AFS 1998:6

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING

AFS 1998:6

BEKÄMPNINGSMEDEL

BEKÄMPNINGSMEDEL

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om bekämpningsmedel samt allmänna råd om

tillämpningen av föreskrifterna

AFS 1998:6 3

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om bekämpningsmedel

Utkom från trycket

Beslutade den 22 oktober 1998

den 15 januari 1999

Arbetarskyddsstyrelsen meddelar följande föreskrifter. 1-10 § § meddelas med stöd av 18 §

arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166), 11-14 § § och 16-19 § § med stöd av 15 §

förordningen (SFS 1998:947) om bekämpningsmedel samt 15 § med stöd av 13 § förordningen

om bekämpningsmedel.

Tillämpningsområde

1 § Dessa föreskrifter gäller arbete med sådana produkter som enligt 14 kap 5 § miljöbalken

skall anses som kemiska bekämpningsmedel.

Föreskrifterna gäller också arbete med sådana produkter som står bekämpningsmedlen nära och

för vilka Kemikalieinspektionen med stöd av 2 § förordningen (SFS 1998:947) om

bekämpningsmedel har föreskrivit att bestämmelserna om bekämpningsmedel skall tillämpas.

Vidare gäller föreskrifternarbete med material och varor som har behandlats med en sådan

produkt som avses i första eller andra stycket.

Föreskrifterna gäller dock inte arbete med sådana produkter för vilka Kemikalieinspektionen med

stöd av 14 kap 16 § miljöbalken har föreskrivit undantag från kravet på godkännande i 14 kap

13 § samma balk.

Skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner

2 § Skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner skall finnas för

- arbete med bekämpningsmedel som enligt 11 § förordningen om bekämpningsmedel har

hänförts till klass 1,

- arbete med antifoulingprodukt samt

- arbete med annat bekämpningsmedel eller med material eller varor som är behandlade med

bekämpningsmedel om arbetet innebär särskilda risker för ohälsa eller olycksfall.

Personlig skyddsutrustning

3 § Om arbete med bekämpningsmedel eller med material eller varor som är behandlade med

bekämpningsmedel medför risk för hudkontakt med medlet skall den som utför arbetet använda

skyddshandskar och den övriga personliga skyddsutrustning som behövs. Vid risk för inandning

av skadlig mängd bekämpningsmedel skall andningsskydd användas.

AFS 1998:6 4

Personlig hygien

4 § Vid arbete med bekämpningsmedel skall tillgång till lämpligt rengöringsmedel och vatten

finnas i den utsträckning som behövs för att tvätta av bekämpningsmedel som kommit på huden.

Spridning av bekämpningsmedel i växthus eller annan lokal

5 § När sådan spridning av bekämpningsmedel som medför risk för inandning av eller

direktkontakt med medlet pågår i växthus eller annan lokal, skall skyltar finnas vid varje ingång

till lokalen. På skyltarna skall finnas uppgift om att bekämpningsmedel sprids samt villkor för

tillträde till lokalen.

Spridning av bekämpningsmedel i gasform

6 § Vissa bekämpningsmedel skall enligt föreskrifter från Kemikalieinspektionen förses med

beteckningen SoX när de godkänns enligt 14 kap13 och 14 §§miljöbalken. Sådana

bekämpningsmedel får spridas i gasform endast under sådana förhållanden att omedelbar hjälp

går att få vid olycksfall.

Industriell träskyddsbehanding

7 § Golv i lokaler för industriell träskyddsbehandling skall vara utförda och underhållas så att de

är lätta att hålla rena.

8 § Impregneringsanläggning skall vara utförd så att exponering för träskyddsmedel kan undvikas

när en lucka till en impregneringscylinder öppnas.

Antifoulingprodukter

9 § Sprutapplicering av antifoulingprodukt skall ske inom särskilt markerat område. Inom detta

område får endast personal som deltar i appliceringsarbetet vistas. Skyltar om detta skall sättas

upp så att de är väl synliga. Området skall vara så stort att personal utanför området skyddas mot

risk för ohälsa på grund av appliceringsarbetet.

När det behövs för att undvika exponering skall bestämmelserna i första stycket iakttas även vid

annat arbete med applicering av antifoulingprodukt.

10 § Innan arbete med borttagning av antifoulingprodukt påbörjas, skall så långt möjligt

klarläggas vilka farliga ämnen produkten innehåller. De skyddsåtgärder som behövs med hänsyn

till produktens sammansättning skall vidtas. Om det inte går att klarlägga produktens

sammansättning skall åtgärder vidtas som ger tillräckligt skydd mot varje farligt ämne som

rimligen kan förekomma i produkten.

Särskilda föreskrifter om tillstånd att använda bekämpningsmedel klass 1 för

behandling av trä och om kunskapskrav vid användning av sådana medel

11 § Föreskrifterna i 11--15 § § gäller endast sådana bekämpningsmedel för behandling av trä

som enligt 11 § förordningen om bekämpningsmedel hänförts till klass 1 och som enligt 11 och

AFS 1998:6 5

14 § § samma förordning fordrar Arbetarskyddsstyrelsens tillstånd för användning.

12 § Tillstånd att använda bekämpningsmedel som avses i 11 § meddelas av

Arbetarskyddsstyrelsen under följande förutsättningar.

1 På det arbetsställe där bekämpningsmedlet skall användas finns minst en person som

genomgått en av Arbetarskyddsstyrelsen anordnad utbildning för aktuell

bekämpningsmedelsanvändning och därvid erhållit ett av Arbetarskyddsstyrelsen utfärdat

utbildningsbevis. Ett sådant utbildningsbevis får dock vara högst fem år gammalt.

2 Arbetarskyddsstyrelsen bedömer att användningen kommer att ske med betryggande säkerhet

mot ohälsa och olycksfall samt mot skada i miljön.

13 § Tillstånd lämnas för en tid av högst fem år och kan återkallas av Arbetarskyddsstyrelsen om

det behövs av säkerhetsskäl. Det kan förenas med särskilda villkor.

Tillståndet gäller endast så länge det på arbetsstället normalt finns någon person som innehar ett

högst fem år gammalt utbildningsbevis enligt 12 §.

14 § Ansökan om tillstånd skall göras av den arbetsgivare eller det företag som skall bedriva

verksamheten.

I ansökan skall följande uppgifter lämnas:

1 Namn och adress på arbetsgivaren eller företaget samt på det arbetsställe, där verksamheten

skall bedrivas.

2 Namn på den eller de personer på arbetsstället som har ett högst fem år gammalt

utbildningsbevis samt beskrivning av deras arbetsuppgifter.

3 Vilket eller vilken typ av bekämpningsmedel som skall användas samt beräknad årlig

förbrukning av medlet.

4 Beskrivning av arbetssätt och utrustning.

5 Ungefärligt antal personer som avses direkt medverka vid användningen.

6 Tid för vilken tillstånd söks.

Till ansökan skall fogas följande handlingar:

7

Ett högst fem år gammalt utbildningsbevis för den eller de personer som anges i punkt 2.

8

För arbetet upprättade hanterings- och skyddsinstruktioner.

9

Yttrande från skyddsombud för de arbetstagare som skall delta i arbetet, om ett sådant ombud

finns.

15 § Personal som medverkar vid användning av bekämpningsmedel som avses i 11 § skall ha

goda kunskaper om

- de använda bekämpningsmedlens egenskaper från hälso- och miljöskyddssynpunkt,

- hur arbetet skall bedrivas med hänsyn till de risker som bekämpningsmedlet medför samt

- hur den personliga skyddsutrustning som behövs vid arbetet skall användas och skötas.

Särskilda föreskrifter om tillstånd att använda bekämpningsmedel klass 1 för

antifoulingbehandling och om kunskapskrav vid användning av sådana medel

16 § Föreskrifterna i 16--19 § § gäller endast sådana bekämpningsmedel för

antifoulingbehandling som enligt 11 § förordningen om bekämpningsmedel hänförts till klass 1

och enligt 11 och 14 § § samma förordning fordrar Arbetarskyddsstyrelsens tillstånd för

användning.

17 § Tillstånd att använda bekämpningsmedel som avses i 16 § meddelas av

AFS 1998:6 6

Arbetarskyddsstyrelsen under förutsättning att styrelsen gör bedömningen att användningen

kommer att ske med betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall samt mot skada i miljön.

18 § Tillstånd lämnas för en tid av högst fem år och kan återkallas av Arbetarskyddsstyrelsen om

det behövs av säkerhetsskäl. Det kan förenas med särskilda villkor.

Tillståndet gäller endast för arbete som utförs av personal som genomgått en av

Arbetarskyddsstyrelsen anordnad utbildning för den aktuella bekämpningsmedelsanvändningen

och därvid fått ett av Arbetarskyddsstyrelsen utfärdat utbildningsbevis. Ett sådant

utbildningsbevis får dock vara högst fem år gammalt.

