AFS 2007:5

Gravida och ammande arbetstagare

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare och allmänna råd om tillämpningen

av föreskrifterna

ISBN 978-91-7930-484-3

ISSN 1650-3163

ARBETSMILJÖVERKET

171 84 Solna, Telefon: 08-730 90 00

E-post: arbetsmiljoverket@av.se

Innehållsförteckning

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare

Syfte

5

Tillämpningsområde

5

Samverkan

5

Undersökning och riskbedömning

6

Information

6

Åtgärder

6

Förbud mot arbete på grund av risker i arbetsmiljön

6

Vilutrymme

7

Bestämmelser om straff

7

Bilaga: Förteckning över arbetsmiljöfaktorer och arbetsförhållanden

som avses i 4 §

8

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

om gravida och ammande arbetstagare

Bakgrund

10

Allmänt

11

Amning

12

Kommentarer till vissa paragrafer

Tillämpningsområde

13

Samverkan

13

Undersökning och riskbedömning

14

Åtgärder

15

Förbud mot arbete på grund av risker i arbetsmiljön

15

Vilutrymme

19

Kommentarer till bilagan

Fysikaliska faktorer

20

Belastningsergonomiska faktorer

23

Biologiska agens

24

Kemiska ämnen

24

Psykosociala faktorer

29

Processer

29

Ordlista

31

Information från Arbetsmiljöverket

32

Arbetsmiljöverkets föreskrifter

om gravida och ammande arbetstagare;

beslutade den 20 september 2007

Arbetsmiljöverket föreskriver¹ med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen (1977:1166) följande.

Syfte

1 §

Syftet med dessa föreskrifter är att förebygga att gravida kvinnor, nyligen förlösta kvinnor och kvinnor som ammar

utsätts för faktorer eller förhållanden i arbetet som kan medföra ohälsa eller olycksfall.

Tillämpningsområde

2 §

Dessa föreskrifter gäller all verksamhet där arbete utförs av arbetstagare som är gravid, har fött barn högst 14 veckor

innan arbetet ska utföras eller ammar och som har underrättat arbetsgivaren om detta.

Med arbetstagare jämställs i dessa föreskrifter den som hyrts in för att arbeta i verksamheten.

Samverkan

3 §

I de undersökningar och riskbedömningar som arbetsgivaren behöver göra för att uppfylla kraven i dessa föreskrifter

ska arbetsgivaren samverka med kvinnan som avses i 2 §.

Undersökning och riskbedömning

4 §

En arbetsgivare som blivit underrättad om arbetstagarens tillstånd -eller förhållanden enligt 2 § ska genast undersöka

om kvinnan i sitt arbete utsätts -för någon av de arbetsmiljöfaktorer eller arbetsförhållanden som anges i bilagan till dessa

föreskrifter eller därmed jämförbara förhållanden. Arbets-givaren ska vidare bedöma risken för skadlig inverkan på

graviditet eller amning eller för annan ohälsa. Vid riskbedömningen ska hänsyn tas till -arten, graden och varaktigheten av

exponeringen. Arbetsgivaren ska där-efter avgöra vilka åtgärder som behöver vidtas.

Information

5 §

Arbetsgivaren ska snarast möjligt informera kvinnan om resultatet av riskbedömningen enligt 4 § och om de åtgärder

som ska vidtas.

Åtgärder

6 §

Om resultatet av bedömningen enligt 4 § visar att det finns risk för skadlig inverkan på graviditet eller amning eller för

annan ohälsa eller olycksfall ska arbetsgivaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att undanröja riskerna.

Om det inte går att undanröja riskerna ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som är praktiskt möjliga och rimliga för att ge

kvinnan andra arbetsuppgifter.

Förbud mot arbete på grund av risker i arbetsmiljön

7 §

Kvinnan får inte sysselsättas i förvärvsarbete så länge riskerna enligt 6 § finns kvar. Överträdelse av bestämmelsen kan

medföra böter, se 11 §.

¹ Jfr följande direktiv

Rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är

gravida, nyligen har fött barn eller ammar (tionde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 348, 28.11.1992 s. 1, Celex

31992L0085).

Rådets direktiv 89/654/EEG av den 30 november 1989 om minimikrav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen (första särdirektivet enligt artikel

16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 393, 30.12.1989, s. 1, Celex 31989L0654).

Rådets rekommendation 2003/134/EG av den 18 februari 2003 om förbättring av skyddet för egenföretagares hälsa och säkerhet i arbetet.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener

eller mutagena ämnen i arbetet (sjätte särdirektivet enligt artikel 16.1 i rådets direktiv 89/391/EEG) (EUT L 158, 30.4.2004 s. 50, Celex 32004L0037).

8 §

Gravida och ammande arbetstagare får inte sysselsättas i blyarbete som innebär att bly eller blyföreningar kan tas upp i

kroppen. Överträdelse av bestämmelsen kan medföra böter, se 11 §.

Bestämmelser om förbud att sysselsätta gravida eller ammande arbetstagare i andra arbeten finns i andra föreskrifter som

Arbetarskyddsstyrelsen eller Arbetsmiljöverket har meddelat.

Bestämmelser om skydd för gravida eller ammande arbetstagare mot jonise-rande strålning finns i särskilda föreskrifter

från Statens strålskyddsinstitut.

9 §

En arbetstagare som är gravid eller har fött barn högst 14 veckor tidigare får inte beordras att utföra nattarbete om hon

uppvisar läkarintyg som anger att sådant arbete skulle vara skadligt för hennes hälsa eller säkerhet. Överträdelse av

bestämmelsen kan medföra böter, se 11 §.

Om det är praktiskt möjligt och rimligt ska hon erbjudas arbete under dagtid.

Vilutrymme

10 §

Arbetet för gravida eller ammande arbetstagare ska ordnas så att det finns möjlighet för dem att under lämpliga

förhållanden tillfälligt kunna vila i liggande ställning på arbetsstället.

Bestämmelser om straff

11 §

Bestämmelserna i 7 §, 8 § första stycket och 9 § första stycket utgör föreskrifter enligt 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen.

Brott mot nu nämnda föreskrifter kan enligt 8 kap. 2 § samma lag medföra böter.

Denna författning träder i kraft den 1 april 2008.

Genom författningen upphävs Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om gravida och ammande

arbetstagare (AFS 1994:32).

MIKAEL SJÖBERG

Ywonne Strempl

Anna Middelman

Bilaga

Förteckning över arbetsmiljöfaktorer och arbetsförhållanden som avses i 4 §

A. Arbetsmiljöfaktorer

1. Fysikaliska faktorer

som skulle kunna medföra fosterskador och/eller avlossning av moderkakan eller för tidig födsel, särskilt

– vibrationer, stötar eller rörelser i underlaget,

– buller,

– joniserande strålning enligt föreskrifter från Statens strålskyddsinsti-tut,

– icke-joniserande strålning,

– extrem kyla och värme.

2. Belastningsergonomiska faktorer

särskilt

– manuell hantering av laster som innebär risker, särskilt för ländryggen,

– arbetsrörelser och arbetsställningar,

– förflyttningar inom eller utanför arbetsstället,

– fysisk uttröttning och annan fysisk belastning.

3. Biologiska agens

i riskklasserna 2, 3 och 4 enligt föreskrifterna om Mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet,

om det är känt att dessa agens, eller de behandlingsåtgärder som är nödvändiga på grund av dem, innebär risk för att

kvinnan, fostret eller ammade barn påverkas skadligt.

