1 §  I denna förordning ges bestämmelser om behörighet till vissa tjänster inom landstingens hälso- och sjukvård och om tillsättning av sådana tjänster.

Vad som i förordningen sägs om landsting gäller också kommuner som inte ingår i ett landsting. Bestämmelserna i 6 § gäller även inom övrig kommunal hälso- och sjukvård. Förordning (1991:1955).

2 §  Behörig till läkartjänst för allmäntjänstgöring är den som avlagt läkarexamen. Detsamma gäller för den som genomgått medicinsk utbildning utomlands och skall genomgå kompletterande utbildning.

Behörig till läkartjänst för specialiseringstjänstgöring är den som har legitimation som läkare. Förordning (1991:1955).

3 §  Behörig till annan läkartjänst än som sägs i 2 § är den som har specialistkompetens. Förordning (1995:1218).

4 §  Om särskilda skäl föreligger får socialstyrelsen förklara en läkare behörig till tjänst som avses i 3 § även om läkaren inte uppfyller behörighetsvillkoret. Förordning (1991:1955).

5 §  Kan till vikarie för läkare vid semester eller annan ledighet eller under vakans inte förordnas någon som är behörig att utöva läkaryrket får socialstyrelsen medge landstinget att förordna som vikarie en annan person som styrelsen bedömer i huvudsak kunna fullgöra de med tjänsten förenade uppgifterna. Förordning (1991:1955).

6 §  Behörig till tjänst som barnmorska, sjukgymnast eller sjuksköterska är den som har legitimation för sådant yrke. Detsamma gäller i fråga om vikarie på sådan tjänst om socialstyrelsen inte medgett undantag.

Socialstyrelsen skall meddela allmänna råd om kompetenskrav för arbetsterapeuter, sjukgymnaster, sjukhusfysiker, sjukhusingenjörer, sjuksköterskor och ambulanspersonal. Förordning (1991:1955).

7 §  Om tillsättning av läkartjänster och andra tjänster som är förenade med tjänst som lärare vid en högskola finns bestämmelser i 3 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434). Förordning (1993:593).

8 §  När en tjänst för specialistutbildad läkare skall tillsättas, skall landstinget kungöra tjänsten ledig till ansökan. Sådan tjänst får dock tillsättas utan kungörelse om särskilda skäl föreligger.

Kungörelser som avses i första stycket skall införas i Post- och Inrikes Tidningar eller, om regeringen medger det, i en annan publikation med föreläggande av tre veckors ansökningstid, räknad från dagen för kungörandet. Förordning (1991:1955).

10 §  När andra tjänster för specialistutbildade läkare än som avses i 7 § skall tillsättas vid en enhet inom landstingets hälso- och sjukvård som har upplåtits för grundläggande utbildning av läkare, skall tre sakkunniga pröva varje sökandes behörighet och bedöma skickligheten hos samtliga behöriga sökande. Vid bedömningen av skickligheten skall hänsyn tas främst till utbildning samt till klinisk och vetenskaplig skicklighet. De sakkunniga skall föra upp de fyra främsta behöriga sökandena på förslag.

Landstinget får därefter förordna en av de föreslagna på tjänsten. Förordning (1991:1955).

11 §  Två av de sakkunniga som avses i 10 § och suppleanter för dem utses för högst fyra år på det sätt som högskolestyrelsen bestämmer. Landstinget utser för samma tid en sakkunnig och suppleant för denne. Högskolestyrelsen utser ordförande och vice ordförande bland de sakkunniga.

Om ingen av de sakkunniga är verksam inom det område som den lediga tjänsten avser, skall de tillkalla en läkare inom verksamhetsområdet att ingå som sakkunnig.

Om det behövs får de sakkunniga, efter medgivande av landstinget, inhämta yttrande från en annan läkare med särskild erfarenhet från det verksamhetsområde som den lediga tjänsten avser. Förordning (1991:1955).

12 §  När annan tjänst för specialistutbildad läkare än som avses i 7 och 10 §§ skall tillsättas, skall landstinget fästa avseende främst vid skickligheten för tjänsten. Förordning (1991:1955).

15 §  Sakkunniga skall samråda med varandra och utan onödigt dröjsmål avge sina tjänsteförslag.

Föreskrifterna i 18 och 19 §§förvaltningslagen (1986:223) om omröstning och om rätt att få en avvikande mening antecknad skall tillämpas i fråga om de sakkunnigas beslut. Förordning (1986:1412).

16 §  Vikariat på läkartjänst som beräknas vara minst sex månader i följd tillsätts i samma ordning som tjänsten om socialstyrelsen inte medgett undantag.

17 §  Läkartjänster för allmäntjänstgöring tillsätts genom förordnande för högst två år.

Läkartjänster för specialiseringstjänstgöring vid enheter som har upplåtits för grundläggande utbildning av läkare tillsätts genom förordnande för högst sex månader utöver den beräknade tid som behövs för att uppnå de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som föreskrivits för specialiteten. Sådana läkartjänster får dock tillsättas genom förordnande tills vidare, om det med hänsyn till den verksamhet som bedrivs vid enheten kan ske utan att utbildningens eller forskningens behov åsidosätts.

Tidsbegränsade förordnanden som har meddelats enligt första eller andra stycket får förlängas utöver den föreskrivna längsta tiden om särskilda skäl föreligger. Förordning (1991:1955).

18 §  Den myndighet som skall tillsätta en tjänst som avses i denna förordning skall utan dröjsmål anslå de sakkunnigas beslut om tjänsteförslag på landstingets anslagstavla med uppgift om den dag då anslaget skedde. I kommuner som inte ingår i något landsting anslås förslaget på kommunens anslagstavla. Förordning (1991:1955).

19 §  Beslut av sakkunniga om tjänsteförslag får överklagas hos socialstyrelsen. Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in till socialstyrelsen inom tre veckor från den dag då beslutet anslogs.

Socialstyrelsens beslut får inte överklagas. Förordning (1986:1412).