SRVFS 2004:3

Statens räddningsverks

författningssamling

Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk

ISSN 0283-6165

SRVFS

2004:3

Statens räddningsverks allmänna råd

och kommentarer om

systematiskt brandskyddsarbete

Räddningstjänst och förebyggande åtgärder

enligt lagen om skydd mot olyckor

Statens räddningsverk meddelar föreskrifter och allmänna råd inom följande

lagstiftningsområden:

• Allvarliga kemikalieolyckor

• Brandfarliga och explosiva varor

• Civilt försvar

• Ordning och säkerhet

• Räddningstjänst och förebyggande åtgärder enligt lagen om skydd mot olyckor

• Teknisk kontroll

• Transport av farligt gods

Beställningsadress

Norstedts Juridik AB

Kundservice

106 47 Stockholm

Telefon

E-post

ISSN

08-690 91 90

kundservice@nj.se

0283-6165

Fax Internet

08-690 91 91

www.fritzes.se

1

Allmänna råd

SRVFS

2004:3

Statens räddningsverks allmänna råd

och kommentarer om

systematiskt brandskyddsarbete;

beslutade den 6 februari 2004.

Enligt 2 kap. 2 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor skall ägare eller

nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar vidta de

åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller

begränsa skador till följd av brand. Åtgärderna kan vara av teknisk eller

organisatorisk karaktär. Åtgärder av teknisk karaktär kan vara anskaffande

av utrustning för brandsläckning medan åtgärder av organisatorisk karaktär

kan vara utbildning och information.

För att uppfylla dessa krav bör ett systematiskt och kontinuerligt

brandskyddsarbete bedrivas under byggnadens eller anläggningens hela

användningstid. I detta ingår att brandskyddet bör dokumenteras.

Räddningsverket meddelar härmed följande allmänna råd och kommentarer

om systematiskt brandskyddsarbete. Räddningsverkets meddelande 2001:2

med allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete

upphör samtidigt att gälla.

Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte

tvingande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i en författning

(lag, förordning eller myndighetsföreskrifter) och att ge generella

rekommendationer om deras tillämpning.

Allmänna råd är markerade med grå bakgrund.

Statens räddningsverk

ELISABETH SÖDERBERG

Mette Lindahl Olsson

(Enheten för bebyggelse och miljö)

Allmänna råd

SRVFS

2004:3

2

Behovet av ett systematiskt brandskyddsarbete

Det går inte att värdera brandskyddet hos ett objekt med utgångspunkt i de

enskilda brandskyddsåtgärderna. Det krävs en helhetssyn och därför är det

av stor vikt för brandsäkerheten att ägare och nyttjare

1

av byggnader och

andra anläggningar har kunskap om sitt brandskydd, hur vidtagna

brandskyddsåtgärder samverkar och hur de bidrar till att minska riskerna.

Enstaka kontroller av hur utförda brandskyddsåtgärder fungerar ger inte

besked om hur brandskyddet fungerar mellan kontrollerna. Ett gott

brandskyddsarbete behöver därför bedrivas systematiskt och kontinuerligt

och utgå från de brandrisker som finns.

Ett sådant arbetssätt innebär också att kunskaperna om brandskyddet

underhålls och utvecklas inom verksamheten. Omfattningen av det

systematiska brandskyddsarbetet styrs av den verksamhet som bedrivs inom

byggnaden eller anläggningen och hur denna utvecklas och förändras.

Behov av kommunikation finns i första hand med dem som äger, nyttjar

eller vistas på objektet och i andra hand med de myndigheter som utför

tillsyn.

Systematiskt brandskyddsarbete bör bedrivas såväl med avseende på

förebyggande åtgärder som på de åtgärder som planeras i händelse av

inträffad brand. Det innebär att ägare och nyttjare fortlöpande bör vidta de

åtgärder som behövs för att få bort eller minska risken för brand. En

bedömning av om brandskyddet är tillfredsställande bör omfatta

byggnadens och verksamhetens samtliga brandskyddsåtgärder vägda mot de

brandrisker som finns.

