1 §  Denna förordning innehåller föreskrifter i anslutning till fartygssäkerhetslagen (2003:364).

2 §  Utöver vad som anges i 3 kap. 9 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) får följande fartyg användas till sjöfart endast om rederiet har ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation och fartyget är försett med ett certifikat om godkänd säkerhetsorganisation:

1. svenska traditionsfartyg,
2. svenska fartyg på vilka det bedrivs utbildning i sjömanskap.

Ett rederi får ansöka hos Transportstyrelsen om att få dokument och certifikat om godkänd säkerhetsorganisation utfärdade för rederiet och dess fartyg även om dessa inte omfattas av 3 kap. 9 § fartygssäkerhetslagen eller första stycket. Bestämmelser i fartygssäkerhetslagen, denna förordning och föreskrifter meddelade med stöd av dessa som gäller rederiverksamhet, rederiers och fartygs säkerhetsorganisation samt dokument och certifikat om godkänd säkerhetsorganisation tillämpas då även på dessa rederier och fartyg.

Bestämmelserna i 3 kap.1, 3 och 4 §§ samt 6 kap. 9 § i denna förordning ska inte tillämpas på fartyg som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 336/2006 av den 15 februari 2006 om genomförande av den Internationella säkerhetsorganisationskoden i gemenskapen och upphävande av rådets förordning (EG) nr 3051/95. Förordning (2009:60).

3 §  Följande fartområden ska finnas.

Fartområde A: Ett fartområde utanför områdena B, C, D och E.

Fartområde B: Ett fartområde utanför områdena C, D och E och som vid medelvattenstånd sträcker sig högst 20 nautiska mil från strandlinjen.

Fartområde C: Ett fartområde i förekommande fall utanför områdena D och E där sannolikheten för en signifikant våghöjd som överstiger 2,5 meter är mindre än 10 procent under en ettårsperiod för åretrunttrafik eller under en begränsad period av året för trafik endast under den perioden. Om-rådet får vid medelvattenstånd inte sträcka sig längre än 5 nautiska mil från strandlinjen.

Fartområde D: Ett fartområde där sannolikheten för en signifikant våg-höjd som överstiger 1,5 meter är mindre än 10 procent under en ettårsperiod för åretrunttrafik eller under en begränsad period av året för trafik endast under den perioden. Området får vid medelvattenstånd inte sträcka sig längre än 3 nautiska mil från strandlinjen.

Fartområde E: Ett fartområde som omfattar hamnar, floder, kanaler, insjöar och de områden i skärgård som erbjuder sjölä från påverkan av vågor från öppna havet samt skärgårdar i Vänern och Vättern. Området omfattar även skyddade fjärdar där den signifikanta våghöjden inte överstiger 0,5 meter under mer än 10 procent av en ettårsperiod. Under perioden den 1 juni till och med den 31 augusti ingår öppna passager i ett i övrigt skyddat skärgårdsområde. Passagens oskyddade sträcka får inte vara större än en distansminut och den signifikanta våghöjden får inte överstiga 0,5 meter under mer än 10 procent av den perioden. Förordning (2019:633).

5 §  Transportstyrelsen får bestämma att ett fartygs fartområde skall ha en annan omfattning än vad som följer av 3 § om det finns särskilda skäl för det. Förordning (2008:1144).

6 §  Transportstyrelsen får meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av 3 §. Förordning (2008:1144).

7 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om vilka zoner som ska finnas och vilka inre vattenvägar som ska ingå i varje zon enligt fartygssäkerhetslagen (2003:364). Zonindelningen ska vara den som anges i FN:s ekonomiska kommission för Europas resolution nr 61 med rekommendationer om harmoniserade europeiska tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart.

Transportstyrelsen får hos Europeiska kommissionen begära att ändringar görs av bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 av den 14 september 2016 om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart, om ändring av direktiv 2009/100/EG och om upphävande av direktiv 2006/87/EG beträffande klassificeringen av de svenska inre vattenvägarna. Förordning (2018:752).

1 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap. 2 § 1 fartygssäkerhetslagen (2003:364) om hur ett fartyg skall vara konstruerat, byggt, utrustat och hållet i stånd. Förordning (2008:1144).

2 §  Transportstyrelsen får efter samråd med Post- och telestyrelsen meddela föreskrifter om hur fartygs radiokommunikationsutrustning i tekniskt hänseende skall vara utformad och installerad. Förordning (2008:1144).

3 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap. 2 § 2 fartygssäkerhetslagen (2003:364) om skyldighet att registrera och föra över uppgifter om ombordvarande på passagerarfartyg. Förordning (2019:633).

3 b §  Transportstyrelsen ska fullgöra uppgiften enligt artikel 9.3 a i rådets direktiv 98/41/EG om registrering av personer som färdas ombord på passagerarfartyg som ankommer till eller avgår från hamnar i gemenskapens medlemsstater, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/2109, att till kommissionen anmäla undantag som har beviljats från skyldigheten att registrera uppgifter om ombordvarande. Förordning (2019:633).

4 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap. 2 § 3 fartygssäkerhetslagen (2003:364) om lastning, lossning, minsta tillåtna fribord, fribordsmärken och om säkring av last som ännu inte har förts ombord. Förordning (2008:1144).

5 §  För utländska fartyg skall bestämmelserna i 1966 års internationella lastlinjekonvention eller motsvarande bestämmelser tillämpas.

6 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap. 2 § 4 fartygssäkerhetslagen (2003:364) om rederiers och fartygs säkerhetsorganisation. Förordning (2008:1144).

7 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om anmälnings- och uppgiftsskyldighet enligt 7 kap. 2 § 5 a–d fartygssäkerhetslagen (2003:364). Förordning (2010:1365).

8 §  Sjöfartsverket får meddela föreskrifter om uppgiftsskyldighet enligt 7 kap. 2 § 5 e fartygssäkerhetslagen (2003:364). Förordning (2010:1365).

9 §  I denna förordning används följande beteckningar med den betydelse som anges nedan.

1 §  Dokument om godkänd säkerhetsorganisation och certifikat som utfärdas på grund av föreskrifter i fartygssäkerhetslagen (2003:364) eller föreskrifter meddelade med stöd av lagen skall avfattas på svenska och utfärdas på formulär som fastställs av Transportstyrelsen. Om ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation avser ett rederi vars fartyg används i internationell resa eller om ett certifikat avser ett fartyg i internationell resa, skall det förses med översättning till engelska. Transportstyrelsen får medge att ett dokument eller certifikat som avser ett sådant rederi eller ett sådant fartyg avfattas endast på engelska. Förordning (2008:1144).

2 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap. 3 § första stycket 1 fartygssäkerhetslagen (2003:364) om att fartyg, utöver dokument om godkänd säkerhetsorganisation och certifikat som anges i fartygssäkerhetslagen eller i denna förordning, ska ha dokument, certifikat eller intyg som avser något visst förhållande. Förordning (2014:1093).

3 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om giltighetstiden för dokument om godkänd säkerhetsorganisation och för certifikat eller annan handling som avser något visst förhållande. Förordning (2017:307).

4 §  Transportstyrelsen får föreskriva vilka certifikat utfärdade av en behörig utländsk myndighet eller vilka motsvarande handlingar som utländska fartyg skall ha vid sjöfart inom Sveriges sjöterritorium.

Transportstyrelsen får även föreskriva vilka dokument om godkänd säkerhetsorganisation, utfärdade av en behörig utländsk myndighet, eller vilka motsvarande handlingar utländska rederier som bedriver sjöfart med ett svenskt fartyg eller använder ett annat fartyg till sjöfart inom Sveriges sjöterritorium skall ha. Förordning (2008:1144).