19 § Ansökan om tillstånd skall göras av den arbetsgivare eller det företag som skall bedriva

verksamheten.

I ansökan skall följande uppgifter lämnas:

1

Namn och adress på arbetsgivaren.

2

Beskrivning av arbetssätt och utrustning.

3

Tid för vilken tillstånd söks.

Till ansökan skall fogas följande handlingar:

4

Exempel på för arbetet upprättade hanterings- och skyddsinstruktioner.

5

Yttrande från skyddsombud för de arbetstagare som skall delta i arbetet om sådant ombud

finns.

Bestämmelser om straff

20 § Bestämelser om ansvar på grund av överträdelser av föreskrifterna i 11--19 § § finns i 29

kap miljöbalken.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 mars 1999. Samtidigt upphävs Arbetarskyddsstyrelsens

kungörelse (AFS 1988:5) med föreskrifter om bekämpningsmedel.

Tillstånd som har meddelats av Arbetarskyddsstyrelsen enligt 12 eller 17 § § i de upphävda

föreskrifterna skall gälla som tillstånd enligt 12 respektive 17 § § i de nya föreskrifterna.

I fråga om utbildningsbevis som utfärdats före den 1 januari 1994, gäller i stället för vad som i

12 § föreskrivs om giltighetstid att beviset är giltigt i högst 8 år.

HELENA NILSSON LANNEGREN

Magnus Blomqvist

Göran Lindh

AFS 1998:6 7

Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om

bekämpningsmedel

Arbetarskyddsstyrelsen meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av styrelsens

föreskrifter om bekämpningsmedel.

Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte tvingande, utan deras

funktion är att förtydliga innebörden i föreskrifterna (t.ex. upplysa om lämpliga sätt att uppfylla

kraven, visa exempel på praktiska lösningar och förfaringssätt) och att ge rekommendationer,

bakgrundsinformation och hänvisningar.

Bakgrund

Grundläggande krav för hantering av bl.a. bekämpningsmedel finns i Arbetarskyddsstyrelsens

föreskrifter om farliga ämnen (AFS 1994:2). Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om

bekämpningsmedel innehåller kompletterande regler om hantering av bekämpningsmedel.

Allmänt om bekämpningsmedel

För att ett bekämpningsmedel skall få importeras från länder som inte är medlemmar i

Europeiska Unionen, saluhållas, överlåtas eller användas måste det, med vissa undantag, vara

godkänt av Kemikalieinspektionen. Bestämmelser om detta finns i 14 kap 13 § miljöbalken.

Medlet godkänns för användning endast inom ett preciserat användningsområde. I vissa fall

föreskrivs också appliceringsmetod. Av 14 kap 13 § miljöbalken följer att all annan användning

är förbjuden.

När ett bekämpningsmedel godkänns skall enligt förordningen om bekämpningsmedel medlets

hälso- och miljöfarliga egenskaper bedömas med hänsyn till användningsområdet. På grundval

av denna bedömning hänförs medlet till en av tre klasser.

Bekämpningsmedel som tillhör klass 1 får enligt förordningen användas endast för yrkesmässigt

bruk av den som har särskilt tillstånd. Statens jordbruksverk eller -- efter Jordbruksverkets

bestämmande - länsstyrelsen ger sådant tillstånd för användning av bekämpningsmedel klass 1

inom verksamhet som huvudsakligen gäller jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel. Dessa

medel får vid godkännande tilläggsbeteckningen L. Socialstyrelsen ger tillstånd för användning

av bekämpningsmedel klass 1 mot ohyra och skadedjur i byggnader, lokaler och anläggningar.

Dessa medel får tilläggsbeteckningen So eller SoX. Arbetarskyddsstyrelsen ger tillstånd för

användning av bekämpningsmedel som hänförs till klass 1 som träskyddsmedel samt inom annan

verksamhet. Dessa medel får tilläggsbeteckningen ASS.

Bekämpningsmedel som hänförs till klass 1 får enligt förordningen användas endast om särskilda

kunskapskrav är uppfyllda. De olika tillståndsmyndigheterna fastställer dessa kunskapskrav.

För bekämpningsmedel som hänförs till klass 2 gäller enligt förordningen att de endast får

användas för yrkesmässigt bruk. För sådana medel i klass 2 som huvudsakligen används inom

jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel eller som träskyddsmedel, har Kemikalieinspektionen

föreskrivit att särskilda kunskapskra skall vara uppfyllda. Dessa medel har tilläggsbeteckningen

L. För dessa medel krävs godkänd utbildning men inte tillstånd för användning.

Bekämpningsmedel klass 3 får användas av var och en.

Regler om förbud att anlita minderårig (den som inte fyllt 18 år) till arbete med

AFS 1998:6 8

bekämpningsmedel klass 1 och 2 samt om vissa undantag från förbudet finns i

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om minderåriga (AFS 1996:1).

Hälsorisker

Bekämpningsmedel används för att bekämpa levande organismer. Medlens verkningssätt innebär

normalt att de kan medföra hälsorisker för människa. Risken för ohälsa vid hanteringen beror på

bl.a. medlets hälsofarlighet, hanteringssättet och den tid man utsätts för medlet. Även andra

beståndsdelar än den aktiva substansen kan bidra till bekämpningsmedlets farlighet, t.ex.

ingående lösningsmedel.

Bekämpningsmedel kan tas upp i kroppen framför allt genom hudkontakt och inandning. Det kan

också ske genom oavsiktlig förtäring. Upptag genom huden är för vissa medel av stor betydelse

för risken för ohälsa.

Bekämpningsmedel som kommer i kontakt med eller tas upp i kroppen kan ge skador av olika

slag, t.ex. irritationer, akut förgiftning, kroniska skador och allergier. Skador kan uppstå

omedelbart, t.ex. irritationer i hud och ögon eller akut förgiftning. Skador kan också uppstå en

lång tid efter det att man utsatts för bekämpningsmedlet eller efter att man arbetat med

bekämpningsmedlet i många år.

Planering och produktval

Det är viktigt att man redan vid planeringen av arbetet med såväl bekämpningsmedel som

behandlat material gör en riskbedömning. Det gäller att välja sådan arbetsteknik och utrustning

som minskar riskerna att utsättas för bekämpningsmedlet.

Även valet av bekämpningsmedel har stor betydelse för att minska riskerna. Vid produktvalet bör

man ta hänsyn till de ingående ämnenas hälsorisker. Om möjligt bör man dessutom välja en

sådan beredningsform som medför så liten risk som möjligt vid hanteringen. Det är t.ex. att

föredra att använda ett granulat framför en pulverformulering och en emulsion i vatten framför

ett medel löst i ett organiskt lösningsmedel.

I Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare (AFS 1994:32)

finns regler om att arbetsgivaren skall göra en bedömning av om det finns faktorer som är

skadliga för en gravid kvinna eller för fostret, för amning eller det ammade barnet. Om sådana

faktorer finns, skall en individuell riskbedömning göras för den som har meddelat sin

arbetsgivare att hon är gravid.

Bekämpningsmedelsförpackningens utformning har också betydelse för riskerna att utsättas för

bekämpningsmedel. Det är viktigt att förpackningen går att öppna och tömma utan att medel

spills. Vissa bekämpningsmedel är idag förpackade i vattenlösliga påsar som släpps direkt ner i

tanken.

Vid hantering av bekämpningsmedel inomhus är det väsentligt att lokalen har god ventilation.

Information och utbildning

Enligt 3 kaparbetsmiljölagen skall arbetsgivaren bl.a. informera sina anställda om riskerna med

arbetet. Arbetsgivaren skall också förvissa sig om att de anställda har tillräcklig utbildning och

tillräckliga kunskaper för att undvika riskerna. Arbetstagaren skall bl.a. följa givna

skyddsinstruktioner.

AFS 1998:6 9

Användningen av bekämpningsmedel som hänförs till klass 1 är förenad med särskilda

kunskapskrav. Tillståndsmyndigheten meddelar föreskrifter om kunskapskrav. För

bekämpningsmedel som har tilläggsbeteckningen L ges olika utbildning för t.ex. bekämpning i

jordbruk, i växthus eller betning. Det innebär att en person som uppfyller kunskapskravet för 1L-

medel för bekämpning i jordbruk t.ex. inte kan hantera betningsmedel i behörighetsklass 1L.

Motsvarande gäller för bekämpningsmedel i behörighetsklass 2L. Den som uppfyller

kunskapskraven kan dock behöva kompletterande utbildning eller information med hänsyn till

förhållandena på det egna arbetsstället.

