AFS 2006:1

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om asbest och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

ARBETSMILJÖ

AFS 2006:1

VERKET

Asbest

Arbetsmiljöverkets författningssamling

AFS 2006:1

Asbest

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om asbest och allmänna

råd om tillämpningen av föreskrifterna

AFS 2006:1

Arbetsmiljöverkets föreskrifter

om asbest

Utkom från trycket

Beslutade den 16 februari 2006

den 6 mars 2006

Arbetsmiljöverket föreskriver med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen

(SFS 1977:1166) följande

1

Syfte

1 §

Syftet med dessa föreskrifter är att förebygga ohälsa när det finns risk

för exponering för asbesthaltigt damm i arbetet.

Tillämpningsområde

2 §

Dessa föreskrifter gäller varje verksamhet som medför risk för

exponering för asbesthaltigt damm i arbetet.

3 §

Bestämmelserna i 10–12 §§, 26 och 33 §§ gäller inte när asbesthaltigt

bergmaterial hanteras i samband med att materialet bryts.

4 §

Vid transport av asbesthaltigt avfall till plats för slutligt omhänder-

tagande gäller endast bestämmelserna i 20–23 och 25–26 §§.

5 §

Vid arbete på plats för slutligt omhändertagande av asbesthaltigt avfall

gäller endast bestämmelserna i 20–23, 25–26 och 49 §§.

6 §

Vid hantering av material där asbest ingår med en halt av högst 1

viktprocent gäller endast bestämmelserna i 8, 20–23, 27 och 28 §§.

7 §

Med arbetsgivare jämställs vid tillämpning av 14, 15 och 16 §§ i dessa

föreskrifter den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver

yrkesmässig verksamhet utan anställd samt de som för gemensam räkning

driver sådan verksamhet.

Med arbetstagare jämställs i dessa föreskrifter den som hyrts in för att

utföra arbete i verksamheten.

Definitioner

8 §

I dessa föreskrifter används följande beteckningar med nedan angiven

betydelse.

1) Jämför rådets direktiv 83/477/EEG av den 19 september 1983 om skydd för

arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet, andra särdirektivet enligt

artikel 8 i direktiv 80/1107/EEG (EGT L 263, 24.9.1983, s. 25, Celex 31983L0477)

senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/18/EG av den 27

mars 2003 (EUT L 97, 15.4.2003, s. 48, Celex 32003L0018)

AFS 2006:1

Asbest

Samlingsnamn för krysotil (vit asbest), krokidolit (blå

asbest) och amosit (brun asbest) samt de fibrösa

formerna av silikatmineralen antofyllit, tremolit och

aktinolit.

Asbesthaltigt damm Damm som innehåller luftburna eller på ytor avsatta

asbestfibrer.

Hantering

Arbete med asbest eller asbesthaltigt material som

medför eller kan medföra exponering för asbesthaltigt

damm.

Bearbetning och

Hantering som innebär ingrepp i asbest eller asbest-

behandling

haltigt material i samband med underhåll eller

reparation av byggnad eller teknisk anordning.

Rivning

Demontering av byggnad, byggnadsdel, teknisk

anordning eller del av sådan anordning som innehåller

asbest eller asbesthaltigt material.

Tillstånd

9 §

Tillstånd enligt 10 §, 11 § första stycket eller 12 § första stycket

meddelas antingen för viss tid eller för visst arbete. Tillstånd kan förenas

med villkor. Ett tillstånd får inte överlåtas.

Vid beslut om tillstånd skall beaktas om sökanden tidigare brutit mot

bestämmelser i dessa föreskrifter.

Forskning, utveckling och analys

10 §

Asbest eller asbesthaltigt material får hanteras för forsknings-,

utvecklings- eller analysändamål endast efter tillstånd av Arbetsmiljöverket.

Bearbetning och behandling

11 §

Asbest och asbesthaltigt material som redan installerats eller tagits i

bruk får hanteras vid bearbetning och behandling endast efter tillstånd av

Arbetsmiljöverket.

Enstaka hål får dock borras utan tillstånd om den totala tidsåtgången för

arbetet är mindre än en mantimme och den borrmaskin som används har

utsugsanordning.

Rivning

12 §

Material som innehåller asbest med en halt av mer än 1 viktprocent får

hanteras vid rivning av byggnad, byggnadsdel, teknisk anordning eller del

av sådan anordning endast efter tillstånd av Arbetsmiljöverket.

Tillstånd enligt första stycket behövs dock inte för enstaka rivning om den

totala tidsåtgången för arbetet är mindre än en mantimme och inte heller för

demontering av asbesthaltiga bromsbelägg och andra friktionselement eller

för demontering av asbesthaltiga packningar.

AFS 2006:1

Omprövning av tillstånd

13 §

Arbetsmiljöverket kan ompröva ett beslut om tillstånd enligt 10 §, 11 §

första stycket och 12 § första stycket om det behövs av säkerhetsskäl eller om

tillståndsinnehavaren bryter mot bestämmelser i 17 eller 18 §§.

Ansökan om tillstånd

Forskning, utveckling och analys

14 §

Ansökan om tillstånd enligt 10 § skall lämnas in till Arbetsmiljöverket

i det distrikt där arbetet skall utföras. Ansökan skall lämnas in av den

arbetsgivare vars arbetstagare skall utföra arbetet.

Ansökan skall innehålla uppgifter om

1. adressen till den plats där arbetet skall utföras,

2. ändamålet med hanteringen,

3. den typ av asbest eller asbesthaltigt material som skall hanteras,

4. beräknad mängd asbest eller asbesthaltigt material som skall hanteras,

5. den tidsperiod ansökan avser, samt

6. beräknad mängd asbesthaltigt avfall, vem som skall transportera bort

avfallet och var avfallet skall slutligt omhändertas.

Till ansökan skall bifogas

1. hanterings- och skyddsinstruktioner för arbetet,

2. intyg om asbestutbildning för dem som skall leda och för dem som

skall delta i arbetet, samt

3. yttrande över ansökan från arbetstagarnas skyddsombud eller, om

sådant skyddsombud inte finns, yttrande från regionalt skyddsombud.

Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig

verksamhet utan anställd och de som för gemensam räkning driver sådan

verksamhet behöver inte bifoga sådant yttrande som avses i tredje stycket

punkt 3.

Bearbetning och behandling

15 §

Ansökan om tillstånd enligt 11 § första stycket skall lämnas in till

Arbetsmiljöverket i det distrikt där arbetet skall utföras. Ansökan skall

lämnas in av den arbetsgivare vars arbetstagare skall utföra arbetet.

Ansökan skall innehålla uppgifter om

1. adressen till den plats där arbetet skall utföras,

2. arbetsmetoden,

3. arbetets omfattning,

4. den typ av asbesthaltigt material som skall hanteras,

5. datum för arbetets början och slut, samt

6. beräknad mängd asbesthaltigt avfall, vem som skall transportera bort

avfallet och var avfallet skall slutligt omhändertas.

Till ansökan skall bifogas

1. hanterings- och skyddsinstruktioner för arbetet,

2. intyg om asbestutbildning för dem som skall leda och för dem som

skall delta i arbetet, samt

3. yttrande över ansökan från arbetstagarnas skyddsombud eller, om

sådant skyddsombud inte finns, yttrande från regionalt skyddsombud.

Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig

verksamhet utan anställd och de som för gemensam räkning driver sådan

AFS 2006:1

verksamhet behöver inte bifoga sådant yttrande som avses i tredje stycket

punkt 3.

Rivning

16 §

Ansökan om tillstånd enligt 12 § första stycket skall lämnas in till

Arbetsmiljöverket av den arbetsgivare vars arbetstagare skall utföra rivning.

Ansökan skall lämnas in till Arbetsmiljöverket i det distrikt där

arbetsgivaren har sitt huvudkontor.

