Inaktuell version

Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Departement
Näringsdepartementet
Utfärdad
1997-05-29
Ändring införd
SFS 1997 i lydelse enligt SFS 2004:184
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2019-04-04

An unofficial translation is available from the Government Offices

Lag om arbetslöshetsförsäkring (förkortad ALF) innehåller regler om vilka krav och villkor som gäller för rätt till arbetslöshetsersättning.

Vilka som omfattas av lagen

1 §  Arbetslöshetsförsäkringen omfattar både arbetstagare och företagare. Vissa särskilda bestämmelser som endast gäller för företagare finns i 34-37 §§.

Prop. 2009/10:120: En följdändring har gjorts med anledning av att det införts nya paragrafer för företagare.

2 §  Vad som i denna lag sägs om medlemmar i en arbetslöshetskassa skall också tillämpas på dem som är anslutna till den kompletterande arbetslöshetskassan.

3 §  Rätt till ersättning har endast personer som i Sverige uppfyller ersättningsvillkoren enligt denna lag, om inte något annat följer av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.

[S2]Om regeringen har träffat överenskommelse med någon annan stat om andra villkor för rätt att få ersättning än som föreskrivs i denna lag, skall arbetslöshetskassan tillämpa dessa villkor.

  • RÅ 2008:90:Reglerna om medlemskap i en arbetslöshetskassa har ansetts inte utgöra hinder mot att en arbetslös medlem behåller sitt medlemskap när hon arbetat utomlands och varit ansluten till arbetslöshetsförsäkringen där.
  • RÅ 2009:99:Vid bestämmande av ramtid för inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning har studietid i Australien ansetts överhoppningsbar.
  • RÅ 2003:96:Vid tillämpningen av de bestämmelser i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 enligt vilka den som beger sig till annat EU-land för att under högst tre månader söka arbete där under vissa förutsättningar bibehåller sin rätt till arbetslöshetsersättning har en arbetssökande ansetts efter hemkomsten ha fortsatt rätt till ersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring när han uppfyllt den enda förutsättning som i detta hänseende uppställts i förordningen, nämligen att ha återvänt inom tremånadersperioden.

3 a §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, såsom försöksverksamhet under tiden den 1 juli 1997-den 30 september 1999, besluta att personer som redan får ersättning enligt denna lag skall kunna få fortsatt ersättning enligt lagen utan att villkoren i 9 §, med undantag av tredje punkten, är uppfyllda. Lag 1998:1783).

Prop. 2010/11:42: I paragrafen finns en upplysning om att det i lagen finns vissa särskilda paragrafer för den som har varit långvarigt sjukfrånvarande och även en definition av begreppet långvarigt sjukfrånvarande enligt lagen. I andra stycket har hänvisningarna till paragrafer i lagen (1962:381) om allmän försäkring och övergångsbestämmelserna till lagen (2008:480) om ändring ...

Ändrad: SFS 1998:1783 (Budgetpropositionen för 1999)

Grundförsäkring och inkomstbortfallsförsäkring

4 §  Arbetslöshetsförsäkringen består av en grundförsäkring och en inkomstbortfallsförsäkring.

  • RÅ 2008:90:Reglerna om medlemskap i en arbetslöshetskassa har ansetts inte utgöra hinder mot att en arbetslös medlem behåller sitt medlemskap när hon arbetat utomlands och varit ansluten till arbetslöshetsförsäkringen där.

5 §  Arbetslöshetsförsäkringen handhas av arbetslöshetskassor. Bestämmelser om arbetslöshetskassor finns i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor.

Grundförsäkringen

6 §  Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas till den som

  • inte är medlem i en arbetslöshetskassa, eller
  • är medlem i en arbetslöshetskassa men inte uppfyller de villkor som gäller för rätt till en inkomstrelaterad ersättning.

[S2]Ersättningen lämnas tidigast den dag den arbetslöse fyller 20 år. Lag 1998:1783).

  • RÅ 2008:90:Reglerna om medlemskap i en arbetslöshetskassa har ansetts inte utgöra hinder mot att en arbetslös medlem behåller sitt medlemskap när hon arbetat utomlands och varit ansluten till arbetslöshetsförsäkringen där.
Ändrad: SFS 1998:1783 (Budgetpropositionen för 1999)

Inkomstbortfallsförsäkringen

7 §  Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas till den som varit medlem i en arbetslöshetskassa under minst tolv månader, under förutsättning att medlemmen efter det senaste inträdet i kassan uppfyllt arbetsvillkoret enligt 12-14 a §§ eller studerandevillkoret enligt 19 § (medlemsvillkor). Lag (2003:330).

Prop. 2017/18:53: Förslaget behandlas i avsnitt 6.

Paragrafens ändras så att det av första stycket tydligt framgår att medlemsvillkoret, som för att vara uppfyllt kräver tolv månaders medlemskap, förutsätter att medlemskapet har varit sammanhängande.

I paragrafens andra stycke, som är nytt, införs en nödvändig upplysningsbestämmelse som ger regeringen eller den myndighet som regeringen ...

Prop. 2006/07:15: Ändringen i paragrafen är av redaktionell art, som en följd av att det s.k. studerandevillkoret upphävs.

Prop. 2002/03:44: I paragrafen har införts en hänvisning till de nya bestämmelserna i 14 a och 19 §§, som utgör nya villkor för rätt till ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen.

Hänvisningen till 14 a § har införts eftersom den paragrafen innehåller särskilda regler för rätt till ersättning när sökande deltagit i aktivitetsgarantin.

Bestämmelsen i 19 § innehåller ett nytt studerandevillkor för sökanden som deltagit i aktivitetsgarantin, se vidare författningskommentaren ...

  • RÅ 2008:90:Reglerna om medlemskap i en arbetslöshetskassa har ansetts inte utgöra hinder mot att en arbetslös medlem behåller sitt medlemskap när hon arbetat utomlands och varit ansluten till arbetslöshetsförsäkringen där.
  • HFD 2012:14:Fråga om medlemsvillkoret enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring varit uppfyllt i visst fall.
  • HFD 2018:12:Fråga om rätt till arbetslöshetsersättning enligt inkomst-bortfallsförsäkringen när medlemsvillkoret uppfylls först under en pågående period av arbetslöshet.
Ändrad: SFS 2018:107 (Nya regler i arbetslöshetsförsäkringen om bland annat förtroendeuppdrag och pension), 2003:330 (Arbetsmarknadspolitiken förstärks)

8 §  Personer som omedelbart före inträdet i en arbetslöshetskassa har varit medlemmar i en annan sådan kassa får för uppfyllandet av medlemsvillkoret tillgodoräkna sig tid i den kassan.

  • HFD 2012:14:Fråga om medlemsvillkoret enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring varit uppfyllt i visst fall.

Allmänna villkor för rätt till ersättning

9 §  Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som

  1. är arbetsföra och oförhindrade att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan,
  2. är beredda att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken de inte anmält hinder som kan godtas av arbetslöshetskassan,
  3. är anmälda som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer,
  4. medverkar till att en individuell handlingsplan upprättas i samråd med den offentliga arbetsförmedlingen, och
  5. aktivt söker ett lämpligt arbete men inte kan få ett sådant arbete. Lag (2000:1460).

Prop. 1999/2000:139: Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.2.

I paragrafen har införts en ny punkt 4. Bestämmelsen innebär att ytterligare ett grundvillkor för rätt till arbetslöshetsersättning införs. För att vara ersättningsberättigad skall den arbetssökande medverka till att en individuell handlingsplan upprättas i samråd med arbetsförmedlingen. En handlingsplan skall upprättas senast inom tre månader från tidpunkten ...

Prop. 1999/2000:98: Paragrafen har ändrats på så sätt att det i fjärde punkten införts ett krav på att den arbetssökande skall anstränga sig för att finna ett lämpligt arbete. Syftet med lydelsen har varit att förtydliga kravet på aktivitet som redan i dag gäller för den arbetssökande.

  • RÅ 2009:46:En försäkrad har uppburit arbetslöshetsersättning samtidigt som han studerat på deltid. Hans underlåtenhet att i förväg ge ett sådant intyg som avses i 16 § förordningen om arbetslöshetsförsäkring till arbetslöshetskassan har i sig ansetts orsaka att ersättning utgått obehörigen. Arbetslöshetskassan har därför haft fog för att besluta om återbetalningsskyldighet från vilken han dock delvis befriats.
  • RÅ 2003:101:En person i ett säsongsbetonat arbete har ansetts ha rätt till arbetslöshetsersättning efter säsongens slut utan hinder av att parterna kommit överens om anställning nästkommande säsong.
  • RÅ 2007:20:En person har efter två (I) respektive tre (II) tidsbegränsade anställningar hos ett bemanningsföretag ansetts som arbetslös och berättigad till arbetslöshetsersättning.
  • RÅ 2003:96:Vid tillämpningen av de bestämmelser i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 enligt vilka den som beger sig till annat EU-land för att under högst tre månader söka arbete där under vissa förutsättningar bibehåller sin rätt till arbetslöshetsersättning har en arbetssökande ansetts efter hemkomsten ha fortsatt rätt till ersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring när han uppfyllt den enda förutsättning som i detta hänseende uppställts i förordningen, nämligen att ha återvänt inom tremånadersperioden.
  • RÅ 2009:45:En person utan arbete har studerat på Komvux en vårtermin. Under höstterminen samma år har han ansökt om plats på högskolan med början i januari året därpå. Han har inte ansetts delta i utbildning under höstterminen, utan uppfylla kraven för rätt till arbetslöshetsersättning.
  • RÅ 2007:64:En person som spelar fotboll på elitnivå har inte ansetts stå till arbetsmarknadens förfogande på sådant sätt att han har rätt till arbetslöshetsersättning.
  • HFD 2017:11:Innehållet i ett avtal om anställning har ansetts medföra en sådan begränsning av den enskildes arbetsutbud att rätten till arbetslöshetsersättning upphört redan innan anställningen tillträtts.
  • RÅ 2010:87:En sökande, som varit föräldraledig från en halvtidsanställning och samtidigt sökt en heltidsanställning, har ansetts ha rätt till arbetslöshetsersättning för tid som inte omfattats av föräldraledigheten.
  • RÅ 2006:6:I ett mål om arbetslöshetsersättning har förhållandena varit sådana att en person som frivilligt övergått från heltidsanställning till halvtidsanställning hos samma arbetsgivare inte ansetts som arbetslös.
  • RÅ 2008:31:Med hänsyn till kravet att en arbetslös aktivt ska söka arbete för att ha rätt till arbetslöshetsersättning har en person som uppbar sådan ersättning medgetts avdrag för utgifter som uppkommit i samband med att han sökt arbete. Inkomsttaxering 2003.
Ändrad: SFS 2000:1460 (En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring), 2000:627 (Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt)

9 a §  Under de första 100 ersättningsdagarna i en ersättningsperiod får en sökande begränsa sig till att söka lämpliga arbeten inom sitt yrke och i närområdet. Detsamma gäller vid ny arbetslöshet, om tolv månader förflutit sedan den sökande senast fick ersättning och ersättningsperioden inte har löpt ut.

[S2]Möjligheten att begränsa sökandet under de första 100 dagarna gäller dock inte om en sökande påbörjar en ny ersättningsperiod i direkt anslutning till den föregående perioden. Lag (2000:1460).

Prop. 1999/2000:139: Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.3.

Paragrafen är ny och behandlar i första stycket sökområdet under de första 100 ersättningsdagarna i en ersättningsperiod. Sökanden får under denna tid begränsa sitt arbetssökande till att avse lämpliga arbeten i närområdet inom de yrken han eller hon har erfarenhet av och kompetens för. Sökanden kan alltså under denna period avböja erbjudande om lämpligt arbete ...

Prop. 2006/07:89: Rätten för en sökande att under de 100 första dagarna i en ersättningsperiod begränsa sig till att söka lämpliga arbeten inom sitt yrke och i närområdet tas bort. Paragrafen, som reglerar denna rätt, upphävs därför.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Införd: SFS 2000:1460 (En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring), 2013:152 (Åtgärder inom arbetslöshetsförsäkringen m.m)

10 §  Ersättning enligt denna lag lämnas inte i följande fall.