Information om risker och skyddsåtgärder (inklusive vilken personlig skyddsutrustning som

behövs) finns bl.a. i märkningen på bekämpningsmedlets förpackning och i varuinformationsblad

som skall tillhandahållas av leverantören. Ytterligare information om risker och skyddsåtgärder

kan fås från leverantören av bekämpningsmedlet eller i vissa fall i Kemikalieinspektionens

ämnesblad.

I Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om farliga ämnen (AFS 1994:2) finns regler om

arbetsgivarens skyldighet att ha god kännedom om farligt ämne som förekommer på arbetsstället

och om arbetsgivarens informationsansvar gentemot arbetstagarna.

Även den som arbetar med bekämpningsmedelsbehandlat material som kan medföra risk för

ohälsa, behöver risk- och skyddsinformation. Detta kan gälla t.ex. information om vilket medel

eller vilken typ av medel materialet behandlats med, hur lång tid som gått sedan behandlingen

utfördes och vilken personlig skyddsutrustning som kan användas som skydd.

Utöver risk- och skyddsinformation kan arbetstagaren också behöva hanterings- och

skyddsinstruktioner, se Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om farliga ämnen (AFS 1994:2).

Förvaring och förpackning.

Det är viktigt att ett förvaringsutrymme för bekämpningsmedel är utformat så att det går att hålla

god ordning. Det är också viktigt att utrymmet har god ventilation och att det hålls rent. Det bör

ha avloppslöst golv. Det är bra om det finns angivet i utrymmet hur eventuellt spill skall tas om

hand. Bekämpningsmedel bör förvaras avskilt från andra varor. I vissa fall kan det vara

nödvändigt att hålla medlen inlåsta. Bekämpningsmedel bör inte förvaras i lokaler där människor

vistas. Det är inte lämpligt att förvara personlig skyddsutrustning i ett förvaringsutrymme för

bekämpningsmedel. Bekämpningsmedel som omfattas av tillståndskrav i 14--21 § § i

förordningen (SFS 1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer får enligt

Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1987:4) om förpackningar och om förvaring av hälso-

eller miljöfarliga produkter inte vara tillgängliga för obehöriga.

Bekämpningsmedel, som godkännandet har upphört för, och som inte längre får användas, bör

inte förvaras ihop med tillåtna medel. Det är lämpligt att de icke längre tillåtna medlen lämnas

till destruktion. Kommunens hälso- och miljökontor kan informera om var medlen kan lämnas.

Det är viktigt att förpackning och behållare för bekämpningsmedel är utformade så att risken för

stänk och spill vid tillblandning och påfyllning blir så liten som möjligt. Att beakta

förpackningens betydelse för säkerheten är i första hand leverantörens ansvar. Men också

köparen bör vara uppmärksam på att förpackningens utformning har betydelse vid valet mellan

olika produkter. Man bör t.ex. försöka undvika förpackningar som lätt skvimpar när man skall

hälla ur dem, om detta är möjligt utan att göra avkall på strävan att välja de medel som medför

minst risker. Dosering underlättas om en dunk är försedd med doseringsskala. Vid hantering av

bekämpningsmedel i små mängder kan t.ex. vattenlösliga portionsförpackningar vara ett bra

AFS 1998:6 10

alternativ. Det är viktigt att förpackningsmaterialet är sådant att det tål de påfrestningar som kan

bli aktuella t.ex. mekanisk yttre påverkan, fuktighet, hög eller låg temperatur.

Det är viktigt att man kan öppna ursprungsförpackningen så att den inte skadas. Förpackningen

bör vara utformad så att den lätt kan återförslutas. Det är också viktigt att förpackningen går lätt

att tömma. Det finns olika doseringshjälpmedel som kan underlätta doseringen, t.ex. ett sugspjut.

En preparatfyllare underlättar påfyllningen. Tömning av förpackningen kan underlättas av en

emballagetvätt för dunkar och plastpåsar som kan köpas som tillbehör till preparatfyllaren.

Transport

Vid transport av bekämpningsmedel är det viktigt att förar- och passagerarutrymmet är avskilt

från förvaringsutrymmet. Luft som innehåller bekämpningsmedel kan annars komma in i

förarutrymmet. Det är också viktigt att förpackningar och utrustning är säkrade så att de inte kan

ramla omkull eller förskjutas.

Särskilda regler om transport av farligt gods (SRVFS 1998:8) har meddelats av Statens

Räddningsverk.

Råd i speciella fall

Sprutning

Sprutning med fordonsburen eller bogserad utrustning.

Vid all sprutning är det viktigt att använda rätt teknik och utrustning, så att man inte utsätts för

bekämpningsmedel. Exempelvis är en sprututrustning med liten sprutvätskeavdrift att föredra.

För att minska risken för att fordonsföraren utsätts för bekämpningsmedel vid sprutning med

fordonsburen eller bogserad utrustning, kan exempelvis följande åtgärder behövas:

- Särskild anordning för rening av tilluft till fordonshytt kan behövas när risken att

fordonsföraren utsätts för sprutdimma är stor. Exempel på detta är vid uppåtriktad sprutning

med fläktspruta.

--

- Fordon med hytt bör användas även i fruktodlingar när det är möjligt. Användning av

spruttunnel är ett bra sätt att minska risken för exponering.

- Risken att utsättas för bekämpningsmedel vid sprutning kan minskas genom att sprutan förses

med flervalshållare för munstycken samt droppskydd. Den kan också minskas om

spridarrampen är maskinellt manövrerbar och hopfällbar ifrån fordonshytten.

- Styr- och reglersystem bör placeras och användas så att sprutan kan manövreras inifrån en

stängd fordonshytt. Det är direkt olämpligt att i hytten dra in tryckförande ledningar som

innehåller bekämpningsmedel.

Det är bra om spruttanken är utformad så att tömningsutlopp och tömningsventil är lättåtkomliga

och så att tanken kan tömmas utan risk att man får bekämpningsmedel på sig. Sprutning bör inte

ske när vinden blåser sprutvätskan mot föraren. Det är viktigt att sprutning utomhus inte sker i

stark vind. Bestämmelser om spridning utomhus samt om påfyllning, rengöring och underhåll av

sprutor finns också i Naturvårdsverkets föreskrift SNFS 1997:2 och tillhörande allmänna råd

97:3.

AFS 1998:6 11

Vid påfyllning av bekämpningsmedel i sprututrustningen är det stor risk för kontakt med det

koncentrerade medlet. Genom att sprutan förses med ett sugspjut eller en preparatpåfyllare som

monteras i sådan höjd att det går att stå på marken och fylla på bekämpningsmedel, kan

påfyllningen ske med större säkerhet.

Påfyllning i fordonsburen eller bogserad sprututrustning som saknar preparatpåfyllare underlättas

av bra tillträdesleder, inklusive fotsteg, på sprututrustningen. Påfyllningshålet på tanken bör vara

placerat och utformat så att det är lätt att fylla på medel.

Spridarmunstycken bör inte ge upphov till efterdropp. För att hindra detta kan s.k.

efterdroppsskydd monteras. Spridarmunstycken samt efterdroppsskydd bör vara lätta att byta.

Det är viktigt att pumpar, slangar och andra tryckförande delar tål den belastning de är avsedda

för och att de är placerade så att de inte så lätt skadas. Det är också viktigt att underhåll av

utrustningen är lätt att utföra. Regler om säkerhetsventiler finns i Arbetarskyddsstyrelsens

föreskrifter om tryckkärl och andra tryckbärande anordningar (AFS 1986:9, omtryckt 1994:39).

Det är viktigt att tryckeliminering och rengöring sker innan underhålls- eller servicearbete

påbörjas på sprutramp, pump, spridare eller andra tryckförande delar. Rengöring behövs normalt

även före underhållsarbete på andra delar av sprutan.

Kontroll av beskaffenheten hos spridningsutrustningens delar såsom pump, slangar, anslutningar,

ventiler, påfyllningshål, bottenventil samt spridarmunstycken bör ske med täta mellanrum.

Bandsprutning

Bandsprutning innebär att endast plantraderna behandlas och kan därför bidra till att minskade

mängder bekämpningsmedel går åt. Miljön skyddas bättre och risken för att den som utför

bekämpningen utsätts för bekämpningsmedel minskar. Detta beror på att bandsprutans

sprutaggregat ofta är täckt och att vindavdriften minskar.

Handsprutor, ryggsprutor och kärrsprutor

Handsprutor, ryggsprutor och kärrsprutor används i olika sammanhang då man inte kan använda

t.ex. en traktorbaserad spruta. Dessa utrustningar gör det möjligt att behandla enskilda plantor

eller små ytor. Det faktum att utrustningen används på små ytor och korta tider, gör att

användaren kanske inte är fullt uppmärksam på de stora exponeringsrisker som är förenade med

användning av handsprutor, ryggsprutor och kärrsprutor. Användaren av t.ex. en ryggspruta bär

bekämpningsmedlet mycket nära sin kropp och går nära sprutdimma och behandlad vegetation.