Ansökan skall innehålla uppgifter om

1. allmänna hanterings- och skyddsinstruktioner som anger hur

rivningsarbete skall utföras för att förhindra ohälsa,

2. intyg om asbestutbildning för dem som skall leda och för dem som

skall delta i rivningsarbetet,

3. intyg om sådana medicinska kontroller som avses i 49 §

(tjänstbarhetsintyg) för dem som skall delta i rivningsarbetet, samt

4. yttrande över ansökan från regionalt skyddsombud eller, om sådant

skyddsombud inte finns, yttrande från annat skyddsombud som företräder

de arbetstagare som skall delta i rivningsarbetet.

Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig

verksamhet utan anställd och de som för gemensam räkning driver sådan

verksamhet behöver inte bifoga sådant intyg eller sådant yttrande som avses

i andra stycket punkterna 3 och 4.

Anmälan om rivning

17 §

Den som har erhållit tillstånd enligt 12 § första stycket får påbörja ett

rivningsarbete först när de uppgifter som anges under punkterna 1–5

skriftligen har lämnats in till Arbetsmiljöverket i det distrikt där arbetet skall

utföras. Uppgifterna skall ha kommit in till distriktet senast två arbetsdagar

innan rivningen skall påbörjas, om inte Arbetsmiljöverket har medgivit

något annat.

Anmälan skall innehålla uppgifter om

1. adressen till rivningsobjektet,

2. namn och adress till den som har beställt arbetet,

3. datum för rivningens början och slut,

4. rivningsarbetets art, omfattning och typ av asbesthaltigt material, samt

5. beräknad mängd asbesthaltigt avfall, vem som skall transportera bort

avfallet och var avfallet skall slutligt omhändertas.

Handlingar på arbetsplatsen vid rivning

18 §

På en arbetsplats där rivning som anges i 12 § första stycket utförs

skall handlingar finnas om

1. Arbetsmiljöverkets tillståndsbeslut,

2. hanterings- och skyddsinstruktioner anpassade till det aktuella

rivningsarbetet,

3. bevis om asbestutbildning för dem som leder och för dem som deltar i

rivningsarbetet,

4. intyg om sådana medicinska kontroller som avses i 49 §

(tjänstbarhetsintyg) för dem som deltar i rivningsarbetet samt

AFS 2006:1

5. uppgifterna i anmälan enligt 17 § andra stycket.

Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig

verksamhet utan anställd och de som för gemensam räkning driver sådan

verksamhet behöver inte följa vad som anges om tjänstbarhetsintyg enligt

första stycket punkt 4.

På en plats där arbete som avses i 12 § andra stycket utförs skall

handlingar finnas om

1. hanterings- och skyddsinstruktioner anpassade till det aktuella arbetet,

och

2. bevis om asbestutbildning för dem som leder och för dem som deltar i

arbetet.

Allmänna åtgärder vid arbete med asbest eller

asbesthaltigt material

Utbildning och kunskaper

19 §

Den som leder och den som utför arbete med asbest eller asbesthaltigt

material skall ha genomgått sådan utbildning om asbest som minst omfattar

avsnitt om asbestens egenskaper, hälsoeffekter, förekomst, skyddsåtgärder,

nödfallsåtgärder,

handhavande

av

personlig

skyddsutrustning,

arbetsmetoder, kontrollåtgärder, avfallshantering, saneringsåtgärder samt

bestämmelser om medicinska kontroller.

Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarna har genomgått utbildningen

samt att arbetstagarnas kunskaper uppdateras när det behövs.

Bestämmelserna i första och andra stycket gäller inte den som skall leda

och inte heller den som skall utföra rivning av byggnad, byggnadsdel,

teknisk anordning eller del av sådan anordning som innehåller asbest eller

asbesthaltigt material. Därvid gäller i stället bestämmelserna om utbildning i

36 §.

Undersökning och riskbedömning

20 §

Innan ett arbete som medför eller kan medföra exponering för

asbesthaltigt damm påbörjas, skall alla åtgärder vidtas som behövs för att

identifiera de material som kan tänkas innehålla asbest.

21 §

Arbete i verksamhet som omfattas av dessa föreskrifter skall föregås

av en bedömning av risken för exponering för asbesthaltigt damm.

Hanterings- och skyddsinstruktioner

22 §

Vid arbete som medför eller kan medföra exponering för asbesthaltigt

damm skall finnas skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner som leder

till att arbetet kan utföras på ett säkert sätt. De skriftliga hanterings- och

skyddsinstruktionerna skall finnas tillgängliga på arbetsplatsen.

Förebyggande av dammspridning

23 §

Allt arbete med asbest och asbesthaltigt material skall planeras,

ordnas och utföras så att exponeringen för asbesthaltigt damm blir så låg

som möjligt. Antalet personer som kan komma att exponeras för sådant

damm skall begränsas till så få personer som möjligt.

Vid planeringen av arbetet skall hänsyn tas till risken för en oförutsedd

exponering för asbesthaltigt damm.

AFS 2006:1

24 §

Vid sådan hantering som anges i 10–11 §§ skall platsen där

verksamheten bedrivs vara klart avgränsad och tydligt märkt med texten:

”Asbestarbete – Tillträde förbjudet för obehöriga”.

25 §

Hytt på maskin eller fordon som används i dammande arbete där

asbest eller asbesthaltigt material förekommer skall ha särskild tillförsel av

luft som är så fri från luftföroreningar som möjligt.

26 §

Asbesthaltigt material, asbesthaltigt avfall samt emballage som

innehållit asbest eller asbesthaltigt material skall genast tas tillvara och

förvaras i sluten behållare eller på annat betryggande sätt fram till slutligt

omhändertagande.

27 §

Frånluft från dammsugare eller punktutsug får endast återföras om

luften renas så att minst 99,95 % av det respirabla asbestdammet avskiljs.

Motsvarande krav på rening gäller frånluft från fläktaggregat som

används för att åstadkomma undertryck i sådan inneslutning som avses i

41 §.

Exponeringskontroller

28 §

Arbetstagarnas exponering för asbesthaltigt damm skall kontrolleras

regelbundet om riskbedömningen enligt bestämmelserna i 21 § visar att det

behövs. Är exponeringen inte godtagbar med hänsyn till det hygieniska

gränsvärdet för asbest enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska

gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar, skall erforderliga åtgärder

omedelbart vidtas för att sänka exponeringen till godtagbar nivå. Arbetet får

inte fortsätta innan åtgärderna har vidtagits. Därefter skall ny kontroll av

exponeringen utföras så snart det är praktiskt möjligt, dock senast innan

arbetet slutförs.

Personlig skyddsutrustning och hygien

29 §

Vid sådan hantering som anges i 11 och 12 §§ skall de som deltar i

arbetet använda heltäckande och tättslutande skyddskläder med

huvudbonad. De skall även använda andningsskydd som är anpassat till

exponeringsförhållandena och användaren.

30 §

Skyddskläder skall vara av dammfrånstötande material och utan

fickor, slag eller liknande.

Skyddskläder och personlig skyddsutrustning skall hållas åtskilda från

andra arbetskläder och privata kläder.

Asbestförorenade skyddskläder får inte tvättas tillsammans med andra

kläder.

31 §

Lokaler och utrustning som används vid arbete med asbest eller

asbesthaltigt material skall hållas väl rengjorda.

32 §

Rökning är förbjuden innanför avgränsat område där asbest eller

asbesthaltigt material hanteras.

Märkning

33 §

Förpackning och behållare som innehåller asbest eller asbesthaltigt

material skall vara tydligt märkt med följande varningstext:

AFS 2006:1

”Dammet är hälsofarligt vid inandning – Innehåller asbest.”

Behållare med skyddskläder som har använts i asbestarbete skall vara

tydligt märkt med följande varningstext: ”Asbestförorenade skyddskläder”.

