Bilaga 3
Frågan huruvida och i vilken omfattning en person är skattskyldig i Sverige avgörs i första hand med ledning av de svenska skatteförfattningarna. Om enligt dessa författningar skattskyldighet inte föreligger, kan sådan ej heller inträda på grund av avtalet. I den mån avtalet innebär inskränkning av den skattskyldighet i Sverige, som föreskrivs i de svenska skatteförfattningarna, skall avtalet däremot lända till efterrättelse.
Även om enligt avtalet skattskyldigs inkomst eller förmögenhet helt eller delvis skall vara undantagen från beskattning i Sverige, skall den skattskyldige lämna alla de uppgifter till ledning för taxeringen som han annars varit skyldig att lämna.
Om skattskyldig kan visa att åtgärd som beskattningsmyndighet eller domstol vidtagit har medfört eller kommer att medföra beskattning som strider mot avtalets bestämmelser, får han enligt art. 27 punkt 1 göra framställning om rättelse. Sådan framställning görs hos regeringen och bör inges snarast möjligt efter det den skattskyldige erhöll kännedom om den avtalsstridiga beskattningen.
Sådan prövning av avtalets tillämpning som avses i föregående stycke kan påkallas av fysisk person, som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige samt av svensk juridisk person.
De flesta inkomstslagen är särskilt behandlade i avtalet. Några speciella arter av inkomst - t.ex. vissa slag av periodiskt understöd - är dock ej nämnda i avtalet. I sådana fall tillämpas art. 23.
Vissa slag av förmögenhet är särskilt behandlade i art. 24 punkterna 1-3. I övrigt sker beskattningen enligt art. 24 punkt 4. Jfr även art. 25.
Avtalets bestämmelser är i allmänhet tillämpliga endast på fysiska och juridiska personer som har hemvist i Sverige eller Rumänien.
Huruvida fysisk eller juridisk person skall anses ha hemvist i endera staten avgörs i första hand med ledning av lagstiftningen i denna stat. I art. 4 punkterna 2 och 3 regleras fall av s.k. dubbel bosättning, dvs. fall där den skattskyldige enligt svenska beskattningsregler anses bosatt i Sverige och enligt rumänska beskattningsregler anses bosatt i Rumänien. Vid tillämpningen av avtalet skall i sådana fall den skattskyldige anses ha hemvist endast i den avtalsslutande stat i vilken han har hemvist enligt nämnda avtalsbestämmelser.
Avtalet gäller de skatter som anges i art. 2. Angående annan beskattning se dock art. 26 punkt 5.
Enligt svensk skattelagstiftning beskattas inkomst som härrör från fastighet i vissa fall som inkomst av rörelse /jfr bl.a. 27 § kommunalskattelagen (1928:370)/. Inkomst som omfattas av art. 6 beskattas emellertid alltid i den stat där fastigheten är belägen. Denna regel gäller även beträffande royalty från fastighet eller för nyttjandet av eller rätten att nyttja gruva, källa eller annan naturtillgång.
Annan royalty beskattas enligt art. 13.
Inkomst av rörelse, som bedrivs från fast driftställe, beskattas i regel enligt art. 7. Vad som förstås med uttrycket "fast driftställe" anges i art. 5.
Om fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige bedriver rörelse från fast driftställe i Rumänien, får den till verksamheten vid driftstället hänförliga inkomsten beskattas i Sverige men rumänsk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten enligt art. 25 punkterna 1 och 3. I fråga om avräkning i vissa fall av rumänsk skatt som eftergivits (art. 25 punkt 2) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 25.
Inkomst av rörelse, som fysisk eller juridisk person med hemvist i Rumänien bedriver från fast driftställe i Sverige, beräknas enligt art. 7 punkterna 2 och 3. Till grund för inkomstberäkningen bör läggas i första hand den särskilda bokföring som kan ha förts vid det fasta driftstället. I mån av behov skall denna bokföring justeras så att inkomstberäkningen sker i enlighet med den i nämnda bestämmelser angivna principen. Avdrag medges för så stor del av huvudkontorets allmänna omkostnader som skäligen kan anses belöpa på det fasta driftstället.
Om inkomst av internationella transporter finns särskilda bestämmelser i art. 8.