  1. Ersättning lämnas inte till personer som deltar i utbildning.
  2. Ersättning lämnas inte till personer som är permitterade utan lön.
  3. Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas inte till personer som enligt 37 § första stycket 2 lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor har uteslutits från medlemskap under en tid av ett år från uteslutningen.

[S2]Om det finns särskilda skäl får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, med avvikelse från vad som anges i punkterna 1 och 2, föreskriva att ersättning får lämnas till personer som deltar i utbildning eller är permitterade utan lön samt de villkor för rätt till ersättning som i sådana fall skall gälla.

  • RÅ 2009:46:En försäkrad har uppburit arbetslöshetsersättning samtidigt som han studerat på deltid. Hans underlåtenhet att i förväg ge ett sådant intyg som avses i 16 § förordningen om arbetslöshetsförsäkring till arbetslöshetskassan har i sig ansetts orsaka att ersättning utgått obehörigen. Arbetslöshetskassan har därför haft fog för att besluta om återbetalningsskyldighet från vilken han dock delvis befriats.
  • RÅ 2009:45:En person utan arbete har studerat på Komvux en vårtermin. Under höstterminen samma år har han ansökt om plats på högskolan med början i januari året därpå. Han har inte ansetts delta i utbildning under höstterminen, utan uppfylla kraven för rätt till arbetslöshetsersättning.
  • RÅ 2006:23:I ett mål om arbetslöshetsersättning har förhållandena varit sådana att en studerande, som avslutat en högskoleutbildning på heltid under vårterminen och studerat på deltid under påföljande hösttermin, ansetts ha uppfyllt kravet i studerandevillkoret på att ha avslutat sin utbildning under vårterminen.
  • RÅ 2010:5:En studerande har ansetts ha rätt till arbetslöshetsersättning trots att studierna före arbetslösheten bara under en kortare tid bedrivits på heltid jämsides med heltidsarbete.
  • HFD 2013 not 63:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om / Studier på halvfart under sex terminer utgjorde hinder för att söka och ta ett heltidsarbete (ändringsskäl) / Arbetslöshetsförsäkring (fråga om studier på halvfart under sex terminer utgjorde hinder för att söka och ta ett heltidsarbete, ändringsskäl)
  • HFD 2017:49:En person som är registrerad på en universitetsutbildning har ansetts delta i utbildning i den mening som avses i lagen om arbetslöshetsförsäkring.
  • HFD 2013:26:Den som bedriver studier på deltid har ansetts uppfylla villkoren i 16 § 2 förordningen om arbetslöshetsförsäkring och har således kunnat beviljas arbetslöshetsersättning trots att (I) studierna var en del av en högskoleutbildning som inte avslutats; (II) högskolestudierna skulle bedrivas på halvfart under sex terminer.
Ändrad: SFS 2017:587 (Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet), 2005:1197 (Budgetpropositionen för 2006)

11 §  Erbjudet arbete skall anses lämpligt, om

  1. det inom ramen för tillgången på arbetstillfällen tagits skälig hänsyn till den sökandes förutsättningar för arbetet samt andra personliga förhållanden,
  2. anställningsförmånerna är förenliga med de förmåner som arbetstagare får som är anställda enligt kollektivavtal eller, om kollektivavtal inte finns, är skäliga i förhållande till de förmåner arbetstagare med likvärdiga arbetsuppgifter och kvalifikationer får vid jämförliga företag,
  3. arbetet inte hänför sig till en arbetsplats där arbetskonflikt råder till följd av stridsåtgärder som är lovliga enligt lag och kollektivavtal, och
  4. förhållandena på arbetsplatsen motsvarar vad som anges i författning eller myndighets föreskrifter om åtgärder till förebyggande av ohälsa eller olycksfall.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om lämpligt arbete. Lag (2000:627).

Prop. 1999/2000:98: Ett nytt andra stycke har tillförts paragrafen. Det anger att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om lämpligt arbete.

  • RÅ 2008:45:Fråga om rätt till arbetslöshetsersättning när sökanden avvisat erbjudet arbete i Norge.
  • RÅ 2004:73:En sökande av arbetslöshetsersättning har inte haft godtagbart skäl att avvisa ett erbjudet arbete av den anledningen att han ansett lagen om anställningsskydd berättiga honom till en annan anställningsform än vad det erbjudna arbetet innefattade.
Införd: SFS 2013:152 (Åtgärder inom arbetslöshetsförsäkringen m.m)
Ändrad: SFS 2000:627 (Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt)

Övriga villkor för rätt till ersättning

Arbetsvillkoret

12 §  Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som under en ramtid av tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde

  1. haft förvärvsarbete i minst 6 månader och utfört arbetet under minst 70 timmar per kalendermånad, eller
  2. haft förvärvsarbete i minst 450 timmar under en sammanhängande tid av 6 kalendermånader och utfört arbetet under minst 45 timmar under var och en av dessa månader (arbetsvillkor).

[S2]För att ha rätt till en inkomstrelaterad ersättning skall den sökande ha uppfyllt arbetsvillkoret efter det senaste inträdet i arbetslöshetskassan. En sökande som omedelbart före inträdet har varit medlem i en annan sådan kassa får för att uppfylla arbetsvilkoret tillgodoräkna sig tid i den kassan.

Prop. 2006/07:15: Paragrafen anger när det s.k. arbetsvillkoret är uppfyllt.

De föreslagna ändringarna innebär en höjning av de tidsgränser som anges i paragrafen.

Förslagen behandlas i avsnitt 5.2.

  • RÅ 2003:101:En person i ett säsongsbetonat arbete har ansetts ha rätt till arbetslöshetsersättning efter säsongens slut utan hinder av att parterna kommit överens om anställning nästkommande säsong.
  • RÅ 2001:29:Postdoktorala studier, som finansierats med stipendium från Naturvetenskapliga forskningsrådet, har i visst fall ansetts som heltidsutbildning och därmed betraktats som överhoppningsbar tid vid ramtidsberäkning inom arbetslöshetsförsäkringen.
  • RÅ 2003:96:Vid tillämpningen av de bestämmelser i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 enligt vilka den som beger sig till annat EU-land för att under högst tre månader söka arbete där under vissa förutsättningar bibehåller sin rätt till arbetslöshetsersättning har en arbetssökande ansetts efter hemkomsten ha fortsatt rätt till ersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring när han uppfyllt den enda förutsättning som i detta hänseende uppställts i förordningen, nämligen att ha återvänt inom tremånadersperioden.
  • HFD 2018:12:Fråga om rätt till arbetslöshetsersättning enligt inkomst-bortfallsförsäkringen när medlemsvillkoret uppfylls först under en pågående period av arbetslöshet.
  • RÅ 2002:47:Fråga vid beräkning av ersättning vid arbetslöshet om beräkningen skall ske på grundval av det arbete som sökanden utfört samtidigt som hon uppburit föräldrapenning eller med utgångspunkt från sökandens arbetsförhållanden innan hon påbörjade föräldraledigheten.
  • RÅ 2005:90:Ett arbete, som var helt baserat på provision men där det visade sig att någon ersättning inte kom att utgå, har ansetts kunna beaktas vid bedömningen av om arbetsvillkoret inom arbetslöshetsförsäkringen är uppfyllt.

13 §  Med förvärvsarbete avses även tid då den sökande

  1. haft semester,
  2. varit ledig med helt eller delvis bibehållen lön av någon annan anledning än sjukdom, tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller barns födelse, eller
  3. får annan ersättning än pension på grund av anställningens upphörande (avgångsvederlag).

[S2]Tid med avgångsvederlag beräknas med utgångspunkt i avgångsvederlagets storlek i förhållande till den sökandes genomsnittliga inkomst per månad i anställningen under en viss period. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om beräkningen.

13 a §  I den mån det behövs för att uppfylla arbetsvillkoret jämställs med förvärvsarbete även tid då den sökande har fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, dock tillsammans under högst två kalendermånader.

[S2]Vid tillämpning, i fall som avses i första stycket, av 12 § första stycket 2 skall minst 300 av de där angivna 450 timmarna avse förvärvsarbete under minst 4 kalendermånader som har utförts med minst 45 timmar under var och en av dessa månader. Under var och en av de återstående högst 2 månaderna skall sökanden ha utfört förvärvsarbete, fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring under tid som motsvarar minst 45 timmar. Lag (2000:1460).

Prop. 1999/2000:139: Bestämmelsen behandlas i avsnitt 7.1.

Paragrafen är ny och behandlar tid vilken kan jämställas med förvärvsarbete i 12 §. I första stycket anges att i den mån ytterligare förvärvsarbete behövs för att uppfylla ett arbetsvillkor jämställs med förvärvsarbete tid vilken sökanden fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt ...

Prop. 2006/07:15: Paragrafen reglerar rätten att, vid uppfyllandet av arbetsvillkoret, i viss omfattning jämställa tjänstgöring enligt lagen om totalförsvarsplikt eller erhållen föräldrapenningförmån enligt lagen om allmän försäkring med förvärvsarbete.

De föreslagna ändringarna innebär, liksom i föregående paragraf, en höjning av de tidsgränser som anges i paragrafen.

Förslagen behandlas i avsnitt 5.2. ...

Införd: SFS 2000:1460 (En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring)

14 §  Vid prövning av arbetsvillkoret bortses från utfört förvärvsarbete

  1. som arbetsgivaren finansierat med särskilt anställningsstöd enligt förordningen (1997:1275) om anställningsstöd, eller
  2. som bedrivits med stöd av bestämmelserna om stöd till start av näringsverksamhet enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program. Lag (2000:1460).

Prop. 2011/12:107: Förslaget behandlas i avsnitt 6.5.

Förslaget innebär att hänvisningarna till förordningen (1997:1275) om anställningsstöd och förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program tas bort. Det innebär inte någon ändring i sak.

Prop. 1999/2000:139: Bestämmelsen behandlas i avsnitt 7.1.

Paragrafen har ändrats genom att undantaget i andra stycket har upphävts. I sak innebär det att vid prövning av arbetsvillkoret skall alltid bortses från utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat med anställningsstöd eller med stöd av bestämmelserna om start av näringsverk-...

Prop. 1999/2000:98: I 14 § anges vilka typer av förvärvsarbete som bortses från när arbetsvillkoret prövas. Redaktionella ändringar har gjorts. Dels har hänvisningen till förordningen om beredskapsarbete utgått. Dels har referensen till stöd till start av näringsverksamhet ändrats så att det framgår att åtgärden regleras i den nya förordningen om arbetsmarknadspolitiska program.

Ändrad: SFS 1998:1783 (Budgetpropositionen för 1999), 2000:1460 (En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring), 1997:1271 (Budgetpropositionen för 1998), 2000:627 (Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt)

14 a §  Vid prövning av arbetsvillkoret kan ramtiden inte omfatta tid före deltagande i aktivitetsgarantin enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program. Lag (2003:330).

Prop. 2002/03:44: Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 7.2.2. Genom bestämmelsen sätts en bortre gräns för tiden inom vilken arbetsvillkoret skall vara uppfyllt för arbetslösa som deltagit i aktivitetsgarantin. Bestämmelsen berör endast arbetssökande som deltagit i aktivitetsgarantin och innebär att enbart tid efter det att sökande började i aktivitetsgarantin kan ingå i ramtiden när arbetsvillkoret skall uppfyllas. Hela arbetsvillkoret ...

Prop. 2006/07:89: Denna bestämmelse reglerar att vid prövning av arbetsvillkoret kan ramtiden inte omfatta tid före deltagande i aktivitetsgarantin enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program. Eftersom aktivitetsgarantin avskaffas och denna bestämmelse inte skall gälla för jobb- och utvecklingsgarantin upphävs paragrafen.

Ändringen behandlas i avsnitt ...

15 §  Tid då förvärvsarbete har utförts får inte räknas mer än en gång för att uppfylla arbetsvillkoret. Förvärvsarbete som använts för att uppfylla villkoret för dagpenning i form av grundbelopp får dock senare räknas med för att uppfylla villkoret för den inkomstrelaterade ersättningen, om arbetet utförts efter det senaste inträdet i kassan.

