den egna

heten är, enl på sikt samti

förda. Anstä

kontaktyto

så de nu red om ramen f

ningsresult

kningsresulta

internt som a att de oft

ofta begräns

na discipline

naturligt m ng eller som

n uppdrar pp och löpa

Nätverket e när det gäl

g av kvalit

or.

mat under i

inrätta prof

yndighetern TI regeringe mot har ma att det var o v en profess ålen för myn terna och U

en centrum NRM ställe UH. Vidare

eten deltar ä

ktorander oc

myndighet

ligt min men idigt som m ällningar sk or mellan m

dovisade frå för det nätv

taten

aten sprids m i en vidare

ta använder

sade till det en. Mot den med nätverk m finansierar

åt VR eller nde adminibör vara ett ler myndigetssäkrings-

intervjuerna

fessorstjäns-

as frekventa

ens tillstånd an avvecklat omöjligt att or med den ndigheten. UH finns det mbildning på

er sin kome delar SVA även aktivt i

ch industrien. Anställning, ett bra myndigheten kapar dessumyndigheten

ågeställning-

erk som jag

och hur de

krets. I sina forsknings-

t

n k

r r t --

a a d

t t

n

t å -

A

i

-a n

-

n

g

e a -

resultaten i målen för m

I mitt u fråga, men på olika sä överförs i h med utställ Likaså har som innebä allmänhet. resultat till på att de a gör en kom av planerin

Mitt int forskning i resultaten i forskning.

Enligt m fråga som i föreslår jag sionen me bedriver ell det nätverk forskningsr att hithöran hetens fört stort ansvar

S 5.9

Enligt kom visas vid u faktorer. D någon såda

i sin egen ve myndigheten uppdrag har

i sammanha

ätt att sprid huvudsak til lningar eller SMHI ett u är att mynd

Ett annat ex

det berörda arbetar med

mmunikation

gsunderlage ryck är att d inte har sam i en vidare

min uppfattn

i högre grad

g att även de ellan berörd

ler enbart f k som jag resultat vara nde frågor ä troende för r.

Sammanfat

mmittéförord

utredningsfö De förslag

n beskrivnin

rksamhet fö

n.

inte ingått anget kan de da resultate ll den publik r genom pop uppdrag som dighetens fo

xempel är SV a näringslive

långsiktiga nsplan för va

t.

de myndighe mma drivkra

krets jämfö

ning är sprid

d bör uppmä

etta område

da departem finansierar f

föreslår bö a ett angeläg är av stor vik

forskning,

ttning av m

dningen ska

örslag som

som lämnas

ng.

ör att på bäst

att göra en

et finnas skäl

n. Museern ka verksamh pulärvetensk m innefattar

rskningsresu VA, som sp et. Både t.ex

kommunik arje forsknin

eter som enb aft att komm ört med dem

dning av for

ärksammas.

tas upp i d ment och d

orskning. Ä

ör myndigh get inslag. Ja

kt för att be

och myndi

mina försla

a konsekven

förväntas p

s i betänka

ta sätt verka

uppföljning l att ge någr nas forsknin

heten, t.ex. i kapliga publ

publika intr ultat delges rider sina fo

x. SMI och V kationsstrate ngsprojekt s

bart finansie municera fo m som bedr

rskningsresu Mot den ba den informel

de myndigh

Även inom r heternas spr ag är av den efästa och ök

igheterna h

ag

nsbeskrivnin påverka viss andet föranl

a för att nå

g av denna ra exempel ngsresultat

i samband likationer.

ressen och

en större orsknings-VTI pekar egier. SMI

om en del

erar extern orsknings-

river egen

ultaten en

akgrunden lla diskusheter som

ramen för

ridning av

meningen

ka allmänar här ett

ngar redo-

a angivna leder inte

1. Seminarier för handläggare i Regeringskansliet

Utbildningsdepartementet ska regelmässigt anordna seminarier för handläggare i Regeringskansliet som bereder frågorna om myndigheternas forskningsverksamhet. Syftet är att vidmakthålla och utveckla kompetensen hos berörda liksom att främja ett koordinerat synsätt mellan departementen i t.ex. styrningsfrågor.

