AFS 2006:1
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om asbest och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
ARBETSMILJÖ
AFS 2006:1
VERKET
Asbest
Arbetsmiljöverkets författningssamling
AFS 2006:1
Asbest
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om asbest och allmänna
råd om tillämpningen av föreskrifterna
AFS 2006:1
Arbetsmiljöverkets föreskrifter
om asbest
Utkom från trycket
Beslutade den 16 februari 2006
den 6 mars 2006
Arbetsmiljöverket föreskriver med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen
(SFS 1977:1166) följande
1
Syfte
1 §
Syftet med dessa föreskrifter är att förebygga ohälsa när det finns risk
för exponering för asbesthaltigt damm i arbetet.
Tillämpningsområde
2 §
Dessa föreskrifter gäller varje verksamhet som medför risk för
exponering för asbesthaltigt damm i arbetet.
3 §
Bestämmelserna i 10–12 §§, 26 och 33 §§ gäller inte när asbesthaltigt
bergmaterial hanteras i samband med att materialet bryts.
4 §
Vid transport av asbesthaltigt avfall till plats för slutligt omhänder-
tagande gäller endast bestämmelserna i 20–23 och 25–26 §§.
5 §
Vid arbete på plats för slutligt omhändertagande av asbesthaltigt avfall
gäller endast bestämmelserna i 20–23, 25–26 och 49 §§.
6 §
Vid hantering av material där asbest ingår med en halt av högst 1
viktprocent gäller endast bestämmelserna i 8, 20–23, 27 och 28 §§.
7 §
Med arbetsgivare jämställs vid tillämpning av 14, 15 och 16 §§ i dessa
föreskrifter den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver
yrkesmässig verksamhet utan anställd samt de som för gemensam räkning
driver sådan verksamhet.
Med arbetstagare jämställs i dessa föreskrifter den som hyrts in för att
utföra arbete i verksamheten.
Definitioner
8 §
I dessa föreskrifter används följande beteckningar med nedan angiven
betydelse.
1) Jämför rådets direktiv 83/477/EEG av den 19 september 1983 om skydd för
arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet, andra särdirektivet enligt
artikel 8 i direktiv 80/1107/EEG (EGT L 263, 24.9.1983, s. 25, Celex 31983L0477)
senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/18/EG av den 27
mars 2003 (EUT L 97, 15.4.2003, s. 48, Celex 32003L0018)
AFS 2006:1
Asbest
Samlingsnamn för krysotil (vit asbest), krokidolit (blå
asbest) och amosit (brun asbest) samt de fibrösa
formerna av silikatmineralen antofyllit, tremolit och
aktinolit.
Asbesthaltigt damm Damm som innehåller luftburna eller på ytor avsatta
asbestfibrer.
Hantering
Arbete med asbest eller asbesthaltigt material som
medför eller kan medföra exponering för asbesthaltigt
damm.
Bearbetning och
Hantering som innebär ingrepp i asbest eller asbest-
behandling
haltigt material i samband med underhåll eller
reparation av byggnad eller teknisk anordning.
Rivning
Demontering av byggnad, byggnadsdel, teknisk
anordning eller del av sådan anordning som innehåller
asbest eller asbesthaltigt material.
Tillstånd
9 §
Tillstånd enligt 10 §, 11 § första stycket eller 12 § första stycket
meddelas antingen för viss tid eller för visst arbete. Tillstånd kan förenas
med villkor. Ett tillstånd får inte överlåtas.
Vid beslut om tillstånd skall beaktas om sökanden tidigare brutit mot
bestämmelser i dessa föreskrifter.
Forskning, utveckling och analys
10 §
Asbest eller asbesthaltigt material får hanteras för forsknings-,
utvecklings- eller analysändamål endast efter tillstånd av Arbetsmiljöverket.
Bearbetning och behandling
11 §
Asbest och asbesthaltigt material som redan installerats eller tagits i
bruk får hanteras vid bearbetning och behandling endast efter tillstånd av
Arbetsmiljöverket.
Enstaka hål får dock borras utan tillstånd om den totala tidsåtgången för
arbetet är mindre än en mantimme och den borrmaskin som används har
utsugsanordning.
Rivning
12 §
Material som innehåller asbest med en halt av mer än 1 viktprocent får
hanteras vid rivning av byggnad, byggnadsdel, teknisk anordning eller del
av sådan anordning endast efter tillstånd av Arbetsmiljöverket.
Tillstånd enligt första stycket behövs dock inte för enstaka rivning om den
totala tidsåtgången för arbetet är mindre än en mantimme och inte heller för
demontering av asbesthaltiga bromsbelägg och andra friktionselement eller
för demontering av asbesthaltiga packningar.
AFS 2006:1
Omprövning av tillstånd
13 §
Arbetsmiljöverket kan ompröva ett beslut om tillstånd enligt 10 §, 11 §
första stycket och 12 § första stycket om det behövs av säkerhetsskäl eller om
tillståndsinnehavaren bryter mot bestämmelser i 17 eller 18 §§.
Ansökan om tillstånd
Forskning, utveckling och analys
14 §
Ansökan om tillstånd enligt 10 § skall lämnas in till Arbetsmiljöverket
i det distrikt där arbetet skall utföras. Ansökan skall lämnas in av den
arbetsgivare vars arbetstagare skall utföra arbetet.
Ansökan skall innehålla uppgifter om
1. adressen till den plats där arbetet skall utföras,
2. ändamålet med hanteringen,
3. den typ av asbest eller asbesthaltigt material som skall hanteras,
4. beräknad mängd asbest eller asbesthaltigt material som skall hanteras,
5. den tidsperiod ansökan avser, samt
6. beräknad mängd asbesthaltigt avfall, vem som skall transportera bort
avfallet och var avfallet skall slutligt omhändertas.
Till ansökan skall bifogas
1. hanterings- och skyddsinstruktioner för arbetet,
2. intyg om asbestutbildning för dem som skall leda och för dem som
skall delta i arbetet, samt
3. yttrande över ansökan från arbetstagarnas skyddsombud eller, om
sådant skyddsombud inte finns, yttrande från regionalt skyddsombud.
Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig
verksamhet utan anställd och de som för gemensam räkning driver sådan
verksamhet behöver inte bifoga sådant yttrande som avses i tredje stycket
punkt 3.
Bearbetning och behandling
15 §
Ansökan om tillstånd enligt 11 § första stycket skall lämnas in till
Arbetsmiljöverket i det distrikt där arbetet skall utföras. Ansökan skall
lämnas in av den arbetsgivare vars arbetstagare skall utföra arbetet.
Ansökan skall innehålla uppgifter om
1. adressen till den plats där arbetet skall utföras,
2. arbetsmetoden,
3. arbetets omfattning,
4. den typ av asbesthaltigt material som skall hanteras,
5. datum för arbetets början och slut, samt
6. beräknad mängd asbesthaltigt avfall, vem som skall transportera bort
avfallet och var avfallet skall slutligt omhändertas.
Till ansökan skall bifogas
1. hanterings- och skyddsinstruktioner för arbetet,
2. intyg om asbestutbildning för dem som skall leda och för dem som
skall delta i arbetet, samt
3. yttrande över ansökan från arbetstagarnas skyddsombud eller, om
sådant skyddsombud inte finns, yttrande från regionalt skyddsombud.
Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig
verksamhet utan anställd och de som för gemensam räkning driver sådan
AFS 2006:1
verksamhet behöver inte bifoga sådant yttrande som avses i tredje stycket
punkt 3.
Rivning
16 §
Ansökan om tillstånd enligt 12 § första stycket skall lämnas in till
Arbetsmiljöverket av den arbetsgivare vars arbetstagare skall utföra rivning.
Ansökan skall lämnas in till Arbetsmiljöverket i det distrikt där
arbetsgivaren har sitt huvudkontor.