4. Kemiska ämnen

om det är känt att de skadligt påverkar gravida kvinnors, fosters eller ammade barns hälsa, särskilt

– ämnen som är klassificerade och försedda med riskfraser som anger att de är cancerframkallande,

reproduktionsstörande eller mutagena,

– kvicksilver och kvicksilverföreningar,

– mitoshämmande ämnen (t.ex. vissa cytostatika),

– kolmonoxid,

– kemiska ämnen som är skadliga när de tas upp genom huden.

5. Psykosociala faktorer

Arbetsförhållanden som kan medföra eller har medfört

– psykisk uttröttning,

– starka psykiska påfrestningar,

– våld eller hot om våld,

– kränkande särbehandling.

B. Processer

Cancerframkallande ämnen och produkter som avges vid

–

framställning av auramin,

–

arbete som innebär exponering för cancerframkallande polycykliska aromatiska kolväten (PAH) som finns i sot, tjära,

beck, rök eller damm,

–

arbete som innebär exponering för damm, rökgaser eller stänk som uppstått vid avbränning och elektroraffinering av

kopparnickelskärsten,

–

process där stark syra ingår vid framställning av isopropylalkohol,

–

arbete som innebär exponering för trädamm från lövträd.

C. Arbetsförhållanden

Gruvarbete under jord.

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om gravida och

ammande arbetstagare

Arbetsmiljöverket meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av Arbets-miljöverkets föreskrifter (AFS 2007:5) om

gravida och ammande arbets-tagare.

Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte tvingande, utan deras funktion är att förtydliga

innebörden i föreskrifterna. De ska upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven och visa exempel på praktiska lösningar

och förfaringssätt samt ge rekommendationer, bakgrundsinformation och hänvisningar.

De grundläggande skyldigheterna om arbetsgivarens arbetsmiljöarbete finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

systematiskt arbetsmiljöarbete

. Enligt dessa föreskrifter ska arbetsgivaren regelbundet undersöka arbetsförhållandena

och bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall. Arbetsgivaren ska också ta reda på vilka åtgärder som måste vidtas för att

förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Vilka de är anges i andra föreskrifter från Arbetarskyddsstyrelsen och

Arbetsmiljöverket. Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs, följa upp om de haft avsedd effekt och vid behov vidta

ytterligare åtgärder.

Bakgrund

Om de arbetsmiljöregler som finns i Sverige följs noggrant innebär arbetsmiljön, så vitt man kan bedöma idag, sällan någon

risk för ohälsa eller olycksfall för gravida kvinnor, foster eller barn som ammas.

I vissa arbetsmiljöer kan dock gravida kvinnor, de som nyligen fött barn eller ammar ibland utsättas för risk för ohälsa

eller olycksfall även om förebyggande åtgärder vidtas enligt reglerna. Kemiska ämnen, biologiska agens och andra faktorer

kan ibland vara skadligare för fostret än för modern. Även i andra regler från Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmiljöverket

och andra myndigheter finns villkor för eller förbud mot att arbeta med sådana ämnen och faktorer.

De tidigare föreskrifterna om gravida och ammande arbetstagare utfärdades som en anpassning till EG-direktivet

92/85/EEG om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen fött

barn eller ammar. De nya föreskrifterna innebär inte några sakliga ändringar utom på två punkter, nämligen att

tillämpningsområdet för föreskrifterna (2 §) har utökats till att även omfatta inhyrd arbetskraft och att en ny bestämmelse

om förbud för gravida och ammande kvinnor att arbeta med bly har införts. Denna regel fanns tidigare i föreskrifterna om

bly

.

De allmänna råden har omarbetats och utökats. Hänsyn har tagits till Meddelande från kommissionen om riktlinjer för

bedömning av kemiska, fysikaliska och biologiska agens och industriprocesser, som anses innebära en risk för hälsa eller

säkerhet för arbetstagare som är gravida, nyligen fött barn eller ammar (KOM (2000) 466 slutlig).

Allmänt

Reproduktionsstörningar kan gälla dels störd fortplantningsförmåga hos både kvinnor och män, dels avkommans

utveckling i livmodern och efter förlossningen fram till puberteten (fosterskador).

Vissa kemiska ämnen, biologiska agens eller andra faktorer kan vara direkt reproduktionsstörande. Det visar sig som

minskad fruktsamhet (fertilitet) eller ofrivillig barnlöshet (sterilitet) genom att t.ex. bildningen av sädesceller hos mannen

skadas eller att befruktningen störs på annat sätt. Skador på könsceller kan bestå av förändringar i cellens arvsmassa

orsakade av t.ex. mutagena ämnen.

Ett foster kan påverkas skadligt både av mutagena ämnen och av ämnen som påverkar det direkt utan att arvsmassan

skadas (teratogena ämnen). Fostret kan påverkas under ett mycket tidigt skede av graviditeten, redan innan den är

konstaterad, men också senare under tillväxtperioden. En fosterskada kan leda till olika effekter som missfall,

missbildningar eller andra utvecklingsrubbningar och sjukdom.

Vid en graviditet inträffar stora fysiologiska förändringar. Kroppskonstitutionen förändras, t.ex. ökar blod- och

plasmavolym, fettdepå och kropps-yta. Upptag och omsättning av kemiska ämnen kan påverkas. Hormonbalansen

förändras och är under graviditeten också extra känslig för störningar.

Det är viktigt att arbetsgivaren undersöker arbetsförhållandena och bedömer arbetsmiljöriskerna. Arbetsgivaren ska vidta

förebyggande arbetsmiljöåtgärder för att undanröja eller minska konstaterade risker. De allmänna råden är avsedda att vara

till hjälp när man bedömer vilka åtgärder som måste vidtas.

Misstankar om risker för ohälsa och olycksfall i samband med graviditet och amning ger ofta upphov till stark oro. Vid

riskbedömningen ska man även ta hänsyn till detta. Det kan vara nödvändigt att anlita sakkunnig hjälp från t.ex.

företagshälsovård eller arbets-(yrkes-) och miljömedicinsk klinik vid riskbedömningen.

Amning

Reglerna i föreskrifterna gäller också under amningsperioden.

Vissa smittämnen och kemiska ämnen kan utsöndras i modersmjölk och då kan ammade barn exponeras. Det kan därför

vara nödvändigt att begränsa ammande arbetstagares exponering för sådana ämnen.

Man har idag begränsade kunskaper om hur specifika ämnen utsöndras i bröstmjölken. Det är känt att vissa metaller, som

bly och kvicksilver, och vissa fettlösliga ämnen (t.ex. en del miljögifter, vissa läkemedel, nikotin, kotinin, organiska

lösningsmedel som tetrakloretylen och koldisulfid) kan överföras till bröstmjölk. Det är mindre sannolikt att andra mer

vattenlösliga ämnen överförs.

Vissa ämnen kan utsöndras i mjölken även om det inte pågår någon exponering. Om kvinnan tidigare har varit långvarigt

exponerad för tungmetallerna bly och kadmium, eller för vissa bekämpningsmedel, kan dessa ha lagrats i kroppen. De kan

frigöras vid amning och överföras till bröstmjölk.

Vid amningen är det också viktigt att uppmärksamma att skadliga ämnen kan överföras till barnet via kläder eller

hud som kontaminerats (förorenats) av ämnen som modern kommit i kontakt med.