Det är mycket viktigt att dessa sprutor används med stor försiktighet. Det är viktigt att man

planerar hur man skall röra sig under behandlingen så att man så långt möjligt undviker att

utsätta sig för sprutdimma eller nybesprutad vegetation. Man bör tänka på att inte fylla sprutan

alltför mycket, så att en viss skvalpmån finns. Man bör se till att inte överdosera och att inte ha

för högt tryck. Det är viktigt att hand- och ryggsprutans behållare inte är trycksatt vid ingrepp i

utrustningen och att man kontrollerar att inga läckage finns vid genomföringar och kopplingar.

Det är viktigt att materialet i sele och remmar är av ett material som inte absorberar

bekämpningsmedel. En mängd förbättringar av ryggsprutan finns genomförda på en del, dock ej

all, nyare utrustning. Det kan vara befogat att överväga att byta ut sin gamla utrustning mot en

nyare. Det är viktigt att en tillräckligt omfattande personlig skyddsutrustning används då man

använder handsprutor, ryggsprutor och kärrsprutor.

AFS 1998:6 12

Rengöring av sprututrustning

Det är viktigt att sprututrustning och fordon rengörs regelbundet, i synnerhet om de också

används för andra ändamål än bekämpning. De bör efter spridning av bekämpningsmedel spolas

av utvändigt för att få bort rester av bekämpningsmedel. Även spridarmunstycken bör rengöras

efter varje användning. Grundligare rengöring bör utföras minst en gång per spridningssäsong

eller vid behov med tätare tidsintervall. Det kan vara nödvändigt att använda personlig

skyddsutrustning vid rengöring av sprututrustning. Från såväl miljö- som arbetsmiljösynpunkt

kan det vara lämpligt att påfyllning och rengöring av sprututrustning sker på en s.k. biobädd.

Det är viktigt att sprututrustning eller fordon rengörs innan de lämnas för reparation. Se även

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om farliga ämnen (AFS 1994:2).

Det är viktigt att filter e.d. i klimatanläggning eller motsvarande anläggning för rening av tilluft i

fordon rengörs regelbundet och vid behov byts ut. Man kan också kontakta leverantörer av

lantbruksmaskiner för att få råd om filter.

Vid arbete på fält kan det vara svårt att rengöra delar av sprututrustningen utan att utsättas för

bekämpningsmedel. Genom att man tar med de reservdelar som behövs kan t.ex. igensatta

spridarmunstycken bytas. Rengöring av utrustning på platsen kan därmed undvikas och i stället

utföras där den kan ske på säkrare sätt. Det är viktigt att en tank med rent vatten finns på sprutan,

dels för personlig hygien dels för rengöring av sprutan eller delar av sprututrustningen.

Spridning av bekämpningsmedel i växthus eller annan lokal

Genom noggrann reglering av temperatur, luftfuktighet och ljus samt användning av biologiska

bekämpningsmedel, kan användningen av kemisk bekämpning avsevärt minskas i växthusodling.

I de fall då kemiska bekämpningsmedel ändå används, är det viktigt att man vid planeringen av

spridningen av bekämpningsmedel i växthus och andra lokaler tar hänsyn till de speciella risker

som det innebär att sprida bekämpningsmedel inomhus. Det kan ofta vara lämpligt att planera att

spridningsarbetet görs vid en sådan tidpunkt att personal inte behöver vistas i lokalerna inom den

närmaste tiden. Lufthalterna av bekämpningsmedel vid bekämpning inomhus blir snabbt höga,

vilket ställer stora krav på användningen av personlig skyddsutrustning. Man bör se till att

framkomligheten i gångar och liknande är ordnad så att arbetet kan ske säkert.

Det är viktigt att de arbetstagare som inte deltar i spridningen av bekämpningsmedel informeras

om vilket bekämpningsmedel som används, om riskerna med att beträda utrymmet där spridning

pågår eller nyligen avslutats. Det är också viktigt att de informeras om hur man skyddar sig mot

de risker att utsättas för bekämpningsmedel som kan finnas kvar efter avslutad spridning.

Beträffande tillträde till lokal där spridning av bekämpningsmedel skett, se kommentaren till

5 §.

Vid spridning av bekämpningsmedel inomhus genom sprutning eller dimning kan det efter

avslutad spridning finnas kvar rester av bekämpningsmedel på växterna, på bord, dörrhandtag

m.m. Den tid som det finns kvar bekämpningsmedel på sådana ytor varierar mycket mellan olika

bekämpningsmedel. Det är mycket svårt att ge generella rekommendationer om hur lång tid efter

behandlingen som man bör använda skyddshandskar och annan personlig skyddsutrustning. Man

bör därför informera sig om nedbrytningshastigheten för det aktuella bekämpningsmedlet inte

bara i luften utan också på växterna och utifrån den informationen söka avgöra vilken personlig

skyddsutrustning som behövs. Ett sätt att ta reda på hur mycket bekämpningsmedel som finns

kvar på växterna är att låta utföra mätningar av resthalter.

AFS 1998:6 13

Arbete i växtkulturer som nyligen behandlats med bekämpningsmedel bör därför ske med

försiktighet. Det kan vara nödvändigt att använda skyddshandskar och förkläde. Ibland kan också

annan personlig skyddsutrustning behövas.

Vid ensamarbete bör arbetet vara planerat så att det finns rutiner för kontakt mellan arbetstagare

och arbetsledare eller mellan arbetstagare, som innebär att man inom rimlig tid kan kontakta

varandra samt undsätta en drabbad person vid olycksfall. Se även Arbetarskyddsstyrelsens

föreskrifter om ensamarbete (AFS 1982:3).

Betning och hantering av betat utsäde

Betning samt säckning av betat utsäde i säckningsmaskin bör ske i slutet system. Om det finns

risk för att man utsätts för betningsmedel vid överföring av betat utsäde mellan betningsmaskin

och lagringsficka, mellan lagringsficka och säckningsmaskin eller mellan lagringsficka och

transportfordon bör även dessa överföringar så långt möjligt ske i slutet system.

För att undvika direktkontakt med betningsmedlet är det viktigt att hålla god arbetshygien genom

hela hanteringskedjan, från arbete med det outspädda medlet till dess utsädet placerats i

såbädden. Överföring av betat utsäde från säckar till såmaskin samt rengöring av såmaskin är

exempel på arbetsmoment där det är viktigt att minska risken att utsättas för betningsmedel på

grund av damning. Det kan vara lämpligt att använda andningsskydd, skyddshandskar och

skyddskläder, så att andningsvägar och hud skyddas.

Det är viktigt att halten luftföroreningar hålls så låg som möjligt vid arbete i utrymme där

betning, säckning och liknande pågår. Se Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot

luftföroreningar till förebyggande av ohälsa (AFS 1980:11).

Utnyttjande av snabbkopplingssystem minskar betydligt stänk- och dropprisken vid byte av fat

eller annan behållare.

För att hindra att obehandlat utsäde eller andra fodervaror förorenas av betningsmedel eller

sammanblandas med betat utsäde, är det viktigt att betat utsäde förvaras separat och är korrekt

märkt. Visst emballage får inte återanvändas, enligt Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

1991:95) om emballage för betat utsäde.

Utrymme för betning, säckning, påsfyllning eller förvaring av betat utsäde bör vara lätt att hålla

rent. För att minska damning i betningslokal är det viktigt att golv, väggar och tak hålls rena.

Torrsopning bör inte förekomma. Damm bör avlägsnas på lämpligt sätt, exempelvis genom

dammsugning. Vid val av dammsugare och dammsugarfilter är det viktigt att beakta hur

finkornigt dammet är, så att man väljer ett filter med tillfredsställande avskiljningsgrad,

alternativt att man använder en centraldammsugare där frånluften leds ut ur lokalen. Vid

användning av flyktiga bekämpningsmedel som lätt förångas, är dammsugning en olämplig

metod och rengöring bör ske genom avspolning. Spolvatten får dock enligt förordningen (SFS

1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd inte ledas till avlopp eller

dräneringsledning.

Det är lämpligt att skyltar med information om att betning pågår finns i anslutning till utrymmet,

exempelvis på dörr.

AFS 1998:6 14

Behandling av barrträdsplantor

Det är från arbetsmiljösynpunkt fördelaktigt att icke-kemiska alternativ för bekämpning av

insektsangrepp används där så är möjligt.

När Kemikalieinspektionen godkänner bekämpningsmedel för behandling av barrträdsplantor,

fastställer inspektionen vissa villkor för hur behandlingen skall utföras. Normalt görs

behandlingen centralt, i plantskola eller liknande anläggning. Behandling av redan planterade

plantor med särskild utrustning är tillåten för vissa medel.

