Inaktuell version
Lag (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård
- Departement
- Socialdepartementet
- Utfärdad
- 1988-12-15
- Ändring införd
- SFS 1988 i lydelse enligt SFS 2009:992
- Källa
- Regeringskansliets rättsdatabaser
- Senast hämtad
- 2018-08-19
Inledande bestämmelser
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om rätt till ersättning och ledighet i samband med att en svårt sjuk person vårdas av en närstående.
2 § Ersättning utges från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Frågor om ersättning handhas av Försäkringskassan. Lag (2004:818).
3 § I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som kan bli berättigad till förmåner enligt denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och anmälan m.m.
Som villkor för tillämpningen av denna lag gäller vidare att vården ges här i landet och att den sjuke omfattas av socialförsäkringslagen. Lag (2004:818).
Ersättning
4 § En närstående som vårdar någon som är svårt sjuk har rätt till ersättning för tid då han avstår från förvärvsarbete i samband med vården. En närstående har rätt till ersättning då han vårdar någon som vid behandling av honom inom den svenska hälso- och sjukvården har fått infektion av hiv (humant immunbristvirus) genom smitta vid användning av blod eller blodprodukter. Detta gäller även om den som vårdas fått infektion av hiv genom smitta av en sådan person, om de är eller varit gifta med varandra eller sammanbott under äktenskapsliknande förhållanden och om smittan ägt rum innan den först smittade fått kännedom om sin infektion.
Om vårdaren får oreducerade löneförmåner under tid då han bedriver studier, jämställs avstående från studier med avstående från förvärvsarbete vid tillämpning av föreskrifterna om ersättning enligt denna lag, i den mån vårdaren går miste om löneförmånerna. Lag (1993:333).
5 § Ersättning utges med belopp motsvarande vårdarens sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring med de avvikelser som följer av 8 och 9 §§. Vid tillämpning av 3 kap. 4 § första stycket och 10 a § första stycket lagen om allmän försäkring ska dock gälla att närståendepenning utges även för den första dagen i ersättningsperioden och alltid med det belopp som anges i 3 kap. 4 § första stycket 2 respektive 10 a § första stycket 2 nämnda lag. Lag (2008:483).
Upphävd: SFS 2010:1241 (None)
6 § Ersättning utges för högst 240 dagar sammanlagt för vård av person som avses i 4 § första stycket andra och tredje meningarna och för högst 60 dagar sammanlagt för varje annan person som vårdas. Lag (1994:318).
7 § Hel ersättning utges till en vårdare som avstår från förvärvsarbete. Halv eller fjärdedels ersättning utges till en vårdare som arbetar högst hälften respektive högst tre fjärdedelar av den tid han skulle ha arbetat om han inte vårdat den sjuke. Vid beräkning av antalet dagar med rätt till ersättning anses två dagar med halv eller fyra dagar med fjärdedels ersättning som en dag.
Om någon vårdar mer än en person under samma tid berättigar det inte till ytterligare ersättning.
Vid tillämpning av första stycket ska som förvärvsarbete inte betraktas sådant förvärvsarbete som utförs under tid då vårdaren förvärvsarbetar med stöd av 16 a kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Om det inte går att avgöra under vilken tid vårdaren avstår från förvärvsarbete ska frånvaron i första hand anses som frånvaro från sådant förvärvsarbete som avses i 16 a kap. 2 § lagen om allmän försäkring. Lag (2008:863).
8 § Ersättning beräknas för hela den tid som förmånen avser enligt 3 kap. 10 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring när ersättningen utges på grundval av sjukpenninggrundande inkomst av anställning och enligt 10 b § nämnda kapitel när den utges på grundval av sjukpenninggrundande inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete. I fall som avses i 3 kap. 5 § sjätte stycket samma lag beräknas ersättningen dock inte på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första--tredje styckena i den paragrafen.
Ersättning som utges på grundval av enbart inkomst av annat förvärvsarbete beräknas enligt 3 kap. 4 § första stycket lagen om allmän försäkring. Lag (1993:333).
9 § Utan hinder av föreskrifterna i 8 § första stycket beräknas ersättning enligt 3 kap. 4 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring
- när någon skall uppbära ersättning för tid då annars havandeskapspenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning skulle ha uppburits, och
- i fall som avses i 3 kap.10 c § första stycket 1 samt andra stycket lagen om allmän försäkring. Lag (2000:380).
