Upphävd författning

Lag (1957:585) om jordfästning m.m.

Departement
Civildepartementet KY
Utfärdad
1957-10-25
Ändring införd
SFS 1957:585
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

Allmänna bestämmelser

1 §  När någon avlidit bör, såvitt det är möjligt, hans önskan rörande jordfästning och gravsättning iakttagas av den som i egenskap av anhörig eller närstående eller eljest ombesörjer begravningen. Härvid skall särskilt beaktas, om den avlidne givit uttryck åt sin önskan i skriftligt förordnande eller om denna framgår av hans anslutning till visst trossamfund.

2 §  Avliden må gravsättas endast på kyrkogård eller annan allmän begravningsplats, som blivit för sådant ändamål behörigen anordnad och invigd, eller på enskild begravningsplats. Efter eldbegängelse må dock med askan förfaras på sätt Konungen bestämmer.

3 § har upphävts genom lag (1963:538).

4 §  Rätt till gravsättning på allmän begravningsplats skall ej vara beroende av att den avlidne tillhörde visst trossamfund eller att jordfästning ägt rum eller förrättats i viss ordning.

5 §  Vid jordfästning och gravsättning må intet förekomma som strider mot förrättningens helgd och allvarliga innebörd. Lag (1963:538).

Om jordfästning inom svenska kyrkan m.m.

6 §  Var den avlidne medlem av svenska kyrkan, ombesörjer pastor i församling där den avlidne var kyrkobokförd att dödsfallet i den ordning kyrkohandboken föreskriver tillkännagives vid högmässogudstjänst, så snart det lämpligen kan ske.

[S2]Ändå att den avlidne icke tillhörde kyrkan, skall sådant tillkännagivnade ske, om det begäres av den som ombesörjer begravningen.

7 §  Avliden som var medlem av svenska kyrkan, skall jordfästas i svenska kyrkans ordning, om ej annat följer av 1 §. I fråga om barn, som avlidit före femton års ålder, tillkomme dock vårdnadshavaren att avgöra, huvuvida sådan jordfästning skall förrättas. Om sådan jordfästning av dödfött barn bestämme föräldrarna.

[S2]Hur jordfästning i svenska kyrkans ordning skall ske, föreskrives i kyrkohandboken. Jordfästningen skall äga rum i den församling, där den avlidne var kyrkobokförd eller dödsfallet timade; dock må, om det åstundas, jordfästningen förrättas i annan församling.

8 §  Ändå att den avlidne icke tillhörde svenska kyrkan, må på framställning av den som ombesörjer begravningen jordfästning förrättas i svenska kyrkans ordning, därest den avlidne önskat sådan jordfästning eller det eljest föreligger skäl därtill.

9 §  Jordfästning i svenska kyrkans ordning förrättas i kyrkorum som invigts för svenska kyrkans gudstjänst eller ock på kyrkogård eller annan begravningsplats eller i begravningskapell, krematorium eller annat rum, som inrättats för sådant ändamål.

10 §  För jordfästning i annan ordning än svenska kyrkans får kyrkorum som har invigts för svenska kyrkans gudstjänst upplåtas enligt lagen (1982:377) om tillfällig upplåtelse av kyrka. Lag (1982:378).

11 §  Klockringning vid jordfästning eller gravsättning skall, då det begäres av den som ombesörjer begravningen, äga rum på vanligt sätt, även om jordfästning icke förrättas i svenska kyrkans ordning.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Ändring, SFS 1963:538

    Omfattning
    upph. 3 §; ändr. 5 §

Lag (1982:378) om ändring i lagen (1957:585) om jordfästning m.m.

Ändring, SFS 1990:1144

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 2 kap. 2 § den 1 januari 1993 och i övrigt den 1 april 1991.
    2. Genom den nya lagen upphävs
      • lagen (1957:585) om jordfästning m. m.,
      • lagen (1963:537) om gravrätt m. m. och
      • begravningskungörelsen (1963:540).
    3. Tillstånd att anordna enskild begravningsplats som har meddelats av regeringen enligt äldre föreskrifter gäller fortfarande. Detsamma gäller tillstånd till framtida gravsättning inom en sådan begravningsplats.
    Frågor om och på vilka villkor som ytterligare gravsättning får ske inom begravningsplatsen prövas efter den nya lagens ikraftträdande av länsstyrelsen.
    I fråga om överklagande av länsstyrelsens beslut gäller föreskrifterna i 9 kap. 9 §.
    1. Tillstånd för en enskild person, enskild sammanslutning eller stiftelse att anlägga krematorium som har meddelats av regeringen enligt äldre föreskrifter gäller fortfarande.
    För ett sådant krematorium skall det finnas en föreståndare. Vid tillämpningen av den nya lagen skall med krematoriemyndigheten därvid avses föreståndaren.
    1. Vad som före den nya lagens ikraftträdande kan ha blivit förordnat vid upplåtelse av gravrätt eller genom senare skriftligt förordnande i fråga om övergång av gravrätt vid gravrättsinnehavarens död skall gälla utan hinder av vad som följer av 7 kap. 15 §.
    2. Den nya lagen innebär inte någon inskränkning i den rätt som kan tillkomma en innehavare av gravplats i kyrka enligt äldre författningar.
    3. I fråga om förvaltning av medel, som har betalats in för vård och underhåll av gravplats innan lagen (1963:537) om gravrätt m. m. trädde i kraft den 1 januari 1964, skall övergångsbestämmelserna till den lagen fortfarande tillämpas.
    4. Äldre föreskrifter skall fortfarande tillämpas i fråga om överklagande av beslut som har meddelats före den nya lagens ikraftträdande.
    Omfattning
    upph.