1 §  Försäkringsföretag med säte i Schweiz får efter särskilt tillstånd av den myndighet som beviljar koncession enligt 4 kap. 1 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige bedriva skadeförsäkringsrörelse genom generalagent eller filial i Sverige med stöd av denna förordning. Förordningen gäller inte för försäkringsföretag som motsvarar företag som avses i 1 kap. 10 § tredje stycket försäkringsrörelselagen. Förordning (1999:1206).

2 §  För sådan verksamhet som avses i 1 § skall följande bestämmelser i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige inte tillämpas:

1. 4 kap. 4 § andra stycket 2 och 5 kap.1-4 §§ om deposition,
2. 5 kap.12-18 §§ om solvenskrav och verksamhet i flera länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och
3. 6 kap. i de delar som gäller tillsyn av tillämpningen av de bestämmelser som anges i a och b. Förordning (1999:1206).

3 §  För ett försäkringsföretags kapitalbas, solvensmarginal och garantibelopp gäller bestämmelserna i Schweiz. Den behöriga myndigheten i Schweiz ansvarar för kontrollen av att de bestämmelserna följs.

Finansinspektionen skall lämna de uppgifter till den behöriga myndigheten i Schweiz som denna behöver för att kontrollera det försäkringsföretagets kapitalbas samt i övrigt ha ett sådant nära samarbete med myndigheten som föranleds av avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiz om annan direkt försäkring än livförsäkring. Förordning (1999:1206).

4 §  Har regeringen eller Finansinspektionen i ett ärende om koncession inte meddelat beslut inom sex månader efter det att ansökan gavs in, får sökanden begära förklaring av kammarrätten att ärendet onödigt uppehålls. Har regeringen eller Finansinspektionen inte meddelat beslut inom sex månader efter det att en sådan förklaring avgetts, skall det anses som att ansökan har avslagits. Förordning (1999:1206).