10 § Ersättning för vård av en person får inte utges till flera vårdare för samma tid.
11 § Ersättning utges inte i den mån vårdaren för samma dag får sjukpenning, havandeskapspenning, föräldrapenningförmåner eller rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller får motsvarande ersättning enligt annan författning eller på grund av regeringens beslut i ett särskilt fall eller uppbär sjuklön eller annan ersättning enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. Utan hinder härav utges dock ersättning enligt denna lag om den avser annan tid än den andra ersättningen. Lag (1991:1053).
12 § Föreskrifterna i 3 kap. 6 § samt 15 § första stycket a--d och tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring skall tillämpas även i fråga om ersättning enligt denna lag. Lag (1994:47).
Ansökan och beslut om ersättning m. m.
13 § Den som önskar få ersättning skall göra skriftlig ansökan hos Försäkringskassan. Lag (2004:818).
14 § Till ansökan skall fogas ett utlåtande av en läkare som ansvarar för den sjukes vård och behandling. Utlåtandet skall innehålla uppgift om den vårdades sjukdomstillstånd.
Kravet på läkarutlåtande gäller inte om det hos Försäkringskassan finns utredning om förhållande som avses i första stycket och utredningen är tillräcklig för att bedöma ersättningsfrågan. Lag (2004:818).
15 § I ärendet skall framgå att den sjuke har gett sitt samtycke till vården. Om den sjuke på grund av sitt tillstånd inte kan ge sitt samtycke, skall i stället detta framgå.
16 § Ersättning får inte utges för tid innan anmälan om vården har gjorts hos Försäkringskassan, om det inte mött hinder att göra en sådan anmälan eller annars särskilda skäl motiverar att ersättning utges. Lag (2004:818).
Återbetalningsskyldighet
/Träder i kraft I: 2010-01-01/
17 § Försäkringskassan ska besluta om återbetalning av ersättning, om den som mottagit ersättning genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på något annat sätt har förorsakat att ersättning har lämnats felaktigt eller lämnats med för högt belopp. Detsamma gäller om ersättning i annat fall har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta. Om det finns särskilda skäl, får Försäkringskassan helt eller delvis efterge belopp som ska återbetalas.
Om återbetalningsskyldighet har ålagts någon enligt första stycket, får Försäkringskassan vid senare utbetalning till denne hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har utgetts för mycket.
Avdrag på en ersättning enligt denna lag får vidare göras om någon enligt beslut av Försäkringskassan är återbetalningsskyldig för en ersättning som har utgetts på grund av en annan författning.
Om en person som har befunnits återbetalningsskyldig enligt första stycket har träffat avtal med Försäkringskassan om en avbetalningsplan eller har medgetts anstånd med betalningen av det återkrävda beloppet, ska ränta tas ut på beloppet. Räntan ska tas ut efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter. Räntan ska beräknas från den dag då avtalet om avbetalningsplanen träffades eller anstånd medgavs, dock inte för tid innan återkravet förfallit till betalning.
Om ett belopp som har återkrävts enligt första stycket inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta tas ut på beloppet. För uttag av dröjsmålsränta gäller i tillämpliga delar räntelagen (1975:635).
Om det finns särskilda skäl, får Försäkringskassan helt eller delvis efterge kravet på ränta enligt fjärde och femte styckena. Lag (2009:992).
Upphävd: SFS 2010:1241 (None)
Överklagande m. m. av beslut om ersättning
18 § Föreskrifterna i 20 kap.10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av Försäkringskassans beslut samt om överklagande av Försäkringskassans och domstols beslut tillämpas även i ärende om ersättning enligt denna lag.
Ett beslut i ett ärende om ersättning enligt denna lag skall gälla omedelbart, om inte något annat anges i beslutet eller bestäms av en domstol som har att pröva beslutet. Lag (2004:818).
Övriga bestämmelser om ersättning m. m.
19 § I fråga om ersättning enligt denna lag tillämpas även följande föreskrifter i lagen (1962:381) om allmän försäkring, nämligen
17 kap. 1 § första stycket om sammanträffande av förmåner,
20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,
20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning av ersättning,
20 kap. 5 § om preskription,
20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse,
20 kap. 8 § första-tredje styckena om skyldighet att lämna uppgifter,
20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder,
20 kap. 16 § om verkställighetsföreskrifter. Lag (2004:818).