Doppningsanläggning och sprutningsanläggning bör vara placerad på ett underlag som består av

motståndskraftigt material. Det är viktigt att anläggningen har uppsamlingsanordning för spill,

exempelvis tråg eller ränna.

Man bör eftersträva att sköta behandlingen av plantorna mot insektsangrepp på ett sådant sätt att

bekämpningsmedlet hamnar på rothals och nedre delen av stammen, men inte på barrmassan.

För att förebygga läckage av bekämpningsmedel under transport är det viktigt att plantorna efter

behandling får rinna av ordentligt och att emballaget är tåligt mot fukt och mekanisk påverkan.

Vid leverans av skogsplantor är det viktigt att arbetsgivaren och de som skall hantera plantorna

får information om vilket eller vilka bekämpningsmedel plantorna behandlats med och om när

behandlingen utförts.

Plantering av barrträdsplantor

Tättslutande emballage för förvaring av behandlade barrträdsplantor bör öppnas så att flyktiga

ämnen luftas bort innan plantorna sätts ut på planteringsstället. Luftningen bör ske på väl

ventilerad plats, helst utomhus.

För att undvika damning bör man fukta buntar med preparerade plantor innan de tas isär.

Den som planterar behandlade barrträdsplantor riskerar att utsättas för bekämpningsmedel.

Risken för hudupptag eller annan hudpåverkan ökas på grund av kontakten med stickande barr.

Den personliga skyddsutrustningen bör omfatta skyddshandskar med långa skaft, till exempel

plastbehandlade trikåhandskar, gärna i kombination med lösa ärmmuddar. I de fall då

arbetskläderna inte ger fullgott skydd mot de rester av bekämpningsmedel som finns på

plantorna, bör den personliga skyddsutrustningen också omfatta kläder med långa ärmar och

långa ben av ett sådant material att barren inte kan sticka igenom. Även skor bör väljas med

hänsyn till risken att utsättas för bekämpningsmedel och stickande barr.

Reglerna om förbud att anlita minderårig till arbete med bekämpningsmedel klass 1 och 2 samt

om vissa undantag från förbudet omfattar också arbete med skogsplantor som behandlats med

sådana medel.

Industriell träskyddsbehandling

Med träskyddsbehandling brukar avses tryck/vakuumimpregnering, doppning och annan form av

applicering av bekämpningsmedel på trä.

AFS 1998:6 15

Arbetet bör bedrivas så att träskyddsbehandlingen sker så sent i hanteringskedjan som möjligt.

Helst bör träskyddsbehandlingen ske efter det att bearbetningen av virket är genomförd.

Arbetslokal

Det är viktigt att anläggningsplattan och golven i arbetslokalen är utformade så att

träskyddsmedel vid ett eventuellt utsläpp inte sprids över en stor golvyta.

Vid hantering av träskyddsmedel som innehåller brandfarligt lösningsmedel är det viktigt att

riskerna för brand beaktas. Det är viktigt att ha släckutrustning lättillgänglig. Vid oklarhet i

brandskyddsfrågor t.ex. om lämplig släckutrustning och om regler beträffande tillstånd m.m. för

brandfarliga varor, bör räddningstjänsten rådfrågas. Vägledning vid utformning av anläggning för

träskyddsbehandling kan fås i Naturvårdsverkets branschfaktablad "Träimpregnering, tryck- och

vakuumimpregnering" (1998).

Teknisk anordning

För att hindra att man utsätts för träskyddsmedel vid tillblandning av brukslösning är det lämpligt

att tillblandningen sker i slutet system. Om detta inte är möjligt, bör blandningstanken vara

övertäckt. Förutom skyddshandskar och skyddskläder kan ögonskydd eller ansiktsskärm behövas.

Blandningstank och lagertank bör förses med överfyllnads- och återsugningsskydd.

Impregnering och doppning

Doppning av virke bör ske maskinellt och utföras så att största delen av träskyddsmedlet kan

rinna av ner i doppningskaret.

För att minska risken för hudkontakt med nybehandlat virke bör urlastning av virke efter avslutad

impregneringsprocess göras maskinellt. Den anordning som används för att hålla ihop

virkespaketet under impregneringen bör vara lätt att lossa. Vid hantering av vått, nybehandlat

virke kan förutom skyddshandskar också gummistövlar behövas. Det är också viktigt att se till att

kläder som blivit nedblötta byts ut. Det är direkt olämpligt att använda vanliga arbetshandskar av

textil och läder, eftersom de suger upp bekämpningsmedel och därigenom inte utgör något

egentligt skydd. Förorenade handskar kan medverka till en ökad exponering för träskyddsmedlet.

Observera att ett handskmaterial som ger ett gott skydd vid hantering av ett visst träskyddsmedel

i vissa fall inte alls ger skydd vid hantering av ett annat medel. Olika träskyddsmedel kräver

således olika handskmaterial för att ge ett gott skydd.

Det är viktigt att träskyddsmedel som kommit på huden snarast tvättas bort. För vattenlösliga

medel kan det vara tillräckligt att skölja med vatten, medan det för att få bort t.ex. kreosot fordras

ett lämpligt hudrengöringsmedel.

Efter träskyddsbehandlingen bör virket läggas upp på en särskild avrinningsplats.

Torkning av träskyddsbehandlat virke bör ske i separat utrymme eller utomhus under tak. Virke

behandlat med medel innehållande organiskt lösningsmedel bör torkas i utrymme med separat

ventilation. Annan verksamhet bör inte bedrivas i utrymme där torkning av impregnerat virke

sker.

Lokaler där impregnering och hantering av vått nybehandlat virke försiggår bör rengöras

regelbundet. Lämplig rengöringsmetod är ofta avspolning med vatten. Om risk finns för stänk i

ansiktet bör ansiktsskärm eller liknande användas.

AFS 1998:6 16

Vid rengöring av lokaler där träskyddsbehandling sker eller där behandlat virke bearbetas, finns

risk att utsättas för bekämpningsmedelshaltigt damm. Torrsopning kan orsaka hälsofarliga

dammhalter i luften, och är därför en olämplig rengöringsmetod. Ett exempel på lämplig metod

är dammsugning.

Virke behandlat med bekämpningsmedel

Det är viktigt att beakta att det vid manuellt arbete med nybehandlat virke finns risk att utsättas

för impregneringsmedel genom hudkontakt samt genom inandning av ångor, damm eller andra

partiklar som innehåller bekämpningsmedel, även efter det att virket blivit dropptorrt. Det är

därför viktigt att skyddshandskar används.

Vägledning vid bedömning av risken vid samtidig förekomst av trädamm och träskyddsmedel

som luftförorening finns i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om hygieniska gränsvärden (AFS

1996:2).

För leverans av virke impregnerat med vissa medel har Kemikalieinspektionen fastställt regler

som anges i godkännandevillkoren. I dessa regler sägs bl.a. att virke behandlat med kreosot vid

leverans skall vara yttorrt och smetfritt samt att virke behandlat med arsenikmedel tidigast får

levereras när fixeringen av träskyddsmedlet är avslutad.

Beträffande omhändertagande, exempelvis förbränning, av avfall från träskyddsbehandlat virke

finns bestämmelser i godkännandevillkoren för vissa impregneringsmedel. Vid osäkerhet om

avfallshantering bör man rådgöra med sitt lokala miljö- och hälsoskyddskontor.

Antifoulingbehandling

Vid sprutmålning med antifoulingfärg är det p.g.a. den stora exponeringsrisken viktigt att skydda

kroppen med heltäckande personlig skyddsutrustning av ett material som hindrar

genomträngning. Exempel på lämplig skyddsutrustning är

- heltäckande skyddsklädsel

- skyddshandskar av plast eller gummi

- skyddshuva som täcker huvud, hals samt sluter tätt till skyddsklädsel

- stövlar eller annan tät fotbeklädnad

-- andningsskydd som bör vara luftmatad helmask eller luftmatad skyddshuva.

Vid målningsarbete kan ibland personer som inte hör till målningsföretaget bli exponerade. I

sådana fall, där flera företag är verksamma på samma plats finns ett samordningsansvar enligt

arbetsmiljölagen. Detta ansvar ligger normalt på det företag som ansvarar för driftstället.

Slembekämpning

Många personer kan vara berörda av hantering av slembekämpningsmedel på en industri och de

kan komma från olika företag. Exempel på åtgärder som kan underlätta hanteringen är att

- beskrivningar finns för skötsel och service av behållare samt doserings- och pumputrustning

- dragning av rör och plastledningar finns dokumenterat

AFS 1998:6 17

- rör och ledningar är tydligt utmärkta med en avvikande färg samt med skyltar med texten

"Biocid" eller "Bekämpningsmedel" med ett icke alltför stort avstånd mellan skyltarna

- rutiner finns för hantering av slembekämpningsmedel vid läckage eller annan olycka.