Dokumentation av brandskyddet

För varje byggnad eller anläggning bör det finnas en dokumentation av

brandskyddet som är tillräckligt omfattande för att säkerställa att skäliga

brandskyddsåtgärder vidtas och hålls funktionsdugliga. I fråga om enklare

byggnader eller anläggningar, med låg brandrisk och en verksamhet som

inte ställer särskilda krav på tekniska eller organisatoriska brandskydds-

åtgärder samt där tillräcklig information och kunskap kan upprätthållas på

annat sätt, behöver skriftlig dokumentation inte upprättas. Det systematiska

brandskyddsarbetet bör kunna kommuniceras med dem som berörs av det.

Dokumentationen bör beskriva byggnaden och dess brandskyddslösningar,

vilken verksamhet som bedrivs och den organisation som finns för

brandskyddet samt de förändringar som sker.

Normalt bör dokumentationen finnas samlad. Om det finns skäl att dela upp

den, och detta är möjligt utan att minska förståelsen, kan dokumentationen

¹ Med nyttjare avses här nyttjanderättshavare enligt 2 kap. 2 § lagen om skydd mot olyckor.

Allmänna råd

SRVFS

2004:3

3

ingå som en del av annan dokumentation och behöver inte vara samlad i en

pärm, ett kapitel eller liknande. Dokumentationen bör om möjligt förvaras

där den berörda verksamheten bedrivs och den bör finnas tillgänglig vid

tillsyn. Den bör uppdateras regelbundet och vid behov.

I de fall flera ägare eller nyttjare verkar inom en byggnad eller en

anläggning, t.ex. i en butiksgalleria, bör en dokumentation upprättas för

varje enskild verksamhet. I dessa fall bör dessutom en sammanställning

finnas över de sammantagna riskerna och det övergripande brandskyddet.

Dokumentationen bör utföras/sammanställas av personer inom den egna

verksamheten som är väl förtrogna med den verksamhet som bedrivs. Vid

särskilda behov kan extern hjälp behöva anlitas.

Inom verksamheten bör det finnas en brandskyddsansvarig med särskilt

ansvar för brandskydd och dokumentation.

Dokumentationen kan tjäna som underlag för den skriftliga redogörelse för

brandskyddet som ägaren eller i vissa fall verksamhetsutövaren skall lämna

till kommunen enligt 2 kap. 3 § lagen om skydd mot olyckor.

För nyare byggnader där det upprättats brandskyddsdokumentation enligt

byggreglerna

2

kan den dokumentationen tjäna som grund även för det

systematiska och kontinuerliga brandskyddsarbetet. När byggnaden tas i

bruk och används, kompletteras dokumentationen från byggskedet med

uppgifter om den verksamhet som bedrivs i byggnaden, de förändringar som

görs och den organisation som finns för brandskyddet.

Det räcker inte med att upprätta dokument för att bedriva ett systematiskt

brandskyddsarbete. Avgörande är vad som i praktiken åstadkoms för att

upprätthålla och förbättra brandskyddet. Dokumentationen är ett hjälpmedel

och en kunskapskälla som används för styrning och vägledning av det

systematiska och kontinuerliga brandskyddsarbetet.

Det kan finnas skäl att dela upp dokumentationen av brandskyddet i flera

delar, exempelvis då informationen om verksamhetens tekniska

installationer finns samlade i drifts- och underhållssystem, medan

informationen över verksamhet och organisation behandlas i ett eget system.

Någon form av hänvisning eller koppling mellan systemen förutsätts dock.

Behovet av skriftlig dokumentation av brandskyddet styrs av flera faktorer

där byggnaden, verksamheten och organisationen tillsammans eller var för

sig utgör de viktigaste. För byggnader eller anläggningar som omfattas av

en eller flera av nedanstående fyra kriterier bör det finnas skriftlig

dokumentation.

