1 §  Termer och begrepp som används i denna förordning har samma betydelse som i hälsoskyddslagen (1982:1080).

2 §  Om det behövs med hänsyn till förhållandena inom försvarsmakten, får generalläkaren efter samråd med socialstyrelsen och statens naturvårdsverk meddela bestämmelser om undantag från hälsoskyddslagens (1982:1080) och denna förordnings tillämpning på försvarsmakten. Förordning (1994:658).

3 §  I syfte att hindra uppkomsten av sanitär olägenhet skall en bostad särskilt

1. ge betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller, luftföroreningar och andra liknande störningar,
2. ha tillfredsställande luftväxling genom anordning för ventilation eller på annat sätt,
3. hållas tillfredsställande uppvärmd,
4. ge de boende möjligheter att upprätthålla en god personlig hygien,
5. ha tillgång till vatten i erforderlig mängd och av godtagbar beskaffenhet till dryck, matlagning, personlig hygien och andra hushållsändamål.

4 §  En bostad får inte brukas så, att någon kan utsättas för sanitär olägenhet genom orenlighet, störande ljud eller annan störning.

5 §  I en bostad får inte inhysas så många personer att risk för sanitär olägenhet uppkommer.

6 §  Ledningarna för en avloppsanordning som avses i 7 § hälsoskyddslagen (1982:1080) skall vara slutna, om inte den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet medger något annat.

Om en avloppsanordning som avses i 7 § hälsoskyddslagen ändras och åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning skall förhållandet anmälas till nämnden. Förordning (1991:1602).

7 §  I ett beslut om tillstånd att inrätta en avloppsanordning som avses i 7 § hälsoskyddslagen (1982:1080) får en sådan nämnd som avses i 6 § föreskriva att anläggningen inte får tas i bruk förrän den besiktigats och godkänts av nämnden. Detsamma gäller ett beslut om tillstånd att inrätta en värmepumpsanläggning som avses i 7 a § hälsoskyddslagen. Förordning (1991:1602).

9 §  Den som avser att anordna en gödselstad eller annan upplagsplats för djurspillning inom område med detaljplan skall anmäla detta till en sådan nämnd som avses i 6 §. Förordning (1991:1602).

9 a §  Den som avser att i marken i öppen cistern förvara mer än en kubikmeter dieselbrännolja eller eldningsolja med en flampunkt högre än 55 grader Celsius skall anmäla detta till en sådan nämnd som avses i 6 §.

Vad som sägs i första stycket gäller inte om anläggningen kräver anmälan eller tillstånd enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av miljöskyddslagen (1969:387). Förordning (1991:1602).

9 b §  Föreskrifter som avses i 14 a § första stycket hälsoskyddslagen (1982:1080) om gränsvärden för högsta tillåtna halt i luften av föroreningar i form av kvävedioxid, svaveldioxid, sot och bly meddelas av Statens naturvårdsverk.

Naturvårdsverket meddelar närmare föreskrifter om mätmetoder och redovisning av mätresultat. Förordning (1993:1185).

9 c §  Föreskrifter som avses i 8 § hälsoskyddslagen (1982:1080) om vattnets beskaffenhet i vissa badanläggningar och strandbad och om kontrollen av sådant vatten meddelas av Statens naturvårdsverk. Förordning (1995:1089).

10 §  Om det behövs för att hindra uppkomsten av sanitär olägenhet, får kommunen föreskriva att

1. nötkreatur, häst, get, får eller svin,
2. pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur,
3. orm

inte får hållas inom område med detaljplan utan särskilt tillstånd av en sådan nämnd som avses i 6 §. Ett sådant tillstånd får förenas med särskilda villkor. Förordning (1991:1602).

11 §  Om det behövs för att hindra uppkomsten av sanitär olägenhet i en kommun, får kommunen meddela föreskrifter om

1. tomgångskörning med motordrivna fordon,
2. spridande av naturligt gödsel, slam och annan orenlighet inom område med detaljplan eller intill sådant område,
3. inrättande av annat slag av toalett än vattentoalett,
4. hantering av mjölk i utrymme för mjölkprodukter, på vilket livsmedelslagen (1971:511) inte tillämpas,
5. skydd för ytvattentäkter och enskilda grundvattentäkter,
6. tillfälligt förbud mot småskalig eldning med vissa fasta bränslen inom särskilt angivna områden,
7. skötsel och tillsyn av eldningsanordning för vissa fasta bränslen,
8. tillfälligt förbud mot eldning av löv, kvistar och annat trädgårdsavfall inom planlagt område, och
9. bränning av halm på åkermark.