Hantering av slembekämpningsmedel sköts i de flesta fall av leverantören av medlen.

Leverantören tillhandahåller normalt behållare, pumpapparatur samt personal som sköter service

och hantering. Det normala är att företaget som driver produktionen på arbetsstället har ett

samordningsansvar för arbetsmiljön för såväl egen personal som personal från andra företag. Det

är därför viktigt att det finns en kontaktperson på arbetsstället som har ansvaret för hanteringen

av slembekämpningsmedel. Det är lämpligt att kontaktpersonen har tillgång till information om

rutiner för hantering, varuinformation om aktuella slembekämpningsmedel samt har utarbetade

rutiner för hantering av olyckstillbud och olycksfall.

Personalen bör informeras om risker med slembekämpningsmedel när de uppehåller sig i

närheten av förvaringskärl, doseringsutrustning, pumpapparatur, rör eller ledningar,

blandningsutrymmen samt andra platser med risk för exponering för slembekämpningsmedel.

Kommentarer till enskilda paragrafer

Till 1 § Enligt 14 kap 5 § miljöbalken anses med kemiskt bekämpningsmedel en kemisk

produkt som är avsedd för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer,

däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom.

Vissa undantag finns.

Enligt 2 § förordningen om bekämpningsmedel får Kemikalieinspektionen föreskriva att

bestämmelserna om bekämpningsmedel i miljöbalken och förordningen skall tillämpas även på

produkter som med hänsyn till sina egenskaper och användning står bekämpningsmedlen nära.

Detta innebär att krav på godkännande enligt förordningen gäller även för sådana kemiska

produkter.

Enligt miljöbalken och bekämpningsmedelsförordningen får bekämpningsmedel inte importeras

från länder som inte är medlemmar i Europeiska Unionen, släppas ut på marknaden eller

användas utan att vara godkänt av Kemikalieinspektionen. Inspektionen får meddela föreskrifter

om undantag från dessa bestämmelser och får i enskilda fall besluta om dispens från kravet på

godkännande, om det finns synnerliga skäl.

Exempel på områden där Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om bekämpningsmedel och

material och varor som är behandlade med bekämpningsmedel gäller, är vid arbete med

bekämpningsmedel i lantbruk och trädgårdsodling, vid träskyddsbehandling, behandling av

barrträdsplantor, sanering av bostäder och förråd, användning av antifoulingprodukter samt

användning av slembekämpningsmedel inom pappers- och cellulosaindustri.

Enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter om tillämpningen av förordningen om

bekämpningsmedel (KIFS 1989:7) görs för närvarande avsteg från kravet på godkännande för

- kemiska produkter vars bekämpningseffekt uppnås på enbart fysikalisk väg samt för

- kemiska produkter som är avsedda att användas

1. som konserveringsmedel för kemiska produkter,

AFS 1998:6 18

2. som desinfektionsmedel mot mikroorganismer,

3. som medel mot alger eller mikroorganismer i vatten utom i sjöar och vattendrag och som

inte används i pappers- eller cellulosaindustrin,

4. eller i akvarier.

Exempel på bekämpningsmedelsbehandlat material är impregnerat eller doppat virke,

blomsterlökar som doppats i bekämpningsmedel samt importerade

bekämpningsmedelsbehandlade blomplantor.

Till 2 § Skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner är avsedda att ge arbetstagarna detaljerade

anvisningar om hur arbetet skall utföras för att undvika hälsorisker. Det är viktigt att

instruktionerna innehåller uppgifter om lämplig personlig skyddsutrustning vid olika

arbetsmoment, tillpassning och skötsel av personlig skyddsutrustning, personlig hygien, åtgärder

för första hjälpen samt noggranna instruktioner om utförandet av riskabla arbetsmoment.

Skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner kan vara nödvändiga vid ett flertal olika arbeten

med bekämpningsmedel t.ex. vid sprutning med bekämpningsmedel i växthus, vid vetenskaplig

prövning av icke godkända bekämpningsmedel eller vid hantering av bekämpningsmedel som

enligt märkningen irriterar huden eller kan ge allergi vid hudkontakt.

Med antifoulingprodukt brukar avses färg eller annan kemisk produkt som innehåller

påväxthindrande ämne och som är avsedd att motverka påväxt på undervattensytor.

Till 3 § I märkning på bekämpningsmedel och i varuinformationsblad skall enligt

Kemikalieinspektionens föreskrifter om varuinformationsblad (KIFS 1994:13) anges bl.a. vilken

personlig skyddsutrustning som är lämplig vid arbete med medlet. Behov kan finnas av

ytterligare personlig skyddsutrustning vid vissa arbetsmoment som innebär stor risk att utsättas

för medlet, t.ex. tillblandning och rengöring.

För att undvika att kläder och hud förorenas av bekämpningsmedel är det viktigt att personlig

skyddsutrustning tas på innan arbetet påbörjas.

Det är viktigt att välja skyddshandskar av ett material som skyddar mot det aktuella

bekämpningsmedlet. Man kan kontakta leverantörer av personlig skyddsutrustning för att få råd

om handskmaterial.

Arbete med bekämpningsmedel kan medföra att hud och kläder blir förorenade. Beroende på

vilket medel som används och hur man arbetar, kan skyddskläder behövas. Vid exempelvis

sprutning i fruktodlingar och växthus kan det dessutom vara nödvändigt att använda huva som

skydd för huvud och hals.

Arbetsmoment som påfyllning och tillblandning av medel medför stor risk för stänk i ögon och

ansikte. Det kan då vara befogat att använda skyddsglasögon eller ansiktsskärm.

Vid arbete där andningsskydd behövs och det samtidigt finns risk för att få sprutdimma, stänk

e.d. i ögonen är det bättre att använda helmask än kombinationen halvmask och tättslutande

skyddsglasögon. Vid arbete med risk att utsättas för höga halter av bekämpningsmedel kan

tryckluftapparat med säkerhetstryck behövas, t.ex. vid rengöring av tryckimpregneringskärl

AFS 1998:6 19

invändigt.

Gummistövlar kan behövas vid arbete med bekämpningsmedel, både vid bekämpning i växthus,

på fält och när nybesprutad gröda beträds. För att hindra att medlet rinner in i stövlarna bör

byxorna normalt bäras utanpå stövlarna. Observera att om bekämpningsmedel runnit ned i

stövlarna, bör dessa kasseras, om de inte kan rengöras på ett tillfredsställande sätt.

Det är viktigt att

-

hålla skyddutrustningen i gott skick,

-

rengöra utrustningen efter användning,

-

tvätta skyddskläder regelbundet,

-

hålla skyddshandskar rena inuti,

-

byta förorenade skyddshandskar och skyddskläder snarast samt

-

inte använda arbetskläder som skyddskläder.

Förorenad skyddsutrustning ger ett dåligt skydd, i vissa fall inget skydd alls. Förorenad

skyddsutrustning kan i stället bidra till en ökad exponering för bekämpningsmedel. Innan man tar

av sig skyddsklädsel som förorenats med bekämpningsmedel bör denna spolas av. När

skyddskläder används, bör de tas på utanpå arbetskläderna så att de kan tas av t.ex. vid raster och

vid biltransporter.

Det är inte alltid möjligt att avgöra hur ofta den personliga skyddsutrustningen behöver bytas. Så

är t.ex. fallet med filter till andningsskydd och med skyddshandskar. Det är därför viktigt med

bra arbetsrutiner som ger vägledning när och hur ofta den personliga skyddsutrustningen behöver

bytas.

Det är också viktigt att inte förvara personlig skyddsutrustning i utrymme där bekämpningsmedel

används eller förvaras.

Regler om personlig skyddsutrustning finns i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om

användning av personlig skyddsutrustning (AFS 1993:40). Regler om förvaring av skyddskläder

finns i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om personalutrymmen (AFS 1997:6). Arbetsgivaren

är enligt 2 kap 7 § arbetsmiljölagen skyldig att tillhandahålla personlig skyddsutrustning när

sådan behövs.

Till 4 § Det är viktigt att bekämpningsmedel som kommit på huden snarast tvättas bort. För vissa

medel räcker det att skölja med stor mängd vatten, medan det för andra medel också krävs något

hudrengöringsmedel. Det är därför viktigt att tvättmöjligheter finns i omedelbar närhet till den

aktuella hanteringen. Före raster, måltider, toalettbesök och liknande är det mycket viktigt att

man tvättar sig.