2. Nätverk för FoU-myndigheter

En myndighet, förslagsvis VR, ska bygga upp och löpande administrera ett nätverk mellan FoU- myndigheterna. Nätverket bör vara ett forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte när det gäller utveckling av kvalitetssäkringsmetoder och andra gemensamma FoU-frågor.

3. Övervägande av styrningsformerna för forskningsverksamheten hos vissa FoU-myndigheter

De departement som genom regleringsbreven till berörda FoUmyndigheter har en långtgående styrning av deras forskningsverksamhet, bl.a. genom en hög detaljeringsgrad, bör överväga sina styrningsformer.

4. Ett vetenskapligt råd vid varje FoU-myndighet

Vid varje myndighet som bedriver egen forskning eller finansierar extern forskning bör det finnas ett vetenskapligt råd eller motsvarande med företrädesvis externa experter.

5. Snara åtgärder för höjd nivå på vissa myndigheters kvalitetssäkring

Dessa myndigheter bör åläggas att snarast avhjälpa de brister som utredningen pekat på.

6. Regelbunden utvärdering av myndigheternas forskningsverksamhet

Utvärdering av myndigheternas FoU-verksamhet bör utföras av externa experter. Utvärderingarna ska göras med utgångspunkt i såväl vetenskaplig kvalitet som relevans.

7. Utvärdering av överföringarna av FoU från myndighet till UH

De överföringar av FoU-verksamhet från myndigheter till universitet och högskolor som genomförts under en längre tid bör utvärderas med avseende på de långsiktiga effekterna.

Komm

Kvalitetss vid statlig

Beslut vid r

Sammanfa

En särskild forskning o heter. Upp versitet och och samhä FoU som myndighete för kvalitet forskningsr behov föres

Uppdrag

Bakgrund

Staten inv Huvuddele universitet forskning kvalitetssäk genom omf såsom ande i internatio universitet råden Vete vetenskap och samhäl

mittédire

äkring av f ga myndigh

regeringssam

ttning

d utredare s och utveckli pdraget omf h högskolor,

llets krisber finansieras er. Utredare tssäkring av råden och slå förbättra get ska redov

vesterar 201 en av dessa

och högsko och forska

kras när de

fördelning a

elen externa onella tidsk

och högsko enskapsrådet

(FAS) och llsbyggande

ektiv

forskning o

heter

mmanträde d

ska kartlägg ing (FoU) s fattar dock

, myndighet redskap och

av forsknin

en ska bl.a. j

FoU med d

vissa andra ade metoder

visas senast

11 närmare

medel anvä olor. Fördeln

rutbildning

et gäller ve av delar av a

bidrag och krifter. Övri

olor fördela t, Forskning

Forsknings (Formas) s

och utveckl

den 15 septe

ga omfattnin

som bedrivs

inte FoU s ter under utg h industrifor

gsråden och jämföra myn den kvalitet

a berörda m

. den 29 febru

29 miljar nds för fina ningen av de

vid univer etenskaplig anslagen bas

antal publik iga statliga as huvudsak

gsrådet för

srådet för m

amt finansiä

ing Dir

20

ember 2011

ng och inri s vid statliga som bedrivs giftsområde rskningsinst h vissa andr ndigheterna tssäkring som myndigheter

uari 2012.

rder kronor

ansiering av e direkta an rsitet och h

kvalitet. D serat på kval

kationer och

medel för kligen via fo

arbetsliv o miljö, areella

ärerna State

r.

011:83

iktning av a myndigs vid uni-

6 Försvar titut samt ra berörda s metoder m görs av r och vid

r i FoU.

v FoU vid

slagen för högskolor Detta görs

litetsmått,

citeringar FoU vid orsknings-

ch social-

a näringar ns energi-

myndighet, Rymdstyrelsen och Verket för innovationssystem (Vinnova). Vetenskapsrådet och Rymdstyrelsen fördelar bidrag för forskningsprojekt efter kvalitetsbedömningar utförda av aktiva forskare. Statens energimyndighet, Vinnova, FAS och Formas använder både vetenskapliga kvalitetsbedömningar och bedömningar av forskningens relevans för de områden som finansiärerna verkar för.

