1 §  I denna förordning finns bestämmelser om det underlag som regeringen behöver vid upprättandet av årsredovisning för staten enligt 10 kap.2 och 5–10 §§budgetlagen (2011:203).

2 §  Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret ska senast den 15 mars varje år till regeringen lämna underlag till årsredovisningen för staten för det närmast föregående budgetåret.

Ekonomistyrningsverket ska senast den 25 mars varje år lämna kompletterande underlag till regeringen om hel- och delägda företag utifrån reviderade årsredovisningar. Förordning (2019:578).

2 a §  Kammarkollegiet ska senast den 1 mars och den 24 mars varje år lämna värderingsunderlag avseende statens hel- och delägda företag till Ekonomistyrningsverket.

Uppgifterna om värderingsunderlag ska lämnas efter samråd med Ekonomistyrningsverket. Förordning (2019:578).

3 §  Ekonomistyrningsverkets underlag ska avse

1. en uppföljning av utfallet av utgiftstaket för staten,
2. utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt av statens lånebehov,
3. en redovisning av hur bemyndiganden som regeringen fått med stöd av 6 kap. 1 § första stycket budgetlagen (2011:203) har utnyttjats,
4. en resultaträkning, en balansräkning, en finansieringsanalys och noter,
5. en redovisning av utvecklingen av statsskulden, samt
6. en resultaträkning och en balansräkning avseende EU-medel samt en kassamässig redovisning av anslag och inkomsttitlar avseende in- och utbetalningar till och från Europeiska unionen.

Uppgifterna enligt första stycket 5 ska lämnas efter samråd med Riksgäldskontoret.

4 §  Riksgäldskontorets underlag ska innehålla en redovisning av hur bemyndiganden som regeringen fått med stöd av 6 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) har utnyttjats, samt upplysningar om förväntade förluster och väsentliga risker i statens utlåning och garantier som utställts enligt 6 kap. 3 § budgetlagen. Uppgifterna ska lämnas efter samråd med Ekonomistyrningsverket.

5 §  Redovisningen ska fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed.

Redovisningen ska ge en rättvisande bild av verksamheten, det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.

6 §  Utöver utfallet på inkomsttitlar och anslag samt statens lånebehov enligt 3 § första stycket 2 ska även utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering redovisas.

7 §  Redovisningen av utgifterna under utgiftstaket samt för inkomsttitlar och anslag ska innehålla en jämförelse med de beräknade inkomsterna och de budgeterade utgifterna. Dessutom ska en jämförelse göras med utfallet föregående år. Väsentliga skillnader i förhållande till budgeterade och beräknade belopp samt i förhållande till utfallet för föregående år ska förklaras.

8 §  Redovisningen av budgetens utfall enligt 3 § första stycket 2 ska innehålla en realekonomisk fördelning av utfallet på budgetens anslag.

9 §  Redovisningen av bemyndiganden enligt 3 § första stycket 3 ska innehålla en redovisning av beslutade beställningsbemyndiganden och utfallet för dessa.

10 §  Redovisningen av utlåning och garantier enligt 4 § ska innehålla uppgifter om

1. beslutade ramar,
2. utfärdade lån, garantier och utfästelser,
3. avsättningar för förväntade förluster,
4. tillgångar i garanti- och utlåningsverksamheten, samt
5. konstaterade förluster (infrianden).

Redovisningen ska även omfatta en analys av riskerna i statens samlade utlåning och utfärdade garantier.

11 §  Resultaträkningen, balansräkningen och finansieringsanalysen ska omfatta statens samtliga intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som påverkar statens nettoupplåning. Riksbankens grundfond ska i detta sammanhang anses utgöra en tillgång hos staten.

Redovisningen enligt första stycket ska utgöra en konsolidering av årsredovisningarna hos myndigheterna under riksdagen och regeringen. Underlaget får kompletteras med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken samt Första–Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fonden ska dock inte konsolideras. Inte heller ska premiepensionssystemets tillgångar och skulder i övrigt med dess avkastning ingå i konsolideringen.

