Inaktuell version

Förordning (1996:377) med instruktion för Högsta domstolen

Version: 2003:239

Departement
Justitiedepartementet DOM
Utfärdad
1996-05-23
Ändring införd
SFS 1996 i lydelse enligt SFS 2003:239
Upphäver
Förordning (1979:567) med instruktion för Högsta domstolen
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2019-06-18

Organisation

1 §  I Högsta domstolen finns justitieråd, revisionssekreterare och andra anställda.

2 §  Högsta domstolens ordförande är administrativ chef för Högsta domstolen.

3 §  Vid Högsta domstolen finns ett kansli. Chef för kansliet är en kanslichef.

4 §  Högsta domstolen bestämmer det antal avdelningar som domstolen skall vara delad i. Den som är ordförande på en avdelning leder arbetet på avdelningen.

Verksförordningens tillämpning

5 §  Följande föreskrifter i verksförordningen (1995:1322) tillämpas på Högsta domstolen:

[S2]6 8 §§ om myndighetschefens ansvar och uppgifter,

[S3]18 § om interna föreskrifter,

[S4]26 § om vem som får begära in förklaringar m.m.,

[S5]27 och 28 §§ om myndighetens föreskrifter,

[S6]29 § om inhämtande av uppgifter m.m.,

[S7]31 § om myndighetens beslut.

[S8]Bestämmelserna i 26, 29 och 31 §§ gäller dock endast i fråga om administrativa ärenden.

Handläggningen av målen

6 §  Målen fördelas på rotlar. Varje rotel innehas av en revisionssekreterare.

[S2]Högsta domstolen beslutar om riktlinjer för fördelningen av målen på rotlarna och fördelningen av rotlarna på avdelningarna.

7 §  Revisionssekreterarna svarar för beredningen och föredragningen av målen samt biträder i övrigt med handläggningen av dessa.

[S2]Kanslichefen ser till att målen bereds enligt de riktlinjer som Högsta domstolen har beslutat.

7 a §  Ett avräkningsunderlag enligt 16 § förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol skall upprättas av revisionssekreteraren. Förordning (2000:681).

8 §  I de fall som Högsta domstolen bestämmer skall beredningen av ett mål ledas av en ledamot.

[S2]Den ledamot som har utsetts att leda beredningen av ett mål deltar som referent i handläggningen och avgörandet av målet.

9 §  Revisionssekreterarna får vid beredningen av målen inte

  1. avvisa utredning,
  2. avvisa ombud, biträden eller försvarare,
  3. besluta om muntlig förhandling eller syn på stället,
  4. döma ut viten eller andra påföljder med anledning av att förelägganden inte följs,
  5. förordna om annan personutredning än som avses i lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.,
  6. avslå ansökningar om rättshjälp eller framställningar om att offentlig försvarare skall förordnas,
  7. besluta om annan ersättning för någons medverkan i ett mål än ersättning i samband med blodundersökning i mål om faderskap samt ersättning för översättningskostnader,
  8. avslå ansökningar om att ersättning till vittne som åberopats av en enskild part skall utgå av allmänna medel enligt 36 kap. 24 § andra stycket rättegångsbalken,
  9. avslå ansökningar om ersättning för parts inställelse enligt 11 kap. 6 § eller 21 kap. 12 §rättegångsbalken eller om förskott på sådan ersättning.

[S2]Revisionssekreterare får hålla förhör med parter eller andra eller ta upp bevis utom huvudförhandling endast om en avdelning i ett visst mål har förordnat att förhöret skall hållas eller beviset tas upp. Förordning (1997:425).

10 §  Målen tas upp till beredning och föredragning i den ordning som de har kommit in, om inte särskilda omständigheter motiverar en annan ordning.

[S2]Ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål skall handläggas med förtur, om målet eller frågan av någon särskild anledning bör avgöras skyndsamt.

11 §  Om ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål bör avgöras skyndsamt, skall revisionssekreteraren genast anmäla detta för kanslichefen.

12 §  Högsta domstolen beslutar om riktlinjer för föredragningar och om handlingar som skall upprättas till föredragningar.

13 §  Högsta domstolen får förordna anställda som har vunnit tillräcklig erfarenhet att på eget ansvar

  1. föra dagböcker,
  2. i den utsträckning som Högsta domstolen bestämmer sköta sådan skriftväxling som följer av föreskrifter i lagar eller andra författningar,
  3. underteckna och expediera kallelser, förelägganden och andra meddelanden, dock inte underteckna kallelser enligt lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt m.m.,
  4. fullgöra Högsta domstolens uppgifter i samband med delgivningar,
  5. expediera domar, beslut, protokoll och andra handlingar,
  6. föra de anteckningar om rättshjälpskostnader som har föreskrivits,
  7. fullgöra uppgifter enligt förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna, förordningen (2003:234) om tiden för tillhandahållande av domar och beslut, m.m. och avgiftsförordningen (1992:191),
  8. besluta om ersättning enligt förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen, m.m. och om ersättning till tolkar,
  9. förvalta förskottskassan samt betala ut förskott och ersättningar av allmänna medel till parter, vittnen, sakkunniga m.fl., och
  10. fullgöra uppgifter enligt förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol när det gäller underrättelser och anteckningar om felsända skrivelser. Förordning (2003:239).