4 a §  Ägaren till en farkost eller ägarens ombud får begära en frivillig besiktning av farkosten i syfte att få ett unionscertifikat för inlandssjöfart. En sådan begäran ska beviljas. Om farkosten uppfyller kraven för att få ett sådant certifikat ska detta utfärdas, även om farkosten inte omfattas av 3 kap. 1 a § fartygssäkerhetslagen (2003:364). Förordning (2018:752).

4 b §  Transportstyrelsen får förnya ett unionscertifikat för inlandssjöfart även om Transportstyrelsen inte har utfärdat certifikatet. Förordning (2018:752).

6 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om märkning av fartyg med IMO-identifikationsnummer och om sådana handlingar med fartygshistorik som skall finnas ombord på fartyg. Förordning (2008:1144).

7 §  Transportstyrelsen ska föra ett register över utfärdade unionscertifikat för inlandssjöfart. Förordning (2018:752).

8 §  Transportstyrelsen ska på begäran av en ägare till ett svenskt fartyg utfärda ett fartcertifikat enligt artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/100/EG av den 16 september 2009 om ömsesidigt erkännande av fartcertifikat för fartyg i inlandssjöfart, i den ursprungliga lydelsen. Transportstyrelsen får lämna in en begäran till en annan medlemsstat om att den medlemsstaten ska utfärda certifikatet. Förordning (2014:1093).

9 §  Ett fartcertifikat eller annat intyg som är giltigt enligt direktiv 2009/100/EG, i den ursprungliga lydelsen, för fart på inre vattenvägar i en annan medlemsstat är giltigt för fart på de svenska inre vattenvägar som omfattas av föreskrifter meddelade med stöd av 1 kap. 7 §. Förordning (2014:1093).

1 §  Med fiskefartyg, handelsfartyg, traditionsfartyg, höghastighetsfartyg, snabba fartyg, inre fart, närfart, godkänd utbildning, IGF-koden och STCW-konventionen förstås detsamma som i förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal. Förordning (2018:18).

2 §  Befälhavaren på ett fiskefartyg med en bruttodräktighet av minst 20, ett handelsfartyg eller ett traditionsfartyg skall vara medborgare i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och ha fyllt 20 år.

Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om eller i enskilda fall besluta om undantag från första stycket. Förordning (2008:1144).

3 §  All sjöpersonal ska före påmönstring ha fullgjort godkänd förtrogenhetsutbildning. Detta gäller dock inte fiskefartyg. Den som tjänstgör på ett fiskefartyg ska i stället ha ett certifikat om genomgången godkänd säkerhetsutbildning för fiskefartyg.

Sjöpersonal som tjänstgör på fartyg som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 725/2004 av den 31 mars 2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar, ska även genomgå en förtrogenhetsutbildning för sjöfartsskydd. Denna utbildning ska ges av skyddsansvarig ombord eller en person med motsvarande kvalifikationer.

Sjöpersonal på passagerarfartyg som går i närfart eller mer vidsträckt fart, och passagerarfartyg med ett tillåtet passagerarantal som överstiger 500 i inre fart, ska ha genomgått en förtrogenhetsutbildning för passagerarfartyg innan de tilldelas arbetsuppgifter.

Förtrogenhetsutbildningarna ska dokumenteras av befälhavaren. En kopia av dokumentationen ska snarast skickas till fartygets redare. Förordning (2018:18).

4 §  All sjöpersonal som ingår i fartygets säkerhetsbesättning eller regleras genom föreskrifter om bemanning för fartyg som inte skall ha säkerhetsbesättning (bemanningsföreskrifter) skall ha fullgjort godkänd utbildning i grundläggande säkerhet (basic safety) och ha tillräckliga språkkunskaper för att kunna förstå och vidarebefordra säkerhetsinformation.

Första stycket gäller även för övrig sjöpersonal som har arbetsuppgifter som kan antas påverka det egna eller omgivande fartygs säkerhet eller den omgivande miljön.

Första och andra styckena gäller inte fiskefartyg. Förordning (2007:238).

5 §  Redaren skall se till att befälhavaren får sådana skriftliga instruktioner att all nyanställd personal får de kunskaper om fartyget, dess utrustning, de rutiner som rör driften, säkerheten, vakthållningen och miljön som är nödvändiga för att denna personal på ett korrekt sätt skall kunna utföra tilldelade arbetsuppgifter. Förordning (2007:238).

6 §  Redaren skall se till att befälhavaren får skriftliga instruktioner om de rutiner som skall följas så att kraven enligt bestämmelserna i 3 och 4 §§ uppfylls. Förordning (2007:238).

7 §  Redaren eller befälhavaren utfärdar intyg om genomgången förtrogenhetsutbildning enligt 3 § första stycket. Förordning (2007:238).

7 a §  Sjöpersonal som utsetts att ansvara för sjöfartsskyddet ombord på fartyg i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning nr. 725/2004 av den 31 mars 2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar ska ha certifikat som skyddsansvarig (Ship Security Officer). Förordning (2007:963).

7 b §  Ett fartygs befälhavare får besluta att fartyget ska framföras trots att det saknas en certifierad skyddsansvarig ombord under förutsättning att

1. orsaken till att kravet inte uppfylls är att det har inträffat ett plötsligt sjukdomsfall,
2. bristen inte kan avhjälpas före fartygets planerade avgång, och
3. det finns någon i besättningen som har tillräcklig kunskap för att fullgöra ordinarie skyddsansvariges föreskrivna förpliktelser tills fartyget anlöper nästa hamn.

Beslutet får gälla i högst 30 dagar. Rederiet ska under sådana omständigheter snarast informera hamnansvarig i den hamn som fartyget ska angöra och Transportstyrelsen. Beslutet ska dokumenteras i skeppsdagboken. Förordning (2008:1144).

7 c §  All sjöpersonal som tjänstgör på fartyg som omfattas av förordning (EG) nr 725/2004 ska ha certifikat för grundläggande sjöfartsskyddsutbildning. Förordning (2013:777).

7 d §  Sjöpersonal som har särskilda sjöfartsskyddsuppgifter ombord på fartyg i enlighet med förordning (EG) nr 725/2004 ska ha certifikat för sjöpersonal med särskilda sjöfartsskyddsuppgifter. Förordning (2011:1535).

8 §  Sjöpersonal med ansvar för att leda brandbekämpning ombord skall inneha certifikat i avancerad brandbekämpning. Detta gäller inte fiskefartyg. Förordning (2007:238).

8 a §  Befälhavare, maskinbefäl och varje person med direkt ansvar för skötsel och handhavande av bränsle och bränslesystem på fartyg som omfattas av IGF-koden ska ha certifikat för avancerad tjänstgöring på fartyg som omfattas av IGF-koden. Annan personal med särskilda säkerhetsuppgifter i anslutning till skötsel, handhavande eller nödåtgärder i förhållande till bränslet på fartyg som omfattas av IGF-koden ska ha certifikat för grundläggande tjänstgöring på fartyg som omfattas av IGF-koden. Förordning (2016:1045).

8 b §  Denna paragraf gäller endast personal på fartyg som har certifikat för trafik i polarområde enligt föreskrifter som Transportstyrelsen har meddelat.

Fartygsbefäl som tjänstgör på passagerarfartyg och tankfartyg på öppet vatten i polarområde ska ha certifikat för grundläggande polartjänstgöring.

