Upphävd författning
Förordning (1992:247) med instruktion för utrikesrepresentationen
- Departement
- Utrikesdepartementet
- Utfärdad
- 1992-04-15
- Ändring införd
- SFS 1992 i lydelse enligt SFS 2006:118
- Upphäver
- Instruktion (1967:83) för utrikesrepresentationen
- Källa
- Regeringskansliets rättsdatabaser
- Senast hämtad
Utrikesrepresentationen
1 § Utrikesrepresentationen utgörs av beskickningar, delegationer vid internationella organisationer och karriärkonsulat (utlandsmyndigheter) samt Svenska institutet i Alexandria.
I utrikesrepresentationen ingår även honorärkonsulat och konsularagenturer. Förordning (1998:1219).
2 § En beskickning benämns ambassad eller legation.
En delegation vid en internationell organisation benämns delegation eller representation.
Ett karriärkonsulat är ett konsulat som leds av en utsänd tjänsteman. Föreskrifterna i denna förordning om konsuler och konsulat gäller endast karriärkonsuler och karriärkonsulat.
Om något annat inte anges eller framgår av sammanhanget, förstås i denna instruktion med konsul även generalkonsul och vicekonsul och med konsulat även generalkonsulat och vicekonsulat.
Beskickningarnas och karriärkonsulatens uppgifter
Bevakning av utvecklingen i verksamhetslandet
3 § En beskickning skall följa den politiska, ekonomiska, kommersiella, rättsliga, sociala, vetenskapliga och kulturella utvecklingen, de internationella biståndsfrågorna samt frågor som gäller mänskliga rättigheter, flyktingar och migration i verksamhetslandet. Den skall också på andra områden skaffa sig kännedom om förhållanden som är av intresse för Sverige eller för förbindelserna mellan Sverige och verksamhetslandet. Förordning (1999:894).
4 § Ett konsulat skall inhämta kännedom om de förhållanden inom distriktet som är av större vikt eller i övrigt är av intresse för Sverige eller för förbindelserna mellan Sverige och verksamhetslandet. Konsulatet skall särskilt hålla sig förtroget med de ekonomiska, rättsliga och sociala förhållandena, med förhållandena på flykting- och migrationsområdet samt med utvecklingen på sjöfartens och luftfartens områden.
Europeiska unionen
4 a § Beskickningar och konsulat skall i sin verksamhet särskilt bevaka frågor som berör Sverige som medlem i Europeiska unionen. Förordning (2001:1126).
Rapportering
5 § Beskickningar och konsulat skall i rapporter till Utrikesdepartementet redovisa och analysera händelser och förhållanden som är av intresse för Sverige, för förbindelserna mellan Sverige och verksamhetslandet eller för bedömningen av det allmänna utrikespolitiska läget.
Sverigefrämjande verksamhet
6 § Beskickningar och konsulat skall bidra till att uppfylla de av riksdagen fastställda målen att öka tillväxten och sysselsättningen i Sverige genom att främja Sveriges näringsliv och utrikeshandel, skapa intresse för svenska varor och tjänster samt projektexport, och i övrigt stödja svenska företag och det svenska näringslivets företrädare. Bestämmelser om att Sveriges exportråd får planera och leda exportfrämjande verksamhet inom utrikesrepresentationen finns i lagen (1975:490) om beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande handelssekreterare m.m.
Beskickningar och konsulat skall samarbeta med handelssekreterare eller med en organisation som stöds av Exportrådet och som har huvudansvar för det exportfrämjande arbetet i verksamhetslandet.
I länder som saknar handelssekreterare eller en sådan organisation som avses i andra stycket har beskickningar och konsulat ett huvudansvar för den exportfrämjande verksamheten. De skall samverka med Utrikesdepartementet och Sveriges exportråd vid utformningen av verksamheten.
Beskickningar och konsulat skall skapa intresse för Sverige som investeringsland genom att bistå Myndigheten för utländska investeringar i Sverige (ISA) samt andra myndigheter och organisationer som har till uppgift att främja utländska investeringar i Sverige.
Beskickningar och konsulat skall, i verksamhetsländer där detta är lämpligt, även skapa intresse för Sverige som turistland genom att bistå Sveriges Rese- och Turistråd AB, myndigheter och organisationer som har till uppgift att främja turism i Sverige.
På begäran av Exportkreditnämnden (EKN) skall beskickningar bistå nämnden med beslutsunderlag och åtgärder för att bevaka och driva in fordringar.
För näringslivsfrämjande tjänster tas avgifter ut enligt särskilda föreskrifter. Förordning (2003:332).