Rätt till ledighet m. m.
20 § En arbetstagare har rätt till hel ledighet från sitt arbete under tid då han eller hon uppbär hel ersättning enligt denna lag och till förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar under tid då han eller hon uppbär halv eller fjärdedels ersättning.
Under den tid då en arbetstagare skulle ha haft rätt till ersättning enligt denna lag, om han eller hon inte omfattats av bestämmelserna i 16 a kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, har arbetstagaren rätt till ledighet. Lag (2008:940).
21 § Avtal är ogiltiga i den mån de upphäver eller inskränker en arbetstagares rätt till ledighet enligt denna lag.
22 § Om en arbetstagare vill utnyttja sin rätt till ledighet skall han så snart som möjligt underrätta arbetsgivaren. I samband med underrättelsen skall arbetstagaren ange hur länge han avser att vara ledig, om det kan ske.
23 § En arbetstagare får avbryta en påbörjad ledighet och återuppta arbetet i samma omfattning som före ledigheten.
24 § En arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas enbart av det skälet att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag. Sker det ändå, skall uppsägningen eller avskedandet ogiltig- förklaras, om arbetstagaren begär det.
25 § En arbetstagare är inte skyldig att enbart av det skälet att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag vidkännas minskning av de förmåner som är förenade med anställningen eller försämring av arbetsförhållandena i annan mån än som följer av uppehållet i arbetet. Arbetstagaren är inte heller skyldig att av skäl som nu har sagts vidkännas annan omplacering än sådan som kan ske inom ramen för anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten.
26 § En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala arbetstagaren skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har skett. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ner eller helt falla bort.
27 § Mål om tillämpning av 21--26 §§ handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.
Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande, skall 34 och 35 §§, 37 §, 38 § andra stycket andra meningen, 39--42 §§ samt 43 § första stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd gälla i tillämpliga delar. I fråga om annan talan tillämpas 64--66 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet på motsvarande sätt.
Ändringar och övergångsbestämmelser
Lag (1989:1048) om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård
- Förarbeten
- Prop. 1989/90:52
- Omfattning
- ändr. 9 §
- Ikraftträder
- 1990-01-01
Lag (1991:225) om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård
- Förarbeten
- Prop. 1990/91:80
- Omfattning
- ändr. 18 §
- Ikraftträder
- 1991-07-01
Ändring, SFS 1991:363
- Omfattning
- ikrafttr. av 1991:225
Lag (1991:1053) om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och och ledighet för närståendevård
- Förarbeten
- Prop. 1990/91:181
- Omfattning
- ändr. 11 §
- Ikraftträder
- 1992-01-01
Lag (1991:1980) om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård
- Förarbeten
- Prop. 1991/92:40
- Omfattning
- ändr. 9, 18 §§
- Ikraftträder
- 1992-01-01
Lag (1992:274) om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Prop. 1991/92:106
- Omfattning
- ändr. 4 §
- Ikraftträder
- 1992-07-01
Lag (1992:1705) om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Prop. 1992/93:31, Bet. 1992/93:SfU9
- Omfattning
- ändr. 5 §
- Ikraftträder
- 1993-04-01
Lag (1993:333) om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 1992/93:335, Prop. 1992/93:178, Bet. 1992/93:SfU17
- Omfattning
- ändr. 4, 6, 8 §§
- Ikraftträder
- 1993-07-01
Lag (1994:47) om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård
- Förarbeten
- Rskr. 1993/94:126, Prop. 1993/94:59, Bet. 1993/94:SfU9
- Omfattning
- ändr. 12 §
- Ikraftträder
- 1994-07-01
Lag (1994:318) om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård
- Förarbeten
- Rskr. 1993/94:289, Prop. 1993/94:100, Bet. 1993/94:SfU12
- Omfattning
- ändr. 6 §
- Ikraftträder
- 1994-07-01
Lag (1995:1482) om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård
- Förarbeten
- Rskr. 1995/96:87, Prop. 1995/96:69, Bet. 1995/96:SfU2
- Omfattning
- ändr. 5 §
- Ikraftträder
- 1996-01-01
Lag (1997:279) om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård
- Förarbeten
- Rskr. 1996/97:231, Prop. 1996/97:121, Bet. 1996/97:SfU10
- Omfattning
- ändr. 19 §
- Ikraftträder
- 1997-10-01
Lag (1998:94) om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 1997/98:153, Prop. 1997/98:41, Bet. 1997/98:SfU8
- Omfattning
- ändr. 18, 19 §§
- Ikraftträder
- 1998-07-01
Lag (1999:815) om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
- Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om ersättning för tid före ikraftträdandet.
