Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om brandskydd, branddetektering och brandsläckning på SOLAS-fartyg byggda den 1 juli 2002 eller senare, TSFS 2009:98

Tillämpning

Tillämplighet på tankfartyg

Definitioner

7

Funktionskrav

Genomförande

Utrustning

Ömsesidighet

Likvärdighet

Undantag

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna författning träder i kraft den 1 januari 2010. Dock gäller nedanstående: a) Följande bestämmelser i bilaga 1 träder i kraft den 1 juli 2010: – regel 9.4.1.1.2 för fartyg byggda den 1 juli 2010 eller senare i lydelsen efter 2008 års ändringar – regel 9.4.1.2.1 för fartyg byggda den 1 juli 2010 eller senare i lydelsen efter 2008 års ändringar – regel 9.4.2.1 för fartyg byggda den 1 juli 2010 eller senare i lydelsen efter 2008 års ändringar – regel 9.7.1.1 för fartyg byggda den 1 juli 2010 eller senare i lydelsen efter 2008 års ändringar – regel 9.7.4.4 för fartyg byggda den 1 juli 2010 eller senare i lydelsen efter 2008 års ändringar – regel 9.7.5.2.1 för fartyg byggda den 1 juli 2010 eller senare i lydelsen efter 2008 års ändringar – regel 10.10.2.6 för fartyg byggda den 1 juli 2010 eller senare i lydelsen efter 2008 års ändringar. b) Följande bestämmelser i bilaga 1 träder i kraft den 1 januari 2011: – regel 16.2.1 för fartyg byggda den 1 januari 2011 eller senare i lydelsen efter 2008 års ändringar – regel 19.2.1 för fartyg byggda den 1 januari 2011 eller senare i lydelsen efter 2008 års ändringar – regel 19.3.6.1 för fartyg byggda den 1 januari 2011 eller senare i lydelsen efter 2008 års ändringar – regel 19.4 för fartyg byggda den 1 januari 2011 eller senare i lydelsen efter 2008 års ändringar – kommentar 1 till tabell 19.1 för fartyg byggda den 1 januari 2011 eller senare i lydelsen efter 2008 års ändringar

Motsvarar SOLAS 74, kapitel I, regel 5(a).

14

– kommentar 10 till tabell 19.2 för fartyg byggda den 1 januari 2011 eller senare i lydelsen efter 2008 års ändringar – tabell 19.3 för fartyg byggda den 1 januari 2011 eller senare i lydelsen efter 2008 års ändringar – regel 19.2.1 för fartyg byggda den 1 juli 2002 eller senare men före den 1 januari 2011 i lydelsen efter 2008 års ändringar. 2. Sjöfartsverkets beslut som gäller då denna författning träder i kraft gäller även efter ikraftträdandet av denna författning. Sådana beslut ska anses ha meddelats av Transportstyrelsen och gäller till dess att Transportstyrelsen meddelar ett nytt beslut eller giltighetstiden för beslutet går ut. 3. Om det i en föreskrift som har beslutats av Sjöfartsverket hänvisas till Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2008:16) om brandskydd, branddetektering och brandsläckning på SOLAS-fartyg byggda den 1 juli 2002 eller senare ska denna hänvisning istället avse dessa föreskrifter.

På Transportstyrelsens vägnar

STAFFAN WIDLERT Gabor Szemler (Sjöfartsavdelningen)

Utgivare: Kristina Nilsson, Transportstyrelsen, Norrköping ISSN 2000-1975

15

Del A

Bilaga 1

Bilaga 1

Del A

Allmänt

Innehållet i SOLAS 74, kapitel II-2, del A har arbetats om. Av denna anledning finns reglerna 1–3 inte i denna bilaga, vars innehåll begränsar sig till SOLAS 74, kapitel II-2, del B–G. För att i största mån behålla den ursprungliga strukturen hos konventionen är numreringen i del B–G intakt.

14 Bilaga 1 motsvarar SOLAS 74, kapitel II-2 i lydelsen till och med 2009 års ändringar.

17

Del B Regel 4 Bilaga 1

Del B

Skydd mot brand och explosion

Regel 4

Sannolikhet för antändning

1 Syfte

Syftet med denna regel är att förhindra antändning av brännbara material eller brännbara vätskor. Av detta skäl ska följande funktionskrav uppfyllas: 1 Det ska finnas anordningar för att kontrollera läckage av brännbara vätskor. 2 Det ska finnas anordningar för att begränsa ansamlingen av brännbara ångor. 3 Antändligheten av brännbara material ska begränsas. 4 Antändningskällor ska begränsas. 5 Tändkällor ska separeras från brännbara material och brännbara vätskor. 6 Atmosfären i lasttankar ska bibehållas utanför explosionsområdet.

2 Brännoljor, smörjoljor och andra lättantändliga oljor

2.1 Begränsningar vid användning av lättantändliga oljor som bränsle Följande begränsningar ska gälla vid användning av olja som bränsle: 1 Brännolja med en flampunkt lägre än 60 °C får inte användas om inte annat sägs i denna regel. 2 I nödgeneratorer får brännolja med en flampunkt av lägst 43 °C användas. 3 Brännolja med en flampunkt av 60 °C eller lägre men lägst 43 °C får användas, till exempel till nödbrandpumpens motorer och till hjälpmotorer som inte är placerade i maskinrum av kategori A, under följande förutsättningar: 3.1 brännoljetankar, utom de som är placerade i dubbelbottenutrymmen, ska vara placerade utanför maskinrum av kategori A 3.2 mätanordningar för brännoljetemperaturen ska finnas på sugsidan av pumpen 3.3 avstängningsventiler och/eller kikar ska finnas på tilloppet och avloppet till brännoljefiltret

19

Del B Bilaga 1 Regel 4

3.4 i möjligaste mån ska skarvning av rör ske genom svetsning eller med rörkoppling av konisk eller sfärisk typ. 4 På lastfartyg är användning av brännolja som har en lägre flampunkt än den som anges i 2.1, till exempel råolja, tillåten under förutsättning att oljan inte förvaras i något maskineriutrymme och att anläggningen är godkänd i sin helhet.

2.2 Brännoljesystem

På fartyg där brännolja används ska brännoljan förvaras, distribueras och användas på så sätt att säkerheten för fartyget och de ombordvarande tryggas.

2.2.1 Placering av brännoljesystem De delar av ett brännoljesystem som innehåller uppvärmd olja under tryck över 0,18 N/mm ska, utom då detta är praktiskt ogenomförbart, placeras så att fel eller läckage snabbt kan upptäckas. Belysningen i maskineriutrymmena vid dessa delar av brännoljesystemet ska vara tillfredsställande. Bestämmelser om belysning i arbetslokaler på fartyg finns i tillämpliga regler för belysning på fartyg, meddelade med stöd av 2 kap. 1 § och 5 kap. 10 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438).

2.2.2 Maskinrumsventilation Maskineriutrymmenas ventilation ska utformas så att oljegaser inte ansamlas under normala förhållanden.

2.2.3 Brännoljetankar 2.2.3.1 Brännolja, smörjolja och andra brännbara oljor får inte förvaras i förpikstankar.

2.2.3.2 Om det är praktiskt genomförbart ska brännoljetankar vara en del av fartygets byggnadskonstruktion och vara placerade utanför maskinrum av kategori A. Om en brännoljetank som inte är en dubbelbottentank måste placeras intill eller i maskinrum av kategori A, ska minst en av brännoljetankens vertikala sidor vara gemensam med maskinrummets avgränsningar.

Resolution A.565(14), Recommended procedures to prevent the illegal or accidental use of low flashpoint cargo oil as fuel.

20

Del B Regel 4 Bilaga 1

Om möjligt ska tanken dessutom gränsa mot dubbelbotten. Arean av de avgränsningar på brännoljetankarna som vetter mot maskinrummet ska vara så liten som möjligt. Brännoljetankar belägna inom avgränsningarna till maskinrum av kategori A får inte innehålla brännolja med en flampunkt lägre än 60 °C.

Fristående brännoljetankar ska undvikas och får inte användas i maskinrum av kategori A på passagerarfartyg. Om fristående brännoljetankar tillåts ska de placeras i ett väl tilltaget, oljetätt spilltråg försett med ett lämpligt dräneringsrör som leder till en spilltank av lämplig storlek.

2.2.3.3 Brännoljetankar får inte placeras så att spill eller läckage från tankarna kan innebära risk för brand eller explosion om olja rinner ner på heta ytor.

2.2.3.4 Brännoljerör som i skadat skick kan medföra oljeläckage från en förråds-, settlings- eller dagtank med en volym av 500 liter eller mer och som är belägna ovanför dubbelbotten ska ha en kik eller en ventil direkt på tanken som kan stängas från en säker plats utanför utrymmet i händelse av brand i det utrymme där sådan tank är placerad. I det särskilda fall att djuptankar är placerade i axeltunnel, rörtunnel eller liknande utrymme ska ventiler finnas på tankarna. Avstängning i händelse av brand får dock ske genom en ytterligare ventil på röret eller rören utanför tunneln eller liknande utrymme. Om en sådan ytterligare ventil finns i maskineriutrymmet ska den manövreras från en plats utanför detta utrymme.

Reglage för fjärrmanövrering av ventilen på nödgeneratorns brännoljetank ska placeras separat från reglage för fjärrmanövrering av ventiler till tankar placerade i maskineriutrymmen.

2.2.3.5 Oljetankar ska ha säkra och effektiva anordningar för att mäta mängden brännolja.

2.2.3.5.1 Pejlrör får inte utmynna i utrymmen där det finns risk för att spill från pejlrören kan antändas. De får aldrig utmynna i passagerar- eller besättningsutrymmen. De får inte heller utmynna i maskineriutrymmen. Om detta är praktiskt ogenomförbart kan Transportstyrelsen medge att pejlrör utmynnar i maskineriutrymmen under förutsättning att samtliga följande krav är uppfyllda: 1 Det ska finnas en oljenivåmätare som uppfyller kraven i 2.2.3.5.2.

21

Del B Bilaga 1 Regel 4

2 Pejlrören ska utmynna långt från antändningskällor såvida inte åtgärder vidtas, till exempel effektiva avskärmningar, för att förhindra att brännolja kommer i kontakt med någon antändningskälla i händelse av spill från pejlrörsmynningen. 3 Pejlrörsmynningen ska vara försedd med en självstängande tillslutningsanordning och med en självstängande provkik med liten diameter placerad under tillslutningsanordningen för att kunna säkerställa att det inte finns olja i pejlröret innan tillslutningsanordningen öppnas. Åtgärder ska vidtas för att säkerställa att oljespill från provkiken inte antänds.

2.2.3.5.2 Andra oljenivåmätare får användas i stället för pejlrör under följande förutsättningar: 1 På passagerarfartyg får inte sådana anordningar kräva håltagning i tanken under tanktoppen. Fel på anordningarna eller överfyllning av tankarna får inte medföra att brännolja rinner ut. 2 På lastfartyg får fel på anordningarna eller överfyllning av tankarna inte medföra att olja rinner ut. Cylindriska mätglas får inte användas. Transportstyrelsen kan medge att oljenivåmätare med platta glas används om det finns självstängande ventiler mellan mätaren och oljetanken.

2.2.3.5.3 Anordningarna som föreskrivs i 2.2.3.5.2 ska hållas i gott skick så att deras funktionsduglighet bibehålls under drift.

2.2.4 Förhindrande av övertryck Åtgärder ska vidtas för att hindra övertryck i varje oljetank och i varje del av brännoljesystemet, även i påfyllnadsrör som betjänas av pumpar ombord. Säkerhetsventiler, luftrör och överfyllnadsrör får inte utmynna där utströmmande olja eller gaser innebär risk för brand eller explosion. De får inte leda till besättningsutrymmen, passagerarutrymmen, utrymmen av särskild kategori, slutna rorolastutrymmen, maskineriutrymmen eller liknande utrymmen.

2.2.5 Brännoljerörledningar 2.2.5.1 Brännoljerör och deras ventiler och tillbehör ska vara av stål eller annat material godkänt av Transportstyrelsen. Användning av böjliga rör ska begränsas till platser där det enligt Transportstyrelsens mening är nödvändigt. Sådana böjliga rör och anslutningar till dessa ska vara av godkänt brandsäkert material av tillräcklig styrka och vara utformade så att de 16 17 uppfyller kraven i ISO 15540:1999 och ISO 15541:1999 .

16 ISO 15540:1999, Ships and marine technology – Fire resistance of hose assemblies – Test methods. ISO 15541:1999, Ships and marine technology – Fire resistance of hose assemblies – Requirements for the test bench.

22

Del B Regel 4 Bilaga 1

Ventiler som är anslutna till brännoljetankar och som står under statiskt tryck kan godtas om de är tillverkade av stål eller segjärn. Normala gjutjärnsventiler får användas i rörsystem där konstruktionstrycket är lägre än 7 bar och konstruktionstemperaturen är lägre än 60 °C.

2.2.5.2 Alla utvändiga högtrycksledningar för bränsletillförsel mellan högtryckspumpar och insprutningsventiler ska vara mantlade rörsystem som kan samla upp bränsle om en högtrycksledning brister. En mantlad ledning består av ett yttre rör i vilket högtrycksledningen är dragen. Rören ska utgöra en permanent sammanfogad enhet. Det mantlade rörsystemet ska ha uppsamlingsanordningar för spill och vara försett med larmanordningar för bränsleläckage.

2.2.5.3 Brännoljeledningar får inte placeras omedelbart ovanför eller nära enheter med hög temperatur, inklusive pannor, ångledningar, avgasmanifoldrar, ljuddämpare eller annan utrustning som ska isoleras enligt 2.2.6.

Brännoljeledningar ska, så långt det är praktiskt genomförbart, placeras långt från heta ytor, elektriska installationer eller andra antändningskällor. Brännoljeledningar ska vara avskärmade eller på annat lämpligt sätt skyddade för att, så långt det är praktiskt genomförbart, undvika att olja sprutar eller läcker ut på antändningskällorna. Det ska finnas så få skarvar som möjligt i sådana rörsystem.

2.2.5.4 Komponenter i brännoljesystem för dieselmotorer ska konstrueras för det maximala tryck som kan uppstå under drift inklusive de högtryckspulser som genereras i insprutningspumparna och leds tillbaka till bränsletilloppet och returledningarna. Kopplingar på brännolje- och returledningar ska konstrueras så att läckage av trycksatt olja förhindras under drift och efter underhåll.

2.2.5.5 Om flera motorer matas från samma brännoljetank ska det finnas anordningar för att avskilja brännoljetillförseln och returledningen för varje motor. Anordningarna för avskiljning får inte påverka driften av de övriga motorerna och ska kunna manövreras från en plats som är åtkomlig även i händelse av brand i någon av motorerna.

2.2.5.6 Transportstyrelsen kan medge att rör för brännolja och andra brännbara vätskor dras genom bostads- eller arbetsutrymmen om det inte är praktiskt möjligt att dra rören på annat sätt. Sådana rör ska vara av stål eller likvärdigt material.

2.2.6 Ytor med hög temperatur 2.2.6.1 Alla ytor med temperaturer som överstiger 220 °C och som kan träffas av brännolja vid fel i brännoljesystemet ska vara ordentligt isolerade.

23

Del B Bilaga 1 Regel 4

2.2.6.2 Försiktighetsåtgärder ska vidtas för att hindra att olja under tryck som kan läcka ut från pumpar, filter eller värmare kommer i kontakt med heta ytor.

2.3 Smörjoljesystem

2.3.1 Anordningarna för förvaring, distribution och användning av olja som används i trycksmörjningssystem ska vara utformade så att fartygets och de ombordvarandes säkerhet tryggas. I maskinrum av kategori A och när det är praktiskt möjligt i andra maskineriutrymmen, ska sådana anordningar uppfylla minst kraven i 2.2.1, 2.2.3.3, 2.2.3.4, 2.2.3.5, 2.2.4, 2.2.5.1, 2.2.5.3 och 2.2.6, med undantag av följande: 1 Användning av synglas tillåts i smörjoljesystem om synglasen vid prov har visat sig ha tillräcklig brandsäkerhet. 2 Pejlrör tillåts i maskineriutrymmen. Dock behöver inte kraven i 2.2.3.5.1.1 och 2.2.3.5.1.3 uppfyllas under förutsättning att pejlrören är utrustade med lämpliga stängningsanordningar.

2.3.2 Bestämmelserna i 2.2.3.4 ska också tillämpas på smörjoljetankar, utom − de som har en kapacitet av mindre än 500 liter − förrådstankar på vilka ventilerna är stängda under normal drift − där det är klarlagt att en oavsiktlig stängning av en snabbstängningsventil på en smörjoljetank skulle riskera en säker drift av framdrivningsmaskineriet eller av väsentligt hjälpmaskineri.

2.3.3 Transportstyrelsen kan medge att rör för smörjolja dras genom bostads- eller arbetsutrymmen om det inte är praktiskt möjligt att dra rören på annat sätt. Sådana rör ska vara av stål eller likvärdigt material.

2.4 Övriga brännbara oljor

Anordningarna för förvaring, distribution och användning av andra trycksatta, flambara oljor som används i anläggningar för kraftöverföring, styroch reglersystem och uppvärmning ska vara utformade så att säkerheten för fartyget och de ombordvarande tryggas. Lämpliga arrangemang för uppsamling av oljeläckage ska anordnas under hydraulventiler och cylindrar. I utrymmen där antändningskällor finns ska dessa uppsamlingsarrangemang minst uppfylla kraven i 2.2.3.3, 2.2.3.5, 2.2.5.3 och 2.2.6 och de krav i 2.2.4 och 2.2.5.1 som avser styrka och konstruktion.

Bestämmelser om anläggning för uppvärmning (hetoljeanläggning) finns i Sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1997:15) med föreskrifter om hetoljeanläggningar i fartyg.

2.5 Anordningar för olja i periodvis obemannade maskinrum

Brännolje- och smörjoljesystemen i periodvis obemannade maskineriutrymmen ska, utöver kraven i 2.1–2.4, uppfylla följande:

24

Del B Regel 4 Bilaga 1

1 Dagtankar för brännolja som fylls automatiskt eller med fjärrstyrning ska ha anordningar som förhindrar spill genom överfyllning. Annan utrustning som automatiskt behandlar brännbara vätskor, till exempel brännoljeseparatorer, ska också ha överfyllnadsskydd. Sådan annan utrustning ska, där så är praktiskt möjligt, installeras i ett speciellt utrymme som endast används för separatorer och värmare. 2 Dagtankar för brännolja och settlingtankar som har uppvärmningsanordningar ska ha ett högtemperaturlarm om brännoljans flampunkt kan överskridas.

3 Gasformigt bränsle

Där gasformigt bränsle används ombord ska anordningarna vara godkända av Transportstyrelsen. Bestämmelser om tryckbärande anordningar finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:2) om tillverkning av vissa behållare, rörledningar och anläggningar. Gasflaskor ska förvaras på öppet däck eller i ett väl ventilerat utrymme som endast kan öppnas mot öppet däck.

4 Diverse antändningskällor och antändlighet

4.1 Elektriska värmeelement

Elektriska element ska vara fast monterade och utformade så att brandrisken blir så låg som möjligt. Alla delar av elementen ska vara så skyddade att kläder, gardiner eller liknande material inte kan svedas eller antändas av värmen.

4.2 Avfallsbehållare

Behållare för avfall ska vara av obrännbart material och får inte ha några öppningar i sidorna eller i botten.

4.3 Ytor på isoleringsmaterial

I utrymmen där olja kan tränga in i isoleringsmaterial ska isoleringen ha ett ytskikt som inte kan genomträngas av olja eller oljegaser.

18 MSC/Circ.1276, Unified interpretation of SOLAS chapter II-2.

25

Del B Bilaga 1 Regel 4

4.4 Primär däcksbeläggning

Primär däcksbeläggning som används i bostads- och arbetsutrymmen och kontrollstationer eller som används på hyttbalkonger på passagerarfartyg byggda den 1 september 2008 eller senare, ska vara av godkänt material som inte lätt fattar eld. Detta ska fastställas enligt FTP-koden.

4.5 Rör för brännbara vätskor

Transportstyrelsen kan medge att rör för olja eller andra brännbara vätskor dras genom bostads- eller arbetsutrymmen om det inte är praktiskt möjligt att dra rören på annat sätt. Sådana rör ska vara av stål eller likvärdigt material.

5 Lastområdet på tankfartyg

5.1 Utformning av lastområdet

5.1.1 Lastpumprum, lastoljetankar, sloptankar och kofferdammar ska placeras för om maskineriutrymmen. Bunkeroljetankar behöver emellertid inte placeras för om maskineriutrymmen. Lasttankar och sloptankar ska vara skilda från maskineriutrymmen genom kofferdammar, lastpumprum, bunkeroljetankar eller barlasttankar.

Vid tillämpningen av denna regel ska pumprum som innehåller pumpar och deras utrustning för barlastning av de utrymmen som gränsar till lasttankar och sloptankar och pumpar för brännoljetransport betraktas som lastpumprum under förutsättning att sådant pumprum har samma säkerhetsstandard som krävs för lastpumprum. Sådana pumprum som används enbart för barlast- eller brännoljetransport behöver emellertid inte uppfylla kraven i regel 10.9.

Den nedre delen av pumprummet får i form av en recess dras in i maskinrum av kategori A för att ge plats åt pumpar, förutsatt att recessens höjd huvudsakligen inte överstiger en tredjedel av malldjupet över kölen. På fartyg med en dödvikt av högst 25 000 ton kan Transportstyrelsen medge att denna recess har en högre höjd om detta alternativ är mest praktiskt genomförbart med hänsyn till åtkomlighet och funktionell utformning av rörsystemet. Recessens höjd får emellertid inte överstiga hälften av malldjupet över kölen.

IEC 60092-502:1994, Electrical installations in ships – Part 502: Tankers – Special features.

26

Del B Regel 4 Bilaga 1

5.1.2 Huvudlastkontrollstationer, kontrollstationer, bostadsutrymmen och arbetsutrymmen, utom avskilda förvaringsskåp för lasthanteringsutrustning, ska placeras akter om lasttankar, sloptankar och utrymmen som avskiljer last- eller sloptankar från maskineriutrymmen, men inte nödvändigtvis akter om brännoljebunkertankar och barlasttankar. Huvudlastkontrollstationer, kontrollstationer, bostadsutrymmen och arbetsutrymmen, utom avskilda förvaringsskåp för lasthanteringsutrustning, ska arrangeras på så sätt att ett enstaka fel i ett skott eller däck inte orsakar att gas eller ångor från lasttankarna kommer in i något av dessa utrymmen. En sådan recess som tillåts enligt 5.1.1 behöver inte beaktas när placeringen av dessa utrymmen bestäms.

5.1.3 Transportstyrelsen kan medge att huvudlastkontrollstationer, kontrollstationer, bostadsutrymmen och arbetsutrymmen placeras för om lasttankarna, sloptankarna och utrymmen som avskiljer last- och sloptankar från maskineriutrymmen, men inte nödvändigtvis för om brännoljebunkertankar eller barlasttankar.

Det är tillåtet att placera andra maskineriutrymmen än maskinutrymmen av kategori A för om lastoljetankar och sloptankar under förutsättning att de är avskilda från lastoljetankarna och sloptankarna genom kofferdammar, lastpumprum, brännoljebunkertankar eller barlasttankar och har minst en handbrandsläckare. I de fall dessa maskineriutrymmen innehåller förbränningsmotorer, ska det, förutom handbrandsläckare, finnas minst en skumbrandsläckare med minst 45 liters kapacitet eller motsvarande. Om det är praktiskt ogenomförbart att använda en transportabel brandsläckare får den ersättas av två handbrandsläckare.

Huvudlastkontrollstationer, kontrollstationer, bostadsutrymmen och arbetsutrymmen ska arrangeras på så sätt att ett enstaka fel i ett skott eller däck inte orsakar att gas eller ångor från lasttankarna kommer in i något av dessa utrymmen. Där det bedöms vara nödvändigt för fartygets säkerhet eller för navigeringen av fartyget kan Transportstyrelsen medge att maskineriutrymmen med förbränningsmotorer som inte är huvudframdrivningsmaskineri och som har en effekt högre än 375 kW tillåts för om lastområdet under förutsättning att arrangemangen uppfyller kraven i denna punkt.

5.1.4 Följande gäller endast kombinationsfartyg: 1 Sloptankar ska omges av kofferdammar, utom där sloptankarnas avgränsningar utgörs av skrovet, huvudlastdäck, lastpumprumsskott eller brännoljebunkertank. Dessa kofferdammar får inte vara öppna mot dubbelbotten, rörtunnel, pumprum eller annat inneslutet utrymme. De får inte användas för last eller barlast och får inte vara anslutna till rörsystemen för oljelast eller barlast. Det ska finnas anordningar för att vattenfylla och dränera kofferdammarna. Där en sloptanks avgränsning utgörs av lastpumprumsskottet får pumprummet inte vara öppet mot dubbelbotten, rörtunnel eller annat

27

Del B Bilaga 1 Regel 4

inneslutet utrymme. Öppningar med gastäta bultade luckor kan dock tillåtas. 2 Det ska finnas anordningar för avskiljning av den rörledning som förbinder pumprummet med de sloptankar som avses i 5.1.4.1. Avskiljningsanordningen ska bestå av en ventil följd av en svängfläns eller ett rörstycke med lämpliga blindflänsar. Denna anordning ska placeras intill sloptankarna, men där detta är orimligt eller praktiskt ogenomförbart får den placeras i pumprummet direkt efter rörgenomföringen i skottet. Det ska finnas en separat, fast installerad pump- och röranordning bestående av en manifold med avstängningsventil och blindfläns för lossning av sloptankinnehållet direkt till öppet däck och vidare till mottagningsstation i land när fartyget används som torrlastfartyg. När transfersystemet används för sloptransfer i torrlastkondition ska det inte finnas någon anslutning till andra system. Separering från andra system genom att ta bort rörstycken kan accepteras. 3 Luckor och tankrengöringsöppningar till sloptankar tillåts endast på öppet däck och ska vara försedda med stängningsanordningar. Dessa stängningsanordningar ska vara utrustade med låsanordningar som ansvarigt befäl ansvarar för, utom där de består av bultade plåtar med bultarna placerade så att stängningen blir vattentät. 4 Där det finns vingtankar för last ska lastoljeledningar som dras under däck installeras i dessa tankar. Transportstyrelsen kan medge att lastoljeledningar placeras i särskilda rörtunnlar om dessa kan rengöras och ventileras på ett tillfredsställande sätt. Där vingtankar för last saknas ska lastoljeledningar som dras under däck placeras i särskilda rörtunnlar.

tillfredsställande sätt enligt 5.1.4.4 bör ventilationen utformas enligt

5.3.

5.1.5 Om det har visats vara nödvändigt att anordna en navigeringsplats ovanför lastområdet, får denna användas enbart för navigeringsändamål. Den ska avskiljas från lasttankdäcket med ett öppet utrymme med en höjd av minst 2 m. Brandskyddet av en sådan navigeringsplats ska uppfylla kraven för kontrollstationer i regel 9.2.4.2.

5.1.6 Det ska finnas anordningar för att hålla borta spill från bostads- och arbetsutrymmen. Detta kan åstadkommas genom en permanent sammanhängande skyddskarm med en höjd av minst 300 mm som sträcker sig från den ena fartygssidan till den andra. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de anordningar som används vid lastning över aktern.

28

Del B Regel 4 Bilaga 1

5.2 Öppningar i lastområdet på tankfartyg

5.2.1 Ingångar, luftintag och öppningar till bostadsutrymmen, arbetsutrymmen, kontrollstationer och maskineriutrymmen får inte vetta mot lastområdet, med undantag av vad som sägs i 5.2.2. De ska placeras i det tvärskeppsskott som inte vetter mot lastområdet eller i de sidor av överbyggnaden eller däckshuset som vetter mot utsidan på ett avstånd av minst 4 procent av fartygets längd, men inte kortare än 3 m, från änden som vetter mot lastområdet. Detta avstånd behöver dock inte överstiga 5 m.

5.2.2 Transportstyrelsen kan medge att dörrar till huvudlastkontrollstationen och sådana arbetsutrymmen som används som proviantförråd, förrådsrum och förråd tillåts i skott som gränsar mot lastområdet eller inom den 5 m-gräns som anges i 5.2.1 under förutsättning att dessa utrymmen inte ger direkt eller indirekt tillträde till bostadsutrymmen, kontrollstationer eller arbetsutrymmen, såsom kök, pentryn eller verkstäder, eller liknande utrymmen som innehåller antändningskällor för ångor. Avgränsningarna till dessa utrymmen ska vara A-60-isolerade, med undantag för den avgränsning som vetter mot lastområdet.

Bultade luckor för borttagning av maskineri får finnas inom de gränser som anges i 5.2.1. Dörrar och fönster till styrhytt får placeras inom de gränser som anges i 5.2.1 om de utformas så att styrhytten snabbt och effektivt kan göras gas- och ångtät.

5.2.3 Fönster och fönsterventiler som vetter mot lastområdet och som sitter på båda sidorna av överbyggnaden och däckshusen inom de gränser som anges i 5.2.1 ska vara av icke öppningsbar typ. Dessa fönster och fönsterventiler, med undantag av fönster i styrhytten, ska vara byggda enligt klass A-60. På fartyg byggda den 1 januari 2009 eller senare kan dock fönster och fönsterventiler byggda enligt klass A-0 tillåtas utanför det område som specificeras i regel 9.2.4.2.5.

5.2.4 Där det finns en permanent öppning från en rörtunnel till huvudpumprummet ska denna förses med en vattentät dörr som uppfyller kraven i tillämpliga regler för vattentäta dörrar på fartyg, meddelade med stöd av 2 kap. 1 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) och följande: 1 Utöver fjärrmanövrering från bryggan ska den vattentäta dörren kunna stängas manuellt från utsidan av ingången till huvudpumprummet.

SOLAS 74, kapitel II-1, regel 25-9.2.

29

Del B Bilaga 1 Regel 4

2 Den vattentäta dörren ska hållas stängd under normal drift utom då det krävs tillträde till rörtunneln.

5.2.5 Permanenta, godkända, gastäta armaturer för belysning av lastpumprummet kan tillåtas i skott och däck som avskiljer lastpumprum från andra utrymmen, förutsatt att armaturerna har tillräcklig hållfasthet och att skottets eller däckets integritet och gastäthet bibehålls.

5.2.6 Ventilationsintag, ventilationsutsläpp och andra öppningar i däckshus och överbyggnaders avgränsningar ska vara anordnade så att kraven i 5.3 och regel 11.6 uppfylls. Dessa ventilationsöppningar, framför allt de för maskineriutrymmen, ska placeras så långt akterut som det är praktiskt möjligt. Särskild hänsyn ska tas till ventilationsarrangemanget för de fartyg som är utrustade för att lasta eller lossa över aktern. Antändningskällor, såsom elektrisk utrustning, ska anordnas så att explosionsrisk undviks.

5.3 Ventilation för lasttankar

5.3.1 Allmänt Lasttankarnas avluftningssystem ska vara helt avskilda från ventilationsrören för fartygets andra avdelningar. Öppningar i lasttankdäcket som kan avge flambara gaser ska arrangeras och placeras så att man minimerar risken för att flambar gas strömmar in i slutna utrymmen som innehåller antändningskällor eller att gasen samlas i närheten av däcksmaskineri och utrustning som kan orsaka antändning.

5.3.2 Avluftningsanordningar 5.3.2.1 Avluftningsanordningarna för varje lasttank får vara oberoende av eller kombinerade med andra lasttankar och får ingå i rörledningarna för inertgas.

5.3.2.2 Där anordningarna är kombinerade med andra lasttankar ska det finnas antingen avstängningsventiler eller andra godtagbara anordningar för att avskilja varje lasttank. Där avstängningsventiler finns ska dessa vara försedda med låsanordningar som ansvarigt befäl ansvarar för. Det ska finnas en tydlig visuell indikering av driftstatus för ventilerna eller de andra anordningarna. I de fall tankarna har avskiljts ska det säkerställas att avskiljningsventilerna öppnas före lastning, barlastning eller tömning av tankarna. Avskiljning av en lasttank får inte påverka den avluftning som krävs i regel 11.6.1.1 (det flöde som orsakas av temperaturvariationer i en lasttank).

5.3.2.3 Om en lasttank eller lasttankgrupp som är avskild från det allmänna avluftningssystemet ska lastas, barlastas eller tömmas, ska lasttanken eller lasttankgruppen vara försedd med anordning som skyddar mot övertryck eller undertryck enligt kraven i regel 11.6.3.2.

30

Del B Regel 4 Bilaga 1

5.3.2.4 Avluftningsanordningarna ska anslutas till toppen av varje lasttank och ska under fartygets alla normala trim- och krängningsförhållanden vara självdränerande till lasttankarna. Där det inte är möjligt att ha självdränerande ledningar ska det finnas permanenta anordningar för att dränera avluftningsledningarna till en lasttank.

5.3.3 Säkerhetsanordningar i ventilationssystemet

Avluftningssystemet ska förses med anordningar som förhindrar flammor att passera in i tankarna. Utformningen, provningen och placeringen av dessa 21 22 anordningar ska uppfylla kraven i MSC/Circ.677 , MSC/Circ.731 , 23 24 MSC/Circ.1009 och MSC/Circ.1324 . Ullageöppningar får inte användas för tryckutjämning. De ska vara försedda med självstängande och tättslutande huvar. Flamskydd och nät tillåts inte i dessa öppningar.

5.3.4 Ventilationsöppningar för lasthantering

5.3.4.1 De avluftningsöppningar för lastning, lossning och barlastning som föreskrivs i regel 11.6.1.2 ska 1.1 antingen tillåta fritt flöde av gasblandningar 1.2 eller tillåta forcerat flöde av utsläppet (höghastighetsutsläpp) av gasblandningar, där hastigheten inte får vara lägre än 30 m/s 2 vara anordnade så att gasblandningen strömmar vertikalt uppåt 3 där metoden för fritt flöde av gasblandningar tillämpas vara sådana att öppningen placeras minst 6 m ovanför lasttankdäcket och minst 6 m ovanför gångbron (kobryggan) om öppningen är belägen inom 4 m från kobryggan (öppningen ska placeras minst 10 m horisontellt mätt från närmaste luftintag och öppningar till slutna utrymmen som innehåller antändningskällor och från däcksmaskineri, inklusive ankarspel och öppningar till kättingboxar, och utrustning som kan utgöra en antändningsrisk) 4 där metoden för höghastighetsutsläpp tillämpas vara sådana att öppningen placeras minst 2 m ovanför lasttankdäcket och minst 10 m horisontellt mätt från närmaste luftintag och öppningar till slutna utrymmen som innehåller antändningskällor och från däcks-

21 MSC/Circ.677, Revised standards for the design, testing and locating of devices to prevent the passage of flame into cargo tanks in tankers. 22 MSC/Circ.731, Revised factors to be taken into consideration when designing cargo tank venting and gas-freeing arrangements. 23 MSC/Circ.1009, Amendments to the revised standards for the design, testing and locating of devices to prevent the passage of flame into cargo tanks in tankers (MSC/Circ.677). MSC/Circ.1324, Amendments to the revised standards for the design, testing and locating of devices to prevent the passage of flame into cargo tanks in tankers (MSC/Circ.677, as amended by MSC/Circ.1009).

31

Del B Bilaga 1 Regel 4

maskineri (inklusive ankarspel och öppningar till kättingboxar) och utrustning som kan utgöra antändningsrisk. Dessa utlopp ska vara försedda med höghastighetsanordningar.

5.3.4.2 Anordningarna för utsläpp av gaser från lasttankarna under lastning och barlastning ska uppfylla kraven i 5.3 och regel 11.6. De ska bestå antingen av en eller flera ventilationsmaster eller av ett antal höghastighetsventiler. Huvudledningarna för inertgas får användas för denna avluftning.

5.3.5 Sloptankar på kombinationsfartyg På kombinationsfartyg ska anordningarna för att avskilja sloptankar som innehåller olja eller oljerester från andra lasttankar bestå av blindflänsar som alltid ska vara monterade på plats vid transport av andra laster än de flytande laster som anges i regel 1.6.1.

5.4 Ventilation

5.4.1 Ventilationssystem i lastpumprum Lastpumprum ska ha mekanisk ventilation och utsläpp från frånluftsfläktarna ska leda till en säker plats på öppet däck. Ventilationen av dessa rum ska ha tillräcklig kapacitet för att begränsa risken för ansamling av brännbara gaser. Antalet luftväxlingar ska vara minst 20/h, baserat på utrymmets totalvolym. Lufttrummorna ska vara anordnade så att hela utrymmet ventileras effektivt. Ventilationen ska vara av frånluftstyp och ha fläktar som inte är gnistbildande.

5.5 Inertgassystem

5.5.1 Tillämpning 5.5.1.1 På tankfartyg med en dödvikt av minst 20 000 ton ska lasttankarna skyddas av ett fast inertgassystem som uppfyller kraven i FSSkoden. Transportstyrelsen kan godkänna en alternativ utformning enligt regel 17 om denna utformning även uppfyller kraven i 5.5.4.

5.5.1.2 Tankfartyg som använder sig av råoljespolning för rengöring av lasttankar ska ha ett inertgassystem som uppfyller kraven i FSS-koden och ha fasta tankspolmaskiner.

5.5.1.3 På de tankfartyg där ett inertgassystem krävs ska följande finnas: 1 Utrymmen i dubbla skrov ska vara försedda med lämpliga anslutningar för inertgastillförsel. 2 När skrovutrymmen är anslutna till ett fast monterat inertgassystem ska det finnas anordningar som förhindrar kolvätegaser från lasttankarna att tränga in i dubbelskrovsutrymmen genom systemet. 3 När sådana utrymmen inte är fast anslutna till ett inertgassystem ska det finnas ändamålsenliga anordningar för anslutning till inertgashuvudledningen.

5.5.2 Inertgassystem på kemikalie- och gastankfartyg Kraven på inertgassystem i FSS-koden behöver inte tillämpas på följande: 1 kemikalietankfartyg och gastankfartyg som transporterar laster enligt 3 § under förutsättning att de uppfyller kraven för inertgassystem på kemikalietankfartyg i resolution A.567(14) 2 kemikalietankfartyg och gastankfartyg som transporterar brännbara laster andra än råolja eller petroleumprodukter, till exempel sådana laster som framgår av kapitel 17 och 18 i IBC-koden, under förutsättning att lasttankarnas volym inte överstiger 3 000 m och att flödet genom varje enskilt munstycke på tankspolningsmaskinerna inte överstiger 17,5 m /h och att det totala flödet från alla maskiner som används i en lasttank vid något tillfälle inte överstiger 110 m /h.

5.5.3 Allmänna krav på inertgassystem 5.5.3.1 Inertgassystemet ska ha tillräcklig kapacitet för att inerta, utlufta och göra gasfritt i tomma tankar och kunna bibehålla föreskriven syrgaskoncentration i tankarna.

26 Resolution A.567(14), Regulation for inert gas systems on chemical tankers.

33

Del B Bilaga 1 Regel 4

5.5.3.2 Inertgassystemet ska vara utformat, konstruerat och provat enligt kraven i FSS-koden.

5.5.3.3 Tankfartyg som är utrustade med ett fast installerat inertgassystem ska vara försett med ett slutet ullagesystem.

5.5.4 Krav på likvärdiga system 5.5.4.1 För att anses vara likvärdigt ska ett system som installeras i stället för det fasta inertgassystemet uppfylla följande krav: 1 Det ska kunna hindra farlig ansamling av explosiva blandningar i oskadade lasttankar vid normal drift under hela barlastresan och under nödvändiga arbeten i tankarna. 2 Det ska vara utformat så att antändningsrisken från statisk elektricitet alstrad av systemet minimeras.

5.6 Anordningar för att inerta, utlufta och göra gasfritt

5.6.1 Anordningar för att utlufta och/eller göra gasfritt ska vara sådana att de minimerar riskerna från spridning av flambara gaser i atmosfären och från flambara gasblandningar i en lasttank.

5.6.2 Proceduren för att utlufta och göra gasfritt i regel 16.3.2 ska följas.

5.6.3 Anordningarna för att inerta tankar, utlufta tomma tankar och göra gasfritt i enlighet med 5.5.3.1 ska godkännas av Transportstyrelsen. De ska även utformas så att så lite kolvätegas som möjligt samlas i fickor i tankarnas inre konstruktionsdelar och så att 1 utloppsrör för gas i enskilda lasttankar, om sådana finns, placeras så långt som det är praktiskt möjligt från intaget för inertgas/luft och enligt bestämmelserna i 5.3 och regel 11.6 (intaget till sådana utloppsrör får vara placerade antingen i däcksnivå eller högst 1 m över tankbotten) 2 tvärsektionsarean av de utloppsrör som avses i 5.6.3.1 inte är mindre än att en utsläppshastighet av lägst 20 m/s kan upprätthållas när tre tankar, vilka som helst, samtidigt förses med inertgas (rörens utlopp ska placeras minst 2 m över däcksnivån) 3 de utloppsrör för gas som avses i 5.6.3.2 förses med lämpliga blindflänsanordningar.

5.7 Gasmätning

5.7.1 Bärbara instrument Tankfartyg ska vara utrustade med minst ett bärbart instrument för mätning av koncentrationen av flambara gaser. Det ska också finnas tillräckligt med reservdelar och lämpliga anordningar för kalibrering.

34

Del B Regel 4 Bilaga 1

5.7.2 Arrangemang för gasmätning i dubbelskrovs- och dubbelbottenutrymmen 5.7.2.1 Det ska finnas lämpliga bärbara instrument för mätning av koncentration av syre och flambara gaser. Sådana instrument ska vara lämpliga för att användas i kombination med det fasta rörsystem för gasprovning som krävs enligt 5.7.2.2.

5.7.2.2 Om atmosfären i dubbelskrovsutrymmen inte kan mätas på ett tillförlitligt sätt med flexibla slangar för gasprovning, ska utrymmena förses med fasta gasprovningsledningar. Gasprovningsledningarna ska anpassas efter utrymmenas utformning.

5.7.2.3 Gasprovningsledningarnas tillverkningsmaterial och dimensionering ska vara sådana att fritt gasflöde inte förhindras. Om ledningarna är tillverkade av plastmaterial ska de vara elektriskt ledande.

5.8 Lufttillförsel till utrymmen i dubbelskrov och dubbelbotten Utrymmen i dubbla skrov ska vara försedda med lämpliga anslutningar för lufttillförsel.

5.9 Skydd för rör och slangar inom lastområdet

Spilltråg för att samla upp lastrester från lastoljeledningar och slangar ska anordnas i området för röranslutningar och slanganslutningar under manifolden. Lastoljeslangar och tankspolningsslangar ska ha elektrisk kontinuitet över deras hela längd, inklusive kopplingar och flänsar (med undantag av landanslutningar) och ska vara jordade för att ta bort elektrostatiska laddningar.

5.10 Lastpumprum på tankfartyg

5.10.1 På tankfartyg

1 Lastoljepumpar, barlastpumpar och strippingpumpar som är installerade i lastpumprum och drivs med axlar som passerar genom pumprumsskottet ska vara utrustade med temperaturgivare för glander i axelgenomföring, lager och pumphus. En kontinuerlig akustisk och optisk larmsignal ska automatiskt avges i lastkontrollrummet eller pumpkontrollstationen. 2 Belysningen i lastpumprum, med undantag av nödbelysningen, ska vara ihopkopplad med ventilationssystemet så att ventilationen tas i drift när belysningen slås till. Fel i ventilationssystemet får inte orsaka att belysningen släcks. 3 Det ska finnas ett system för kontinuerlig mätning av koncentrationen av kolvätegaser i lastpumprum. Mätpunkter (sugpunkter) eller detektorer ska finnas på lämpliga platser så att eventuellt läckage snabbt kan upptäckas. När kolvätegaskoncentrationen når en förutbestämd nivå, som inte får vara högre än 10 procent av

35

Del B Bilaga 1 Regel 4

lägsta flambarhetsgränsen, ska en kontinuerlig larmsignal (ljud och ljus) automatiskt avges i pumprummet, maskinkontrollrummet, lastkontrollrummet och på bryggan för att uppmärksamma besättningen på den uppkomna faran. 4 Alla pumprum ska vara försedda med länsnivålarm med lämpligt placerade larmanordningar.

Regel 5

Brandtillväxtpotential

1 Syfte

Syftet med denna regel är att brandtillväxtpotentialen i alla utrymmen på fartyget ska begränsas. Detta uppnås genom följande funktionskrav: 1 Lufttillförseln till utrymmena ska kunna styras. 2 Flödet av brännbara vätskor i utrymmena ska kunna stoppas. 3 Användningen av brännbara material ska begränsas.

2 Kontroll av lufttillförsel och brännbara vätskor till utrymmet

2.1 Kontroll av lufttillförsel och stoppanordningar för ventilation 2.1.1 Huvudintagen och huvudutloppen till alla ventilationssystem ska kunna stängas från utsidan av de utrymmen som ventileras. Stängningsanordningarna ska vara lättåtkomliga och vara försedda med en varaktig och väl synlig märkning där det framgår om ventilationskanalen är öppen eller stängd.

2.1.2 Mekanisk ventilation av bostadsutrymmen, serviceutrymmen, lastutrymmen, kontrollstationer och maskineriutrymmen ska kunna stoppas från en lättillgänglig plats utanför det utrymme den betjänar. Denna plats får inte lätt bli avskuren i händelse av brand i utrymmet.

2.1.3 På passagerarfartyg som medför fler än 36 passagerare ska manöveranordningarna för den mekaniska ventilationen, med undantag av ventilation för maskineri- och lastutrymmen och varje alternativt system som kan krävas under regel 8.2, grupperas så att alla fläktar kan stoppas från två skilda platser. Dessa platser ska vara belägna så långt från varandra som möjligt. Fläktar som betjänar det mekaniska ventilationssystemet för lastutrymmen ska kunna stoppas från en säker plats utanför lastutrymmena.

36

Del B Regel 5 Bilaga 1

2.2 Manöveranordningar i maskinutrymmen

2.2.1 Manöveranordningar ska finnas för öppning och stängning av skylight, för stängning av öppningar i skorstenar som normalt medger utsugningsventilation och för stängning av ventilationsspjäll.

2.2.2 Manöveranordningar ska finnas för stopp av ventilationsfläktar. Manöveranordningarna för den mekaniska ventilationen i maskineriutrymmen ska grupperas så att den kan manövreras från två platser, varav den ena ska vara utanför det berörda utrymmet. Anordningarna för att stoppa den mekaniska ventilationen i maskineriutrymmen ska vara helt skilda från anordningarna för att stoppa ventilationen i andra utrymmen. 2.2.3 Manöveranordningar ska finnas för att stoppa tryck- och sugfläktar, brännoljetransportpumpar, pumpar till brännoljeenhet, servicepumpar för smörjolja, cirkulationspumpar för hetolja och separatorer. 2.2.4 och 2.2.5 behöver inte tillämpas för länsvattenseparatorer.

2.2.4 Manöveranordningarna som föreskrivs i 2.2.1–2.2.3 och regel 4.2.2.3.4 ska vara placerade utanför det utrymme de betjänar så att de inte blir avskurna i händelse av brand i utrymmet.

2.2.5 På passagerarfartyg ska de manöveranordningar som krävs enligt 2.2.1–2.2.4 och i regel 8.3.3 och 9.5.2.3 samt de manöveranordningar som krävs för alla brandsläckningssystem vara placerade på en enda manöverplats eller grupperade på så få platser som möjligt. Till dessa manöverplatser ska det finnas en säker ingång från öppet däck.

2.3 Ytterligare krav på manöveranordningar för periodvis obemannade maskinrum

2.3.1 För periodvis obemannade maskinrum ska man vidta särskilda åtgärder som Transportstyrelsen har godkänt för att säkerställa att följande punkter ger ett brandskydd som är likvärdigt med brandskyddet i bemannade maskinrum och att det kan aktiveras lika snabbt: − brandintegriteten i maskineriutrymmet − placeringen och centraliseringen av manöveranordningar för brandsläckningssystemen − de föreskrivna snabbstängningsarrangemangen (till exempel ventilation och bränslepumpar) − brandsläckningsanordningar och annan brandbekämpningsutrustning − antalet andningsapparater.

2.3.2 På passagerarfartyg ska dessa krav vara lägst likvärdiga med kraven för fartyg med bemannade maskinrum.

37

Del B Bilaga 1 Regel 5

3 Material för brandskydd

3.1 Användning av obrännbara material

3.1.1 Isoleringsmaterial Isolering ska vara av obrännbart material, med undantag för lastutrymmen, postrum, bagagerum och kylda utrymmen inom arbetsutrymmen. Ångbarriärer och bindemedel som används i kylanläggningars isolering, inklusive isolering av rördelar, behöver inte vara av obrännbart material, men de ska begränsas till minsta praktiskt genomförbara mängd. Isoleringens ytskikt ska ha ringa benägenhet för flamspridning.

3.1.2 Innertak och beklädnader 3.1.2.1 På passagerarfartyg ska alla beklädnader, underlag, dragstoppare och innertak vara av obrännbart material, med undantag för lastutrymmen, postrum, bagagerum, bastur och kylda utrymmen inom arbetsutrymmen. Partiella skott eller däck som används för att dela upp ett utrymme av praktiska skäl eller som konstnärlig utsmyckning ska också vara av obrännbart material.

3.1.2.2 På lastfartyg ska alla beklädnader, innertak, dragstoppare och deras underlag vara av obrännbart material i följande utrymmen: 1 i bostads- och arbetsutrymmen och kontrollstationer på fartyg som använder metod IC enligt regel 9.2.3.1 2 i korridorer och trapphus som betjänar bostads- och arbetsutrymmen och kontrollstationer på fartyg som använder metoderna IIC eller IIIC enligt regel 9.2.3.1.

3.1.3 Partiella skott och däck på passagerarfartyg

3.1.3.1 Partiella skott och däck som används för att dela upp ett utrymme av praktiska skäl eller som konstnärlig utsmyckning ska också vara av obrännbart material.