Internationellt utvecklingssamarbete
7 § Beskickningar i länder med vilka Sverige har bilateralt utvecklingssamarbete skall på begäran av Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) vidta de åtgärder som följer av avtal mellan Sverige och utvecklingslandet i fråga eller som i övrigt faller inom Sidas behörighetsområde. Beskickningarna skall på begäran lämna Sida sådan information som behövs för Sidas verksamhet. Förordning (1995:1186).
Utlännings- och medborgarskapsärenden
7 a § Beskickningar och konsulat skall handlägga ärenden enligt utlänningslagstiftningen samt biträda Migrationsverket och polismyndigheter med utredning i ärenden enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen. Förordning (2006:118).
Passärenden
7 b § Beskickningar och konsulat skall handlägga ärenden enligt passlagen (1978:302) och förordningen (1997:698) om Europeiska unionens provisoriska resehandling. Förordning (2001:1126).
Faderskapsärenden
7 c § Beskickningar och konsulat skall biträda svenska myndigheter med utredning i ärenden som rör fastställande av faderskap. Förordning (2001:1126).
Kultur och information
8 § Beskickningar och konsulat skall främja Sveriges vetenskapliga och kulturella förbindelser med verksamhetslandet.
9 § Beskickningar och konsulat skall sprida information om Sverige och svenska förhållanden. De skall också underlätta kontakter mellan svenska och utländska institutioner och organisationer i syfte att främja ett ökat kultur- och erfarenhetsutbyte.
Internationella överenskommelser
10 § Beskickningar och konsulat skall vaka över att Sverige, svenska medborgare och svenska juridiska personer får åtnjuta de rättigheter och förmåner som tillerkänns dem i traktater eller på något annat sätt.
Utlandsmyndighetens chef och handläggande personal skall skaffa sig kännedom om de överenskommelser som verksamhetslandet ingått med Sverige. De skall också känna till verksamhetslandets överenskommelser med andra länder, vilka innehåller bestämmelser om rättigheter som kan åberopas av Sverige.
Förmedling av framställningar till utländska myndigheter och internationella organisationer
11 § Beskickningar och konsulat får förmedla och stödja framställningar från svenska medborgare och svenska juridiska personer till utländska myndigheter eller internationella organisationer. De skall dessförinnan noga pröva om framställningen är berättigad.
Bistånd till enskilda m.m.
12 § Beskickningar och konsulat skall ta till vara svenska medborgares rätt och bästa enligt närmare föreskrifter i lag eller annan författning.
Bestämmelser om ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands finns i lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd.
Beskickningar och konsulat skall även i övrigt i skälig omfattning lämna svenska medborgare och svenska juridiska personer hjälp och bistånd vid behov samt bevaka och skydda deras intressen. Förordning (2003:562).
Stöd åt medborgare i Europeiska unionen och åt medborgare i nordiska länder
14 § Beskickningar och konsulat skall bistå medborgare i medlemsländerna inom Europeiska unionen i enlighet med vad som har överenskommits med dessa länder om rätt till skydd för unionsmedborgare inom tredje lands territorium. Bistånd skall också lämnas till medborgare i Island och Norge i enlighet med vad som har överenskommits med dessa länder inom ramen för det nordiska samarbetet. Förordning (1996:1309).
Notarius publicus
15 § Beskickningar och konsulat får verkställa varje förrättning som notarius publicus är behörig att företa i Sverige enligt lagen (1981:1363) om notarius publicus, om det inte möter något hinder enligt verksamhetslandets lag. Behörigheten omfattar dock inte upptagande av protest enligt växellagen (1932:130) eller checklagen (1932:131) och utfärdande av intyg om apostille enligt 6 a § förordningen (1982:327) om notarius publicus. Förordning (1999:894).
Luftfart
16 § Beskickningar och konsulat skall lämna befälhavare och besättningar på svenska luftfartyg det stöd som behövs. Särskilda åligganden kan följa av lag eller annan författning.
Detta gäller även danska och norska luftfartyg som används av konsortiet Scandinavian Airlines System.
Sjöfart
17 § Beskickningar och konsulat skall lämna befälhavare och besättningar på svenska fartyg det stöd som behövs. Särskilda åligganden kan följa av lag eller annan författning.
Tillträde till utländskt territorium för statsfartyg m.m.
18 § Beskickningar skall på begäran av svenska myndigheter utverka tillstånd på diplomatisk väg för statsfartygs, statsluftfartygs och militära fordons tillträde till utländskt territorium.