34 §

Om asbesthaltigt material kapslas in för att förebygga spridning av

asbesthaltigt damm skall inkapslingen vara märkt med följande text:

”Inkapslad asbest”.

Särskilda åtgärder vid arbete med asbest eller

asbesthaltigt material i samband med rivning

35 §

Vid rivning av byggnad, byggnadsdel, teknisk anordning eller del av

sådan anordning som innehåller material där asbest ingår med en halt av

mer än 1 viktprocent gäller utöver övriga bestämmelser i dessa föreskrifter

dessutom särskilda åtgärder enligt bestämmelserna i 36–48 §§.

Utbildning och kunskaper vid rivning

36 §

Den som leder och den som utför arbete med rivning av byggnad,

byggnadsdel, teknisk anordning eller del av sådan anordning som

innehåller asbest eller asbesthaltigt material skall ha genomgått sådan

särskild utbildning om asbest som minst innehåller avsnitt om asbestens

egenskaper, hälsoeffekter, förekomst, skyddsåtgärder, nödfallsåtgärder,

handhavande

av

personlig

skyddsutrustning,

arbetsmetoder,

kontrollåtgärder, avfallshantering, saneringsåtgärder, bestämmelser om

medicinska

kontroller

samt

rivningsteknik

med

praktiska

tillämpningsövningar.

De personer som avses i första stycket skall därefter minst vart femte år

genomgå en kompletterande utbildning om asbest bestående av

kunskapsrepetition och aktualisering av kunskapsläget.

Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarna har genomgått utbildningarna.

Utbildningen enligt första stycket uppfyller även utbildningskravet för

sådan hantering som anges i 11 §.

Undersökning vid rivning

37 §

När det finns minsta tveksamhet om en byggnad eller en teknisk

anordning innehåller asbest eller asbesthaltigt material skall arbetsgivaren

begära ett klarläggande därom från byggnadens eller den tekniska

anordningens ägare.

Hanterings- och skyddsinstruktioner vid rivning

38 §

De allmänna hanterings- och skyddsinstruktioner som har lämnats in

till Arbetsmiljöverket enligt bestämmelserna i 16 § skall varje gång anpassas

till det aktuella rivningsarbetet innan detta påbörjas.

Förebyggande av dammspridning vid rivning

39 §

De delar av en byggnad eller teknisk anordning som innehåller asbest

eller asbesthaltigt material skall, så långt det är möjligt med hänsyn till

risken för exponering för asbesthaltigt damm, avlägsnas innan rivning av de

övriga delarna påbörjas.

AFS 2006:1

40 §

En arbetsplats där rivning av asbest eller asbesthaltigt material utförs

skall vara avgränsad och tydligt markerad med texten:

”Varning – Rivning – Asbest – Tillträde förbjudet för obehöriga”.

41 §

Vid rivningsarbete inomhus skall platsen för rivningen vara

innesluten. Inneslutningen skall ha undertryck så att spridning av

asbesthaltigt damm till angränsande lokaler eller andra utrymmen

förhindras. Undertrycket skall kunna kontrolleras. Tillträde till och utträde

från det inneslutna området skall endast kunna ske genom luftsluss.

Bestämmelserna i första stycket avseende kravet på luftsluss gäller inte

när spridning av asbesthaltigt damm förhindras genom en arbetsmetod som

innebär att rivningen utförs från inneslutningens utsida.

42 §

Handhållna och mobila maskiner som används vid rivningsarbete

skall vara kopplade till anordning som är avsedd för utsugning av

asbesthaltigt damm.

Ensamarbete vid rivning

43 §

Vid ensamarbete innanför sådan inneslutning med luftsluss som avses

i 41 § första stycket skall den ensamarbetandes behov av olycksfalls-

beredskap särskilt uppmärksammas.

Personlig skyddsutrustning och hygien vid rivning

44 §

Vid rivningsarbete innanför sådan inneslutning med luftsluss som

avses i 41 § första stycket skall andningsskydd som består av

tryckluftsapparat med säkerhetstryck eller annan likvärdig utrustning

användas.

Kravet på sådant andningsskydd som anges i första stycket gäller inte om

arbetsmetoden innebär att rivningen utförs från inneslutningens utsida.

45 §

Varje gång ett inneslutet rivningsområde behöver lämnas skall

skyddskläderna dammsugas och tas av i ett särskilt utrymme i sådan

luftsluss som avses i 41 § första stycket innan andningsskyddet tas av.

Andra arbetskläder och privata kläder får inte tas in i detta utrymme.

46 §

Andningsskyddens funktion skall kontrolleras före varje användning.

All skyddsutrustning skall rengöras noga efter varje användning.

47 §

Anordning för handtvätt skall finnas i sådan luftsluss som avses i 41 §

första stycket.

Dusch med varmt och kallt vatten samt toalett skall finnas lätt tillgängliga

intill arbetsplatsen.

De som deltar i arbetet skall ha möjlighet att tvätta sig före måltid och

duscha efter avslutat arbete.

Det skall finnas tillgång till områden på eller intill arbetsplatsen där det

går att äta och dricka utan risk för exponering för asbesthaltigt damm.

48 §

Efter avslutat rivningsarbete skall arbetsplatsen snarast rengöras från

asbest eller asbesthaltigt material. Den inneslutning med undertryck och

luftsluss som avses i 41 § första stycket får inte tas bort och annat arbete får

inte påbörjas på platsen innan rengöringen är avslutad och en kontroll visar

att det inte finns risk för exponering för asbesthaltigt damm.

AFS 2006:1

Asbesthaltigt damm som har avsatts på ytor skall i första hand damm-

sugas eller tvättas bort.

Luftburet asbesthaltigt damm skall avlägsnas genom tillräckligt lång efter-

ventilering.

Medicinska kontroller

49 §

Arbetsgivaren skall ordna med medicinska kontroller enligt

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet för de

arbetstagare som sysselsätts eller kommer att sysselsättas i något av följande

arbeten.

1. Arbete som kräver tillstånd enligt 10 § eller 11 §, när det anges i

tillståndet.

2. Arbete som kräver tillstånd enligt 12 §.

3. Annat arbete än som avses under punkterna 1 och 2 och som kan

medföra exponering för asbesthaltigt damm mer än 50 timmar per

kalenderår.

Arbetsgivaren skall föra ett exponeringsregister enligt Arbetsmiljöverkets

föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet över de arbetstagare som

omfattas av bestämmelserna i första stycket.

Bestämmelser om straff och sanktionsavgifter

50 §

Bestämmelserna i 10 §, 11 § första stycket och 12 § första stycket utgör

föreskrifter enligt 4 kap.2 och 4 §§arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160).

Bestämmelserna i 33 § utgör föreskrifter enligt 4 kap. 1 § 1 samma lag.

Bestämmelserna i 36 § första och andra stycket utgör föreskrifter enligt 4

kap. 6 § samma lag. Bestämmelserna i 49 § utgör föreskrifter enligt 4 kap. 5 §

samma lag.

Brott mot bestämmelserna i 10 §, 11 § första stycket, 33 §, 36 § första och

andra stycket samt 49 § kan enligt 8 kap. 2 § samma lag medföra böter.

Bestämmelserna i 51 § utgör föreskrifter enligt 8 kap. 5 § arbetsmiljö-lagen.

51 §

Fysiska personer och andra juridiska personer än svenska staten som

överträder bestämmelserna i 12 § första stycket skall betala sanktionsavgift

enligt 8 kap.510 §§arbetsmiljölagen.

Avgiften fastställs till 50 000 kronor.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Dessa föreskrifter träder i kraft den 15 april 2006. Samtidigt upphävs

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om asbest (AFS 1996:13).

Bestämmelserna i 36 § andra stycket träder dock i kraft först den 1 januari

2007.