3.1.3.2 Beklädnader, innertak och partiella skott eller däck som används för att skärma av eller separera hyttbalkonger som gränsar till varandra ska vara av obrännbart material. Hyttbalkonger på passagerarfartyg byggda före den 1 september 2008 ska uppfylla detta krav vid den första besiktning som fartyget genomgår från och med den 1 september 2008.

3.2 Användning av brännbara material

3.2.1 Allmänt 3.2.1.1 På passagerarfartyg får klass A-, B- eller C-indelningar i bostadsutrymmen, arbetsutrymmen och hyttbalkonger vara klädda med ytskikt, lister, dekorationer och faner av brännbart material under förutsättning att de

38

Del B Regel 5 Bilaga 1

uppfyller kraven i 3.2.2–3.2.4 och regel 6. Hyttbalkonger behöver dock inte uppfylla kraven i 3.2.3.

I bastur är det tillåtet att installera traditionella träbänkar och träbeklädnader på skott och tak utan att tillämpa 3.2.2 och 3.2.3.

3.2.1.2 På lastfartyg får obrännbara skott, innertak och beklädnader i bostadsutrymmen, arbetsutrymmen och kontrollstationer vara klädda med ytskikt, lister, dekorationer och faner av brännbart material under förutsättning att utrymmena är inneslutna av obrännbara skott, innertak och beklädnader och att ytskikt, lister, dekorationer och faner uppfyller kraven i 3.2.2–3.2.4 och regel 6.

3.2.2 Maximalt värmevärde hos ytmaterial Brännbart material som tillåts enligt 3.2.1 får inte ha ett kalorimetriskt värmevärde som överstiger 45 MJ/m för använd tjocklek. Detta gäller dock inte för möbler som är fast monterade mot beklädnader eller skott.

3.2.4 Flamspridningsegenskaper hos ytmaterial Följande ytor ska ha ringa benägenhet för flamspridning.

3.2.4.1 På passagerarfartyg: 1 exponerade ytor i korridorer och trapphus samt på skott och innertaksbeklädnader i alla bostadsutrymmen, arbetsutrymmen och kontrollstationer utom i bastur

ISO 1716:2002, Reaction to fire tests for building products – Determination of the heat of combustion.

39

Del B Bilaga 1 Regel 5

2 ytor och underlag i dolda eller svåråtkomliga utrymmen inom bostads- och arbetsutrymmen och kontrollstationer, och 3 på fartyg byggda den 1 september 2008 eller senare: exponerade ytor på hyttbalkonger, utom däcksbeläggning av massivt trä av hårda träslag.

3.2.4.2 På lastfartyg: 1 exponerade ytor i korridorer och trapphus och innertak i bostadsoch arbetsutrymmen och kontrollstationer utom i bastur 2 ytor och underlag i dolda eller svåråtkomliga utrymmen inom bostads- och arbetsutrymmen och kontrollstationer.

3.3 Möbler i trapphus på passagerarfartyg

I trapphus får endast fast monterade sittmöbler förekomma. Högst sex sittplatser får finnas på varje däck inom varje trapphus. Sittmöblerna ska ha begränsad brandrisk enligt FTP-koden. De får inte inkräkta på passagerarnas utrymningsvägar. Transportstyrelsen kan tillåta ytterligare sittmöbler i området kring huvudreceptionen inom ett trapphus om de är fast monterade och obrännbara och inte utgör hinder i passagerarnas utrymningsvägar.

Möbler tillåts inte i korridorer som utgör utrymningsvägar i hyttområden. Utöver ovanstående får det finnas förvaringsskåp av obrännbart material för förvaring av sådan föreskriven säkerhetsutrustning som inte utgör någon fara. Dricksvattenbehållare och iskubsmaskiner tillåts i korridorer under förutsättning att de är fastsatta och inte begränsar utrymningsvägarnas bredd. Detta gäller även blomster- och växtarrangemang, statyer och andra konstverk, till exempel målningar och gobelänger.

3.4 Möbler och inredning på hyttbalkonger på passagerarfartyg Möbler och utrustning på hyttbalkonger på passagerarfartyg byggda den 1 september 2008 eller senare ska uppfylla kraven i 3.40.1–3.40.3, 3.40.6 och 3.40.7 om inte sådana hyttbalkonger skyddas av ett fast vattenspridningssystem och fasta branddetekterings- och brandlarmssystem som uppfyller kraven i regel 7.10 och regel 10.6.1.3. Passagerarfartyg byggda före den 1 september 2008 ska uppfylla detta krav senast vid den första besiktning som fartyget genomgår från och med den 1 september 2008.

40

Del B Regel 6 Bilaga 1

Regel 6

Rökutveckling och giftiga gaser

1 Syfte

Syftet med denna regel är att reducera riskerna från rök och giftiga gaser som utvecklas vid brand i utrymmen där personer normalt arbetar eller vistas. Av detta skäl ska mängden rök och giftiga produkter som kan avges från brännbara material, inklusive ytskikt, under en brand begränsas.

2 Målarfärg, fernissor och andra ytskikt

2.1 Målarfärg, fernissor och andra ytskikt som används på exponerade invändiga ytor får inte avge stora mängder rök och giftiga produkter. Detta ska fastställas enligt FTP-koden.

2.2 På passagerarfartyg byggda den 1 september 2008 eller senare får målarfärg, fernissor och andra ytskikt som används på exponerade ytor på hyttbalkonger, utom däcksbeläggning av massivt trä av hårda träslag, inte avge stora mängder rök och giftiga produkter. Detta ska fastställas enligt FTP-koden.

3 Primär däcksbeläggning

3.1 Primär däcksbeläggning som används i bostads- och arbetsutrymmen och kontrollstationer ska vara av godkänt material som vid förhöjda temperaturer inte avger sådan rök eller sådana giftiga ämnen eller explosiva gaser som utgör en fara. Detta ska fastställas enligt FTP-koden.

3.2 På passagerarfartyg byggda den 1 september 2008 eller senare ska primär däcksbeläggning som används på hyttbalkonger vara av godkänt material som vid förhöjda temperaturer inte avger sådan rök eller sådana giftiga ämnen eller explosiva gaser som utgör en fara. Detta ska fastställas enligt FTP-koden.

41

Del C Regel 7 Bilaga 1 C l De

9 R ege

Del C l

Brandbekämpning

Regel 7

Detektering och larm

1 Syfte

Syftet med denna regel är att säkerställa att en brand upptäcks i det utrymme där den uppstår och att säkerställa att larm avges så att en säker utrymning och brandbekämpning kan utföras. För detta ändamål ska följande funktionskrav uppfyllas: 1 Fasta system för branddetektering och brandlarm ska vara anpassade efter utrymmet, möjlig brandtillväxt och möjlig utveckling av rök och gaser. 2 Brandlarmknappar ska placeras så att man får en lättåtkomlig larmfunktion. 3 Brandpatruller ska se till att bränder upptäcks och lokaliseras på ett effektivt sätt och att bryggan och brandgrupperna larmas.

I denna regel finns bestämmelser om branddetektering och larm till brand-

2011 S

larmcentralen. Bestämmelser om allmänt brandlarm finns i regel 12. JÖ

F :16 S

2 Allmänna krav

a 1 B ilag

2.1 Ett fast system för branddetektering och brandlarm ska finnas enligt bestämmelserna i denna regel.

Med brandlarmsystem avses i denna regel ett fast system för branddetektering och brandlarm.

2.2 Då ett brandlarmsystem eller ett rökdetekteringssystem med utsugningsprov krävs enligt denna eller andra regler i denna del, ska det vara av godkänd typ och uppfylla kraven i FSS-koden.

2.3 Om ett brandlarmsystem krävs för skydd av utrymmen andra än de som framgår av 5.1, ska minst en detektor som uppfyller kraven i FSSkoden installeras i varje sådant utrymme.

2.4 På passagerarfartyg byggda den 1 juli 2010 eller senare ska ett fast branddetekterings- och brandlarmsystem kunna fjärridentifiera individuella branddetektorer och brandlarmknappar.

43

Del C Bilaga 1 Regel 7

3 Funktionstest

3.1 Brandlarmsystem ska funktionsprovas under varierande ventilationsförhållanden efter installation.

3.2 Brandlarmsystem ska funktionsprovas periodiskt med hjälp av utrustning som producerar − antingen varm luft av lämplig temperatur 2011 T

SF

− eller rök

S :98

− eller aerosolpartiklar med lämplig densitet eller partikelstorlek

a 1 B

− eller annan företeelse som hör samman med begynnande bränder, ilag beroende på vad detektorerna reagerar på.

4 Branddetektering i maskinrum

4.1 Installation

Ett brandlarmsystem ska installeras i följande utrymmen: 1 i periodvis obemannade maskineriutrymmen 2 i maskineriutrymmen där 2.1 installationen av automatiska och fjärrmanövrerade system och utrustningar har godkänts som ersättning för ständig bemanning 2.2 framdrivningsmaskineriet och tillhörande maskineri inklusive huvudkraftkällan är utrustade med varierande grad av automatisk manövrering eller fjärrmanövrering och är under kontinuerlig bevakning från ett bemannat kontrollrum.

De

4.2 Konstruktion av systemet C

l R ege

Brandlarmsystemet som krävs i 4.1.1 ska vara så konstruerat och detek-

9

torerna så placerade att de snabbt upptäcker en brand i någon del av dessa l utrymmen under maskineriets alla normala driftförhållanden och variationer i ventilationen som krävs med hänsyn till möjliga omgivande temperaturer. System med enbart värmedetektorer är endast tillåtna i utrymmen med begränsad höjd eller där de särskilt lämpar sig. Systemet ska utlösa akustiska och optiska larmsignaler som båda tydligt avviker från larm från andra system som inte indikerar brand. Larmen ska avges på de platser som krävs för att försäkra att larmet hörs och iakttas både på navigationsbryggan och av ansvarigt maskinbefäl. När navigationsbryggan är obemannad ska larmet höras på en plats där en ansvarig besättningsmedlem tjänstgör.

44

Del C Regel 7 Bilaga 1 C l De

9 R ege

5 Branddetektering i bostadsutrymmen,

arbetsutrymmen och kontrollstationer l

5.1 Rökdetektering i bostadsutrymmen

Rökdetektorer ska installeras i alla korridorer, trapphus och utrymningsvägar i bostadsutrymmen enligt kraven i 5.2, 5.3 och 5.4. Installation av speciella rökdetektorer i ventilationssystemet ska övervägas.

5.2 Passagerarfartyg som medför fler än 36 passagerare

Ett brandlarmsystem med rökdetektering ska installeras i bostads- och arbetsutrymmen och kontrollstationer (inklusive korridorer, trapphus och utrymningsvägar inom bostadsutrymmen). Rökdetektorer behöver inte installeras i privata badrum och kök. Ett brandlarmsystem behöver inte installeras i utrymmen med låg eller obefintlig brandrisk, såsom i tomma utrymmen, publika toaletter, koldioxidrum och liknande utrymmen. Detektorer i hytter på passagerarfartyg byggda den 1 juli 2010 eller senare ska, när de aktiveras, kunna avge en akustisk larmsignal eller orsaka att en akustisk larmsignal avges i det utrymme där detektorn är installerad.

5.3 Passagerarfartyg som medför högst 36 passagerare

I alla bostads- och arbetsutrymmen samt, om det av Transportstyrelsen bedöms vara nödvändigt, kontrollstationer, utom i utrymmen med låg eller obefintlig brandrisk, såsom i tomma utrymmen och sanitära utrymmen, ska det finnas

2011 S

1 antingen ett brandlarmsystem som upptäcker varje brand i dessa JÖ utrymmen och som innefattar rökdetektorer i korridorer, trapphus F

:16 S

och utrymningsvägar i bostadsutrymmen; detektorer i hytter på passagerarfartyg byggda den 1 juli 2010 eller senare ska, när de aktiveras, kunna avge en akustisk larmsignal eller orsaka att en a 1 B

ilag

akustisk larmsignal avges i det utrymme där detektorn är installerad 2 eller ett automatiskt sprinkler- och brandlarmsystem som uppfyller kraven i FSS-koden. Utöver detta ska ett brandlarmsystem med rökdetektorer installeras i alla korridorer, trapphus och utrymningsvägar i bostadsutrymmen.

5.4 Atrier på passagerarfartyg

Hela den vertikala huvudbrandzonen som innehåller ett atrium ska skyddas med ett rökdetekteringssystem.

5.5 Lastfartyg

På lastfartyg ska bostads- och arbetsutrymmen och kontrollstationer skyddas med ett brandlarmsystem och/eller ett automatiskt sprinkler- och brandlarmsystem enligt nedan beroende på vilken av metoderna i regel 9.2.3.1 som används.

45

Del C Bilaga 1 Regel 7

5.5.1 Metod IC: Ett brandlarmsystem med rökdetektorer ska installeras i alla korridorer, trapphus och utrymningsvägar inom bostadsutrymmen.

5.5.2 Metod IIC: Ett automatiskt sprinkler- och brandlarmsystem som uppfyller kraven i FSS-koden ska installeras i alla bostads- och arbetsutrymmen, utom i utrymmen med låg eller obefintlig brandrisk, såsom i tomma utrymmen och sanitära utrymmen. Utöver detta ska ett brandlarmsystem med rökdetektorer installeras i alla korridorer, trapphus och 2011 T

SF

utrymningsvägar i bostadsutrymmen.

S :98

5.5.3 Metod IIIC: Ett brandlarmsystem som upptäcker varje brand i alla a 1 B

ilag

bostads- och arbetsutrymmen ska installeras, utom i utrymmen med låg eller obefintlig brandrisk, såsom i tomma utrymmen och sanitära utrymmen. I korridorer, trapphus och utrymningsvägar i bostadsutrymmen ska detekteringen ske med rökdetektorer.

6 Branddetektering i lastutrymmen på passagerarfartyg

Ett brandlarmsystem eller ett rökdetekteringssystem med utsugningsprov som uppfyller kraven i FSS-koden ska finnas i varje lastutrymme dit tillträde inte är möjligt. Transportstyrelsen kan medge undantag för fartyg som används på så korta resor att det skulle vara orimligt att tillämpa denna bestämmelse.

7 Brandlarmknappar

Brandlarmknappar som uppfyller kraven i FSS-koden ska installeras i alla bostads- och arbetsutrymmen och kontrollstationer. En brandlarmknapp ska finnas vid varje utgång. De ska finnas lättåtkomliga i korridorerna på varje däck så att det aldrig är längre än 20 m till en brandlarmknapp.

De C

8 Brandrond på passagerarfartyg l

R ege

8.1 Brandrond

9 l

På fartyg som medför fler än 36 passagerare ska en effektiv brandrondtjänst upprätthållas så att varje brand snabbt upptäcks. Varje person som går brandrond ska vara väl insatt i fartygets arrangemang samt förvaringsplatserna för och hanteringen av den utrustning som kan behöva användas.

8.2 Inspektionsluckor

Innertak och skott ska med bibehållet brandskydd utformas så att de som går brandrond kan upptäcka rök som uppstått på dolda eller oåtkomliga platser. Detta gäller inte för sådana utrymmen där Transportstyrelsen bedömer att brandrisken är obefintlig.

46

Del C Regel 7 Bilaga 1 C l De

9 R ege

8.3 Kommunikationsradio

l

Varje person som går brandrond ska vara utrustad med en bärbar, tvåvägs kommunikationsradio.

9 Ytterligare krav på brandlarmsystem på passagerarfartyg

Vid tillämpningen av denna punkt ska koden om larm och indikatorer som framgår av resolution A.830(19) tillämpas.

9.1 Passagerarfartyg ska alltid när de är till sjöss eller i hamn, utom när de inte används till sjöfart, vara så bemannade eller utrustade att det säkerställs att varje brandlarm omedelbart uppfattas av en ansvarig besättningsmedlem.

9.2 Manöverpanelen för brandlarmsystemet ska vara felsäkert konstruerad (det vill säga en öppen detektorkrets ska orsaka ett larmtillstånd).

9.3 På passagerarfartyg som medför fler än 36 passagerare ska larmen för det system som krävs enligt 5.2 vara placerade i en kontinuerligt bemannad central kontrollstation. Även reglage för fjärrstängning av branddörrarna och avstängning av ventilationsfläktarna ska finnas samlade på denna plats. Ventilationsfläktarna ska kunna startas igen av besättningen från den kontinuerligt bemannade kontrollstationen.

2011 S JÖ

Kontrollpanelerna i den centrala kontrollstationen ska indikera om brand-

F

dörrarna är öppna eller stängda och om detektorer, larm och fläktar är av- :16 S stängda. Kontrollpanelen ska ha kontinuerlig strömförsörjning från den elektriska huvudkraftkällan eller nödkraftkällan om inte reglerna tillåter a 1 B

ilag

andra anordningar. Kontrollpanelen ska också vara försedd med automatisk omkastare till en reservkraftkälla vid bortfall av ordinarie kraft.

9.4 Det ska finnas ett särskilt larm för att sammankalla besättningen som kan utlösas från navigationsbryggan eller brandkontrollstationen. Detta larm kan ingå som en del av fartygets allmänna nödlarmsystem, men ska kunna avges oberoende av larmet till passagerarutrymmena.

Resolution A.830(19), Code on alarms and indicators.

47

Del C Bilaga 1 Regel 7

10 Skydd av hyttbalkonger på passagerarfartyg

På passagerarfartyg som omfattas av regel 5.3.4 ska det finnas ett fast branddetekterings- och brandlarmsystem som uppfyller kraven i FSS-koden installerat på hyttbalkonger där möbler och inredning inte uppfyller villkoren i punkt 1–3, 6 och 7 i definitionen av rum som innehåller möbler 2011 S

JÖ

och inredning med begränsad brandrisk i 5 §.

F :16 S

Regel 8 a 1 B

ilag

Rökspridning

1 Syfte

Syftet med denna regel är att styra rökspridningen för att minimera riskerna från rök. För detta ändamål ska det finnas rökkontrollsystem i atrier, kontrollstationer, maskineriutrymmen och inneslutna utrymmen.

2 Rökkontroll i kontrollstationer utanför maskinrum

För kontrollstationer utanför maskineriutrymmen ska praktiska åtgärder vidtas för att säkerställa att ventilation, sikt och rökfrihet kan bibehållas så att maskineriet och tillhörande utrustning kan övervakas och fortsätta att fungera effektivt i händelse av brand.

Det ska finnas alternativ och separat lufttillförsel och luftintagen till de två tillförselkällorna ska placeras så att risken för att båda intagen leder in rök samtidigt minimeras.

De

Transportstyrelsen kan medge undantag från kraven på alternativ och C

l R

separat lufttillförsel till kontrollstationer som är placerade på öppet däck och ege som öppnas mot detta däck eller där lokala stängningsanordningar är lika 9

l

effektiva. Ventilationssystem på fartyg byggda den 1 juli 2010 eller senare som betjänar ett säkerhetscenter får ta ventilationsluft från samma system som betjänar navigationsbryggan om systemen är placerade i samma brandzon.

3 Rökventilation från maskinrum

3.1 Denna punkt gäller för maskinrum av kategori A och i andra maskineriutrymmen där Transportstyrelsen bedömer det vara nödvändigt.

48

Del C Regel 8 Bilaga 1 C l De

9 R ege

3.2 Rök ska kunna släppas ut i händelse av brand. Se även regel 9.5.2.1 angående öppningar i maskinrum. Det normala ventilationssystemet får l användas för detta ändamål.

3.3 Manöveranordningar för utsläpp av rök ska finnas utanför det berörda utrymmet så att manöveranordningarna inte blir oåtkomliga i händelse av brand i utrymmet.

3.4 På passagerarfartyg ska de manöveranordningar som krävs enligt 3.3 finnas vid en enda manöverplats eller sitta grupperade på så få platser som möjligt. Dessa platser ska ha säkert tillträde från öppet däck.

4 Dragstoppare

Luftutrymmen som är inneslutna bakom innertak, paneler eller beklädnader ska avdelas genom tättslutande dragstoppare med högst 14 m avstånd från varandra. I vertikalled ska sådana slutna luftutrymmen, inklusive de bakom beklädnader i trappor, trunkar och så vidare, vara tillslutna vid varje däck.

5 Rökkontroll i atrier på passagerarfartyg

Atrier ska vara försedda med rökevakueringssystem. Systemet ska aktiveras av det föreskrivna rökdetekteringssystemet och även kunna manövreras manuellt. Fläktarna ska vara så dimensionerade att utrymmets hela volym

2011 S

kan evakueras på 10 min eller mindre. JÖ

F

Allmänna råd :16 S

Rökevakuerings- och ventilationssystem i atrier och inre samlingsstationer på passagerarfartyg bör utformas enligt anvisningarna i a 1 B

29 ilag

MSC/Circ.1034 .

Regel 9

Brandindelningar

1 Syfte

En brand ska kunna inneslutas i det utrymme där den uppstår. För att uppnå detta ska följande funktionskrav uppfyllas: 1 Fartyget ska delas av termiska och strukturella indelningar.

MSC/Circ.1034, Guidelines for smoke control and ventilation systems for internal assembly stations and atriums on new passenger ships.

49

Del C Bilaga 1 Regel 9

2 Den termiska isoleringen av indelningarna ska ta hänsyn till brandriskerna i de utrymmen som den avskiljer. 3 Brandintegriteten ska bibehållas i öppningar och genomföringar.

2 Indelningar

2.1 Termiska och strukturella indelningar 2011 S

JÖ

Fartyg ska delas in i termiska och strukturella indelningar som beaktar F

:16 S

brandriskerna i utrymmena. Brandisoleringen ska monteras på den sida som isoleringen är testad för i enlighet med Transportstyrelsen föreskrifter (TSFS

a 1 B

2009:52) om marin utrustning. ilag

2.2 Passagerarfartyg

2.2.1 Brandzonsindelning

2.2.1.1.1 På passagerarfartyg som medför fler än 36 passagerare ska skrov, överbyggnader och däckshus delas in i vertikala huvudzoner genom indelningar av klass A-60. Antalet avsatser och recesser ska begränsas till ett minimum, men där dessa är nödvändiga ska de också bestå av indelningar av klass A-60. Om ett utrymme av kategori 5, 9 eller 10 enligt definitionerna i 2.2.3.2.2 finns på ena sidan eller om bränsletankar finns på båda sidorna av indelningen, behöver den endast vara av klass A-0.

2.2.1.1.2 På passagerarfartyg som medför högst 36 passagerare ska bostads- och arbetsutrymmen i skrov, överbyggnader och däckshus delas in i

De

vertikala huvudzoner genom indelningar av klass A. Dessa indelningar ska C

l

ha de isoleringsvärden som anges i tabell 9.3 och 9.4. R

ege 9

2.2.1.2 Då det är praktiskt genomförbart ska de skott som bildar av- l gränsningarna för de vertikala huvudzonerna placeras i linje med de vattentäta indelningarna under skottdäcket. Längden eller bredden får utvidgas till 48 m om detta krävs för att få skotten i huvudbrandzonen att sammanfalla med den vattentäta indelningen eller om den vertikala huvudzonen består av ett stort publikt utrymme som sträcker sig över hela zonens längd. Den totala ytan av en huvudzon får dock inte överstiga 1 600 m på något däck. Längden och bredden av en huvudbrandzon är de maximala avstånden mellan de mest avlägsna punkterna på de skott som avgränsar zonen.

50

Del C Regel 9 Bilaga 1 C l De

9 R ege

2.2.1.3 Skotten som avgränsar huvudzonerna ska sträcka sig från däck till däck och till bordläggningen eller till andra avgränsningar. l

2.2.1.4 Om en vertikal huvudbrandzon delas upp i flera horisontella zoner av horisontella A-klassindelningar för att avskilja sprinklade zoner från osprinklade zoner, ska dessa indelningar sträcka sig mellan angränsande huvudzoners skott och till bordläggningen eller till fartygets yttre avgränsningar. Dessa indelningar ska ha den brandisolering som krävs i tabell 9.4.

2.2.1.5.1 På fartyg som är konstruerade för särskilda användningssätt, till exempel bil- och järnvägsfärjor, där skott för vertikala huvudzoner är oförenliga med fartygets användningssätt, ska skotten ersättas med likvärdiga anordningar för kontroll och begränsning av bränder. Dessa likvärdiga anordningar ska godkännas av Transportstyrelsen. Arbetsutrymmen och fartygsförråd får finnas på rorodäck endast om de skyddas enligt tillämpliga bestämmelser, till exempel regel 20.3.2.

2.2.1.5.2 Utrymmen av särskild kategori ska uppfylla kraven i regel 20, även om detta innebär att krav i andra regler inte kan uppfyllas.

2.2.2 Skott inom en huvudbrandzon på passagerarfartyg

2.2.2.1 På fartyg som medför fler än 36 passagerare ska alla skott som inte föreskrivs vara klass A-indelningar vara av lägst klass B eller klass C enligt tabell 9.1 och 9.2.

2011 S

2.2.2.2 På fartyg som medför högst 36 passagerare ska alla skott som JÖ inte föreskrivs vara klass A-indelningar vara av lägst klass B eller klass C F

:16 S

enligt tabell 9.3 och 9.4. Alla korridorskott som inte ska vara av klass A ska vara av klass B och sträcka sig från däck till däck, med undantag av följande: a 1 B

ilag

1 Där sammanhängande innertak eller beklädnader av klass B finns på båda sidorna av ett skott, ska den del av skottet som är bakom innertaket eller beklädnaden vara av ett material som har en tjocklek och sammansättning som är godtagbar för en B-klassindelning. Den del av skottet som är bakom innertaket eller beklädnaden behöver dock bara uppfylla integritetskraven för indelningar av klass B i den mån det enligt Transportstyrelsen är rimligt och praktiskt genomförbart. Vid nybyggnad av fartyg är detta krav alltid praktiskt genomförbart. 2 På fartyg som skyddas med ett automatiskt sprinklersystem som uppfyller kraven i FSS-koden får korridorskotten sluta vid korridortaket om skotten och taket är klass B-indelningar som har brandintegritet enligt 2.2.4. Alla dörrar och karmar i dessa skott ska vara av obrännbart material och ha samma brandintegritet som skotten de är monterade i.

51

Del C Bilaga 1 Regel 9

2.2.2.3 Alla skott som ska vara av klass B ska sträcka sig från däck till däck och till bordläggningen eller andra avgränsningar utom − om de berörs av 2.2.2.2

eller − om ett sammanhängande innertak eller en beklädnad som har samma brandintegritet som skottet finns på båda sidor om skottet. I detta fall får skottet sluta vid innertaket eller beklädnaden. 2011 S

JÖ F :16 S

2.2.3 Brandintegritet hos skott och däck på passagerarfartyg som medför fler än 36 passagerare

a 1 B

2.2.3.1 Utöver de särskilda bestämmelser för skott och däcks brand- ilag integritet på passagerarfartyg i dessa föreskrifter ska brandintegriteten hos skott och däck vara lägst den som anges i tabell 9.1 och 9.2. Om en viss indelnings brandintegritet på grund av en särskild konstruktion av fartyget inte går att utläsa ur tabellerna, ska indelningens brandintegritet vara densamma som för en indelning som enligt Transportstyrelsens bedömning har likvärdiga brandrisker.

2.2.3.2.1 Tabell 9.1 ska tillämpas på skott som inte avgränsar vertikala eller horisontella huvudzoner. Tabell 9.2 ska tillämpas på däck som inte avgränsar vertikala eller horisontella huvudzoner.

2.2.3.2.2 Vid fastställande av brandintegriteten hos skott och däck ska de utrymmen som dessa avskiljer klassificeras enligt kategorierna 1–14 nedan. Om det är ovisst vilken kategori ett utrymme tillhör, ska det anses tillhöra den kategori som medför de strängaste kraven på brandintegriteten. Mindre utrymmen som är belägna inom större utrymmen ska anses vara separata utrymmen om öppningen mellan utrymmena är mindre än 30 procent av avgränsningens yta. Brandintegriteten hos de mindre utrymmenas skott och däck ska i så fall bestämmas enligt tabell 9.1 och 9.2. Kategorierna är avsedda att vara typiska snarare än begränsande. Siffrorna inom parentes före varje kategori hänvisar till raderna och kolumnerna i tabellerna. De

C l R ege

(1) Kontrollstationer

9

− Utrymmen som innehåller nödkraftkällor för kraft och belysning. l − Styrhytt och navigationshytt. − Utrymmen som innehåller fartygets radioutrustning. − Brandkontrollstation. − Kontrollrum för framdrivningsmaskinerier som är belägna utanför maskineriutrymmet. − Utrymmen som innehåller centraliserat brandlarm. − Utrymmen som innehåller utrustning för centraliserade system för allmänna nödmeddelanden inom fartyg.

52

Del C Regel 9 Bilaga 1 C l De

9 R ege

(2) Trappor

− Invändiga trappor, hissar, helt inneslutna nöduppgångar och rull- l trappor (utom de som är belägna helt inom maskineriutrymmena) både för passagerare och besättning samt tillhörande trapphus eller schakt. − Trappor som endast är inneslutna på ett plan ska anses vara en del av det utrymme från vilket de inte avskiljs med en branddörr.

(3) Korridorer

− Korridorer och tamburer för passagerare eller besättning.

(4) Evakueringsstationer och utvändiga utrymningsvägar

− Område där livräddningsfarkoster förvaras. − Öppna däcksutrymmen och inbyggda promenaddäck som utgör stationer för embarkering och sjösättning av livbåtar och livflottar. − Samlingsstationer, invändiga och utvändiga. − Utvändiga trappor och öppna däck som används som utrymningsvägar. − Fartygssidan till vattenlinjen vid minsta djupgående till sjöss, överbyggnadens sidor och däckshusens sidor som ligger under eller intill embarkeringsområden för livflottar och utrymningsrutschbanor.

(5) Öppna däcksutrymmen

2011 S

− Öppna däcksutrymmen och inbyggda promenaddäck som inte utgör JÖ stationer för embarkering och sjösättning av livbåtar och livflottar. F

:16 S

De inbyggda promenaddäcken ska ha begränsad brandrisk och får endast innehålla däcksmöbler. De ska också ha permanenta öpp-

a 1 B

ningar för naturlig ventilation. ilag − Öppna utrymmen utanför överbyggnader och däckshus. − Väderdäck som används för last med låg brandrisk.

(6) Bostadsutrymmen med låg brandrisk

− Hytter som enbart innehåller möbler och inredning med begränsad brandrisk. − Kontor och apotek som enbart innehåller möbler och inredning med begränsad brandrisk. − Allmänna utrymmen som enbart innehåller möbler och inredning med begränsad brandrisk och som har en däcksarea som är mindre än 50 m .

(7) Bostadsutrymmen med måttlig brandrisk

− Utrymmen enligt 6 som inte enbart innehåller möbler och inredning med begränsad brandrisk.

53

Del C Bilaga 1 Regel 9

− Allmänna utrymmen som enbart innehåller möbler och inredning med begränsad brandrisk och som har en däcksarea som är 50 m eller större. − Avskilda skåp och små förrådsrum i bostadsutrymmen med en area som är mindre än 4 m i vilka flambara vätskor inte förvaras. − Biografmaskinrum och förvaringsrum för film. − Dietkök som inte har någon öppen eld (motsvarar pentryn som inte 2011 S

JÖ

har kokutrustning; se definition).

F

− Städförråd i vilka flambara vätskor inte förvaras. :16 S − Laboratorier i vilka flambara vätskor inte förvaras.

a 1 B

− Apotek. ilag − Torkrum som har en däcksyta som är 4 m eller mindre. − Växelkontor. − Operationssalar. − Butiker på fartyg byggda före den 1 juli 2010.

(8) Bostadsutrymmen med högre brandrisk

− Allmänna utrymmen som inte enbart innehåller möbler och inredning med begränsad brandrisk och som har en däcksarea som är 50 m eller större. − Frisersalonger och skönhetssalonger. − Bastur. − Butiker på fartyg byggda den 1 juli 2010 eller senare.

(9) Sanitära utrymmen och liknande

− Gemensamma sanitära utrymmen, duschar, bad, toaletter och liknande. − Små tvättstugor. − Simbassänger inomhus.

De C

− Avskilda pentryn utan kokutrustning inom bostadsutrymmen; se l

R ege

definition.

9

− Privata sanitära utrymmen ska anses vara en del av det utrymme där l de finns.

54

Tabell 9.1. Skott som varken avgränsar vertikala huvudzoner eller horisontella zoner (passagerarfartyg med fler än 36 passagerare)

55

56

Tabell 9.2. Däck som varken bildar steg i vertikala huvudzoner eller avgränsar horisontella zoner (passagerarfartyg med fler än 36 passagerare)

Kommentarer: Nedanstående ska gälla för både tabell 9.1 och 9.2 i tillämpliga delar. a Där angränsande utrymmen tillhör samma sifferkategori och beteckningen a förekommer, b För fartygssidan till minsta djupgående till sjöss samt överbyggnadens och däckshusens sidor behöver ett skott eller däck mellan sådana utrymmen inte anordnas om Transportstyrelsen under och intill livflottar och utrymningsrutschbanor får normen begränsas till A-30. anser det vara onödigt. Exempelvis krävs i kategori 12 inte ett skott mellan kök och pentryn c Där publika toaletter är installerade helt inom ett trapphus får skotten till dessa toaletter inom förutsatt att pentryts skott och däck har samma brandintegritet som kökets avgränsningar. trapphuset vara av klass B. Mellan ett kök och ett maskineriutrymme krävs dock ett skott även om båda utrymmena d Där utrymmen av kategori 6, 7, 8 och 9 är belägna helt inom samlingsstationens yttre omkrets tillhör kategori 12. får skotten till dessa utrymmen vara av klass B-0. Kontrollpaneler för ljud, video och belysningsinstallationer får anses utgöra en del av samlingsstationen.

Del C Bilaga 1 Regel 9

(10) Tankar, tomma utrymmen och hjälpmaskineriutrymmen som har låg eller obefintlig brandrisk

− Vattentankar som utgör en del av fartygets struktur. − Tomma utrymmen och kofferdammar. − Utrymmen med hjälpmaskineri som inte har trycksmörjningssystem och i vilka brännbara ämnen inte förvaras, till exempel ventilationsoch luftkonditioneringsutrymmen; vinschrum; styrmaskinrum; 2011 S

JÖ

utrymmen för stabilisatorer; utrymmen för elektriskt framdrivnings-

:16 F

maskineri; utrymmen som innehåller eltavlor och annan elektrisk S utrustning utom oljefyllda transformatorer med en effekt högre än 10 kVA; axeltunnlar och rörtunnlar; och utrymmen för pumpar och

a 1 B

kylmaskineri som inte hanterar eller innehåller flambara vätskor. ilag − Slutna trunkar till utrymmena ovan. − Andra slutna trunkar, såsom trunkar för rör och kablar.

(11) Hjälpmaskineriutrymmen, lastutrymmen, lastoljetankar,

andra oljetankar och liknande utrymmen med måttlig brandrisk

− Lastoljetankar. − Lastutrymmen, lasttrunkar och lastluckor. − Kylrum. − Brännoljetankar som är installerade i ett separat utrymme som inte innehåller något maskineri. − Axeltunnlar och rörtunnlar där brännbart material förvaras. − Hjälpmaskineriutrymmen enligt kategori 10 som innehåller maskineri som har trycksmörjningssystem eller där det är tillåtet att förvara brännbart material. − Bunkerstationer. − Utrymmen som innehåller oljefyllda transformatorer med en effekt högre än 10 kVA. − Utrymmen som innehåller turbin- eller kolvångmaskindrivna generatorer. − Utrymmen som innehåller små förbränningsmaskiner med en effekt av högst 110 kW som driver generatorer, sprinklersystem, vattenspridningssystem, brandpumpar, länspumpar och så vidare. − Slutna trunkar till ovanstående utrymmen. − Väderdäck som används för last som inte har låg brandrisk. − Utrymmen som innehåller ställverk för elektrisk framdrivning. − Utrymmen som innehåller sådana maskinerier som har utanpåliggande pumpar och rör för olja med ett tryck över 0,18 N/mm . − Utrymmen som innehåller elektrisk utrustning (t.ex. ett ställverk) med en installerad effekt som överstiger 375 kW per enhet. Undantag kan göras för utrymmen där risken för att brand sprider sig till angränsande utrymme är låg, t.ex. bogpropellerrum.

58

Del C Regel 9 Bilaga 1

(12) Maskineriutrymmen och centralkök

− Huvudmaskineriutrymme (utom elektriskt framdrivningsmaskineri). − Pannrum. − Hjälpmaskineriutrymmen andra än utrymmen av kategori 10 eller 11 som innehåller förbränningsmotorer, oljebrännare, oljevärmare eller oljepumpar. − Centralkök och tillhörande utrymmen; se definition. − Trunkar och kappar till ovanstående utrymmen.

(13) Förrrådsrum, verkstäder, pentryn och så vidare

− Huvudpentryn som inte är anslutna till kök; se definition. − Central tvättinrättning. − Torkrum med en däcksarea större än 4 m . − Post- och bagagerum. − Avfallsförråd. − Verkstäder som inte är del av maskineriutrymmen, kök och så vidare. − Förråd och förrådsrum med en yta större än 4 m som inte används för förvaring av flambara vätskor.

(14) Andra utrymmen i vilka flambara vätskor förvaras

− Färgförråd. − Förråd för flambara vätskor (inklusive färg, mediciner och så vidare). − Laboratorier där man förvarar flambara vätskor.

30 MSC.1/Circ.1274, Guidelines for evaluation of fire risk of external areas on passenger ships.

59

Del C Bilaga 1 Regel 9

2.2.3.2.5 För indelningar mellan utrymmen av kategori 5 och ytterändarna av däckshus och överbyggnader behöver integritetskraven i tabell 9.1 inte uppfyllas om Transportstyrelsen medger detta. För väderdäck behöver integritetskraven i tabell 9.2 i vissa fall inte uppfyllas. Kraven på utrymmen av kategori 5 i tabell 9.1 och 9.2 innebär inte att öppna utrymmen måste förses med indelningar så att de blir slutna.

2.2.3.3 Sammanhängande innertak eller beklädnader av klass B får 2011 S

JÖ

tillsammans med en indelning anses bidra helt eller delvis till den isolering

:16 F

och integritet som krävs för indelningen. S

2.2.3.4 Bastur a 1 B

ilag

2.2.3.4.1 De yttre indelningarna av bastuområdet ska vara indelningar av klass A. Bastuområdet kan innefatta omklädningsrum, duschar och toaletter. Bastun ska vara isolerad till klass A-60 utom indelningar inom bastuområdet och indelningar mot utrymmen av kategori 5, 9 och 10.

2.2.3.4.2 Badrum som ligger i direkt anslutning till en bastu får anses vara en del av bastun. I detta fall behöver inte dörren mellan badrummet och bastun uppfylla några brandsäkerhetskrav.

2.2.3.4.3 Normala träpaneler får användas på skott och tak i bastur. Taket ovanför bastuaggregatet ska vara klätt med en obrännbar skiva som har en luftspalt på minst 30 mm från taket. Avståndet från de heta ytorna till något brännbart material ska vara minst 500 mm om inte det brännbara materialet är ordentligt skyddat (till exempel med en obrännbar skiva med 30 mm luftspalt).

2.2.3.4.4 Träbänkar (bastulavar) får installeras i bastur.

2.2.3.4.5 Bastudörrar ska kunna öppnas utåt genom tryckning.

2.2.3.4.6 Elektriska bastuaggregat ska förses med tidur.

2.2.4 Brandintegritet hos skott och däck på passagerarfartyg som medför högst 36 passagerare 2.2.4.1 Utöver de särskilda bestämmelser om skotts och däcks brandintegritet som föreskrivs på andra ställen i dessa föreskrifter ska brandintegriteten hos alla skott och däck vara lägst den som anges i tabell 9.3 och 9.4.

2.2.4.2.1 Tabell 9.3 ska tillämpas på skott som avgränsar närliggande utrymmen. Tabell 9.2 ska tillämpas på däck som avgränsar närliggande utrymmen.

2.2.4.2.2 Vid bestämning av brandintegriteten hos skott och däck ska de utrymmen som dessa avskiljer klassificeras enligt kategorierna 1–11 nedan.

60

Del C Regel 9 Bilaga 1

Om det är ovisst vilken kategori ett utrymme tillhör, ska det anses tillhöra den kategori som medför de strängaste kraven på brandintegriteten. Mindre utrymmen som är belägna inom större utrymmen ska anses vara separata utrymmen om öppningen mellan utrymmena är mindre än 30 procent av avgränsningens yta. Brandintegriteten hos de mindre utrymmenas skott och däck ska i så fall bestämmas enligt tabell 9.3 och 9.4. Kategorierna är avsedda att vara typiska snarare än begränsande. Siffrorna inom parentes före varje kategori hänvisar till raderna och kolumnerna i tabellerna.

(1) Kontrollstationer

− Utrymmen som innehåller nödkraftkällor för kraft och belysning. − Styrhytt och navigationshytt. − Utrymmen som innehåller fartygets radioutrustning. − Brandkontrollstation. − Kontrollrum för framdrivningsmaskinerier som är belägna utanför maskineriutrymmet. − Utrymmen som innehåller centraliserat brandlarm.

(2) Korridorer

− Korridorer och tamburer för passagerare eller besättning.

(3) Bostadsutrymmen

− Utrymmen enligt definition utom korridorer.

(4) Trappor

− Invändiga trappor, hissar, helt inneslutna nöduppgångar och rulltrappor (utom de som är belägna helt inom maskineriutrymmena) samt tillhörande trapphus eller schakt. − Trappor som endast är inneslutna på ett plan ska anses vara en del av det utrymme från vilket de inte avskiljs med en branddörr.

(5) Arbetsutrymmen med låg brandrisk

− Förvaringsskåp och förrådsrum som har en area som är mindre än 4 m och där flambara vätskor inte förvaras. − Torkrum. − Tvättstugor.

(6) Maskinrum av kategori A

− Utrymmen enligt definition.

(7) Andra maskineriutrymmen

− Utrymmen med elektrisk utrustning (telefonväxlar, luftkonditioneringsutrustning). − Utrymmen enligt definition utom maskinrum av kategori A.

61

Del C Bilaga 1 Regel 9

(8) Lastutrymmen

− Alla utrymmen som används för last (inklusive lastoljetankar) samt lasttrunkar och lastluckor till dessa, utom utrymmen av särskild kategori. − Väderdäck som används för last som inte har låg brandrisk.

2011 S

(9) Arbetsutrymmen med hög brandrisk JÖ

:16 F

− Kök; se definition. S − Pentryn som innehåller kokutrustning. − Färgförråd. a 1 B

ilag

− Förvaringsskåp och förrådsrum som har en area som är större än 4 m . − Utrymmen där flambara vätskor förvaras. − Bastur. − Verkstäder, utom de som är en del av maskineriutrymmena.

(10) Öppna däcksutrymmen

− Öppna däcksutrymmen och inbyggda promenaddäck som har låg eller obefintlig brandrisk. De inbyggda promenaddäcken ska ha begränsad brandrisk och får endast innehålla däcksmöbler. De ska också ha permanenta öppningar för naturlig ventilation. − Öppna utrymmen utanför överbyggnader och däckshus. − Väderdäck som används för last med låg brandrisk.

(11) Utrymmen av särskild kategori och roroutrymmen

− Utrymmen; se definition. − Väderdäck som används för last som inte har låg brandrisk.

31 MSC.1/Circ.1274, Guidelines for Evaluation of Fire Risk of External Areas on Passenger Ships.

62

Tabell 9.3. Skott som varken avgränsar vertikala huvudzoner eller horisontella zoner (passagerarfartyg med högst 36 passagerare)

Se kommentarer under tabell 9.4.

63

64

Tabell 9.4. Däck som varken bildar steg i vertikala huvudzoner eller avgränsar horisontella zoner (passagerarfartyg med högst 36 passagerare)

Kommentarer: Nedanstående ska gälla för både tabell 9.3 och 9.4 i tillämpliga delar. a För ett förtydligande av vad som gäller, se 2.2.2 och 2.2.5. f Brandisolering behöver inte anordnas om maskineriutrymmet i kategori 7 enligt Transportb Där utrymmen tillhör samma sifferkategori och beteckningen b förekommer, krävs ett styrelsen har låg eller obefintlig brandrisk. skott eller däck av den klass som anges i tabellen endast när de angränsande utrymmena är * Där en asterisk förekommer i tabellerna ska avgränsningen vara av stål eller likvärdigt material avsedda för olika ändamål, till exempel som i kategori 9. Ett kök som gränsar till ett kök men behöver inte vara av klass A. Där genomföringar anordnas i däck, utom i kategori 10, för behöver inte ha ett skott, men om ett kök gränsar till ett färgförråd krävs ett A-0-skott. dragning av elektriska kablar, rör och ventilationstrummor, ska en sådan genomföring göras tät c Skott som skiljer styrhytt och navigationshytt från varandra får vara av B-0-klass. På fartyg för att förhindra att rök och lågor tränger igenom. Indelningar mellan kontrollstationer (nödbyggda den 1 juli 2010 eller senare behöver inte skiljeväggar som separerar navigations- generatorer) och öppna däck får ha öppningar till luftintag som inte går att stänga, utom om det bryggan och säkerhetscentret ha brandintegritet om säkerhetscentret är en del av navigations- finns ett fast brandsläckningssystem med gas. Vid tillämpning av 2.2.1.1.2 ska en asterisk när bryggan. den förekommer i tabell 9.4, med undantag av kategorierna 8 och 10, läsas som A-0. d Se 2.2.4.2.3 och 2.2.4.2.4. e Vid tillämpning av 2.2.1.1.2 ska B-0 och C när de förekommer i tabell 9.3 läsas som A-0.

Del C Regel 9 Bilaga 1

2.2.4.2.3 Det högre av de två värdena i tabellen ska användas för indelningar mellan två utrymmen inom en vertikal eller horisontell zon som inte är skyddade med ett automatiskt sprinklersystem som uppfyller kraven i FSS-koden och för indelningar mellan två zoner som inte båda har ett sprinklersystem.

2.2.4.2.4 Det lägre av de två värdena i tabellen ska användas för indelningar mellan två utrymmen inom en vertikal eller horisontell zon som är skyddade med ett automatiskt sprinklersystem som uppfyller kraven i FSSkoden och för indelningar mellan två zoner som båda har ett sprinklersystem. Det högre värdet ska användas för indelningar mellan en zon med sprinkler och en zon utan sprinkler.

2.2.4.3 Sammanhängande innertak eller beklädnader av klass B får tillsammans med en indelning anses bidra helt eller delvis till den isolering och integritet som krävs för indelningen.

2.2.4.4 I de yttre avgränsningar som enligt regel 11.2 ska vara av stål eller likvärdigt material får fönster och fönsterventiler monteras om det inte krävs att dessa avgränsningar ska vara av klass A. Dörrar i dessa avgränsningar får konstrueras av material som innebär godtagbar säkerhet.

2.2.4.5 Bastur ska uppfylla kraven i 2.2.3.4.

2.2.5 Skydd av trapphus och hissar i bostadsutrymmen på passagerarfartyg 2.2.5.1 Trappor ska inneslutas av indelningar av klass A och ha säkra tillslutningsanordningar för alla öppningar, utom i följande fall: 1 Trappor som förbinder endast två däck behöver inte ha trapphus om däckets integritet säkerställs med lämpliga skott och dörrar i det utrymme som förbinder däcken. När en trappa är innesluten i ett utrymme som förbinder två däck ska trapphuset skyddas enligt tabell 9.2 eller 9.4 för däck. 2 Trappor som ligger helt inom ett öppet publikt utrymme får vara öppna mot detta.

2.2.5.2 Hisschakt ska anordnas så att de hindrar att rök och lågor tränger igenom från ett mellandäck till ett annat. De ska också förses med stängningsanordningar som gör det möjligt att hejda drag och rök. Ett hissmaskineri som är placerat inom ett trapphus ska inneslutas i ett separat utrymme med avdelningar av stål. Små hål för genomföring av hissvajrar får finnas. Hissar som har öppningar mot andra utrymmen än korridorer, publika utrymmen, utrymmen av särskild kategori, trappor eller utrymmen

65

Del C Bilaga 1 Regel 9 utomhus får inte ha någon öppning mot trappor som ingår i utrymningsvägarna. 2.2.6 Arrangemang av hyttbalkonger På passagerarfartyg byggda den 1 september 2008 eller senare ska besättningen kunna öppna icke-bärande partiella skott som separerar angränsande

2.2.7.2 Däck som separerar utrymmen inom atrier ska ha brandintegritet enligt tabell 9.2 eller 9.4, beroende på vilken som är tillämplig.

2.3 Brandintegritet hos skott och däck på lastfartyg utom tankfartyg 2.3.1 Brandskyddsmetod inom bostadsutrymmen 2.3.1.1 I bostads- och arbetsutrymmen och i kontrollstationer ska en av följande skyddsmetoder användas: 1 Metod IC: Alla inre indelningsskott ska vara obrännbara indelningar av klass B eller C. Ett automatiskt sprinkler-, branddetekterings- och brandlarmsystem behöver inte installeras; se även regel 7.5.5.1. 2 Metod IIC: Alla bostads- och arbetsutrymmen och kontrollstationer i vilka brand kan befaras uppstå ska vara utrustade med ett automatiskt sprinkler-, branddetekterings- och brandlarmsystem. Någon begränsning av vilken typ av inre inredningsskott som ska användas finns inte; se även regel 7.5.5.2. 3 Metod IIIC: Alla bostads- och arbetsutrymmen och kontrollstationer i vilka brand kan befaras uppstå ska vara utrustade med ett brand- l De larmsystem. Någon begränsning av vilken typ av inre inrednings- 9 R skott som ska användas finns inte; se även regel 7.5.5.3. Arean av ege något eller några bostadsutrymmen som innesluts av klass A- eller

2 l

B-indelningar får inte överstiga 50 m . I allmänna utrymmen får denna area vara högst 75 m .