Ansökan skall innehålla uppgifter om
1. allmänna hanterings- och skyddsinstruktioner som anger hur
rivningsarbete skall utföras för att förhindra ohälsa,
2. intyg om asbestutbildning för dem som skall leda och för dem som
skall delta i rivningsarbetet,
3. intyg om sådana medicinska kontroller som avses i 49 §
(tjänstbarhetsintyg) för dem som skall delta i rivningsarbetet, samt
4. yttrande över ansökan från regionalt skyddsombud eller, om sådant
skyddsombud inte finns, yttrande från annat skyddsombud som företräder
de arbetstagare som skall delta i rivningsarbetet.
Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig
verksamhet utan anställd och de som för gemensam räkning driver sådan
verksamhet behöver inte bifoga sådant intyg eller sådant yttrande som avses
i andra stycket punkterna 3 och 4.
Anmälan om rivning
17 §
Den som har erhållit tillstånd enligt 12 § första stycket får påbörja ett
rivningsarbete först när de uppgifter som anges under punkterna 1–5
skriftligen har lämnats in till Arbetsmiljöverket i det distrikt där arbetet skall
utföras. Uppgifterna skall ha kommit in till distriktet senast två arbetsdagar
innan rivningen skall påbörjas, om inte Arbetsmiljöverket har medgivit
något annat.
Anmälan skall innehålla uppgifter om
1. adressen till rivningsobjektet,
2. namn och adress till den som har beställt arbetet,
3. datum för rivningens början och slut,
4. rivningsarbetets art, omfattning och typ av asbesthaltigt material, samt
5. beräknad mängd asbesthaltigt avfall, vem som skall transportera bort
avfallet och var avfallet skall slutligt omhändertas.
Handlingar på arbetsplatsen vid rivning
18 §
På en arbetsplats där rivning som anges i 12 § första stycket utförs
skall handlingar finnas om
1. Arbetsmiljöverkets tillståndsbeslut,
2. hanterings- och skyddsinstruktioner anpassade till det aktuella
rivningsarbetet,
3. bevis om asbestutbildning för dem som leder och för dem som deltar i
rivningsarbetet,
4. intyg om sådana medicinska kontroller som avses i 49 §
(tjänstbarhetsintyg) för dem som deltar i rivningsarbetet samt
AFS 2006:1
5. uppgifterna i anmälan enligt 17 § andra stycket.
Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig
verksamhet utan anställd och de som för gemensam räkning driver sådan
verksamhet behöver inte följa vad som anges om tjänstbarhetsintyg enligt
första stycket punkt 4.
På en plats där arbete som avses i 12 § andra stycket utförs skall
handlingar finnas om
1. hanterings- och skyddsinstruktioner anpassade till det aktuella arbetet,
och
2. bevis om asbestutbildning för dem som leder och för dem som deltar i
arbetet.
Allmänna åtgärder vid arbete med asbest eller
asbesthaltigt material
Utbildning och kunskaper
19 §
Den som leder och den som utför arbete med asbest eller asbesthaltigt
material skall ha genomgått sådan utbildning om asbest som minst omfattar
avsnitt om asbestens egenskaper, hälsoeffekter, förekomst, skyddsåtgärder,
nödfallsåtgärder,
handhavande
av
personlig
skyddsutrustning,
arbetsmetoder, kontrollåtgärder, avfallshantering, saneringsåtgärder samt
bestämmelser om medicinska kontroller.
Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarna har genomgått utbildningen
samt att arbetstagarnas kunskaper uppdateras när det behövs.
Bestämmelserna i första och andra stycket gäller inte den som skall leda
och inte heller den som skall utföra rivning av byggnad, byggnadsdel,
teknisk anordning eller del av sådan anordning som innehåller asbest eller
asbesthaltigt material. Därvid gäller i stället bestämmelserna om utbildning i
36 §.
Undersökning och riskbedömning
20 §
Innan ett arbete som medför eller kan medföra exponering för
asbesthaltigt damm påbörjas, skall alla åtgärder vidtas som behövs för att
identifiera de material som kan tänkas innehålla asbest.
21 §
Arbete i verksamhet som omfattas av dessa föreskrifter skall föregås
av en bedömning av risken för exponering för asbesthaltigt damm.
Hanterings- och skyddsinstruktioner
22 §
Vid arbete som medför eller kan medföra exponering för asbesthaltigt
damm skall finnas skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner som leder
till att arbetet kan utföras på ett säkert sätt. De skriftliga hanterings- och
skyddsinstruktionerna skall finnas tillgängliga på arbetsplatsen.
Förebyggande av dammspridning
23 §
Allt arbete med asbest och asbesthaltigt material skall planeras,
ordnas och utföras så att exponeringen för asbesthaltigt damm blir så låg
som möjligt. Antalet personer som kan komma att exponeras för sådant
damm skall begränsas till så få personer som möjligt.
Vid planeringen av arbetet skall hänsyn tas till risken för en oförutsedd
exponering för asbesthaltigt damm.
AFS 2006:1
24 §
Vid sådan hantering som anges i 10–11 §§ skall platsen där
verksamheten bedrivs vara klart avgränsad och tydligt märkt med texten:
”Asbestarbete – Tillträde förbjudet för obehöriga”.
25 §
Hytt på maskin eller fordon som används i dammande arbete där
asbest eller asbesthaltigt material förekommer skall ha särskild tillförsel av
luft som är så fri från luftföroreningar som möjligt.
26 §
Asbesthaltigt material, asbesthaltigt avfall samt emballage som
innehållit asbest eller asbesthaltigt material skall genast tas tillvara och
förvaras i sluten behållare eller på annat betryggande sätt fram till slutligt
omhändertagande.
27 §
Frånluft från dammsugare eller punktutsug får endast återföras om
luften renas så att minst 99,95 % av det respirabla asbestdammet avskiljs.
Motsvarande krav på rening gäller frånluft från fläktaggregat som
används för att åstadkomma undertryck i sådan inneslutning som avses i
41 §.
Exponeringskontroller
28 §
Arbetstagarnas exponering för asbesthaltigt damm skall kontrolleras
regelbundet om riskbedömningen enligt bestämmelserna i 21 § visar att det
behövs. Är exponeringen inte godtagbar med hänsyn till det hygieniska
gränsvärdet för asbest enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska
gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar, skall erforderliga åtgärder
omedelbart vidtas för att sänka exponeringen till godtagbar nivå. Arbetet får
inte fortsätta innan åtgärderna har vidtagits. Därefter skall ny kontroll av
exponeringen utföras så snart det är praktiskt möjligt, dock senast innan
arbetet slutförs.
Personlig skyddsutrustning och hygien
29 §
Vid sådan hantering som anges i 11 och 12 §§ skall de som deltar i
arbetet använda heltäckande och tättslutande skyddskläder med
huvudbonad. De skall även använda andningsskydd som är anpassat till
exponeringsförhållandena och användaren.
30 §
Skyddskläder skall vara av dammfrånstötande material och utan
fickor, slag eller liknande.
Skyddskläder och personlig skyddsutrustning skall hållas åtskilda från
andra arbetskläder och privata kläder.
Asbestförorenade skyddskläder får inte tvättas tillsammans med andra
kläder.
31 §
Lokaler och utrustning som används vid arbete med asbest eller
asbesthaltigt material skall hållas väl rengjorda.
32 §
Rökning är förbjuden innanför avgränsat område där asbest eller
asbesthaltigt material hanteras.
Märkning
33 §
Förpackning och behållare som innehåller asbest eller asbesthaltigt
material skall vara tydligt märkt med följande varningstext:
AFS 2006:1
”Dammet är hälsofarligt vid inandning – Innehåller asbest.”
Behållare med skyddskläder som har använts i asbestarbete skall vara
tydligt märkt med följande varningstext: ”Asbestförorenade skyddskläder”.