Då hantering av bekämpningsmedel sker på en plats där vatten inte finns framdraget, exempelvis

vid arbete ute på fält, är det viktigt att tvål och tillräckligt mycket vatten medförs. Våtservetter är

ofta direkt olämpliga som ersättning för vatten och tvål, eftersom deras innehåll av

lösningsmedel kan underlätta hudupptag av bekämpningsmedel. Vissa undantag finns dock. Det

finns t.ex. speciella våtservetter som kan användas för att ta bort enstaka fläckar av kreosot på

huden. Användning av skyddskräm (barriärkräm) kan i vissa fall underlätta rengöring av huden,

men utgör inget direkt skydd.

AFS 1998:6 20

När kläder förorenats av bekämpningsmedel så att det finns risk för att bekämpningsmedel tas

upp i kroppen, är det viktigt att snarast byta kläderna samt, om det behövs, duscha. Det är viktigt

att kläder som skall återanvändas tvättas omsorgsfullt. Det är viktigt att den som tvättar kläderna

informeras om att det finns bekämpningsmedel på kläderna.

Det är viktigt att mat, dryck och liknande förvaras på betryggande sätt t.ex. vid arbete ute på fält .

Avdrift av bekämpningsmedel kan annars leda till att dessa varor förorenas.

Regler om tillgång till utrustning för ögonspolning respektive nöddusch finns i

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om farliga ämnen (AFS 1994:2). Arbetarskyddsstyrelsens

allmänna råd om ögonspolning (AFS 1986:25) kan ge vägledning vid val och utformning av

utrustningen.

Regler om personlig hygien och om förvaring av arbetskläder finns i Arbetarskyddsstyrelsens

föreskrifter om farliga ämnen (AFS 1994:2) och om personalutrymmen (AFS 1997:6).

Till 5 § Så länge farlig mängd bekämpningsmedel finns kvar i luften är det viktigt att inga andra

personer än de som deltar i spridningsarbetet vistas i lokalen.

I vissa fall kan det ta ett dygn eller mer innan halten bekämpningsmedel i luften sjunkit till en

nivå som är acceptabel från arbetsmiljösynpunkt. Det kan ta betydligt längre tid innan halten

bekämpningsmedel på t.ex. bladytor sjunker till en halt då personlig skyddsutrustning inte

behöver användas.

Det bör normalt anges på skyltarna vilket bekämpningsmedel som sprids. Datum och klockslag

för när bekämpningen påbörjats kan vara en värdefull upplysning, liksom datum och klockslag

för tillträde till lokalen.

Andra exempel på villkor för tillträde till lokalen kan vara ordentlig utvädring eller att man tar på

sig angiven skyddsutrustning.

Till 6 § Enligt 12 § förordningen (SFS 1998:947) om bekämpningsmedel får ett

bekämpningsmedel i behörighetsklass 1 endast användas av personal som uppfyller särskilda

kunskapskrav. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOFS 1994:29) om tillstånd för användning

av vissa bekämpningsmedel skall alla som deltar i spridning av bekämpningsmedel i

behörighetsklass 1 SoX ha tillstånd för detta. När ett bekämpningsmedel kräver tillstånd för klass

1 SoX framgår av märkning eller dispensvillkor.

Arbete med bekämpningsmedel i gasform kan innebära en kraftigt ökad risk för allvarliga skador

vid olycksfall. Det är därför väsentligt att arbetet sker med noggrann planering och att

avstämning görs med alla som berörs av arbetet. Regler om planering, om information och

instruktioner finns i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om farliga ämnen (AFS 1994:2).

För att uppnå hög säkerhet när arbetet utförs av mer än två personer, är det ofta lämpligt att en

person utses till ansvarig för gasarbetet, här kallad gasledare. Det är viktigt att gasledaren har

goda kunskaper om arbete med bekämpningsmedel i gasform och har erfarenhet av liknande

gasarbeten. Gasledaren bör finnas på en plats som är riskfri för exponering och därifrån ordna

med kontinuerlig kontakt med den personal som arbetar inom områden med exponeringsrisk.

AFS 1998:6 21

Bärbar radiosändare som med ett enkelt handgrepp ger kontaktmöjlighet är ett lämpligt sätt att

anordna hörselkontakt. Mobiltelefon är normalt inte lämpligt, om det innebär att man måste ringa

varje gång man vill få kontakt.

Det är viktigt att en fullständig personlig skyddsutrustning finns tillgänglig utanför och i

omedelbar närhet till den plats där spridningen sker. Då kan gasledaren eller någon annan

lämplig person gå in i lokalen där spridning sker och göra akuta insatser vid olycksfall.

Det antal personer som kan anses tillräckligt för att utföra spridningsarbetet, beror på hur

omfattande arbetet är och hur lokalerna ser ut från arbets- och säkerhetssynpunkt. Vid

containergasning eller vid arbete med gaskammare, som innebär att man befinner sig utanför

gassatt utrymme, kan det vara lämpligt med två personer. Vid gassättning i lokaler, där arbetet

görs direkt i lokalerna kan ett tillräckligt antal personer vara tre.

Exempel på olika gasformuleringar är

- gas i gasform eller kondenserad till vätska, t.ex. sulfurylfluorid eller metylbromid. Gasen

släpps ut ur gasflaskor, vilket innebär att exponeringsrisk föreligger omedelbart,

- bekämpningsmedel i fast form, där t.ex. fosfin-gas bildas först efter kontakt med fukt (vatten)

och avges därefter. Detta innebär att exponeringsrisk för gas föreligger först en tid efter

utsättning.

Exempel på arbete med bekämpningsmedel i gasform är utsättning, kontroll och utvädring av

medlet. Risker finns vid dessa typer av arbete även vid hantering av oförbrukade förpackningar

eller behållare samt kontroll om förpackningen eller behållaren är tom.

Till 7 § För att underlätta rengöring och underhåll är det lämpligt att välja betong med lämplig

ytbeläggning som golvmaterial.

Ojämnheter och gropar i golvet kan innehålla träskyddsmedel som torkat in och därför har en

starkare koncentration än brukslösningen. Det är därför viktigt att eventuella gropar och

ojämnheter i golvet snarast fylls igen. Enligt 5 och 6 § § förordningen (SFS 1998:899) om

miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs länsstyrelsens tillstånd för "träskyddsbehandling

genom tryck- eller vakuumimpregnering eller doppning där träskyddsmedel används". Bland de

villkor som länsstyrelsen enligt tidigare gällande bestämmelser brukat ställa upp för ett sådant

tillstånd fanns i allmänhet villkor som rörde golvets konstruktion, t.ex. tät invallad betongplatta

utan golvbrunnar.

Till 8 § Risken att utsättas för bekämpningsmedel kan minskas genom att luckan öppnas genom

fjärrkontroll. Exempel på andra åtgärder är placering av utsug eller liknande anordning ovanför

luckan. Det är viktigt att tryckkärlets lucka inte kan öppnas då tryckkärlet är trycksatt eller

vätskefyllt.

Till 9 § Det avgränsade området kan i vissa fall göras mindre genom avskärmning som hindrar

spridning av sprutdimma, stänk e.d. Observera att vindförhållandena kan påverka spridningen av

sprutdimma och således även det avgränsade områdets storlek.

I vissa fall kan risken för stänk eller dropp av antifoulingprodukt medföra behov av att reglerna

om särskilt markerat område tillämpas vid målning av fartyg med pensel eller roller.

AFS 1998:6 22

Till 10 § Observera att fartyg som bottenmålats utomlands kan vara behandlat med

antifoulingprodukt som inte får användas vid målning i Sverige och som kan medföra större

risker vid borttagningen än produkt som är tillåten här.

Det är angeläget att det så långt möjligt används sådan metod för borttagning av

antifoulingprodukt att dammbildning undviks. Se även Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om

åtgärder mot luftföroreningar till förebyggande av ohälsa (AFS 1980:11).

Borttagning av färg genom blästring kan medföra att särskilt långtgående skyddsåtgärder behövs.

Det är lämpligt att arbetet utförs inom särskilt markerat område såsom vid sprutapplicering. Det

är viktigt att borttagen färg, färgkontaminerat blästermedel och spolvatten tas om hand på

betryggande sätt.

Vid svetsning och skärning i plåt som är belagd med antifoulingfärg avges hälsofarlig rök. För att

undvika detta bör färgen avlägsnas inom ett område av 10 cm eller mer från värmningsstället före

svetsning eller skärning.

Till 12 § Det är oftast lämpligt att arbetsledare, impregneringsmästare eller motsvarande har

genomgått utbildning som avses i 12 §. För ett arbetsställe där skiftarbete förekommer kan det

vara lämpligt att flera personer har genomgått utbildningen.

Förnyat utbildningsbevis kan normalt erhållas efter genomgången repetitionskurs.