2.3.1.2 Bestämmelserna för användning av obrännbara material i konstruktioner och isolering av avgränsningsskott av maskineriutrymmen, kontrollstationer, arbetsutrymmen och så vidare och skyddet av inneslutna trapphus och korridorer är desamma för alla tre metoder ovan.

2.3.2 Skott inom bostadsutrymmen 2.3.2.1 Alla skott som föreskrivs vara av klass B ska sträcka sig från däck till däck och till bordläggningen eller andra avgränsningar. Om ett

66

Del C Regel 9 Bilaga 1

sammanhängande innertak eller en sammanhängande beklädnad av klass B finns på båda sidor om skottet får skottet sluta vid innertaket.

2.3.2.2 Metod IC: Alla skott som inte föreskrivs vara av klass A eller B ska vara av lägst klass C.

2.3.2.3 Metod IIC: Alla skott som inte föreskrivs vara av klass A eller B ska vara av klass C om detta krävs i tabell 9.5. I annat fall ställs inga krav på dem.

2.3.2.4 Metod IIIC: Alla skott som inte föreskrivs vara av klass A eller B ska vara av klass C om detta krävs i tabell 9.5. I annat fall ställs inga krav på dem. Arean av något eller några bostadsutrymmen som innesluts av klass Aeller B-indelningar får inte överstiga 50 m . I allmänna utrymmen får denna area vara högst 75 m .

2.3.3 Brandintegritet hos skott och däck 2.3.3.1 Utöver de särskilda bestämmelser om skotts och däcks brandintegritet som föreskrivs på andra ställen i dessa föreskrifter ska brandintegriteten hos alla skott och däck vara lägst den som anges i tabell 9.5 och 9.6.

2.3.3.2.1 Tabell 9.5 och 9.6 ska tillämpas på skott respektive däck som avgränsar närliggande utrymmen.

2.3.3.2.2 Vid bestämning av brandintegriteten hos skott och däck ska de utrymmen som dessa avskiljer klassificeras enligt kategorierna 1–11 nedan. Om det är ovisst vilken kategori ett utrymme tillhör, ska det anses tillhöra den kategori som medför de strängaste kraven på brandintegriteten. Mindre utrymmen som är belägna inom större utrymmen ska anses vara separata utrymmen om öppningen mellan utrymmena är mindre än 30 procent av avgränsningens yta. Brandintegriteten hos de mindre utrymmenas skott och däck ska i så fall bestämmas enligt tabell 9.5 och 9.6. Kategorierna är avsedda att vara typiska snarare än begränsande. Siffrorna inom parentes före varje kategori hänvisar till raderna och kolumnerna i tabellerna.

(1) Kontrollstationer

− Utrymmen som innehåller nödkraftkällor för kraft och belysning. − Styrhytt och navigationshytt. − Utrymmen som innehåller fartygets radioutrustning. − Brandkontrollstation. − Kontrollrum för framdrivningsmaskinerier som är belägna utanför maskineriutrymmet. − Utrymmen som innehåller centraliserat brandlarm.

67

Del C Bilaga 1 Regel 9

(2) Korridorer

− Korridorer och tamburer.

(3) Bostadsutrymmen

− Utrymmen enligt definition, utom korridorer.

(4) Trappor 2011 S

JÖ

− Invändiga trappor, hissar, helt inneslutna nödutgångar och rull-

:16 F

trappor (utom de som är belägna helt inom maskineriutrymmena) S samt tillhörande trapphus eller schakt. − Trappor som endast är inneslutna på ett plan ska anses vara en del a 1 B av det utrymme från vilket de inte avskiljs med en branddörr. ila

g

(5) Arbetsutrymmen med låg brandrisk

− Förvaringsskåp och förrådsrum som har en area som är mindre än 4 m och där flambara vätskor inte förvaras. − Torkrum. − Tvättstugor.

(6) Maskinrum av kategori A

− Utrymmen enligt definition.

(7) Andra maskineriutrymmen

− Utrymmen med elektrisk utrustning (telefonväxlar, luftkonditioneringsutrustning). − Utrymmen enligt definition, utom maskinrum av kategori A.

(8) Lastutrymmen

− Alla utrymmen som används för last (inklusive lastoljetankar) samt lasttrunkar och lastluckor till dessa.

l De

− Väderdäck som används för last som inte har låg brandrisk.

9 R ege

(9) Arbetsutrymmen med hög brandrisk

− Kök; se definition. l − Pentryn som innehåller kokutrustning. − Färgförråd. − Förvaringsskåp och förrådsrum som har en area som är större än 4 m . − Utrymmen där flambara vätskor förvaras. − Bastur. − Verkstäder, utom de som är en del av maskineriutrymmena.

68

Tabell 9.5. Skott som varken avgränsar vertikala huvudzoner eller horisontella zoner (lastfartyg)

Se kommentarer under tabell 9.6.

69

70

Tabell 9.6. Däck som varken bildar steg i vertikala huvudzoner eller avgränsar horisontella zoner (lastfartyg)

Kommentarer: Nedanstående ska gälla för både tabell 9.5 och 9.6 i tillämpliga delar. a Inga särskilda krav ställs på skotten vid tillämpningen av brandskyddsmetoderna IIC g För lastutrymmen som är avsedda för transport av farligt gods ska regel 19.3.8 och IIIC. tillämpas. b Vid tillämpning av metod IIIC ska skott av klass B-0 finnas mellan utrymmen eller h Skott och däck som avskiljer rorolastutrymmen ska kunna tillslutas rimligt gastätt och grupper av utrymmen med en area av 50 m eller större. sådana indelningar ska ha integritet av klass A så långt det är rimligt och praktiskt c För ett förtydligande, se 2.3.2 och 2.3.4. möjligt. Detta gäller inte om brandrisken enligt Transportstyrelsen är låg eller obefintlig. d Där utrymmen tillhör samma sifferkategori och beteckningen d förekommer, krävs ett i Brandisolering behöver inte anordnas i maskineriutrymme av kategori 7 om brandrisken skott eller däck av den klass som anges i tabellerna endast när de angränsande utrym- enligt Transportstyrelsen är låg eller obefintlig. mena är avsedda för olika ändamål, till exempel som i kategori 9. Ett kök som gränsar * Där en asterisk förekommer i tabellerna ska indelningen vara av stål eller likvärdigt till ett kök behöver inte ha ett skott, men om ett kök gränsar till ett färgförråd krävs ett material men behöver inte vara av klass A. Där genomföringar anordnas i däck, utom A-0-skott. öppna däck, för dragning av elektriska kablar, rör och ventilationstrummor, ska en sådan e Skott som avskiljer styrhytt, navigationshytt och radiohytt från varandra får vara av B-0- genomföring göras tät för att förhindra att rök och lågor tränger igenom. Indelningar klass. mellan kontrollstationer (nödgeneratorer) och öppna däck får ha öppningar till luftintag f A-0-klass får användas om man inte avser att transportera farligt gods eller om sådant som inte går att stänga, utom om det finns ett fast brandsläckningssystem med gas. gods stuvas med minst 3 m horisontellt avstånd från ett sådant skott.

Del C Regel 9 Bilaga 1

(10) Öppna däcksutrymmen

− Öppna däcksutrymmen och inbyggda promenaddäck som har låg eller obefintlig brandrisk. De inbyggda promenaddäcken ska ha begränsad brandrisk och får endast innehålla däcksmöbler. De ska också ha permanenta öppningar för naturlig ventilation. − Öppna utrymmen utanför överbyggnader och däckshus. − Väderdäck som används för last med låg brandrisk.

(11) Rorolastutrymmen och fordonsutrymmen

− Utrymmen enligt definition. − Väderdäck som används för last som inte har låg brandrisk.

2.3.3.3 Sammanhängande innertak eller beklädnader av klass B får tillsammans med en indelning anses bidra helt eller delvis till den isolering och integritet som krävs för indelningen.

2.3.3.4 I de yttre avgränsningar som enligt regel 11.2 ska vara av stål eller likvärdigt material får fönster och fönsterventiler monteras om det inte krävs att dessa avgränsningar ska vara av klass A. Dörrar i dessa avgränsningar får konstrueras av material som innebär godtagbar säkerhet.

2.3.3.5 Bastur ska uppfylla kraven i 2.2.3.4.

2.3.4 Skydd av trapphus och hissar i bostadsutrymmen, arbetsutrymmen och kontrollstationer på lastfartyg 2.3.4.1 Trappor som leder genom endast ett däck ska skyddas på minst en nivå av indelningar av lägst klass B-0 och självstängande dörrar. Hissar som går genom endast ett däck ska omges av indelningar av klass A-0 med ståldörrar på båda nivåerna. Trappor och hisschakt som går genom fler än ett däck ska omges av indelningar av lägst klass A-0 och skyddas av självstängande dörrar på alla nivåer.

2.3.4.2 På fartyg som har bostadsutrymmen för högst 12 personer och där det finns minst två utrymningsvägar direkt till öppet däck på varje bostadsnivå behöver trappor som går genom fler än ett däck endast omges av indelningar av lägst klass B-0.

2.4 Tankfartyg

2.4.1 På tankfartyg får endast metod IC enligt 2.3.1.1 användas.

71

Del C Bilaga 1 Regel 9

2.4.2 Brandintegritet hos skott och däck 2.4.2.1 Utöver att uppfylla de särskilda krav om skotts och däcks brandintegritet för tankfartyg i dessa föreskrifter ska brandintegriteten hos alla skott och däck vara lägst den som anges i tabell 9.7 och 9.8.

2.4.2.2.1 Tabell 9.7 ska tillämpas på skott som avgränsar närliggande utrymmen. Tabell 9.8 ska tillämpas på däck som avgränsar närliggande utrymmen.

2.4.2.2.2 Vid fastställande av brandintegriteten hos skott och däck ska de utrymmen som dessa avskiljer klassificeras enligt kategorierna 1–10 nedan. Om det är ovisst vilken kategori ett utrymme tillhör, ska det anses tillhöra den kategori som medför de strängaste kraven på brandintegriteten. Mindre utrymmen som är belägna inom större utrymmen ska anses vara separata utrymmen om öppningen mellan utrymmena är mindre än 30 procent av avgränsningens yta. Brandintegriteten hos de mindre utrymmenas skott och däck ska i så fall bestämmas enligt tabell 9.7 och 9.8. Kategorierna är avsedda att vara typiska snarare än begränsande. Siffrorna inom parentes före varje kategori hänvisar till raderna och kolumnerna i tabellerna.

(1) Kontrollstationer

− Utrymmen som innehåller nödkraftkällor för kraft och belysning. − Styrhytt och navigationshytt. − Utrymmen som innehåller fartygets radioutrustning. − Brandkontrollstation. − Kontrollrum för framdrivningsmaskinerier som är belägna utanför maskineriutrymmet. − Utrymmen som innehåller centraliserat brandlarm.

(2) Korridorer

− Korridorer och tamburer.

(3) Bostadsutrymmen

− Utrymmen enligt definition, utom korridorer.

(4) Trappor

− Invändiga trappor, hissar, helt inneslutna nödutgångar och rulltrappor (utom de som är belägna helt inom maskineriutrymmena) samt tillhörande trapphus eller schakt. − Trappor som endast är inneslutna på ett plan ska anses vara en del av det utrymme från vilket de inte avskiljs med en branddörr.

72

Tabell 9.7. Skott som varken avgränsar vertikala huvudzoner eller horisontella zoner (tankfartyg)

Se kommentarer under tabell 9.8.

73

74

Tabell 9.8. Däck som varken bildar steg i vertikala huvudzoner eller avgränsar horisontella zoner (tankfartyg)

Kommentarer: Nedanstående ska gälla för både tabell 9.7 och 9.8 i tillämpliga delar. a För ett förtydligande av vad som gäller, se 2.3.2 och 2.3.4. anordningar med effektiv smörjning eller andra anordningar som säkerställer gasb Där utrymmen tillhör samma sifferkategori och beteckningen b förekommer, krävs ett täthetens beständighet finns monterade intill skottet eller däcket. skott eller däck av den klass som anges i tabellen endast när de angränsande utrymmena e Brandisolering behöver inte anordnas om maskineriutrymme av kategori 7 har låg eller är avsedda för olika ändamål till exempel som i kategori 9. Ett kök som gränsar till ett obefintlig brandrisk. kök behöver inte ha ett skott, men om ett kök gränsar till ett färgförråd krävs ett A-0- * Där en asterisk förekommer i tabellerna ska indelningen vara av stål eller likvärdigt skott. material men behöver inte vara av klass A. Där genomföringar anordnas i däck, utom c Skott som avskiljer styrhytt, navigationshytt och radiohytt från varandra får vara av B- öppna däck, för dragning av elektriska kablar, rör och ventilationstrummor, ska en 0-klass. sådan genomföring göras tät för att hindra att rök och lågor tränger igenom. Indelningar d Skott och däck mellan pumprum och maskinrum av kategori A får genombrytas av axel- mellan kontrollstationer (nödgeneratorer) och öppna däck får ha öppningar till luftintag tätningar för lastpumpar och andra liknande genomföringar, förutsatt att gastäta som inte går att stänga, utom om det finns ett fast brandsläckningssystem med gas.

Del C Regel 9 Bilaga 1

(5) Arbetsutrymmen med låg brandrisk

− Förvaringsskåp och förrådsrum som har en area som är mindre än 4 m och där flambara vätskor inte förvaras. − Torkrum. − Tvättstugor.

(6) Maskinrum av kategori A

− Utrymmen enligt definition.

(7) Andra maskineriutrymmen

− Utrymmen med elektrisk utrustning (telefonväxlar, luftkonditioneringsutrustning). − Utrymmen enligt definition, utom maskinrum av kategori A.

(8) Lastpumprum

− Utrymmen som innehåller lastpumpar samt tillträden och trunkar till dessa.

(9) Arbetsutrymmen med hög brandrisk

− Kök; se definition. − Pentryn som innehåller kokutrustning. − Färgförråd. − Förvaringsskåp och förrådsrum som har en area som är större än 4 m . − Utrymmen där flambara vätskor förvaras. − Bastur. − Verkstäder, utom de som är en del av maskineriutrymmena.

(10) Öppna däcksutrymmen

− Öppna däcksutrymmen och inbyggda promenaddäck som har låg eller obefintlig brandrisk. De inbyggda promenaddäcken ska ha begränsad brandrisk och får endast innehålla däcksmöbler. De ska också ha permanenta öppningar för naturlig ventilation. − Öppna utrymmen utanför överbyggnader och däckshus.

2.4.2.3 Sammanhängande innertak eller beklädnader av klass B får tillsammans med en indelning anses bidra helt eller delvis till den isolering och integritet som krävs för indelningen.

2.4.2.4 I de yttre avgränsningar som enligt regel 11.2 ska vara av stål eller likvärdigt material får fönster och fönsterventiler monteras om det inte krävs att dessa avgränsningar ska vara av klass A. Dörrar i dessa avgränsningar får konstrueras av material som innebär godtagbar säkerhet.

75

Del C Bilaga 1 Regel 9

2.4.2.7 Bastur ska uppfylla kraven i 2.2.3.4.

3 Genomföringar genom brandskott och begränsning av värmespridning

3.1 Genomföringar genom indelningar av klass A ska provas enligt FTPkoden med beaktande av 4.1.1.5. Om genomföringen är en ventilationskanal, ska kraven i 7.1.2 och 7.3.1 uppfyllas. En genomföring behöver inte provas om genomföringen är ett rör tillverkat av stål eller likvärdigt material som har en godstjocklek större än 3 mm och en längd av minst 900 mm, varav cirka 450 mm ska finnas på vardera sidan av indelningen, och om det inte finns någon öppning eller springa. Dessa genomföringar ska isoleras genom förlängning av isoleringen.

3.2 Genomföringar genom indelningar av klass B av elektriska kablar, rör, trunkar, kanaler och så vidare eller genomföringar för installation av ventilationsanordningar, belysningsarmaturer eller liknande apparater ska utformas så att indelningens förmåga att motstå brand inte försämras. Kraven i 7.3.2 ska speciellt beaktas.

Rör som inte är tillverkade av stål eller koppar som går igenom en indelning av klass B ska skyddas med 1 antingen en brandtestad rörgenomföring som har ett brandmotstånd som är likvärdigt med indelningen 2 eller en stålhylsa som har en tjocklek av minst 1,8 mm och en längd av minst 900 mm för rör som har en diameter av 150 mm eller mer eller minst 600 mm för rör som är mindre än 150 mm i diameter. Hylsan ska vara ungefär lika lång på vardera sidan av indelningen. Om spalten mellan röret och hylsan är större än 2,5 mm, ska röret anslutas till hylsan med flänsar eller kopplingar. Alternativt ska

76

Del C Regel 9 Bilaga 1

spalten mellan röret och hylsan tätas med ett obrännbart eller annat lämpligt tätningsmaterial.

3.3 Oisolerade metallrör som går igenom indelningar av klass A eller B ska vara tillverkade av material som har en smältpunkt som överstiger 950 °C för A-0-indelningar och 850 °C för B-0-indelningar.

3.4 När det strukturella brandskyddet utformas ska risken för värmespridning genom skärningspunkter och slutpunkter i de föreskrivna indelningarna beaktas. Isoleringen av ett däck eller skott ska, för stål eller aluminiumstrukturer, fortsätta minst 450 mm förbi alla genomföringar, skärningspunkter eller slutpunkter. Om ett däck eller skott av klass A ska ha olika isoleringsvärden i olika utrymmen, ska isoleringen med det högre värdet fortsätta minst 450 mm in över den del som ska ha det lägre värdet.

4 Öppningar i brandindelningar

4.1 Passagerarfartyg

4.1.1 Öppningar i indelningar av klass A

4.1.1.1 Öppningar i indelningar av klass A ska förses med permanent fastsatta stängningsanordningar av lägst samma brandklass som indelningen de sitter i, med undantag av luckor mellan lastutrymmen, utrymmen av särskild kategori, förrådsutrymmen och bagageutrymmen samt mellan sådana utrymmen och väderdäck.

4.1.1.2 Dörrar och dörrkarmar i klass A-indelningar med tillhörande anordningar för att säkra dörrarna när de är stängda ska ha samma förmåga att motstå såväl brand som genomträngning av rök och lågor som de skott de sitter i. Detta ska visas enligt FTP-koden. Dessa dörrar ska tillverkas av stål eller likvärdigt material.

2008 års ändringar för fartyg byggda den 1 juli 2010 eller senare

4.1.1.2 Dörrar och dörrkarmar i klass A-indelningar med tillhörande anordningar för att säkra dörrarna när de är stängda ska ha samma förmåga att motstå såväl brand som genomträngning av rök och lågor som de skott de sitter i. Detta ska visas enligt FTP-koden. Dessa dörrar ska tillverkas av stål eller likvärdigt material. Dörrar som är godkända utan att tröskeln är en del av dörrkarmen och som installeras den 1 juli 2010 eller senare ska installeras så att springan under dörren inte överstiger 12 mm. En obrännbar tröskel ska monteras under dörren så att golvbeläggningen inte löper in under dörren då den är stängd.

4.1.1.3 Vattentäta dörrar behöver inte isoleras.

4.1.1.4 Dörrar ska kunna öppnas och stängas från båda sidorna av skottet av en enda person.

77

Del C Bilaga 1 Regel 9

4.1.1.5 Branddörrar i skott som avgränsar vertikala huvudzoner, i skott som avgränsar kök och i trapphus, med undantag av maskinellt manövrerade vattentäta dörrar och dörrar som normalt är låsta, ska uppfylla följande krav: 1 De ska vara självstängande upp till en vinkel av 3,5° mot stängningsriktningen. 2 Stängningstiden för gångjärnsupphängda dörrar ska vara längst 40 s och minst 10 s från det att dörrarna börjar röra sig då fartyget är upprätt. Stängningshastigheten för skjutdörrar ska vara konstant och högst 0,2 m/s och lägst 0,1 m/s då fartyget är upprätt. 3 Alla dörrar, utom de i nödutrymningstrunkar, ska kunna utlösas från en ständigt bemannad kontrollstation antingen samtidigt eller i grupper. De ska också kunna utlösas individuellt från en plats på varje sida av dörren. Utlösningsströmbrytare ska ha en förregling för att förhindra automatisk återställning av systemet. 4 Upphakningsanordningar som inte kan utlösas från en kontrollstation får inte användas. 5 Dörrar som kan stängas från en kontrollstation ska gå att öppna från båda sidor av dörren med ett lokalt system. Efter att dörren har öppnats på detta sätt ska den automatiskt stängas igen. 6 På brandkontrollpanelen vid den ständigt bemannade centrala kontrollstationen ska det indikeras om var och en av de upphakningsbara/utlösningsbara branddörrarna är stängda eller öppna. 7 Utlösningsmekanismen ska utformas så att dörren automatiskt stängs i händelse av fel i manöversystemet eller avbrott i den centrala kraftförsörjningen. 8 Det ska finnas lokalt belägna kraftackumulatorer till maskinellt manövrerade dörrar. Dessa ska placeras i närheten av dörrarna och ha en kapacitet som räcker till att öppna och stänga dörrarna helt och hållet tio gånger. Detta ska kunna göras från varje sida av dörren. 9 Fel i kontrollsystemet eller kraftförsörjningen vid en dörr får inte påverka funktionen hos övriga dörrar. 10 Fjärrmanövrerade skjutdörrar och maskinellt manövrerade dörrar ska ha ett larm som ljuder under minst 5 s och högst 10 s från det att de utlöses från centrala kontrollstationen tills att dörrarna börjar stänga sig. Signalen ska ljuda ända tills det att dörren är helt stängd. 11 Dörrar som är konstruerade för att öppnas på nytt om det kommer ett hinder i vägen får öppnas högst 1 m. 12 Dubbeldörrar med en spärrhake som behövs för deras brandintegritet ska ha en sådan spärrhake som aktiveras automatiskt av dörrarna då de manövreras av systemet. 13 Dörrar som leder direkt till utrymmen av särskild kategori som manövreras maskinellt och stängs automatiskt behöver inte utrustas med

78

Del C Regel 9 Bilaga 1

larm eller den fjärrstyrda stängningsanordningen som föreskrivs i 4.1.1.4.3 och 4.1.1.4.10. 14 Komponenterna i det lokalt belägna manöversystemet ska vara åtkomliga för underhåll och justering. 15 Maskinellt manövrerade dörrar ska förses med ett godkänt manöversystem som fungerar i en brand. Systemet ska provas enligt FTPkoden. Systemet ska uppfylla följande: 15.1 Manöversystemet ska kunna manövrera dörrarna maskinellt, med kraft från kraftförsörjningen, efter minst 60 min i en temperatur av 200 °C. 15.2 Kraftförsörjningen till övriga dörrar ska inte påverkas. 15.3 Vid temperaturer som överstiger 200 °C ska manöversystemet automatiskt kopplas bort från kraftförsörjningen och det ska kunna hålla dörren stängd till åtminstone 945°C.

2008 års ändringar för fartyg byggda den 1 juli 2010 eller senare

4.1.2.1 Dörrar och dörrkarmar i indelningar av klass B och anordningar för att säkra dem ska utformas så att de kan stängas på sådant sätt att brandintegriteten blir likvärdig med brandintegriteten hos indelningen. Detta ska bestämmas enligt FTP-koden, bortsett från att ventilationsöppningar i dörrarnas nederdel kan tillåtas. Sådana öppningar i eller under dörren får inte överstiga 0,05 m . Som ett alternativ kan en obrännbar ventilationskanal med en tvärsnittsarea av högst 0,05 m monteras mellan hytten och korridoren under toalettenheten. Alla ventilationsöppningar ska ha galler av obrännbart material. Dörrar ska vara obrännbara. Dörrar som är godkända utan att tröskeln är en del av dörrkarmen, och som installeras den 1 juli 2010 eller senare ska monteras så att springan under dörren inte överstiger 25 mm.

4.1.2.2 Hyttdörrar i indelningar av klass B ska vara självstängande. Dörrarna får inte förses med upphakningsanordningar.

4.1.2.3 Skiljeväggar av glas, fönster och fönsterventiler i yttre avgränsningar av klass B behöver inte uppfylla integritetskraven för klass B. Inte heller dörrar i yttre avgränsningar av klass B behöver uppfylla integritetskraven för klass B.

4.2 Dörrar i brandskott på lastfartyg

4.2.1 Brandintegriteten hos dörrar ska vara lika hög som integriteten hos de skott de sitter i. Detta ska visas enligt FTP-koden. Dörrar och karmar i indelningar av klass A ska vara av stål. Dörrar i indelningar av klass B ska vara obrännbara. Dörrar i avgränsande skott till maskinrum av kategori A ska vara tillräckligt gastäta och självstängande.

81

Del C Bilaga 1 Regel 9

2008 års ändringar för fartyg byggda den 1 juli 2010 eller senare

4.2.1 Brandintegriteten hos dörrar ska vara lika hög som integriteten hos de skott de sitter i. Klass A-dörrar som är godkända utan att tröskeln är en del av dörrkarmen och som installeras den 1 juli 2010 eller senare ska monteras så att springan under dörren inte överstiger 12 mm och en obrännbar tröskel ska monteras under dörren så att golvbeläggningen inte löper in under dörren då den är stängd. Klass B-dörrar som är godkända utan att tröskeln är en del av dörrkarmen och som installeras den 1 juli 2010 eller senare ska monteras så att springan under dörren inte överstiger 25 mm. Detta ska visas enligt FTP-koden. Dörrar och karmar i indelningar av klass A ska vara av stål. Dörrar i indelningar av klass B ska vara obrännbara. Dörrar i avgränsande skott till maskinrum av kategori A ska vara tillräckligt gastäta och självstängande.

4.2.2 Dörrar som ska vara självstängande får inte förses med upphakningsanordningar om inte upphakningsanordningen är försedd med fjärrutlösning av felsäker typ.

4.2.3 I korridorskott tillåts ventilationsöppningar endast i och under dörrar till hytter och publika utrymmen. Ventilationsöppningar får också finnas i dörrar av klass B som leder till toaletter, kontor, pentryn, förvaringsskåp och förrådsutrymmen. Öppningarna får endast finnas i dörrens nedre halva. Sådana öppningar i eller under dörren får inte överstiga 0,05 m . Som ett alternativ kan en obrännbar ventilationskanal med en tvärsnittsarea av högst 0,05 m monteras mellan hytten och korridoren under toalettenheten. Alla ventilationsöppningar, utom de under dörren, ska ha galler av obrännbart material.

4.2.4 Vattentäta dörrar behöver inte isoleras.

5 Öppningar till maskinrum

5.1 Tillämpning

5.1.1 Bestämmelserna i 5 ska tillämpas på alla typer av maskineriutrymmen.

5.2 Skydd för öppningar i maskinrumsskott

5.2.1 Antalet skylight, dörrar, ventilationsöppningar, öppningar i skorstenar för utvädring och andra öppningar i maskineriutrymmen ska begränsas till det minsta antal som behövs för ventilation och för säker användning av fartyget.

5.2.2 Skylight ska vara av stål och får inte ha glasrutor.

5.2.3 Manöveranordningar ska finnas för stängning av maskinellt manövrerade dörrar och för aktivering av utlösningsmekanismen på andra dörrar

82

Del C Regel 9 Bilaga 1

än maskinellt manövrerade vattentäta dörrar. Manöveranordningarna ska placeras utanför utrymmet på en plats som inte blir oåtkomlig vid en brand i det utrymme de betjänar.

5.2.4 På passagerarfartyg ska de manöveranordningar som krävs enligt 5.2.3 finnas vid en enda manöverplats eller sitta grupperade på så få platser som möjligt. Dessa platser ska ha säkert tillträde från öppet däck.

5.2.5 På passagerarfartyg ska dörrar andra än maskinellt manövrerade vattentäta dörrar utformas så att de säkert stängs vid brand i utrymmet, antingen med maskinellt manövrerade stängningsanordningar eller genom att de är självstängande vid en vinkel av 3,5° mot stängningen. Dessa dörrar ska ha en felsäker upphakningsanordning som alltid utlöses vid fel och som är försedd med en fjärrmanövrerad utlösningsanordning. Dörrar till nödutrymningstrunkar behöver inte förses med sådana felsäkra upphakningsanordningar.

5.2.6 Fönster får inte monteras i maskinrumsindelningar, utom till kontrollrum som ligger inom maskineriutrymmet.

6 Indelningar som avgränsar lastutrymmen

6.1 På passagerarfartyg som medför fler än 36 passagerare ska de avgränsande skotten och däcken till utrymmen av särskild kategori och roroutrymmen ha brandintegritet av klass A-60, utom då utrymmet gränsar mot ett utrymme av kategori 5, 9 eller 10 enligt definitionen i 2.2.3 där indelningen endast behöver ha integritet av klass A-0. Där brännoljetankar är placerade under ett utrymme av särskild kategori behöver indelningen mellan dessa endast vara av klass A-0.

6.2 På passagerarfartyg som medför högst 36 passagerare ska de avgränsande skotten till utrymmen av särskild kategori ha brandintegritet enligt kraven för utrymmen av kategori 11 i tabell 9.3 och däcken enligt tabell 9.4.

6.3 På passagerarfartyg som medför högst 36 passagerare ska de avgränsande skotten till slutna och öppna rorolastutrymmen ha brandintegritet enligt bestämmelserna för utrymmen av kategori 8 i tabell 9.3 och däcken enligt tabell 9.4

6.4 På passagerarfartyg ska det finnas kontrollampor på navigationsbryggan som visar då varje branddörr till utrymmen av särskild kategori är stängd.

6.5 På tankfartyg som har lasttankar för råolja och petroleumprodukter med en flampunkt av 60 °C eller lägre får material som lätt förstörs vid höga temperaturer inte användas till ventiler, armaturer, luckor till tanköppningar,

83

Del C Bilaga 1 Regel 9

lastventilationsrör och laströr för att förhindra att en brand sprider sig till lasten.

7 Strukturellt skydd av ventilationssystem

7.1 Kanaler och spjäll

7.1.1 Ventilationskanaler ska vara av obrännbart material, utom kanaler som är kortare än 2 m, som har en fri tvärsektionsarea (beräknat på innerdiametern) som är mindre än 0,02 m och som uppfyller följande krav: 1 De ska vara tillverkade av ett material som har ringa benägenhet för flamspridning. 2 De ska användas endast i slutet av ventilationssystemet. 3 De får inte placeras närmare än 600 mm, mätt längs kanalen, från en öppning i en indelning av klass A eller klass B eller ett sammanhängande innertak av klass B.

2008 års ändringar för fartyg byggda den 1 juli 2010 eller senare

7.1.1 Ventilationskanaler ska vara av stål eller likvärdigt material, utom kanaler som är kortare än 2 m, som har en fri tvärsektionsarea (beräknat på innerdiametern) som är mindre än 0,02 m och som uppfyller följande krav: 1 Ventilationskanalerna ska vara tillverkade av material som har ringa benägenhet för flamspridning i enlighet med punkt 2. 2 Ventilationskanalerna ska vara tillverkade av värmetåligt, obrännbart material. Kanalernas in- och utsida får ha tunna, brännbara ytskikt, om dessa har ringa benägenhet för flamspridning och om det kalorimetriska värmevärdet för insidan respektive utsidan inte överstiger 45 MJ/m för använd tjocklek.

7.1.2 Följande ska provas enligt FTP-koden:

ISO 1716:2002, Reaction to fire tests for building products – Determination of the heat of combustion.

84

Del C Regel 9 Bilaga 1

1 brandspjäll, inklusive manöveranordningar 2 kanalgenomföringar genom indelningar av klass A, utom då stålhylsor är direkt anslutna till ventilationskanalen genom nitade eller skruvade flänsförband eller genom svetsning.

7.2 Utformning av kanaler

7.2.1 Ventilationssystemet för maskinrum av kategori A, fordonsutrymmen, rorolastutrymmen, kök, utrymmen av särskild kategori och lastutrymmen ska, i allmänhet, vara separerade från varandra och från ventilationssystem som betjänar andra utrymmen. På lastfartyg med en bruttodräktighet mindre än 4 000 och på passagerarfartyg som medför högst 36 passagerare behöver köksventilationen inte vara fullständigt avskild, utan den får anslutas med separata ventilationskanaler till en ventilationsenhet som betjänar andra utrymmen. Oavsett utformningen av köksventilationssystemet, ska det finnas ett automatiskt brandspjäll i köksventilationen i närheten av ventilationsenheten. Ventilationskanaler som betjänar maskinrum av kategori A, kök, fordonsutrymmen, rorolastutrymmen eller utrymmen av särskild kategori som passerar bostadsutrymmen, arbetsutrymmen eller kontrollstationer ska uppfylla villkoren i antingen 1.1–1.4 eller 2.1–2.2: 1.1 Ventilationskanalerna ska vara tillverkade av stål med en tjocklek av minst 3 mm för kanaler med en bredd eller diameter av upp till 300 mm. Kanaler som har en bredd eller diameter som är större än 760 mm ska ha en tjocklek av minst 5 mm. Minsta tjockleken på kanaler däremellan fås genom interpolering. 1.2 Kanalerna ska vara tillräckligt väl stöttade och stagade. 1.3 Kanalerna ska förses med automatiska brandspjäll i närheten av de indelningar de passerar. 1.4 Kanalerna från maskineriutrymmen, kök, fordonsutrymmen och utrymmen av särskild kategori ska isoleras till klass A-60 till åtminstone 5 m från varje brandspjäll.

2.1 Kanalerna ska tillverkas av stål och uppfylla kraven i 1.1 och 1.2 ovan. 2.2 Kanalerna ska vara isolerade till klass A-60 genom bostadsutrymmen, arbetsutrymmen och kontrollstationer i sin helhet. Genomföringar genom huvudzonindelningar ska dock alltid uppfylla kraven i 4.1.1.8.

7.2.2 Ventilationskanaler som betjänar bostadsutrymmen, arbetsutrymmen eller kontrollstationer som passerar maskinrum av kategori A, kök, fordonsutrymmen, rorolastutrymmen eller utrymmen av särskild kategori ska uppfylla villkoren i antingen 1.1–1.3 eller 2.1–2.2: 1.1 Kanalerna ska uppfylla kraven i 7.2.1.1.1 och 7.2.1.1.2 där de passerar genom maskinrum av kategori A, kök, fordonsutrymmen, roroutrymmen eller utrymmen av särskild kategori.

85

Del C Bilaga 1 Regel 9

1.2 Kanalerna ska förses med automatiska brandspjäll i närheten av de indelningar de passerar i maskinrum av kategori A, kök, fordonsutrymmen, rorolastutrymmen eller utrymmen av särskild kategori. 1.3 Brandintegriteten hos indelningarna till maskinrum av kategori A, kök, fordonsutrymmen, rorolastutrymmen eller utrymmen av särskild kategori ska bibehållas. 2.1 Kanalerna ska tillverkas av stål och uppfylla kraven i 7.2.1.1.1 och 7.2.1.1.2 där de passerar maskinrum av kategori A, kök, fordonsutrymmen, rorolastutrymmen eller utrymmen av särskild kategori. 2.2 Kanalerna ska vara isolerade till klass A-60 genom hela maskinrummen av kategori A, kök, fordonsutrymmen, rorolastutrymmen eller utrymmen av särskild kategori. Genomföringar genom huvudzonindelningar ska uppfylla kraven i 4.1.1.8.

7.3 Genomföringar av ventilationskanaler

7.3.1 Där en tunn plåtbeklädd ventilationskanal med en fri tvärsnittsarea som är mindre än eller lika med 0,02 m passerar genom ett skott eller däck av klass A ska öppningen kantas med en stålplåtsmanschett som är minst 3 mm tjock och minst 200 mm lång. Där ventilationskanalen passerar ett skott ska stålplåtsmanschetten, där det är praktiskt möjligt, delas så att 100 mm finns på vardera sidan av skottet och där ventilationskanalen passerar ett däck ska hela plåtmanschetten finnas på undersidan av däcket.

Där ventilationskanaler med en fri tvärsektionsarea som är större än 0,02 m passerar genom ett skott eller däck av klass A ska öppningen kantas med en stålplåtsmanschett om de inte är av stål i närheten av genomföringen. Kanalerna eller manschetterna ska uppfylla följande krav: 1 Manschetterna ska vara minst 3 mm tjocka och minst 900 mm långa. När de passerar ett skott ska de delas upp så att 450 mm finns på vardera sidan av skottet. Kanalerna eller manschetterna ska förses med brandisolering med samma integritet som skottet eller däcket genom vilken ventilationskanalen passerar. 2 Kanaler med en fri tvärsnittsarea som är större än 0,075 m ska dessutom förses med brandspjäll. Spjällen ska vara automatiska och dessutom kunna manövreras manuellt från båda sidorna av skottet eller däcket. Spjället ska förses med en indikator som visar om spjället är öppet eller stängt. Om ventilationskanalen passerar genom utrymmen omslutna av klass A-indelningar utan att betjäna dessa och om de har samma brandintegritet som de indelningar de passerar, behöver det inte finnas något brandspjäll. Brandspjäll ska vara lättåtkomliga. Om de placeras bakom tak eller beklädnader ska det finnas en inspektionslucka med brandspjällets identifieringsnummer. Detta nummer ska också finnas vid varje fjärrutlösningsanordning.

86

Del C Regel 9 Bilaga 1

7.3.2 Ventilationskanaler som har en fri tvärsnittsarea större än 0,02 m och som passerar skott av klass B ska kantas med stålmanschetter som är 900 mm långa. Om kanalerna är av stål krävs inga stålmanschetter.

7.4 Ytterligare strukturellt skydd på ventilationssystemet på passagerarfartyg som medför fler än 36 passagerare

7.4.1 Ventilationssystem på passagerarfartyg som medför fler än 36 passagerare ska även uppfylla följande krav.

7.4.2 Ventilationsfläktarna ska i allmänhet placeras så att ventilationskanalerna ligger inom samma vertikala huvudzon som de utrymmen de betjänar.

7.4.3 Där ventilationssystem passerar däck ska det säkerställas (utöver vad som krävs i 3.1 och 4.1.1.5) att rök och heta gaser inte kan passera från ett mellandäcksutrymme till ett annat genom systemet. Utöver de bestämmelser om isolering som finns i denna regel ska vertikala kanaler, om nödvändigt, isoleras enligt tabell 9.1 och 9.2.

7.4.4 Ventilationskanaler ska, utom i lastutrymmen, vara av följande material: 1 Kanaler med en fri tvärsnittsarea av minst 0,075 m och alla vertikala kanaler som betjänar fler än ett mellandäcksutrymme ska vara av stål eller likvärdigt material. 2 Kanaler med en fri tvärsnittsarea som är mindre än 0,075 m² och som inte berörs av 7.4.4.1 ska vara av obrännbara material. Där sådana kanaler passerar indelningar av klass A eller klass B får inte brandintegriteten hos indelningen försämras. 3 Kanaler som är högst 2 m med en fri tvärsnittsarea som är mindre än 0,02 m behöver inte vara av obrännbara material om samtliga av följande villkor är uppfyllda: 3.1 De ska vara tillverkade av ett material som har ringa benägenhet för flamspridning. 3.2 De ska användas endast i slutet av ventilationssystemet. 3.3 De får inte placeras närmare än 600 mm, mätt längs kanalen, från en genomföring i en indelning av klass A eller klass B eller ett sammanhängande innertak av klass B.

87

Del C Bilaga 1 Regel 9

2008 års ändringar för fartyg byggda den 1 juli 2010 eller senare

7.4.4 Ventilationskanaler ska, utom i lastutrymmen, vara av följande material: 1 Kanaler med en fri tvärsnittsarea av minst 0,075 m och alla vertikala kanaler som betjänar fler än ett mellandäcksutrymme ska vara av stål eller likvärdigt material. 2 Kanaler med en fri tvärsnittsarea som är mindre än 0,075 m² och som inte berörs av 7.4.4.1 ska vara av stål eller likvärdigt material. Där sådana kanaler passerar indelningar av klass A eller klass B får inte brandintegriteten hos indelningen försämras. 3 Kanaler som är högst 2 m med en fri tvärsnittsarea som är mindre än 0,02 m behöver inte vara av stål eller likvärdigt material om samtliga av följande villkor är uppfyllda: 3.1 Ventilationskanaler ska vara tillverkade av material som har ringa benägenhet för flamspridning i enlighet med punkt 2. 3.2 Ventilationskanaler ska vara tillverkade av värmetåligt, obrännbart material. Kanalernas in- och utsida får ha tunna brännbara ytskikt om dessa har ringa benägenhet för flamspridning och om det kalorimetriska värmevärdet för insidan respektive utsidan inte överstiger 45 MJ/m² för använd tjocklek.

7.4.5 Trapphus ska ha ett oberoende fläkt- och ventilationssystem som inte får betjäna några andra utrymmen.

7.4.6 Inspektionsluckor ska finnas på frånluftskanalerna för inspektion och rengöring. Luckorna ska placeras nära brandspjällen.

ISO 1716:2002, Reaction to fire tests for building products – Determination of the heat of combustion.

88

Del C Regel 9 Bilaga 1

7.5 Frånluftskanaler från köksspisar

7.5.1.1 Passagerarfartyg som medför fler än 36 passagerare Frånluftskanaler från köksspisar, stekbord och fritöser ska uppfylla kraven i 7.2.1.2.1 och 7.2.1.2.2 och ska ha följande: 1 ett fettfilter som lätt kan demonteras för rengöring eller något alternativt fettavskiljningssystem 2 ett automatiskt och fjärrstyrt brandspjäll placerat i den nedre änden av kanalen och ett fjärrstyrt brandspjäll placerat i den övre änden av kanalen 3 ett fast brandsläckningssystem för brand inuti kanalen som uppfyller kraven i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (2001:6) om installation av CO2-anläggning i köksventilation eller annat likvärdigt brandsläckningssystem 4 anordningar för fjärrstyrning av tillufts- och frånluftsfläktar, brandspjäll och släcksystem placerade i närheten av ingången till köket (om ventilationssystemet har förgreningar ska det finnas anordningar för att fjärrstänga alla förgreningar som ansluts till varje huvudkanal innan släcksystemet utlöses) 5 lämpligt placerade luckor för inspektion och rengöring.

7.5.1.2 Passagerarfartyg byggda den 1 juli 2010 eller senare: Frånluftskanaler från spisar, stekbord och fritöser installerade på öppet däck ska uppfylla kraven i 7.5.1.1, om tillämpligt, när dessa passerar genom bostadsutrymmen eller utrymmen som innehåller brännbart material.

7.5.2 Passagerarfartyg som medför högst 36 passagerare och lastfartyg 7.5.2.1 Där frånluftskanalerna från köksspisar, stekbord och fritöser passerar genom bostadsutrymmen eller utrymmen som innehåller brännbart material ska ventilationskanalerna ha brandintegritet av klass A. Kanalerna ska förses med 1 ett fettfilter som lätt kan demonteras för rengöring 2 ett brandspjäll placerat i den nedre änden av kanalen 3 avstängningsanordningar för frånluftsfläktar placerade i köket 4 ett fast brandsläckningssystem för brand inuti kanalen som uppfyller kraven i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (2001:6) om installation av CO2-anläggning i köksventilation eller annat likvärdigt brandsläckningssystem.

89

Del C Bilaga 1 Regel 9

2008 års ändringar för fartyg byggda den 1 juli 2010 eller senare

7.5.2.1 Där frånluftskanalerna från köksspisar, stekbord och fritöser passerar genom bostadsutrymmen eller utrymmen som innehåller brännbart material ska ventilationskanalerna ha brandintegritet av klass A. Kanalerna ska förses med 1 ett fettfilter som lätt kan demonteras för rengöring 2 ett brandspjäll placerat i den nedre änden och ett spjäll placerat i den övre änden av kanalen 3 avstängningsanordningar för frånluftsfläktar placerade i köket 4 ett fast brandsläckningssystem för brand inuti kanalen som uppfyller kraven i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (2001:6) om installation av CO2-anläggning i köksventilation eller annat likvärdigt brandsläckningssystem.

7.6 Ventilationssystem i huvudtvättstugor på passagerarfartyg byggda

den 1 juli 2010 eller senare som medför fler än 36 passagerare

Frånluftskanalerna från huvudtvättstugor ska förses med 1 filter som lätt kan demonteras för rengöring, 2 ett automatiskt och fjärrstyrt brandspjäll placerat i den nedre änden av kanalen, 3 fjärrstyrningsanordningar för dels avstängning av frånluftsfläktar och tilluftsfläktar inifrån huvudtvättstugan, dels utlösning av det brandspjäll som nämns i 7.6.2, och 4 lämpligt placerade luckor för inspektion och rengöring.

Regel 10

Brandbekämpning

1 Syfte

En brand ska kunna begränsas och släckas i det utrymme där den uppstår. Detta uppnås genom att 1 fasta brandsläckningssystem installeras och dimensioneras med hänsyn till brandbelastningen i utrymmet 2 brandsläckningsutrustningen är lättåtkomlig och kan användas omedelbart.

90

Del C Regel 10 Bilaga 1

2 Brandvattensystem

Fartyg ska ha ett brandvattensystem bestående av brandpumpar, huvudbrandledning, brandposter, brandslangar och munstycken.

2.1 Huvudbrandledning och brandposter

2.1.1 Allmänt Huvudbrandledningen och brandposter ska vara tillverkade i ett material som inte förstörs eller blir oanvändbart då det utsätts för höga temperaturer alternativt vara tillräckligt väl skyddade. Brandvattensystemet ska utformas så att det inte fryser igen. Huvudbrandledningen ska ha anordningar för dränering. Alla ledningar anslutna till brandvattensystemet som används till andra uppgifter än brandsläckning ska ha avstängningsventiler vid huvudbrandledningen. Brandledningar och brandposter ska placeras så att de alltid är lätt tillgängliga och så att brandslangar enkelt kan anslutas till dem. På fartyg som kan transportera däckslast ska brandledningarna placeras så att risken att de skadas av lasten minimeras.

2.1.2 Snabb tillgång till vatten

Brandvattensystemet på passagerarfartyg ska utformas enligt följande: 1.1 På passagerarfartyg med en bruttodräktighet av minst 1 000 ska man från vilken som helst av brandposterna i bostads- och arbetsutrymmena och i periodvis obemannade maskinutrymmen omedelbart kunna få minst en vattenstråle. En av fartygets brandpumpar ska startas automatiskt för att tillgodose kontinuerlig vattentillförsel. 1.2 På passagerarfartyg med en bruttodräktighet mindre än 1 000 ska minst en brandpump startas automatiskt eller kunna startas från navigationsbryggan. Bottenventilen till brandpumpen ska alltid hållas öppen om brandpumpen startas automatiskt eller om den inte kan öppnas från den plats pumpen startas. 1.3 På passagerarfartyg som har periodvis obemannade maskinrum enligt SOLAS 74, kapitel II-1, regel 54 ska kraven i 1.1 eller 1.2 uppfyllas. Brandvattensystemet på lastfartyg ska utformas enligt följande: 2.1 Anordningar för fjärrstart av brandpumparna ska finnas på navigationsbryggan, vid en brandkontrollstation och i maskinkontrollrummet. 2.2 På lastfartyg med periodvis obemannade maskinrum eller där vakten utgörs av endast en person ska huvudbrandpumparna kunna startas från bryggan och från en brandkontrollstation. Alternativt ska brandledningssystemet hållas under permanent tryck av en av brandpumparna. Transportstyrelsen kan medge undantag för fartyg med en bruttodräktighet mindre än 1 600 om brandpumpens startarrangemang är lättillgängligt placerat.

91

Del C Bilaga 1 Regel 10

2.1.3 Brandledningens diameter Brandledningar ska dimensioneras för att klara av det maximala flödet från två samtidigt arbetande brandpumpar. På lastfartyg behöver ledningarna inte klara av ett flöde större än 140 m /h.

2.1.7.2 Landanslutningen ska kunna användas på båda sidorna av fartyget.

2.2 Brandpumpar

2.2.1 Pumpar som får användas som brandpumpar Sanitets-, barlast- och länspumpar samt pumpar för allmänna ändamål får användas som brandpumpar om de normalt inte används för att pumpa olja. Om de tillfälligt används för överföring eller pumpning av brännolja ska de förses med lämpliga omkastningsanordningar och anordningar som möjliggör renspolning av pump och ledningar innan pumpen ansluts till brandledning.

2.3 Brandslangar och munstycken

2.3.1 Allmänna krav 2.3.1.1 Brandslangar ska vara tillverkade av tåligt material. Varje brandslang ska förses med ett munstycke och nödvändiga kopplingar. De ska förvaras på väl synliga platser intill brandposter och anslutningsplatser. I bostads- och arbetsutrymmen på passagerarfartyg som medför fler än 36 passagerare ska de alltid vara kopplade till brandposterna.

Brandslangar ska vara minst 10 m långa men inte längre än 1 15 m i maskineriutrymmen 2 20 m i andra utrymmen och på öppna däck 3 25 m på öppna däck på fartyg som är bredare än 30 m.

2.3.1.2 Om det inte finns en slang och ett munstycke till varje brandpost, ska alla slangkopplingarna vara utformade så att de kan kopplas till alla brandposter, munstycken och andra slangar.

2.3.3.2 I bostads- och arbetsutrymmen behöver större munstycke än 12 mm inte användas.

2.3.3.3 I maskinrum och på öppna däck ska munstycket vara av en sådan storlek att det går att från den minsta pumpen få största möjliga vattenmängd med två strålar vid det tryck som anges i 2.1.6. Munstycket behöver dock inte vara större än 19 mm.

2.3.3.4 Alla munstycken ska vara av dubbelfunktionstyp (det vill säga kunna ge såväl vattendimma som stråle) och ha avstängningsanordning. För att få användas på svenska fartyg ska munstyckena uppfylla kraven i SS 3500 eller annan likvärdig standard.