Övriga statliga investeringar i FoU finansieras via anslag till myndigheter som i huvudsak har andra uppdrag än att finansiera eller bedriva FoU och högre utbildning. Den FoU som bedrivs vid dessa myndigheter, eller på uppdrag av dessa, innehåller en stor spännvidd i fråga om ämnesinriktning och vetenskaplig kvalitet. Vid de aktuella bedömningarna är relevans för myndighetens samhällsuppgift en viktig faktor och en kvalitetsindikator i sig själv. Men även forskningens vetenskapliga kvalitet behöver bedömas. Det är i dag oklart hur bedömningarna av vetenskaplig kvalitet görs när det gäller FoU som bedrivs vid olika myndigheter.

Det finns i många av de aktuella fallen inte heller något samarbete mellan olika aktörer. Ett förbättrat samarbete kan vara ett sätt att bidra till att säkra även den vetenskapliga kvaliteten när det gäller den FoU som bedrivs av olika myndigheter. Det skulle också kunna ge forskarna vid exempelvis universitet och högskolor en ökad förståelse av och kunskap om de samhälleliga problemställningar och den behovsmotiverade forskning som efterfrågas av andra myndigheter som bedriver FoU. FoU är ofta viktig för en myndighets kvalitetsdrivande arbete. Eftersom många myndigheter bedriver FoU men ofta i kostnadsmässig liten omfattning, är det dock svårt att överblicka den FoU som bedrivs. Därmed är möjligheterna små att följa upp resultaten så att dessa kan användas av andra myndigheter än de som producerat dem. Det kan därför vara önskvärt med ett nära samarbete dels mellan forskare vid vissa myndigheter som bedriver FoU, dels mellan forskare vid dessa myndigheter och de som är aktiva vid universitet och högskolor. Detta kan ge forskarna större kunskapsunderlag för forskarna, motverka dubblering av verksamheter och bidra till forskningens ökade vetenskapliga kvalitet och relevans vid såväl universitet och högskolor som andra myndigheter.

Uppdraget

En särskild utredare ska kartlägga omfattning och inriktning av FoU som bedrivs vid eller på uppdrag av andra statliga myndigheter än universitet och högskolor och myndigheter under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Kartläggningen ska inte heller omfatta den FoU som bedrivs av industriforskningsinstitut eller som finansieras av Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Rymdstyrelsen, Statens energimyndighet och Verket för innovationssystem. Utifrån denna kartläggning ska utredaren översiktligt jämföra metoderna för kvalitetssäkring med den kvalitetssäkring som görs av forskningsråden och andra relevanta myndigheter. Inom rättsväsendets område har en kartläggning av FoU-verksamheten nyligen genomförts. I den del som avser rättsväsendet ska kartläggningen därför så långt som möjligt bygga på befintligt material.

Utredaren ska särskilt

  • kartlägga omfattning och inriktning av FoU som bedrivs inom eller finansieras av aktuella myndigheter samt utifrån en sådan kartläggning översiktligt jämföra metoder för kvalitetssäkring med den som görs av forskningsråden och andra relevanta myndigheter,
  • vid behov föreslå förbättrade metoder för kvalitetssäkring,
  • undersöka i vilken utsträckning frågeställningar som behandlas i FoU vid aktuella myndigheter också behandlas vid universitet och högskolor och industriforskningsinstitut, och
  • bedöma om närmare forskningssamarbeten är möjliga mellan aktuella myndigheter samt mellan dessa och universitet och högskolor, andra statliga myndigheter och industriforskningsinstitut.

Samråd och redovisning av uppdraget

Utredaren ska samråda med andra pågående utredningar som berör statligt finansierad FoU. Samråd ska även ske med Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande,

Rymdstyrelsen, Statens energimyndighet, Verket för innovationssystem och universitet och högskolor samt andra berörda myndigheter.

Uppdraget ska redovisas senast den 29 februari 2012.

(Utbildningsdepartementet)

Enkät till vissa statliga myndigheter som bedriver och/eller finansierar forskning och utveckling

Svaret skall skickas till:

per post

Regeringskansliet Utredningen Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter (U 2011:06) Kvarteret Garnisonen 103 33 Stockholm

eller digitalt till: per.tegner@education.ministry.se

så fort som möjligt, dock senast den 29 november.

