Upphävd författning

Tobakslag (1993:581)

Departement
Socialdepartementet
Utfärdad
1993-06-03
Ändring införd
SFS 1993:581 i lydelse enligt SFS 2018:572
Ikraft
1993-07-01
Upphäver
Lag (1978:764) med vissa bestämmelser om marknadsföring av tobaksvaror
Lag (1975:1154) om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
Övrigt
Rättelseblad 2005:369 har iakttagits.

Inledande bestämmelse

1 §  På grund av de hälsorisker och olägenheter som är förbundna med bruk av tobak och exponering för tobaksrök meddelas i denna lag bestämmelser om

  • begränsning av rökning i vissa lokaler och utrymmen samt på vissa områden utomhus,
  • rökfri arbetsmiljö,
  • hälsovarningar på förpackningar till tobaksvaror och örtprodukter för rökning,
  • begränsningar av handeln med och rätten till införsel av tobaksvaror,
  • marknadsföring av tobaksvaror och användning av vissa varukännetecken i marknadsföring av andra varor eller tjänster, samt
  • innehållsreglering och produktkontroll m.m. av tobaksvaror. Lag (2016:353).

Prop. 2001/02:64: Tillägget i paragrafen är en följd av förbudet för näringsidkare att, vid marknadsföring av andra varor än tobaksvaror eller tjänster som riktas till konsumenter, använda varukännetecken som i sin helhet eller till någon del är i bruk för en tobaksvara eller är registrerade eller inarbetade för en sådan vara enligt gällande bestämmelser om varumärken, se 14 a § och avsnitt 5.6.1.

Prop. 2015/16:82: Paragrafen beskriver innehållet i tobakslagen i form av en katalog. Katalogen har anpassats till de förändringar i tobakslagen som nu lagts fram. Hänvisningen till bestämmelserna om innehållsdeklaration tas bort och termen varningstexter ersätts med termen hälsovarningar (se kommentaren till 9 §). En hänvisning förs in till de nya reglerna om innehållsreglering (se kommentaren ...

Prop. 2004/05:118: De allmänna övervägandena till bestämmelsen finns i avsnitt 7.9. Det görs ett tillägg i bestämmelsen av vilket framgår att hälsorisker och olägenheter även är förbundna med exponering för tobaksrök.

1 a §  Denna lag innehåller även bestämmelser om produkter som är baserade på växter, örter eller frukter som inte innehåller tobak och kan förbrukas via förbränning (örtprodukter för rökning). Lag (2016:353).

Prop. 2015/16:82: Paragrafen är ny. Tobakslagens bestämmelser avser enligt 1 § bruk av tobak. Genom införandet av denna paragraf klargörs att lagen även omfattar bestämmelser som avser örtprodukter för rökning, dvs. produkter som inte innehåller tobak. Genom stadgandet får också sådana produkter en definition i tobakslagen. Definitionen av örtprodukter för rökning är: produkter som är ...

1 b §  Lagen ska inte tillämpas på rökbara produkter som är klassificerade som narkotika enligt narkotikastrafflagen (1968:64) eller som hälsofarliga varor enligt lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Lag (2016:353).

Prop. 2015/16:82: Paragrafen är ny. I bestämmelsen klargörs att tobakslagen inte ska tillämpas på rökbara örter som är klassificerade som narkotika enligt narkotikastrafflagen (1968:64) eller som hälsofarliga varor enligt lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor.

Förlaget behandlas i <a href="https://lagen.nu/prop/2015/16:82#S5-2" ...

Begränsning av rökning i vissa lokaler och utrymmen samt på vissa områden utomhus

2 §  Rökning är förbjuden

  1. i lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom samt på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem,
  2. i lokaler som är avsedda för hälso- och sjukvård,
  3. i lokaler som är avsedda för gemensamt bruk i bostäder och inrättningar med särskild service eller vård,
  4. på färdmedel i inrikes kollektivtrafik eller i lokaler och andra utrymmen som är avsedda att användas av den som reser med sådana färdmedel,
  5. i restauranger och på andra serveringsställen, utom när servering sker utomhus,
  6. i andra lokaler än sådana som avses i 1-5 när en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning som avses i 2 kap.1-3 §§ordningslagen (1993:1617) anordnas och i lokaler som är avsedda att användas av den som deltar i sammankomsten eller tillställningen, samt
  7. i andra lokaler än sådana som avses i 1-6 om allmänheten har tillträde till lokalerna. Lag (2004:485).

Prop. 2003/04:65: De allmänna övervägandena till bestämmelsen finns i avsnitt 6.3.2 och 6.3.3.

En ny punkt 5 införs i paragrafen. Vidare tas paragrafens andra stycke bort. Nuvarande punkterna 5 och 6 flyttas och blir nya punkter 6 respektive 7. Att en ny punkt 5 införs medför vissa redaktionella ändringar avseende hänvisningar i punkterna ...

  • RÅ 2010:9:Ett beslut om ett generellt eller i vart fall långtgående rökförbud som i stor utsträckning drabbar intagna i kriminalvårdsanstalt har ansetts böra ha stöd i lag.
  • RÅ 1997:32:I en s.k. galleria har en restaurang anordnat servering. Förbudet enligt 2 § första stycket 6 tobakslagen (1993:581) mot rökning i lokaler dit allmänheten har tillträde har, trots undantaget i paragrafens andra stycke för serveringslokaler i restauranger och andra serveringsställen, ansetts gälla även vid serveringen.
  • MÖD 2019:31:Utdömande av vite ----- En miljönämnd förbjöd med stöd av miljöbalken en förening att använda en samlingslokal för rökning av tobak. MÖD har ansett att ett sådant ingripande till skydd för människors hälsa kan ske såväl enligt miljöbalken som enligt tobakslagen, att de båda regelverkens bestämmelser i fråga om skyddet för människors hälsa gäller parallellt och inte strider mot varandra samt att det därmed stått nämnden fritt att välja om ett ingripande ska göras med stöd av miljöbalken eller tobakslagen. Förbudet har bedömts vara lagligen grundat.
3 § har upphävts genom lag (1994:98).

4 §  I hotell och andra inrättningar där tillfällig bostad yrkesmässigt upplåts, skall i ett visst antal av de rum eller liknande som upplåts rökning vara förbjuden. I fråga om sovkupéer och andra utrymmen som upplåts för tillfällig bostad på färdmedel i inrikes kollektivtrafik gäller i stället 2 § 4.Lag (2004:485).

Prop. 2001/02:64: Andra stycket i paragrafen, som innehåller den s.k. femtio-regeln, ändras så att skyldigheten att tillhanda ett eller flera områden där rökning är förbjuden gäller alla restauranger och serveringsställen, dvs. inte bara de med fler än 50 sittplatser, jämför avsnitt 6.2.

Prop. 2003/04:65: Paragrafens andra stycke upphävs med anledning av att ett generellt rökförbud införs på restauranger och andra serveringsställen (2 § 5).

  • RÅ 1997:32:I en s.k. galleria har en restaurang anordnat servering. Förbudet enligt 2 § första stycket 6 tobakslagen (1993:581) mot rökning i lokaler dit allmänheten har tillträde har, trots undantaget i paragrafens andra stycke för serveringslokaler i restauranger och andra serveringsställen, ansetts gälla även vid serveringen.

5 §  Bestämmelserna i 2 § gäller inte i fråga om bostäder och andra lokaler för boende som inte är tillfälligt. Lag (1994:98).

  • RÅ 2010:9:Ett beslut om ett generellt eller i vart fall långtgående rökförbud som i stor utsträckning drabbar intagna i kriminalvårdsanstalt har ansetts böra ha stöd i lag.

6 §  Rökning är trots bestämmelserna i 2 § 2-4, 6 och 7 tillåten i delar av de lokaler eller andra utrymmen som avses där, om dessa delar särskilt avsatts för rökning. Detsamma gäller lokaler som avses i 2 § 1 och som är upplåtna enbart för personal.

[S2]Trots bestämmelsen i 2 § 5 får rökning tillåtas i restauranger och på andra serveringsställen i separata rum som särskilt avsatts för rökning. Rum där rökning tillåts får endast utgöra en mindre del av serveringsställets yta. Rummen skall vara belägna så att besökare inte måste passera genom dessa. Arbetstagare skall endast tillfälligtvis behöva vistas i rummen, när rökning pågår. Servering eller annan liknande verksamhet får inte bedrivas i rummen när rökning pågår. Detta gäller dock inte sådan verksamhet som har direkt samband med rummens funktion. Mat eller dryck får inte föras med in i dessa rum.

[S3]Avvikelse från 2 § 1-4, 6 och 7 samt 4 § får göras om det finns särskilda skäl till det på grund av utrymmets eller områdets beskaffenhet eller användningssätt eller av omständigheterna i övrigt. Lag (2004:485).