34 §
Om asbesthaltigt material kapslas in för att förebygga spridning av
asbesthaltigt damm skall inkapslingen vara märkt med följande text:
”Inkapslad asbest”.
Särskilda åtgärder vid arbete med asbest eller
asbesthaltigt material i samband med rivning
35 §
Vid rivning av byggnad, byggnadsdel, teknisk anordning eller del av
sådan anordning som innehåller material där asbest ingår med en halt av
mer än 1 viktprocent gäller utöver övriga bestämmelser i dessa föreskrifter
dessutom särskilda åtgärder enligt bestämmelserna i 36–48 §§.
Utbildning och kunskaper vid rivning
36 §
Den som leder och den som utför arbete med rivning av byggnad,
byggnadsdel, teknisk anordning eller del av sådan anordning som
innehåller asbest eller asbesthaltigt material skall ha genomgått sådan
särskild utbildning om asbest som minst innehåller avsnitt om asbestens
egenskaper, hälsoeffekter, förekomst, skyddsåtgärder, nödfallsåtgärder,
handhavande
av
personlig
skyddsutrustning,
arbetsmetoder,
kontrollåtgärder, avfallshantering, saneringsåtgärder, bestämmelser om
medicinska
kontroller
samt
rivningsteknik
med
praktiska
tillämpningsövningar.
De personer som avses i första stycket skall därefter minst vart femte år
genomgå en kompletterande utbildning om asbest bestående av
kunskapsrepetition och aktualisering av kunskapsläget.
Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarna har genomgått utbildningarna.
Utbildningen enligt första stycket uppfyller även utbildningskravet för
sådan hantering som anges i 11 §.
Undersökning vid rivning
37 §
När det finns minsta tveksamhet om en byggnad eller en teknisk
anordning innehåller asbest eller asbesthaltigt material skall arbetsgivaren
begära ett klarläggande därom från byggnadens eller den tekniska
anordningens ägare.
Hanterings- och skyddsinstruktioner vid rivning
38 §
De allmänna hanterings- och skyddsinstruktioner som har lämnats in
till Arbetsmiljöverket enligt bestämmelserna i 16 § skall varje gång anpassas
till det aktuella rivningsarbetet innan detta påbörjas.
Förebyggande av dammspridning vid rivning
39 §
De delar av en byggnad eller teknisk anordning som innehåller asbest
eller asbesthaltigt material skall, så långt det är möjligt med hänsyn till
risken för exponering för asbesthaltigt damm, avlägsnas innan rivning av de
övriga delarna påbörjas.
AFS 2006:1
40 §
En arbetsplats där rivning av asbest eller asbesthaltigt material utförs
skall vara avgränsad och tydligt markerad med texten:
”Varning – Rivning – Asbest – Tillträde förbjudet för obehöriga”.
41 §
Vid rivningsarbete inomhus skall platsen för rivningen vara
innesluten. Inneslutningen skall ha undertryck så att spridning av
asbesthaltigt damm till angränsande lokaler eller andra utrymmen
förhindras. Undertrycket skall kunna kontrolleras. Tillträde till och utträde
från det inneslutna området skall endast kunna ske genom luftsluss.
Bestämmelserna i första stycket avseende kravet på luftsluss gäller inte
när spridning av asbesthaltigt damm förhindras genom en arbetsmetod som
innebär att rivningen utförs från inneslutningens utsida.
42 §
Handhållna och mobila maskiner som används vid rivningsarbete
skall vara kopplade till anordning som är avsedd för utsugning av
asbesthaltigt damm.
Ensamarbete vid rivning
43 §
Vid ensamarbete innanför sådan inneslutning med luftsluss som avses
i 41 § första stycket skall den ensamarbetandes behov av olycksfalls-
beredskap särskilt uppmärksammas.
Personlig skyddsutrustning och hygien vid rivning
44 §
Vid rivningsarbete innanför sådan inneslutning med luftsluss som
avses i 41 § första stycket skall andningsskydd som består av
tryckluftsapparat med säkerhetstryck eller annan likvärdig utrustning
användas.
Kravet på sådant andningsskydd som anges i första stycket gäller inte om
arbetsmetoden innebär att rivningen utförs från inneslutningens utsida.
45 §
Varje gång ett inneslutet rivningsområde behöver lämnas skall
skyddskläderna dammsugas och tas av i ett särskilt utrymme i sådan
luftsluss som avses i 41 § första stycket innan andningsskyddet tas av.
Andra arbetskläder och privata kläder får inte tas in i detta utrymme.
46 §
Andningsskyddens funktion skall kontrolleras före varje användning.
All skyddsutrustning skall rengöras noga efter varje användning.
47 §
Anordning för handtvätt skall finnas i sådan luftsluss som avses i 41 §
första stycket.
Dusch med varmt och kallt vatten samt toalett skall finnas lätt tillgängliga
intill arbetsplatsen.
De som deltar i arbetet skall ha möjlighet att tvätta sig före måltid och
duscha efter avslutat arbete.
Det skall finnas tillgång till områden på eller intill arbetsplatsen där det
går att äta och dricka utan risk för exponering för asbesthaltigt damm.
48 §
Efter avslutat rivningsarbete skall arbetsplatsen snarast rengöras från
asbest eller asbesthaltigt material. Den inneslutning med undertryck och
luftsluss som avses i 41 § första stycket får inte tas bort och annat arbete får
inte påbörjas på platsen innan rengöringen är avslutad och en kontroll visar
att det inte finns risk för exponering för asbesthaltigt damm.
AFS 2006:1
Asbesthaltigt damm som har avsatts på ytor skall i första hand damm-
sugas eller tvättas bort.
Luftburet asbesthaltigt damm skall avlägsnas genom tillräckligt lång efter-
ventilering.
Medicinska kontroller
49 §
Arbetsgivaren skall ordna med medicinska kontroller enligt
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet för de
arbetstagare som sysselsätts eller kommer att sysselsättas i något av följande
arbeten.
1. Arbete som kräver tillstånd enligt 10 § eller 11 §, när det anges i
tillståndet.
2. Arbete som kräver tillstånd enligt 12 §.
3. Annat arbete än som avses under punkterna 1 och 2 och som kan
medföra exponering för asbesthaltigt damm mer än 50 timmar per
kalenderår.
Arbetsgivaren skall föra ett exponeringsregister enligt Arbetsmiljöverkets
föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet över de arbetstagare som
omfattas av bestämmelserna i första stycket.
Bestämmelser om straff och sanktionsavgifter
50 §
Bestämmelserna i 10 §, 11 § första stycket och 12 § första stycket utgör
föreskrifter enligt 4 kap.2 och 4 §§arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160).
Bestämmelserna i 33 § utgör föreskrifter enligt 4 kap. 1 § 1 samma lag.
Bestämmelserna i 36 § första och andra stycket utgör föreskrifter enligt 4
kap. 6 § samma lag. Bestämmelserna i 49 § utgör föreskrifter enligt 4 kap. 5 §
samma lag.
Brott mot bestämmelserna i 10 §, 11 § första stycket, 33 §, 36 § första och
andra stycket samt 49 § kan enligt 8 kap. 2 § samma lag medföra böter.
Bestämmelserna i 51 § utgör föreskrifter enligt 8 kap. 5 § arbetsmiljö-lagen.
51 §
Fysiska personer och andra juridiska personer än svenska staten som
överträder bestämmelserna i 12 § första stycket skall betala sanktionsavgift
enligt 8 kap.5–10 §§arbetsmiljölagen.
Avgiften fastställs till 50 000 kronor.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Dessa föreskrifter träder i kraft den 15 april 2006. Samtidigt upphävs
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om asbest (AFS 1996:13).
Bestämmelserna i 36 § andra stycket träder dock i kraft först den 1 januari
2007.