Frågor kan ställas till den särskilde utredaren Per Tegnér (08/ 4054311) eller sekreteraren Rolf Carman (08/4051856)

1. Myndighetens namn

2. Namn på kontaktperson med vilken vi kan ha fortsatt dialog i frågorna.

3. Bedriver myndigheten egen forskning och utveckling (FoU) eller finansierar sådan hos annan utförare? Om svaret är nej på denna fråga så kan enkäten avslutas här, men berätta gärna då om ni tar del av forskningsresultat eller planerar att initierar forskning.

4. Hur stort anslag har myndigheten? Om ni har flera anslag välj då de eller de anslag från viket FoU finansieras.

5. Finns FoU nämnt som ett uppdrag i ert regleringsbrev?

6. Finns FoU nämnt på annat sätt i de olika uppdrag ni fått av regeringen? Diskuteras FoU frågor vid kontakterna mellan myndigheten och det departement ni tillhör?

7. Hur definierar myndigheten FoU? Vad ingår i det begreppet i er myndighet? Beskriv syftet med myndighetens FoU insats som beställare eller utförare.

8. Hur mycket medel lägger myndigheten på FoU under åren 2009, 2010, 2011 och beräknas och beräknas göra under 2012?

9. Hur ser beslutsgången ut i er myndighet när det gäller att besluta om vilka FoU projekt som skall utföras eller finansieras? 10. Finns det någon FoU plan för myndigheten? I så fall beskriv den i korta drag. Om myndigheten forskar i egen regi hur bestäms fördelningen mellan interna och externa FoU projekt? 11. Behandlas forskningsplan eller FoU frågor för myndigheten i styrelse/insynsråd? Beskriv i så fall hur. 12. Har myndigheten något vetenskapligt råd eller motsvarande? Hur är det sammansatt? 13. Beskriv i korta drag vem som utför den FoU som beslutas, Gärna i form av en uppräkning av åtminstone de större utförarna. 14. Hur stor del av forskningen sker i egen regi under åren 2009, 2010, 2011 och 2012? 15. Hur stor del av de externa forskningsuppdragen utförs vid universitet och högskolor? 16. Hur kvalitetssäkras de FoU projekt myndigheten initierar? 17. Hur sker samarbetet mellan myndigheten och de externa utförarna? 18. Hur balanseras behovet av FoU för myndigheten mot forskningens vetenskapliga kvalitet?

19. Hur försäkrar sig myndigheten om att inte de FoU projekt man initierar sker på annat håll? Deltar myndigheten i några EU-projekt eller andra internationella nätverk? 20. Genomför myndigheten FoU projekt som finansieras av andra departement (eller myndigheter under dessa) än det ni tillhör? Till vilka belopp? 21. Har myndigheten disputerade forskare, som utför FoU arbete och i så fall hur många? 22. Hur använder myndigheten de resultat som kommer fram genom FoU projekten? Hur sprids resultaten utanför myndigheten?

Stort tack för er medverkan.

Myndigheter som tillfrågats av utredningen (U 2011:06)

Arkitekturmuseum Brottsförebyggande rådet Folkhälsoinstitutet Försäkringskassan Havs- och vattenmyndigheten Hjälpmedelsinstitutet Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering Institutet för rymdfysik Institutet får språk- och folkminnen Jordbruksverket Kemikalieinspektionen Konjunkturinstitutet Konkurrensverket Kriminalvården Kulturrådet Kungliga biblioteket Lantmäteriet Livsmedelsverket Läkemedelsverket Nationalmuseum Naturhistoriska riksmuseet Naturvårdsverket Nordiska Afrikainstitutet

Post- och telestyrelsen Riksantikvarieämbetet Riksarkivet Rikspolisstyrelsen Rättsmedicinalverket SIDA Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier Sjöfartsverket Skatteverket Skogsstyrelsen Smittskyddsinstitutet SMHI Socialstyrelsen Statens geotekniska institut Statens historiska museum Statens institutionsstyrelse Statens kriminaltekniska laboratorium Statens veterinärmedicinska anstalt Statistiska centralbyrån Strålsäkerhetsmyndigheten Sveriges geologiska undersökning Trafikverket Transportstyrelsen Tullverket Väg- och trafikforskningsinstitutet