3 Handbrandsläckare

3.1 Allmänt Handbrandsläckare ska uppfylla kraven i FSS-koden.

3.2 Arrangemang av handbrandsläckare

3.2.1 I bostads- och arbetsutrymmen och kontrollstationer ska det finnas en handbrandsläckare för varje påbörjat 250-tal m av utrymmets yta. Handbrandsläckare i bostadsutrymmen ska vara AB-släckare av lägst klass 21A 183B. I kök, radiohytt och styrmaskinrum ska handbrandsläckaren vara en koldioxidsläckare av klass 55B. Fartyg med en bruttodräktighet av minst 1 000 ska ha minst fem handbrandsläckare.

SS 3500, Svensk standard för strålrör.

97

Del C Bilaga 1 Regel 10

3.2.2 En av de handbrandsläckare som krävs i ett utrymme ska förvaras nära ingången.

3.2.3 Koldioxidbrandsläckare får inte placeras i bostadsutrymmen. Handbrandsläckare som ska användas i kontrollstationer eller andra utrymmen som innehåller elektrisk eller elektronisk utrustning eller utrustning som är viktig för fartygets säkerhet får inte innehålla släckmedel som är elektriskt ledande eller skadligt för utrustningen.

3.2.4 Handbrandsläckare ska placeras väl synliga, ska alltid vara lättåtkomliga och ska kunna användas omedelbart. Placeringen ska dessutom vara sådan att deras funktion inte försämras på grund av påverkan från väder, vibrationer eller andra yttre faktorer. Handbrandsläckare ska förses med en anordning som visar om de har använts.

3.3 Reservladdningar

3.3.1 Reservladdningar ska medföras ombord för 100 procent av de första 10 brandsläckarna och 50 procent av resterande brandsläckare. Fler än 60 reservladdningar behöver inte finnas. Instruktioner för hur man laddar om handbrandsläckarna ska finnas ombord.

3.3.2 Om brandsläckare inte kan laddas ombord ska, i stället för reservladdningar, brandsläckare av samma klass finnas i reserv ombord.

4 Fasta brandsläckningssystem

4.1 Typer av fasta brandsläckningssystem

4.1.1 Ett fast brandsläckningssystem som anges i 5 ska vara av en av följande typer: 1 ett fast brandsläckningssystem med gas som uppfyller kraven i FSSkoden 2 ett fast brandsläckningssystem med högexpanderande skum som uppfyller kraven i FSS-koden 3 ett fast brandsläckningssystem med vattenspridning under tryck som uppfyller kraven i FSS-koden.

MSC.1/Circ.1275, Unified interpretations of SOLAS chapter II-2 on the number and arrangement of portable gire extinguishers on board ships.

98

Del C Regel 10 Bilaga 1

4.3 Förvaringsutrymmen för gasformiga släckmedel

Brandsläckningsmedlet ska förvaras antingen i samma utrymme som det skyddar eller i ett separat utrymme som inte används till något annat. Separata förvaringsutrymmen ska ligga akter om det förliga kollisionsskottet. Tillträde till förvaringsutrymmet ska helst ske från öppet däck och vara oberoende av det skyddade utrymmet. Utrymmet får inte ligga lägre än däcket under det öppna däcket. Om utrymmet ligger under det öppna däcket ska det finnas en direkt förbindelse till det öppna däcket via en trappa eller en stege.

Om förvaringsutrymmet ligger under däck eller om tillträde inte sker från öppet däck ska förvaringsutrymmet förses med ett mekaniskt ventilationssystem. Ventilationssystemet ska ta frånluften från golvnivå och ska ha en kapacitet av 6 luftväxlingar/h.

Tillträdesdörrar ska öppnas utåt. Skott och däck i förvaringsutrymmen som angränsar till andra slutna utrymmen samt dörrar och luckor i dessa ska vara gastäta. Brandisolering av utrymmet ska utföras på samma sätt som för kontrollstationer i tabell 9.1–9.8.

99

Del C Bilaga 1 Regel 10

4.4 Pumpar till brandsläckningssystem

Vattenpumpar som används till andra brandsläckningssystem än huvudbrandledningen, deras kraftkällor och deras manöverdon ska placeras utanför de utrymmen som skyddas av systemet. Systemet ska utformas så att en brand i utrymmena som skyddas inte sätter systemet ur funktion.

5 Brandsläckningsarrangemang i maskineriutrymmen

5.1 Maskineriutrymmen som innehåller oljepannor eller brännoljeenheter

5.1.1 I maskinrum av kategori A där det finns oljepannor eller brännoljeenheter ska det finnas ett sådant fast brandsläckningssystem som anges i 4.1. Om maskin- och pannrummen inte är fullständigt skilda från varandra eller om brännolja från pannrummet kan tränga in i maskinrummet, ska bägge utrymmena betraktas som ett utrymme.

5.1.2.1 I varje pannrum ska det finnas minst en transportabel enhet för skumspridning. Enheten ska uppfylla kraven i FSS-koden. Den ska förvaras i pannrummet eller i närheten av en ingång till pannrummet.

5.1.2.2 Vid varje eldningsplats i varje pannrum och i varje utrymme i vilket någon del av brännoljesystemet är belägen ska det finnas minst två handbrandsläckare av skumsläckningstyp eller av klass 233B C. I varje pannrum där panneffekten är 175 kW eller högre ska det finnas minst en godkänd brandsläckare av skumsläckningstyp med en kapacitet av minst 135 liter eller annan likvärdig brandsläckare. Dessa brandsläckare ska vara försedda med slangar på rullar. Slangarna ska vara så långa att de når varje del av pannrummet.

5.2 Maskineriutrymmen som innehåller förbränningsmotorer

5.2.1 I maskinrum av kategori A där det finns förbränningsmotorer ska det finnas ett sådant fast brandsläckningssystem som anges i 4.1.

5.2.2.1 I maskinrum där det finns förbränningsmotorer ska det finnas minst en transportabel skumsläckningsutrustning som uppfyller kraven i FSS-koden.

100

Del C Regel 10 Bilaga 1

5.2.2.2 I maskinrum där det finns förbränningsmotorer ska det finnas så många godkända skumbrandsläckare att skum kan spridas till varje del av brännoljesystemen och smörjoljetrycksystemen, växlar och andra brandfarliga anordningar. Varje skumbrandsläckare ska ha en kapacitet av minst 45 liter. Dessa skumbrandsläckare får ersättas med likvärdiga brandsläckare. I maskinrum där det finns förbränningsmotorer ska det finnas så många skumhandbrandsläckare eller likvärdiga brandsläckare att det inte är längre än 10 m gångavstånd från någon plats i utrymmet till en handbrandsläckare. Det får aldrig finnas färre än två handbrandsläckare i varje utrymme. Transportstyrelsen kan medge undantag från detta krav för mindre utrymmen i maskinrum på lastfartyg.

5.3 Maskineriutrymmen som innehåller ångturbiner eller kapslade ångmaskiner

5.3.1 Fasta brandsläckningssystem I periodvis obemannade maskinrum där det finns ångturbiner eller kapslade ångmaskiner med en uteffekt av lägst 375 kW ska det finnas ett av de fasta brandsläckningssystem som anges i 4.1.

5.3.2 Övriga brandsläckningsarrangemang 5.3.2.1 I maskinutrymmen där det finns ångturbiner eller kapslade ångmaskiner ska det finnas − antingen så många skumbrandsläckare med en kapacitet av minst 45 liter att skum kan spridas till varje del av smörjoljetryckssystemen, varje del av mantlar som omsluter trycksmorda delar av turbinerna, maskiner eller tillhörande växlar och andra brandfarliga anordningar − eller likvärdiga brandsläckare − eller ett av de fasta brandsläckningssystem som anges i 4.1.

5.4 Övriga maskinutrymmen

På fartyg byggda den 1 september 2008 eller senare ska det finnas fasta brandsläckningssystem i övriga maskinutrymmen på alla fartyg, med undantag av utrymmen enligt kategori 10 i regel 9.2.2.3.2.2. Undantag kan göras för utrymmen där risken för att brand sprider sig till angränsande utrymmen är låg, t.ex. bogpropellerrum.

Vid elektrisk huvud- och nödtavla ska det finnas så många handbrandsläckare av typ 55B som Transportstyrelsen anser vara nödvändigt. I övriga utrymmen som inte nämns i 5.1–5.3 ska det finnas så många handbrandsläckare som anges i riktlinjerna i MSC.1/Circ.1275 .

5.5 Vattendimrör i maskinrum på passagerarfartyg

I varje maskinrum av kategori A på passagerarfartyg som medför fler än 36 passagerare ska det finnas minst två vattendimrör.

5.6 Punktskydd i maskinrum

5.6.1 Punkt 5.6 ska tillämpas på passagerarfartyg med en bruttodräktighet av minst 500 och lastfartyg med en bruttodräktighet av minst 2 000.

5.6.2 Maskinrum av kategori A med en volym större än 500 m ska, utöver det fasta brandsläckningssystem som föreskrivs i 5.1.1, förses med ett lokalt fast punktskyddssystem. Det lokala fasta punktskyddssystemet ska använda vatten eller likvärdigt släckmedel och ska utformas enligt anvisningarna i MSC/Circ.913 . För fartyg byggda den 1 januari 2010 eller senare ska det utformas enligt anvisningarna i MSC/Circ.1276 . Systemet ska ha manuell utlösning och för periodvis obemannade maskinrum även automatisk utlösning.

MSC.1/Circ.1275, Unified interpretations of SOLAS chapter II-2 on the number and arrangement of portable fire extinguishers on board ships. MSC/Circ.913, Guidelines for the approval of fixed water based local application fire fighting systems for use in category A machinery spaces. MSC/Circ.1276, Unified interpretation of SOLAS chapter II-2.

102

Del C Regel 10 Bilaga 1

6 Brandsläckningsarrangemang i bostadsutrymmen, arbetsutrymmen och kontrollstationer

6.1 Sprinkler- och vattenspridningssystem på passagerarfartyg 6.1.1 Passagerarfartyg som medför fler än 36 passagerare ska ha ett godkänt automatiskt sprinkler-, branddetekterings- och brandlarmsystem i alla bostadsutrymmen, arbetsutrymmen och kontrollstationer, och även i korridorer och trappor. Systemet ska uppfylla kraven i FSS-koden. I kontrollstationer där vatten kan skada viktig utrustning får i stället ett godkänt fast brandsläckningssystem av annan typ installeras. Utrymmen med låg eller obefintlig brandrisk, till exempel tomma utrymmen, publika toaletter och liknande utrymmen, behöver inte förses med ett automatiskt sprinklersystem.

6.1.2 Om ett passagerarfartyg som medför högst 36 passagerare har ett fast rökdetekterings- och brandlarmsystem som uppfyller kraven i FSS-koden endast i korridorer och trappor och längs utrymningsvägarna, ska ett automatiskt sprinklersystem installeras enligt kraven i regel 7.5.3.2.

6.1.3 På passagerarfartyg som omfattas av regel 5.3.4 ska det finnas ett fast vattenspridningssystem som uppfyller kraven i FSS-koden installerat på hyttbalkonger där möbler och inredning inte uppfyller villkoren i punkt 1–2, 6 och 7 i definitionen av rum som innehåller möbler och inredning med begränsad brandrisk i 5 §.

103

Del C Bilaga 1 Regel 10

6.2 Sprinklersystem på lastfartyg

Lastfartyg som konstrueras enligt metod IIC i regel 9.2.3.1.1.2 ska ha ett automatiskt sprinklersystem i bostadsutrymmen, kök och arbetsutrymmen, utom i utrymmen med låg eller obefintlig brandrisk, till exempel tomma utrymmen, publika toaletter och liknande, enligt kraven i regel 7.5.5.2.

6.3 Brandskyddsarrangemang för förrådsutrymmen som innehåller brännbara vätskor

6.3.1 Förrådsutrymmen som innehåller målarfärg ska skyddas med något av följande system: 1 ett koldioxidsläcksystem som ger en gasmängd som motsvarar 40 procent av den totala volymen av utrymmet 2 ett pulversläcksystem som ger minst 0,5 kg pulver/m av utrymmet 3 ett vattensprinklersystem som ger 5 liter/m och min (detta system får vara anslutet till huvudbrandledningen) eller 4 ett brandsläckningssystem som enligt Transportstyrelsen ger en säkerhet likvärdig med den som uppnås genom 6.3.1.1–6.3.1.3.

Samtliga system ska kunna utlösas från en plats utanför utrymmet.

6.3.2 Förrådsutrymmen som innehåller brännbara vätskor ska skyddas med något av de släcksystem som framgår av 6.3.1.

6.3.3 Förrådsutrymmen som har en däcksyta som är mindre än 4 m och som inte har någon förbindelse med bostadsutrymmen får, i stället för ett fast släcksystem, skyddas enligt något av följande alternativ: 1 En handbrandsläckare av koldioxidtyp som ger en gasmängd som motsvarar 40 procent av förrådsutrymmets totala volym. I detta fall ska det finnas en lucka genom vilken brandsläckaren ska kunna utlösas utan att man behöver gå in i förrådet. Handbrandsläckaren ska förvaras i närheten av luckan. 2 En lucka eller slanganslutning som installeras så att vatten från huvudbrandledningen kan användas.

6.4 Brandskydd av fritöser

Fritöser ska skyddas med följande utrustning: 1 ett automatiskt eller manuellt brandsläckningssystem som uppfyller kraven i ISO 15371:2000 2 två oberoende termostater som båda ger larm om de inte fungerar

ISO 15371:2000, Fire-extinguishing systems for protection of galley deep-fat cooking equipment.

104

Del C Regel 10 Bilaga 1

3 en anordning som automatiskt stänger av strömmen då släcksystemet aktiveras 4 ett larm i utrymmet där fritösen finns som indikerar att släcksystemet har aktiverats 5 manuella kontroller för utlösning av brandsläckningssystemet, där utlösningskontrollerna ska vara tydligt utmärkta.

6.5 Handbrandsläckare

Bestämmelser om handbrandsläckares antal finns i 3.2.1.

7 Brandskyddsarrangemang för lastutrymmen

7.1 Fasta gassläckningssystem för lastutrymmen utom roroutrymmen och fordonsutrymmen

7.1.1 Lastutrymmen på passagerarfartyg med en bruttodräktighet av minst 1 000 ska vara skyddade med antingen ett fast gassläckningssystem som uppfyller kraven i FSS-koden eller ett likvärdigt fast lättskumsläckningssystem. Fartyg som transporterar farligt gods ska i stället uppfylla kraven i 7.2.

7.1.2 Transportstyrelsen kan medge undantag från kraven i 7.1.1 för lastutrymmen på fartyg med en bruttodräktighet mindre än 1 000 och lastutrymmen på passagerarfartyg på korta resor, förutsatt att lastutrymmena är utrustade med stålluckor och effektiva tillslutningsanordningar för stängning av alla ventilationsöppningar och andra öppningar som leder till lastutrymmena. 7.1.3 Lastutrymmen på lastfartyg med en bruttodräktighet av minst 2 000 ska vara skyddade med antingen ett gassläckningssystem eller ett brandsläckningssystem som ger likvärdig säkerhet. Gassystemen ska uppfylla kraven i FSS-koden.

7.1.4 För lastutrymmen på lastfartyg som är konstruerade och enbart avsedda för transport av malm, kol, spannmål, otorkat virke och obrännbara laster eller annan last som har låg brandrisk enligt uppräkningen i MSC/Circ.671 kan Transportstyrelsen medge undantag från kraven i 7.1.3 och 7.2. Detta gäller under förutsättning att fartyget är utrustat med täckluckor av stål och effektiva stängningsanordningar för alla ventilationsöppningar och andra öppningar som leder till lastutrymmena.

MSC/Circ.671, List of solid bulk cargoes which are non-combustible or constitute a low fire risk or for which a fixed gas fire extinguishing system is ineffective.

105

Del C Bilaga 1 Regel 10

7.2 Fasta gassläckningssystem för fartyg som transporterar farligt gods Fartyg som transporterar farligt gods ska i varje lastutrymme förses med ett fast koldioxidsläckningssystem eller ett inertgassläckningssystem eller ett brandsläckningssystem som ger likvärdig säkerhet. Gassystemen ska uppfylla kraven i FSS-koden. Bestämmelser för transport av farligt gods finns i regel 19.

8 Brandskyddsarrangemang för lasttankar

8.1 Fasta däckskumsläckningssystem

8.1.1 Lasttankdäcksområdet på tankfartyg ska skyddas av ett fast skumsläckningssystem som uppfyller kraven i FSS-koden. Lasttankområdet på tankfartyg med en dödvikt av minst 20 000 ton ska antingen ha ett fast brandsläckningssystem som uppfyller kraven i FSS-koden eller, om fartygets konstruktion och utrustning i övrigt så medger, en likvärdig lösning som uppfyller kraven i 8.1.2.

8.1.2 Om ett tankfartyg med en dödvikt av minst 20 000 ton utrustas med ett likvärdigt brandskyddssystem enligt 8.1.1 ska detta system 1 klara av att släcka bränder i oljespill 2 kunna förhindra antändning av utspilld olja som ännu inte har antänts 3 klara av att bekämpa bränder i rämnade tankar.

8.1.3 Tankfartyg med en dödvikt mindre än 20 000 ton ska vara försedda med ett däckskumsystem som uppfyller kraven i FSS-koden.

8.2 För flytande last med en flampunkt av 60 °C eller lägre, för vilken ett brandbekämpningssystem med standardskum som uppfyller kraven i FSS-koden inte är effektivt och som bedöms vara last som medför ökade brandrisker, ska följande åtgärder vidtas: 1 Skumvätskan ska vara av alkoholresistent typ. 2 Skumvätska för användning på kemikalietankfartyg ska uppfylla kraven i MSC/Circ.799 . 3 Kapaciteten och påföringshastigheten hos skumsläckningssystemet ska uppfylla kraven i kapitel 11 i IBC-koden. Lägre påföringshastighet kan accepteras baserat på genomförda test. För tankfartyg med inertgassystem är det tillräckligt att medföra skumvätska för 20 min skumproduktion.

41 Bestämmelsen motsvarar SOLAS 74, kapitel II-2, regel 1.6.2.1. 42 MSC/Circ.799, Guidelines for performance and testing criteria and surveys of expansion foam concentrates for fixed fire extinguishing systems on chemical tankers.

106

Del C Regel 10 Bilaga 1

9 Brandskyddsarrangemang för lastpumprum

9.1 Fasta brandsläckningssystem

Lastpumprum ska förses med ett av nedanstående fasta brandsläckningssystem. Systemet ska kunna manövreras från en lättåtkomlig plats utanför pumprummet. Systemet ska ha motsvarande egenskaper som för maskinrum av kategori A.

9.1.1 Ett koldioxidsystem som uppfyller kraven i FSS-koden. Dessutom gäller följande:

MSC/Circ.553, Information on flashpoint and recommended fire-fighting media for chemicals to which neither the IBC nor BCH Code apply. 44 Bestämmelsen motsvarar SOLAS 74, kapitel II-2, regel 1.6.2.2. Bestämmelsen motsvarar SOLAS 74, kapitel II-2, regel 1.6.3. Bestämmelsen motsvarar SOLAS 74, kapitel II-2, regel 1.6.4. Bestämmelsen motsvarar SOLAS 74, kapitel II-2, regel 1.6.5. MSC/Circ.353, Revised guidelines for inert gas systems, ändrat genom MSC/Circ.387, Revised guidelines for inert gas systems.

107

Del C Bilaga 1 Regel 10

1 Larmsystemet som varnar för koldioxidgas ska utan risk kunna användas i flambara blandningar av lastångor och luft. 2 Systemet får på grund av risken för elektrostatisk antändning endast användas för brandsläckning och inte för inertning. Ett anslag som upplyser om detta ska finnas i anslutning till utlösningsanordningarna.

9.1.2. Ett lättskumsystem som uppfyller kraven i FSS-koden. Skumvätskan ska vara lämplig för de laster som fartyget transporterar.

9.1.3. Ett fast vattenspridningssystem som uppfyller kraven i FSS-koden.

9.2 Mängden brandsläckningsmedel

Om det släckmedel som används i lastpumprumsystemet även kan användas i system som betjänar andra utrymmen behöver den kvantitet släckmedel som finns och tillförselhastigheten inte vara högre än vad som maximalt krävs för det största utrymmet.

10 Brandmansutrustningar

10.1 Typer av brandmansutrustningar

Brandmansutrustningarna ombord ska vara utformade enligt kraven i FSSkoden.

10.2 Antalet brandmansutrustningar

10.2.1 Fartyg ska medföra minst två brandmansutrustningar.

10.2.2 Dessutom gäller följande: 1 Passagerarfartyg ska för varje 80 m, eller del därav, av den längsta sammanlagda längden av alla bostads- och arbetsutrymmen på något däck medföra två brandmansutrustningar och två uppsättningar personlig skyddsutrustning enligt FSS-koden. Passagerarfartyg som medför fler än 36 passagerare ska dessutom medföra två brandmansutrustningar för varje vertikal huvudzon. Detta krav gäller inte för trapphus som är en egen huvudzon och inte heller för huvudzoner som inte innehåller utrymmen av kategori 6, 7, 8 eller 12 enligt regel 9.2.2.3. 2 Passagerarfartyg som medför fler än 36 passagerare ska medföra en vattendimspridare för varje par av andningsapparater som ska förvaras intill andningsapparaterna.

10.2.3 Tankfartyg ska utöver det som krävs enligt 10.2.1 medföra ytterligare två brandmansutrustningar.

10.2.4 Lastfartyg ska ha följande antal brandmansutrustningar och personliga utrustningar:

108

Del C Regel 10 Bilaga 1

Torrlastfartyg

Bruttodräktighet Totalt antal Personlig brandmansutrustningar utrustning därutöver

Mindre än 4 000 2 1 Minst 4 000 4 2

Tankfartyg

Bruttodräktighet Totalt antal Personlig brandmansutrustningar utrustning därutöver

Mindre än 30 000 4 2 Minst 30 000 6 3

10.2.5 Minst två laddade reservbehållare ska finnas för varje andningsapparat. Passagerarfartyg som medför högst 36 passagerare och lastfartyg behöver endast ha en reservladdning till varje andningsapparat om det ombord finns möjlighet att fylla på tryckluftsbehållarna utan risk för kontaminering.

2008 års ändringar för passagerarfartyg byggda den 1 juli 2010 eller senare

10.2.6 På passagerarfartyg som medför fler än 36 passagerare ska det på lämplig plats finnas en anläggning för fullständig återfyllning av alla andningsapparater utan risk för kontaminering. Anläggningen kan bestå av 1 kompressorer för återfyllning av luft med matning från huvud- och nödeltavlan, eller oberoende drivna, med en minimikapacitet av 60 liter/min för varje föreskriven andningsapparat samt en maximikapacitet av 420 liter/min, eller .2 ett slutet system för högtryckslagring med ett tryck anpassat för att fylla andningsapparaterna ombord med en minsta kapacitet av 1 200 liter/min för varje föreskriven andningsapparat samt en maximikapacitet av 50 000 liter fri luft.

10.3 Förvaring av brandmansutrustningar

10.3.1 Brandmansutrustningarna och de personliga skyddsutrustningarna ska förvaras så att de är lättåtkomliga och färdiga att användas. De ska förvaras i brandstationer på vitt åtskilda platser.

Regel 11

Strukturell integritet

1 Syfte

Syftet med denna regel är att säkerställa att den strukturella integriteten på fartyget bibehålls vid en brand så att hela eller delar av fartyget inte kollapsar på grund av strukturens minskade bärförmåga vid höga temperaturer. Av detta skäl ska material som används i fartygets konstruktion säkerställa att den strukturella integriteten inte försämras på grund av brand.

2 Material i bärande struktur

Skrov, överbyggnad, bärande skott, däck och däckshus ska vara av stål eller likvärdigt material. Vid tillämpningen av definitionen av stål eller likvärdigt material ska den tillämpliga brandexponeringen motsvara den brandintegritet som anges i tabell 9.1–9.4. Om en indelning exempelvis ska ha brandintegritet av klass B-0 ska den tillämpliga brandexponeringen vara 30 min.

3 Strukturer av aluminiumlegeringar

Såvida inte annat föreskrivs i 2 ska följande tillämpas i de fall någon del av konstruktionen är tillverkad av en aluminiumlegering: 1 Isoleringen av bärande delar av indelningar av klass A eller B ska vara sådan att temperaturen i strukturens kärna inte stiger mer än 200 °C över den omgivande temperaturen vid någon tidpunkt under den tillämpliga brandexponeringen i ett standardbrandprov. 2 För pelare, däckstöttor och andra delar av strukturen som bär upp områden där livbåtar och livflottar förvaras, sjösätts och embarkeras och för indelningar av klass A och B ska isoleringen utföras extra noggrant, och speciellt ska följande krav uppfyllas: 2.1 Tillämplig brandexponering ska vara 60 min för indelningar av klass A och för pelare, stöttor och andra bärande delar som bär upp områden där livbåtar och livflottar förvaras, sjösätts och embarkeras. 2.2 Tillämplig brandexponering ska vara 30 min för indelningar av klass B.

110

Del C Regel 11 Bilaga 1

4 Strukturer i maskinrum av kategori A

4.1 Överdelar och kappar

Överdelar och kappar i maskinrum av kategori A ska vara av stål och vara isolerade enligt kraven i tabell 9.1, 9.3, 9.5 och 9.7.

4.2 Durkplåtar

Durkplåtar i de normala passagevägarna i maskinrum av kategori A ska vara av stål. Med normala passagevägar avses huvudpassager och utrymningsvägar.

5 Material i överbordssystem

Material som förstörs eller blir oanvändbart då det utsätts för höga temperaturer får inte användas för spygatt, sanitära avlopp eller andra avlopp som mynnar nära vattenlinjen och där materialfel i händelse av brand kan ge upphov till fara för vattenfyllning av fartyget.

6 Åtgärder mot övertryck eller undertryck i tankar på tankfartyg

6.1 Allmänt

Avluftningsanordningarna ska vara utformade och användas på ett sådant sätt att varken övertryck eller undertryck i lasttankar överskrider konstruktionsvärdena. De ska vara utformade för att tillåta 1 flöde av små mängder ångor, luft eller inertgasblandningar som orsakas av temperaturvariationer i en lasttank (detta ska alltid ske genom tryck/vakuumventiler) 2 passage av stora mängder ångor, luft eller inertgasblandningar under lastning och barlastning eller under lossning.

6.2 Öppningar för små flöden orsakade av termiska variationer De öppningar för tryckavlastning som föreskrivs ovan ska 1 placeras så högt som praktiskt möjligt men aldrig lägre än 2 m ovanför lasttankdäcket för att uppnå maximal spridning av flambara gaser 2 placeras på största praktiskt möjliga avstånd men inte närmare än 5 m från de närmaste luftintagen och öppningarna till slutna utrymmen som innehåller antändningskällor och från däcksmaskineri och utrustning som kan utgöra en antändningsrisk, till exempel ankarspel och öppningar till kättingboxar.

111

Del C Bilaga 1 Regel 11

6.3 Säkerhetsåtgärder på lasttankar

6.3.1 Säkerhetsåtgärder för att förhindra att vätska stiger upp i avluftningssystemet Det ska vidtas åtgärder för att förhindra att vätska stiger högre i avluftningssystemet än den höjd tankarna är konstruerade för. Detta ska uppnås med högnivålarm eller anordningar för att förhindra överfyllnad eller andra likvärdiga åtgärder. Dessutom ska det finnas oberoende mätanordningar samt dokumenterade rutiner för lasttankarnas fyllning. Vid tillämpningen av denna regel anses spillventiler inte vara likvärdiga med ett överfyllnadssystem.

6.3.2 Sekundärt system för utjämning av övertryck eller undertryck Ett sekundärt system som möjliggör fullflödesutsläpp av ångor, luft och inertgasblandningar ska finnas för att förhindra övertryck och undertryck i händelse av fel på arrangemanget i 6.1.2. Alternativt kan trycksensorer monteras i varje tank med skydd som uppfyller kraven i 6.1.2 med ett övervakningssystem i fartygets lastkontrollrum eller på den plats där lastoperationer normalt utförs. Denna övervakningsutrustning ska ha en larmfunktion som aktiveras vid övertryck eller undertryck inne i tanken.

6.3.3 Förbikoppling i huvudavluftningsledningar De tryck/vakuumventiler som krävs enligt 6.1.1 får, om de är placerade i en huvudavluftningsledning eller i en ventilationsmast, vara utrustade med en förbikoppling som ska vara försedd med indikatorer som visar om den är öppen eller stängd.

6.3.4 Tryck/vakuumventiler Det ska finnas en eller flera tryck/vakuumventiler för att förhindra att lasttankarna utsätts för 1 ett övertryck som överskrider det tryck för vilket lasttanken provtryckts om lastning sker med beräknad maximal kapacitet och alla andra utlopp hålls stängda 2 ett undertryck som överskrider 700 mm vattenpelare om lasten lossas med utnyttjande av lastpumparnas beräknade maximala kapacitet och fläktarna för inblåsning av inertgas upphör att fungera. Dessa ventiler ska installeras på huvudledningen för inertgas om de inte installeras i det avluftningssystem som föreskrivs i regel 4.5.3.1 eller på individuella lasttankar. De ska placeras och utformas enligt regel 4.5.3 och denna punkt.

6.4 Avluftningsöppningarnas storlek

Avluftningsöppningar för lastning, lossning och barlastning som föreskrivs i 6.1.2 ska dimensioneras för den maximala beräknade lastningshastigheten multiplicerat med en faktor på minst 1,25 för att ta hänsyn till gas-

112

Del C Regel 11 Bilaga 1

utvecklingen i avsikt att förhindra att trycket i någon lasttank överstiger konstruktionstrycket. Det ska finnas information ombord om den maximalt tillåtna lastningshastigheten för varje lasttank och, när det gäller kombinerade avluftningssystem, för varje grupp av lasttankar.

113

Del D Regel 12 Bilaga 1

Del D

Utrymning

Regel 12

Information till besättning och passagerare

1 Syfte

Syftet med denna regel är att säkerställa att besättning och passagerare larmas i händelse av brand så att en säker evakuering kan genomföras. Av detta skäl ska det finnas ett allmänt nödlarmsystem och ett högtalarsystem. Bestämmelser om detektering och larm finns i regel 7.

2 Nödlarmsystem

Det allmänna nödlarmsystem som krävs enligt regel 6.4.2 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:93) om livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg som omfattas av 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss ska användas för att larma passagerare och besättning i händelse av brand.

3 Högtalaranläggningar på passagerarfartyg

En högtalaranläggning eller annan ändamålsenlig anordning för kommunikation som uppfyller kraven i regel 6.5 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:93) om livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg som omfattas av 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss ska finnas inom alla bostads- och arbetsutrymmen, kontrollstationer och öppet däck.

Resolution A.830(19), Code on alarms and indicators.

115

Del D Bilaga 1 Regel 13

Regel 13

Utrymningsvägar

1 Syfte

Syftet med denna regel är att säkerställa att personer ombord säkert och snabbt kan utrymma till embarkeringsdäck för livbåtar och livflottar. För detta ändamål ska följande funktionskrav uppfyllas: 1 Det ska finnas säkra utrymningsvägar. 2 Utrymningsvägarna ska hållas i ett säkert skick, fria från hinder. 3 Ytterligare utrymningshjälpmedel ska finnas, där det är nödvändigt, för att säkerställa tillgängligheten, tydlig utmärkning och lämplig konstruktion för nödsituationer.

2 Allmänna krav

2.1 Om inte annat uttryckligen föreskrivs i denna regel ska det från varje utrymme eller grupp av utrymmen finnas minst två utrymningsvägar som är belägna långt från varandra och som kan användas omedelbart.

2.2 Vid tillämpningen av denna regel anses hissar inte utgöra en utrymningsväg.

3 Utrymningsvägar i bostadsutrymmen, arbetsutrymmen och kontrollstationer

3.1 Allmänna krav

3.1.1 Trappor och lejdare ska vara så anordnade att de möjliggör en snabb utrymning till embarkeringsdäcket för livbåtar och livflottar från alla bostadsutrymmen för passagerare och besättning samt från utrymmen i vilka besättningen normalt är sysselsatt, utom maskineriutrymmen.

3.1.2 Det ska finnas minst två utrymningsvägar från en korridor, lobby eller del av korridor, om inte annat uttryckligen anges i denna regel. Återvändskorridorer i arbetsutrymmen som är nödvändiga för det praktiska arbetet ombord, till exempel bunkerstationer och tvärskepps förrådskorridorer, kan endast tillåtas under förutsättning att sådana återvändskorridorer är avskilda från bostadsutrymmen och inte är tillgängliga från passagerarutrymmen. Om en del av en korridor har ett djup som inte överstiger bredden betraktas denna som en recess eller lokal utvidgning och är tillåten.

3.1.3 Alla trappor i bostads- och arbetsutrymmen och kontrollstationer ska vara av stålramskonstruktion. Transportstyrelsen kan medge att annan

116

Del D Regel 13 Bilaga 1

likvärdig konstruktion används förutsatt att material likvärdigt med stål används.

3.1.4 Om en radiotelefonistation inte har direkt tillträde till öppet däck ska den ha två utrymnings-/tillträdesvägar. En av dessa får vara en fönsterventil eller ett fönster av tillräcklig storlek eller annan av Transportstyrelsen godtagen anordning.

3.2 Passagerarfartyg

3.2.3 Direkt förbindelse till trapphus

Korridorer i bostads- och arbetsutrymmen ska ha direkt förbindelse med trapphus. Trapphusen ska ha tillräckligt stor golvyta för att förhindra stockning när de används av det antal personer som beräknas använda dem i en nödsituation. Innanför dessa trapphus yttre avgränsningar tillåts endast publika toaletter, förvaringsskåp av obrännbart material som innehåller räddningsutrustning som inte utgör någon risk samt öppna informationsdiskar. Direkt tillträde till dessa trapphus tillåts endast från korridorer, publika toaletter, utrymmen av särskild kategori, öppna rorolastutrymmen till vilka passagerarna har tillträde, sådana utrymningstrappor som föreskrivs i 3.2.4.1, utvändiga utrymmen och publika utrymmen utom utrymmen bakom scener (backstage). Små korridorer eller lobbyer som används för att avskilja ett trapphus från ett kök eller en huvudtvättstuga får ha direkt tillträde till trapphus under förutsättning att de har en däcksarea av minst 4,5 m , en bredd av minst 900 mm och en brandpost.

3.2.4 Utformning av utrymningsvägar

3.2.4.1 Minst en av de utrymningsvägar som föreskrivs i 3.2.1.1 och 3.2.2 ska vara en lättåtkomlig inbyggd trappa. Den ska ge ett sammanhängande skydd mot brand från den nivå där trappan börjar till embarkeringsdäcken för livbåtar och livflottar eller till det högst belägna väderdäcket om embarkeringsdäcket inte sträcker sig till den berörda vertikala huvudzonen. I det senare fallet ska direkt tillträde finnas till embarkeringsdäcket genom utvändiga öppna trappor och gångar. Dessa trappor och gångar ska vara försedda med nödbelysning enligt bestämmelserna i regel 11.5 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:93) om livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg som omfattas av 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss och ha halkskyddande golvbeläggning.

Indelningar som vetter mot utvändiga öppna trappor och gångar som utgör en del av utrymningsvägar samt indelningar belägna så att utrymning till embarkeringsdäcket skulle försvåras om de förstördes av brand ska ha brandintegritet enligt tabell 9.1–9.4.

3.2.4.2 Det ska finnas skydd för passagen från trapphus till embarkeringsplatser för livbåtar och livflottar, antingen direkt eller genom skyddade inre gångar som har samma brandintegritet som trapphus enligt tabell 9.1–9.4.

3.2.4.3 Trappor avsedda endast för ett utrymme och en balkong inom detta utrymme ska inte anses utgöra en av de föreskrivna utrymningsvägarna.

118

Del D Regel 13 Bilaga 1

3.2.4.4 Varje nivå inom ett atrium ska ha minst två utrymningsvägar, av vilka den ena ska ge direkt tillträde till en innesluten vertikal utrymningsväg som uppfyller kraven i 3.2.4.1. 3.2.4.5 Utrymningsvägarnas bredd, antal och utformning ska uppfylla kraven i FSS-koden.

3.2.5 Märkning av utrymningsvägar 3.2.5.1 Utöver den nödbelysning som krävs enligt tillämpliga regler om nödbelysning på fartyg, meddelade med stöd av 2 kap. 1 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) och regel 11.5 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:93) om livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg som omfattas av 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss, ska utrymningsvägarna, inklusive trappor och utgångar, vara markerade med belysning eller självlysande indikeringsremsor utmed hela utrymningsvägen, även i hörn och korsningar. Markeringarna ska placeras högst 0,3 m över däcket. Markeringarna ska göra det möjligt för passagerare att identifiera alla utrymningsvägar och lätt upptäcka utgångarna. Om elektrisk belysning används ska den vara ansluten till en nödkraftkälla och vara så utformad att bortfall av en enskild lampa eller avbrott i en belysningsslinga inte resulterar i att markeringen sätts ur funktion. Dessutom ska alla skyltar som utmärker utrymningsvägar och förvaringsställen för brandutrustning vara av självlysande material eller vara belysta. Belysning eller självlysande märkning ska provas och installeras enligt kraven i FSS-koden.

3.2.5.2 På passagerarfartyg som medför fler än 36 passagerare ska kraven i enligt 3.2.5.1 även gälla för besättningens bostadsutrymmen.

3.2.5.3 I stället för det belysningssystem för utrymningsvägarna som föreskrivs i 3.2.5.1 kan Transportstyrelsen medge alternativa system för att märka ut utrymningsvägar om de innebär likvärdig säkerhetsnivå.

3.3 Lastfartyg

3.3.1 Allmänt På alla bostadsnivåer ska det från varje begränsat utrymme eller grupp av utrymmen finnas minst två utrymningsvägar belägna långt från varandra.

3.3.2 Utrymning från utrymmen under det lägsta öppna däcket Från utrymmen under det lägsta öppna däcket ska huvudutrymningsvägen vara en trappa. Den andra utrymningsvägen får vara en trunk eller en trappa.

3.3.3 Utrymning från utrymmen ovanför det lägsta öppna däcket Från utrymmen ovanför det lägsta öppna däcket ska utrymningsvägarna utgöras av trappor eller dörrar som leder till öppet däck eller en kombination därav.

3.3.4 Återvändskorridorer Återvändskorridorer får inte vara längre än 7 m.

3.3.5 Utrymningsvägars bredd och utformning Utrymningsvägarnas bredd, antal och utformning ska uppfylla kraven i FSSkoden.

3.3.6 Undantag från kravet på två utrymningsvägar För besättningsutrymmen som endast utnyttjas vid enstaka tillfällen kan Transportstyrelsen medge undantag från en av dessa utrymningsvägar om den enda utrymningsvägen är oberoende av vattentäta dörrar.

120

Del D Regel 13 Bilaga 1

3.4 Flyktmasker

3.4.1 Flyktmasker ska uppfylla kraven i FSS-koden. Det ska även finnas flyktmasker i reserv ombord.

3.4.2 Fartyg ska ha minst två flyktmasker i bostadsutrymmen.

3.4.3 På passagerarfartyg ska det finnas minst två flyktmasker i varje vertikal huvudbrandzon.

3.4.4 På passagerarfartyg som medför fler än 36 passagerare ska det finnas ytterligare två flyktmasker i varje vertikal huvudzon.

3.4.5 Kraven i 3.4.3 och 3.4.4 behöver inte tillämpas på trapphus som utgör individuella vertikala huvudzoner eller på de vertikala huvudzoner i fartygets för och akter som inte innehåller utrymmen av kategori 6, 7, 8 eller 12 enligt definition i regel 9.2.2.3.

4 Utrymningsvägar från maskineriutrymmen

4.1 Passagerarfartyg

4.1.1 Utrymmen under skottdäck Om utrymmet ligger under skottdäcket ska de två utrymningsvägarna utformas enligt något av följande alternativ: 1 Två uppsättningar stållejdare som är placerade så långt från varandra som möjligt och som leder till dörrar belägna i den övre delen av utrymmet. Dörrarna ska också vara placerade så långt från varandra som möjligt och leda till lämpliga embarkeringsdäck för livbåtar och livflottar. En av stållejdarna ska vara placerad inuti en skyddande inneslutning som har den brandintegritet som krävs i regel 9.2.2.3 kategori 2 eller 9.2.2.4 kategori 4 gentemot maskinrummet. Inneslutningen ska sträcka sig från den nedre delen av maskinrummet till en säker plats utanför detta och ha självstängande branddörrar med samma integritet. Lejdaren ska fästas på sådant sätt att värme inte kan ledas genom oisolerade fästpunkter. Inneslutningen ska vara minst 800 × 800 mm invändigt och vara försedd med nödbelysning. 2 En stållejdare som leder till en dörr i den övre delen av utrymmet från vilken tillträde finns till embarkeringsdäcket, och dessutom en

MSC/Circ.1081, Unified interpretation of the revised SOLAS chapter II-2.

121

Del D Bilaga 1 Regel 13

ståldörr i den lägre delen av utrymmet, väl åtskild från lejdaren. Ståldörren ska kunna manövreras från båda sidor och ge tillträde till en säker utrymningsväg till embarkeringsdäcket.

4.1.2 Utrymmen över skottdäck Maskinrum ovanför skottdäcket ska ha två utrymningsvägar så långt från varandra som möjligt. Dörrarna som leder från dessa utrymningsvägar ska placeras på en plats från vilken tillträde kan ske till embarkeringsdäck för livbåtar och livflottar. Om lejdare används i utrymningsvägarna ska lejdarna vara av stål.

4.1.3 Undantag Transportstyrelsen kan, beroende på storleken och arrangemanget av den övre delen av utrymmet, medge att fartyg med en bruttodräktighet mindre än 1 000 undantas från kravet på en av utrymningsvägarna från maskineriutrymmen.

Transportstyrelsen kan även medge att fartyg med en bruttodräktighet av minst 1 000 undantas från kravet på en av utrymningsvägarna från maskineriutrymmen beroende på typ och placering av utrymmet, till exempel hjälpmaskineriutrymmen som normalt är obemannade om antingen en dörr eller en stållejdare erbjuder en säker utrymningsväg till embarkeringsdäcket.

I styrmaskinrummet ska en andra utrymningsväg finnas om utrymmet innehåller nödstyrningsplatsen och det inte finns en utgång direkt till öppet däck.

4.1.4 Maskinkontrollrum Två utrymningsvägar ska finnas från maskinkontrollrum som är placerade inom maskineriutrymmet. Minst en av dessa ska ge ett sammanhängande skydd mot rök och lågor till en säker plats utanför maskinrummet.

4.2 Lastfartyg

4.2.1 Maskinrum av kategori A Det ska finnas två utrymningsvägar från varje maskinrum av kategori A, med undantag av vad som föreskrivs i 4.2.2 Dessa ska utformas enligt något av följande alternativ: 1 Två uppsättningar stållejdare som är placerade så långt från varandra som möjligt och som leder till dörrar belägna i den övre delen av utrymmet. Dörrarna ska också vara placerade så långt från varandra som möjligt och leda till öppet däck. En av stållejdarna ska vara placerad inuti en skyddande inneslutning som har den brandintegritet som krävs i regel 9.2.3.3 kategori 4 gentemot maskinrummet. Inneslutningen ska sträcka sig från den nedre delen av maskinrummet till en säker plats utanför detta och ha självstängande

122

Del D Regel 13 Bilaga 1

branddörrar med samma integritet. Lejdaren ska fästas på sådant sätt att värme inte kan ledas genom oisolerade fästpunkter. Inneslutningen ska vara minst 800 × 800 mm invändigt och vara försedd med nödbelysning. 2 En stållejdare som leder till en dörr i den övre delen utrymmet från vilken tillträde finns till embarkeringsdäcket, och dessutom en ståldörr i den lägre delen av utrymmet, väl åtskild från lejdaren. Ståldörren ska kunna manövreras från båda sidor och ge tillträde till en säker utrymningsväg till öppet däck.

4.2.2 Undantag Transportstyrelsen kan, beroende på storlek och arrangemang av utrymmets övre del, även medge att fartyg med en bruttodräktighet mindre än 1 000 undantas från kravet på en av de utrymningsvägar som krävs från maskinrum av kategori A. Dessa fartyg behöver inte uppfylla kravet på en inneslutning av den ena lejdaren enligt 4.2.1.1. I styrmaskinrummet ska en andra utrymningsväg finnas om utrymmet innehåller nödstyrningsplatsen och det inte finns en utgång direkt till öppet däck.

4.2.3 Andra maskineriutrymmen Från andra maskineriutrymmen än maskinrum av kategori A ska det finnas två utrymningsvägar, med undantag av utrymmen som endast används tillfälligt och utrymmen där gångavståndet till en dörr är maximalt 5 m.

4.3 Flyktmasker

4.3.1 På fartyg ska det i maskineriutrymmen finnas flyktmasker placerade på väl synliga platser som alltid kan nås snabbt och lätt i händelse av brand. Vid placeringen av flyktmaskerna ska man ta hänsyn till utformningen av maskineriutrymmet och det antal personer som normalt befinner sig i utrymmet.

4.3.2 Antalet och placeringen av dessa flyktmasker ska markeras på brandkontrollplanen som krävs enligt regel 15.2.4.

4.3.3 Flyktmasker ska uppfylla kraven i FSS-koden.

MSC/Circ.1081, Unified interpretation of the revised SOLAS chapter II-2.

123

Del D Bilaga 1 Regel 13

5 Utrymningsvägar från utrymmen av särskild kategori och öppna rorodäck på passagerarfartyg

5.1 I utrymmen av särskild kategori och i öppna rorolastutrymmen till vilka passagerare har tillträde ska utrymningsvägarna både under och över skottdäck vara utformade så att en säkerhetsnivå minst likvärdig med den som föreskrivs i 3.2.1.1, 3.2.2, 3.2.4.1 och 3.2.4.2 uppnås. I dessa utrymmen ska det finnas särskilda gångvägar till utrymningsvägarna med en bredd av minst 600 mm. Fordonen ska parkeras på ett sådant sätt att gångvägarna alltid hålls fria.

Likvärdig säkerhetsnivå på rorodäck uppnås genom att fordonens dörrar inte blockeras. För att undvika blockering ska det på fordonens ena sida finnas en fri passage med en bredd av minst 600 mm. Ungefär var 24:e m ska det finnas en fri passage med en bredd av minst 600 mm så att man kan nå utgångarna från alla fordon. Utgångarna från rorodäcken ska vara placerade på så sätt att det finns minst en utgång på vardera sidan av däcket i direkt anslutning till varje vertikal huvudzon på det ovanliggande däcket.

5.2 En av utrymningsvägarna från de maskineriutrymmen där besättningen normalt är sysselsatt får inte ha direkt tillträde till något utrymme av särskild kategori.

6 Utrymningsvägar från roroutrymmen

I roroutrymmen där besättningen normalt är sysselsatt ska det finnas två utrymningsvägar. Utrymningsvägarna ska utgöra en säker utrymning till embarkeringsdäck för livbåtar och livflottar. De ska vara placerade i de förliga och aktra delarna av utrymmet.

7 Ytterligare krav på utrymningsvägar på roropassagerarfartyg

7.1 Allmänt

7.1.1 Det ska finnas utrymningsvägar från varje utrymme på ett fartyg där personer normalt uppehåller sig som leder till en samlingsstation. Utrymningsvägarna ska utformas så att de utgör den mest direkta förbindelsen till samlingsstationen och ska vara utmärkta med symboler enligt resolution A.760(18) .

7.1.2 Utrymningsvägar från hytter till trapphus ska vara så direkta som möjligt och ändra riktning så få gånger som möjligt. Det ska inte vara nödvändigt att förflytta sig från fartygets ena sida till den andra för att ta sig till

Resolution A.760(18), Symbols related to life saving appliances and arrangements.

124

Del D Regel 13 Bilaga 1

en utrymningsväg. Det ska inte heller vara nödvändigt att gå upp eller ner mer än två däck från ett passagerarutrymme för att ta sig till en samlingsstation eller till ett öppet däck.

7.1.3 Det ska finnas utvändiga förbindelser från de öppna däck som nämns i 7.1.2 till embarkeringsstationerna för räddningsfarkoster.

7.1.4 Där slutna utrymmen gränsar till öppet däck ska, där det är praktiskt möjligt, öppningar från det slutna utrymmet till det öppna däcket kunna användas som nödutgångar.

7.1.5 Utrymningsvägar får inte blockeras av möbler och andra hinder. Med undantag av bord och stolar, som kan flyttas undan för att ge öppet utrymme, ska skåp och annan tung inredning i publika utrymmen och utmed utrymningsvägarna vara fastmonterade så att de inte kommer i rörelse om fartyget rullar eller får slagsida. Golvbeläggningen ska också vara fastsatt. När fartyget är under resa ska utrymningsvägarna hållas fria från hinder som till exempel städvagnar, sänglinne, bagage och varukartonger.

7.2 Utrymningsinformation

7.2.1 Däck ska vara numrerade i följd och börja med ”1” vid tanktaksdäcket eller det lägst belägna däcket. Denna numrering ska vara skyltad på en framträdande plats vid trappavsatser och i hissfoajéer. Däck får även ha namn, men däcksnumret måste alltid visas tillsammans med namnet.

7.2.2 Enkla planskisser som visar ”ni är här”-position och pilar som visar utrymningsvägar ska vara monterade på en framträdande plats på insidan av varje hyttdörr och i publika utrymmen. Planen ska visa i vilken riktning utrymningen ska ske och vara korrekt orienterad i förhållande till sin placering i fartyget.

7.3 Styrkekrav på ledstänger och korridorer

7.3.1 Ledstänger eller andra handtag ska finnas i alla korridorer utmed hela utrymningsvägen så att det, om möjligt, finns ett fast handtag inom räckhåll för varje steg längs vägen till samlingsstationer och embarkeringsplatser. Ledstänger ska finnas på båda sidor i längsgående korridorer som är bredare än 1,8 m och i tvärgående korridorer som är bredare än 1 m.