Prop. 2003/04:65: Rökning är trots bestämmelserna i 2 § 2–4, 6 och 7 tillåten i delar av de lokaler eller andra utrymmen som avses där, om dessa delar särskilt avsatts för rökning. Detsamma gäller lokaler som avses i 2 § 1 och som är upplåtna enbart för personal.

Trots bestämmelsen i 2 § 5 får rökning tillåtas i restauranger och på andra serveringsställen, om separata rum särskilt avsatts för rökning, se andra stycket. Rum där rökning tillåts får inrättas på en mindre del av serveringsställets ...

  • RÅ 1997:32:I en s.k. galleria har en restaurang anordnat servering. Förbudet enligt 2 § första stycket 6 tobakslagen (1993:581) mot rökning i lokaler dit allmänheten har tillträde har, trots undantaget i paragrafens andra stycke för serveringslokaler i restauranger och andra serveringsställen, ansetts gälla även vid serveringen.

6 a §  Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om utformning och ventilation av sådana rum som avses i 6 § andra stycket. Lag (2004:485).

Prop. 2003/04:65: Genom paragrafen får regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, befogenhet att meddela föreskrifter som rör rökrummens utformning och ventilation, se avsnitt 6.3.3.

7 §  Den som i egenskap av ägare eller på annan grund disponerar över en lokal, ett annat utrymme eller ett område utomhus som omfattas av någon av bestämmelserna i 2 och 4 §§ svarar för att bestämmelserna följs.

[S2]Om någon trots tillsägelse röker där rökning inte är tillåten, får denne avvisas. Lag (1994:98).

  • MÖD 2019:31:Utdömande av vite ----- En miljönämnd förbjöd med stöd av miljöbalken en förening att använda en samlingslokal för rökning av tobak. MÖD har ansett att ett sådant ingripande till skydd för människors hälsa kan ske såväl enligt miljöbalken som enligt tobakslagen, att de båda regelverkens bestämmelser i fråga om skyddet för människors hälsa gäller parallellt och inte strider mot varandra samt att det därmed stått nämnden fritt att välja om ett ingripande ska göras med stöd av miljöbalken eller tobakslagen. Förbudet har bedömts vara lagligen grundat.

Rökfri arbetsmiljö

8 §  I andra fall än som avses i 2 och 4 §§ svarar arbetsgivaren för att en arbetstagare inte mot sin vilja utsätts för tobaksrök i den arbetslokal eller det liknande utrymme där arbetstagaren är verksam. Som arbetstagare räknas här personer som avses i 1 kap. 2 § första stycket och 3 §arbetsmiljölagen (1977:1160). Lag (1994:98).

  • RÅ 2010:9:Ett beslut om ett generellt eller i vart fall långtgående rökförbud som i stor utsträckning drabbar intagna i kriminalvårdsanstalt har ansetts böra ha stöd i lag.

Hälsovarningar m.m.

9 §  Förpackningar till tobaksvaror och örtprodukter för rökning som är avsedda att tillhandahållas konsumenter på marknaden ska förses med texter och illustrationer som upplyser om de hälsorisker som är förenade med bruk av tobak och örtprodukter för rökning samt om rökavvänjning (hälsovarningar).

[S2]Förpackningar till tobaksvaror som är avsedda att tillhandahållas konsumenter på marknaden ska förses med uppgifter för att säkerställa identifikation av platsen och tiden för tobaksvarans tillverkning.

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur hälsovarningar enligt första stycket ska utformas och om de uppgifter som enligt andra stycket ska finnas på tobaksförpackningar. Lag (2016:353).

Prop. 2015/16:82: I första stycket ersätts termen varningstexter med termen hälsovarningar för att överensstämma bättre med direktivets terminologi och innehållet i de nya bestämmelserna. Termen hälsovarning omfattar både varningstexter, en kombination av varningstext och bild – så kallade kombinerade hälsovarningar – och allmänna varningar och informationstexter.

Bestämmelsen om hälsovarningar utvidgas även till att omfatta örtprodukter för rökning. Det innebär att, i likhet med tobaksvaror, ...

Prop. 2001/02:162: Tillägget i första stycket punkten 1 innebär att texter för märkning på förpackning till tobaksvaror som informerar om rökavvänjning samt illustrationer innefattas i begreppet ”varningstexter”. I samma stycke har lagts till en ny punkt 3, som innebär att regeringen eller myndighet regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om uppgifter på tobaksförpackningar för att säkerställa identifikation av platsen och tiden för tobaksvarans tillverkning. Punkten har utformats i enlighet med ...

9 a §  Märkningen på förpackningar till tobaksvaror och örtprodukter för rökning och på själva tobaksvaran får inte

  1. antyda att en viss tobaksvara eller örtprodukt för rökning är mindre skadlig än andra sådana varor eller produkter,
  2. innehålla information om halten av nikotin, tjära eller kolmonoxid i tobaksvaror eller örtprodukter för rökning, eller
  3. likna ett livsmedel eller kosmetisk produkt.

[S2]Märkningen på förpackningar till tobaksvaror eller på själva tobaksvaran får inte heller

  1. antyda att en viss tobaksvara har miljöfördelar, eller
  2. hänvisa till smak, doft eller tillsatser.

[S3]Förbudet mot att hänvisa till smak, doft eller tillsatser gäller dock inte snus. Lag (2016:353).

Prop. 2015/16:82: I paragrafen förbjuds viss märkning på förpackningar till tobaksvaror och örtprodukter för rökning och på själva tobaksvaran. Genom paragrafen genomförs de bestämmelser i artikel 13 och 21.4 i tobaksproduktdirektivet som inte redan omfattas av någon annan marknadsföringsrättslig bestämmelse. Förutom att paragrafen utvidgas med ytterligare bestämmelser görs även vissa språkliga och redaktionella ändringar för att överensstämma bättre med den aktuella direktivstexten.

I första ...

Prop. 2004/05:118: Paragrafen har ändrats redaktionellt samt fått en annan placering i lagen (tidigare 14 b §). Paragrafen är nu placerad under rubriken varningstexter m.m. Bestämmelsen uppställer krav på utformningen av förpackningarna. Liksom tidigare är innebörden av bestämmelsen att det inte är möjligt att på tobaksvarans förpackning ha benämningar såsom exempelvis ”mild”, ”svag” eller ”light” (prop. 2001/02:162 s. 23).

Begreppet ...

10 §  Tillverkare och importörer svarar för att förpackningar till tobaksvaror och örtprodukter för rökning förses med hälsovarningar. Lag (2016:353).

Prop. 2015/16:82: I paragrafen ersätts termen varningstext med termen hälsovarning (se kommentaren till 9 §). Vidare tas kravet på att förpackningar till tobaksvaror ska förses med en innehållsdeklaration bort. Slutligen görs skyldigheten för tillverkare och importörer att se till att produkten förses med en hälsovarning även tillämplig på örtprodukter för rökning.

Att paragrafen görs tillämplig på örtprodukter för rökning innebär att det för dessa produkter, i likhet med vad som gäller för tobaksvaror, ...

11 §  Om en förpackning till en tobaksvara eller en örtprodukt för rökning saknar hälsovarning eller denna är uppenbart oriktig, får varan eller produkten inte tillhandahållas konsumenter på marknaden. Lag (2016:353).

Prop. 2015/16:82: I paragrafen ersätts termen varningstext med termen hälsovarning (se kommentaren till 9 §). Vidare tas kravet på att förpackningar till tobaksvaror ska förses med en innehållsdeklaration bort. Slutligen görs paragrafen även tillämplig på örtprodukter för rökning. I övrigt görs endast språkliga och redaktionella ändringar för att överensstämma bättre med direktivets ordalydelse.

Att paragrafen görs tillämplig på örtprodukter för rökning innebär att dessa produkter, i likhet med ...

Handel m.m.

Åldersgräns

12 §  Tobaksvaror får inte säljas eller på annat sätt lämnas ut i näringsverksamhet till den som inte har fyllt 18 år. Den som lämnar ut tobaksvaror skall förvissa sig om att mottagaren har uppnått nämnda ålder.

[S2]Om det finns särskild anledning att anta att en tobaksvara är avsedd att lämnas över till någon som inte har fyllt 18 år får varan inte lämnas ut.

[S3]På varje försäljningsställe för tobaksvaror skall det finnas en tydlig och klart synbar skylt med information om förbudet mot att sälja eller lämna ut sådana varor till den som inte har fyllt 18 år. Lag (2005:369).

Prop. 2004/05:118: Ett nytt stycke införs i paragrafen. På Lagrådets inrådan placeras detta sist och blir ett nytt tredje stycke. På ställen där tobaksvaror säljs skall det finnas en skylt som upplyser om åldersgränsen. Skylten torde normalt, för att uppfylla bestämmelsens krav om att den skall vara tydlig och klart synbar, vara placerad i anslutning till kassan.

