SRVFS 2006:3
Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskydd i gästhamnar
Statens räddningsverk meddelar föreskrifter och allmänna råd inom följande
lagstiftningsområden:
• Allvarliga kemikalieolyckor
• Brandfarliga och explosiva varor
• Civilt försvar
• Ordning och säkerhet
• Räddningstjänst och förebyggande åtgärder enligt lagen om skydd mot olyckor
• Teknisk kontroll
• Transport av farligt gods
Beställningsadress
Norstedts Juridik AB
Kundservice
106 47 Stockholm
Telefon
E-post
ISSN
08-690 91 90
kundservice@nj.se
0283-6165
Fax Internet
08-690 91 91
www.fritzes.se
1
Allmänna råd
SRVFS
2006:3
Statens räddningsverks allmänna råd och
kommentarer om brandskydd i gästhamnar;
beslutade den 7 april 2006.
Följande allmänna råd och kommentarer ansluter till de regler som gäller för
brandskyddet i byggnader och andra anläggningar enligt lagen (2003:778)
om skydd mot olyckor och behandlar brandskyddet i gästhamnar.
De allmänna råden och kommentarerna riktar sig i första hand till dem som
äger eller driver gästhamnar.
Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. Allmänna råd är inte
tvingande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i en lag, förordning
eller myndighetsföreskrifter och att ge generella rekommendationer om
tillämpningen av sådana regler.
Allmänna råd är markerade med grå bakgrund.
Statens räddningsverk
ELISABETH SÖDERBERG
Björn
Albinson
(Avdelningen för olycksförebyggande verksamhet)
Allmänna råd
SRVFS
2006:3
2
Allmänt
Definitioner
Med gästhamn avses i dessa allmänna råd en brygga, kaj eller annan hamn-
anläggning som används för att erbjuda tillfällig förtöjning av båtar där
personer övernattar. Som gästhamn räknas dock inte sådan förtöjningsplats
som avgiftsfritt används med stöd av allemansrätten eller annan sedvanerätt.
Lagen om skydd mot olyckor och dess tillämpning på gästhamnar
Enligt 2 kap. 2 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor skall ägare eller
nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar i skälig
omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid
brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att
förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.
De åtgärder som vidtas kan vara såväl tekniska som organisatoriska.
Åtgärder av teknisk karaktär kan till exempel vara att hålla utrustning för
brandsläckning medan åtgärder av organisatorisk karaktär kan vara
utbildning och information.
Lagen om skydd mot olyckor och dessa allmänna råd gäller för brandskyddet i
gästhamnar och de bryggor, kajer eller andra anläggningar och byggnader som
finns i hamnen. Lagens krav på skäligt brandskydd och dessa allmänna råd
är inte tillämpliga på brandskyddet i fritidsbåtar eller på hanteringen av
fritidsbåtar eller utrustning i dessa.
Brandskyddsåtgärder i gästhamnar
Syftet med de brandskyddsåtgärder som redovisas här är att begränsa risken för
brandspridning mellan båtar i gästhamnar samt att begränsa konsekvenserna
om brand uppstår. Den största risken för brandspridning mellan båtar finns
nattetid när det kan dröja innan en brand upptäcks och bekämpas.
Bränder i gästhamnar uppstår framför allt i båtarna och människor skadas
vanligen av brand i den egna båten. Det är därför främst den enskilde
båtägaren som kan minska risken för brand och skador orsakade av brand
genom att ha ett gott brandskydd i båten. För information om brandskyddet i
fritidsbåtar hänvisas till Sjöfartsverket, Sjösäkerhetsrådet, försäkringsbolag,
båtlivsorganisationer och lokala båtklubbar.
Den som driver en gästhamn kan vidta flera olika brandskyddsåtgärder för
att åstadkomma ett gott skydd mot brand i hamnen. Dessa allmänna råd och
kommentarer behandlar de viktigaste åtgärderna för detta arbete.
Allmänna råd
SRVFS
2006:3
3
Systematiskt brandskyddsarbete
För att uppnå och bibehålla ett tillräckligt bra brandskydd i gästhamnen är
det viktigt att verksamhetsutövaren arbetar systematiskt och har en aktiv
egenkontroll av brandskyddet. Information och allmänna råd om systematiskt
brandskyddsarbete och dokumentation av brandskyddet finns i Statens
räddningsverks allmänna råd och kommentarer (SRVFS 2004:3) om
systematiskt brandskyddsarbete.
Som en del av det systematiska brandskyddsarbetet för gästhamnen bör det
finnas en plan över anläggningen där det framgår vilket antal båtar hamnen
är dimensionerad för och placering av dessa.
Det systematiska brandskyddsarbetet bör även behandla möjligheter att
flytta båtar i händelse av brand, var släckutrustning finns, kontroll av
släckutrustningen, körvägar för utryckningsfordon och rutiner om brand
uppstår.
Båtarnas placering i gästhamnen
I en gästhamn bör båtarna placeras så att brandspridning försvåras och så
att det är möjligt att snabbt förflytta dem i händelse av brand. Båtarna bör
också placeras så att de kan nås med hamnens släckredskap. Av dessa skäl
bör inte fler än tre båtar i en rad förtöjas långsides utanpå varandra.
Då båtar förtöjs med för eller akter mot brygga eller kaj bör det, för att
hindra brandspridning, göras avskiljningar mellan båtarna var fyrtionde
meter. En sådan avskiljning bör utgöras av ett fritt utrymme på 4 meter.
