1 §  Försvarsmaktens huvuduppgift är att försvara Sverige och allierade stater mot ett väpnat angrepp med utgångspunkt i det kollektiva försvaret inom Nato. Förordning (2024:143).

2 §  Försvarsmakten ska främja Sveriges säkerhet och hävda Sveriges territoriella integritet. Myndigheten ska ha förmåga att värna Sveriges suveräna rättigheter och svenska intressen samt att förebygga och hantera konflikter och krig såväl nationellt som internationellt.

Försvarsmakten ska kunna bidra till att hävda allierade staters territoriella integritet.

Försvarsmakten ska kunna utföra sina uppgifter självständigt och i samverkan med andra myndigheter, stater och organisationer.

Försvarsmakten ska med myndighetens befintliga förmåga och resurser kunna lämna stöd till civil verksamhet. Förordning (2024:143).

2 a §  Försvarsmakten ska organisera krigsförband och vidta de förberedelser i övrigt som behövs för att kunna lösa myndighetens huvuduppgift.

Försvarsmakten ska planera för att kunna genomföra påskyndad krigsförbandsproduktion. Förordning (2020:1233).

3 §  Försvarsmakten ska bedriva omvärldsbevakning och upptäcka och identifiera yttre hot mot Sverige och svenska intressen samt ta fram underlag för beslut om höjd beredskap. Försvarsmakten ska kunna ge och ta emot militärt stöd.

Försvarsmakten ska med myndighetens tillgängliga resurser kunna påbörja operativ verksamhet omedelbart. Krigsorganisationen ska kunna mobiliseras.

Försvarsmakten ska ha en aktuell försvarsplanering för myndighetens uppgifter i krig och fred. Försvarsmakten får genomföra försvarsplanering med Nato och allierade stater inom Nato. Försvarsmakten ska fortlöpande lämna upplysningar till berörda myndigheter om förhållanden i försvarsplaneringen som har betydelse för deras verksamhet. Förordning (2024:143).

3 a §  Försvarsmakten ska kunna delta i Natos aktiviteter för avskräckning och försvar.

Försvarsmakten ska kunna delta i såväl kortvariga som långvariga internationella militära insatser och ta fram underlag för beslut om sådana insatser.

Försvarsmakten ska kunna stödja och genomföra insatser för säkerhetssektorreform och bidra till uppbyggnaden av andra länders försvarsförmåga samt med myndighetens befintliga förmåga och resurser bidra till stöd för humanitär verksamhet.

Försvarsmakten ska kunna genomföra räddnings-, evakuerings- och förstärkningsinsatser. Förordning (2024:143).

3 b §  Försvarsmakten ska

1. bedriva verksamhet enligt 1 § lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet,
2. leda och bedriva militär säkerhetstjänst,
3. leda och samordna signalskyddstjänsten, inklusive arbetet med säkra kryptografiska funktioner som är avsedda att skydda skyddsvärd information,
4. biträda Regeringskansliet i frågor som rör kryptoverksamhet och annan signalskyddsverksamhet,
5. ansvara för att samla in, bearbeta och lämna Kustbevakningen sjölägesinformation sammanställd för civila behov,
6. på uppdrag av Försvarets materielverk bedriva exportstödjande verksamhet inom försvarssektorn,
7. medverka i statsceremonier, och
8. på begäran av polisen utföra helikoptertransporter enligt förordningen (2017:113) om Försvarsmaktens stöd till polisen med helikoptertransporter. Förordning (2020:1233).

3 c §  Försvarsmakten ska bedriva militär luftfart. Förordning (2013:979).

4 §  Försvarsmakten är beslutsmyndighet enligt lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter i fall som avses i 2 § 2 samma lag. Förordning (2020:1233).

5 §  Med beaktande av de krav som uppgifterna enligt 1–4 §§ ställer ska Försvarsmakten ta miljöhänsyn i sin verksamhet i fred. Inom ramen för detta miljöarbete ska Försvarsmakten bidra till att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås samt vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.

Försvarsmakten ska i fråga om sitt miljöarbete enligt första stycket andra meningen rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.

Försvarsmakten ska medverka i det internationella försvarsmiljösamarbetet. Förordning (2011:481).

5 a §  Försvarsmakten ska, utöver vad som följer av miljöbalken och i den utsträckning myndighetens resurser medger det, avhjälpa föroreningsskador

1. på fastigheter som avvecklats till följd av riksdagens eller regeringens beslut om reducering av Försvarsmaktens organisation, och
2. i enlighet med Försvarsmaktens inventering av förorenade områden som orsakats av tidigare militär verksamhet.