12 a §  Tobaksvaror som säljs till konsumenter skall tillhandahållas på ett sådant sätt att det går att kontrollera mottagarens ålder. Detta gäller även när försäljningen sker genom automat, via postorder eller liknande. Lag (2005:369).

Prop. 2001/02:64: Motiven bakom den nya bestämmelsen framgår av avsnitt 7.2. Den som i näringsverksamhet säljer tobaksvaror till konsumenter skall anmäla försäljningen hos den kommun där försäljningen sker. Anmälan skall göras senast när försäljningen påbörjas. Den som vid ikraftträdandet av bestämmelsen den 1 juli 2002 redan bedriver sådan näringsverksamhet skall göra anmälan senast den 1 januari 2003, se andra punkten i ikraftträdande- ...

Prop. 2004/05:118: Motiven till bestämmelsen finns i avsnitt 7.2. Av 12 § framgår att den som i näringsverksamhet lämnar ut tobaksvaror skall förvissa sig om att mottagaren har fyllt 18 år. Av motiven till 12 § framgår att förbudet omfattar t.ex. försäljning genom tobaksautomat eller andra former av självbetjäning. För det fall en näringsidkare, av företagsekonomiska, säkerhetsmässiga eller andra skäl, väljer att tillhandahålla tobaksvaror ...

Styckeförsäljning

12 b §  En styckförpackning med cigaretter ska innehålla minst 20 stycken cigaretter.

[S2]En styckförpackning med rulltobak ska innehålla tobak som väger minst 30 gram.

[S3]Cigaretter och rulltobak får inte tillhandahållas konsumenter på marknaden i mindre mängd än vad som framgår av första och andra styckena.

[S4]Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om styckförpackningar för cigaretter och rulltobak. Lag (2016:353).

Prop. 2015/16:82: I första stycket ändras regleringen så att en styckförpackning med cigaretter ska innehålla minst 20 cigaretter istället för som tidigare 19 stycken. En styckförpackning definieras enligt artikel 2.30 i tobaksproduktdirektivet som den minsta enskilda förpackning för tobaksvaror eller relaterade produkter som släpps ut på marknaden. Bestämmelsen innebär alltså att cigaretter inte får tillhandahållas i förpackningar om färre än 20 cigaretter. Regleringen följer de krav som tobaksproduktdirektivet ...

Prop. 2004/05:118: Motiven till bestämmelsen finns i avsnitt 7.2. På grund av gällande bestämmelser i tobakslagen om krav på bl.a. prismärkning och varnings-

texter på cigarettförpackningar, är det redan i dag förbjudet att sälja ...

Anmälan och egenkontroll

12 c §  En näringsidkare får inte tillhandahålla tobaksvaror för försäljning till konsumenter utan att först ha anmält försäljningen till den kommun där försäljningen ska ske.

[S2]Näringsidkaren ska utöva särskild kontroll (egenkontroll) över försäljningen och ansvara för att det finns ett för verksamheten lämpligt egenkontrollprogram.

[S3]Till anmälan enligt första stycket ska näringsidkaren foga egenkontrollprogrammet och de övriga uppgifter som behövs för kommunens tillsyn. Om uppgifterna ändras ska det anmälas till kommunen utan dröjsmål. Lag (2010:682).

Prop. 2009/10:207: I första stycket föreskrivs att en näringsidkare inte får tillhandahålla tobaksvaror för försäljning till konsument utan att först ha gjort en anmälan till kommunen. Skillnaden mot tidigare bestämmelse är att det nu fastslås att försäljning inte får ske utan att anmälan har gjorts.

Prop. 2004/05:118: I paragrafens (tidigare 12 a §) första stycke görs vissa ändringar av redaktionell karaktär för att förtydliga att en näringsidkare skall, senast när försäljningen påbörjas, anmäla att han eller hon tillhandahåller tobaksvaror för försäljning till konsumenter. Det är med andra ord inte den faktiska försäljningen som skall anmälas.

Ett nytt andra stycke införs i paragrafen. Av detta framgår att försäljare av tobaksvaror skall ta fram ett lämpligt program för att se till att <a ...

12 d §  En näringsidkare som tillhandahåller tobaksvaror för försäljning till konsumenter ska ge personalen den information och det stöd som behövs för att personalen ska kunna följa denna lag och anslutande föreskrifter. Lag (2010:682).

12 e §  En näringsidkare som via distansförsäljning tillhandahåller tobaksvaror för försäljning till konsumenter i ett annat land än det land där näringsidkaren har sitt säte eller sin affärsverksamhet får inte lämna ut personuppgifter om konsumenten till tillverkaren av tobaksvaror eller till företag som ingår i samma koncern eller till andra tredje parter. Personuppgifter får inte heller användas eller överföras för andra ändamål än det aktuella köpet. Lag (2016:353).

Prop. 2015/16:82: Paragrafen är ny och innehåller krav på behandling av personuppgifter för näringsidkare vid gränsöverskridande distansförsäljning av tobaksvaror.

Gränsöverskridande distansförsäljning definieras enligt artikel 2.34 i tobaksproduktdirektivet som distansförsäljning till konsumenter, där konsumenten vid tidpunkten för beställningen av produkten från ett återförsäljningsställe befinner sig i en annan medlemsstat än den medlemsstat eller det tredjeland där det återförsäljningsstället ...

12 f §  Tillverkare och importörer ska till Folkhälsomyndigheten anmäla nya tobaksvaror som de avser att tillhandahålla konsumenter på den svenska marknaden.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur anmälan ska göras och vad den ska innehålla.

[S3]En ny tobaksvara som inte har anmälts i enlighet med första och andra styckena får inte tillhandahållas konsumenter på den svenska marknaden. Lag (2016:353).

Prop. 2015/16:82: Paragrafen är ny. I paragrafens första stycke åläggs tillverkare och importörer av tobaksvaror att göra en anmälan till Folkhälsomyndigheten om en ny tobaksvara som de avser att tillhandahålla konsumenter på den svenska marknaden.

Skyldigheten följer av artikel 19.1 i tobaksproduktdirektivet som stadgar att tillverkare och importörer ska göra en anmälan till de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna om en sådan ny vara som de avser att släppa ut på den berörda nationella ...

Införsel

Marknadsföring

Reklam och annan marknadsföring

14 §  En näringsidkare som marknadsför tobaksvaror till konsumenter får inte använda kommersiella annonser i

  1. periodiska skrifter eller andra jämförbara skrifter på vilka tryckfrihetsförordningen är tillämplig,
  2. ljudradio- eller tv-program eller tv-sändningar över satellit som omfattas av radio-_och_tv-lagen (2010:696), eller
  3. andra överföringar eller tekniska upptagningar på vilka yttrandefrihetsgrundlagen är tillämplig.

[S2]Även annan marknadsföring av tobaksvaror till konsumenter än som avses i första stycket är förbjuden. Detta gäller dock inte

  1. i tryckta skrifter på vilka tryckfrihetsförordningen är tillämplig eller i överföringar eller tekniska upptagningar på vilka yttrandefrihetsgrundlagen är tillämplig,
  2. marknadsföring som endast består i att tillhandahålla tobaksvaror för försäljning, eller
  3. kommersiella meddelanden inne på försäljningsställen som inte är påträngande, uppsökande eller uppmanar till bruk av tobak.

[S3]Kommersiella meddelanden enligt andra stycket 3 ska i den omfattning det är möjligt placeras så att de inte är synliga från utsidan av försäljningsstället. Lag (2010:727).

Prop. 1999/2000:111: Paragrafen innehåller, i syfte att förtydliga, en upplysning om att bestämmelserna om marknadsföring inte får tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet i tryckfrihetsförordningen (TF) eller yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Tillämpningen av bestämmelserna i TF och YGL skall ske i enlighet med de principer som gäller ...

Prop. 2004/05:118: Vissa ändringar av redaktionell karaktär har gjorts i det första stycket. Vidare har förbudets tillämpningsområde utökats så att kommersiella annonser förbjuds – förutom i ljudradio- eller TV-program eller TVsändningar över satellit som omfattas av radio- eller TV-lagen – även i andra överföringar eller tekniska upptagningar på vilka yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) är tillämplig. ...