- Förarbeten
- Rskr. 1999/2000:12, Prop. 1998/99:119, Bet. 1999/2000:SfU3
- Omfattning
- ändr. 3, 13 §§
- Ikraftträder
- 2001-01-01
Lag (2000:380) om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård
- Förarbeten
- Rskr. 1999/2000:236, Prop. 1999/2000:95, Bet. 1999/2000:SfU12
- Omfattning
- ändr. 9 §
- Ikraftträder
- 2000-07-01
Lag (2002:196) om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård
- Förarbeten
- Rskr. 2001/02:215, Prop. 2001/02:84, Bet. 2001/02:SfU12
- Omfattning
- ändr. 17 §
- Ikraftträder
- 2003-01-01
Lag (2004:818) om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
- Beträffande omprövning eller överklagande av beslut som har meddelats av en allmän försäkringskassa tillämpas föreskrifterna i punkt 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2004:781) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vidare tillämpas föreskriften i punkt 5 samma ikraftträdande- och övergångsbestämmelser om avvisningsbeslut har meddelats av en allmän försäkringskassa.
- Förarbeten
- Rskr. 2004/05:8, Prop. 2003/04:152, Bet. 2004/05:SfU4
- Omfattning
- ändr. 2, 3, 13, 14, 16, 17, 18, 19 §§
- Ikraftträder
- 2005-01-01
Lag (2007:198) om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.
- De nya bestämmelserna tillämpas första gången på sådana återkrav som har beslutats av Försäkringskassan efter ikraftträdandet.
- Förarbeten
- Rskr. 2006/07:134, Prop. 2006/07:49, Bet. 2006/07:SfU6
- Omfattning
- ändr. 17 §
- Ikraftträder
- 2007-07-01
Lag (2008:483) om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård
- Förarbeten
- Rskr. 2007/08:225, Prop. 2007/08:136, Bet. 2007/08:SfU12
- Omfattning
- ändr. 5 §
- Ikraftträder
- 2008-07-01
Lag (2008:863) om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:23, Prop. 2007/08:124, Bet. 2008/09:SfU4
- Omfattning
- ändr. 7 §
- Ikraftträder
- 2009-01-01
Lag (2008:940) om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:25, Prop. 2008/09:6, Bet. 2008/09:AU3
- Omfattning
- ändr. 20 §
- Ikraftträder
- 2009-01-01
Lag (2009:992) om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
- Under åren 2010 och 2011 ska de äldre bestämmelserna fortfarande gälla. Det som sägs om Premiepensionsmyndigheten ska därvid i stället gälla Pensionsmyndigheten.
- Förarbeten
- Rskr. 2009/10:4, Prop. 2008/09:202, Bet. 2009/10:SfU3
- Omfattning
- ändr. 17 §
- Ikraftträder
- 2010-01-01
Lag (2009:1049) om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård
- Förarbeten
- Rskr. 2009/10:16, Prop. 2008/09:194, Bet. 2009/10:SfU4
- Omfattning
- ändr. 6 §
- Ikraftträder
- 2010-01-01
Lag (2010:419) om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård
- Förarbeten
- Rskr. 2009/10:276, Prop. 2009/10:120, Bet. 2009/10:SfU15
- Omfattning
- ändr. 5 §
- Ikraftträder
- 2010-07-01
Lag (2010:1241) om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård
- Förarbeten
- Rskr. 2010/11:7, Prop. 2009/10:222, Bet. 2010/11:SfU4
- Omfattning
- upph. 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19 §§; ändr. författningsrubr., 1, 20 §§
- Ikraftträder
- 2011-01-01
Lag (2017:1125) om ändring i lagen (1988:1465) om ledighet för närståendevård
- Förarbeten
- Rskr. 2017/18:47, Prop. 2017/18:10, Bet. 2017/18:SfU12
- Omfattning
- ändr. 20 §
- Ikraftträder
- 2018-01-01