  • HFD 2018:12:Fråga om rätt till arbetslöshetsersättning enligt inkomst-bortfallsförsäkringen när medlemsvillkoret uppfylls först under en pågående period av arbetslöshet.

Ramtiden

/Träder i kraft I: 2004-07-01/

16 §  När ramtid skall bestämmas enligt 12 § räknas inte den tid då den sökande varit hindrad att arbeta på grund av

  1. styrkt sjukdom,
  2. avslutad heltidsutbildning som den sökande har avslutat efter fyllda 25 år eller som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid i minst 5 månader,
  3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,
  4. frihetsberövande på kriminalvårdens område,
  5. vård av eget barn som inte har fyllt 2 år eller vård av adoptivbarn i 2 år efter barnets ankomst i familjen,
  6. beslut enligt smittskyddslagen (2004:168) eller livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av livsmedelslagen,
  7. utlandsvistelse till följd av att den sökande följt med sin make eller maka vid dennes arbete i utlandet under förutsättning att makens eller makans arbetsgivare har sitt säte i Sverige och att lönen utbetalas från Sverige, varvid med make eller maka jämställs person med vilken den sökande sammanbor under förhållanden som liknar makars, eller
  8. vård av närstående när hel ersättning lämnats enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård. Lag (2004:184).

Prop. 2017/18:10: En ändring görs i punkt 3. Ändringen innebär att även tid med mindre än hel närståendepenning ska vara överhoppningsbar vid bestämmande av ramtiden.

Överväganden finns i avsnitt 4.2.3.

Prop. 1999/2000:139: Bestämmelsen behandlas i avsnitt 7.2.

Paragrafen behandlar tid som inte räknas när man bestämmer ramtiden inom vilket arbetsvillkoret skall vara uppfyllt, s.k. överhoppningsbar tid.

I punkten 8 har införts en ny bestämmelse. Tid under vilken sökanden erhållit hel ersättning för vård av närstående enligt lagen (1988:1465) ...

Prop. 2005/06:128: Med anledning av att den nuvarande livsmedelslagen (1971:511) upphävs och ersätts av en ny livsmedelslag byts hänvisningen till den nuvarande livsmedelslagen i första stycket 6 ut mot en hänvisning till den nya lagen.

Prop. 2014/15:147: Ändringen är en följd av att lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag upphävs.

Överväganden finns i avsnitt 4.2.

Prop. 2003/04:158: Enligt 12 § i denna lag gäller bl.a. som förutsättning för rätt till ersättning vid arbetslöshet att sökanden under en ramtid av tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde haft förvärvsarbete i viss angiven omfattning. I 16 § finns en bestämmelse om vad som gäller när ramtid skall bestämmas enligt 12 §. Enligt punkt 6 i bestämmelsen gäller bl.a. att den tid då den sökande varit förhindrad att arbeta på grund av beslut enligt smittskyddslagen ...

Prop. 1999/2000:98: I lagens 16 och 17 §§ anges s.k. överhoppningsbar tid, dvs. tid som inte räknas när man bestämmer den ramtid inom vilken arbetsvillkoret skall uppfyllas.

Enligt 7 § lagen (1997:1268) om kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år skall tid då den unge varit hindrad att arbeta på grund av deltagandet i verksamhet som anordnas av kommunen ...

  • RÅ 2009:99:Vid bestämmande av ramtid för inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning har studietid i Australien ansetts överhoppningsbar.
  • RÅ 2002:47:Fråga vid beräkning av ersättning vid arbetslöshet om beräkningen skall ske på grundval av det arbete som sökanden utfört samtidigt som hon uppburit föräldrapenning eller med utgångspunkt från sökandens arbetsförhållanden innan hon påbörjade föräldraledigheten.
  • RÅ 2001:29:Postdoktorala studier, som finansierats med stipendium från Naturvetenskapliga forskningsrådet, har i visst fall ansetts som heltidsutbildning och därmed betraktats som överhoppningsbar tid vid ramtidsberäkning inom arbetslöshetsförsäkringen.
Ändrad: SFS 2004:880 (Extraordinära smittskyddsåtgärder), 2004:184 (Ny smittskyddslag m.m.), 2000:1460 (En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring), 2015:761 (Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas), 2017:1126 (Vissa socialförsäkringsfrågor (Prop. 2017/18:10)), 2000:627 (Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt)

17 §  När ramtid skall bestämmas enligt 12 § räknas inte heller tid då den sökande

  1. fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
  2. varit hindrad att arbeta på grund av tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,
  3. varit hindrad att arbeta på grund av deltagande i arbetsmarknadsutbildning eller annan utbildning inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program, arbetspraktik, ungdomsgarantin, datortekverksamhet, arbetslivsinriktad rehabilitering eller projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program,
  4. varit hindrad att arbeta på grund av utbildning för vilken rekryteringsbidrag lämnas enligt lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande, eller
  5. varit hindrad att arbeta på grund av deltagande i verksamhet där ersättning enligt 3 a § har lämnats,
  6. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat med särskilt anställningsstöd enligt förordningen (1997:1275) om anställningsstöd, eller
  7. utfört förvärvsarbete som bedrivits med stöd av bestämmelserna om stöd till start av näringsverksamhet enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program.

[S2]Tid som enligt 13 a § har jämställts med förvärvsarbete skall dock räknas in i ramtiden. Lag (2003:330).

Prop. 1999/2000:139: Bestämmelsen behandlas i avsnitt 7.1.

Paragrafen behandlar ytterligare tid som är överhoppningsbar och som inte räknas när ramtiden bestäms inom vilket arbetsvillkoret skall vara uppfyllt. De olika frånvaroorsakerna räknas upp i sju punkter. Innehållet i bestämmelsen är delvis nytt. Till paragrafen har tillförts tre nya punkter i första stycket och ett nytt andra stycke. Paragrafen har även ändrats ...

Prop. 2002/03:44: Första stycket tredje punkten i paragrafen har ändrats genom att ordet aktivitetsgarantin utgått. I övrigt kvarstår paragrafen i oförändrad lydelse.

Bestämmelsen innebär att tiden i vissa aktiviteter inom aktivitetsgarantin skall räknas in i ramtiden inom vilken arbetsvillkoret skall vara uppfyllt, dvs. att tiden inte längre skall vara överhoppningsbar. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 7.2.2.

Eftersom ...

Prop. 2006/07:89: Paragrafen behandlar s.k. överhoppningsbar tid. Från paragrafen har tagits bort bestämmelser om tid som inte längre skall vara överhoppningsbar på grund av samordningen mellan dagar med arbetslöshetsersättning och dagar med aktivitetsstöd. Vissa av bestämmelserna handlar dessutom om arbetsmarknadspolitiska program eller andra åtgärder som inte längre finns kvar.

Övervägandena ...

Prop. 1999/2000:98: I 17 § har den redaktionella ändringen gjorts att hänvisningen till förordningen om arbetsmarknadspolitiska aktiviteter ersatts med uppgiften att tid i arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, datorteksverksamhet och arbetslivsinriktad rehabilitering är överhoppningsbar i den mån den inte jämställs med förvärvsarbete enligt 19 §.

  • RÅ 2002:47:Fråga vid beräkning av ersättning vid arbetslöshet om beräkningen skall ske på grundval av det arbete som sökanden utfört samtidigt som hon uppburit föräldrapenning eller med utgångspunkt från sökandens arbetsförhållanden innan hon påbörjade föräldraledigheten.
Ändrad: SFS 1998:1783 (Budgetpropositionen för 1999), 2000:1460 (En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring), 2002:626 (Rekryteringsbidrag vid vuxenstudier), 2000:627 (Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt), 2003:330 (Arbetsmarknadspolitiken förstärks)

17 a §  Tid som enligt 16, 17 eller 23 §§ inte skall räknas in i ramtiden får omfatta högst sju år. Lag (2000:1460).

Prop. 1999/2000:139: Bestämmelsen behandlas i avsnitt 7.2.

Paragrafen är ny. Tid som enligt 16 § och 17 § inte räknas in när ramtiden skall bestämmas inom vilket arbetsvillkoret skall uppfyllas begränsas. Detsamma gäller tid som enligt 23 § inte skall räknas in i ersättningsperioden. Den överhoppningsbara tiden får omfatta högst sju år.

Prop. 2005/06:19: Bestämmelsen i andra stycket är ny. Den innebär att någon begränsning av den s.k. överhoppningsbara tiden när det gäller rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen inte skall gälla för medföljande make, maka eller motsvarande till den som sänts ut av en arbetsgivare

med säte i Sverige under förutsättning att lönen utbetalas från Sverige. Idag ...

Införd: SFS 2000:1460 (En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring)

Studerandevillkoret

18 §  En sökande är berättigad till ersättning enligt grundförsäkringen utan att ha uppfyllt arbetsvillkoret, om han eller hon stått till arbetsmarknadens förfogande som arbetssökande genom den offentliga arbetsförmedlingen eller förvärvsarbetat i minst 90 kalenderdagar under en ramtid av 10 månader i anslutning till att han eller hon avslutat en utbildning på heltid som omfattar minst ett läsår och som berättigar till studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395). För en sökande som deltagit i aktivitetsgarantin finns särskilda bestämmelser i 19 §.

[S2]När ramtiden bestäms räknas inte in den tid då en sökande har varit hindrad att stå till arbetsmarknadens förfogande på grund av sjukdom, tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, havandeskap, vård av eget barn som inte har fyllt 2 år eller vård av adoptivbarn i 2 år efter barnets ankomst i familjen.

[S3]För en sökande som avslutat sin utbildning genom att fullfölja en treårig gymnasieutbildning och är under 20 år efter att ramtiden om 10 månader i första stycket förflutit förlängs dock ramtiden till den dag den sökande fyller 20 år. Lag (2003:330).

Prop. 1999/2000:139: Bestämmelsen behandlas i avsnitt 7.3.

Paragrafen har tillförts ett nytt andra stycke. Grundprincipen att studierna skall vara avslutade gäller fortfarande för att vara berättigad till ersättning. För sökanden som har avslutat sin utbildning genom att fullfölja treårig gymnasieutbildning och som är under 20 år efter att ramtiden om 10 månader förflutit, förlängs ramtiden till den dag sökanden fyller ...

Prop. 2002/03:44: Som ett förtydligande har i paragrafens första stycke införts en hänvisning till bestämmelserna i 19 § som innehåller ett särskilt studerandevillkor för sökande som deltagit i aktivitetsgarantin.

Vidare har begreppet ”studiesocialt stöd” ersatts med ”studiestöd enligt studiestödslagen”. Utbytet av begreppet är en språklig bearbetning med anledning av att ordet studiesocialt stöd inte längre används. Begreppet ...

  • RÅ 2006:23:I ett mål om arbetslöshetsersättning har förhållandena varit sådana att en studerande, som avslutat en högskoleutbildning på heltid under vårterminen och studerat på deltid under påföljande hösttermin, ansetts ha uppfyllt kravet i studerandevillkoret på att ha avslutat sin utbildning under vårterminen.
  • RÅ 2004:91:En tidsfrist för ansökan om arbetslöshetsersättning har ansetts inte kunna gälla, när tillämpliga författningar inte innehåller någon uttrycklig regel därom.
Ändrad: SFS 2000:1460 (En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring), 2003:330 (Arbetsmarknadspolitiken förstärks)

19 §  En sökande som deltagit i aktivitetsgarantin är berättigad till ersättning enligt grundförsäkringen utan att ha uppfyllt arbetsvillkoret, om han eller hon enligt överenskommelse i handlingsplanen enligt 24 § förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program, lämnat aktivitetsgarantin för studier samt därefter genomgått och avslutat en utbildning på heltid som omfattar minst ett läsår och som berättigar till studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395).

[S2]Om ersättningen i aktivitetsgarantin baserades på en inkomstrelaterad ersättning är en sökande som uppfyllt studerandevillkoret enligt första stycket berättigad till ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen. I 30 a § finns särskilda regler om hur den inkomstrelaterade ersättningen bestäms.

[S3]Rätt till ersättning förutsätter att en sökande inom en ramtid av 10 månader efter att han eller hon avslutat utbildningen ansökt om ersättning. När ramtiden bestäms skall 18 § andra stycket tillämpas. Lag (2003:330).