Tillstånd som har meddelats med stöd av de upphävda föreskrifterna
(AFS 1996:13) gäller som tillstånd enligt de nya föreskrifterna. De upphävda
föreskrifterna om asbest (AFS 1996:13) gäller fortfarande för tillstånd som
har beviljats före den 15 april 2006.
Läkarundersökning och läkarkontroll som har utförts enligt de upphävda
föreskrifterna (AFS 1996:13) gäller som medicinska kontroller enligt de nya
föreskrifterna.
AFS 2006:1
KENTH PETTERSSON
Anna Billgren
Anna Middelman
AFS 2006:1
Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av
föreskrifterna om asbest
Arbetsmiljöverket meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av
Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:1) om asbest.
Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte
tvingande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i föreskrifterna.
De skall upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven eller visa exempel på
praktiska lösningar och förfaringssätt samt ge rekommendationer,
bakgrundsinformation och hänvisningar.
De grundläggande skyldigheterna om arbetsgivarens arbetsmiljöarbete
finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Enligt
dessa bestämmelser skall arbetsgivaren regelbundet undersöka och
riskbedöma arbetsförhållandena i verksamheten och göra klart för sig vilka
åtgärder som behöver vidtas för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet.
Vilka
dessa
åtgärder
är
anges
i
andra
föreskrifter
som
Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket har meddelat, t.ex.
föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. Arbetsgivaren skall vidare vidta de
erforderliga åtgärderna, regelbundet kontrollera om dessa åtgärder har haft
avsedd effekt och vid behov vidta ytterligare åtgärder.
Bakgrund
Asbest – förekomst och användningsområden
Asbest är ett samlingsnamn på en rad i naturen förekommande fibrösa
kristallina silikatmineral med olika kemisk sammansättning och olika
egenskaper. Den dominerande asbestsorten är krysotil (99 % av all asbest).
Den bryts huvudsakligen i Ryssland, Kina, Kanada och Kazakstan. De
övriga asbestsorterna är amosit, antofyllit, tremolit, aktinolit och krokidolit. I
Sverige bryts ingen asbest. En beskrivning av de olika asbesttyperna finns i
kommentarerna till 8 §.
Användningsområden
Asbest har använts sedan lång tid tillbaka p.g.a. dess värdefulla tekniska
egenskaper såsom hög mekanisk hållfasthet och smidighet, hög termisk
beständighet, god ljud- och värmeisolerande förmåga samt hög kemisk
beständighet.
Kommersiellt började asbest användas under andra hälften av 1800-talet.
Asbest har använts inom ett stort antal områden och i ca 3 000 produkter.
Exempel på användningsområden är skyddskläder mot hetta,
isoleringsmaterial, bromsband, packningar, tillsats till murbruk, armerad
plast, elkablar och golvmaterial. Asbest har länge använts i byggnader,
fartyg och ångpannor. Stora mängder av asbest har tidigare använts som
bullerisolering. I vissa fall har den sprutats på stålkonstruktioner för att öka
brandmotståndet. I dag använder man främst olika syntetiska oorganiska
fibrer (jämför föreskrifterna om syntetiska oorganiska fibrer) för buller- och
brandisolering.
AFS 2006:1
Asbesthaltiga produkter
I produkter kan asbest förekomma i fri form eller bunden till, alternativt
blandad med, andra ämnen. I fri form förekommer asbest som tråd, garn,
väv m.m. Asbest i en sammansatt produkt kan vara kemiskt eller fysikaliskt
bunden till cement, gummi, plaster (främst härdplaster), polytetrafluoreten
(PTFE) och silikon. Exempel på sådana produkter är vissa golvplattor,
eternitplattor, magnesiamassa (gurmassa) och i asbestplattor.
I Sverige ökade användningen av asbest och asbesthaltiga produkter fram
till början av 1970-talet. Den svenska importen av råasbest uppgick i mitten
av 1960-talet till cirka 20 000 ton per år. Den höll sig kvar på samma nivå
fram till år 1973. Efter år 1973 minskade importen av råasbest dramatiskt och
upphörde helt år 1997.
Användningsområden för produkter av olika asbesttyper
Krysotil
är
den
asbestsort
som
vanligen
användes
inom
asbestcementindustrin som tillverkade produkter med 5–20 viktprocent
asbest. Krysotil användes i friktionselement (30–80 % asbest) och packningar
(40–75 % asbest). Långa krysotilfibrer har använts för asbestväv med 80–100
viktprocent krysotil. Vid tillverkning av olika golvbeläggningsmaterial har
stora mängder kortfibrig krysotil använts som fyllnads- och
armeringsmaterial, liksom i många färg-, tak-, beklädnads- och
plastprodukter.
Krokidolit
användes huvudsakligen till filter, packningar, isoleringar m.m.
när det krävdes syrabeständighet. Krokidoliten kan även förekomma i andra
produkter, bl.a. i mindre omfattning i asbestcementprodukter.
Amosit
användes huvudsakligen som isolering i blandning med basisk
magnesiumkarbonat (magnesia alba). Blandningen användes till isolering av
rör, ångpannor m.m.
Antofyllitasbest
, som är beständig mot syra och lut, användes som fyllnads-
och armeringsmaterial i produkter som skulle vara alkali- eller
syrabeständiga, t.ex. vissa plastprodukter, asbestpapp samt cement- och
isoleringsmassor.
Tremolitasbest
och aktinolitasbest kan förekomma som föroreningar i -
andra viktiga industrimineral. Exempel på sådana är talk och dolomit.
Hälsoeffekter av asbest
Inandning av luftburet asbesthaltigt damm
Vid arbete med asbest och asbesthaltigt material kan ett luftburet damm
bestående av bl.a. nål- eller trådformiga asbestfibrer uppstå. De är ofta några
tiondels millimeter långa. Asbestfibrerna uppträder oftast i form av
fiberknippen som kan spjälkas på längden. De mycket fina fibrer som då
uppstår kan vara ned till ett par hundradels mikrometer tjocka.
Inandning av asbestfibrer kan medföra sjukliga förändringar, främst i
andningsorganen. De fibrer som är mindre än 3 mikrometer i diameter är -
respirabla och kan efter inandning och deponering i lungblåsorna
(alveolerna) så småningom fastna, t.ex. på ytan av det inre lungsäcksbladet.
Asbestfibrer som är tillräckligt tunna (mindre än 3 mikrometer) kan tränga
långt ner i lungorna även om de är långa (längre än 100 mikrometer).
Asbestfibrer som fastnat i lungorna kan sedan transporteras vidare, bland
AFS 2006:1
annat till lungsäck och bukhinna. De elimineras mycket långsamt och vissa
fibrer blir kvar.
Sjukdomar på grund av inandning av asbestfibrer
Asbest kan ge upphov till flera olika sjukdomar.
Mesoteliom
Mesoteliom är en mycket allvarlig tumörform och varje år drabbas ett drygt
hundratal personer i Sverige. Flertalet av dessa har fått sjukdomen genom
yrkesmässig asbestexponering långt tillbaka i tiden. Mesoteliom uppträder
först många år efter det att asbestexponeringen började (vanligen 20–40 år).
Den kan förekomma även efter låggradig exponering. Mesoteliom kan sitta
i lungsäcken eller i bukhinnan.
Lungcancer
Asbest kan också orsaka lungcancer. Sådan lungcancer skiljer sig inte åt från
den som uppträder i samband med rökning. Risken beror på hur mycket
asbest man utsatts för. Vissa undersökningar visar att t.ex. isoleringsarbetare
som under många år arbetat med asbest har haft en ca femfaldig riskökning
för lungcancer. Personer som har arbetat länge på varv med asbest har ofta
haft en fördubblad risk. Både rökare och ickerökare drabbas. Eftersom
rökare löper redan från början en betydligt högre risk innebär det att risken
för rökande asbestarbetare är särskilt hög. Grupper med lägre exponering
har lägre risk.