Befälhavare och överstyrman som tjänstgör på fartyg i polarområde med en högre iskoncentration än öppet vatten i polarområde ska ha certifikat för avancerad polartjänstgöring. Övriga fartygsbefäl som tjänstgör på ett fartyg i ett sådant område ska ha certifikat för grundläggande polartjänstgöring. Kraven i detta stycke gäller även fartygsbefäl på fartyg i polarområden där isberg förekommer.

Om fartyg i polarområden bemannas med en isnavigatör gäller inte certifikatskraven enligt andra och tredje styckena. I vatten med en iskoncentration om minst 1/10 samt i vatten med en iskoncentration mindre än 1/10 där isberg förekommer ska dock ordinarie fartygsbefäl ha certifikat för grundläggande polartjänstgöring när fartyget bemannas med isnavigatör. Förordning (2018:18).

9 §  Befälhavaren är ansvarig för sjukvården ombord och ska, beroende på skeppsapotekets omfattning, ha certifikat eller intyg som sjukvårdare.

Befälhavaren får, med bibehållet ansvar för sjukvården ombord, delegera uppgiften som sjukvårdare till en annan person i sjöpersonalen. Den som fått uppgiften ska också ha certifikat eller intyg som sjukvårdare. Förordning (2011:450).

9 a §  Personal som enligt mönstringslistorna ska bistå den sjukvårdsansvarige ombord ska ha ett certifikat för grundläggande utbildning i sjukvård. Förordning (2011:1535).

9 b §  Sjöpersonal som arbetar som fartygskock ombord på fartyg i mer vidsträckt fart än inre fart som har en besättning om tio eller fler ska ha certifikat som fartygskock. Förordning (2013:487).

9 c §  Sjöpersonal som hanterar livsmedel ombord på fartyg i mer vidsträckt fart än inre fart som har en besättning om färre än tio ska ha intyg om utbildning i livsmedelshygien och personlig hygien samt i handhavande och förvaring av livsmedel ombord på fartyg. Förordning (2013:487).

10 §  Befälhavare och övriga befäl som upprätthåller befattning ombord på höghastighetsfartyg ska ha den specialbehörighet som krävs för den aktuella befattningen.

Övrig personal som upprätthåller annan befattning ombord på höghastighetsfartyg ska kunna uppvisa intyg över fullgjord godkänd utbildning i säkerhet på höghastighetsfartyg. Förordning (2011:1535).

11 §  På fartyg där det bedrivs utbildning i sjömansskap och som medför fler än tolv elever i mer vidsträckt fart än inre fart skall befälhavaren, överstyrman, teknisk chef, förste fartygsingenjör och annan sjöpersonal med direkt ansvar för eleverna i nödsituationer inneha specialbehörighet för krishantering.

Personal som skall bistå eleverna i nödsituationer ombord på sådana fartyg som avses i första stycket och som förs i inre fart och mer vidsträckt fart skall ha genomgått godkänd utbildning i kontroll av folkmassor (crowd management training). Förordning (2007:238).

12 §  Befälhavaren och styrmän som upprätthåller befattning ombord på snabba fartyg skall ha certifikat för att handha sådana fartyg. Förordning (2007:238).

13 §  Befälhavaren på ett fiskefartyg med största längd om minst 12 meter sysselsatt i närfart eller mer vidsträckt fart skall ha specialbehörighet för fiskefartyg. Förordning (2007:238).

14 §  En teknisk chef är skyldig att se till att befälhavaren har tillgång till sådana uppgifter som rör en teknisk chefs ansvarsområde och som behövs för att fartyget skall framföras på ett säkert sätt. Förordning (2007:238).

15 §  Befälhavaren och ombordanställda skall se till att de innehar för tjänsten nödvändiga och giltiga behörighetsbevis, certifikat och övriga intyg och att dessa inte upphör att gälla under tjänstgöringen ombord. Förordning (2007:238).

16 §  Redaren skall föra ett register över all anställd sjöpersonals utbildning, behörighet, relevanta arbetserfarenhet och medicinska status samt hålla registret lättillgängligt för kontroll. Förordning (2007:238).

17 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om vakthållningen på fartyg. Förordning (2008:1144).

18 §  Besättningsmedlemmarna på handelsfartyg, traditionsfartyg och fiskefartyg ska uppfylla de krav på syn och hörsel som anges i Transportstyrelsens föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen (1979:38) om läkarintyg för sjöfolk.

Att sådana krav är uppfyllda ska styrkas med ett läkarintyg som inte får vara

1. äldre än 4 år när det gäller besättningsmedlemmar på handelsfartyg i inre fart och traditionsfartyg,
2. äldre än 2 år när det gäller besättningsmedlemmar på övriga handelsfartyg,
3. äldre än 4 år när det gäller besättningsmedlemmar på fiskefartyg med en längd under 24 meter och fiskefartyg som normalt inte stannar till sjöss i mer än tre dygn, och
4. äldre än 2 år när det gäller besättningsmedlemmar på övriga fiskefartyg. Förordning (2019:617)

19 §  När ett fartygs säkerhetsbesättning bestäms skall det särskilt beaktas hur arbetet på fartyget är organiserat, vad som enligt lag eller avtal gäller om personalens ordinarie arbetstid och, när det gäller fartyg med passagerarfartygscertifikat, om tillräcklig personal finns för att sköta livbåtar, livflottar och annan livräddningsutrustning.

Under en resa som vid normala förhållanden kräver mer än tolv timmars oavbruten gång, skall fartyget ha så stor besättning att den kan delas in i det antal vakter som behövs. Detsamma gäller även i andra fall när resan är sådan att arbetet måste delas in i skift.

Under en resa får fartyget inte ha mindre besättning än att tillräcklig personal kan avdelas för intendenturtjänsten.

Om fartyget enligt gällande föreskrifter skall vara utrustat med teleanläggning, skall personal också finnas för att anläggningen skall kunna användas på behörigt sätt.

När en säkerhetsbesättning bestäms skall det vidare beaktas om arbetet ombord innebär att en befattningshavare kan utföra arbetsuppgifter inom flera av de arbetsområden som avses i 20 §, om underhållsarbetet skall utföras av en särskild landbaserad organisation och om det ständigt måste hållas vakt i maskinrummet. Förordning (2007:238).

20 §  En säkerhetsbesättning ska ha en sådan storlek och sammansättning att fartyget får tillräcklig personal för manövrering och navigering, för drift och övervakning av maskineriet, för sådant nödvändigt underhåll av fartyget och dess utrustning som har betydelse för säkerheten, för brandskydds- och livräddningstjänsten, för radiotjänsten samt för intendenturtjänsten.

På fartyg som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 725/2004 av den 31 mars 2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar ska dessutom säkerhetsbesättningen ha en sådan storlek och sammansättning att tillämpliga krav om sjöfartsskydd kan fullgöras. Förordning (2021:559).

21 §  För varje befattning som ingår i säkerhetsbesättningen ska den behörighet och specialbehörighet anges som fordras för att utöva befattningen.

Bestämmelser om behörigheter och specialbehörigheter finns i förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal. Om det finns särskilda skäl, får det anges att en befattning får innehas av sjöpersonal med lägre, högre eller annan behörighet än den som följer av nämnda förordning. Förordning (2015:192).

22 §  Undantag från kraven på viss behörighet eller specialbehörighet får beslutas i fråga om en viss befattning på ett visst fartyg om det finns synnerliga skäl för det och det inte finns anledning att anta att säkerheten äventyras. Undantag får inte beslutas om det skulle strida mot någon internationell överenskommelse som Sverige har ingått. Undantag från behörighetskraven för en viss befattning får beslutas endast för den som är behörig att inneha den närmast lägre befattningen. Om någon sådan befattning inte finns eller om det inte finns några behörighetskrav för den, får undantag beslutas för en person som är tillräckligt kvalificerad och erfaren.