Kommentarer till vissa paragrafer

Tillämpningsområde

Till 2 §

Förutsättningen för att föreskrifterna ska gälla är att arbetsgivaren underrättats om graviditeten. För att skydda

fostret bör kvinnan göra detta så snart graviditeten är fastställd.

Förutsättningen för att föreskrifterna ska gälla vid återgång i arbete kort tid efter förlossningen och vid amning är att

arbetsgivaren har underrättats om dessa förhållanden.

Reglerna om riskbedömning och åtgärder gäller även för dem som genomgår utbildning. Enligt 1 kap. 3 §

arbetsmiljölagen jämställs elever med arbetstagare.

I bilagan till dessa föreskrifter anges biologiska och kemiska ämnen som kan orsaka ohälsa hos gravida kvinnor och

foster. Ensam- och familjeföretagare är skyldiga att följa Arbetarskyddsstyrelsens och Arbetsmiljöverkets föreskrifter när det

gäller ämnen och tekniska anordningar som kan orsaka ohälsa eller olycksfall (se 3 kap. 5 § arbetsmiljölagen).

I 3 kap. 12 § arbetsmiljölagen finns ett ansvar för den som hyr in arbetskraft. Ansvaret gäller när en arbetsgivare mot

ersättning hyr ut arbetskraft, som är anställd hos honom, till en inhyrare för att arbeta i inhyrarens verksamhet. Inhyraren

utövar den direkta arbetsledningen. För det arbete som utförs har inhyraren därför ett ansvar som i stort motsvarar

arbetsgivarens ansvar. Inhyraren ska vidta samma arbetsmiljöåtgärder som för egen anställd personal, när det gäller

åtgärder som behöver vidtas under inhyrningstiden. Inhyraren är däremot inte skyldig att genomföra mera långsiktiga

åtgärder eller omplacera till annat arbete.

Samverkan

Till 3 §

En förutsättning för ett bra arbetsmiljöarbete är att arbetsgivaren, arbetstagarna och skyddsombuden samverkar.

Det gäller särskilt vid undersökning och riskbedömning och när handlingsplaner upprättas. Se vidare 6 kap.

arbetsmiljölagen.

För att uppnå en bra arbetsmiljö för gravida och ammande kvinnor är det viktigt att de själva medverkar i de

undersökningar och riskbedömningar som gäller deras egen arbetssituation. Det är angeläget att kvinnan lämnar de

upplysningar som behövs för att lämpliga åtgärder ska kunna genomföras. Så långt det är möjligt ska den berörda kvinnan

själv få avgöra vilka personer som ska vara insatta i ärendet. Hon har alltid rätt att bli företrädd av ett skyddsombud.

Skyddsombud kan med stöd av bestämmelserna i 6 kap. 6 a § arbetsmiljölagen begära att arbetsgivaren ska vidta åtgärder

för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö.

Bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt finns i arbetsmiljölagen och sekretesslagen. Bestämmelser om samverkan

mellan arbetsgivare och arbetstagare och de rättigheter som skyddsombud har finns i arbetsmiljölagen och i föreskrifterna

om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Undersökning och riskbedömning

Till 4 §

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete ska arbetsgivaren regelbundet

undersöka arbetsförhållandena, bedöma risker och vidta de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i

arbetet. Riskbedömningen gäller också arbetsmiljöfaktorer som kan innebära särskilda risker för ohälsa och olycksfall för

olika arbetstagargrupper, t.ex. gravida och ammande arbetstagare. Det kan vara lämpligt att utgå ifrån att gravida och

ammande kvinnor kan var mer känsliga än andra personer.

På alla arbetsplatser kan det förekomma fysikaliska, belastningsergonomiska, biologiska, kemiska och psykosociala

arbetsmiljöfaktorer. De kan i vissa fall vara en risk för en arbetstagare som är gravid, nyligen har fött barn eller ammar. En

förutsättning för att omedelbart kunna genomföra en riskbedömning för en gravid eller ammande arbetstagare är att sådana

faktorer kartlagts. Eftersom riskerna för fostret i många fall är störst under graviditetens första del, ibland innan kvinnan

själv är medveten om sin graviditet, är det viktigt att arbetstagarna har informerats om vilka risker det finns för gravida på

arbetsstället.

I bilagan finns en förteckning över sådana arbetsmiljöfaktorer och arbetsförhållanden som avses i 4 §. Kommentarer till

bilagan finns på sidan 20. Nya rön kan betyda att ytterligare faktorer tillkommer. De får då bedömas på samma sätt som de

faktorer och förhållanden som anges i bilagan.

Arbetsgivaren har ansvaret för att bedömningen genomförs. Om den egna kompetensen inte räcker ska arbetsgivaren,

enligt bestämmelserna i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete, anlita sakkunnig hjälp från exempelvis

företagshälsovården eller arbets-(yrkes-) och miljömedicinsk klinik.

Att en riskkälla förekommer behöver inte nödvändigtvis vara en hälsorisk för fostret eller den gravida kvinnan. Det är

den faktiska exponeringen, dvs. arten och graden av exponering som är avgörande. Det är viktigt att ta hänsyn till att

tillfälliga höga exponeringar, t.ex. i samband med ett tillbud, kan innebära risk för fostret, i synnerhet under graviditetens

tre första månader. Vid riskbedömningen kan man också behöva ta hänsyn till individspecifika faktorer, t.ex. hälsotillstånd

och tidigare graviditetskomplikationer. Där kan kvinnan själv och hennes läkare bidra med värdefull information.

Det kan vara lämpligt att dokumentera riskbedömningen skriftligt, i synnerhet när det framkommit att det finns risker

som behöver åtgärdas.

Vid misstanke om risk för skadlig påverkan är det nödvändigt med en tillfällig omplacering eller ledighet under den tid

riskbedömningen pågår och tills lämpliga arbetsmiljöåtgärder vidtagits.

Åtgärder

Till 6 §

Åtgärder för att få bort eller minska riskerna är i första hand förebyggande arbetsmiljöåtgärder. Det är viktigt att

genomföra alla förbättrande åtgärder som rimligen går att genomföra. Det kan t.ex. vara att vidta åtgärder mot

luftföroreningar, att byta ut farligt ämne mot ett som är mindre farligt eller att använda lyfthjälpmedel. Det kan också vara

att förändra arbetet, t.ex. att utesluta vissa arbetsmoment eller genomföra andra tillfälliga förändringar i arbetsmiljön. Det

kan även röra sig om tillfälliga förändringar av t.ex. arbetstider eller arbetsorganisation för att minska exponeringen för

olika riskkällor.

Det är angeläget att pröva alla möjligheter till omplacering, men om det inte går får arbetsgivaren inte längre sysselsätta

den som är gravid, nyligen fött barn eller ammar i arbete, dvs. arbetet är förbjudet.

Även om det inledningsvis inte går att vidta arbetsmiljöförbättrande åtgärder eller omplacera den gravida kvinnan är det

viktigt att arbetsgivaren hela tiden prövar möjligheterna till åtgärder eller omplacering så att hon kan återgå till arbetet.