Tillstånd som har meddelats med stöd av de upphävda föreskrifterna

(AFS 1996:13) gäller som tillstånd enligt de nya föreskrifterna. De upphävda

föreskrifterna om asbest (AFS 1996:13) gäller fortfarande för tillstånd som

har beviljats före den 15 april 2006.

Läkarundersökning och läkarkontroll som har utförts enligt de upphävda

föreskrifterna (AFS 1996:13) gäller som medicinska kontroller enligt de nya

föreskrifterna.

AFS 2006:1

KENTH PETTERSSON

Anna Billgren

Anna Middelman

AFS 2006:1

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av

föreskrifterna om asbest

Arbetsmiljöverket meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:1) om asbest.

Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte

tvingande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i föreskrifterna.

De skall upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven eller visa exempel på

praktiska lösningar och förfaringssätt samt ge rekommendationer,

bakgrundsinformation och hänvisningar.

De grundläggande skyldigheterna om arbetsgivarens arbetsmiljöarbete

finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Enligt

dessa bestämmelser skall arbetsgivaren regelbundet undersöka och

riskbedöma arbetsförhållandena i verksamheten och göra klart för sig vilka

åtgärder som behöver vidtas för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet.

Vilka

dessa

åtgärder

är

anges

i

andra

föreskrifter

som

Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket har meddelat, t.ex.

föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. Arbetsgivaren skall vidare vidta de

erforderliga åtgärderna, regelbundet kontrollera om dessa åtgärder har haft

avsedd effekt och vid behov vidta ytterligare åtgärder.

Bakgrund

Asbest – förekomst och användningsområden

Asbest är ett samlingsnamn på en rad i naturen förekommande fibrösa

kristallina silikatmineral med olika kemisk sammansättning och olika

egenskaper. Den dominerande asbestsorten är krysotil (99 % av all asbest).

Den bryts huvudsakligen i Ryssland, Kina, Kanada och Kazakstan. De

övriga asbestsorterna är amosit, antofyllit, tremolit, aktinolit och krokidolit. I

Sverige bryts ingen asbest. En beskrivning av de olika asbesttyperna finns i

kommentarerna till 8 §.

Användningsområden

Asbest har använts sedan lång tid tillbaka p.g.a. dess värdefulla tekniska

egenskaper såsom hög mekanisk hållfasthet och smidighet, hög termisk

beständighet, god ljud- och värmeisolerande förmåga samt hög kemisk

beständighet.

Kommersiellt började asbest användas under andra hälften av 1800-talet.

Asbest har använts inom ett stort antal områden och i ca 3 000 produkter.

Exempel på användningsområden är skyddskläder mot hetta,

isoleringsmaterial, bromsband, packningar, tillsats till murbruk, armerad

plast, elkablar och golvmaterial. Asbest har länge använts i byggnader,

fartyg och ångpannor. Stora mängder av asbest har tidigare använts som

bullerisolering. I vissa fall har den sprutats på stålkonstruktioner för att öka

brandmotståndet. I dag använder man främst olika syntetiska oorganiska

fibrer (jämför föreskrifterna om syntetiska oorganiska fibrer) för buller- och

brandisolering.

AFS 2006:1

Asbesthaltiga produkter

I produkter kan asbest förekomma i fri form eller bunden till, alternativt

blandad med, andra ämnen. I fri form förekommer asbest som tråd, garn,

väv m.m. Asbest i en sammansatt produkt kan vara kemiskt eller fysikaliskt

bunden till cement, gummi, plaster (främst härdplaster), polytetrafluoreten

(PTFE) och silikon. Exempel på sådana produkter är vissa golvplattor,

eternitplattor, magnesiamassa (gurmassa) och i asbestplattor.

I Sverige ökade användningen av asbest och asbesthaltiga produkter fram

till början av 1970-talet. Den svenska importen av råasbest uppgick i mitten

av 1960-talet till cirka 20 000 ton per år. Den höll sig kvar på samma nivå

fram till år 1973. Efter år 1973 minskade importen av råasbest dramatiskt och

upphörde helt år 1997.

Användningsområden för produkter av olika asbesttyper

Krysotil

är

den

asbestsort

som

vanligen

användes

inom

asbestcementindustrin som tillverkade produkter med 5–20 viktprocent

asbest. Krysotil användes i friktionselement (30–80 % asbest) och packningar

(40–75 % asbest). Långa krysotilfibrer har använts för asbestväv med 80–100

viktprocent krysotil. Vid tillverkning av olika golvbeläggningsmaterial har

stora mängder kortfibrig krysotil använts som fyllnads- och

armeringsmaterial, liksom i många färg-, tak-, beklädnads- och

plastprodukter.

Krokidolit

användes huvudsakligen till filter, packningar, isoleringar m.m.

när det krävdes syrabeständighet. Krokidoliten kan även förekomma i andra

produkter, bl.a. i mindre omfattning i asbestcementprodukter.

Amosit

användes huvudsakligen som isolering i blandning med basisk

magnesiumkarbonat (magnesia alba). Blandningen användes till isolering av

rör, ångpannor m.m.

Antofyllitasbest

, som är beständig mot syra och lut, användes som fyllnads-

och armeringsmaterial i produkter som skulle vara alkali- eller

syrabeständiga, t.ex. vissa plastprodukter, asbestpapp samt cement- och

isoleringsmassor.

Tremolitasbest

och aktinolitasbest kan förekomma som föroreningar i -

andra viktiga industrimineral. Exempel på sådana är talk och dolomit.

Hälsoeffekter av asbest

Inandning av luftburet asbesthaltigt damm

Vid arbete med asbest och asbesthaltigt material kan ett luftburet damm

bestående av bl.a. nål- eller trådformiga asbestfibrer uppstå. De är ofta några

tiondels millimeter långa. Asbestfibrerna uppträder oftast i form av

fiberknippen som kan spjälkas på längden. De mycket fina fibrer som då

uppstår kan vara ned till ett par hundradels mikrometer tjocka.

Inandning av asbestfibrer kan medföra sjukliga förändringar, främst i

andningsorganen. De fibrer som är mindre än 3 mikrometer i diameter är -

respirabla och kan efter inandning och deponering i lungblåsorna

(alveolerna) så småningom fastna, t.ex. på ytan av det inre lungsäcksbladet.

Asbestfibrer som är tillräckligt tunna (mindre än 3 mikrometer) kan tränga

långt ner i lungorna även om de är långa (längre än 100 mikrometer).

Asbestfibrer som fastnat i lungorna kan sedan transporteras vidare, bland

AFS 2006:1

annat till lungsäck och bukhinna. De elimineras mycket långsamt och vissa

fibrer blir kvar.

Sjukdomar på grund av inandning av asbestfibrer

Asbest kan ge upphov till flera olika sjukdomar.

Mesoteliom

Mesoteliom är en mycket allvarlig tumörform och varje år drabbas ett drygt

hundratal personer i Sverige. Flertalet av dessa har fått sjukdomen genom

yrkesmässig asbestexponering långt tillbaka i tiden. Mesoteliom uppträder

först många år efter det att asbestexponeringen började (vanligen 20–40 år).

Den kan förekomma även efter låggradig exponering. Mesoteliom kan sitta

i lungsäcken eller i bukhinnan.

Lungcancer

Asbest kan också orsaka lungcancer. Sådan lungcancer skiljer sig inte åt från

den som uppträder i samband med rökning. Risken beror på hur mycket

asbest man utsatts för. Vissa undersökningar visar att t.ex. isoleringsarbetare

som under många år arbetat med asbest har haft en ca femfaldig riskökning

för lungcancer. Personer som har arbetat länge på varv med asbest har ofta

haft en fördubblad risk. Både rökare och ickerökare drabbas. Eftersom

rökare löper redan från början en betydligt högre risk innebär det att risken

för rökande asbestarbetare är särskilt hög. Grupper med lägre exponering

har lägre risk.