14 §  Vad som i denna förordning föreskrivs om målen gäller även ärenden som inte är administrativa.

Handläggningen av administrativa ärenden

15 §  Administrativa ärenden avgörs av Högsta domstolen i plenum eller i kollegium, av Högsta domstolens ordförande eller av kanslichefen.

16 §  Plenum består vid handläggning av administrativa ärenden av justitieråden och kanslichefen.

17 §  Kollegium består av Högsta domstolens ordförande, av tre andra justitieråd som utses särskilt och av kanslichefen. Högsta domstolens ordförande är ordförande i kollegiet.

[S2]För varje annan ledamot än Högsta domstolens ordförande och kanslichefen skall det finnas en personlig ersättare, som träder in när ledamoten har förhinder.

[S3]De ledamöter som skall utses särskilt och ersättarna för dem utses för högst ett år i sänder.

18 §  I plenum utses ledamöterna i kollegiet och ersättarna för dem. I plenum beslutas vidare om riktlinjer för avdelningarnas sammansättning, ledamöternas tjänstgöring och ordningen för handläggning av målen. I

[S2]plenum avgörs dessutom de ärenden som har hänskjutits dit av kollegiet eller Högsta domstolens ordförande.

[S3]I fråga om Högsta domstolens handläggning av ärenden enligt lagen (1979:368) om Lagrådet finns bestämmelser i den lagen.

19 §  I kollegium avgörs de ärenden som avser

  1. viktigare frågor om Högsta domstolens organisation eller arbetsformer som inte skall avgöras i plenum,
  2. riktlinjer för beredningen av målen och fördelningen av dessa på rotlarna samt för revisionssekreterarnas tjänstgöring,
  3. förslag till Domstolsverket i fråga om anslagsframställningar,
  4. anställning som revisionssekreterare för längre tid än sex månader i de fall kollegiet inte tidigare beslutat om anställningen eller den sammanlagda tiden överstiger sex år,
  5. annat skiljande från anställningar och uppdrag än avskedande, och
  6. frågor som Högsta domstolens ordförande hänskjuter till kollegiet.

[S2]Kollegiet får, om inte annat är särskilt föreskrivet, hänskjuta ärenden som avses i första stycket till plenum.

20 §  Ärenden som inte skall avgöras i plenum eller i kollegium avgörs av Högsta domstolens ordförande, om de är av sådan vikt att ordföranden bör avgöra dem eller ordföranden av annat skäl har förbehållit sig beslutanderätten.

[S2]Högsta domstolens ordförande får hänskjuta ärenden till kollegiet. Ärenden som avser yttranden i lagstiftningsfrågor och inte är sådana att de bör handläggas i kollegium får hänskjutas till plenum.

21 §  Övriga ärenden avgörs av kanslichefen.

[S2]I arbetsordningen eller genom särskilda beslut får Högsta domstolen lämna över till någon annan anställd än kanslichefen att avgöra ärenden som inte är av sådan art att de bör avgöras av kanslichefen.

22 §  I ärenden som handläggs i plenum eller i kollegium är Högsta domstolen beslutför, när minst hälften av dem som skall delta är närvarande. När ärenden som är av större vikt handläggs, bör om möjligt samtliga vara närvarande.

23 §  När Högsta domstolens ordförande är frånvarande får det varken fattas beslut som är av större vikt och kan anstå utan olägenhet eller utan ordförandens medgivande vidtas åtgärder som rubbar eller ändrar föreskrifter som Högsta domstolen har meddelat eller riktlinjer som Högsta domstolen har beslutat.

24 §  Högsta domstolen beslutar om föredragning i administrativa ärenden.

Anställningar m.m.

25 §  Justitieråden anställs med fullmakt genom beslut av regeringen. Vid anställningsförfarandet tillämpas inte 6 § anställningsförordningen (1994:373).

[S2]Andra anställningar beslutas av Högsta domstolen.

26 §  Vid anställning av revisionssekreterare tillämpas inte 6 § anställ- ningsförordningen (1994:373).

[S2]En revisionssekreterare anställs för högst fyra år med möjlighet till förlängning med högst två år. Om det finns särskilda skäl, får anställningen förlängas med ytterligare högst två år. Den sammanlagda anställ- ningstiden som revisionssekreterare får inte överstiga åtta år.

[S3]Om anställningen skall upphöra vid anställningstidens utgång, gäller inte 30 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd.

27 §  Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva anställning som kanslichef eller revisionssekreterare.

[S2]Revisionssekreterarna skall vara lagfarna.

28 §  Ersättare för justitieråd enligt 3 kap. 4 § sjätte stycket rättegångsbalken förordnas av Högsta domstolen.

Ledigheter m.m.