Prop. 2006/07:15: Det s.k. studerandevillkoret avskaffas. Paragraferna upphävs därför.

Förslagen behandlas i avsnitt 5.4.

Prop. 2002/03:44: Paragrafen är ny och innehåller ett särskilt studerandevillkor för sökande som deltagit i aktivitetsgarantin. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 7.2.4.

Regeln är utformad med det gällande studerandevillkoret i 18 § som utgångspunkt. Bestämmelsen innebär att arbetslöshetsersättning kan lämnas utan att arbetsvillkoret är uppfyllt om sökande avslutat studier av sådan art och omfattning som anges i 18 §. ...

Prop. 1999/2000:98: Förutsättningarna för att en arbetssökande skall kunna kvalificera sig för en ny ersättningsperiod anges i 19 §. Bestämmelsens lydelse har anpassats redaktionellt på så sätt att det anges att arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, datorteksverksamhet och arbetslivsinriktad rehabilitering jämställs med förvärvsarbete.

Enligt nu gällande lydelse av 19 § är arbete som finansierats med stöd av anställningsstöd återkvalificerande. Denna ordning består som huvudregel, men genom ett ...

Ändrad: SFS 1998:1783 (Budgetpropositionen för 1999), 1997:1271 (Budgetpropositionen för 1998), 2000:627 (Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt)
Upphävd: SFS 2000:1460 (En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring)

Ersättningens form

20 §  För all dagpenning gäller följande.

  • Dagpenningen lämnas i form av ett belopp som beräknas per dag.
  • Summan under en kalendervecka av antalet ersatta och arbetade dagar samt karens- och avstängningsdagar får uppgå till högst fem.
  • Dagpenningen får inte lämnas för lördag eller söndag, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medger undantag.
  • Dagpenningen får inte lämnas för tid under vilken den sökande får föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
  • Dagpenning som understiger 10 kronor per dag betalas inte ut och brutet krontal jämnas ut till närmaste högre krontal.

  • RÅ 2010:87:En sökande, som varit föräldraledig från en halvtidsanställning och samtidigt sökt en heltidsanställning, har ansetts ha rätt till arbetslöshetsersättning för tid som inte omfattats av föräldraledigheten.

Karenstiden och ersättningstidens längd

21 §  Dagpenningen får inte lämnas förrän den sökande under en sammanhängande tid av 12 månader har varit arbetslös 5 dagar (karensvillkor). I karenstiden räknas in endast de dagar för vilka dagpenning skulle ha lämnats om karenstiden löpt ut.

22 §  Ersättning lämnas under längst 300 dagar (ersättningsperiod). När ersättningsperioden löpt ut kan den förlängas med längst 300 dagar, om sökanden då inte uppfyller ett nytt arbetsvillkor och inte heller enligt arbetsförmedlingen bör erbjudas aktivitet i aktivitetsgarantin enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program.

[S2]I ersättningsperioden räknas inte in dagar under vilka den sökande har anvisats ett offentligt tillfälligt arbete för äldre arbetslösa, verksamhet i ungdomsgarantin enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program eller verksamhet där ersättning enligt 3 a § lämnas i enlighet med föreskrifter som har meddelats av regeringen.

[S3]Om den sökande omedelbart före inträdet i en arbetslöshetskassa har fått ersättning från en annan arbetslöshetskassa, räknas ersättningsdagar i den andra kassan in i ersättningsperioden.

[S4]Rätten till dagpenning upphör vid månadsskiftet före den månad då den arbetslöse fyller 65 år. Lag (2000:1460).

Prop. 2011/12:107: Förslaget behandlas i avsnitt 6.5.

Förslaget innebär att hänvisningen till förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd tas bort. Det innebär inte någon ändring i sak.

Prop. 1999/2000:139: Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.

Paragrafen har ändrats. I första stycket på så sätt att den särskilda regleringen för arbetssökande som har fyllt 57 år tas bort. Varje ny ersättningsperiod ger alltså rätt till ersättning under längst 300 ersättningsdagar för alla oavsett ålder. Vidare görs ett tillägg som innebär att en ersättningsperiod kan förlängas med längst 300 dagar. Förutsättningarna är att ...

Prop. 2006/07:89: I paragrafen anges ersättningsperiodens längd. En ändring görs som innebär att ersättning lämnas under längst 300 dagar. Till sökande som har barn under 18 år vid dag 300 lämnas dock ersättning under längst 450 dagar. Med föräldrar avses såväl biologiska föräldrar som adoptivföräldrar och de som med socialnämndens medgivande mottagit ett barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det. Möjligheten till förlängning av ersättningsperioden tas bort. Vid bestämmande av ersättningsperioden ...

  • RÅ 2004:82:I avsaknad av övergångsbestämmelse har nya bestämmelser avseende förlängning av en ersättningsperiod inom arbetslöshetsförsäkringen inte ansetts tillämpliga i det fall ersättningsperioden löpt ut före ikraftträdandet men prövningen av en ansökan om förlängning skett därefter.
Ändrad: SFS 1998:1783 (Budgetpropositionen för 1999), 2000:1460 (En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring), 1997:580 (1997 års ekonomiska vårproposition), 1997:1269 (Budgetpropositionen för 1998)

23 §  Om arbetslösheten upphör före ersättningsperiodens slut, har den sökande rätt till ersättning under det återstående antalet dagar av perioden vid ny arbetslöshet, även om den sökande då inte uppfyller arbets- och karensvillkoren.

[S2]Sökanden har efter deltagande i aktivitetsgarantin dock inte rätt till ersättning under återstående antal dagar av perioden som föregått aktivitetsgarantin.

[S3]Sökanden har heller inte rätt till ersättning efter det att en sammanhängande tid av 12 månader har förflutit sedan den sökande senast fick ersättning. I sådan tid räknas inte in tid som anges i 16 och 17 §§.

[S4]Om ersättningsperioden har löpt ut men den sökande under perioden på nytt uppfyllt arbetsvillkoret lämnas ersättning under ytterligare en ersättningsperiod. Då skall dock karensvillkoret på nytt uppfyllas. Den nya ersättningsperioden räknas från den tidpunkt när den tidigare perioden löper ut. Lag (2003:330).

Prop. 1999/2000:139: Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.

Om arbetslösheten upphör före ersättningsperiodens slut har sökanden, enligt första stycket rätt till återstående ersättningsdagar vid ny arbetslöshet under förutsättning att inte 12 månader förflutit sedan sökanden senast fick ersättning. I sådan tid räknas dock inte in tid som anges i 16 och 17 §§. Bestämmelsen har ändrats redaktionellt så att den överensstämmer ...

Prop. 2002/03:44: Paragrafen behandlar rätten till fortsatt arbetslöshetsersättning i en påbörjad ersättningsperiod. I paragrafen har ett nytt andra stycke införts. Första och tredje styckena motsvarar i huvudsak första styckets nuvarande lydelse. Förslaget behandlas i avsnitt 7.2.1.

Innebörden av det nya andra stycket är att rätten till fortsatt arbetslöshetsersättning i en påbörjad ersättningsperiod upphör när den ...

Prop. 2006/07:89: Paragrafens andra stycke, som reglerar att en sökande efter deltagande i aktivitetsgarantin inte har rätt till ersättning under återstående antal dagar av en ersättningsperiod som föregått aktivitetsgarantin, har tagits bort.

Ändringen behandlas i avsnitt 5.8.

Ändrad: SFS 2000:1460 (En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring), 2003:330 (Arbetsmarknadspolitiken förstärks)

Dagpenningens storlek

Grundbelopp

24 §  Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas med ett belopp per dag som inte är baserat på tidigare förvärvsinkomster (dagpenning i form av grundbelopp).

[S2]Dagpenning i form av grundbelopp lämnas med det belopp som regeringen fastställer, om inte annat följer av denna lag.

Inkomstrelaterad ersättning

25 §  Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas med ett belopp per dag som är baserat på tidigare förvärvsinkomster (dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning).

[S2]Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning lämnas med högst det belopp som regeringen fastställer och lägst det belopp som bestäms enligt 24 § andra stycket, om inte annat följer av denna lag. Dagpenningen kan under de första 100 dagarna i en ersättningsperiod lämnas med en högre dagpenning än under resterande dagar. Den högsta dagpenningen kan begränsas i tiden för personer som utför deltidsarbete. Lag (2000:1460).

Prop. 1999/2000:139: Bestämmelsen behandlas i avsnitt 9.

Dagpenningen i form av inkomstrelaterad ersättning kan under ersättningsperiodens första 100 ersättningsdagarna lämnas med ett högre belopp än under resterande dagar. I de fall ersättningsperioden förlängts efter 300 dagar enligt 22 § skall dock inte något förhöjt dagpenningbelopp lämnas eftersom det rör sig om samma ersättningsperiod. Om sökanden kvalificerat sig ...

Prop. 2006/07:15: Paragrafens andra stycke har ändrats med anledning av att högre dagpenning inte längre skall lämnas under de första 100 dagarna av en ersättningsperiod.

Förslaget behandlas i avsnitt 5.5.

Ändrad: SFS 2000:1460 (En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring)

26 §  Om inte annat följer av 25 § andra stycket eller 27 §, lämnas dagpenning med 80 procent av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden.

Prop. 2017/18:53: Förslaget behandlas i avsnitt 5.

Hänvisningen till 27 § i första stycket tas bort med anledning av att den paragrafen upphävs. Bestämmelsen ändras också redaktionellt.

Prop. 2011/12:107: Förslaget behandlas i avsnitt 6.5.

Förslaget innebär att hänvisningen till förordningen om aktivitetsstöd tas bort. Det innebär inte någon ändring i sak.

Prop. 2006/07:15: Paragrafen anger de procentsatser av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden med vilka dagpenning lämnas.

Under en inledande period lämnas ersättning med 80 procent för att sedan trappas ner till först 70 procent och sedan 65 procent av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden.

En sökande som dag 300 är förälder till barn under 18 år skall dock ha rätt till 70 procents ersättningsgrad under längre tid än övriga. Bestämmelsen omfattar ...

Prop. 2006/07:89: Paragrafen anger de procentsatser av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden med vilka dagpenning lämnas. Med anledning av att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden tas bort finns inte längre skäl att inom arbetslöshetsförsäkringen lämna ersättning med 65 procent av den sökandes tidigare dagsförtjänst efter dag 300, respektive dag 450 för föräldrar till barn under 18 år. Bestämmelsen om detta tas därför bort. Dessutom har 30 § lagts till i uppräkningen i inledningen av ...

  • RÅ 2010:82:En person har underlåtit att uppge att hon uppbar pension och därmed orsakat att arbetslöshetsersättning utbetalats med för högt belopp. Anledning till hel eller delvis befrielse från återbetalningsskyldighet har inte ansetts föreligga enbart av den anledningen att pensionen var låg i förhållande till det felaktigt uppburna beloppet.
Ändrad: SFS 2018:107 (Nya regler i arbetslöshetsförsäkringen om bland annat förtroendeuppdrag och pension)

27 §  Dagpenning till sökande som har tillerkänts allmän ålderspension eller annan pension som lämnas på grund av förvärvsarbete, lämnas med 65 procent av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden med den begränsning som följer av 25 § andra stycket. Lag (2002:205).

Prop. 2017/18:53: Förslaget behandlas i avsnitt 5.

Paragrafen, som innehåller en bestämmelse om samordning av arbetslöshetsersättning och allmän ålderspension eller annan pension som lämnas på grund av förvärvsarbete, upphävs.

Samordningsbestämmelser finns numera i 32 §.

Prop. 2001/02:84: Ändringen i denna paragraf är en följd av att folkpension inte kommer att finnas efter utgången av 2002.