Brott på fartyg och luftfartyg
19 § Om det kommer till en beskicknings eller ett konsulats kännedom att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats ombord på ett svenskt fartyg eller luftfartyg eller om det finns misstanke om ett sådant brott, skall myndigheten genast anmäla detta till Utrikesdepartementet.
Underrättelser om naturkatastrofer, olyckor och smittsamma sjukdomar
20 § Om en naturkatastrof eller någon svår olycka har inträffat inom verksamhetsområdet, skall beskickningen eller konsulatet genast undersöka om någon svensk medborgare avlidit eller skadats eller om någon svensk egendom skadats. I förekommande fall skall Utrikesdepartementet snarast underrättas.
21 § Om det uppträder en sådan svår eller mera utbredd smittsam sjukdom som vanligen inte förekommer inom verksamhetsområdet eller som tilldrar sig särskild uppmärksamhet, skall beskickningar och konsulat omedelbart anmäla det till Smittskyddsinstitutet och, i fråga om husdjurssjukdomar, Statens jordbruksverk samt rapportera om de åtgärder som vidtagits för att bekämpa sjukdomen. Förordning (2001:1126).
Krigs- eller krissituationer
22 § I krigs- eller krissituationer och under oroligheter eller naturkatastrofer skall beskickningar och konsulat i avvaktan på närmare instruktioner fullgöra sina tjänsteuppgifter så länge det gagnar svenska intressen eller till dess myndigheten av tvingande omständigheter inte längre kan stanna kvar i verksamhetsområdet.
Myndigheten skall fortlöpande underrätta Utrikesdepartementet om läget i verksamhetslandet. Den skall lägga särskild vikt vid att hålla kontakt med och bistå svenska medborgare, svenska fartyg och luftfartyg samt svenska företag inom verksamhetsområdet.
I fråga om utlandsmyndigheternas beredskap gäller särskilda föreskrifter.
Delegationernas uppgifter
23 § En delegation vid en internationell organisation skall
- följa utvecklingen av frågor som behandlas inom organisationen,
- företräda Sverige vid organisationens sammanträden,
- ta del av och analysera förslag och beslut som kan vara av intresse för Sverige,
- hålla kontakt med ombuden för organisationens övriga medlemsstater och hålla sig underrättad om dessa staters ställningstaganden i frågor som kan beröra Sverige,
- rapportera till Utrikesdepartementet om organisationens verksamhet i frågor som kan vara av intresse för Sverige och vad delegationen erfarit av betydelse för Sveriges förbindelser med organisationen,
- rapportera till Utrikesdepartementet vad delegationen erfarit som kan vara av vikt för bedömningen av betydelsefulla internationella problem eller av det allmänna utrikespolitiska läget.
Svenska institutet i Alexandria
24 § Föreskrifter om Svenska institutet i Alexandria finns i förordningen (1998:1218) med instruktion för Svenska institutet i Alexandria. Förordning (1998:1219).
Organisation m.m.
25 § Beskickningar, delegationer och karriärkonsulat är i administrativt hänseende direkt underställda Regeringskansliet.
En beskickningschef företräder samtliga konsulat i verksamhetslandet i förhållande till verksamhetslandets regering och utrikesministerium. Förordning (1996:1591)
26 § Om det finns flera utlandsmyndigheter i ett verksamhetsland, svarar beskickningen i landet för att dessa myndigheters verksamhet samordnas.
27 § En utlandsmyndighets konsulära distrikt fastställs av Regeringskansliet. Förordning (1996:1591).
Ledningen av en utlandsmyndighet
28 § Varje utlandsmyndighet leds av en chef.
Chef för en beskickning är ett sändebud (ambassadör eller envoyé) eller en chargé d'affaires.
Chef för en delegation är en delegationschef med ställning som sändebud (ambassadör).
Chef för ett karriärkonsulat är en generalkonsul eller en konsul.
Godkännande av sändebud och konsuler
29 § En framställning om godkännande (agremang) för ett sändebud eller om tillåtelse för en konsul att utöva sina uppgifter (exekvatur) görs av den berörda beskickningen på uppdrag av Regeringskansliet.
Chefen för en delegation anmäls i den ordning som tillämpas vid organisationen. Förordning (1996:1591).
Myndighetschefens ansvar och uppgifter
30 § Utlandsmyndighetens chef ansvarar för myndighetens verksamhet.
31 § Chefen för en beskickning upprätthåller Sveriges förbindelser med verksamhetslandets regering.
Chefen för en delegation vid en internationell organisation upprätthåller Sveriges förbindelser med organisationen.
Chefen för ett konsulat upprätthåller Sveriges förbindelser med de lokala myndigheterna inom sitt distrikt.