Asbestos

Asbestos innebär en ökning av mängden bindväv i lungorna (lungfibros),

som leder till nedsättning av lungfunktionen och till invaliditet på grund av

andningssvårigheter. Asbestos drabbar bara den som utsatts för mycket

höga halter asbest under lång tid. Asbestos finns i olika svårighetsgrader och

om sjukdomen upptäcks tidigt kan man genom att stoppa exponeringen

göra att sjukdomen avstannar eller fortskrider mycket långsamt.

Hälsokontroller av asbestexponerade innehåller undersökningar som ska

upptäcka denna sjukdom tidigt, bl.a. lungröntgen och spirometri.

Pleuraplack

Om asbestfibrer fastnat på lungsäcksbladet kan detta leda till förtjockningar

av bindväv, s.k. pleuraplack, som senare kan förkalkas. Förtjockningarna

bildas i lungsäcken mot diafragman, men även vid hjärtsäcken. Plack kan

även bildas i bukhinnan, sannolikt genom nedsvald asbest. Pleuraplack ger i

regel inte upphov till besvär eller funktionsnedsättning, men undantag

finns. Förtjockningarna bör betraktas som ett tecken på asbestexponering.

Lungsäcksutgjutningarna ger i regel inte heller upphov till besvär, men de

tenderar att återkomma.

Faran med asbesthantering vid de nivåer av asbesthaltigt damm som kan

vara aktuella i Sverige idag är framför allt risken för mesoteliom.

Pleuraplack är också förhållandevis vanligt vid låg exponering.

Exponering för asbesthaltigt damm

Hälsorisk under många år framöver

De regler om asbest som infördes under 1970-talet och senare har medfört

att användningen av asbest har minskat kraftigt. Den tidigare användningen

AFS 2006:1

av asbest framför allt inom byggnadsindustrin (isoleringsmaterial,

asbestcement m.m.) och vid isolering av ångpannor m.m., innebär dock att

det under många år framöver kommer att finnas hälsorisker vid reparations-

och underhållsarbeten och vid rivning av byggnader och tekniska

anordningar.

När asbest förekommer i fri form är riskerna för dammbildning betydligt

större än när den är bunden i exempelvis gummi i en packning. Speciellt

besvärliga är produkter där asbest förekommer i pulverform.

Material där asbest förekommer bunden dammar vid normal hantering

inte nämnvärt. Vid sågning, slipning eller borrning och liknande ingrepp

kan dock fibrerna frigöras och betydande fiberhalter bildas.

I fall där undertak i byggnader består av korrugerade asbestcementplattor,

liksom i lokaler där tilluften varit i kontakt med delar av

ventilationssystemet som innehåller asbest, visar analys av luftprover med

elektronmikroskopi på förekomst av respirabla asbestfibrer. De halter som

uppmätts har dock varit mycket låga.

Exponering för asbesthaltigt damm kan förekomma i samband med

demontering av asbesthaltiga friktionselement samt vid brytning och

beredning av asbesthaltigt mineral.

Det är viktigt med inventering av förekomsten av asbest och asbesthaltigt

material. I många fall kan identifiering av asbest och asbesthaltigt material

utföras genom besiktning. Vid osäkerhet om materialet innehåller asbest är

det lämpligt att skicka materialprover till laboratorier med specialkom-

petens för analys.

Analys av prover för exponeringsbedömning

I dessa föreskrifter avses asbestfibrer som har ett längd–breddförhållande

större än 3:1, en diameter mindre än 3 mikrometer och en längd på mer än

5 mikrometer.

Bedömning av eventuell exponering i förhållande till det hygieniska

gränsvärdet för asbest förutsätter att provtagning och analys sker i enlighet

med de kriterier som anges i föreskrifterna om hygieniska gränsvärden och

åtgärder mot luftföroreningar.

Gränsvärdena utgår från att prover med avseende på asbestfibrer

analyseras i faskontrastmikroskop enligt WHO-metoden (eller genom annan

likvärdig metod).

Prover från miljöer med mycket låg asbestförekomst, exempelvis i

utomhusmiljöer och i byggnader innan eller efter det att asbesten tagits bort,

går ofta inte att analysera i faskontrastmikroskop. Sådana prover analyseras

regelmässigt endast på några få analyslaboratorier med hjälp av elektron-

mikroskop. Resultat från dessa två analysmetoder kan inte utan vidare

jämföras med varandra.

AFS 2006:1

Kommentarer till vissa paragrafer

Användningsförbud

Kemikalieinspektionen har i föreskrifter om kemiska produkter och

biotekniska organismer meddelat bestämmelser om förbud att släppa ut på

marknaden och använda asbest och produkter som medvetet tillsatts

asbetsfibrer. Detta förbud gäller inte användning av varor som installerats

eller tagits i bruk före den 1 januari 2005 tills dessa slutförvaras eller tas ur

bruk.

Tillämpningsområde

Till 2 §

I tillämpningsområdet inbegrips även undersökning av förekomst

av

asbesthaltigt

material,

inspektion

av

t.ex.

asbesthaltiga

ventilationskanaler, omhändertagande av asbestförorenade kläder och

liknande förfaranden.

Till 3 §

Asbest förekommer i mindre omfattning i den svenska

berggrunden. Även andra mineral än asbestmineral, t.ex. talk och dolomit,

kan vara mer eller mindre förorenade av asbest.

Det är viktigt att ta hänsyn till risken för skadlig asbestexponering om

material där asbest förekommer som förorening hanteras så att luftburet

asbesthaltigt damm uppstår. Vilka åtgärder som behöver vidtas för att

minska eventuell asbestexponering vid gruvbrytning och anläggningsarbete

får avgöras från fall till fall, beroende på bergets asbesthalt och uppmätta

asbestfibernivåer. Det förutsätts att provtagning för analys av asbesthalt

utförs så att analysen kan göras på ett för produkten eller mineralet

representativt material.

Till 4 och 5 §§

Bestämmelser om farligt avfall finns i avfallsförordningen.

Naturvårdsverket har meddelat föreskrifter om deponering, kriterier och

förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av

avfall.

Till 6 §

Den angivna procentsatsen avser halten asbest i ursprungsmate-

rialet och inte t.ex. i rivningsmassorna.

Ytterst få asbesthaltiga material innehåller mindre än 1 viktprocent asbest.

Till 7 §

Med arbetstagare likställs enligt arbetsmiljölagen även elever, vissa

vårdtagare och värnpliktiga.

I 3 kap. 12 § arbetsmiljölagen finns bestämmelser om ansvar för den som

hyr in arbetskraft. Bestämmelserna gäller när en arbetsgivare mot ersättning

ställer arbetskraft, som är anställd hos honom, till en beställares/inhyrares

förfogande för att utföra arbete som hör till beställarens/inhyrarens

verksamhet.

Beställaren/inhyraren disponerar över arbetskraften och utövar samtidigt

den direkta arbetsledningen. Beställarens/inhyrarens ansvar för den

inhyrda

arbetskraften

motsvarar

i

princip

en

arbetsgivares

arbetsmiljöansvar, dock begränsat till det aktuella arbetet på det främmande

arbetsstället.

AFS 2006:1

Definitioner

Till 8 §

I nedanstående tabell anges i vilka mineral olika asbesttyper

förekommer, kemisk formel samt CAS-nummer (CAS = Chemical Abstract

Service).