För en befattning på ett fartyg i mer vidsträckt fart än inre fart får undantag beslutas endast för en viss tid av högst sex månader.

Undantag från behörighetskrav får inte beslutas för befälhavaren och teknisk chef i mer vidsträckt fart än inre fart eller, i fråga om Kustbevakningen, närfart. Förordning (2020:497).

23 §  Ett beslut om undantag enligt 22 § meddelas av den myndighet som har fastställt säkerhetsbesättningen. Ett sådant beslut får förenas med villkor och återkallas när det finns skäl till det.

Berörda centrala organisationer för redare och ombordanställda skall få tillfälle att yttra sig innan ett beslut om undantag fattas, om det inte är fråga om en viss resa eller i övrigt en tillfällig avvikelse. Förordning (2007:238).

24 §  Ett beslut om säkerhetsbesättning för ett fartyg skall framgå av en särskild handling. Handlingen skall förvaras ombord i original eller kopia.

Innehållet i ett beslut om säkerhetsbesättning skall tillkännages genom anslag på en lämplig plats ombord. Förordning (2007:238).

25 §  Av ett beslut om säkerhetsbesättning skall det framgå för vilket fartområde beslutet gäller. Om fartyget skall användas i olika fartområden kan säkerhetsbesättning fastställas för varje sådant område. Förordning (2007:238).

26 §  Ett beslut om säkerhetsbesättning gäller tills vidare. Det får dock meddelas för viss tid om det finns särskilda skäl för det. Förordning (2007:238).

27 §  Ett beslut av en befälhavare enligt 3 kap. 14 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) skall med angivande av skälen för beslutet antecknas i skeppsdagboken om en sådan förs, eller annars antecknas särskilt. Om det vid samråd enligt 3 kap. 15 § samma lag har framförts en avvikande mening skall också den antecknas.

Om Transportstyrelsen har meddelat beslutet om säkerhetsbesättning skall befälhavaren genast underrätta styrelsen om sitt beslut och skälen för det samt avvikande mening som förts fram vid samrådet. Förordning (2008:1144).

28 §  Om det skall finnas befattningshavare med specialbehörighet att ha hand om visst slag av farlig last på fartyget skall det anges i beslutet om säkerhetsbesättning. Detta gäller också för fartyg som släpar eller skjuter farlig last. Förordning (2007:238).

29 §  Befälhavaren, teknisk chef, överstyrman, förste fartygsingenjör och varje annan person med direkt ansvar för lastning, lossning eller annan lasthantering på ett oljetankfartyg, kemikalietankfartyg eller gastankfartyg ska ha specialbehörighet för oljelasthantering, kemikalielasthantering respektive gaslasthantering.

Annan personal med särskilda arbetsuppgifter och särskilt ansvar i fråga om last och lastutrustning på ett oljetankfartyg, kemikalietankfartyg eller gastankfartyg ska ha certifikat för respektive fartygstyp.

Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om att det på ett torrlastfartyg ska, med hänsyn till lastens farlighet och mängd, finnas befattningshavare med specialbehörighet för torrlasthantering. Förordning (2011:1535).

30 §  På ett passagerarfartyg i närfart eller mer vidsträckt fart ska det finnas det antal befattningshavare med certifikat för att handha räddningsfarkoster och beredskapsbåtar som Transportstyrelsen bestämmer.

Fartygets befälhavare ska utse en befälhavare för varje livbåt och en ställföreträdare för honom eller henne bland dem som har certifikat för att handha räddningsfarkoster och beredskapsbåtar.

På snabba beredskapsbåtar ska det finnas det antal befattningshavare som Transportstyrelsen bestämmer. Befattningshavarna ska inneha föreskrivet certifikat och ha fullgjord godkänd utbildning.

För varje motorlivbåt ska det finnas en person som kan sköta motorn.

För varje livbåt som har radiotelefonstation eller strålkastare ska det finnas en person som kan sköta denna utrustning. Förordning (2013:775).

31 §  Sjöpersonal som tjänstgör på passagerar- och ro-ro-passagerarfartyg ska ha fullgjort godkänd utbildning för tjänstgöring på sådana fartyg enligt andra och tredje styckena, samt behärska engelska och, om fartyget trafikerar Skandinavien, ett skandinaviskt språk.

På ett sådant fartyg som går i närfart eller mer vidsträckt fart, och på ett sådant fartyg med tillåtet passagerarantal överstigande 500 i inre fart, ska

1. befälhavare, fartygsbefäl, maskinbefäl, manskap samt annan personal som enligt mönstringslistorna ska bistå passagerare i nödsituationer ombord ha giltigt intyg om utbildning i kontroll av folkmassor (crowd management training),
2. personal som direkt betjänar passagerare i passagerarutrymmen ombord ha giltigt intyg om säkerhetsutbildning på passagerar- och ro-ro-passagerarfartyg, och
3. befälhavaren, överstyrman, teknisk chef, förste fartygsingenjör och varje annan person som tilldelats direkt ansvar för lastning, lossning eller säkring av last eller stängning av skrovöppningar ombord på ro-ro-passagerarfartyg ha giltigt intyg om utbildning i passagerarsäkerhet, lastsäkerhet och skrovhållfasthet.

På ett sådant fartyg med ett tillåtet passagerarantal om högst 500 i inre fart ska

1. befälhavaren, befäl och annan personal som enligt fartygets säkerhetsplaner ska bistå passagerare i nödsituationer, ha genomgått en utbildning i passagerarsäkerhet, mönstringsrutiner och kommunikation, och
2. befälhavaren, befäl och annan personal med direkt ansvar för passagerares ombord- och ilandstigning, lastning, lossning eller säkring av last ha genomgått en utbildning i lastsäkerhet och skrovintegritet. Förordning (2018:18).

32 §  På alla passagerar- eller roropassagerarfartyg i mer vidsträckt fart än inre fart, samt på alla sådana fartyg i inre fart med ett passagerarfartygscertifikat överstigande 100 passagerare, ska befälhavaren, överstyrman, teknisk chef, förste fartygsingenjör och annan sjöpersonal med direkt ansvar för passagerare i nödsituationer inneha specialbehörighet för krishantering.

Första stycket gäller inte maskinbefäl på ångfartyg som uteslutande går i inre fart. Förordning (2011:1535).

33 §  För livflottar som inte finns på en kranflottestation skall det finnas en person som är väl förtrogen med handhavandet och skötseln av sådana flottar. Förordning (2007:238).

34 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om bemanning för fartyg som inte skall ha säkerhetsbesättning (bemanningsföreskrifter).

För fartyg som ägs eller brukas av svenska staten skall vad som föreskrivs i 3 kap. 12 § andra stycket fartygssäkerhetslagen (2003:364) om säkerhetsbesättning tillämpas när det gäller bemanningsföreskrifter. Kustbevakningen behöver dock inte samråda när den i ett visst fall medger undantag från bemanningsföreskrifter för dess fartyg. Förordning (2008:1144).

35 §  Befattningshavares antal och deras behörighet behöver anges i bemanningsföreskrifterna bara om det är nödvändigt ur säkerhetssynpunkt. I sådant fall gäller bestämmelserna i 17-20 och 22 §§. Förordning (2007:238).

36 §  Ombordvarande personal skall antecknas i en besättningslista. Befälhavaren och redaren skall se till att listan förvaras ombord på fartyget och i land och sparas ombord på fartyget eller i land i minst tre år. Befälhavaren och redaren skall se till att listan är ordnad så att den aktuella besättningen vid varje tidpunkt lätt kan utläsas och hålla den tillgänglig för tillsynsmyndigheten.

Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om eller i enskilda fall besluta om undantag från kraven i första stycket om det finns särskilda skäl. Förordning (2008:1144).

37 §  Befälhavare eller redare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelsen i 36 § första stycket döms till böter. Förordning (2007:238).

38 §  Kravet i 3 kap. 16 § första stycket fartygssäkerhetslagen (2003:364) gäller inte fartyg som går i inre fart.

Medgivande enligt 3 kap. 16 § andra stycket fartygssäkerhetslagen lämnas av Transportstyrelsen.

Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om

1. fartygs bemanning,
2. att säkerhetsbesättning ska fastställas även för andra fartyg än sådana som avses i 3 kap. 10 § samma lag,
3. krav i fråga om den bemanning som behövs från sjösäkerhetssynpunkt (bemanningsföreskrifter) för fartyg som inte ska ha säkerhetsbesättning enligt 3 kap. 10 § samma lag, och
4. behörighet att föra fartyg eller att ha befattning på fartyg samt avgifter till staten för prövning av ansökan om behörighetsbevis och annan ärendehandläggning som avser rätt att föra fartyg eller tjänstgöra på fartyg. Förordning (2013:487).

39 §  Transportstyrelsen får i särskilda fall fastställa säkerhetsbesättning eller meddela bemanningsföreskrifter för andra fartyg än de som avses i 3 kap. 10 § första stycket fartygssäkerhetslagen (2003:364). Förordning (2008:1144).

40 §  Transportstyrelsen får ingå sådana avtal om kustnära resor som avses i regel I/3.2 i STCW-konventionen.

Transportstyrelsen ska skicka in avtalen till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet). Förordning (2023:68).

41 §  Transportstyrelsen ska registrera en sjömans tjänstgöringstid på en farkost på en inre vattenväg i sjömannens tjänstgöringsjournal, om sjömannen begär det. Endast tjänstgöringstid som har genomförts högst 15 månader före dagen för begäran får registreras. Förordning (2022:647).

1 §  Föreskrifter om fartyg och fartygsarbete som regeringen utfärdat med stöd av arbetsmiljölagen (1977:1160) finns i arbetsmiljöförordningen (1977:1166).

2 §  På varje fartyg ska följande finnas tillgängligt för dem som utför fartygsarbete:

1. fartygssäkerhetslagen (2003:364) och denna förordning,
2. arbetsmiljölagen (1977:1160) och arbetsmiljöförordningen (1977:1166),
3. 2006 års sjöarbetskonvention, och
4. det avtal som finns i bilagan till rådets direktiv 2009/13/EG av den 16 februari 2009 om genomförande av det avtal som ingåtts av European Community Shipowners’ Associations (ECSA) och European Transport Workers’ Federation (ETF) om 2006 års konvention om arbete till sjöss och om ändring av direktiv 1999/63/EG, i den ursprungliga lydelsen.

Vad som anges i första stycket gäller även i fråga om andra författningar som har utfärdats med stöd av dessa lagar eller förordningar och som rör den verksamhet som bedrivs på fartyget. Förordning (2015:123).

3 §  Till skyddsombud skall utses en person med insikt i och intresse för arbetsmiljöfrågor och som har god förtrogenhet med arbetsförhållandena inom sitt skyddsområde.

Antalet skyddsombud bestäms efter skyddsområdets omfattning, arbetets natur och arbetsförhållandena.

Skyddsombud kan skiljas från sitt uppdrag genom beslut av dem som har utsett ombudet.

4 §  Befälhavaren skall underrätta skyddsombudet om till vem ombord som framställningar i skyddsfrågor skall göras. Redaren skall meddela de ombordanställda till vem inom rederiet som framställningar skall göras i frågor om fartygets skyddsförhållanden.

En begäran om åtgärder av ett skyddsombud enligt 6 kap. 6 a § arbetsmiljölagen (1977:1160) skall antecknas i fartygets skeppsdagbok.

5 §  Ett beslut enligt 4 kap.12 eller 13 §fartygssäkerhetslagen (2003:364) skall antecknas i fartygets skeppsdagbok. Befälhavaren skall genast skriftligen underrätta Transportstyrelsen eller annan berörd tillsynsmyndighet om beslutet. Förordning (2008:1144).

6 §  Antalet ledamöter i en skyddskommitté bestäms med hänsyn till antalet ombordanställda och arbetsförhållandena på fartyget. Befälhavaren eller annan ansvarig arbetsledare som särskilt har utsetts att handlägga skyddsfrågor bör ingå i kommittén. I kommittén bör det också ingå en ledamot av styrelse för facklig organisation av ombordanställda som verkar på fartyget. Vidare skall skyddsombud ingå i kommittén.

Ordförande och sekreterare i skyddskommittén utses av redaren om inte annat överenskoms.

7 §  Redaren skall lämna uppgift till Transportstyrelsen om vem som har utsetts att ta emot framställningar i frågor om fartygets skyddsförhållanden.

Befälhavaren skall på lämpligt ställe ombord sätta upp anslag med uppgift om namn på skyddsombud och ledamöter av skyddskommitté. Han eller hon skall också snarast möjligt efter förrättat val underrätta Transportstyrelsen om vem som har utsetts till skyddsombud, dennes skyddsområde och mandattid. Förordning (2008:1144).

8 §  Vid en tillsynsförrättning på fartyg skall förrättningsmannen sätta sig i förbindelse med skyddsombud om en förrättning avser eller motiverar åtgärder inom skyddsorganisationens verksamhetsområde.

Vid en tillsynsförrättning bör berörda skyddsombud vara närvarande och beredda att lämna förrättningsmannen upplysningar.

9 §  Om en tillsynsmyndighet till ett skyddsombud har lämnat en kopia av ett meddelande i en skyddsfråga som gäller fartyget, skall skyddsombudet förvara kopian under minst två år räknat från meddelandets datum. Om skyddsombudet avgår skall kopiorna överlämnas till efterträdaren.

10 §  Transportstyrelsen får meddela följande:

1. Föreskrifter om sjukvård ombord på fartyg och om skeppsapotek samt föreskrifter i övrigt enligt 7 kap. 5 § första stycket 1 och 2 fartygssäkerhetslagen (2003:364). Innan föreskrifter om riskfyllda arbeten för minderåriga ombord på fiskefartyg meddelas enligt 7 kap. 5 § första stycket 1 ska berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer höras. Detsamma ska gälla föreskrifter som meddelas för arbete ombord på fiskefartyg enligt 7 kap. 5 § första stycket 2.
2. De ytterligare föreskrifter som behövs om hur fartyg ska vara utformade, inrättade och utrustade för att erbjuda en lämplig arbetsmiljö och tillfredsställande förhållanden i övrigt för de ombordanställda. Sådana föreskrifter får också meddelas för andra personer som arbetar ombord på fiskefartyg.

I frågor som avser skydd mot ohälsa eller olycksfall i arbetet meddelas föreskrifterna efter samråd med Arbetsmiljöverket.

Föreskrifter som rör även andra myndigheters verksamhet meddelas efter samråd med respektive myndighet. Förordning (2019:617).

11 §  Bestämmelserna i 4 kap.3, 4 §§ och 5 § första och andra styckenafartygssäkerhetslagen (2003:364) gäller också utländska fartyg inom Sveriges sjöterritorium.

