1 §  Med fartyg avses i denna förordning varje farkost som används eller kan användas till transport på vattnet.

2 §  För sjötrafik inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon tillämpas, om inte annat anges i 3 §, den i London den 20 oktober 1972 avslutade konventionen om internationella regler till förhindrande av kollisioner till sjöss (de internationella sjövägsreglerna) med de ändringar som beslutades av Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) den 19 november 1981, den 19 november 1987, den 19 oktober 1989, den 4 november 1993 och den 29 november 2001. Konventionen med 1981, 1987, 1989, 1993 och 2001 års ändringar publiceras i svensk översättning i Transportstyrelsens författningssamling. Förordning (2009:646).

3 §  För sjötrafik inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon gäller de tillägg till och undantag från de internationella sjövägsreglerna som följer av denna förordning eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen.

Det finns särskilda bestämmelser för sjötrafik i hamnar, kanaler och särskilda farleder. Det finns också särskilda bestämmelser för trafik med militära fartyg, fartyg i konvoj, sjöflygplan och höghastighetsfartyg, för sjötrafiken i närheten av sådana fartyg eller sjöflygplan och för trafik med svävare. Förordning (1998:1356).

4 §  I den mån det inte strider mot tillämplig lag i främmande stat gäller de internationella sjövägsreglerna samt denna förordning och med stöd av förordningen meddelande föreskrifter även för trafik med svenskt fartyg utanför Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon.

Transportstyrelsen får efter samråd med Sjöfartsverket föreskriva om undantag från vad som anges i första stycket. Förordning (2008:1285).

5 §  En sjötrafikant skall visa gott sjömanskap och iaktta den omsorg och varsamhet som till förekommande av sjöolycka betingas av omständigheterna.

6 §  Den som framför fartyg eller eljest på fartyg har uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss får inte fullgöra sin uppgift om han på grund av sjukdom, uttröttning eller påverkan av alkoholhaltiga drycker eller annat berusningsmedel eller av något annat skäl inte kan utföra uppgiften på ett betryggande sätt.

1 §  Transportstyrelsen får efter samråd med Sjöfartsverket meddela de föreskrifter som behövs med hänsyn till sjösäkerheten när fartyg förs i Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon.

Transportstyrelsen får efter samråd med Sjöfartsverket meddela de föreskrifter som behövs med hänsyn till sjösäkerheten när svenska fartyg förs utanför Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon. Dessa föreskrifter ska dock inte tillämpas om de strider mot tillämplig lag i främmande stat. Förordning (2008:1285).

2 §  Länsstyrelsen får efter samråd med Sjöfartsverket och Transportstyrelsen meddela föreskrifter om fartbegränsning, förbud mot ankring eller begränsning i rätten att utnyttja vattenområde för båttävling, vattenskidåkning, dykning eller liknande sporter i Sveriges sjöterritorium. Länsstyrelsen får efter samråd med Sjöfartsverket och Transportstyrelsen även meddela tillfälliga dispenser från sina föreskrifter.

Länsstyrelsen får efter samråd enligt första stycket meddela föreskrifter om andra begränsningar och förbud som avser rätten att använda ett vattenområde i Sveriges sjöterritorium för trafik med fartyg, om föreskriften behövs från miljösynpunkt eller av andra säkerhetsskäl än de som anges i 1 § eller för att skydda fisket eller anläggningar för vattenbruk och föreskriften inte gäller handelssjöfarten i allmän farled.

Länsstyrelsen får efter samråd enligt första stycket även meddela andra föreskrifter om användande av Sveriges sjöterritorium om de är av tillfällig art. Förordning (2008:1285).

2 a §  Länsstyrelsen får efter samråd med Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Kustbevakningen av sådana sjöfartsskyddsskäl som ska beaktas inom en hamnanläggning inom Sveriges sjöterritorium meddela föreskrifter om

1. fartbegränsning,
2. förbud mot ankring, och
3. begränsning i rätten att utnyttja vattenområde.

Länsstyrelsen får efter samråd med Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Kustbevakningen meddela tillfälliga dispenser från sina föreskrifter. Förordning (2008:1285).