Mineral

Asbest

Formel

CAS-nr

Amfibolgruppen

Aktinolit

Aktinolitasbest

Ca

2

(Mg,Fe)

5

Si

8

O

22

(OH)

2

77536-66-4

Antofyllit

Antofyllitasbest (Fe,Mg)

7

Si

8

O

22

(OH)

2

77536-67-5

Kummingtonit- Amosit

1)

(Fe,Mg)

7

Si

8

O

22

(OH)

2

12172-73-5

Grunerit

Riebeckit

Krokidolit

2)

Na

2

Fe

5

Si

8

O

22

(OH)

2

12001-28-4

Tremolit

Tremolitasbest

Ca

2

Mg

5

Si

8

O

22

(OH)

2

77536-68-6

Serpentingruppen

Serpentin

Krysotil

3)

Mg

6

Si

4

O

10

(OH)

8

12001-29-5

1) = brun asbest

2) = blå asbest

3) = vit asbest

Former av mineralerna aktinolit, antofyllit och tremolit där partiklarna

uppfyller fiberdefinitionen betraktas från arbetsmiljösynpunkt som asbest

och får här beteckningarna aktinolitasbest, antofyllitasbest och tremolitasbest.

Aktinolit, antofyllit och tremolit förekommer även som icke fibrösa mineral.

Tillstånd

Bearbetning och behandling

Till 11 §

Hantering som avses i bestämmelsen kan vara högtryckstvättning,

tryckluftsblåsning, blästring, målarskrapning, stålborstning, rotborstning,

slipning med sandpapper, rengöring med sotarutrustning, sågning,

håltagning, rengöring av ventilationssystem m.m.

I den totala arbetstiden vid borrning av enstaka hål ingår även

omhändertagande av det asbesthaltiga avfallet och rengöring.

Även om tillstånd inte krävs för själva arbetet som sådant behöver andra

bestämmelser i föreskrifterna följas.

Om arbetsgivarens verksamhet är sådan att borrning av hål i asbesthaltigt

material är en väsentlig del av förekommande arbeten och relativt

regelbundet återkommande är det inte fråga om sådan borrning som avses

med undantaget i bestämmelsens andra stycket.

I Arbetsmiljöverkets bedömning vid tillståndsgivning ingår även

värdering av om det föreslagna asbestarbetet är nödvändigt och om den

valda metoden är betryggande från arbetsmiljösynpunkt. För att i framtiden

minska risken för exponering för asbest i samband med underhållsarbeten

är det viktigt att vid beställning och planering av arbete som innebär

bearbetning och behandling av asbest eller asbesthaltigt material överväga

att i stället avlägsna det asbesthaltiga materialet.

AFS 2006:1

Inbyggnad av befintliga yttertak av asbestcement med t.ex. plåt medför

normalt bearbetning av asbesthaltigt material och är inte någon lämplig

metod från arbetsmiljösynpunkt. Under vissa förutsättningar kan dock

själva takkonstruktionen utgöra tillräcklig avskärmning för eventuell

spridning av asbestfibrer in i byggnaden. Det kan vara fallet när det t.ex.

finns ett tättliggande undertak direkt under asbesttaket.

Vid högtryckstvätt av asbestcementprodukter på tak och fasader frigörs en

avsevärd mängd asbesthaltigt damm. Rengöring med en konventionell

högtryckstvätt är därför en olämplig metod. Ett tillstånd för denna metod

kan därför inte påräknas om den inte modifieras så att spridning av

asbesthaltigt damm begränsas effektivt.

Rivning

Till 12 §

Med teknisk anordning avses här ventilationstrummor, ångpannor,

värmepannor, ångturbiner, fartyg, järnvägsvagnar, elektriska motorer och

liknande där asbest använts som isolering.

Tillstånd enligt 12 § behövs även för den som bedriver verksamhet med

inriktning på rengöring av maskiner och utrustning från asbesthaltigt

damm.

Till rivningen räknas även förarbete på platsen, omhändertagande av

asbestavfall och städning av arbetsplatsen efteråt.

Även om tillstånd inte krävs för själva arbetet som sådant behöver andra

bestämmelser i föreskrifterna följas.

Undantaget beträffande enstaka rivning omfattar inte upprepade

rivningsarbeten, även om tidsåtgången för varje rivningsarbete är mindre än

en mantimme.

Ansökan om tillstånd

Forskning, utveckling och analys

Till 14 §

Den utbildning om asbest som avses anges i 19 § första och andra

stycket.

Bearbetning och behandling

Till 15 §

Blankett för ansökan om tillstånd för bearbetning och behandling

finns på Arbetsmiljöverkets webbplats

www.av.se

Rivning

Till 16 §

Blankett för ansökan om tillstånd för rivning av asbest och

asbesthaltigt material finns på Arbetsmiljöverkets webbplats

www.av.se

Anmälan om rivning

Till 17 §

Blankett för anmälan av uppgifter vid rivning finns på Arbets-

miljöverkets webbplats

www.av.se

AFS 2006:1

Allmänna åtgärder vid arbete med asbest eller

asbesthaltigt material

Utbildning och kunskaper

Till 19 §

Tre nivåer kan särskiljas när det gäller krav på kunskaper.

Information om risker med asbest

. Bestämmelserna i 3 kap. 3 §

arbetsmiljölagen innebär bl.a. att arbetsgivaren är skyldig att informera

arbetstagarna om de risker som kan vara förknippade med arbetet och

förvissa sig om att arbetstagarna vet hur man skyddar sig mot riskerna.

Bestämmelserna i 4 § samma kapitel innebär bl.a. att arbetstagaren skall

följa givna föreskrifter, medverka i arbetsmiljöarbetet och i övrigt delta i de

åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall.

Det är viktigt att undervisningen vid gymnasieskolan för blivande

byggnadsarbetare och byggnadsingenjörer innehåller avsnitt om bl.a.

asbestens hälsoeffekter och förekomst.

Informationsmaterial om asbest har utarbetats av parterna på

arbetsmarknaden och Arbetsmiljöverket m.fl.

Allmän utbildning om asbest

är en utbildning för dem som skall arbeta

med t.ex. bearbetning och behandling av asbest eller asbesthaltigt material

samt för arbetsledare på platsen och annan ansvarig personal. Det är viktigt

att arbetsledare m.fl. även har kunskaper om ansvarsfrågor, samordnings-

åtgärder och riskbedömning.

Uppdatering av kunskaper kan ske genom kurser och seminarier samt

genom instruktioner, diskussioner och inläsning m.m.

Ett program för allmän utbildning om asbest har utarbetats av

arbetsmarknadens parter i samråd.

Särskild utbildning om asbest

gäller för dem som skall utföra rivning av -

asbest eller asbesthaltigt material och arbetsledare på platsen. Det är viktigt

att tyngdpunkten i utbildningen ligger på åtgärdsstrategier och praktiska

övningar och att utbildningen för arbetsledare även omfattar avsnitt om

ansvarsfrågor, samordningsåtgärder och riskbedömning.

Ett program för särskild utbildning om asbest har utarbetats av

arbetsmarknadens parter i samråd.

Utbildning genomförs av utbildningsgivare som har godkänts av

arbetsmarknadens parter.

Undersökning och riskbedömning

Till 20 §

Asbest och asbesthaltigt material har använts som brandskydd,

värmeisolering, ljuddämpning, armering m.m. i de flesta slag av byggnader

som uppfördes före år 1977.

Ytterligare information finns i handledningen Asbest i byggnader

(Byggförlaget).

Hanterings- och skyddsinstruktioner

Till 22 §

Det är viktigt att hanterings- och skyddsinstruktionerna delas in i

avsnitt som gäller åtgärder för att förhindra dammspridning, personlig

skyddsutrustning, typ av andningsskydd, arbetsmetod, efterstädning,

avfallshantering, personlig hygien m.m. Hanterings- och skydds-

instruktionerna kan på så sätt användas som en arbetsplan.

AFS 2006:1

Hanterings- och skyddsinstruktionerna kan utgöra en komplettering till

byggplatsens arbetsmiljöplan som upprättas i enlighet med bestämmelser i

föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete.