Förbud mot arbete på grund av risker i arbetsmiljön

Till 7–8 §

I det systematiska arbetsmiljöarbetet är det nödvändigt att arbetsgivaren tar reda på om det förekommer

arbetsuppgifter som är förbjudna att utföra för den som är gravid, nyligen fött barn eller ammar. Om så är fallet är det

viktigt att också arbetstagarna känner till detta. Förbuden anges i dessa föreskrifter, i andra föreskrifter från

Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket och i föreskrifter från Statens strålskyddsinstitut. Förbud för gravida och

ammande kvinnor att sysselsättas i blyarbete fanns tidigare i föreskrifterna om bly. Kvinnan får inte sysselsättas i dessa

arbeten så snart arbetsgivaren har fått reda på graviditeten eller amningen.

Gravida arbetstagare får inte sysselsättas i

– blyarbete enligt 8 §,

– verksamhet som utförs under vatten eller förhöjt tryck enligt föreskrifterna om dykeriarbete,

– rök- eller kemdykning enligt föreskrifterna om rök- och kemdykning,

– arbete med risk för att exponeras för rubella (röda hund) eller toxo--plasma om en bedömning har visat att det finns

risk för skadlig inverkan på graviditeten eller annan ohälsa, enligt föreskrifterna om mikrobiologiska

arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet

,

– gruvarbete under jord som innebär särskilda risker enligt föreskrifterna om bergarbete.

Ammande arbetstagare får inte sysselsättas i

– blyarbete enligt 8 §,

– gruvarbete under jord som innebär särskilda risker enligt föreskrifterna om bergarbete.

Arbetsgivaren måste i första hand ordna med omplacering av den gravida eller ammande kvinnan till annat riskfritt arbete.

Om det inte är möjligt får kvinnan inte sysselsättas i förvärvsarbetet så länge risken finns kvar. Förbuden i 7-9 §§ är

utfärdade med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen.

Frågan om ersättning vid sådan nödvändig ledighet regleras i lagen om allmän försäkring. Försäkringskassan kan

upplysa om hur man söker sådan ersättning.

Arbetsgivaren ska fortlöpande pröva möjligheterna att undanröja riskerna i kvinnans arbetsmiljö eller att ge henne andra

arbetsuppgifter så att hon kan återgå i arbete.

Bly

Exponering för bly under graviditet och amning kan medföra försämrad fostertillväxt och påverka barnets centrala

nervsystem. När nervsystemet utvecklas är det som känsligast, vilket gör att foster och ammade barn bör skyddas särskilt.

Den blyexponering som modern utsatts för tidigare i livet är viktig från risksynpunkt. Bly som tagits upp i kroppen under

lång tids exponering lagras i skelettet. Det kan lösas ut vid graviditet och påverka fostret. Också vid amning kan bly lösas ut

och utsöndras i bröstmjölk, vilket kan leda till att barnet exponeras för bly. För att undvika en skadlig upplagring av bly är

de biologiska gränsvärdena för bly i blodet lägre för kvinnor under 50 år än för övriga arbetstagare. Se föreskrifterna om

medicinska kontroller i arbetslivet.

Gravida och ammande ensamföretagare omfattas av förbudet mot blyarbete.

Dykeriarbete

Förbudet gäller arbeten som utförs under vatten eller under förhöjt tryck i tryckkammare eller liknande. Sådant arbete

innebär stora fysiska påfrestningar och annan fysiologisk påverkan. Fosterskador kan möjligen uppkomma, dels på grund

av det ökade trycket, dels på grund av den ökade koncentrationen av syrgas (oxygen). Foster kan också vara särskilt

känsliga för dykarsjuka (dekompressionssjuka). Illamående, som är vanligt under graviditet, kan också öka risken för

olycksfall i samband med dykeriarbete.

Rök- och kemdykning

Rök- och kemdykning innebär att man utsätts för mycket stora risker, dels på grund av stark hetta och farliga rökgaser, dels

på grund av det starkt fysiskt och psykiskt påfrestande arbetet.

Exponering för rubella eller toxoplasma

En gravid kvinna får inte sysselsättas i arbete där hon riskerar att smittas av rubella (röda hund) eller Toxoplasma gondii.

Även ensamföretagare omfattas av förbudet. Genomgången sjukdom eller vaccination kan ge immunitet. Det svenska

vaccinationsprogrammet för barn innebär att de flesta kvinnor som vuxit upp i Sverige är immuna mot röda hund.

Toxoplasma gondii är en parasit som kan finnas hos både människor och djur. Katt är huvudvärd för parasiten och en form

av den kan utsöndras i kattens avföring. Något samband mellan smitta och arbete har inte rapporterats i Sverige.

En tänkbar risk skulle kunna vara arbete med Toxoplasma gondii på laboratorium. Rengöring av kattlådor, hantering av

aborterade lammfoster eller utomhusarbete i kontakt med jord/sand där katter brukar vara kan också vara tänkbara risker.

Provsmakning och förtäring av rått kött, osköljda grönsaker, bär eller frukt kan eventuellt också innebära en viss risk för

toxoplasmos.

Gruvarbete under jord

En gravid eller ammande kvinna får inte sysselsättas i gruvarbete som är förknippat med särskilda risker. Särskilda risker

kan vara arbetssituationer som innebär exponering för faktorer som har tagits upp i bilagan till dessa föreskrifter, t.ex.

stötar, vibrationer, buller, joniserande strålning och fysisk belastning. Arbetsgivaren ska göra en individuell riskbedömning.

Joniserande strålning

Statens strålskyddsinstitut har föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning. Den som bedriver

sådan verksamhet ska informera kvinnor om vilka risker exponering för joniserande strålning kan innebära för fostret vid

en eventuell graviditet. Den som meddelat att hon är gravid har rätt att bli omplacerad till arbete som inte är förenat med

joniserande strålning under resten av graviditeten. Om kvinnan inte omplaceras gäller att arbetet planeras så att dosen till

fostret inte överstiger 1 mSv under återstoden av graviditeten.

Statens strålskyddsinstitut har också regler för ammande kvinnor. En kvinna som ammar ska anmäla detta förhållande

till den som bedriver verksamheten där joniserande strålning förekommer. Under den tid hon ammar ska hon inte placeras i

arbete som medför en betydande risk för radioaktiv kontamination.

Nattarbete

Till 9 §

Nattarbete i samband med graviditet och under amningsperioden anses normalt inte innebära någon ökad risk för

ohälsa och olycksfall. Det gäller t.ex. arbeten utan påtaglig psykisk och/eller fysisk belastning och med tillräckliga

möjligheter till vilopauser.

Nattarbete som kan innebära påtaglig psykisk och/eller fysisk belastning bör undvikas vid graviditet. Det kan t.ex. gälla

arbete inom jourverksamhet eller liknande där krav på akuta insatser förekommer förhållandevis ofta. Vidare kan nattarbete

vara olämpligt för kvinnor som av medicinska skäl bedöms löpa ökad risk för graviditetskomplikationer. Det måste dock

avgöras individuellt i samråd mellan läkare och patient. Observera att det läkarintyg som efterfrågas i paragrafen gäller

friska gravida kvinnors arbetssituation och inte sjukskrivning.

Under sådana omständigheter som beskrivs ovan är det angeläget att arbetstagaren erbjuds arbete på dagtid. Det gäller

även för ammande kvinnor.

I föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet och i föreskrifterna om hälsoundersökning av flygpersonal

inom civilflyget

finns också bestämmelser om läkarundersökningar vid nattarbete.