Till 13 § Arbetarskyddsstyrelsen kan återkalla tillstånd t.ex. om en impregneringsanläggning

uppvisar sådana brister att säkerheten i verksamheten äventyras eller om verksamheten i övrigt

bedrivs på icke godtagbart sätt. Exempel på det sistnämnda kan vara att givna hanterings- och

skyddsinstruktioner inte följs eller att föreskrifter om besiktning av viss utrustning i

anläggningen för tryckimpregnering inte följs.

Villkoret att person som avses i 12 § andra stycket normalt skall finnas på arbetsstället innebär

inte att tillståndet upphör att gälla om personen är frånvarande några dagar på grund av sjukdom

e.d.

Till 14 § Bestämmelserna i 14 § gäller även vid förnyad ansökan.

Till 14 § 2 Arbetsuppgift kan vara t.ex. arbetsledare, impregneringsmästare eller operatör.

Till 14 § 3 Med typ av medel avses vilken/vilka verksamma komponenter, t.ex. kreosot, som

ingår i använda medel.

Till 14 § 4 Beskrivningen bör ange t.ex. utrustningens typ, dimensioner på behållare, senaste

besiktningsdatum (i förekommande fall), om olika arbetsmoment är automatiserade eller

manuella samt om fjärrstyrning av utrustning förekommer.

Till 14 § 8 Det är viktigt att instruktionerna utöver vad som anges i kommentaren till 2 §

innehåller uppgifter om åtgärder vid spill eller läckage som kan förorsaka skador i arbetsmiljön

eller den yttre miljön. Det är också viktigt att åtgärder efter arbetets slut, t.ex. städning och

AFS 1998:6 23

rengöring, samt omhändertagande av avfall ingår i instruktionerna.

Till 14 § 9 Av yttrandet bör framgå om skyddsombudet tillstyrker att tillstånd meddelas. Om

tillstånd inte tillstyrks bör skälen för detta anges i yttrandet. Observera att om det inte finns något

lokalt skyddsombud på arbetsstället skall yttrande från regionalt skyddsombud bifogas, om

sådant finns.

Till 15 § Bekämpningsmedel klass 1 får enligt 12 § förordningen om bekämpningsmedel

användas endast av personal som uppfyller särskilda kunskapskrav. Föreskrifter om

kunskapskrav meddelas av tillståndsmyndigheten. Ett bra sätt att se till att personalen får goda

kunskaper är att den genomgår sådan utbildning som avses i 12 §. När det gäller andra än de

personer, som särskilt anges enligt 14 § 2, kan dock kravet på goda kunskaper tillgodoses även

på annat sätt. Bestämmelsen i 15 § innebär att arbetsgivaren eller motsvarande måste förvissa sig

om att personalen har tillräckliga kunskaper. Bestämmelser om utbildning och kunskaper finns

även i 3 kap 3 § arbetsmiljölagen.

Till 16 § Antifoulingprodukter i klass 1 har tilläggsbeteckningen ASS, vilket innebär att

Arbetarskyddsstyrelsen lämnar tillstånd för användning.

Till 18 § Ett utbildningsbevis gäller således i högst fem år från utfärdandet. Förnyat bevis kan

erhållas efter genomgången repetitionskurs.

Observera att all personal som deltar i målningsarbetet skall ha genomgått

Arbetarskyddsstyrelsens utbildning.

Till 19 § Bestämmelserna i 19 § gäller även vid förnyad ansökan.

Till 19 § 1 Den arbetsgivare som här avses är arbetsgivaren för dem som arbetar med

antifoulingbehandling.

Till 19 § 2 Beskrivningen av utrustning bör t.ex. ange vilken typ av appliceringsutrustning som

används och vilket tryck som används vid sprutapplicering.

Till 19 § 4 Det är viktigt att instruktionerna utöver vad som anges i kommentaren till 2 §

innehåller uppgifter om åtgärder vid spill eller läckage som kan förorsaka skador i arbetsmiljön

eller den yttre miljön. Det är också viktigt att åtgärder efter arbetets slut, t.ex. rengöring av

utrustning, samt omhändertagande av avfall ingår i instruktionerna. Eftersom instruktionerna

skall vara detaljerade och anpassade till förhållandena på det enskilda arbetsstället, är det inte

möjligt att använda samma instruktioner vid alla arbetsställen. Det är därför som

Arbetarskyddsstyrelsen begär in exempel på instruktioner.

Till 19 § 5 Av yttrandet bör framgå om skyddsombudet tillstyrker att tillstånd meddelas. Om

tillstånd inte tillstyrks bör skälen för detta anges i yttrandet. Observera att om det inte finns

skyddsombud på arbetsstället skall yttrande från regionalt skyddsombud bifogas, om sådant

finns.

AFS 1998:6 24

Till 20 § I 29 kap 8 § miljöbalken finns bestämmelser om straff för den som bryter mot

föreskrifter som regeringen eller någon myndighet som regeringen bestämmer har meddelat om

bl. a. särskilda villkor för hantering av kemiska produkter.

AFS 1998:6 25

Information från Arbetarskyddsstyrelsen

Aktuella regler

Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS)

AFS 1980:11

Åtgärder mot luftföroreningar till förebyggande av ohälsa

AFS 1984:14

Första hjälpen

AFS 1985:6

Motorredskap och traktorer

AFS 1986:9

Tryckkärl och andra tryckbärande anordningar (senast omtryckt AFS 1994:39)

AFS 1986:25

Ögonspolning

AFS 1993:40

Användning av personlig skyddsutrustning

AFS 1994:2

Farliga ämnen

AFS 1994:32

Gravida och ammande arbetstagare

AFS 1996:1

Minderåriga

AFS 1996:2

Hygieniska gränsvärden

AFS 1997:6

Personalutrymmen

Kemikalieinspektionens författningssamling (KIFS)

KIFS 1987:3

Kemikalieinspektionens föreskrifter om märkning

vid överlåtelse av bekämpningsmedel

KIFS 1987:4

Kemikalieinspektionens föreskrifter om förpackningar

och om förvaring av hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter

KIFS 1988:3

Kemikalieinspektionens föreskrifter om antifoulingprodukter

KIFS 1989:4

Kemikalieinspektionens förskrifter om saluförbud och

användningsförbud för vissa bekämpningsmedel

KIFS 1989:6

Kemikalieinspektionens föreskrifter om kunskapskrav

för användning av vissa bekämpningsmedel

KIFS 1989:7

Kemikalieinspektionens föreskrifter om tillämpningen

av förordningen om bekämpningsmedel

KIFS 1990:10

Kemikalieinspektionens föreskrifter om träskydds-

behandlat virke

KIFS 1994:13

Kemikalieinspektionens föreskrifter om varuinformationsblad

Naturvårdsverkets författningssamling (SNFS)

SNFS 1997:2

Statens naturvårdsverks föreskrifter om spridning av kemiska

bekämpningsmedel

Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

SOSFS 1994:29 Tillstånd för användning av vissa bekämpningsmedel

Statens jordbruksverks författningssamling (SJVFS)

VFS 1991:95

Statens jordbruksverks föreskrifter om emballage för

betat utsäde

SJVFS 1993:59 Statens jordbruksverks föreskrifter om kunskapskrav

och tillstånd för att få använda vissa bekämpningsmedel

Statens räddningsverks författningssamling (SRVFS)

AFS 1998:6 26

SRVFS 1998:8

Statens räddningsverks föreskrifter om inrikes transport av farligt gods på väg och i terräng

Litteratur

Arbetarskyddsstyrelsens katalog med förteckning över arbetsmiljöregler, broschyrer, affischer, rapporter, böcker,

videofilmer och overheadserier. Utkommer årligen.

Bekämpning - hantering och risker. Jordbruk, trädgård och skogsbruk. Natur och Kultur / LTs förlag 1998.

Bekämpning i praktiken 1998. Jordbruk, trädgård och skogsbruk. Natur och Kultur / LTs förlag 1998.

Boken om personlig skyddsutrustning (H227). Handbok utgiven av Arbetarskyddsstyrelsen 1994.

Cancer och arbete. En bok om yrkesrelaterad cancer. Arbetarskyddsnämnden och Cancerfonden 1994.

Från silverfisk till hälsorisk. Skadedjur och åtgärder i samlingar. LTs förlag 1998.

Kemikalieinspektionens förteckning över bekämpningsmedel m.m. Utkommer årligen.

Kemikaliekontroll (H228). Arbetarskyddsstyrelsen 1998.

Kemiska hälsorisker. Arbetarskyddsnämnden 1997.

Kemiska risker (H6). Arbetaskyddsstyrelsen 1998.

Träimpregnering. Tryck- och vakuumimpregnering. Branschfakta från Naturvårdsverket 1998.

Arbetarskyddsstyrelsens regler, böcker, broschyrer och filmer kan beställas från:

Publikationsservice, Box 1300, 17125 SOLNA

Telefon 08-7309700

o Fax: 08-7309817.