I kommentarer till föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker finns ytterligare

exempel på vad som kan behöva ingå i hanterings- och skydds-

instruktionerna.

Förebyggande av dammspridning

Till 23 §

Från skyddssynpunkt är det viktigt att undvika ackordslöne-

system.

Till 24 §

I föreskrifterna om varselmärkning och varselsignalering finns

bestämmelser om utformningen av märkningen.

Till 25 §

Med hänsyn till de dammkoncentrationer som kan förekomma vid

hantering av asbesthaltiga rivningsmassor, t.ex. på byggarbetsplatser och på

plats för slutligt omhändertagande av asbesthaltigt avfall (avfallsdeponi),

behöver tilluftsaggregat som används till hytt normalt ha filter med minst

99,95 % avskiljningsgrad, mätt enligt svensk standard SS-EN 1822-1 eller

motsvarande, tillsammans med lämpligt grundfilter. Filter med denna

prestanda kallas HEPA-filter, klass H13 (kallades förr mikrofilter eller

absolutfilter).

Det är viktigt att luft förs till hytt så att det blir övertryck i hytten. Föraren

kan behöva ha tillgång till andningsskydd klass P3 att användas vid behov.

Till 26 §

Asbesthaltigt avfall kan bestå av rivningsmaterial, skyddskläder av

typ engångsoverall, asbestisolerade ventilationstrummor, värmeväxlare,

rördelar, varmvattenberedare, elektrisk utrustning, isoleringsmaterial från

byggnader och fartyg samt fasad- och takplattor av asbestcement m.m.

Det är viktigt att asbestavfallet tas om hand i samband med varje

arbetsmoment. Beroende på volym och beskaffenhet kan sluten container

eller plastsäck vara lämpliga behållare.

Det är viktigt att asbestförorenad utrustning innesluts och förvaras i sluten

förpackning om rengöringen är avsedd att utföras utanför sanerings-

området.

Kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltningar kan vanligen anvisa

lämplig plats för deponering av asbestavfall.

Till 27 §

För att frånluft från mobil dammsugare skall renas med minst

99,95 % avskiljningsgrad behöver filtret uppfylla kraven enligt klass H13 i

svensk standard SS - EN 1822-1 eller motsvarande. Filtret kallas HEPA-filter

klass H13.

Exponeringskontroller

Till 28 §

Bestämmelser om utredning och mätning av exponering finns i -

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden och åtgärder mot

luftföroreningar. Enligt dessa bestämmelser skall en ny exponeringsmätning

efter vidtagen åtgärd genomföras senast tre månader efter det att åtgärden

vidtogs. När det gäller arbete av kortare varaktighet kan av naturliga skäl

nämnda bestämmelse inte tillämpas.

AFS 2006:1

Personlig skyddsutrustning och hygien

Till 29 §

Val av andningsskydd avgörs i varje enskilt fall och med hänsyn

till resultatet av riskbedömningen av arbetsförhållandena på platsen.

När det är mycket svårt att använda tryckluftsapparat, t.ex. när det är

långt till tryckluftsaggregatet, kan filterskydd med fläkt vara tillräckligt om

– arbetet inte är fysiskt tungt,

– koncentrationen asbestfibrer i luften inte är extremt hög och

– andningsskyddet har

* partikelfilter klass P3, samt

* hjälm eller huva (THP3) eller helmask (TMP3) och

* anordning som gör bäraren uppmärksam på tryckfall i systemet.

I Arbetsmiljöverkets bok Personlig skyddsutrustning behandlas frågor om

val av andningsskydd, utprovning av andningsmask och skötsel m.m. av

andningsskydd. I boken Din personliga utrustning – är vägen till säkrare arbete

finns vägledning för val av personlig skyddsutrustning och exempel på vad

som kan behöva ingå i ett utbildnings- och träningsprogram om

andningsskydd. Förutom de metoder som nämns i boken kan en

mätutrustning användas som mäter halten partiklar utanför och innanför

masken. Kvoten av dessa halter utgör ett mått på andningsskyddets

effektivitet.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av personlig

skyddsutrustning skall arbetsgivaren ordna med instruktion och övning och,

om det behövs, demonstrera hur utrustningen skall användas så att man

uppnår avsedd skyddseffekt.

Till 30 §

I föreskrifterna om arbetsplatsens utformning finns bestämmelser om

utrymmen för förvaring av privata kläder, arbetskläder och skyddskläder.

Vid utpassering genom luftsluss är det lämpligt att lägga använda

skyddskläder i särskilda plastsäckar som finns i slussavdelningen inför

vidare leverans till tvätteriet.

Till 31 §

Det är viktigt att mobil maskinutrustning rengörs noga innan den

avlägsnas från arbetsplatsen. Stora mängder asbesthaltigt damm som kan ha

samlats innanför motorkåpa, i slangar och liknande, kan annars frigöras,

t.ex. vid service eller reparation.

Till 32 §

Det är lämpligt att avstå från rökning även inom område som

ansluter till den plats där asbesthaltigt material hanteras.

Märkning

Till 33 §

Med behållare avses säckar, containrar och liknande. Märkning

kan där det är möjligt även göras direkt på materialet.

Avfall som innehåller asbest är att betrakta som asbesthaltigt material.

Ytterligare bestämmelser om märkning finns i föreskrifterna om kemiska

arbetsmiljörisker. Dessa bestämmelser kan också bli aktuella när det gäller

asbest och asbesthaltigt material.

Till 34 §

Märkning av inkapsling är till för att fästa uppmärksamhet på

asbestförekomsten vid senare rivning. Det är lämpligt att märka även redan

inkapslad asbest när det är möjligt. Vid inkapsling eller inbyggnad av asbest

eller asbesthaltigt material är det viktigt att förekomsten av asbest noteras i

förekommande bygghandlingar.

AFS 2006:1

Särskilda åtgärder vid arbete med asbest eller

asbesthaltigt material i samband med rivning

Utbildning och kunskaper vid rivning

Till 36 §

Arbetsmarknadens parter har i samråd utarbetat detaljerade

utbildningsprogram för att infria bestämmelsens krav. Fyra dagar är lämplig

längd för utbildning för personal som sysselsätts med rivnings- eller

reparationsarbete som omfattar hantering av asbest eller asbesthaltigt

material.

Även personal som inte är direkt engagerad i själva rivningsarbetet, t.ex.

städ- och servicepersonal, kan behöva utbildning. Kommentarerna till 19 §

innehåller en beskrivning av olika utbildningar.

Med kompletterande utbildning avses bl.a. uppdatering av kunskaper när

det gäller ny teknik, metoder och ändrad lagstiftning. Lämplig längd för den

kompletterande utbildningen är en dag. Kompletterande utbildning kan

med fördel kombineras med fortlöpande praktisk träning inom respektive

företag.

Undersökning vid rivning

Till 37 §

Bestämmelser om arbetsmiljöplan finns i föreskrifterna om byggnads-

och anläggningsarbete. Enligt dessa bestämmelser skall den som låter utföra

byggnads- och anläggningsarbete se till att en arbetsmiljöplan upprättas och

finns tillgänglig innan byggarbetsplatsen etableras, bl.a.

– om arbete med sådana kemiska eller biologiska ämnen som medför

särskild fara för hälsa och säkerhet eller som omfattas av krav på medicinsk

kontroll, och

– om rivning av bärande konstruktioner eller hälsofarliga material eller

ämnen

behöver utföras i samband med byggnads- eller anläggningsarbetet.

Vidare skall innan rivning påbörjas det utredas om hälsofarliga material

eller ämnen ingår i byggnaden eller anläggningen och om så är fallet skall

detta beaktas vid planering av rivningen.

Ovan angivna bestämmelser kan bli aktuella att tillämpa när det är fråga

om arbete med asbest eller asbesthaltigt material.