Vilutrymme

Till 10 §

Behovet att ligga och vila kan t.ex. tillgodoses genom att det finns ett vilutrymme. Hur ett sådant kan anordnas

anges i föreskrifterna om arbets-platsens utformning. Också mer tillfälliga lösningar med vilplats kan vara möjliga. Det

ökade behovet av vila hos många gravida och ammande kvinnor medför att ensamarbete kan vara olämpligt.

Kommentarer till bilagan: Förteckning över arbetsmiljöfaktorer och

arbetsförhållanden som avses i 4 §

Bilagan ger besked om vilka arbetsmiljöfaktorer och arbetsförhållanden som ska utredas och bedömas när det gäller risker

för ohälsa eller skadlig påverkan vid graviditet, nära efter förlossningen och vid amning. Nya rön kan betyda att ytterligare

faktorer tillkommer. De får då bedömas på samma sätt som de som anges i bilagan.

Att en riskfaktor förekommer betyder inte att den alltid medför risk för ohälsa eller olycksfall. Risken är förknippad med

den faktiska exponeringen. Därför är det viktigt att man vid bedömningen bl.a. tar hänsyn till

– om den som är gravid, nyligen fött barn eller ammar är exponerad för riskfaktorn,

– vilka arbetsmoment som medför risk för ohälsa eller olycksfall,

– hur ofta och hur länge exponeringen varar.

Förebyggande arbetsmiljöåtgärder är mycket viktiga. Gravida och ammande arbetstagare kan i många fall få en riskfri

arbetsmiljö genom att man tillämpar gällande arbetsmiljöregler. Här kommenteras ett antal kända och misstänkta riskkällor.

Fysikaliska faktorer

Vibrationer, stötar och rörelser i underlaget

Helkroppsvibrationer kan för gravida kvinnor innebära en ökad belastning på t.ex. leder, muskelfästen och diskarna i

kotpelaren. Det finns rapporter om ökad frekvens av missfall vid exponering för kraftiga helkroppsvibrationer. Kraftiga

stötar under senare delen av graviditeten kan leda till för tidig födsel.

Med rörelse avses kraftiga och plötsliga rörelser i underlaget. Graviditeten kan för en del även medföra större benägenhet

för rörelsesjuka (åksjuka).

I föreskrifterna om vibrationer finns regler för hur arbetet kan planeras och bedrivas för att minska riskerna. Där anges

också insatsvärden och gränsvärden både för hand- och armvibrationer och för helkroppsvibrationer. I föreskrifterna om

medicinska kontroller i arbetslivet

finns regler om läkarundersökning vid exponering för vibrationer.

Buller

Exponering för buller i arbetsmiljön eller i andra sammanhang kan orsaka hörselskada och även ge upphov till

stressreaktioner. Exponering för buller under en längre tid kan orsaka trötthet och högt blodtryck, vilket kan påverka

graviditeten negativt.

Hörselorganen börjar utvecklas mycket tidigt och är färdigutvecklade under andra trimestern. Fostret reagerar på utifrån

kommande ljud åtminstone från och med 26:e graviditetsveckan. När hörselorganen utvecklas kan mycket starkt buller

innebära en risk för att de påverkas skadligt.

När hörselorganen är färdigutvecklade kan höga bullernivåer även innebära risk för hörselskada hos fostret. Högfrekvent

ljud dämpas avsevärt när det överförs till fostret via bukvägg och fostervatten, medan lågfrekvent ljud lättare tränger in till

fostret. Därför är det sannolikt att kraftigt lågfrekvent buller kan innebära en ökad risk för hörselskada. Höga bullernivåer

kan också försämra genomblödningen via moderkakan och återkommande impulsljud kan vara en stressfaktor. Det finns

även studier som tyder på att yrkesmässig bullerexponering som överstiger ca 85 dB(A), daglig bullerexponeringsnivå, kan

öka risken för tillväxthämning hos fostret. Miljöer där det krävs hörselskydd bör därför undvikas, särskilt under

graviditetens senare del.

Hittills finns det inga forskningsresultat som talar för någon risk för fostrets utveckling och hörsel om

exponeringsnivåerna inte överstiger det undre insatsvärdet 80 dB(A), daglig buller-exponeringsnivå, i arbetsmiljön och som

anges i föreskrifterna om buller.

För ultraljud gäller att dämpningen är så stor vid ljudöverföringen via moderns kropp att risken för påverkan på fostret

bedöms som mycket liten. Det gäller under förutsättningen att exponeringsnivåerna underskrider de värden som anges i

föreskrifterna om buller. Det är viktigt att undvika direkt kroppskontakt med den ultraljudsalstrande utrustningen.

Infraljud med nivåer under de värden som anges i bullerföreskrifterna anses normalt inte leda till några effekter hos

arbetstagaren. Det är inte heller känt att det skulle innebära några risker för fostret.

Joniserande strålning

Joniserande strålning kan orsaka mutationer och ökar risken för cancer och fosterskador. Foster har en snabb tillväxt och är

därför särskilt känsliga för joniserande strålning. Skador på nervsystemet, blodbildande organ, hud och slemhinnor är väl

kända risker vid höga exponeringar. Se även sidan 18.

Icke-joniserande strålning, elektromagnetiska fält

WHO har gjort bedömningen att fält i nivåer som är typiska för vår omgivning inte ökar risken för en negativ utgång av

graviditeten, t.ex. missfall, missbildningar, låg födelsevikt eller medfödda sjukdomar. När det gäller högre exponeringar är

kunskapsunderlaget magert. Ett antal statliga myndigheter, bl.a. Arbetsmiljöverket och Statens strålskyddsinstitut, har

gemensamt formulerat en försiktighetsprincip avseende lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. ”Om åtgärder, som

generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt, bör man sträva efter att

reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses vara normalt i den aktuella miljön.” Det kan därför vara lämpligt

att gravida arbetstagare inte exponeras för högre fält än de som rekommenderas för allmänheten.

Gränsvärden för elektromagnetiska fält finns i föreskrifterna om högfrekventa elektromagnetiska fält. Värdena baseras

på termiska effekter, dvs. fälten kan orsaka uppvärmning av kroppsvävnader. Vissa arbeten kan ge exponeringar som

överskrider gränsvärdena. Exempel på sådana arbeten är att arbeta med elsvetsutrustning, diatermi och kortvågsbehandling

eller arbete vid stora smältugnar, radarutrustning och större sändarantenner för t.ex. TV och radio. Intill basstationer för

mobiltelefoni överstigs gränsvärdet normalt först på mindre än någon decimeters avstånd.

Mycket omfattande forskningsarbete under de senaste decennierna har inte kunnat påvisa något samband mellan

bildskärmsarbete och graviditetsstörningar. Belastningsergonomisk anpassning kan dock behövas allteftersom kroppen

förändras under graviditeten. Regler finns i föreskrifterna om arbete vid bildskärm.

Extrema temperaturförhållanden

Under den senare delen av graviditeten kan en stor värmebelastning göra det svårt att reglera kroppstemperaturen. Särskilt

vid stående arbete kan stor värmebelastning medföra risk för yrsel och svimning. I föreskrifterna om arbete i stark värme

beskrivs hur man undviker stor värmebelastning.

Arbete i kyla har hittills inte påvisats innebära någon ökad risk vid graviditet eller amning om lämpliga skyddskläder

används.

Regler om utrustning till skydd mot både värme och kyla finns i föreskrifterna om utförande av personlig

skyddsutrustning

.