Inkomst av sjöfart, luftfart, järnvägs- eller landsvägstransport i internationell trafik beskattas enligt art. 8 punkt 1 endast i den stat där företaget har sin verkliga ledning.
Äger sådan omräkning rum mellan företag i Sverige och Rumänien, skall skattechefen anmäla detta till regeringen och i korthet redogöra för vad som förekommit.
till art. 10.- Vad som förstås med uttrycket "utdelning" anges i art. 10 punkt 3.
- När fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär utdelning från bolag med hemvist i Rumänien och utdelningen inte är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe som den utdelningsberättigade har i Rumänien, iakttas bestämmelserna i andra och tredje styckena.
Om utdelningen uppbärs av aktiebolag eller ekonomisk förening, är utdelningen undantagen från beskattning i Sverige i den mån art. 10 punkt 4 föranleder det. De svenska bestämmelserna om befrielse från skattskyldighet för utdelning som avses i art. 10 punkt 4 finns i 54 § kommunalskattelagen (1928:370) och 7 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Frågan om avdrag för ränta på skuld, som belöper på aktier eller andelar i det rumänska bolaget, bedöms vid tillämpningen av 39 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) som om utdelning, för vilken skattefrihet åtnjuts enligt avtalet, hade undantagits från skatteplikt enligt 54 § samma lag.
I övriga fall beräknas svensk skatt på utdelningens bruttobelopp utan avdrag för rumänsk skatt. Avdrag medges dock i vanlig ordning för förvaltningskostnader och ränta på skuld som belöper på utdelningen. Svensk skatt på utdelningen nedsätts enligt art. 25 punkterna 1 och 3 genom avräkning av rumänsk skatt som uttagits enligt art. 10 punkt 2. Den rumänska skatten får därvid inte överstiga 10 % av utdelningens bruttobelopp. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 25.- När fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär utdelning från bolag med hemvist i Rumänien och utdelningen är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe som den utdelningsberättigade har i Rumänien, tillämpas art. 7. Utdelningen skall, om inte annat gäller på grund av art. 10 punkt 4, i detta fall beskattas i Sverige men rumänsk skatt på utdelningen avräknas från den svenska skatten enligt art. 25 punkterna 1 och 3. I fråga om avräkning i vissa fall av rumänsk skatt som eftergivits (art. 25 punkt 2) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 25.
- När aktiebolag i Sverige verkställer utdelning till fysisk eller juridisk person med hemvist i Rumänien och utdelningen inte är hänförlig till andel som äger verkligt samband med fast driftställe som den utdelningsberättigade har i Sverige, uttages kupongskatt med 10 % av utdelningens bruttobelopp. Utdelning från svensk ekonomisk förening beskattas i sådant fall enligt 6 § 1 mom. a eller c lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt men den statliga inkomstskatten får inte överstiga 10 % av utdelningens bruttobelopp. Vid taxering till statlig inkomstskatt för utdelning från svensk ekonomisk förening skall taxeringsnämnd i deklaration anteckna de uppgifter som behövs för debitering. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning förs över till inkomst- och debiteringslängderna.
Angående förfarandet vid nedsättning av svensk skatt på utdelning tillämpas i övrigt särskilda bestämmelser.
Om den utdelningsberättigade har fast driftställe i Sverige och utdelningen är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med det fasta driftstället, tillämpas art. 7. I sådant fall gäller inte ovan angivna regler om begränsning av svensk skatt på utdelning.
till art. 11.- Ränta som utbetalas från Rumänien till fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige beskattas här.
Är räntan inte hänförlig till fordran som äger verkligt samband med fast driftställe som inkomsttagaren har i Rumänien, beräknas svensk skatt på räntans bruttobelopp utan avdrag för rumänsk skatt. Avdrag medges dock i vanlig ordning för förvaltningskostnader etc. Svensk skatt på räntan nedsätts enligt art. 25 punkterna 1 och 3 genom avräkning av rumänsk skatt, som uttagits enligt art. 11 punkt 2. Den rumänska skatten får därvid inte överstiga 10% av räntans belopp. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 25.
