1 §  Grunden för Försvarsmaktens verksamhet ska vara förmågan till väpnad strid.

2 §  Försvarsmakten ska kunna försvara Sverige mot väpnat angrepp var det än kommer ifrån. Hela Sverige ska kunna försvaras.

Försvarsmakten ska hävda Sveriges territoriella integritet.

Försvarsmakten ska bidra till fred och säkerhet i omvärlden genom att kunna genomföra och lämna stöd till fredsfrämjande operationer och säkerhetsfrämjande samarbete samt kunna lämna stöd till humanitär verksamhet.

Försvarsmakten ska bidra till att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred genom att kunna samverka med andra myndigheter och kunna ställa resurser till förfogande.

3 §  Utöver vad som följer av 1 och 2 §§ ska Försvarsmakten särskilt

1. bedriva verksamhet enligt 1 § lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet,
2. leda och bedriva militär säkerhetstjänst,
3. leda och samordna signalskyddstjänsten, inklusive arbetet med säkra kryptografiska funktioner som är avsedda att skydda skyddsvärd information,
4. biträda Regeringskansliet i frågor som rör kryptoverksamhet och annan signalskyddsverksamhet,
5. ansvara för att samla in, bearbeta och lämna Kustbevakningen sjölägesinformation sammanställd för civila behov,
6. stödja svensk försvarsindustri genom exportfrämjande verksamhet inom ramen för gällande riktlinjer för svensk krigsmaterielexport,
7. genomföra perspektivstudier som underlag för beslut om Försvarsmaktens långsiktiga inriktning,
8. medverka i statsceremonier, och
9. vid behov sammankalla cheferna för andra myndigheter m.fl. med uppgifter inom totalförsvaret för informationsutbyte.

4 §  Försvarsmakten är beslutsmyndighet enligt lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter i fall som avses i 2 § 3 samma lag.

5 §  Med beaktande av de krav som uppgifterna enligt 1-4 §§ ställer ska Försvarsmakten ta miljöhänsyn i sin verksamhet i fred. Försvarsmakten har ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet inom det militära försvaret. Försvarsmakten ska inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda myndigheter.

Försvarsmakten ska i fråga om miljömålsarbetet enligt första stycket rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs.

Försvarsmakten ska medverka i det internationella försvarsmiljösamarbetet.

6 §  Försvarsmakten ska, när den bedriver militär säkerhetstjänst, till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) anmäla frågor om att etablera och upprätthålla samarbete med andra stater och internationella organisationer samt informera om viktiga frågor som uppkommer i samarbetet.

Försvarsmakten ska vidare till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) lämna information om den militära säkerhetstjänstens inriktning i övrigt, om verksamhetens bedrivande i stort och om viktiga händelser.

Försvarsmakten ska varje år upprätta en översikt över den militära säkerhetstjänstens verksamhet under föregående år. Översikten ska lämnas in till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) samtidigt med årsredovisningen och hållas tillgänglig för allmänheten.

7 §  Försvarsmakten ska samordna beredskapsplanläggningen och den operativa planläggningen inom myndigheten med motsvarande planläggning inom övriga delar av totalförsvaret.

Försvarsmakten ska tillhandahålla underlag för tillämpningen av 3-5 kap.miljöbalken och plan- och bygglagen (1987:10) i fråga om militärt försvar.

Försvarsmakten får ta del av planläggningen för höjd beredskap hos de myndigheter som enligt 18 § förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap har ett ansvar inför och vid höjd beredskap.

8 §  Försvarsmakten får handlägga ärenden om anspråk på ersättning för personskada utom ärenden som enligt 3 § förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten ska handläggas av Justitiekanslern. Bestämmelserna i 11-13 §§ samma förordning gäller för Försvarsmakten i ärenden om reglering av personskada.

9 §  Försvarsmakten får besluta även om annan ersättning än skadestånd för skador på egendom som tillhör personal i Försvarsmakten som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller som genomgår frivillig utbildning, om skadan har föranletts av tjänstgöringsförhållandena.

10 §  Försvarsmakten får besluta även om annan ersättning än skadestånd för skador på fiskefartyg och fiskeredskap samt ersättning för förlorade inkomster i samband med sådana skador, om skadan har föranletts av militär verksamhet.

