• NJA 2003 s. 302:Säljaren av en fastighet väcker skadeståndstalan mot köparen på grund av att köpeavtalet är ogiltigt. Preskriptionstid för säljarens fordran har ansetts löpa från den dag då fastigheten vidareförsåldes och säljarens möjlighet att hävda äganderätt upphörde.
• AD 2002 nr 49:En arbetstagare sade år 1998 upp sig från sin anställning sedan överenskommelse om avgångsvederlag träffats med arbetsgivaren. Han yrkade därefter ersättning för under anställningen inte uttagen kompensationsledighet som han enligt ett särskilt avtal tillerkänts år 1979. Fråga om preskription av kravet på ersättning. Även fråga om ersättningen fick anses inkluderad i avgångsvederlaget.
• NJA 2011 s. 755:Fråga om preskription vid återvinning i konkurs.
• NJA 2013 s. 632:Fråga om anspråk på dold samäganderätt till fast egendom är föremål för preskription.

• NJA 2012 s. 414:Trafikförsäkringsföreningens fordran på trafikförsäkringsavgift preskriberas tio år efter sin uppkomst. 2 § preskriptionslagen (1981:130).
• AD 2008 nr 60:Fråga om preskription. Käranden i målet har gjort gällande att hon inte fullt ut erhållit avtalad pension och yrkat att den tidigare arbetsgivaren ska utge ”resterande pension”. Fråga om talan avser en sådan fordran på pension som avses i 2 § tredje stycket preskriptionslagen eller är att uppfatta som en skadeståndstalan och att preskription därmed har inträtt enligt 2 § första stycket samma lag.
• NJA 2001 s. 471:Preskriptionsfristen för rätt till återvinning av arvsskatt räknas från den dag då den för högt beräknade skattskyldigheten slutligen fastställdes.
• NJA 2003 s. 302:Säljaren av en fastighet väcker skadeståndstalan mot köparen på grund av att köpeavtalet är ogiltigt. Preskriptionstid för säljarens fordran har ansetts löpa från den dag då fastigheten vidareförsåldes och säljarens möjlighet att hävda äganderätt upphörde.
• NJA 2000 s. 569:Borgensförbindelse för en konsumentfordran preskriberas tre år efter förbindelsens tillkomst. 2 § preskriptionslagen (1981:130).
• NJA 2007 s. 280:En borgenär har ansetts vara berättigad till efterutdelning i konkurs trots att hans fordran mot gäldenären personligen preskriberats under den tid som gått efter det att konkursen ursprungligen avslutades. Rätten till utdelning som sådan har ansetts inte vara av obligationsrättslig karaktär och därför inte falla inom tillämpningsområdet för preskriptionslagen (1981:130).
• RH 1995:6:Kommuns fordran på avgift för barnomsorg har ansetts vara en konsumentfordran och således underkastad treårspreskription.
• MÖD 2001:24:Miljösanktionsavgift vid kommunalt vattenverk-----Den verksamhet som kommunen bedriver vid ett vattenverk är att bedöma som näringsverksamhet. Verksamheten innehåller visserligen inslag av myndighetsutövning, men dessa är inte särskilt framträdande. Avgörande är istället att driften finansieras i huvudsak genom avgifter och att verksamheten därför har betydande ekonomiska inslag.
• RH 2007:6:Fråga om Trafikförsäkringsföreningens krav på trafikförsäkringsavgift är underkastat tioårig eller treårig preskription.
• NJA 2018 s. 103:Ersättning för ideell skada vid avregistrering av medborgarskap. Frågor om preskription och bestämmande av ersättningens storlek.
• NJA 2013 s. 700:Treårspreskriptionen enligt 2 § andra stycket preskriptionslagen har ansetts tillämplig på arbetslöshetskassas fordran avseende medlemsavgift.
• NJA 2011 s. 755:Fråga om preskription vid återvinning i konkurs.
• MÖD 1999:1:Preskription av anläggningsavgift enligt va-lagen-----Under 1990-talet genomförde Haninge kommun sanering och utbyggnad av den allmänna va- anläggningen på Dalarö. När arbetet, som utfördes i fem etapper, var slutfört debiterades fastighetsägarna i området anläggningsavgift. Va- nämnden (VAN) ogillade de flesta av invändningarna mot avgifterna, men ansåg att vissa fordringar var preskriberade. Nämnden konstaterade inledningsvis att kommunens krav var att betrakta som en konsumentfordran. När det gällde tidpunkten för uppkomsten av fastighetsägarens skyldighet att betala avgift enligt 10 § 2 st. lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar, ansåg VAN att den inträdde när sista etappen i utbyggnaden var färdigställd. Denna tidpunkt inföll närmare bestämt när anläggningen genom godkännande vid slutbesiktning hade blivit överlämnad av entreprenören till kommunen. Kommunens fordringar med avseende på anläggningen preskriberades följaktligen tre år efter denna tidpunkt. Nämnden ansåg också att den förra tidpunkten skulle vara avgörande för vilken taxa som skulle tillämpas i målen nämligen 1992 års va-taxa. Kommunen överklagade till Miljööverdomstolen som dock fastställde VAN:s beslut.