  • RÅ 2010:82:En person har underlåtit att uppge att hon uppbar pension och därmed orsakat att arbetslöshetsersättning utbetalats med för högt belopp. Anledning till hel eller delvis befrielse från återbetalningsskyldighet har inte ansetts föreligga enbart av den anledningen att pensionen var låg i förhållande till det felaktigt uppburna beloppet.
  • HFD 2011:32:Den som ansökt om och beviljats ålderspension samt börjat uppbära pensionsutbetalningar anses ha tillerkänts pension även för tiden efter det att uttaget av pensionen återkallats. Samordning av arbetslöshetsersättning och pension ska därför ske trots att sökanden inte längre uppbär pension.
  • RÅ 2010 not 101:Fråga vid fastställande av återbetalningsskyldighet om storleken av dagpenning för försäkrad som uppburit allmän ålderspension
Ändrad: SFS 2002:205 (Anpassningar med anledning av övergången till reformerade regler för ålderspension)
Upphävd: SFS 2018:107 (Nya regler i arbetslöshetsförsäkringen om bland annat förtroendeuppdrag och pension)

28 §  Som normalarbetstid skall gälla den genomsnittliga arbetstiden i det förvärvsarbete som innebär att arbetsvillkoret uppfylldes. Om arbetsvillkoret uppfyllts genom det arbetsvillkor som anges i 12 § första stycket 1 får, om detta är förmånligare för den sökande, som normalarbetstid gälla den genomsnittliga arbetstiden i allt det förvärvsarbete som utförts under hela ramtiden enligt samma paragraf. Vid denna beräkningsmetod får dock endast månad då den sökande utfört arbete under minst 70 timmar räknas med.

Prop. 2006/07:15: I paragrafens första stycke anges hur normalarbetstiden skall beräknas.

Förslaget behandlas i avsnitt 5.6.

Prop. 2006/07:89: Paragrafen anger hur normalarbetstiden skall beräknas. Andra stycket som reglerar hur normalarbetstiden skall bestämmas när dagpenning lämnas enligt den särskilda beräkningen i 27 eller 30 §§ har formulerats om. I paragrafen har också införts ett nytt tredje stycke som reglerar hur normalarbetstiden skall bestämmas när dagpenning lämnas till någon som deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin utan att tidigare ha haft arbetslöshetsersättning.

Paragrafen behandlas ...

  • RÅ 2009:97:Normalarbetstiden enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring har baserats på såväl anställning i Sverige som i Danmark, trots att enbart lön vid anställning i Sverige har beaktats enligt artikel 68.1 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.
  • RÅ 2002:47:Fråga vid beräkning av ersättning vid arbetslöshet om beräkningen skall ske på grundval av det arbete som sökanden utfört samtidigt som hon uppburit föräldrapenning eller med utgångspunkt från sökandens arbetsförhållanden innan hon påbörjade föräldraledigheten.
  • RÅ 2002:111:Om det vid beräkning av normalarbetstid enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring uppstår ett brutet tal, skall detta avrundas till närmaste hela timtal.

29 §  Med dagsförtjänst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fråga om sökande med månadslön, 1/22 av den månadsinkomst, som den sökande före arbetslöshetens inträde vanligen fick under arbetstid som var normal för den sökande.

[S2]Bestämmelser om beräkningen av dagsförtjänsten för företagare finns i 37 §.

  • RÅ 2009:105:Bonus som utgetts en gång per år har inte medräknats i underlaget för beräkning av dagsförtjänsten inom arbetslöshetsförsäkringen.

30 §  Till en sökande som lämnat aktivitetsgarantin får, om det är förmånligare, dagpenning lämnas med ett belopp som motsvarar vad som senast lämnades i aktivitetsstöd under deltagandet i aktivitetsgarantin om

  • sökanden uppfyllt arbetsvillkoret med arbete som minst motsvarar sökandens senaste arbetsutbud inom aktivitetsgarantin och
  • ansökan om ersättning sker inom 12 månader från tidpunkten när sökanden lämnade aktivitetsgarantin. Lag (2003:330).

Prop. 2002/03:44: Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 7.2.3.

Bestämmelsen innebär att den arbetslöses dagpenning kan, om det är förmånligare, baseras på ett belopp som motsvarar vad som senast lämnades i aktivitetsgarantin. Om sökandens dagpenning, baserad på det arbete som ligger till grund för arbetsvillkoret, understiger ersättningen som lämnades i aktivitetsstöd kan den arbetslöse alltså i stället få en dagpenning ...

Prop. 2006/07:89: Paragrafen reglerar att den som deltagit i aktivitetsgarantin vid en ny ersättningsperiod inom arbetslöshetsförsäkringen under vissa förutsättningar kan få ersättning med ett belopp som motsvarar vad som senast lämnades som aktivitetsstöd under deltagandet i aktivitetsgarantin, om det är förmånligare än vad den nya dagpenningen annars skulle bli. Samma bestämmelse skall gälla för den som deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin. Ordet aktivitetsgarantin har därför bytts ut mot orden jobb- och utvecklingsgarantin. ...

Ändrad: SFS 2000:627 (Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt)
Upphävd: SFS 2000:1460 (En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring)

30 a §  Till en sökande som är berättigad till ersättning enligt studerandevillkoret i 19 § skall dagpenning lämnas med ett belopp som motsvarar vad som senast lämnades i aktivitetsstöd under deltagandet i aktivitetsgarantin.

[S2]Normalarbetstiden skall bestämmas till tid som svarar mot sökandens arbetsutbud. Lag (2003:330).

Prop. 2006/07:15: I paragrafen regleras för närvarande hur ersättning i vissa fall skall beräknas till den som får ersättning sedan det s.k. studerandevillkoret har uppfyllts. Paragrafen upphävs nu, eftersom bestämmelserna om studerandevillkor upphävs

Förslaget finns i avsnitt 5.4.

Prop. 2002/03:44: Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 7.2.5.

Bestämmelsen reglerar vilken inkomstrelaterad ersättning som skall lämnas till en arbetslös som uppfyllt det särskilda studerandevillkoret i 19 §.

Genom bestämmelsen får den som efter studier alltjämt är arbetslös ersättning med en dagpenning motsvarande aktivitetsstödet.

Dagpenning lämnas med ett belopp som motsvar ...

Införd: SFS 2003:330 (Arbetsmarknadspolitiken förstärks)

31 §  Får en sökande med anledning av arbetslöshet fortlöpande ersättning från någon annan än arbetslöshetskassan, får dagpenning lämnas med högst skillnaden mellan det högsta belopp som får lämnas enligt 26-29 §§ och ersättningen.

Prop. 2017/18:53: Förslaget behandlas i avsnitt 5.

Hänvisningen till 27 § tas bort med anledning av att den paragrafen upphävs. Bestämmelsen ändras också redaktionellt.

  • HFD 2018:22:Såväl avgångsvederlag som arbetsinkomst under ramtiden ska medräknas i underlaget för beräkning av dagsförtjänsten inom arbetslöshetsförsäkringen.
Ändrad: SFS 2018:107 (Nya regler i arbetslöshetsförsäkringen om bland annat förtroendeuppdrag och pension)

Avdrag på dagpenningen

32 §  Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning enligt 27 § skall minskas med 1/260 av årspensionen. Motsvarande avdrag skall göras på dagpenning i form av grundbelopp, om den sökande tillerkänts ålderspension eller annan pension på sätt som anges i 27 §.

Prop. 2017/18:53: Förslaget behandlas i avsnitt 5.

Paragrafens första stycke innehåller en bestämmelse om samordning av arbetslöshetsersättning och pension. Bestämmelsen ersätter tidigare bestämmelser i 27 och 32 §§ och innebär till skillnad från tidigare reglering att arbetslöshetsersättning och pension ska samordnas i ett steg för alla som tar ut pension. Bestämmelsen innebär också att samordning endast ska ske ...

  • HFD 2011:32:Den som ansökt om och beviljats ålderspension samt börjat uppbära pensionsutbetalningar anses ha tillerkänts pension även för tiden efter det att uttaget av pensionen återkallats. Samordning av arbetslöshetsersättning och pension ska därför ske trots att sökanden inte längre uppbär pension.
Ändrad: SFS 2018:107 (Nya regler i arbetslöshetsförsäkringen om bland annat förtroendeuppdrag och pension)

33 §  Vad som förekrivs i 27 § och 32 § skall inte gälla, om regeringen av särskilda skäl föreskriver något annat.

Företagare

34 §  Med företagare avses i denna lag personer som äger eller är delägare - direkt eller indirekt - i näringsverksamhet som de är personligen verksamma i och som de har ett väsentligt inflytande över.

  • HFD 2014:61:Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 § lagen om arbetslöshetsförsäkring.
  • RÅ 2001:48:Fråga i mål om arbetslöshetsersättning om en företagares verksamhet kan anses ha upphört annat än tillfälligt.
  • HFD 2017:55:En ägare till ett aktieförvaltande bolag har inte ansetts som företagare i arbetslöshetsförsäkringens mening.
  • HFD 2015:44:Fråga om en person är att betrakta som företagare i den mening som avses i 34 § lagen om arbetslöshetsförsäkring.
  • HFD 2017:34:Vid tillämpningen av bestämmelsen om arbetslöshetsersättning till s.k. deltidsföretagare beaktas inte tidsperioder med två eller flera deltidsanställningar som tillsammans motsvarar anställning på heltid eller mer än heltid.
  • RÅ 2001:16:Fråga om innebörden av begreppet företagare i arbetslöshetsförsäkringen

35 §  En företagare skall, om inte något annat anges i andra stycket, anses vara arbetslös när företagarens personliga verksamhet i rörelsen vid en samlad bedömning kan anses ha upphört annat än tillfälligt.

[S2]En företagare som tillfälligt upphör att bedriva verksamhet i rörelsen skall anses vara arbetslös under förutsättning att uppehållet i rörelsen inte till någon del är av säsongkaraktär och att någon verksamhet inte bedrivs i rörelsen. En företagare som återupptagit verksamheten efter ett tillfälligt upphörande med ersättning enligt detta stycke har rätt till ersättning endast om förutsättningarna enligt första stycket är uppfyllda. Ersättning enligt detta stycke får bara utnyttjas en gång per rörelse.

  • RÅ 2010 not 81:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om / Företagare tillfälligt upphört att bedriva verksamhet i rörelsen trots att företagets hemsida varit öppen (ändringsskäl) / Arbetslöshetsförsäkring (fråga om företagare tillfälligt upphört att bedriva verksamhet i rörelsen trots att företagets hemsida varit öppen, ändringsskäl)
  • RÅ 2010:23:I mål om arbetslöshetsersättning har en företagares verksamhet i rörelsen ansetts ha upphört tillfälligt trots att företagets hemsida inte stängts.
  • RÅ 2001:48:Fråga i mål om arbetslöshetsersättning om en företagares verksamhet kan anses ha upphört annat än tillfälligt.

36 §  Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att en företagare skall anses vara arbetslös även i andra fall än som sägs i 35 §.

37 §  När underlaget bestäms för beräkningen av dagsförtjänsten skall för företagare dagsförtjänsten bygga på den genomsnittliga inkomsten under de tre senaste åren före avvecklingsåret. Om företagaren har lagt ned sin verksamhet inom 12 månader från det att företagaren startade den kan ersättningen baseras på företagarens tidigare anställning.

Prop. 2009/10:120: I paragrafen regleras hur underlaget för beräkning av dagsförtjänst för företagare i arbetslöshetsförsäkringen ska bestämmas.

Deltid och bisyssla

38 §  Ersättning till personer som söker deltidsarbete lämnas med det antal dagpenningbelopp per vecka som enligt en av regeringen fastställd omräkningstabell svarar mot den arbetslöshet som skall ersättas.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utfärda föreskrifter för beräkning av ersättning vid deltidsarbete för det fall att arbetstiden inte är bestämd till ett visst antal timmar per dag eller vecka.

39 §  Är någon arbetslös under del av vecka i andra fall än som avses i 38 §, lämnas ersättning med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot den arbetslöshet som skall ersättas enligt den av regeringen fastställda omräkningstabellen.

[S2]Vid sådan beräkning av arbetslöshet tas inte hänsyn till en sådan bisyssla som den sökande före arbetslöshetens inträde under minst 6 månader utfört vid sidan av sitt heltidsarbete, om

  • inkomsten från bisysslan i genomsnitt inte överstigit ett belopp som motsvarar 6 grundbelopp per vecka,
  • bisysslan inte utvidgas under arbetslösheten, och
  • bisysslan inte hindrar personen från att anta ett lämpligt heltidsarbete.