  • MD 2015:13:Marknadsföring av snus på bl.a. webbplats, i vilken en konkurrents produkter indirekt pekats ut, har ansetts utgöra vilseledande jämförande reklam. Även fråga om användande av visst påstående inne på försäljningsställe för tobak och om anordnande av ett s.k. stand upp-event vid marknadsföring av snus stått i strid med 14 § tobakslagen (1993:581).
  • MD 2014:14:Fråga om förbud enligt 14 och 14 a §§ tobakslagen (1993:581) mot marknadsföring av snus avseende kommersiella meddelanden inne på försäljningsställe och vissa butiksarrangemang. Även fråga om s.k. brand stretching.
  • NJA 2001 s. 319:Fråga i resningsärende om tillämpning av 1 kap 9 § tryckfrihetsförordningen på ett s.k. blandat meddelande.
  • HFD 2017:21:De krav på tydlighet som ställs på ett föreläggande är väsentligen desamma oavsett om föreläggandet har förenats med vite eller inte.
  • MD 2007:22:Ett bolag har medverkat till marknadsföring av tobaksvara till konsumenter inne på försäljningsställe genom att tillhandahålla och sätta upp en reklamskylt. Skylten, som innehåller texten "A New Way to Flavor." och en bild med ett öppnat cigarettpaket och framskjutna cigaretter har ansetts strida mot de krav på att kommersiella meddelanden för tobaksvaror inne på försäljningsställen inte får vara påträngande, uppsökande eller uppmana till bruk av tobak som gäller enligt 14 § andra stycket 3 tobakslagen (1993:581). Marknadsföringen har därför varit otillbörlig enligt 4 § marknadsföringslagen.

Varukännetecken

14 a §  En näringsidkare som marknadsför antingen en annan vara än en tobaksvara eller en tjänst till konsumenter får inte använda ett varukännetecken som helt eller delvis används för en tobaksvara eller enligt gällande bestämmelser om varumärken är registrerat eller inarbetat för en sådan vara, om marknadsföringen sker i kommersiella annonser i

  1. periodiska skrifter eller i andra jämförbara skrifter på vilka tryckfrihetsförordningen är tillämplig,
  2. ljudradio- eller tv-program eller i tv-sändningar över satellit som omfattas av radio-_och_tv-lagen (2010:696), eller
  3. andra överföringar eller tekniska upptagningar på vilka yttrandefrihetsgrundlagen är tillämplig.

[S2]Om en näringsidkare använder ett sådant varukännetecken som avses i första stycket vid marknadsföring till konsumenter på något annat sätt än som där sägs, ska näringsidkaren iaktta den måttfullhet som är betingad av att kännetecknet också kan förknippas med tobaksvaran.

[S3]Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas inte

  1. i fråga om ett varukännetecken som i endast begränsad omfattning förekommer vid marknadsföring av tobaksvaror,
  2. i fråga om ett varukännetecken som framträder i en form som tydligt skiljer sig från utseendet på tobaksvarans kännetecken, eller
  3. i andra fall om det är oskäligt. Lag (2010:727).

Prop. 2001/02:64: Paragrafen, som har utformats efter förebild av 14 §, innehåller bestämmelser som reglerar kommersiell användning av vissa varukännetecken vid marknadsföring av andra varor än tobaksvaror samt tjänster. Bestämmelsen gäller på motsvarande sätt som 14 § marknadsföring som en näringsidkare riktar till konsumenter. Det innebär att marknadsföring som riktas till återförsäljare m.m. faller utanför tillämpningsområdet för bestämmelsen, jämför avsnitt ...

Prop. 1999/2000:111: Paragrafen reglerar marknadsföring av tobaksvaror, dvs. alla varor som är avsedda att rökas, snusas, sugas på eller tuggas om de är tillverkade, helt eller delvis, av tobak.

Paragrafen är avsedd att ha samma innebörd som artikel 3, punkterna 1, 4 och 5, och definitionerna av tobaksvaror och av reklam i artikel 2.1– 2 i EG-direktivet, se bilaga 1.

Bestämmelsens innehåll har behandlats närmare i avsnitt ...

  • MD 2008:7:Ett bolag har inte ansetts ansvarigt för marknadsföring genom kommersiella annonser i periodisk skrift av konfektionsvaror under ett varukännetecken som helt eller delvis används och är registrerat för tobaksvaror.
  • MD 2014:14:Fråga om förbud enligt 14 och 14 a §§ tobakslagen (1993:581) mot marknadsföring av snus avseende kommersiella meddelanden inne på försäljningsställe och vissa butiksarrangemang. Även fråga om s.k. brand stretching.

Sponsring

14 b §  Tillverkare, partihandlare och importörer av tobaksvaror får inte sponsra ett evenemang eller en verksamhet dit allmänheten har tillträde eller som kan antas få gränsöverskridande effekt, om sponsringen kan antas medföra att avsättningen av tobaksvaror främjas.

[S2]Bestämmelser om förbud mot sponsring av program i radio och tv samt om produktplacering i tv finns i radio-_och_tv-lagen (2010:696). Lag (2010:727).

Prop. 1999/2000:111: Paragrafen reglerar marknadsföring av varor som inte är tobaksvaror eller av tjänster som bär namn eller kännetecken som används för tobaksvaror.

Paragrafen är avsedd att ha samma innebörd som artikel 3, punkterna 1, 3 b och 4, och definitionen av reklam i artikel 2.2 i EG-direktivet, se bilaga 1.

I överensstämmelse med vad som gäller ...

Prop. 2004/05:118: Bestämmelsen tar sikte på evenemang och verksamheter som kan nå en bred allmänhet eller som kan antas ha en gränsöverskridande effekt. Med evenemang avses en organiserad händelse särskilt av kulturellt eller idrottsligt slag. En verksamhet innebär en fortlöpande aktivitet. Exempel på evenemang som bestämmelsen tar sikte på är konserter, idrottstävlingar, enstaka teaterföreställningar och festivaler. Verksamhet som omfattas av bestämmelsen kan exempelvis vara driften av idrottsanläggningar, ungdomsgårdar, ...

Prop. 2001/02:162: Paragrafen är ny och innehåller ett förbud mot att vid marknadsföring av tobaksvaror använda texter, namn, varumärken och figurativa eller andra märken som ger intryck av att en viss tobaksvara är mindre skadlig än andra på förpackning till tobaksvara. Detta innebär att det inte är möjligt att på tobaksvarans förpackning ha benämningar såsom exempelvis ”mild”, ”svag” eller ”light”. Konsumentverket/KO utövar tillsyn över nämnda förbud, se avsnitt ...

Sanktioner enligt marknadsföringslagen

15 §  En marknadsföringsåtgärd som strider mot 9 a § eller 14-14 b §§ ska vid tillämpningen av 5, 23 och 26 §§marknadsföringslagen (2008:486) anses vara otillbörlig mot konsumenter. En marknadsföringsåtgärd som strider mot 14 § första stycket 2 eller 3 eller 14 a § första stycket 2 eller 3 kan medföra marknadsstörningsavgift enligt bestämmelserna i 29-36 §§marknadsföringslagen. Lag (2008:495).

Prop. 2001/02:64: Ändringarna i paragrafen innebär att de nya bestämmelserna i 14 a § kommer att omfattas av marknadsföringslagens sanktionssystem, jämför avsnitt 5.6.1.

Prop. 1999/2000:111: Bestämmelsen innebär att regleringen kommer att omfattas av marknadsföringslagens sanktionssystem, se avsnitt 7.4.

Bestämmelsen är avsedd att ha samma innebörd som artikel 4 i EGdirektivet, se bilaga 1.

Prop. 2004/05:118: Av bestämmelsen framgår sanktionerna mot otillåten marknadsföring. En åtgärd som strider mot 9 a § (tidigare 14 b §, som förbjuder texter, namn m.m. som ger intryck att en viss tobaksvara är mindre skadlig än andra), 14 § (som ställer upp krav för reklam och marknadsföring av tobaksvaror), 14 a § (som berör den indirekta tobaksreklamen) eller 14 b § (som gäller förbudet för tobaksindustrin att sponsra evenemang) skall vid tillämpningen av vissa bestämmelser i <a href="https://lagen.nu/1995:450" ...

Prop. 2001/02:162: Ändringen i paragrafen innebär att de nya bestämmelserna i 14 b § kommer att omfattas av marknadsföringslagens sanktionssystem, jämför avsnitt 5.7.

  • MD 2007:22:Ett bolag har medverkat till marknadsföring av tobaksvara till konsumenter inne på försäljningsställe genom att tillhandahålla och sätta upp en reklamskylt. Skylten, som innehåller texten "A New Way to Flavor." och en bild med ett öppnat cigarettpaket och framskjutna cigaretter har ansetts strida mot de krav på att kommersiella meddelanden för tobaksvaror inne på försäljningsställen inte får vara påträngande, uppsökande eller uppmana till bruk av tobak som gäller enligt 14 § andra stycket 3 tobakslagen (1993:581). Marknadsföringen har därför varit otillbörlig enligt 4 § marknadsföringslagen.
  • MD 2015:13:Marknadsföring av snus på bl.a. webbplats, i vilken en konkurrents produkter indirekt pekats ut, har ansetts utgöra vilseledande jämförande reklam. Även fråga om användande av visst påstående inne på försäljningsställe för tobak och om anordnande av ett s.k. stand upp-event vid marknadsföring av snus stått i strid med 14 § tobakslagen (1993:581).
  • NJA 2001 s. 319:Fråga i resningsärende om tillämpning av 1 kap 9 § tryckfrihetsförordningen på ett s.k. blandat meddelande.