Man ska särskilt observera att det måste vara möjligt att kunna korsa foajéer, atrier eller andra öppna utrymmen längs utrymningsvägarna. Ledstänger och andra handtag ska kunna motstå en fördelad horisontell belastning av 750 N/m i riktning mot korridorens eller utrymmets mittpunkt och en nedåtriktad fördelad vertikal belastning av 750 N/m. Ledstänger och handtag behöver inte tåla båda belastningarna samtidigt.

7.3.2 De nedersta 0,5 m av skott eller andra indelningar som bildar vertikala indelningar längs utrymningsvägarna ska kunna motstå en belastning

125

Del D Bilaga 1 Regel 13

av 750 N/m så att den delen av väggarna kan användas som gångyta utmed utrymningsvägarna när fartyget har stor slagsida.

7.4 Evakueringsanalys

Utrymningsvägarna ska utvärderas genom en evakueringsanalys i ett tidigt skede i konstruktionsprocessen. Analysen ska identifiera och i möjligaste mån eliminera eventuell stockning (köbildning) som kan uppstå när ett fartyg ska överges beroende på passagerarnas och besättningens normala förflyttning längs utrymningsvägarna, inklusive möjligheten att besättningen kan behöva röra sig längs dessa vägar i motsatt riktning mot passagerarna. Dessutom ska analysen visa att utrymningsarrangemangen är tillräckligt flexibla i de fall då vissa utrymningsvägar, samlingsstationer, embarkeringsstationer eller räddningsfarkoster eventuellt inte är åtkomliga till följd av en oförutsedd händelse.

Del E

Operativa krav

Regel 14

Operativ beredskap och underhåll

1 Syfte

Brandsäkerhetsåtgärdernas funktion ska bibehållas och övervakas. För att uppnå detta ska följande funktionskrav uppfyllas: 1 Brandskyddssystemen, brandbekämpningssystemen och övrig utrustning ska hållas i användbart skick. 2 Brandskyddssystemen, brandbekämpningssystemen och övrig utrustning ska vederbörligen provas och inspekteras.

2 Allmänna krav

Bestämmelserna i 1.1 ska tillämpas under hela tiden fartyget används till sjöfart. Ett fartyg används till sjöfart utom då följande tre villkor är uppfyllda: 1 fartyget är inne på reparation, är upplagt (antingen för ankar eller i hamn) eller är i torrdocka 2 fartyget har förklarats vara ur tjänst av ägaren eller ägarens representant 3 för passagerarfartyg att det inte finns någon passagerare ombord.

2.1 Operativ beredskap

2.1.1 Följande brandsäkerhetssystem ska hållas i gott skick för att säkerställa deras funktion i händelse av brand: 1 strukturellt brandskydd, inklusive brandindelningar och skydd av öppningar och genomföringar i dessa indelningar 2 branddetekterings- och brandlarmsystem 3 utrymningssystem och anordningar.

2.1.2 Brandbekämpningssystem och utrustning ska hållas i gott skick så att de kan användas omedelbart. Handbrandsläckare som har använts ska omedelbart laddas eller ersättas med en likvärdig handbrandsläckare.

127

Del E Bilaga 1 Regel 14

2.2 Underhåll, funktionsprov och inspektioner

2.2.1 Underhåll, prov och inspektioner ska utföras enligt anvisningarna i bilaga 4 och på ett sådant sätt att tillförlitligheten hos brandbekämpningssystemen och utrustningen säkerställs.

2.2.2 Det ska finnas en underhållsplan ombord på fartyget som ska vara tillgänglig för inspektion.

2.2.3 Underhållsplanen ska behandla åtminstone följande brandsäkerhetsoch brandbekämpningssystem och övrig utrustning som finns ombord: 1 huvudbrandledningar, brandpumpar och brandposter, inklusive brandslangar, munstycken och internationella landanslutningar 2 fasta branddetekterings- och brandlarmsystem 3 fasta brandsläckningssystem och övrig brandsläckningsutrustning 4 automatiska sprinkler-, branddetekterings- och brandlarmsystem 5 ventilationssystem, inklusive brand- och rökspjäll, fläktar och manöveranordningar 6 nödstängningsanordningar för bränsletillförsel 7 branddörrar och deras manöveranordningar 8 fartygets allmänna nödlarmsystem 9 flyktmasker 10 handbrandsläckare och reservladdningar 11 brandmansutrustning.

Service och underhåll av handbrandsläckare ska utföras enligt SS 3656 eller annan likvärdig standard. Bestämmelser om besiktning och tryckprovning av trycksatta anordningar finns i 3 kap. 4 § Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2008:81) om maskininstallation, elektrisk installation och periodvis obemannat maskinrum.

2.2.4 Underhållsplanen får vara datorbaserad.

3 Ytterligare krav för passagerarfartyg

På passagerarfartyg som medför fler än 36 passagerare ska även lågt placerat ledljus och högtalaranläggningen tas med i underhållsplanen.

SS 3656, Brand och räddning – Handbrandsläckare – Underhåll och omladdning.

128

Del E Regel 14 Bilaga 1

4 Ytterligare krav för tankfartyg

På tankfartyg ska även följande system och utrustning tas med i underhållsplanen: 1 inertgassystem 2 däckskumsystem 3 brandsäkerhetsarrangemang i lastpumprum 4 gasvarnarsystem för flambara gaser, inklusive bärbara instrument.

Regel 15

Instruktioner, utbildning ombord och övningar

1 Syfte

För att minska konsekvenserna av brand ska det finnas instruktioner för utbildning och övning av personer ombord i de korrekta procedurerna i en nödsituation. För att uppnå detta ska besättningen ha nödvändiga kunskaper och förmåga att hantera nödsituationer, vilket även omfattar att ta hand om passagerarna.

2 Allmänna krav

2.1 Instruktioner, ansvar och organisation

2.1.1 Besättningsmedlemmar ska ges brandsäkerhetsinstruktioner ombord på fartyget.

2.1.2 Besättningsmedlemmarna ska ges instruktioner om vilka uppgifter de ska utföra i en nödsituation.

2.1.3 Brandgrupper ska utses. Dessa grupper ska ha förmåga att utföra sina uppgifter under hela tiden fartyget används till sjöfart.

2.2 Utbildning ombord och övningar

2.2.1 Besättningsmedlemmar ska utbildas så att de är insatta i såväl fartygets arrangemang som placeringen och hanteringen av varje brandbekämpningssystem och utrustning som de eventuellt måste använda.

2.2.2 Utbildning i hur man använder flyktmaskerna ska ingå i ombordutbildningen.

129

Del E Bilaga 1 Regel 15

2.2.3 Besättningsmedlemmarnas förmåga att utföra sina anvisade uppgifter ska utvärderas regelbundet genom utbildning och brandövningar ombord för att identifiera områden som behöver förbättras, säkerställa att brandbekämpningsförmågan bibehålls och säkerställa brandbekämpningsorganisationens beredskap.

2.2.4 Ombordutbildningen i hur man använder fartygets brandsläckningssystem ska planeras och utföras enligt kraven i regel 19.4.1 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:93) om livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg som omfattas av 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss.

2.2.5 Brandövningar ska utföras och dokumenteras enligt kraven i regel 19.3 och 19.5 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:93) om livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg som omfattas av 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss.

2.3 Utbildningshandböcker

2.3.1 En utbildningshandbok ska finnas i varje mäss och dagrum för besättningen eller i varje besättningshytt.

2.3.2 Utbildningshandboken ska vara skriven på besättningens arbetsspråk.

2.3.3 Utbildningshandboken ska vara skriven på ett lättfattligt sätt och innehålla illustrationer där så är möjligt. Den får bestå av flera volymer och delar av information får även finnas på ljud- och bildmedier i stället för i handboken.

2.3.4 Utbildningshandboken ska i detalj förklara följande: 1 allmän brandsäkerhetspraxis och försiktighetsåtgärder kring rökning, elektricitet, flambara vätskor och liknande faror ombord 2 allmänna instruktioner om brandbekämpning och procedurer, inklusive procedurerna för att larma om en brand och användning av brandlarmknapparna 3 betydelsen av fartygets larmsignaler 4 hantering och användning av brandbekämpningssystem och utrustning 5 hantering och användning av branddörrar 6 hantering och användning av brand- och rökspjäll 7 utrymningssystem och utrustning.

130

Del E Regel 15 Bilaga 1

2.4 Brandkontrollplaner

2.4.1 Till ledning för fartygsbefälet ska det finnas permanent uppsatta generalarrangemangsritningar som tydligt för varje däck visar − kontrollstationerna − de olika brandsektioner som är inneslutna av indelningar av klass A − de sektioner som är inneslutna av indelningar av klass B − uppgifter om branddetekterings- och brandlarmsystem, sprinklersystem och brandsläckningsutrustning − tillträdesvägar till olika utrymmen, däck och så vidare − ventilationssystemet, inklusive uppgifter om manöverplatser för fläktarna, placeringen av spjäll och identifieringsbeteckningar för de ventilationsfläktar som betjänar varje sektion.

Transportstyrelsen kan medge att ovan nämnda uppgifter i stället finns i en handbok. Ett exemplar av handboken ska ges till vart och ett av fartygets befäl och ett exemplar ska alltid vara tillgängligt på en åtkomlig plats ombord. Ritningar och handböcker ska hållas aktuella och alla ändringar ska föras in i dessa så snart som praktiskt möjligt. Texter i sådana ritningar och handböcker ska vara skrivna på fartygets arbetsspråk. Om arbetsspråket ombord inte är engelska eller franska ska det även finnas översättningar av texterna till ett av dessa språk ombord på fartyget.

3 Ytterligare krav för passagerarfartyg

3.1 Brandövningar

Utöver vad som krävs i 2.2.3 ska brandövningar hållas enligt anvisningarna i regel 30 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:93) om livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg som omfattas av 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss med avseende på meddelanden till passagerarna och förflyttning av passagerarna till samlingsstationer och embarkeringsdäck.

3.2 Brandkontrollplaner

På passagerarfartyg som medför fler än 36 passagerare ska de brandkontrollplaner och handböcker som föreskrivs innehålla information om brandskydd, branddetektering och brandsläckning enligt resolution A.756(18) .

Regel 16

Handhavande

1 Syfte

Syftet med denna regel är att säkerställa att information och instruktioner ges om handhavande av fartyg och hantering av last med avseende på brandsäkerhet. För att uppnå detta ska följande funktionskrav uppfyllas: Instruktionshandböcker för brandsäkerhet ska finnas ombord. Ventilering av flambara gaser från lasttankar ska ske kontrollerat.

2 Instruktionshandbok för brandsäkerhet

2.1 Instruktionshandboken för brandsäkerhet ska ge information och instruktioner om hur fartyget och lasten ska hanteras ur brandsäkerhetssynpunkt. Instruktionshandboken ska innehålla information om besättningens ansvar för brandsäkerheten på fartyget vid lastning och lossning och då fartyget är under gång. Den ska också förklara de nödvändiga brandsäkerhetsåtgärderna vid hantering av styckegods. På fartyg som transporterar farligt gods och flambara bulklaster ska instruktionshandboken innehålla hänvisningar till relevanta brandbekämpnings- och lasthanteringsinstruktioner i följande internationella dokument:

Resolution A.756(18), Guidelines on the information to be provided with fire control plans and booklets required by SOLAS regulations II-2/20 and 41-2.

132

Del E Regel 16 Bilaga 1

− BC-koden − IBC-koden − IGC-koden − IMDG-koden.

2008 års ändringar för fartyg byggda den 1 jauari 2011 eller senare

2.1 Instruktionshandboken för brandsäkerhet ska ge information och instruktioner om hur fartyget och lasten ska hanteras ur brandsäkerhetssynpunkt. Instruktionshandboken ska innehålla information om besättningens ansvar för brandsäkerheten på fartyget vid lastning och lossning och då fartyget är under gång. Den ska också förklara de nödvändiga brandsäkerhetsåtgärderna vid hantering av styckegods. På fartyg som transporterar farligt gods och flambara bulklaster ska instruktionshandboken innehålla hänvisningar till relevanta brandbekämpnings- och lasthanteringsinstruktioner i följande internationella dokument: − IBC-koden − IGC-koden − IMDG-koden − IMSBC-koden.

2.2 Instruktionshandboken ska finnas i varje mäss och dagrum för besättningen eller i varje besättningshytt.

2.3 Instruktionshandboken ska vara på besättningens arbetsspråk.

2.4 Instruktionshandboken får kombineras med den utbildningshandbok som krävs i regel 15.2.3.

3 Ytterligare krav för tankfartyg

3.1 Allmänt

Instruktionshandboken för hantering av brandsäkerhet ska beskriva åtgärder för att förhindra brandspridning till lastområdet så att flambara gaser inte antänds samt procedurer för att utlufta och göra lasttankar gasfria. Procedurerna ska beakta bestämmelserna i 3.2.

3.2 Procedurer för att utlufta tankar och göra tankar gasfria 3.2.1 På fartyg som har inertgassystem ska lasttankarna först utluftas med de anordningar som föreskrivs i regel 4.5.6 så att kolvätekoncentrationen blir lägre än 2 volymprocent. Efter detta kan arbetet med att göra tanken gasfri påbörjas på lasttankdäcket.

3.2.2 På fartyg som inte har inertgassystem ska proceduren vara sådan att flambara gaser inledningsvis släpps ut enligt något av följande alternativ:

133

Del E Bilaga 1 Regel 16

1 de ventilationsöppningar som föreskrivs i regel 4.5.3.4 2 öppningar på minst 2 m höjd över lasttankdäcket med ett vertikalt utflöde av minst 30 m/s under hela arbetet med att göra tanken gasfri 3 öppningar på minst 2 m höjd över lasttankdäcket med ett vertikalt utflöde av minst 20 m/s som är skyddade med lämpliga flamskydd som förhindrar passage av flammor.

3.2.3 Ovanstående öppningar ska vara placerade minst 10 m, mätt i horisontalled, från närmsta luftintag eller öppningar till slutna utrymmen som innehåller antändningskällor och från däcksmaskineri, inklusive ankarvinschar och öppningar till kättingboxar, och från annan utrustning som kan utgöra en antändningskälla.

3.2.4 När kolvätekoncentrationen vid öppningarna har sänkts till 30 procent av den undre flambarhetsgränsen kan arbetet med att göra tanken gasfri fortsätta på lasttankdäcket.

134

Del F Regel 17 Bilaga 1

Del F

Alternativ utformning av brandskydd

Regel 17

Alternativ utformning av brandskydd

1 Syfte

Syftet med denna regel är att beskriva ett tillvägagångssätt för alternativ utformning av brandskydd.

2 Allmänt

Transportstyrelsen kan godkänna en alternativ utformning av brandskyddet som helt eller delvis avviker från detaljkraven i del B, C, D, E och G i denna bilaga. En alternativ utformning godkänns endast om den 1 har genomgått en brandteknisk analys, utvärderats och godkänts enligt kraven i denna regel 2 uppfyller dessa föreskrifters syfte och funktionskrav 3 ger samma säkerhetsnivå som brandskyddsåtgärder enligt detaljkraven i del B, C, D, E och G.

3 Brandteknisk analys

En brandteknisk analys ska utarbetas enligt bilaga 3. Analysen ska skickas till Transportstyrelsen och innehålla minst följande: 1 Ett fastställande av fartygstyp och berörda utrymmen. 2 Ett fastställande av vilka regler i del B, C, D, E och G som inte kommer att följas. 3 En utvärdering av brand- och explosionsriskerna för fartyget eller berörda utrymmen som omfattar 3.1 möjliga tändkällor 3.2 brandbelastningen i alla relevanta utrymmen 3.3 möjlig produktion av rök och giftiga gaser 3.4 möjlig spridning av brand, rök och giftiga gaser. 4 Ett fastställande av vilka funktionskrav och dimensionerande värden som ska uppfyllas. De dimensionerande värdena ska 4.1 baseras på dessa föreskrifters syfte och funktionskrav 4.2 säkerställa att samma säkerhetsnivå uppnås som om detaljkraven hade följts 4.3 vara kvantifierbara och mätbara.

135

Del F Bilaga 1 Regel 17

5 En detaljerad beskrivning av den alternativa utformningen och de förutsättningar som har legat till grund för analysen, vilket även omfattar begränsningar i fartygets drift. 6 En teknisk analys som visar att den alternativa utformningen uppfyller de uppställda funktionskraven och dimensionerande värdena.

4 Utvärdering av alternativ utformning

4.1 En alternativ utformning av brandskyddet får användas först efter att Transportstyrelsen har granskat och godkänt innehållet i den brandtekniska analysen.

4.2 Det ska finnas en kopia av dokumentationen ombord som intygar att den alternativa utformningen dels uppfyller kraven i denna regel, dels är godkänd av Transportstyrelsen.

5 Utbyte av information

Utöver ovanstående ska en sammanfattande beskrivning av den alternativa utformningen bifogas. Denna ska vara skriven så att den kan vidarebefordras till IMO.

6 Ny utvärdering på grund av ändrade förutsättningar

Om de förutsättningar som har legat till grund för den brandtekniska analysen eller begränsningar i fartygets drift ändras, ska en ny brandteknisk analys utarbetas och skickas till Transportstyrelsen för godkännande.

136

Del G Regel 18 Bilaga 1

Del G

Särskilda krav för helikopterdäck, transport av farligt gods, fordonsutrymmen, utrymmen av särskild kategori och rorolastutrymmen

Regel 18

Särskilda krav för helikopterdäck

1 Syfte

Fartyg där användning av helikopter förekommer ska vidta de ytterligare brandsäkerhetsåtgärder som föreskrivs i denna regel. Dessa åtgärder ska leda till att följande funktionskrav uppfylls: 1 Helikopterdäckets struktur ska vara sådan att fartyget skyddas från den brandrisk som uppstår vid helikopteranvändning. 2 Det ska finnas ändamålsenlig brandbekämpningsutrustning som kan skydda fartyget från den brandrisk som uppstår vid helikopteranvändning. 3 Tanknings- och hangaranordningar och deras användning ska innefatta sådana brandskyddsåtgärder att fartyget skyddas från den brandrisk som uppstår vid helikopteranvändning. 4 Det ska finnas instruktionshandböcker och utbildning ska anordnas.

2 Tillämpning

2.1 Utöver tillämpliga krav i del B, C, D och E i dessa föreskrifter ska fartyg utrustade med helikopterdäck uppfylla kraven i denna regel.

2.2 Om helikoptrar enbart landar eller vinschar vid enstaka tillfällen eller i nödsituationer på fartyg som inte har helikopterdäck ska den brandbekämpningsutrustning som krävs enligt del C användas. Sådan utrustning ska vara lättåtkomlig och kunna användas omedelbart och finnas i närheten av det område där helikoptern landar eller vinschar.

2.3 Oavsett vad som sägs i 2.2 ska roropassagerarfartyg utan helikopterdäck uppfylla kraven i regel 28 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:93) om livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg som omfattas av 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss.

137

Del G Bilaga 1 Regel 18

3 Strukturella krav på helikopterdäck

3.1 Konstruktioner av stål eller likvärdigt material

Helikopterdäck ska i allmänhet konstrueras av stål eller likvärdigt material. Om helikopterdäcket är en del av däckshuset eller överbyggnaden ska det isoleras till A-60-klass.

3.2 Konstruktioner av aluminium eller andra metaller med låg smältpunkt

Transportstyrelsen kan medge att man använder helikopterdäck av aluminium eller annat material med låg smältpunkt som inte har gjorts likvärdigt med stål om följande villkor uppfylls: 1 Om plattformen är fribärande placerad utanför sidan av fartyget ska den efter varje brand på fartyget eller plattformen genomgå en strukturell analys som avgör om den kan fortsätta att användas. 2 Om plattformen är placerad ovanför fartygets däckshus eller liknande struktur ska följande villkor uppfyllas: 2.1 däckshusets tak och skott som finns under plattformen får inte ha några öppningar 2.2 fönster under plattformen ska vara försedda med stålluckor 2.3 efter varje brand på plattformen eller i dess närhet ska den genomgå en strukturell analys som avgör om den kan fortsätta att användas.

4 Utrymning från helikopterdäck

Helikopterdäck ska förses med både en huvud- och en nödutrymningsväg och tillträde för brand- och räddningspersonal. Dessa ska placeras så långt från varandra som möjligt, helst på vardera sidan av helikopterdäcket.

5 Brandbekämpningsarrangemang på helikopterdäck

5.1 I närheten av helikopterdäcket och nära tillträdesvägarna till däcket ska följande brandbekämpningsutrustning finnas: 1 minst två pulverbrandsläckare med en sammanlagd kapacitet av minst 45 kg 2 koldioxidbrandsläckare med en sammanlagd kapacitet av minst 18 kg eller likvärdig brandsläckare 3 ett lämpligt skumsläckningssystem bestående av skumkanoner eller skumrör som kan begjuta alla delar av helikopterdäcket med skum under alla väderförhållanden i vilka helikoptrar kan användas (systemet ska kunna leverera det flöde som anges i tabell 18.1 under minst 5 min)

138

Del G Regel 18 Bilaga 1

Tabell 18.1. Skumflöde

4 skumvätska som ska vara lämplig att använda i saltvatten och minst uppfylla kraven i ICAO Doc 9137-AN/898 Part 1 5 minst två kombinationsbrandmunstycken av stråle/dimtyp med tillräckligt långa brandslangar så att alla delar av helikopterdäcket kan nås 6 två brandmansutrustningar utöver de som krävs i regel 10.10 7 följande utrustning, som ska förvaras på ett lättåtkomligt och väderskyddat sätt: − skiftnyckel − brandfilt − bultsax 60 cm − grepp- eller räddningskrok − kraftig bågfil med sex extra blad − stege − lyftlina, 5 mm i diameter och 15 m lång − sidavbitare − en uppsättning olika skruvmejslar − bälteskniv (en kniv med skyddad egg) med slida.

6 Dränering av helikopterdäck

Dräneringssystemet från helikopterdäck ska vara tillverkat av stål och leda direkt överbord. Det ska vara helt fristående från andra system och ska vara konstruerat så att avloppsvattnet inte faller på någon del av fartyget.

62 ICAO Doc 9137-AN/898 Part 1, The International Civil Aviation Organization Airport Services Manual, Part 1, Rescue and fire fighting, chapter 8, Extinguishing agent characteristics, paragraph 8.1.5, Foam specifications table 8-1, level ’B’.

139

Del G Bilaga 1 Regel 18

7 Skyddsanordningar vid tankning av helikoptrar och utrustning i hangarer

Om det finns tankningsanordningar eller hangarer på fartyget ska följande villkor uppfyllas: 1 Det ska finnas en speciell plats avsedd för förvaring av bränsletankar som ska vara 1.1 placerad så långt som möjligt från bostadsutrymmen, utrymningsvägar och embarkeringsstationer 1.2 avskild från områden som innehåller antändningskällor. 2 Bränsleförvaringsplatsen ska förses med lämplig dränering som samlar upp bränslespill på en säker plats. 3 Tankar och tillhörande utrustning ska skyddas mot fysiska skador och mot brand i närliggande utrymmen eller områden. 4 Om bärbara tankar används ska man speciellt beakta 4.1 tankens konstruktion 4.2 uppställnings- och säkringsarrangemang 4.3 elektrisk jordning 4.4 rutiner för inspektioner. 5 Bränslepumpar till förrådstankar ska förses med anordningar för fjärravstängning från en säker plats i händelse av brand. Om tankningssystemet som används bygger på gravitationsprincipen ska tanken förses med en motsvarande avstängningsanordning för att avskilja bränslekällan. 6 Bränslepumpenheten får endast vara ansluten till en tank åt gången. Rören mellan tanken och pumpenheten ska vara av stål eller likvärdigt material, så korta som möjligt och skyddade mot skador. 7 Elektriska bränslepumpenheter och deras manöverorgan ska vara av en typ som är lämplig för deras placering och de potentiella riskerna. 8 Bränslepumpsenheterna ska ha anordningar som skyddar fyllnadsslangar mot övertryck. 9 Utrustning som används vid tankning ska vara elektriskt jordad. 10 Skyltar med texten ”RÖKNING FÖRBJUDEN/NO SMOKING” ska finnas på lämpliga ställen. 11 Hangarer, tankningsplatser och underhållsplatser ska betraktas som maskinrum av kategori A med avseende på bestämmelser om strukturellt brandskydd, fasta brandsläckningssystem och detekteringssystem. 12 Slutna hangarer eller slutna utrymmen som innehåller tankningsanordningar ska förses med mekanisk ventilation enligt kraven i regel 20.3 för slutna rorolastrum på lastfartyg. Ventilationsfläktar ska vara av gnistfri typ.

140

Del G Regel 18 Bilaga 1

13 Elektrisk utrustning i slutna hangarer eller slutna utrymmen som innehåller tankningsanordningar ska uppfylla kraven i regel 20.3.2, 20.3.3 och 20.3.4.

8 Säkerhetshandbok och brandbekämpningsarrangemang för helikopterdäck

8.1 Varje helikopteranordning ska ha en användarhandbok som innehåller en beskrivning och en checklista över säkerhetsåtgärder, procedurer och utrustningskrav. Denna handbok kan vara en del av fartygets säkerhetshandbok.

8.2 De procedurer och försiktighetsåtgärder som följs vid tankning ska överensstämma med vedertagen säkerhetspraxis och finnas med i användarhandboken.

8.3 Minst två brandmän utbildade i räddnings- och brandsläckningstjänst ska finnas omedelbart tillgängliga när en helikopter används.

8.4 Vid tankning ska det finnas brandsläckningspersonal närvarande som inte får delta i tankningsaktiviteterna.

8.5 Repetitionsutbildning ska ges ombord på fartyget. Extra brandsläckningsmedel ska finnas för att möjliggöra träning och prov av utrustningen.

Regel 19

Särskilda krav för transport av farligt gods

1 Syfte

Fartyg som transporterar farligt gods ska vidta de ytterligare brandsäkerhetsåtgärder som finns beskrivna i denna regel. Dessa åtgärder ska leda till att följande funktionskrav uppfylls: 1 Brandskyddssystem som skyddar mot de brandrisker som uppstår vid transport av farligt gods ska vara installerade. 2 Det farliga godset ska separeras från antändningskällor. 3 Lämplig personlig skyddsutrustning ska finnas ombord för att skydda mot de risker som uppstår vid transport av farligt gods.

141

Del G Bilaga 1 Regel 19

2 Allmänna krav

2.1 Grundläggande bestämmelser om transport av farligt gods i förpackad form finns i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:91) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden). Utöver grundläggande bestämmelser, del B, C, D och E, samt regel 18 och 20, ska fartyg som transporterar farligt gods uppfylla tillämpliga krav i denna regel. Bestämmelser för transport av farligt gods i olika fartygstyper och lastutrymmen finns i 2.2 och tabell 19.1.

Om fartyget transporterar endast begränsade mängder farligt gods enligt kapitel 3.4 i bilaga 1 till Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:91) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden) behöver kraven i denna regel inte uppfyllas.

Lastfartyg med en bruttodräktighet mindre än 500 ska uppfylla dessa krav. Transportstyrelsen kan medge att sådana fartyg undantas, vilket i så fall ska vara angivet i det farligtgodsintyg som krävs i 4.

2008 års ändringar för fartyg byggda den 1 juli 2002 eller senare men före den 1 januari 2011

2.1 Fartyg enligt punkt 1 och 2 ska uppfylla kraven i regel 19.3 senast vid den första besiktning för förnyande av certifikat (renewal survey) som fartyget genomgår från och med den 1 januari 2011. .1 Lastfartyg med en bruttodräktighet överstigande 500 och passagerarfartyg byggda den 1 september 1984 eller senare men före den 1 januari 2011 med lastutrymme för transport av farligt gods i förpackad form .2 Lastfartyg med en bruttodräktighet mindre än 500 byggda den 1 februari 1992 eller senare men före den 1 januari 2011 med lastutrymme för transport av farligt gods i förpackad form

Detta gäller dock inte vid transport av förpackat farligt gods av klasserna 6.2 och 7 och farligt gods i begränsade mängder enligt kapitel 3.4 i bilaga 1 till Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:91) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden) och reducerade mängder enligt kapitel 3.5 i bilaga 1 till Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:91) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDGkoden) i enlighet med tabell 19.1 och 19.3 för fartyg byggda den 1 januari 2011 eller senare i lydelsen efter 2008 års ändringar.

MSC/Circ.608/Rev.1, Interim guidelines for open-top container ships.

142

Del G Regel 19 Bilaga 1

2008 års ändringar för fartyg byggda den 1 januari 2011 eller senare

2.1 Grundläggande bestämmelser om transport av farligt gods i förpackad form finns i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:91) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden).

Utöver grundläggande bestämmelser, del B, C, D och E, samt regel 18 och 20, ska fartyg som transporterar farligt gods uppfylla tillämpliga krav i denna regel. Bestämmelser för transport av farligt gods i olika fartygstyper och lastutrymmen finns i 2.2 och tabell 19.1.

Om fartyget transporterar endast begränsade mängder farligt gods enligt kapitel 3.4 eller reducerade mängder enligt kapitel 3.5 i bilaga 1 till Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:91) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden) behöver kraven i denna regel inte uppfyllas.

Lastfartyg med en bruttodräktighet mindre än 500 ska uppfylla dessa krav. Transportstyrelsen kan medge att sådana fartyg undantas, vilket i så fall ska vara angivet i det farligtgodsintyg som krävs i 4.

3 Särskilda krav

Om inget annat sägs ska följande bestämmelser styra tillämpningen av tabell 19.1, 19.2 och 19.3, både vad gäller gods som stuvas på däck och gods som stuvas under däck. Bestämmelsernas nummer anges i tabellernas vänsterspalt.

3.1 Brandvattentillförsel

3.1.1 Omedelbar tillgång till vatten från huvudbrandledningen ska ordnas antingen genom permanent tryckhållning eller genom lämpligt placerade fjärrstartanordningar för brandpumparna.

3.1.2 Systemet ska kunna leverera tillräckligt med vatten för att kunna förse fyra brandslangar med munstycken och tryck enligt kraven i regel 10.2 så att varje del av ett lastutrymme nås när utrymmet är tomt. Transportstyrelsen kan medge att en likvärdig anordning används förutsatt att denna har samma kapacitet vad gäller vattenmängd.

3.1.3 Lastutrymmen, utom väderdäck, ska kunna kylas med en kapacitet av minst 5 liter/min och m , antingen genom ett fast vattenspridningssystem eller genom flödning. Systemet ska kunna kyla utrymmet i händelse av brand i lastutrymmet eller i angränsande utrymmen. Transportstyrelsen kan medge att små utrymmen eller mindre områden av ett stort utrymme kyls med brandslangar. Området får dock inte vara större än att hela området kan kylas med en brandslang.

Dränering eller bortpumpning av vattnet ska anordnas för att förhindra uppkomsten av fria vätskeytor. Dräneringssystemet ska ha en kapacitet av minst 125 procent av den sammanlagda kapaciteten hos vattenspridningssystemet och det föreskrivna antalet brandslangar. Dräneringssystemets ventiler ska kunna manövreras från en plats utanför lastutrymmet i närheten av vattenspridningssystemets manöverorgan. Länsbrunnar med tillräckligt stor kapacitet ska anordnas vid sidobordläggningen med ett inbördes avstånd av högst 40 m i varje vattentätt utrymme. Om detta inte är möjligt ska effekterna av vattnets tillkommande vikt och de fria vätskeytorna tas med vid beräkningen av fartygets stabilitet.

3.1.4 Som alternativ till ett vattenspridningssystem enligt kraven i 3.1.3 får ett lättskumsystem användas.

Resolution A.123(V), Recommendations on fixed fire extinguishing systems for special cargo spaces.

144

Del G Regel 19 Bilaga 1

3.1.5 Vattentillgången till vattenspridningssystemet och brandvattensystemet ska vara tillräckligt stor så att kraven i 3.1.2 och 3.1.3 kan uppfyllas samtidigt för det största lastutrymmet. Brandvattensystemets föreskrivna kapacitet ska kunna levereras av brandpumparna, eventuell nödbrandpump inte inräknad. Om vattenspridningssystemet är försett med en separat pump ska den kapaciteten tas med i beräkningen av den totala kapaciteten.

3.2 Antändningskällor

Endast sådan elektrisk utrustning som av Transportstyrelsen bedöms vara nödvändig för fartygets handhavande får installeras i slutna lastutrymmen eller i fordonsutrymmen. Om elektrisk utrustning installeras i sådana utrymmen ska utrustningen uppfylla kraven i IEC 60092 eller göras helt isolerad från resten av elsystemet, till exempel genom att avlägsna andra länkar än säkringar eller att låsbara skyddsströmbrytare används och placeras utanför det utrymme i vilket det farliga godset transporteras. Kabelgenomföringar genom däck eller skott ska förseglas så att inte gas eller ångor tränger igenom. Kablar som passerar genom utrymmena och kablar inom lastutrymmena ska vara skyddade mot yttre åverkan. Ingen annan utrustning som kan antända flambar gas får finnas i lastutrymmena.

3.3 Branddetekteringssystem

I rorolastutrymmen ska det finnas ett fast branddetekterings- och brandlarmsystem som uppfyller kraven i FSS-koden. I alla andra typer av lastutrymmen ska det finnas antingen ett fast branddetekterings- och brandlarmsystem eller ett rökdetekteringssystem med utsugningsprov som uppfyller kraven i FSS-koden. Om ett rökdetekteringssystem med utsugningsprov används ska det säkerställas att giftiga eller flambara gaser inte kommer in i utrymmen där människor kan befinna sig enligt FSS-koden 10.2.1.3.

Detektorsektionerna inom dessa utrymmen kan vara försedda med en anordning, till exempel ett tidrelä, för bortkoppling av sektionerna under den tid som lastning/lossning pågår, under förutsättning att brandlarmknapparna inte kan kopplas bort med denna anordning och att det indikeras på brandlarmcentralen när sektionerna är bortkopplade.

IEC 60092-506, Electrical installations in ships – Special features – Ships carrying specific dangerous goods and materials hazardous only in bulk.

145

Del G Bilaga 1 Regel 19

ningstid.

3.4 Ventilationssystem

3.4.1 Slutna lastutrymmen ska förses med mekanisk ventilation som har en kapacitet av minst 6 luftväxlingar/h i det tomma utrymmet. Frånluften ska tas från övre eller undre delen av lastutrymmet beroende på vilken typ av farligt gods som transporteras.

3.5 Länspumpning

3.5.1 Vid transport av flambara eller giftiga vätskor i slutna utrymmen ska länspumpsystemet vara utformat på så sätt att oavsiktlig pumpning av dessa vätskor genom maskineriutrymmenas rörledningar eller pumpar inte kan ske. Om dessa vätskor transporteras i stora mängder ska ytterligare dräneringsanordningar övervägas.

MSC/Circ.729, Design guidelines and operational recommendations for ventilation systems in ro-ro cargo spaces. IACS UR F29, Non-sparking fans.

146

Del G Regel 19 Bilaga 1

3.5.2 Om länssystemet i lastutrymmena är separat från länssystemet som drivs av pumparna i maskinrummet, ska dess kapacitet vara minst 10 m /h för varje lastrum. Om systemet är gemensamt, behöver kapaciteten inte överstiga 25 m /h. Systemet behöver inte utformas så att det har redundans.

3.5.3 När flambara eller giftiga vätskor transporteras ska länssystemet i maskinrummet avskiljas med en blindfläns eller en stängd, låsbar ventil.

3.5.4 Slutna utrymmen utanför maskineriutrymmen som innehåller länspumpar som betjänar lastutrymmen där flambara eller giftiga vätskor transporteras ska ha en separat mekanisk ventilation med en kapacitet av minst 6 luftväxlingar/h. Om det finns någon dörr som leder till ett annat slutet utrymme ska denna vara självstängande.

3.5.5 Om länssystemet i lastutrymmena enbart använder sig av gravitationskraften, ska dräneringen antingen leda direkt överbord eller till en sluten länstank som inte får placeras i ett maskineriutrymme. Tanken ska förses med ett ventilationsrör som leder till en säker plats på väderdäck. Dränering från ett lastutrymme får ledas till länsbrunnar i ett lägre beläget utrymme endast om detta utrymme uppfyller samma krav som lastutrymmet.

3.6 Personlig skyddsutrustning

3.6.1 Fyra ställ av heltäckande skyddskläder som motstår kemiska angrepp från den last som transporteras ska finnas utöver den brandmansutrustning som föreskrivs i regel 10.10. Skyddskläderna ska täcka all hud så att ingen del av kroppen är oskyddad.

2008 års ändringar för fartyg byggda den 1 januari 2011 eller senare

3.6.1 Fyra ställ av heltäckande skyddskläder som motstår kemiska angrepp från den last som transporteras ska finnas utöver den brandmansutrustning som föreskrivs i regel 10.10. Vid transport av fast farligt gods i bulk ska de heltäckande skyddskläderna motstå kemiska angrepp från de laster som specificeras i IMSBC-koden. Vid transport av farligt gods i förpackad form ska de heltäckande skyddskläderna motstå kemiska angrepp från de respektive laster som specificeras i MSC/Circ.1025 . Skyddskläderna ska täcka all hud så att ingen del av kroppen är oskyddad.

3.6.2 Det ska finnas minst två stycken andningsapparater utöver de som föreskrivs i regel 10. Till varje andningsapparat ska det finnas två reservladdningar. Passagerarfartyg som medför högst 36 passagerare och lastfartyg behöver endast en reservladdning till varje andningsapparat om det ombord finns möjlighet att fylla på tryckluftsbehållarna utan risk för kontaminering.

69 MSC/Circ.1025, Revised emergency response procedures for ships carrying dangerous goods (EmS Guide).

147

Del G Bilaga 1 Regel 19

3.7 Handbrandsläckare

Utöver de brandsläckare som föreskrivs på andra ställen i dessa föreskrifter ska det i lastutrymmen finnas handbrandsläckare med en kapacitet av 12 kg pulver av lägst klass 233B C eller likvärdig brandsläckare.

3.8 Isolering av maskinrum

Alla skott och däck mellan lastutrymmen och maskinrum av kategori A ska vara isolerade till A-60-standard, utom de skott där det farliga godset stuvas minst 3 m i horisontell riktning från skottet.

3.9 Vattenspridningssystem

Alla öppna rorolastutrymmen som har ett däck ovanför sig och alla slutna roroutrymmen som inte kan slutas tätt ska förses med ett vattenspridningssystem med manuell utlösning, som ska skydda alla delar av alla däck och fordonsplattformar. Transportstyrelsen kan medge att andra fasta brandsläckningssystem används förutsatt att dessa i fullskaletest har visats vara minst lika effektiva.

Dränering eller bortpumpning av vattnet ska anordnas för att förhindra uppkomsten av fria vätskeytor. Dräneringssystemet ska ha en kapacitet av minst 125 procent av den sammanlagda kapaciteten hos vattenspridningssystemet och det föreskrivna antalet brandslangar. Dräneringssystemets ventiler ska kunna manövreras från en plats utanför lastutrymmet i närheten av vattenspridningssystemets manöverdon. Länsbrunnar med tillräckligt stor kapacitet ska anordnas vid sidobordläggningen med ett inbördes avstånd av högst 40 m i varje vattentätt utrymme. Om detta inte är möjligt ska effekterna av vattnets tillkommande vikt och de fria vätskeytorna tas med vid beräkningen av fartygets stabilitet.

3.10 Avskiljning av roroutrymmen

3.10.1 Om ett slutet rorolastutrymme har en öppning till ett annat rorolastutrymme, ska denna öppning förses med en avskiljning (till exempel port) som hindrar spridning av farliga vätskor eller gas mellan utrymmena. Om även det närliggande rorolastutrymmet kan anses vara ett slutet utrymme som uppfyller samma krav, behöver en sådan avskiljning inte finnas.

Resolution A.123(V), Recommendations on fixed fire extinguishing systems for special cargo spaces.

148

Del G Regel 19 Bilaga 1

3.10.2 Om ett slutet rorolastutrymme har en öppning till väderdäck, ska denna öppning förses med en avskiljning (till exempel port) som hindrar spridning av farliga gaser eller vätskor mellan dessa utrymmen. En sådan avskiljning behöver inte finnas om det slutna rorolastutrymmet uppfyller de krav som ställs på ett slutet utrymme som innehåller sådant farligt gods som finns på närliggande väderdäck.

4 Farligtgodsintyg

Ett fartyg som transporterar farligt gods ska medföra farligtgodsintyg uppställt enligt MSC/Circ.1027 som visar att dess konstruktion och utrustning uppfyller kraven i denna regel. Denna dokumentation behöver inte medföras vid transport av farligt gods av klass 6.2 eller 7 (utom då farligt gods av klass 6.2 eller 7 transporteras i bulk i fast form). Inte heller vid transport av farligt gods i små kvantiteter behöver denna dokumentation medföras.

2008 års ändringar för fartyg byggda den 1 januari 2011 eller senare

4 Farligtgodsintyg

Ett fartyg som transporterar farligt gods ska medföra farligtgodsintyg uppställt enligt MSC/Circ.1027 som visar att dess konstruktion och utrustning uppfyller kraven i denna regel. Denna dokumentation behöver inte medföras vid transport av farligt gods av klass 6.2 eller 7 (utom då farligt gods av klass 6.2 eller 7 transporteras i bulk i fast form). Inte heller vid transport av farligt gods i små kvantiteter eller reducerade mängder behöver denna dokumentation medföras.

71 MSC/Circ.1027, Carriage of dangerous goods: Document of compliance with the special requirements for ships carrying dangerous goods under the provisions of regulation II-2/19 of SOLAS 74, as amended.

149

Del G Bilaga 1 Regel 19

Tabell 19.1. Tillämpliga bestämmelser för transport av farligt gods i olika fartyg och lastutrymmen

Regel 1 2 3 4 5 19.2.2

5 ods n n n - n - o g na k r- ro gt ur 5) or li – mme mme mme mme b ne ro rdäc 1 a a r ar gs ar g try ai try try try u u na u u t f lk ty ri u åm äde ven st ont st ut st ppn st as ar

Regel 19 V (ä Öv la C la Sl la Ö la F i b F pr

3.1.1 X X X X X X

3.1.2 X X X X X –

er 3.1.3 – X X X X X ss la 3.1.4 – X X X X k X a ik 4 3.2 – X X X X X ol å 4 3.3 – X X X – p X

1 19 4 3.4.1 – X X X – X el 1 4 3.4.2 – X X X – reg X i r 3.5 – X X X – se – el 2. 3.6.1 X X X X X m 9. – 1 äm l 3.6.2 X X X X X st el – be ab 3.7 X X – – X v e t – a s 3.8 X X X X X ng s, – ni od 3 p 3.9 – – – X X g – äm igt ll rl 3.10.1 – – – X – ti – r fa 3.10.2 – – – X – Fö av –

Kommentarer: 1 Ska inte tillämpas på gods av klass 4 och 5.1 som transporteras i slutna containrar. När gods av klass 2, 3, 6.1 och 8 transporteras i slutna containrar, får ventilationen minskas till minst två luftväxlingar i timmen. Vid tillämpningen av denna bestämmelse ska en flyttbar tank anses vara en sluten container.

1 2008 års ändringar för fartyg byggda den 1 januari 20011 eller senare

Ska inte tillämpas på god av klass 4 och 5.1 som transporteras i slutna containrar. När gods av klass 2,3,6.1 och 8 transporteras i slutna containrar, får ventilationen minskas till minst två luftväxlingar i timmen. När gods i vätskeform av klass 4 och 5.1 transporteras i slutna containrar, får ventilationen minskas till minst två luftväxlingar i timmen. Vid tillämpningen av denna bestämmelse ska en flyttbar tank anses vara en sluten container. 2 Tillämplig endast på däck. 3 Tillämplig endast på slutna rorolastutrymmen som inte kan tillslutas tätt. 4 Transportstyrelsen kan medge att kravet sänks eller tas bort i det särskilda fall att det inte kan läcka flambar gas från pråmen alternativt att pråmen kan avge flambar gas till ett säkert utrymme utanför fartygets lastutrymme genom ventilationskanaler som är anslutna till pråmen. 5 Utrymmen av särskild kategori ska betraktas som slutna rorolastutrymmen vid transport av farligt gods.

150

Del G Regel 19 Bilaga 1

Tabell 19.2. Tillämpliga bestämmelser för olika klasser av farligt gods på fartyg och i lastutrymmen för fast farligt gods i bulk

Klass 4.1 4.2 4.3 5.1 6.1 8 9

Regel 19

3.1.1 X X – X – – X

3.1.2 X X – X – – X

7 8 8 3.2 X X X X – – X

3.4.1 – X X – – – –

9 7 7, 9 7, 9 3.4.2 X X X X – – X

3.4.3 X X X X X X X

3.6 X X X X X X X

7 10 3.8 X X X X – – X

Kommentarer: 6 Ämnen i denna klass som får transporteras i bulk medför sådana risker att berörda fartygs konstruktion och utrustning ska ägnas särskild uppmärksamhet, utöver att bestämmelserna som räknas upp i denna tabell ska följas. 7 Endast tillämplig på frökakor som innehåller lösliga produkter, på ammoniumnitrat och på ammoniumnitrathaltiga gödselmedel. 8 Endast tillämplig på ammoniumnitrat och ammoniumnitrathaltiga gödselmedel. En skyddsnivå enligt SS-EN 60079, Elektrisk utrustning för områden med explosiv gasatmosfär, är tillräcklig. 9 Endast lämpliga ståltrådsnät krävs. 10 Kraven i BC-koden är tillräckliga. 10 2008 års ändringar för fartyg byggda den 1 januari 2011 eller senare Kraven i IMSBC-koden är tillräckliga.

151

2009: T SF

Del G S

98

Bilaga 1 Regel 19

a 1 B ilag

Tabell 19.3. Tillämpliga bestämmelser för olika klasser av farligt gods utom fast farligt gods i bulk

Regel

19 3.1.1 3.1.2 3.1.3 3.1.4 3.2 3.3 3.4.1 3.4.2 3.5 3.6 3.7 3.8 3.9 3.10.1 3.10.2 Klass

12 1.1–1.6 X X X X X X – – – – – X X X X

15

3 vätskor X X – – X X X X X X X X X X X

17

3 vätskor X X – – – X – – – X X X X X X

11

6.1 vätskor X X – – X X X X X X X X X X X

6.1 vätskor X X – – – X X X X X X X X X X

6.1 fasta 11 X X – – – X X – – X – – X X X

ämnen

8 vätskor X X – – – X – – – X – – X X X

8 vätskor X X – – X X X X X X X X X X X

8 vätskor X X – – – X X X – X X X X X X

8 fasta ämnen X X – – – X – – – X – – X X X

11 14

9 X – – – – – X – – X – – X X X

Kommentarer: 11 När mekaniskt ventilerade utrymmen krävs i IMDG-koden, med ändringar. 12 Ska alltid stuvas 3 m horisontellt räknat från maskineriutrymmet. 13 Se IMDG-koden, med ändringar. 14 Då det är tillämpligt på det gods som transporteras. 15 Gäller vätskor med en flampunkt som är mindre än eller lika med 23 °C. 16 Med hänvisning till IMDG-koden, med ändringar, är stuvning av farligt gods klass 5.2 under däck eller i slutna roroutrymmen förbjuden. 17 Gäller vätskor med en flampunkt som är större än 23 °C men mindre än eller lika med 61 °C.

152

Regel 19 Bilaga 1

2008 års ändringar för fartyg byggda den 1 januari 2011 eller senare

Tabell 19.3. Tillämpliga bestämmelser för olika klasser av farligt gods utom fast farligt gods i bulk

Regel

19 3.1.1 3.1.2 3.1.3 3.1.4 3.2 3.3 3.4.1 3.4.2 3.5 3.6 3.7 3.8 3.9 3.10.1 3.10.2 Klass

1.1–1.6 X X X X X X – – – – – X X X X 1.4S X X – – – X – – – – – – X X X 2.1 X X – – X X X X – X – X X X X 2.2 X X – – – X – – – X – X X X X 2.3 flambar X X – – X – – – – X – X X X X

2.3 icke

X X – – – X X – – X – X X X X

flambar

3 X X – – X X X X X X X X X X X 3 X X – – – X – – – X X X X X X 4.1 X X – – – X X – – X X X X X X 4.2 X X – – – X X – – X X X X X X 21 18 4.3 vätskor X X – – X X X – – X X X X X X

4.3 fasta

X X – – – X X – – X X X X X X

ämnen

11 13 5.1 X X – – – X X – – X X X X X X 5.2 X X – – – – – – – X – X X X X 6.1 vätskor X X – – X X X X X X X X X X X 6.1 vätskor X X – – – X X – X X X X X X X 6.1 vätskor X X – – – X – – X X – – X X X 6.1 fasta 11 X X – – – X X – – X – – X X X

ämnen

8 vätskor X X – – X X X X X X X X X X X 22 19 8 vätskor X X – – – X X – X X X X X X X 8 vätskor X X – – – X – – X X – – X X X 8 fasta ämnen X X – – – X – – – X – – X X X 17 11 17 14 9 X – – – X – X X – X – – X X X Kommentarer: 11 När mekaniskt ventilerade utrymmen krävs i IMDG- 17 Gäller farligt gods som utvecklar lättantändlig ånga listat i

Del G Bilaga 1 Regel 20

Regel 20

Särskilda krav för fordonsutrymmen, utrymmen av särskild kategori och rorolastutrymmen

1 Syfte

Fartyg som har fordonsutrymmen, utrymmen av särskild kategori eller rorolastutrymmen ska vidta de ytterligare brandsäkerhetsåtgärder som finns beskrivna i denna regel. Dessa åtgärder ska leda till att följande funktionskrav uppfylls: 1 Brandsäkerhetssystem ska installeras för att minimera de risker som uppstår från fordonsutrymmen, utrymmen av särskild kategori och rorolastutrymmen. 2 Antändningskällor ska separeras från fordonsutrymmen, utrymmen av särskild kategori och rorolastutrymmen. 3 Fordonsutrymmen, utrymmen av särskild kategori och rorolastutrymmen ska förses med tillräcklig ventilation.