[S3]Om inkomsten från bisysslan efter arbetslöshetens inträde överstiger ett belopp som motsvarar 6 grundbelopp per vecka skall hela det överskjutande beloppet dras av från dagpenningen.

Prop. 2006/07:89: I paragrafen finns bestämmelser om bisyssla inom arbetslöshetsförsäkringen. En ändring görs som innebär att för att ett arbete skall ses som en bisyssla i arbetslöshetsförsäkringens mening skall arbetet ha utförts under minst tolv månader – i stället för som i dag sex månader – före arbetslöshetens inträde vid sidan av ett heltidsarbete.

Ändringen behandlas i avsnitt 5.6.

40 §  Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva om begränsningar i ersättningsrätten och om karenstid utöver vad som följer av denna lag för personer som regelbundet utför deltidsarbete under veckor då de i övrigt är arbetslösa.

41 §  Överstiger de sökandes arbetsutbud per vecka den veckotid, under vilken de normalt utfört arbete närmast före arbetslösheten, räknas den överskjutande tiden inte med när ersättningen skall fastställas.

Begränsning vid säsongarbetslöshet

42 §  Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringens bestämmer begränsa rätten till ersättning för arbetstagare som huvudsakligen är sysselsatta i yrke där arbetslöshet årligen regelbundet förekommer.

  • RÅ 2003:101:En person i ett säsongsbetonat arbete har ansetts ha rätt till arbetslöshetsersättning efter säsongens slut utan hinder av att parterna kommit överens om anställning nästkommande säsong.

Avstängning från rätt till ersättning

43 §  Den sökande skall stängas av från rätt till ersättning under tid som anges i 44 §, om den sökande

  1. lämnat sitt arbete utan giltig anledning, eller
  2. skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande. Lag (2000:1460).

Prop. 1999/2000:139: Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.4.

Paragrafen behandlar avstängning. Punkterna 3 och 4 har tagits bort. Den som avvisat ett erbjudet lämpligt arbete utan godtagbart skäl, eller

som utan att uttryckligen ha avvisat sådant arbete ändå genom sitt uppträdande ...

Prop. 2012/13:12: Förslaget behandlas i avsnitt 4.3.2.

  • HFD 2012:25:Fråga om det i arbetslöshetsförsäkringens mening funnits giltig anledning att lämna ett deltidsarbete.
  • RÅ 2004:73:En sökande av arbetslöshetsersättning har inte haft godtagbart skäl att avvisa ett erbjudet arbete av den anledningen att han ansett lagen om anställningsskydd berättiga honom till en annan anställningsform än vad det erbjudna arbetet innefattade.
Ändrad: SFS 2000:1460 (En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring), 2013:152 (Åtgärder inom arbetslöshetsförsäkringen m.m)

44 §  Är det sannolikt att ett arbete som avses i 43 § skulle ha varat högst 5 dagar eller mer än 5 men högst 10 dagar eller mer än 10 dagar, utgör avstängningstiden

  • 10, 20 respektive 45 ersättningsdagar vid avstängning enligt 43 § 1, och
  • 20, 40 respektive 60 ersättningsdagar vid avstängning enligt 43 § 2.

[S2]I avstängningstiden räknas in bara dagar för vilka karenstid skulle ha tillgodoräknats eller dagpenning skulle ha lämnats, om avstängningen inte hade skett, eller dagar under vilka den sökande har utfört förvärvsarbete. Den totala avstängningstiden får dock inte överstiga

  • 28, 56 respektive 112 kalenderdagar vid avstängning enligt 43 § 1, och
  • 56, 112 respektive 168 kalenderdagar vid avstängning enligt 43 § 2.Lag (2000:1460).

Prop. 1999/2000:139: Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.4.

Paragrafen har ändrats redaktionellt till följd av ändringen i 43 §.

  • RÅ 2004:73:En sökande av arbetslöshetsersättning har inte haft godtagbart skäl att avvisa ett erbjudet arbete av den anledningen att han ansett lagen om anställningsskydd berättiga honom till en annan anställningsform än vad det erbjudna arbetet innefattade.
Ändrad: SFS 2000:1460 (En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring), 2013:152 (Åtgärder inom arbetslöshetsförsäkringen m.m)
Upphävd: SFS 2013:152 (Åtgärder inom arbetslöshetsförsäkringen m.m)

45 §  Inträffar under avstängningstiden sådant förhållande som avses i

[S2]43 §, beräknas ny avstängningstid i enlighet med bestämmelserna i 44 §, om inte den nya avstängningstiden ryms inom den löpande avstängningstiden.

[S3]En sökande som har stängts av från ersättning två gånger inom samma ersättningsperiod på grund av att han eller hon har lämnat sitt arbete utan giltig anledning eller skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande har, om sådant förhållande inträffar en tredje gång inom samma ersättningsperiod, inte rätt till ersättning förrän han eller hon därefter på nytt uppfyllt ett arbetsvillkor.

[S4]Avstängningstiden skall räknas från den dag då det förhållande som anges i 43 § inträffat. Lag (2000:1460).

Prop. 1999/2000:139: Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.4.

Paragrafen behandlar avstängning. Andra stycket har ändrats enligt följande. Den som, efter att ha varit avstängd vid två tillfällen inom samma ersättningsperiod, vid tredje tillfället inom samma ersättningsperiod lämnat sitt arbete utan giltig anledning eller skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande skall stängas av från rätt till ersättning till ...

Prop. 2012/13:12: Paragrafen innehåller bestämmelser om beräkning av avstängningstid. I första stycket anges att i avstängningstiden ingår dagar för vilka karenstid skulle ha tillgodoräknats eller dagpenning skulle ha lämnats, om avstängningen inte hade skett. Detsamma gäller dagar när den sökande har utfört förvärvsarbete. Bestämmelsen har flyttats från 44 § andra stycket första meningen.

Ändrad: SFS 2000:1460 (En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring)

Nedsättning av ersättning

45 a §  Dagpenningen sätts ned med 25 procent i 40 ersättningsdagar (nedsättningstid) inom ersättningsperioden, om en sökande har

  1. avvisat ett erbjudet lämpligt arbete utan godtagbart skäl, eller
  2. utan att uttryckligen ha avvisat sådant arbete ändå genom sitt uppträdande uppenbarligen har vållat att anställning inte kommit till stånd.

[S2]Om det under ersättningsperioden en andra gång inträffar sådant förhållande som anges i första stycket skall den sökandes dagpenning sättas ned med 50 procent i ytterligare 40 ersättningsdagar inom ersättningsperioden.

[S3]Inträffar under ersättningsperioden en tredje gång sådant förhållande som anges i första stycket, har den sökande inte rätt till ersättning förrän han eller hon därefter på nytt uppfyllt ett arbetsvillkor.

[S4]Nedsättningstiden räknas från den dag då det förhållande som anges i första stycket inträffat. Inträffar under nedsättningstiden sådant förhållande som föranleder ny nedsättningstid räknas den nedsättningstiden från utgången av den föregående nedsättningstiden. Inträffar under avstängningstid sådant förhållande som föranleder nedsättningstid räknas nedsättningstiden från utgången av avstängningstiden.

[S5]Den tid inom vilken nedsättning av dagpenningen skall göras får inte överstiga 180 kalenderdagar från den dag då nedsättningstiden inleddes. Lag (2000:1460).

Prop. 1999/2000:139: Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.4.

Paragrafen är ny och behandlar i första stycket i vilka fall nedsättning av dagpenning kan ske. Motsvarande situationer har tidigare föranlett avstängning av rätt till ersättning. Den som har avvisat ett erbjudet lämpligt arbete utan godtagbart skäl eller som utan att uttryckligen ha avvisat sådant arbete ändå genom sitt uppträdande uppenbarligen har vållat att ...

  • RÅ 2010:65:Fråga i mål om nedsättning av dagpenning om en arbetsansökan har utformats på sådant sätt att sökanden uppenbarligen har vållat att anställning inte kommit till stånd.
  • RÅ 2008:45:Fråga om rätt till arbetslöshetsersättning när sökanden avvisat erbjudet arbete i Norge.
Införd: SFS 2000:1460 (En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring)
Upphävd: SFS 2013:152 (Åtgärder inom arbetslöshetsförsäkringen m.m)

Gemensam bestämmelse om avstängning och nedsättning

46 §  Bestämmelserna i 43 § samt 45 a § första stycket 1 om arbete skall tillämpas i fråga om arbetsmarknadspolitiska program för vilka aktivitetsstöd lämnas enligt förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd. Bestämmelserna i 44, 45 och 45 a §§ skall därvid gälla i tillämpliga delar. Lag (2002:626).

Prop. 2011/12:107: Förslaget innebär att hänvisningen till förordningen om aktivitetsstöd tas bort. Det innebär inte någon ändring i sak.

Prop. 1999/2000:139: Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.4.

Paragrafen har ändrats redaktionellt på grund av den nya nedsättningsparagrafen och att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna fortsättningsvis benämns arbetsmarknadspolitiska program.

Prop. 2012/13:12: I första stycket anges när det finns förutsättningar att frånkänna en enskild hans eller hennes rätt till ersättning. Bestämmelsen har flyttats från 66 §. I 66 § regleras endast en arbetslöshetskassas möjlighet att innehålla ersättning till en sökande till dess beslut som rör sökandens rätt till ersättning fattas.

Prop. 1999/2000:98: Ändringarna i 30 och 46 §§ är av redaktionell art.

Ändrad: SFS 2000:1460 (En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring), 2013:152 (Åtgärder inom arbetslöshetsförsäkringen m.m), 2002:626 (Rekryteringsbidrag vid vuxenstudier), 2000:627 (Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt)

Ansökan om ersättning och utfärdande av intyg

47 §  Ansökan om ersättning görs hos arbetslöshetskassan. Till ansökan skall fogas intyg av arbetsgivaren om den sökandes arbetsförhållanden samt de uppgifter i övrigt som behövs för bedömande av den sökandes ersättningsrätt. Kan ett sådant intyg bara skaffas med stora svårigheter, får arbetsförhållandena och övriga uppgifter styrkas på annat sätt. Arbetsgivare skall på begäran utfärda intyget enligt formulär som fastställts av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.

[S2]Intyg och övriga uppgifter skall förvaras bland kassans handlingar.

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ansökan om ersättning hos arbetslöshetskassan. Lag (2002:545).

48 §  Till personer som uppfyller villkoren för rätt att med bibehållen ersättning söka arbete i något annat EU- eller EES- land eller i Schweiz utfärdar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen intyg som visar rätten till ersättning. Lag (2002:545).

Prop. 2000/01:55: I paragrafen anges att Arbetsmarknadsstyrelsen till personer som uppfyller villkoren för rätt att med bibehållen ersättning söka arbete i något annat EU- eller EES-land utfärdar intyg som visar rätten till ersättning. Bestämmelsen har ändrats på så sätt att Arbetsmarknadsstyrelsen skall utfärda intyg även till personer som på motsvarande sätt avser att söka arbete i Schweiz. Ändringen behandlas i avsnitt 8.1.2.

  • RÅ 2002:72:Vid tillämpning av de bestämmelser i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 enligt vilka den som beger sig till annat EU-land för att söka arbete där under vissa förutsättningar bibehåller sin rätt till arbetslöshetsersättning har en arbetssökande ansetts vara tillgänglig för arbetsförmedlingen även under sådana enstaka dagar då hon uppburit föräldrapenning för vård av sjukt barn.
  • RÅ 2003:96:Vid tillämpningen av de bestämmelser i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 enligt vilka den som beger sig till annat EU-land för att under högst tre månader söka arbete där under vissa förutsättningar bibehåller sin rätt till arbetslöshetsersättning har en arbetssökande ansetts efter hemkomsten ha fortsatt rätt till ersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring när han uppfyllt den enda förutsättning som i detta hänseende uppställts i förordningen, nämligen att ha återvänt inom tremånadersperioden.
Ändrad: SFS 2002:545 (Tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen), 2001:63 (Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan. Ett avtal inom sju sektorer)

Uppgiftsskyldighet

48 a §  En länsarbetsnämnd skall till en arbetslöshetskassa lämna de uppgifter om en arbetssökande som har betydelse för tillämpningen av denna lag. Lag (2001:1153).