3 §  Om en föreskrift som avses i 1 eller 2 § har betydelse från miljösynpunkt eller för trafiken med fritidsbåtar och om den är av principiell natur, skall samråd ske även med Naturvårdsverket. Rör föreskriften trafiken med fiskefartyg eller skydd för fisket eller anläggning för vattenbruk, skall samråd ske även med Fiskeriverket. Innan en föreskrift meddelas skall, om det behövs, vederbörande kommun, farvattnets trafikanter och övriga intressenter ges tillfälle att yttra sig. Förordning (1998:1310).

4 §  Den myndighet som meddelar en föreskrift enligt 1, 2, 2 a eller 10 § skall kungöra föreskriften i god tid före ikraftträdandet och se till att föreskrifter som rör Sveriges sjöterritorium utanför kusten, Sveriges ekonomiska zon, Ångermanälven söder om Nyland, Vänern, Vättern, Mälaren, Trollhätte kanal, Södertälje kanal eller Göta kanal tas in i publikationen ”Underrättelser för sjöfarande Förordning (2006:626).

5 §  Transportstyrelsen får efter samråd med Sjöfartsverket meddela föreskrifter om utformningen och användningen av sjövägmärken. Förordning (2008:1285).

6 §  Den myndighet som meddelar en föreskrift enligt 1, 2 eller 2 a § får besluta att sjövägmärken ska sättas upp och var detta ska ske.

Sjöfartsverket svarar för att ett sjövägmärke som Transportstyrelsen har föreskrivit eller beslutat om sätts upp och underhålls. Transportstyrelsen kan dock besluta att en kommun eller en enskild i vars intresse föreskriften är meddelad ska sätta upp och underhålla märket.

Kommunen svarar för att ett sjövägmärke som en länsstyrelse har föreskrivit eller beslutat om sätts upp och underhålls. Länsstyrelsen kan dock besluta att en enskild i vars intresse föreskriften är meddelad får sätta upp och underhålla märket. Förordning (2008:1285).

7 §  Föreskrifter som meddelats med stöd av 1, 2 eller 2 a § gäller inte fartyg som i brådskande tjänsteutövning används av polis-, lots- eller tullpersonal, personal vid Kustbevakningen, av en enhet vid räddningstjänst eller av läkare. Sådana föreskrifter gäller inte heller örlogsfartyg i brådskande tjänsteutövning. Förordning (2004:1017).

8 §  Ett beslut som länsstyrelsen har meddelat med stöd av 2 §, 2 a § eller 6 § första stycket får överklagas hos regeringen. Fiskeriverket, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Naturvårdsverket får överklaga ett sådant beslut. Ett beslut som länsstyrelsen har meddelat med stöd av 2 a § får överklagas även av Kustbevakningen.

I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Förordning (2008:1285).

9 §  Transportstyrelsen meddelar efter samråd med Försvarsmakten de särskilda föreskrifter som är betingade av militära förhållanden. Förordning (2008:1285).

10 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om vilka myndigheter och enskilda som har rätt att på fartyg under brådskande tjänsteutövning föra ett eller flera runtlysande snabblixtljus med blått sken.

Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om användning av sådant ljus som avses i första stycket. Om en statlig myndighet äger eller nyttjar fartyget skall föreskrifterna meddelas efter överenskommelse med den myndigheten. Förordning (2008:1285).

1 §  Sjöfartsverket håller fyrar, sjömärken och andra sjösäkerhetsanordningar för sjöfarten samt sjöräddningsstationer i den utsträckning som Sjöfartsverket bestämmer efter samråd med Transportstyrelsen. Förordning (2008:1285).

2 §  Andra sjösäkerhetsanordningar för sjöfarten än som sägs i 1 § får inte inrättas inom Sveriges sjöterritorium eller ekonomiska zon utan tillstånd. Sjösäkerhetsanordningar får inte heller ändras, flyttas eller dras in utan tillstånd.

Frågor om tillstånd enligt första stycket prövas av Transportstyrelsen efter samråd med Sjöfartsverket. Ett tillstånd får förenas med villkor. I fråga om radiofyrar eller andra säkerhetsanordningar med radiosändare finns bestämmelser i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation och i förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation.

Transportstyrelsen får efter samråd med Sjöfartsverket föreskriva att tillstånd för inrättande, ändring, flyttning eller indragning av säkerhetsanordningar inte behövs i ett visst område eller för en viss typ av säkerhetsanordningar. Förordning (2008:1285).