Är räntan hänförlig till fordran som äger verkligt samband med fast driftställe som inkomsttagaren har i Rumänien, tillämpas art. 7. Rumänsk skatt på räntan avräknas i sådant fall från den svenska skatten enligt art. 25 punkterna 1 och 3. I fråga om avräkning i vissa fall av rumänsk skatt som eftergivits (art. 25 punkt 2) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 25.- Ränta, som utbetalas från Sverige till fysisk eller juridisk person med hemvist i Rumänien, kan enligt gällande skatteförfattningar inte beskattas i Sverige. Detta gäller dock endast beträffande ränta som utgör inkomst i förvärvskällan kapital. Är räntan att hänföra till inkomst av rörelse /jfr. punkt 2 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen (1928:370)/, beskattas räntan i Sverige, under förutsättning att räntan är hänförlig till fordran, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som inkomsttagaren har i Sverige.
till art. 12.- Vad som förstås med uttrycket "provision" anges i art. 12 punkt 3.
- Provision, som utbetalas från Rumänien till fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här.
Har den verksamhet som ger upphov till provisionen inte verkligt samband med fast driftställe som inkomsttagaren har i Rumänien, beräknas svensk skatt på provisionens bruttobelopp utan avdrag för rumänsk skatt. Avdrag medges dock i vanlig ordning för kostnader. Svensk skatt på provisionen nedsätts enligt art. 25 punkterna 1 och 3 genom avräkning av rumänsk skatt, som uttagits enligt art. 12 punkt 2. Den rumänska skatten får därvid inte överstiga 10 % av provisionens belopp efter avdrag för kostnader hänförliga till den utbetalade provisionen. Sådant avdrag skall enligt det till avtalet fogade protokollet medges med ett belopp motsvarande 50% av provisionens bruttobelopp. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 25.
Har den verksamhet som ger upphov till provisionen verkligt samband med fast driftställe som inkomsttagaren har i Rumänien, tillämpas art. 7. Rumänsk skatt på provisionen avräknas i sådant fall från den svenska skatten enligt art. 25 punkterna 1 och 3. I fråga om avräkning i vissa fall av rumänsk skatt som eftergivits (art. 25 punkt 2) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 25.- Provision, som utbetalas från Sverige till fysisk eller juridisk person med hemvist i Rumänien, beskattas i Sverige, om det kan ske enligt gällande beskattningsregler. Om inte fall som avses i art. 12 punkt 4 föreligger, får emellertid summan av den statliga och kommunala inkomstskatt som belöper på provisionen enligt art. 12 punkt 2 inte överstiga 10 % av provisionens belopp. Vid tillämpningen av denna maximeringsregel iakttas bestämmelserna i följande stycke.
Vid beräkning av det belopp som får beskattas skall avdrag i vanlig ordning medges för kostnader hänförliga till den utbetalade provisionen. För det fall att dessa kostnader understiger 50 % av provisionens bruttobelopp skall sådant avdrag enligt det till avtalet fogade protokollet ändock medges med ett belopp motsvarande 50 % av provisionens bruttobelopp. Om inkomsttagaren uppbär även annan inkomst från Sverige än provisionen, anses på provisionen belöpa så stor andel av hela den statliga inkomstskatten som provisionen - efter avdrag för kostnader som nyss angivits - utgör av inkomsttagarens sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor. Taxeringsnämnd skall i deklaration anteckna provisionens bruttobelopp och i förekommande fall den nyss angivna delen av den statliga inkomstskatten samt ange dels att summan av den enligt allmänna regler uträknade och på provisionen belöpande statliga och kommunala inkomstskatten skall, om den överstiger 10 % av provisionens belopp, nedsättas med det överskjutande beloppet, dels att den kommunala inkomstskatten får nedbringas endast i den mån det överskjutande beloppet överstiger den statliga inkomstskatten. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning förs över till inkomst- och debiteringslängderna.
Exempel: En person med hemvist i Rumänien uppbär provision från Sverige med ett bruttobelopp av 10000 kronor. Till provisionen hänförliga kostnader uppgår till 5000 kronor. Den skattskyldige antas vidare uppbära i Sverige skattepliktig nettointäkt av andra förvärvskällor med ett belopp av 10000 kronor och vid taxeringen till statlig inkomstskatt åtnjuta allmänna avdrag med 1000 kronor. Den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten blir sålunda (5000-10000-10006) 14000 kronor. I deklarationen antecknas: "Enligt avtalet med Rumänien skall den statliga resp. den kommunala inkomstskatten nedsättas med det belopp varmed summan av 5000 av hela 15000 den statliga inkomstskatten och den kommunala inkomstskatt, som belöper på 5000 kronor, överstiger 10% av 5000 kronor. Den kommunala inkomstskatten får nedbringas endast i den mån det överskjutande beloppet överstiger 5000 av hela den statliga 1500 inkomstskatten."
till art. 13.- Beträffande beskattning av sådan royalty som avses i art. 13 punkt 3 gäller följande.