Belastningsergonomiska faktorer

I föreskrifterna om belastningsergonomi anges vad som är viktigt att ta hänsyn till för att arbetet inte ska orsaka

hälsofarlig och onödigt tröttande fysisk belastning i rörelse- och stödjeorganen, t.ex. muskler och leder. Vid en graviditet är

det viktigt att tillämpa reglerna för belastningsergonomi särskilt noggrant och omsorgsfullt därför att:

– Belastningen på ländryggen ökar på grund av att tyngdpunkten förskjuts med det växande bukomfånget. Det bör man

ta särskild hänsyn till vid manuell hantering då bördan hamnar långt från kotpelaren.

– Den hormonella förändringen leder till minskad stabilitet i och kring leder. Man bör alltså vara försiktig vid arbete där

leder befinner sig i ytterlägen.

– Påfrestningen på blodcirkulationen ökar, framförallt i benen. Det är bra att variera stående och sittande arbete.

En stor fysisk belastning kan påverka graviditeten negativt och bl.a. orsaka sammandragningar i livmodern. Som i andra

sammanhang finns det stora individuella skillnader i känslighet. En och samma individ kan påverkas i olika grad och på

olika sätt i olika skeden av graviditeten och vid skilda graviditetstillfällen.

Den noggranna tillämpningen av föreskrifterna rörande belastningsergonomi gäller även nyblivna mödrar. Man bör

särskilt tänka på risken för livmoderframfall.

Arbeten som innebär speciella hälsorisker för gravida arbetstagare på grund av stor fysisk belastning omfattar t.ex. arbete

på hög höjd som mast- och stolparbete och arbete på stegar och ställningar.

Långvarigt stående eller sittande arbete kan medföra ökad risk för bensvullnad, åderbråck och blodpropp i benen. Därför

är det nödvändigt att kunna växla mellan sittande och stående arbetsställningar och att kunna ta regelbundna pauser.

Exempel på sådana mindre lämpliga arbetsförhållanden kan vara långvarigt stående eller gående arbete t.ex. i butik eller

helt sittande arbete vid t.ex. datorterminaler. Dataarbetsplatser bör vara dimensionerade, utformade och utrustade så att

man kan inta bekväma och varierande arbetsställningar.

Graviditeten medför också att arbetstagaren under sista delen av graviditeten kan få svårt att arbeta med obekväma

arbetsrörelser och arbetsställningar i trånga utrymmen.

Även bilkörning kan i slutet av graviditeten innebära vissa svårigheter. Vägverket lämnar råd om hur bilbältet bäst

placeras för att undvika problem.

Biologiska agens

I föreskrifterna om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet är biologiska ämnen

(agens) indelade i riskklasser. De i riskklasserna 2–4 kan orsaka infektioner och kallas smittämnen. En del av dem kan

dessutom ha annan skadlig inverkan på den gravida kvinnan och hennes foster eller nyfödda barn. I

klassificeringsförteckningen i föreskrifterna har rubella (röda hund) och Toxoplasma gondii anmärkningen R, vilket anger att

de är reproduktionsskadande. De omfattas av förbudet i 8 §.

Även andra smittämnen än de som har anmärkningen R i förteckningen kan i vissa fall inverka skadligt på graviditeten

och det ammade barnet. Aktuella sjukdomar/agens kan vara parvovirus B19 (erythema infectiosum), tuberkulos,

cytomegalovirus (CMV), hepatit B, hepatit C, Herpes simplex, enterovirus, Listeria, influensa, kikhosta, mässling och

varicella (vattkoppor). För de flesta arbetstagare är dock risken att bli smittade inte större i arbetet än i samhället i övrigt.

Noggranna hygienrutiner är en av de viktigaste faktorerna för att minska risken för smittspridning. God handhygien är

ett enkelt och ofta effektivt sätt att skydda sig mot smittämnen. Den gravida kvinnan kan också vara skyddad mot smitta

genom att hon redan haft en infektion eller är vaccinerad. Oftast har kvinnor redan fått ett grundskydd mot vissa sjukdomar

eftersom det i Sverige finns ett vaccinationsprogram för barn.

En kunskapsbas (INFPREG), framtagen av smittskyddsexperter, med information om smitta och graviditet finns på

Internet. Den är anpassad till både allmänheten och hälso- och sjukvården. Mer information om graviditet och smitta i

arbetsmiljön finns på Arbetsmiljöverkets webbplats.

I föreskrifterna om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet finns regler om

riskbedömning, planering av arbetet, skyddsåtgärder m.m. De syftar bl.a. till att förhindra smitta. Inom sjukvården och

andra människovårdande verksamheter kan det vara risk för överföring av smitta. Därför finns det särskilda krav på att

tillämpa god vårdhygienisk arbetsmiljöpraxis vid sådant arbete. I föreskrifterna om skydd mot blodsmitta finns regler om

rutiner och hjälpmedel för att förhindra kontakt med blod och blodprodukter.

Kemiska ämnen

För hantering av och arbete med kemiska ämnen, som genom sina egenskaper kan ge upphov till ohälsa eller olycksfall,

finns generella regler i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker, laboratoriearbete med kemikalier och i

föreskrifterna om hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar. Exponering för kemikalier i arbetsmiljön

kan också ske vid t.ex. rivning och återvinning. Det är viktigt att halterna av kemiska ämnen i luften hålls så låga som

möjligt. För ämnen med gällande hygieniska gränsvärden är det viktigt att försäkra sig om att lufthalterna på arbetsplatsen

med god marginal ligger under sådana värden. Man bör också undvika hudkontakt med kemikalier.

De kemiska ämnen som man särskilt måste uppmärksamma i samband med graviditet är de som i gränsvärdeslistan är

markerade med R (reproduktionsstörande) eller med C (cancerframkallande). Kemiska produkter och varor som är

klassificerade och märkta enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter och är försedda med följande riskfraser måste hanteras

med speciell uppmärksamhet.

R40 Misstänks kunna ge cancer

R45 Kan ge cancer

R46 Kan ge ärftliga skador

R48 Risk för allvarliga skador vid långvarig exponering

R49 Risk för cancer vid inandning

R60 Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga

R61 Kan ge fosterskador

R62 Möjlig risk för nedsatt fortplantningsförmåga

R63 Möjlig risk för fosterskador

R64 Kan skada spädbarn under amningsperioden

När det nuvarande systemet för klassificering och märkning ersätts med GHS-systemet kommer riskfraser m.m. att få andra

beteckningar. Uppgifter om innehållet i kemiska produkter och deras klassificering finns i säkerhetsdatablad

(varuinformationsblad). De som levererar farliga kemiska produkter är skyldiga att lämna sådana till yrkesmässiga

användare.

Cancerframkallande ämnen

De cancerframkallande ämnen som är betecknade med C i gränsvärdeslistan i föreskrifterna om hygieniska gränsvärden

och åtgärder mot luftföroreningar

finns samlade i bilaga 3 i föreskrifterna. Där anges också sådana cancerframkallande

ämnen som inte får hanteras i arbetslivet (Grupp A) och sådana som endast får hanteras efter tillstånd av Arbetsmiljöverket

(Grupp B).

Reproduktionsstörande ämnen

Reproduktionsstörande ämnen är märkta med R i gränsvärdeslistan. De anges också i Grupp E i bilaga 3 i föreskrifterna om

hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar

. Det är särskilt viktigt att dessa ämnen hanteras så att

exponeringen blir så låg som möjligt. Till reproduktionsskadande ämnen räknas inte bara de som har skadlig inverkan på

graviditeten. Dit räknas även sådana som kan försämra förmågan att producera barn för både kvinnor och män.

