1 §  Denna förordning gäller avgifter som ska betalas för statliga myndigheters och kommunernas kostnader för

1. offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet enligt livsmedelslagen (2006:804), de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de EU-bestämmelser som lagen kompletterar,
2. offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet enligt lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de EU-bestämmelser som lagen kompletterar, och
3. offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet enligt lagen (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion, de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de EU- bestämmelser som lagen kompletterar, utom när det gäller foder.

Förordningen gäller även avgifter som ska betalas för Livsmedelsverkets kostnader för offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i fråga om slaktverksamhet vid slakterier och vilthanteringsanläggningar enligt 8 kap. 9 § djurskyddsförordningen (2019:66) eller 13 § förordningen (2006:814) om foder och animaliska biprodukter.

Bestämmelser om avgifter för offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet som avser ekologiskt foder finns i förordningen (2006:1165) om avgifter för offentlig kontroll av foder och animaliska biprodukter. Förordning (2023:914).

2 §  Förordningen är meddelad med stöd av

• 11 § lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter i fråga om 10 § och 16 § tredje stycket,
• 28 § livsmedelslagen (2006:804) i fråga om 4 § första och andra styckena, 7 a-8 §§, 9 § andra och tredje styckena, 11 och 12 §§ och 16 § första och andra styckena,
• 28 § lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter i fråga om 4 § andra stycket och 7 a och 7 b §§,
• 18 § lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel i fråga om 4 § första stycket, 8 § första stycket, 9 § andra och tredje styckena, 12-14 §§ och 16 § första och andra styckena,
• 16 och 18 §§ lagen (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion i fråga om 4 § första stycket, 8 § första stycket, 9 § andra och tredje styckena, 12 och 15 §§ och 16 § första och andra styckena,
• 8 kap. 8 § djurskyddslagen (2018:1192) i fråga om 4 § andra stycket och 7 a och 7 b §§, och
• 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser. Förordning (2023:914).

3 §  Bestämmelser om behöriga myndigheter och kontrollmyndigheter finns i livsmedelsförordningen (2006:813), förordningen (2009:1425) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, lagen (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion och förordningen (2013:1059) om kontroll av ekologisk produktion.

I förordningen om kontroll av ekologisk produktion finns det även bestämmelser om avgifter för offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet som utförs av kontrollorgan.

4 a §  Särskilda bestämmelser om avgifter för offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet finns i 7 a-16 §§. Förordning (2023:914).

5 §  Avgifter för offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet ska betalas av de livsmedelsföretagare, andra verksamhetsutövare och aktörer inom ekologisk produktion vilkas verksamhet är föremål för kontroll.

6 §  Avgifter fastställs av den behöriga myndigheten eller kontrollmyndigheten. Om myndigheten är en kommun ska avgifter fastställas av den kommunala nämnd som utför kontrollen på grundval av en taxa som kommunfullmäktige bestämmer.

7 §  Kontrollmyndigheten ska debitera avgifter för offentlig kontroll och sådan annan offentlig verksamhet som hänger samman med kontrollen efter det att kontrollen har utförts.

Första stycket gäller inte avgifter för godkännande enligt 11 § eller avgifter som tas ut enligt 12 §.

Livsmedelsverket får meddela föreskrifter om att andra avgifter för godkännande eller prövning av ärenden ska undantas från kravet på efterhandsdebitering.

7 a §  Livsmedelsverket ska ta ut avgifter för offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i fråga om slaktverksamhet vid slakterier och vilthanteringsanläggningar för den kontroll som avses i artikel 18.1-18.2 och 18.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll).

Avgifterna ska tas ut med de belopp som anges i avsnitt I och III, kapitel II i bilaga IV till förordning (EU) 2017/625.

Livsmedelsverket får meddela

1. föreskrifter om att avgifter med de belopp som anges i kapitel II avsnitt I och III i bilaga IV till förordning (EU) 2017/625 ska tas ut även för andra djurslag än de som anges i bilagan, och
2. ytterligare föreskrifter om avgifterna. Förordning (2023:914).

7 b §  Livsmedelsverket ska årligen räkna om de belopp som anges i kapitel II avsnitt I och III i bilaga IV till förordning (EU) 2017/625 till svenska kronor enligt den referensväxelkurs för euro som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning den första arbetsdagen i september varje år. Denna kurs ska tillämpas under nästföljande kalenderår. Förordning (2023:914).

8 §  En kontrollmyndighet ska ta ut avgift för kostnader för offentlig kontroll som utförs efter klagomål och som är nödvändig för att undersöka den påstådda bristen. Kontrollmyndigheten ska även ta ut avgift för kostnader för annan offentlig verksamhet som hänger samman med sådan kontroll.

Vid offentlig kontroll av anläggningar för dricksvattenförsörjning och för tillverkning av snus, snusliknande produkter eller tuggtobak ska den begränsning av avgiftsskyldigheten som framgår av artikel 83.1 i förordning (EU) 2017/625 tillämpas. Förordning (2023:914).

9 §  I artikel 79.2 c i förordning (EU) 2017/625 finns bestämmelser om att avgift i vissa fall ska tas ut för offentlig kontroll som ursprungligen inte var planerad och som blivit nödvändig efter det att bristande efterlevnad påvisats.

Artikel 79.2 c ska även tillämpas vid offentlig kontroll av

1. ekologisk produktion och skyddade beteckningar, och
2. anläggningar för dricksvattenförsörjning och för tillverkning av snus, snusliknande produkter eller tuggtobak.