Innehållsreglering och produktkontroll, m.m.

16 §  Tillverkare och importörer av tobaksvaror eller örtprodukter för rökning ska till Folkhälsomyndigheten lämna uppgifter om ingredienser och kvantiteter av dessa ingredienser i tobaksvaror och örtprodukter för rökning.

[S2]Tillverkare och importörer av tobaksvaror ska till Folkhälsomyndigheten även lämna uppgifter om ingrediensernas effekter på hälsan och genomföra analyser av tillsatser i cigaretter och rulltobak samt lämna uppgifter om resultatet av analyserna till Folkhälsomyndigheten.

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om de skyldigheter som anges i första och andra styckena.

[S4]Tobaksvaror och örtprodukter för rökning får inte tillhandahållas konsumenter på marknaden om de rapporteringsskyldigheter som följer av paragrafen eller som har meddelats med stöd av den inte har uppfyllts. Lag (2016:353).

Prop. 2012/13:116: I paragrafen görs en ändring som innebär att uppgift enligt bestämmelsen ska lämnas till den nya Folkhälsomyndigheten och inte till Statens folkhälsoinstitut. I övrigt görs några språkliga ändringar.

Prop. 2015/16:82: I paragrafens första stycke utvidgas tillverkares och importörers skyldighet att lämna uppgifter om ingredienser och kvantiteter av sådana i tobaksvaror till att även omfatta örtprodukter för rökning.

Det andra stycket är nytt och innehåller dels bestämmelsen om rapporteringsskyldighet om ingrediensernas effekter på hälsan som tidigare fanns i första stycket, dels en ny skyldighet för tillverkare och importörer att genomföra analyser av tillsatser i cigaretter och ...

Prop. 2001/02:162: I paragrafen har gjorts ett tillägg som innebär att regeringen kan meddela föreskrifter avseende uppgifter om ingredienser och kvantiteter av dessa samt om deras effekter på hälsan. Detta bemyndigande gäller samtliga ingredienser i tobaksvaror, se avsnitt 5.6.

17 §  Regeringen får, om det finns särskilda hälsoskäl, föreskriva att vissa slag av tobaksvaror inte får tillverkas i eller föras in till Sverige för försäljning till konsumenter.

18 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

  1. vilka cigaretter och vilken rulltobak som ska anses ha karakteristisk smak,
  2. vilka tillsatser i tobaksvaror som ska förbjudas,
  3. gränsvärden för skadliga ämnen som tobaksvaror får innehålla eller ge upphov till, samt
  4. mätning och övervakning av sådana gränsvärden.

[S2]Cigaretter och rulltobak med karakteristisk smak och tobaksvaror som innehåller tillsatser som har förbjudits med stöd av första stycket får inte tillhandahållas konsumenter på marknaden.

[S3]Tobaksvaror som inte uppfyller de föreskrifter om tillåtna gränsvärden eller mätning och övervakning av sådana gränsvärden som har meddelats med stöd av första stycket får inte tillverkas eller tillhandahållas konsumenter på marknaden. Lag (2016:353).

Prop. 2015/16:82: I paragrafen införs ett nytt förbud mot vissa tobaksvaror med karakteristisk smak. Bestämmelsen bygger på artikel 7.1 och 7.7 i tobaksproduktdirektivet. Förbudet innefattar i sig inte något förbud mot särskilda

ingredienser eller tillsatser, men av skäl 17 i ingressen till direktivet framgår att avsikten är att tillsatsen eller tillsatserna ska minskas på ...

Prop. 2001/02:162: I förslaget görs ett tillägg till bemyndigandet i paragrafen så att det även avser föreskrifter om mätning och övervakning av gränsvärden för skadliga ämnen som en tobaksvara får innehålla eller ge upphov till. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får med stöd av bemyndigandet även meddela föreskrifter om godkända provningslaboratorier, se avsnitt 5.4. Övriga ändringar i paragrafen är främst av redaktionell ...

18 a §  Tobaksvaror som inte uppfyller föreskrifter som meddelats med stöd av 18 § i fråga om gränsvärden för skadliga ämnen som en tobaksvara får innehålla eller ge upphov till, samt om mätning och övervakning av sådana gränsvärden, får inte föras ut till ett land utanför Europeiska unionen. Lag (2016:353).

Prop. 2015/16:82: Bestämmelsens omfattning är oförändrad i förhållande till tidigare, men har redigerats eftersom 18 §, som den hänvisar till, har kommit att omfatta möjligheten att meddela även andra föreskrifter.

Prop. 2001/02:162: Paragrafen är ny och innebär att tobaksvaror som inte uppfyller de gränsvärden för skadliga ämnen som föreskrivits med stöd av 18 § inte heller får föras ut till land utanför Europeiska gemenskapen. Paragrafen har utformats i enlighet med de synpunkter Lagrådet lämnat. I fråga om ansvar för brott mot förbudet tillämpas bestämmelserna i lagen (2000:1225) om straff för smuggling (smugglingslagen). Se <a href="https://lagen.nu/prop/2001/02:162#S5-3" ...

18 b §  Tillverkare, partihandlare och importörer av tobaksvaror ska till Folkhälsomyndigheten lämna uppgifter om de kostnader som de har haft för reklam, annan marknadsföring och sponsring för sådana varor.

[S2]Regeringen får meddela föreskrifter om uppgiftsskyldighetens omfattning. Lag (2013:630).

Prop. 2012/13:116: I första stycket görs en ändring som innebär att uppgift enligt bestämmelsen ska lämnas till den nya Folkhälsomyndigheten och inte till Statens folkhälsoinstitut. I övrigt görs en språklig ändring i samma stycke.

Prop. 2004/05:118: Uppgifter om uppkomna reklamkostnader skall lämnas av tobaksindustrin (tillverkare, partihandlare och importörer av tobaksvaror) till Statens folkhälsoinstitut. Uppgifterna som skall lämnas avser kostnader för den reklam, marknadsföring och sponsring som inte är förbjuden. Det finns genom tidigare och nu föreslagna förbud en begränsad möjlighet att marknadsföra tobaksvaror, t.ex. genom att initiera tidningsartiklar. Vidare kan reklammaterial användas inne på försäljningsställen.

Den ...

18 c §  Tillverkare och importörer av tobaksvaror ska varje år till Folkhälsomyndigheten lämna in marknadsundersökningar, studier, rapporter om försäljningsvolymer och i förekommande fall sådana sammanfattningar av marknadsundersökningar som utförs i samband med lanseringen av nya tobaksprodukter.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om rapporteringsskyldigheten enligt första stycket.

[S3]Tobaksvaror får inte tillhandahållas konsumenter på marknaden om de rapporteringsskyldigheter som följer av paragrafen eller som har meddelats med stöd av den inte har uppfyllts. Lag (2016:353).

Prop. 2015/16:82: Paragrafen är ny. Bestämmelsen innehåller en skyldighet för tillverkare och importörer av tobaksvaror att lämna in marknadsundersökningar, studier, uppgifter om försäljningsvolymer och i förekommande fall sådana sammanfattningar av marknadsundersökningar som de utför i samband med lanseringen av nya produkter. Rapporteringen ska ske årligen.

Skyldigheten att lämna in marknadsundersökningar är inte begränsad till de marknadsundersökningar och studier som blivit tillgängliga eller ...

18 d §  Tillverkare och importörer av sådana nya tobaksvaror som har anmälts enligt 12 f § ska varje år till Folkhälsomyndigheten lämna in alla nya eller uppdaterade uppgifter om de studier, undersökningar och annan information som ska redovisas i eller i samband med anmälan.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om rapporteringsskyldigheten enligt första stycket.

[S3]Tobaksvaror får inte tillhandahållas konsumenter på marknaden om de rapporteringsskyldigheter som följer av paragrafen eller som har meddelats med stöd av den inte har uppfyllts. Lag (2016:353).

Prop. 2015/16:82: Paragrafen är ny. Bestämmelsen innehåller en skyldighet för tillverkare eller importörer av tobaksvaror som är nya och som därför omfattas av anmälningsskyldigheten i 12 f § att varje år till Folkhälsomyndigheten komplettera sådana uppgifter som ska ha getts in vid anmälan med uppdaterade eller nya uppgifter. Det gäller således endast sådana produkter som redan omfattas av en ingiven anmälan.

Stadgandet grundar sig på kravet som ställs upp i artikel 19.2 i tobaksproduktdirektivet. ...