Kvicksilver och kvicksilverföreningar

Kvicksilver och kvicksilverföreningar hör till utfasningsämnena och används mindre och mindre. Kvicksilverexponering

kan förekomma inom klor-alkaliindustrin. Kvicksilver används fortfarande i viss mån inom tandvården i form av amalgam

som är en legering av metalliskt kvicksilver, silver och tenn.

Kvicksilver kan skada det centrala nervsystemet. Eftersom kvicksilver kan passera över moderkakan till fostret kan

fostrets utveckling påverkas. När nervsystemet utvecklas är det känsligast, vilket gör att foster och ammade barn bör

skyddas särskilt.

I allmänna råd om kvicksilver och amalgam i tandvården finns riktlinjer för hur man bäst hanterar dessa ämnen för att

undvika exponering. Där görs bedömningen att vid noggrann hantering är kvicksilverexponeringen inom tandvården så låg

att gravida kvinnor kan fortsätta att arbeta.

Organiska kvicksilverföreningar, t.ex. metylkvicksilver, är reproduktionsstörande. Yrkesmässig exponering för organiska

kvicksilverföreningar förekommer sällan. Den huvudsakliga exponeringen för metylkvicksilver är via födan.

Livsmedelsverket har rekommendationer om att begränsa konsumtionen av vissa fisksorter under graviditeten.

Mitoshämmande ämnen

Mitoshämmande ämnen är framtagna för att hämma tillväxten av celler. Det finns därför anledning att befara risker vid

exponering under graviditet och amning. I föreskrifterna om cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk

effekt

finns regler för hur cytostatiska/cytotoxiska ämnen ska hanteras för att exponeringen ska bli så låg som möjligt. Där

anges t.ex. hur man ska gå tillväga vid tillredning och administrering, men också vad man måste tänka på när man tar hand

om utsöndringar, avfall och tvätt. Det är viktigt att arbetet utförs i enlighet med hanterings- och skyddsinstruktioner.

Ammande kvinnor bör vara lika försiktiga som gravida. Det kan vara lämpligt att omplacera en gravid arbetstagare som

tillreder cytostatiska/cytotoxiska läkemedel.

Kolmonoxid

Det är väl känt att fostret är känsligare än modern för kolmonoxid. Fosterskador har inte påvisats vid exponering för halter

under gränsvärdet, men kunskapen om eventuella effekter vid lägre exponeringar för kolmonoxid är otillräcklig och det går

därför inte att helt utesluta risk för skada.

Tobak

Utöver cancerframkallande och andra skadliga ämnen innehåller tobaksrök också kolmonoxid. Nyare studier har visat att

nikotin, som finns i tobaksbladen, är reproduktionsstörande. Tobakslagen anger att arbetsgivaren ansvarar för att ingen

arbetstagare mot sin vilja utsätts för tobaksrök i den arbetslokal eller liknande utrymme där arbetstagaren är verksam. Hög

exponering för tobaksrök och nikotin kan orsaka sämre tillväxt hos fostret och även missfall.

Kemiska ämnen som kan vara skadliga vid upptag genom huden

Vissa kemiska ämnen kan tas upp genom huden och därmed påverka den totala exponeringen. Det gäller framför allt om

ämnena är i form av vätska eller koncentrerad gas. Ämnen som är angivna med gränsvärden i föreskrifterna om hygieniska

gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar

och som lätt tas upp i kroppen genom huden är utmärkta med H. För

dessa ämnen kan det sammanlagda upptaget genom hud och lungor bli avsevärt mycket större än vad lufthalterna visar.

Därför är det viktigt att undvika hudkontakt vid hantering av sådana kemiska ämnen, t.ex. många organiska lösningsmedel

och bekämpningsmedel.

Anestesigaser

På 1970-talet rapporterades en ökad risk för missfall, och möjligen även för missbildningar, hos sjukvårdspersonal som

exponerats för anestesigaser. Exponeringsnivåerna är idag avsevärt lägre, och nyare studier har inte visat samma risker.

Kunskapen om effekter av nyare anestesimedel är ofullständig. Eftersom negativa graviditetseffekter inte helt kan uteslutas

bör exponeringen av gravida minimeras. I föreskrifterna om anestesigaser regleras hur arbetet kan utföras så att läckaget

av anestesigas till omgivningen blir så litet som möjligt. För de anestesigaser som registrerats i Sverige finns hygieniska

gränsvärden i föreskrifterna om hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar.

Bekämpningsmedel

Bekämpningsmedel används för att bekämpa levande organismer och deras sätt att verka gör att de kan medföra

hälsorisker för människan. Ny kunskap tyder på att vissa bekämpningsmedel kan ha hormonstörande egenskaper, vilket

gör foster och ammade barn särskilt känsliga. Bekämpningsmedel kan tas upp i kroppen framförallt genom hudkontakt och

inandning. Exponering bör undvikas både under graviditeten och under amningsperioden. Hantering av

bekämpningsmedel regleras i föreskrifterna om bekämpningsmedel.

Frisörprodukter

Frisörprodukter räknas som kosmetiska eller hygieniska produkter. I Sverige ansvarar Läkemedelsverket för lagstiftningen.

Den kräver bl.a. att det ska finnas varningstexter på förpackningarna. De flesta frisörprodukter brukar inte innehålla ämnen

som kan skada foster, men vissa färgningsprodukter kan innehålla komponenter som är klassificerade som

cancerframkallande. Man ska, oavsett om man är gravid eller inte, försöka minimera exponeringen för frisörprodukter,

främst på grund av att vissa ämnen kan vara allergiframkallande. Regler och råd för att undvika exponering, t.ex. rätt

användning av skyddshandskar, finns i föreskrifterna om frisörarbete.

Organiska lösningsmedel

Det finns misstankar om att höggradig exponering för organiska lösningsmedel kan orsaka missfall och/eller fosterskador.

Misstankar om nedsatt fertilitet har också rapporterats. Låg exponering anses dock inte utgöra en risk. Det finns många

organiska lösningsmedel och ofta används flera olika lösningsmedel på ett arbetsställe. Det är därför ofta svårt att peka ut

enskilda lösningsmedel som skadligare än andra. Vissa lösningsmedel såsom t.ex. dimetylformamid, dimetylacetamid och

vissa glykoletrar är dock känt reproduktionsstörande. Det går inte att använda lukt av lösningsmedel som ett mått på

exponeringen. Lösningsmedel kan också utsöndras i bröstmjölken. Mot den bakgrunden är det viktigt att undvika mer

höggradig lösningsmedelsexponering både under graviditet och under amningsperioden.

Psykosociala faktorer

Det är viktigt att göra en individuell bedömning av den totala psykiska belastningen och ta hänsyn till den oro för

graviditeten som kvinnan kan känna på grund av arbetssituationen. Här måste man också ta hänsyn till riskerna vid

ensamarbete. Man kan också behöva fastställa att den gravida kvinnan inte särbehandlas på ett kränkande sätt. Det finns

dock inte några studier som visar tydliga samband mellan sådan psykisk belastning, som vanligtvis kan förekomma på en

arbetsplats, och reproduktionsstörningar. Det kan ändå vara viktigt för den gravida kvinnan att få tid och möjlighet att

återhämta sig. Stor psykisk belastning i samband med allvarliga krissituationer kan öka risken för för tidig födsel.