Försvarsmakten ska vid avhjälpande enligt första stycket 1 prioritera åtgärder på fastigheter som kan antas ha ett inte obetydligt marknadsvärde. Innan beslut om avhjälpande fattas ska samråd ske med Fortifikationsverket. Förordning (2010:650).

5 b §  Försvarsmakten ska till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) årligen redovisa myndighetens medverkan i beredningen av ärenden rörande vind- och vågkraft samt de åtgärder myndigheten har vidtagit för att bidra till att nå den nationella planeringsramen för vindkraft. Förordning (2010:650).

5 c §  Försvarsmakten ska i sin verksamhet verka i enlighet med Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet samt efterföljande resolutioner. Resolutionerna ska särskilt beaktas vid utbildning samt vid planering, genomförande och utvärdering av internationella insatser. Förordning (2020:1233).

5 d §  I insats- och övningsområden utomlands ska Försvarsmakten, så långt det är möjligt och skäligt, planera och bedriva verksamheten så att

1. hälso- och sjukvården för den egna personalen uppfyller kraven på en god vård,
2. hälso- och miljöhänsyn tas,
3. livsmedel till den egna personalen har en hög skyddsnivå för människors hälsa, och
4. djur som Försvarsmakten hanterar behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom.

Försvarsinspektören för hälsa och miljö ska se efter att planeringen och verksamheten uppfyller kraven i första stycket och påtala eventuella brister. Förordning (2017:806).

5 e §  Försvarsmakten ska inom sitt verksamhetsområde kunna bedriva internationell militär test-, utbildnings- och övningsverksamhet i Sverige.

Försvarsmakten ska även, i Sverige och utomlands, kunna genomföra utbildning för svenska och utländska deltagare avseende internationell fredsfrämjande, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet. Förordning (2017:806).

5 f §  Försvarsmakten ska beställa forskning och utveckling, samt bedriva egna studier och försök, för inriktning och utveckling av det militära försvaret och för att säkerställa dess tillgång till integritetskritisk kunskap. Förordning (2020:1233).

5 g §  Försvarsmakten ska integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet. Förordning (2018:267).

6 §  Försvarsmakten ska, när den bedriver militär säkerhetstjänst, till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) anmäla frågor om att etablera och upprätthålla samarbete med andra stater och internationella organisationer samt informera om viktiga frågor som uppkommer i samarbetet.

Försvarsmakten ska vidare till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) lämna information om den militära säkerhetstjänstens inriktning i övrigt, om verksamhetens bedrivande i stort och om viktiga händelser.

Försvarsmakten ska varje år upprätta en översikt över den militära säkerhetstjänstens verksamhet under föregående år. Översikten ska lämnas in till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) samtidigt med årsredovisningen och hållas tillgänglig för allmänheten.

7 §  Försvarsmakten ska samordna försvarsplaneringen inom myndigheten med motsvarande planering inom övriga delar av totalförsvaret.

Försvarsmakten ska tillhandahålla underlag för tillämpningen av 3-5 kap.miljöbalken samt plan- och bygglagen (2010:900) i fråga om militärt försvar.

Försvarsmakten får ta del av planeringen för höjd beredskap hos de myndigheter som är beredskapsmyndigheter enligt förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap. Förordning (2022:1340).

8 §  Försvarsmakten får handlägga ärenden om anspråk på ersättning för personskada utom ärenden som enligt 3 § förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten ska handläggas av Justitiekanslern. Bestämmelserna i 11-13 §§ samma förordning gäller för Försvarsmakten i ärenden om reglering av personskada.

9 §  Försvarsmakten får besluta även om annan ersättning än skadestånd för skador på egendom som tillhör personal i Försvarsmakten som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller som genomgår frivillig utbildning, om skadan har föranletts av tjänstgöringsförhållandena.

10 §  Försvarsmakten får besluta även om annan ersättning än skadestånd för skador på fiskefartyg och fiskeredskap samt ersättning för förlorade inkomster i samband med sådana skador, om skadan har föranletts av militär verksamhet.

11 §  Försvarsmakten får besluta om ersättning för bärgning eller annat tillvaratagande av egendom som tillhör eller brukas av myndigheten eller som är av utländskt militärt ursprung.