• NJA 2013 s. 980:Treårspreskription enligt 2 § andra stycket preskriptionslagen har inte ansetts tillämpligt på en lantmäterimyndighets fordran avseende förrättningskostnader.
• MÖD 2005:21:Preskription av skadestånd enligt 32 kap. miljöbalken-----En fastighetsägare hade yrkat skadestånd av ett kraftbolag för bl.a. ren förmögenhetsskada till följd av att den elektriska verksamheten i kraftledningar, uppförda i närheten av dennes fastighet, orsakade psykiska imissioner. Miljödomstolen, som hade avgjort frågan om preskription i särskild dom, hade funnit att skadeståndsanspråket var preskriberat. Miljööverdomstolen bedömde att den aktuella skadan inte var att bedöma som en s.k. perdurerande skada och att upphörandet av strömtransport i ledningarna inte, som fastighetsägaren gjorde gällande, skulle utgöra utgångspunkt för preskriptionsfristen.
• RH 2011:46:Återkrav av arbetslöshetsersättning har ansetts inte röra sig om en konsumentfordran, varför tioårig preskriptionstid har ansetts gälla enligt preskriptionslagen.
• MÖD 2001:23:Miljösanktionsavgift vid kommunalt avloppsreningsverk-----Den verksamhet som Vetlanda kommun driver vid avloppsreningsverket är att bedöma som näringsverksamhet. Verksamheten innehåller visserligen inslag av myndighetsutövning, men dessa är inte särskilt framträdande. Avgörande är istället att driften finansieras i huvudsak genom avgifter och att verksamheten därför har betydande ekonomiska inslag.
• NJA 1990 s. 35:Två makar har åtagit sig ett garantiansvar för att ett bolag skulle fullgöra sin förpliktelse att utge pension till en tredje person. Den särskilda regeln i 2 § 3 st preskriptionslagen om beräkning av preskriptionstid för pensionsfordringar har ansetts tillämplig på garantiåtagandet. Regeln har tolkats så, att varje rättighet på grund av åtagandet är preskriberad, om någon preskriptionsavbrytande åtgärd inte har vidtagits inom tio år från den dag då krav på betalning till följd av åtagandet tidigast har kunnat göras gällande. Det har vidare ansetts att, i den mån makarna i egenskap av företrädare för bolaget medverkade till att pensionsbelopp betalades ut, detta inte har haft någon preskriptionsavbrytande verkan såvitt gäller garanti åtagandet.
• NJA 2013 s. 632:Fråga om anspråk på dold samäganderätt till fast egendom är föremål för preskription.
• AD 2021 nr 5:Ett bolag har låtit en arbetstagare göra privata inköp genom bolaget från bolagets leverantör till samma pris som bolaget betalat denne.
• RH 2010:49:Fråga om preskriptionstidens längd för en fordran grundad på övertrassering av ett inlåningskonto hos bank
• RH 2006:17:Treårig s.k. konsumentpreskription gäller för en hyresvärds fordran mot en hyresgäst när hyresvärden är näringsidkare och hyresgästen konsument. Den treåriga preskriptionstiden har också ansetts gälla när hyresvärden och hyresgästen ingått en förlikning där den ursprungliga fordran, grundad på hyresförhållandet, har ersatts av en ny fordran som grundats på förlikningsavtalet. Hinder mot verkställighet av förlikningen förelåg därför på grund av preskription.
• NJA 1988 s. 503:Treårspreskriptionen enligt 2 § 2 st preskriptionslagen (1981:130) har ansetts tillämplig på konsumentfordran avseende dels engångsavgift för utförande av allmän va-anläggning enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (I), dels avgift enligt lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare (II).
• NJA 1997 s. 281:Prövningstillstånd i HovR. Frågor rörande preskription av borgensåtagande för bostadshyresfordran.