32 § Chefen för en beskickning och chefen för ett konsulat skall företräda Sverige, göra sig förtrogna med Sveriges och verksamhetslandets inbördes förhållanden, bevaka och främja Sveriges intressen, samt tillvarata svenska medborgares rätt och bästa.
Chefen för en delegation skall företräda Sverige i den internationella organisationen och se till att Sveriges intressen i organisationen bevakas och främjas.
33 § När chefen för en utlandsmyndighet tillträder eller frånträder sin befattning skall han underrätta Utrikesdepartementet samt närmast överordnade respektive underställda myndigheter.
34 § Chefen för en utlandsmyndighet skall se till att verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt och att den utvecklas och anpassas till de krav som ställs på den.
35 § Chefen för en utlandsmyndighet skall
- planera verksamheten,
- övervaka och bidra till att verksamhetsplanerna följs,
- följa upp verksamheten och analysera resultatet.
Chefen skall söka skapa goda arbetsförhållanden och ta till vara och utveckla de anställdas kunskaper, färdigheter och erfarenheter samt fördela arbetsuppgifterna inom myndigheten så, att var och en får uppgifter som är avpassade för honom.
Chefen skall se till att de anställda är väl förtrogna med målen för myndighetens verksamhet. Han skall regelbundet informera personalen om förhållanden som rör myndighetens verksamhet och organisation.
36 § Chefen för en utlandsmyndighet skall till Utrikesdepartementet anmäla förhållanden som kan vara av betydelse för prövning av frågan om en utsänd tjänsteman av säkerhetsskäl bör omstationeras.
Skyldigheter för personalen
37 § Personalen vid en utlandsmyndighet skall lägga sig vinn om att etablera och vidmakthålla goda kontakter med myndigheter, institutioner, organisationer och enskilda i verksamhetslandet samt med de representanter för andra länder och för internationella organisationer som är stationerade i landet. Uppmärksamhet bör även ägnas sammanslutningar av svenskar i verksamhetslandet.
Tillsyn och inspektion
38 § Regeringskansliet utövar tillsyn över utlandsmyndigheternas verksamhet.
En utlandsmyndighet skall inspektera underställda honorärkonsulat regelbundet och i övrigt när det finns särskilda skäl. Förordning (1996:1591).
39 § Den som inspekterar har rätt att ta del av alla handlingar vid myndigheten. Personalen vid myndigheten skall lämna de upplysningar och det bistånd som begärs.
Rapporter om företagna inspektioner skall sändas till Utrikesdepartementet.
Föreskrifter m.m.
40 § Regeringskansliet får meddela ytterligare föreskrifter om utrikesrepresentationens organisation och om formerna för utrikesrepresentationens verksamhet. Förordning (1996:1591).
41 § Regeringskansliet får även meddela föreskrifter om
- konsulärt ekonomiskt bistånd enligt vad som anges i 5 § samt 17 § första stycket och andra stycket 1 lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd,
- bistånd till medborgare i länder inom Europeiska unionen och medborgare i Island och Norge som lämnas med stöd av 14 § samt om ersättning åt utlandsmyndigheterna för utgifter och kostnader för sådant bistånd,
- åtgärder som en utlandsmyndighet skall vidta när en person med hemvist i Sverige eller en svensk medborgare med hemvist i utlandet har avlidit utomlands,
- åtgärder som en utlandsmyndighet skall vidta i kvarlåtenskapsärenden,
- avgiftsbeläggning av näringslivsfrämjande tjänster vid utlandsmyndigheterna. Förordning (2003:562).
42 § Varje utlandsmyndighet beslutar om sin egen arbetsordning inom ramen för de föreskrifter som Regeringskansliet meddelar. Förordning (1996:1591).
Avvikelser i särskilda fall
43 § Regeringskansliet får besluta om avvikelser från denna förordning för särskilda fall. Förordning (1996:1591).
Ärendenas handläggning
44 § I frågor som skall avgöras av en utlandsmyndighet beslutar chefen för utlandsmyndigheten.
Chefen får i utlandsmyndighetens arbetsordning eller i särskilda beslut överlåta åt andra tjänstemän vid myndigheten att avgöra ärenden som inte är av det slaget att de behöver prövas av chefen.
Utlandsmyndighetens beslut
45 § I fråga om varje beslut av en utlandsmyndighet skall det finnas en handling som utvisar dagen för beslutet, beslutets innehåll och vem som har fattat beslutet. Beslut som inte dokumenteras i någon annan form skall tas in i en särskild protokollsbok.