11 a §  Försvarsmakten ska ansvara för upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader som

1. behövs för vidmakthållande, drift och underhåll av myndighetens materiel,
2. behövs för den verksamhet som bedrivs inom förråd, service och verkstäder,
3. är av särskild betydelse för Sveriges säkerhet och som ska användas av enheter i Försvarsmakten som bedriver verksamhet som kräver ett kvalificerat säkerhetsskydd, eller
4. i övrigt avser anskaffning inom myndighetens verksamhet.

Utveckling, anskaffning och modifiering av materielsystem i enlighet med Försvarsmaktens investeringsplan omfattas inte av ansvaret enligt första stycket 1, 2 och 4. Försvarets materielverk ansvarar, i enlighet med 1 § första stycket förordningen (2007:854) med instruktion för Försvarets materielverk, för dessa upphandlingar. De genomförs på uppdrag av Försvarsmakten. Förordning (2018:2099).

11 b §  Försvarsmakten ska ge Försvarets materielverk tillfälle att yttra sig om genomförbarheten av investeringsplanen i fråga om anskaffning av materiel och anläggningar.

Försvarsmakten ska ge Fortifikationsverket tillfälle att yttra sig om investeringar i infrastruktur. Förordning (2020:1233).

12 §  Försvarsmakten leds av en myndighetschef.

12 a §  Vid myndigheten ska det finnas ett insynsråd som består av högst tio ledamöter. Insynsrådets verksamhet ska inte omfatta försvarsunder-rättelseverksamhet, militär säkerhetstjänst eller Försvarsmaktens nämnd för kvalificerade skyddsidentiteter. Förordning (2010:650).

13 §  Myndighetschefen får överlåta till generaldirektören, chefsjuristen eller chefen för säkerhetsinspektionen att avgöra ärenden som avser föreskrifter.

14 §  Försvarsmaktens grundorganisation består av de organisationsenheter som anges i bilaga 1 till denna förordning.

Försvarsmakten bestämmer sin egen grundorganisation i de delar den inte är reglerad i denna förordning.

De delar av Försvarsmaktens organisation som har uppgifter vid höjd beredskap organiseras som krigsförband. Vilka krigsförband som Försvarsmakten ska bestå av regleras särskilt. Förordning (2015:722).

15 §  I Högkvarteret ska det finnas en försvarsstab, en enhet för ledning av operationer, en enhet för underrättelse- och säkerhetstjänst, en chefsjurist, en ekonomidirektör, en personaldirektör, en säkerhetsinspektion, en försvarsinspektör för hälsa och miljö och en flygsäkerhetsinspektör.

I säkerhetsinspektionen ska representanter för Försvarets materielverk ingå. Förordning (2022:1340).

16 §  Försvarsmakten bestämmer vilka organisationsenheter som ska samverka med länsstyrelser, civilområdesansvariga länsstyrelser, kommuner, regioner och andra samhällsorgan för att åstadkomma dels en enhetlig inriktning och ledning av totalförsvarets olika delar, dels en samordnad användning av militära och civila resurser. Försvarsmakten bestämmer inom sitt ansvarsområde också hur stöd och utbildning av hemvärn och frivilliga försvarsorganisationer ska organiseras. Förordning (2022:1340).

17 §  Inom Försvarsmakten finns ett särskilt beslutsorgan som benämns Försvarsmaktens nämnd för kvalificerade skyddsidentiteter och som har till uppgift att besluta om kvalificerad skyddsidentitet i fall som avses i 2 § 2 lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter. Beslutsorganet prövar också andra frågor som hör till ärenden om kvalificerade skyddsidentiteter. Förordning (2022:1340).

18 §  Nämnden består av en ordförande och en vice ordförande samt högst tre andra ledamöter, varav minst en med särskild erfarenhet av verksamhet som avser folkbokföring. Ordföranden och vice ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare eller ha motsvarande erfarenhet av kvalificerat juridiskt arbete.

Vice ordföranden får träda i ordförandens ställe, när det behövs.

19 §  Nämnden är beslutför om ordföranden och minst två av de övriga ledamöterna är närvarande.

I brådskande fall får ordföranden besluta i ärenden om kvalificerad skyddsidentitet. Ett sådant beslut ska anmälas till nämnden vid nästa sammanträde.