² Boverkets byggregler, BBR kap. 5:12

Allmänna råd

SRVFS

2004:3

4

1. Byggnad

För de byggnader vars brandskydd inte enkelt kan beskrivas med generella

brandskyddsåtgärder, vars brandskyddsåtgärder kräver speciellt underhåll, där

det krävs automatiska eller manuella styrningar av brandskyddsinstallationer

eller som är kulturhistoriskt värdefulla bör det finnas skriftlig dokumentation av

brandskyddet.

Som exempel kan nämnas stora, höga, djupa eller komplexa byggnader och

byggnader vars brandskydd projekterats genom analytisk dimensionering

3

.

Skriftlig dokumentation av brandskyddet behöver normalt inte upprättas för

bostads- och kontorshus där förenklad dimensionering

4

tillämpats vid

utformningen av brandskyddet. Detsamma gäller för exempelvis sådana

industri- handels- och bostadslokaler som är belägna med utgång direkt till

det fria och som rymmer ett fåtal personer.

2. Verksamhet

För de byggnader och anläggningar där det bedrivs verksamheter som medför

stor risk för uppkomst av brand eller för spridning av brand, omfattar stora

personantal, omfattar sovande personer med dålig lokalkännedom, ofta

förändras eller kan medföra att utrymningsvägar blockeras, bör det finnas

skriftlig dokumentation av brandskyddet.

Som exempel kan nämnas samlingslokaler, skolor, hotell, industrier och

sjukhus.

3. Organisation

För de byggnader och anläggningar där verksamhetens brandskydd bygger

på en organisation där flera personer är engagerade i utformning och

upprätthållande av det systematiska brandskyddsarbetet, där det förutsätts

ett aktivt deltagande av personalen vid brand eller tillbud eller där

brandskyddet till stor del är beroende av ett fungerande samarbete mellan

personalen, bör det finnas skriftlig dokumentation av brandskyddet.

Behovet av information till dem som är direkt berörda av verksamheten bör

också beaktas.

Som exempel kan nämnas industrihotell, butiksgallerior, konsert- och

idrottsarenor, skolor, hotell, sjukhus och vissa trafiktunnlar.

³ Dimensionering genom beräkning och situationsanpassad bedömning.

⁴ Generellt tillämpade lösningar, schabloner, branschpraxis eller beprövad erfarenhet.

Allmänna råd

SRVFS

2004:3

5

4. Övrigt

Vid bedömning av behovet av skriftlig dokumentation bör också

omkringliggande verksamheters risker beaktas, om de medför större krav på

brandskyddet i den egna byggnaden, verksamheten eller organisationen.

Som exempel kan nämnas närhet till rekommenderade transportleder för

farligt gods, närhet till verksamheter som hanterar större mängder

brandfarliga eller explosiva varor samt verksamheter som av annan

anledning kan medföra allvarliga konsekvenser för den egna verksamheten

vid en brand eller annan olycka.

Tillsyn och kontroll

Enligt 5 kap. 1 § lagen om skydd mot olyckor utövar kommunen tillsyn över

efterlevnaden av lagen och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

I samband med tillsyn bör behovet av skriftlig dokumentation av

brandskyddet prövas. Denna prövning bör även omfatta en bedömning av

om ägaren eller nyttjanderättshavaren har tillräcklig kunskap om objektets

risker och dess brandskydd samt om det finns förutsättningar för nödvändigt

underhåll av brandskyddsåtgärderna.

Om det finns skriftlig dokumentation av brandskyddet bör även dess

innehåll, omfattning och efterlevnad kontrolleras vid tillsyn. Ägaren eller

nyttjanderättshavaren och andra berörda bör själva kunna redogöra för sitt

brandskydd med stöd av sin dokumentation, och detta bör också prövas vid

tillsynen.

Det är lämpligt att tillsynen omfattar en dialog mellan tillsynsmyndigheten

och ägaren eller nyttjaren om det systematiska brandskyddsarbetet avseende

både förebyggande åtgärder mot brand och åtgärder i händelse av inträffad

brand. Tillsynsmyndighetens behov av dokumentation av brandskyddet är

inte styrande för det systematiska brandskyddsarbetet. En tillsynsförrättare

har dock rätt att få del av de uppgifter och handlingar som behövs för

tillsynen.