1 §  Av 5 kap. 1 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) framgår att Transportstyrelsen, om något annat inte anges, utövar tillsyn enligt fartygssäkerhetslagen och föreskrifter meddelade med stöd av lagen samt att tillsynen över arbetsmiljön utövas av Transportstyrelsen i samverkan med Arbetsmiljöverket. Förordning (2008:1144).

1 a §  Transportstyrelsen är administration enligt förordning (EG) nr 336/2006. Förordning (2008:1144).

1 b §  Transportstyrelsen ska fullgöra de uppgifter som enligt förordning (EG) nr 336/2006 ska fullgöras av Sverige, utom när det gäller artikel 9 och 10. Förordning (2008:1144).

1 c §  Transportstyrelsen är behörig myndighet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG av den 23 april 2009 om hamnstatskontroll, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/2110, och ska fullgöra de uppgifter som Sverige har enligt artikel 29 i direktivet. Transportstyrelsen ska också fullgöra de uppgifter som rör inspektionsdatabasen i direktivet.

Transportstyrelsen ska fullgöra de uppgifter som Sverige har enligt artikel 6b.1 och 15.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/59/EG av den 27 juni 2002 om inrättande av ett övervaknings- och informationssystem för sjötrafik inom gemenskapen och om upphävande av rådets direktiv 93/75/EEG, i lydelsen enligt kommissionens direktiv 2014/100 av den 28 oktober 2014 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/59/EG om inrättande av ett övervaknings- och informationssystem för sjötrafik i gemenskapen.

Transportstyrelsen ska vidare utarbeta planer för att ta emot fartyg i behov av assistans enligt artikel 20a i direktiv 2002/59/EG, i lydelsen enligt kommissionens direktiv 2014/100, och i övrigt fullgöra de uppgifter som anges i nämnda artikel. Planerna ska utarbetas efter överenskommelse med Sjöfartsverket och Kustbevakningen.

Transportstyrelsen är behörig myndighet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/2110 av den 15 november 2017 om ett inspektionssystem för säker drift av ro-ro-passagerarfartyg och höghastig-hetspassagerarfartyg i reguljär trafik och om ändring av direktiv 2009/16/EG och om upphävande av rådets direktiv 1999/35/EG. Transportstyrelsen ska också fullgöra de uppgifter som rör inspektionsdatabasen i direktivet. Förordning (2019:633).

1 d §  Transportstyrelsen utövar tillsyn av fartyg som ägs eller brukas av svenska staten och som används för annat ändamål än att i allmän trafik befordra passagerare eller gods och som enligt fartygssäkerhetslagen (2003:364) eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen ska ha ett passagerarfartygscertifikat eller ett fartcertifikat. Förordning (2019:633).

1 e §  Transportstyrelsen ska fullgöra de uppgifter som Sverige har enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 789/2004 av den 21 april 2004 om överföring av lastfartyg och passagerarfartyg mellan register inom gemenskapen och om upphävande av förordning (EEG) nr 613/91. Förordning (2019:1232).

2 §  Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över

1. mudderverk och pontonkranar som saknar framdrivningsmaskineri och nyttjas i hamnar, kanaler, floder och liknande skyddade farvatten, samt
2. pråmar som används till upplagsplats eller logement och endast undantagsvis flyttas eller som används till annat än personbefordran vid lastageplats, i hamn eller på redd.

3 §  Transportstyrelsen förordnar om tillsyn över skeppsapotek efter samråd med Läkemedelsverket. Förordning (2008:1144).

4 §  Vid inspektion av ro-ro-passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg i reguljär trafik ska inspektionen innan fartyget sätts i reguljär trafik utföras av en inspektör. Med inspektör avses en anställd hos Transportstyrelsen som har till uppgift att utföra inspektioner enligt direktiv 2017/2110 och som uppfyller de minimikriterier som anges i bilaga XI till direktiv 2009/16. Förordning (2019:633).

5 §  Olika tillsynsförrättningar som gäller samma fartyg ska om möjligt ske samtidigt. Förrättningarna bör samordnas med undersökningar som görs av en erkänd organisation. Vid planering av inspektioner av ett ro-ro-passagerarfartyg eller ett höghastighetspassagerarfartyg ska Transportstyrelsen ta den hänsyn som krävs till fartygets drifts- och underhållsschema.

Om tillsynsmyndigheten har fått en förhandsanmälan från ett fartyg som kan bli föremål för en periodisk utökad inspektion enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG om hamnstatskontroll, ska tillsynsmyndigheten meddela befälhavaren om en sådan inspektion inte kommer att äga rum.

Efter avslutad hamnstatskontroll och efter inspektion av ett ro-ro-passagerarfartyg eller ett höghastighetspassagerarfartyg i reguljär trafik ska Transportstyrelsen sammanställa en inspektionsrapport och lämna en kopia av rapporten till fartygets befälhavare. Förordning (2019:633).

6 §  På begäran av ett rederi ska Transportstyrelsen erbjuda den behöriga myndigheten i den berörda flaggstaten att skicka en företrädare till en inspektion av ett ro-ro- passagerarfartyg eller ett höghastighetspassagerarfartyg.

Transportstyrelsen får tillåta att en hamnstatsinspektör från en EU-stat eller en representant från den EU-stat i vars register fartyget är registrerat följer med som observatör vid en sådan inspektion som avses i första stycket. En sådan observatör har rätt till tillträde till fartyget och de utrymmen som omfattas av tillsynen. Förordning (2019:633).

7 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om tillsyn enligt 7 kap. 6 § 1 fartygssäkerhetslagen (2003:364) och om egenkontroll enligt 7 kap. 6 § 7 samma lag. Förordning (2019:633).

8 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap. 6 § 5 fartygssäkerhetslagen (2003:364) om skyldighet att lämna uppgifter till tillsynsmyndigheten. Förordning (2020:150).

8 a §  Transportstyrelsen ska utöver den tillsynsverksamhet som följer av fartygssäkerhetslagen (2003:364) eller av föreskrifter meddelade med stöd av den lagen utföra de kontroller som styrelsen anser nödvändiga av fartyg som kan utgöra en risk för sjösäkerheten, människor eller miljön. Detsamma gäller om en kontroll begärs av en medlemsstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Vid en sådan kontroll ska avseende fästas vid om

1. fartyget har varit inblandat i en olycka eller ett tillbud som har påverkat fartygets säkerhet eller äventyrat sjösäkerheten,
2. fartyget inte har uppfyllt de anmälnings- och rapporteringsskyldigheter som följer av föreskrifter som genomför direktiv 2002/59/EG, senast ändrat genom direktiv 2009/17/EG,
3. fartyget inte har följt tillämpliga bestämmelser om ruttsystem och sjötrafiktjänst (VTS),
4. en förundersökning har inletts avseende fartyget om brott mot bestämmelserna i 2 kap. lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg,
5. fartyget har vägrats tillträde till hamnar i stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
6. fartyget inte har anmält, eller saknar, intyg om försäkring eller finansiell säkerhet som det ska ha enligt sjölagen (1994:1009), eller
7. fartyget, enligt en rapport från lots eller hamninnehavare, uppvisar uppenbara avvikelser som kan äventyra sjösäkerheten eller innebära en miljörisk. Förordning (2022:1413).

8 b §  När Transportstyrelsen utfärdar, godkänner eller förnyar ett certifikat för ett sådant fartyg som avses i 2 § 3 lagen (2016:768) om marin utrustning ska myndigheten säkerställa att utrustning ombord på fartyget uppfyller tillämpliga krav i den lagen och i föreskrifter meddelade i anslutning till den lagen. Förordning (2016:771).