Prop. 2000/01:129: Paragrafen är ny. Den innehåller en uppgiftsskyldighet för länsarbetsnämnderna gentemot arbetslöshetskassorna vad gäller arbetssökande. Bakgrunden och syftet med bestämmelsen behandlas i den allmänna motiveringen (avsnitt 8.1-8.2).

Uppgiftsskyldigheten innebär att sekretessen i ärenden om arbetsförmedling m.m. enligt 7 kap. 10 § första ...

Införd: SFS 2001:1153 (Ökat informationsutbyte mellan arbetslöshetsförsäkringen,)

48 b §  En arbetslöshetskassa skall till en länsarbetsnämnd lämna de uppgifter om ersättning enligt denna lag som har betydelse i ett ärende om arbetsförmedling. Lag (2001:1153).

Prop. 2000/01:129: Paragrafen är ny. Den innehåller en uppgiftsskyldighet för arbetslöshetskassorna gentemot länsarbetsnämnderna. Bakgrunden och syftet med bestämmelsen behandlas i den allmänna motiveringen (se avsnitt 8.1-8.2).

Uppgiftsskyldigheten innebär att sekretessen i ärenden om arbetslöshetsersättning ...

Införd: SFS 2001:1153 (Ökat informationsutbyte mellan arbetslöshetsförsäkringen,)

48 c §  En allmän försäkringskassa, Riksförsäkringsverket och Centrala studiestödsnämnden skall till en arbetslöshetskassa lämna de uppgifter om förmån, ersättning eller annat stöd åt enskild som har betydelse för tillämpningen av denna lag. Lag (2001:1153).

Prop. 2000/01:129: Paragrafen är ny. Den innehåller en uppgiftsskyldighet för de allmänna försäkringskassorna, Riksförsäkringsverket (RFV) och CSN gentemot arbetslöshetskassorna. Bakgrunden och syftet med bestämmelsen behandlas i den allmänna motiveringen (se avsnitt 8.1-8.2).

Uppgiftsskyldigheten innebär att sekretessen i ärenden om socialförsäkringsförmåner och studiestöd enligt ...

Prop. 2006/07:89: I paragrafen anges att Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden till en arbetslöshetskassa skall lämna de uppgifter om förmån, ersättning och annat stöd åt enskild som behövs för tillämpningen av lagen. Ett tillägg görs nu om att Försäkringskassan till en arbetslöshetskassa även skall lämna dels de uppgifter om föräldraskap som behövs för att pröva rätten till arbetslöshetsersättning, dels uppgifter om huruvida en ...

Införd: SFS 2001:1153 (Ökat informationsutbyte mellan arbetslöshetsförsäkringen,)
Ändrad: SFS 2004:836 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration)

48 d §  En arbetslöshetskassa skall till en allmän försäkringskassa, Riksförsäkringsverket och Centrala studiestödsnämnden lämna de uppgifter om ersättning enligt denna lag som har betydelse hos mottagaren i ett ärende om förmån, ersättning eller annat stöd åt enskild. Lag (2001:1153).

Prop. 2000/01:129: Paragrafen är ny. Den innehåller en uppgiftsskyldighet för arbetslöshetskassorna gentemot de allmänna försäkringskassorna, RFV och CSN. Bakgrunden och syftet med bestämmelsen behandlas i den allmänna motiveringen (se avsnitt 8.1-8.2).

Uppgiftsskyldigheten innebär att sekretessen ...

  • HFD 2011 not 9:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Aktivitetsstöd (fråga om Försäkringskassan kan grunda beslut om aktivitetsstöd omedelbart på de uppgifter som erhållits från arbetslöshetskassan eller om Försäkringskassan ska göra en egen prövning, prejudikatskäl)
Införd: SFS 2001:1153 (Ökat informationsutbyte mellan arbetslöshetsförsäkringen,)
Ändrad: SFS 2004:836 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration)

48 e §  Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna skall till Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen lämna de uppgifter som har betydelse för tillsynen över ärenden om arbetslöshetsersättning. Lag (2002:545).

Prop. 2005/06:52: Paragrafen är ny. Den innehåller en uppgiftsskyldighet för arbetslöshetskassorna gentemot varandra. Bakgrunden och syftet med bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.1.

Uppgiftsskyldigheten innebär att uppgifter skall lämnas från en arbetslöshetskassa till en annan utan hinder av 7 kap. 10 § andra stycket sekretesslagen (jfr 14 kap. ...

Prop. 2000/01:129: Paragrafen är ny. Den innehåller en informationsregel om regeringens rätt att meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får lämnas ut. Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets synpunkter.

Införd: SFS 2002:545 (Tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen), 2001:1153 (Ökat informationsutbyte mellan arbetslöshetsförsäkringen,)

48 f §  Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas ut enligt 48 a-48 e §§. Lag (2002:545).

Överklagande, omprövning och ändring

Överklagande i ärenden om rätt till ersättning

49 §  Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden om rätt till ersättning enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om inte annat följer av lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt. Behörig länsrätt är den inom vars domkrets det första beslutet i saken har fattats.

[S2]Vid prövning av överklagande av länsrättens beslut i mål som avses i första stycket skall nämndemän ingå i kammarrätten, om nämndemän deltagit i länsrätten. Lag (2001:28).

Prop. 2011/12:107: Förslaget behandlas i avsnitt 4.

Nuvarande andra stycket upphävs. Ändringen innebär att nämndemän inte längre ska ingå i kammarrätten vid prövning av överklagande av förvaltningsrättens beslut i mål enligt denna lag.

Prop. 2012/13:45: Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden om rätt till ersättning enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, om inte annat följer av lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt. Behörig förvaltningsrätt är den inom vars domkrets klaganden var folkbokförd vid tidpunkten för beslutet. Om han eller hon inte var folkbokförd i Sverige är behörig förvaltningsrätt den inom vars domkrets ...

Prop. 1999/2000:142: Vid prövning av överklagande av länsrättens beslut i mål som avses i första stycket skall nämndemän ingå i kammarrätten, om nämndemän deltagit i länsrätten.

Ändringen i första stycket är föranledd av att Regeringsrätten i rättsfallet RÅ 1997 ref. 13 vid tillämpningen av den allmänna ...

  • RÅ 2007 not 117:Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen hade rätt att överklaga länsrätts dom om arbetslöshetsförsäkring till förmån för enskild part
Ändrad: SFS 2001:28 (Videokonferens och telefon i allmän förvaltningsdomstol, m.m.)

50 §  Arbetslöshetskassans beslut får inte överklagas av en enskild innan kassan har omprövat sitt beslut enligt 61 §. Om ett beslut överklagas innan det har omprövats, skall överklagandet anses som en begäran om omprövning.

51 §  Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får, även till förmån för enskild part, överklaga en domstols och en arbetslöshetskassas beslut i ärenden som avses i 49 §. Lag (2002:545).

  • RÅ 2007 not 117:Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen hade rätt att överklaga länsrätts dom om arbetslöshetsförsäkring till förmån för enskild part
Ändrad: SFS 2002:545 (Tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen)

Överklagande i ärenden om utfärdande av intyg

52 §  Beslut av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen i ärenden om utfärdande av intyg enligt 48 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Lag (2002:545).

Gemensamma bestämmelser om överklagande

53 §  Ett beslut skall överklagas skriftligt.

[S2]I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring av beslutet som begärs.

54 §  Skrivelsen med överklagandet skall ges in till den instans som har meddelat beslutet. Skrivelsen skall ha kommit in till den instansen inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet eller, om överklagandet anförts av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen eller en arbetslöshetskassa, inom två månader från beslutets dag. Lag (2002:545).

Prop. 2012/13:45: Ett överklagande ska ges in till den arbetslöshetskassa eller förvaltningsmyndighet som har meddelat beslutet. Överklagandet ska ha kommit in inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet eller, om Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen är klagande, inom två månader från dagen för beslutet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande. Övervägandena finns i avsnitt ...

Ändrad: SFS 2002:545 (Tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen)

55 §  Den instans som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid.

[S2]Om skrivelsen har kommit in för sent, skall den avvisas utom när

  1. förseningen beror på att den instans som har fattat det överklagade beslutet har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar, eller
  2. skrivelsen inom tiden för överklagande har kommit in till den instans som skall pröva överklagandet.

[S3]I fall som avses i 2 skall den instans dit skrivelsen kommit vidarebefordra den till den instans som har meddelat beslutet och samtidigt lämna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen.

56 §  Om skrivelsen med överklagandet inte avvisas enligt 55 § andra stycket, skall den instans som har meddelat det överklagade beslutet lämna över denna och övriga handlingar i ärendet till den instans som skall pröva överklagandet.

57 §  Beslut enligt denna lag från en arbetslöshetskassa, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen eller en domstol gäller omedelbart, om inte något annat har angetts i beslutet eller bestämts av den instans som skall överpröva beslutet. Lag (2002:545).

58 §  I ett mål där en enskild part överklagar en arbetslöshetskassas beslut är kassan den enskildes motpart.

59 §  Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får överta en arbetslöshetskassas uppgift att i länsrätten och kammarrätten föra det allmännas talan.

[S2]Inspektionen för det allmännas talan i Regeringsrätten. Lag (2002:545).

60 §  Vid överklagande till kammarrätt krävs det prövningstillstånd.

[S2]Bestämmelsen i 33 § fjärde stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) gäller inte avvisningsbeslut som har meddelats av en arbetslöshetskassa. Lag (1998:391).

Prop. 2012/13:45: Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande till kammarrätt. Övervägandena finns i avsnitt 11.2.2.

Det nuvarande andra stycket tas bort. Det undantar en arbetslöshetskassas beslut från tillämpningen av 33 § fjärde stycket FPL. Den bestämmelsen ska alltså i fortsättningen tillämpas också i ...

Ändrad: SFS 1998:391 (Översyn av förvaltningsprocessen; en allmän regel om domstolsprövning av förvaltningsbeslut m.m.)

Omprövning och ändring

61 §  Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden som sägs i 49 § skall omprövas av kassan, om det begärs av den enskilde som beslutet angår.

[S2]Detta gäller inte om arbetslöshetskassan redan har ändrat beslutet med stöd av 63 §.

62 §  Bestämmelserna i 53-56 §§ om överklagande skall tillämpas i fråga om en begäran om omprövning.

63 §  En arbetslöshetskassa skall utan begäran ändra sitt beslut i ärenden som sägs i 49 § och som inte överprövats av en högre instans, om

  1. beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet,
  2. beslutet har blivit oriktigt på grund av att det fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag, eller
  3. beslutet har blivit oriktigt på grund av en uppenbart felaktig rättstillämpning eller någon annan liknande orsak.

[S2]En ändring enligt första stycket behöver inte göras, om oriktigheten är av ringa betydelse.

64 §  En ändring med stöd av 63 § av ett beslut får inte göras sedan mer än två år förflutit från den dag då beslutet meddelades.

[S2]Ett beslut får ändras även efter det att tiden har gått ut, om det först därefter har kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl.

65 §  Vid omprövning enligt 61 § får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel.

[S2]Vid ändring enligt 63 § får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel, om det finns synnerliga skäl mot det.

Särskilda bestämmelser

66 §  Sökande som medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter om förhållanden av betydelse för bedömningen av deras rätt till ersättning skall frånkännas rätt till ersättning. När sökanden är medlem i en arbetslöshetskassa skall ett sådant frånkännande ske först sedan arbetslöshetskassan med stöd av 37 § andra stycket lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor beslutat att inte utesluta den sökande som medlem. Frånkännandet skall gälla under minst 130 ersättningsdagar. Om det finns särskilda skäl får frånkännandet gälla under färre dagar.

[S2]Till sökande som frånkänts ersättning enligt första stycket får ersättning betalas ut först sedan de har utfört sådant förvärvsarbete som avses i 12 och 13 §§ under 80 dagar från den tidpunkt då det förhållande som ledde till frånkännandet kom till arbetslöshetskassans kännedom.

[S3]Finns det sannolika skäl att en sökande gjort sig skyldig till ett förfarande som avses i första stycket, kan ersättning som tillkommer den sökande innehållas i avvaktan på utredning i ärendet.