12 §  Vid upprättandet av resultaträkningen, balansräkningen och finansieringsanalysen ska

1. samma principer för värdering, klassificering och indelning av de olika posterna i årsredovisningen tillämpas från ett budgetår till ett annat,
2. värderingen av de olika posterna göras med rimlig försiktighet,
3. intäkter och kostnader som är hänförliga till budgetåret tas med oavsett tidpunkten för betalningen,
4. de olika beståndsdelar som balansräkningen består av värderas var för sig,
5. tillgångar och skulder eller intäkter och kostnader inte kvittas mot varandra, samt
6. den ingående balansen för ett budgetår överensstämma med den utgående balansen för det närmast föregående budgetåret.

Om det finns skäl till det och det är förenligt med vad som föreskrivs i 5 §, får avvikelse göras från första stycket. I så fall ska upplysningar lämnas om skälen för avvikelsen och en bedömning av dess effekt på den ekonomiska ställningen och resultatet redovisas.

13 §  Resultaträkningen ska ställas upp med följande rubriker och poster:

14 §  Balansräkningen ska ställas upp med följande rubriker och poster:

15 §  Finansieringsanalysen ska ställas upp med följande rubriker och poster:

16 §  För varje post i balansräkningen, resultaträkningen och finansieringsanalysen ska beloppet för det närmast föregående budgetåret anges.

Om principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster ändrats, ska posterna för närmast föregående budgetår räknas om eller ändras på det sätt som behövs för att de ska kunna jämföras med budgetårets poster på ett meningsfullt sätt. Om det finns särskilda skäl, och det är förenligt med god redovisningssed, får Ekonomistyrningsverket avstå från omräkning av jämförelsetal. I så fall ska skälen för detta anges.

Benämningen på en post enligt 13–15 §§ (den lägsta nivån under respektive rubrik i de angivna uppställningsformerna) får ändras och en post får delas upp på flera poster om det är motiverat med hänsyn till informationens innehåll.

17 §  Vid värdering av tillgångar och skulder ska de principer som framgår av 5 kap. förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag tillämpas.

17 a §  Vid värdering av aktier och andelar i hel- och delägda företag ska förenklad substansvärdering tillämpas.

Med delägt företag avses ett företag som staten äger minst 20 procent av aktierna eller andelarna i. Förordning (2019:578).

18 §  Information om principerna för värdering av poster i balansräkningen och resultaträkningen, liksom annan väsentlig information som behövs för bedömningen av redovisningen, ska lämnas i tilläggsupplysningar.

19 §  I anslutning till finansieringsanalysen ska information om sambandet mellan budgetens saldo och resultaträkningens över- eller underskott lämnas särskilt.

20 §  Redovisningen av utvecklingen av statsskulden enligt 3 § första stycket 5 ska avse den konsoliderade statsskulden enligt balansräkningen. Den ska översiktligt beskriva utvecklingen av statsskulden och dess sammansättning, statsskuldens kostnader under de senaste fem åren samt de huvudsakliga skillnaderna mellan den konsoliderade och okonsoliderade statsskulden.

21 §  Sammanställningen av EU-räkenskaperna enligt 3 § första stycket 6 ska avse medel under gemensam förvaltning från och med den fleråriga budgetramen 2007–2013.

22 §  Utöver informationen enligt 3 § ska Ekonomistyrningsverket i anslutning till att myndigheten lämnar sitt underlag till regeringen redovisa en översiktlig sammanställning av tillgångar och skulder för verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över. Sammanställningen ska utöver vad som anges i 11 § omfatta

1. bolag (inklusive banker och finansinstitut) där statens ägarandel uppgår till minst 20 procent,
2. AP-fonderna,
3. Riksbanken, och
4. Allmänna arvsfonden.

23 §  Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret ska även lämna annan information som behövs för upprättandet av årsredovisningen för staten.