20 §  Försvarsmaktens ledning ansvarar inför regeringen för att nämnden tilldelas medel och resurser i övrigt för sin verksamhet samt för att verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt samt att den redovisas på ett tillförlitligt sätt.

20 a §  Vid Försvarsmakten finns ett råd som har till uppgift att säkerställa rekryternas medinflytande över rekrytutbildningen samt verka för att utbildningen genomförs och vidareutvecklas på ett lämpligt sätt. Rådet ska också ge stöd till den personal vid Försvarsmaktens högkvarter som arbetar med medinflytande för rekryter.

Rådet består av en ordförande, en vice ordförande och högst åtta andra ledamöter. Som ledamöter ingår bland andra representanter från arbetstagarorganisationer och andra personer med särskild erfarenhet av medinflytandefrågor. Förordning (2012:122).

21 §  Försvarsinspektören för hälsa och miljö ansvarar inom Försvarsmakten för tillsynen över miljö- och hälsoskyddet, hälso- och sjukvården, tandvården och smittskyddet samt för offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet av livsmedel, foder och animaliska biprodukter och djurskyddet i enlighet med särskilda bestämmelser. Inspektören är i dessa fall behörig myndighet att utöva offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll). Inspektören får meddela interna föreskrifter för Försvarsmakten om hur de gällande bestämmelserna inom området ska följas.

När inspektören utövar sin tillsyn eller kontroll, är han eller hon inte underställd överbefälhavaren.

Om det vid tillsynen eller kontrollen konstateras allvarliga brister som myndigheten trots påpekanden inte har rättat till, ska försvarsinspektören för hälsa och miljö anmäla detta till regeringen.

De föreskrifter som Försvarsmakten får meddela enligt 4 kap. 3 § förordningen (1995:241) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m., 41 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, 40 § livsmedelsförordningen (2006:813), 4 kap. 19 § avfallsförordningen (2020:614) och 26 § förordningen (2017:799) om försvarsinspektören för hälsa och miljös tillsyn över hälso- och sjukvården, tandvården och smittskyddet, beslutas av försvarsinspektören för hälsa och miljö. Förordning (2021:186).

21 a §  När flygsäkerhetsinspektören utövar sin tillsynsfunktion över militär luftfart enligt luftfartslagen (2010:500) och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, är flygsäkerhetsinspektören inte underställd överbefälhavaren. Förordning (2013:979).

22 §  Generaldirektören, chefsjuristen, ekonomidirektören samt, i den utsträckning de är berörda, personaldirektören och högre militära chefer i Högkvarteret, ska ges tillfälle att yttra sig innan myndigheten avgör ärenden som

1. kan leda till en framställning till regeringen,
2. rör myndighetens organisation, eller
3. annars är av stor vikt eller har principiell betydelse.

I brådskande fall får myndighetschefen avgöra ett ärende utan att inhämta ett sådant yttrande. Förordning (2010:650).

24 §  Överbefälhavaren är myndighetschef. Vid myndigheten finns en generaldirektör som är ställföreträdande chef.

Regeringen beslutar om anställning som generaldirektör, chef för enheten för underrättelse- och säkerhetstjänst, försvarsinspektör för hälsa och miljö, general och amiral. Förordning (2017:806).

24 a §  Överbefälhavaren är Sveriges representant i Natos militärkommitté. Förordning (2024:143).

24 b §  Försvarsmakten ska bedöma behovet av bemanning av personal från myndigheten vid Sveriges utlandsmyndighet vid Nato och placera personal vid utlandsmyndigheten. Försvarsmakten ska löpande och inför beslut hålla Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) informerat om arbetet. Förordning (2024:143).

24 c §  Försvarsmakten ska innan antalet befattningar utökas vid Sveriges utlandsmyndighet vid Nato inhämta godkännande av Regeringskansliet (Utrikesdepartementet). Frågor om verksamhetsstöd och förvaltning i samarbetet mellan Försvarsmakten, Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) och Sveriges utlandsmyndighet vid Nato ska regleras i en överenskommelse mellan Försvarsmakten och Regeringskansliet (Utrikesdepartementet). Förordning (2024:143).

25 §  Regeringen beslutar efter förslag från Försvarsmakten om anställning som generallöjtnant, viceamiral, chefsjurist och personaldirektör.

Efter förslag från Försvarsmakten beslutar regeringen om placering på befattningar som anges i bilaga 2 till denna förordning.

Övriga anställningar och placeringar på befattningar beslutas av Försvarsmakten. Förordning (2024:59).

