1 §  Denna förordning tillämpas i fråga om sådana kläder som anges i bilaga till förordningen och som inte är begagnade.

2 §  Kläder får inte saluhållas yrkesmässigt till förbrukare inom landet, om de ej är tydligt och otvetydigt märkta med uppgift om det land där kläderna har tillverkats (ursprungsland).

I fråga om klädernas ursprung skall förordningen (1984:59) om varors ursprung tillämpas.

Kommerskollegium får i enskilda fall medge undantag från förbudet enligt första stycket, om det finns särskilda skäl för det. Ett undantag får förenas med villkor. Förordning (1984:69).

3 §  Uppgiften om ursprungsland skall vara fast anbringad på kläderna, om inte kommerskollegium av särskilda skäl föreskriver eller i enskilda fall medger annat.

4 §  Kommerskollegium får meddela närmare föreskrifter om märkningen.

5 §  Kommerskollegium utövar tillsynen över efterlevnaden av denna förordning och de föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen.

Den som yrkesmässigt tillverkar, importerar eller saluhåller kläder som avses i 1 § är skyldig att efter anmodan av kommerskollegium lämna sådana upplysningar, handlingar, varuprov och liknande som behövs för tillsynen.

6 §  Till böter dömes den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. saluhåller kläder i strid mot 2 eller 3 § eller mot föreskrift eller villkor som har meddelats med stöd av denna förordning eller
2. underlåter att fullgöra skyldighet enligt 5 § andra stycket eller lämnar oriktig uppgift vid fullgörandet.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

Om flera medverkat till gärning som avses i första stycket, skall 23 kap.4 och 5 §§brottsbalken tillämpas.

7 §  Allmänt åtal för brott som avses i 6 § får väckas endast efter anmälan eller medgivande av kommerskollegium.

8 §  Beslut som har meddelats av kommerskollegium i enskilda fall enligt denna förordning får överklagas hos kammarrätten genom besvär. Beslut enligt 7 § får dock inte överklagas.