Utredning och bedömning kan visa vilka åtgärder som behöver vidtas, t.ex. periodvisa anpassningsåtgärder.

Stora psykiska påfrestningar kan förekomma i situationer med hot och våld. Sådana situationer kan uppstå i samband

med patient/klientkontakter inom vård och omsorg, inom socialtjänst och kriminalvård, vid räddningstjänst, vid

väktartjänst etc. Våld kan också innebära en direkt risk för fostret, t.ex. vid sparkar mot magen.

Vid risk för våld och hot om våld bör situationen för gravida kvinnor uppmärksammas särskilt. Den gravida kvinnans

arbetsuppgifter kan behöva anpassas, t.ex. genom omplacering. Se föreskrifterna om åtgärder mot våld och hot i

arbetsmiljön.

Processer

Listan över processer är gemensam för EU. Processerna i punkterna 1, 3 och 4 förekommer för närvarande inte i Sverige. Se

också föreskrifterna om hygieni-ska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar.

Ämnen som bildas vid de uppräknade processerna anses öka risken för cancer också vid låg exponering. Det är därför

viktigt att förhindra exponering för dessa ämnen. Detta gäller alltid för alla arbetstagare oavsett kön. Exponering för

trädamm, framförallt från hårda träslag, ökar risken för cancer i näsan och näsans bihålor. Det finns inga uppgifter som

tyder på att gravida kvinnor skulle vara extra känsliga för denna exponering eller att exponeringen skulle vara en risk för

fostret.

Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) bildas vid ofullständig förbrän-ning av organiskt material, t.ex. fossila bränslen.

PAH utgör en grupp ämnen och förekommer i komplexa blandningar. Benso(a)pyren, vars carcinogenicitet är väl studerad,

används ofta som indikator för blandningar av PAH. Många PAH kan tas upp genom huden. Hudkontakt med material

som innehåller PAH bör därför undvikas.

IARC (International Agency for Research on Cancer) har klassificerat även andra processer och arbetsförhållanden som

cancerframkallande hos människa.

Ordlista

Anestesigas –

läkemedel som i gasform tillförs genom luftvägarna för att åstadkomma narkos eller smärtlindring

Carcinogenicitet –

cancerframkallande förmåga

Centrala nervsystemet –

hjärna och ryggmärg

Cytostatiska ämnen –

ämnen som hämmar celltillväxt

Cytotoxiska ämnen –

cellskadande, celldödande ämnen

Fertilitet –

fruktsamhet

GHS –

ett globalt harmoniserat system för klassificering och märkning av kemikalier

Kontaminering –

förorening

Kotinin –

omvandlingsprodukt av nikotin

Mitoshämmande ämnen –

ämnen som hämmar celldelningen

Mutagena ämnen –

ämnen som förändrar arvsmassan

Reproduktion –

används i dessa föreskrifter i betydelsen människans fortplantning

Riskklasser –

biologiska agens som kan orsaka infektion hos människa kallas smittämnen och indelas i riskklasserna 2–4

enligt föreskrifterna om -mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet

Sterilitet –

oförmåga att få barn

Toxin –

gift

Trimester –

första, andra och tredje trimestern är beteckningar för tremånadersperioder under graviditeten

Utfasningsämnen –

ämnen som på sikt ska tas bort från marknaden enligt beslut av Riksdagen. Utfasning av särskilt

farliga ämnen är ett delmål inom miljömålet ”Giftfri miljö”.

Information från Arbetsmiljöverket

Andra aktuella regler m.m.

Regler, broschyrer, böcker etc. finns angivna i ADI 100 Produktkatalog (kan fås kostnadsfritt från Arbetsmiljöverket,

Publikationsservice, Box 1300, 171 25 SOLNA). Publikationer går också att beställa via Arbetsmiljöverkets webbplats

www.av.se.

Arbetsmiljöverket ger även årligen ut en förteckning över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har

beslutats av myndigheten.

För att hålla sig uppdaterad om aktuella regler är det lämpligt att också regelbundet, via Arbetsmiljöverkets webbplats

www.av.se under rubriken ”Lag och rätt”, kontrollera vilka regler som gäller för den aktuella verksamheten. Notera att det

kan finnas fel i dokument på Internet och att det är den tryckta texten som gäller rättsligt.

Svensk författningssamling

SFS 1962:381 Lag om allmän försäkring

SFS 1977:1160 Arbetsmiljölagen

SFS 1977:1166 Arbetsmiljöförordningen

SFS 1980:100 Sekretesslagen

SFS 1993:581 Tobakslag

SFS 1995:584 Föräldraledighetslagen

Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS)

2001:7 Anestesigaser

1997:2 Arbete i stark värme

1998:5 Arbete vid bildskärm

1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering

2000:42 Arbetsplatsens utformning

1998:6 Bekämpningsmedel

1998:1 Belastningsergonomi

2003:2 Bergarbete

1992:17 Bly

2005:16 Buller

2005:5 Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt

1993:57 Dykeriarbete

1982:3 Ensamarbete

1985:18 Frisörarbete

2005:20 Hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget

2005:17 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar

1987:2 Högfrekventa elektromagnetiska fält

2000:4 Kemiska arbetsmiljörisker

1993:17 Kränkande särbehandling i arbetslivet

1989:7 Kvicksilver och amalgam i tandvården

1997:10 Laboratoriearbete med kemikalier

2000:1 Manuell hantering

2000:6 Mast- och stolparbete

2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet

2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet

1980:14 Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön, allmänna råd

1995:1 Rök- och kemdykning

1986:23 Skydd mot blodsmitta

2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete

1996:7 Utförande av personlig skyddsutrustning

2005:15 Vibrationer

1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön

Regler utfärdade av andra myndigheter

Kemikalieinspektionen

KIFS 1998:8 Kemiska produkter och biotekniska organismer

KIFS 2005:5 EG-harmoniserad bindande klassificering och märkning (klassi-ficeringslistan).

KIFS 2005:7 Klassificering och märkning av kemiska produkter

Läkemedelsverket

LVFS 2004:12 Föreskrifter om kontroll av kosmetiska och hygieniska

produkter

Sjöfartsverket

SJÖFS 2005:23 Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om arbetsmiljö på fartyg

Statens strålskyddsinstitut

SSI FS 1998:4 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning

SSI FS 2002:3 Statens strålskyddsinstituts allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska

fält

Arbetsmiljöverkets publikationer

Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält – en vägledning för beslutsfattare. Best

nr ADI 477.

Undersökning och riskbedömning i det systematiska arbetsmiljöarbetet – en vägledning. Best nr H375.

Växter och bekämpningsmedel. Best nr ADI 520.

Övrigt

Meddelande från kommissionen av den 5 oktober 2000 om riktlinjer för bedömning av kemiska, fysikaliska och biologiska

agens och industriprocesser, som anses innebära en risk för hälsa eller säkerhet för arbetstagare som är gravida, nyligen har

fött barn eller ammar (KOM (2000) 466 slutlig, Celex 52000DC0466).

Havandeskapspenning. Försäkringskassan, vägledning 2002:6.

INFPREG. Kunskapscentrum för infektioner under graviditet

http://www.infpreg.se

IARC International Agency for Research on Cancer

http://www.iarc.fr