8 c §  Tillsyn av farkoster som trafikerar eller är avsedda att trafikera inre vattenvägar ska ske i enlighet med artikel 2.01 i bilaga V till Europaparla-mentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 av den 14 september 2016 om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart, om ändring av direktiv 2009/100/EG och om upphävande av direktiv 2006/87/EG, i lydelsen enligt kommissionens direktiv (EU) 2018/970. Förordning (2018:1610).

9 §  Om ett fartyg upphör att inneha klass i en erkänd organisation skall redaren genast anmäla detta till Transportstyrelsen. Om fartyget är utomlands kan en sådan anmälan lämnas även till en svensk utlandsmyndighet i nästa hamn som fartyget beräknas anlöpa.

Redaren skall genast anmäla till Transportstyrelsen om rederiets organisation eller ledning ändras, om inte ändringen är utan betydelse för rederiets godkända säkerhetsorganisation. En sådan anmälan skall även göras om rederiet övertar redarfunktionerna för ett fartyg eller om dess fartyg övergår till ett annat rederi. Förordning (2008:1144).

11 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap. 6 § 2 fartygssäkerhetslagen (2003:364) om ritningar. Förordning (2020:150).

12 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap. 6 § 3 fartygssäkerhetslagen (2003:364) om avgifter.

Avgifter enligt 7 kap. 6 § 3 a-c fartygssäkerhetslagen får bestämmas upp till full kostnadstäckning. Förordning (2020:150).

13 §  Rapporter enligt 5 kap. 16 a § fartygssäkerhetslagen (2003:364) ska lämnas till Transportstyrelsen.

Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om vilka uppgifter sådana rapporter ska innehålla samt hur rapporteringen ska ske.

Transportstyrelsen ska följa upp rapporterna samt registrera vilka åtgärder som har vidtagits. Förordning (2010:1365).

14 §  Transportstyrelsen ska tilldela farkoster ett unikt europeiskt identifieringsnummer för fartyg, om inte farkosten redan har ett sådant nummer. Numret ska vara oförändrat under hela farkostens livstid och ska anges på unionscertifikatet för inlandssjöfart. Förordning (2018:752).

15 §  Transportstyrelsen ska registrera, radera och hantera uppgifter om farkoster i den europeiska databasen för fartygsskrov enligt artikel 19 i direktiv (EU) 2016/1629, i den ursprungliga lydelsen, och enligt delegerade akter som har antagits av Europeiska kommissionen med stöd av den artikeln. Förordning (2018:752).

16 §  Om Transportstyrelsen efter tillsyn har ersatt ett unionscertifikat för inlandssjöfart med ett nytt, ska Transportstyrelsen skicka det ersatta certifikatet till den myndighet som har utfärdat det. Förordning (2018:752).

1 §  Transportstyrelsen ska förbjuda ett fartyg att anlöpa svensk hamn om

1. fartyget lämnar en hamn i strid med ett förbud som har meddelats med stöd av 6 kap. 1, 2 eller 3 § fartygssäkerhetslagen (2003:364),
2. fartyget av tillsynsmyndigheten har tillåtits att gå till ett reparationsvarv men inte uppfyller villkoren för resan eller fortsätter den utan att anlöpa varvet,
3. ett förbud mot fartygets resa har hävts av tillsynsmyndigheten enligt 6 kap. 3 § andra stycket fartygssäkerhetslagen för att förhindra överbeläggning i inspektionshamnen, eller
4. fartyget har förelagts att åtgärda en brist i enlighet med 6 kap. 3 § tredje stycket fartygssäkerhetslagen men inte följt föreläggandet.

Det som sägs i första stycket gäller i samma utsträckning om motsvarande beslut har fattats av en behörig myndighet i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat som undertecknat 1982 års Parisöverenskommelse om riktlinjer för hamnstatskontroll (Paris Memorandum of Understanding on Port State Control – Paris MOU). Förordning (2010:1365).

1 a §  Transportstyrelsen får förbjuda ett fartyg att anlöpa en svensk hamn om det finns skälig anledning att anta att väder- eller sjöförhållandena är så ogynnsamma att ett anlöp skulle innebära allvarliga risker för människor eller miljön. Förordning (2008:1144).

1 b §  Transportstyrelsen ska förbjuda ett fartyg att anlöpa svensk hamn om fartyget är upptaget i ett register som omfattas av den svarta lista som publiceras i den årliga Paris MOU-rapporten och det under de senaste 36 månaderna har fattats beslut om minst tre förbud för fartygets resa. Samma sak gäller om fartyget är upptaget i ett register som omfattas av den grå lista som publiceras i den årliga Paris MOU- rapporten och minst tre sådana förbud har fattats under de senaste 24 månaderna.

Förbudet mot tillträde enligt första stycket gäller från och med den tidpunkt då fartyget lämnar den hamn eller ankarplats där det hölls kvar för tredje gången och där tillträdesförbudet utfärdades.

Transportstyrelsen ska också förbjuda ett fartyg att anlöpa svensk hamn om fartyget har vägrats tillträde till hamn vid två tillfällen tidigare och det därefter fattas beslut om förbud för fartygets resa enligt 6 kap. 3 § fartygssäkerhetslagen (2003:364). Förordning (2019:633).

1 c §  Transportstyrelsen får utvisa ett utländskt fartyg från svensk hamn, om det inte ombord på fartyget medförs ett bevis om försäkring eller annan betryggande säkerhet enligt 7 kap. 3 § sjölagen (1994:1009). Ett beslut om utvisning får inte meddelas, om det för fartyget gäller ett förbud mot resa enligt 6 kap. 1, 2 eller 3 § fartygssäkerhetslagen (2003:364).

Ett beslut som har meddelats med stöd av första stycket ska bestå till dess att redaren har visat Transportstyrelsen att bristen är avhjälpt. Förordning (2012:356).

1 d §  Transportstyrelsen ska förbjuda ett utländskt fartyg att anlöpa svensk hamn, om

1. ett beslut om utvisning av fartyget har fattats enligt 1 c §, eller
2. ett beslut om utvisning av fartyget har fattats i en stat som är medlem i Europeiska unionen på grund av att fartyget saknar sådant bevis om försäkring eller annan betryggande säkerhet som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/20/EG av den 23 april 2009 om fartygsägares försäkring för sjörättsliga skadeståndsanspråk, i den ursprungliga lydelsen.

Förbud som avses i första stycket får också meddelas om ett utländskt fartyg ombord saknar ett certifikat som det ska ha enligt

1. artikel 4a.5 eller 4a.15 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 392/2009 av den 23 april 2009 om transportörens skadeståndsansvar i samband med olyckor vid passagerarbefordran till sjöss, i den ursprungliga lydelsen, eller
2. artikel 4a.5 eller 4a.15 i 2002 års Atenkonvention om befordran till sjöss av passagerare och deras resgods. Förordning (2015:410).

2 §  Ett förbud som har meddelats med stöd av 1 § första stycket 1, 2, 3 eller 4 eller med stöd av 1 d § ska bestå till dess att redaren, fartygets ägare eller den som är ansvarig för fartygstransporten har visat den myndighet som förbjudit fartygets resa eller anlöp att bristen är avhjälpt.

Ett förbud som har meddelats enligt 1 b § ska bestå till dess att den myndighet som har utfärdat förbudet häver det i enlighet med artikel 16.2 och 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG om hamnstatskontroll. Förordning (2012:356).

3 §  Transportstyrelsen får, trots vad som anges i 1 och 2 §§, tillåta att ett fartyg anlöper en anvisad hamn

1. om force majeure eller säkerhetsskäl gör det nödvändigt,
2. för att minska risken för föroreningar, eller
3. för att fartygets brister skall avhjälpas, förutsatt att lämpliga åtgärder har vidtagits för att garantera ett säkert anlöp till hamnen. Förordning (2008:1144).