Tillsyn

19 §  Den centrala tillsynen över att denna lag och anslutande föreskrifter följs utövas av

  1. Arbetsmiljöverket när det gäller
    1. lokaler och andra utrymmen som avses i 2 § och som är upplåtna enbart för personal, och
    2. lokaler och andra utrymmen på vilka 8 § ska tillämpas
  2. Folkhälsomyndigheten när det gäller
    1. miljöer som avses i 2 § och som inte är upplåtna enbart för personal,
    2. lokaler som avses i 4 §,
    3. hälsovarningar m.m. enligt 9, 9 a, 10 och 11 §§,
    4. handel m.m. enligt 1212 d och 12 f §§,
    5. innehållsreglering och produktkontroll m.m. enligt 1618 §§, och
    6. uppgifter om kostnader för marknadsföring enligt 18 b § och uppgifter som ska lämnas in enligt 18 c och 18 d §§, och
  3. Konsumentombudsmannen när det gäller marknadsföring enligt 1414 b §§.

[S2]Vid Konsumentombudsmannens tillsyn tillämpas bestämmelserna i marknadsföringslagen (2008:486). Lag (2016:353).

Prop. 2001/02:64: Ändringarna i första och andra stycket är en följd av den nya bestämmelsen för handel med tobaksvaror, se 12 a § och avsnitt 7.2. Den omedelbara tillsynen över att åldersgränsen för inköp av tobaksvaror efterlevs av näringsidkarna på området åvilar redan i dag kommunen. Kommunen har nu också att ansvara för den omedelbara tillsynen över att anmälan som sägs i 12 a § fullgörs. ...

Prop. 2012/13:116: Ändringen i första stycket innebär att den centrala tillsynen över att lagen och anslutande föreskrifter följs enligt punkt 2 utövas av den nya Folkhälsomyndigheten och inte av Statens folkhälsoinstitut.

Prop. 2015/16:82: I första stycket 2 c ersätts termen varningstexter med termen hälsovarningar (se kommentaren till 9 §). Härutöver utvidgas Folkhälsomyndighetens tillsyn över hälsovarningar till att även omfatta att örtprodukter för rökning är försedda med hälsovarningar och inte får användas om sådana saknas eller informationen är uppenbart oriktig. Vidare flyttas det centrala tillsynsansvaret över förbudet mot att märka förpackningar till tobaksvaror på visst sätt enligt 9 a § från Konsumentombudsmannen ...

Prop. 2009/10:207: I första stycket har uttrycket ”denna lag och föreskrifter som meddelas med stöd av lagen” på Lagrådets inrådan ersatts med ”denna lag och anslutande föreskrifter”. Bestämmelsen klargör på så sätt att den omfattar föreskrifter som har meddelats av en myndighet med stöd av ett bemyndiganden antingen detta bemyndigande framgår av lag eller inte. Vidare har paragrafen ändrats så att Statens folkhälsoinstituts tillsyn utvidgats till att omfatta även bestämmelsen i den nya 12 d §.

Prop. 1999/2000:141: Ändringen innebär att Arbetsmiljöverket har såväl central som omedelbar tillsyn när det gäller vissa lokaler och andra utrymmen.

19 a §  Den omedelbara tillsynen över att denna lag och anslutande föreskrifter följs utövas av

  1. Arbetsmiljöverket när det gäller lokaler och andra utrymmen för vilka verket har den centrala tillsynen,
  2. kommunen när det gäller
    1. de miljöer och lokaler för vilka Folkhälsomyndigheten har den centrala tillsynen,
    2. bestämmelserna om hälsovarningar m.m. i 9, 9 a och 11 §§ på försäljningsställen, och
    3. bestämmelserna om marknadsföring m.m. i 14 och 14 a §§ när det gäller marknadsföringsåtgärder på eller i anslutning till försäljningsställen, och
  3. kommunen och Polismyndigheten när det gäller bestämmelserna om handel m.m. enligt 1212 d och 12 f §§,

[S2]Länsstyrelsen utövar inom länet tillsyn enligt första stycket 2 och 3. Länsstyrelsen ska

  1. följa kommunernas verksamhet och biträda kommunerna med information och råd, och
  2. främja samarbete mellan olika tillsynsmyndigheter och mellan tillsynsmyndigheter och andra. Lag (2016:353).

Prop. 2001/02:64: Av paragrafen följer att en kommun enligt grunder som beslutas av kommunfullmäktige får ta ut avgift för sin tillsyn av den som bedriver anmälningspliktig näringsverksamhet med tobaksvaror, jämför 12 a §. Se även skälen för förslaget i avsnitt 7.2.

Prop. 2011/12:95: Ändringen innebär att länsstyrelsen även ska utöva tillsyn inom länet när det gäller bestämmelserna om handel med tobaksvaror m.m. enligt 1212 d §§tobakslagen.

Paragrafen behandlas i avsnitt 8.

Prop. 2012/13:116: Ändringen i första stycket innebär att den omedelbara tillsynen över att lagen och anslutande föreskrifter följs som utövas av kommunen enligt punkt 2 a) gäller de miljöer och lokaler för vilka den nya Folkhälsomyndigheten, inte Statens folkhälsoinstitut, har den centrala tillsynen.

Prop. 2015/16:82: Genom ändring i första stycket 2 b ersätts termen varningstexter med termen hälsovarningar. Härutöver utvidgas kommunens tillsyn till att även omfatta att örtprodukter för rökning är försedda med hälsovarningar och inte får användas om hälsovarningar saknas eller informationen är uppenbart oriktig.

Vidare utsträcks kommunens nuvarande tillsyn på försäljningsställena till att avse samtliga aspekter av tobaksförpackningars utformning, dvs. ...

Prop. 2009/10:207: I första stycket har vidare under punkten 2 gjorts två ändringar. Dels har uttrycket ”den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer” ersatts med ”kommunen”. Ändringen har ingen saklig betydelse. Att tillsynen inom kommunen utövas av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer framgår av 3 kap. 3 § kommunallagen (1991:900).

Prop. 2004/05:118: Ett förtydligande av det omedelbara tillsynsansvaret görs i första stycket. Den omedelbara tillsynen skall avse att tobakslagen och föreskrifter som meddelas med stöd av lagen följs. En uppspaltning av kommunernas ansvar har gjorts. Kommunerna skall genom tillägg i paragrafen se till att det finns skyltar på säljställena, att försäljningen ordnas så att ålders-...

19 b §  En kommun får ta ut avgift för sin tillsyn av den som bedriver anmälningspliktig näringsverksamhet med tobaksvaror.

[S2]Folkhälsomyndigheten får ta ut avgifter för sin tillsyn över 16 och 18 §§ samt 18 c § av tillverkare och importörer av tobaksvaror.

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om avgifterna. Lag (2016:353).

Prop. 2015/16:82: I paragrafens andra stycke, som är nytt, ges Folkhälsomyndigheten rätt att ta ut avgifter för viss del av sin tillsyn av tillverkare och importörer av tobaksvaror.

För närvarande har Folkhälsomyndigheten inte någon rätt att ta ut tillsynsavgifter. I tobaksproduktdirektivet ges dock medlemsstaterna en möjlighet att av tillverkare och importörer av tobaksvaror ta ut proportionella avgifter för verifikationen av mätningar av utsläpp av tjära, nikotin och kolmonoxid från cigaretter, ...

19 c § Har upphävts genom lag (2018:572).

20 §  Folkhälsomyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att bestämmelserna i 9, 9 a, 10, 11 och 1618 §§ eller med stöd av dem meddelade föreskrifter ska följas.

[S2]En tillsynsmyndighet som anges i 19 a § får i sin tillsynsverksamhet meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att lagen eller en föreskrift som har meddelats med stöd av lagen ska följas.

[S3]I beslut om föreläggande eller förbud får tillsynsmyndigheten sätta ut vite. Vitet får inte förvandlas till fängelse. Lag (2016:353).

Prop. 2012/13:116: I första stycket görs en ändring som innebär att det är den nya Folkhälsomyndigheten och inte Statens folkhälsoinstitut som får meddela förelägganden och förbud enligt bestämmelsen.

I övrigt görs ett par språkliga ändringar i paragrafen.

Prop. 2015/16:82: Paragrafens första stycke har justerats så att Folkhälsomyndighetens möjligheter att meddela förelägganden och förbud korresponderar med det utvidgade centrala tillsynsansvar över märkningen av förpackningar till tobaksvaror och själva tobaksvaran som Folkhälsomyndigheten får genom ändringen i 19 § första stycket punkten 2 b. Folkhälsomyndigheten ges därigenom samma möjlighet att ingripa vid överträdelser av bestämmelsen i 9 a § som myndigheten i dag har när det gäller överträdelser av bl.a. ...