11 §  Försvarsmakten får besluta om ersättning för bärgning eller annat tillvaratagande av egendom som tillhör eller brukas av myndigheten eller som är av utländskt militärt ursprung.

12 §  Försvarsmakten leds av en myndighetschef.

13 §  Myndighetschefen får överlåta till generaldirektören, chefsjuristen eller chefen för säkerhetsinspektionen att avgöra ärenden som avser föreskrifter.

14 §  Försvarsmaktens grundorganisation består av de organisationsenheter som anges i bilaga 1 till denna förordning.

Försvarsmakten bestämmer sin egen grundorganisation i de delar den inte är reglerad i denna förordning.

Försvarsmaktens insatsorganisation utgörs av insatsförband och övriga förband.

15 §  I Högkvarteret ska det finnas en enhet för underrättelse- och säkerhetstjänst, en operativ enhet, en säkerhetsinspektion och en generalläkare. I säkerhetsinspektionen ska representanter för Försvarets materielverk ingå.

16 §  Försvarsmakten bestämmer vilka organisationsenheter som ska samverka med länsstyrelser, kommuner, landsting och andra samhällsorgan för att åstadkomma dels en enhetlig inriktning och ledning av totalförsvarets olika delar, dels en samordnad användning av militära och civila resurser. Försvarsmakten bestämmer inom sitt ansvarsområde också hur stöd och utbildning av hemvärn och frivilliga försvarsorganisationer ska organiseras.

17 §  Inom Försvarsmakten finns ett särskilt beslutsorgan som benämns Försvarsmaktens nämnd för kvalificerade skyddsidentiteter och som har till uppgift att besluta om kvalificerad skyddsidentitet i fall som avses i 2 § 3 lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter. Beslutsorganet prövar också andra frågor som hör till ärenden om kvalificerade skyddsidentiteter.

18 §  Nämnden består av en ordförande och en vice ordförande samt högst tre andra ledamöter, varav minst en med särskild erfarenhet av verksamhet som avser folkbokföring. Ordföranden och vice ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare eller ha motsvarande erfarenhet av kvalificerat juridiskt arbete.

Vice ordföranden får träda i ordförandens ställe, när det behövs.

19 §  Nämnden är beslutför om ordföranden och minst två av de övriga ledamöterna är närvarande.

I brådskande fall får ordföranden besluta i ärenden om kvalificerad skyddsidentitet. Ett sådant beslut ska anmälas till nämnden vid nästa sammanträde.

20 §  Försvarsmaktens ledning ansvarar inför regeringen för att nämnden tilldelas medel och resurser i övrigt för sin verksamhet samt för att verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt samt att den redovisas på ett tillförlitligt sätt.

21 §  Generalläkaren ansvarar inom Försvarsmakten för tillsynen över miljöskyddet, hälso- och sjukvården m.m. samt för offentlig kontroll av djurhälsovården, djursjukvården och djurskyddet. Generalläkaren är därvid behörig myndighet att utöva offentlig kontroll enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd. Generalläkaren får meddela interna föreskrifter för Försvarsmakten för efterlevnaden av gällande bestämmelser inom området.

När generalläkaren utövar sin tillsyns- eller kontrollfunktion, är generalläkaren inte underställd överbefälhavaren.

22 §  Generaldirektören, chefsjuristen, ekonomidirektören, personaldirektören samt berörda högre militära chefer i Högkvarteret ska ges tillfälle att yttra sig innan myndigheten avgör ärenden som

1. kan föranleda en framställning till regeringen,
2. rör myndighetens organisation, eller
3. annars är av stor vikt eller har principiell betydelse.

I brådskande fall får myndighetschefen avgöra ett ärende utan att inhämta ett sådant yttrande.

23 §  Frågor om att till en enskild lämna ut handlingar som förvaras hos Försvarsmakten prövas inom den organisationsenhet vid myndigheten som förvarar handlingarna. I tveksamma fall eller om sökanden begär att frågan överlämnas till myndigheten, ska prövningen göras av chefen för organisationsenheten eller, i fråga om handling som förvaras i Högkvarteret, av den chef för enhet som överbefälhavaren bestämmer. Chefen för en organisationsenhet får överlämna frågan om prövning till överbefälhavaren eller till den chef för enhet i Högkvarteret som överbefälhavaren bestämmer.