[S4]Beslut enligt första stycket skall av kassan genast anmälas till Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Lag (2002:545).

Prop. 2012/13:12: I första stycket anges i vilka situationer ersättning kan hållas inne. Möjligheterna att hålla inne ersättning har utvidgats till att omfatta även de fall där det finns sannolika skäl att anta att en sökande inte uppfyller de allmänna villkoren för ersättning i 9 § eller inte har rätt till ersättning enligt 11 §. En arbetslöshetskassa kan därmed hålla inne ersättning under den tid som en sökandes rätt till ersättning utreds även i dessa fall.

Införd: SFS 2013:152 (Åtgärder inom arbetslöshetsförsäkringen m.m)
Ändrad: SFS 2013:152 (Åtgärder inom arbetslöshetsförsäkringen m.m), 2002:545 (Tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen)
Upphävd: SFS 2013:152 (Åtgärder inom arbetslöshetsförsäkringen m.m)

67 §  Lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt skall tillämpas på ersättning enligt denna lag.

68 §  Har någon genom oriktig uppgift eller genom underlåtenhet att fullgöra sin uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt orsakat att ersättning lämnats obehörigen eller med för högt belopp eller har någon på annat sätt obehörigen eller med för högt belopp fått ersättning och har han eller hon skäligen bort inse detta, skall det som betalats ut för mycket betalas tillbaka. Detta gäller om det inte i det särskilda fallet finns anledning att helt eller delvis befria från återbetalningsskyldighet.

[S2]Vid återbetalningsskyldighet enligt första stycket får vid senare utbetalning skäligt belopp innehållas i avräkning från vad som betalats ut för mycket.

  • RÅ 2009:46:En försäkrad har uppburit arbetslöshetsersättning samtidigt som han studerat på deltid. Hans underlåtenhet att i förväg ge ett sådant intyg som avses i 16 § förordningen om arbetslöshetsförsäkring till arbetslöshetskassan har i sig ansetts orsaka att ersättning utgått obehörigen. Arbetslöshetskassan har därför haft fog för att besluta om återbetalningsskyldighet från vilken han dock delvis befriats.
  • RH 2006:4:Fråga om befrielse från skyldighet att återbetala arbetslöshetsersättning.
  • RÅ 2010:82:En person har underlåtit att uppge att hon uppbar pension och därmed orsakat att arbetslöshetsersättning utbetalats med för högt belopp. Anledning till hel eller delvis befrielse från återbetalningsskyldighet har inte ansetts föreligga enbart av den anledningen att pensionen var låg i förhållande till det felaktigt uppburna beloppet.
  • RH 2006:37:En arbetslöshetskassa har väckt talan mot en av sina medlemmar om betalning på grund av ett lagakraftvunnet beslut om återkrav. Allmän domstol, i vilken kravet drivits som tvistemål, har ansetts skyldig att göra en fullständig prövning av arbetslöshetskassans krav.
  • NJA 2008 s. 560:Fråga om omfattningen av allmän domstols prövning i mål om återbetalning av arbetslöshetsersättning.
  • RÅ 2010 not 101:Fråga vid fastställande av återbetalningsskyldighet om storleken av dagpenning för försäkrad som uppburit allmän ålderspension
  • RÅ 2003:45:Skyldighet att återbetala arbetslöshetsersättning har inte ansetts föreligga i andra fall än som anges i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
  • RÅ 2007:8:En arbetslös person har efter att ha begärt omprövning av Försäkringskassans beslut att dra in hennes sjukpenning fått sådan ersättning retroaktivt och därigenom fått både sjukpenning och arbetslöshetsersättning för samma period. Arbetslöshetskassan har ansetts inte ha rätt att återkräva arbetslöshetsersättningen.
  • RÅ 2008:2:Arbetslöshetsförsäkrad har efter en sammanvägning av flera omständigheter blivit delvis befriad från skyldigheten att återbetala felaktigt utbetald försäkringsersättning.

69 §  När det gäller minskning av vissa ersättningar med utgiven dagpenning gäller föreskrifterna i 17 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och 6 kap. 7 § andra stycket lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

    Övergångsbestämmelse

    Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1997:240) om införande av lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor.
    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:236, Prop. 1996/97:107, Bet. 1996/97:AU13
    Ikraftträder
    1998-01-01

Ändring, SFS 1997:240

    Omfattning
    ikrafttr.

Lag (1997:580) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:284, Prop. 1996/97:150, Bet. 1996/97:FiU20
    Omfattning
    ändr. 22 §

Lag (1997:1269) om ändring i lagen (1997:580) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:125, Prop. 1997/98:1, Bet. 1997/98:AU1
    Omfattning
    ändr. 22 § i 1997:580

Lag (1997:1271) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:125, Prop. 1997/98:1, Bet. 1997/98:AU1
    Omfattning
    ändr. 14, 19 §§

Lag (1998:391) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Förarbeten
Rskr. 1997/98:226, Prop. 1997/98:101, Bet. 1997/98:JuU17
Omfattning
ändr. 60 §
Ikraftträder
1998-10-01

Lag (1998:1783) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. I fråga om personer som har anvisats verksamhet för arbetslivsutveckling före den 1 januari 1999 gäller 22 § i sin äldre lydelse.
Förarbeten
Rskr. 1998/99:105, Prop. 1998/99:1, Bet. 1998/99:AU1
Omfattning
ändr. 3 a, 6, 14, 17, 19, 22 §§
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (2000:627) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:230, Prop. 1999/2000:98, Bet. 1999/2000:AU7
Omfattning
ändr. 9, 11, 14, 16, 17, 19, 30, 46 §§
Ikraftträder
2000-08-01

Lag (2000:1460) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 5 februari 2001.
  2. Bestämmelserna i 19 § punkterna 1-3, 5 och 6 samt 30 § gäller dock fortfarande för sökande som vid ikraftträdandet uppfyllt villkoren och ansöker om ersättning senast den 31 mars 2001.
  3. Bestämmelsen om ersättningsperiodens längd i 22 § skall dock gälla i dess äldre lydelse för den som före ikraftträdandet har fyllt 57 år och har rätt till ersättning på grund av en pågående ersättningsperiod.
Förarbeten
Rskr. 2000/01:102, Prop. 1999/2000:139, Bet. 2000/01:AU5
Omfattning
upph. 19, 30 §§, rubr. närmast före 19 §; ändr. 9, 14, 16, 17, 18, 22, 23, 25, 43, 44, 45, 46 §§, rubr. närmast före 46 §; nya 9 a, 13 a, 17 a, 45 a §§, rubr. närmast före 45 a §
Ikraftträder
2001-02-05

Lag (2001:28) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 april 2001. I fall där omprövningsbeslut har fattats dessförinnan gäller äldre bestämmelser.
Förarbeten
Rskr. 2000/01:132, Prop. 1999/2000:142, Bet. 2000/01:JuU5
Omfattning
ändr. 49 §
Ikraftträder
2001-04-01

Lag (2001:63) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Förarbeten
Rskr. 2000/01:137, Prop. 2000/01:55, Bet. 2000/01:UU6
Omfattning
ändr. 48 §
Ikraftträder
2002-06-01

Lag (2001:1153) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Förarbeten
Rskr. 2001/02:18, Prop. 2000/01:129, Bet. 2001/02:KU3
Omfattning
nya 48 a, 48 b, 48 c, 48 d, 48 e §§
Ikraftträder
2002-07-01

Ändring, SFS 2002:144

Omfattning
ikrafttr. av 2001:63

Lag (2002:205) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Förarbeten
Rskr. 2001/02:215, Prop. 2001/02:84, Bet. 2001/02:SfU12
Omfattning
ändr. 27 §
Ikraftträder
2003-01-01

Lag (2002:544) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Förarbeten
Rskr. 2001/02:243, Prop. 2001/02:151, Bet. 2001/02:AU7
Omfattning
ändr. 47 §
Ikraftträder
2002-08-01

Lag (2002:545) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Förarbeten
Rskr. 2001/02:243, Prop. 2001/02:151, Bet. 2001/02:AU7
Omfattning
nuvarande 48 e § betecknas 48 f §; ändr. 47, 48, 48 f, 51, 52, 54, 57, 59, 66 §§; ny 48 e §
Ikraftträder
2003-01-01

Lag (2002:626) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för särskilt utbildningsbidrag som avser tid före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:312, Prop. 2001/02:161, Bet. 2001/02:UbU15
Omfattning
ändr. 17, 46 §§
Ikraftträder
2003-01-01

Lag (2002:1134) om ändring i lagen (2002:545) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Förarbeten
Rskr. 2002/03:78, Prop. 2002/03:1, Bet. 2002/03:AU1
Omfattning
ändr. ikrafttr.best. till 2002:545
Ikraftträder
2003-07-01

Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2003.
  2. Bestämmelsen i 14 a § skall inte tillämpas för den som påbörjat deltagande i aktivitetsgarantin före lagens ikraftträdande.
  3. För den som påbörjat deltagande i aktivitetsgarantin före lagens ikraftträdande gäller 17 och 23 §§ i sin äldre lydelse.
Förarbeten
Rskr. 2002/03:200, Prop. 2002/03:44, Bet. 2002/03:AU8
Omfattning
ändr. 7, 17, 18, 23 §§; nya 14 a, 19, 30, 30 a §
Ikraftträder
2003-09-01

Lag (2003:469) om ändring i lagen (2002:1134) om ändring i lagen (2002:545) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Förarbeten
Rskr. 2002/03:235, Prop. 2002/03:100, Bet. 2002/03:FiU21
Omfattning
ändr. ikrafttr. till 2002:545
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2004:184) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Förarbeten
Rskr. 2003/04:178, Prop. 2003/04:30, Bet. 2003/04:SoU6
Omfattning
ändr. 16 §
Ikraftträder
2004-07-01

Lag (2004:836) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Förarbeten
Rskr. 2004/05:8, Prop. 2003/04:152, Bet. 2004/05:SfU4
Omfattning
ändr. 48 c, 48 d §§
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2004:880) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Förarbeten
Rskr. 2004/05:25, Prop. 2003/04:158, Bet. 2004/05:SoU5
Omfattning
ändr. 16 §
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2005:1197) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Förarbeten
Rskr. 2005/06:109, Prop. 2005/06:1, Bet. 2005/06:AU1
Omfattning
ändr. 10 §
Ikraftträder
2006-01-01

Lag (2013:152) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Förarbeten
Rskr. 2012/13:173, Prop. 2012/13:12
Omfattning
upph. 44, 45 a, 66 §§, rubr. närmast före 45 a, 66 §§; nuvarande 11, 70 §§ betecknas 44, 66 §§; ändr. 9, 10, 43, 45, 46, 47, nya 44, 66 §§, rubr. närmast före 43, 46, 47 §§; nya 9 a, 11, 43 a, 43 b, 44 a, 46 a, 46 b, 47 c §§, rubr. närmast före 48, nya 66, 67 §§
Ikraftträder
2013-09-01

Lag (2015:761) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Förarbeten
Rskr. 2015/16:41, Prop. 2014/15:147, Bet. 2015/16:SfU8
Omfattning
ändr. 16 §
Ikraftträder
2016-02-01

Lag (2017:587) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Förarbeten
Rskr. 2016/17:340, Prop. 2016/17:175, Bet. 2016/17:AU15
Omfattning
ändr. 10, 16 c §§
Ikraftträder
2018-01-01

Lag (2017:1126) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Förarbeten
Rskr. 2017/18:47, Prop. 2017/18:10, Bet. 2017/18:SfU12
Omfattning
ändr. 16 §
Ikraftträder
2018-01-01

Lag (2018:107) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Förarbeten
Rskr. 2017/18:160, Prop. 2017/18:53, Bet. 2017/18:AU5
Omfattning
upph. 27, 33 §§; ändr. 7, 26, 31, 32, 44 a, 46 b §§; nya 13 b, 44 b §§
Ikraftträder
2018-07-02

Lag (2018:519) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Förarbeten
Rskr. 2017/18:271, Prop. 2017/18:152, Bet. 2017/18:AU13
Omfattning
ändr. 21 §
Ikraftträder
2018-07-02