I fråga om dokumentationens innehåll kan bilagan tjäna som vägledning.

Allmänna råd

SRVFS

2004:3

6

Bilaga

Dokumentationens innehåll

Innehållet i dokumentationen styrs av behovet i det enskilda fallet, men som

generell vägledning kan nedanstående punkter vara lämpliga att beskriva i

en skriftlig dokumentation.

− Generell beskrivning av byggnaden.

5

Beskrivningen bör visa

byggnadens läge, utformning och i vissa fall ingående

byggmaterial. För kulturhistoriskt värdefulla byggnader bör dess

kulturhistoriska värde beskrivas samt i förekommande fall var

särskilt värdefulla inventarier finns placerade.

− Generell beskrivning av verksamheten och dess risker. Beskrivningen

bör i text eller på en skiss visa var olika verksamheter bedrivs i

objektet för att det skall kunna vara möjligt att följa hur riskerna

förändras.

− Ansvarsfördelning för brandskyddet. Organisation och instruktioner

för ansvar, kontroller och underhåll, samt organisation och

instruktioner vid brand bör redovisas.

− Beskrivning av tekniska brandskyddsåtgärder. Byggnaders och

installationers utformning och funktion och hur de förväntas

hanteras vid en eventuell brand bör redovisas. De vanligaste

tekniska brandskyddsåtgärderna återfinns i checklistan nedan.

− Förutsättningarna för att med egen personal och med hjälp av

räddningstjänsten utföra en akut insats i byggnaden/verksamheten.

− Plan för utbildning och övning, med uppgifter om vilka som ska

övas/utbildas, typ av övningar/utbildning och hur ofta de ska ske.

− Underhålls- och kontrollplan för samtliga brandskyddsåtgärder med

uppgifter om vem som är ansvarig, vilken typ av kontroll som

avses och hur ofta de ska ske.

− Genomförda kontroller av brandskyddsåtgärder. Skriftlig

dokumentation bör ske av utförd egenkontroll, extern kontroll och

eventuella planer på åtgärder.

− Genomförd utbildning och övning. Skriftlig dokumentation bör

göras över genomförd utbildning och övning.

− Rutiner för information till hantverkare, besökare m.fl. som kan

påverka eller beröras av brandskyddet i sådan utsträckning att

riktad information behövs bör anges.

⁵ För förklaring av bygg- och brandskyddstermer hänvisas till Plan- och byggtermer 1994,

Tekniska nomenklaturcentralen

Allmänna råd

SRVFS

2004:3

7

− Tillstånd för hantering av brandfarliga eller explosiva varor och

andra tillstånd som rör brandskyddet eller är beroende av

brandskyddet bör komplettera dokumentationen.

− Genomförda och planerade förändringar i organisationen,

byggnaden eller verksamheten och som påverkar brandskyddet bör

framgå av dokumentationen.

− Revision av dokumentationen. Av dokumentationen bör framgå

hur, av vem och med vilka intervaller dokumentationen utvärderas,

följs upp och revideras.

Checklista över vanliga tekniska brandskyddsåtgärder

Utrymningsvägar

Brandceller

Nödbelysning

Dörrar i brandcellsgräns

Dörrar i utrymningsvägar

Brand- och utrymningslarm

Släcksystem

Brandgasventilation

Skydd mot brand- och brandgasspridning via ventilationssystem

Räddningsvägar

Stigarledningar

Brandskydd av bärande stomme

Skydd mot brandspridning till närliggande byggnad

Brandtätningar

Ytskikts brandklass

Checklista över organisatoriska brandskyddsåtgärder

Ansvarsfördelning

Utbildning

Information

Övningar

Instruktioner och rutiner

Service och underhåll

Kontrollplaner och dokumenthantering