• 19 § Brottsskadelag (2014:322)
• 14 § 4 st Brottsskadelag (1978:413)

• 12 kap. 13 § 2 st Skattebetalningslag (1997:483)
• 59 kap. 27 § Skatteförfarandelag (2011:1244)
• 18 § 3 st Lag (1958:295) om sjömansskatt
• 78b § 2 st, 76 § 3 st, 77a § 4 st Uppbördslag (1953:272)
• 15 § 4 st, 20 § 2 st, 18 § 4 st Lag (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare
• 36 § 4 st Tullag (1987:1065)
• 19 § 3 st, 22 § 4 st Lag (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar
• 48a § 5 st Lag (1968:430) om mervärdeskatt

Prop. 2021/22:215: Paragrafen innehåller regler om preskriptionsavbrott. Övervägandena finns i avsnitt 15.

• RH 2018:13:Preskriptionsavbrott anses inte ha skett genom ett enstaka brev med preskriptionsavbrytande innehåll som skickats flera år efter det senast skickade brevet.

• NJA 2007 s. 280:En borgenär har ansetts vara berättigad till efterutdelning i konkurs trots att hans fordran mot gäldenären personligen preskriberats under den tid som gått efter det att konkursen ursprungligen avslutades. Rätten till utdelning som sådan har ansetts inte vara av obligationsrättslig karaktär och därför inte falla inom tillämpningsområdet för preskriptionslagen (1981:130).
• NJA 2014 s. 844:En konkursgäldenär har rätt att avbryta preskription av en fordran som hör till konkursboet.
• NJA 1994 s. 553:Fråga om tillämpningen av bestämmelsen i 7 § 1 st preskriptionslagen (1981:130) om ny preskriptionstid när kronofogdemyndigheten i mål om utmätning inte funnit utmätningsbar egendom till täckande av skulden.
• RH 2002:66:Enbart den omständigheten att kravbrev vid flera tillfällen sänts till gäldenärens folkbokföringsadress utan att komma i retur innebar inte att borgenären styrkt preskriptionsavbrott. - Betalning som skett på grund av löneutmätning har inte ansetts medföra ett återupplivande av en redan preskriberad fordran.
• NJA 1991 s. 647:Sedan utmätning i överskjutande skatt vid två tillfällen skett för en konsumentfordran, ansöker borgenären på nytt om utmätning för fordringen, varvid gäldenären invänder att han ej fått kännedom om de tidigare utmätningsmålen och att fordringen därför är preskriberad. Fråga om invändningen kan lämnas utan avseende.