Royalty, som utbetalas från Rumänien till fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här.
Är royaltyn inte hänförlig till rätt eller egendom, som äger verkligt samband med fast driftställe som inkomsttagaren har i Rumänien, beräknas svensk skatt på royaltyns bruttobelopp utan avdrag för rumänsk skatt. Avdrag medges dock i vanlig ordning för kostnader. Svensk skatt på royaltyn nedsätts enligt art. 25 punkterna 1 och 3 genom avräkning av rumänsk skatt som uttagits enligt art. 13 punkt 2. Denna skatt får inte överstiga 10 % av royaltyns bruttobelopp.
Är royaltyn hänförlig till rätt eller egendom, som äger verkligt samband med fast driftställe som inkomsttagaren har i Rumänien, tillämpas art. 7. Rumänsk skatt på royaltyn avräknas i sådant fall från den svenska skatten enligt art. 25 punkterna 1 och 3. I fråga om avräkning i vissa fall av rumänsk skatt som eftergivits (art. 25 punkt 2) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 25.
Royalty, som utbetalas från Sverige till fysisk eller juridisk person med hemvist i Rumänien, beskattas i Sverige enligt 28 § 1 mom.tredje stycket och punkt 3 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) jämfört med 2 och 3 §§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Om inte fall som avses i art. 13 punkt 4 föreligger, får emellertid summan av den statliga och kommunala inkomstskatt som belöper på royaltyn enligt art. 13 punkt 2 inte överstiga 10 % av royaltyns bruttobelopp. Vid tillämpningen av denna maximeringsregel iakttas bestämmelserna i följande stycke.
Om inkomsttagaren uppbär även annan inkomst från Sverige än royaltyn, anses på royaltyn belöpa så stor andel av hela den statliga inkomstskatten som royaltyn - efter avdrag för kostnader som är hänförliga till royaltyn - utgör av inkomsttagarens sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor. Taxeringsnämnd skall i deklaration anteckna royaltyns bruttobelopp och i förekommande fall den nyss angivna delen av den statliga inkomstskatten samt ange dels att summan av den enligt allmänna regler uträknade och på royaltyn belöpande statliga och kommunala inkomstskatten skall, om den överstiger 10 % av royaltyns bruttobelopp, nedsättas med det överskjutande beloppet, dels att den kommunala inkomstskatten får nedbringas endast i den mån det överskjutande beloppet överstiger den statliga inkomstskatten. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning förs över till inkomst- och debiteringslängderna.
Exempel:* En person med hemvist i Rumänien uppbär royalty från Sverige med ett bruttobelopp av 10000 kronor. Till royaltyn hänförliga avdrags- gilla kostnader uppgår till 500 kronor. Den skattskyldige antas vidare uppbära i Sverige skattepliktig nettointäkt av andra förvärvskällor med ett belopp av 5000 kronor och vid taxeringen till statlig inkomstskatt åtnjuta allmänna avdrag med 1000 kronor. Den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten blir sålunda (9500-5000-10006) 13500 kronor. I deklarationen antecknas: "Enligt avtalet med Rumänien skall den statliga resp. den kommunala inkomstskatten nedsättas med det belopp varmed summan av 9500 av hela den statliga 14500 inkomstskatten och den kommunala inkomstskatt, som belöper på 9500 kronor, överstiger 10 % av 10000 kronor. Den kommunala inkomstskatten får nedbringas endast i den mån det överskjutande beloppet överstiger 9500 14500 av hela den statliga inkomstskatten."- Royalty eller annat belopp, som utbetalas såsom ersättning för nyttjandet av gruva, källa eller annan naturtillgång, beskattas enligt art. 6.