Asbestos
Asbestos innebär en ökning av mängden bindväv i lungorna (lungfibros),
som leder till nedsättning av lungfunktionen och till invaliditet på grund av
andningssvårigheter. Asbestos drabbar bara den som utsatts för mycket
höga halter asbest under lång tid. Asbestos finns i olika svårighetsgrader och
om sjukdomen upptäcks tidigt kan man genom att stoppa exponeringen
göra att sjukdomen avstannar eller fortskrider mycket långsamt.
Hälsokontroller av asbestexponerade innehåller undersökningar som ska
upptäcka denna sjukdom tidigt, bl.a. lungröntgen och spirometri.
Pleuraplack
Om asbestfibrer fastnat på lungsäcksbladet kan detta leda till förtjockningar
av bindväv, s.k. pleuraplack, som senare kan förkalkas. Förtjockningarna
bildas i lungsäcken mot diafragman, men även vid hjärtsäcken. Plack kan
även bildas i bukhinnan, sannolikt genom nedsvald asbest. Pleuraplack ger i
regel inte upphov till besvär eller funktionsnedsättning, men undantag
finns. Förtjockningarna bör betraktas som ett tecken på asbestexponering.
Lungsäcksutgjutningarna ger i regel inte heller upphov till besvär, men de
tenderar att återkomma.
Faran med asbesthantering vid de nivåer av asbesthaltigt damm som kan
vara aktuella i Sverige idag är framför allt risken för mesoteliom.
Pleuraplack är också förhållandevis vanligt vid låg exponering.
Exponering för asbesthaltigt damm
Hälsorisk under många år framöver
De regler om asbest som infördes under 1970-talet och senare har medfört
att användningen av asbest har minskat kraftigt. Den tidigare användningen
AFS 2006:1
av asbest framför allt inom byggnadsindustrin (isoleringsmaterial,
asbestcement m.m.) och vid isolering av ångpannor m.m., innebär dock att
det under många år framöver kommer att finnas hälsorisker vid reparations-
och underhållsarbeten och vid rivning av byggnader och tekniska
anordningar.
När asbest förekommer i fri form är riskerna för dammbildning betydligt
större än när den är bunden i exempelvis gummi i en packning. Speciellt
besvärliga är produkter där asbest förekommer i pulverform.
Material där asbest förekommer bunden dammar vid normal hantering
inte nämnvärt. Vid sågning, slipning eller borrning och liknande ingrepp
kan dock fibrerna frigöras och betydande fiberhalter bildas.
I fall där undertak i byggnader består av korrugerade asbestcementplattor,
liksom i lokaler där tilluften varit i kontakt med delar av
ventilationssystemet som innehåller asbest, visar analys av luftprover med
elektronmikroskopi på förekomst av respirabla asbestfibrer. De halter som
uppmätts har dock varit mycket låga.
Exponering för asbesthaltigt damm kan förekomma i samband med
demontering av asbesthaltiga friktionselement samt vid brytning och
beredning av asbesthaltigt mineral.
Det är viktigt med inventering av förekomsten av asbest och asbesthaltigt
material. I många fall kan identifiering av asbest och asbesthaltigt material
utföras genom besiktning. Vid osäkerhet om materialet innehåller asbest är
det lämpligt att skicka materialprover till laboratorier med specialkom-
petens för analys.
Analys av prover för exponeringsbedömning
I dessa föreskrifter avses asbestfibrer som har ett längd–breddförhållande
större än 3:1, en diameter mindre än 3 mikrometer och en längd på mer än
5 mikrometer.
Bedömning av eventuell exponering i förhållande till det hygieniska
gränsvärdet för asbest förutsätter att provtagning och analys sker i enlighet
med de kriterier som anges i föreskrifterna om hygieniska gränsvärden och
åtgärder mot luftföroreningar.
Gränsvärdena utgår från att prover med avseende på asbestfibrer
analyseras i faskontrastmikroskop enligt WHO-metoden (eller genom annan
likvärdig metod).
Prover från miljöer med mycket låg asbestförekomst, exempelvis i
utomhusmiljöer och i byggnader innan eller efter det att asbesten tagits bort,
går ofta inte att analysera i faskontrastmikroskop. Sådana prover analyseras
regelmässigt endast på några få analyslaboratorier med hjälp av elektron-
mikroskop. Resultat från dessa två analysmetoder kan inte utan vidare
jämföras med varandra.
AFS 2006:1
Kommentarer till vissa paragrafer
Användningsförbud
Kemikalieinspektionen har i föreskrifter om kemiska produkter och
biotekniska organismer meddelat bestämmelser om förbud att släppa ut på
marknaden och använda asbest och produkter som medvetet tillsatts
asbetsfibrer. Detta förbud gäller inte användning av varor som installerats
eller tagits i bruk före den 1 januari 2005 tills dessa slutförvaras eller tas ur
bruk.
Tillämpningsområde
Till 2 §
I tillämpningsområdet inbegrips även undersökning av förekomst
av
asbesthaltigt
material,
inspektion
av
t.ex.
asbesthaltiga
ventilationskanaler, omhändertagande av asbestförorenade kläder och
liknande förfaranden.
Till 3 §
Asbest förekommer i mindre omfattning i den svenska
berggrunden. Även andra mineral än asbestmineral, t.ex. talk och dolomit,
kan vara mer eller mindre förorenade av asbest.
Det är viktigt att ta hänsyn till risken för skadlig asbestexponering om
material där asbest förekommer som förorening hanteras så att luftburet
asbesthaltigt damm uppstår. Vilka åtgärder som behöver vidtas för att
minska eventuell asbestexponering vid gruvbrytning och anläggningsarbete
får avgöras från fall till fall, beroende på bergets asbesthalt och uppmätta
asbestfibernivåer. Det förutsätts att provtagning för analys av asbesthalt
utförs så att analysen kan göras på ett för produkten eller mineralet
representativt material.
Till 4 och 5 §§
Bestämmelser om farligt avfall finns i avfallsförordningen.
Naturvårdsverket har meddelat föreskrifter om deponering, kriterier och
förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av
avfall.
Till 6 §
Den angivna procentsatsen avser halten asbest i ursprungsmate-
rialet och inte t.ex. i rivningsmassorna.
Ytterst få asbesthaltiga material innehåller mindre än 1 viktprocent asbest.
Till 7 §
Med arbetstagare likställs enligt arbetsmiljölagen även elever, vissa
vårdtagare och värnpliktiga.
I 3 kap. 12 § arbetsmiljölagen finns bestämmelser om ansvar för den som
hyr in arbetskraft. Bestämmelserna gäller när en arbetsgivare mot ersättning
ställer arbetskraft, som är anställd hos honom, till en beställares/inhyrares
förfogande för att utföra arbete som hör till beställarens/inhyrarens
verksamhet.
Beställaren/inhyraren disponerar över arbetskraften och utövar samtidigt
den direkta arbetsledningen. Beställarens/inhyrarens ansvar för den
inhyrda
arbetskraften
motsvarar
i
princip
en
arbetsgivares
arbetsmiljöansvar, dock begränsat till det aktuella arbetet på det främmande
arbetsstället.
AFS 2006:1
Definitioner
Till 8 §
I nedanstående tabell anges i vilka mineral olika asbesttyper
förekommer, kemisk formel samt CAS-nummer (CAS = Chemical Abstract
Service).