Prop. 2004/05:118: På Lagrådets inrådan har vissa ändringar av redaktionell karaktär gjorts i bestämmelsen. I första stycket framgår nu att Statens folkhälsoinstitut får meddela föreläggande och förbud som behövs för att bland annat bestämmelserna i 9, 10, 11 och 16–18 §§ eller med stöd av dem meddelade föreskrifter skall följas. Detta föranleds av att tidigare 14 b § flyttas och blir ny 9 a §. Statens folkhälsoinstitut ansvarar inte för tillsynen av att 9 a § följs (se 19 § första stycket c). Därför undantas 9 a ...

  • HFD 2017:21:De krav på tydlighet som ställs på ett föreläggande är väsentligen desamma oavsett om föreläggandet har förenats med vite eller inte.

20 a §  Vid allvarliga eller upprepade överträdelser av bestämmelserna i denna lag får kommunen förbjuda en näringsidkare som tillhandahåller tobaksvaror för försäljning till konsumenter att fortsätta försäljningen eller, om förbud får anses vara en alltför ingripande åtgärd, meddela varning.

[S2]Ett förbud enligt första stycket meddelas för en tid av högst sex månader.

[S3]Beslut enligt första stycket gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet. Lag (2010:682).

21 §  En tillsynsmyndighet får besluta att en tobaksvara ska tas om hand om den bjuds ut till försäljning eller uppenbart är avsedd att bjudas ut till försäljning i strid med denna lag eller anslutande föreskrifter.

[S2]Om en vara har tagits om hand, får ägaren under tillsynsmyndighetens kontroll vidta de rättelser som behövs för att varan ska få säljas. Varan ska återlämnas om det görs sannolikt att den inte kommer att säljas i strid med denna lag eller anslutande föreskrifter. I annat fall får varan förstöras genom tillsynsmyndighetens försorg.

[S3]Ett beslut enligt första stycket gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet. Lag (2010:682).

Prop. 2009/10:207: I första stycket har bestämmelsen om att Kronofogdemyndigheten vid behov ska lämna handräckning när en vara ska tas om hand tagits bort. Den bestämmelsen har placerats i en ny 23 b § och Kronofogdemyndighetens roll har övertagits av polismyndigheten.

22 §  En tillsynsmyndighet har rätt att på begäran få de upplysningar, handlingar, varuprover och liknande som behövs för myndighetens tillsyn enligt denna lag.

22 a §  I syfte att ge underlag för en dialog mellan kommunen och den som lämnar ut tobaksvaror om skyldigheten att förvissa sig om att mottagaren har uppnått den ålder som anges i 12 §, får kommunen genomföra kontrollköp. Vid ett sådant köp får kommunen endast anlita en person som har fyllt 18 år.

[S2]Ett kontrollköp får genomföras utan att näringsidkaren underrättas i förväg om kontrollköpet. Kommunen ska snarast efter ett genomfört kontrollköp underrätta näringsidkaren om kontrollköpet. Lag (2014:119).

Prop. 2013/14:56: Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om kontrollköp av tobaksvaror.

Paragrafens första stycke har i huvudsak utformats efter Lagrådets förslag. Kommunen får göra kontrollköp för att undersöka om näringsidkaren förvissar sig om att mottagaren har uppnått den ålder som anges i 12 §. I 12 § anges att tobaksvaror inte får säljas eller på annat sätt lämnas ut i näringsverksamhet till den som inte har fyllt 18 år.

Syftet med kontrollköpet ...

22 b §  Vad som framkommit genom kontrollköp får inte utgöra grund för kommunen att meddela förelägganden eller förbud enligt 20 och 20 a §§.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om genomförandet av kontrollköp. Lag (2014:119).

Prop. 2013/14:56: I paragrafen, som är ny, begränsas i första stycket möjligheterna att rikta förelägganden och förbud enligt 20 och 20 a §§ mot en näringsidkare som vid ett kontrollköp inte förvissar sig om kundens ålder. Vad som framkommit genom ett kontrollköp får inte utgöra grund för sådana administrativa åtgärder.

I andra stycket ges ett bemyndigande till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om genomförandet av kontrollköp. ...

23 §  För att fullgöra sina uppgifter enligt denna lag har en tillsynsmyndighet rätt att få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen som berörs av denna lag eller anslutande föreskrifter och får där göra undersökningar och ta prover. För uttagna prov betalas inte ersättning.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet att ersätta en tillsynsmyndighets kostnader för provtagning och undersökning av prov. Lag (2010:682).

23 a §  Kommunen och Polismyndigheten ska underrätta varandra om förhållanden som är av betydelse för tillsynen.

[S2]En kommun som har fattat beslut i ett ärende enligt denna lag ska skicka en kopia av beslutet till Folkhälsomyndigheten, Polismyndigheten och den länsstyrelse som berörs av beslutet. Lag (2014:757).

Prop. 2013/14:110: I första stycket har enbart ett namnbyte gjorts. I andra stycket har också ett namnbyte gjorts. Stycket har även justerats språkligt.

Ändringarna har behandlats i avsnitt 6.2.

Prop. 2012/13:116: Ändringen i andra stycket innebär att kopia av beslut enligt bestämmelsen ska skickas till den nya Folkhälsomyndigheten i stället för till Statens folkhälsoinstitut.

Prop. 2009/10:207: Paragrafen är ny.

23 b §  Polismyndigheten ska på begäran av en annan tillsynsmyndighet lämna den hjälp som behövs vid tillämpningen av 21 och 23 §§.

[S2]En begäran enligt första stycket får göras endast om

  1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller
  2. det annars finns synnerliga skäl. Lag (2014:757).

24 §  Den som har tagit befattning med något ärende enligt denna lag får inte obehörigen röja eller på annat sätt utnyttja vad han eller hon därvid har fått veta om yrkeshemligheter eller affärsförhållanden.

[S2]I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:455).

Överklagande

25 §  Beslut som en kommun har fattat enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

[S2]Beslut som Folkhälsomyndigheten har meddelat med stöd av 20 § första stycket eller 21 § eller som Arbetsmiljöverket meddelat får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

[S3]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2013:630).

Prop. 2012/13:116: Ändringen i andra stycket innebär att det är beslut av den nya Folkhälsomyndigheten i stället för beslut av Statens folkhälsoinstitut som får överklagas enligt bestämmelsen.

Prop. 2004/05:118: Till följd av att 19 § delats upp i två paragrafer (19 och 19 a §§) ändras hänvisningen i första stycket i förevarande paragraf från 19 § till 19 a §.

Prop. 2004/05:118 27 §

Prop. 1999/2000:141: Det tidigare förbudet att överklaga Arbetarskyddsstyrelsens beslut rörande tillsyn över vissa lokaler och andra utrymmen har ersatts av en möjlighet att klaga till allmän förvaltningsdomstol. Behörig domstol anges i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Om beslutet fattats vid ett lokalkontor, överklagas således beslutet hos den länsrätt inom vars domkrets lokalkontoret ligger i enlighet med 14 § andra stycket nämnda ...

26 §  Beslut om föreskrifter enligt 9 § som en myndighet har meddelat med stöd av ett bemyndigande får överklagas hos regeringen av tillverkare av tobaksvaror och importörer av tobaksvaror som är avsedda att säljas till konsumenter inom landet. Lag (2010:682).

Ansvar m.m.

27 §  Den som uppsåtligen i strid med förbudet i 11 § tillhandahåller tobaksvaror som saknar föreskriven hälsovarning eller säljer tobaksvaror i strid med förbud som har meddelats enligt 20 a §, döms för olovlig tobaksförsäljning till böter eller fängelse i högst sex månader.

[S2]Detsamma gäller den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 12 § första eller andra stycket eller 12 c § första stycket.

[S3]Är gärningen att anse som ringa döms inte till ansvar. Lag (2016:353).

Prop. 2015/16:82: Genom ändringen tydliggörs att det straffbara området inte omfattar att sälja örtprodukter för rökning till konsumenter där förpackningen saknar hälsovarning eller hälsovarningen är uppenbart oriktig.

Prop. 2001/02:162: På Lagrådets inrådan flyttas fjärde stycket till en ny paragraf, 28 §. Se författningskommentaren till denna paragraf.

27 a §  Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller ett vitesförbud ska inte dömas till ansvar enligt denna lag för gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet. Lag (2010:682).

28 §  Bestämmelser om ansvar för olovlig införsel och olovlig utförsel av tobaksvaror finns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling. Lag (2002:586).