Vinst, som fysisk eller juridisk person med hemvist i Rumänien förvärvar genom avyttring av fastighet i Sverige eller aktier i bolag vars väsentliga tillgång utgörs av här belägen fastighet, beskattas här. De svenska bestämmelserna om beskattning av vinst genom avyttring av aktier i bolag som avses i art. 14 punkt 1 finns i 35 § 3 mom.sjunde stycketkommunalskattelagen (1928:370). Enligt art. 14 punkt 4 får vidare svensk skatt under vissa förutsättningar uttagas även på vinst som förvärvas av fysisk eller juridisk person med hemvist i Rumänien genom avyttring av aktier i svenskt bolag. Slutligen beskattas i Sverige vinst genom icke yrkesmässig avyttring av lös egendom som utgör anläggnings- eller driftkapital i fast driftställe, som inkomsttagaren har här. Motsvarande gäller i fråga om lös egendom, som ingår i en i Sverige belägen stadigvarande anordning för utövande av fritt yrke.
Realisationsvinst, som förvärvas av fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här, om inte annat följer av sista meningen av art. 14 punkt 2. Enligt art. 14 punkt 1 får rumänsk skatt uttagas på realisationsvinsten, om den avyttrade egendomen utgörs av fastighet belägen i Rumänien eller aktier i bolag vars väsentliga tillgång utgörs av där belägen fastighet. Motsvarande gäller enligt art. 14 punkt 2 i fråga om lös egendom som utgör anläggnings- eller driftkapital i fast driftställe, som inkomsttagaren har i Rumänien, eller lös egendom hänförlig till stadigvarande anordning för utövande av fritt yrke, vilken inkomsttagaren har i Rumänien. Vidare får rumänsk skatt under de förutsättningar som anges i art. 14 punkt 4 uttagas på vinst som förvärvas av fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige genom avyttring av aktier i rumänskt bolag.
Svensk skatt på realisationsvinsten nedsätts enligt art. 25 punkterna 1 och 3 genom avräkning av den rumänska skatt som har påförts samma vinst. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 25.
till art. 15- Vad som förstås med uttrycket "fritt yrke" anges i art. 15 punkt 2.
- Inkomst av fritt yrke beskattas i regel endast i den stat där den skattskyldige har hemvist. Är inkomsten hänförlig till verksamhet, som utövas vid sådan stadigvarande anordning som avses i art. 15 punkt 1 eller utövas verksamheten under mer än 183 dagar av beskattningsåret i den andra staten, får inkomsten beskattas i den stat där anordningen finns eller där verksamheten annars utövas.
Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst av fritt yrke genom verksamhet vid stadigvarande anordning i Rumänien eller genom verksamhet där under mer än 183 dagar av beskattningsåret, får inkomsten beskattas i Sverige men rumänsk skatt på samma inkomst avräknas från den svenska skatten enligt art. 25 punkterna 1 och 3. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 25.- Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av skådespelare, musiker m.fl. se anvisningarna till art. 18.
Inkomst av enskild tjänst får enligt art. 16 punkt 1 i regel beskattas i den stat där arbetet utförs. Undantag från denna regel föreskrivs i art. 16 punkterna 2 och 3, art. 17, art. 18 punkt 3 samt art. 21 och 22.
Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av skådespelare, musiker m.fl. se anvisningarna till art. 18.
När svenskt bolag utbetalar styrelsearvode till person med hemvist i Rumänien, beskattas ersättningen i Sverige, om det kan ske enligt gällande beskattningsregler. Har sådan ersättning uppburits av person med hemvist i Sverige från bolag med hemvist i Rumänien, får inkomsten beskattas i Sverige men rumänsk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten enligt art. 25 punkterna 1 och 3. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 25.
Inkomst, som teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartister, musiker och liknande yrkesutövare samt professionella idrottsmän förvärvar genom sin yrkesverksamhet, beskattas i regel i den stat där verksamheten utövas (art. 18 punkt 1). Detta gäller oavsett om inkomsten förvärvas under utövande av fritt yrke eller på grund av anställning. Enligt art. 18 punkt 2 får inkomsten i regel beskattas i den stat där artisten eller idrottsmannen utför arbetet, även om ersättningen utbetalas till annan person (t.ex. arbetsgivare hos vilken artisten är anställd) än artisten eller idrottsmannen själv. Bestämmelserna i art. 18 punkterna 1 och 2 tillämpas inte i fall som avses i art. 18 punkt 3. För Sveriges vidkommande iakttas vid tillämpningen av art. 18 punkterna 1 och 2 bestämmelserna i 54 § första stycket c kommunalskattelagen (1928:370) och 7 § första stycket b lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Pension på grund av enskild tjänst samt livränta beskattas i regel endast i inkomsttagarens hemviststat (art. 19 punkterna 1 och 3).