Kontrollmyndigheten ska även ta ut avgift för kostnader för annan offentlig verksamhet som hänger samman med sådan kontroll som avses i första och andra styckena. Förordning (2022:1499).

10 §  Bestämmelserna i 8 och 9 §§ ska även tillämpas vid offentlig kontroll på grund av att bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 inte följs, i de delar livsmedelslagen (2006:804) kompletterar förordningen.

11 §  Den som hos en behörig myndighet ansöker om godkännande, eller anmäler registrering, av en livsmedelsanläggning eller en annan verksamhet ska betala en avgift för myndighetens prövning av ansökan om godkännande eller för registreringen. Detta gäller dock inte primärproducenter av livsmedel.

Av första stycket följer att en kommun är skyldig att ta ut en avgift för att täcka kostnaderna för kommunens prövning av ansökan om godkännande eller för kommunens registrering. Förordning (2021:655).

12 §  Livsmedelsverket får meddela föreskrifter om skyldighet att betala avgift för att bekosta kontroll av bekämpningsmedelsrester, restsubstanser och andra ämnen samt salmonella i livsmedel som producerats i Sverige. Förordning (2022:23).

13 §  Den som hos den behöriga myndigheten ansöker om registrering av en skyddad beteckning, ändring av en produktspecifikation eller avregistrering ska betala en avgift för myndighetens handläggning. Avgiften ska betalas med ett belopp som bestäms av myndigheten.

13 a §  Den som hos den behöriga myndigheten ansöker om registrering av en skyddad beteckning enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1753 av den 23 oktober 2019 om unionens åtgärder efter anslutningen till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbe- teckningar och geografiska beteckningar, ska även betala en sådan särskild avgift för registreringen som avses i artikel 13 i den förordningen. Förordning (2021:304).

14 §  Behörig myndighet ska ta ut avgifter för kostnader för kontroll av att produktspecifikationen följs innan en produkt släpps ut på marknaden och för uppföljande kontroll hos producenter av vin.

15 §  Livsmedelsverket och Statens jordbruksverk får, inom sina respektive ansvarsområden enligt 1 § förordningen (2013:1059) om kontroll av ekologisk produktion, meddela föreskrifter om skyldighet att betala avgift för prövning av ärenden hos en statlig myndighet enligt de EU-förordningar som anges i 1 § lagen (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen om kontroll av ekologisk produktion.

15 a §  Jordbruksverket får meddela föreskrifter om avgifter för offentlig kontroll och för sådan annan offentlig verksamhet som hänger samman med kontrollen när det gäller

1. märkning av produkter och ämnen som godkänts för användning i ekologisk produktion, och
2. insamlingssystem för matavfall som ska komposteras eller fermenteras och som godkänts för användning i ekologisk produktion. Förordning (2021:1297).

16 §  Livsmedelsverket får, inom sitt ansvarsområde, meddela föreskrifter om skyldighet att betala ytterligare avgifter för offentlig kontroll eller annan offentlig verksamhet.

Om Livsmedelsverkets föreskrifter enligt första stycket innefattar en avgift för en kommuns offentliga kontroll eller verksamhet, är kommunen skyldig att ta ut avgiften.

Jordbruksverket får, inom sitt ansvarsområde, meddela föreskrifter om skyldighet att betala ytterligare avgifter för offentlig kontroll eller annan offentlig verksamhet.

17 §  Avgifter för offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet ska beräknas på grundval av den allmänna principen om tillräckliga finansiella resurser i artikel 78.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625.

I artiklarna 81 och 82 i förordning (EU) 2017/625 finns bestämmelser om hur avgiften för offentlig kontroll för verksamheter som omfattas av artiklarna 79.1 a och 79.2 i samma förordning ska beräknas. Artiklarna 81 och 82 ska även tillämpas vid beräkningen av avgift för annan offentlig verksamhet som hänger samman med sådan kontroll.

18 §  Om det finns särskilda skäl får kontrollmyndigheten eller den behöriga myndigheten sätta ned avgiftsbeloppet helt eller delvis. I fråga om obligatoriska avgifter som ska tas ut enligt artikel 79 i förordning (EU) 2017/625 anges förutsättningar för att minska avgiftens belopp i artikel 79.3 i samma förordning.

Kontrollmyndigheten får även, i det fall som anges i artikel 79.4 i förordning (EU) 2017/625, besluta att en avgift i det enskilda fallet inte ska tas ut om beloppet är så lågt att ett uttag skulle vara oekonomiskt med hänsyn till kostnaderna för uttaget och de totala förväntade inkomsterna från avgiften.

Andra stycket ska även tillämpas vid beslut om avgift för offentlig kontroll av ekologisk produktion och skyddade beteckningar.

19 §  Livsmedelsverket får meddela ytterligare föreskrifter om hur en avgift som ska tas ut av en statlig kontrollmyndighet ska beräknas, om inte något annat anges i andra stycket.

Jordbruksverket får meddela ytterligare föreskrifter om hur en avgift som ska tas ut av en statlig kontrollmyndighet ska beräknas i fråga om ekologisk produktion när kontrollen avser produktion och hantering av jordbruks- och vattenbruksprodukter som inte är livsmedel.

20 §  Livsmedelsverket får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.

21 §  I 31-32 a §§livsmedelslagen (2006:804), 19-20 a §§ lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel och i 29 och 30 §§ lagen (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion finns det bestämmelser om överklagande.