1 §  Statens veterinärmedicinska anstalt har till uppgift att vara veterinärmedicinskt expert- och serviceorgan åt myndigheter och enskilda.

2 §  Myndigheten ska

1. utreda smittsamma djursjukdomars, inklusive zoonosers, uppkomst, orsak och spridningssätt samt medverka i förebyggandet och bekämpandet av dessa sjukdomar,
2. vara nationellt veterinärmedicinskt laboratorium,
3. utföra diagnostik av zoonoser, epizootiska och övriga anmälningspliktiga sjukdomar hos djur inklusive diagnostik som föreskrivs i EG:s regelverk,
4. vara nationellt referenslaboratorium inom sitt verksamhetsområde,
5. utreda spridning av smittämnen och kemiska risksubstanser i foder samt arbeta förebyggande med fodersäkerhet,
6. utföra diagnostik av smittämnen och kemiska risksubstanser i foder,
7. bedriva forsknings- och utvecklingsarbete inom sitt verksamhetsområde,
8. följa och analysera utvecklingen av sjukdomstillstånd hos domesticerade djur, samt
9. följa och analysera utvecklingen av resistens mot antibiotika och andra antimikrobiella medel bland mikroorganismer hos djur och i livsmedel.

3 §  Myndigheten ska i första hand utföra de undersökningar och utredningar som Statens jordbruksverk begär. Dessa ska planeras och genomföras efter samråd med Jordbruksverket. Myndigheten ska om möjligt också med förtur utföra de undersökningar som andra statliga myndigheter begär.

4 §  Myndigheten leds av en myndighetschef.

5 §  Vid myndigheten ska det finnas ett insynsråd som består av högst åtta ledamöter.

6 §  Generaldirektören är myndighetschef.

7 §  Vid myndigheten ska det finnas en statsepizootolog. Statsepizootologen ska ansvara för frågor som rör epizootiska och andra allvarliga infektionssjukdomar.

8 §  En anställning som statsepizootolog eller professor beslutas av regeringen efter förslag av myndigheten.

9 §  I ett ärende om anställning som statsepizootolog, statsveterinär eller laborator ska myndigheten hämta in yttrande från tre sakkunniga. Om anställningen är som professor tillämpas i stället 12 §.

I fråga om anställning som statsepizootolog ska myndigheten även samråda med Jordbruksverket.

10 §  Behörig för anställning som statsepizootolog, laborator eller statsveterinär är den som har den vetenskapliga skicklighet samt de kunskaper och erfarenheter och den förmåga i övrigt som behövs med hänsyn till arbetsuppgifterna.

För behörighet för anställning som statsepizootolog eller laborator vid epizootologisk enhet krävs dessutom legitimation som veterinär, beprövad erfarenhet i ett ämne som tillhör epizootologins verksamhetsområde samt praktisk erfarenhet av fältepizootologiskt arbete.

11 §  Som bedömningsgrund vid beslut om sådana anställningar som avses i 9 § gäller graden av sådan vetenskaplig och annan skicklighet som är av betydelse för arbetsuppgifterna.

Särskild vikt ska fästas vid dels vetenskaplig skicklighet som har visats genom egen forskning och försöksverksamhet samt genom planering och ledning av forskning och försöksverksamhet, dels skicklighet som visats genom självständigt arbete inom anställningens ämnesområde.

Om anställningens art kräver det, ska särskild vikt även fästas vid andra egenskaper än som anges i första stycket, såsom pedagogisk, klinisk eller praktisk skicklighet, administrativ och arbetsledande förmåga eller andra erfarenheter av betydelse för anställningen.

12 §  En anställning som professor ska kungöras ledig till ansökan.

I ett ärende om anställning som professor ska myndigheten hämta in förslag från en med hänsyn till sitt ansvarsområde kompetent fakultetsnämnd vid Sveriges lantbruksuniversitet. Det är dock myndigheten som prövar om sökanden är lämplig för anställningen.

De sökande till en anställning som professor ska ges tillfälle att yttra sig över myndighetens förslag innan det överlämnas till regeringen.

13 §  En professor vid myndigheten ska undervisa vid Lantbruksuniversitetet eller andra högskoleenheter inom området för sin kompetens i den omfattning myndigheten bestämmer. Även andra tjänstemän vid myndigheten ska inom sitt ämnesområde undervisa vid högskoleenheter i den omfattning och på de villkor som myndigheten bestämmer.

14 §  Vid myndigheten ska det finnas en personalansvarsnämnd.

15 §  Personalföreträdarförordningen (1987:1101) ska tillämpas på myndigheten.

16 §  Myndigheten får ta ut avgifter för utförda undersökningar och utredningar samt tillhandahållna vacciner, diagnostika och laboratorieprodukter, om inte annat är föreskrivet. Myndigheten får fastställa avgifternas storlek.