Om det i en kommun förekommer camping i betydande omfattning på annan plats än i anläggning som avses i 12 § 2 hälsoskyddslagen (1982:1080) får kommunen meddela föreskrifter för eller förbjuda sådan camping inom särskilt utsatta områden om det behövs för att förhindra sanitär olägenhet. Förordning (1998:118).

12 §  Om det i en kommun finns tätbebyggt område som inte omfattas av detaljplan, får kommunen, om särskilda skäl föranleder det, föreskriva att en bestämmelse som avses i 9 § eller 11 § första stycket 2 skall gälla även sådant tätbebyggt område. Förordning (1987:175).

13 §  På en särskild karta skall märkas ut områden som avses i 7 § andra stycket tredje meningen och 7 a § andra stycket andra meningenhälsoskyddslagen (1982:1080) samt 11 § första stycket 6, 11 § andra stycket och 12 § denna förordning. Kartan skall fogas vid kommunens övriga föreskrifter om hälsoskyddet i kommunen. Förordning (1995:807)

14 §  Föreskrifter som en kommun meddelar med stöd av en bestämmelse i denna förordning skall genom länsstyrelsens försorg och på kommunens bekostnad kungöras i länets författningssamling så snart det kan ske. Föreskrifterna skall genom kommunens försorg anslås samt införas i ortstidning. Kommunen skall se till att tryckta exemplar av de samlade föreskrifterna finns att tillgå för allmänheten.

Kommunen skall skyndsamt underrätta länsstyrelsen om de föreskrifter som kommunen har meddelat enligt första stycket.

Första och andra styckena gäller också när kommunen har föreskrivit om tillståndsplikt enligt 7 § andra stycket tredje meningen och 7 a § andra stycket andra meningenhälsoskyddslagen (1982:1080).

Kommunen skall skyndsamt underrätta lantmäterimyndigheten när föreskrifter enligt 11 § första stycket 5 meddelats, ändrats eller upphävts. Förordning (1995:1439).

15 §  En ansökan eller anmälan till en sådan nämnd som avses i 6 § enligt bestämmelserna i hälsoskyddslagen (1982:1080) eller denna förordning skall vara skriftlig och innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att bedöma de anordningar, lokaler eller anläggningar som avses i ansökan eller anmälan. Förordning (1991:1602).

16 §  Kommunen får ta ut särskilda avgifter enligt taxa som kommunen bestämmer för

1. ansökan om tillstånd enligt hälsoskyddslagen (1982:1080), denna förordning eller bestämmelse som har meddelats med stöd av förordningen,
2. kontroll av badvatten i anläggning som avses i 12 § 2 hälsoskyddslagen,
3. tillsyn över sådana anläggningar som avses i 9 a § denna förordning. Förordning (1990:1069).

17 §  Den centrala tillsynen enligt 15 § hälsoskyddslagen (1982:1080) skall fördelas mellan socialstyrelsen och statens naturvårdsverk på det sätt som framgår av nedan angivna uppställning.

A. Socialstyrelsen

1. bostäder,
2. lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande,
3. samlingslokaler,
4. hotell, pensionat och liknande lokaler,
5. lokaler för hygienisk behandling,
6. lokaler för hantverk och annan industriell verksamhet,
7. luftföroreningar, buller och andra liknande störningar, avloppsvatten och avfall, i den mån dessa förekommer inom byggnad,
8. ohyra,
9. övriga i denna paragraf ej särskilt nämnda frågor.

B. Statens naturvårdsverk

1. luftföroreningar, buller och andra liknande störningar, avloppsvatten och avfall, i de fall tillsynen inte ankommer på socialstyrelsen enligt 7 ovan, samt olägenheter från värmepumpsanläggningar som avses i 7 a § andra stycket hälsoskyddslagen,
2. spridning och annan hantering av naturlig gödsel, slam och annan orenlighet,
3. idrottsanläggningar, badanläggningar, strandbad och liknande anläggningar,
4. vattentäkter,
5. anläggningar som avses i 9 a §.

De centrala tillsynsmyndigheterna skall samarbeta i tillsynsarbetet. Förordning (1990:985).

18 §  Föreskrifterna om ansvar i 23 § hälsoskyddslagen (1982:1080) gäller i fråga om den som

1. underlåter att göra anmälan enligt 6 § andra stycket,
2. bryter mot föreskrift enligt 7 §, mot kommunal föreskrift som har meddelats med stöd av 10 eller 11 § eller mot villkor som avses i 10 §.