3 §  Den som inrättar eller övertar en säkerhetsanordning skall underhålla och betjäna anordningen på ett tillfredsställande sätt.

Transportstyrelsen utövar tillsyn över säkerhetsanordningar i den mån tillsynen inte ankommer på någon annan. Förordning (2008:1285).

4 §  Om en säkerhetsanordning är bristfällig eller vilseledande och rättelse inte omedelbart sker efter tillsägelse hos den underhållsskyldige eller denne inte kan anträffas omedelbart, får Transportstyrelsen på den underhållsskyldiges bekostnad undanröja anordningen eller föranstalta om rättelse.

Om Transportstyrelsen finner att det i Sveriges sjöterritorium har anordnats belysning eller något annat som kan vilseleda sjöfarande, skall styrelsen anmäla förhållandet till länsstyrelsen, om anordningen inte genast kan undanröjas. Länsstyrelsen skall meddela de föreskrifter som behövs för att anordningen snarast möjligt skall undanröjas. Länsstyrelsen får då förelägga vite.

Om Transportstyrelsen finner att det i Sveriges ekonomiska zon har anordnats belysning eller något annat som kan vilseleda sjöfarande, skall styrelsen meddela de föreskrifter som behövs för att anordningen skall undanröjas. Transportstyrelsen får då förelägga vite. Förordning (2008:1285).

5 §  Fartyg får inte förtöjas vid fyrar, sjömärken eller andra säkerhetsanordningar.

6 §  Den som med eller utan skuld medverkat i en händelse som lett till att en fyr, ett sjömärke eller någon annan säkerhetsanordning har skadats eller rubbats är skyldig att anmäla det inträffade till befattningshavare vid Sjöfartsverket eller till någon annan som svarar för anordningen. Sjöfartsverket ska snarast informera Transportstyrelsen om det inträffade. Förordning (2008:1285).

1 §  Bestämmelserna i 2--10 §§ gäller om regeringen förordnar om det. Sådant förordnande får ges när riket är i krig eller krigsfara eller det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig.

2 §  Fartyg med en längd av minst åtta meter skall dygnet om ha nationalitetsflaggan hissad under gång samt, inom militärt skyddsområde, även då det är till ankars eller förtöjt. Förordning (1991:117).

3 §  Fartygsbefälhavaren skall noggrant följa de föreskrifter som är utfärdade om mörkläggning och andra åtgärder under höjd beredskap. Förordning (1993:250).

4 §  Ett utländskt fartyg vars bruttodräktighet överstiger 300 får inte utan tillstånd av Transportstyrelsen läggas upp här i landet eller på annat sätt tas ur trafik för längre tid än tre veckor.

Om ett sådant tillstånd meddelas, ska de föreskrifter iakttas som Försvarsmakten har meddelat efter samråd med Transportstyrelsen och Sjöfartsverket beträffande förläggningsort för fartyget och andra förhållanden som rör förläggningen. Detta ska även gälla om ett svenskt fartyg vars bruttodräktighet överstiger 300 ska läggas upp eller på annat sätt tas ur trafik för annat ändamål än klassning, ombyggnad, reparation eller underhåll.

Om ett utländskt fartyg är upplagt eller på annat sätt taget ur trafik för längre tid än tre veckor, ska fartyget flyttas till en annan förläggningsort inom Sveriges sjöterritorium om Försvarsmakten efter samråd med Transportstyrelsen och Sjöfartsverket bestämmer så. Detsamma gäller om ett svenskt fartyg är upplagt eller på annat sätt taget ur trafik för annat ändamål än klassning, ombyggnad, reparation eller underhåll. Förordning (2008:1285).

5 §  Har regeringen förordnat att Sveriges sjöterritorium eller någon del av det skall vara förbjudet område, har fartyg tillträde till sådant område endast efter tillstånd.

Försvarsmakten får i avvaktan på förordnande av regeringen föreskriva att tillstånd skall fordras för tillträde till inre vatten. Förordning (1994:666).

Krav på tillstånd gäller inte i fall av nöd.

6 §  Tillstånd enligt 5 § meddelas av Försvarsmakten. Bevis om tillståndet (passersedel) utfärdas i två exemplar, av vilka det ena behålls av Försvarsmakten. Då den tid gått ut eller den resa fullbordats för vilken passersedeln gäller, skall passersedeln snarast återställas till Försvarsmakten. Vid genomfart skall passersedeln återställas innan fartyget löper ut från Sveriges sjöterritorium. Förordning (1994:666).