Förebyggande av dammspridning vid rivning

Till 40 §

Avsikten med kravet är att förhindra att andra arbetstagare utsätts

för asbestdamm.

I föreskrifterna om varselmärkning och varselsignalering finns regler om hur

märkningen utformas.

Till 41 §

Vid rivning av asbest och asbesthaltigt material inomhus är det

lämpligt att arbetsområdet innesluts med hjälp av täckplastväggar, att det

vid ingången till arbetsområdet monteras en 2- eller 3-stegs luftsluss för in-

och utpassering och att området sätts i undertryck med hjälp av

fläktaggregat försedda med HEPA-filter, som dessutom renar luftflödet. Det

är lämpligt att aggregaten är dimensionerade så att arbetsområdets

luftvolym växlas minst 10 gånger per timme.

Spridning av asbesthaltigt damm kan också förhindras genom att använda

den s.k. glovebag-tekniken.

Till 42 §

Anordning för utsugning av damm kan antingen vara integrerad

med maskinen eller separat som punktutsug.

AFS 2006:1

Ensamarbete vid rivning

Till 43 §

Bestämmelser om ensamarbete finns i föreskrifterna om ensamarbete.

Personlig skyddsutrustning och hygien vid rivning

Till 44 §

Annan likvärdig utrustning kan användas om andningsskyddet är

personligt utprovat på användaren, t.ex. med hjälp av den typ av utrustning

som anges i kommentarerna till 29 §. Den framräknade kvoten mellan den

uppmätta halten partiklar utanför och innanför masken som då räknas fram

bör inte understiga 2000.

Till 45 §

Med särskilt utrymme där skyddskläderna tas av avses i första

hand det utrymme i luftsluss som gränsar mot arbetszonen, eller ett annat

utrymme innanför arbetszonen, där skyddskläderna sedan också förvaras.

Till 46 §

Vid första utprovningen är det lämpligt att tillpassningen

kontrolleras genom mätning. I boken Din personliga utrustning – är vägen till

säkrare arbete finns exempel och tips om utprovning och tillpassning av

andningsskydd.

Till 47 §

Det är väsentligt att den personliga hygienen sköts noggrant.

Där så är möjligt är det viktigt att utrymmet för personlig hygien och

omklädning delas in i tre avdelningar, en för omklädning där gångkläderna

förvaras, en för dusch och tvätt samt en för på- och avtagning av

skyddskläder. Avdelningarna placeras lämpligen i fil med avdelningen för

dusch och tvätt i mitten.

Till 48 §

En fuktig asbesthaltig massa kan bli kvar efter rivning med

befuktning genom t.ex. injicering. Massan kan i vissa fall vara svårhanterlig,

varför försiktighet bör iakttas. Det är viktigt att denna rest inte får ligga kvar

så länge att vattnet avdunstar.

Som avslutning på arbetena är det lämpligt att lämna kvar fläktaggregaten

med HEPA-filter som renar luften ytterligare 4–12 timmar innan

täckplastväggar och luftsluss rivs.

Medicinska kontroller

Till 49 §

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet

finns bestämmelser och allmänna råd om arbetsmiljörelaterade medicinska

kontroller. I föreskrifterna beskrivs hur och när sådana kontroller skall eller

bör anordnas, hur man hanterar resultaten av kontrollerna m.m.

I samband med städning, liksom vid underhålls- och servicearbeten, kan

asbesthaltigt damm komma att frigöras. Därför kan även andra personer än

de som direkt arbetar med asbesthaltigt material behöva läkarundersökas.

Den riskbedömning som skall utföras enligt föreskrifterna om kemiska

arbetsmiljörisker är ett viktigt underlag när det gäller att avgöra vilka

personer bland dessa som behöver läkarundersökas.

Bestämmelser om register över exponerade arbetstagare finns i Arbets-

miljö-verkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet. Ett sådant

register kan med fördel samordnas med register över arbetstagare som

exponerats för ämnen som kräver registerföring enligt föreskrifterna om

hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar.

AFS 2006:1

Bestämmelser om straff och sanktionsavgifter

Till 50 och 51 §§

Enligt bestämmelserna i 7 kap. 5 § arbetsmiljölagen får

Arbetsmiljö-verket göra undersökningar och ta prov på arbetsställe i

samband med tillsyn.

Enligt bestämmelserna i 22 § arbetsmiljöförordningen skall den vars

verksamhet har varit föremål för tillsyn enligt 7 kap.arbetsmiljölagen

ersätta tillsynsmyndighet för sådana kostnader för undersökning av prov

som har varit skäligen påkallade.

AFS 2006:1

Information från Arbetsmiljöverket

Lagar och förordningar

Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160)

Arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166)

Avfallsförordningen (SFS 2001:1063)

Förordning om förbud mot asbesthaltiga friktionsbelägg i fordon

(SFS 1986:683, ändrat i SFS 1988:1075)

Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS)

AFS 2001:3

Användning av personlig skyddsutrustning

AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning

AFS 1989:9

Asbestfria friktionsbelägg till fordon

AFS 1999:3

Byggnads- och anläggningsarbete

AFS 1982:3

Ensamarbete

AFS 2005:17 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar

AFS 2000:4

Kemiska arbetsmiljörisker

AFS 2005:6

Medicinska kontroller i arbetslivet

AFS 1996:1

Minderåriga

AFS 2004:1

Syntetiska oorganiska fibrer

AFS 2001:1

Systematiskt arbetsmiljöarbete

AFS 1997:11 Varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser

Kemikalieinspektionens författningssamling (KIFS)

KIFS 1998:8 Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter

och biotekniska organismer.

KIFS 2005:7 Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och

märkning av kemiska produkter.

KIFS 2005:5 EG-harmoniserad bindande klassificering och märkning

(klassificeringslistan)

Socialstyrelsens författningssamling (SOFS)

Allmänna råd från Socialstyrelsen 1986:4, Handläggning av asbestfrågor i

byggnader.

Boverkets författningssamling (BFS)

BFS 1993:57 Boverkets byggregler, BBR, föreskrifter och allmänna råd.

Naturvårdsverkets författningssamling (NFS)

NFS 2004:10 Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och

förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för

deponering av avfall.

Vägverket

TSVFS 1982:95

Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om ändring i

reglerna

om

undantag

från

registreringsbesiktningsskyldighet.

AFS 2006:1

Standarder

Svensk standard SS-EN 529 Andningsskydd – rekommendationer för val,

användning, skötsel och underhåll – vägledande dokument

Svensk standard SS - EN 1822-1 Högeffektiva luftfilter (HEPA och ULPA) –

Del 1: Klassificering, funktionsprovning, märkning

Svensk standard SS-EN 60335-2-69, utgåva 3:2003 samt tillägget

SS-EN 60335-2-69/A1:2004 Elektriska hushållsapparater och liknande

bruksföremål – säkerhet – Del 2-69: Särskilda fordringar på damm- och

vattensugare inklusive motordrivna borstar för industriellt och kommersiellt

bruk

Arbetsmiljölitteratur

Asbest i byggnader

. Handledning inför reparationer, ombyggnader eller

rivning. Byggförlaget 1998, ISBN 91-7988-160-2

Att arbeta med asbest

. Prevent 2005, ISBN 91-7522-717-7

Att arbeta med asbest

. Råd till handledaren. Arbetarskyddsnämnden 1996,

ISBN 91-7522-506-9

Asbest i byggnader

. Handledning för inventering. Statens råd för

byggnadsforskning 1989, ISBN 91-540-5013-8

Asbest i byggnader

. Så gör man. Åtgärder mot asbest i byggnader. Statens råd

för byggnadsforskning 1994, ISBN 91-540-5647-0

Personlig skyddsutrustning.

Arbetsmiljöverket, 1999, H227

Din personliga skyddsutrustning – är vägen till säkrare arbete.

Arbetsmiljöverket, 2003, H349