4 §  Utanför Sverige får ett beslut enligt 6 kap. 1, 2 eller 3 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) meddelas även av en svensk utlandsmyndighet som har förordnats att utöva tillsyn av fartyg.

5 §  Om underställning av ett beslut enligt 6 kap. 1, 2 eller 3 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) som har meddelats av en annan myndighet än Transportstyrelsen föreskrivs i 9 kap. 2 § nämnda lag. Förordning (2008:1144).

6 §  Fartygets ägare eller redare skall ersätta kostnader som uppstår för en tillsynsmyndighet i samband med sådant kvarhållande av ett fartyg som har skett med stöd av fartygssäkerhetslagen (2003:364) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

1 §  Transportstyrelsen får för fiskefartyg och andra fartyg som är av särskild beskaffenhet meddela särskilda föreskrifter och i enskilda fall medge undantag i de frågor som behandlas i 2-5 kap.fartygssäkerhetslagen (2003:364). Förordning (2008:1144).

2 §  Transportstyrelsen får

1. meddela föreskrifter om undantag från
   1. de särskilda kraven för användning av fartyg enligt 3 kap.1–9 §§fartygssäkerhetslagen (2003:364), och
   2. kravet på särskild anpassning av de ombordanställdas kost enligt 4 kap. 5 § första stycket andra meningen samma lag, och
2. meddela föreskrifter om undantag för vissa fartyg från skyldigheten
   1. enligt 5 kap. 26 § samma lag att ge in ritningar, och
   2. enligt 5 kap. 30 § samma lag att ombord på fartyget medföra, och vid tillsynsförrättning hålla tillgängliga, certifikat eller andra handlingar som har utfärdats för fartyget enligt samma lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Transportstyrelsen får också besluta om sådana undantag i enskilda fall. Förordning (2017:307).

1 §  Transportstyrelsen får till Europeiska kommissionen överlämna en begäran om att en organisation eller ett klassificeringssällskap ska erkännas för att få utfärda och förnya certifikat för svenska fartyg samt att i sådant syfte fastställa minsta tillåtna fribord.

Bestämmelser om förfarandet i fråga om organisationer finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 391/2009 av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg. Förordning (2018:752).

1 a §  Transporstyrelsen ska fullgöra de uppgifter som åligger Sverige enligt artikel 3.1, 3.2, 6.3, 8.1 och 16 i förordning (EG) nr 391/2009 samt ta emot den information som avses i artikel 8.3, 10.4 och 11.7 i samma förordning. Förordning (2011:552).

2 §  Transportstyrelsen får överlåta åt en erkänd organisation eller ett erkänt klassificeringssällskap att utföra de uppgifter som anges i 1 §. Överlåtelser till erkända organisationer får bara göras i den omfattning som följer av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/15/EG av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg och för sjöfartsadministrationernas verksamhet i förbindelse därmed, i lydelsen enligt kommissionens genomförandedirektiv 2014/111/EU.

Transportstyrelsen ska i styrelsens författningssamling tillkännage med vilka organisationer och klassificeringssällskap som avtal har träffats. Transportstyrelsen ska vidare upplysa Europeiska kommissionen om det fullständiga innehållet i avtalen med organisationerna. Om en organisations befogenheter tillfälligt dras in eller återkallas, ska Transportstyrelsen utan dröjsmål underrätta kommissionen och övriga medlemsstater i unionen om detta. När det gäller utfärdande och förnyelse av sjöarbetscertifikat ska Transportstyrelsen även upplysa Internationella arbetsbyrån om vilka organisationer styrelsen träffat avtal med.

Transportstyrelsen ska även utöva den tillsyn som anges i artikel 9 och vidta de åtgärder som avses i artikel 10 i direktiv 2009/15/EG, i lydelsen enligt kommissionens genomförandedirektiv 2014/111/EU. Förordning (2016:879).

3 §  Om det finns ett behov av ett sådant avtal som avses i 2 § första stycket, får Transportstyrelsen inte vägra att träffa avtal. Detta gäller dock inte om något annat följer av artikel 4.2, 5 eller 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/15/EG, i lydelsen enligt kommissionens genomförandedirektiv 2014/111/EU. Förordning (2016:879).

4 §  Ett sådant avtal som avses i 2 § första stycket ska uppfylla de krav och innehålla de uppgifter som följer av artikel 5.2 och 5.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/15/EG, i lydelsen enligt kommissionens genomförandedirektiv 2014/111/EU.

Avtalet ska innehålla bestämmelser om tillfälligt indragande eller återkallande av det uppdrag som lämnas till organisationen, och om organisationens övriga skyldigheter enligt förordningen (EG) nr 391/2009, i den ursprungliga lydelsen.

Avtalet ska också innehålla bestämmelser om att Transportstyrelsen ska godkänna utfärdandet av dispenscertifikat om ett fartyg avviker från det regelverk som ska tillämpas enligt avtalet. Förordning (2016:879).

5 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om de krav som ska uppfyllas för att överlåtelse enligt 7 kap. 11 b § fartygssäkerhetslagen (2003:364) ska få ske.

Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om att certifikat som har utfärdats eller förnyats med stöd av en överlåtelse enligt första stycket ska ha samma giltighet som certifikat som har utfärdats av Transportstyrelsen.

Transportstyrelsen får också besluta om sådan giltighet i ett enskilt fall. Förordning (2017:307).

1 §  Ett beslut som enligt 9 kap. 2 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) ska underställas Transportstyrelsen, ska prövas av behörig befattningshavare hos styrelsen.

Ett beslut enligt 6 kap. 1, 2, 3 eller 5 § fartygssäkerhetslagen eller enligt 7 kap.1 eller 2 § denna förordning som har meddelats av en annan befattningshavare än som sägs i första stycket ska genast underställas denne. Förordning (2019:633).

3 §  Om Transportstyrelsen tar emot ett klagomål som gäller efterlevnaden av lagen (1998:958) om vilotid för sjömän ombord på ett utländskt fartyg som anlöpt svensk hamn ska styrelsen, om inte klagomålet är uppenbart ogrundat, sända en rapport till den stat där fartyget är registrerat. Detsamma gäller om Transportstyrelsen har bevis för att samma lag inte efterlevs ombord på fartyget. En bestämmelse om sekretess för anmälan eller annan utsaga av enskild finns i 29 kap. 11 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Denna paragraf ska tillämpas även om klagomålet föranleder handläggning enligt 4 §. Förordning (2010:1365).

4 §  Transportstyrelsen ska skyndsamt behandla varje klagomål från en person eller organisation med ett legitimt intresse av

1. fartygets säkerhet, inbegripet säkerhets- och hälsorisker som kan drabba besättningen,
2. boende- och arbetsförhållanden ombord, eller
3. förhindrande av förorening.

Om klagomålet inte bedöms vara uppenbart ogrundat ska Transportstyrelsen, om inte klagomålet föranleder åtgärder enligt andra bestämmelser, vidta lämpliga eller nödvändiga åtgärder. Transportstyrelsen ska i så fall informera flaggstatens administration om de åtgärder som har vidtagits. I lämpliga fall ska även en kopia av informationen tillställas Internationella arbetsorganisationen.

En bestämmelse om sekretess för uppgift i anmälan eller utsaga från en enskild finns i 29 kap. 11 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Förordning (2010:1365).

5 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om verkställigheten av fartygssäkerhetslagen (2003:364) och denna förordning. Förordning (2014:1093).