1 §  Kostnader som koncessionsnämnden för miljöskydd, statens naturvårdsverk och länsstyrelserna har för prövning eller tillsyn enligt miljöskyddslagen (1969:387) skall täckas genom avgifter till staten. Har tillsynen överlåtits åt miljö- och hälsoskyddsnämnden i en kommun, skall kostnader för tillsynen täckas genom avgifter till kommunen.

Avgifterna skall betalas av den vars verksamhet är föremål för prövning eller tillsyn.

2 §  För rådgivning i miljöskyddsfrågor skall avgift betalas endast om rådgivningen utgör ett led i handläggningen av ett tillstånds- eller tillsynsärende.

3 §  Avgifterna skall bestämmas på grundval av den handläggningstid som åtgår för prövningen eller tillsynen. Med handläggningstid avses den sammanlagda tid som tjänstemännen vid myndigheten har använt för beredning, föredragning och beslut i ett tillståndsärende eller för tillsynen under ett kalenderår av en verksamhet. För länsstyrelsens tillståndsprövning gäller dessutom 5 § tredje stycket.

I handläggningstiden skall inte inräknas den del av restiden som vid ett och samma resetillfälle för en tjänsteman överstiger två timmar. Förordning (1986:634).

4 §  Avgift skall inte betalas för handläggning som föranleds av att ett beslut enligt miljöskyddslagen (1969:387) har överklagats.

5 §  För prövning av frågor om tillstånd till miljöfarlig verksamhet och för prövning som avses i 41 § miljöskyddslagen (1969:387) skall avgift betalas med de belopp som anges i följande avgiftslista.

För länsstyrelsens tillståndsprövning skall därutöver betalas en grundavgift som motsvarar avgiften för en handläggningstid av två timmar. Förordning (1986:634).

6 §  Avgift skall inte betalas för handläggning som avser ansökan om tillstånd vilken har återkallats innan den har kungjorts enligt 14 § andra stycket 1 miljöskyddslagen (1969:387).

7 §  Nedsättning av avgiften får bestämmas om handläggningen avser tillstånd till en verksamhet som inte är tillståndspliktig enligt miljöskyddsförordningen (1981:574).

I ärenden enligt 23--25, 27 eller 41 § miljöskyddslagen (1969:387) får avgiften sättas ned eller efterges, om det är skäligt med hänsyn till utgången i ärendet.

8 §  Vid prövningen av nedan angivna verksamheter får avgiften bestämmas till högst de belopp som anges nedan.

Vid prövningen av motorsportbana eller skjutbana får avgiften begränsas till de i första stycket angivna avgiftsbeloppen, om inte särskilda skäl talar mot en sådan begränsning.

9 §  Beslut om prövningsavgift meddelas av koncessionsnämnden för miljöskydd eller av länsstyrelsen. Ett avgiftsbeslut omfattar även annan myndighets kostnader som enligt 1 och 3 §§ skall täckas genom avgifter.

10 §  För tillsyn av en miljöfarlig verksamhet skall avgift betalas med belopp som anges i 5 § andra stycket, om inte annat följer av 12 §.

För avgift som skall betalas till en kommun gäller vad som föreskrivs i fråga om avgift för tillsyn som utövas av länsstyrelsen. Förordning (1986:634).

11 §  Avgift skall inte betalas för tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig vara obefogade.

12 §  Den sammanlagda årliga tillsynsavgiften för en verksamhet som anges i 8 § första stycket får inte bestämmas till högre belopp än det som i nämnda stadgande anges som högsta sammanlagda prövningsavgift för ett ändrat tillstånd. Detsamma gäller verksamheter som anges i 8 § andra stycket, om inte särskilda skäl talar mot en sådan begränsning av avgiften.

13 §  Beslut om tillsynsavgift meddelas av den myndighet som utövar tillsynen enligt miljöskyddslagen (1969:387).

14 §  Beslut enligt 9 eller 13 § får meddelas utan att underrättelse enligt 15 § första stycket förvaltningslagen (1971:290) har skett. Om någon sådan underrättelse inte har skett, skall den myndighet som har meddelat beslutet ompröva detta på begäran av den avgiftsskyldige. Beslut enligt 9 eller 13 § får överklagas hos kammarrätten genom besvär.

Beslut enligt 9 eller 13 § får verkställas enligt utsökningsbalken. Förordning (1986:634).

15 §  Föreskrifter för verkställigheten av denna förordning meddelas av statens naturvårdsverk.