Mineral
Asbest
Formel
CAS-nr
Amfibolgruppen
Aktinolit
Aktinolitasbest
Ca
2
(Mg,Fe)
5
Si
8
O
22
(OH)
2
77536-66-4
Antofyllit
Antofyllitasbest (Fe,Mg)
7
Si
8
O
22
(OH)
2
77536-67-5
Kummingtonit- Amosit
1)
(Fe,Mg)
7
Si
8
O
22
(OH)
2
12172-73-5
Grunerit
Riebeckit
Krokidolit
2)
Na
2
Fe
5
Si
8
O
22
(OH)
2
12001-28-4
Tremolit
Tremolitasbest
Ca
2
Mg
5
Si
8
O
22
(OH)
2
77536-68-6
Serpentingruppen
Serpentin
Krysotil
3)
Mg
6
Si
4
O
10
(OH)
8
12001-29-5
1) = brun asbest
2) = blå asbest
3) = vit asbest
Former av mineralerna aktinolit, antofyllit och tremolit där partiklarna
uppfyller fiberdefinitionen betraktas från arbetsmiljösynpunkt som asbest
och får här beteckningarna aktinolitasbest, antofyllitasbest och tremolitasbest.
Aktinolit, antofyllit och tremolit förekommer även som icke fibrösa mineral.
Tillstånd
Bearbetning och behandling
Till 11 §
Hantering som avses i bestämmelsen kan vara högtryckstvättning,
tryckluftsblåsning, blästring, målarskrapning, stålborstning, rotborstning,
slipning med sandpapper, rengöring med sotarutrustning, sågning,
håltagning, rengöring av ventilationssystem m.m.
I den totala arbetstiden vid borrning av enstaka hål ingår även
omhändertagande av det asbesthaltiga avfallet och rengöring.
Även om tillstånd inte krävs för själva arbetet som sådant behöver andra
bestämmelser i föreskrifterna följas.
Om arbetsgivarens verksamhet är sådan att borrning av hål i asbesthaltigt
material är en väsentlig del av förekommande arbeten och relativt
regelbundet återkommande är det inte fråga om sådan borrning som avses
med undantaget i bestämmelsens andra stycket.
I Arbetsmiljöverkets bedömning vid tillståndsgivning ingår även
värdering av om det föreslagna asbestarbetet är nödvändigt och om den
valda metoden är betryggande från arbetsmiljösynpunkt. För att i framtiden
minska risken för exponering för asbest i samband med underhållsarbeten
är det viktigt att vid beställning och planering av arbete som innebär
bearbetning och behandling av asbest eller asbesthaltigt material överväga
att i stället avlägsna det asbesthaltiga materialet.
AFS 2006:1
Inbyggnad av befintliga yttertak av asbestcement med t.ex. plåt medför
normalt bearbetning av asbesthaltigt material och är inte någon lämplig
metod från arbetsmiljösynpunkt. Under vissa förutsättningar kan dock
själva takkonstruktionen utgöra tillräcklig avskärmning för eventuell
spridning av asbestfibrer in i byggnaden. Det kan vara fallet när det t.ex.
finns ett tättliggande undertak direkt under asbesttaket.
Vid högtryckstvätt av asbestcementprodukter på tak och fasader frigörs en
avsevärd mängd asbesthaltigt damm. Rengöring med en konventionell
högtryckstvätt är därför en olämplig metod. Ett tillstånd för denna metod
kan därför inte påräknas om den inte modifieras så att spridning av
asbesthaltigt damm begränsas effektivt.
Rivning
Till 12 §
Med teknisk anordning avses här ventilationstrummor, ångpannor,
värmepannor, ångturbiner, fartyg, järnvägsvagnar, elektriska motorer och
liknande där asbest använts som isolering.
Tillstånd enligt 12 § behövs även för den som bedriver verksamhet med
inriktning på rengöring av maskiner och utrustning från asbesthaltigt
damm.
Till rivningen räknas även förarbete på platsen, omhändertagande av
asbestavfall och städning av arbetsplatsen efteråt.
Även om tillstånd inte krävs för själva arbetet som sådant behöver andra
bestämmelser i föreskrifterna följas.
Undantaget beträffande enstaka rivning omfattar inte upprepade
rivningsarbeten, även om tidsåtgången för varje rivningsarbete är mindre än
en mantimme.
Ansökan om tillstånd
Forskning, utveckling och analys
Till 14 §
Den utbildning om asbest som avses anges i 19 § första och andra
stycket.
Bearbetning och behandling
Till 15 §
Blankett för ansökan om tillstånd för bearbetning och behandling
finns på Arbetsmiljöverkets webbplats
www.av.se
Rivning
Till 16 §
Blankett för ansökan om tillstånd för rivning av asbest och
asbesthaltigt material finns på Arbetsmiljöverkets webbplats
www.av.se
Anmälan om rivning
Till 17 §
Blankett för anmälan av uppgifter vid rivning finns på Arbets-
miljöverkets webbplats
www.av.se
AFS 2006:1
Allmänna åtgärder vid arbete med asbest eller
asbesthaltigt material
Utbildning och kunskaper
Till 19 §
Tre nivåer kan särskiljas när det gäller krav på kunskaper.
Information om risker med asbest
. Bestämmelserna i 3 kap. 3 §
arbetsmiljölagen innebär bl.a. att arbetsgivaren är skyldig att informera
arbetstagarna om de risker som kan vara förknippade med arbetet och
förvissa sig om att arbetstagarna vet hur man skyddar sig mot riskerna.
Bestämmelserna i 4 § samma kapitel innebär bl.a. att arbetstagaren skall
följa givna föreskrifter, medverka i arbetsmiljöarbetet och i övrigt delta i de
åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall.
Det är viktigt att undervisningen vid gymnasieskolan för blivande
byggnadsarbetare och byggnadsingenjörer innehåller avsnitt om bl.a.
asbestens hälsoeffekter och förekomst.
Informationsmaterial om asbest har utarbetats av parterna på
arbetsmarknaden och Arbetsmiljöverket m.fl.
Allmän utbildning om asbest
är en utbildning för dem som skall arbeta
med t.ex. bearbetning och behandling av asbest eller asbesthaltigt material
samt för arbetsledare på platsen och annan ansvarig personal. Det är viktigt
att arbetsledare m.fl. även har kunskaper om ansvarsfrågor, samordnings-
åtgärder och riskbedömning.
Uppdatering av kunskaper kan ske genom kurser och seminarier samt
genom instruktioner, diskussioner och inläsning m.m.
Ett program för allmän utbildning om asbest har utarbetats av
arbetsmarknadens parter i samråd.
Särskild utbildning om asbest
gäller för dem som skall utföra rivning av -
asbest eller asbesthaltigt material och arbetsledare på platsen. Det är viktigt
att tyngdpunkten i utbildningen ligger på åtgärdsstrategier och praktiska
övningar och att utbildningen för arbetsledare även omfattar avsnitt om
ansvarsfrågor, samordningsåtgärder och riskbedömning.
Ett program för särskild utbildning om asbest har utarbetats av
arbetsmarknadens parter i samråd.
Utbildning genomförs av utbildningsgivare som har godkänts av
arbetsmarknadens parter.
Undersökning och riskbedömning
Till 20 §
Asbest och asbesthaltigt material har använts som brandskydd,
värmeisolering, ljuddämpning, armering m.m. i de flesta slag av byggnader
som uppfördes före år 1977.
Ytterligare information finns i handledningen Asbest i byggnader
(Byggförlaget).
Hanterings- och skyddsinstruktioner
Till 22 §
Det är viktigt att hanterings- och skyddsinstruktionerna delas in i
avsnitt som gäller åtgärder för att förhindra dammspridning, personlig
skyddsutrustning, typ av andningsskydd, arbetsmetod, efterstädning,
avfallshantering, personlig hygien m.m. Hanterings- och skydds-
instruktionerna kan på så sätt användas som en arbetsplan.
AFS 2006:1
Hanterings- och skyddsinstruktionerna kan utgöra en komplettering till
byggplatsens arbetsmiljöplan som upprättas i enlighet med bestämmelser i
föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete.