Pension och annan utbetalning enligt svensk socialförsäkringslag stiftning till person med hemvist i Rumänien får enligt art. 19 punkt 2 beskattas här.
Person med hemvist i Sverige, som uppbär utbetalning enligt rumänsk socialförsäkringslagstiftning, beskattas i Sverige för sådan utbetalning men rumänsk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten på inkomsten enligt art. 25 punkterna 1 och 3. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 25.
Ersättning, med undantag för pension, som utbetalas av någon av staterna, dess administrativa underavdelningar eller lokala myndigheter för arbete utfört i allmän tjänst beskattas enligt huvudregeln i art. 20 punkt 1 a endast i den stat varifrån ersättningen utbetalas. Har arbetet utförts i den andra staten av person med hemvist i denna stat, beskattas emellertid ersättningen enligt art. 20 punkt 1 b endast i den staten, om mottagaren är medborgare i den staten eller inte har hemvist där endast för att utföra ifrågavarande arbete.
Pension, som utbetalas av - eller från fonder inrättade av - en av staterna, dess administrativa underavdelningar eller lokala myndigheter på grund av allmän tjänst, beskattas enligt art. 20 punkt 2 a i regel endast i denna stat. Om mottagaren av pensionen är medborgare i den andra staten och har hemvist där, beskattas emellertid pensionen enligt art. 20 punkt 2 b endast i denna stat.
Ersättning (inkl. pension), som utbetalas för tjänst utförd i samband med rörelse, som den utbetalande staten, dess administrativa underavdelningar eller lokala myndigheter bedrivit, beskattas som inkomst på grund av enskild tjänst enligt art. 16, 17 och 19.
till art. 25.- Inkomst från Sverige beskattas här i den mån svenska skatteförfattningar föranleder det och inskränkning av skattskyldigheten inte följer av övriga artiklar. Detsamma gäller i fråga om förmögenhetstillgång som är belägen i Sverige. Om inkomsten eller förmögenheten kan beskattas även i Rumänien, medges lättnad vid den rumänska beskattningen enligt art. 25 punkterna 1 och 3.
- Inkomst från Rumänien, som uppbärs av person med hemvist i Sverige, medtas vid taxering i Sverige med undantag för utdelning i vissa fall från bolag i Rumänien. I fråga om utdelning se punkt 2 andra stycket och punkt 3 av anvisningarna till art. 10. Likaså medtas förmögenhetstillgång, som är belägen i Rumänien, vid taxering till svensk förmögenhetsskatt. Svensk skatt på inkomsten eller förmögenheten nedsätts genom avräkning enligt art. 25 punkterna 1 och 3, om inte fall föreligger som anges i anvisningspunkten 3.
Svensk inkomstskatt beräknas på inkomstens bruttobelopp utan avdrag för rumänsk skatt som omfattas av avtalet. Avdrag medges i vanlig ordning för kostnader som hänför sig till inkomsten. Från den sålunda beräknade svenska skatten avräknas enligt art. 25 punkt 1 ett belopp motsvarande den rumänska skatt som belöper på inkomsten. Beträffande storleken av rumänsk skatt på utdelning, ränta, provision och royalty hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 10, anvisningspunkten 1 till art. 11, anvisningspunkten 2 till art. 12 samt anvisningspunkten 1 till art. 13. Har rumänsk skatt enligt avtalet uttagits på inkomst av rörelse, som har bedrivits i Rumänien, iakttas att inkomsten beräknats enligt art. 7.
Har befrielse eller nedsättning meddelats i fråga om rumänsk skatt som enligt art. 7 kan utgå på inkomst vilken förvärvas av fast driftställe som person med hemvist i Sverige har i Rumänien, skall på grund av föreskriften i art. 25 punkt 2 från den svenska skatten på sådan inkomst avräknas ett belopp motsvarande den rumänska skatt som skulle ha utgått, om sådan befrielse eller nedsättning ej hade meddelats.