Arkiv
46 § Vid en utlandsmyndighet skall det finnas ett arkiv. Bestämmelser om myndigheters arkiv finns i arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446).
Andra uppdrag
47 § Den som tjänstgör vid en utlandsmyndighet får inte utan tillstånd ta emot en befattning eller ett uppdrag av en utländsk regering eller en internationell organisation.
Tillstånd enligt första stycket meddelas av Regeringskansliet beträffande utsänd personal och av utlandsmyndigheten beträffande lokalanställd personal. Förordning (1996:1591).
Överklagande
48 § Andra beslut av en utlandsmyndighet än beslut som enligt 22 a § förvaltningslagen (1986:223) skall överklagas hos allmän förvaltningsdomstol får överklagas hos Regeringskansliet, om något annat inte följer av lagen (1987:439) om inskränkning i rätten att överklaga eller andra föreskrifter.
Regeringskansliets beslut i ett överklagat ärende får inte överklagas. Förordning (1998:1045).
Ändringar
Förordning (1992:247) med instruktion för utrikesrepresentationen
- Ikraftträder
- 1992-07-01
Förordning (1995:1186) om ändring i förordningen (1992:247) med instruktion för utrikesrepresentationen
- Omfattning
- ändr. 7, 14 §§, rubr. närmast före 14 §
- Ikraftträder
- 1996-01-01
Förordning (1996:729) om ändring i förordningen (1992:247) med instruktion för utrikesrepresentationen
- Omfattning
- ändr. 24 §
- Ikraftträder
- 1996-07-01
Förordning (1996:1309) om ändring i förordningen (1992:247) med instruktion för utrikesrepresentationen
- Omfattning
- ändr. 14, 41 §§, rubr. närmast före 14 §
- Ikraftträder
- 1997-01-01
Förordning (1996:1591) om ändring i förordningen (1992:247) med instruktion för utrikesrepresentationen
- Omfattning
- upph. 24 §, rubr. närmast före 24 §; ändr. 25, 27, 29, 38, 40, 41, 42, 43, 47, 48 §§
- Ikraftträder
- 1997-01-01
Förordning (1998:1045) om ändring i förordningen (1992:247) med instruktion för utrikesrepresentationen
- Omfattning
- ändr. 48 §
- Ikraftträder
- 1998-10-01
Förordning (1998:1219) om ändring i förordningen (1992:247) med instruktion för utrikesrepresentationen
- Omfattning
- ändr. 1 §; ny 24 §, rubr. närmast före 24 §
- Ikraftträder
- 1998-11-01
Förordning (1998:1380) om ändring i förordningen (1992:247) med instruktion för utrikesrepresentationen
- Omfattning
- ändr. 6 §, rubr. närmast före 6 §
- Ikraftträder
- 1999-01-01
Förordning (1999:894) om ändring i förordningen (1992:247) med instruktion för utrikesrepresentationen
- Omfattning
- ändr. 3, 15 §§
- Ikraftträder
- 1999-12-15
Förordning (2001:1126) om ändring i förordningen (1992:247) med instruktion för utrikesrepresentationen
- Omfattning
- ändr. 6, 21, 41 §§; nya 4 a §, 7 a, 7 b, 7 c §§, rubr. närmast före 4 a §, 7 a, 7 b, 7 c §§
- Ikraftträder
- 2002-01-01
Förordning (2003:332) om ändring i förordningen (1992:247) med instruktion för utrikesrepresentationen
- Omfattning
- ändr. 6 §
- Ikraftträder
- 2003-07-01
Förordning (2003:562) om ändring i förordningen (1992:247) med instruktion för utrikesrepresentationen
- Omfattning
- upph. 13 §, rubr. närmast före 13 §; ändr. 12, 41 §§
- Ikraftträder
- 2003-09-01
Förordning (2006:118) om ändring i förordningen (1992:247) med instruktion för utrikesrepresentationen
- Omfattning
- ändr. 7 a §
- Ikraftträder
- 2006-03-31
Förordning (2007:1226) om ändring i förordningen (1992:247) med instruktion för utrikesrepresentationen
- Omfattning
- ny 49 §
- Ikraftträder
- 2008-01-01
Förordning (2009:663) om ändring i förordningen (1992:247) med instruktion för utrikesrepresentationen
- Omfattning
- ändr. 1 §; ny 27 a §
- Ikraftträder
- 2009-07-01
Förordning (2013:888) om ändring i förordningen (1992:247) med instruktion för utrikesrepresentationen
- Omfattning
- ändr. 21 §
- Ikraftträder
- 2014-01-01