I kommentarer till föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker finns ytterligare
exempel på vad som kan behöva ingå i hanterings- och skydds-
instruktionerna.
Förebyggande av dammspridning
Till 23 §
Från skyddssynpunkt är det viktigt att undvika ackordslöne-
system.
Till 24 §
I föreskrifterna om varselmärkning och varselsignalering finns
bestämmelser om utformningen av märkningen.
Till 25 §
Med hänsyn till de dammkoncentrationer som kan förekomma vid
hantering av asbesthaltiga rivningsmassor, t.ex. på byggarbetsplatser och på
plats för slutligt omhändertagande av asbesthaltigt avfall (avfallsdeponi),
behöver tilluftsaggregat som används till hytt normalt ha filter med minst
99,95 % avskiljningsgrad, mätt enligt svensk standard SS-EN 1822-1 eller
motsvarande, tillsammans med lämpligt grundfilter. Filter med denna
prestanda kallas HEPA-filter, klass H13 (kallades förr mikrofilter eller
absolutfilter).
Det är viktigt att luft förs till hytt så att det blir övertryck i hytten. Föraren
kan behöva ha tillgång till andningsskydd klass P3 att användas vid behov.
Till 26 §
Asbesthaltigt avfall kan bestå av rivningsmaterial, skyddskläder av
typ engångsoverall, asbestisolerade ventilationstrummor, värmeväxlare,
rördelar, varmvattenberedare, elektrisk utrustning, isoleringsmaterial från
byggnader och fartyg samt fasad- och takplattor av asbestcement m.m.
Det är viktigt att asbestavfallet tas om hand i samband med varje
arbetsmoment. Beroende på volym och beskaffenhet kan sluten container
eller plastsäck vara lämpliga behållare.
Det är viktigt att asbestförorenad utrustning innesluts och förvaras i sluten
förpackning om rengöringen är avsedd att utföras utanför sanerings-
området.
Kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltningar kan vanligen anvisa
lämplig plats för deponering av asbestavfall.
Till 27 §
För att frånluft från mobil dammsugare skall renas med minst
99,95 % avskiljningsgrad behöver filtret uppfylla kraven enligt klass H13 i
svensk standard SS - EN 1822-1 eller motsvarande. Filtret kallas HEPA-filter
klass H13.
Exponeringskontroller
Till 28 §
Bestämmelser om utredning och mätning av exponering finns i -
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden och åtgärder mot
luftföroreningar. Enligt dessa bestämmelser skall en ny exponeringsmätning
efter vidtagen åtgärd genomföras senast tre månader efter det att åtgärden
vidtogs. När det gäller arbete av kortare varaktighet kan av naturliga skäl
nämnda bestämmelse inte tillämpas.
AFS 2006:1
Personlig skyddsutrustning och hygien
Till 29 §
Val av andningsskydd avgörs i varje enskilt fall och med hänsyn
till resultatet av riskbedömningen av arbetsförhållandena på platsen.
När det är mycket svårt att använda tryckluftsapparat, t.ex. när det är
långt till tryckluftsaggregatet, kan filterskydd med fläkt vara tillräckligt om
– arbetet inte är fysiskt tungt,
– koncentrationen asbestfibrer i luften inte är extremt hög och
– andningsskyddet har
* partikelfilter klass P3, samt
* hjälm eller huva (THP3) eller helmask (TMP3) och
* anordning som gör bäraren uppmärksam på tryckfall i systemet.
I Arbetsmiljöverkets bok Personlig skyddsutrustning behandlas frågor om
val av andningsskydd, utprovning av andningsmask och skötsel m.m. av
andningsskydd. I boken Din personliga utrustning – är vägen till säkrare arbete
finns vägledning för val av personlig skyddsutrustning och exempel på vad
som kan behöva ingå i ett utbildnings- och träningsprogram om
andningsskydd. Förutom de metoder som nämns i boken kan en
mätutrustning användas som mäter halten partiklar utanför och innanför
masken. Kvoten av dessa halter utgör ett mått på andningsskyddets
effektivitet.
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av personlig
skyddsutrustning skall arbetsgivaren ordna med instruktion och övning och,
om det behövs, demonstrera hur utrustningen skall användas så att man
uppnår avsedd skyddseffekt.
Till 30 §
I föreskrifterna om arbetsplatsens utformning finns bestämmelser om
utrymmen för förvaring av privata kläder, arbetskläder och skyddskläder.
Vid utpassering genom luftsluss är det lämpligt att lägga använda
skyddskläder i särskilda plastsäckar som finns i slussavdelningen inför
vidare leverans till tvätteriet.
Till 31 §
Det är viktigt att mobil maskinutrustning rengörs noga innan den
avlägsnas från arbetsplatsen. Stora mängder asbesthaltigt damm som kan ha
samlats innanför motorkåpa, i slangar och liknande, kan annars frigöras,
t.ex. vid service eller reparation.
Till 32 §
Det är lämpligt att avstå från rökning även inom område som
ansluter till den plats där asbesthaltigt material hanteras.
Märkning
Till 33 §
Med behållare avses säckar, containrar och liknande. Märkning
kan där det är möjligt även göras direkt på materialet.
Avfall som innehåller asbest är att betrakta som asbesthaltigt material.
Ytterligare bestämmelser om märkning finns i föreskrifterna om kemiska
arbetsmiljörisker. Dessa bestämmelser kan också bli aktuella när det gäller
asbest och asbesthaltigt material.
Till 34 §
Märkning av inkapsling är till för att fästa uppmärksamhet på
asbestförekomsten vid senare rivning. Det är lämpligt att märka även redan
inkapslad asbest när det är möjligt. Vid inkapsling eller inbyggnad av asbest
eller asbesthaltigt material är det viktigt att förekomsten av asbest noteras i
förekommande bygghandlingar.
AFS 2006:1
Särskilda åtgärder vid arbete med asbest eller
asbesthaltigt material i samband med rivning
Utbildning och kunskaper vid rivning
Till 36 §
Arbetsmarknadens parter har i samråd utarbetat detaljerade
utbildningsprogram för att infria bestämmelsens krav. Fyra dagar är lämplig
längd för utbildning för personal som sysselsätts med rivnings- eller
reparationsarbete som omfattar hantering av asbest eller asbesthaltigt
material.
Även personal som inte är direkt engagerad i själva rivningsarbetet, t.ex.
städ- och servicepersonal, kan behöva utbildning. Kommentarerna till 19 §
innehåller en beskrivning av olika utbildningar.
Med kompletterande utbildning avses bl.a. uppdatering av kunskaper när
det gäller ny teknik, metoder och ändrad lagstiftning. Lämplig längd för den
kompletterande utbildningen är en dag. Kompletterande utbildning kan
med fördel kombineras med fortlöpande praktisk träning inom respektive
företag.
Undersökning vid rivning
Till 37 §
Bestämmelser om arbetsmiljöplan finns i föreskrifterna om byggnads-
och anläggningsarbete. Enligt dessa bestämmelser skall den som låter utföra
byggnads- och anläggningsarbete se till att en arbetsmiljöplan upprättas och
finns tillgänglig innan byggarbetsplatsen etableras, bl.a.
– om arbete med sådana kemiska eller biologiska ämnen som medför
särskild fara för hälsa och säkerhet eller som omfattas av krav på medicinsk
kontroll, och
– om rivning av bärande konstruktioner eller hälsofarliga material eller
ämnen
behöver utföras i samband med byggnads- eller anläggningsarbetet.
Vidare skall innan rivning påbörjas det utredas om hälsofarliga material
eller ämnen ingår i byggnaden eller anläggningen och om så är fallet skall
detta beaktas vid planering av rivningen.
Ovan angivna bestämmelser kan bli aktuella att tillämpa när det är fråga
om arbete med asbest eller asbesthaltigt material.
