5 §  Betyg skall sättas av läraren. Om två eller flera lärare skall bedöma deltagaren och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av rektorn.

6 §  Det skall finnas betygskriterier för sådana kurser som enligt 1 § skall betygssättas och för projektarbete. Statens skolverk får meddela föreskrifter om betygskriterier för nationella kurser och för projektarbete. Styrelsen för utbildningen fastställer betygskriterier för lokala kurser. Vid betygssättningen skall läraren använda dessa betygskriterier.

Betygskriterierna skall precisera vilka kunskaper som krävs enligt kursplanen för att deltagaren skall få betygen Godkänt eller Väl godkänt samt för kurser och projektarbete inom gymnasial vuxenutbildning även betyget Mycket väl godkänt.

Lärarna bör använda nationellt fastställda prov som ett hjälpmedel för att bedömningsgrunderna skall bli så enhetliga som möjligt över landet. Skolverket får meddela föreskrifter om de nationella proven. Skolverket beslutar också om utformningen av proven. Förordning (2006:1277).

7 §  En deltagares betyg skall antecknas i en betygskatalog. Betygen skall finnas samlade för varje enskild deltagare. Betygskatalogen skall utgöra den officiella dokumentationen över de betyg som har satts. Rektorn ansvarar för betygskatalogen.

8 §  Den som har slutfört kurser inom kommunal vuxenutbildning har rätt att få ett dokument som visar vilka kurser eller delkurser som deltagaren har slutfört inom utbildningen och vilka betyg som deltagaren har fått på de skilda kurserna (samlat betygsdokument). Den som vill ha ett samlat betygsdokument får själv bestämma vilka kurser eller delkurser som skall ingå i dokumentet.

Det som sägs i första stycket om kurser gäller också för projektarbete inom gymnasial vuxenutbildning.

9 §  Den som har fått minst betyget Godkänt i den grundläggande vuxenutbildningens samtliga kärnämnen skall få slutbetyg från grundläggande vuxenutbildning.

Den som har fler betyg från grundläggande vuxenutbildning än som avses i första stycket får själv bestämma vilka övriga betyg som skall ingå i slutbetyget. I slutbetyget får dock inte betyg på en delkurs ingå om deltagaren har fått betyg på kursen i sin helhet.

I slutbetyget får betyg från kommunal vuxenutbildning och Nationellt centrum för flexibelt lärande tas in.

Ett betyg som har satts mer än åtta år före slutbetyget får bara tas in i slutbetyget om rektorn på grund av särskilda skäl medger det. Förordning (2006:1277).

10 §  Rätt till slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning har den som har betyg i

1. samtliga kärnämneskurser, och
2. andra kurser, delkurser eller projektarbete som enligt kursplanerna uppgår till sammanlagt minst 1 750 gymnasiepoäng.

Den som har fått betyg i kurser eller delkurser utöver vad som följer av första stycket har rätt att välja vilka kurser eller delkurser utöver kärnämneskurserna som skall ingå i slutbetyget. Detsamma gäller för projektarbete.

I slutbetyget skall deltagarens gymnasiepoäng specificeras.

11 §  I slutbetyg som avses i 10 § får betyg tas in från gymnasial vuxenutbildning i den kommunala vuxenutbildningen och Nationellt centrum för flexibelt lärande samt från gymnasieskolan eller motsvarande på projektarbete och på de kurser som får förekomma i gymnasial vuxenutbildning.

I slutbetyget får dock inte ingå betyg på en delkurs, om deltagaren har fått ett sammanfattande betyg på kursen i dess helhet. I slutbetyget får heller inte ingå betyg från de kurser i ämnena idrott och hälsa respektive estetisk verksamhet som i gymnasieskolan är kärnämneskurser.

12 §  Om ett betyg på en lokal kurs skall ingå i slutbetyget, skall kursens innehåll och omfattning framgå av slutbetyget.

För den som har flera betyg från samma kurs eller betyg från jämförbara kurser skall det högre betyget tas in i slutbetyget.

Ett betyg som har satts mer än åtta år före slutbetyget får bara tas in i slutbetyget om rektorn på grund av särskilda skäl medger det.

13 §  För den som tidigare har fått ett slutbetyg från en fullständig gymnasieutbildning på ett nationellt program eller motsvarande får ett sådant slutbetyg som avses i 10 § inte utfärdas.

14 §  Den som har slutfört en påbyggnadsutbildning har rätt till slutbetyg.

15 §  Betygsdokument skall utfärdas av rektorn.

Anteckning om att slutbetyg har utfärdats och om betygets innehåll skall göras i betygskatalogen.

16 §  Den som vill ha betyg från kommunal vuxenutbildning skall få genomgå prövning i alla kurser som får förekomma inom kommunal vuxenutbildning, utom orienteringskurser och individuella kurser, samt i projektarbete. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen eller projektarbetet. Den som är elev i gymnasieskolan får dock inte genomgå prövning i en kurs eller ett projektarbete, om eleven har fått minst betyget Godkänt på kursen eller projektarbetet.

Prövning får göras endast i en kommun eller ett landsting som anordnar den aktuella kursen eller, när det gäller projektarbete, utbildning inom det kunskapsområde som projektarbetet avser.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om prövning. Förordning (2006:1277).