2 Allmänna krav

2.1 Tillämpning

Utöver tillämpliga krav i del B, C, D och E i denna bilaga ska fordonsutrymmen, utrymmen av särskild kategori och rorolastutrymmen uppfylla kraven i denna regel.

2.2 Generella principer för passagerarfartyg

2.2.1 Vid tillämpningen av denna regel är det tillåtet att för fordonsutrymmen och utrymmen av särskild kategori frångå principerna för vertikala huvudzoner om ett likvärdigt skydd i stället kan uppnås genom horisontella huvudzoner och installation av ett fast brandsläckningssystem. Horisontella huvudzoner får vid tillämpningen av denna regel innefatta utrymmen av särskild kategori som sträcker sig över flera däck under förutsättning att den totala höjden för fordon i varje zon inte överstiger 10 m.

2.2.2 Principerna i 2.2.1 är också tillämpliga på rorolastutrymmen.

2.2.3 Kraven i denna bilaga på ventilationssystem, öppningar i A-klassindelningar och genomföringar i A-klassindelningar för att bibehålla integriteten hos de vertikala huvudonerna ska tillämpas även på de däck och skott som avskiljer horisontella huvudzoner från varandra och från övriga delar av fartyget.

154

Del G Regel 20 Bilaga 1

3 Åtgärder för att förhindra antändning av flambara gaser i slutna fordonsutrymmen, slutna rorolastutrymmen och utrymmen av särskild kategori

3.1 Ventilationssystem

3.1.1 Det ska finnas ett mekaniskt ventilationssystem som ska ge minst följande kapacitet:

Fartygstyp Utrymme Luftväxlingar/h

* Se regel 20.3.2.2.

Antalet luftväxlingar per timme ska kunna ökas då fordon lastas på eller av fartyget.

3.1.2.3 Ventilationssystemet ska utformas så att luftskiktning och uppkomst av luftfickor undviks.

3.1.3 Kontrollsystem Det ska finnas anordningar på navigationsbryggan som visar varje bortfall eller minskning av den föreskrivna ventilationskapaciteten.

3.2 Elektrisk utrustning och kablar

3.2.1 All elektrisk utrustning och alla kablar i slutna roroutrymmen, slutna fordonsutrymmen och utrymmen av särskild kategori ska vara lämpliga för användning i en explosiv bensin/luftblandning, med undantag av vad som medges i 3.2.2.

156

Del G Regel 20 Bilaga 1

3.3 Elektrisk utrustning och kablar i ventilationskanaler

Elektrisk utrustning och kablar som installeras i frånluftskanalerna ska vara av en typ som är godkänd för användning i en explosiv bensin/luftblandning. Ventilationskanalens yttre mynning ska vara placerad på en säker plats med hänsyn till andra möjliga antändningskällor.

3.4 Andra antändningskällor

Annan utrustning som kan vara en antändningskälla för flambara gaser får inte finnas i slutna rorolastutrymmen, fordonsutrymmen eller utrymmen av särskild kategori.

SS-IEC 60079, Elektrisk utrustning för explosiv gasatmosfär – Del 19: Reparation och översyn av utrustning som används i explosiv atmosfär (utom gruvor och explosivämne). IEC 92-506, Electrical installations in ships – Part 506: Special features – Ships carrying specific dangerous goods and materials hazardous only in bulk.

157

Del G Bilaga 1 Regel 20

3.5 Spygatter och avlopp

Spygatter får inte leda till maskineriutrymmen eller andra utrymmen där antändningskällor kan finnas.

4 Detektering och larm

4.1 Fasta system för branddetektering och brandlarm

Alla slutna rorolastutrymmen, fordonsutrymmen och utrymmen av särskild kategori ska ha ett fast system för branddetektering och brandlarm som uppfyller kraven i FSS-koden om inget annat sägs i 4.3.1. Systemet ska snabbt kunna upptäcka en brand med hjälp av rökdetektorer eller en kombination av rök- och flamdetektorer. Systemet ska efter installation testas under normala ventilationsförhållanden.

4.2 Rökdetekteringssystem med utsugningsprov

I slutna rorolastutrymmen och slutna fordonsutrymmen får ett rökdetekteringssystem med utsugningsprov som uppfyller kraven i FSS-koden installeras i stället för det fasta detekteringssystemet som föreskrivs i 4.1.

4.3 Utrymmen av särskild kategori 4.3.1 I utrymmen av särskild kategori ska en effektiv brandrondtjänst upprätthållas. Om denna består av en kontinuerlig brandvakt vid alla tidpunkter behöver det inte finnas ett branddetekteringssystem enligt 4.1.

4.3.2 I utrymmen av särskild kategori ska det finnas brandlarmknappar till branddetekteringssystemet. Dessa ska vara placerade så att det inte är längre än 20 m från någon plats i utrymmet till en brandlarmknapp samt att det ska finnas en brandlarmknapp nära varje utgång från utrymmet.

5 Strukturellt brandskydd

Bestämmelser om strukturellt brandskydd finns i regel 9.

158

Del G Regel 20 Bilaga 1

6 Brandsläckning

6.1 Fasta brandsläckningssystem

6.1.1 Fordonsutrymmen och rorolastutrymmen (utom utrymmen av särskild kategori) som kan tillslutas tätt från en plats utanför utrymmet ska förses med något av följande alternativ: 1 ett fast brandsläckningssystem med gas som uppfyller kraven i FSSkoden, utom att om systemet är ett koldioxidsystem ska mängden tillgänglig gas vara minst tillräcklig för att avge en minsta volym av fri gas motsvarande 45 procent av bruttovolymen av det största utrymmet som systemet betjänar och det ska säkerställas att minst två tredjedelar av gasen kan släppas in under 10 min 2 ett annat fast brandsläckningssystem med inertgas eller ett fast brandsläckningssystem med lättskum som enligt Transportstyrelsens bedömning ger likvärdig säkerhet 3 ett brandsläckningssystem som uppfyller kraven i 6.1.2.

6.1.2 Rorolastutrymmen och fordonsutrymmen som inte kan tillslutas tätt och utrymmen av särskild kategori ska förses med ett vattenspridningssystem med manuell utlösning som ska skydda alla delar av alla däck och fordonsplattformar. Detta system ska dessutom ha 1 en manometer på ventilregistret 2 märkning av vilket utrymme de i registret ingående ventilerna betjänar 3 instruktioner om underhåll och användning av systemet anslagna i manövercentralen 4 ett tillräckligt antal dräneringsventiler.

2008 års ändringar för fartyg byggda den 1 januari 2010 eller senare

6.1.4 Om ett vattenspridningssystem installeras ska följande åtgärder vidtas med hänsyn till de stabilitetsproblem som kan uppstå:

76 MSC/Circ.1272, Guidelines for the approval of fixed water-based fire-fighting systems for ro-ro spaces and special category spaces equivalent to that referred to in resolution A.123(V).

160

Del G Regel 20 Bilaga 1

1 På passagerarfartyg: 1.1 Utrymmen ovanför skottdäck på passagerarfartyg ska förses med spygatter som ska säkerställa att vattnet från systemet snabbt rinner överbord i enlighet med MSC.1/Circ. 1320 . 1.2.1 På roropassagerarfartyg ska avloppsventiler till spygatter som är försedda med positiva stängningsanordningar som kan manövreras från en plats ovanför skottdäcket uppfylla kraven i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord. 1.2.2 Manövrering av de ventiler som avses i 6.1.4.1.2.1 ska antecknas i fartygets loggbok. 1.3 I utrymmen under skottdäck på passagerarfartyg ska dränering eller bortpumpning av vatten anordnas för att förhindra uppkomsten av fria vätskeytor. Dräneringssystemet ska ha en kapacitet av minst 125 procent av den sammanlagda kapaciteten hos vattenspridningssystemet och det föreskrivna antalet brandslangar i enlighet med MSC.1/Circ. 1320 . Dräneringssystemets ventiler ska kunna manövreras från en plats utanför lastutrymmet i närheten av vattenspridningssystemets manöverdon. Länsbrunnar med tillräckligt stor kapacitet ska anordnas vid sidobordläggningen med ett inbördes avstånd av högst 40 m i varje vattentätt utrymme. 2 På lastfartyg ska dränering eller bortpumpning av vattnet anordnas för att förhindra uppkomsten av fria vätskeytor. Dräneringssystemet ska ha en kapacitet av minst 125 procent av den sammanlagda kapaciteten hos vattenspridningssystemet och det föreskrivna antalet brandslangar i enlighet med MSC.1/Circ. 1320 . Dräneringssystemets ventiler ska kunna manövreras från en plats utanför lastutrymmet i närheten av vattenspridningssystemets manöverdon. Länsbrunnar med tillräckligt stor kapacitet ska anordnas vid sidobordläggningen med ett inbördes avstånd av högst 40 m i varje vattentätt utrymme. Om detta inte är möjligt ska effekterna av vattnets tillkommande vikt och de fria vätskeytorna tas med vid beräkningen av fartygets stabilitet. Denna information ska ingå i de stabilitetsuppgifter som enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord ska överlämnas till befälhavaren.

77 MSC/Circ.1320, Guidelines for the drainage of fire-fighting water from closed vehicle and ro-ro spaces and special category spaces of passenger and cargo ships. 78 MSC/Circ.1320, Guidelines for the drainage of fire-fighting water from closed vehicle and ro-ro spaces and special category spaces of passenger and cargo ships. 79 MSC/Circ.1320, Guidelines for the drainage of fire-fighting water from closed vehicle and ro-ro spaces and special category spaces of passenger and cargo ships.

161

Del G Bilaga 1 Regel 20

2008 års ändringar för alla fartyg

6.1.5 På alla fartyg ska det finnas arrangemang som förhindrar att dräneringsanordningar blockeras i slutna fordons- och roroutrymmen samt i utrymmen av särskild kategori där fasta vattenspridningssystem är installerade. Dessa arrangemang ska uppfylla kraven i MSC.1/Circ. 1320 . Fartyg byggda före den 1 januari 2010 ska uppfylla dessa krav vid den första besiktningen från och med den 1 januari 2010.

6.2 Handbrandsläckare

6.2.1 Handbrandsläckare av klass 233B C ska finnas på högst 20 m avstånd från varandra på varje sida på varje däcksnivå i varje utrymme där fordon transporteras. Minst en handbrandsläckare ska finnas vid varje ingång till varje utrymme.

6.2.2 I varje utrymme där fordon med bränsle i tankarna transporteras ska det dessutom finnas följande: 1 minst tre stycken vattendimspridare 2 en transportabel enhet för skumspridning som uppfyller kraven i FSS-koden, men det måste finnas minst två sådana enheter ombord.

80 MSC/Circ.1320, Guidelines for the drainage of fire-fighting water from closed vehicle and ro-ro spaces and special category spaces of passenger and cargo ships.

162

Del G Regel 21 Bilaga 1

Regel 21

Tröskelnivå för skadans omfattning, säker återresa till hamn och säkra områden

1 Tillämpning

Denna regel gäller för passagerarfartyg byggda den 1 juli 2010 eller senare som har en längd (LLL), enligt definitionen i 2 kap. 1 § Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord, av 120 m eller mer eller som har tre eller fler vertikala huvudzoner.

2 Syfte

Syftet med denna regel är att etablera normer för ett fartygs konstruktion så att fartyget efter en olycka kan genomföra en säker återresa till hamn för egen maskin. Detta gäller vid olyckor då omfattningen av fartygets skada inte överskrider den tröskelnivå som fastställs i avsnitt 3. Syftet är också att fastställa funktionskrav och prestandanormer för säkra områden.

3 Tröskelnivå för skadans omfattning

Tröskelnivån för skadans omfattning med avseende på brand är 1 förlust av det utrymme där branden startade fram till de närmaste avgränsningarna av klass A; dessa avgränsningar får vara en del av det utrymme där branden startade om det utrymmet är skyddat av ett fast brandsläckningssystem, eller 2 förlust av det utrymme där branden startade och angränsande utrymmen fram till de närmaste avgränsningarna av klass A; dessa avgränsningar får då inte vara en del av det utrymme där branden startade.

4 Säker återresa till hamn

5 Säkra områden

5.1 Funktionskrav 1 Säkra områden ska i allmänhet vara belägna i utrymmen inomhus. Transportstyrelsen kan dock tillåta att ett utrymme utomhus används som säkert område med hänsyn till geografiskt område och relevanta och förväntade omständigheter i omgivningen. 2 Säkra områden ska tillhandahålla följande grundläggande service till de passagerare och besättningsmedlemmar som vistas där för att därigenom trygga deras hälsa: 1 sanitär utrustning, 2 vatten, 3 mat, 4 alternativt utrymme för sjukvård, 5 skydd för väder,

164

Del G Regel 21 Bilaga 1

6 åtgärder för att förebygga värmeslag och hypotermi, 7 ljus, och 8 ventilation. 3 Ventilationen ska utformas så att man minskar risken för att rök och heta gaser inverkar på användandet av säkra områden. 4 Tillträdesvägar till livräddningsutrustning ska finnas från alla områden som är avsedda eller används som säkra områden. Här ska man ta hänsyn till att en vertikal huvudzon kan vara otillgänglig för förflyttning inomhus.

Regel 22

Normer för utformningen av system som ska förbli funktionsdugliga efter brand

1 Tillämpning

Denna regel gäller för passagerarfartyg byggda den 1 juli 2010 eller senare som har en längd (LLL), enligt definitionen i 2 kap. 1 § Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord, av 120 m eller mer eller som har tre eller fler vertikala huvudzoner.

2 Syfte

Syftet med denna regel är att fastställa normer för utformningen av system som ska förbli funktionsdugliga för att ett fartyg ska kunna evakueras och överges på ett metodiskt sätt. Detta gäller vid olyckor då omfattningen av fartygets skada överskrider den tröskelnivå för skadans omfattning som fastställs i regel 21.3.

3 System

Regel 23

Säkerhetscenter på passagerarfartyg

1 Tillämpning

Passagerarfartyg byggda den 1 juli 2010 eller senare ska ha ett säkerhetscenter ombord enligt kraven i denna regel.

2 Syfte

Syftet med denna regel är att tillhandahålla ett utrymme för att underlätta vid ledning i nödsituationer.

3 Placering och arrangemang

Säkerhetscentret ska antingen vara en del av navigationsbryggan eller vara placerat i ett separat, angränsande utrymme och ha direkt tillträde till navigationsbryggan så att nödsituationer kan ledas utan att vakthavande befäl störs i navigeringen.

167

Del G Bilaga 1 Regel 23

4 Arrangemang och ergonomi

5 Kommunikation

Det ska finnas möjlighet att kommunicera mellan säkerhetscentret, den centrala kontrollstationen, navigationsbryggan, maskinkontrollrummet, förrådsrum för brandsläckningssystem och förvaringsskåp för brandmansutrustningar.

6 Kontroll och övervakning av säkerhetssystem

Oavsett övriga krav i dessa föreskrifter ska man från säkerhetscentret ha tillgång till fullständig funktionalitet (handhavande, kontroll och övervakning) vad gäller nedanstående säkerhetssystem: 1 alla mekaniska ventilationssystem, 2 branddörrar, 3 det allmänna nödlarmsystemet, 4 högtalaranläggning, 5 elektriskt försörjda eller elektriska vägvisningssystem för evakuering 6 vattentäta och semivattentäta dörrar 7 indikatorer för skrovportar, lastportar och andra stängningsanordningar, 8 vattenläckageindikering för inre och yttre bogportar, akterportar och andra skrovportar, 9 TV-övervakningssystem, 10 branddetekterings- och brandlarmsystem, 11 lokala fasta punktskyddssystem, 12 sprinklersystem och likvärdiga system, 13 brandsläckningssystem för maskineriutrymmen med vatten som släckmedel, 14 larm för att sammankalla besättningen, 15 rökevakueringssystem i atrier, 16 indikering av vatteninströmning, och 17 brandpumpar och nödbrandpumpar.

84 Riktlinjer för säkerhetscentrets arrangemang och ergonomi kommer att tas fram av IMO.

168

Kapitel 1

Bilaga 2

Bilaga 2

Kapitel 1

Allmänt

1 Tillämpning

Bestämmelserna i denna bilaga ska tillämpas på de brandsäkerhetssystem som föreskrivs i konventionen.

2 Definitioner

2.1 Konventionen är 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss. Kapitel II-2 i konventionen finns i 1–7 §§, 11 § och bilaga 1 i dessa föreskrifter. 2.2 I denna bilaga ska definitionerna i 5 § gälla.

3 Användning av likvärdiga lösningar och modern teknologi

Transportstyrelsen kan medge att modern teknologi och utveckling av brandsäkerhetssystem som inte omfattas av FSS-koden används under förutsättning att kraven i regel 17 i konventionen är uppfyllda.

4 Användning av toxiska brandsläckningsmedel

Det är förbjudet att använda brandsläckningsmedel som av sig självt eller vid användning kan avge giftiga gaser, vätskor eller andra substanser i sådana mängder att de kan orsaka personskador.

Bilaga 2 motsvarar FSS-koden kapitel 1–15.

169

Kapitel 2

Bilaga 2

Kapitel 2

Internationell landanslutning

1 Tillämpning

Detta kapitel specificerar de krav på den internationella landanslutningen som föreskrivs i konventionen.

2 Tekniska krav

2.1 Standarddimensioner

Flänsen till den internationella landanslutningen ska ha de dimensioner som anges i nedanstående tabell.

Tabell 2.1. Dimensioner för internationella landanslutningar

2.2 Material och tillbehör

Den internationella landanslutningen ska vara av stål eller likvärdigt material och ska vara konstruerad för ett arbetstryck av 1,0 N/mm . Flänsen ska på den ena sidan ha en slät yta och på den andra en fast koppling som passar till fartygets brandposter och slangar. Anslutningen ska förvaras ombord på fartyget tillsammans med en packning av ett material som klarar av ett arbetstryck av 1,0 N/mm och ska förvaras tillsammans med 4 stycken 16 mm-bultar, 50 mm långa med mutter, samt 8 brickor.

170

Kapitel 3

Bilaga 2

Kapitel 3

Personlig skyddsutrustning

1 Tillämpning

Detta kapitel specificerar de krav på den personliga skyddsutrustning som föreskrivs i konventionen.

2 Tekniska krav

2.1 Brandmansutrustning

En brandmansutrustning ska bestå av en personlig skyddsutrustning och en andningsapparat.

2.1.1 Personlig skyddsutrustning Den personliga skyddsutrustningen ska bestå av följande: 1 Skyddsklädsel av material som skyddar huden från strålningsvärme från branden och mot brännskador och skållning av ånga. Ytterklädseln ska vara vattenavvisande. 2 Stövlar av gummi eller annat material som inte är elektriskt ledande. 3 En hård hjälm som ger ett effektivt skydd mot stötar och slag. 4 En elektrisk säkerhetslampa (handlampa) med en brinntid av minst 3 h. Elektriska säkerhetslampor på tankfartyg och lampor som ska användas i explosiv atmosfär ska vara av explosionsskyddat utförande. 5 En yxa med högspänningsisolerat skaft.

2.2 Flyktmasker

2.2.1 Allmänt 2.2.1.1 En flyktmask (eng. emergency escape breathing device, EEBD) är en luft- eller syrgasmatad anordning som enbart är avsedd för utrymning av utrymmen med hälsovådliga förhållanden. Flyktmasker ska uppfylla kraven i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:52) om marin utrustning.

2.2.1.2 Flyktmasker får inte användas vid brandbekämpning, för att gå in i syrefattiga utrymmen eller tankar, eller av brandmän. För dessa användningsområden ska man använda en självförsörjande andningsapparat som är speciellt anpassad för dessa ändamål.

2.2.2 Definitioner 2.2.2.1 Ansiktsmask är ett ansiktsskydd som helt täcker och sluter tätt runt ögon, näsa och mun och som sitter fast ordentligt med hjälp av lämplig anordning.

2.2.2.2 Huva är ett huvudskydd som täcker hela huvudet och nacken och som även kan täcka delar av axlarna.

2.2.2.3 Hälsovådliga förhållanden är sådana förhållanden som medför omedelbar fara för liv eller hälsa.

2.2.3 Särskilda krav 2.2.3.1 Flyktmasker ska kunna användas under minst 10 min.

2.2.3.2 Flyktmasker ska bestå av en huva eller en ansiktsmask som ska skydda ögon, näsa och mun under utrymning. Huvor och ansiktsmasker ska vara tillverkade av flamhärdigt material och ska ha ett transparent fönster.

2.2.3.3 Icke aktiverade flyktmasker ska kunna bäras utan att man behöver använda händerna.

2.2.3.4 Flyktmasker ska vid förvaring skyddas från den omgivande miljön.

2.2.3.5 Kortfattade och tydliga instruktioner eller bilder som visar hur masken ska användas ska tydligt stå på flyktmasken. Påtagningsproceduren

172

Kapitel 3

Bilaga 2

ska vara snabb och enkel med tanke på situationer då man snabbt måste fly från hälsovådliga förhållanden.

2.2.4 Märkning Följande ska vara tryckt på varje flyktmask: − underhållskrav − tillverkarens varumärke och serienummer − produktens livslängd med tillhörande tillverkningsdata − namn på godkännande myndighet.

Alla flyktmasker för utbildningsändamål ska vara tydligt märkta.

173

Kapitel 4

Bilaga 2

Kapitel 4

Brandsläckare

1 Tillämpning

Detta kapitel specificerar de krav på brandsläckare som föreskrivs i konventionen.

2 Godkänd utrustning

Bestämmelser om utrustning finns i 8 och 9 §§. I de fall dessa bestämmelser inte är tillämpliga ska brandsläckare uppfylla kraven i resolution 87 88 A.602(15) , ändrad genom resolution A.951(23) .

3 Tekniska krav

3.1 Brandsläckare

3.1.1 Kapacitet 3.1.1.1 Varje pulver- eller koldioxidsläckare ska ha en kapacitet av minst 5 kg och varje skumsläckare ska ha en kapacitet av minst 9 liter. Handbrandsläckare får inte väga mer än 23 kg och de ska ha en brandsläckningskapacitet som är minst likvärdig med en vätskesläckare med 9 liters kapacitet. 3.1.1.2 Brandsläckares likvärdighet avgörs av Transportstyrelsen. 3.1.2 Återfyllning Brandsläckare får endast återfyllas med sådant släckmedel som den är godkänd för.

3.2 Transportabel skumspridningsenhet

En transportabel skumspridningsenhet ska bestå av ett munstycke av ejektortyp för luft/skum som kan anslutas till huvudbrandledningen med en brandslang samt en transportabel behållare som innehåller minst 20 liter skumvätska och en reservbehållare med skumvätska. Munstycket ska kunna

Resolution A.602(15), Revised guidelines for marine portable fire extinguishers. 88 . Resolution A.951(23), Improved guidelines for marine portable fire extinguishers

174

Kapitel 4

Bilaga 2

avge effektivt skum med en hastighet av lägst 1,5 m /min. Skummet ska vara lämpligt för släckning av oljebränder.

2006 års ändringar för fartyg byggda den 1 september 2008 eller senare

3.2 Transportabel skumspridningsenhet

på fartyg byggda den 1 september 2008 eller senare

3.2.1 En transportabel skumspridningsenhet ska bestå av ett skummunstycke eller skumrör, antingen av självdoserande typ eller i kombination med en separat ejektor, som kan anslutas till huvudbrandledningen med en brandslang samt en transportabel behållare som innehåller minst 20 liter skumvätska och en reservbehållare med skumvätska.

3.2.2 Systemets prestanda

3.2.2.1 Munstycket eller skumröret och ejektorn ska kunna avge effektivt skum med en påföringshastighet av lägst 200 l/min. vid det tryck som föreskrivs i regel 10.2.1.6. Skummet ska vara lämpligt för släckning av oljebränder.

3.2.2.2 Skumkoncentratet ska uppfylla riktlinjerna i MSC/Circ.582 och MSC/Circ.582/Corr.1 .

3.2.2.3 Skumtalet och dräneringstiden för det skum som produceras av den transportabla skumspridningsenheten får inte skilja sig mer än ± 10 procent från vad som fastställs i 3.2.2.2 för fartyg byggda den 1 september 2008 eller senare i lydelsen efter 2006 års ändringar.

3.2.2.4 Den transportabla skumspridningsenheten ska vara utformad på så sätt att den står emot igensättning, förändringar i omgivande temperatur, vibrationer, slag och stötar samt den fukt och korrosion som normalt förekommer på fartyg.

89 MSC/Circ.582, Guidelines for the performance and testing criteria and surveys of low-expansion foam concentrates for fire-extinguishing systems. MSC/Circ.582/Corr.1, Guidelines for the performance and testing criteria and surveys of low-expansion foam concentrates for fire-extinguishing systems.

175

Kapitel 5

Bilaga 2

Kapitel 5

Fasta brandsläckningssystem med gas

1 Tillämpning

Detta kapitel specificerar de krav på fasta brandsläckningssystem med gas som föreskrivs i konventionen. Denna lydelse av kapitel 5 gäller för fartyg byggda den 1 juli 2002 eller senare men före den 1 juli 2010.

2 Tekniska krav

2.1 Allmänt

2.1.1 Brandsläckningsmedel 2.1.1.1 Om släckmedlet till flera utrymmen lagras gemensamt behöver mängden släckmedel inte vara större än den största mängd som krävs för något av utrymmena. 2.1.1.2 Om det skyddade utrymmet innehåller startluftbehållare ska denna volym, omräknad till fri luftvolym, adderas till maskineriutrymmets bruttovolym vid beräkning av nödvändig kvantitet släckmedel. Alternativt kan utblåsningsrör från säkerhetsventilerna ledas direkt ut i fria luften.

2.1.3 Kontrollsystem

2.1.3.1 De rörledningar som används för överföring av släckmedel till de skyddade utrymmena ska förses med manöverventiler som är märkta så att de tydligt visar till vilka utrymmen ledningarna är dragna. Tillräckliga åtgärder ska vidtas för att förhindra att släckmedel oavsiktligt kommer in i något utrymme. Då ett lastutrymme dit passagerare har tillträde är utrustat med ett fast gassläckningssystem, ska anslutningarna för gasen vara blindflänsade vid sådan användning. Rören för släckgas får passera genom bostadsutrymmen under förutsättning att rören är av tillräcklig tjocklek och att tätheten har verifierats efter installation med ett trycktest där trycket är lägst 5 N/mm . Dessutom ska rör som passerar genom bostadsutrymmen vara svetsade. Rören får inte vara försedda med dräneringar eller andra öppningar inom sådana utrymmen. Rören får inte passera genom kylda utrymmen.

2.1.3.2 Akustiska larmsignaler ska avges automatiskt när släckmedel släpps in i ett utrymme som personal normalt arbetar i eller har tillträde till. Larmet ska aktiveras automatiskt, till exempel när dörren till utlösningsskåpet öppnas. Larmet ska ljuda under minst så lång tid det tar att utrymma utrymmet, men inte kortare tid än 20 s innan släckmedlet utlöses. Vanliga lastutrymmen och små utrymmen (till exempel kompressorrum, färgförråd och liknande) där släckmedlet endast kan utlösas på platsen behöver inte ha ett sådant larm.

2.1.3.3 Manöverreglagen till ett fast gassläckningssystem ska vara lättåtkomliga och enkla att hantera. De ska samlas i grupper på så få ställen som möjligt och på platser som sannolikt inte blir avskurna i händelse av brand i något av utrymmena som de skyddar. På varje plats ska det finnas entydiga instruktioner för hur gassläckningssystemet ska skötas med hänsyn till personalens säkerhet.

2.1.3.4 Gassläckmedel får inte kunna utlösas automatiskt om inte Transportstyrelsen särskilt medger detta.

91 MSC/Circ.848, Revised guidelines for the approval of equivalent fixed gas fireextinguishing systems, as referred to in SOLAS 74, for machinery spaces and cargo pump rooms.

177

Kapitel 5

Bilaga 2

2.2 Koldioxidsystem

2.2.1 Mängden släckmedel 2.2.1.1 För lastutrymmen ska, om inte annat sägs, den tillgängliga kvantiteten koldioxid motsvara en minsta volym av fri gas som utgör minst 30 procent av bruttovolymen av det största lastutrymme som skyddas på fartyget.

2.2.1.2 För maskineriutrymmen ska den tillgängliga kvantiteten koldioxid motsvara en minsta volym av fri gas som uppgår till den större av följande volymer: 1 antingen 40 procent av bruttovolymen av det största skyddade maskineriutrymmet inklusive kappen; bruttovolymen får minskas med den del av kappen som finns ovanför den höjd vid vilken kappens horisontella area är mindre än 40 procent av den horisontella arean av maskineriutrymmet, mätt halvvägs mellan tanktaket och lägsta delen av kappen, 2 eller 35 procent av bruttovolymen av det största skyddade maskineriutrymmet inklusive kappen.

2.2.1.3 Andelen av bruttovolymen i 2.2.1.2 kan minskas till 35 procent respektive 30 procent för lastfartyg med en bruttodräktighet mindre än 2 000 förutsatt att två eller flera maskineriutrymmen som inte är fullständigt avskilda från varandra ska anses utgöra ett enda utrymme.

2.2.1.4 Vid dessa beräkningar ska den fria koldioxidvolymen beräknas efter 0,56 m /kg.

2.2.1.5 I maskineriutrymmen ska det fasta rörledningssystemet utformas så att 85 procent av gasen släpps ut i utrymmet inom 2 min.

2.2.2 Manöveranordningar

1 Koldioxidsystem ska ha två separata manöveranordningar för att lösa ut gasen i det skyddade utrymmet och säkerställa att larmet aktiveras. Den ena manöveranordningen ska öppna ventilen till de rörledningar som leder gasen till utrymmet och den andra ska släppa ut gasen ur förvaringskärlen. 2 De två manöveranordningarna ska vara placerade inuti ett utlösningsskåp som är tydligt märkt för varje utrymme. Om skåpet kan låsas ska det finnas en nyckel i en låda med lätt krossbart glas på ett iögonfallande ställe bredvid skåpet.

2.3 Ångsystem

Ångpannor ska ha en kapacitet av minst 1 kg ånga/h för varje 0,75 m av bruttovolymen av det största av de skyddade utrymmena. Ångsystemens utformning ska godkännas av Transportstyrelsen.

178

Kapitel 5

Bilaga 2

2.4 Släcksystem som använder sig av gaser från förbränning av bränsle 2.4.1 Allmänt Om en annan gas än koldioxid eller ånga produceras ombord och används som släckmedel, ska systemet uppfylla kraven i 2.4.2.

2.4.2 Krav på systemet 2.4.2.1 Gaser Om en annan gas än koldioxid produceras ombord och används som släckmedel ska det vara en gasformig produkt av bränsleförbränning där koncentrationen av syrgas, kolmonoxid, frätande ämnen och fasta brännbara ämnen har sänkts till ett minimum.

2.4.2.2 Kapacitet 2.4.2.2.1 Om en dylik gas används som släckmedel i ett fast brandsläckningssystem i ett maskinrum, ska systemet skydda lika bra som ett fast koldioxidsläcksystem.

2.4.2.2.2 Om en dylik gas används som släckmedel i ett fast brandsläckningssystem i ett lastrum, ska systemet varje timme kunna leverera en volym av fri gas som motsvarar minst 25 procent av bruttovolymen av det största skyddade utrymmet. Denna kapacitet ska bestå i 72 h.

2.5 Likvärdiga fasta gassläckningssystem för maskineriutrymmen och lastpumprum

Ett fast gassläckningssystem som är utformat enligt riktlinjerna i 92 93 MSC/Circ.848 eller MSC/Circ.1007 anses vara likvärdigt med ett fast gassläckningssystem som uppfyller kraven i 2.2–2.4.

MSC/Circ.848, Revised guidelines for the approval of equivalent fixed gas fireextinguishing systems, as referred to in SOLAS 74, for machinery spaces and cargo pump rooms. 93 MSC/Circ.1007, Guidelines for the approval of fixed aerosol fire-extinguishing systems equivalent to a fixed gas fixed gas fire-extinguishing systems, as referred to in SOLAS 74, for machinery spaces.

179

Kapitel 5

Bilaga 2

2006 års ändringar för fartyg byggda den 1 juli 2010 eller senare

Kapitel 5

Fasta brandsläckningssystem med gas

1 Tillämpning

Detta kapitel specificerar de krav på fasta brandsläckningssystem med gas som föreskrivs i konventionen.

2 Tekniska krav

2.1 Allmänt

2.1.1 Brandsläckningsmedel 2.1.1.1 Om släckmedlet till flera utrymmen lagras gemensamt behöver mängden släckmedel inte vara större än den största mängd som krävs för något av utrymmena. Systemet ska vara försett med manöverventiler som normalt är stängda och som är anordnade på så sätt att släckmedlet leds till rätt utrymme. 2.1.1.2 Om det skyddade utrymmet innehåller startluftbehållare ska denna volym, omräknad till fri luftvolym, adderas till maskineriutrymmets bruttovolym vid beräkning av nödvändig kvantitet släckmedel. Alternativt kan utblåsningsrör från säkerhetsventilerna ledas direkt ut i fria luften.

2.1.3.4 Gassläckmedel får inte kunna utlösas automatiskt om inte Transportstyrelsen särskilt medger detta.

2.2 Koldioxidsystem

2.2.1 Mängden släckmedel 2.2.1.1 För lastutrymmen ska, om inte annat sägs, den tillgängliga kvantiteten koldioxid motsvara en minsta volym av fri gas som utgör minst 30 procent av bruttovolymen av det största lastutrymme som skyddas på fartyget.

2.2.1.2 För maskineriutrymmen ska den tillgängliga kvantiteten koldioxid motsvara en minsta volym av fri gas som uppgår till den större av följande volymer: 1 antingen 40 procent av bruttovolymen av det största skyddade maskineriutrymmet inklusive kappen; bruttovolymen får minskas med den del av kappen som finns ovanför den höjd vid vilken kappens horisontella area är mindre än 40 procent av den horisontella arean av maskineriutrymmet, mätt halvvägs mellan tanktaket och lägsta delen av kappen, 2 eller 35 procent av bruttovolymen av det största skyddade maskineriutrymmet inklusive kappen.

2.2.1.3 Andelen av bruttovolymen i 2.2.1.2 kan minskas till 35 procent respektive 30 procent för lastfartyg med en bruttodräktighet mindre än 2 000 förutsatt att två eller flera maskineriutrymmen som inte är fullständigt avskilda från varandra ska anses utgöra ett enda utrymme.

2.2.1.4 Vid dessa beräkningar ska den fria koldioxidvolymen beräknas efter 0,56 m /kg.

2.2.1.5 I maskineriutrymmen ska det fasta rörledningssystemet utformas så att 85 procent av gasen släpps ut i utrymmet inom 2 min.

182

Kapitel 5

Bilaga 2

2.2.2 Manöveranordningar

1 Koldioxidsystem ska ha två separata manöveranordningar för att lösa ut gasen i det skyddade utrymmet och säkerställa att larmet aktiveras. Den ena manöveranordningen ska öppna ventilen till de rörledningar som leder gasen till utrymmet, och den andra ska släppa ut gasen ur förvaringskärlen. Det ska finnas positiva anordningar så att manöveranordningarna bara kan användas i den ordningen. 2 De två manöveranordningarna ska vara placerade inuti ett utlösningsskåp som är tydligt märkt för varje utrymme. Om skåpet kan låsas ska det finnas en nyckel i en låda med lätt krossbart glas på ett iögonfallande ställe bredvid skåpet.

2.2.3 Installationstest När systemet har installerats, tryckprovats och inspekterats, ska följande utföras: 1 ett test av luftgenomströmningen i rörledningar och munstycken för att konstatera att det inte finns någon igensättning, och 2 ett funktionstest av larmutrustningen.

2.2.4 Lågtryckssystem med koldioxid Om ett lågtryckssystem har installerats för att uppfylla denna regel, gäller följande. 2.2.4.1 Systemets manöveranordningar och kylanläggningarna ska finnas i det rum där tryckkärlen förvaras.

2.2.4.2 Den beräknade mängden flytande koldioxid ska förvaras i kärl 2 2 under ett arbetstryck av mellan 1,8 N/mm och 2,2 N/mm . Kärlens normala fyllning ska begränsas så att det finns tillräckligt med utrymme för ångor när innehållet utvidgas vid den högsta temperatur som kan uppstå i kärlen i förhållande till säkerhetsventilernas inställning. Kärlens normala fyllning ska dock inte överstiga 95 procent av kärlets volym.

2.2.4.3 Det ska finnas 1 tryckmätare, 2 högtryckslarm som signalerar om trycket överstiger säkerhetsventilens inställning, 3 lågtryckslarm som signalerar om trycket understiger 1,8 N/mm , 4 påfyllningsrör med avstängningsventil för att fylla på kärlet, 5 utblåsningsrör, 6 nivåmätare för den flytande koldioxiden monterad på kärlet eller kärlen, och

183

Kapitel 5

Bilaga 2

7 två säkerhetsventiler.

2.2.4.4 De två säkerhetsventilerna ska monteras på en växelventil så att den ena säkerhetsventilen kan stängas medan den andra förblir öppen. Inställningen på säkerhetsventilerna ska inte understiga 1,1 gånger arbetstrycket. Ventilerna ska ha sådan kapacitet att de ångor som bildas vid brand kan släppas ut utan att trycket stiger mer än 20 procent över det inställda trycket. Utsläppet från säkerhetsventilerna ska ledas till öppet däck.

2.2.4.5 Kärl och utgående rör som ständigt är fyllda med koldioxid ska ha termisk isolering som förhindrar att säkerhetsventilen öppnar för övertryck inom 24 timmar efter strömbortfall vid en omgivande temperatur av 45 °C och ett begynnelsetryck lika med kylanläggningens starttryck.

2.2.4.6 Kärlet eller kärlen ska betjänas av två automatiska av varandra oberoende kylanläggningar som är avsedda endast för detta ändamål. Varje kylanläggning ska bestå av kompressor och drivmotor, evaporator och kondensor.

2.2.4.7 Kylanläggningarna ska ha sådan kapacitet och automatisk reglering att anläggningarna under kontinuerlig drift kan hålla nödvändig temperatur vid en sjövattentemperatur av upp till 32 °C och en omgivande lufttemperatur av upp till 45 °C.

2.2.4.8 Elektriska kylanläggningar ska ha separata matningar från huvudinstrumenttavlans samlingsskenor.

2.2.4.9 Kylanläggningen ska förses med kylvatten från minst två cirkulationspumpar, om nödvändigt, varav en ska vara standby. Standbypumpen får användas till annat, om användningen som kylvattenpump inte inverkar på andra funktioner som är väsentliga för fartygets drift. Kylvatten ska tas från minst två sjöanslutningar, företrädesvis en från babordssidan och en från styrbordssidan.

2.2.4.10 I alla rörsektioner som kan avskiljas av ventiler och där trycket kan överskrida komponenternas konstruktionstryck ska det finnas säkerhetsventiler.

2.2.4.11 Akustiska och optiska larmsignaler ska avges i en central kontrollstation eller i överensstämmelse med 31 kap. Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2008:81) om maskininstallation, elektrisk installation och periodvis obemannat maskinrum, om det inte finns någon central kontrollstation i följande situationer: 1 när trycket i kärlet eller kärlen uppgår till det lägsta värdet eller det högsta värdet enligt 2.2.4.2, 2 om någon av kylanläggningarna upphör att fungera, eller 3 när kärlen har lägsta tillåtna vätskenivå.

184

Kapitel 5

Bilaga 2

2.2.4.12 Om lågtryckssystemet med koldioxid betjänar mer än ett utrymme ska det vara möjligt att med t.ex. en automatisk timer eller nivåmätare med hög noggrannhet kontrollera hur mycket koldioxid som släpps ut vid manöverplatsen eller manöverplatserna.

2.2.4.13 Om det finns en anordning som automatiskt reglerar utsläppet av den beräknade mängden koldioxid i de skyddade utrymmena ska man även kunna reglera utsläppet manuellt.

2.3 Ångsystem

Ångpannor ska ha en kapacitet av minst 1 kg ånga/h för varje 0,75 m av bruttovolymen av det största av de skyddade utrymmena. Ångsystemens utformning ska godkännas av Transportstyrelsen.

2.4 Släcksystem som använder sig av gaser från förbränning av bränsle 2.4.1 Allmänt Om en annan gas än koldioxid eller ånga produceras ombord och används som släckmedel, ska systemet uppfylla kraven i 2.4.2.

2.4.2 Krav på systemet 2.4.2.1 Gaser Om en annan gas än koldioxid produceras ombord och används som släckmedel, ska det vara en gasformig produkt av bränsleförbränning där koncentrationen av syrgas, kolmonoxid, frätande ämnen och fasta brännbara ämnen har sänkts till ett minimum.

2.4.2.2 Kapacitet 2.4.2.2.1 Om en dylik gas används som släckmedel i ett fast brandsläckningssystem i ett maskinrum, ska systemet skydda lika bra som ett fast koldioxidsläcksystem.

2.4.2.2.2 Om en dylik gas används som släckmedel i ett fast brandsläckningssystem i ett lastrum, ska systemet varje timme kunna leverera en volym av fri gas som motsvarar minst 25 procent av bruttovolymen av det största skyddade utrymmet. Denna kapacitet ska bestå i 72 h.

2.5 Likvärdiga fasta gassläckningssystem för maskineriutrymmen och lastpumprum

185

Bilaga 2

Ett fast gassläckningssystem ska vara utformat enligt MSC/Circ.848 ,

96 97 98

MSC/Circ.1267 , MSC.1/Circ.1316 och MSC.1/Circ.1317 eller MSC/Circ.1270 och MSC/Circ.1270/Corr 1 för att anses vara likvärdigt med ett fast gassläckningssystem enligt 2.2–2.4.

MSC/Circ.848, Revised guidelines for the approval of equivalent fixed gas fireextinguishing systems, as referred to in SOLAS 74, for machinery spaces and cargo pump rooms. 96 MSC/Circ.1267, Amendments to revised guidelines for the approval of equivalent fixed gas fire-extinguishing systems, as referred to in SOLAS 74, for machinery spaces and cargo pump-rooms (MSC/Circ.848). MSC.1/Circ.1316, Guidelines on determining the no observed adverse effect level (NOAEL) and lowest observed adverse effect level (LOAEL) values for halocarbon fire-extinguishing agents. 98 MSC.1/Circ.1317, Application for existing approvals according to the revised guidelines for the approval of equivalent fixed gas fire-extinguishing systems, as referred to in SOLAS 74, for machinery spaces and cargo pump-rooms (MSC/Circ.848). 99 MSC/Circ.1270 och MSC/Circ.1270/Corr.1, Revised guidelines for the approval of fixed aerosol fire-extinguishing systems equivalent to fixed gas fire-extinguishing system, as referred to in SOLAS 74, for machinery spaces.

186

Kapitel 6

Bilaga 1

Kapitel 6

Fasta skumsläckningssystem

1 Tillämpning

Detta kapitel specificerar de krav på fasta skumsläckningssystem som föreskrivs i konventionen.

2 Tekniska krav

2.1 Allmänt

Skummet från fasta skumsläckningssystem ska vara avsett för oljebränder.

2.2 Fasta brandsläckningssystem med lättskum

2.2.1 Skumkoncentratets kvantitet och prestanda 2.2.1.1 Skumkoncentratet för brandsläckningssystem med lättskum ska uppfylla kraven i MSC/Circ.670 . 2.2.1.2 Varje fast lättskumsystem i ett maskinutrymme ska snabbt kunna avge en skummängd som räcker för att fylla det största skyddade utrymmet med ett minst 1 m djupt skumlager/min. Systemet ska ha fast monterade munstycken. Kvantiteten tillgänglig skumvätska ska räcka till en skumvolym som motsvarar fem gånger volymen av det största skyddade utrymmet. Skummets expansionsförhållande får inte överstiga 1 000 : 1. 2.2.1.3 Transportstyrelsen kan medge alternativa arrangemang för utsläppshastighet under förutsättning att ett likvärdigt skydd uppnås. En alternativ utformning ska utföras enligt regel 17 i konventionen. 2.2.2 Installationskrav 2.2.2.1 Tilloppskanaler för skumtillförseln, luftintag till skumgeneratorn och antalet skumproducerande enheter ska vara sådana att en effektiv skumproduktion och skumdistribution kan ske. 2.2.2.2 Arrangemanget av skumgeneratorns tillförselkanaler ska vara sådant att en brand i det skyddade utrymmet inte påverkar skumutrustningen. Om skumgeneratorerna är installerade i ett närliggande ut-

MSC/Circ.670, Guidelines for the performance and testing criteria and surveys of high-expansion foam concentrates for fire-extinguishing systems.

187

Kapitel 6

Bilaga 2

rymme till det skyddade utrymmet ska skumtillförselkanalerna installeras så att avståndet mellan generatorerna och det skyddade utrymmet blir minst 450 mm. Skumtillförselkanalerna ska vara tillverkade av stål och ska vara minst 5 mm tjocka. Dessutom ska stålspjäll (enkel- eller dubbelbladiga), minst 3 mm tjocka, installeras i öppningarna i skotten eller däcken mellan skumgeneratorerna och det skyddade utrymmet. Spjällen ska styras automatiskt (elektriskt, pneumatiskt eller hydrauliskt) genom fjärrmanövreringsanordningar från berörd skumgenerator.

2.2.2.3 Skumgeneratorn, dess kraftmatning, skumvätska och manöveranordningar till systemet ska vara lättillgängliga och enkla att hantera. De ska placeras på så få ställen som möjligt och på sådana ställen som inte blir oåtkomliga vid en brand i det skyddade utrymmet.

2.3 Fasta brandsläckningssystem med tungskum

2.3.1 Kvantitet och skumkoncentrat 2.3.1.1 Skumvätskan för brandsläckningssystem med tungskum ska uppfylla kraven i MSC/Circ.582och MSC/Circ.582/Corr.1 .

2.3.1.2 På fartyg byggda före den 1 september 2008 ska systemet på mindre än 5 min kunna täcka den största enskilda yta över vilken olja kan spridas med ett minst 150 mm djupt skumlager. Systemet ska ha fast monterade munstycken. Skummets expansionsförhållande får inte överstiga 12 : 1.

2006 års ändringar för fartyg byggda den 1 juli 2009 eller senare

2.3.1.2 På fartyg byggda den 1 september 2008 eller senare ska systemet på mindre än 5 min kunna täcka den största enskilda yta över vilken olja kan

MSC/Circ.1271, Guidelines for the approval of high-expansion foam systems using inside air for the protection of machinery spaces and cargo pump-rooms. 102 MSC/Circ.582 och MSC/Circ.582/Corr.1, Guidelines for the performance and testing criteria and surveys of low-expansion foam concentrates for fire-extinguishing systems.

188

Kapitel 6

Bilaga 2

spridas med ett effektivt skumlager. Systemet ska ha fast monterade munstycken.

2.3.2 Installationskrav 2.3.2.1 Det ska finnas anordningar för en effektiv fördelning av skum genom ett fast system av rör och manöverventiler eller kikar till lämpliga spridare. Det ska även finnas anordningar för en effektiv skumtillförsel genom fasta spridare till andra väsentliga brandrisker i det skyddade utrymmet. Att anordningarna ger en effektiv fördelning av skummet ska visas genom beräkning eller genom provning.

2.3.2.2 Manöveranordningar till systemet ska vara lättillgängliga och enkla att hantera. De ska placeras på så få ställen som möjligt och på sådana ställen som inte blir oåtkomliga vid en brand i det skyddade utrymmet.

189

Kapitel 7

Bilaga 2

Kapitel 7

Fasta brandsläckningssystem för vattenspridning och vattendimma

1 Tillämpning

Detta kapitel specificerar de krav på fasta brandsläckningssystem för vattenspridning och vattendimma som föreskrivs i konventionen.

2 Tekniska krav för fartyg

2.1 Fasta system för vattenspridning

2.1.1 Munstycken och pumpar 2.1.1.1 Fasta brandsläckningssystem med vattenspridning i maskineriutrymmen ska vara försedda med munstycken.

2.1.1.2 Munstyckenas antal och placering ska vara sådana att den genomsnittliga effektiva vattendistributionen är minst 5 liter/m och min i de skyddade utrymmena. Där en ökad påföringsmängd bedöms vara nödvändig ska denna mängd godkännas av Transportstyrelsen.

2.1.1.3 Åtgärder ska vidtas för att förhindra att munstyckena sätts igen av föroreningar i vattnet eller av korrosion i rörsystem, munstycken, ventiler och pump.

2.1.1.4 Pumpen ska kunna förse alla sektioner i en avdelning som ska skyddas samtidigt med nödvändigt tryck.

2.1.1.5 Pumpen får drivas av en oberoende förbränningsmotor eller av nödgeneratorn. Om den är beroende av kraftmatning från en nödgenerator ska generatorn starta automatiskt i händelse av kraftbortfall från huvudkraftkällan för att säkerställa att matning till pumpen är omedelbart tillgänglig. Om pumpen drivs av en oberoende förbränningsmotor ska motorn placeras så att en brand i det skyddade utrymmet eller de skyddade utrymmena inte påverkar lufttillförseln till maskineriet.

2.1.2 Installationskrav 2.1.2.1 Munstycken ska vara placerade ovanför rännstenar, tanktak och andra ytor över vilka brännolja kan spridas samt ovanför andra ställen med särskild brandrisk i maskineriutrymmen.

191

Kapitel 7

Bilaga 2

2.1.2.2 Systemet får delas in i sektioner vars fördelningsventiler ska manövreras från lättillgängliga platser utanför de utrymmen som ska skyddas. Dessa platser får inte lätt bli avskurna vid brand i det utrymme som ska skyddas.

2.1.2.3 Pumpen och dess manöverdon ska installeras utanför det utrymme eller de utrymmen som ska skyddas. En brand i det utrymme eller de utrymmen som skyddas av vattenspridningssystemet ska inte kunna sätta systemet ur funktion.