24 §  Överbefälhavaren är myndighetschef. Vid myndigheten finns en generaldirektör som är ställföreträdande chef.

Anställning som generaldirektör och chef för enheten för underrättelse- och säkerhetstjänst beslutas av regeringen.

25 §  Regeringen beslutar efter förslag från Försvarsmakten om anställning som dels generallöjtnant eller viceamiral och generalmajor eller konteramiral, dels chefsjurist, ekonomidirektör och personaldirektör.

Efter förslag från Försvarsmakten beslutar regeringen om placering på befattning som anges i bilaga 2 till denna förordning.

Övriga anställningar och placeringar på befattningar beslutas av Försvarsmakten.

26 §  För att tillgodose behovet av militära chefer i Försvarsmaktens grundorganisation ska Försvarsmakten planera för högst tio yrkesofficerare med tjänstegraden generalmajor eller konteramiral. Endast om det finns särskilda skäl får Försvarsmakten lämna förslag om anställning som innebär att antalet blir större. Dessa skäl ska framgå av förslaget. Försvarsmaktens planering ska därutöver tillgodose de behov av generalmajorer och konteramiraler som finns vid andra myndigheter och vid de internationella organisationer och utländska staber till vilka Sverige bidrar med militär personal.

För att tillgodose behovet av militära chefer i grundorganisationen får Försvarsmakten anställa högst 15 yrkesofficerare med tjänstegraden brigadgeneral eller flottiljamiral. Försvarsmakten får därutöver anställa det antal som krävs för att tillgodose de behov som finns vid andra myndigheter och vid de internationella organisationer och utländska staber till vilka Sverige bidrar med militär personal.

Om det finns särskilda skäl får antalet brigadgeneraler och flottiljamiraler i grundorganisationen under en begränsad tid överstiga 15.

27 §  I fråga om anställning i Försvarsmakten av militär tjänsteman tillämpas inte 6 § anställningsförordningen (1994:373).

28 §  Ledamöterna i Försvarsmaktens nämnd för kvalificerade skyddsidentiteter utses av regeringen för en bestämd tid.

29 §  Vid myndigheten ska det finnas en personalansvarsnämnd.

Försvarsmaktens personalansvarsnämnd består av överbefälhavaren, chefsjuristen, personaldirektören, personalföreträdarna och de chefer som överbefälhavaren utser. Överbefälhavaren eller den överbefälhavaren sätter i sitt ställe är nämndens ordförande.

30 §  I ärenden som gäller disciplinansvar, avstängning, avskedande, uppsägning eller anställningens upphörande på grund av sjukdom bestämmer ordföranden om ett förfarande inför nämnden ska inledas. Ordföranden får avskriva ett ärende, om det är uppenbart att ärendet inte ska leda till någon åtgärd från nämndens sida.

Har nämnden beslutat att avstänga någon från arbetet och är det på grund av ändrade förhållanden uppenbart att beslutet inte längre bör gälla, får ordföranden ensam besluta i frågan.

Beslut som har fattats enligt denna paragraf ska anmälas vid nästa sammanträde med nämnden.

31 §  Försvarsmakten ska tillämpa internrevisionsförordningen (2006:1228) och personalföreträdarförordningen (1987:1101). Bestämmelserna i 6 § personalföreträdarförordningen är dock tillämpliga endast i fråga om beslut i administrativa ärenden. Vid höjd beredskap tillämpas inte personalföreträdarförordningen på Försvarsmakten.

32 §  Försvarsmakten får meddela föreskrifter för Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Kustbevakningen för den del av deras verksamhet som under höjd beredskap ska bedrivas av Försvarsmakten.

33 §  Försvarsmakten får meddela övriga statliga myndigheter föreskrifter i frågor om signalskyddstjänsten inklusive säkra kryptografiska funktioner inom totalförsvaret, förutom i fråga om verkställigheten av 33 § förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap.

34 §  Försvarsmakten ska inte tillämpa 29 § myndighetsförordningen (2007:515) om ärendeförteckning.

35 §  Försvarsmaktens beslut enligt 9-11 §§ får inte överklagas.