29 §  Högsta domstolen beslutar om ledighet för justitieråden och övrig personal med de begränsningar som följer av särskilda föreskrifter om ledighet för icke ordinarie domare.

30 §  När Högsta domstolens ordförande är förhindrad att utöva sin anställning eller när anställningen är ledig, fullgörs uppgifterna som ordförande av den i anställningen äldste ordföranden på avdelning eller av det i anställningen äldsta justitieråd som tjänstgör som ordförande på avdelning.

[S2]När den som är ordförande på en avdelning är förhindrad att utöva sin anställning eller när anställningen är ledig, leds arbetet på avdelningen av den i anställningen äldste ledamoten på avdelningen.

31 §  Domstolsverket utövar myndighetens befogenhet enligt 33 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd, när bestämmelsen är tillämplig i förhållande till arbetstagare som anställs genom beslut av regeringen.

32 §  Statens ansvarsnämnd beslutar i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande när det gäller kanslichefen och revisionssekreterarna.

[S2]Domstolsverket beslutar i sådana frågor när det gäller andra anställda än justitieråden, kanslichefen eller revisionssekreterarna.

33 §  Frågor om bisyssla som avses i 7 a-7 d §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning handhas och prövas av regeringen när det gäller ordföranden i Högsta domstolen. Förordning (2001:1020).

Överklagande av administrativa beslut

34 §  Högsta domstolens beslut i ärenden om anställning av kanslichef eller revisionssekreterare får överklagas hos regeringen.

[S2]Ett beslut som innebär att en viss rotel, ett visst mål eller ett visst ärende skall tilldelas en viss domare eller som annars rör fördelningen av dömande uppgifter mellan olika domare får inte överklagas.

[S3]Högsta domstolens beslut i andra administrativa ärenden får överklagas hos Domstolsverket, om inte annat är särskilt föreskrivet. Domstolsverkets beslut i ett överklagat ärende i fråga om anställning får inte överklagas.

Ändringar

Förordning (1996:377) med instruktion för Högsta domstolen

    Ikraftträder
    1996-07-01

Förordning (1997:425) om ändring i förordningen (1996:377) med instruktion för Högsta domstolen

    Omfattning
    ändr. 9 §
    Ikraftträder
    1997-12-01

Förordning (1998:1222) om ändring i förordningen (1996:377) med instruktion för Högsta domstolen

Omfattning
ändr. 33 §
Ikraftträder
1998-11-02

Förordning (2000:366) om ändring i förordningen (1996:377) med instruktion för Högsta domstolen

Omfattning
ändr. 13 §
Ikraftträder
2000-07-01

Förordning (2000:681) om ändring i förordningen (1996:377) med instruktion för Högsta domstolen

Omfattning
ny 7 a §
Ikraftträder
2000-10-01

Förordning (2001:1020) om ändring i förordningen (1996:377) med instruktion för Högsta domstolen

Omfattning
ändr. 33 §
Ikraftträder
2002-01-01

Förordning (2003:239) om ändring i förordningen (1996:377) med instruktion för Högsta domstolen

Omfattning
ändr. 13 §
Ikraftträder
2003-07-01

Förordning (2005:773) om ändring i förordningen (1996:377) med instruktion för Högsta domstolen

Omfattning
ny 32 a §
Ikraftträder
2006-01-01

Förordning (2006:1417) om ändring i förordningen (1996:377) med instruktion för Högsta domstolen

Omfattning
ändr. 34 §
Ikraftträder
2007-01-01

Förordning (2007:1084) om ändring i förordningen (1996:377) med instruktion för Högsta domstolen

Omfattning
ändr. 2, 5, 34 §§, rubr. närmast före 5 §; nya 2 a, 4 a §§
Ikraftträder
2008-01-01

Förordning (2008:304) om ändring i förordningen (1996:377) med instruktion för Högsta domstolen

Omfattning
upph. 12, 13 §§; ändr. 1, 3, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 19, 26, 27, 32, 34 §§
Ikraftträder
2008-07-01

Förordning (2009:348) om ändring i förordningen (1996:377) med instruktion för Högsta domstolen

Omfattning
ändr. 4, 18, 30 §§
Ikraftträder
2009-07-01

Förordning (2010:1800) om ändring i förordningen (1996:377) med instruktion för Högsta domstolen

Omfattning
ändr. 1, 7, 7 a, 8, 9, 11, 19, 25, 26, 27, 32 §§
Ikraftträder
2011-01-01

Förordning (2017:546) om ändring i förordningen (1996:377) med instruktion för Högsta domstolen

Omfattning
ändr. 9, 21, 28 §§
Ikraftträder
2017-07-01

Förordning (2018:426) om ändring i förordningen (1996:377) med instruktion för Högsta domstolen

Omfattning
ändr. 6 §
Ikraftträder
2018-07-01

Förordning (2019:136) om ändring i förordningen (1996:377) med instruktion för Högsta domstolen

Omfattning
ändr. 33 §
Ikraftträder
2019-05-01