2.1.3 Systemkrav

Systemet ska hållas under nödvändigt tryck. Den pump som förser systemet med vatten ska starta automatiskt vid tryckfall i systemet.

2.2 Likvärdiga brandsläckningssystem med vattendimma

Brandsläckningssystem med vattendimma i maskineriutrymmen och last- 103 104 pumprum som uppfyller kraven i MSC/Circ.668 och MSC/Circ.728 ska anses vara likvärdiga med system som uppfyller kraven i 2.1.

2006 års ändringar för fartyg byggda den1 september 2008 eller senare

2 Tekniska krav för fartyg

2.1 Fasta system för vattenspridning

Fasta brandsläckningssystem med vattenspridning i maskinutrymmen och 105 106 lastpumprum ska uppfylla kraven i MSC/Circ.1165 , MSC/Circ.1237 och MSC/Circ.1269 eller likvärdig standard.

2.2 Likvärdiga brandsläckningssystem med vattendimma

Brandsläckningssystem med vattendimma i maskinutrymmen och lastpump- 105 106 rum ska uppfylla kraven i MSC/Circ.1165 , MSC/Circ.1237 och MSC/Circ.1269 eller likvärdig standard.

MSC/Circ.668, Alternative arrangements for halon fire-extinguishing systems in machinery spaces and pump-rooms. MSC/Circ.728, Revised test method for equivalent water-based fire-extinguishing systems for machinery spaces of category A and cargo pump-rooms contained in MSC/Circ.668. 105 MSC/Circ.1165, Revised guidelines for the approval of equivalent water-based fire-extinguishing systems for machinery spaces and cargo pump-rooms. MSC/Circ.1237, Amendments to the revised guidelines for the approval of equivalent water-based fire-extinguishing systems for machinery spaces and cargo pump-rooms (MSC/Circ.1165). 107 MSC/Circ.1269, Amendments to the revised guidelines for the approval of equivalent water-based fire-extinguishing systems for machinery spaces and cargo pump-rooms (MSC/Circ.1165).

192

Kapitel 7

Bilaga 2

2.3 Fasta system för vattenspridning på hyttbalkonger

Fasta system för vattenspridning på hyttbalkonger ska uppfylla kraven i MSC.1/Circ.1268 .

108 MSC/Circ.1268, Guidelines for the approval of fixed pressure water-spraying and water based fire-extinguishing systems for cabin balconies.

193

Kapitel 8

Bilaga 2

Kapitel 8

Automatiskt sprinkler-, branddetekterings- och brandlarmsystem

1 Tillämpning

Detta kapitel specificerar de krav på det automatiska sprinkler-, branddetekterings- och brandlarmsystem som föreskrivs i konventionen.

Med sprinklersystem avses fortsättningsvis ett automatiskt sprinkler-, branddetekterings- och brandlarmsystem.

2 Tekniska krav

2.1 Allmänt

2.1.1 Typ av sprinklersystem Sprinklersystem ska ha vattenfyllda rör. Tomma rör kan tillåtas i mindre sektioner om Transportstyrelsen bedömer att det är en nödvändig försiktighetsåtgärd. I bastur ska rören vara torra och sprinklerhuvudena ska ha en utlösningstemperatur av högst 140 °C.

2.1.2 Likvärdiga arrangemang av sprinklersystem Ett automatiskt sprinklersystem som är utformat enligt resolution 109 110 110 A.800(19) , ändrad genom resolution MSC.265(84) och MSC.284(86) anses vara likvärdigt med ett sprinklersystem som uppfyller kraven i 2.2– 2.4.

2.2 Kraftförsörjning

2.2.1 Passagerarfartyg På passagerarfartyg ska det finnas minst två kraftkällor för sjövattenpumpen och det automatiska branddetekterings- och brandlarmsystemet. Om kraftkällorna för pumpen är elektriska ska de utgöras av en huvudgenerator och en nödkraftkälla. Den ena kraftförsörjningen till pumpen ska kopplas in från huvudinstrumenttavlan och den andra från nödinstrumenttavlan genom särskilda matarledningar som enbart används för detta. Matarledningarna får

109 Resolution A.800(19), Revised guidelines for approval of sprinkler systems equivalent to that referred to in SOLAS regulation II-2/12. 110 Amendments to the revised guidelines for approval of sprinkler systems equivalent to that referred to in SOLAS regulation II-2/12 (resolution A.800(19)).

195

Kapitel 8

Bilaga 2

inte dras genom kök, maskineriutrymmen och andra slutna utrymmen med hög brandrisk utom då detta är nödvändigt för att nå fram till instrumenttavlorna. Matarledningarna ska dras till en automatisk omkopplare nära sprinklerpumpen. Denna omkopplare ska möjliggöra kraftförsörjning från huvudkrafttavlan så länge som försörjning därifrån är tillgänglig. Omkopplaren ska utformas så att den vid bortfall av denna försörjning automatiskt kopplar över till försörjning från nödinstrumenttavlan. Omkopplarna på huvudinstrumenttavlan och nödinstrumenttavlan ska förses med tydliga markeringar och normalt hållas stängda. Inga andra omkopplare får finnas i matarledningarna. En av kraftkällorna till branddetekterings och larmsystemet ska vara en nödkraftkälla. Om en av kraftkällorna till pumpen består av en förbränningsmotor, ska den, utöver att uppfylla kraven i 2.4.3, placeras så att en brand i något av de skyddade utrymmena inte påverkar lufttillförseln till maskineriet.

2.2.2 Lastfartyg På lastfartyg ska det finnas minst två kraftkällor för sjövattenpumpen och det automatiska branddetekterings- och brandlarmsystemet. Om pumpen drivs elektriskt, ska den anslutas till den elektriska huvudkraftkällan, som ska kunna ta ström från minst två generatorer. Matarledningarna får inte dras genom kök, maskineriutrymmen och andra slutna utrymmen med hög brandrisk utom då detta är nödvändigt för att nå fram till instrumenttavlorna. En av kraftkällorna till branddetekterings- och brandlarmsystemet ska vara en nödkraftkälla. Om en av kraftkällorna till pumpen består av en förbränningsmotor, ska den, utöver att uppfylla kraven i 2.4.3, placeras så att en brand i något av de skyddade utrymmena inte påverkar lufttillförseln till maskineriet.

2.3 Komponentkrav

2.3.1 Sprinkler 2.3.1.1 Sprinkler ska vara korrosionsbeständiga i marin miljö. I bostadsoch arbetsutrymmen ska sprinklerna sättas i funktion i temperaturområdet 68 °C–79 °C. I lokaler som till exempel torkrum, där temperaturen kan förväntas bli hög, får utlösningstemperaturen ökas till högst 30 °C över den maximala temperaturen under däck.

2.3.1.2 Det ska finnas reservsprinklerdysor för alla typer och klasser som finns installerade på fartyget enligt följande:

Totalt antal dysor Antal reservdysor

196

Kapitel 8

Bilaga 2

Antalet reservdysor behöver dock inte överstiga det totala antalet installerade dysor av en viss typ.

2.3.2 Trycktankar 2.3.2.1 Det ska finnas en trycktank som innehåller så mycket färskvatten som sprinklerpumpen pumpar ut under 1 min. Tankens volym ska vara minst två gånger denna vattenmängd. Tanken ska vara trycksatt så att lufttrycket i tanken då hela vattenmängden har pressats ut är lägst sprinklerns arbetstryck ökat med trycket av en vattenpelare mätt från tankens botten till den högst belägna sprinklern i systemet. Det ska finnas anordningar för påfyllning av tryckluft och färskvatten. Det ska även finnas ett synglas som anger vattennivån i tanken.

2.3.2.2 Systemet ska vara utformat så att sjövatten inte kan tränga in i trycktanken.

2.3.3 Sprinklerpumpar 2.3.3.1 Det ska finnas en sprinklerpump med oberoende kraftförsörjning som har som enda uppgift att förse sprinklersystemet med vatten. Pumpen ska starta automatiskt vid tryckfall och innan vattnet från trycktanken tar slut.

2.3.3.2 Pumpen och rörsystemet ska kunna bibehålla det nödvändiga trycket till den högst belägna sprinklerns nivå och säkerställa en kontinuerlig vattenförsörjning som är tillräcklig för att samtidigt täcka en area av minst 280 m med det tryck som anges i 2.5.2.3. Systemets funktion ska visas med hydrauliska beräkningar och prov.

2.3.3.3 Pumpen ska på trycksidan ha en provventil med ett kort öppet utsläppsrör. Den effektiva öppningen genom ventilen och röret ska vara tillräcklig för att möjliggöra utsläpp av den föreskrivna vattenmängden vid föreskrivet tryck.

2.4 Installationskrav 2.4.1 Allmänt Varje del av systemet som under drift kan utsättas för temperaturer under fryspunkten ska skyddas mot igenfrysning.

2.4.2 Rörarrangemang 2.4.2.1 Sprinklersystemet ska delas in i olika sektioner som var och en inte får innehålla fler än 200 sprinkler. På passagerarfartyg får inte någon sektion betjäna fler än två däck och får inte vara belägen i fler än en vertikal huvudbrandzon. Transportstyrelsen kan medge undantag från detta förutsatt att brandsäkerheten på fartyget inte påverkas.

197

Kapitel 8

Bilaga 2

2.4.2.2 Varje sprinklersektion ska kunna stängas av med endast en avstängningsventil. Ventilen till varje sektion ska vara lättåtkomligt placerad utanför dess sektion eller i ett skåp i ett trapphus. Ventilernas placering ska vara tydligt och permanent utmärkt. Avstängningsventilerna får inte kunna manövreras av obehöriga.

2.4.2.3 Det ska finnas en testventil i varje sektion för att testa det automatiska larmet. Denna ventil ska kunna släppa ut lika mycket vatten som släpps ut av en sprinkler. Testventilen ska placeras i närheten av sektionens avstängningsventil.

2.4.2.4 Sprinklersystemet ska förbindas med fartygets huvudbrandledning genom en låsbar, nedskruvningsbar backventil vid anslutningen. Backventilen ska hindra vatten från att rinna tillbaka från sprinklersystemet till huvudbrandledningen.

2.4.2.5 Det ska finnas en manometer som anger trycket i systemet vid varje sektions avstängningsventil och vid en central kontrollstation.

2.4.2.6 Sjövattenintaget till pumpen ska, där så är möjligt, finnas i samma utrymme som pumpen. Intaget ska vara så anordnat att man endast vid inspektion eller reparation av pumpen behöver stänga av sjövattentillförseln till pumpen.

2.4.3 Placering av systemet Sprinklerpumpen och trycktanken ska placeras på rimligt avstånd från varje maskinrum av kategori A. Sprinklerpumpen och trycktanken får inte placeras i något av de utrymmen som sprinklersystemet är avsett att skydda.

2.5 Manöveranordningar

2.5.1 Tillgänglighet 2.5.1.1 Varje sprinklersystem ska ständigt kunna användas omedelbart utan att det krävs någon insats av besättningen.

2.5.1.2 Systemet ska hållas under nödvändigt tryck och ska ha anordningar för kontinuerlig vattentillförsel med föreskrivet tryck.

2.5.2 Larmsystem 2.5.2.1 Varje sprinklersektion ska ha anordningar som automatiskt avger akustiska och optiska larmsignaler vid en eller flera larmtavlor när någon sprinkler utlöses. Det ska tydligt synas i vilken sprinklersektion en brand har uppstått. Larmtavlorna ska finnas samlade på bryggan eller på en ständigt bemannad kontrollstation. Dessutom ska akustiska och optiska larmsignaler avges på ytterligare något ställe för att säkerställa att besättningen omedelbart uppfattar larmet. Larmsystemet ska utformas så att det visar om det uppstår något fel i systemet.

198

Kapitel 8

Bilaga 2

2.5.2.2 Vid en av brandlarmtavlorna ska det finnas omkopplare för kontroll av att larmet fungerar för varje sprinklersektion.

2.5.2.3 Sprinkler ska placeras under däck i ett mönster som ger ett genomsnittligt flöde av 5 liter/m och min för den skyddade zonen. Om sprinkler som ger ett annat flöde ska få användas ska det visas att flödet och fördelningen är minst lika effektiva.

2.5.2.4 Vid varje brandlarmtavla ska det finnas en förteckning eller ritning som visar vilka utrymmen som varje sektion täcker. Instruktioner för provning och underhåll ska vara tillgängliga.

2.5.3 Provning Det ska finnas anordningar för att prova den automatiska driften av pumpen vid reducerat tryck i systemet.

199

Kapitel 9

Bilaga 2

Kapitel 9

Fast branddetekterings- och brandlarmsystem

1 Tillämpning

Detta kapitel specificerar de krav på fasta branddetekterings- och brandlarmsystem som föreskrivs i konventionen.

Med brandlarmsystem avses fortsättningsvis ett fast branddetekterings- och brandlarmsystem.

2 Tekniska krav

2.1 Allmänt

2.1.1 Varje brandlarmsystem, inklusive brandlarmknapparna, ska vara omedelbart redo för användning.

2.1.2 Det fasta brandlarmsystemet får inte användas för något annat ändamål, utom att stängning av branddörrar och liknande funktioner kan tillåtas från brandlarmcentralen.

2.1.3 Systemet och utrustningen ska vara beständiga mot de spänningsvariationer och spänningsstötar, förändringar i omgivande temperatur, vibrationer, slag och stötar samt den fukt och korrosion som normalt förekommer på fartyg.

2.1.4 Indikering av enskilda zoner Brandlarmsystem som är utrustade med indikering av enskilda zoner ska vara utformade så att 1 fel i en slinga (till exempel strömavbrott, kortslutning eller jordfel) inte sätter hela slingan ur funktion 2 systemet kan återställas till utgångsläget efter ett funktionsfel (till exempel elektriskt, elektroniskt eller informationstekniskt) 3 det första brandlarmet inte förhindrar andra detektorer att utlösa ytterligare brandlarm 4 ingen slinga passerar ett utrymme två gånger. När detta är praktiskt ogenomförbart (till exempel för stora publika utrymmen) ska den del av slingan som passerar utrymmet för andra gången installeras på största möjliga avstånd från övriga delar av slingan.

201

Kapitel 9

Bilaga 2

2.1.5 På passagerarfartyg byggda den 1 juli 2010 eller senare ska ett fast branddetekterings- och brandlarmsystem kunna fjärridentifiera individuella branddetektorer och brandlarmknappar.

2.2 Kraftförsörjning

Den elektriska utrustningen i brandlarmsystemet ska ha minst två kraftkällor av vilka den ena ska vara en nödkraftkälla. Krafttillförseln ska ske genom separata matarledningar endast avsedda för detta ändamål. Dessa ledningar ska dras till en automatisk omkastare placerad på eller vid systemets kontrollpanel.

2.3 Komponentkrav

2.3.1 Detektorer 2.3.1.1 Detektorer ska aktiveras av värme, rök eller andra förbränningsprodukter, flammor eller av en kombination av dessa. Transportstyrelsen kan medge att detektorer som aktiveras av andra tecken på begynnande bränder godtas förutsatt att de är minst lika känsliga som de förstnämnda detektorerna. Flamdetektorer får endast användas som tilläggsdetektorer tillsammans med rök- och värmedetektorer.

2.4 Installationskrav

2.4.1 Sektionering 2.4.1.1 Detektorer och brandlarmknappar ska grupperas i sektioner.

2.4.1.2 En sektion med branddetektorer som täcker en kontrollstation, ett arbetsutrymme eller ett bostadsutrymme får inte ha detektorer i ett maskinrum av kategori A. För brandlarmsystem som har fjärridentifiering av individuella branddetektorer gäller att en slinga som har sektioner av branddetektorer i bostadsutrymmen, arbetsutrymmen eller kontrollstationer får inte ha sektioner av branddetektorer i maskinrum av kategori A.

2.4.1.3 Där ett brandlarmsystem inte har fjärridentifiering av individuella branddetektorer får ingen sektion täcka fler än ett däck inom bostadsutrymmen, arbetsutrymmen och kontrollstationer, utom sektioner som täcker trapphus. För att undvika fördröjning av identifiering av brandkällan ska antalet slutna utrymmen i varje sektion begränsas till 50 stycken. Om brandlarmsystemet är utrustat med fjärridentifiering av individuella branddetektorer, får en sektion täcka flera däck och ett obegränsat antal utrymmen.

2.4.1.4 På passagerarfartyg med brandlarmsystem som inte har fjärridentifiering av individuella branddetektorer får en detektorsektion inte betjäna utrymmen på båda sidor av fartyget eller utrymmen på fler än ett däck. Sektionen får inte heller vara belägen i fler än en vertikal huvudzon. Samma detektorsektion får emellertid betjäna utrymmen på fler än ett däck om dessa utrymmen är belägna i förliga eller aktra delen av fartyget eller om de skyddar gemensamma utrymmen på olika däck (till exempel fläktrum, kök, publika utrymmen och så vidare). På fartyg med en bredd av mindre än 20 m får samma sektion betjäna utrymmen på båda sidor av fartyget. På passagerarfartyg som har fjärridentifiering av individuella branddetektorer får en sektion betjäna utrymmen på båda sidorna av fartyget och på flera däck, men får inte vara placerad i fler än en vertikal huvudzon.

På fartyg byggda den 1 juli 2010 eller senare får en sektion med detektorer och brandlarmknappar inte vara placerad i fler än en vertikal huvudzon.

2.4.2 Placering av detektorer 2.4.2.1 Detektorer ska placeras så att de får bästa möjliga funktion. De får inte placeras nära balkar, ventilationstrummor eller andra ställen där luftströmningen kan påverka funktionen negativt eller på ställen där stötar och fysiska skador kan förväntas uppstå. Detektorer som är placerade under däck

203

Kapitel 9

Bilaga 2

ska vara placerade minst 0,5 m från skott, utom i korridorer, förråd och trappor.

2.4.2.2 Största indelningen mellan detektorerna ska vara enligt tabellen nedan.

Tabell 9.1. Indelning av detektorer

Detektortyp Största golvyta Största Största avstånd per detektor centrumavstånd från skott

Värme 37 m 9 m 4,5 m Rök 74 m 11 m 5,5 m

Transportstyrelsen kan medge annan indelning av detektorerna än vad tabellen kräver förutsatt att indelningen baseras på data som visar detektorernas egenskaper.

2.4.3 Elektriska ledningar 2.4.3.1 Elektriska ledningar som är en del av brandlarmsystemet får inte dras igenom kök, maskinrum av kategori A och andra slutna utrymmen med stor brandrisk, utom de ledningar som är nödvändiga för brandlarmsystemet i dessa utrymmen och de ledningar som behövs för anslutning till kraftkällan.

2.4.3.2 En slinga i brandlarmsystem som har fjärridentifiering av individuella branddetektorer ska inte kunna skadas av en brand på fler än ett ställe.

2.5 Manöveranordningar

2.5.1 Akustiska och optiska brandlarmsignaler De akustiska och optiska brandlarmsignaler som krävs i detta kapitel ska uppfylla kraven i resolution A.830(19) .

2.5.1.1 Aktivering av en detektor eller en brandlarmknapp ska utlösa akustiska och optiska larmsignaler vid brandlarmcentralen och vid larmtavlorna. Om signalerna inte har uppmärksammats inom 2 min ska en akustisk larmsignal automatiskt avges i alla besättningsutrymmen, arbetsutrymmen, kontrollstationer och maskinrum av kategori A. Detta akustiska larmsystem behöver inte utgöra en integrerad del av brandlarmsystemet.

2.5.1.2 Brandlarmcentralen ska placeras på navigationsbryggan eller i den kontinuerligt bemannade centrala kontrollstationen.

Resolution A.830(19), Code on alarms and indicators.

204

Kapitel 9

Bilaga 2

2.5.1.3 Larmtavlor ska, åtminstone, ange i vilken sektion en detektor eller en brandlarmknapp har aktiverats. Minst en enhet ska placeras så att den alltid är lättåtkomlig för ansvariga medlemmar av besättningen då fartyget används till sjöfart. En larmtavla ska placeras på navigationsbryggan om brandlarmcentralen är placerad i huvudbrandkontrollstationen.

2.5.1.4 Tydliga upplysningar om de utrymmen som omfattas och sektionernas placering ska anslås på eller vid varje larmtavla.

2.5.1.5 Krafttillförsel och elektriska kretsar som är nödvändiga för driften av systemet ska övervakas med avseende på förlust av kraft och felfunktioner. Felaktigheter som uppstår ska utlösa akustiska och optiska larmsignaler vid brandlarmcentralen. Dessa signaler ska skilja sig tydligt från brandsignalen.

2.5.2 Provning Det ska finnas lämpliga instruktioner och reservdelar för provning och underhåll.

2.6 Fasta branddetekterings- och brandlarmsystem på hyttbalkonger Fasta branddetekterings- och brandlarmsystem på hyttbalkonger på fartyg byggda den 1 september 2008 eller senare ska uppfylla kraven i MSC/Circ.1242 .

115 MSC/Circ.1242, Guidelines for the approval of fixed fire detection and fire alarm systems for cabin balconies.

205

Kapitel 10

Bilaga 2

Kapitel 10

Rökdetekteringssystem med utsugningsprov

1 Tillämpning

Detta kapitel specificerar de krav på rökdetekteringssystem med utsugningsprov som föreskrivs i konventionen.

2 Tekniska krav

2.1 Allmänt

2.1.1 Med röksugsystem avses rökdetekteringssystem med utsugningsprov.

2.1.2 Varje röksugsystem ska kunna fungera kontinuerligt, utom att röksugsystem med sekventiell skanning kan tillåtas under förutsättning att intervallet mellan skanning av samma punkt inte överstiger 2 min.

2.1.3 Röksugsystemet ska utformas, konstrueras och installeras så att läckage av giftiga eller brännbara gaser eller brandsläckningsmedel inte tränger in i bostadsutrymmen, arbetsutrymmen, kontrollstationer eller maskineriutrymmen.

2.1.4 Röksugsystemet och utrustningen ska vara beständiga mot de spänningsvariationer och spänningsstötar, förändringar i omgivande temperatur, vibrationer, slag och stötar samt den fukt och korrosion som normalt förekommer på fartyg. De ska också vara utformade för att undvika risk för antändning av flambara gasblandningar.

2.1.5 Röksugsystemet ska vara av en typ som kan funktionstestas och återställas till normal drift utan att någon komponent behöver ersättas.

2.1.6 Det ska finnas alternativ strömförsörjning för den elektriska utrustning som används av röksugsystemet.

2.2 Komponentkrav

2.2.1 Mätenheten ska vara certifierad för att aktiveras när röktätheten i mätkammaren överstiger 6,65 procents dämpning av ljuset/m.

2.2.2 Det ska finnas dubbla utsugningsfläktar. Fläktarna ska ha tillräcklig kapacitet för att arbeta under normala ventilationsförhållanden i det skyddade utrymmet och ska ge en total reaktionstid som inte överstiger 15 s.

207

Kapitel 10

Bilaga 2

2.2.3 Kontrollpanelen ska medge rökobservation i det individuella provtagningsröret.

2.2.4 Det ska finnas anordningar för att övervaka luftflödet genom provtagningsrören. Dessa anordningar ska vara så utformade att det säkerställs att lika stora kvantiteter, i den mån det är praktiskt möjligt, tas från varje ansluten rökackumulator.

2.2.5 Provtagningsrören ska ha en minsta innerdiameter av 12 mm, utom om de används av ett fast gassläckningssystem, då den minsta rörstorleken ska vara tillräcklig för att tillåta brandsläckningsgasen att strömma ut inom föreskriven tid.

2.2.6 Provtagningsrören ska vara utrustade med arrangemang för periodisk genomluftning med komprimerad luft.

2.3 Installationskrav

2.3.1 Rökackumulatorer 2.3.1.1 Minst en rökackumulator ska finnas i varje slutet utrymme där rökdetektering krävs. För utrymmen som är avsedda att omväxlande transportera å ena sidan olja eller kyllast och å andra sidan last som kräver ett röksugsystem kan Transportstyrelsen medge att utrymmena förses med anordningar för att avskilja rökackumulatorerna.

2.3.1.2 Rökackumulatorer ska placeras så att de får bästa möjliga funktion och så att ingen del av området under däck är längre än 12 m mätt horisontellt från någon ackumulator. I röksugsystem som används i utrymmen som är mekaniskt ventilerade ska hänsyn tas till ventilationens inverkan vid placeringen av rökackumulatorerna.

2.3.1.3 Rökackumulatorerna ska vara placerade där de troligen inte utsätts för stötar eller materiell skada.

2.3.1.4 Det får inte anslutas fler än fyra ackumulatorer till varje provtagningsanslutning.

2.3.1.5 Rökackumulatorer från olika slutna utrymmen får inte anslutas till samma provtagningsanslutning.

2.3.2 Provtagningsrör 2.3.2.1 Provtagningsrören ska arrangeras så att det är lätt att fastställa var en brand har uppstått.

2.3.2.2 Provtagningsrören ska vara självdränerande och ska skyddas på lämpligt sätt för stötar och skador vid lasthanteringen.

208

Kapitel 10

Bilaga 2

2.4 Systemkrav

2.4.1 Akustiska och optiska brandlarmsignaler 2.4.1.1 Kontrollpanelen ska vara placerad på bryggan eller i den ständigt bemannade centrala kontrollstationen. 2.4.1.2 Tydliga upplysningar om vilka utrymmen som är anslutna ska anslås på eller vid kontrollpanelen. 2.4.1.3 När rök eller andra förbränningsprodukter upptäcks, ska akustiska och optiska larmsignaler utlösas vid kontrollpanelen samt på bryggan eller i den ständigt bemannade centrala kontrollstationen. 2.4.1.4 Den elektriska kraftförsörjning som krävs för systemets drift ska övervakas med avseende på spänningsbortfall. Spänningsbortfall ska utlösa akustiska och optiska larmsignaler vid kontrollpanelen och på bryggan. Dessa larmsignaler ska tydligt skilja sig från rökdetekteringssignalen. 2.4.2 Provning Det ska finnas lämpliga instruktioner och reservdelar för provning och underhåll av systemet.

209

Kapitel 11

Bilaga 2

Kapitel 11

Lågt placerat ledljus

1 Tillämpning

Detta kapitel specificerar de krav på lågt placerat ledljus som föreskrivs i konventionen.

2 Tekniska krav

2.1 Allmänt

Lågt placerat ledljus ska uppfylla kraven i resolution A.752(18) eller i ISO 15370:2001 .

Resolution A.752(18), Guidelines for the evaluation, testing and application of low-location lighting on passenger ships. ISO 15370:2001, Low-location lighting on passenger ships.

211

Kapitel 12

Bilaga 2

Kapitel 12

Fasta nödbrandpumpar

1 Tillämpning

Detta kapitel specificerar de krav på fasta nödbrandpumpar som föreskrivs i konventionen. Bestämmelserna i detta kapitel är inte tillämpliga på passagerarfartyg med en bruttodräktighet av minst 1 000. För dessa ska i stället regel 10.2.2.3.1.1 i konventionen tillämpas.

2 Tekniska krav

2.1 Allmänt

Nödbrandpumpen ska vara fast installerad och drivas av en egen motor.

2.2 Komponentkrav

2.2.1 Nödbrandpumpar 2.2.1.1 Pumpkapacitet Pumpens kapacitet ska vara minst 40 procent av den totala kapaciteten hos de brandpumpar som krävs enligt regel 10.2.2.4.1 i konventionen. Pumpens kapacitet ska dock vara minst följande: 1 för passagerarfartyg med en bruttodräktighet mindre än 1 000 och för lastfartyg med en bruttodräktighet av minst 2 000: 25 m /h 2 för lastfartyg med en bruttodräktighet mindre än 2 000: 15 m /h. 2.2.1.2 Tryck vid brandposter När pumpen levererar den vattenmängd som krävs enligt 2.2.1.1 ska trycket vid varje brandpost vara lägst vad som krävs enligt konventionen. 2.2.1.3 Sughöjd Den totala sughöjden och pumpens lägsta positiva sughöjd ska fastställas med hänsyn till de krav på pumpkapacitet och brandposttryck som ställs i konventionen och detta kapitel. Kraven på pumpkapacitet och brandposttryck ska uppfyllas under de slagside-, jämvikts-, rullnings- och stigningsförhållanden som kan förväntas när fartyget är i drift. Fartygets barlasttillstånd vid ingång till eller utgång ur torrdocka behöver inte tas med i beräkningen eftersom fartyget då inte anses vara i drift.

213

SJÖFS 2011:16 Kapitel 12

Bilaga 2

2.2.2 Dieselmotor och bränsletank 2.2.2.1 Start av dieselmotor Varje pump med dieseldriven kraftkälla ska snabbt kunna startas manuellt i kyla ner till 0 °C. Om detta är omöjligt eller om lägre temperaturer kan förväntas ska man överväga att anordna och underhålla ett uppvärmningssystem för att säkerställa en snabb start. Om motorn inte kan startas manuellt kan Transportstyrelsen medge att andra startanordningar tillåts. Sådana anordningar ska möjliggöra att den dieseldrivna kraftkällan kan startas minst 6 gånger på 30 min och minst 2 gånger de första 10 min.

2.2.2.2 Bränsletankkapacitet Varje brännoljedagtank ska innehålla så mycket bränsle att pumpen ska kunna gå i minst 3 h med maximal belastning. Det ska finnas tillräckliga brännoljereserver utanför maskinrum av kategori A för att pumpen ska kunna gå ytterligare 15 h med maximal belastning.

214

Kapitel 13

Bilaga 2

Kapitel 13

Utrymningsarrangemang

1 Tillämpning

Detta kapitel specificerar de krav på utrymningsvägar som föreskrivs i konventionen.

2 Passagerarfartyg

2.1 Trappors bredd

2.1.1 Trappor ska ha en fri bredd av minst 900 mm. Då antalet personer överstiger 90 ska den minsta fria bredden utökas med 10 mm för varje person som tillkommer. Det totala antalet personer som ska evakueras via varje trappa ska antas motsvara två tredjedelar av besättningen och samtliga passagerare i de områden som betjänas av trapporna. Trappbredden får inte underskrida resultatet av uträkningarna enligt beräkningsmetoden i 2.1.2.

2.1.2 Beräkningsmetod för trappbredder 2.1.2.1 Principer för beräkningen 2.1.2.1.1 Denna beräkningsmetod ska användas för att bestämma den minsta trappbredden på varje däcksnivå med hänsyn till andra trappor som leder till den aktuella trappan.

2.1.2.1.2 Metoden beaktar evakuering från varje enskilt slutet utrymme inom varje huvudbrandzon genom att ta med samtliga som använder trapphusen i varje zon, även de som ansluter till trapphusen från en annan zon.

2.1.2.1.3 Inom varje huvudbrandzon ska beräkningen göras för dels ett nattfall (fall 1), dels ett dagfall (fall 2).

2.1.2.1.4 Beräkningen av trappbredden ska baseras på antalet passagerare och besättningsmedlemmar på varje däck. Konstruktören ska bestämma antalet personer i varje utrymme för bostadsutrymmen, arbetsutrymmen, kontrollstationer och maskineriutrymmen. Vid beräkning av det största antalet personer i ett publikt utrymme ska ett av följande värden användas: antalet sittplatser eller liknande, eller antalet som fås om varje person tilldelas 2 m av den totala däcksytan.

215

Kapitel 13

Bilaga 2

2.1.2.2 Beräkningsmetod för lägsta värde 2.1.2.2.1 Grundformler Vid beräkning av trappbredden mellan varje enskild däcksnivå ska följande ekvationer användas; se figur 1 och 2. Trappa som betjänar endast ett däck W = N1 ⋅ 10 mm

där

W = nödvändig trappbredd mellan ledstänger N = det totala antalet personer på varje däck som kan använda trappan i riktning mot samlingsstationen. N1 är antalet personer på däcket med flest personer, N2 är antalet personer på däcket med näst flest personer, och så vidare. N1 N2 N3 N4. Dessa däck är det aktuella däcket samt däck som ligger uppströms (det vill säga i riktning från samlingsstationen); se figur 2.

Den beräknade trappbredden W får minskas om det finns en trapphall (S) på däcket. Detta görs genom att värdet av N för däcket med trapphallen minskas med det antal personer som kan söka tillfälligt skydd i trapphallen (P).

P ska tas som det minsta av följande:

P = S ⋅ 3,0 personer/m eller Pmax = 0,25 ⋅ Z (avrundas nedåt till närmaste heltal)

där

Z = det totala antalet personer på däcket med trapphallen som kan använda trappan P = antalet personer som söker tillfälligt skydd i trapphallen S = trapphallens area i m minus svängrum för dörrarna och minus den yta som krävs för flödet från den anslutande trappan; se figur 1.

216

Bilaga 2

Ledstänger Mellanliggande på trappans trappavsats båda sidor

W2

W2 W2

Yta som krävs för flödet från den anslutande trappan

W1 W1

W1 N

P

S

D

Svängrum för dörrarna

Z

P = S ⋅ 3,0 personer/m = antalet personer som söker tillfälligt skydd i trapphallen (Pmax = 0,25 ⋅ Z) N = Z − P = antalet personer på varje däck som kan använda trappan i riktning mot samlingsstationen Z = antalet personer på däcket med trapphallen som kan använda trappan S = trapphallens area i m minus den yta som krävs för flödet från den anslutande trappan och minus svängrum för dörrarna; trapphallens yta är summan av ytan som krävs för flödet, övrigt utrymme och svängrummet för dörrarna D = bredden av dörrarna till trapphallen (mm)

Figur 1. Beräkning av trappavsats vid minskning av trappbredd

217

Bilaga 2

N = 200 N1 = 200 W = 2 000 Däck 8 Samlingsstation D = 2 000 + 9 355 = 11 355 Obs! N = 283

Däck 3 N1 = 200 N = 200 W = 200 ⋅ 10 = 2 000 Däck 2

P (pers) = antalet personer som förväntas evakuera via trappan N (pers) = antalet personer som ansluter till trappflödet från ett visst däck W (mm) = W = (N1 + N2 + 0,5 ⋅ N3 + 0,25 ⋅ N4) ⋅ 10 = beräknad trappbredd D (mm) = dörrbredden N1 N2 N3 N4 där

N1 (pers) = däcket med det största antalet personer N som ansluter till trappan N2 (pers) = däcket med det näst största antalet personer N som ansluter till trappan och så vidare Obs! Den sammanlagda bredden av dörrarna till samlingsstationen ska vara 11 355 mm.

Figur 2. Exempel på beräkning av minsta trappbredd (W)

218

Kapitel 13

Bilaga 2

2.1.2.2.2 Persontäthet 2.1.2.2.2.1 Utrymningsvägarna, det vill säga trapporna, dörrarna, korridorerna och trapphallarna, ska dimensioneras efter det antal personer som förväntas använda dem; se figur 3. Dimensionen ska beräknas för två fall. Dimensionen för varje enskild del av utrymningsvägen ska tas från det fall som ger det högsta värdet:

Fall 1 Passagerare finns i hytterna och samtliga kojplatser används. Besättningen finns dels i hytterna, där ⅔ av kojplatserna används, dels i arbetsutrymmena, där ⅓ av besättningen befinner sig.

Fall 2 Passagerarna finns i samlingslokalerna, där ¾ av maxkapaciteten utnyttjas. Besättningen finns dels i samlingslokalerna, där ⅓ av maxkapaciteten utnyttjas, dels i arbetsutrymmena, där ⅓ av besätt ningen befinner sig, dels i besättningens bostadsutrymmen, där ⅓ av besättningen befinner sig.

2.1.2.2.2.2 Det maximala antalet personer i en vertikal huvudzon, inklusive personer som ansluter till trappor från en annan vertikal huvudzon, ska i beräkningarna av trappbredden inte antas vara större än det största antal personer som fartyget får medföra.

2.1.3 Förbud mot att minska trappbredden i riktning mot samlingsstationen Trappbredden får inte minska i utrymningsriktningen mot samlingsstationen. Där det finns flera samlingsstationer i en vertikal huvudzon får trappbredden inte minska i utrymningsriktningen mot den samlingsstation som ligger längst bort.

2.2 Detaljer i trappors utforming

2.2.1 Ledstänger Trappor ska ha en ledstång på vardera sidan. Det största avståndet mellan två ledstänger ska vara 1 800 mm.

2.2.2 Placering av trappor Trappor som är dimensionerade för fler än 90 personer ska placeras långskepps.

25 m 2

25m ⋅8 m 200m

Beräkning av persontäthet = = =100passagerare

2 2

2m 2 m

8 m

100 passagerare ⋅ 75 % = 75 passagerare

35 40

PUBLIKT UTRYMME

Svängrum Svängrum för dörrar för dörrar

Nedåt TRAPPA Uppåt

Flödesutrymme

ÖVRIGT UTRYMME

Svängrum Svängrum för dörrar för dörrar

PUBLIKT UTRYMME

48 45

125 passagerare ⋅ 75 % = 93 passagerare

10 m 2

25 m⋅10 m 250m

Beräkning av persontäthet = = =125passagerare

2m2 2m2

25 m

Figur 3. Exempel på beräkning av persontäthet

220

Kapitel 13

Bilaga 2

2.2.3 Vertikal stigning och lutningsvinkel Trappors vertikala stigning får överstiga 3,5 m endast om det finns en trappavsats. Trappors lutningsvinkel får inte överstiga 45°.

2.2.4 Trapphallar Trapphallarna på varje däcksnivå ska ha en area av minst 2 m . Då antalet personer överstiger 20, ska trapphallens area utökas med 1 m för varje tiotal personer som tillkommer. Trapphallarna behöver dock inte vara större än 16 m , med undantag av de trapphallar som betjänar publika utrymmen som har en direkt förbindelse med trapphuset.

2.3 Dörrar och korridorer

2.3.1 Dörrar, korridorer och mellanliggande trappavsatser längs utrymningsvägarna ska dimensioneras på samma sätt som trappor.

2.3.2 Den sammanlagda bredden av dörrarna mellan trapphuset och samlingsstationen får inte understiga den sammanlagda bredden av trapporna som leder till detta däck.

2.4 Utrymningsvägar till embarkeringsdäck

2.4.1 Samlingsstationer I de fall utrymningsvägarna till livbåtsdäcket innehåller en samlingsstation ska både utrymningsvägarna från trapphuset till samlingsstationen och från samlingsstationen till embarkeringsdäcket dimensioneras enligt ovan. Vid dimensioneringen av utrymningsvägarna från samlingsstationen till embarkeringsstationen ska hänsyn tas till att denna utrymning görs i små övervakade grupper.

2.4.2 Utrymningsvägar från samlingsstationer till embarkeringsplatser för livräddningsfarkoster Då passagerare och besättning finns vid en samlingsstation som inte är belägen vid en embarkeringsplats, ska trappbredder och dörrar dimensioneras enligt antalet personer i den övervakade gruppen. Bredden av dessa trappor och dörrar behöver inte överstiga 1 500 mm om inte större dimensioner krävs för evakuering av dessa utrymmen under normala förhållanden.

2.5 Utrymningsplaner

2.5.1 Det ska finnas utrymningsplaner med följande information: 1 det maximala antalet passagerare och besättning i normalt använda utrymmen 2 det antal personer som förväntas utrymma via trappor, dörröppningar, korridorer och trapphallar 3 samlingsstationer och embarkeringsstationer till livräddningsfarkoster

221

Kapitel 13

Bilaga 2

4 primära och sekundära utrymningsvägar 5 dimensioner på trappor, dörrar, korridorer och trapphallar.

2.5.2 Vid godkännande ska både utrymningsplanerna och detaljerade beräkningar av dimensionerna på trappor, dörrar, korridorer och trapphallar lämnas in.

3 Lastfartyg

Trappor och korridorer som används som utrymningsvägar ska ha minst 700 mm fri bredd och ska ha en ledstång på den ena sidan. Trappor och korridorer med en fri bredd som överstiger 1 800 mm ska ha en ledstång på vardera sidan. Fri bredd mäts som avståndet mellan ledstång och motstående skott eller mellan ledstängerna. Trappans lutningsvinkel bör generellt vara 45° men inte överstiga 50°. I maskineriutrymmen och små utrymmen får trappans lutningsvinkel inte överstiga 60°. En dörröppning som leder till en trappa ska ha samma bredd som trappan.

222

Kapitel 14

Bilaga 2

Kapitel 14

Fasta däckskumsystem

1 Tillämpning

Detta kapitel specificerar de krav på fasta däckskumsystem som föreskrivs i konventionen.

2 Tekniska krav

2.1 Allmänt

2.1.1 Däckskumsystemet ska ha tillräcklig kapacitet för att sprida skum såväl över hela lasttankdäcksområdet som till varje lasttank vars däck har rämnat.

2.1.2 Däckskumsystemet ska utformas för enkel och snabb användning.

2.1.3 Däckskumsystemet ska kunna användas med föreskriven kapacitet samtidigt som huvudbrandledningen levererar föreskrivet minsta antal vattenstrålar vid föreskrivet tryck.

2.2 Komponentkrav

2.2.1 Skumlösning och skumvätska 2.2.1.1 Den hastighet med vilken skumlösning ska avges får inte understiga det högsta av följande värden: 1 0,6 liter/min och m av lasttankdäcksarean (med lasttankdäcksarea avses fartygets maximala bredd multiplicerad med lasttankutrymmenas totala längd mätt i långskeppsled) 2 6 liter/min och m av den horisontella tvärsnittsarean av den enskilda tank som har den största tvärsnittsarean 3 3 liter/min och m av den area som skyddas av den största skumkanonen, det vill säga den area som helt ligger framför kanonen, dock minst 1 250 liter/min.

2.2.1.2 Det ska finnas tillräckligt med skumvätska för att säkerställa att den påföringshastighet som anges i 2.2.1.1 kan upprätthållas i minst 20 min på tankfartyg med inertgassystem eller 30 min på tankfartyg utan inertgassystem.

223

Kapitel 14

Bilaga 2

Skumtalet, det vill säga förhållandet mellan volymen av producerat skum och volymen av tillförd blandning av vatten och skumvätska, får inte överstiga 12 : 1.

Där skumsystem huvudsakligen producerar ett lågexpanderat skum (tungskum) med ett skumtal obetydligt högre än 12 : 1, ska mängden tillgänglig skumlösning beräknas som för system med skumtal 12 : 1. Om skumvätskor med ett medelstort skumtal (mellan 50 : 1 och 150 : 1) används, ska tillförseln av skumlösning och kapaciteten hos ett system med skumkanoner vara särskilt godkända.

2.3 Installationskrav

2.3.1 Huvudkontrollstation Huvudkontrollstationen för systemet ska vara lämpligt placerad utanför lasttankområdet, finnas i anslutning till bostadsinredningen och vara lättillgänglig och driftsduglig i händelse av brand i det skyddade området.

MSC/Circ.582 och MSC/Circ.582/Corr.1, Guidelines for the performance and testing criteria and surveys of low-expansion foam concentrates for fire-extinguishing systems. MSC/Circ.798, Guidelines for performance and testing criteria, and surveys of medium-expansion concentrates for fire-extinguishing systems.

224

Kapitel 14

Bilaga 2

2.3.2 Skumkanoner

2.3.2.1 Antalet och placeringen av skumkanonerna ska vara sådana att kraven i 2.1.1 uppfylls.

2.3.2.2 Avståndet från skumkanonen till den yttersta gränsen av det skyddade området framför någon kanon får inte överstiga 75 procent av kanonens kastlängd i vindstilla väder.

2.3.2.3 Det ska finnas en skumkanon och en slangkoppling för skumrör på både babords- och stybordssidan. Dessa ska placeras antingen vid det förliga skottet av poopen eller vid de bostadsutrymmen som vetter mot lasttankdäcket.

På tankfartyg med en dödvikt mindre än 4 000 ska det finnas en slangkoppling för skumrör på både babords- och styrbordssidan. Dessa ska placeras antingen vid det förliga skottet av poopen eller vid de bostadsutrymmen som vetter mot lasttankdäcket.

2.3.3 Skumrör 2.3.3.1 Antalet skumrör får inte understiga fyra. Antalet och fördelningen av anslutningarna till skumledningen ska vara sådana att skum från minst två skumrör kan riktas mot varje del av lasttankdäcksområdet.

2.3.3.2 Det ska finnas skumrör för att säkerställa flexibilitet vid brandbekämpning och för att täcka områden som är avskärmade från kanonerna.

2.3.4 Avstängningsventiler Det ska finnas avstängningsventiler i skumledningen. Det ska även finnas avstängningsventiler i huvudbrandledningen när denna ingår i däckskumsystemet. Avstängningsventilerna ska placeras omedelbart framför varje kanon så att skadade delar av dessa huvudledningar kan avskiljas.

225

Kapitel 15

Bilaga 2

Kapitel 15

Inertgassystem

1 Tillämpning

Detta kapitel specificerar de krav på inertgassystem som föreskrivs i konventionen.

2 Tekniska krav

2.1 Allmänt

2.1.1 Bestämmelserna om lasttankar i detta kapitel ska även tillämpas på sloptankar.

2.1.2 Inertgassystem ska vara utformade och testade och användas på ett sådant sätt att atmosfären i lasttankarna alltid är icke flambar, utom då tankarna ska vara gasfria. Mindre tankfartyg som uppfyller kraven i MSC/Circ.485 behöver inte ha ett inertgassystem. I händelse av att inertgassystemet inte uppfyller kravet ovan och det har klarlagts att det är praktiskt ogenomförbart att utföra en reparation, får lossning av last, utpumpning av barlast och nödvändig tankrengöring återupptas endast när säkerhetsvillkoren för nödsituationer enligt MSC/Circ.353 och MSC/Circ.1009 är uppfyllda.

2.1.3 Funktionskrav

1 Systemet ska kunna skapa en inert atmosfär i tomma tankar genom att sänka syrekoncentrationen i varje tank till en nivå i vilken förbränning inte kan ske. 2 Utom när det är nödvändigt att tanken är gasfri, ska systemet ständigt, såväl i hamn som till sjöss, kunna hålla syrgaskoncentrationen under 8 volymprocent i varje del av varje tank och hålla ett övertryck i tanken.

MSC/Circ.485, Clarification of inert gas system requirements under SOLAS 1974, as amended. MSC/Circ.353, Revised guidelines for inert gas systems, ändrat genom MSC/Circ.387, Revised guidelines for inert gas systems. 122 MSC/Circ.1009, Amendments to the revised standards for the design, testing and locating of devices to prevent the passage of flame into cargo tanks in tankers (MSC/Circ.677).

227

Kapitel 15

Bilaga 2

3 Systemet ska fungera så att man inte behöver släppa in luft i en tank vid normal drift, utom när det är nödvändigt att tanken är gasfri. 4 Systemet ska kunna utlufta tomma lasttankar från kolvätegas så att en flambar atmosfär aldrig uppstår i tanken under efterföljande åtgärder för att göra gasfritt.

2.2 Komponentkrav

2.2.1 Inertgas 2.2.1.1 Inertgasen får utgöras av behandlad rökgas från huvud- eller hjälppannor. Transportstyrelsen kan medge att system som använder rökgas från en eller flera separata gasgeneratorer eller andra källor eller en kombination av dessa alternativ används, förutsatt att en likvärdig säkerhetsnivå uppnås. Sådana system ska, så långt det är praktiskt genomförbart, uppfylla kraven i detta kapitel.

System som använder lagrad koldioxid får inte användas. Transportstyrelsen kan medge att sådana system används om det kan dokumenteras att risken är minimal för antändning genom att själva systemet alstrar statisk elektricitet.

2.2.1.2 Systemet ska kunna leverera inertgas till lasttankarna med en kapacitet som motsvarar minst 125 volymprocent av fartygets största lossningskapacitet.

2.2.1.3 Systemet ska vid varje flödeshastighet kunna leverera inertgas med en syrgashalt av högst 5 volymprocent mätt i huvudledningen för inertgas till lasttankarna.

2.2.1.4 Inertgasgeneratorn ska ha två brännoljepumpar. Transportstyrelsen kan medge att endast en pump används, förutsatt att det finns tillräckligt med reservdelar till pumpen ombord och dess drivmotor att fartygets besättning snabbt kan laga varje fel som kan uppstå på brännoljepumpen och dess drivmotor.

2.2.2 Gastvätt 2.2.2.1 Det ska finnas en gastvätt som avlägsnar fasta ämnen och förbränningsprodukter av svavel i rökgasen och som kan kyla den mängd gas som produceras enligt 2.2.1.2 och 2.2.1.3. Kylvattenförsörjningen ska vara sådan att det alltid finns tillräckligt med vatten utan att fartygets väsentliga funktioner störs. Det ska också finnas en anordning för alternativ kylvattenförsörjning.

2.2.2.2 Det ska finnas filter eller likvärdiga anordningar för att minimera den mängd vatten som följer med till inertgasfläktarna.

2.2.2.3 Gastvätten ska placeras akter om lasttankar och lastpumprum. Den ska också placeras akter om de kofferdammar som avskiljer lasttankar och lastpumprum från maskinrum av kategori A.

228

Kapitel 15

Bilaga 2

2.2.3 Fläktar 2.2.3.1 Det ska finnas minst två fläktar som tillsammans ska kunna leverera till lasttankarna minst den volym gas som krävs enligt 2.2.1.2 och 2.2.1.3. Transportstyrelsen kan medge att endast en fläkt används i ett system med gasgeneratorer förutsatt att systemet ändå kan avge den föreskrivna mängden gas. Undantag kan endast medges under förutsättning att det finns tillräckligt med reservdelar ombord till fläkten och dess drivmotor så att fartygets besättning snabbt kan laga varje fel som kan uppstå på dessa.

2.2.3.2 Inertgassystemet ska utformas så att det högsta tryck som systemet kan producera i någon lasttank inte överstiger det tryck tanken har provats för. Varje fläkt ska ha avstängningsanordningar på sug- och trycksidans anslutningar. Det ska finnas anordningar för att stabilisera inertgassystemet innan lasten börjar lossas. Om fläktarna ska användas för att göra tankarna gasfria, ska fläktarnas luftintag förses med blindflänsanordningar.