26 §  Till Försvarsmaktens förslag om anställning och placering på befattning ska följande bifogas:

• meritförteckning,
• uppgift om att säkerhetsprövning gjorts enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2021:955), och
• betyg och intyg över tjänstgöring under de senaste fem åren samt de handlingar i övrigt som Försvarsmakten vill åberopa. Förordning (2021:959).

27 §  I fråga om anställning vid Försvarsmakten tillämpas inte 6 § anställningsförordningen (1994:373) om anställningen avser

1. militära tjänstemän, eller
2. civil personal vid Försvarsmaktens enhet för underrättelse- och säkerhetstjänst eller vid enheter som bedriver verksamhet som kräver ett kvalificerat säkerhetsskydd. Förordning (2022:1340).

28 §  Ledamöterna i Försvarsmaktens nämnd för kvalificerade skyddsidentiteter utses av regeringen för en bestämd tid.

28 a §  Ledamöterna i Försvarsmaktens råd för medinflytande för rekryter utses av myndighetschefen. Förordning (2012:122).

29 §  Vid myndigheten ska det finnas en personalansvarsnämnd.

Försvarsmaktens personalansvarsnämnd består av överbefälhavaren, chefsjuristen, personaldirektören, personalföreträdarna och de chefer som överbefälhavaren utser. Överbefälhavaren eller den överbefälhavaren sätter i sitt ställe är nämndens ordförande.

30 §  I ärenden som gäller disciplinansvar, avstängning, avskedande, uppsägning eller anställningens upphörande på grund av sjukdom bestämmer ordföranden om ett förfarande inför nämnden ska inledas. Ordföranden får avskriva ett ärende, om det är uppenbart att ärendet inte ska leda till någon åtgärd från nämndens sida.

Har nämnden beslutat att avstänga någon från arbetet och är det på grund av ändrade förhållanden uppenbart att beslutet inte längre bör gälla, får ordföranden ensam besluta i frågan.

Beslut som har fattats enligt denna paragraf ska anmälas vid nästa sammanträde med nämnden.

31 §  Försvarsmakten ska tillämpa internrevisionsförordningen (2006:1228) och personalföreträdarförordningen (1987:1101). Bestämmelserna i 6 § personalföreträdarförordningen är dock tillämpliga endast i fråga om beslut i administrativa ärenden. Vid höjd beredskap tillämpas inte personalföreträdarförordningen på Försvarsmakten.

32 §  Försvarsmakten får meddela föreskrifter för Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Kustbevakningen för den del av deras verksamhet som under höjd beredskap ska bedrivas av Försvarsmakten.

33 §  Försvarsmakten får meddela övriga statliga myndigheter föreskrifter i frågor om signalskyddstjänsten inklusive säkra kryptografiska funktioner inom totalförsvaret, förutom i fråga om verkställigheten av 18 § förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap. Förordning (2015:1063).

34 §  Försvarsmakten ska inte tillämpa 29 § myndighetsförordningen (2007:515) om ärendeförteckning.

35 §  Försvarsmaktens beslut enligt 9-11 §§ får inte överklagas.

36 §  I 37–40 §§ finns bestämmelser om Försvarsmaktens möjlighet att ta ut avgifter. Bestämmelserna gäller inte när Försvarsmakten lämnar stöd till, övar eller på annat sätt samverkar med andra aktörer enligt lag eller förordning. Förordning (2018:2100).

37 §  Försvarsmakten får ta ut avgifter för

1. butiks- och annan försäljningsverksamhet avsedd för personalen inom myndigheten,
2. rumsuthyrning i myndighetens förläggningar,
3. konsertverksamhet och tillhörande varor,
4. test-, utbildnings- och övningsverksamhet i Sverige och utomlands,

och

1. stöd vid prov, försök och utveckling av materiel som tillhör myndigheten eller som den avser anskaffa. Förordning (2018:2100).

38 §  Försvarsmakten får inom ramen för försvarslogistiken ta ut avgifter för varor och tjänster enligt överenskommelse med andra myndigheter, länder, organisationer och enskilda. Förordning (2018:2100).

39 §  Försvarsmakten får ta ut avgifter när myndigheten bedriver verksamhet enligt 3 b § 6.Förordning (2018:2100).

40 §  Försvarsmakten får, om verksamheten har anknytning till myndighetens uppgifter, ta ut avgifter för transporter. Förordning (2018:2100).