Den skattskyldige bör i samband med sin självdeklaration för det beskattningsår, för vilket inkomsten upptas till beskattning, förete bevis eller annan utredning av den rumänska skatt som har påförts inkomsten eller skulle ha påförts denna om skattebefrielse eller skattenedsättning som avses i föregående stycke ej hade meddelats.
Avräkning av rumänsk inkomstskatt får ske med belopp motsvarande högst summan av de svenska skatter som belöper på inkomsten. Vid tillämpningen av denna regel anses på inkomsten från Rumänien belöpa så stor andel av hela den statliga inkomstskatten som inkomsten - efter avdrag för kostnader - utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor. Kommunal inkomstskatt anses belöpa på inkomst från Rumänien till så stor andel som inkomsten - efter avdrag för kostnader - utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor som skall taxeras i samma kommun som inkomsten från Rumänien.
Avräkning sker i första hand från den statliga inkomstskatten. Förslår ej denna, avräknas återstoden från kommunal inkomstskatt som belöper på inkomsten.
Taxeringsnämnd skall i deklaration anteckna motvärdet i svenska kronor av den rumänska skatten på inkomsten och ange att avräkning skall ske med detta skattebelopp, dock högst med de svenska skatterna på inkomsten. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning förs över till inkomst- och debiteringslängderna.
Exempel: En person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av fastighet i Rumänien med ett belopp av 10000 kronor. På inkomsten antas belöpa rumänsk skatt med ett belopp av 1500 kronor. Avdragsgilla kostnader uppgår till 500 kronor. Den skattskyldige antas vidare uppbära nettointäkter av andra förvärvskällor med ett belopp av 90000 kronor och vid taxeringen till statlig inkomstskatt åtnjuta allmänna avdrag med 10000 kronor. Den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten blir sålunda (9500-90000-100006) 89500 kronor. I deklarationen antecknas: "Avräkning från inkomstskatt enligt avtalet med Rumänien skall ske med 1500 kronor, dock högst med summan av den kommunala inkomstskatt, som belöper på 9500 kronor, och 9500 av 99500 hela den statliga inkomstskatten. Avräkning sker i första hand från den statliga inkomstskatten."
Anvisningarna i denna punkt om avräkning av svensk inkomstskatt gäller i tillämpliga delar även i fråga om avräkning av rumänsk skatt på förmögenhet från svensk förmögenhetsskatt.- Om person med hemvist i Sverige uppbär inkomst eller innehar förmögenhet, som enligt art. 8 punkterna 1 och 3, art. 14 punkt 2 sista meningen, art. 20 punkt 1 a eller punkt 2 a eller art. 24 punkt 3 skall beskattas endast i Rumänien, medtas inkomsten eller förmögenheten vid taxering i Sverige. Statlig och kommunal inkomstskatt resp. statlig förmögenhetsskatt uträknas i vanlig ordning. Från de sålunda uträknade inkomstskatterna resp. förmögenhetsskatten avräknas ett belopp motsvarande den del av inkomstskatterna resp. förmögenhetsskatten som vid proportionell beräkning belöper på den inkomst eller förmögenhet som enligt avtalet skall beskattas endast i Rumänien.
Exempel: En rumänsk medborgare med hemvist i Sverige uppbär pension från rumänska staten med ett belopp som efter avdrag för kostnader motsvarar 10000 kronor. Den skattskyldige antas uppbära i Sverige skattepliktiga nettointäkter av andra förvärvskällor med 50000 kronor och åtnjuta allmänna avdrag med 5000 kronor. Den till statlig och kommunal inkomstskatt taxerade inkomsten blir sålunda (10000-50000-50006) 55000 kronor. Såväl den statliga som den kommunala inkomstskatten nedsätts med 10000 . 60000
I fall som nu har nämnts skall taxeringsnämnd i deklarationen anteckna grunden för uträkningen av inkomstskatterna eller förmögenhetsskatten. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning förs över till inkomst- resp. förmögenhetslängden samt debiteringslängden.
Av art. 26 punkt 2 följer att bolag i Rumänien inte får påföras förmögenhetsskatt i Sverige. Bestämmelsen innebär ett undantag från regeln i 6 § 1 mom.första stycket c lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.