2.2.3.3 Fläktarna ska placeras akter om lasttankar och lastpumprum. De ska också placeras akter om de kofferdammar som avskiljer lasttankar och lastpumprum från maskinrum av kategori A.

2.2.4 Vattenlås 2.2.4.1 Det vattenlås som krävs enligt 2.3.1.4.1 ska kunna matas av två skilda pumpar som vardera ska kunna ge tillräcklig och kontinuerlig vattenförsörjning.

2.2.4.2 Vattenlåset med tillhörande anordningar ska kunna förhindra att kolvätegas strömmar tillbaka och ska säkerställa att vattenlåset fungerar tillfredsställande under drift.

2.2.4.3 Vattenlåset ska skyddas mot frysning. Dessa åtgärder får inte orsaka att tätningen försämras genom överhettning.

2.2.4.4 Det ska finnas ett vattenlås eller annan godkänd anordning på alla rörledningar för vattentillförsel och dränering samt på alla rörledningar för ventilering eller tryckavkänning som leder till gassäkra utrymmen. Det ska finnas anordningar som hindrar att sådana vattenlås töms på grund av undertryck.

2.2.4.5 Vattenlåset och andra anordningar ska kunna förhindra att kolvätegas strömmar tillbaka vid ett tryck som motsvarar lasttankarnas provtryck.

2.2.4.6 Systemet ska alltid ha en tillräcklig vattenreserv och säkra anordningar som gör att vattenlåset automatiskt fungerar när gasflödet

229

Kapitel 15

Bilaga 2

upphör. De akustiska och optiska larmsystemen för låg vattennivå i vattenlåset ska vara i drift när inertgas inte tillförs.

2.3 Installationskrav

2.3.1 Säkerhetsanordningar i systemet 2.3.1.1 Avstängningsventiler för rökgas Det ska finnas avstängningsventiler för rökgas i huvudledningen för inertgas mellan pannorna och rökgastvätten. Dessa ventiler ska ha anordningar som visar om de är öppna eller stängda. Förebyggande åtgärder ska vidtas för att hålla ventilerna gastäta och anliggningsytorna fria från sot. Det ska finnas anordningar som säkerställer att ångpannornas sotfläktar inte kan användas när motsvarande rökgasventil är öppen.

2.3.1.2 Skydd mot rökgasläckage 2.3.1.2.1 Särskild hänsyn ska tas till utformningen och placeringen av gastvättar och fläktar med tillhörande rörledningar och kopplingar för att förhindra att rökgas läcker in i slutna utrymmen.

2.3.1.2.2 För att underhåll ska kunna ske på ett säkert sätt, ska det finnas ytterligare ett vattenlås eller annan effektiv anordning som förhindrar rökgasläckage. Denna anordning ska finnas mellan avstängningsventilerna för rökgas och gastvätten alternativt inbyggd i gastvättens gasintag.

2.3.1.3 Gasreglerventil 2.3.1.3.1 Det ska finnas en gasreglerventil i huvudledningen för inertgas. Denna ventil ska vara försedd med en automatisk avstängning; se även 2.3.1.5. Om det saknas automatisk reglering av hastigheten på de inertgasfläktar som krävs enligt 2.2.3, ska ventilen automatiskt kunna reglera inertgasflödet till lasttankarna.

2.3.1.3.2 Gasreglerventilen ska placeras vid det förligaste skottet av det längst förut belägna, gassäkra utrymme genom vilket huvudledningen för inertgas passerar.

Med gassäkert utrymme avses ett utrymme där risker med avseende på flambarhet eller giftighet uppstår då kolvätegaser tränger in.

2.3.1.4 Backventiler och anordningar för rökgaser 2.3.1.4.1 Det ska i huvudledningen för inertgas finnas minst två anordningar som kan förhindra att kolvätegas strömmar tillbaka till maskineriutrymmets rökupptag eller till något gassäkert utrymme under fartygets alla normala trim-, krängnings- och rörelseförhållanden. En av dessa anordningar ska vara ett vattenlås. Anordningarna ska placeras mellan gasreglerventilen (se 2.3.1.3.1) och den anslutning till någon lasttank eller laströrledning som är belägen längst akterut.

230

Kapitel 15

Bilaga 2

2.3.1.4.2 Anordningarna ska placeras inom lastområdet på däck.

2.3.1.4.3 Den andra anordningen ska vara en backventil eller likvärdig anordning som kan förhindra att gaser eller vätskor kan strömma tillbaka. Denna anordning ska placeras för om vattenlåset. Anordningen ska förses med en positiv stängningsanordning; alternativt kan ytterligare en ventil med en positiv stängningsanordning placeras för om backventilen för att avskilja vattenlåset på däck från huvudledningen för inertgas till lasttankarna.

2.3.1.4.4 Det ska finnas anordningar för säker utluftning av den del av ledningen som är belägen mellan gasreglerventilen och ventilen med positiv stängningsanordning då den senare är stängd. Dessa utluftningsanordningar ska skydda mot läckage av kolväteföreningar i vätske- eller gasform från huvudledningen på däck.

2.3.1.5 Automatisk avstängning 2.3.1.5.1 Det ska finnas en automatisk anordning som stoppar inertgasfläktarna och stänger gasreglerventilen när förutbestämda gränsvärden uppnås för lägsta tryck och minsta flöde av vatten i gastvätten, för hög vattennivå i gastvätten samt för hög inertgastemperatur.

2.3.1.5.2 Gasreglerventilen ska stängas automatiskt vid fel på inertgasfläktarna.

2.3.1.6 Syrgasrik inertgas Om syrgaskoncentrationen i inertgasen överstiger 8 volymprocent, ska syrgaskoncentrationen sänkas omedelbart. Om detta inte kan ske, ska all lasttanksverksamhet avbrytas för att förhindra att luft sugs in i tankarna samt avstängningsventilen, som krävs enligt 2.3.1.4.3, stängas.

2.3.2 Inertgasledningar 2.3.2.1 Huvudledningen för inertgas får delas i två eller flera grenledningar för om de envägsanordningar som krävs enligt 2.2.4 och 2.3.1.4.

2.3.2.2 Huvudledningen för inertgas ska ha grenledningar till varje lasttank. Grenledningarna ska ha antingen avstängningsventiler eller likvärdiga anordningar för att avskilja varje tank. Avstängningsventilerna ska vara försedda med låsanordningar som ansvarigt befäl ansvarar för. Kontrollsystemet ska indikera ventilernas driftstatus på ett entydigt sätt.

2.3.2.3 På kombinationsfartyg ska den anordning som skiljer av sloptankar med olja eller oljerester från andra tankar bestå av blindflänsar.

231

Kapitel 15

Bilaga 2

Blindflänsarna ska alltid vara på plats när andra laster än olja transporteras. Detta gäller med undantag av tillämpliga avsnitt i MSC/Circ.353 .

2.3.2.4 Det ska finnas anordningar för att skydda lasttankarna mot det övertryck eller undertryck som kan uppstå på grund av temperaturvariationer när lasttankarna är avskilda från inertgasledningarna.

2.3.2.5 Rörledningssystem ska utformas så att last eller vatten inte blir stående i rörledningarna under normala förhållanden.

2.3.2.6 Det ska finnas anordningar för anslutning av huvudledningen för inertgas till yttre inertgastillförsel från land. Anordningarna ska bestå av en bultad rörfläns på 250 mm. Flänsen ska skiljas av från huvudinertgasledningen med en ventil och ska placeras för om den backventil som krävs enligt 2.3.1.4.3. Utformningen av flänsen ska överensstämma med den standard som används för utformning av andra yttre anslutningar av fartygets rörsystem för lastolja.

2.3.2.7 Om det finns en förbindelse mellan huvudledningen för inertgas och rörsystemet för lastolja, ska det finnas anordningar som effektivt skiljer av de två systemen med hänsyn tagen till den stora tryckskillnad som kan finnas mellan systemen. Avskiljningen ska bestå av två avstängningsventiler med en anordning som medger att utrymmet mellan ventilerna avluftas på ett säkert sätt eller en anordning som består av ett rörmellanstycke med tillhörande blindflänsar.

2.3.2.8 Den ventil som skiljer av huvudledningen för inertgas från lasthuvudledningen och som är placerad på huvudlastledningens sida ska vara en backventil med positiv stängningsanordning.

2.4 Övervakning och hantering

2.4.1 Indikeringsanordningar 2.4.1 Det ska finnas anordningar som kontinuerligt visar inertgasens temperatur och tryck på inertgasfläktarnas utblåsningssida när inertgasfläktarna är i drift.

2.4.2 Indikerings- och registreringsanordningar 2.4.2.1 Det ska finnas instrumentering som, när inertgas tillförs, kontinuerligt visar och varaktigt registrerar följande: 1 trycket i huvudledningen för inertgas framför de envägsanordningar som krävs enligt 2.3.1.4.1

MSC/Circ.353, Revised guidelines for inert gas systems, ändrat genom MSC/Circ.387, Revised guidelines for inert gas systems.

232

Kapitel 15

Bilaga 2

2 inertgasens syrgaskoncentration i huvudledningarna på gasfläktarnas utblåsningssida.

2.4.2.2 De anordningar som krävs enligt 2.4.2.1 ska placeras i lastkontrollrummet. När det inte finns något lastkontrollrum ska anordningarna vara lättåtkomliga för det befäl som ansvarar för lasthanteringen.

2.4.2.3 Därutöver ska följande instrument finnas: 1 På navigationsbryggan ska det finnas instrument som kontinuerligt visar det tryck som avses i 2.4.2.1.1 samt trycket i sloptankarna på kombinationsfartyg när dessa tankar är avskilda från huvudledningen för inertgas. 2 I maskinkontrollrummet eller i maskineriutrymmet ska det finnas instrument som visar syrekoncentrationen i inertgasen enligt 2.4.2.1.2.

2.4.2.4 Det ska finnas bärbara instrument för att mäta koncentrationen av syrgas och flambara ångor. På varje lasttank ska det finnas lämpliga anordningar så att gaskoncentrationen i tankarna kan mätas med hjälp av dessa instrument.

2.4.2.5 Det ska finnas lämpliga anordningar för att kalibrera nolläget och det maximala utslaget för både de fasta och de transportabla mätinstrumenten.

2.4.3 Akustiska och optiska larmsignaler 2.4.3.1 För både inertgassystem av rökgastyp och inertgassystem med inertgasgeneratorer ska det finnas akustiska och optiska larmsignaler som varnar vid följande fel: 1 lågt vattentryck eller litet vattenflöde till gastvätten; se 2.2.2.1 2 hög vattennivå i gastvätten; se 2.2.2.1 3 hög inertgastemperatur; se 2.4.1 4 fel på inertgasfläktarna; se 2.2.3 5 syrgaskoncentration som överstiger 8 volymprocent; se 2.4.2.1.2 6 fel på krafttillförseln till det automatiska kontrollsystemet för gasreglerventilen eller till indikeringsanordningarna; se 2.3.1.3 och 2.4.2.1 7 låg vattennivå i det vattenlås som avses i 2.3.1.4.1 8 lägre inertgastryck än 100 mm vattenpelare; se 2.4.2.1.1 (på kombinationsfartyg ska larmanordningarna utformas så att trycket i sloptankarna kan avläsas kontinuerligt) 9 högt inertgastryck, mätt enligt 2.4.2.1.1.

2.4.3.2 För inertgassystem med inertgasgeneratorer ska det finnas ytterligare akustiska och optiska larmsignaler som varnar vid följande fel:

233

Kapitel 15

Bilaga 2

1 otillräcklig brännoljetillförsel 2 fel på krafttillförseln till generatorn 3 fel på krafttillförseln till generatorns automatiska kontrollsystem.

2.4.3.3 De larm som krävs enligt 2.4.3.1.5, 2.4.3.1.6 och 2.4.3.1.8 ska installeras i maskineriutrymmet och lastkontrollrummet, om sådant finns. Oavsett vilket ska larmen installeras där larmsignalerna omedelbart uppfattas av ansvariga besättningsmedlemmar.

2.4.3.4 Det ska finnas ett akustiskt larmsystem som är oberoende av den som krävs enligt 2.4.3.1.8 eller en anordning som automatiskt stoppar lastpumparna. Dessa ska utlösas vid ett förutbestämt gränsvärde för lågt tryck i huvudledningen för inertgas.

2.4.4 Instruktionshandböcker Det ska ombord finnas detaljerade instruktionshandböcker som redogör för användningen av inertgassystemet och dess tillämpning på lasttanksystemet. Handböckerna ska även redovisa säkerhets- och underhållskrav samt arbetsmiljö. Handböckerna ska också innehålla anvisningar för hur man går till väga om inertgassystemet uppvisar fel eller havererar.

Bilaga 3

Anvisningar för alternativ utformning av brandskydd

1 Tillämpning

1.1 Dessa anvisningar är avsedda att användas när man tillämpar brandteknisk dimensionering av alternativ utformning av brandskydd. Anvisningarna beskriver metoden för den brandtekniska analys som föreskrivs bilaga 1, del F i dessa föreskrifter. En brandteknisk analys utarbetas då man vill få en alternativ utformning av brandskyddet godkänd.

1.2 Dessa anvisningar är inte avsedda att användas för typgodkännande av enskilda material och komponenter.

1.3 Dessa anvisningar är inte avsedda att användas som ett fristående dokument utan bör användas tillsammans med tekniska konstruktionsriktlinjer för brandskydd och annan litteratur (se exemplen i avsnitt 3).

1.4 För att få en ändamålsenlig tillämpning av dessa anvisningar bör de berörda parterna (däribland Transportstyrelsen, ägare, operatörer, konstruktörer och klassningssällskap) hålla kontinuerlig kontakt under hela konstruktions- och analysprocessen för den alternativa utformningen. Denna metod är ofta mycket mer tidskrävande än att konstruera enligt detaljkrav på grund av att beräknings- och konstruktionsarbetet är mer omfattande. Tänkbara fördelar är exempelvis fler valmöjligheter, kostnadseffektiva konstruktioner som är anpassade till unika tillämpningar och ökad kunskap om risken för skador.

2 Definitioner

Följande definitioner gäller vid tillämpningen av dessa anvisningar.

2.1 Alternativ utformning av brandskydd är brandskyddsåtgärder som avviker från detaljkraven i bilaga 1 i dessa föreskrifter men som uppfyller syftet och funktionskraven. Begreppet inrymmer många och varierande åtgärder, såväl alternativa konstruktioner och system som bygger på unika

126 Bilaga 3 motsvarar MSC/Circ.1002, Guidelines on alternative design and arrangements for fire safety.

235

Bilaga 3

eller nya principer som traditionella konstruktioner och system som installeras på ett alternativt sätt.

2.2 Dimensionerande brand är en teknisk beskrivning av hur en brand utvecklas och sprider sig som används i dimensionerande brandscenarier. Den dimensionerande branden kan beskrivas i en graf som värmeutveckling över tid.

2.3 Dimensionerande brandscenario är en uppsättning parametrar som definierar brandutvecklingen och brandens spridning inom och mellan fartygets utrymmen. I dimensionerande brandscenarier beskrivs faktorer som ventilationsförhållanden, antändningskällor, fördelning och mängd av brännbart material samt brandbelastning. I dimensionerande brandscenarier beskrivs även hur brandutvecklingen och brandens spridning påverkas av branddetektering, brandskydd, brandbekämpning och brandsläckning.

2.4 Funktionskrav förklarar i allmänna ordalag hur fartyget eller ett system bör fungera för att uppfylla syftet med dessa föreskrifter.

2.5 Dimensionerande värden är kvantitativa mått uttryckta i tekniska termer som används för att bedöma lämpligheten hos de alternativa konstruktionerna.

2.6 Konstruktion enligt detaljkrav innebär ett brandskydd utformat enligt detaljkraven i bilaga 1, del B, C, D, E och G i dessa föreskrifter.

2.7 Säkerhetsmarginal är de justeringar som syftar till att kompensera för osäkerheter i de metoder och förutsättningar som har legat till grund för utvärderingen av den alternativa utformningen, till exempel osäkerheter vid fastställande av dimensionerande värden och osäkerheter i tekniska modeller.

2.8 Känslighetsanalys är en analys som fastställer hur resultaten från en given modell eller beräkningsmetod påverkas av ändringar i enskilda parametrar.

2.9 SOLAS 74 är 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss samt därtill hörande protokoll och ändringar, i gällande version.

3 Brandteknisk analys

3.1 Den brandtekniska analys som används för att visa att den alternativa utformningen ger samma säkerhetsnivå som brandskyddsåtgärder enligt detaljkraven bör följa ett etablerat tillvägagångssätt för utformning av brandskydd. Detta tillvägagångssätt bör baseras på brandvetenskap och teknisk erfarenhet som omfattar allmänt accepterade metoder, empiriska data,

236

Bilaga 3

beräkningar, samband och datormodeller som förekommer i tekniska handböcker och teknisk litteratur.

3.2 Nedan listas två exempel på accepterade brandskyddstekniska tillvägagångssätt: 1 SFPE Engineering Guide to Performance-based Fire Protection Analysis and Design of Buildings, Society of Fire Protection Engineers and National Fire Protection Association, 1999. 2 ISO/TR 13387-1 till 13387-8, Fire safety engineering, Internationella standardiseringsorganisationen, 1999.

Andra brandskyddstekniska tillvägagångssätt får användas om de erkänns av Transportstyrelsen. I bilaga C finns råd och en lista över annan teknisk litteratur.

4 Konstruktionsgrupp

4.1 Ägaren, fartygsbyggaren eller konstruktören bör inrätta en konstruktionsgrupp i samråd med Transportstyrelsen. Konstruktionsgruppen kan, om den alternativa utformningen så kräver, inbegripa en representant för ägaren, fartygsbyggaren eller konstruktören samt en eller flera experter med nödvändiga kunskaper och erfarenheter inom brandskydd, konstruktion och/eller drift, beroende på vad som krävs i den aktuella utvärderingen. Även fartygsinspektörer, fartygsoperatörer, säkerhetstekniker, tillverkare av utrustning, experter på ergonomi vid människa–systeminteraktion (Human Factors-experter), skeppsbyggnadsingenjörer och sjöingenjörer kan ingå i gruppen.

4.2 Kraven på gruppmedlemmarnas sakkunskaper varierar beroende på komplexiteten hos den alternativa utformning som man vill få godkänt för. Eftersom utvärderingen, oberoende av hur komplex den alternativa utformningen är, kommer att påverka brandskyddet, bör minst en brandskyddsexpert ingå i gruppen.

4.3 Konstruktionsgruppen bör göra följande: 1 Konstruktionsgruppen bör utse en samordnare som också är kontaktperson. 2 Konstruktionsgruppen bör under hela processen rådgöra med Transportstyrelsen om den brandtekniska analysen av den alternativa utformningen. 3 Konstruktionsgruppen bör fastställa säkerhetsmarginalen då konstruktionsprocessen inleds samt ompröva och justera säkerhetsmarginalen vid behov. 4 Konstruktionsgruppen bör genomföra en preliminär kvalitativ analys av konstruktionen. Den preliminära kvalitativa analysen bör omfatta

237

Bilaga 3

− en tydlig definition av den alternativa utformningens omfattning och de bestämmelser som påverkar utformningen − en tydlig beskrivning av bestämmelsernas syfte och funktionskrav − fastställande av brandscenarier − en eller flera preliminära alternativa utformningar. Denna del av processen bör dokumenteras i en rapport som granskas och godkänns av berörda parter. Rapporten bör skickas till Transportstyrelsen innan den kvantitativa analysen påbörjas. 5 Konstruktionsgruppen bör genomföra en kvantitativ teknisk analys för att utvärdera preliminära alternativa konstruktioner. Den kvantitativa tekniska analysen bör omfatta − specificering av dimensionerande bränder − utveckling av dimensionerande värden som grundar sig på prestanda hos en godtagbar konstruktion enligt detaljkrav − utvärdering av en jämförelse mellan de preliminära alternativa utformningarna och de fastställda dimensionerande värdena. I detta steg i processen väljer man den slutliga alternativa utformningen och hela den kvantitativa analysen dokumenteras i en rapport. 6 Konstruktionsgruppen bör sammanställa dokument, specifikationer och en underhållsplan som täcker systemets livstid. Den alternativa utformningen bör dokumenteras grundligt innan den godkänns av Transportstyrelsen. En detaljerad rapport som beskriver den alternativa utformningen och underhållsplanen bör förvaras på fartyget. Underhållsplanen bör beskrivas i en drift- och underhållshandbok. Handboken bör innehålla en sammanställning över de förhållanden som måste upprätthållas på fartyget för att säkerställa överensstämmelse med den godkända alternativa utformningen.

4.4 Syftet med dessa föreskrifter och den syftesformulering som inleder varje regel i bilaga 1 bör användas som grund när den alternativa utformningen jämförs med en konstruktion enligt detaljkraven.

5 Preliminär kvalitativ analys

5.1 Definition av omfattning

5.1.1 Fartyget och system, komponenter, utrymmen och/eller utrustning som omfattas av analysen bör beskrivas grundligt. Såväl fartyg eller system som representerar den alternativa utformningen som fartyg eller system som konstrueras enligt detaljkraven bör beskrivas. Vilken information som krävs beror på hur mycket man vill avvika från detaljkraven, men bland annat följande information kan vara aktuell: − detaljerade fartygsritningar

238

Bilaga 3

− information om och ritningar av utrustning − brandprovningsdata och resultat från brandanalys − fartygets driftegenskaper och driftförhållanden − drift- och underhållsprocedurer − materialegenskaper.

5.1.2 Bestämmelser som påverkar den föreslagna alternativa utformningen och tillhörande funktionskrav bör klargöras noggrant och dokumenteras i rapporten från den kvalitativa analysen (se 5.4). Detta bör utgöra grunden för den jämförande analys som beskrivs i 6.4.

5.2 Utveckling av brandscenarier

5.2.1 Brandscenarierna bör utgöra grunden för analysen och utvärderingen av preliminära alternativa utformningar och är därför ryggraden i processen att ta fram den alternativa utformningen. Det är väsentligt att man utvecklar korrekta brandscenarier. Beroende på hur mycket den alternativa utformningen avviker från detaljkraven kan utvecklingen av brandscenarier bli en tids- och resursslukande process. Processen kan delas in i fyra delar: 1 identifiering av brandrisker 2 förteckning över brandrisker 3 urval av brandrisker 4 specifikation av dimensionerande brandscenarier.

5.2.1.1 Identifiering av brandrisker Denna del är avgörande när man utvecklar brandscenarier såväl som för metoden för den alternativa utformningen som helhet. Om en brandrisk eller incident utelämnas kommer den inte att beaktas i analysen, vilket i slutändan kan leda till en bristfällig konstruktion. Brandrisker kan identifieras med hjälp av historiska och statistiska data, expertutlåtanden, erfarenheter från experter och riskutvärderingsmetoder. Det finns många riskutvärderingsmetoder som underlättar identifieringen av brandriskerna, bland andra HAZOP, PHA, FMEA och vad-händer-om-analys (”what-if”). Åtminstone följande villkor och egenskaper bör identifieras och beaktas: 1 situationen före brand: fartyget, plattformar, utrymmen, brandbelastning, förhållanden i omgivningen 2 antändningskällor: temperatur, energi, tid och yta för kontakt med brännbart material 3 primärbränsle: tillstånd (fast, flytande, gas, ånga, spray), yta i förhållande till massa, värmeutveckling 4 sekundärbränsle: närhet till primärbränsle, mängd, fördelning 5 spridningspotential: spridning från utrymmet där branden startar, genom konstruktionen, över större ytor 6 särskilt intressanta platser: objekt och områden som påverkar de dimensionerande värdena

239

Bilaga 3

7 kritiska faktorer: ventilation, förhållanden i omgivningen, drift, tid på dygnet med mera 8 relevant statistik: brandhistorik, sannolikhet för fel, felfrekvens och konsekvenser med mera.

5.2.1.2 Förteckning över brandrisker De brandrisker som identifierats enligt 5.2.1.1 bör klassificeras som en begränsad, stor eller katastrofal brand. En begränsad brand innebär en brand som påverkar ett litet begränsat område på fartyget. En stor brand innebär en brand som påverkar ett medelstort område begränsat till fartyget. En katastrofal brand innebär en brand som påverkar området kring fartyget (omkringliggande fartyg och bebyggelse). Oftast behöver bara begränsade och/eller stora bränder beaktas. Katastrofala bränder kan behöva beaktas vid exempelvis transport och/eller offshoreproduktion av petroleumprodukter eller andra riskämnen då en brand med största sannolikhet skulle påverka området kring fartyget. Brandriskerna bör sammanställas i tabellform så att man senare kan välja ut ett visst antal ur de olika brandriskklasserna.

5.2.1.3 Urval av brandrisker Hur många och vilken typ av brandrisker som bör väljas ut till den kvantitativa analysen beror på komplexiteten hos den preliminära alternativa utformningen. Alla identifierade brandrisker bör granskas innan man gör ett urval av bränder. Vid urvalsprocessen behöver sannolikheten för brandriskerna inte kvantifieras fullständigt, utan en kvalitativ bedömning kan räcka. Urvalsprocessen bör fastställa bredast möjliga urval som representerar de mest sannolika identifierade brandriskerna. Eftersom den brandtekniska analysen bygger på att den alternativa utformningen jämförs med en konstruktion enligt detaljkraven, bör man visa att den alternativa konstruktionen ger den föreskrivna säkerhetsnivån för de olika klasserna. Vid urvalet kan man förlora perspektivet och välja osannolika eller icke följdriktiga risker. Man bör vara noggrann vid urvalet så att man väljer de mest tillämpliga brandriskerna.

5.2.1.4 Specifikation av dimensionerande brandscenarier De brandscenarier som används i den kvantitativa analysen bör dokumenteras grundligt. Specifikationen bör innehålla åtminstone följande: − en kvalitativ beskrivning av den dimensionerande branden (till exempel antändningskälla, bränsle som först antänds, plats) − en beskrivning av fartyget − en beskrivning av i vilket utrymme branden uppstod − en beskrivning av vilka brandskydd som har installerats − en beskrivning av antal passagerare och deras fysiska och mentala tillstånd − en beskrivning av tillgängliga utrymningsvägar.

240

Bilaga 3

Brandscenarierna bör ta hänsyn till framtida tänkbara förändringar i brandbelastningen och ventilationssystemet i de berörda utrymmena. Den dimensionerande branden beskrivs mer detaljerat i den kvantitativa analysen av de preliminära alternativa utformningarna.

5.3 Utveckling av preliminära alternativa utformningar

I detta steg i analysen bör man utveckla en eller flera preliminära alternativa utformningar som kan jämföras med de dimensionerande värden som fastställts. Den preliminära alternativa utformningen bör också ta hänsyn till betydelsen av mänskliga förmågor och begränsningar samt fartygets drift och ledning enligt bilaga 1, del E. Observera att väldefinierade procedurer för drift och ledning kan spela en avgörande roll för att höja säkerhetsnivån.

5.4 Rapport från den kvalitativa analysen

5.4.1 Rapporten från den kvalitativa analysen bör grundligt dokumentera alla åtgärder som hittills har vidtagits i analysen. Detta omfattar bland annat att beskriva − konstruktionsgruppen − konstruktionsgruppens kvalifikationer − omfattningen av analysen av den alternativa utformningen − de funktionskrav som ska uppfyllas − fastställandet av brandscenarier − de preliminära alternativa utformningar som valdes ut för kvantitativ analys.

5.4.2 Rapporten från den kvalitativa analysen bör skickas till Transportstyrelsen för formell granskning och formellt godkännande innan den kvantitativa analysen påbörjas. Om man i konstruktionsfasen vet vilka hamnar fartyget är tänkt att anlöpa, kan rapporten även skickas till hamnstaten för kännedom. Resultaten från den preliminära analysen bör utgöras av 1 en överenskommelse mellan alla parter om vilket syfte som bör uppfyllas och hur den brandtekniska analysen bör genomföras 2 en specifikation av dimensionerande brandscenarier som alla parter kan godta 3 en preliminär alternativ utformning som alla parter kan godta.

6 Kvantitativ analys

6.1 Den kvantitativa analysen är den mest arbetsintensiva ur brandskyddsteknisk synvinkel. I analysen ingår − att kvantifiera de dimensionerande brandscenarierna − att utveckla dimensionerande värden

241

Bilaga 3

− att kontrollera att valda säkerhetsmarginaler är godtagbara − att utvärdera prestanda hos preliminära alternativa utformningar jämfört med detaljkrav.

6.1.1 Att kvantifiera de dimensionerande brandscenarierna kan omfatta − att beräkna effekterna av branddetektering, larm och släckning − att ta fram tidsförlopp från brandstart till dess att branden är under kontroll eller evakuering sker − att beräkna konsekvenserna av brandtillväxthastighet, värmeflöde, värmeutveckling, flamhöjd, produktion av rök och giftig gas med mera.

Denna information bör sedan användas för att utvärdera de preliminära alternativa utformningar som valts ut i den preliminära analysen.

6.1.2 Riskbedömning kan spela en viktig roll i denna process. Man bör vara medveten om att risker aldrig kan uteslutas helt. Detta måste hållas i åtanke under hela den funktionsbaserade konstruktionsprocessen. Syftet med funktionsbaserad konstruktion är inte en att skapa en konstruktion som aldrig fallerar, utan att någorlunda säkert kunna specificera en konstruktion som fungerar på ett sätt som motsvarar eller är bättre än en konstruktion enligt detaljkraven i bilaga 1, del B, C, D, E och G.

6.2 Att kvantifiera de dimensionerande brandscenarierna

6.2.1 Efter att man har gjort ett lämpligt urval av brandrisker bör bränderna kvantifieras. Kvantifieringen förutsätter att man specificerar alla faktorer som kan påverka brandriskens typ och omfattning. Brandscenarierna bör beakta eventuella framtida ändringar i brandbelastning och ventilation i de berörda utrymmena. Detta kan omfatta att man beräknar bland annat − värmeutvecklingskurvor − flamhöjd, flamlängd och flamlutning − värmeöverföring genom strålning, ledning och konvektion − rökutveckling − storleken på en poolbrand − varaktighet − tidsförlopp.

I bilaga C finns en lista över referenslitteratur som ger exempel på samband och modeller som kan vara av intresse. Notera att begränsningar och bakomliggande förutsättningar hos de verktyg som används bör vara grundligt utredda och dokumenterade. Detta är mycket viktigt när säkerhetsmarginaler ska beslutas och tillämpas. Dokumentationen av den alternativa utformningen bör tydligt fastställa vilka brandmodeller som används i analysen och

242

Bilaga 3

hur tillämpliga modellerna är. Att endast hänvisa till litteratur anses inte tillräckligt. I den huvudsakliga proceduren att specificera dimensionerande bränder ingår fastställandet av brandscenarier i den preliminära analysen, tidsförloppsanalys och konsekvensanalys enligt nedanstående beskrivning.

6.2.2 För varje brandrisk bör ett urval av brandscenarier fastställas. Eftersom metoden att ta fram en alternativ utformning grundar sig på en jämförelse med en konstruktion enligt detaljkrav, kan kvantifieringen ofta förenklas. I många fall räcker det att ett eller två scenarier analyseras om detta ger tillräcklig information för att utvärdera säkerhetsnivån i den alternativa utformningen jämfört med konstruktion enligt detaljkrav.

6.2.3 För varje brandscenario bör man sammanställa ett tidsförlopp som börjar med brandstarten. Tidsförloppen bör innehålla minst en av bland annat följande poster: − antändning − etablerad brand − branddetektering − brandlarm − aktivering av brandbekämpningssystem − personalinsatser − brandkontroll − utrymningstider (till samlingsstationer, evakueringsstationer eller livbåtar beroende på vad som är nödvändigt) − manuell brandbekämpning − hälsovådliga förhållanden.

Tidsförloppet bör omfatta information om brandens storlek under hela scenariot. Storleken fastställs med hjälp av de olika samband, modeller och branddata som finns att hämta i litteraturen eller i faktiska brandprov.

6.2.4 Konsekvenserna av olika brandscenarier bör kvantifieras i brandtekniska termer. Detta kan göras med hjälp av befintliga samband och beräkningsprocedurer för att bestämma brandegenskaper såsom − värmeutvecklingskurvor − flamhöjd, flamlängd och flamlutning − värmeöverföring genom strålning, ledning och konvektion.

I vissa fall är det nödvändigt att göra provningar och försök med verkliga bränder för att kunna förutsäga brandegenskaperna korrekt. Oavsett vilka beräkningsprocedurer som tillämpas bör en känslighetsanalys göras. I känslighetsanalysen fastställs effekterna av de osäkerheter och begränsningar som finns i parametrarna.

243

Bilaga 3

6.3 Fastställande av dimensionerande värden

6.3.1 Dimensionerande värden är kvantitativa uttryck för syftet och funktionskraven i dessa föreskrifter. Den prestanda som krävs för de preliminära alternativa utformningarna anges numeriskt i form av dimensionerande värden. De dimensionerande värdena kan vara − tid till dess att hälsovådliga förhållanden uppstår, till exempel dämpning av ljus på grund av rök, temperatur, höjd till rök och heta gaser i ett utrymme − evakueringstid − andra dimensionerande värden som är nödvändiga för att säkerställa att den alternativa utformningen uppfyller kraven.

6.3.2 I varje regel i bilaga 1 fastställs regelns syfte och de funktionskrav som regeln motsvarar. Överensstämmelse med detaljkrav är ett sätt att uppfylla funktionskraven. De dimensionerande värdena för den alternativa utformningen bör fastställas med hänsyn till syftet, syftesformuleringen och funktionskraven i reglerna. Följande är ett exempel på detta.

Exempel på ett dimensionerande värde ur reglerna i bilaga 1: Anta att en konstruktionsgrupp tar fram dimensionerande värden för att förhindra att en brand sprider sig genom ett skott mellan ett kök och ett bostadsutrymme. Gruppen vill uttrycka detta värde numeriskt. 1 I 1 § finns syftet ”att maximera möjligheten att innesluta, kontrollera och kväva bränder och explosioner i de utrymmen där de uppstår”. 2 Ett av de funktionskrav som uttrycker detta syfte är ”bostadsutrymmen ska avgränsas mot resten av fartyget med termiska och strukturella avgränsningar”. 3 I bilaga 1, regel 9 finns detaljkrav som motsvarar detta funktionskrav. I synnerhet krävs en indelning av klass A-60 mellan utrymmen med hög brandrisk (såsom maskinrum och kök) och bostadsutrymmen. 4 I 5 § definieras A-klassindelningar med kriteriet att temperaturen i någon punkt inklusive skarvar inte stiger mer än 180 °C över begynnelsetemperaturen inom 60 min brandexponering. 5 Följaktligen är ett tänkbart dimensionerande värde för denna analys att ”temperaturen får inte i någon punkt på den oexponerade sidan av indelningen stiga över 180 °C under 60 min brandexponering”.

6.3.3 Om de dimensionerande värdena för den alternativa utformningen inte kan fastställas direkt ur detaljkraven på grund av att konstruktionen är ny eller unik, kan de dimensionerande värdena sammanställas från en utvärdering av avsedd prestanda hos en vanligt förekommande, godkänd konstruktion enligt detaljkraven, förutsatt att motsvarande brandsäkerhetsnivå uppnås.

244

Bilaga 3

6.3.4 Innan en konstruktion enligt detaljkrav utvärderas bör konstruktionsgruppen bestämma vilka specifika dimensionerande värden och säkerhetsmarginaler som bör fastställas. Beroende på vilka detaljkrav som den alternativa utformningen bör uppfylla, kan dessa dimensionerande värden falla inom ett eller flera av följande områden: 1 Kriterier för säkerheten för människoliv: Dessa kriterier gäller passagerarnas och besättningens överlevnadsmöjligheter och kan utgöras av effekterna av värme, rök, giftighet, nedsatt sikt och evakueringstid. 2 Kriterier för skador på fartygets konstruktion och tillhörande system: Dessa kriterier gäller hur brand och rökgaser kan påverka fartygets konstruktion, mekaniska system, elektriska system, brandskyddssystem, evakueringssystem, framdrivning, styrförmåga och så vidare. Kriterierna kan utgöras av termiska effekter, brandens spridning, rökskador, skador på brandindelningar, försämring av konstruktionens integritet och så vidare. 3 Miljöskadekriterier: Dessa kriterier gäller hur värme, rök och föroreningar påverkar atmosfären och den marina miljön.

6.3.5 Konstruktionsgruppen bör ta hänsyn till hur ett visst dimensionerande värde kan påverka andra områden som inte direkt hör till den alternativa konstruktionen. Ett exempel är att en fallerande brandindelning inte bara påverkar säkerheten för passagerare och besättning i angränsande utrymmen, utan också kan leda till att konstruktionen rasar samman, att väsentlig utrustning exponeras för värme och rök och att branden får ytterligare bränsle.

6.3.6 När samtliga dimensionerande värden har fastställts, kan konstruktionsgruppen utvärdera de preliminära alternativa utformningarna; se avsnitt 6.4.

6.4 Utvärdering av preliminära alternativa utformningar

6.4.1 Alla data och all information som genereras i den preliminära analysen och specifikationen av dimensionerande bränder bör beaktas i utvärderingsprocessen. Utvärderingsprocessen kan variera beroende på vilken utvärderingsnivå som krävs (utifrån den omfattning som definierades i den preliminära analysen) men bör normalt följa den process som beskrivs i figur 6.4.1.

6.4.2 Varje utvald preliminär alternativ utformning bör analyseras enligt de utvalda dimensionerande brandscenarierna för att visa att den uppfyller de dimensionerande värdena med överenskommen säkerhetsmarginal, vilket i sin tur visar att den preliminära alternativa utformningen motsvarar en konstruktion enligt detaljkrav.

6.4.3 Beräknings- och konstruktionsarbetets omfattning i en viss analys beror på vilken analysnivå som krävs för att visa att den föreslagna

245

Bilaga 3

alternativa utformningen motsvarar en konstruktion enligt detaljkrav. Ju fler komponenter, system, åtgärder och delar av fartyget som påverkas av en viss alternativ utformning, desto större blir analysens omfattning.

6.4.4 Den slutliga alternativa utformningen bör väljas från de preliminära alternativa utformningar som uppfyller fastställda dimensionerande värden och säkerhetsmarginaler.

246

Bilaga 3

Preliminär kvalitativ

Information om

Kvantifiera prestanda

Kvantifiera prestanda hos den föreslagna alternativa

Jämför prestanda enligt detaljkrav med prestanda

Kan prestanda hos den föreslagna Nej alternativa utformningen godtas? Ja

Har samtliga scenarier Nej utvärderats?

Ja Välj slutlig alternativ

Figur 6.4.1. Flödesschema för analys av alternativ utformning

247

Bilaga 3

7 Dokumentation

7.1 Eftersom den alternativa utformningen kan innebära stora avvikelser från detaljkraven bör alla steg i processen dokumenteras grundligt. Dokumentationen kan då användas vid eventuella framtida förändringar i fartygets konstruktion eller om fartyget flaggas ut till annan stat. Dessutom ger dokumentationen information som kan utnyttjas i framtida konstruktioner. Följande information bör dokumenteras innan den alternativa konstruktionen kan godkännas: 1 analysens eller utformningens omfattning 2 beskrivning av den alternativa utformningen, inklusive ritningar och specifikationer 3 resultat från den preliminära analysen, som bör innehålla 3.1 konstruktionsgruppens medlemmar och deras meriter 3.2 beskrivning av de preliminära alternativa utformningar som har utvärderats 3.3 diskussion om berörda bestämmelser i dessa föreskrifter och funktionskraven däri 3.4 identifiering av brandrisker 3.5 förteckning över brandrisker 3.6 urval av brandrisker 3.7 beskrivning av dimensionerande brandscenarier 4 resultat från den kvantitativa analysen, som bör innehålla 4.1 dimensionerande brandscenarier 4.1.1 bakomliggande förutsättningar 4.1.2 brandbelastningens omfattning och sammansättning 4.1.3 tekniska bedömningar 4.1.4 beräkningsprocedurer 4.1.5 provningsdata 4.1.6 känslighetsanalys 4.1.7 tidsförlopp 4.2 dimensionerande värden 4.3 utvärdering av preliminära alternativa utformningar i jämförelse med dimensionerande värden 4.4 beskrivning av slutlig alternativ utformning 4.5 provnings-, inspektions- och underhållskrav 4.6 referenslitteratur.

7.2 Dokumentation om Transportstyrelsens godkännande (Document of Approval) och följande information bör alltid förvaras ombord: 1 analysens eller utformningens omfattning, inklusive bakomliggande förutsättningar och viktiga konstruktionsegenskaper

248

Bilaga 3

2 beskrivning av den alternativa utformningen, inklusive ritningar och specifikationer 3 lista över berörda bestämmelser i dessa föreskrifter 4 sammanfattning av resultat från den brandtekniska analysen och underlaget för godkännande 5 provnings-, inspektions- och underhållskrav.

7.3 Formulär för rapportering och godkännande

7.3.1 Rapportformulär för godkänd alternativ utformning av brandskydd finns i bilaga A.

7.3.2 Formulär för fartygsdokumentation om godkänd alternativ utformning av brandskydd finns i bilaga B.

7.4 Hänvisningar i SOLAS-certifikat

En hänvisning till den godkända alternativa utformningen bör finnas i tillämpligt certifikat.

249

Bilaga 3

Appendix A. Report on the Approval of Alternative Design and Arrangements for Fire Safety

The Government of ………………………………………… has approved on ………………………………………… an alternative design and arrangement in accordance with provisions of regulation II-2/17.5 of the International Convention for Safety of Life at Sea (SOLAS), 1974, as amended, as described below:

Name of ship …………………………………………………………….

Port of registry …………………………………………………………….

Ship type …………………………………………………………….

IMO Number …………………………………………………………….

1 Scope of the analysis or design, including the critical design assumptions and critical design features: 2 Description of the alternative design and arrangements: 3 Conditions of approval, if any: 4 Listing of affected SOLAS chapter II-2 regulations: 5 Summary of the result of the engineering analysis and basis for approval, including performance criteria and design fire scenarios: 6 Test, inspection and maintenance requirements:

250

Bilaga 3

Appendix B. Document of Approval of Alternative Design and Arrangements for Fire Safety

Issued in accordance with provisions of regulation II-2/17.4 of the International Convention for Safety of Life at Sea (SOLAS), 1974, as amended, under the authority of the government of .…………………………………… by .…………………………………… (name of State) (person or organization authorized)

Name of ship …………………………………………………………….

Port of registry …………………………………………………………….

Ship type …………………………………………………………….

IMO Number …………………………………………………………….

This is to certify that the following alternative design and arrangement applied to the above ship has been approved under the provisions of SOLAS regulation II-2/17.

1 Scope of the analysis or design, including the critical design assumptions and critical design features: 2 Description of the alternative design and arrangements: 3 Conditions of approval, if any: 4 Listing of affected SOLAS chapter II-2 regulations: 5 Summary of the result of the engineering analysis and basis for approval, including performance criteria and design fire scenarios: 6 Test, inspection and maintenance requirements: 7 Drawings and specifications of the alternative design and arrangement:

Issued at ……………………………… on ……………………………… (signature of authorized official issuing the certificate)

(Seal or stamp of issuing authority, as appropriate)

251

Bilaga 3

Appendix C. Teknisk referenslitteratur

1 I avsnitt 3 i dessa anvisningar står att den brandtekniska analysen bör ”följa ett etablerat tillvägagångssätt för utformning av brandskydd. Detta tillvägagångssätt bör baseras på brandvetenskap och teknisk erfarenhet som omfattar allmänt accepterade metoder, empiriska data, beräkningar, samband och datormodeller som förekommer i tekniska handböcker och teknisk litteratur”. Det finns mängder av teknisk referenslitteratur som kan vara användbar vid utformning av brandskydd. Det är därför mycket viktigt att brandingenjörer och andra i konstruktionsgruppen slår fast att den referenslitteratur och de metoder som används är accepterade i den aktuella tillämpningen.

2 När man bedömer referenslitteraturens tillämplighet är det till stor hjälp att veta hur dokumentet utarbetades, granskades och godkändes. Till exempel har många koder och standarder utarbetats i en öppen process där man verkar för att nå samförståndslösningar, där erkända yrkesorganisationer, standardiseringsorgan eller statliga organ deltar. Annan teknisk referenslitteratur har granskats av specialister, vilket är fallet i många tekniska tidskrifter. Tekniska handböcker och teknisk litteratur innehåller ofta allmänt accepterade och väl underbyggda uppgifter och beräkningsmetoder.

3 Ytterligare råd om val av teknisk referenslitteratur och listor med ämnesspecifik litteratur finns i följande publikationer: 1 SFPE Engineering Guide to Performance-Based Fire Protection Analysis and Design of Buildings, Society of Fire Protection Engineers and National Fire Protection Association, 1999. 2 ISO/TR 13387-1 till 13387-8, Fire safety engineering, Internationella standardiseringsorganisationen, 1999.

4 Annan viktig referenslitteratur: 1 Handbook of Fire Protection Engineering, 2:a uppl., P.J. DiNenno (red.), Society of Fire Protection Engineers, Boston, MA, 1995. 2 Protection Handbook, 18:e uppl., A.E. Cote (red.), National Fire Protection Association, Quincy, MA, 1997. 3 Custer, R.L.P., och Meacham, B.J., Introduction to Performancebased Fire Safety, Society of Fire Protection Engineers, USA, 1997. 4 NFPA 550, Guide to the Use of the Fire Safety Concepts Tree, National Fire Protection Association, 1995.

252

Bilaga 4

Bilaga 4

Anvisningar för underhåll och inspektion av brandskyddssystem och brandskyddsanordningar

1 Tillämpning

Dessa anvisningar gäller underhåll och inspektion av brandskyddssystem och brandskyddsanordningar enligt bilaga 1, regel 7 och 14. Anvisningarna innehåller inte någon komplett lista på underhållspunkter utan bör användas enbart som rekommendation.

2 Operativ tillgänglighet

Alla brandskyddssystem och brandskyddsanordningar bör alltid hållas i gott skick och vara åtkomliga för omedelbar användning då fartyget används till sjöfart. Om ett brandskyddssystem håller på att repareras bör lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa att säkerheten bibehålls.

3 Underhåll och provning

Instruktioner för underhållet ombord, som inte nödvändigtvis utförs av besättningen, och instruktioner för provning av aktiva och passiva brandskyddssystem och brandskyddsanordningar bör vara lätta att förstå. Instruktionerna bör om möjligt vara illustrerade och bör, där det är tillämpligt, innehålla följande information för samtliga system och anordningar: 1 instruktioner för underhåll och reparation 2 en plan för periodiskt underhåll 3 en reservdelslista 4 en loggbok för inspektioner och underhåll som sammanställer avvikelser och sista datum för åtgärd.

127 Bilaga 4 motsvarar MSC/Circ.850, Guidelines for the maintenance and inspection of fire-protection systems and appliances.

253

Bilaga 4

4 Veckovisa provningar och inspektioner

Veckovisa inspektioner bör utföras för att säkerställa att 1 alla högtalarsystem och allmänna nödlarmsystem fungerar tillfredsställande 2 tryckbehållare till andningsapparater inte läcker.

5 Månatliga provningar och inspektioner

Månatliga inspektioner bör utföras för att säkerställa att 1 all brandmansutrustning och alla brandsläckare, brandposter, slangar och munstycken finns på plats, är korrekt placerade och är i gott skick 2 alla avstängningsventiler till fasta brandbekämpningssystem står i föreskrivet öppet eller stängt läge och att torrör till sprinklersystem har föreskrivet tryck som indikeras på tryckgivare 3 trycktankar till sprinklersystem har korrekt vattennivå som indikeras på synglas 4 alla pumpar till sprinklersystemen aktiveras automatiskt då trycket i systemen sjunker 5 alla brandpumpar är funktionsdugliga 6 alla fasta brandsläckningssystem med gas är täta.

6 Kvartalsvisa provningar och inspektioner

Kvartalsvisa inspektioner bör utföras för att säkerställa att 1 alla automatiska sprinklersystem har provats med hjälp av provningsventilerna för varje sektion 2 den internationella landanslutningen är i gott skick 3 de förråd där brandmansutrustning förvaras innehåller en korrekt inventarieförteckning och att utrustningen är i gott skick 4 alla branddörrar och brandspjäll har provats med avseende på lokal manövrering 5 alla anslutningar till koldioxidflaskor i system med vajermanövrering bör kontrolleras med avseende på täthet i alla fasta brandsläckningssystem.

7 Årliga provningar och inspektioner

Följande årliga inspektioner bör utföras:

254

Bilaga 4

1 Alla handbrandsläckare kontrolleras med avseende på placering, laddningstryck och allmänt skick. Service och underhåll utförs enligt SS 3656 eller annan likvärdig standard. 2 Alla branddetekteringssystem funktionsprovas. 3 Alla branddörrar och brandspjäll provas med avseende på fjärrfunktion. 4 Fasta brandbekämpningssystem med skumsläckning och vattenspridning funktionsprovas. 5 Alla åtkomliga komponenter i fasta brandsläckningssystem inspekteras visuellt med avseende på deras skick. 6 Alla brandpumpar inklusive sprinklerpumpar flödesprovas med avseende på föreskrivet tryck och flöde. 7 Alla brandposter funktionsprovas. 8 Alla frostskyddssystem provas med föreskrivet frostskyddsmedel. 9 Alla anslutningar till sprinklersystemen från fartygets huvudbrandledning funktionsprovas. 10 Alla brandslangar provas hydrostatiskt. 11 Alla laddningssystem för andningsapparater kontrolleras med avseende på luftkvalitet. 12 Alla manöverventiler till de fasta brandsläckningssystemen inspekteras. 13 Rörsystemen i de fasta brandsläckningssystemen genomblåses.

8 Femårsservice

Minst en gång vart femte år bör följande inspektioner och provningar utföras: 1 hydrostatisk provning av alla andningsapparater 2 invändig besiktning av manöverventiler för de fasta brandsläckningssystemen.

SS 3656, Brand och räddning – Handbrandsläckare – Underhåll och omladdning.

255