• NJA 2017 s. 569:Regeln att preskription av en huvudfordran omfattar även fordran på grund av borgen är tillämplig även när huvudgäldenären är ett aktiebolag som vid tiden för preskriptionen av huvudfordran var upplöst efter en underskottskonkurs. (Jfr NJA 2005 s. 44.)
• NJA 2004 s. 499:Preskription av hyresfordran. (Jfr NJA 2002 s.358)
• HFD 2014:56:Ett som "beslut" betecknat svar från Centrala studiestödsnämnden till en låntagare angående preskription av lånefordran har inte ansetts innefatta ett överklagbart beslut.
• NJA 2014 s. 107:Preskription av en huvudfordran omfattar också fordran på grund av borgen, även när gäldenären har avlidit innan huvudfordringen preskriberades.
• RH 2015:42:I den mån ett aktiebolags ansvar mot en borgenär bortfallit på grund av preskription, kan borgenären inte med framgång vända sig till den som är medansvarig för bolagets förpliktelser enligt 25 kap. 18 § eller 19 § aktiebolagslagen (2005:551). Medansvaret är således, i likhet med vad som gäller ansvar på grund av ett borgensåtagande, identiskt med bolagets och föremål för s.k. accessorisk preskription. Borgenären kan därför inte åstadkomma ett preskriptionsavbrott gentemot bolaget genom att vända sig mot en medansvarig styrelseledamot eller aktieägare personligen. Detta gäller även om bolaget har upplösts innan fordringarna har preskriberats mot detsamma. Hovrättens bedömning avser rättsläget före införandet av 25 kap. 20 a § aktiebolagslagen, som trädde ikraft den 1 maj 2013.
• NJA 2005 s. 44:Borgen. Ett aktiebolag som gått i konkurs och enligt bolagsrättsliga regler upplösts efter konkursens avslutande har varit gäldenär i ett fordringsförhållande. Bolagets upplösning har inte ansetts inverka på borgensansvaret för fordringen. Regeln i 8 § andra stycket preskriptionslagen (1981:130) om accessorisk preskription av fordran på grund av borgen har inte ansetts tillämplig när gäldenärsbolaget upplösts innan fordringen preskriberats mot bolaget.

• NJA 1989 s. 269:Fem personer verksamma i ett aktiebolag tecknade generell proprieborgen för bolagets förpliktelser gentemot en bank. Vidare tecknades särskild proprieborgen av två andra personer för den kredit som lämnades. Banken friskrev sedermera två av dem som tecknat generell borgen. Banken har ansetts inte ha haft rätt härtill och det solidariska ansvaret för återstående borgensmän har funnits vara upplöst till följd av den oberättigade friskrivningen. Fråga också om borgen av de två som tecknat särskild borgen skall anses vara s k efterborgen.

• RH 2007:52:Den allmänna bestämmelsen i 10 § preskriptionslagen (1981:130) om kvittning med en preskriberad fordran skall tillämpas även i fråga om en fordran som preskriberats (specialpreskription) enligt 29 kap. 13 § 3 aktiebolagslagen (2005:551), jfr 15 kap. 13 § 3 aktiebolagslagen (1975:1385).

• NJA 2007 s. 280:En borgenär har ansetts vara berättigad till efterutdelning i konkurs trots att hans fordran mot gäldenären personligen preskriberats under den tid som gått efter det att konkursen ursprungligen avslutades. Rätten till utdelning som sådan har ansetts inte vara av obligationsrättslig karaktär och därför inte falla inom tillämpningsområdet för preskriptionslagen (1981:130).
• NJA 1996 s. 560:Preskription av huvudfordran inskränker inte borgenärens rätt att få betalning ur tredjemanspant som ställts till säkerhet för fordringen.

• RH 2006:17:Treårig s.k. konsumentpreskription gäller för en hyresvärds fordran mot en hyresgäst när hyresvärden är näringsidkare och hyresgästen konsument. Den treåriga preskriptionstiden har också ansetts gälla när hyresvärden och hyresgästen ingått en förlikning där den ursprungliga fordran, grundad på hyresförhållandet, har ersatts av en ny fordran som grundats på förlikningsavtalet. Hinder mot verkställighet av förlikningen förelåg därför på grund av preskription.