1 §  Beteckningar som används i denna förordning har samma betydelse som i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon, lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner och förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner. Förordning (2002:941).

2 §  Skatteverket fastställer efter samråd med Vägverket blanketter för fastställande, uppbörd och kontroll av vägavgift. Förordning (2003:992).

3 §  Skatteverket får efter samråd med Vägverket föreskriva att Vägverket i vägtrafikregistret skall föra in de särskilda uppgifter som behövs för påföring eller uppbörd av vägavgift. Förordning (2003:992).

4 §  För Skatteverkets räkning beslutar Vägverket om vägavgift och dröjsmålsavgift samt verkställer uppbörd av sådana avgifter och avgiftstillägg i fråga om fordon som är upptaget i det svenska vägtrafikregistret.

Saknas i vägtrafikregistret någon uppgift som behövs för bestämmande av vägavgift, får Skatteverket föreskriva att vägavgiften skall påföras enligt grunder som verket bestämmer. Förordning (2003:992).

5 §  Ett inbetalningskort avseende vägavgiften för svenskt fordon skall sändas till den avgiftsskyldige snarast möjligt, i fråga om uppbörd enligt 13 § första stycket lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon dock senast den 12 i den månad då avgiften skall betalas.

Om en fordonsägare inte har fått inbetalningskortet, skall han anmäla detta till Vägverket senast en vecka innan vägavgiften skall vara inbetald.

6 §  På begäran av den avgiftsskyldige kan vägavgift förskottsdebiteras.

7 §  Vid färd med ett fordon vars registreringsskyltar har tagits om hand enligt 28 § första stycket lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon skall det i fordonet finnas ett bevis om en polismans medgivande enligt andra stycket den paragrafen.

Omhändertagna registreringsskyltar skall förvaras hos polismyndigheten under en vecka efter omhändertagandet. Skyltarna får under denna tid återlämnas till fordonets ägare om det visas att brukandeförbud inte längre råder för fordonet enligt 25 § lagen om vägavgift för vissa tunga fordon. Återlämnas inte skyltarna, skall polismyndigheten förstöra dem.

8 §  Vägverket begär indrivning för Skatteverkets räkning. Bestämmelser om begäran om indrivning finns i 4-9 §§indrivningsförordningen (1993:1229). Att den betalningsskyldige skall uppmanas att betala fordringen innan ansökan om indrivning görs framgår av 3 § nämnda förordning.

Indrivning behöver inte begäras för en fordran som understiger 100 kronor om indrivning inte krävs från allmän synpunkt. Förordning (2003:992).

9 §  Skatteverket meddelar efter samråd med Vägverket föreskrifter för påföring och uppbörd av vägavgift. Förordning (2003:992).

10 §  Återbetalning av vägavgift enligt 17 § lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon verkställs av Vägverket för Skatteverkets räkning. Förordning (2003:992).

11 §  Vägavgiftsbevis enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon skall innehålla uppgift om utfärdandedatum och klockslag, försäljningsställe, giltighetstid, avgiftskategori, avgiftsbelopp samt motorfordonets registreringsnummer och nationalitet.

12 §  Skatteverket kan medge att en näringsidkare, för verkets räkning på närmare föreskrivna villkor, får sälja sådana vägavgiftsbevis som anges i 20 § lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon.

Tullverket skall sälja sådana vägavgiftsbevis som anges i 20 § lagen om vägavgift för vissa tunga fordon. Tullverket bestämmer, efter samråd med Skatteverket, vilka tullkontor som skall sälja vägavgiftsbevis. Förordning (2003:992).

13 §  Skatteverket skall sända en faktura avseende sålda vägavgiftsbevis, med avräkning av provision enligt 18 §, till försäljare enligt 12 § senast den 12 i kalendermånaden närmast efter den då vägavgiftsbevisen såldes. Förordning (2003:992).

14 §  Försäljare enligt 12 § skall före utgången av varje kalendermånad betala för de vägavgiftsbevis som denne har sålt under den närmast föregående kalendermånaden. Inbetalningen skall göras till särskilt konto hos Skatteverket. Förordning (2003:992).

15 §  Försäljare enligt 12 § får sälja vägavgiftsbevis för utländska fordon till högst det belopp som anges på det.

16 §  Vägavgiftsbevis för utländska fordon skall utfärdas med hjälp av automatisk databehandling.

Skatteverket förser försäljare enligt 12 § med utrustning för utfärdande av vägavgiftsbevis för utländska fordon. Förordning (2003:992).

17 §  Skatteverket får meddela ytterligare föreskrifter om villkor för medgivande enligt 12 §. Förordning (2003:992).

18 §  För sålda vägavgiftsbevis för utländska fordon har försäljaren enligt 12 § rätt till provision. Provisionen är 5 procent på försäljningssumman. Oavsett försäljningen är dock provisionen minst 200 kronor per kalendermånad. Förordning (1999:586).

19 §  Om försäljare bryter mot föreskrifterna för försäljning av vägavgiftsbevis enligt denna förordning eller mot föreskrifter som Skatteverket har utfärdat med stöd av förordningen, får verket återkalla medgivande enligt 12 § första stycket. Förordning (2003:992).

20 §  Om ett vägavgiftsbevis för svenskt avgiftspliktigt fordon har förstörts eller förkommit, skall fordonets ägare utan dröjsmål ansöka hos Vägverket om dubblett av vägavgiftsbeviset.

Vägverket utfärdar och tillhandahåller dubblett av vägavgiftsbevis.