Prop. 2001/02:162: Paragrafen, som är ny, har utformats i enlighet med Lagrådets synpunkter. Vid utförsel av tobaksvaror i strid med bestämmelsen i 18 a § kan straffrättsligt ansvar komma att utkrävas i enlighet med bestämmelserna i smugglingslagen. I paragrafen erinras därför om de bestämmelser om ansvar för olovlig införsel och utförsel av tobaksvaror som finns i smugglingslagen.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Tobakslag (1993:581)

    Förarbeten
    Rskr. 1992/93:356, Prop. 1992/93:185, Bet. 1992/93:SoU26
    Ikraftträder
    1993-07-01

Ändring, SFS 1993:1646

    Omfattning
    ikrafttr. av 12 § andra stycket

Lag (1994:98) om ändring i tobakslagen (1993:581)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:149, Prop. 1993/94:98, Bet. 1993/94:SoU17
    Omfattning
    upph. 3, 13 §§; ändr. 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8, 12, 14, 15, 18 §§, rubr. närmast före 2, 8 §§
    Ikraftträder
    1994-07-01

Lag (1995:460) om ändring i tobakslagen (1993:581)

    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:267, Prop. 1994/95:123, Bet. 1994/95:LU16
    Omfattning
    ändr. 14 §
    Ikraftträder
    1996-01-01

Lag (1996:858) om ändring i tobakslagen (1993:581)

    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:296, Prop. 1995/96:160, Bet. 1995/96:KU29
    Omfattning
    ändr. 12, 14 §§
    Ikraftträder
    1996-12-01

Lag (1996:941) om ändring i tobakslagen (1993:581)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997, men tillämpas, såvitt gäller 25 § fjärde stycket, inte i de fall där det första beslutet i ärendet fattats dessförinnan.
    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:7, Prop. 1995/96:228, Bet. 1996/97:SoU4
    Omfattning
    nuvarande 12, 14-25 §§ betecknas 14-26 §§, nuvarande rubr. närmast före 12, 15, 18, 24 §§ sätts närmast före de nya 14, 16, 19, 25 §§; ändr. 1 §, de nya 15, 19, 20, 25, 26 §§; nya 12, 13, 27 §§, rubr. närmast före 12, 27 §§; omtryck
    Ikraftträder
    1997-01-01

Lag (2000:767) om ändring i tobakslagen (1993:581)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:2, Prop. 1999/2000:141, Bet. 2000/01:AU2
Omfattning
ändr. 19, 25 §§
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2000:1250) om ändring i tobakslagen (1993:581)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:28, Prop. 1999/2000:124, Bet. 2000/01:JuU2
Omfattning
ändr. 27 §
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2001:308) om ändring i tobakslagen (1993:581)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:233, Prop. 2000/01:99, Bet. 2000/01:SoU16
Omfattning
ändr. 16, 19, 20, 25 §§
Ikraftträder
2001-07-01

Lag (2002:281) om ändring i tobakslagen (1993:581)

Förarbeten
Rskr. 2001/02:235, Prop. 2001/02:64, Bet. 2001/02:SoU8
Omfattning
ändr. 4, 19 §§; nya 12 a, 19 a §§
Ikraftträder
2002-07-01

Lag (2002:586) om ändring i tobakslagen (1993:581)

Förarbeten
Rskr. 2001/02:283, Prop. 2001/02:162, Bet. 2001/02:SoU20
Omfattning
ändr. 9, 15, 16, 18, 27 §§; nya 14 b, 18 a, 28 §§
Ikraftträder
2002-09-30

Lag (2002:811) om ändring i tobakslagen (1993:581)

Förarbeten
Rskr. 2002/03:1, Prop. 2001/02:64, Bet. 2002/03:KU2
Omfattning
ändr. 1, 15 §§; ny 14 a §
Ikraftträder
2003-01-01

Lag (2003:167) om ändring i tobakslagen (1993:581)

Förarbeten
Rskr. 2002/03:152, Prop. 2002/03:87, Bet. 2002/03:SoU16
Omfattning
ändr. 15 §
Ikraftträder
2003-09-30

Lag (2004:485) om ändring i tobakslagen (1993:581)

Förarbeten
Rskr. 2003/04:216, Prop. 2003/04:65, Bet. 2003/04:SoU8
Omfattning
ändr. 2, 4, 6 §§; ny 6 a §
Ikraftträder
2005-06-01

Lag (2005:369) om ändring i tobakslagen (1993:581)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft, såvitt avser 12 b § den dag regeringen bestämmer, och i övrigt den 1 juli 2005.
  2. Anordningar för utomhusreklam vid försäljningsställen som är i bruk vid lagens ikraftträdande får användas till utgången av 2005.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:260, Prop. 2004/05:118, Bet. 2004/05:SoU21
Omfattning
nuvarande 12 a, 14 b, 19 a §§ betecknas 12 c, 9 a, 19 b §§; ändr. de nya 9 a, 12 c §§, 1, 12, 14, 14 a, 15, 19, 20, 25, 27 §§, rubr. närmast före 14 §; nya 12 a, 12 b, 14 b, 18 b, 19 a §§, rubr närmast före 12, 12 b, nya 12 c, 13, 14, 14 a, 14 b, 15 §§; omtryck
Ikraftträder
2005-07-01

Förordning om ikraftträdande av lagen (2005:469) om ändring i tobakslagen (1993:581)

Omfattning
ikrafttr. av 12 b § i 2005:369
CELEX-nr
31998L0048
Ikraftträder
2006-01-01

Lag (2008:495) om ändring i tobakslagen (1993:581)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:222, Prop. 2007/08:115, Bet. 2007/08:CU21
Omfattning
ändr. 15, 19 §§
Ikraftträder
2008-07-01

Lag (2009:455) om ändring i tobakslagen (1993:581)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:237, Prop. 2008/09:150, Bet. 2008/09:KU24
Omfattning
ändr. 24 §
Ikraftträder
2009-06-30

Lag (2010:682) om ändring i tobakslagen (1993:581)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2010.
  2. En anmälan om försäljning av tobaksvaror enligt 12 c § som har gjorts före ikraftträdandet har fortsatt giltighet.
Förarbeten
Rskr. 2009/10:344, Prop. 2009/10:207, Bet. 2009/10:SoU25
Omfattning
ändr. 12 c, 19, 19 a, 21, 23, 25, 26, 27 §§, rubr. närmast före 12 c, 27 §§; nya 12 d, 19 c, 20 a, 23 a, 23 b, 27 a §§
Ikraftträder
2010-08-01

Lag (2010:727) om ändring i tobakslagen (1993:581)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:331, Prop. 2009/10:115, Bet. 2009/10:KU25
Omfattning
ändr. 14, 14 a, 14 b §§
Ikraftträder
2010-08-01

Lag (2010:1317) om ändring i tobakslagen (1993:581)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:6, Prop. 2009/10:223, Bet. 2010/11:SfU3
Omfattning
ändr. 18 a §
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2012:264) om ändring i tobakslagen (1993:581)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:206, Prop. 2011/12:95, Bet. 2011/12:SoU19
Omfattning
ändr. 19 a §
Ikraftträder
2012-07-01

Lag (2013:630) om ändring i tobakslagen (1993:581)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:280, Prop. 2012/13:116, Bet. 2012/13:SoU27
Omfattning
ändr. 16, 18 b, 19, 19 a, 20, 23 a, 25 §§
Ikraftträder
2014-01-01

Lag (2014:119) om ändring i tobakslagen (1993:581)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:164, Prop. 2013/14:56, Bet. 2013/14:SoU16
Omfattning
nya 22 a, 22 b §§
Ikraftträder
2014-05-01

Lag (2014:757) om ändring i tobakslagen (1993:581)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:262, Prop. 2013/14:110, Bet. 2013/14:JuU23
Omfattning
ändr. 19 a, 23 a, 23 b §§
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2016:353) om ändring i tobakslagen (1993:581)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 20 maj 2016.
  2. Tobaksvaror som har tillverkats eller övergått till fri omsättning före ikraftträdandet och som är märkta i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/37/EG av den 5 juni 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror får fortsätta tillhandahållas konsumenter på marknaden efter ikraftträdandet, dock längst till och med den 20 maj 2017.
  3. Örtprodukter för rökning som har tillverkats eller övergått till fri omsättning före ikraftträdandet får fortsätta tillhandahållas konsumenter på marknaden efter ikraftträdandet, dock längst till och med den 20 maj 2017.
  4. Cigaretter och rulltobak med karakteristisk smak som vid ikraftträdandet har en marknadsandel om minst 3 procent i Europeiska unionen i en viss produktkategori får fortsätta tillhandahållas konsumenter på marknaden efter ikraftträdandet, dock längst till den 20 maj 2020.
Förarbeten
Rskr. 2015/16:188, Prop. 2015/16:82, Bet. 2015/16:SoU10
Omfattning
ändr. 1, 9, 9 a, 10, 11, 12 b, 16, 18, 18 a, 19, 19 a, 19 b, 20, 27 §§, rubr. närmast före 9, 16 §§; nya 1 a, 1 b, 12 e, 12 f, 18 c, 18 d §§
Ikraftträder
2016-05-20

Lag (2018:572) om ändring i tobakslagen (1993:581)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:304, Prop. 2017/18:151, Bet. 2017/18:KU30
Omfattning
upph. 19 c §
Ikraftträder
2018-07-01

Ändring, SFS 2018:2088

Omfattning
upph.