18 §  Bestämmelserna om betygssättning och utfärdande av betyg i detta kapitel gäller i tillämpliga delar även vid prövning enligt 16 §. Förordning (2004:640).

19 §  Den som har genomgått en individuell kurs eller en orienteringskurs eller som vill få sina kunskaper och färdigheter dokumenterade på annat sätt än genom betyg skall få ett intyg.

Intyg utfärdas av rektorn. Förordning (2004:640).

20 §  Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av betygskatalog, samlat betygsdokument, slutbetyg samt intyg. I fråga om föreskrifter som rör slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning skall Statens skolverk samråda med Högskoleverket.

21 §  I 26 § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om rättelse av skrivfel och liknande. Rektorn får besluta om rättelse av betyg och intyg. Avser rättelsen en handling som har lämnats ut till deltagaren skall en ny sådan handling utfärdas och en anteckning om detta göras i betygskatalogen när rättelsen avser en betygshandling.

1 §  Personer som är bosatta i Danmark eller Finland med självstyrande områden eller i Island eller Norge, och som genom sin tidigare skolgång i hemlandet har sådana förutsättningar som bedöms i huvudsak motsvara svensk grundskoleutbildning eller motsvarande vuxenutbildning, skall i fråga om gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning likställas med sökande från den kommun där den sökta utbildningen anordnas.

Med självstyrande områden avses Färöarna och Grönland samt Åland.

2 §  En kommun som i sin vuxenutbildning har tagit in fler nordiska sökande än det antal svenska deltagare som är bosatta i kommunen och som samtidigt genomgår vuxenutbildning i något annat nordiskt land har rätt till ersättning för det överskjutande antalet deltagare. Ersättningens storlek fastställs av regeringen.

3 §  Ett landsting som i sin kommunala vuxenutbildning har tagit in nordiska sökande har rätt till ersättning med ett belopp som regeringen fastställer.

4 §  Ansökan om ersättning som avses i 2 och 3 §§ görs hos Statens skolverk inom den tid och på det sätt som verket bestämmer.

Statens skolverk beslutar om ersättningen och betalar ut beloppen snarast möjligt.

1 §  Om en deltagare har påbörjat en kurs eller en delkurs och därefter uteblivit från den under mer än en månad i följd, utan att detta berott på sjukdom eller utgjort beviljad ledighet, skall deltagaren anses ha avgått från kursen. Rektorn får medge undantag, om det föreligger synnerliga skäl.

2 §  Om en deltagare på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i utbildningen, skall hindret snarast anmälas till utbildningsanordnaren. Styrelsen för utbildningen får besluta hur anmälningsskyldigheten skall fullgöras.

3 §  Rektorn eller den rektorn bestämmer får bevilja en deltagare ledighet från utbildningen för enskilda angelägenheter.

4 §  Om en deltagare inte kan anpassa sig till de arbetsformer som utbildningen bygger på eller, i fall där arbetsplatsförlagd utbildning eller praktik ingår i utbildningen, visat sig uppenbart olämplig i den praktiska tjänstgöringen, får deltagaren skiljas från utbildningen.

5 §  Om en deltagare gjort sig skyldig till upprepade förseelser eller en allvarlig förseelse, eller om deltagaren uppträtt olämpligt vid upprepade tillfällen eller deltagarens uppförande på annat sätt kan antas inverka skadligt på andra deltagare, får deltagaren avstängas från utbildningen helt eller delvis under högst två veckor eller förvisas från kommunens eller landstingets kommunala vuxenutbildning för en viss tid, högst ett och ett halvt år.

Om en deltagare står under åtal för gärningen, får deltagaren förvisas på grund av den endast om han eller hon erkänt denna eller om en domstol funnit utrett att deltagaren begått gärningen.

6 §  Frågor om skiljande från utbildningen, avstängning eller förvisning avgörs av styrelsen för utbildningen.

Om det bedöms nödvändigt, med hänsyn till risken för andra deltagare och personal inom den kommunala vuxenutbildningen, får rektorn i avvaktan på att styrelsen skall avgöra ett ärende om avstängning eller förvisning, besluta att med omedelbar verkan tillfälligt avstänga en deltagare.

Ett beslut om tillfällig avstängning gäller till dess ärendet prövats av styrelsen, dock längst under två veckor.

7 §  Styrelsen för utbildningen skall se till att det i ett ärende om skiljande från utbildningen, eller om avstängning eller förvisning finns en utredning som allsidigt klarlägger de omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning. Utredningen skall inledas omgående och genomföras så skyndsamt som möjligt. Deltagaren skall få tillfälle att muntligen yttra sig inför styrelsen för utbildningen. Var och en som antas kunna lämna upplysningar av betydelse skall höras under utredningen.

Styrelsen för utbildningen får förordna att beslut enligt 6 § första stycket skall gälla med omedelbar verkan.

8 §  I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut om skiljande från utbildningen, avstängning eller förvisning får dock inte överklagas.

I 10 kap.kommunallagen (1991:900) finns bestämmelser om laglighetsprövning.