Långsidesförtöjning gör det svårt att begränsa antalet båtar eftersom det i
princip är möjligt att fortsätta förtöja nya båtar utanpå varandra så länge det
finns en fri vattenyta i hamnen. En brand kan sprida sig mellan båtarna och
det kan vara mycket svårt att flytta på dem tillräckligt snabbt. Det kan vara
svårt att komma åt med släckredskap från brygga eller kaj. Långsidesförtöj-
ning i många led gör det svårt för båtarnas besättningar att förflytta sig bort
från en brand.
I praktiken är det ofta svårt att skapa tillräckliga skyddsavstånd mellan varje
båt även om båtarna förtöjer direkt mot brygga eller kaj. Därför kan andra
åtgärder behöva vidtas för att undvika brandspridning. Exempel på detta kan
vara att begränsa antalet båtar som förtöjs i direkt kontakt med varandra
genom att göra mindre bryggor med cirka 10 båtplatser. På stora bryggor
kan man skapa avskiljningar mellan båtarna. Ett sätt att skapa fasta skydds-
avstånd och samtidigt omöjliggöra långsidesförtöjning är att använda sig av
så kallade Y-bommar.
Allmänna råd
SRVFS
2006:3
4
För anläggningar avsedda för bränslepåfyllning gäller även lagen
(1988:868) om brandfarliga och explosiva varor. Genom denna lag ställs
krav på exempelvis en säker placering av anläggningen i förhållande till
omgivningen.
Släckutrustning och annan utrustning
Släckutrustning bör finnas tillgänglig om det finns risk för brandspridning
mellan båtarna i hamnen. Släckutrustningen bör vara sådan att båtarnas
besättningar kan hantera den själva.
Det bör finnas fast släckutrustning i de hamnar som vid samma tillfälle
används av fler än 80 gästande båtar i en sammanhängande del av hamnen.
Släckutrustningen bör placeras väl synlig vid kajen och vid varje brygga
samt i anslutning till en reception eller serviceanläggning. Den bör om
möjligt placeras tillsammans med annan utrustning för livräddning eller
sjukvård. Fast släckutrustning bör placeras så att den kan användas för alla
båtar i gästhamnen. Handbrandsläckare bör placeras så att alla båtar har
högst 50 meter till närmaste släckare.
Brandposter för fast släckutrustning bör ha ett flöde på minst 50 l/min vid
ett tryck om 0,6 Mpa. Handbrandsläckare bör vara av pulvertyp om minst
sex kg
1
.
Släckutrustning bör markeras enligt bestämmelserna i Arbetarskyddsstyrelsens
föreskrifter (AFS 1997:11) om varselmärkning och varselsignalering på
arbetsplatser. Släckutrustningen bör ses över regelbundet för att kontrollera att
den finns på plats och är funktionsduglig.
Brandvakt och rutiner vid brand
Brandvakt bör finnas tillgänglig under den normala nattvilan om inte tillräckligt
gott brandskydd kan upprätthållas genom båtarnas placering. Det bör finnas
rutiner för dessa tillfällen.
Exempel på situationer, då brandskyddet inte kan upprätthållas genom
båtarnas placering, kan vara överbeläggning på grund av hårt väder,
särskilda evenemang på orten, tillfällig säsongsbetonad överbeläggning,
större regattor etc.
Det bör finnas rutiner som beskriver hur hamnens personal ska agera i
händelse av brand för att varna båtarnas besättningar, larma räddnings-
tjänsten, flytta båtar, bekämpa branden och i övrigt vidta de åtgärder som
behövs för att begränsa skadorna till följd av branden.
1 Minst 6 kg handbrandsläckare med ABC-pulver som klarar provbål enligt standardtyp
34A 183B
Allmänna råd
SRVFS
2006:3
5
Utbildning av personal
All personal i gästhamnen bör utbildas för att få kunskap om brandskyddet i
hamnen och för att kunna vidta de åtgärder som behövs vid brand.
Utbildningen bör upprepas inför varje säsong.
Efter genomförd utbildning bör personalen veta
− hur brandskyddet är ordnat och bedrivs inom hamnen,
− hur ansvar och befogenheter fördelas för olika arbetsuppgifter,
− hur bränder i båtar och gästhamnen kan förebyggas,
− hur konsekvenserna av en brand kan minskas,
− hur man hanterar handbrandsläckare och andra släckredskap, och
− vad de ska göra om det uppstår en brand.
Information till gäster
Hamnens gäster bör på lämpligt sätt informeras om hamnens brandskydd,
var det finns släckredskap och vilka regler som gäller för hantering av till
exempel grillar, bränsle, värmare och landströmsanslutning.
Andra åtgärder som kan bidra till att upprätthålla ett bra brandskydd kan
vara att ha färdiga rutiner för att anvisa båtar till lediga platser i närliggande
hamnar.
Samråd vid större evenemang
Vid större evenemang i anslutning till gästhamnen är det önskvärt att de
som driver gästhamnen samråder om säkerhetsfrågor med andra berörda
verksamhetsutövare och den kommunala räddningstjänsten. Det kan vara
frågor om hur räddningstjänsten kan komma fram med fordon i hamn-
området eller om det behövs några tillfälliga säkerhetsåtgärder i
gästhamnen.
Tillsyn
Som framgår av 5 kap. 1 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, utövar
kommunen tillsyn över efterlevnaden av lagens krav bland annat på brand-
skydd i byggnader och andra anläggningar.