Förebyggande av dammspridning vid rivning
Till 40 §
Avsikten med kravet är att förhindra att andra arbetstagare utsätts
för asbestdamm.
I föreskrifterna om varselmärkning och varselsignalering finns regler om hur
märkningen utformas.
Till 41 §
Vid rivning av asbest och asbesthaltigt material inomhus är det
lämpligt att arbetsområdet innesluts med hjälp av täckplastväggar, att det
vid ingången till arbetsområdet monteras en 2- eller 3-stegs luftsluss för in-
och utpassering och att området sätts i undertryck med hjälp av
fläktaggregat försedda med HEPA-filter, som dessutom renar luftflödet. Det
är lämpligt att aggregaten är dimensionerade så att arbetsområdets
luftvolym växlas minst 10 gånger per timme.
Spridning av asbesthaltigt damm kan också förhindras genom att använda
den s.k. glovebag-tekniken.
Till 42 §
Anordning för utsugning av damm kan antingen vara integrerad
med maskinen eller separat som punktutsug.
AFS 2006:1
Ensamarbete vid rivning
Till 43 §
Bestämmelser om ensamarbete finns i föreskrifterna om ensamarbete.
Personlig skyddsutrustning och hygien vid rivning
Till 44 §
Annan likvärdig utrustning kan användas om andningsskyddet är
personligt utprovat på användaren, t.ex. med hjälp av den typ av utrustning
som anges i kommentarerna till 29 §. Den framräknade kvoten mellan den
uppmätta halten partiklar utanför och innanför masken som då räknas fram
bör inte understiga 2000.
Till 45 §
Med särskilt utrymme där skyddskläderna tas av avses i första
hand det utrymme i luftsluss som gränsar mot arbetszonen, eller ett annat
utrymme innanför arbetszonen, där skyddskläderna sedan också förvaras.
Till 46 §
Vid första utprovningen är det lämpligt att tillpassningen
kontrolleras genom mätning. I boken Din personliga utrustning – är vägen till
säkrare arbete finns exempel och tips om utprovning och tillpassning av
andningsskydd.
Till 47 §
Det är väsentligt att den personliga hygienen sköts noggrant.
Där så är möjligt är det viktigt att utrymmet för personlig hygien och
omklädning delas in i tre avdelningar, en för omklädning där gångkläderna
förvaras, en för dusch och tvätt samt en för på- och avtagning av
skyddskläder. Avdelningarna placeras lämpligen i fil med avdelningen för
dusch och tvätt i mitten.
Till 48 §
En fuktig asbesthaltig massa kan bli kvar efter rivning med
befuktning genom t.ex. injicering. Massan kan i vissa fall vara svårhanterlig,
varför försiktighet bör iakttas. Det är viktigt att denna rest inte får ligga kvar
så länge att vattnet avdunstar.
Som avslutning på arbetena är det lämpligt att lämna kvar fläktaggregaten
med HEPA-filter som renar luften ytterligare 4–12 timmar innan
täckplastväggar och luftsluss rivs.
Medicinska kontroller
Till 49 §
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet
finns bestämmelser och allmänna råd om arbetsmiljörelaterade medicinska
kontroller. I föreskrifterna beskrivs hur och när sådana kontroller skall eller
bör anordnas, hur man hanterar resultaten av kontrollerna m.m.
I samband med städning, liksom vid underhålls- och servicearbeten, kan
asbesthaltigt damm komma att frigöras. Därför kan även andra personer än
de som direkt arbetar med asbesthaltigt material behöva läkarundersökas.
Den riskbedömning som skall utföras enligt föreskrifterna om kemiska
arbetsmiljörisker är ett viktigt underlag när det gäller att avgöra vilka
personer bland dessa som behöver läkarundersökas.
Bestämmelser om register över exponerade arbetstagare finns i Arbets-
miljö-verkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet. Ett sådant
register kan med fördel samordnas med register över arbetstagare som
exponerats för ämnen som kräver registerföring enligt föreskrifterna om
hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar.
AFS 2006:1
Bestämmelser om straff och sanktionsavgifter
Till 50 och 51 §§
Enligt bestämmelserna i 7 kap. 5 § arbetsmiljölagen får
Arbetsmiljö-verket göra undersökningar och ta prov på arbetsställe i
samband med tillsyn.
Enligt bestämmelserna i 22 § arbetsmiljöförordningen skall den vars
verksamhet har varit föremål för tillsyn enligt 7 kap.arbetsmiljölagen
ersätta tillsynsmyndighet för sådana kostnader för undersökning av prov
som har varit skäligen påkallade.
AFS 2006:1
Information från Arbetsmiljöverket
Lagar och förordningar
Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160)
Arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166)
Avfallsförordningen (SFS 2001:1063)
Förordning om förbud mot asbesthaltiga friktionsbelägg i fordon
(SFS 1986:683, ändrat i SFS 1988:1075)
Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS)
AFS 2001:3
Användning av personlig skyddsutrustning
AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning
AFS 1989:9
Asbestfria friktionsbelägg till fordon
AFS 1999:3
Byggnads- och anläggningsarbete
AFS 1982:3
Ensamarbete
AFS 2005:17 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar
AFS 2000:4
Kemiska arbetsmiljörisker
AFS 2005:6
Medicinska kontroller i arbetslivet
AFS 1996:1
Minderåriga
AFS 2004:1
Syntetiska oorganiska fibrer
AFS 2001:1
Systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 1997:11 Varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser
Kemikalieinspektionens författningssamling (KIFS)
KIFS 1998:8 Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter
och biotekniska organismer.
KIFS 2005:7 Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och
märkning av kemiska produkter.
KIFS 2005:5 EG-harmoniserad bindande klassificering och märkning
(klassificeringslistan)
Socialstyrelsens författningssamling (SOFS)
Allmänna råd från Socialstyrelsen 1986:4, Handläggning av asbestfrågor i
byggnader.
Boverkets författningssamling (BFS)
BFS 1993:57 Boverkets byggregler, BBR, föreskrifter och allmänna råd.
Naturvårdsverkets författningssamling (NFS)
NFS 2004:10 Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och
förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för
deponering av avfall.
Vägverket
TSVFS 1982:95
Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om ändring i
reglerna
om
undantag
från
registreringsbesiktningsskyldighet.
AFS 2006:1
Standarder
Svensk standard SS-EN 529 Andningsskydd – rekommendationer för val,
användning, skötsel och underhåll – vägledande dokument
Svensk standard SS - EN 1822-1 Högeffektiva luftfilter (HEPA och ULPA) –
Del 1: Klassificering, funktionsprovning, märkning
Svensk standard SS-EN 60335-2-69, utgåva 3:2003 samt tillägget
SS-EN 60335-2-69/A1:2004 Elektriska hushållsapparater och liknande
bruksföremål – säkerhet – Del 2-69: Särskilda fordringar på damm- och
vattensugare inklusive motordrivna borstar för industriellt och kommersiellt
bruk
Arbetsmiljölitteratur
Asbest i byggnader
. Handledning inför reparationer, ombyggnader eller
rivning. Byggförlaget 1998, ISBN 91-7988-160-2
Att arbeta med asbest
. Prevent 2005, ISBN 91-7522-717-7
Att arbeta med asbest
. Råd till handledaren. Arbetarskyddsnämnden 1996,
ISBN 91-7522-506-9
Asbest i byggnader
. Handledning för inventering. Statens råd för
byggnadsforskning 1989, ISBN 91-540-5013-8
Asbest i byggnader
. Så gör man. Åtgärder mot asbest i byggnader. Statens råd
för byggnadsforskning 1994, ISBN 91-540-5647-0
Personlig skyddsutrustning.
Arbetsmiljöverket, 1999, H227
Din personliga skyddsutrustning – är vägen till säkrare arbete.
Arbetsmiljöverket, 2003, H349