7 §  Vid färd inom förbjudet område eller i övrigt inom Sveriges sjöterritorium är fartygsbefälhavaren skyldig

1. att rätta sig efter de anvisningar om tidpunkt för resans start som av Försvarsmakten meddelas med hänsyn till fartygets skydd och säkerhet,
2. att följa Försvarsmaktens anvisningar om sättet för resans genomförande, såsom enskild förflyttning eller förflyttning i konvoj, samt att noggrant iaktta de anvisningar som Försvarsmakten i samband därmed kan komma att utfärda om fartygets skydd och säkerhet,
3. att använda uteslutande de farleder och hamnar, som Försvarsmakten anvisar vid resans start eller under pågående resa om inte fartyget befinner sig i nöd,
4. att anlita behörig lots inte bara då han är skyldig till det enligt föreskrift meddelad av Transportstyrelsen med stöd av förordningen (1982:569) om lotsning m.m. utan även i övrigt, om Försvarsmakten föreskriver det,
5. att ta med den bevakningspersonal som Försvarsmakten beordrar ombord samt att följa föreskrifter av bevakningspersonalens befälhavare,
6. att, om det föreskrivs i passersedeln att de ombordvarande vid färd inom visst område skall befinna sig under däck, se till att dessa - utom den personal som oundgängligen behövs för fartygets säkra framförande - vistas under däck på en plats som ingen kan se ut från.

Om det i fall som avses i första stycket d) råder lotstvång på grund av föreskrift av Försvarsmakten men en behörig lots inte har kunnat erhållas efter beställning eller efter avgiven lotssignal, får befälhavaren fortsätta färden under avgivandet av lotssignal tills behörig lots erhållits eller Försvarsmakten bestämmer annat. Befälhavaren skall göra en anteckning om förhållandet i skeppsdagboken. Förordning (2008:1285).

8 §  Bestämmelserna i 5--7 §§ gäller inte fartyg som tillhör polisen, kustbevakningen, sjöfartsverket eller tullverket eller i övrigt används i dess tjänst och inte heller fartyg som av annan civil myndighet används för polisuppsikt eller liknande ändamål. För sådan trafik utfärdar Försvarsmakten anvisningar i samråd med berörd myndighet. Förordning (1994:666).

9 §  Fartyg som ankommer från eller avgår till utrikes ort får endast om det befinner sig i nöd anlöpa annan hamn än sådan som är öppen för den utländska trafik resan avser. I ett sådant fall skall fartygsbefälhavaren snarast efter ankomsten anmäla förhållandet till den myndighet som övervakar trafiken i hamnen. Förordning (1994:666).

10 §  Bestämmelser om straff för brott mot föreskrifterna i 2--9 §§ finns i 3 § lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer.

1 §  Till böter döms

1. den befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet
   1. bryter mot bestämmelse i de internationella sjövägsreglerna om ljus eller signal, eller
   2. låter bli att följa vad som föreskrivs om trafikseparering i de internationella sjövägsreglerna,
2. den som i befälhavarens ställe eller på befälhavarens uppdrag ansvarar för fartygets framförande och uppsåtligen eller av oaktsamhet låter bli att följa vad som föreskrivs om trafikseparering i de internationella sjövägsreglerna,
3. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 2 kap. 1, 2, 2 a eller 9 §,
4. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 3 kap. 2 § första stycket, och
5. den som bryter mot 3 kap.5 eller 6 §.

Om någon begår brott enligt första stycket vid framförande av båt enligt definitionen i 1 kap. 2 § sjölagen (1994:1009), döms till penningböter.

Straff döms inte ut enligt denna paragraf om gärningen är belagd med straff i brottsbalken, sjölagen eller skyddslagen (2010:305). Förordning (2010:528).

2 §  Mål om ansvar för brott mot denna förordning tas upp av tingsrätt, som är behörig enligt 19 kap.rättegångsbalken eller 21 kap.1 och 5 §§sjölagen (1994:1009). Förordning (1995:351).

3 §  Domstolen skall sända kopia av dom i mål som avses i 2 § till sjöfartsverket.